Spolvattenhanteringen i Förbifart Stockholm - Mark
Spolvattenhanteringen i Förbifart Stockholm - En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar Iris Engström Tarah Mirbaha Johan Åberg Maj 2010 Kandidatarbete LWR-KAND-EX-2010:07 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar © Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg 2010 Kandidatarbete Mark och vattenteknik Kungl Tekniska Högskolan SE-100 44 STOCKHOLM, Sweden ii Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 F ÖRORD Detta är ett kandidatarbete utfört på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm vid institutionen för Mark- och Vattenteknik. Arbetet har pågått under vårterminen 2010 och omfattar 15 högskolepoäng (ECST). Tunneltvätt är inget allmänkänt område och under arbetets gång är det många som till och med blivit förvånade över dess existens när vi berättat vad vi skriver om. Vårt starka intresse för miljö och natur har varit en värdefull drivkraft genom hela arbetet. Vi vill med detta arbete belysa både nyttan och problemen med tunneltvätt och sprida kunskapen att vattenhantering i tunnlar inte är någonting som skall tas för givet. Vi vill tacka alla som varit oss behjälpliga under detta arbete och bistått med information och sakkunnighet. Ett speciellt stort tack vill vi rikta till vår handledare Gunno Renman, Docent/Universitetslektor/Associate Professor på institutionen Mark- och vattenteknik på KTH för all sin hjälp, vägledning och uppmuntran. Vi vill även tacka Agnieszka Renman, Civ ing/MSc (eng.)/Tekn. Dr/Dr vid institutionen för Mark- och Vattenteknik på KTH för sin tid med hjälp av analyseringen av våra prover. Ytterligare tack vill vi ge till Jens Fagerberg, Lena Kjellsson, och Christer Lönnergren från Stockholm Vatten som tog sig tid att intervjuas och bistod med värdefull information samt Joakim Börefelt serviceledare på YIT för guidning genom Södra Länken och assistans vid provtagning. iii Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar iv Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 S UMMARY This paper studies the pollutants commonly found in traffic tunnels and attempts to determine the major pollutants in tunnel wash water. Förbifart Stockholm is a traffic route planned west of Stockholm stretching from Kungens Kurva in the south to Häggviks trafikplats in the north. The total length is approximately 21 km of which 17 km will be in tunnels. The large traffic loads will lead to a buildup of pollutions on the tunnel walls. Tunnel wash maintenance is performed regularly for both aesthetic reasons and safety. Mainly to make sure that traffic signs and the tunnel walls are easy to perceive. The tunnel wash water along with the daily traffic runoff is planned to be led to a basic water treatment facility located in Kungens Kurva before it is diverted to Himmerfjärdens Reningsverk south of Stockholm. Traffic tunnels in Stockholm generally undergo a complete cleaning two times a year, although smaller tunnel washes may be performed at a regularly occurring basis. The tunnel elements are treated with a detergent before being washed with water. The water is then vacuumed from the roadway and emptied into a drain. The wash water contains considerable amounts of pollutants such as heavy metals and PAH’s and is classified as waste water. As such it requires treatment before being discharged to nature. Major traffic tunnels in Stockholm, such as Södra Länken, have a water treatment facility. The treatment in these facilities consists of a sand filter, oil separator and a sedimentation process. After the cleaning process the water is led to a sewage treatment plant or discharged into a nearby water recipient. During tunnel maintenance in Södra Länken, the night between the 25th and the 26th of May, samples were collected of tunnel wash water, seeping ground water, traffic runoff water and sludge from the water treatment plant. The content of heavy metals, nourishing substance and organic matter was analyzed in the samples. The results of the analysis have been used to approximate the amount of pollution in the planned Förbifart Stockholm tunnel. The wash water was found to contain high amounts of heavy metals such as Zn and Cu. However in comparison to other studies in Europe the concentrations of heavy metals were low or fairly low. The sludge had low amounts of organic compounds and may be dispatched for deposition. If the water from Förbifart Stockholm is thoroughly treated in the tunnel water treatment facility it can be released directly to Saltsjön. Preferably the tunnel water should stay separated from regular waste water and not be led to a sewage treatment works. v Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar vi Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 I NNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord .......................................................................................................................................... iii Summary .......................................................................................................................................v Innehållsförteckning ................................................................................................................. vii Abstract ........................................................................................................................................ 1 Referat .......................................................................................................................................... 1 1. Inledning ............................................................................................................................ 1 1.1. 1.2. 1.3. 2. Förbifart Stockholm .......................................................................................................... 3 2.1. 2.2. 3. Planerad vattenhantering ............................................................................................ 3 Förväntade föroreningshalter ...................................................................................... 4 Tunnelspolning ................................................................................................................. 4 3.1. Tunnelspolning i Stockholm ....................................................................................... 5 3.1.1. Tvättmetodik ..................................................................................................................... 5 3.1.2. Tvättmedel ......................................................................................................................... 6 3.2. 3.3. 4. Målsättning .................................................................................................................. 2 Underlag ....................................................................................................................... 2 Ansvarsfördelning ........................................................................................................ 2 Tunneltvätt med varmt vatten..................................................................................... 6 Nanoteknik som förebyggande åtgärd....................................................................... 7 Spolvatten ........................................................................................................................... 8 4.1. 4.2. Karaktärisering av spolvatten ...................................................................................... 8 Vanligt förekommande föroreningar i spolvatten...................................................... 9 4.2.1. 4.3. Omhändertagande av spolvatten .............................................................................. 11 4.3.1. Avvattning och rening av spol- och trafikdagvatten i tunnlar ............................................ 11 4.3.2. Slam ................................................................................................................................. 12 4.3.3. Reningsanläggningar i Stockholm ..................................................................................... 14 4.4. 5. Föroreningskällor ............................................................................................................. 10 Alternativa reningsanläggningar för spolvatten....................................................... 14 4.4.1. Naturbaserad reningsanläggning för rening av spolvatten ................................................. 14 4.4.2. Mobilt reningsverk ........................................................................................................... 15 Material och metoder ...................................................................................................... 16 5.1. 5.2. Insamling av eget material ........................................................................................ 16 Provtagning ................................................................................................................ 16 5.2.1. Beskrivning av provplats .................................................................................................. 16 5.2.2. Beskrivning av provtagningsmetodik ................................................................................ 18 5.3. 5.4. Kemisk-fysikalisk analys ........................................................................................... 19 Avgränsning för jämförelse mellan Förbifart Stockholm och Södra Länken ........ 19 6. Resultat ............................................................................................................................ 20 7. Diskussion och slutsats................................................................................................... 24 vii Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar 8. Källförteckning ................................................................................................................ 28 9. Appendix .......................................................................................................................... 32 Appendix 1 – Förbifart Stockholms sträckning .................................................................. 32 Appendix 2 – Åskådliggörning av lokaliseringen hos Förbifart Stockholms VAstation .................................................................................................................................... 33 Appendix 3 – Referensvärden från Södra Länken .............................................................. 34 Appendix 4 – Beräkningsgång ............................................................................................ 35 Appendix 5 – Bilder från provtagning i Södra Länken ...................................................... 38 Appendix 6 – Naturvårdsverkets tillåtna metallhalter i vatten, ytvatten och sediment ................................................................................................................................ 42 viii Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 A BSTRACT Tunnel wash maintenance must be performed at a regular basis due to the large amount of particle pollutants that accumulate in tunnels. The wash water contains high amounts of heavy metals and poly-aromatic hydrocarbons (PAH) which need to be treated before being discharged to a water recipient. The road project Förbifart Stockholm will include the longest connected traffic tunnel in Sweden and as such require extensive water treatment capabilities. To estimate the pollutions that will be generated in Förbifart Stockholm, a study of the Södra Länken tunnel in Stockholm was performed. The study consisted of analyzing samples taken from the tunnel wash water, traffic runoff water and waste water sludge (sv. Slam) as well as evaluating the efficiency of the water treatment facility in the tunnel. The results from the analysis were recalculated with consideration taken to traffic amounts and tunnel length. With aspect to heavy metals the conclusion is that treatment of tunnel wash water equal to that in Södra Länken is sufficient for it to be safely discharged to a (less sensitive?) water recipient. Key words: Tunnel wash, Södra Länken, Förbifart Stockholm, Wash water, Sludge R EF ERAT Tunneltvätt måste genomföras med jämna mellanrum på grund av den stora mängd partiklar som genereras I tunnlar. Spolvattnet innehåller höga halter av tungemetaller och poly-aromatiska kolväten (PAH) som behöver renas innan vattnet släpps till recipient. Den planerade trafiksträckan Förbifart Stockholm kommer att ha den längsta sammanhängande trafiktunneln i Sverige och måste därmed ha omfattande reningsmöjligheter. En uppskattning av de genererade föroreningsmängderna i Förbifart Stockholm har gjorts genom en studie av södra Länken i Stockholm. Studien bestod av att ta prover från spolvatten, trafikdagvatten och det slam som bildats vid sedimentering samt en utvärdering av reningseffekten hos tunnelns VA-station. Resultaten från studien omräknades sedan för att gälla Förbifart Stockholm med avseende på tunnlarnas respektive längd och trafikmängd. Med hänsyn tagen till de tungmetallhalter som uppskattats är slutsatsen att en behandling liknande den i Södra Länken är tillräcklig innan utsläpp till en mindre känslig recipient. Nyckelord: Tunneltvätt, Södra Länken, Förbifart Stockholm, Spolvatten, Slam 1. I NLEDNING De av trafiken genererade föroreningarna anses vara en växande hälsofara som eskalerar i takt med Stockholms expansion (Berggren, 2009; Andersson, 2009a). Då stora trafikmängder reser genom Stockholms tunnlar varje dag ackumuleras ansenliga mängder föroreningar i tunnelluften. Ventilationen i dessa långa tunnelsystem har ingen möjlighet att leda bort och rena alla dessa föroreningar och därför ansamlas de på tunnlars väggar och tak, skyltar och teknisk utrustning. Därför finns ett behov av rengöring, så kallad tunneltvätt. Det finns ett samband mellan föroreningshalt och den genererande källan (Paruch och Roseth, 2008a). I och med att trafiktunnlar i många avseenden kan betraktas som slutna system då luften kan färdas långa sträckor utan att lämna tunnelrymden blir koncentrationerna av föroreningar genererade av den passerande trafiken mycket höga. Således blir det spolvatten som bildas vid tunneltvätt är mycket förorenat och får därför inte släppas ut till recipient utan föregående rening (Mróz et al., 2008). 1 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar Förbifart Stockholm är en planerad trafikled som, om den byggs, kommer att bli den längsta sammanhängande tunneln i Sverige idag. I och med att tunneln blir så lång kommer stora mängder föroreningar att genereras där och bilda ett mycket förorenat spolvatten. Eftersom sträckan Förbifart Stockholm ännu är i planeringsskedet är de specifika data och uppgifter som använts i detta arbete preliminära. Definitiva placeringar för exempelvis VA-stationer, brunnar och dagvattendammar ännu därför ännu inte är fastlagda. Vissa resultat kan därför visa sig felaktiga vid en eventuell jämförelse med verkligheten. 1.1. Målsättning Målet med detta arbete är att undersöka hur föroreningssituationen kommer att se ut i Förbifart Stockholm utifrån studier av Södra Länken i Stockholm. Jämförelsen syftar även till att ge ett underlag för att avgöra hur Förbifart Stockholms spolvattenhantering skulle kunna se ut. 1.2. Underlag Underlaget till detta arbete har skett genom insamling och studier av befintligt material, egna provtagningar samt intervjuer. Lämplig litteratur har hittats på onlinedatabasen sciencedirect, där sökord så som ”tunnels and waste water and treatment” och ”nanotechnology” använts. Andra texter har bland annat tagits från Vägverkets (nu Trafikverket) och Stockholm vattens hemsida. Information och rapporter har även erhållits via mailkontakter med personer involverade i projektet Förbifart Stockholm och andra relevanta projekt nära denna rapports ämne. Muntlig information har tillhandahållits genom intervjuer med Vägverket (2/3-10), Stockholm Vatten AB (24/3-10), samt med drift och underhållsentreprenören YIT (25-26/3-10). Mailkontakt har hållits med bland andra SYVAB, WSP, Vägverket (nu Trafikverket), Alron chemical Co AB, Trafikontoret Stockholm samt sakkunniga på KTH. Provtagning av spolvatten, dränvatten, trafikdagvatten och slam skedde i Södra Länken (25-26/3-10 ). 1.3. Ansvarsfördelning Under skrivandet av detta arbete arbetsbördan försökt att fördelas jämt inom gruppen. Samtliga gruppmedlemmar har varit delaktiga vid korrekturläsning och layout för att skapa ett så homogent arbete som möjligt. Beräkningar, inledning, och diskussion har skrivits gemensamt. Iris fokusområde har varit att ge en översiktlig beskrivning av Förbifart Stockholms vattenhantering och hur vattenhanteringen ser ut i trafiktunnlar. Hon har även fokuserat på karaktärisering av spolvatten, reningsanläggningar i Stockholm, naturbaserad reningsteknik samt slamhantering tillsammans med Tarah. Tarahs fokusområde har varit material och metoder, mobilt reningsverk, tvättmetodik, tvättmedel och tunnelspolning i Stockholm samt slamhantering tillsammans med Iris. Hon har även skrivit en del av vattenhanteringen i Förbifart Stockholm som behandlar de diskussioner som förs kring vart det renade vattnet skall ledas. Johans fokusområde har varit att skriva generellt om tunnelspolning, vanligt förekommande föroreningar i spolvatten, föroreningskällor samt nanoteknik. 2 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg 2. Kandidatarbete 2010:07 F ÖRBIFART S TOCKHOLM Förbifart Stockholm är en planerad trafikled som kommer att vara belägen strax väster om Stockholm (Vägverket, 2009a). Trafikleden kommer att sammanbinda Stockholms norra och södra förorter och leder från Kungens kurva i söder till Häggvik i norr där den ansluter till Norrortsleden (figur 9, appendix 1). Förbifartens totala sträckning uppgår till 21 km där 17 km av dessa kommer att gå under jord. De olika körriktningarna kommer att vara separerade i två avgränsade tunnlar, där varje tunnel kommer att vara 16,5 meter bred och 4,5 meter hög och rymma tre körbanor (Windelhed, muntl.). Den uppskattade trafikmängden år 2035 är cirka 140 000 fordon per vardagsdygn. 2.1. Planerad vattenhantering Trafikdagvatten i tunnlar består av den nederbörd som kommer in i tunneln genom tunnelöppningarna, vatten som kommer in med trafiken samt spolvatten som används i samband med rengöring (SYVAB, 2009). Den beräknade vattenvolymen som åtgår vid tvätt av Förbifart Stockholm beräknas totalt att uppgå till 40 000 m3 per år. Detta vatten kommer stötvis vid de tillfällen då tunneln tvättas (Vägverket, 2010). Vid tvättillfällena kommer stora mängder förorenat vatten att samlas i tunneln. En välplanerad vattenhantering är därför av största vikt för att omhänderta och rena detta vatten. Tillsammans med vägdagvattnet beräknas den totala mängden vatten som behöver avledas från tunneln till 300 000 m3 per år. Det dränvatten som läcker in från berget kommer att separeras från trafikdagvattnet i tunneln med hjälp av en egen ledning. Spolvattnet som samlas upp från tunnelsträckningen mellan Kungens Kurva och Hjulsta planerar ledas till en VA-station i Sätra för rening (figur 11, appendix 2) (Vägverket, 2010). Efter rening kommer vattnet preliminärt att ledas till Himmerfjärdens reningsverk. En alternativ recipient för detta vatten är Saltsjön (Stockholm Vatten, 2010), som i Ekvall et al. (2000a) klassas som en av de minst känsliga recipienterna i Stockholmsområdet. Trafikdagvattnet som kommer från tunnelsträckningen mellan Akalla och Hjulsta kommer att ledas för fördröjning till en pumpstation där det får sedimentera (Vägverket, 2010). Därpå leds det till Järva dagvattentunnel vilken klassas som ett sedimenteringsmagasin för dagvatten. Järva dagvattentunnel mynnar sedan ut i Edsviken som, enligt EG:s ramdirektiv för vatten, klassas som en vattenförekomst med en otillfredsställande ekologisk status. Det innebär att kvaliteten på vattnet inte får försämras (Landahl och Söderholm, 2008). Då spolvatten är väldigt förorenat kan detta innebära att kompletterande reningssteg är nödvändiga innan vattnet leds till dagvattentunneln. Dränvattnet från tunnelsträckan mellan Skärholmen och Mälaröarna kommer att samlas upp vid Vinsta trafikplats för att sedan ledas till Skärholmen och släppas ut till det allmänna dagvattensystemet (Vägverket, 2009b). Det dränvatten som samlas upp mellan Vinsta och Hjulsta leds till Hjulsta trafikplats och förs via dagvattenledningar till Spångaån. Dränvattnet som kommer ifrån Akallatunneln pumpas tillsammans med vägdagvattnet upp från Akalla trafikplats och leds vidare till Järva dagvattentunnel. Under förutsättningen att vattnet inte innehåller några skadliga föroreningar finns möjlighet att avleda dränoch trafikdagvattnet från Akallatunneln till Igelbäcken för att öka 3 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar vattenflödet där (Vägverket, 2010). Någon återinfiltration av dränvatten beräknas inte vara nödvändig under driftskedet. Anslutningen mellan Förbifart Stockholm och Himmerfjärdens reningsverk ansvarar Stockholm vatten för medan själva reningsverket sköts och ägs av företaget SYVAB (Jokinen, muntl.). Även om det inte är fastställt vart spolvattnet ska ledas anser Vägverket att spolvattnet bör ledas till Himmerfjärdsverket (Fagerberg et al., muntl.; Windelhed, muntl.). Detta trots att både Stockholm vatten och SYVAB motsätter sig att dagvatten och förorenat spillvatten ska transporteras till reningsverket (Fagerberg et al., muntl.; Jokinen muntl.). Anledningen till motsättningen är att reningsverkens reningsprocess främst fokuserar på spillvatten från hushåll med mycket P och N och låga metallhalter, medan tunneldagvattnet för det mesta har lite P och höga metallhalter. SYVAB föreslår istället att en lokal omhändertagning av tunnelvattnet skall ske för att sedermera släppa ut vattnet i Mälaren. Stockholm vatten anser att tunnelvattnet ska släppas ut i Saltsjön (Fagerberg et al., muntl.). 2.2. Förväntade föroreningshalter En uppskattning har gjorts för att bedöma den förväntade föroreningsmängden i samband med planeringen av omhändertagandet av det renade spol- och trafikdagvattnet. De beräknade värdena har tagits fram med utgångspunkt från uppmätta värden i Södra Länken. Bedömningarna har utgått ifrån ett linjärt samband mellan föroreningshalter och tunnellängd (tabell 1) (SYVAB, 2009; Karlström, 2009). Tabell 1: Uppskattade föroreningshalter i spolvatten och trafikdagvatten från Förbifart Stockholm (efter SYVAB, 2009; Karlström, 2009) Element Spolvatten (mg L-1) Trafikdagvatten (mg L-1) SS (Suspenderad Substans) 13000 100 Tot-N 9.5 2 Tot-P 5.7 0,35 Cd 0.0058 0,040 Cu 2.09 0,4 Zn 10.6 0,4 Hg 0.00134 - Cr 0.828 - Pb 0.793 - Oljeindex 67 - 3. T UNNELSPOLNING Tunnelspolningar utförs med varierande intervall i olika tunnlar (Andersson, 2009a; Berggren, 2009). I dagsläget finns ingen fastslagen praxis för hur ofta tunnlar skall spolas utan det beror till största delen på vilken upphandling för drift och underhåll av tunneln som har gjorts. Tunnlarna genomgår vanligen två större tvättar varje år samt mindre tvättar där i mellan. Då vägtunnlar är utformade ur ett trafiksäkerhetsperspektiv är det viktigt att vägbanorna framträder tydligt. Betongelementen längs med väggarna hjälper till att särskilja vägbanorna och genom tunneltvätt görs dessa mer lättåskådliga för trafikanterna. Tunnlarna ska även vara väl upplysta och lättnavigerade vilket uppnås 4 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 genom en god vägskyltning och frekvent rengöring. Det är även viktigt att mängden föroreningar i tunnelluften inte ska uppnå hälsoskadliga nivåer för människor (Berggren, 2009; Andersson, 2009a). 3.1. Tunnelspolning i Stockholm Svevia är ett fristående statligt ägt bolag och har tillsammans med sina underentreprenörer idag ett kontrakterat uppdrag att tvätta Vägverkets samtliga tunnlar i Stockholms län (Berggren, 2009; Andersson, 2009a). Kontraktet gäller fram till sista december 2015. 3.1.1. Tvättmetodik Beroende på vilken sektion som ska rengöras i en tunnel används olika typer av tvättmetodiker (figur 1) (Asp et al., 2007). I en del av de tunnlar som Svevia rengör, däribland Södra Länken, tillämpas hög- och lågtryckstvätt, våtdammsugare ”supersug”, samt handtvätt. Vid tvätt används främst kallt vatten 6-7°C, förutom till sidobarriärerna där vattentemperaturen normalt ligger på 20-30°C. Figur 1: Schematisk bild över de viktigaste elementen som behövs rengöras i en tunnel. Grön färg visar objekt som rengörs med hjälp av lågtryckstvätt, blå: högtryck, lila: våtdamsugare och röd: handtvätt (modifierad efter Asp et al., 2007). Körbanor och sidobarriärer rengörs genom högtryckstvätt med ett tryck högre än 10 bar. Lågtryckstvätt, 8 bar, används vid rengöring av sprutbetongväggar, tak, konstverk, omställbara vägvisningsskyltar VDS-skyltar, samt säkerhetsteknisk utrustning. För tak och sprutbetong utnyttjas rengöringsmedel med antistatbehandlande effekt. Detta medel innehåller vanligtvis kvartära ammoniumföreningar och är ett ämne som fungerar som smutsavvisande eftersom den reducerar elektrostatisk uppladdning (Nationalencyklopedin, 2010). För tak har man även ett tensidtvättmedel som löser upp smuts, denna sköljs sedan bort och hamnar i spolvattnet (Asp et al., 2007). Vid behov kan tvättmedel även användas för konstverk och vägbarriärer. Våtdammsugaren spolar, 160 bar, sopar och vakuumsuger upp allt vatten från vägbana och vägren (Berggren, 2009; Andersson, 2009a; Asp et al., 2007). I Södra Länken släpps det uppsamlade vattnet i 5 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar dagvattenbrunnarna som sedermera leds till dess VA-station. Slammet som ansamlats i botten av våtdammsugarens tank körs till deponi (Asp et al., 2007). Detta slam innehåller låga mängder organiskt kol och omfattas därför inte av Direktivet för deponi av avfall (1999/31/EEC) (Renman, muntl.). Enligt Asp et al. (2007) uppgår mängden slam från våtdammsugaren till 1,5 m3/vecka, uppskattningsvis 200-300 ton/år. Som komplement till reningsbilarna utförs även handtvätt med hjälp av trasor, borstar eller vattenslangar (Asp et al., 2007). Denna typ av rengöring är fokuserad på nödutgångar, driftutrymmen, nödutrustning och mindre installationer. Vid handtvätt används rengöringsmedel, medlet varierar dock beroende på objekt som ska rengöras. 3.1.2.Tvättmedel Vid rengöring av Södra Länken är det Alron Chemical Co AB som står för utvecklingen av rengöringsmedel och nanobaserade beläggningar. Alron använder sig av två biologiskt nedbrytbara produkter; Högtryckstvätt-Eco och Tunneltvätt, vilket även kallas för ”Robbans såpa” (Ronlan, 2010). Högtryckstvätt-Eco är ett färglöst, svagt alkaliskt pH 9,5, rengöringsmedel och är 100 procent lösligt i vatten (Alron saneringsteknik, 2008a). Medlet klassas som hälsofarligt på grund av dess innehåll av alkansulfonat-Na-salt, C9-11 alkoholetoxilat och 1-Metylglycin-N, N-diättik-syratrinatriumsalt. C9-11 alkoholetoxilat är ett ytaktivt ämne med en hydrofob och en hydrofil ände, vars molekyler lägger sig som ett gränsskikt mellan fettsmutsen och vattnet. C9-11 alkoholetoxilat är effektivt vid borttagning av feta fläckar eftersom det löser upp smutsen och fungerar som en detergent (Kemikalieinspektionen, 2006). Ämnet är dock giftigt för vattenlevande organismer (Alron saneringsteknik, 2008a). Övriga kemiska komponenter är också dipropylenglykolmetyleter och vatten. Vid korrekt hantering och förvaring bedöms högtryckstvätt-Eco vara kemiskt stabilt men det bör inte komma i kontakt med starka syror. Vid höga temperaturer kan brandfarliga ångor bildas. Tunneltvätt är en färglös vätska pH 7, som är emulgerbar i vatten och består av fettsyreester och C9-11 Alkoholetoxylat. Medlet klassas inte som hälsofarligt, men på grund av C9-11 Alkoholetoxylat kan direkt exponering leda till allvarliga ögonskador eller förekomst av hudirritation. Även detta tvättmedel anses vara kemisk stabilt vid rätt hantering och förvaring men en långvarig värmeexponering bör undvikas. Vattenföroreningsrisken bedöms som låg och ingen bioackumulering av medlet förväntas. I de delar av tunneln där svarta oxidfällningar förekommer används ett reningsmedel med lågt pH, SUR 2 (Ronlan, muntl.). SUR 2 är en färglös och luktfri vätska med ett pH värde på 1,4. Detta används för avfettning och rengöring av ytor. De kemiska komponenterna i tvättmedlet är fosforsyra, natrium-lauriminodipropionate, korrosionsinhibitor och vatten (Alron saneringsteknik, 2008c). Fosforsyran används för att lösa upp oxider och har goda korrosionsegenskaper i förhållande till andra syror. På grund av fosforsyrans frätande förmåga, och natrium-lauriminodipropionate klassas SUR 2 som en hälsofarlig produkt. Dock bedöms produktens kemiska stabilitet inte vara reaktiv vid korrekt hantering och förvaring, 0-38 grader. Eftersom både rengöringsmedlet Högtryckstvätt-Eco och SUR-2 är klassade som hälsofarliga, innebär hanteringen att långvarig, upprepad exponering och 6 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 inandning av ångor ska undvikas (Alron saneringsteknik, 2008a; Alron saneringsteknik, 2008c). 3.2. Tunneltvätt med varmt vatten Den fysikaliska fördelen med att rengöra en tunnel med varmvatten är bland annat att ytspänningen i vattnet minskar vid upphettning (Renman, muntl.). Vattnet tränger då lättare in och löser upp smutsen på elementet som skall rengöras. Ångbildningen från varmvattnet leder också till ett mer turbulent vatten, vilket gör att molekylerna på mediet rör sig snabbare och frigörs lättare (Gustafsson, muntl.; Renman, muntl.). Andra mer kemiska fördelar är att ämnen konstant söker efter jämvikt och genom den bidragande energin varmvattnet ger fortskyndar denna process och löser upp sig. Problematiken är dock att det krävs energi för uppvärmning av vattnet samt att en majoritet av maskinerna som är aktuella för upphettningen idag drivs med diselmotorer (Andersson, 2009c). Då man använder kallt vatten däremot krävs större mängder vilket betyder att spolningen behöver bedrivas under längre tid. 3.3. Nanoteknik som förebyggande åtgärd För att underlätta rengöring i olika former görs ständigt nya framsteg, om det så gäller bättre utrustning, rengöringsmedel eller mer lättrengjorda ytor. Det sistnämnda är något som nyligen har börjat användas inom tunneltvätt och bygger på en teknologi kallad nanoteknik. Nanotekniken har varit under utveckling i många år tack vare dess många användningsområden, bland annat fönster, vindrutor, kaross i bilar, målarfärg och textiler (Bhushan et al., 2009). Bakgrunden till tekniken finns i naturen där en del växter täckta av vaxliknande substans uppvisar en mycket stark vattenavstötande och självrengörande förmåga (Neihuis och Barthlott, 1997). Som studieobjekt används i många fall lotusväxten som ett formidabelt exempel för nanoteknik. Mikroskopiska kullar på bladens ytskikt gör att den tillgängliga area som vatten kan bindas till minimeras, trots att den totala arean ökar (figur 2a) (Hsieh et al., 2008; Cheng et al., 2006). De vattenavstötande nanopartiklarna som utgör vaxet förhindrar vatten från att tränga in i fårorna och bidrar till ojämnheter på ytan(figur 2c). Figur 2: SEM (elektron mikroskop) foton taget på ett lotusblad där man ser mikro (tv)- och nanustruktur (th) (beskärd efter Cheng et al., 2006) Den vattenavstötande förmågan kommer sig av att vattendropparna delvis vilar på nanopartiklarna och delvis på instängd luft i hålrum mellan partiklarna (figur 3) (Wang och Jiang, 2007), detta benämns Cassies 7 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar tillstånd efter Baxter & Cassie (1944). Vattenpartiklarna får i Cassies tillstånd en mycket stor kontaktvinkel, >150, vilket gör att adhesionskrafterna blir små och partiklarna mycket lättrörliga. Ytan är då superhydrofob. Andra partiklar som fastnar på nanostrukturerna har även de en liten kontaktyta vilket gör att de istället binds till det avrinnande vattnet. Denna självrenande process kallas lotuseffekt. Om vattenpartiklarna istället tränger in i ojämnheterna och väter hela ytan kallas det Wenzels tillstånd. Observera att det finns fler tillstånd och övergångsstadier som inte behandlas här Figur 3: Tillstånd i vilka en vattenpartikel kan befinna sig i på en superhydrofobisk yta: a) Wenzel’s tillstånd, b) Cassie’s tillstånd, c) ”Lotustillstånd” (Ett specialfall av Cassie’s tillstånd) (beskärd efter Wang och Jiang, 2007) Vägverket har under senare år undersökt om nanotekniken är tillämpbar för renhållning av bland annat skyltar, stolpar och vägtunnlar (Andersson, 2009b). Då främst som ett medel som kan sprutas på en existerande struktur för att ge den självrenande egenskaper och minska behovet av kontinuerlig rengöring. Så kallade nanovätskor har i dagsläget tagits i bruk på flera områden inom trafiksektorn. En nanovätska är ett samlingsbegrepp för en bärare, fluiden, vilken innehåller nanopartiklar med önskvärda egenskaper. Dessa kan exempelvis bestå av silikon eller kol-flourbindningar vilka båda är hydrofoba. 4. S POLVATTEN 4.1. Karaktärisering av spolvatten I Stockholms dagvattenstrategi från 2005 definieras avloppsvatten som ett samlingsbegrepp för spillvatten, använt kylvatten, dagvatten och dräneringsvatten (Ekvall et al., 2005). Dagvatten definieras i sin tur som ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till recipienter. Spolvatten räknas därmed som avloppsvatten och definieras i dagvattenstrategin som vattenledningsvatten som används för rengöring/tvätt och därefter leds till dagvattensystemet. Enligt EU:s ramdirektiv för vatten får inga vattenförekomsters status försämras (Regionplane- och fastighetskontoret, 2009). Dagvatten och därmed även spolvatten får därför inte släppas ut till recipient utan föregående rening såvida det inte kan bevisas att detta kan göras utan risk för miljö och människors hälsa (Mróz et al., 2008). Dock finns det idag inga uppsatta riktvärden för hur höga föroreningshalterna i dagvattenutsläpp får vara, utan varje fall bedöms separat utifrån referensvärden och recipientens känslighet. Stockholm stads klassificering av spolvatten styrks av miljöbalkens nionde kapitel där det i § 2 står att ”Vatten som avleds för avvattning av mark inom detaljplan eller begravningsplats definieras som 8 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 avloppsvatten” (Mróz et al., 2008). I § 1 står det att ”Utsläpp av avloppsvatten räknas som miljöfarlig verksamhet” och enligt § 13 3:e stycket i förordningen om miljöfarlig verksamhet blir därför anläggningar för omhändertagande av dagvatten anmälningspliktiga. Med denna anmälningsplikt följer enligt miljöbalken flera regleringar. Bland annat är verksamhetsutövaren skyldig att föra en genomgående egenkontroll samt att underrätta tillsynsmyndigheten om driftstörningar uppstår som kan innebära risker för miljö och människors hälsa. Tunneldagvattnets karaktär, med stora flödesvariationer i jämförelse med ytvatten, gör det svårt att applicera de miljökvalitetsnormer för metaller i ytvatten som Naturvårdsverket satt upp (se tabell 15) (Regionplane- och fastighetskontoret, 2009). Att använda maxvärden som riktvärden för dagvatten bör göras försiktigt då dessa på grund av det ojämna flödet inte ger samma uppföljningsmöjligheter som årsmedelvärden. De flesta kommuner har satt upp en egen strategi eller policy för omhändertagande av dagvatten. Stockholms stads riktvärden presenteras i Stockholms dagvattenstrategi (tabell 2) (Ekvall et al., 2000a). Tabell 2: Klassificering av dagvatten utifrån Stockholms dagvattenstrategi (efter Ekvall, 2000b). Element Enhet Låga halter (1) Måttliga halter (2) Höga halter (3) SS mg/l <50 50-175 >175 N (kväve) mg/l <1,25 1,25–5,0 >5,0 P (fosfor) mg/l (<0,1) (0,1-0,2) (>0,2) Pb μg/l <3 3-15 >15 Cd μg/l <0,3 0,3-1,5 >1,5 Hg μg/l (<0,04) (0,04-0,2) (>0,2) Cu μg/l <9 9-45 >45 Zn μg/l <60 60-300 >300 Nia μg/l <45 45-225 >225 Cr μg/l <15 15-75 >75 Olja mg/l <0,5 0,5-1,0 >1,0 PAHb μg/l <1 1-2 >2 4.2. Vanligt förekommande föroreningar i spolvatten I undersökningar av spolvatten analyseras framför allt de vanligast förekommande föroreningarna, nämligen tungmetaller. Det är Cd, Pb, Cu, Zn, Fe och Mn men även olja, PAH och mätningar av total suspenderad substans ”TSS”, förekommer. Det är även vanligt att mätningar utförs för totalt kväve och fosfor. Barbosa et al. (2007) har i deras undersökning av spolvatten gjort en sammanställning av resultaten från liknande undersökningar i andra länder (tabell 3). Sammanställningen visar en mycket stor variation mellan olika tunnlar, vilka föroreningar som finns och i hur stora mängder. En liknande variation i mätvärden återfinns även i Stockholm Vattens rapport om spolvatten från 2001. I båda dessa rapporter överensstämmer dock rangordningen om att utöver Fe är Zn den klart vanligaste föroreningen följt av Cu och Pb. I den Svenska undersökningen har även värden i liknande storleksordning för Mn uppmätts (Bennerstedt, 2001). 9 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar Tabell 3: Koncentrationer av föroreningar i spolvatten från olika vägtunnlar (efter Barbosa et al., 2007) Plats pH Cd (μg L-1) Pb (μg L-1) Cu (μg L-1) Zn (μg L-1) TSS (mg L-1) Nordby 7.41 1.79 93.6 260 2,600 2260 Frejus - - 2750 - 8700 2960 Mont Blanc - - 5200–15,000 - 4800 5820–23,200 Chamoise - - 3100 - 4800 2255 Les Monts - - 12,100 - 9900 6678 Fourviere - - 26,000 - - 2354 Ringnes 7.5–7.9 - <0.516 11-28 119-7510 - Nordby, Smihagen, Vassum - - 170 680 13,800 3030 4.2.1.Föroreningskällor Föroreningarna i spolvattnet består av flertalet olika ämnen vars källor i vissa fall är svåra att specificera. De föroreningar som kommer från biltrafik kan förenklat sägas komma från två olika källor. Den ena källan är de gaser som uppkommer vid förbränning av drivmedel i motorn och från avdunstning av oförbränt bränsle i avgaserna. Den andra källan är partiklar vilka dels kommer från förbränning men även från slitage av asfalt, däck och bromsar (Vägverket, 2009c). Ett uttryck som ofta används för att sammanfatta några av dessa partikelbundna föroreningar är vägdamm (eng. Road dust) (Adachi och Tainosho, 2004; Folkeson 2005). Vägdamm består av små partiklar som gör att det lätt förflyttar sig då fordon passerar och avsätts på en annan plats. Det är en blandning av olika komponenter från vägbeläggning samt däck- och bromsslitage vilket kan ha en varierande sammansättning. Restprodukter från slitage av gummibeläggningen på bildäck innehåller en liten mängd tungmetaller där Zn utgör den klart största beståndsdelen. De partiklar som härstammar från bildäck är dock till stor del partikulärt bundna och kan därför avskiljas genom sedimentation. Av de partiklar som bildas vid slitage av bromsar står Cu för den största fraktionen. Utsläppsmängd och vilka typer av föroreningar som kan förväntas beror också till stora delar på vilken typ av motor som används i fordonen (Paruch och Roseth, 2008a; Paruch och Roseth, 2008b). Vid förbränning av diesel bildas bland annat Cd, Pb och Zn medan bensin ger upphov till Cu och Mn. Utöver tungmetaller bildas polycykliska aromatiska kolväten PAH, vid förbränning (Paruch och Roseth, 2008b; Manoli et al., 2004). PAH-utsläppen har minskat de senaste fyrtio åren sedan användning av katalysatorer och mer effektiv förbränning i motorer har utvecklats (WHO, 2000) men de förekommer fortfarande i luftföroreningar. Under vintersäsongen i Sverige är dubbdäck en viktig bidragande föroreningskälla genom att de river upp partiklar från vägbanan (Berggren, 2009; Andersson, 2009a). För att motverka denna effekt har det på prov införts ett förbud mot dubbdäck i delar av Stockholms innerstad för att se om det leder till en förbättrad luftkvalitet. Det är även viktigt att notera att olika typer av vägbeläggning kan ha en varierande sammansättning av ämnen. Andra källor till föroreningar i spolvattnet är bland annat det tvättmedel som används vid rengöring. Paruch och Roseth (2008b) skriver att rengöringssåpan vid tunnelspolning i Norge står för 0,5 – 1 % av den totala volymen vatten som används vid spolning. 10 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg 4.3. Kandidatarbete 2010:07 Omhändertagande av spolvatten 4.3.1.Avvattning och rening av spol- och trafikdagvatten i tunnlar Avvattningsanordningar i tunnlar samlar upp dag-, brand, och spolvatten från tunnelns körbana för att inte översvämningar och andra olägenheter skall uppstå (Vägverket, 2004). Spol- eller brandvattenvolymerna utgör ofta de dimensionerande mängderna för dessa system. Vattnet avleds längs körbanan via längsgående ledningar till dagvattenbrunnar (Vägverket, 2004). Brunnarna placeras med ett maximalt avstånd på 30m, eller så att den totala avvattningsytan för varje brunn inte överstiger 250m2. De är normalt försedda med sandfång och vattenlås. Sandfången uppskattas reducera föroreningsmängderna med 80-90 procent (figur 4) (Bennerstedt, 2001), och har visat sig vara speciellt effektiva för reducering av det annars svåravskiljda kvävet (Larm, 2008). Figur 4: Sandfångs reningseffekt på spolvatten med avseende på Susp. Mtrl., Tot-P, Tot-N, CODCr, Cd, Cu, Pb, Zn och olja (efter Bennerstedt, 2001). När vattnet samlats upp av dagvattenbrunnarna leds det via självfallsledningar vidare till pumpgropar och pumpstationer belägna i tunnelns lågpunkter (Vägverket, 2004). Vattnet pumpas därefter vidare till VA-station, om sådan finns i tunneln. Genom att höja pumpens läge i pumpgropen och fördröja pumpstarten då vattennivån höjs finns möjligheter för rening genom sedimentering. Partiklarna som sedimenterar bildar då en så kallad ”pumpsump” (Sauter, 2010). Denna metod fungerar som ett komplement till rening i en VA-station och kommer bland annat att användas i Förbifart Stockholms tunnel mellan Hjulsta och Akalla. VA-stationer i tunnlar består vanligtvis av ett avsättningsmagasin (figur 5) försett med vattenlås, oljeavskiljare (figur 6) och en reningsanordning (Ekvall, 2000c). Avsättningsmagasin är betonganläggningar belägna under markytan där föroreningar avskiljs genom sedimentering. Avsättningstiden är normalt 36 timmar (Vägverket, 2004). Vid sedimentering avskiljs främst större partiklar >100µm (Hallberg och Renman, 2004). I avsättningsmagasinen finns därför möjlighet att tillsätta fällningskemikalier som gör att fint suspenderat och kolloidalt material koagulerar och lättare sedimenterar till botten (Ekvall 2000c). Exempel på fällningskemikalier är järnsalt och aluminiumsulfat PAX. Genom koagulering har reningseffekter för totalkväve, suspenderat material och orto-fosfor uppmätts till 60, 80 respektive 90 procent. Genom att öka doseringen av fällningskemikalier 11 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar eller förlänga uppehållstiden i magasinet kan reningsgraden ökas. Det är därmed möjligt att förhöja reningsgraden vid behov. Figur 5: Principen hos ett avsättningsmagasin. Det svarta symboliserar det sediment som avsatts på botten (efter Ekvall, 2000c). Vid avskiljning av olja utnyttjas det faktum att den är lättare än vatten (SYVAB, 2008). När vattnet flödar in i tanken sedimenterar partiklar till botten medan oljan lägger sig som ett lager på vattenytan (figur 6). Ett koalecensfilter i avskiljaren gör att oljedropparna snabbare flyter samman och når till ytan. Oljan fångas därefter upp med en skärm som förhindrar den att följa med vattnet ut. Typen av oljeavskiljare beror på oljans egenskaper. En god oljeavskiljning är av största vikt då oljan annars kan leda till störningar i reningsprocessen då den når reningsverk. Figur 6: Principen hos en oljeavskiljare. Koalecensfiltret gör att oljan lättare ansamlas vid ytan (efter Ekvall, 2000c). Ämnena som förekommer i spolvatten är vanligtvis partikelbundna (Paruch och Roseth, 2008b) och är därmed lätta att avskilja genom sedimentering med hjälp av fällningskemikalier. Det finns dock en andel fina partiklar som inte kan avskiljas effektivt genom sedimentering. För att uppnå en önskad reningseffekt kan det därför bli aktuellt med filtrering (Hallberg och Renman, 2004). Det är då viktigt att vattnet först genomgår en sedimenteringsprocess eftersom större partiklar annars kan hämma reningseffekten. Exempel på filtermaterial är masungslagg samt Polonite, ett material som framställts genom kalcinering vid 900°C av bergarten Opoka. Rening genom filtrering skulle exempelvis kunna 12 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 ersätta mer utrymmeskrävande metoder såsom vegetationsklädda översilningsytor och våtmarker. Filtrering är ännu inte en storskaligt använd reningsmetod utan förekommer i dagsläget främst som laboratorieförsök. 4.3.2. Slam Slam är den restprodukt som bildas efter rening av avloppsvatten från hushåll ”spillvatten” och industri. Spolvatten räknas som industriellt avloppsvatten. På grund av de stora skillnaderna i avloppsvattentypernas föroreningssammansättning blir dock hanteringen av det producerade slammet en invecklad process. Avloppsslam från hushåll innehåller höga halter av fosfor som är ett värdefullt näringsämne för jordbruket. Det industriella avloppsvattnet innehåller däremot höga halter av tungmetaller men låga fosforhalter (Jokinen, 2010). Om avloppsslam från hushåll blandas med industriellt avloppsslam förhöjs halterna av tungmetaller och möjligheten att återföra slammet till jordbruket försämras (Finnson och Ekmark, 2009). Av denna anledning blir det oattraktivt för kommunala reningsverk att ta emot det industriella avloppsvattnet inklusive spolvattnet (Jokinen, 2010). För att ta till vara på fosforinnehållet i spillvatten från hushåll har ett nationellt miljömål införts. Målet syftar till att 60 procent av de fosforföroreningar som finns i avloppsslammet skall återföras till produktiv mark varav minst hälften bör återföras till åkermark (Finnson och Ekmark, 2009). Från och med den 1 januari 2005 är det enligt Direktivet för deponi av avfall (1999/31/EEC) inte längre tillåtet att deponera slam med utvinningsbart organiskt innehåll (Ljung, 2003). I Naturvårdsverkets förordning (1998:944) 20 § redovisas gällande riktvärden för tillåtna metallhalter i avloppsslam för att det skall få användas för jordbruksändamål (tabell 4) (Jokinen, 2010). Ett nytt haltkrav som innebär mer skärpta regler och kontroller för metallhalter i slam har även tagits fram och träder i kraft den första januari 2012 (tabell 5). De nya reglerna innebär bland annat skärpta riktvärden för Hg och Cd (Naturvårdsverket, 2010). Ytterligare krav på begränsningar för metallhalter i slam ställs genom Revaq. Revaq är ett certifieringssystem för återföring av växtnäring genom avloppsslam utformat av Svenskt Vatten (Finnson och Ekmark, 2009). Den kräver att det görs en halvering av de nu högsta tillåtna värdena för tungmetallhalter i slam (Jokinen, 2010). Tabell 4: Naturvårdsverkets riktvärden för metallhalter i avloppsslam för jordbruksändamål (1998:944 § 20) (efter Miljödepartementet, 1998). Element Riktvärde (mg kg-1) torrsubstans Pb 100 Cd 2 Cu 600 Cr 100 Hg 2,5 Ni 50 Ag - Zn 800 13 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar Tabell 5: Naturvårdsverkets ändringsförslag till riktvärden för metallhalter i avloppsslam för jordbruksändamål år 2010. De fetstilta värdena innebär att de är förhöjda jämfört med tidigare (efter Naturvårdsverket, 2010). Element Riktvärde (mg kg-1) torrsubstans Pb 100 Cd 1,3 Cu 600 Cr 100 Hg 1 Ni 50 Ag 8 Zn 800 4.3.3. Spolvattenrening i Stockholm I Stockholm finns det i dagsläget ett flertal anläggningar för rening av trafikdagvatten inklusive spolvatten. De flesta tunnlar har sin egen reningsanläggning som varierar i komplexitet beroende på tunnelns trafikbelastning och längd. Kvaliteten på dagvattenreningen i Stockholm är beroende på vilken myndighet som är ansvarig. Mróz et al. (2008) rapporterar i Miljöförvaltningens tillsynskampanj för trafikdagvatten att Vägverket har en genomgående bra egenkontroll av sina reningsanläggningar, medan trafikkontoret behöver förbättra sin kontroll på ett antal punkter. I rapporten har ett antal av Vägverkets och trafikkontorets anläggningar utvärderats utifrån hur de tar hand om vattnet från tunnlarna samt hur egenkontrollen ser ut. De anläggningar som studerats är bland annat Eugeniamagasinet, Fredhällsmagasinet och reningsanläggningen i Södra Länken. Reningen i dessa magasin är relativt likvärdig, med undantag från Fredhällsmagasinet där spolvattnet transporteras till Eugeniamagasinet för rening. I Eugeniamagasinet går vattnet först genom ett rensgaller där större föremål sorteras ut. Därefter går det genom en oljeavskiljare varpå en fällningskemikalie tillsätts för att höja pH och därmed uppnå en bättre flockning. Därefter sker en sedimentering tills föroreningshalterna av suspenderat material sjunker under 10 mg/l. Sedimentationstiden är dock maximalt 36 timmar. En mer utförlig beskrivning av reningsanläggningen i Södra Länken finns i avsnitt 5.2.1. 4.4. Alternativa reningsanläggningar för spolvatten 4.4.1.Naturbaserad reningsanläggning för rening av spolvatten I en artikel i Jordforsknytt skriver Amundsen et al. (2002) om hur naturbaserade reningsanläggningar använts för rening av trafikdagvatten och spolvatten från tunnlar i Norge. Den studerade reningsanläggningen uppfördes år 2000 och tar hand om vattnet längs E6 på sträckan mellan Korsegården och Vassum i Ås kommun. Den omfattar två fångdammar och en ytvattenbassäng som tar emot spolvatten från tre tunnlar, Nordby-, Smihagen- och Vassumtunneln samt 17 km väg. Fångdammarna består av en sedimentationskammare följt av ett grunt våtmarksfilter. Ytvattendammen består av en gjuten sedimentationsbassäng följt av en huvudbassäng. Anläggningens främsta funktion är att sedimentera partiklar från väg- och tunnelavrinning men den används även för biologisk rening av det tvättmedel som används 14 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 vid tunnelspolning. För att det biologiskt nedbrytbara tvättmedlet skall brytas ned är den teoretiska uppehållstiden i dammarna fem dygn. Det renade vattnet leds sedan ut till två närliggande sjöar. Spolvattnet som tillfördes reningsanläggningen var starkt förorenat och påvisade en hög toxicitet för bakterier och bottenlevande organismer. I försök där bakterier och organismer kom i kontakt med det förorenade vattnet vid olika skeden i reningsprocessen i ytvattenbassängen dog samtliga. Efter sedimentering överlevde vissa bottenlevande organismer i tre till fyra dygn. Resultaten av mätningar visar på att reningseffekten hos ytvattenbassängen är ca 90-95 procent för både partiklar, kemiska och biologiska föroreningar och organiskt kol (figur 7). Det sediment som samlats i bassängens botten hade höga föroreningsgrader av Zn, Pb och organiskt material. Figur 7: Genomsnittlig mängd av partiklar (TSS), kemisk syreförbrukning (COF), biologisk syreförbrukning (BOF) och totalt organiskt material från tre tunneltvättar, samt de genomsnittliga mängderna av dessa ämnen efter rening. Den gröna linjen beskriver den procentuella reningseffekten för varje ämne (efter Amundsen et al., 2002). 4.4.2. Mobilt reningsverk Inom projektet Miljömiljarden utvecklar Trafikkontoret tillsammans med företaget Aquateq ett mobilt reningsverk för bland annat rening av tunneltvättsvatten (figur 8) (Rosenkvist och Andersson, 2007). Iden går ut på att skapa en icke stationär reningsanläggning som omhändertar och renar spolvatten på plats direkt vid föroreningskällan. Det ger en mindre belastning på stadens dagvattennät, men också en möjlighet till rening där befintliga reningsanläggningar inte existerar. I detta fall har ett större fordon med ett inbyggt reningsverk utvecklats. Reningsprocessen för det mobila reningsverket sker i sex steg. Tekniken går ut på att en uppsamlingstank suger upp det förorenade vattnet med hjälp av ett vakuumaggregat. Därefter separeras större sandpartiklar med ett filter och tungmetaller skiljs antingen med ett elektrofilter eller med polymer. Reningsvärden kontrolleras varje minut. Vid icke uppnådda värden görs reningsprocessen om. Inga kemikalier tillsätts under reningen. Efter rening skall vattnet ha uppnått gränsvärden så att det antingen kan släppas ut till recipient alternativt sparas och återanvändas som 15 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar spolvatten. Slutrapporten gjord av Stockholm stad har visat att framförallt zinkhalten minskat med tjugo procent jämfört med det orenade vattnet. Figur 8: Mobilt reningsverk ”Morena” som testkörts för bland annat tunnelspolning i Stockholm (efter Aquateq, 2010). 5. M ATERIAL OCH METODER 5.1. Insamling av eget material Vid ett besök i Södra Länken (natten till 26/3-10) samlades prover in på dränvatten, slam, dagvatten samt spolvatten från tunneltvätt för vidare fysikalisk-kemisk analys av föroreningshalter. Vid provtillfället rengjordes de 160 cm höga betongbarriärerna av slät karaktär som går längs med bergstunneln och används som krockskydd (Vägverket, 2003). Målet med provtagningen var att samla in material för att göra en uppskattning av de föroreningshalter som kommer att finnas i spolvattnet från Förbifart Stockholm. Då de prover som insamlats inte är representativa för en fullskalig tunneltvätt och provtagning endast skett vid ett tillfälle finns en stor osäkerhet i resultatens giltighet. Därför kommer våra värden att jämföras med tidigare undersökningar och en bedömning utifrån dessa görs sedan för att tolka resultaten. Under provtagningen skedde även ett försök där varmvatten användes för att se om detta kan förbättra tvätteffekten. 5.2. Provtagning 5.2.1.Beskrivning av provplats Valet av Södra Länken som studieobjekt grundar sig på att det är den senast färdigställda tunneln i Stockholmsregionen och antas ha liknande egenskaper så som väggbeklädnad och ventilation som Förbifart Stockholm. Tunneln har även en bra geografisk placering med en hög trafikbelastning samt tillräcklig längd för att en jämförelse skall vara rimlig. Södra Länken är en 6 kilometer lång vägsträcka, varav 4,5 km går i tunnel under Stockholms södra närförorter. Med av- och påfarter samt vägsträckning i båda färdriktningarna uppgår den totala längden vägtunnel till 18 km (Asp et al., 2007). Högsta tillåtna hastighet i tunneln är 70 km i timmen (Vägverket, 2003). Den totala ytan som rengörs i Södra Länken omfattar totalt 560 000 m2 där den asfalterade vägbanan står för 170 000 m2, vägbarriärerna 60 000 m2, innertaket 170 000 m2, väggarna 155 000 m2 och murarna (vid in- och utfarterna) 5 000 m2 (Berggren, 2009). 16 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 Figur 9: Södra Länkens vägdragning. Det gulmarkerade visar vägdragningen under jord (efter Vägverket, 2003). Två omfattande spolningar (”heltvättar”) där samtliga delar av tunneln rengörs sker varje år, en på våren och en på hösten (Andersson, 2009a). Dessa spolningar pågår under tre dygn, med en uppskattad vattenåtgång på 3000 m3 (Börefelt, muntl.). Utöver dessa heltvättar sker ett flertal mindre tvättar i tunneln. Väggrenen tvättas varje vecka, sidobarriärena varannan vecka och körbanan enbart i samband med heltvätt (Asp et al., 2007). Tillsammans med småtvättarna beräknas den totala vattenvolymen som åtgår vid tvättning i Södra Länken uppgå till 15000 m3 per år (Asp et al., 2007; Karlström, 2009). I samband med tvätt används även 23 m3 år-1 tvättmedel och antistatiskt medel motsvarande 0,03 respektive 0,01 l/m2 tunnel och år. I dagsläget används kallt vatten 6-7°C vid spolning i största delen av tunneln, men försök görs även med varmvatten (Andersson, 2009c). Södra Länkens vattenhantering består av en VA-station, fem pumpstationer, fem avsättningsmagasin, en reningsanläggning för dränvatten, sju infiltrationsanläggningar samt 1200 brunnar (Andersson, 2009a; Mróz et al., 2008). I det vatten som förs till VA-stationen ingår både det vägdagvatten som förs in med inkommande bilar samt spolvatten från rening av tunneln. Södra Länkens tunnelväggar är belagda med sprutbetong och innertaket är etappvis gjutet vilket utgör ett skydd mot inläckande dränvatten från berget (Vägverket, 2006). Dränvattnet förs ned i en separat dränledning under vägbanan och vidare till en specifik reningsanläggning. En del av 17 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar detta dränvatten återförs sedermera tillbaks in i berget, medan resten pumpas till recipient tillsammans med det renade dagvattnet. Det vatten som bildas inne i tunneln samlas upp via brunnar längs vägrenen och pumpas vidare till VA-stationen (Vägverket, 2006; Mróz et al., 2008). Behandlingen i VA-stationen sker i en trestegs reningsprocess där vägdagvattnet leds in till sedimentationsbassänger där partiklar får sedimentera i 36 timmar. Med hjälp av en oljeskimmer kan eventuell olja som följt med avlägsnas. Om uppsatta gränsvärden inte har uppnåtts efter sedimentering tillsätts fällningskemikalien aluminiumsulfat, PAX (Renman, muntl). Efter rening förs vattnet vidare ut i Hammarbykanalen som klassas som en mindre känslig recipient (Vägverket, 2006; Mróz et al., 2008). Ventilationen i Södra Länken består av frånluftsventilation som utgår från att självdrag från passerande bilar genererar luftströmmar som når till två ventilationstorn. De två ventilationstornen används för att suga upp avgasblandad luft. Vid behov används även impulsfläktar för att förbättra ventilationen (Vägverket, 2003; Vägverket, 2006). Den framtida trafikprognosen för Södra Länken beror bland annat på byggandet av andra större leder så som Förbifart Stockholm men också införande av trängselskatter. Trafikmängden i Södra Länken var 2007 98 000 fordon under ett vardagsdygn, trots att tunneln vid byggandet dimensionerats för 60-70 000 fordon per dygn. (Andersson, 2009a). Om Förbifart Stockholm byggs beräknas trafiken i Södra Länken år 2035 ligga mellan 112 000- 119 000 fordon under ett vardagsdygn. Variationen beror på om trängselskatt på Essingeleden införs eller inte (Vägverket, 2009d). 5.2.2. Beskrivning av provtagningsmetodik Prover har tagits vid ett tillfälle, natten till 26 mars 2010 mellan klockan 23.00 och 00.40 i Södra Länken. Detta för att analysera de potentiella föroreningshalter som kan genereras i tunneln. Samtliga prover togs i plastbehållare av varierande storlek. Utvalda bilder från provtagning redovisas i figur 12-19, appendix 5. Totalt togs tio prover från fem olika provplatser i Södra Länken: P1, P2 och P3 (uppsamlat spolvatten) Tre prover togs från uppsamlingstanken hos våtdammsugaren som samlar upp det förorenade vattnet direkt efter rengöringen. I dessa prover finns spår av rengöringsmedel då barriärerna i början av tvätten ansågs vara mycket smutsiga och rengöringsmedel därför behövde användas. Trots att rengöringsmedlet är utspätt bör detta noteras vid analys då medlet innehåller fosforsyra vilket kan påverka analysresultaten. Analyser har gjorts av: pH, näringsämnen, metaller och andel organiskt material. P4 och P5 (vägdagvatten) Prover togs från vägdagvattnet innan det mynnade ut i sedimentationsbassängen. Detta skedde vid VA-station 25581 (reningsverket för vägdagvatten). Det inkommande vattnet hade ännu inte kommit i kontakt med spolvattnet. En notering som gjordes var att det var ett överraskande stort flöde från pumpen samt att vattnet verkade ovanligt rent. Någon förklaring till detta kunde inte fastställas. Analyser har gjorts av: pH och näringsämnen. P6 och P7 (slam från vägdagvatten) Två slamprover samlades in med hjälp av en spade från sedimentationsbassängens fördelningsränna (VA-station 25581). Detta slam representerar det sedimenterade materialet precis innan vattnet släpps ut från VA-stationen. Tanken med dessa prover är att se vilka kontamineringar som ansamlas i slammet. Analyser har gjorts av: andel organiskt material (P6) och tungmetaller (P7). 18 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 P8, P9 och P10 (dränvatten) Prover togs på inkommande dränvatten till Pumpstation 25481, grundvattenpumpen. Dränvattnet avleds separat från tunneln och har ej kommit i kontakt med trafik- eller spolvatten. Analyser har gjorts av: pH och näringsämnen. 5.3. Kemisk-fysikalisk analys Analys av näringsämnen, pH och organiskt innehåll har utförts på Kungliga tekniska högskolans mark- och vatteninstitution. Metallanalysen skedde på ALS Scandinavia AB i Luleå där proverna även analyserades med avseende på pH och organiskt innehåll. Näringsämnen De näringsämnen som analyserades var PO4 – P, NH4 – N, NO2, NO2 + NO3. 10ml prov från varje behållare filtrerades genom ett 0.45 µm filter innan analys. Värden framtogs sedan genom Flow injection analyzing (FIA) med hjälp av en Aquatec 5400 Analyzer. pH pH uppmättes med en pH-mätare av modell Orion modell 210A. Organiskt innehåll Först dekanterades vattnet från proverna P1-P3. Därefter placerades dessa tillsammans med P6 i en ugn för att torka. Efter två dygn noterades provernas vikt och en glödförlust med hjälp av en Nabertherm ugn (550°C) utfördes. En LOI-analys (loss of ignition) genomfördes även på P7 (1000°C) av ALS Scandinavia AB i Luleå. Metaller Ett generalprov av P1-P3 har analyserats av ALS Scandinavia AB i Luleå. Analys gjordes utan föregående uppslutning. Provet har surgjorts med 1 ml salpetersyra per 100 ml prov. Analys har därefter utförts med ICPAES (optisk emissionsspektrometri, multielementteknik). Vid analys av As, Cd, Cu, Co, Hg, Ni, Pb, S, och Zn torkades proverna vid 50°C och elementhalterna har TS-korrigerats till 105°C. Upplösningen skedde i mikrovågsugn i slutna teflonbehållare med salpetersyra och vatten i förhållandet 1:1. För övriga grundämnen smältes 0,125 g torkat prov med 0,375 g LiBO2 och upplöstes i HNO3. Därefter analyserades proverna med ICP-AES och ICP-MS (masspektrometri med induktivt kopplad plasma). 5.4. Avgränsning för jämförelse mellan Förbifart Stockholm och Södra Länken Analysparametrarna är valda utifrån vilka föroreningar som analyserats i tidigare rapporter. På detta sätt kan en bra jämförelse tillhandahållas med avseende på de mest relevanta och påverkande föroreningarna som finns i spolvattnet. De parametrar som valts för analys presenteras i tabell 6-9. Vid utvärdering av föroreningsmängd i en tunnel finns ett flertal påverkande parametrar som bör tas med i beräkningarna. De parametrar som inkluderas i denna rapport är valda så att analysen skall bli så enkel som möjligt, och samtidigt ge ett resultat som ligger nära verkligheten. Valda parametrar är tunnellängd och trafikmängd då dessa förväntas ha en stor inverkan på den mängd föroreningar som bildas. Föroreningarna förväntas öka linjärt med dessa faktorer. I och med att trafikmängd tas med i beräkningarna anser vi att parametrar såsom tunnelns bredd och höjd inkluderas genom detta. Vissa bedömningsparametrar såsom ventilation, vägg- och takbeläggning, 19 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar hastighet samt frekvens av tunneltvätt bedöms i denna rapport vara likvärdiga, eller ha försumbart liten inverkan i jämförelse med parametrar som tunnellängd och trafikmängd. Dessa kommer därför inte att tas med i jämförelsen. Vilken fordonstyp som kommer att resa genom tunneln har stor betydelse då det beräknas gå långt fler miljöfordon på våra vägar vid Förbifartens färdigställande tillsammans med en förväntat minskad användning av dubbdäck. Hur stora utsläppsskillnaderna från miljöbilar och dubbdäck kommer att bli jämfört med idag är dock svårt att förutse varför dessa parametrar inte kommer att tas med i denna jämförelse. Tvättmetodik och frekvens av spolningar antas vara de samma i Förbifart Stockholm och Södra Länken och därmed är ingen hänsyn tagen till teknikutveckling inom tunneltvätt. 6. R ESULTAT I tabell 6 visas att det orenade spolvattnet har större halter orto-fosfor i jämförelse med det inkommande vattnet till VA-stationen och dränvattnet. De tre proverna av det orenade spolvattnet har samstämmiga värden för orto-fosfor och ammonium. Dränvattnet från pumpgropen visar att varken ammonium och nitrit förekommer i vattnet samt att orto-fosforhalten är mycket låg. Samtliga prover tagna från Södra Länken visar ett neutralt pH-värde. Tabell 6: Mätresultat av pH, orto-fosfor, ammonium, nitrit samt nitrit och nitrat från Södra Länken. Prov Provnamn pH PO4 – P (mg L-1) NH4 – N (mg L-1) NO2 (mg L-1) NO2 + NO3 (mg L-1) P1 Orenat spolvatten från ”Supersug” 7.65 1.5385 2.8661 - - P2 Orenat spolvatten från ”Supersug” 8.02 1.3958 2.8394 - - P3 Orenat spolvatten från ”Supersug” 7.79 1.5224 2.9229 - - P4 Inkommande vatten till VA-station 7.52 0.0383 0,0480 0.008 0.904 P5 Inkommande vatten till VA-station 7.55 0.0348 0 0.004 0.794 P8 Dränvatten från pumpgrop 7.50 0.0672 0 0 2.367 P9 Dränvatten från pumpgrop 7.46 0.0360 0 0 2.425 P10 Dränvatten från pumpgrop 7.51 0.0370 0 0 2.396 20 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 Tabell 7 visar uppmätta värden av Cu på 161 µg L-1, och Zn 676 µg L-1 i spolvattnet. Värdena för Cd, Cr och Pb var alla under den lägre detektionsgränsen. Tabell 7: Metallhalter i ett generalprov från det uppsamlade spolvattnet (P1, P2 och P3), taget i Södra Länken 2010. Element Enhet Mätvärde -1 <20 Cr -1 µg L <20 Cu µg L-1 161 Pb -1 <100 -1 Cd µg L µg L Zn µg L 676 P µg L-1 1530 Ca mg L-1 52.4 Fe -1 0.443 K -1 mg L 24.9 Mg mg L-1 6.68 Na -1 1600 -1 2.8 Si Al mg L mg L mg L -1 122 -1 µg L As µg L <100 B µg L-1 195 -1 31.5 Co -1 µg L 114 Li µg L-1 <10 Mn µg L-1 88 Mo -1 <20 Ni -1 µg L <40 Sr µg L-1 491 -1 <10 Ba V µg L µg L µg L 21 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar I slamprovet som redovisas i tabell 8 uppmättes högst värde bland tungmetallerna för Zn, 565 mg kg-1 TS. Därefter följde Cu på 124 mg kg1 TS och Cr, 108 mg kg-1 TS. Tabell 8: Föroreningshalt i slamprov från vägdagvatten (P7) taget i Södra Länken 2010 Element Enhet Mätvärde Cd mg kg-1 TS 0,105 Hg -1 0,645 -1 mg kg TS Cr mg kg TS 108 Cu mg kg-1 TS 124 Pb mg kg-1 TS 18 -1 Zn mg kg TS 565 MnO % TS 0,0518 MgO % TS 1,34 Na2O % TS 2,25 TS % 64,4 SiO2 % TS 68 Al2O3 % TS 10,3 CaO % TS 3,16 Fe2O3 % TS 3,59 K2O % TS 2,98 P2O5 % TS 0,222 TiO2 % TS 0,418 Summa % TS As 92,3 -1 2,1 -1 mg kg TS Ba mg kg TS 571 Be mg kg-1 TS 1,74 Co -1 14,5 -1 mg kg TS Mo mg kg TS <6 Nb mg kg-1 TS 8,84 Ni S -1 19,6 -1 2240 -1 mg kg TS mg kg TS Sc mg kg TS 6,84 Sr mg kg-1 TS 177 V W -1 67,4 -1 114 -1 mg kg TS mg kg TS Y mg kg TS 22,9 Zr mg kg-1 TS 150 22 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 Tabell 9 åskådliggör mätvärden från LOI-test där samtliga prover från det orenade spolvattnet har ett organiskt innehåll på 12 procent. Därmed är det organiska innehållet i spolvattnet högre än det i slammet som har ett värde på 3,4 och 9 procent. Tabell 9: LOI-test på orenat spolvatten (P1, P2 och P3) och slam från vägdagvatten (P6, P7) tagna i Södra Länken 2010. Prov Enhet Mätvärde P1 % 12 P2 % 12 P3 % 12 P6 % 3,4 P7 % 9 Tabell 10 visar de föroreningshalter i spolvattnet från Förbifart Stockholm som uppskattats i denna rapport. Beräkningsgång finns redovisat i appendix 4. Tabell 10: Uppskattade föroreningshalter i spolvattnet från Förbifart Stockholm. Element Cd* Cr** Cu Pb* Zn P Enhet Uppskattat värde -1 0,03 -1 1,05 -1 8,43 -1 4,2 -1 35,39 -1 80,1 -1 kg år kg år kg år kg år kg år kg år Ca kg år 2743,1 Fe kg år-1 23,19 -1 1303,5 -1 349,7 -1 83760 -1 146,6 -1 6,39 -1 5,24 -1 20,11 Ba -1 kg år 1,65 Co kg år-1 5,97 -1 0,52 -1 4,61 -1 1,05 -1 2,09 -1 25,7 -1 0,52 K Mg Na Si Al As** B Li** Mn Mo** Ni** Sr V** kg år kg år kg år kg år kg år kg år kg år kg år kg år kg år kg år kg år kg år *Koncentrationen av elementet låg under detektionsgränsen och har valts till 1/10 av motsvarande värde som redovisas i tabell 11, appendix 3. **Koncentrationen av elementet låg under detektionsgränsen och har valts till det minsta detekterbara värdet. 23 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar 7. D ISKUSSION OCH SLUTSA TS Diskussion av provtagnings- och beräkningsmetodik I en jämförelse mellan våra uppmätta metallhalter i det orenade spolvattnet i Södra Länken (tabell 7) och Vägverkets, nu Trafikverkets tidigare uppmätta värden (tabell 11) iakttogs en skillnad med en ungefärlig faktor 10. Detta påverkar även resultatet vid uppskattning av föroreningshalterna i Förbifart Stockholm vilket visas i tabell 11. Tabell 11: Jämförelse mellan våra beräknade föroreningskoncentrationer i spolvattnet jämfört med de koncentrationer Vägverket mätt upp. Element Enhet -1 Våra uppskattade värden* Vägverkets uppskattade värden** Cd* mg L 0,0008 0.0058 Cr** mg L-1 0,026 0.828 Cu mg L-1 Pb* Zn 0,21 2.09 -1 0,104 0.793 -1 0,88 10.6 mg L mg L *Värden tagna från tabell 10 **Värden tagna från tabell 1 Provtagningsmetodiken har därför i detta fall visat sig vara väldigt avgörande för de föroreningskoncentrationer som mätts upp i spolvattnet. Detta kan bero på skilda mätförhållanden vid provtagningstillfällen. Exempelvis gjordes vår provtagning under tidig vår och är därmed endast representativ för ett provtagningstillfälle. Referensvärdena är däremot medelvärden beräknade utifrån flera års provtagningar av spolvatten från Södra Länken. Det spolvattenprov som tagits för vår analys togs direkt från supersugen, men det är oklart från vart i Södra Länken jämförelseproverna tagits. En starkt bidragande faktor till våra avvikande värden är att vägbanan endast spolas vid samband med heltvätt. Då höga halter av bland annat Zn och Cu kan förväntas vara beläget på vägbanan bidrar en tvätt av den med stor sannolikhet till avsevärt högre koncentrationer av dessa ämnen. Jämförelsevärdena från Södra Länken kommer från en heltvätt och har avsevärt högre värden för Zn och Cu än våra mätvärden från en barriärtvätt. Den beräkningsgång som använts för uppskattning av föroreningshalter i Förbifart Stockholm kan behöva justeras individuellt för olika ämnen. Detta för att föroreningskällorna varierar beroende på vilket ämne som studeras. Därför finns det anledning till att väga in andra faktorer som inte tagits hänsyn till i denna rapport, såsom typ av fordon och användning av dubbdäck. Diskussion av uppmätta värden Det ammonium som under näringsämnesanalysen uppmätts hos spolvattnet (P1-P3) är högt i jämförelse med vägdagvattnet (P4-P5) och dränvattnet (P8-P10). En möjlig orsak till detta är att ammonium kan ha tillförts under spolningen, exempelvis som en del i det antistatbehandlande rengöringsmedlet. Även orto-fosfor visar högre värden i spolvattnet vilket tros ha sitt ursprung i rengöringsmedlet. Halterna av Cu och Zn i spolvattnet klassificeras som mycket höga enligt naturvårdsverkets jämförelsevärden för metaller i vatten (appendix 6). Båda dessa är väldokumenterade föroreningar från biltrafik och höga värden är förväntade. Den uppmätta koncentrationen Zn, Pb och Cu är 24 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 dock låg i jämförelse med de koncentrationer som mätts upp i trafiktunnlar i Europa och som presenteras i tabell 3. Tabell 12: Jämförelse mellan uppmätta föroreningshalter i spolvatten och Naturvårdsverkets gränsvärden för föroreningshalter i ytvatten. Element Enhet Uppmätt värde* Cd µg L-1 Cr -1 Naturvårdsverkets gränsvärden för ytvatten** Mycket låg halt Låg halt Måttligt hög halt Hög halt Mycket hög halt <20 <0.01 0.01-0.1 0.1-0.3 0.3-1.5 >1.5 µg L <20 <0.3 0.3-5 5-15 15-75 >75 Cu µg L-1 161 <0.5 0.5-3 3-9 9-45 >45 Pb -1 <100 <0.2 0.2-1 1-3 3-1.5 >15 -1 <100 <0.4 0.4-5 5-15 15-75 >75 Ni -1 µg L <40 <0.7 0.7-15 15-45 45-225 >225 Zn µg L-1 676 <5 5-20 20-60 60-300 >300 As µg L µg L *Värden tagna från tabell 7 **Värdena tagna från tabell 15 Slamproverna i VA-stationen (P6-P7) har enligt Naturvårdsverkets jämförelsevärden för metaller i sediment höga halter av Cr och Cu. Halterna av Zn och Ni klassas däremot som måttliga. LOI-analysen av slammet visar på en låg halt organiskt material vilket innebär att det tillåts gå till deponi. Det samma gäller för det sediment som kommer från spolvattnet (P1-P3). De uppskattade föroreningshalterna för Förbifart Stockholm som redovisas i tabell 10 är ytterst överslagsmässiga. Eftersom provtagningen i detta arbete utförts under tidig vår kan det stora bidraget från vägsalt som förts in i tunneln av trafiken haft ett genomslag vid uppskattningen av den mängd Na, 83760 kg/år, som beräknats för Förbifart Stockholm. Halterna av Ca, 2743,1 kg/år, kan ha sitt ursprung i betongen. Diskussion om vattenhanteringen i Förbifart Stockholm Om Förbifart Stockholm byggs kommer den att ha den längsta sammanhängande trafiktunneln i Sverige. Detta leder följaktligen till att stora volymer spolvatten med hög föroreningsgrad behöver tas om hand och renas varje år. En god reningsprocess för spolvatten är därför av största vikt. Förebyggande åtgärder kan underlätta underhåll och rengöring i tunneln. Förbehandling i form av nanoteknik är att föredra då det kan minska den mängd vatten som krävs vid rengöring eftersom partiklar lossnar lättare från väggar och tak. Det kan även minska behovet av rengöringssåpa som annars bidrar till ytterligare föroreningshalter i spolvattnet. Finns det ekonomisk och praktisk möjlighet vore det optimalt att producera belysning, skyltar och andra vitala element utav ämnen med nanostruktur. Innan nanoteknik börjar användas storskaligt bör det dock undersökas vilka effekter denna teknik har för miljön på både kort och lång sikt. För att minimera föroreningshalterna i vattnet redan under avvattning i tunneln kan flera olika åtgärder vidtas. Då sandfång i brunnar visat sig effektiva för avskiljning av partiklar, speciellt av det annars svårsedimenterade kvävet, bör dessa vara standard i alla Förbifartens brunnar. Åtgärder som försedimentering i pumpgropar innan vattnet pumpas vidare till VA-station är ett annat exempel på tidig rening och 25 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar borde utnyttjas vid alla pumpstationer. I avsättningsmagasin är avsättningstiden satt till 36 timmar innan utsläpp till recipient, men för bästa effekt bör den vara längre. Teknik som fördröjer vattnets transport till VA-stationen är därför ett viktigt reningssteg genom att det ger möjlighet till ytterligare sedimentering. Då Förbifart Stockholm är planlagt i ett känsligt område omgärdat av skyddsområdet på Lovö och skyddsvattentäkten Mälaren blir planeringen för avledandet av vattnet från VA-stationen invecklad. Några av de möjligheter som finns består i att först rena vattnet i en VAstation och sedan leda det renade vattnet till Mälaren, Saltsjön eller Himmerfjärdens reningsverk. Att leda vattnet till Mälaren är dock högst olämpligt då denna är Stockholms dricksvattentäckt. Dessutom är avståndet mellan Mälaren och Östersjön stort i jämförelse med avståndet mellan Saltsjön - Östersjön eller Himmerfjärden - Östersjön. Det vill säga, vattnet får transporteras en längre sträcka jämfört med de andra alternativen. Att leda spolvattnet till ett reningsverk som Himmerfjärden innebär problem vid återvinningen av slammet som en restprodukt och näringstillskott för jordbruk. Detta till följd av de förhöjda halter av tungmetaller som finns i spolvattnet som inte kan avskiljas effektivt vid rening. Tungmetallhalterna kan då göra slammet oanvändbart och värdefullt näringsinnehåll i form av fosfor och kväve som annars skulle gått att utvinna går till spillo. Att göra slammet obrukbart för återvinning strider dessutom mot det nationella miljömålet som säger att 60 % av all fosfor som kommer till reningsverk skall återföras till produktiv mark. Saltsjön bedöms ha en låg känslighet för föroreningsutsläpp i jämförelse med andra vattendrag i Stockholmsområdet. För att erhålla extra rening innan utsläpp till Saltsjön skulle ledningen som transporterar vattnet kunna utformas liknande Järva dagvattentunnel. Detta skulle ge en så lång uppehållstid att tunneln fungerar som ett sedimenteringsmagasin. Det som talar emot denna lösning är de ekonomiska aspekterna där omkostnaderna för anläggning av vattenledningar och dagvattentunnel blir höga. Om vattnet leds till Saltsjön är en noggrann kontroll av vattenkvaliteten nödvändig. En bristfällig kontroll kan ge stora konsekvenser och bli mycket kostsam. Ett exempel är om en tankbilsolycka sker i någon av förbifartens tunnlar och det förorenade vattnet sedan läcker till Saltsjön. Dessa faktorer är något som bör hållas i åtanke vid dimensionering av VA-stationen. Slutsats Förbifart Stockholm är ännu ett projekt i planeringsstadiet varför det finns stora möjligheter att utvärdera nya möjligheter för omhändertagande av spolvatten. Vid utformning av Förbifart Stockholms vattenhanteringssystem bör så många säkerhetsåtgärder som möjligt tas i åtanke för att säkerställa vattnets kvalitet. Södra Länkens VA-station har en så god reningseffekt att vattnet kan släppas direkt till recipient (Hammarbykanalen) utan att gå genom ett reningsverk. Förbifart Stockholm bör ha samma eller liknande lösning för utformning av sin VA-station. Det är även viktigt att utforma en god provtagningsmetodik för provtagning av spolvatten, exempelvis vart i tunneln provtagningen skall ske och vid vilken tidpunkt under tvätten de skall tas. En undersökning av vilka element i tunneln som bidrar till särskilt höga halter av olika föroreningar i trafiktunnlar kan vara till särskild hjälp vid förbehandling 26 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 med nanoteknik. Detta ger en möjlighet för punktbehandling vilket kan spara in på behandlingskostnaderna. Mer forskning behöver läggas på området spolvatten för att utreda vattnets toxicitet för människor och miljö. Även återvinningsmöjligheter för spolvattnet och det tungmetallhaltiga slammet kan bli lönsamt att undersöka inför framtiden. 27 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar 8. K ÄLLFÖ RTECKNING Adachi K, Tainosho Y. 2004. Characterization of heavy metal particles embedded in tire dust. I Environment International. 30:1009-1017 Alron saneringsteknik. 2008a. Säkerhetsblad högtryckstvätt-Eco . Alron Chemical Co AB. Versions nr 503. 5 sidor. Alron saneringsteknik. 2008b. Säkerhetsblad Tunneltvätt . Alron Chemical Co AB. Versions nr SM9. 3 sidor. Alron saneringsteknik. 2008c. Säkerhetsblad SUR 2. Alron Chemical Co AB. Versions nr 503. 4 sidor. Amundsen CE, Roseth R, Snilsberg P. 2002. Naturbaserte behandlingsanlegg for avrenning fra veg og tunnelvask. Jordforsknytt. Nätupplaga. 1:2002. 2 sidor. Andersson U. 2009a. Vanligt vatten ska vinna över smutsen. Leveranstidningen Entreprenad. Nätupplaga. URL: http://www.entreprenad.com/artikel/VisArtikel.aspx?SiteID=ES&L openr=102170004. (12-04-2010). Andersson U. 2009b. Nytt vapen I kampen mot smutsen. Leveranstidningen Entreprenad. Nätupplaga. URL: http://www.entreprenad.com/artikel/VisArtikel.aspx?SiteID=ES&L openr=102190001. (12-04-2010). Aquateq. 2010. Morena - för en bättre miljö. Stockholm stad trafikkontoret. 2 sidor. Asp H, Schillström L, Norlander C, Ericson S, Krafft A. 2007. Tvätterfarenhet från Södra Länken. Vägverket Region Stockholm. 51 sidor. Barbosa A. E, Saraiva J, Leitão T. 2007. Evaluation of the runoff water quality from a tunnel wash. I Highway and Urban Environment : Proceedings of the 8th Highway and Urban Environment Symposium, Morrison G.M, Rauch S (eds). 345-358. Bennerstedt K. 2001. Spolvatten från trafiktunnlar i Stockholm. Stockholm Vatten AB. Granskad av: Stenlycke J. Rapport nr 11:2001. 49 sidor. Berggren J. 2009. Här jobbas det för högtryck. På Väg. Nr 5 November. sidor 8-9. Bhusan B, Koch K, Jung Y.C. 2009. Fabrication and characterization of the hierarchical structure for superhydrophobocity and self-cleaning. Ultramicroscopy 109:1029-1034. Cheng Y.T, Rodak D.E, Wong C.A, Hayden C.A. 2006. Effects of micro- and nano-structures on the self-cleaning behaviour of lotus leaves. Nanotechnology 17:1359-1362. Ekvall, J. 2000a. Klassificering av dagvatten och recipienter samt riktlinjer för reningskrav, Del 1; Recipientklassificering. Stockholm Vatten AB. 2005-0311 10:41:48. 28 sidor. Ekvall, J. 2000b. Klassificering av dagvatten och recipienter samt riktlinjer för reningskrav, Del 2; Dagvattenklassificering. Stockholm Vatten AB. 200503-11 10:47:31. 87 sidor. 28 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 Ekvall J. 2000c. Klassificering av dagvatten och recipienter samt riktlinjer för reningskrav, Del 3; Rening av dagvatten- exempel på åtgärder och kostnadsberäkningar. Stockholm Vatten AB, 118 sidor. Ekvall J, Jacobsson P, Johansson T, Thörnelöf S, van der Tempel L. 2005. Dagvattenstrategi för Stockholm stad. (Antagen oktober 2002). Stockholm Stad. Uppdaterad april 2005. 28 sidor. Finnson A , Ekmark Z. 2009. Revaq – Syfte, organisation och avgifter. Svenskt vatten. 13 sidor. Folkeson, L. 2005. Spridning och effekter av tungmetaller från vägar och vägtrafik – Litteraturöversikt. Statens vägoch transportforskningsinstitut. VTI Rapport 512. Hallberg M, Renman G. 2004. Försedimentering och filter vid dagvattenrening i föroreningsbelastade och trafiktäta områden. Vatten 60: 261–268. Lund. Hsieh C-T, Wu F-L, Yang S-Y. 2008. Superhydrophobicity from composite nano/microstructures: Carbon fabrics coated with silica nanoparticles. Surface & Coatings Technology 202:6103-6108. Karlström M. 2009. E4 Förbifart Stockholm, FS1 Konsortiet Förbifart Stockholm, PM, Tunnelavloppsvattenmängder, Föroreningsmängder, Avstämning 2 (2009-10-02). Vägverket. OW140005. 6 sidor. Kemikalieinspektionen, 2006. Alkohol (C6-18) etoxilater. http://apps.kemi.se/flodessok/floden/kemamne/alkohol(C618)etoxilater.htm. (28-05-10). URL: Landahl G, Söderholm G. 2008. Programsamråd för Förbifart Stockholm. Stadsbyggnadsnämnden. Dnr 2008-22331-53. URL: http://insyn.stockholm.se/insynTransFrameMain.aspx?id=35&nodei d=364795. (02-05-10). Larm T. 2008. Erfarenheter från Dagvattenkonferensen ICUD’08 (International Conference on Urban Drainage) i Edinburgh, 1-5 september 2008. Sweco. Granskad av: Banach A. 8 sidor. Ljung E. 2003. Tungmetallhalter i slam från avloppsreningsverk, En jämförande studie mellan enskilda reningsverk i Europa. Examensarbete. Stockholms Universitet. 52 sidor. Manoli E, Kouras A, Samara C. 2004. Profile analysis of ambient and source emitted particle-bound polycyclic aromatic hydrocarbons from three sites in northern Greece. I Chemosphere 56:867-878. Miljödepartimentet. 1998. Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter. URL: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=199 8:944. Sveriges Riksdag. (06-05-10). Mróz A, Nilsson A, Hoffman Å. 2008. Reningsanläggningar för trafikdagvatten – tillsynskampanj 07/08. Miljöförvaltningen. 28 sidor. Nationalencyklopedin. 2010. Antistatmedel. Nationalencyklopedin. Internetupplaga. URL: http://www.ne.se/lang/antistatmedel. (11-052010) Naturvårdsverket. 2010. Miljödepartementets förslag till ny slamförordning. Naturvårdsverket. 214 sidor. 29 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar Neinhuis C, Barthlott W. 1997. Characterization and Distribution of Water-repellent, Self-cleaning Plant Surfaces. Annals of Botany 79:667677. Paruch A.M, Roseth R. 2008a. Treatment of tunnel wash waters – experiments with organic sorbent materials. Part II: Removal of toxic metals. I Journal of Environmental Sciences 20:1042-1045. Paruch A.M, Roseth R. 2008b. Treatment of tunnel wash waters – experiments with organic sorbent materials. Part I: Removal of polycyclic aromatic hydrocarbons and nonpolar oil. I Journal of Environmental Sciences 20:964-969. Regionplane- och fastighetskontoret. 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionplane- och fastighetskontoret. 20 sidor. Rosenkvist T, och Andersson J. 2007. Avtalsbilaga 4 - Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad. Stockholm stad. 14 sidor. Sauter K. 2010. Dag- och spolvattenrening för Klara- och Blekholmstunneln, Slutrapport för projekt inom miljömiljarden, Stockholm Stad. Trafikkontoret. Dnr 454-2574/2006. 18 sidor. Stockholms stadsbyggnadskontor. 2009. Översiktskarta huvudsträckning, Förbifart Stockholm, Arbetsplan, Samrådsunderlag, september 2009. Vägverket. 1 sida. SYVAB. 2008. Riktlinjer för oljeavskiljare. SYVAB. Utgåva 2. 8 sidor. SYVAB. 2009. Synpunkter angående spolvatten från trafiktunnlar. SYVAB. 1 sida. Vägverket. 2003. Södra Länken – en ny trafikled i Stockholm. Vägverket. 38 sidor. Vägverket. 2006. Drift och underhåll av Södra Länken. Vägverket. 33 sidor. Vägverket. 2009a. Förbifart Stockholm - Samrådsunderlag september 2009 – Arbetsplan - Samråd Förbifart Stockholm. Vägverket. 0U02I001. 9 sidor. Vägverket. 2009b. Vattenverksamhet Förbifart Stockholm. Vägverket. 0G14H019.doc. 70 sidor. Vägverket, 2009c. Vad smutsar luften?. URL: http://www.vv.se/Trafiken/Miljo---dokument--lankar/Luft/Vadsmutsar-luften/. (2010-04-06). Vägverket. 2010. E4 Förbifart Stockholm, FS1 Konsortiet Förbifart Stockholm, Teknisk PM Avvvattning och ledningar, Koncept 2010. (Förhandskopia). Vägverket. OW140014.doc. 35 sidor. Wang S, Jiang L. 2007. Definition of Superhydrophobic States. Advanced Materials 19:3423-3424. Wellin A. 2005. Vägverket – Södra Länken – Miljöbedömningar av tunneltvättvatten. Sweco Viak AB. 6 sidor. WHO (World Health Organization Regional Office for Europe). 2000. Air Quality Guidelines – Second Edition. Personliga referenser: Börefelt J. Serviceledare. YIT Sverige AB. Intervju (10-04-25). Fagerberg J., Kjellsson L., Lönnergren C. 2010. Stockholm Vatten AB. Intervju. (10-03-24). 30 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 Jokinen K. 2010. Kvalitetsansvarig. SYVAB. Via e-post. (06-05-2010) Renman G. 2010. Docent/Universitetslektor/Associate Professor på institutionen Mark- och vattenteknik på KTH. Intervju. (10-04-22). Ronlan A. 2010. Docent. Alron Chemical Co AB. Via e-post. (10-07-28). Windelhed K. 2010. Projektledare. Vägverket. Intervju. (10-03-02). 31 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar 9. A PPENDIX Appendix 1 – Förbifart Stockholms sträckning Figur 10: Översiktskarta över Förbifart Stockholms sträckning (efter Stockholms stadsbyggnadskontor, 2009) 32 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 Appendix 2 – Lokalisering av Förbifart Stockholms VA-station Figur 11: Översiktskarta över Förbifart Stockholms sträckning mellan Lindvreten och Sätra. Den blåa trekanten symboliserar lokaliseringen hos den planerade VA-stationen (efter Vägverket, 2009b). 33 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar Appendix 3 – Referensvärden från Södra Länken Tabell 13: Föroreningshalter i orenat spolvattenprov från Södra Länken, november 2004 (efter Welin, 2005). Element Cd Enhet Mätvärde -1 5,84 -1 μg L Hg μg L 1,34 Cr μg L-1 828 Cu Pb -1 2 090 -1 793 -1 μg L μg L Zn μg L 10 600 SS mg L-1 13 000 pH COD-Cr 7,5 -1 3 310 -1 mg L COD-Mn mg L 460 BOD-7 mg L-1 1230 Tot-N Tot-P -1 9,4 -1 5,7 -1 mg L mg L Klorid mg L 514,0 Oljeindex mg L-1 67 Tabell 14: Föroreningshalter i slamprov taget från spolbil i Södra Länken, november 2004 (efter Welin, 2005). Element Cd Enhet Mätvärde -1 0,074 -1 mg kg TS Hg mg kg TS < 0,04 Cr mg kg-1 TS 13,4 Cu Pb -1 19,7 -1 7,9 -1 mg kg TS mg kg TS Zn mg kg TS 93 pH - 8,5 -1 COD-Cr mg kg TSI 28800 TOC % av TS 7,7 Glödrest % av TS 88,5 Tot-N mg kg-1 TS 690 Tot-P Klorid -1 241 -1 187 -1 mg kg TS mg kg TS Alifater >C6 - C16 mg kg TS 160 Alifater >C16 – C25 mg kg-1 TS 7500 34 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 Appendix 4 – Beräkningsgång Syfte Dessa beräkningar är överslagsmässiga och syftar till att ge en ungefärlig uppskattning av hur stora föroreningshalter från spolvatten som kommer att föras till VA-stationen i Förbifart Stockholm. Jämförelsen utgår ifrån att det finns ett samband mellan föroreningshalt, tunnellängd och trafikmängd. I denna undersökning används endast resultat från en provtagning. För att få en mer tillförlitlig bedömning krävs att undersökningar görs på prover tagna vid flera tillfällen. Därav är inte dessa beräkningar statistiskt säkerställda utan ger endast en antydan om hur situationen kommer att se ut. Underlag Allt underlag till dessa beräkningar finns återgivet i texten. Beräkningarna baseras på de värden som redovisas i tabell 7. Resultaten av beräkningen redovisas i tabell 10. Förhållandet hos de uppmätta värdena mellan tabell 7 och tabell 11 kan uppskattas till ungefär 1/10. Koncentrationerna av Cd och Pb var ej redovisade som exakta värden och valdes då som 1/10 av motsvarande värde i tabell 11. Mängden Cr, As, Li, Mo, Ni och V låg under detektionsgränsen och valdes till det minimala detektionsvärdet. Beräkning av viktvärde Södra Länken har en längd på 4,5 km i varje färdriktning samt en uppskattad ramplängd på totalt 9 km. Förbifart Stockholm kommer att ha en total längd på 17 km i varje färdriktning samt en uppskattad ramplängd på totalt 10 km. Trafikmängd Total tunnellängd Södra Länken 98,000 4,5 * 2 + 9 = 18 km Förbifart Stockholm (år 2035) 140,000 17 * 2 + 10 = 44 km Viktningsvärde 140,000/98,000 = 1,43 44/18 = 2,44 Viktvärdet blir då Beräkningar Värden i Södra Länken i kg/år: 35 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar Beräknade värden för Förbifart Stockholm (kg/år): 36 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 37 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar Appendix 5 – Bilder från provtagning i Södra Länken 9.1. Figur 12: Försök med varmt vatten vid tvättning av Södra Länkens tak. Figur 13: Prov P1, P2 och P3 togs direkt från det obehandlade spolvattnet. 38 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 Figur 14: Det smutsiga spolvattnet töms ut från supersugen ner i en vägbrunn. Figur 15: En överblick av Södra Länkens VA-station. 39 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar Figur 16: Fördelningsränna i VA-stationen, där slamprov P6 och P7 togs. Figur 17: Insamling av slamprov P6 och P7. 40 Iris Engström, Tarah Mirbaha, Johan Åberg Kandidatarbete 2010:07 Figur 18: Separeringsanordning för olja i den ena sedimenteringsbassängen. Figur 19: Avsatta partiklar på Södra Länkens tak efter utflödet från en impulsfläkt. 41 Spolvattenhantering i Förbifart Stockholm – En studie av föroreningar genererade i trafiktunnlar Appendix 6 – Naturvårdsverkets tillåtna metallhalter i vatten, ytvatten och sediment Tabell 15: Tillstånd, metaller i vatten (μg L-1) Klass Benämning Cu Zn Cd Pb Cr Ni As 1 Mycket låg halt <0.5 <5 <0.01 <0.2 <0.3 <0.7 <0.4 2 Låg halt 0.5-3 5-20 0.01-0.1 0.2-1 0.3-5 0.7-15 0.4-5 3 Måttligt hög halt 3-9 20-60 0.1-0.3 1-3 5-15 15-45 5-15 4 Hög halt 9-45 60-300 0.3-1.5 3-15 15-75 45-225 15-75 5 Mycket hög halt >45 >300 >1.5 >15 >75 >225 >75 Tabell 16: Tillstånd, metaller i sediment (mg kg-1 TS i ytsediment, 0-1 cm) Klass Benämning Cu Zn Cd Pb Hg Cr Ni As 1 Mycket låg halt <15 <150 <0.8 <50 <0.15 <10 <5 <5 2 Låg halt 15-25 150-300 0.8-2 50-150 0.15-0.3 10-20 5-15 5-10 3 Måttligt hög halt 25-100 300-1000 2-7 150-400 0.3-1.0 20-100 15-50 10-30 4 Hög halt 100-500 1000-5000 7-35 400-2000 1-5 100-500 50-250 30-150 5 Mycket hög halt >500 >5000 >35 >2000 >5 >500 >250 >150 42
© Copyright 2024