Städpatrullen som håller rent på topsnivå
Foto: AnnA Rut FRidholm 88 dagens dAgens samhälle sAmhälle tema: kvalitet i välfärden nummer Nummer40 402013 2013 Städpatrullen som håller S:t Görans egna Först topsas blandaren … Ett handfat och en kran kan se skinande rena ut men ändå vara en grogrund för bakterier. På Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm är städkontrollanterna beväpnade med mätare och tops. … sedan avläses resultatet i en ATPmätare. hygien Hur ofta städas egentligen en patienttoalett? För ett år sedan var smutsiga sjukhus ett hett ämne i medierna och i Stockholms läns landsting blev bättre städning en fråga för den högsta ledningen, som krävde handlingsplaner från de landstingsdrivna sjukhusen. Capio S:t Görans sjukhus var då det goda exempel som många politiker lyfte fram. Paradoxalt nog även av dem som inte brukar vara så förtjusta i privat drift och entreprenader. Alla akutsjukhus i Stockholms läns landsting, utom Norrtälje sjukhus, har lagt ut städningen på entreprenad, men privat drivna Capio S:t Görans sjukhus har inte upphandlat sin städning. Lokalvårdarna är anställda av sjukhuset, precis som vårdpersonalen. Städledaren Patrik Almskär och kollegan Alicja Feldman kontrollerar bakterie nivån på ett handfat. ”ETT VIKTIGT MÅL MED HÄLSOSAMTALEN ÄR ATT ÄLDRE SKA KUNNA KÄNNA SIG SÄKRARE I TILLVARON.” Berit Axelsson, sjuksköterska och projektledare Seniorhälsan, Västra Götaland Som projektledare inom Seniorhälsan har jag tillsammans med distriktssköterskorna, varje dag ansvar för äldre människors hälsa och livskvalitet. Genom att bjuda in alla över 65 år till ett hälsosamtal får vi en tydligare bild av eventuella hälsorisker och behov av vård som finns hos de äldre. Det ger de bästa förutsättningarna att förebygga sjukdomar och ohälsa innan de blir problem. Det ökar både livskvaliteten hos de äldre och sparar stora resurser för samhället, något som kan behövas eftersom vi snabbt blir alltfler äldre i befolkningen. Inför förebyggande hälsoprogram för alla över 65 år nu! Läs mer om Vårdförbundets idé om ett nationellt hälsovårdsprogram för äldre på www.vardforbundet.se/aldrehalsa tema: kvalitet i välfärden nummer40 402013 2013 Nummer rent på topsnivå dagens dagenssamhälle samhälle99 Karolinska sjukhuset i Solna utanför Stockholm städare har sänkt antalet vårdrelaterade infektioner – Det har gett oss en unik möjlighet att utveckla verksamheten, säger Jimmy Björkman, chef för servicegruppen på Capio S:t Görans sjukhus. Han sitter med i sjukhusets hygien- och smittskyddsgrupp, där även infektionsläkare, vårdutvecklare och hygiensjuksköterska ingår. Städningen är en del av vårdhygienen, lika viktig som att vårdpersonalen spritar händerna. Och sjukhusets chefläkare är ytterst ansvarig för städrutinerna, som för några år sedan gjordes om och standardiserades. ”Det har gett oss en unik möjlighet att utveckla verksamheten.” Jimmy Björkman, chef för servicegruppen på Capio S:t Görans Sjukhus, om fördelar med att inte lägga ut lokalvård på entreprenad. Tidigare beställde varje verksamhetschef städning och lade sin egen ribba. Nu städas det på samma sätt överallt och det interna offertskickandet har upphört. – Det har gett oss tid att ägna oss åt kvalitetsfrågor i stället, säger Jimmy Björkman. Att städningen sköts i egen regi gör det lättare att arbeta med långsiktig utveckling, tycker Jimmy Björkman. Förändringar kräver inte omförhandling av avtal och det är lätt att konsultera den vetenskapliga expertis i vårdhygien som finns i samma organisation. De nya enhetliga rutinerna innebär att patientrum numera städas sju dagar per vecka, medan kontorsrum inte längre städas varje vardag utan tisdagar och torsdagar. Kostnaderna har alltså omfördelats. – Lyxstädningen tog vi bort, säger städledaren Nabil Mouatakef. En av hans uppgifter är att vara ute i verksamheten, hämta in synpunkter från vårdpersonalen och granska och betygsätta städpersonalens arbete. Varje avdelning kollas minst en gång i månaden. Till sin hjälp har städledarna då en utrustning som livsmedelsindustrin brukar använda, men som sällan förekommer i vården. Capio S:t Görans sjukhus var först med att introducera så kallade ATP-mätare på sjukhus. De mäter hur mycket organiskt material som finns på exempelvis handtag, vattenkranar eller spolknappar på toaletter. Organiskt material lämnar människor alltid efter sig och det krävs för att bakterier ska kunna växa till. Städledaren Patrik Almskär demonstrerar hur mätningen går till: Efter att städerskan Alicja Feldman noggrant rengjort ett handfat och blandaren tar Patrik fram en tops och drar med den på blandaren. Sedan stoppar han ner den i en mätare som efter 15 sekunder meddelar värdet ”28”. Under 100 är godkänt, så på den blandaren skulle bakterier just då ha svårt att överleva. Men när Patrik drar med handen över blandaren och sedan gör en ny mätning har värdet stigit till 97. Det räcker alltså med att några personer går på toa och sedan tar i blandaren för att den ska bli så smutsig att den riskerar att bli en bakteriehärd. Därför städas numera alla patienttoaletter två gånger om dagen. Gränsvärdena har arbetats fram på sjukhuset och Patrik Almskär betonar att varje sjukhus som vill använda ATP-mätare måste göra egna mätningar och räkna ut egna gränsvärden. Varje tops kostar 25 kronor och sedan metoden började användas förra året har sjukhuset lagt ner runt 50 000 kronor bara på mätstickor. Men det har det varit värt, tycker Jimmy Björkman. – Vi har ju hittat ytor som skiner men som haft skyhöga ATP-värden, säger han. Det visar att desinficering inte räcker utan att det alltid krävs en grundstädning. Mätningarna kan också visa hur ofta olika ytor behöver städas. Sedan Capio S:t Görans sjukhus börjat granska sina städrutiner och följa upp resultatet av städpersonalens arbete har antalet vårdrelaterade infektioner minskat på sjukhuset. Jimmy Björkman ger inte städningen hela äran, men en viss betydelse har den. – Vårt arbete är en av förklaringarna. CeCilia Granestrand [email protected] REKRYTERAR DU SOM VANLIGT ELLER FÖR FRAMTIDEN? PACTA I SAMARBETE MED HR-AKUTEN OCH MIN KARRIÄR BJUDER IN TILL TVÅ UTBILDNINGSSEMINARIER OM DEN MODERNA REKRYTERINGSMETODEN. UTBILDNINGEN ÄR MARKNADSLEDANDE INOM ÄMNET REKRYTERING. MALMÖ 4/12 STOCKHOLM 6/12 SOM PACTA-MEDLEM HAR DU 10% RABATT PÅ UTBILDNINGEN. MER INFORMATION OCH ANMÄLAN PÅ WWW.PACTA.SE #REKRYTERASMARTARE Bakteriespaning gav förfärande resultat Urinflaskor och dricksglas stod huller om buller på sängbord som inte städades ordentligt. Karolinska universitetssjukhuset gjorde en bakteriespaning och har nu skärpt kraven på sitt städbolag. Städningen på sjukhusen i Stockholms län fick förra året så dåligt betyg av patienterna att landstingsdirektören krävde krafttag. Ett par sjukhus har nu bytt städbolag och Karolinska universitetssjukhuset och Södersjukhuset har skrivit in i sina nya avtal att städfirman kan tvingas betala vite eller få mindre betalt om den inte uppfyller alla krav. På Karolinska universitetssjukhuset har staben för kvalitet och patientsäkerhet varit med och formulerat kraven i städupphandlingen. När landstingsdirektören begärde in handlingsplaner för bättre städning hade sjukhuset redan genomfört en bakteriespaning som gett förfärande resultat. Spanarna såg att det stod glas, medicinkoppar och urinflaskor huller om buller på patienternas sängbord. Bord, fönsterbänkar och handfat var överbelamrade och städades bara runt alla prylar. Spaningen visade också att städpersonalen hade otillräckliga kunskaper om smittspridning, sällan använde handsprit och/eller bytte handskar, eftersom de såg handskar enbart som ett skydd för sig själva, inte som ett skydd mot smittspridning. Karolinska universitetssjukhuset har nu hygienutbildat städarna på städbolagets bekostnad. I Södersjukhusets nya avtal ingår att städningen ska kontrolleras med hjälp av så kallade ATP-mätare, som redan används på Capio S:t Görans sjukhus (se artikel intill). CeCilia Granestrand
© Copyright 2024