Foto: AnnA Rut FRidholm
88 dagens
dAgens samhälle
sAmhälle
tema: kvalitet i välfärden
nummer
Nummer40
402013
2013
Städpatrullen som håller
S:t Görans egna
Först topsas blandaren …
Ett handfat och en kran
kan se skinande rena ut
men ändå vara en grogrund för bakterier. På
Capio S:t Görans sjukhus
i Stockholm är städkontrollanterna beväpnade
med mätare och tops.
… sedan avläses
resultatet i en
ATPmätare.
hygien Hur ofta städas
egentligen en patienttoalett?
För ett år sedan var smutsiga
sjukhus ett hett ämne i medierna och i Stockholms läns
landsting blev bättre städning en fråga för den högsta
ledningen, som krävde handlingsplaner från de landstingsdrivna sjukhusen.
Capio S:t Görans sjukhus
var då det goda exempel som
många politiker lyfte fram.
Paradoxalt nog även av dem
som inte brukar vara så förtjusta i privat drift och entreprenader.
Alla akutsjukhus i Stockholms läns landsting, utom
Norrtälje sjukhus, har lagt ut
städningen på entreprenad,
men privat drivna Capio S:t
Görans sjukhus har inte upphandlat sin städning. Lokalvårdarna är anställda av sjukhuset, precis som vårdpersonalen.
Städledaren Patrik Almskär och kollegan
Alicja Feldman kontrollerar bakterie
nivån på ett handfat.
”ETT VIKTIGT MÅL MED HÄLSOSAMTALEN
ÄR ATT ÄLDRE SKA KUNNA KÄNNA SIG
SÄKRARE I TILLVARON.”
Berit Axelsson, sjuksköterska och projektledare
Seniorhälsan, Västra Götaland
Som projektledare inom Seniorhälsan har jag tillsammans med distriktssköterskorna, varje dag ansvar för äldre människors hälsa och livskvalitet.
Genom att bjuda in alla över 65 år till ett hälsosamtal får vi en tydligare bild
av eventuella hälsorisker och behov av vård som finns hos de äldre. Det ger
de bästa förutsättningarna att förebygga sjukdomar och ohälsa innan de
blir problem. Det ökar både livskvaliteten hos de äldre och sparar stora
resurser för samhället, något som kan behövas eftersom vi snabbt blir alltfler äldre i befolkningen.
Inför förebyggande hälsoprogram för alla över 65 år nu!
Läs mer om Vårdförbundets idé om ett nationellt hälsovårdsprogram för
äldre på www.vardforbundet.se/aldrehalsa
tema: kvalitet i välfärden
nummer40
402013
2013
Nummer
rent på topsnivå
dagens
dagenssamhälle
samhälle99
Karolinska sjukhuset
i Solna utanför
Stockholm
städare har sänkt antalet vårdrelaterade infektioner
– Det har gett oss en unik
möjlighet att utveckla verksamheten, säger Jimmy Björkman, chef för servicegruppen
på Capio S:t Görans sjukhus.
Han sitter med i sjukhusets hygien- och smittskyddsgrupp, där även infektionsläkare, vårdutvecklare och
hygiensjuksköterska ingår.
Städningen är en del av vårdhygienen, lika viktig som att
vårdpersonalen spritar händerna.
Och sjukhusets chefläkare
är ytterst ansvarig för städrutinerna, som för några år sedan gjordes om och standardiserades.
”Det har gett oss en
unik möjlighet att
utveckla verksamheten.”
Jimmy Björkman, chef för
servicegruppen på Capio
S:t Görans Sjukhus, om fördelar
med att inte lägga ut lokalvård
på entreprenad.
Tidigare beställde varje verksamhetschef städning och
lade sin egen ribba. Nu städas det på samma sätt överallt och det interna offertskickandet har upphört.
– Det har gett oss tid att ägna
oss åt kvalitetsfrågor i stället,
säger Jimmy Björkman.
Att städningen sköts i egen
regi gör det lättare att arbeta med långsiktig utveckling,
tycker Jimmy Björkman. Förändringar kräver inte omförhandling av avtal och det är
lätt att konsultera den vetenskapliga expertis i vårdhygien som finns i samma organisation.
De nya enhetliga rutinerna innebär att patientrum
numera städas sju dagar per
vecka, medan kontorsrum
inte längre städas varje vardag utan tisdagar och torsdagar. Kostnaderna har alltså
omfördelats.
– Lyxstädningen tog vi
bort, säger städledaren Nabil
Mouatakef.
En av hans uppgifter är att
vara ute i verksamheten, hämta in synpunkter från vårdpersonalen och granska och betygsätta städpersonalens arbete. Varje avdelning kollas
minst en gång i månaden.
Till sin hjälp har städledarna då en utrustning som livsmedelsindustrin brukar använda, men som sällan förekommer i vården. Capio
S:t Görans sjukhus var först
med att introducera så kallade ATP-mätare på sjukhus. De
mäter hur mycket organiskt
material som finns på exempelvis handtag, vattenkranar
eller spolknappar på toaletter. Organiskt material lämnar människor alltid efter sig
och det krävs för att bakterier
ska kunna växa till.
Städledaren Patrik Almskär
demonstrerar hur mätningen går till: Efter att städerskan
Alicja Feldman noggrant rengjort ett handfat och blandaren tar Patrik fram en tops och
drar med den på blandaren.
Sedan stoppar han ner den i
en mätare som efter 15 sekunder meddelar värdet ”28”. Under 100 är godkänt, så på den
blandaren skulle bakterier
just då ha svårt att överleva.
Men när Patrik drar med
handen över blandaren och
sedan gör en ny mätning har
värdet stigit till 97. Det räcker alltså med att några personer går på toa och sedan tar i
blandaren för att den ska bli
så smutsig att den riskerar att
bli en bakteriehärd. Därför
städas numera alla patienttoaletter två gånger om dagen.
Gränsvärdena har arbetats
fram på sjukhuset och Patrik Almskär betonar att varje sjukhus som vill använda
ATP-mätare måste göra egna
mätningar och räkna ut egna
gränsvärden.
Varje tops kostar 25 kronor
och sedan metoden började
användas förra året har sjukhuset lagt ner runt 50 000
kronor bara på mätstickor.
Men det har det varit värt,
tycker Jimmy Björkman.
– Vi har ju hittat ytor som
skiner men som haft skyhöga
ATP-värden, säger han.
Det visar att desinficering
inte räcker utan att det alltid krävs en grundstädning.
Mätningarna kan också visa
hur ofta olika ytor behöver
städas.
Sedan Capio S:t Görans
sjukhus börjat granska sina
städrutiner och följa upp resultatet av städpersonalens
arbete har antalet vårdrelaterade infektioner minskat
på sjukhuset. Jimmy Björkman ger inte städningen hela
äran, men en viss betydelse
har den.
– Vårt arbete är en av förklaringarna.
CeCilia Granestrand
[email protected]
REKRYTERAR DU SOM
VANLIGT ELLER FÖR
FRAMTIDEN?
PACTA I SAMARBETE MED HR-AKUTEN OCH MIN KARRIÄR
BJUDER IN TILL TVÅ UTBILDNINGSSEMINARIER OM DEN
MODERNA REKRYTERINGSMETODEN. UTBILDNINGEN ÄR
MARKNADSLEDANDE INOM ÄMNET REKRYTERING.
MALMÖ 4/12
STOCKHOLM 6/12
SOM PACTA-MEDLEM HAR DU 10% RABATT PÅ UTBILDNINGEN.
MER INFORMATION OCH ANMÄLAN PÅ WWW.PACTA.SE
#REKRYTERASMARTARE
Bakteriespaning gav
förfärande resultat
Urinflaskor och dricksglas stod huller om buller på
sängbord som inte städades ordentligt. Karolinska
universitetssjukhuset gjorde en bakteriespaning och
har nu skärpt kraven på sitt städbolag.
Städningen på sjukhusen
i Stockholms län fick förra
året så dåligt betyg av patienterna att landstingsdirektören krävde krafttag.
Ett par sjukhus har nu bytt
städbolag och Karolinska
universitetssjukhuset och
Södersjukhuset har skrivit
in i sina nya avtal att städfirman kan tvingas betala vite
eller få mindre betalt om den
inte uppfyller alla krav.
På Karolinska universitetssjukhuset har staben för
kvalitet och patientsäkerhet
varit med och formulerat
kraven i städupphandlingen. När landstingsdirektören begärde in handlingsplaner för bättre städning hade
sjukhuset redan genomfört
en bakteriespaning som gett
förfärande resultat.
Spanarna såg att det stod
glas, medicinkoppar och
urinflaskor huller om buller på patienternas sängbord. Bord, fönsterbänkar
och handfat var överbelamrade och städades bara runt
alla prylar. Spaningen visade också att städpersonalen
hade otillräckliga kunskaper
om smittspridning, sällan
använde handsprit och/eller
bytte handskar, eftersom de
såg handskar enbart som ett
skydd för sig själva, inte som
ett skydd mot smittspridning.
Karolinska universitetssjukhuset har nu hygienutbildat städarna på städbolagets bekostnad.
I Södersjukhusets nya avtal ingår att städningen ska
kontrolleras med hjälp av
så kallade ATP-mätare, som
redan används på Capio S:t
Görans sjukhus (se artikel
intill).
CeCilia Granestrand