Församlingsinstruktion - Sankt Görans Församling
Mötesplats Västermalm Församlingsinstruktion S:t Görans församling 2011-2014 www.svenskakyrkan.se/sanktgoran Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling Innehållsförteckning 1. Historia 7 1.1 Allmänt 1.2 Kyrklig historia 1.3 Samarbetsformer 8. Kris- och katastrofplanering 17 7 2. Befolkning 8 9. Församlingens organisation 9 9.1 Beslutsorganisation 9.2 Medarbetare 17 17 18 10 10 10. Analys 16 2.1 Allmänt 2.2 Bostadsförhållanden 12 2.3 Befolkningsstruktur 12 11. Församlingens uppgift 2.4 Psykisk ohälsa 13 11.1 Nyinflyttade 2.5 Analys 13 11.2 Volontärer 11.2 Hållbar utveckling 20 20 21 21 3. Ekonomi 14 3.1 Nyckeltal 14 12. Gudstjänst 3.2 Kommentar 15 12.1 Varför? 22 12.2 För vilka? 22 12.3 Hur? 12.4 Perioden 2011-2014 4. Arbetsmarknad 15 5. Nybyggnation 22 22 13. Undervisning 6. Utbildningssamhället 16 7. Sjukvårdens struktur Församlingsinstruktion 23 16 16 2011-2014 text S:t Görans församling form Andréas Lindström foto Arne Hyckeberg, Andréas Lindström samt PMB media&design Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling 24 13.1 Varför? 24 13.2 För vilka? 25 13.3 Hur? 13.4 Perioden 2011-2014 25 25 Inledning Arbetet med församlingsinstruktionen startade i S:t Görans församling den 2 februari 2010 genom att kyrkorådet beslöt om en arbetsordning för församlingsinstruktionsarbetet samt beslöt att ta fram en omvärldsbeskrivning och en diakonal inventering. Vid ett stormöte med personal och förtroendevalda den 9 mars gicks församlingsinstruktionen 2007- igenom. Där fick gruppledarna för församlingsinstruktionsarbetet inom gudstjänst, undervisning, diakoni, och mission med sig synpunkter om förändringar och tillägg, för att med grupper bestående av förtroendevalda och personal ta fram förslag till ny församlingsinstruktion. 14. Diakoni 26 14.1 Varför? 26 14.2 För vilka? 26 14.3 Hur? 26 14.4 Perioden 2011-2014 27 15. Mission 28 15.1 Församlingens missionsuppgift 28 15.2 Varför? 28 15.3 För vilka? 28 15.4 Hur? 28 15.5 Perioden 2011-2014 29 17 Sjukhuskyrkan 30 18. Verksamhet på olika språk 30 19. Fortbildning 30 20. Samverkan med andra församlingar 30 21. Regler från Domkapitlet 30 Den 8 september presenterades hur långt arbetet i grupperna hade kommit och ett slutligt förslag utarbetades till den 17 september, vilket kyrkorådets arbetsutskott granskade och reviderade den 5 oktober. Därefter föreslog kyrkorådets arbetsutskott att en version av församlingsinstruktionen skulle fastställas av församlingens kyrkoråd den 26 oktober för att därefter kunna godkännas av kyrkoherde och kyrkofullmäktige den 9 november. Denna församlingsinstruktion gäller från och med 2011-01-01 tom 2014-12-31 och skall tas upp för revision under år 2014. För S:t Görans församling Lise-Lotte Fylking kyrkorådets ordförande Jan Stenberg kyrkoherde Gunnel Johansson kyrkofullmäktiges ordförande För domkapitlet i Stockholms stift Eva Brunne biskop Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling ” verksamhetsidé S:t Görans församling Möta människors existentiella och andliga behov utifrån den kristna tron Skapa mötesplatser för och med dem som tillhör församlingen, dem som kommer i vår väg och dem vi själva söker upp Dela gudslängtan och skapa förutsättningar för gudsmöten utifrån vår kyrkas tro och tradition Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling 1. Historia ”Församlingens verksamhet har under de år församlingen existerat varit anpassad till församlingsbornas situation” 1.1 Allmänt Kungsholmen, eller Munkelägret, som ön hette fram till 1671, tillhörde ursprungligen Solna församling. År 1647 överfördes ön emellertid till Stockholms stad, då drottning Kristina upplät den till staden för att ge utvecklingsmöjligheter för dess näringsliv. Intresset för att etablera verksamheter och bostäder var under en relativt lång period tämligen svalt. Först mot mitten av 1800-talet tog en kraftig expansionsfas vid, som en effekt av den stora inflyttningen till Stockholm från landsorten i samband med industrialiseringen. Likväl var det bara i princip fram till Kungsholmstull, nuvarande S:t Eriksgatan, den stadsmässiga bebyggelsen lokaliserade sig. Ännu i början av 1930-talet var västra Kungsholmen en landsbygd, med malmgårdar och torp och en och annan fabriksanläggning. På 1930-talet skedde en stor förändring av S:t Görans församlings struktur, då stora delar av västra Kungsholmen togs i anspråk för bostadsbebyggelse. I stadsdelarna Fredhäll, Kristineberg och Stadshagen byggdes ett stort antal nya, moderna bostadshus i funkisstil enligt nya planeringsidéer. De gamla slutna kvarteren övergavs till förmån för lamellhus med genomgående lägenheter för mesta möjliga tillgång till sol och ljus. Mellan husen bevarades den naturliga naturmiljön. Under senare decennier har ytterligare en del nya områden tagits i anspråk för bostäder, bl a i Marieberg, där tidigare olika militära förband var förlagda i stora kaserner. För närvarande (2010) sker nybyggnation i det nya området Lindhagen på nordvästra Kungsholmen, där tidigare industriområden ersätts med bostäder och kontor. I S:t Görans församling låg också Konradsbergs sinnessjukhus, som så småningom blev Rålambshovs sjukhus och idag är Lärarhögskolan. Befolkningen på Kungsholmen kom från början att domineras av hantverkare och arbetare. Med tiden kom en hel del fabriker att lokaliseras till Kungsholmen. Inom S:t Görans församling kan nämnas Mariebergs porslinsfabrik och Hornbergs bryggeri. Även flera sjukhus etablerades på ön, varav S:t Görans sjukhus och Stockholms sjukhem är belägna inom S:t Görans församling S:t Görans församling fortsatte under 1800- och 1900-talen att domineras av arbetarklassen. Under 1800-talets slut kallades Kungsholmen ofta ”Svältholmen”, vilket belyser invånarnas sociala situation. I de nya områdena som bebyggdes på 1930-talet flyttade huvudsakligen arbetarfamiljer med många barn in. Antalet invånare i församlingen på 1940-talet var nästan dubbelt så stort som idag. Efter en befolkningstopp 1945 minskade invånarantalet stadigt fram till 1980. När barnen i de familjer som flyttat in i de nya områdena på 1930- och 1940-talen så småningom flyttade hemifrån stannade föräldrarna ofta kvar i sina lägenheter. Befolkningsstrukturen ändrades därmed, så att andelen äldre ökade markant. På 1980-talet hade Kungsholmen i folkmun blivit ”Käppholmen”. När dessa äldre invånare lämnat sina bostäder för att flytta till äldreboenden eller avlidit, har i många fall unga människor tagit över de små lägenheterna. Under 2000-talets första decennium har antalet nyfödda barn i området varit mycket stort, varför Kungsholmen än en gång bytt smeknamn, denna gång till ”Nappholmen”. Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling ”Svältholmen” Under 1800-talets slut kallades Kungsholmen ofta ”Svältholmen”, vilket belyser invånarnas sociala situation. ”Käppholmen” På 1980-talet hade Kungsholmen i folkmun blivit ”Käppholmen” pga att andelen äldre ökat. ”Nappholmen” Under 2000-talets första decennium har antalet nyfödda barn i området varit mycket stort, varför Kungsholmen än en gång bytt smeknamn, denna gång till ”Nappholmen”. 1.2 Kyrklig historia 1647 lades Munkelägret till S:ta Klara församling i samband med att ön detta år uppläts till Stockholms stad. År 1671 bildades Kungsholms eller Ulrika Eleonora församling. En träkyrka byggdes 1672, vilken förstördes genom brand år 1679. Nuvarande Kungsholms kyrka invigdes 1688. 1910 Byggdes ett kapell invid Stadshagen, som fick namnet S:t Görans kyrka. 1925 Den 1 januari bildades nuvarande S:t Görans församling genom delning av Kungsholms församling och den 1 maj blev församlingen eget pastorat. 1929 Invigdes församlingshuset Arbetargatan 21 1956 Revs kyrkan med undantag för tornet. 1958 Påskdagen 1958 invigdes den nya kyrkan av kung Gustaf VI Adolf. 2009 Församlingen hyr verksamhetslokal i den nya stadsdelen Lindhagen med adress Lindhagensgatan 132 Då Kungsholms kyrka i takt med bebyggelsens expansion västerut under 1800-talet kom att ligga ocentralt, byggdes 1910 ett kapell invid Stadshagen, som fick namnet S:t Görans kyrka efter det närbelägna S:t Görans sjukhus. Den 1 januari 1925 bildades nuvarande S:t Görans församling genom delning av Kungsholms församling och den 1 maj samma år blev församlingen eget pastorat. År 1929 invigdes församlingshuset Arbetargatan 21, där pastorsexpedition och verksamhetslokaler inrymdes. I huset fanns också lokaler för fattigvård och barnavärn. Under 1940-talet, när församlingens invånarantal nådde sin kulmen, ansåg man att kyrkan blivit för liten. Dessutom fanns stora brister i dess byggnadskvalitet. Församlingen bestämde sig för att riva kyrkan och bygga en ny. På grund av restriktioner efter andra världskriget kunde byggnadsplanerna inte realiseras förrän efter 10 år. 1956 revs kyrkan med undantag för tornet. Med tornet som utgångspunkt byggdes en ny kyrka efter ritningar av arkitekten Adrian Langendahl. Påskdagen 1958 invigdes den nya kyrkan av kung Gustaf VI Adolf. Under årens lopp har man ansett att kyrkan och församlingshuset varit väl ocentralt placerade i församlingen och planer har funnits på en kyrka i Fredhäll eller Kristineberg. Planerna har aldrig kommit att realiseras, och idag är de definitivt skrinlagda. Däremot hyr församlingen en lokal i Fredhäll, Rålambsgården, där viss diakonal verksamhet bedrivs. Under perioden 2009-2012 hyr församlingen även en verksamhetslokal i den nya stadsdelen Lindhagen med adress Lindhagensgatan 132. Församlingens verksamhet har under de år församlingen existerat varit anpassad till församlingsbornas situation. Under 1940-60-ta Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling len gjordes stora satsningar på barn- och ungdomsverksamhet, medan verksamheten under 1970- och 80-talen bedrevs med tyngdpunkten på äldrearbete. Sedan 1990-talet har en anpassning gjorts, så att församlingen också kan erbjuda aktiviteter för majoriteten av församlingsborna, 20-44-åringarna. Församlingens teologiska rötter står att finna i lågkyrkligheten. Redan genom pastor Lindberg, som var verksam bland de boende på Hantverkargatan innan församlingen bildades, är detta lågkyrkliga arv tydligt. Församlingens förste kyrkoherde john folkard Holmgren (1926-1928), som fungerade som kyrkoherde endast under några år, hade som särintresse missionskunskap. Detta kunde vara till nytta i denna nya framväxande arbetarstadsdel av Kungsholmen på 1920-talet. Hans efterträdare, håkan ljunge (1929-1952), som även var hovpredikant, kom däremot att präglas av stormaktstidens betydelse för kyrklighet och andlighet. Ljunge hade också ett stort diakonalt intresse, vilket var viktigt i denna arbetarstadsdel. folke knutsson (1952-1962) präglades av sitt lågkyrkliga schartauanska teologiska arv och hade en folklig framtoning. Under 1950-talet blev influenserna från det av folkrörelsen präglade KFUM tydlig. De båda drivande komministrarna under denna tid KarlErik Svärd och Widar Hedin var såväl präglade som aktiva i denna verksamhet. När karl-erik svärd (1963-1985) valdes till kyrkoherde i S:t Görans församling kom de folkliga gudstjänster att vara centrala. S:t Göranstimmen kom under denna tid också att införas, vilken var en form av program med musik och tal av kända personer och musikaliska begivenheter. Engagemang i soldathemsverksamhet och i idrottskyrkan på Lida kom att vara viktiga inslag i församlingens omsorger. kerstin lindqvist (1985-1990) som även var kontraktsprost och blev hovpredikant, hade stor kunskap om församlingsutveckling i tiden och i själavård och terapi. Hon kom att verka för att öka integreringen mellan kyrka och samhälle ytterligare. karin bergqvist (1990-1992), som endast verkade i några år i församlingen, kom genom sin baptistiska bakgrund att utveckla det ekumeniska arbetet och bönelivet i församlingen. Sedan 1993 är jan stenberg församlingens kyrkoherde och från 2001 även kontraktsprost i Stockholms Domkyrkokontrakt. 1.3 Samarbetsformer S:t Görans församling ingår i ett antal sammanslutningar, inom vilka samverkan på olika sätt sker. Församlingen ingår i Stockholms stift. Vidare ingår församlingen i Domkyrkokontraktet, som består av 10 församlingar (Stockholms domkyrkoförsamling, Adolf Fredriks, S:t Johannes, Gustav Vasa, S:t Matteus, Kungsholms, Essinge och S:t Görans församlingar samt Finska och Tyska S:ta Gertruds församlingar). Kontraktets verksamhet leds av kontraktsprosten, f n (2010) kyrkoherde Jan Stenberg. Vidare drivs ett speciellt samarbete mellan Kungsholms, Essinge och S:t Görans församlingar, grundat i det förhållandet att församlingarna tillsammans utgör Kungsholmens stadsdel. Inom det ekumeniska området förekommer samverkan inom ramen för Kungsholmens Ekumeniska Råd. I Kungsholms ekumeniska råd ingår Kungsholms, S:t Görans och Essinge församlingar inom Svenska kyrkan, Kungsholms Baptistförsamling, Frälsningsarmens 6:e kår och Evangeliska frikyrkorna New Life och Tomaskyrkan. Varje år genomförs, förutom fyra ekumeniska möten, en söndag då predikanter gästpredikar i varandras kyrkor, en ekumenisk halvdag, då ett för alla kyrkorna och samfunden aktuellt tema behandlas, samt en ekumenisk psalmsångskväll per år i någon av kyrkorna. Sedan 2007 genomförs en ekumenisk heldag under Nationaldagen i Rålambshovsparken med titeln ”Gud tältar i Rålis”. Denna dag erbjuds besökarna i Rålambshovsparken programverksamhet av olika slag, gudstjänster, aktiviteter för barn, information och bokbord, förtäring m m. Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling 2. Befolkning ”Från att ha varit en utpräglad arbetarstadsdel, kan man nog numera säga att det är en stadsdel som domineras av yngre, högutbildade personer” 2.1 Allmänt invånare. Befolkningens storlek i S:t Görans församling har varierat i omfattning under församlingens drygt 85-åriga tillvaro. En stark befolkningsökning skedde i samband med att Fredhäll och Kristineberg m fl områden bebyggdes under 1930-talet. Invånarantalet nådde sin kulmen på 1940-talet och minskade sedan fram till 1980-talet, varefter en ökning med cirka 25% åter skett. Den 31 december 2009 hade församlingen 31 004 invånare. Prognos från Stockholms stads utrednings- och statistikkontor AB (USKAB) för 2018 pekar mot 39 000 invånare. Tabell 1 ÅrInvånareÅr Invånare 1915 20 656 2005 28 540 1930 31 207 2006 29 334 1945 53 665 2007 29 696 1960 40 458 2008 29 977 1970 30 166 2009 31 004 1980 24 702 2010 32 131 (prognos) 1990 24 914 2013 36 059 (prognos) 2000 27 872 2018 39 027 (prognos) Fig. 1 55000 50000 45000 40000 35000 Invånare 39 000 Prognos från Stockholms stads utrednings- och statistikkontor AB (USKAB) för 2018 pekar mot 39 000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1915 1930 1945 1960 1975 År 10 Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling 1990 2005 2020 En beskrivning/prognos över fördelningen av befolkningen i olika åldersgrupper över en period beskrivs nedan. Tabell 2 Befolkningsutveckling kategorivis År 0-5 år % 6-15 år % 16-19 år % 2005 1 547 5,4 1 244 4,4 595 2,1 2009 1 968 6,3 1 311 4,2 647 2,1 2010 2 140 6,7 1 464 4,6 697 2,2 2013 2 602 7,2 1 907 5,3 795 2,2 2018 2 709 6,9 2 461 6,3 917 2,3 År 20-64 år % 65 år - %Totalt Totalt % 2005 20 934 73,3 4 220 14,8 28 540 100 2009 22 603 72,9 4 475 14,4 31 004 100 2010 23 293 72,5 4 536 14,1 32 131 100 2013 25 843 71,7 4 913 13,6 36 059 100 2018 27 413 70,2 5 527 14,2 39 027 100 Fig. 2 30 000 25 000 Antal invånare 20 000 2005 2009 15 000 2010 2013 10 000 2018 5 000 0 0-5 år 6-15 år 16-19 år 20-64 år 65 år - Uppgifterna kan också delas upp i de olika stadsdelar som ingår i S:t Görans församling. Tabell 3 Område Folkmängd 2009 Prognos 2018 Östra S:t Göran 14 316 14 220 Marieberg 3 031 3 080 Stadshagen 2 888 7 389 Kristineberg 5 619 9 102 Fredhäll 5 028 5 111 Övrigt 122 125 Summa 31 004 39 027 Andelen invånare med utländsk härkomst, dvs utrikes födda eller i Sverige födda med två utrikes födda föräldrar, var 2008 5 193 personer eller 17,3% av invånarna. Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling 11 Antalet och andelen kyrkotillhöriga under de senaste åren har utvecklats enligt följande Tabell 4 2009 2008 2007 2006 2005 Folkmängd 31 004 29 977 29 696 29 334 28 540 28 482 Kyrkotillhöriga 20 123 19 999 20 149 20 241 20 097 20 464 Kyrkotillhöriga i % 64,9 66,7 67,8 68,9 70,4 71,8 2004 Folkmängd enligt USK, kyrkotillhöriga enligt församlingens kyrkobokföring. Kyrkotillhöriga i icke-territoriella församlingar framgår inte. Fig. 3 35000 30000 25000 invånare I nedanstående diagram jämförs den totala befolkningsutvecklingen och utvecklingen av antalet kyrkotillhöriga under perioden 1992-2009. 20000 invånare kyrkotillhöriga 15000 10000 5000 19 9 19 2 9 19 3 9 19 4 9 19 5 9 19 6 9 19 7 98 19 9 20 9 0 20 0 01 20 0 20 2 0 20 3 0 20 4 0 20 5 0 20 6 0 20 7 0 20 8 09 0 År 1 rum och kök Av alla lägenheter i församlingen består 47% av ett rum och kök 2.2 Bostadsförhållanden Av församlingens bostadsbestånd (19 872 lägenheter) 2008 ägdes 59% av bostadsrättsföreningar, 7% av allmännyttan och övriga 34% av enskilda personer, stiftelser etc. Av alla lägenheter i församlingen består 47% av ett rum och kök, 29% av två rum och kök, 14% av tre rum och kök, medan återstående 10% utgörs av lägenheter om 4 rum och kök och större. 2.3 Befolkningsstruktur Högutbildade Man kan nog numera säga att det är en stadsdel som domineras av yngre, högutbildade personer. Allmänt kan sägas att invånarna i församlingen under senare år ändrat struktur. Ovan har framgått att antalet invånare i alla ålderskategorier väntas öka till 2018. Andelen pensionärer minskar, liksom invånarna i åldern 20-64. Andelen unga 0-19 år ökar i samtliga åldersintervall. Församlingsbornas utbildningsgrad har ökat, liksom inkomstnivån. Från att ha varit en utpräglad arbetarstadsdel, kan man nog numera säga att det är en stadsdel som domineras av yngre, högutbildade personer. 12 Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling Tabell 5 Medelinkomst Eftergymnasial utb 20-64 år (2007) 25-64 år 2008 329 500 63,9% Tabell 6 Andel mottagare av Ekonomiskt bistånd (2008) 1,0% Sjukersättning (2008) 4,9% Andel arbetslösa (2009) 2,6% Andel personer med Tabell 7 Familjer med barn under 18 år Gifta/sammanboende med barn (2007) 1 612 (69%) Ensamstående mor med barn (2007) 594 (26%) Ensamstående far med barn (2007) 116 (5%) 2.4 Psykisk ohälsa 2.5 analys Utifrån Stockholms läns landstings rapport ”Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv” erhålles följande fakta om psykisk ohälsa, som gäller hela Kungsholmens stadsdel. 2006 var andelen människor mellan 18-84 år, som uppger sig uppleva psykisk ohälsa följande, 2002 års siffror inom parentes: 18% (22%) av männen och 24 (41%) av kvinnorna. Motsvarande siffror för hela länet är 15% (24%) av männen och 22% (34%) av kvinnorna. Andelen kvinnor på Kungsholmen som upplever psykisk ohälsa har minskat med nästan hälften. Bland yngre kvinnor är dock fortfarande andelen hög. Såväl män som kvinnor ligger några procent över snittet i länet. I undersökningen framgår att ohälsan är särskilt hög bland sjukskrivna, förtidspensionerade och bland kvinnor födda utanför Europa. Andelen som angav att de hade god hälsa var år 2006 på Kungsholmen 77% för männen och 79% för kvinnorna, mot 74% för männen och 71% för kvinnorna i länet. Det kan konstateras att S:t Görans församlings invånarantal under 2000-talets första årtionde har ökat med drygt 10%. Under perioden 2000-2018 beräknas befolkningen öka med 40%. Ökningen torde bestå dels av ett visst födelseöverskott, men huvudsakligen av inflyttningar. Nybyggnationen i Lindhagen tillför ett stort antal invånare och arbetsplatser. Fram till 1990-talet dominerades församlingen av äldre invånare. Många bodde kvar i de lägenheter de flyttat in i under 1930- och 40-talen. De var då i yngre medelåldern och har nu avlidit. Siffrorna visar att istället har gruppen 20-64 intagit platsen som dominerande grupp. Detta har säkert sin förklaring i att det äldre lägenhetsbeståndet består av små lägenheter, vilka passar för boende för yngre. I de nyare områdena är lägenheterna av mer varierande storlek, vilket medför en större andel barnfamiljer. Gruppen barn och unga 0-19 år ökar. Av barnfamiljerna bestod 2007 31% av familjer med en förälder. Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling 13 Ökning med 40% Under perioden 20002018 beräknas befolkningen öka med 40%. 3. Ekonomi ”Kyrkoavgiften har varit oförändrad 0:59 kr/skattekrona under hela perioden, och egentligen ända sedan 1992.” 3.1 Nyckeltal Ur församlingens årsredovisningar kan följande nyckeltal hämtas. Tabell 8 Utdebitering 2009 2008 2007 2006 2005 2004 0:59 0:59 0:59 0:59 0:59 0:59 Årets resultat 3 884 1 319 - 3 316 1 683 826 1 315 Soliditet 84% 89% 88% 86% 87% 87% Eget kapital (tkr) 40 102 36 218 34 899 38 215 36 532 35 706 Långfr. skuld (tkr) 93 Värdesäkring av eget kapital 10,7% 105 123 3,8% -8,7% 134 136 156 4,6% 2,3% 3,8% Eget kap/tillhörig (kr) 1 993 1 811 1 732 1 888 1 818 1 746 Näst lägst Kyrkoavgiften 0:59 kr/ skattekrona är (2010) den näst lägsta avgift en församling tar ut i hela Sverige. Ovan framgår att kyrkoavgiften har varit oförändrad 0:59 kr/skattekrona under hela perioden, och egentligen ända sedan 1992. Detta är (2010) den näst lägsta avgift en församling tar ut i hela Sverige. Ekonomin har under perioden stärkts, trots att bl a stora renoveringar av församlingshuset gjordes 2005 och 2007. Tillväxten i församlingens ekonomi beror på god ekonomisk hushållning och tillväxten i skatteunderlaget. Till följd av de befolkningsförändringar som redovisats ovan har de totala inkomsterna bland församlingsborna ökat avsevärt. Andelen kyrkotillhöriga har dock minskat, så att andelen underlag för kyrkoavgiften ökar i betydligt blygsammare takt. I nedanstående tabell framgår skatteunderlagets utveckling under perioden 2000-2006. Tabell 9 År SkatteunderlagÖkn Underlag kyrkoavgiftÖknAndel (samtliga invånare) % (endast kyrkotillhöriga) 2005 58 169 985 skkr 0,6% 45 826 400 -0,2% 79% 2006 60 724 193 skkr 4,4% 46 376 765 1,2% 76% 2007 63 530 440 skkr 4,6% 47 154 991 1,7% 74% 2008 67 160 040 skkr 5,7% 48 729 163 3,3% 73% 2009 72 721 136 skkr 8,3% 51 557 811 5,8% 71% 2010 78 964 091 skkr 8,6% 54 902 346 6,5% 70% 14 Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling % Med underlaget för kyrkoavgiften som grund beräknas den kyrkoavgift, som är församlingens största inkomstkälla. Kyrkoavgiften i S:t Görans församling har under hela den redovisade perioden varit 0:59 kr/skattekrona. En betydande del av kyrkoavgiften avgår dock till Kyrkofonden, som dels finansierar Svenska kyrkans verksamhet på nationell nivå, dels fördelar ekonomisk utjämning mellan Svenska kyrkans församlingar i landet. Detta framgår av följande tabell. Kyrkoavgiften Kyrkoavgiften är församlingens största inkomstkälla. Tabell 10 Intäkt av kyrkoavgift samt ekonomisk utjämning 2005-2010 År KyrkoavgiftEkonomisk utjämning 2005 Disponibelt för församlingen 27 565 155 - 9 695 022 17 870 133 2006 27 427 000 - 9 779 000 17 648 000 2007 28 605 314 - 10 096 478 18 508 836 2008 30 138 716 - 10 267 692 19 871 024 2009 33 016 776 - 11 088 026 21 928 750 2010 36 034 562 - 12 309 827 23 724 735 3.2 Kommentar Inflyttningen av yngre, väletablerade personer i församlingen har under perioden skapat förutsättningar för en god tillväxt av skatteunderlaget. Under perioden har andelen kyrkotillhöriga minskat påtagligt. Tillväxten i underlaget för kyrkoavgiften är betydligt lägre än den totala tillväxten. Andelen underlag för kyrkoavgiften i förhållande till det totala skatteunderlaget har minskat från 79% till 70% under den redovisade perioden. Trots detta har församlingens nettointäkt under perioden ökat. Förväntad inflyttning i församlingen beräknas under de närmaste åren kompensera de ökade utträdena. På sikt måste man dock räkna med att underlaget för kyrkoavgiften minskar. 4. Arbetsmarknad Tillgängliga arbetslöshetssiffror är från 2009. Tabell 11 Öppet arbetslösa 637 personer (3,0%) Av församlingens invånare mellan 16-64 år var 2007 83,2% förvärvsarbetande År 2010 har c:a 35 000 personer sin arbetsplats inom S:t Görans församling. År 2010 är antalet arbetsställen 1 650. Av dessa har c:a 30 över 200 anställda. Några av de största arbetsplatserna inom församlingen är DN, Expressen, Fazer, Electrolux, Securitas, Fabege Pharma, SL, Hornsbergsgaraget, Arla, 3, Ledarna, Landstinget, Kommunen, Nordea och Skandia. Dessutom planeras i det nya området Lindhagen en mängd nya arbetsplatser. Idag finns ett köpcentrum i området. Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling 15 637 2009 var 637 personer öppet arbetslösa. 5. Nybyggnation 10 000 - 13 000 Områdets befolkning kan därigenom komma att ökas med 10 000 - 13 000 nya invånare . Innerstadsstruktur Stadsdelen kommer att präglas av innerstadsstruktur och blir en förlängning av övriga Kungsholmens stenstadsbebyggelse. Inom S:t Görans församling sker omfattande nybebyggelse. I området Lindhagen planeras cirka 3 500 nya bostäder och ett antal arbetsplatser. 350 000 kvm lokalyta kan komma att erbjudas för näringsverksamhet och liknande. Områdets befolkning kan därigenom komma att ökas med 10 000 - 13 000 nya invånare från tidigare och en motsvarande dagbefolkning beräknas tillkomma. Samlokalisering av bostäder och arbetsplatser i området möjliggör att kommunikationer och fungerande affärs- och restaurangverksamhet kan betjäna såväl dag- som kvälls- och helgbefolkning. Stadsdelen kommer att präglas av innerstadsstruktur och blir en förlängning av övriga Kungsholmens stenstadsbebyggelse. Idrottsverksamheten kommer alltjämt att ha en framträdande roll i området. Dessutom planeras en ny stadsdelspark i området. 6. Utbildningssamhället skolor i s:t görans församling Skola Kategori Skola Kategori Kullskolan Klastorpsskolan Kungsholmens grundskola - Fridhemsskolan - Stadshagsskolan Sverigefinska skolan Stockholms internationella Montessoriskola, STIMS Rålambshovsskolan Tasava-skolan DiStra-skolan Gamla S:t Görans gymn Kulturskolan Stockholm Thorildsplans gymnasium Andreasgymnasiet Atleticagymnasiet Jensen gymnasium Nackademin Mikael Elias teoretiska gymnasium Design & Construction College Lärarhögskolan åk 0-5 åk 0-5 åk 0-5 åk 6-9 åk 0-9 åk 0-5 åk 6-9 åk 7-9 åk 4-9 G G G G G G G 7. Sjukvårdens struktur Inventering över sjukhus, sjukhem och äldreboende i S:t Görans församling sjukhus Capio S:t Görans sjukhus AB (bassjukhus med akutsjukvård och privata kliniker) Norra Stockholms psykiatri med akutmottagning och vårdavdelningar; Stockholms läns landsting Beroendecentrum Stockholm; Stockholms läns landsting Stockholms Sjukhem (bl a palliativ vård och hospice) Maria Ungdom, vård av unga med missbruk 16 Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling Vid S:t Görans sjukhus verkar sjukhuskyrkan. Där finns en sjukhuspräst och en diakon. Dessa samverkar i ett arbetslag med en pastor från Sveriges frikyrkoråd. Dessutom finns f n (2010) den sjukhuspräst som ansvarar för norra Stockholms sjukhussjälavård inom psykiatrin. Denna tjänst är knuten till Stockholms stift. Detta gäller även en sjukhuspräst som finns vid Stockholms sjukhem. boenden för funktionshindrade Herdens gruppbostad, Arbetargatan 23A Lindens gruppbostad, Arbetargatan 23B Kristinebergs gruppbostad, Olof Dahlins gata 16 Nya gruppboenden planeras i Lindhagen äldreboenden Alströmerhemmet, Fridhemsgatan 58 Fridhemmet servicehus, Fridhemsgatan 58 Mariebergs äldreboende, Wivalliusgatan 17 Solbackens äldreboende, Stadshagsvägen 5 Fredhällshemmet, Fredhällsgatan 12 Borgargården, Rålambsvägen 66 Kristinebergsgården, Love Almqvists väg 14A S:t Göransgården, Welanders väg 7 Stiftelsen Isaak Hirschs minne, Igeldammsgatan 2-8 Vid dessa äldreboenden bedriver församlingen verksamhet i form av andakter, samlingar och besök. Ett flertal entreprenörer för hemtjänst och personlig assistans finns också i församlingen. 8. Kris- och katastrofplanering En kris- och katastrofberedskapsplan togs fram under 1990-talets senare hälft med avseende på enstaka katastroftillfällen, större katastrofer och kyrklig beredskap i händelse av krig. Denna kommer att uppdateras i samband med att denna församlingsinstruktion fastställs. Vid S:t Görans sjukhuskyrka finns också kompetens inom detta område, i det så kallade PKL-arbetet som bedrivs i samverkan med Stockholms övriga sjukvård, polis, brandförsvar och kommunal beredskapsverksamhet. 9. Församlingens organisation 9.1 Beslutsorganisation S:t Görans församling utgör sedan 1 maj 1925 ett eget pastorat. Ända sedan församlingens tillblivelse 1925 har ett kyrkofullmäktige varit beslutande organ i församlingen och ett kyrkoråd har varit verkställande och beredande organ. Under de första åren handlades vissa frågor i gemensamt kyrkoråd med Kungsholms församling. Under årens lopp har olika utskott och kommittéer tillsatts av kyrkorådet för att bereda och följa upp antingen särskilda frågor eller särskilda verksamhetsområden. Beslutsorganisationen idag består av kyrkofullmäktige med 25 ordinarie ledamöter och halva antalet ersättare. Kyrkofullmäktige sammanträder i regel två gånger om året, dels på våren för att bl a fastställa årsredovisning och besluta om ansvarsfrihet för kyrkorådets ledamöter, dels på hösten för antagande av budget för kommande år. Sammansättningen av kyrkofullmäktige innevarande mandatperiod (2010-2013) framgår nedan: NomineringsgruppMandatAndel Moderata Samlingspartiet 10 Kyrka och Församling 7 28% Arbetarpartiet-Socialdemokraterna 6 24% Centerpartiet 40% 1 4% Gröna kristna i Stockholms stift 1 4% Summa: 100% 25 Kyrkofullmäktige utser en styrelse, kyrkorådet, såsom beredande och verkställande organ. Kyrkorådet har åtta ordinarie ledamöter, varibland kyrkoherden är självskriven enligt Kyrkoordningen. I kyrkorådet har moderaterna tre ledamöter, Kyrka och Församling två och socialdemokraterna två. Kyrkorådet har tillsatt två utskott för beredning av ärenden, nämligen att arbetsutskott för beredning av allmänna ärenden och ett personalutskott för beredning av personalärenden. Personalutskottet utgör också församlingens förhandlingsdelegation. Under innevarande mandatFörsamlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling 17 Styrelse Kyrkofullmäktige utser en styrelse, kyrkorådet, såsom beredande och verkställande organ. Löpande Enligt en tämligen långtgående delegationsordning kan många beslut av löpande karaktär fattas av kyrkoherden. period är de båda utskotten sammanslagna till ett. Chef och KYRKOHERDEN arbetsledare 6 komministrar, varav 1 sjukhuspräst 2 organister Enligt en tämligen långtgående delegationsordning kan många beslut av löpande karaktär fattas av kyrkoherden. Kyrkoherden har också möjlighet att vidaredelegera beslutsbefogenhet till olika medarbetare. Även budgetansvar är delegerat till verksamhetsansvariga, så att ekonomiska beslut fattas inom respektive verksamhet inom ramen för den av kyrkofullmäktige fastställda budgeten. 1 körledare 5 diakoner, varav 1 sjukhusdiakon, 70% 2 församlingspedagoger 1 församlingsassistent 1 kommunikatör/informatör 1 kyrkoskrivare 1 husmor, 75% Arbetsledare 1:e kyrkvaktmästaren 3 kyrkvaktmästare, varav 1 är 50% fastighetsskötare 1 kolumbarievaktmästare 9.2 Medarbetare 2 städare (varav 1 vakant och ersatt av städbolag) Församlingens organisation har förändrats fr o m 1 juli 2010 såvitt avser kansli/vaktmästeri och sjukhuskyrkan. Församlingen har nu 31 inrättade tjänster, varav sex är deltidstjänster. Kyrkoherden är chef för all personal. Kanslichefen är arbetsledare för kanslipersonalen och 1:e kyrkvaktmästaren är arbetsledare för vaktmästeri- och städpersonalen. Personalorganisationen framgår nedan. Arbetsledare Kanslichefen 1 kamrer 1 kansliassistent, 50% Andelen kvinnor bland den ordinarie personalen är (2010) 71% och andelen män 29%. Förutom förtroendevalda och anställda ingår också volontärer i församlingens organisation. 10. Analys ”Församlingen behöver fortsätta öka kommunikation och marknadsföring av de aktiviteter som bedrivs och de forum och mötesplatser som erbjuds” S:t Görans församling var tidigare dominerad av en äldre befolkning, men idag utgörs drygt 70% av de boende av åldersgruppen 20-64 år. Till år 2018 kommer gruppen att minska med ca 2%, medan gruppen 0-15 ökar i motsvarande grad. Övriga åldergrupper kommer att vara i stort sett konstanta. Insatser Ökade insatser för att nå de unga och vuxna i församlingen blir en viktig fråga inför framtiden. En ökning kan noteras vad gäller antalet barn i åldern noll till sex år liksom av barn i konfirmandåldern. Här blir det viktigt att se till att de tillhörigas barn döps, de unga konfirmeras och att det finns former att se till att barn och unga kan växa och utvecklas i sin kristna tro samt att bygga relationer med förskolor och skolor i församlingen. 18 Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling Församlingens äldre befolkning minskar marginellt och som en följd av detta är behovet av vård och omsorg oförändrat. Bostäderna inom församlingen utgörs huvudsakligen av små lägenheter och församlingsborna domineras av högutbildade personer. Ökade insatser för att nå de unga och vuxna i församlingen blir en viktig fråga inför framtiden. Antalet arbetsplatser ökar påtagligt i församlingen liksom antalet nya bostäder. Idag bor crika 32 000 personer i församlingen och crika 35 000 personer arbetar i församlingen. Inflyttningen till församlingen kräver en fortsatt strategi för hur vi kommunicerar med denna nya grupp i församlingen och vilka mötesplatser vi erbjuder. Verksamheten i Lindhagen är alltmer viktig i detta sammanhang. År 2006 genomfördes en attitydundersökning bland de kyrkotillhöriga i S:t Görans församling. Det finns anledning att anta, att slutsatserna av denna undersökning alltjämt är giltiga. Det innebär att församlingen behöver fortsätta öka kommunikation och marknadsföring av de aktiviteter som bedrivs och de forum och mötesplatser som erbjuds. Detta då många människor inte vet vad församlingen idag gör eller vill. Människor kan vara kyrkotillhöriga av specifikt formulerade skäl, såsom tradition eller diakonala skäl. Med dessa grupper behöver församlingen medvetet kommunicera på olika sätt. Församlingens hemsida på Internet behöver användas aktivt och olika former för kommunikation och relation ses över. Behovet av människor som utför volontärinsatser i församlingen kommer att öka under de kommande åren. Här kommer förnyade former och strategier för att se till att ett ökat frivilligarbete stimuleras i olika verksamheter i församlingen att utarbetas. En ökad samverkan med andra församlingar kommer med nödvändighet att ske under de kommande åren. Detta då storstadssituationen med människors ökade rörlighet och de olika församlingarnas specifika inriktningar kommer att kräva det. Dessutom blir det viktigt att agera ekumeniskt för att få kristen trovärdighet lokalt liksom att visa på den världsvida kyrkans vikt och betydelse. Samtidigt är detta en väsentlig del av kyrkans liv. Gudstjänsten är förutom det tydligaste tecknet på en kristen gemenskaps närvaro också en viktig mötesplats för att dela andlig gemenskap i ett lokalt område och uttrycka kristen tro där. I den tidigare refererade attitydundersökningen angav 28% av de svarande att de hade en kristen övertygelse. Denna relativt höga procentsats avspeglas inte i deltagandet i församlingens gudstjänster. Här har församlingen en uppgift att skapa ett gudstjänstliv som kan upplevas meningsfullt och givande för en större del av församlingsborna än som sker idag. Kyrkliga handlingar ansågs viktiga av de flesta tillfrågade i undersökningen och det är viktigt att dessa gudstjänster genomförs professionellt och med omsorg. Församlingens invånare uppvisade ett intresse för vår omvärld, de internationella frågorna och miljöfrågorna ansågs väsentliga. Här måste församlingen se över hur vi kan bearbeta dessa stora och för framtiden viktiga frågor samt presentera vad vi vill och kan bidra med. En ökad satsning på internationella frågor och hållbar utveckling kommer att göras under den kommande fyraårsperioden. I 2010 års diakonala inventering tycks den psykiska ohälsa som tidigare var så alarmerande ha lugnat sig. Problem med psykisk ohälsa och olika symtom på detta beskrivs dock fortfarande för alla grupper. För gruppen unga kvinnor har den också gått ned men är fortfarande mycket hög enligt Stockholms landstings folkhälsorapport. Stora nedskärningar har gjorts, inte minst inom den socialpsykiatriska verksamheten. Detta får till följd att brukarna beviljas färre insatser (sysselsättning) och får begränsat utrymme när det gäller val av dessa. Efterfrågan på mötesplatser är stor, inte minst för människor som ser ut eller upplevs annorlunda. Sammanhang dit man är välkommen som man är och blir sedd av en annan medmänniska. Sammanhang som motverkar social isolering och utanförskap. Sedan ett par år finns ett boende för ensamkommande flyktingungdomar i församlingen. Denna grupps möjligheter till t ex vård, studier, träning beskrivs från olika håll vara kraftigt begränsad. I många fall har de traumatiska erfarenheter med sig och samhället har efter deras 18-årsdag begränsade möjligheter till samtal eller behandling för dem. Den ersättning de får ligger under socialtjänstens norm. Socialstyrelsen pekar på forskning som visar att barn och unga som bor i familjer beroende av försörjningsstöd har en hög risk för en ogynnsam utveckling, dels vad gäller deras betyg och därmed framtida möjligheter dels ökade risker för psykosociala problem. Den ekonomiska segregationen uppvisar en långsamt ökande trend över tid, enligt Socialstyrelsens Sociala rapport Vår diakonala vardag och erfarenhet visar att samhällets trygghetssystem urholkats allt mer och att lagar eller riktlinjer tolkas allt snävare. Kunskapen om och erfarenheten av detta är en viktig del församlingens prioritet de kommande åren. Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling 19 Meningsfullt Församlingen har en uppgift att skapa ett gudstjänstliv som kan upplevas meningsfullt och givande. Satsning En ökad satsning på internationella frågor och hållbar utveckling kommer att göras under den kommande fyraårsperioden. 11. Församlingens uppgift ”Församlingens uppgift är att fira gudstjänst, bedriva diakoni, undervisning och mission” Nyflyttade Det är viktigt att församlingen möter nyinflyttade så att de lär känna församlingen, vet vad församlingen gör och vill och att de hittar till de mötesplatser församlingen erbjuder. Församlingens uppgift är att fira gudstjänst, bedriva diakoni, undervisning och mission. Det är ett gemensamt uppdrag med fyra delar som går in i varandra. Arbetsgrupper för de olika delarna av uppgiften har utarbetat det material som presenteras här. Dessutom har en diakonal inventering genomförts. utveckling och i sitt arbete ta miljöansvar och inspirera till detta arbete i församlingen. Dessa övergripande prioriteringar återkommer i hela församlingens uppdrag. En viktig del i arbetet var också att se hur församlingen kan arbeta med att ta emot de nyinflyttade i församlingen och det ökande antalet barn, samt se hur vi kan arbeta för att stimulera volontärer att verka i församlingen. Dessutom vill S:t Görans församling arbeta för en hållbar Under de närmaste åren kommer församlingens invånarantal att dramatiskt öka genom såväl planerad som påbörjad nybyggnation av lägenheter i Lindhagenområdet. Detta framgår tydligt i de prognoser som presenteras i omvärldsbeskrivningen. 20 Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling 11.1 NYINFLYTTADE Det är viktigt att församlingen möter dessa nyinflyttade så att de lär känna församlingen, vet vad församlingen gör och vill och att de hittar till de mötesplatser församlingen erbjuder. volontärer till lämpliga verksamheter i församlingen. Ytterligare en medarbetare arbetar i samverkan med denna volontärsamordnare med utbildnings- och fortbildningsfrågor. Det är därför viktigt med en fungerande kommunikation med de nyinflyttade. Här är välkomsthälsning vid inflyttningen till att bli inbjuden till gudstjänst eller konsert eller annat evenemang där de nyinflyttade är i fokus viktigt att genomföra. Det är viktigt att detta arbete är en ständig process där såväl utvärdering och uppföljning kontinuerligt sker för att utveckla arbetet med volontärer och få dem att bli en naturlig och väl fungerande del av vår församling i samarbete med anställda och förtroendevalda. Varje medarbetare bör i framtiden vara beredd att samverka med volontärer i sina olika verksamheter och grupper. Det är viktigt att ta tillvara alla positiva krafter och människors olika kompetenser i församlingen. Det är också viktigt att församlingen fortsätter att utveckla sina nätverk så väl lokalt-socialt som ekumeniskt så att människor kan stöttas och hänvisas till sammanhang där de på bästa sätt kan känna sig hemma och fungera. När det gäller det ökade antal barn vi ser kommer att finnas i församlingen under de närmaste åren är det viktigt att möta dessa i skolor och förskolor, bjuda in dem till olika samlingar och grupper, samt att se till att dop och konfirmandfrekvensen hålls hög och ökar. En konkret verksamhetsplan tas fram för hur vi når barnen i skolorna och med vad. En ökad satsning på att nå föräldrar till nyfödda och ungdomar i konfirmandåldern kommer också att ske. När det gäller det sociala arbetet med barn och deras föräldrar kan detta till viss del med fördel ske i samverkan med socialtjänstens familjeenhet. Volontärer Vi vill utveckla mötesplatser där ansvarstagande och mognad i relationerna gör att flera vill erbjuda sig att åta sig volontäruppgifter. 11.3 HÅLLBAR UTVECKLING Församlingen kommer under de närmaste åren att arbeta med hållbar utveckling. Detta arbete omfattar såväl anställda som förtroendevalda och frivilliga. I alla olika verksamheter skall detta bli tydligt. Arbetet för hållbar utveckling och miljömedvetandet skall komma ta sig uttryck såväl i det lokala församlingsarbetet som i församlingens internationella arbete. Under den kommande perioden 2011-2014 skall S:t Görans församling tillse att den blir miljödiplomerad enligt Svenska Kyrkans miljödiplomering. 11.2 Volontärer En viktig uppgift inför framtiden är att se över och vidareutveckla arbetet med volontärer i församlingen. Vi vill utveckla mötesplatser där ansvarstagande och mognad i relationerna gör att flera vill erbjuda sig att åta sig volontäruppgifter. För att detta skall kunna ske bör den församlingsövergripande ideell verksamhetsstrukturen vidareutvecklas. En volontärgrupp arbetar löpande med strukturfrågor för församlingens volontärarbete, med avseende på rekryteringsmodell, broschyrer, information, utbildning och handledning av volontärer, lämpliga områden och projekt för volontärarbete. En medarbetare får i samband med detta arbete därefter i uppgift att ta emot, intervjua och lotsa Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling 21 Miljö Arbetet för hållbar utveckling och miljömedvetandet skall komma ta sig uttryck såväl i det lokala församlingsarbetet som i församlingens internationella arbete. 12. Gudstjänst ”Gudstjänsten är både ett uttryck för och ett formande av den kristna trons innehåll. Förhållandet mellan tron, bönen och läran kommer till uttryck i gudstjänsten.” 12.1 Varför? Öppen Gudstjänsten måste vara öppen för påverkan och inflytande från alla som firar den Rörelse Våra gudstjänster ska ständigt röra sig mellan det invanda, etablerade och det nya, experimenterande. I S:t Görans församling vill vi ta fasta på att gudstjänsten är ett gensvar på Guds handlande med människan, en spontan yttring av att hon tar emot Guds nåd. Gud är närvarande i våra liv genom skapelsen, frälsningens erbjudande och genom uppehållandet av allt levande. Gudstjänsten är en följd av att Gud söker och berör skapelsen och oss människor och att vi människor söker Gud. Gudstjänsten i församlingen har också som grund behovet av gemenskap mellan människor, vilket stämmer väl överens med bibelns och den kristna traditionens syn på församlingen som en gemenskap, människor som möts. Gudstjänsten har den religiösa människans behov av rit som förutsättning. Religiös tro för med sig ett behov av att uttrycka sig i gemensamma, upprepade och livstolkande handlingar. Gudstjänsten är det tydligaste tecknet på en kristen gemenskaps närvaro i ett lokalt område. Gudstjänsten är både ett uttryck för och ett formande av den kristna trons innehåll. Förhållandet mellan tron, bönen och läran kommer till uttryck i gudstjänsten. Glädje Vi vill att våra gudstjänster ska kunna ge både mening och hopp, djup och glädje, öppna oss och göra det lättare att andas. 12.2 För vilka? Vi vill i våra gudstjänster arbeta för att skapa gudsmöten. I församlingen möts allt från vana gudstjänstfirare till människor med nyfunnen tro, tillfälliga besökare och intresserade sökare. Förtroendevalda, anställda, gudstjänstdeltagare mfl har till uppgift att hela tiden aktiv arbeta med gudstjänsten för att den ska tala till alla dessa olika människor. 22 Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling Vi ser gudstjänsten som först och främst liturgi, det vill säga något vi gör tillsammans, till skillnad från ceremoni, något vi tittar på. Kyrkorådet och kyrkoherden fastställer i samverkan vilka gudstjänster som ska firas i församlingen. Församlingens anställda är resurspersoner med kunskap och erfarenhet, men har inget eget mandat att forma gudstjänstlivet i församlingen. Gudstjänsten måste vara öppen för påverkan och inflytande från alla som firar den, i första hand för Kyrkans tillhöriga, men även för andra intresserade. 12.3 HUR? Samtalet om vad gudstjänst är ska hållas aktivt och levande. Utgångspunkten för detta samtal är, förutom Den svenska kyrkohandboken och den kyrkliga traditionen, den tradition som finns inom församlingen och de erfarenheter som finns hos de människor som firar gudstjänst här. Vi vill att de gudstjänster som firas ska ha kontinuitet och igenkännande som grund. Moment som bibelläsning, förkunnelse, musik, psalmsång, böner, sakramenten, tystnad, gemenskap och deltagarnas rörelse i rummet är grundstenar i gudstjänsten. Våra gudstjänster ska ständigt röra sig mellan det invanda, etablerade och det nya, experimenterande. Vi vill att våra gudstjänster ska kunna ge både mening och hopp, djup och glädje, öppna oss och göra det lättare att andas. Gudstjänsten vill vi i vår församling forma i dynamiken mellan trygghet och förändring, mellan tradition och förnyelse. Därför ska huvudgudstjänsten, som vi firar på söndagar och helgdagar klockan elva, vara öppen och väl- komnande för hela församlingen. Den ska vara öppen för det fortsatta förändringsarbetet och för nya impulser, i takt med att den gudstjänstfirande församlingen förändras. Mässa firas vid minst hälften av alla huvudgudstjänsttillfällen. Våra gudstjänster ska ge igenkännande, dels att former återkommer, dels att människors vardag finns med i liturgin, förkunnelsen och förbönen. Vid sidan av huvudgudstjänsten vill vi fira andra typer av gudstjänster, med alternativa former och uttryck vid olika tider under veckan och året. Huvudgudstjänsten och dessa övriga gudstjänster, även de kyrkliga handlingarna, det vill säga dop, vigsel och begravning, ska hela tiden berika och forma varandra genom det fortsatta arbetet från lekmäns och anställdas sida. De kyrkliga handlingarna är viktiga gudstjänster och bör utformas och utvecklas med omsorg och stor lyhördhet tillsammans med de närmast inblandade. Kyrkliga handlingar föregås alltid av ett möte med dessa och eventuellt också en uppföljning om detta är lämpligt. Gudstjänster firas även på läger, sjukhem, sjukhus, äldreboenden. Församlingstillhöriga som inte har möjlighet att själva ta sig till kyrkan erbjuds kyrktaxi. Musiken utgör en viktig del av gudstjänsten och musikaliska inslag ska ingå i stort sett i alla gudstjänster. I huvudgudstjänsten ska, förutom liturgiska sångpartier och psalmsång, även ingå medverkan av kör eller solist, vokal eller instrumental. Församlingen ska fortsätta att verka för att körer för olika åldersgrupper och olika förkunskapsnivå finns och att dessa har en anpassad och god repertoar vid gudstjänsterna. Församlingens konsertutbud ska utformas med sikte på mångsidighet och kvalitet samt i god kyrkomusikalisk anda. Konserter kan dessutom ge möjlighet för körerna att framföra verk som är för omfattade för att rymmas i söndagens gudstjänster. Konserter kan också i många fall fungera som gudstjänst eller ha formen av musikgudstjänst. 12.4 Perioden 2011-2014 Gudstjänsten vilar på en stadig och månghundraårig grund, men är också ständigt ny. Att upp- fatta gudstjänsten som föränderlig menar vi är förutsättningen för att hålla den levande och dynamisk. Huvudgudstjänsten innehåller många fasta moment, men inom dessa finns även utrymme för frihet och nyskapande. De andra gudstjänsterna kan utformas på ett ännu friare sätt. Detta vill vi uppnå genom att skapa former för samtal både om vårt gudstjänstfirande och för planering och genomförande av de gudstjänster vi har i församlingen. Det gäller i första hand huvudgudstjänster och övriga gudstjänster, men i ett längre perspektiv även våra kyrkliga handlingar. Under de kommande åren kommer följande aktiviteter att genomföras i S:t Görans församling: Nyinflyttade inbjuds till gudstjänst och konsert. Utvärdering varje år av församlingens gudstjänster. Den samling ska vara inriktad på det som redan görs och att utvärdera det. Denna samling ska rikta sig till en snävare grupp lekmän, anställda och förtroendevalda. Inbjudan till olika mindre grupper som arbetar med gudstjänstens förberedelse och firande. Här kan förtroendevalda, anställda, gudstjänstdeltagare mfl tillsammans arbeta med församlingens gudstjänster. Grupperna kan ta ansvar för gudstjänstens olika moment; textläsning, förkunnelse, psalmval, musik, förbön och det liturgiska agerandet. Deltagare i församlingens olika verksamheter uppmuntras att medverka i dessa delar av gudstjänsten. En grupp kommer att arbeta med att utveckla församlingens gudstjänster. Huvudgudstjänst på söndagar och kyrkliga helgdagar klockan elva och andra former av gudstjänst på alternativa dagar och tider. Ekumeniska gudstjänster och konsertkvällar firas under året. Temagudstjänster firas ibland som huvudgudstjänst och ibland vid andra tillfällen. Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling 23 Igenkännande Våra gudstjänster ska ge igenkännande, dels att former återkommer, dels att människors vardag finns med i liturgin, förkunnelsen och förbönen 13. Undervisning Växa Det är viktigt att S:t Görans församling erbjuder sammanhang där människor i alla åldrar kan växa i sin kristna tro. ”Undervisning är ett sätt att möta människor i samtal om Gud och livet och ett medel för kyrkan att ge kunskap om den kristna tron” 13.1 Varför? Det är viktigt att S:t Görans församling erbjuder sammanhang där människor i alla åldrar kan växa i sin kristna tro. Ofta saknas en kunskap om kristen tro och kristet liv men det saknas inte 24 Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling intresse. Undervisning handlar om lärande. Ett lärande som pågår hela livet. Sekulariseringen har idag kompletterats av en sakralisering, det vill säga ett sökande och intresse för det heliga. Grundsyn Undervisning är ett sätt att möta människor i samtal om Gud och livet och ett medel för kyrkan att ge kunskap om den kristna tron och människans ansvar för sina handlingar på jorden. Människosyn Den människosyn som församlingen arbetar med är att: varje människa är unik varje människa söker en helhet d.v.s. ett sammanhang och en mening, mönster som kan ge svar på de existentiella frågorna. varje människa har behov av kärlek och samspel med andra människor för att må bra 13.2 För vilka? Vår verksamhet riktar sig till dem som bor och vistas i församlingen, med speciellt fokus på: icke döpta icke konfirmerade nyinflyttande Utifrån Omvärldsbeskrivning, SKOP undersökning och Diakonal inventering, har det framkommit att det de närmaste åren bör ske en ökad satsning på verksamheter och aktiviteter för inflyttade i nybyggda bostadsområden, åldersgruppen 26-44 år samt personer i åldersgruppen 1830 år som drabbats av psykiskt ohälsa. Domkapitlet avser att ge församlingarna själva möjlighet att besluta om avsteg fån riktlinjerna vid vuxenkonfirmation. Fortsatt generös dispens från riktlinjerna för konfirmandundervisning i åldrarna under 14 år kommer att ges. 13.4 perioden 2011-2014 I arbetet med undervisning i S:t Görans församling är det viktigt med verksamhet som: berör har ett språk som fungerar - omfattar ett brett metodval ger en god information om församlingens verksamhet inbjuder till öppenhet och dialog ökar medvetenheten om att förvalta och värna om vår miljö med ansvar för kommande generationer Det är viktigt att undervisning finns för olika åldrar och inritningar. Följande områden är dock viktiga att arbeta vidare med under de närmaste åren: Verksamhet 0-14 år Verksamhet 26-44 år Personer i åldersgruppen 18-30 år som drabbats av psykisk ohälsa Volontärarbetet Församlingens webbsida t ex ”Nyfiken på” Fadderverksamhet (kunskapsspridning genom muntlig kontakt) 13.3 HUR? Församlingens mål med undervisningen är: att skapa möjligheter för människor att kunna sätta sin egen livserfarenhet i relation till bibelns livstydande berättelser. Detta innebär att bygga broar mellan mänsklig erfarenhet och kristen tradition att ge människor möjlighet att upptäcka Gud i sitt liv att ge kunskap om kristen tro att verka för ett ökat intresse för dop och konfirmation När det gäller konfirmation kommer Stockholms domkapitels skrivelse angående dagens riktlinjer för konfirmandarbetet i Svenska kyrkan att beaktas. I skrivelsen lyfts fram att inga speciella riktlinjer för vuxenkonfirmation behövs utan att betoningen i undervisningen för denna grupp bör ligga på innehållet snarare än formen. Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling 25 Samspel Varje människa har behov av kärlek och samspel med andra människor för att må bra 14. Diakoni ”Diakonins uppgift är att verka förebyggande, stödjande genom samtal och stiftelsemedel, samt att påtala brister och orättvisor” Förhållningssätt Diakoni är inte främst en av kyrkans verksamheter utan ett förhållningssätt; en ofrånkomlig konsekvens av det kristna kärleksbudskapet i praktisk handling. S:t Görans församling genomför regelbundet en diakonal inventering av Kungsholmen. De behov och problem som framkommer i den är en bakgrund till våra prioriterade områden. I inventeringen belyses också aktuella rapporter om samhällsutveckling, en annan viktig grund för vår inriktning. Det sociala arbetets vardag; de människor i utsatta situationer som diakonin möter är en tredje del i vår bedömning av prioritet. Ofta sammanfaller dessa. 14.1 Varför? Diakoni, eller tjänande, är en grundsyn som ska genomsyra hela kyrkan och alla kristna. Diakoni är inte främst en av kyrkans verksamheter utan ett förhållningssätt; en ofrånkomlig konsekvens av det kristna kärleksbudskapet i praktisk handling. Det är det förhållningssätt som Jesus själv hade och försökte förmedla vidare till sina lärjungar. Hans sätt vänder upp och ned på gängse värdeskalor. Jesus förhållningssätt sätter de sista först och finner styrka i modet att vara svag. Uppgift Diakonins uppgift är att verka förebyggande, stödjande genom samtal och stiftelsemedel, samt att påtala brister och orättvisor. Varje människa som kommer i kontakt med anställda inom församlingens diakoni ska bli professionellt och vänligt bemött. De anställdas kunskaper och förmåga att se den hjälpsökande ska borga för detta. Dessutom ska det diakonala förhållningssättet präglas av de nedan beskrivna perspektiven. Barmhärtighetsperspektivet Diakonin verkar utifrån medkänsla med människan i den situation hon befinner sig. Utan att ta ifrån människan hennes eget ansvar försöker diakonin förstå och hjälpa. Utsatthetperspektivet Diakonin har ett särskilt fokus på människor som befinner sig i utsatta livssituationer. Det kan innebära att identifiera orättvisor och medverka till upprättelse, att med ord beskriva människors utsatthet för samhälle och media och därmed försöka påverka och att ge röst åt dem som inte själva kan uttrycka sig. 14.2 För vilka? Underifrånperspektivet Diakonin ser sig inte som expert utan försöker uppmuntra den enskilda människan att söka svaren om sitt liv. Vi vänder oss till församlingsbor som behöver stöd och hjälp. människor som arbetar och rör sig i vår församling. människor som söker kontakt med oss. våra medmänniskor i världen och den världsvida kyrkan. Medvandrarperspektivet Diakoni är att gå med en bit på vägen. Ett ömsesidigt utbyte där rollerna är flexibla och föränderliga. Inom diakonin tas människors livserfarenheter till vara. Inom diakonin försöker man se det friska, också hos en sjuk människa samt att se människors styrkor också i svåra situationer. 14.3 hur? 14.4 perioden 2011-2014 Som församling ska vi ständigt ha i åtanke vad som är samhällets skyldigheter respektive vad som är kyrkans uppgift. Samhället har ansvar för sina medborgare och ska garantera dem grundtrygghet. Diakonins uppgift är att verka förebyggande, stödjande genom samtal och stiftelsemedel, samt att påtala brister och orättvisor. Möten Vi vill särskilt värna om våra mötesplatser. Dels öppna såsom gudstjänster, soppluncher och torsdagsträffar med flera, men också möten mellan människor med likartade erfarenheter, t ex samtalsgrupper om sorg, är viktiga. I många situationer är det enskilda mötet av 26 Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling stor vikt. Alla möten motverkar social isolering och utanförskap. Volontärer Församlingen vill verka för att människor känner samhörighet med och delaktighet i församlingen. Det ska därför vara lätt att hitta sin uppgift inom diakonin i S:t Görans församling. Vår verksamhet är beroende av ideella insatser inom flera områden och vi ser en möjlighet att förmera det diakonala arbetet genom volontärernas insatser. Vi söker aktivt volontärer med olika kompetenser genom volontärbyrån och bland de människor vi möter i församlingens verksamheter. Inom diakonin är vår strävan att det ska finnas möjlighet att hitta uppgifter som bidrar till att människor blir upprättade genom att de bli tagna i anspråk med de gåvor och förmågor de har. Ekonomi Med hänsyn till samhällsutvecklingen kommer församlingen även fortsättningsvis att möta människor med knappa ekonomiska förutsättningar. Vi kommer därför att fortsätta arbetet med att möta människor som söker stiftelsebidrag. Vi kommer också fortsättningsvis ha kontakt med myndigheter och stiftelsehandläggare inom andra församlingar och organisationer. Stiftelsernas statuter påverkar vilka som kan beviljas medel. Med utsatthetsperspektivet i åtanke vill vi särskilt prioritera de ensamkommande flyktingungdomarna samt barnfamiljer med varaktigt försörjningsstöd. Nätverk-samverkan Församlingens diakoni har påbörjat ett tydligare samarbete med Kungsholms och Essinge församlingar och vi vill fortsätta att utveckla detta. Vi söker även möjligheten att samverka med andra ideella organisationer och församlingar. Vi avser också fördjupa samverkan med olika samhällsorgan Vår erfarenhet är att samverkan och nätverk mellan olika myndigheter och organisationer bidrar till att sprida aktuell information om olika verksamheter samt ökar förståelsen för hur man arbetar inom de olika organisationerna. Vi anser också att samverkan minskar risken för att individer ramlar mellan olika stolar. Profetisk diakoni En vision är att församlingen ska vara en profetisk röst i samhället och aktiv i samhällsdebatten. Diakonis roll är att hålla sig ajour om samhällsutvecklingen och göra samhällsanalys och har en viktig uppgift att delge församlingen detta så att församlingen kan skapa opinion och arbeta för ett människovärdigt liv för alla. Hållbar utveckling I alla våra verksamheter vill vi sträva efter att tänka på miljö och rättvisefrågor. Vi anser att vi måste ta uppgiften att förvalta skapelsen på större allvar för att vara trovärdiga. Det är också en del av vårt internationella åtagande att verka för att människor runtom vår jord inte drabbas av konsekvenserna av vårt sätt att leva. Kunskaps- och påverkansarbete är en viktig del i arbetet kring hållbar utveckling. Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling 27 Samverkan Vi anser också att samverkan minskar risken för att individer ramlar mellan olika stolar. Profetisk röst En vision är att församlingen ska vara en profetisk röst i samhället och aktiv i samhällsdebatten. Kunskap Kunskaps- och påverkansarbete är en viktig del i arbetet kring hållbar utveckling. 15. Mission ”Missionsfältet börjar framför stortån” ”Med många volontärer blir vi fler missionärer hemma runt köksbordet och i vår vardag.” Lokalt Ur ett lokalt missionsperspektiv handlar församlingens uppgift om att se människors totala behov andligt och materiellt. Flöde Missionen är ett naturligt utflöde av den kristna tron. 15.1 Församlingens missionsuppgift Jesu uppdrag till hans efterföljare handlar om att drivkraften - Kristi kärlek - är så stark att vi som enskilda och som församling ständigt ”lever i mission”. Det är också viktigt att vara medveten om att uppgiften kan förändras, därför att världen förändras och att vi där antar den utmaning vi ser i vår omvärld. Utifrån ett missionsperspektiv vill vi förmedla en kristen människosyn, som enklast beskrivs som Jesu sätt att möta människor. Ur ett lokalt missionsperspektiv handlar församlingens uppgift om att se människors totala behov andligt och materiellt. Uppgiften är dock vidare än så: den har också internationella/globala aspekter att förkunna Jesu budskap hos alla folk - men också - att stå upp för rättvisa och rättfärdighet, att ta ansvar för skapelsen och att arbeta mot krafter som bryter ned och förstör. Vi måste på hemmaplan arbeta för en hållbar utveckling för vår miljö. Församlingens målsättning är att det församlingen inhandlar ska vara rättvisemärkt och ekologiskt i så stor utsträckning som möjligt. Det vi gör på hemmaplan får konsekvenser globalt. 15.2 Varför? Teologisk utmaning Det finns många ställen i Bibeln som tydligt visar att missionsuppdraget är församlingens uppdrag, utmaning och mening. Evangeliet uppmanar alla kristna att sprida glädjens budskap. Det motiverar solidaritet och kärlek människor emellan och det jämställer alla människor med varandra. Missionen är ett naturligt utflöde av den kristna tron. Flera välkända ställen i Bibeln illustrerar detta. 28 Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling På samma sätt som Gud ger församlingen och dess tillhöriga livet och tron som en gåva är församlingen kallad att ge gåvan vidare. Församlingen har fått uppdraget att genom sina tillhöriga, sina gudstjänster, sin diakoni och undervisning och sin verksamhet i övrigt - ja genom sin blotta existens vara ett synligt tecken för världen; ett hoppets och trons tecken. Volontärer Att vara församling är att dela liv, att möta varandra på ett äkta sätt. En levande församling förutsätter många engagerade; anställda, förtroendevalda och volontärer. Det är avgörande för vår mission att fler än anställda och förtroendevalda finns för att vi ska kunna skapa mötesplatser där vi kan dela gudslängtan och skapa förutsättningar för gudsmöten. Med många volontärer blir vi fler missionärer hemma runt köksbordet och i vår vardag. 15.3 För vilka? Enligt kyrkoordningen är mission en del av församlingens grundläggande uppgift. Missionsarbete omfattar alla våra verksamheter och de möten vi har med människor vi möter. Även om missionsfältet börjar framför stortån anpassas här missionsarbetets utformning i församlingen efter de olika inriktningarna: Den lokala kyrkan och Den världsvida kyrkan. 15.4 Hur? Den lokala kyrkan Som framgår av omvärldsbeskrivningen sker en markant inflyttning till församlingen under de närmaste åren som en följd av en omfattande nybyggnation. Utifrån ett missionsperspektiv vill vi fortsätta ansträngningarna att etablera kom- munikation och inbjuda till gemenskap i församlingen i takt med att inflyttning sker. som Gud har skapat. Till detta ansvar hör också att både lokalt och globalt verka för ett miljömedvetet förhållningssätt till skapelsen. Församlingen är involverad i en rad viktiga verksamheter där människor möts. Sådana aktiviteter skall givetvis fortsätta eftersom möten och relationer är grunden för all mission. Missio Dei - Guds mission - är ett uttryck för att Gud gång på gång söker gemenskap med oss människor och Guds önskan är att också vi i vår tur skall söka gemenskap med varandra och förmedla Guds erbjudande till världen. Som kristna är vi sända ut i vardagen för att vara varandra till stöd och hjälp och att förmedla evangeliets berättelser. Församlingens gudstjänstliv och verksamheter av olika slag är viktiga men den kristnes närvaron i vardagen är lika viktig. Grannkontakter och andra sociala sammanhang som inte direkt sammanhänger med traditionellt församlingsliv är viktiga ingredienser i missionsarbetets gränsöverskridande. Även andra viktiga möten äger rum: samverkan med förskolor och skolor, med socialtjänst och stadsdelsförvaltning osv. Det är viktigt att rent fysiskt vara ”på plats” där människor bor och arbetar för att kunna synliggöra evangeliet/kyrkan. Ett exempel på detta är vår nyöppnade lokal i Lindhagen där många nya bostäder och arbetsplatser byggs. Den världsvida kyrkan Genom nära relationer med andra kyrkor kan vi fördjupa vår kunskap om vad mission är. Möten och samtal mellan människor som delar tro och erfarenheter med varandra är ett sätt att tillsammans upptäcka Guds närvaro i världen. Arbetet för kyrkans enhet är en central del av missionsuppdraget. Därför är en målsättning för församlingen att stärka det ekumeniska samarbetet mellan olika kyrkor inom församlingen men också bidra till ekumeniska perspektiv internationellt. Internationell mission är ett tecken på solidaritet och en brobyggare mellan olika världar, kulturer och mellan olika teologier och olika sätt att vara kyrka. Situationen idag är den att det i många av de klassiska missionsländerna finns en mycket mera levande kyrka än i vårt eget land. Mission idag kan likaväl handla om att förkunnare och missionärer kommer från dessa länder till vår del av världen för att bedriva missionsverksamhet. Mission innebär att församlingen har ett ansvar för hela den värld 15.5 Perioden 2011-2014 Målsättningen för de närmaste åren är att: Församlingen genomgår en miljödiplomering. Inriktningen och målsättningen är att handla ekologiskt och rättvisemärkt. Verka för ett internationellt ansvarstagande. Verka för en synlig kristen enhet såväl lokalt som globalt. Skriva en handlingsplan för hur vi arbetar med volontärer i missionsarbetet. Beakta vår dialog och vårt förhållningssätt med andra religioner. Verka för utökad kontakt med kristna i andra länder, speciellt i tredje världen, genom att bl a besöka andra kyrkor i andra delar av världen. Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling 29 På plats Det är viktigt att rent fysiskt vara ”på plats” där människor bor och arbetar för att kunna synliggöra evangeliet/ kyrkan. 17. Sjukhuskyrkan Sjukhuskyrkans arbete vid S:t Görans sjukhus är en viktig verksamhet i församlingen. Detta arbete kommer fortsätta utvecklas och anpassas till de nya förutsättningar som sjukhussjälavården står inför idag. Möjligheten att genomföra en adekvat och utvecklad verksamhet vid S:t Görans sjukhus är liksom tidigare beroende av att främjandemedel från stiftet tillförs verksamheten. 18. VERKSAMHET PÅ OLIKA SPRÅK Språkminoriteter Församlingen har små språkminoriteter. Församlingen har små språkminoriteter. En stor grupp är dock de finskspråkiga. För denna grupp föreligger samarbete mellan S:t Görans församling och Finska församlingen i Stock- holms stift. Vad gäller övriga språkminoriteter avser S:t Görans församling att samverka med Stockholms stift för att bereda möjlighet till gudstjänstliv och kyrklig verksamhet även för dessa 20. SAMVERKAN MED ANDRA FÖRSAMLINGAR Nätverk Det finns ett nätverk mellan kontraktets olika församlingar och deras olika yrkesgrupper. Samverkan mellan S:t Görans, Kungsholms och Essinge församlingar är utvecklade inom informationsverksamheten, ungdomsarbetet och konfirmandarbetet. Samordning sker också inom diakonin, äldrearbete och musikverksamheten. Dessutom förekommer ledningssamråd mellan de tre församlingarna. Ett nätverk mellan kontraktets olika församlingar och deras olika yrkesgrupper finns också. I händelse av sjukdom eller liknande så att prästerlig bemanning saknas i Essinge församling inträder kyrkoherden i S:t Göran eller dennes vikarierande kyrkoherde som temporär vikarierande kyrkoherde i Essingen. Församlingen är från 2008 medlem i Kyrkans familjerådgivning Stockholm, ekonomisk förening. För ekumeniskt samarbete hänvisas till avdelning 1.3 i kapitlet om församlingens arbete. 21. Regler från Domkapitlet S:t Görans församling har tagit del av de regler som Domkapitlet enligt kyrkoordningen 30 Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling skall besluta om och avser att följa dessa regler. Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling 31 verksamhetsidé S:t Görans församling Möta människors existentiella och andliga behov utifrån den kristna tron Skapa mötesplatser för och med dem som tillhör församlingen, dem som kommer i vår väg och dem vi själva söker upp Dela gudslängtan och skapa förutsättningar för gudsmöten utifrån vår kyrkas tro och tradition S:t Görans församling Box 49 019, 100 28 STockholm Telefon 08-545 709 50 www.svenskakyrkan.se/sanktgoran 32 Församlingsinstruktion 2011-2014 S:t Görans församling
© Copyright 2024