Svenska Läkaresällskapet Verksamhetsberättelse 2011–2012
VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Svenska Läkaresällskapets Svenska Läkaresällskapet Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2011–2012 2011–2012 1 VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 SVENSK A LÄK ARESÄLLSK APETS ORGANISATION MEDLEMMAR 67 SEKTIONER 9 LOKALA LÄKARESÄLLSKAP 20 ASSOCIERADE FÖRENINGAR FULLMÄKTIGE DELEGATIONER KOMMITTÉR & ARBETSGRUPPER NÄMNDEN NÄMNDLEDAMÖTER VD & KANSLI 2 AU · NÄMNDENS ARBETSUTSKOTT VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 INNEHÅLL kontakta oss 4 VD brev Kansliet 5 SLS nämnd Besöksadress: Klara Östra Kyrkogata 10 6 Forskningsdelegationen Box 738 · 101 35 Stockholm 10 Utbildningsdelegationen Internet www.sls.se 12 Riksstämmedelegationen e-post [email protected] 13 Delegationen för medicinsk etik 15 Kommittén för medicinsk språkvård Växel/reception 16 IT-kommittén telefon 08-440 88 60 · fax 08-440 88 99 17 Kommittén för läkemedelsfrågor telefontid: mån-tor 8–16.30, fre 8–15 18 Kommittén för säker vård 18 Kommitten för medicinska kvalitetsfrågor Medlemsfrågor 19 Levnadsvaneprojektet telefon 08-440 88 89 20 Kandidatföreningen e-post: [email protected] 22 Priser och medaljer 24 Tisdagssammankomster Bokning av lokaler 25 Konst & Läkekonst telefon 08-440 88 85 26 Berzeliussymposier e-post: [email protected] 26 Läkardagarna i Örebro 27 Möten och seminarier Restaurangen 28 Kommunikation & marknadsföring telefon 08-411 60 50 30 Jubileumsbokserien e-post [email protected] 31 Kansliet Internet www.lakaresrest.se 32 Samlingarna 34 SLS representanter i råd & expertgrupper 36 Medlemmar 37 Ekonomi 38 Sektioner 39 Besvarade remisser Svenska LäkaresälLskapets organisation MEDLEMMAR SLS har 16 238 medlemmar. Medlemmarna utövar sin verksamhet inom sina delegationer, kommittéer och sektioner. SEKTIONER, LOKALA LÄKARESÄLLSKAP OCH ASSOCIERADE FÖRENINGAR SLS har 67 sektioner, 9 lokala läkaresällskap och 20 associerade föreningar. FULLMÄKTIGE är SLS högsta beslutande organ och består av ledamöter och deras suppleanter vilka är valda av SLS sektioner eller lokala läkaresällskap. ORDFÖRANDE SLS leds av dess ordförande, och nämnden är dess verkställande organ. NÄMNDEN är SLS styrelse och består av SLS ordförande, vice ordförande, sekreterare, ordförande i de särskilda delegationerna, samt högst åtta övriga ledamöter. Nämnden har sammanträtt sex gånger under verksamhetsåret. AU är nämndens arbetsutskott och som består av SLS ordförande, vice ordförande och sekreterare samt en ledamot som nämnden utser inom sig. 3 DELEGATIONER SLS har fyra permanenta delegationer: för forskning, utbildning, medicinsk etik och Medicinska riksstämman. Utöver delegationerna finns ett antal kommittéer och arbetsgrupper. KANSLI OCH VD Kansliet har en central roll i SLS verksamhet och leds av en verkställande direktör. Härifrån styrs ekonomi, administration och huvuddelen av verksamheten. VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 VD brev Kära medlemmar! Svenska Läkaresällskapet har omfattande ekonomiska åtaganÄnnu ett verksamhetsår läggs till handlingarna och själv tar jag den inte minst kring Riksstämman och vi har under året min Mats ur det direkta verksamhetsansvaret efter sex spänbeslutat att avgiftsbelägga denna vilket lett till långa och ibland nande år som VD för Svenska Läkaresällskapet. I det läget reflekterar jag naturligtvis över vad som varit i sam- motsägelsefulla diskussioner. Det är en blygsam kostnad för att ta del av detta superkvalificerade och hyperintressanta innehåll. band med att jag nu skriver min sista verksamhetsberättelse. För den vidare utvecklingen av svensk Det har varit en spännande och intreshälso- och sjukvård är det också oerhört sant tid med husets 100-årsjubileum, viktigt att vi gemensamt slår vakt om detta Linné-jubileum där det av SLS ägda Linnés samlade nationella möte. Här kan vi sätta eget exemplar av Systema Naturae stod agendan och under trevliga former mötas i centrum, 200-års jubileum med mängoch diskutera även svåra och kontroverder av jubileumsaktiviteter, medalj och siella ämnen. Jag hoppas på bred uppslutbokutgivningar. Läkardagarna i Örebro ning! med intressanta innehåll, aktiviteter kring SLS samarbete med många olika orgaSPUR och Ipuls, en omfattande renovering nisationer och myndigheter har också och upprustning av lokaler och teknik och fördjupats under de här åren vilket har införande av moderna IT-system som stöd varit en stor glädje att få delta i. Under året i driften. De medicinska kvalitetsregistren har levandsvaneprojektet startat med stathar utretts och förändrats. Den medicinligt stöd och redan fått tio medverkande ska utbildningen och forskningen har varit sektioner. och är i stöpsleven. I allt har SLS engageKapitalförvaltningen har krävt mycken mang och intressen. uppmärksamhet med den turbulens som Många intressanta Berzeliussymposier rått och råder på världens börser. Vi har har ägt rum.Våra kommunikationsvägar haft glädjen att i stort kunna uppehålla har utvecklats med ambitionshöjningar Mats Bauer vår kapacitet för utdelning av stöd i olika i utgivningen av SLS Aktuellt och modern former. Det blir för framtiden en allt svårare utmaning med den hemsida m.m. Ett generationsskifte i personalen har också ägt lågräntemiljö som råder i kombination med en sviktande världsrum. Det har varit en grannlaga uppgift att ersätta de avgångkonjunktur. nas långa erfarenhet och kompetens med nya kunskaper och De kulturella och humanistiska värden SLS förvaltar och perspektiv. Med den blott tvååriga mandatperioden för ordförepresenterar ska inte heller glömmas. Konst & Läkekonst, rande har jag nu verkat under fem olika ordföranden om man biblioteksvernissager och presentationer i underfundiga ämnen inräknar min tid i styrelsen före tillträdet som VD. på vetenskaplig grund kryddar vardagen och gör SLS till en så För aktiviteter under det gångna verksamhetsåret så läs denna fantastisk organisation att vara delaktig i som medlem och som skrift noga. Mycket har präglats av förändringarna kring Medianställd. cinska riksstämman som vi nu för första gången genomförde När jag nu slutar tackar jag för alla goda råd och all konstrukhelt i egen regi. Vi fick god draghjälp av medarrangörer och tiv kritik, den hängivna personalen, de trogna medlemmarna, dessa har ytterligare utökats inför årets möte. Programmet utalla de ideella krafter som bär upp styrelsearbete och kommitvecklas kraftfullt och till årets möte finns förutom det sedvanlitéer, sektionernas omfattande arbete och det stöd vi åtnjutit ga akademiska innehållet ett brett och spännande scenprogram även i det omgivande samhället. Det har varit fantastiskt att i skilda ämnen med bred uppslutning av politik, ämnesexperter, få leda detta och jag önskar min efterträdare all lycka till i det myndigheter och intresseorganisationer. fortsatta arbetet! En fristående och obunden ideell organisation som Svenska Läkaresällskapet behövs! Mats Bauer VD 4 VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Svenska Läkaresällskapets nämnd Nämndens ledamöter och Närvaro Peter Friberg, Göteborg, fr.om. 2012 (7/7) Margareta Troein Töllborn, Malmö, t.om. 2011 (3/3) * ordförande Kerstin Nilsson, Örebro, fr.o.m. 2012 (4/4) * Peter Friberg, Göteborg, t.om 2011(7/7) vice ordförande Per Tornvall, Stockholm, (6/7) sekreterare Nils Conradi, Göteborg, (6/7) ordförande delegationen för medicinska riksstämman Håkan Billig, Göteborg, fr.o.m. 2012 (4/4) * Ulf Gunnarsson, Stockholm, t.om 2011 (4/4) * ordförande delegationen för forskning Stefan Lindgren, Malmö, (5/7) ordförande delegationen för utbildning Ingemar Engström, Örebro, (3/7) ordförande delegationen för medicinsk etik Kristina Söderlind Rutberg, Linköping, (4/7) VICE ordförande delegationen för medicinsk etik Bakre raden från vänster: Håkan Billig, Per Tornvall, Mats Bauer, Magnus Domellöf, Long-Long Chen, Bo Carlberg, Carl Johan Östgren, Margareta Hammarström, Eva Vingård, Tove Gunnarsson, Peter Friberg, Kerstin Nilsson och Ylva Böttiger. På bilden saknas: Hanna Brauner, Nils Conradi, Ingemar Engström, Anders Eriksson och Stefan Lindgren Foto: Conchi Gonzales Nämndens ledamöter Enligt SLS stadgar ska nämnden bestå av SLS ordförande, vice ordförande, sekreterare, ordförandena i de särskilda delegationerna och högst åtta övriga ledamöter. Nämnden kan adjungera föredragande i särskilda frågor. Adjungerad får delta i nämndens överläggning i dessa frågor men inte i besluten. Nämndens ledamöter utses vid ordinarie fullmäktigemöte. Ordförande och vice ordförande väljs för en period av två år och kan inte omväljas. Nämndens övriga ledamöter väljs för en period av tre år och kan omväljas en gång i följd. Om en nämndledamot avgår under mandattiden utser fullmäktige vid nästa eller påföljande möte ny nämndledamot för en ordinarie mandattid av tre år. Av nämndens ledamöter ska minst hälften vara verksamma utanför Storstockholm. 5 Hanna Brauner, Stockholm, (2/7) Ylva Böttiger, Stockholm, (6/7) Bo Carlberg, Umeå, (6/7) Magnus Domellöf, Umeå, (4/7) Tove Gunnarsson, Stockholm, (6/7) Margareta Hammarström, Stockholm, (6/7) Eva Vingård, Uppsala, (6/7) Carl Johan Östgren, (4/4) * Adjungerade ledamöter Anders Eriksson, Stockholm, (5/7) ekonomiskt sakkunnig Long-Long Chen, Stockholm, fr.om. 2012 (3/4) * David Svaninger, Göteborg, t.om. 2011 (3/3) * ordförande Kandidatföreningen nämndens sekreterare Anna Borgström, Stockholm Marie-Louise Schyberg, Stockholm (t.om. 2011) * Ledamöter som tillträdde 1 januari 2012 har kunnat delta på fyra möten, övriga ledamöter på sju möten. Avgående ledamöter har kunnat delta på tre möten. VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Delegationen för Forskning och Prioriteringskommittén den medicinska forskningen och kunskapsutvecklingen idag kommer att utgöra grunden för morgondagens hälso- och sjukvård. Läkarens delaktighet i kunskapsbildning borgar för att framtidens prevention och vård är kunskapsbaserad. Håkan Billig ordförande Ledamöter i Delegationen för Forskning SLS valda: Håkan Billig, ordf Göteborgs Universitet Ulf Gunnarsson, ordf 2011 Karolinska Institutet Magnus Domellöf, vice ordf Umeå Universitet Margareta Hammarström Karolinska Institutet Ulf Lindbladh Göteborgs Universitet Anne-Liis von Knorring Uppsala Universitet Ulrika Smedh Göteborgs Universitet SLS delegerad: Ola Nyström, Göteborg Kandidatföreningen Utsedda av SLS med särskild kompetens från andra organisationer: Charli Eriksson Vetenskapsrådet Sören Johansson Swedish Medtech Bo Lindblom Socialstyrelsen Hannie Lundgren Sveriges Kommuner och Landsting Måns Rosén Statens beredning för medicinsk utvärdering Britt Skogseid Uppsala Universitet Aina Törnblom Läkemedelsindustriföreningen Delegationens sekreterare: Malin Wåhlin För att främja kvalitet i utbildning och hälsooch sjukvård stödjer Svenska Läkaresällskapet medicinsk forskning och utveckling. Detta sker dels genom att påverka utvecklingen av forskningens förutsättningar och prioriteringar i möte och diskussioner med bland annat beslutfattare, myndigheter, sjukvården och universiteten och dels genom att dela ut forsknings- och reseanslag. Forskningsdelegationens uppgifter omfattar både forskningspolitiskt arbete och utveckling av övergripande principer till ledning för prioriteringskommitténs fördelning av medel från SLS fonder . Under verksamhetsåret har forskningsdelegationen haft fyra sammanträden och prioriteringskommitténs arbete har koncentreras till sitt ordinarie sammanträde under våren. Under hösten 2011 leddes delegationen av Ulf Gunnarsson och under våren av 2012 Håkan Billig. Forskningspolitisk verksamhet Delegationen har bevakat utvecklingen kring det kommande ALF avtalet genom uppvaktning av utbildningsdepartementet och samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Delegationen har fört diskussioner med statens utsedde utredare av förutsättningarna inför de kommande ALF förhandlingarna, Kjell Asplund, och inhämtat samt framfört sektionernas synpunkter inför förhandlingarna. Ett seminarium där utredarens slutsatser presenteras och diskuteras planeras efter sommaren. De medicinska fakulteternas och universitetssjukhusens ledningar kommer att delta samt de av staten och SKL utsedda förhandlarna. Delegationens ordförande har deltagit i riksdagens framtidsseminarium ”Framtidens hälsa utmaningar och nya möjligheter”. SLS syn på klinisk forskning framtida utmaningar har under våren presenterats vid ett internt seminarium för Riksdagens samlade utbildnings- och socialutskott där också företrädare för Vetenskapsrådet (VR), Läkemedelsverket, 6 Läkemedelsindustriföreningen (LIF) och Karolinska institutet (KI) deltog. Företrädare för VINNOVA och VR som utreder Svensk Behandlingsforskning har gästat forskningsdelegationen och en fortlöpande diskussion pågår kring utformningen av en eventuellt kommande Behandlingsforskningsfond där SLS understryker vikten av att nya ekonomiska resurser tillförs. Delegationen har också samverkat med Sveriges läkarförbund i såväl denna fråga som i arbetet med att påverka den kommande forsknings- och innovationsproposition. SLS förväntan på den kommande propositionen presenterades på ”Sjukvårdens Forskningsdag 2012” på inbjudan av Dagens Medicin där även företrädare för universiteten, sjukvården och industrin samt politiker och myndighetsföreträdare deltog. Liksom tidigare år har Forskningsdelegationens adjungerade ledamöter från organisationer och myndigheter varit en stor tillgång såväl informationsflöde som möjligheten att påverkad utvecklingen inom delegationens ansvarsområde. Delegationen har beslutat utveckla detta genom att fokusera vartannat möte med deltagande av de adjungerade för omvärldsanalys och diskussion och vartannat möte för interna strategiska frågor. Under året har SKL utvecklat sitt Forskningsbokslut och SLS har genom samverkan haft möjlighet att påverka utformningen av detta. Forskningsdelegationen ser detta instrument som en god grund att öka verksamhetsledningarnas prioritering av forskning och utveckling i vården. SLS har genom forskningsdelegationen nominerat expertbedömare till Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning samt samverkat med AFA-Försäkring i bedömning och fördelning av projektmedel. Delegationen har som ambition att mer aktivt framföra SLS ståndpunkter i forskningsfrågor i olika fora och har bl.a. därför under våren planerat deltagande i Almedalsveckan sommaren 2012. VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 projektanslag, stipendier för resor, postdoc och längre inter- Socialstyrelsens fonder), fördelade på forskningsanslag samt resor och stipendier. nationella forskningsvistelser Svenska Läkaresällskapets stiftelseförvaltning bygger på de donationer som SLS tacksamt mottagit under åren. Medlen har särskilt delats ut till vetenskaplig verksamhet som är mindre väl tillgodosedd genom anslag från universitet och forskningsråd. Det gäller t.ex. möjlighet till fortsatt forskning de första åren efter disputation samt medel för aktivt deltagande i kongresser över hela världen. Forskningsvistelser vid centra utanför Sverige stöds också speciellt om de innebär inhämtande av ny teknik och nya metoder. Utöver projektanslag och resebidrag ledigförklarar Sällskapet även post docstipendier till i första hand kliniska forskare för att ge dem möjlighet till tjänstledighet med finansiering från SLS, för att bedriva fortsatt forskningsarbete. Genom projektanslag och postdoc/resestipendier stimulerar Svenska Läkaresällskapet främst unga forskare. Förmedlandet av forskningsresultat ska stimulera till ny och övergripande forskning och är därför en viktig del i SLS arbete för att främja patientens bästa möjliga diagnostik och behandling. Forskningsdelegationen har utvärderat bedömningssystemet för projektanslag och post-docstipendier. Tidigare års enkla bedömningsmall med en sjugradig skala för övergripande kvalitetsbedömning tillsammans med maximalt två poäng för patientnytta har visat sig vara för trubbig med där många ansökningar samlats på samma poängnivå. Detta har medfört ett allt för stort steg i andel beviljade anslag mellan närliggande bedömningsnivåer. Delegationen har därför utvecklat bedömningsmallen som nu omfattar tre separata sjugradiga poängskalor för kvalitet, genomförbarhet och sökandes kompetens. För att bevarar tyngden av patient nytta i bedömningen multipliceras denna med tre. Detta nya system tillämpades första gången vid fördelningen av medel våren 2012 och kommer att utvärderas. vetenskapliga fonder Svenska Läkaresällskapet förvaltar mer än 130 stiftelser som ger möjligheter till stöd för medicinsk forskning inom alla specialiteter. Läkaresällskapet har från årsskiftet övertagit ett antal stiftelser som tidigare legat under Socialstyrelsen. Under verksamhetsåret utdelades sammanlagt knappt 28 miljoner kronor (inklusive medel ur specialfonder och Prioriteringskommittén Forskningsdelegationens prioriteringskommitté bedömer inkomna ansökningar om projektanslag och stipendier och överlämnar sitt förslag till Sällskapets nämnd för beslut. Kommittén har bestått av 24, av nämnden valda, ledamöter. Medel ur de specialdestinerade fonderna fördelas efter förslag eller beslut av särskilda sakkunniga. Projektanslag Ledamöter i Forskningsdelegationens Prioriteringskommitté: Håkan Billig, ordförande Göteborgs Universitet Ulf Gunnarsson, ordf. 2011 Karolinska Institutet Magnus Domellöf, vice ordf. Umeå Universitet Inge Axelsson Mittuniversitetet Östersund Kjell Bergfeldt Karolinska Institutet Våren 2012 utdelades 17 miljoner kronor till projektanslag ur Svenska Läkaresällskapets stiftelseförvaltning samt ur Socialstyrelsens fonder som SLS förvaltar sedan 2010. Totalt inkom 248 ansökningar om projektanslag till SLS vilket är en nedgång med 28% sedan 2010. Av de inkomna ansökningarna beviljades 140. Andelen beviljade ansökningar var 56,5% vilket är något lägre än tidigare år, men över 50% som är det beslutade minsta nivån för denna anslagform. Anslagens storlek varierade mellan knappt 50 000 till 360 000 kronor och medelprojektanslaget var 125 000 kronor vilket är det högsta hitintills. Andelen kvinnor bland de sökande var drygt 55% och andelen kvinnor bland de som beviljats projektanslag var knappt 55%. Marie Bixo Karolinska Institutet Resebidrag Olle Melander Lunds Universitet Resebidrag kan sökas kontinuerligt under verksamhetsåret utöver sommarperioden samt ur specialfonderna. Antalet ansökningar om resebidrag är i stadigt ökande och var under 2011–2012 401 stycken. Av dessa beviljades 276 för utdelning ur Läkaresällskapets fonder till ett belopp av 3,2 miljoner kronor. Resebidrag delas ut för aktivt kongressdeltagande eller längre tids forskningsvistelse (minst en månad) företrädesvis vid utländsk institution för att lära nya metoder. Schablonbelopp har som föregående år varit: 6 000 kronor för resor inom Norden, 8 000 kronor för resor i Europa, 10 000 kronor för resor till USA samt 12 000 kronor för resor till övriga världen. För en längre tids forskningsvistelse vid utländsk institution har maxbeloppet varit 50 000 kronor. Post doc-stipendier Sedan 1990 har medel reserverats ur forskningsfonden för årlig utdelning av stipendier, främst avsedda för att nydisputerade 7 Kristian Borg Karolinska Institutet Niklas Dahl Uppsala Universitet Lars Dahlin Lunds Universitet Ola Hammarsten Göteborgs Universitet Karin Jirström Lunds Universitet Thomas Kahan Karolinska Institutet Anne-Liis von Knorring Uppsala Universitet Kerstin Landin-Wilhemsen Göteborgs Universitet Matthias Löhr Karolinska Institutet Per Olcén Örebro Universitetssjukhus Björn Olsen Uppsala Universitet Eva Samuelsson Umeå Universitet Anja Smits Uppsala Universitet Jan Svedenhag Capio AB, S:t Görans sjukhus Eva Tiensuu Jansson Uppsala Universitet Lars-Olof Wahlund Karolinska Institutet Anders Waldenström Umeå Universitet Ola Winqvist Karolinska Institutet Kommitténs sekreterare: Malin Wåhlin VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 kliniska forskare ska kunna ta tjänstledigt med finansiering från SLS, för att bedriva forskning. Antalet ansökningar var som förra året 33 stycken varav 23 beviljades. Stipendiebeloppet har varit 18 000 kronor per månad med villkoret att 100 procents tjänstledighet tas ut under en sammanhängande period. Perioden ska omfatta minst två månader och i årets ansökningsomgång beviljades i medeltal knappt 6 månader till de sökande. Stipendiet kan utgå högst fem gånger till samma person. Vid ansökningstillfället våren 2012 utdelades 23 post doc-stipendier på totalt 2,4 miljoner kronor. Av de sökande var 42% kvinnor och bland de beviljade 44%. SLS pris till yngre forskare Forskningsdelegationen delar varje år ut ett pris om 100 000 kronor till den unga forskare som inkommit med den vetenskapligt bästa ansökan om projektanslag. År 2011 gick priset Thomas Gustafsson, Fysiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge pris för translationell forskning SLS forskningsdelegation arbetar med att uppmuntra och underlätta translationell forskning som ett av sina prioriterade projekt. Målet är att öka samverkan mellan olika forskningsdiscipliner och underlätta kliniska tester av nya grundvetenskapliga framsteg. Nämnden har beslutat att Forskningsdelegationen under en provperiod på tre år skall få dela ut ett pris om 50 000 kronor till bästa translationella projektansökan. Priset delades ut för första gången 2011 och gick till Maria Liljefors Gustafsson, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Priset för bästa projektmedelsansökan med translationell forskningsprofil kommer att utvärderas efter tre omgångar. Delegationen bedömer att det hitintills fallit väl ut. Delegationen planerar därför att i samverkan med sektionerna ytterligare intensifiera arbetet med att uppmärksamma och underlätta för translationella forskningsprojekt. Figur 1 och 2: Ansökningar och beviljning om projektstöd 2010–2012: Antalet ansökningar minskar, beviljningsgraden är över 50% och medelanslaget ökar något. 8 VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Figur 3 och 4: Ansökningar och beviljning om stöd till post doc vistelse 2010–2012: Antalet ansökningar minskar, beviljningsgraden är väl över 50% och medelantalet beviljade månader ökar något. Övriga fonder Välgörenhetsfonderna Läkaresällskapet har fonder för läkare och familjer som råkat i trångmål och där ekonomiska bidrag kan hjälpa. Detta utgör ett viktigt stöd av stor betydelse för mottagarna. Under verksamhetsåret har 500 000 kronor delats ut ur välgörenhetsfonderna, 234 900 kronor för psykiskt sjuka ur Bexelius fond, 30 600 kronor för resor till kurort ur Diemers och Nauckhoffs fonder samt 15 400 kronor för reumatiskt sjuka eller cancersjuka ur Sjögrens fond. Behövande medicine studerande har fått stipendier på 276 500 kronor ur Hennerlöfska fonden. Inspektor för välgörenhetsfonderna är Kerstin Hulter Åsberg. arthur engels fond och stiftelsen mentalvårdens hjälpfond Våren 2011 fick SLS överta två välgörenhetsfonder från Socialstyrelsen för framtida förvaltning av medlen. Hösten 2011 delades 93 400 kronor ut ur Mental- vårdens hjälpfond. Inga pengar delades ut ur Artur Engels fond. Fr.o.m. 2012 har det beslutats att utdelning ska ske en gång om året och då samtidigt med SLS övriga välgörenhetsfonder, den 1 mars. Vid årets utdelningstillfälle delades 41 048 kronor ut ur Artur Engels fond och 112 900 kronor ur Stiftelsen Mentalvårdens hjälpfond. Svenska Läkaresällskapets 175-årsfond Fonden instiftades 1983 med anledning av Sällskapets 175-årsjubileum och har till syfte att bekosta medicinskt vetenskapliga symposier och seminarier arrangerade av Svenska Läkaresällskapet. Kongresstiftelsen Läkaresällskapets stiftelse för främjande av spridning av vetenskapliga medicinska forskningsrön, bildades 1983. Ändamålet med stiftelsen är att stödja vetenskapliga kongresser och konferenser. Stöd kan utgå till förfinansiering för kongresser som är beslutade att äga rum i Stockholm. 9 hennerlöfska fonden Läkaresällskapets stipendiefond för medicinstudenter har till ändamål att dela ut stipendier till ”medicine studerande eller medicine kandidater från Karolinska institutet och universiteten i Uppsala och Lund som har visat särskild flit och gott resultat samt har ekonomiska svårigheter”. SLS har prioriterat sökande som avsatt tid för forskningsarbete vilket har förhindrat studierna. De som befunnit sig tidigt i utbildningen eller som inkom kort slutfört den har under senare år prioriterats lägre. VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Delegationen för Utbildning delegationen har som mål att främja läkares utbildning och ska på eget initiativ, eller på uppdrag av Sällskapets fullmäktige eller nämnd följa, bereda och ge nämnden råd och upplysningar i utbildningsfrågor med utgångspunkt från samhällets och patienternas behov. Stefan Lindgren, Malmö ordförande Ledamöter: Charlotte Becker, vice ordförande, Malmö Elin Forslund, Kandidatföreningen, Stockholm Torbjörn Ledin, Linköping Jörgen Nordenström, Stockholm Ulf Peber, Halmstad Olof Rosén, Göteborg Adjungerad ledamot Karin Thörne, Jönköping Delegationens sekreterare: Annie Melin Grundutbildningen och AT Hösten 2011 levererade regeringen kommittédirektivet: ”En förändrad läkarutbildning”, Dir 2011:96. Stefan Lindgren fick uppdraget som särskild utredare. Enligt direktivet ska utredningen: • föreslå en läkarutbildning som är minst sex år och som inkluderar både teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter. • Föreslå vilken kompetens nyutexaminerade läkare ska ha och ta fram en modell för hur kompetensen ska beskrivas. • Föreslå anpassade krav för att få legitimation som läkare. • Utarbeta de författningsförslag som behövs. Arbetets preliminära slutpunkt är satt till den 31 december 2012. Specialisttjänstgöringen och specialitetsindelningen Sällskapets sektioner och Utbildningsdelegationen har under 2011–2012 deltagit aktivt i arbetet med Socialstyrelsens översyn av läkarnas specialitetsindelning. Ett nytt ramverk till hur indelningen ska se ut presenterades sommaren 2012. Den nya indelningen ska bättre motsvara utvecklingen i befolkningens hälsa samtidigt som den ska tillgodose professionens behov av specialisering. Under hösten 2012 startar arbetet med att revidera föreskrifterna som reglerar specialitetsindelningen. Arbetet kommer att ske i samarbete med professionen och huvudmännen. Läkares fortbildning Läkaresällskapets och Läkarförbundets gemensamma arbetsgrupp har under verksamhetsåret fortsatt arbetet med att verka och värna för fortbildning av läkare. Den skrift som arbetsgruppen tog fram under 2011, presenterades vid ett symposium på Riksstämman den 1 december 2011. Under våren 2012 har skriften även getts ut på engelska. Den finns liksom alla SLS publikationer att ladda ner från hemsidan. 10 Kerstin Nilsson och Stefan Lindgren medverkade i en konferens på Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) den 14 mars 2012: ”Reglering av läkarnas fortbildning”. Konferensen arrangerades av Läkarförbundet. I arbetsgruppen ingår från Läkaresällskapet: Kerstin Nilsson, Annika Eklund-Grönberg och Christian Löwbeer, från Läkarförbundet: Eva Engström, Turid Stenhaugen och Thomas Zilling. AT-kväll på SLS För femte året i rad deltog SLS med en monter vid den årliga AT-stämman på Norra Latin i Stockholm. Den 22 mars 2012 arrangerades en AT-kväll med en paneldebatt om ”ATs vara eller inte vara? Från SLS medverkade Elin Forslund och Jörgen Nordenström. Efter debatten var det mingel och AT-läkarna fick en möjlighet att bekanta sig med representanter från SLS sektioner. samverkan med svensk sjuksköterskeförening Läkaresällskapets utbildningsdelegation och Svensk sjuksköterskeförening inledde hösten 2011 ett samarbete angående de sex kärnkompetenserna och förbättringsarbete. Projektet kommer att fortsätta under 2013 avseende förbättringsarbete och teamarbete under grundutbildningen av läkare och sjuksköterskor. En första skriftlig rapport förväntas under hösten 2012 som kommer att presenteras vid Medicinska riksstämman. I projektgruppen ingår från Svensk sjuksköterskeförening: Torie Palm Ernsäter och Birgitta Wedahl. Från Läkaresällskapet: Stefan Lindgren och Karin Thörne (adjungerad). besvarade remisser Delegationen har under verksamhetsåret sammanställt ett remissvar till Socialstyrelsen: ”Översyn av läkarnas specialitetsindelning”, Dnr 12273–2012. nordiskt samarbete Det årliga utbildarmötet mellan de nordiska läkarorganisationerna ägde rum i Köpen- VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 hamn den 6–7 oktober 2011. Vid mötet diskuterades aktuella utbildnings- och forskningsfrågor. Torbjörn Ledin representerade Utbildningsdelegationen på mötet. Fortbildning för läkare En sammanställning av kunskapsläget om läkares fortbildning (CPD) Övriga möten Skriften går att hämta som pdf på SLS webb-plats under ”Publikationer” www.sls.se Läkaresällskapets utbildningsdelegation och Läkarförbundets Utbildnings- och forskningsdelegation (UFO) hade sitt årliga informationsmöte den 16 november 2011 på SLS. Det europeiska samarbetet De olika specialiteterna representeras genom sina sektioner och specialitetsföreningar i den europeiska samarbetsorganisationen, Union Européenne des Médecins Spécialistes, UEMS. Sverige representeras i UEMS Management Council av Sveriges läkarförbund. I den europeiska allmänläkarorganisationen UEMO Union Européenne des Médecins Omnipracticiens, representeras Sverige av Läkarförbundet. Torsdagen den 1 december 2011 arrangerades Riksstämmesymposiet: ”Fortbildning. Gemensamt ställningstagande och praktiskt genomförande. Moderatorer: Kerstin Nilsson och Hans Hjelmqvist. Medverkande: Sara Holmberg, Christian Löwbeer och Thomas Zilling. SPUR-expertgruppen · SPUREX Charlotte Becker, Malmö har varit SLS representant. Gruppens syfte är att fortsätta utvecklingen av inspektionsverksamheten. Den ska även kunna ge goda råd i principiella frågor och delta som lärare vid utbildning av nya SPUR-inspektörer. 11 VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Delegationen för Medicinska riksstämman Nils Conradi, Göteborg Riksstämmans generalsekreterare Riksstämman ägde rum 30 november till 2 december 2011 i Stockholm. Svenska Läkaresällskapet tar nu ett helhetsansvar för arrangemanget för att kunna driva en mer aktiv utveckling, förbättra kommunikationen och utöka samarbetet med olika organisationer såsom LIF, Svensk sjuksköterskeförening, Vinnvård, Vårdalstiftelsen, Läkemedelsindustriföreningen, samt Försäkringskassan ÖPPNINGSMÖTET Ledamöter: Nils Conradi ordförande Liz Abazi, Lund (Etik och bemötande) Mats Bauer, Östersund VD SLS Catarina Almqvist Malmros, Stockholm (Barns hälsa och vård) Boel Andersson Gäre, Jönköping (Profession, organisation och lärande) Rune Andersson, Göteborg (Infektionssjukdomar) Patrik Björgård, Göteborg (Endokrina och metabola sjukdomar) Lotti Hellström, Stockholm (Individ och samhälle) Mikael Karlberg, Lund (Nervsystemets sjukdomar och psykisk ohälsa) Simon Kyaga, Stockholm (Nervsystemets sjukdomar och psykisk ohälsa) Gunnar Ljunggren, Stockholm (Åldrande) Ove Törring, Stockholm (Endokrina och metabola sjukdomar) Gunnar Wagenius, Stockholm (Tumörsjukdomar) Solveig Wållberg Jonsson, Umeå (Inflammatoriska sjukdomar) Inger Torpenberg, Stockholm Svensk sjuksköterskeförening (adjungerad) Delegationens sekreterare: Eva Kenne Årets tema var Säkrare vård. SLS ordförande Margareta Troein Töllborn öppnade mötet och hälsade välkommen. Ordföranden i forskningsdelegationen Ulf Gunnarsson delade ut stipendier och anslag. Professor Peter Pronovost, USA, talade engagerat på öppningsmötet om sitt arbete med checklistor och säkerhetstänkande. Yngrepristagaren Tomas Gustafsson sammanfattade sin forskning ”Dysfunctional skeletal muscle in chronic heart failure” och pristagaren till det translationella priset Maria Gustafsson Liljefors om ”Utveckling av DNA vaccin mot kolorectal cancer. Öppningsmötet inleddes och avslutades med ConRytmo i bästa Gene Krupa-stil. John Sax, sångsolist), Sjukhus från forntid till nutid (Fredrik von Feilitzen, Hans Persson och John Sax) samt Gioacchino Rossini – ett överdåd i toner och kalorier med (Stephan Rössner, Bertil Wikman, Solveig Wikman, Katja Zhylevich, sångerska). På torsdagen ordnade SLS en fest med storslagen soul, jazz och funky Abba-show. siffror Antalet besök uppgick till cirka 8 300. I det vetenskapliga programmet deltog cirka 6 500 delegater. Symposier och gästföreläsare Riksstämman bjöd på 95 symposier och cirka 40 gästföreläsningar utöver de många sektionssymposierna, sektionernas postrar och orala presentationer. ST-kurser gavs inom Etik och bemötande, Hjärta- kärl- och lungsjukdomar och Profession, organisation och lärande. Inom psykiatriprogrammet gavs totalt sex kurser. Hela Riksstämman var Ipuls-granskad och godkänd. Kandidatföreningen ordnade två symposier; ”Professionell identitetsutveckling hos blivande och unga läkare” och ”Hur mycket ansvar kan en doktor ta?” Svensk sjuksköterskeförening låg bakom fem symposier. Försäkringskassan ordnade tre seminarier. Scenprogram gavs på två scener med Hälsotorget som motor på den Östra scenen. Även i Sällskapets monter fanns en Dialog- och debattscen med spännande diskussioner och samtal. Konst & Läkekonst och Fest Ur serien Konst & Läkekonst bjöds på tre program. Robert Schumann – ett komplicerat konstnärsöde och en medicinsk gåta (Lars Sjöstrand, Bertil Wikman, Hans Persson och 12 Medicinska riksstämmans programbok 2011 och den nya mobilwebblösningen. Programboken gjordes sökbar i mobil och underlättade för alla besökare att hitta information om program och föreläsare m.m. Dessutom möjliggjorde lösningen att man kunde navigera i programmet och utforma sitt eget schema. VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Delegationen för medicinsk etik Delegationen för medicinsk etik bildades 1970 för att främja intresset för etiska frågor inom medicinen. Delegationens uppgift består i att bistå nämnden med råd i etiska frågor, yttra sig i aktuella etiska frågor som uppstår i läkarens vardag, utarbeta etiska riktlinjer samt arrangera workshops, seminarier, etikdagar och debatter i ämnet. Etikdelegationen föreslår varje år mottagare av Hippokratespriset, som belönar ett i vid mening etiskt förhållningssätt i klinisk verksamhet. Delegationen har under verksamhetsåret haft sju sammanträden, varav ett internat. Därtill har delegationen arrangerat fyra workshops, två tisdagssammankomster, tre symposier på Medicinska riksstämman samt en etikdag tillsammans med Läkarförbundet. Delegationen medverkade också i ett flertal andra arrangemang på Riksstämman. Delegationen utfärdar etiska riktlinjer, som framtagits i nära dialog med berörda sektioner och som godkänts av nämnden. Vidare gör delegationen uttalanden i etiska frågor, vilka som regel inte varit föremål för remissbehandling. Etiska uttalanden presenteras också i nämnden innan de görs offentliga. Nya etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (hlr) Ett intensivt arbete har pågått under året med att ta fram nationella etiska riktlinjer för HLR. Representanter för ett antal av sällskapets sektioner, Svensk Sjuksköterskeförening och Svenska HLR-rådet har arbetat tillsammans i två workshops. Ambitionen har varit att riktlinjerna ska täcka allt från prehospital vård till kommunal hälso- och sjukvård. I arbetet har särskild hänsyn tagits till specifika förhållanden när det gäller små barn. Förslaget kommer att gå på remiss under hösten 2012. Uttalande om assisterad befruktning Delegationen uttalade sig till regeringen om behovet av en bred utredning kring assisterad befruktning med särskilt fokus på värdmoderskap och embryodonation, men där också andra befintliga och kommande teknologier granskas ur etiskt, juridiskt och samhälleligt perspektiv. Uttalande om tvångssterilisering vid fastställande av könstillhörighet Delegationen uttalade sig för att kravet på sterilisering i samband med fastställande av könstillhörighet tas bort i kommande lagändring. Utgångspunkten för detta ställningstagande var att läkare inte ska påtvinga någon en behandling som denne inte önskar om det inte finns starka medicinska skäl. Några sådana skäl bedömde delegationen inte föreligger i dessa fall. rätt till vård för papperslösa Inom ramen för Rätt till vård-initiativet, som samlar ett sextiotal organisationer, har etikdelegationen arbetat med frågan om rätt till vård för papperslösa. Huvudkravet har varit att den Zelminska utredningen skulle remissbehandlas. Etikdelegationen ledde en uppvaktning på socialdepartementet där resultatet av en namninsamling med detta krav presenterades. En politisk uppgörelse som för frågan framåt uppnåddes i juni, men frågan kommer att behöva bevakas även framledes. Delegationen har under året också arbetat med följande frågor: • • • • • • • Etikundervisning i läkarprogrammet (workshop tillsammans med utbildningsdelegationen 21/10) Åldersbestämning av invandrarbarn (workshop tillsammans med ett antal sektioner och Tandläkarförbundet 22/11) Värdskap för den nationella etiknätverkskonferensen 29/11 på SLS Etiska aspekter på läkares arbete med patienters levnadsvanor – seminarium 8/2 Ställföreträdarfrågan Donationsfrågor Vägledning kring läkares användande av social medier (tillsammans med Läkarförbundet) Symposier på Riksstämman 2011 1. Autonomins gränser. Moderator: Kristina Söderlind Rutberg. Panelen bestod av Linus Broström, Karl Sallin och Anders Ågård. 2. Respekt för patientens autonomi. 13 Ingemar Engström, Örebro ordförande Ledamöter Läkarrepresentanter: Ingemar Engström, ordförande, Örebro Kristina Söderlind Rutberg, vice ordförande, Linköping Claudia Bruss, Lund Ann Edner, Stockholm Annika Eklund-Grönberg, Stockholm Samuel Gebre-Medhin, Lund Marit Karlsson, Linköping Anders Ågård, Göteborg Adjungerade ledamöter tillika allmänhetens representanter: Håkan Bengtsson, Stockholm Publicistklubben Lars-Åke Johnsson, Stockholm SACO-Jusek Britt-Marie Ternestedt, Stockholm Svensk sjuksköterskeförening Adjungerade ledamöter: Sofia Bartholdson, Stockholm Kandidatföreningen Karl Sallin, Stockholm Yngreläkarrepresentant Delegationens sekreterare: Agneta Davidsson Ohlson VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Moderator: Anders Ågord. Panelen bestod av Anders Printz, Niels Lynöe och Niklas Juth. 3. Vem ska bestämma om vård för patienter med nedsatt beslutskompetens? Moderator Kristina Söderlind Rutberg. Panelen bestod av Johan Herlitz, Elisabeth Rynning och Gunnar Eckerdal. 4. Sociala medier i hälso- och sjukvården. Moderator Carl-Johan Sundberg. Panelen bestod av Fredric Landqvist, Niklas Juth, Sue Harden, och Sara Natt och Dag. Symposiet anordnades av Etikdelegationen tillsammans med Svensk sjuksköterskeförenings etiska råd. Delegationen i debatten Etikdelegationen har under året fortsatt att delta i den allmänna debatten kring medicinsk etik. Detta har skett genom uttalanden och riktlinjer, artiklar i fack- och dagspress samt genom kontakter med andra organisationer och myndigheter genom remisser, seminarier, workshops och debatter. Delegationen, och Läkaresällskapet, har härigenom möjlighet att påverka såväl den allmänna debatten kring medicinsk etik som den mer formella juridiska hanteringen av frågorna. sammanfattning Vi uppfattar att intresset för medicin-etiska frågor är stort, såväl i läkarkåren som i samhället. Samtidigt noterar vi svårigheter att få en levande etisk dialog till stånd, såväl i utbildning som i olika kliniska sammanhang. Frågor kring vardagsetik blir alltmer framträdande, inte minst i en tid då de strukturella förutsättningarna för läkaryrket förändras snabbt. Svenska Läkaresällskapet prioriterar etikfrågor högt och det finns skäl att tro att delegationen har en viktig roll att spela i detta arbete. Tisdagssammankomster • • Palliativ sedering 22/11. Moderator: Kristina Söderlind Rutberg. Deltagare: Niels Lynöe, Madeleine Leijonhufvud, Gunnar Eckerdal. Etiska aspekter på behandling av medfödda hjärtfel 13/3. Moderator: Gisela Dahlqvist. Deltagare: Thomas Higgins, Ann Edner, Sven-Erik Sonesson. Fallbeskrivningar: Ulf Thilén. Gemensam etikdag med läkarförbundet Den 9/11 arrangerade Etikdelegationen och förbundets Etik- och ansvarsråd den femte gemensamma etikdagen, ”Vetenskap och beprövad erfarenhet – sjukvårdens heliga graal?” Föreläsare var Lars-Åke Johnson, jurist, Elisabeth Rynning, jurist, Helge Malmgren, filosof, Nina Rehnqvist, Kerstin Hulter Åsberg, Tommy Stödberg, Karl Sallin och Gunnar Eckerdal. Ett hundratal åhörare deltog i den livliga debatten som följde efter presentationerna. nHippokratespriset – priset för etik i klinisk verksamhet, 20 000 kronor Hippokratespriset är Svenska Läkaresällskapets pris för etik i klinisk verksamhet och delas ut årligen till en eller flera kliniskt verksamma läkare inom olika specialiteter som i sitt dagliga arbete lyfter fram och tydliggör betydelsen av etiska frågor i sjukvården. Under året tilldelades allmänläkaren Bengt Hofverberg priset för sin förmåga att alltid ta in etiska aspekter i sitt möte med patienten, kolleger och övrig personal. Särskilt betonades hans förmåga att alltid beakta etiska frågor i samband med handledning av yngre läkare. Priset delades ut vid Läkaresällskapets Årshögtid den 1 november 2011. Pristagaren får förutom en prischeck också ett diplom och Clarence Blomquistmedaljen i silver. 2011-års Hippokratespristagare: Bengt Hofverberg, Färila Blomquistmedaljen Medaljen slogs på initiativ av Sällskapets kommitté för medicinsk etik 1996 till minne av Clarence Blomquist och som erkänsla för dennes framsynthet i medicinsk-etiska frågor. Han var en föregångsman och har betytt mycket för utvecklingen i den medicinska etiken. 14 VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Kommittén för medicinsk språkvård SPRÅKKOMMITTÉN arbetar med att vårda det medicinska språket dels genom att besvara insända språkfrågor med medicinsk anknytning, dels genom att informera och medverka i olika aktiviteter. Utvalda medicinska termfrågor av allmänt intresse läggs in i kommitténs språkfrågedatabas på Internet. Tidigare informationsteknologiska problem med att införa nya termfrågor i databasen har lösts under verksamhetsåret så att databasen åter hålls fortlöpande uppdaterad. Språkfrågorna sänds primärt till Terminologicentrum TNC, med vilket SLS tillsammans med Läkartidningen har ett avtal, för en första granskning av terminolog. Utvalda frågor har behandlats vid kommitténs sammanträden, under året vid fyra tillfällen, och vid behov diskuterats på språkkommitténs elektroniska diskussionslista och med sektionernas språkkontakter. Kommittén beslutar vilka frågor och svar som ska läggas in i språkfrågedatabasen. Kommittén har under verksamhetsåret också fått disponera en sida i medlemsbladet SLS Aktuellt där frågor och svar ställts samman. Språkkontaktmöte Den 24 april 2012 höll språkkommittén möte med sektionernas språkkontakter och andra personer med intresse för medicinsk terminologi. En intressant och engagerad diskussion fördes kring ämnena för mötets program: • Det språkliga arbetet på Läkartidningen. Jarl Holmén • ”Matnyttig terminologi”. Arbete med termer i en vägledning om nutrition från Socialstyrelsen. Torsten Mossberg • 50 år med klassifikationsarbete på Socialstyrelsen. Björn Smedby • Arbetet med språkfrågor i sektionerna. Magnus Fogelberg, Skövde ordförande Remisser Språkkommittén har under året avgett svar på Socialstyrelsens remisser ”Begrepp inom områdena vårdplatser samt överbeläggningar och utlokalisering av patienter” (del i projektet ”Öppen jämförelse och utvärdering av överbeläggningar”) och ”Begreppet standardiserad vårdplan och samverkansbegrepp”. Språkkommittén fick sig tillsänt remissen från SIS nr 9158, prEN ISO 21091 Directory services. Kommittén fann att innehållet i remissen låg utanför kommitténs intresseområde men noterade att ordföranden bidragit till Läkaresällskapets svar. bengt i lindskogs språkpris Språkkommittén nominerade under föregående verksamhetsår Läkartidningen till språkpristagare. Priset delades ut vid Läkaresällskapets årshögtid. Nominering till 2013 års språkpris kommer att göras av kommittén under kommande verksamhetsår. Torvald Granfors, Västerås (t.om. februari 2012) sektionsrepresentant, urologi Tove Gunnarsson, Stockholm sektionsrepresentant, psykiatri Jarl Holmén, Stockholm Läkartidningen Torsten Mossberg, Stockholm sektionsrepresentant, klinisk nutrition Hans Nyman, Stockholm språkexpert Björn Smedby, Uppsala Socialstyrelsen klassifikationsexpert Nathalie Parès, Stockholm Språkrådet Tom Pettersson, Helsingfors Finska Läkaresällskapet M ED IC IN SK A SP RÅ KF RÅ GOR FR ÅG A Inf tospo ek ridium tion me aktua d Cr homi yp litet nis ha ge inträf FR ÅG r fåt fat utb nom ett A Jag nylige t försve på de rot t. undra t n nska Hur Jag ha milar nya begre r hur ni sjukd ska ma Svensk ser ”? omen ppet r ridios set t både ”bios s namn n begre Vad blir FR ÅG skapet a Läkaresäl ioch cry cry A ? sim ppet? Of det sve s linfek en ”ek Jag ser nsk ptospo ptospo kommit språköränd ilar”? tion. bå rat ”b a Va ridieté arb ”b Vilke kymos” oc de stavn ios med etar ioimilä d blir då n är att plural ra” ? SVAR den rik h ”ecky ingmedic vårda det mos”. , Enligt tiga? inska sta SV SVAR språke dels gen Språkk vnings AR Or t De rekom om ska de n lar i sin den ska ck är besvar om att mend mitténs vara bio försve i pri svensk a skriva plural gularis och nskade ationer språkf insända k-ljude ncip en a stavninge simiis. Bio s rågor dub n ridios med k. All formerna giskt similar biosimilar me medic svaras t. I försvensk blering läk er tså (so insk ank d av svensk m det ock kry ptospo effekt emedel som är ett biolo- i ning, Accom ck alltid av at latin mo nytdel som ett a ett mo tska ha informe s genom under sju kdoms så står i den - origin samma tion och datio blir latinskt cc. att klassifi allä kem redan god A07.2 ackom verka ra och me dieinf ska int ) eller kän kat ekk ym buccalis dmodai olika ekt kry pto ionen e bara edel. Tillve t bli os språkv dande ser I uttryc ion (utan lite att rkaren presen sporiovanli r buckal. Att tsdoku det är åraktivit tera gt menta Verksa en eter. Cr ypt ket infekt bindestreck) generi tion somsådan kva ning av gre ovanlig ut beror på mhete ion ors osp ska . ori syf tar sam läk - till n med c, med kom akad dium kiskan em krä till att av sta s ek (latmansättplette edel utan må vs för ’saft ec) och gre språkr genom om den eftersom det vas därem att ini ådgivn kis ’. Båd ste ot ori produ kten rande stu rent lati här är annat ing och e c och kans chy muserat men, dier till k. är fråga ginallä spr nsk och ch s, De arbete åkvårdand kem lik värdig visa stor bok slä ktnam a grundfor biolog därför n riktiga försvenskas bidra e iska eff edlet så att med stavni exakt till ekk ym gäller stav, något net skrivs pet är ngen och enh ett os. me fl alltså ekt uppnås samma blir medic etligt latinsk ertalet mi som av häv d läkem skilt frå . Begrep ins kro ede d och ett kt facksp homini a slä ktnam organism använd l, och ter n generiskt råk enkelt n. Ar ers me klart s as skr och n i tna svensk beh me tering ivs där boksta . allmäns dicinskt läkem över emot mnet v. svensk Därför bör med lite edelsh ligt för pråk, begripa den anreg n att FR ÅG pat införa ler. Det fi böjas enligt anhörig ienter och A Un nns ing vokale ett ska a. dra använ r da ver om man geme adjekt iv sku n ”ä” såv ida et skä l (biosi lle Språk datab frågea w w w sen .sls.se sprak frago r_1_2011 .indd 1 . circul tomisk Dougl as us a fädern var tyd lige Willisii. Men eär genitiv vda nam n nöjd me d sitt n, forme n Dougl som då fick asi. ovanst h anisa tione som r läm ående oc för de kså ligger nar och t till arbete interna spr grund t sation i respekti åk vårds. ve org ani- 2010-12-2 1 15:0 5:57 15 Lisa Wolff Foster, Stockholm Socialstyrelsen, enheten för fackspråk och informatik Adjungerad till språkkommittén: Åsa Holmér Terminologicentrum TNC Lä s me Ledam inte mi behöva sal ne r på öter synes lär t läkem ”ekok r när ma er eller bildas ww w. i kom inte var ede ardiog n för mit sls.se korta jag att a aktuel l), men det rafi Medic Magn tén: r det bo ”? Själv us inskt lt. FR ÅG ner, anser ordför Fogelberg Råd rde ek A Jag och rik fackspråk ande lus W förko o, eftersomvara geme undra i skrift tlinjer rtning illi Ulla Ge sekret si. Några r över cir flera av ett det är en ord. cu erare) av oss Socials rdin ord, alltså inte tyrelsen vill (lä ka sta med av Tor val som två i:n va Willi rSVAR d jämför sii, . Me Förkor sek tion Granfors Do för n me ta andra kor tni uglas int d t.e srepre för uro x. fos sentan ett en i, är lika inte vil ngen ”ek e alls. Med sa logi t o” fra bestä da i. ket org Ultral Jarl Ho mda an som mgår jud för lmén Läkarti har kom sundersök undersök SVAR dninge nämnin mit att få ning av hjä s. Dubbe Willisii me n Torste många d två lt -ii rtat del n i är rät gional gar, bland sek tion Mossberg se. Ge är ingen a annat olika bet. srepre diogra skillnade om ver nitivänd latinsk änför klin sentan r. Ult med reelsen fi (ul bet isk nut t för rition ekomm tra ljudska raljudskar- i blir ord s stam sjä lv är -i, och Hans rdiogr Ny slutar er UKG det lati slutet -ii. am) Språkr man på och UC med förkor Genit nska ådgiva eko cho ive colon tninga G. Utö kar rion re är col n av Natha föreko diogra fi (ek ver varian rna vi cho (yttre fos i, men lie Par ter rii. Språkr ten mm oka ès eko. Hä er jargon rdiogram den eng I detta fall hinnan) av ådet får Tom dokum r gäller att gordet hjä ) Thom elske 1600-t är eponym Pet rtas den me Finska tersson förkor entationen serade Willis. På alsläkaren en Läka Läkare tninga s är tyd dicinska rti skapet sällnamn, ofta vetens hans tid lati förkla lig r styrel dningen, ras för och att beg utan kapsm niSo sen, Björn som de vilket var rep patien Svensk cialsällsk Smedb desto ännens skrev ten. pet ap a Socials nat änd y på lati urliga else medic ets komm Läkaretyrelsen het för insk Rudbe var -ius, i n. En van re s enspråk itté för Term kla lig femini ck ble och term ssifikation vår ino Stockh v Rudbe nu får reg logicentr d och inolog ckius, m -ia. Holm olm hette i um TN Hans elbun Stockh och hur de ia i lati Ågren det frå C belagt sek tion olmia nska t texter språke medicins gor om eller att srepre för psy . Det samma Willis i ka sentan t ska fac är vetens kiatri t kha Doku Willis nhang lati kapliga väl Åsa Ho mente nteras. nis ius manst t är en att anv , en form erades till Termin lmér ällnin sam som var riktlin ologic g terme ända också TNC entrum jer som av de råd naturl r, t.ex i ana org ig oc samverkan Kommittén har samverkat med terminologiintressenter såsom Sektionen för medicinsk informatik samt enheten för fackspråk och informatik vid Socialstyrelsens avdelning för regler och tillstånd. Kommittén har deltagit i den nationella termkonferensen i oktober 2011 och informerat om sin verksamhet i Läkaresällskapets monter vid Medicinska riksstämman. Ledamöter i kommittén: Magnus Fogelberg, Skövde ordförande tillika sektionsrepresentant, neurologi Kommitténs sekreterare: Annie Melin VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Läkaresällskapets IT-kommitté IT-KOMMITTEn är ett rådgivande stöd till nämnden när det gäller IT-lösningar för en god vård. Kommittén utgör en kontaktyta gentemot SLS sektioner och företräderSLS i IT-frågor vid kontakt med myndigheter och organisationer. AKTIVITETER Göran Petersson, Kalmar ordförande Ledamöter: Kristian Axelsson, Skövde Susanne Bergenbrant Glas, Stockholm Anne Björk, Uppsala Sabine Koch, Stockholm Per Pohjanen, Umeå Nils Schönström, vice ordförande, Stockholm Kommitténs sekreterare: Annie Melin Bild från ett (av fyra) av ITkommitténs scenprogram på Medicinska riksstämman 2011: ” Så borde IT i vården fungera”. Från vänster: Anna Omstedt Lindgren, VD MedUniverse, Anton Johansson, affärsutvecklare Twingly, Peter Krantz, e-visionär och Hampus Brynolf (moderator), rådgivare Intellecta Corporate. Vid Medicinska riksstämman 2012 ska IT-kommittén anordna en förnyad hearing med samma deltagare som 2010 resp 2011 med rubriken ”eLäkekonst – IT och den Goda vården, professionen aktör?” då frågan blir om man levt upp till planerna 2011. Kommittén har haft fyra sammanträden under verksamhetsåret och genomfört en inspirationsdag den 23 april 2012 på SLS med sektionernas IT-kontakter. Göran Petersson företräder SLS i Socialdepartementets samrådsgrupp för ”Nationell eHälsa – tillgänglig och säker information inom vård och omsorg”. IT-kommittén har varit representerad i referensgruppen för Nationella Standardvårdplaner (SVP) och i Ineras styrgrupp för ”Din Journal på nätet”. Sabine Koch och Nils Schönström företräder SLS i Socialstyrelsens grupp för Ändamålsenlig och strukturerad information. Kommittén har arrangerat en tisdagssammankomst: ”Din Journal på nätet” den 18 oktober 2011 med ett 50-tal deltagare och Anne Björk som moderator. De frågor som besvarades var bl.a. Vilka journaler gäller det? Hur gör man med stora sammanhållna journalsystem? Ska det göras men-bedömning varje gång någon vill läsa sin journal efter ett nytt vårdtillfälle? Vilka etiska problem uppstår? Hur kommer säkerheten att fungera? Blir vården bättre av att patienten får läsa journalen? Måste vi skriva journalerna på ett annat sätt? Talare var Åke Rosandher, CeHis, Ture Ålander, läkare, Christina Ledin, läkare och Andreas Mårtensson, Inera. IT-kommittén medverkar i Läkarförbundets nätverk för IT-frågor. Kommitténs ordföranden talade om om eHälsa, IT som stöd för god vård vid riksdagens framtidsseminarium ”Framtidens hälsa – utmaningar och nya möjligheter”. medicinska riksstämman IT-kommittén genomförde en hearing ”eLäkekonst – IT och den goda vården, professionen aktör?” vid Riksstämman. Cirka 50 deltagare hade samlats och följande frågor besvarades: Säkrare läkemedelshantering? Fungerande elektroniskt expeditions/expertsystem? System för granskning av datorjournaler? Tydligare specifikationskrav åt journalleverantörerna? Mer användarvänliga system? Balans mellan patientsäkerhet och integritet? Patienten förverkligad delaktighet 16 i sin journal? Mer strukturerade journaler? Kvalitetsregistren ökad täckningsgrad i datorjournalerna? De som svarade på frågorna var Karin Johansson, statssekreterare Socialdepartementet, Anders Printz, Socialstyrelsen, Christina Åkerman, Läkemedelsverket, Åke Rosandher, Centrum för eHälsa i samverkan (CeHis) och Anna Lefevre-Skjöldebrand, Swedish MedTech. Under Riksstämman anordnade kommittén fyra workshops i utställningshallen: • Gemensam läkemedelslista – Vad händer med Pascal? • Din journal på nätet. • Läkekonst och etik. • Så borde IT i vården fungera. En positiv spaning in i framtiden – av ofärgade kompetenta själar. inspirationsdagen 23 april 2012 Som förberedelse till Riksstämman 2012 arrangerade IT-kommittén en inspirationsdag för SLS IT-kontakter med följande innehåll: 1) Hur läkemedelsförskrivningen påverkas av generika: Vad innebär generikareformen? SILs innehåll och tjänster. Läkarens uppfattning. 2) Pascal – beslutsstöd. Utformning och intention med Pascal. Läkarens syn. Kliniska farmakologens syn. 3) Framtidens läkarroll: Nya krav, nya möjligheter – Exemplet Duodecim Timo Haikonen, Finska Läkaresällskapet, Förändrad arbetssituation, förändrad arbetsroll. Emma Spak, SYLF, Hur kan nya arbetssätt förbättra? 4) Framtidens nätverk med patienten: Morgondagens hälsokonsument (Opinion Hälsa). Mats Olsson, Kairos future: Sustains – Journal på nätet. Benny Eklund, Journal på nätet – hur påverkas vårdens viktigaste arbetsredskap? Anna Rask-Andersen, Gemensam informationsstruktur. Karl-Henrik Lundell, Möjliga vägar till framtiden. Gösta Enberg, SFMI. nyhetsbrev, it-kontakterna, IT-ministern och planering IT-kontakterna har fått flera nyhetsbrev och har uppmanats inkomma med synpunkter och frågor som bl.a. ställts till Samrådsgruppen för nationell eHälsa. VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Kommittén för läkemedelsfrågor LÄKEMEDELSKOMMITTÉN har som uppdrag att bevaka de läkemedelsfrågor om är gemensamma för sektionerna och att bistå nämnden i strategiska läkemedelsfrågor med remissyttranden. Kommittén verkar för • Att patienter behandlas med rätt läkemedel i rätt dos och i rätt tid i förhållande till sina behov. • Ändamålsenlig utbildning i läkemedelsanvändning under läkarnas grundoch specialistutbildning samt vidareutbildning för specialister. • Ändamålsenliga IT-stöd för läkemedelsanvändning • Ökad uppmärksamhet bland sjukvårdens beslutsfattare på läkemedelsfrågorna i sitt kliniska sammanhang • Ökade möjligheter att bedriva kliniska prövningar inom hälso- och sjukvården. • Särskilt stöd till läkemedelsforskning som inte finner finansiering från läkemedelsindustri. Kommittén har under verksamhetsåret, den 1 juli 2011–30 juni 2012 haft sex sammanträden, samt ett internatmöte tillsammans med Svenska Läkarförbundets Råd för läkemedel, IT och medicinteknik. Det finns idag många viktiga frågor inom läkemedelsområdet där det finns möjlighet att påverka, inte minst inom IT-området. Kommittén engagerar sig starkt för införande av generisk förskrivning vars införande nu förhoppningsvis påbörjas. I den så kallade myndighetsutredningen föreslås att lagen om läkemedelskommittéer upphör att gälla. Det vore mycket olyckligt om läkemedelskommittéerna lades ned. Läkemedelskommittéerna har på ett unikt sätt arbetat i verksamheten och engagerat professionen. Man har därför lyckats med att implementera nya behandlingar och behandlingsriktlinjer på ett sätt som inte hade varit möjligt enbart inom linjeorganisationen. Vi kommer att behöva Läkemedelskommittéerna i framtiden också. Kommittén har arrangerat en tisdagssammankomst under rubriken ”Tydliga, mätbara och dokumenterade behandlingsmål”. Ett vanligt problem inom läkemedelsbehandling idag är att vi inte dokumenterar varför vi påbörjar en läkemedelsbehandling. Vilket är målet med just denna behandling, hur och när skall detta mål utvärderas och vad skall göras om målet inte nås? Utan att ha detta definierat riskerar man både överbehandling och underbehandling. En alltför vanlig situation att vare sig patient eller läkare känner till planen för ett visst läkemedels användning. Dessa frågor kommer att lyftas upp ytterligare vid ett symposium med detta tema vid Läkaresällskapets Riksstämma i november. Två medlemmar från Kommittén är Läkaresällskapets representanter i styrelsen för stiftelsen NEPI (Nätverket för läkemedelsepidemiologi). Stiftelsen (www.nepi.net) arbetar brett inom läkemedelsområdet, bidrar med expertkunskaper på uppdrag åt myndigheter, anordnar utbildningar i användning av Socialstyrelsens Läkemedelsregister mm. Kommittémedlemmar deltar i råd, hearings och referensgrupper vid de myndigheter som hanterar läkemedel, t.ex. Tandvårds- och Läkemedelsverket (TLV), Läkemedelsverket och kring den nya Läkemedelsstrategin. Kommittén har som tidigare besvarat och sammanställt remissvar inom läkemedelsområdet. Kommitténs tisdagssammankomst den 21 februari 2012: ”Tydliga, mätbara och dokumenterade behandlingsmål” går att se i efterhand via SLS webb-TV. 17 Bo Carlberg, Umeå ordförande Ledamöter: Ylva Böttiger, vice ordförande, Stockholm Johan Franck, Stockholm Yngve Gustafson, Umeå Sverker Hansson, Göteborg Åke Schwan, Uppsala Carl-Olav Stiller, Stockholm VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Kommittén för säker vård KOMMITTÉN FÖR SÄKER VÅRD bildades år 2010 med syfte att bidra till utvecklingen av patientsäkerhetsområdet i svensk hälso- och sjukvård. Under året har kommittén haft tre möten samt arrangerat ett symposium på Riksstämman och en patientsäkerhetsdag. Symposiet på Riksstämman med titeln Hans Rutberg, Linköping ”Säker vård – en presentation av en ny komordförande mitté inom Svenska Läkaresällskapet”, belyste arbetet med att förbättra patientsäkerheten och den fortsatta utvecklingen av detta cenLedamöter: trala område inom svensk hälso- och sjukvård. Anna Spencer, Malmö Framgångsrika initiativ till utveckling inom Charlotta Grunewald, området presenterades. Stockholm Kommittén för säker vård bjöd in Edward Anneli Bergens, Malmö Kelley, chef för WHO:s patientsäkerhetsarbete Göran Modin, Uppsala (2011) till Riksstämman för att tala om patientsäkerhet ur ett globalt perspektiv. Gunnar Sjörs, Uppsala Patientsäkerhetsdagen på LäkaresällskaJon Ahlberg, Stockholm pet den 25 april 2012 hade titeln ”Patientens säkerhet – vårt ansvar”. Det blev ett välbesökt möte där 110 deltagare från bl.a. sjukvården, bilindustrin, sjöfarten, luftfartsverket och flera myndigheter samlades kring säkerhetsfrågor. Dagen gav en inblick i vilka faktorer som saknas eller som ligger efter i sjukvården jämfört med t.ex. trafiken, sjöfarten eller flyget, samtidigt som vi fick en bild av gemensamma eller liknande problem och upplevda hinder på vägen mot en säkrare kultur. Nollvisionen och möjligheten att använda denna även inom sjukvården diskuterades. En sammanfattning av dagen publiceras i SLS aktuellt. Under våren 2012 skickade kommittén ut en enkät till samtliga sektioner med frågor om sektionens bedömning av riskområden för patientsäkerhet, aktuellt arbete inom området samt förslag till fokus för kommitténs fortsatta arbete. 21 sektioner besvarade enkäten och en sammanställning har skickats ut till sektionerna. En sammanfattning kommer att publiceras i medlemstidningen SLS aktuellt. Kommittén har under verksamhetsåret sammanställt ett remissvar: Överklagande av beslut om kritik från Socialstyrelsen, Ds 2011:36 samt inlett samverkan med Socialstyrelsen rörande patientsäkerhetsindikatorer. Kommittén för kvalitetsfrågor KOMMITTÉN FÖR MEDICINSK KVALITET bildades våren 2011. Den huvudsakliga arbetsuppgiften för kommittén under det gångna verksamhetsåret har varit att bevaka utvecklingen inom regelsystemet för de nationella kvalitetsregistren. Ulf Haglund, Uppsala ordförande Ledamöter: Soffia Gudbjörnsdottir, Göteborg Nina Nelson, Linköping vice ordförande Pär Nordin, Östersund Li Felländer-Tsai, Stockholm Denna utveckling har drivits av staten och SKL med hjälp av en särskilt utsedd utredare. Inte minst frågan om hur det regelsystem, som reglerar hur läkemedels- och medicinskteknisk industri ska kunna inhandla data från kvalitetsregistren, skulle utformas har engagerat kommittén den gångna vintern. Vi nådde inte riktigt ända fram i det ärendet. Produkten blev en kompromiss som kan betecknas som någorlunda acceptabel. I det kommande arbetet ser kommittén som sin uppgift att vara en länk mellan kvalitetsregistren och SLS, nämnden och sektionerna. Helst ska detta arbete vara dubbelriktat och kommittén förmedlar synpunkter från nämnden/sektionerna till de styrande grupperna för kvalitetsregistren liksom från kvalitetsregistren och dess styrgrupper till sektionerna. 18 Det har aviserats att etiska aspekter av en ökad elektronisk tillgänglighet av journaldata för kvalitetsregister ska bli föremål för en statlig utredning. Om så blir fallet kommer en stor arbetsuppgift läggas på kommittén tillsammans med delegationen för medicinsk etik. Oavsett om det blir en statlig utredning eller inte kan konstateras att en ökad elektronisk överföring av data uppfattas som en förutsättning för utvecklingen av flera kvalitetsregister. Samtidigt befaras en sådan process kunna väcka problem och t.ex. störa det förtroliga samtalet läkare – patient. Sektionerna inom SLS har anledning att ta ställning så småningom och det är kommitténs uppgift att bevaka ärendet. VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Läkares samtal om levnadsvanor LEVNADSVANEPROJEKTETS ÖVERGRIPANDE SYFTE är att öka kunskapen om och intresset för sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvården. Svenska Läkaresällskapet ansökte i november 2011 om stöd till implementering av de nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som Socialstyrelsen samtidigt fastställde. Projektet ”Läkares samtal om levnadsvanor” har som övergripande syfte är att öka kunskapen om och intresset för sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvården. Det specifika syftet är att bidra till implementeringen av de nationella riktlinjerna, med klart fokus på insatser riktade mot läkarkåren, men även genom att främja samarbete mellan olika professioner inom hälso- och sjukvården. SLS kommer att sprida kännedom om riktlinjerna, verka för en positiv attityd till sjukdomsförebyggande arbete inom hälso- och sjukvården, och sprida kunskap om metoder för sjukdomsförebyggande arbete. En beräkning grundad på Nationella patientenkäten visar att svenska läkare årligen för över sju miljoner samtal om tobak, alkohol, mat eller motion. Cirka en tredjedel av dessa förs på sjukhus. Vi gör därmed redan idag en stor insats, men samtalen kan bli fler och öka i kvalitet. Vi kan exempelvis bli skickligare i att motivera och remittera patienter till kvalificerad rökavvänjning. Projektet är avsett att pågå till 31 december 2014. Socialstyrelsen har hittills beviljat ekonomiska medel för 2011 och 2012. Idag har tio sektioner skrivit under avtal med SLS om att delta: Allmänmedicin, Arbets- och miljömedicin, Beroendemedicin, Fysisk aktivitet & Idrottsmedicin, Gastroenterologi, Kardiologi, Obstetrik & gynekologi, Ortopedi, Psykiatri och Reumatologi. Sektionerna som deltar i projektet får stöd exempelvis genom att en arbetsgrupp får kostnader för resor och möten betalda, och att lönekostnader ersätts för läkare som arbetar i projektet. Det finns utrymme för fler sektioner att ansluta sig till projektet. Projektet har kommit igång förvånansvärt snabbt med tanke på att det introducerades först vid Medicinska riksstämman i november 2011. Heldagsseminariet ”Levnadsvanor och läkarrollen” 8 februari 2012 blev en lyckad startpunkt, med kompetenta föreläsare och högt deltagarantal. Kärnan i projektet är att sektionerna ansvarar för informations- och utbildningsinsatser som är specifikt anpassade till behoven i den egna specialiteten. Allt material och information kommer att samlas på Sällskapets hemsida under ”Levnadsvaneprojektet”. En uppföljning av Levnadsvaneprojektet kommer att genomföras som en heldagskonferens den 6 februari 2013 på SLS. Levnadsvaneprojektets logotyp 19 Lars Jerdén, Dalarna projektledare Projektkoordinator: Marie-Louise Schyberg, SLS kansli Utbildningsresurser: Astri Brandell Eklund Åsa Wetterqvist Statens folkhälsoinstitut VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 SLS Kandidatförening, KF KANDIDATFÖRENINGEN FORTSÄTTER arbetet med att göra Läkaresällskapet och dess verksamhet känt bland läkarstudenter och yngre läkare. Föreningen har 1 500 medlemmar. Long-Long Chen, Stockholm ordförande Kandidatföreningen har efter införandet av avgiften för läkarstudenter och AT-läkare (vid årsskiftet) tappat två femtedelar av sina medlemmar. Nu har vi 1500 medlemmar som kommer att utgöra basen i vår fortsatta verksamhet. Med det sagt har kandidatföreningen börjat förverkliga sina potential under det gångna verksamhetsåret. medicinska riksstämman Lis Abazi, Lund (2011) Diana Ly, Stockholm Riksstämmesamordnare Riksstämman blev en lyckad tillställning där läkarstudenter från Göteborg, Lund, Linköping och Örebro kom med Läkaresällskapets bussar och strömmade in på Stockholmsmässan. Deras blickar och uppmärksamhet fick slitas mellan vår monter med mindballspel, kliniska övningar på dockor, föredrag av Niklas Långsström när han talade om ungdomspsykiatri och våld, höra Asklepiospristagarna Erik Hansson berätta om ”Mapping snakebite epidemiology in Nicaragua – pitfalls and possible solutions” eller Christina Lagergren förtälja om ”Measurement of the production of reactive oxygen species by neutrophils in cerebrospinal fluid infections”. En ny styrelse valdes för det nästkommande verksamhetsåret och startskottet för ett fullspäckat år 2012. Anna Bengtsson, Umeå AT-samordnare lokala aktiviteter Ledamöter: Lis Abazi, Lund Vice ordförande Mikael Kakeeto, Lund skattmästare Ola Nyström, Uppsala vetenskaplig sekreterare Elin Forslund, Stockholm utbildningssekreterare Sofia Bartholdson medicinsk-etisk sekreterare Novalie Lilja, Lund internationell sekreterare Mihai Radulescu, Stockholm Redaktör Lokala representanter Göteborg: Vakant Linköping: Joel Johansson Lund/Malmö: Andreas Fernberg Stockholm: Esmail Jamshidi Umeå: Andreas Borsiin Uppsala: Anna Wiberg Örebro: Jasmin Zejnelagic Sara Rundqvist Kandidatföreningens Facebooksida är en kanal genom vilken medlemmarna kan hålla sig upp daterade om vad som pågår i föreningen och på SLS. I början av 2012 upprättades en terminskalender där alla aktiviteter visades på de olika orterna där det finns läkarutbildning. Idéer utbyttes och kandidatföreningen i Örebro blev född. Under hösten har seminarier i teckenspråk och practical skills med syteknik hållts i Örebro. Staden har många döva och att kunna lite teckenspråk som läkarstudent, kan vara mycket värdefullt. I Linköping och i Stockholm hölls det två mycket uppskattade föreläsningar om EKG. Tisdagssammankomsten den 14 februari 2012 som vår tidigare ordförande David Svaninger modererade, lyfte diskussionen om läkare och dess relation till homeopati och placebo. I Lund och Umeå har vi blivit en förening att räkna med och samarbetet med andra studentorganisationer, som kåren, har ökat kännedomen om kandidatföreningen. Ett axplock av alla aktiviteter vi medverkat i är ”Rätten till vård” i samarbete med International Federation of Medical Students’ Association (IFMSA), 20 diskussionskvällar med Stefan Lindgren om nya läkarprogrammet och ATs vara eller icke vara är bara ett axplock av alla de aktiviteter vi medverkat i. asklepiospriset Att utse en vinnare till Asklepiospriset 2012 är i full gång och jämfört med tidigare år har antalet sökande dubblerats. Förklaringen är en framgångsrik marknadsföring och att det är enklare att söka priset då det sker via internet. Att granska så många artiklar ställer höga krav på en samordnar och sammansvetsad styrelse. Samtidigt är det ett previlegium att få läsa så många välskrivna projektarbeten och artiklar. Vi måste verkligen ta tillvara på våra unga talanger och uppmuntra de i sin strävan efter att förstå genom vetenskap. Genom att utse en rättvis vinnare hoppas vi kunna sporra fler läkarstudenter att ta klivet till att börja forska. 2011 års Asklepios-pristagare För bästa vetenskapliga artikel Erik Hansson, Lund, ”Mapping snakebite epidemiology in Nicaragua – pitfalls and possible solutions”. För bästa vetenskapliga projektarbete Christina Lagergren, Stockholm, ”Measurement of the production of reactive oxygen species by neutrophils in cerebrospinal fluid infections”. 2011 delades också ett medicinfilosofiskt hederspris ut, 5 000 kr till Kajsa Nordström, Uppsala, för arbetet ”Att möta, att läka”. Priserna delades ut på Kandidatdagen vid Medicinska riksstämman den 2 december 2011. at-läkare Den årliga AT beach i Tylösand anordnades av AT-läkare i Halmstad. Kandidatföreningen var inte bara med och sponsrade eventet, utan deltog också med ett lag! Vi minglade runt med AT-läkare och berättade om ATbidraget som medlemmar kan söka. Med en sportdryck från Läkaresällskapet i handen fick de höra våra planer inför det nästkommande året. På agendan finns bland annat AT-fallet där AT-läkare får författa egna kliniska fall som publiceras i SLS Aktuellt och AT gasque VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 med matnyttiga föreläsningar. På avslutningsmiddagen delades det årliga ”fair play” ut. Ett pris som ska hylla det lag som spelar mest sportsligt. AT beach är ett viktigt event för AT läkare eftersom den främjar den kollegiala samhörigheten. Representater i SLS delegationer och kommittéer KF bistår med medlemmar i SLS nämnd, utbildningsdelegationen, riksstämmedelegationen och i delegationen för medicinsk etik. Vi tror och hoppas att vi sätter avtryck, med den yngre läkarens perspektiv, i delegationerna och kommittéerna. Framtid och vision Under våren 2012 har vi knutit nära band med IFMSA. Till hösten planerar vi flera samordnade aktiviteter, främst inom området global hälsa. Med våra lokala aktiviteter, Riksstämman, Asklepiospriset m.m. bygger vi det skelett som vår förening ska kunna vila på. Med en kompetent och kreativ styrelse bygger vi en stark Kandidatförening. Vi är övertygade om att Kandidatföreningen har ett syfte och vill fortsätta att främja samhörigheten mellan kollegor och lyfta vår profession genom vetenskap, etik och utbildning – för patientens bästa. 21 VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Priser och medaljer Läkaresällskapet har genom åren instiftat priser som belöning för framstående medicinsk forskning. De flesta av priserna delades ut vid Svenska Läkaresällskapets Årshögtid den 1 november 2011. 2011-års pristagare: Bakre raden fr vä: Robert Hast, Eva Hellström-Lindberg, Artur Schmidtchen, Kaj Blennow, Bengt Hofverberg, Anna Löfgren, Ulrik Lidwall. Främre raden, fr vä: Hugo Lagercrantz, Kent Lundholm, Carola Lidén, Pernilla Strid, Jan-Inge Henter, Jonas Hultkvist, Carl-Henrik Heldin Jubileumspriset, 150 000 kr belönar värdefulla, av svenska medborgare författade skrifter över ämnen tillhörande det medicinska forskningsområdet. Jan-Inge Henter, Stockholm, fick priset ”för omfattande, såväl kvalitets- som kvantitetsmässig, translationell forskning kring familjär hemafagocytosk kombinerad immuneffekt”. Alvarengas pris, 45 000 kr belönar värdefulla, av svenska medborgare författade, till tävlan inlämnade otryckta skrifter över ämnen tillhörande det medicinska forskningsområdet. Martin Jädersten, Eva Hellström-Lindberg, Leonie Saft, Anna Porwit, Anette Hedlund och Robert Hast, belönades för skriften ”TP53 mutations in low-risk myelodysplastic syndromes with del(5q) predict disease progression, med valspråket: ”Med nytt ljus i unik studie”. david ingvarpriset, 35 000 kr Priset delas ut varje år sedan 1992 för goda insatser inom klinisk neurovetenskap. Kaj Blennow, Göteborg tilldelades priset ”för hans forskning om att neurokemiska markörer ökar sannolikheten för korrekt diagnos för patienter med minnessjukdomar. Erna ebelings pris, 35 000 kr Priset främjar forskning och utveckling inom medicinsk fysik och medicinsk teknik. Freddy Ståhlberg, Lund fick priset ”för framstående forskningsinsatser inom medicinsk MR-teknik”. Hippokratespriset, 20 000 kr Priset i medicinsk etik i klinisk verksamhet tilldelades Bengt Hofverberg, Färila, Hälsingland, för ” att allt hans arbete genomsyras av ett etiskt tänkande. Han tar alltid in etiska aspekter i sitt möte med patienten, kollegor och övrig personal”. berzeliusmedaljen Carl-Henrik Heldin, Uppsala, tilldelades medaljen ”för sin forskning om mekanismer vid signalöverföring av tillväxtfaktorer såväl både deras normala funktion samt deras roll i sjukdomar, speciellt cancer”. 22 ELLIS och IVAR JANZONS PRIS Artur Schmidtchen, Lunds, fick priset ”för hans framstående experimentella arbeten rörande sårläkningens-processen och betydelsen av antimikrobiella peptider i huden”. LENNMALMS PRIS Priset delades av tre forskare: Pernilla Stridh, Stockholm, som fick priset för att ”i experimentella studier av neuroinflammatorisk sjukdom som liknar multipel skleros (MS) ha visat betydelsen av flera varianter av arvsanlag som samverkar. Särskilt intressant är hennes påvisande av s.k. epigenetisk reglering. Fynden har stor betydelse för förståelsen och framtida behandling av MS”. Anna Löfgren och Ulrik Lidwall, Stockholm, fick priset för sina välskrivna avhandlingar under 2010 inom försäkringsmedicinens område. BENGT I LINDSKOGS SPRÅKPRIS Priset tilldelades Läkartidningen med följande motivering: VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 ”Läkartidningen är den viktigaste medicinska facktidskriften på svenska, och har som sådan en central roll för utvecklingen av det medicinska fackspråket. Förutom en hög vetenskaplig kvalitet på införda artiklar, tar tidningen också sitt ansvar för att hålla en hög språklig nivå. Genom att slå vakt om hur medicinska facktermer ska stavas och hanteras grammatiskt, och genom att främja användningen av svensk medicinsk terminologi, bidrar Läkartidningen till god språklig sed inom hälso- och sjukvården. Tack vare detta gedigna språkliga arbete har Läkartidningen också betydelse för språkbruket i svensk medicinsk litteratur överlag”. OSCAR MEDINS PRIS Hugo Lagercrantz, Stockholm, tilldelades priset för att han genom mångårig forskning väsentligt har vidgat vår kunskap om det nyfödda barnets hjärna och dess funktion, exemplifierat med det publicerade vetenskapliga arbetet ”Resting-state networks in the infant brain”. REUTERSKIÖLDS PRIS Asklepiospriset Kent Lundholm, Göteborg, fick priset ”för sina eleganta studier inom området cancermetabolism och nutrition som har resulterat i ny kunskap om mekanismer bakom kachexi och förbättrat behandlingen av cancerpatienter”. Läkaresällskapet och Kandidatföreningen delar varje år ut två priser till läkarstudenter eller läkare före legitimation: bästa publicerade artikel, 15 000 kr till läkarstudent eller läkare före legitimation och Bästa projektarbete, 10 000 kr, till medicinstudenter. SCHLASBERGS PRIS Carola Lidén, Stockholm, tilldelades priset ”för hennes omfattande yrkesdermatologiska forskning och värdefulla insatser speciellt inom området nickelallergi”. Följande priser delades ut vid Medicinska Riksstämman i Stockholm den 30 november 2011 priset för bästa vetenskapliga artikel, 15 000 kr Erik Hansson, Lund, fick priset för artikeln ”Mapping snakebite epidemiology in Nicaragua – pitfalls and possible solutions”. priset för bästa projektarbete, 10 000 kr pris till yngre forskare, 100 000 kr tilldelades Christina Lagergren, Stockholm Thomas Gustafsson, Stockholm, fick priset för projektet ”Skeletal muscle dysfunction in patients with heart failure”. för arbetet ””Measurement of the production of reactive oxygen species by neutrophils in cerebrospinal fluid infections”. 2011 delades ett medicinfilosofiskt priset för bästa translationella hederspris ut. Kajsa Nordström, Uppsala, forskning, 50 000 kr belönades med 5 000 kr för arbetet ”Att Priset delades ut för första gången 2011 möta, att läka”. och gick till Maria Liljefors Gustafsson, Stockholm, för arbetet ”Utveckling av CEA-DNA Vaccination vid kolorektal cancer”. Det Söderbergska priset i medicin Från vänster Maria och Ragnar Söderberg samt Christopher Gillberg. Prisutdelare var HM Drottningen Den 16 april 2012 delades Söderbergska priset i medicin ut på Svenska Läkaresällskapet. Pristagare blev Christopher Gillberg, Göteborg. Priset delades ut av Torsten Söderbergs Stiftelse och Ragnar Söderbergs stiftelse och pristagaren i medicin utses i samarbete med Svenska Läkaresällskapet, vartannat år. Utöver prissumman, en miljon kronor, består priset även av möjligheten att arrangera ett seminarium. Årets prisseminarium kallades ESSENCE (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations) och redde ut innebörden av detta nya begrepp. ESSENCE introducerades av 23 Christopher Gillberg för några år sedan och är ett samlingsbegrepp för olika neuropsykiatriska problem. Seminariet var mycket lärorikt och några av toppnamnen inom området föreläste under dagen: professor Thomas Bourgeron, Paris universitet, professor Elisabeth Fernell, Gillbergcentrum, docent Helen Minnis, Glasgow universitet, med dr MajBritt Posserud, Bergens universitet samt docent Elisabet Wentz, Gillbergscentrum. Christopher Gillberg höll ett par presentationer och modererade seminariet. Dagen avslutades med högtidlig prisutdelning och efterföljande mottagning. Christopher Gillberg mottog diplom och check av HM Drottningen som var årets prisutdelare. VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Tisdagssammankomster VARJE TISDAG sedan 1808 diskuteras aktuella medicinska frågor och intressanta vetenskapliga rön i SLS lokaler på Klara Östra Kyrkogata 10. Sedan 2007 finns även möjlighet att se alla tisdagssammankomster via webb-TV. hösten 2011 6 september | Konst & Läkekonst ”Tintins hälsa”. Föreläsare: Jonas F Ludvigsson 13 september Strålning i människans tjänst. Medverkande: Long Long Chen, SLS Kandidatförening, Rolf Lewensohn, Peter Hofvander, Strålsäkerhetsmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Svenska läkare mot kärnvapen 20 september CMV – ett vanligt virus med en trolig roll vid kronisk inflammation och cancer. Föreläsare: Cecilia SöderbergNaucler 27 september | Konst & Läkekonst Jussi Björling. Musikaliska, medicinska och mänskliga aspekter på en enastående sångarkarriär. Medverkande: Hans Persson (moderator), Jacob Forsell, Mårten Rosenqvist, Sten Levander och gäster från Operan. 4 oktober Nobelpriset i medicin eller fysiologi Hans-Gustaf Ljunggren, ledamot i Nobelförsamling presenterade årets pristagare. 11 oktober Yrsel. State-of-the-art. Föreläsare: Måns Magnusson 18 oktober ”Din journal på nätet”. Medverkande: Anne Björk (moderator), Christina Ledin, Andreas Mårtensson, projektledare vid NPÖ, Åke Rosandher, Ture Ålander KURS MEDFÖDDA HJÄRTFEL våren 2012 25 oktober | Konst & Läkekonst Innovativt musikskapande i hög ålder. Beethoven, Liszt, Verdi och R. Strauss. Medverkande: Kerstin Hulter Åsberg, Hans Persson och Bertil Wikman, sångsolist 31 januari GUCH = Grown up congenital heart disease, en översikt. Föreläsare: Mikael Dellborg 7 februari | Konst & Läkekonst Vandringar med Goethe – från Weimar till Marienbad. Medverkande: Kerstin Hulter Åsberg, Motzi Eklöf och Linus Börjesson. Pianist: Hans Persson 1 november | Årshögtid Från benlåda till CPD – om lärande i medicinen. Högtidsföreläsning av Margareta Troein Töllborn, SLS ordförande 14 februari ”Räkor på REK-listan?” Medverkande: Ewa Axelsson, doktor i medicinsk rätt, Ingemar Engström, Anne Brynolf, medicinsk redaktionschef på Läkartidningen, Rune Eliasson 8 november Vården av äldre människor – bättre kvalitet ger lägre kostnader. Medverkande: Yngve Gustafsson (moderator), Gunnar Akner, LarsErik Holm, Socialstyrelsen och Maj Rom, SKL 21 februari Tydliga, mätbara och dokumenterade behandlingsmål Medverkande: Ylva Böttiger (moderator), Joep Perk, Åke Schwan m.fl. 6 december Nya svenska riktlinjer för hjärtlungräddning. Nyheter och förändringar av HLR till barn och vuxna presenteras av svenska rådet för hjärt-lungräddning. Medverkande: Leif Svensson (moderator), Solveig Aune, Helene Bylow, Andreas Claesson, Johan Engdahl Jan Gelberg 6 mars | Konst & Läkekonst Varför växlar vikten? Medverkande: Stephan Rössner och Holiday Singers 13 mars Barn med medfödda hjärtfel – etiska aspekter Medverkande: Kristina SöderlindRutberg (moderator), Thomas Higgins, Sven-Erik Sonesson, Ann Edner och Gisela Dahlqvist 13 december Kan man bygga bort ohälsa? Medverkande: Dr. Daniel Koch, KTH och Eunyoung Choi, doktorand, KTH Våren 2012 arrangerades en IPULS-granskad kurs tillsammans med Svensk Barnkardiologisk Förening och Svenska Cardiologföreningen. Kursen omfattade en heldag och fyra tisdagskvällar. 31 januari 2012 Barnkardiologiska föreningen: om vanliga och ovanliga medfödda hjärtfel. Samma kväll föreläste Mikael Dellborg om GUCH Grown up congenital heart disease. 21 februari 2012 Läkemedel. ”Tydliga, mätbara och dokumenterade behandlingsmål”. Ylva Böttiger, Åke Schwan m.fl. 24 20 mars Forskning kring medfödda hjärtfel Föreläsare: Bengt Johansson och Jan Sunnegårdh 27 mars Den nya läkarutbildningen. Medverkande: Emma Spak (moderator), Brita Bergseth, Högskoleverket, Charlotte Elam, Cecilia Halle, Socialdepartementet, Ingrid Schmidt 17 april | Konst & Läkekonst Musik och kemi. Föreläsare: Eddie Persson 24 april Temakväll om bemötande. Empatisk doktor ger friskare patienter. Hur kan vården bli bättre på bemötande? Medverkande: Eva Nordin (moderator), Peter Friberg, Gösta Eliasson, Astrid Seeberger, Håkan Hedman, Maria Jernsdotter Björklund, sjuksköterska, Andreas Borsiin, Susanne Fröroth 8 maj | Lennanderföreläsning Föreläsning inom kirurgi. Tumörstromat som källa till nya tumörmarkörer vid pankreas cancer. Föreläsare: Malin Sund 22 maj Osteoporosdiagnostik och behandling. Vad medför de nya nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen? Medverkande: Mattias Lorentzon (moderator), Andreas Kindmark, Dan Mellström, Ove Törring 13 mars 2012 Etiska aspekter. Medverkande: Kristina Söderlind-Rutberg, Thomas Higgins, Sven-Erik Sonesson, Ann Edner och Gisela Dahlqvist. 20 mars 2012 föreläste Bengt Johansson och Jan Sunnegårdh om Forskning kring medfödda hjärtfel. VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Konst & Läkekonst FÖRELÄSNINGSSERIEN Konst & Läkekonst är en programserie som bl.a. tar upp sjukdomars betydelse för konstnärers skapandeprocess och verk. Hittills har cirka 140 program anordnats under åren. Programmen är mycket uppskattade och drar alltid stor publik till föreläsningssalen. De ingår sedan 2011 som ett reguljärt inslag i tisdagssammankomsterna. 6 SEPTEMBER 2011 Tintins hälsa 7 FEBRUARI 2012 Vandringar med Goethe Jonas F Ludvigsson föreläste mycket engagerat om Tintins hälsa och diskuterade också andra hälsofaror såsom trafikolyckor och explosioner i Tintinböckerna. Han illustrerade även programmet med musikaliska inslag. Många medlemmar från Generation T – den svenska Tintinföreningen kom och uppskattade programmet mycket. – från Weimar till Marienbad Kerstin Hulter Åsberg berättade om ”Goethes liv och verk på äldre dar” och medicinhistorikern Motzi Eklöf talade om ”Goethe och kurortslivets rörelser”. Tonsatta dikter av Goethe framfördes av Linus Börjesson med ackompanjemang av Christine Mollvik. 6 MARS 2012 Varför växlar vikten? Musikaliska, medicinska och mänskliga aspekter på en enastående sångarkarriär Medverkande: Jakob Forsell (fotograf), Mårten Rosenqvist (cardiolog), Sten Levander (psykiatriker), Lena Nordin (hovsångerska) med pianist. Hans Persson var moderator. Stephan Rössner berättade om jojobantning som är ett sentida påfund, medan viktväxlingar hör till människans urtidshistoria. Kosttillgången och viktvariation är ett lika biologiskt som socialt och kulturellt fenomen. Kvintetten Holiday Singers musikillustrerade med nyskrivna jojo-texter till klassiska evergreens. 25 OKTOBER 2011 17 APRIL 2012 Musik och kemi Innovativt musikskapande i hög ålder. Föreläsare: Eddie Persson Aleksandr Borodin (1833–1887) var läkare och fick tidigt i karriären en professur i kemi vid universitetet i St Petersburg. Föredraget berörde den segslitna kamp som Borodin förde på många fronter: för forskning och högre akademisk undervisning i kemi, för medicinsk och naturvetenskaplig undervisning till kvinnliga studenter och för återupprättande av det ryska i musiken i opposition mot den rådande occidentalismen. 27 SEPTEMBER 2011 Jussi Björling Beethoven, Verdi, Liszt och Richard Strauss Medverkande: Kerstin Hulter Åsberg, Bertil Wikman, Hans Persson, Emma Vetter, operasångerska och Mattias Böhm, pianist. Diskussion om åldrandets positiva inverkan på musikaliskt skapande. Fokus var på några tonsättare som på sin ålders höst utvecklade det musikaliska tonspråket på ett häpnadsväckande sätt. Konst & Läkekonst på Medicinska Riksstämman i stockholm DEN 30 november–2 DECEMBER 2011 Tre, som vanligt, mycket uppskattade program arrangerades: Robert Schumann – ett komplicerat konstnärsöde och en medicinsk gåta med Hans Persson, Lars Sjöstrand, Bertil Wikman och John Sax, operasångare. Programmet skildrade Schumanns liv och hans lysande och innovativa konstnärskap, men också hur den psykiska och fysiska ohälsan påverkade hans musikskapande och sociala liv. Sjukhus från forntid till nutid. Fredrik von Feilitzen berättade om sjukhusens historia genom alla tider och i alla former, i Sverige och i världen. Kända och okända arkitekter, byggnader och läkare passerade revy. Musikaliska inslag framfördes av Hans Persson, piano och Johan Sax, operasångare. Gioacchino Rossini – ett överdåd i toner och kalorier. Stephan Rössner berättade om Rossinis livsöde som Europas megastjärna men även om hans ohälsa samt goda aptit. Bertil Wikman talade om hans musik och ackompanjerade även Katja Zhylevich, operasångerska. 25 Programkommittén för Konst & Läkekonst: Från vänster Hans Persson Kerstin Hulter Åsberg Stephan Rössner, ordf Eva Kenne, sekreterare Planeringen för Konst & Läkekonst sker regelmässigt alltid med mycket lång framförhållning och programmet för våren 2013 är redan fastlagt. Det betyder att våra program alltid hunnit överarbetas i detalj. VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Berzeliussymposier ETT BERZELIUSSYMPOSIUM är en internationell, vetenskaplig konferens inom aktuella medicinska frågor. Föreläsningarna hålls av utländsk och svensk expertis. Konferenserna vänder sig till läkare, forskare, beslutsfattare och andra intresserade och hålls på engelska. Ämnet ska vara av stor betydelse för hälso- och sjukvården och svensk forskning ska ha bidragit väsentligt inom området. Förslag till ämnen lämnas av Läkaresällskapets sektioner eller enskilda medlemmar via en sektion. BERZELIUS SYMPOSIUM 86 The Fifth Arkadi M. Rywlin International Pathology Slide Seminar in Anatomic Pathology. AMR-symposiet hölls i Stockholm den 14–16 juni 2012 och var ett samarrangemang med Patologföreningen, Karolinska Universitetssjukhuset och Medical College of Wisconsin. Syftet med AMR-symposierna är att förbättra den diagnostiska kunskapen inom klinisk patologi och stimulera till diskussion och framsteg inom många principiellt viktiga områden. Formen är ett ”slide seminar” där cirka 80 fall valts ut av en programkommitté. Basen är traditionell mikroskopisk analys men även att fallen ska illustrera någon pedagogiskt viktig princip eller tillkomsten av ny viktig diagnostisk kunskap. 180 deltagare hade anmält sig till mötet. Det sociala programmet bestod av en mottagning i Stadshuset och en skärgårdsutflykt/kursmiddag för alla deltagare. Organisationskommitté: Göran Elmberger (ordförande), Saul Suster, USA, Camilla Hilliges och Annie Melin. 27 föreläsare presenterade fall och hade sänt in bilder och fallbeskrivningar i förväg. Allt material finns att tillgå i efterhand via SLS webb-TV. Läkardagarna i Örebro Läkardagarna i Örebro är fortbildningsdagar för läkare som arrangeras årligen av Svenska Läkaresällskapet och Örebro Läkaresällskap. 2012 års upplaga var den 32:a i ordningen. Ämnet för läkardagarna var ”Neurologi för alla” och genomfördes den 26–27 april 2012 i Wilandersalen. Länge betraktades neurologi som en specialitet som inte hade något mer än undersökning och diagnos att erbjuda. De senaste årens utveckling har dock ändrat på detta, och inom en rad områden finns nu effektiva behandlingar. Som exempel kan nämnas immunmodulerande behandling inom MS-området, som på ett påtagligt sätt kommit att förändra sjukdomsförloppet hos många patienter med denna sjukdom. Inom strokeområdet har trombolysbehandling kommit att påverka hela det akuta omhändertagandet för denna grupp. Med denna bakgrund arragerades årets läkardagar. Under första dagen avhandlades den neurologiska statustagningen, liksom neurofysiologiska och neuroradiologiska undersökningar. Under första dagens andra pass uppmärksammades ”farlig” huvudvärk och ALS-liknande symtom. Som vanligt, på kvällen, intogs buffé. Kvällen avslutades med sessionen ”Möt experten”, där deltagarna fick tillfälle att ställa frågor och diskutera med föreläsarna. Under den andra dagen uppdaterades åhörarna inom en rad ämnen: stroke och TIA, synkope och epilepsi, hydrocefalus, MS, spasticitet och Parkinsons sjukdom. Årets Läkardagsföreläsning hölls av profesor Martin Ingvar under rubriken ”Evidensbaserad placeboordination”. Läkardagarna avslutades med neurolo- 26 giska fallbeskrivningar där deltagarna fick komma till tals via mentometer med efterföljande diskussioner. Peter Appelros, Läkardagssamordnare Björn Lindvall, Ordförande i programgruppen VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Möten & seminarier 2011 Konferens om nordiskt samarbete kring högspecialiserad vård i Köpenhamn den 26/10. SLS representanter: Per Tornvall och Ola Hjalmarsson ”The Swedish Quality Registries – a way to develop Primary care” (SIDA) i Stockholm den 28/9. SLS representanter: Ulf Haglund, Pär Nordin, Nina Nelson och Mats Bauer. Försäkringskassan 250 år, Göteborg den 5/12. SLS representant: Mats Bauer Vinnovas årskonferens ”Framtidens hälsa och sjukvård”, den 12/10. SLS representant: Peter Friberg Leading Health Care – fokusgruppsmöte den 7/10. SLS representant: Gunnar Akner, Örebro Möte på Socialdepartementet den 26/10 angående skrivelse: “En sammanhållen reglering avseende ställföreträdare för patienter med bristande beslutsförmåga”. SLS representant: Kristina Söderlind Rutberg. Workshop om rikssjukvård den 16/12 i Stockholm. SLS representanter: Nina Nelson, Peter Naredi, Ragnar Källén, Nils Ståhl, Anders Holmgren. Rätt till Vård-initiativet möte med Riksdagen den 14/12 ang. dagens lagstiftning kring papperslösa. SLS representant: Margareta Troein Töllborn Hearing om den framtida folkhälsopolitiken, Socialdepartementet den 8/12. SLS representant: Peter Friberg Seminarium ”Att sätta mål”, Socialstyrelsen den 9/12. SLS representanter: Nicole Silverstolpe, Kristina Myhr-Eriksson, Britt Nordlander Hearing på Socialstyrelsen ang. översyn av läkarnas specialitetsindelning, december 2011 och januari 2012. SLS representant: Roland Söderholm, (lungsjukdomar 16/12) Eva Vikström Jonsson, (klinisk farmakologi 12/1) Christina Hederstierna, ( 8/12) Jan Persson, (16/12) Anna Gerber Ekblom, (8/12) Marianne Hall-Angerås (8/12) Per Gustavsson, (16/12) Lars Hjelmqvist, (12/1) Thomas Andersson, (8/12) Johan Bratt, (16/12) 2012 Riksdagens framtidsdag den 26/1. SLS representant: Håkan Billig Stiftelsen för Strategis Forskning, inbjuder till ett forskningspolitiskt seminarium den 7/3. SLS representant: Håkan Billig Leading Health Care, möte ang.” Välfärd” den 9/2. SLS representant: Peter Friberg Remissmöte ang. departementpromemorian om författningsändringar Europaläkare och specialister i allmänmedicin på Socialdepartementet den 15/2. SLS representant: Margareta Troein Töllborn FOCiS, Federation of Clinical Immunology Societies Steering Committee. SLS representant: Hakon Leffler 27 Socialdepartementet, fokusgrupp om den svenska hälso- och sjukvården (äldrevård) den 13/2. SLS representant: Yngve Gustafsson SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) konferens ”Utvärdering som kompass för framtidens vård” den 17/2. SLS representant: Margareta Troein Töllborn Socialstyrelsen, workshop om modell för nationell patientenkät inom cancervården den 29/3. SLS representant: Roger Henriksson, Karolinska universitetssjukhuset, Solna (ordförande i sektionen onkologi) Läkemedelsverket, Rådet inom Nationella läkemedelsstrategin den 4/5. SLS representant: Ylva Böttiger Hearing – Samordna vården och omsorgen för äldre med komplexa, sammansatta behov, Socialstyrelsen den 1/6. SLS representant: Martin Annetorp Seminarium om arbetsskadeförsäkringen, Sveriges Riksdagen den 7/6. SLS representant: Eva Vingård Seminarium om klinisk forskning och kliniska prövningar, Sveriges Riksdag den 3/5. SLS representant: Håkan Billig VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Kommunikation och marknadsföring läkaresÄLLSKAPETS kommunikation och marknadsföring ska skapa och kommunicera en tydlig och samstämmig bild av vad SLS erbjuder sina medlemmar och samhället i stort. Vi gör detta genom olika kanaler och medier enligt den kommunikationsplattform som togs fram inför Läkaresällskapets 200-årsjubileum 2008, i syfte att förnya, förstärka och tydliggöra SLS varumärke och position. De fyra värdeord som styr kommunikationen är vetenskap, utbildning, kvalitet och etik. Målet med kommunikationen är att ge en helhetsbild av SLS verksamhet och visa våra samlade aktiviteter inom forskning, kvalitet, utbildning, etik och prioritering till befintliga medlemmar och attrahera nya medlemmar samt att öka SLS röst i den allmänna debatten. I vår externa kommunikation betonar vi i enlighet med kommunikationsplattformen att Läkaresällskapet ”arbetar för en bättre hälso-och sjukvård för dagens och morgondagens patienter”. informationsansvar Margareta Troein Töllborn (2011) och Peter Friberg (2012) har ansvarat för den externa informationen och Mats Bauer för den interna. Kommunikationsavdelningen har bestått av Agneta Davidsson Ohlson (SLS Aktuellt/press/information), Annie Melin (sls.se), Jaana Logren Bergqvist (kommunikation, marknadsföring, riksstamman.se) och Eva Nordin (texter/ artiklar, press). sls aktuellt Medlemstidningen, SLS Aktuellt, fungerar som en viktig länk mellan nämnden/ kansliet och medlemmarna. Redaktionsrådet har under året bestått av Tove Gunnarsson (ordförande), Gösta Eliasson, Eva Nordin, Long Long Chen (2011), Mihai Radulescu (2012) (Kandidatföreningen) samt från kansliet Mats Bauer (ansvarig utgivare), Jaana Logren Bergqvist och Agneta Davidsson Ohlson (redaktör). Under året har vi fortsatt utveckla såväl tidningens redaktionella innehåll som form i samarbete med medicinjournalist Eva Nordin och formgivare Conchi Gonzalez. Även externa bidrag från SLS Nyhetsbrev via e-postutskick medlemmar och andra intressenter har publicerats i tidningen. Tidningen har utkommit med fyra nummer under året: januari, maj, september och november. Tidningsupplagan är enligt TS 22 500 exemplar per nummer. Sidomfånget i nr 1, 2 och 3 har varit mellan 44 och 52 sidor. Nummer 4, Medicinska riksstämmans programbok, bestod av 144 sidor. Nummer 2 distribuerades till alla verksamma läkare i landet. Tidningen distribueras som posttidning. Illustrationer har gjorts av Stina Wirsén och fotografierna har huvudsakligen tagits av Lasse Skog, Pelle Wichmann och Tomas Södergren. Tord Amré har ansvarat för annonsförsäljningen. Tidningen har distribuerats till medlemmar, medicinjournalister, organisationer och andra samarbetspartners, sjukhusbibliotek, informatörer vid universitet och universitetssjukhus samt annonsörer. nyhetsbrev Under året har vi även kommunicerat med medlemmar, besökare till Riksstämman, utställare, samarbetsorganisationer och övriga intressenter via e-postutskick då vi marknadsfört SLS och Medicinska riksstämmans olika aktiviteter. 28 nya medicinska riksstämman Svenska Läkaresällskapet arrangerar den Medicinska riksstämman sedan 1943. I takt med samhället har den förändrats genom åren. En stor del av kansliets arbetsår har ägnats åt att vidareutveckla och modernisera Riksstämman. Från och med 2011 tog Svenska Läkaresällskapet över helhetsansvaret för Medicinska riksstämman, med ansvar för såväl utställningsdel som det vetenskapliga programmet. Tillsammans med art director på Form ETC och illustratören Stina Wirsén har vi vidareutvecklat den nya profilen som togs fram förra året. Produktion av kommunikation och marknadsföringsmaterial har skett dels inhouse på kansliet och av reklambyrån Form. Under hösten 2011 genomfördes en kampanj för att informera om Riksstämman, dels med en informationsturné till utvalda sjukhus, marknadsföring i utvalda medier samt med ”Rixambassadörer” spridda över landet som hade till uppgift att sprida informationsmaterial på sina arbetsplatser. Expoplus engagerades i planeringsarbetet av SLS monter och mässan ansvarade för planeringen av den övriga utställningen i samarbete med kansliets personal VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 för planeringen av den övriga utställningen i samarbete med kansliets personal och utställningssäljare Åsa Ambrus. riksstämmans programbok Riksstämmans programbok producerades även i år på kansliet och distribuerades som SLS Aktuellt nr 4. medlemmarna genom att införa ny teknik kopplad till den nya hemsidan. SLS Facebooksida uppdateras kontinuerligt. Det innebär ytterligare en kanal genom vilken medlemmarna kan hålla sig uppdaterade om vad som pågår på Läkaresällskapet. erades en mingelkväll för AT-läkarna med inbjudna sektioner. Kvällen bjöd på en debatt på AT:s vara eller icke vara. Studentinformation med mingel på SLS har vi vid ett par tillfällen under året, i samarbete med Karolinska Institutet, arrangerat för att skapa tillfälle till kommunikation och diskussion. medicinska riksstämman publikationer Under året har två publikationer utgivits i samarbete med tidningsföretaget Inpress: tidningsbilagan ”Säkrare vård” som distribuerades med Svenska Dagbladet i samband med Riksstämman, samt rapporten ”Inspirerande röster om säkrare vård”. SLS utbildningsdelegation publicerade skriften ”Fortbildning för läkare”. I serien Hygiea har ”Riksstämmans program- och abstraktbok 2011” utkommit (Band 120, häfte 1) och rapporten ”Inspirerande röster om säkrare vård” från Riksstämman 2011 (Band 121, häfte 1). Riksstämman är ett utmärkt tillfälle att möta medlemmarna för att sprida informations- och utbildningsmaterial, knyta kontakter och värva nya medlemmar. SLS deltog även det här året med en monter i utställningen. Den innehöll i år också en scen för dialog och debatt som fungerade utmärkt för diskussion och kommunikation om Läkaresällskapets verksamhet och kärnfrågor. Kandidatföreningen disponerade som vanligt en del av ytan för sin Kandidatlounge. medlemsmöten och Dialog & debatt-scenen på Riksstämman vernissage i biblioteket pressmeddelanden Pressmeddelanden har under året distribuerats via MynewsDesk. De har rört SLS aktiviteter och händelser värda att uppmärksammas, t.ex. mottagare av Läkaresällskapets priser och Söderbergska priset, uttalanden och riktlinjer i medicinetiska frågor, konferenser och seminarier samt Medicinska riksstämman. webben och sociala medier Arbetet med att vidareutveckla SLS och Riksstämmans webb har fortsatt. Såväl SLS verksamhet med delegationer och kommittéer som den nya Medicinska riksstämman synliggörs numera på ett tydligare sätt. En mobilwebblösning för Riksstämmans program togs fram som gör det enklare för besökare att via sin smartphone eller läsplatta navigera i programmet och göra sina egna scheman. Ambitionen är att webbsidorna tillsammans med medlemstidningen, SLS Aktuellt, nyhetsbreven, pressmeddelanden och facebook ska vara navet i SLS informationsspridning och den främsta externa informationskanal så medlemmar och andra målgrupper på ett enkelt och effektivt sätt hittar den information de behöver. Vi kommer att fortsätta att förbättra kommunikationen med sektionerna och i debatten I den allmänna debatten har under året nämndens ordförande Margareta Troein Töllborn, Etikdelegationens ordförande Ingemar Engström, Utbildningsdelegationens ordförande Stefan Lindgren, nämnledamöterna Yngve Gustafson och Carl Johan Östberg samt VD Mats Bauer bidragit till att framföra Läkaresällskapets ståndpunkter i olika frågor. Frågor som har debatterats är bl.a. livets början och slut, palliativ vård, geriatriska frågor, vården av papperslösa flyktingar, åldersbestämning av ensamkommande flyktingbarn, läkares grund-, ST- och fortutbildning, patientsäkerhet m.m. at-läkare För att sprida information om Läkaresällskapet och knyta kontakter med nya medlemmar deltog Läkaresällskapet även i år med en monter, informationsmaterial och personal vid AT-stämman på Norra Latin i Stockholm. På kvällen arrang- 29 utställningar Läkaresällskapet deltog med monter och informationsmaterial under Stockholms läns landstings patientsäkerhetsdag, Verksamhetschefsdagen och Kvalitetsregisterdagarna. annonsering Information om SLS aktiviteter samt anslag och fonder sker fortlöpande under året i form av annonser i dags- och fackpress, på webben samt via mejl- och affischutskick. Affischer för Tisdagssammankomsterna har skickats ut inför varje termin. Inför Berzeliussymposierna, Konst & Läkekonstprogrammen, Etikdag samt övriga debatter och seminarier har inbjudningar, affischer och e-postutskick sänts ut. Den 10 maj 2012 arrangerade SLS i samarbete med Hagströmerbiblioteket bokvernissagen ”De Motu Cordis” som presenterade klassiska verk ur samlingarna. VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Huset Ny ventilation i omklädningsrummen i källaren har installerats. En ny ytterdörr har införskaffats till den södra källarnedgången. Ett kontorslandskap har skapats i det gamla vaktmästeriet med fyra arbetsplatser. Ekonomiavdelningen har flyttats upp till fjärde våningen och det gamla rummet har renoverats, nya möbler har beställts och utrymmet kommer att hyras ut som konferensrum fr.o.m. hösten 2012. Lamporna i biblioteket har renoverats. Ett nytt hissavtal har ingåtts som innebär ett lägre pris och ett fortlöpande serviceavtal. Arbetet fortsätter med att minska energiförbrukningen i huset. Oron kvarstår över de tätt återkommn- Illustration: Charlotte Sachs de sprängningarna för bygget av Citybanan. De ger vibrationer i fastigheten och eventuella sättningar/sprickbildningar kommer att följas upp med byggherren. Under förra verksamhetsåret höjdes lokalhyrorna för externa hyresgäster med 50 procent. SLS Restaurang Restaurangen har arrangerat luncher, middagar, bröllop, disputationsmiddagar och tagit emot grupper för matlagningskurser och vinprovningar. Under verksamhetsåret arrangerades fyra afterwork-kvällar. Läkaresällskapets Jubileumsbokserie Med anledning av Läkaresällskapets 200-årsjubileum gavs ett bokverk ut, som på olika sätt belyser Läkaresällskapets verksamhet genom åren. Som flera medlemmar redan har noterat, har boken om Sällskapets hus, del 2 i jubileumsserien, inte blivit klar enligt plan. Vi ber om ursäkt för detta. En reservplan finns dock och vi hoppas att på sikt, inom ett par år, att ändå kunna få fram en bok om huset. I Svenska Läkaresällskapets historia de senaste 50 åren. Innehållet i boken speglar utvecklingen på Läkaresällskapet och texterna är skrivna av dem som var med. Redaktör: Christer Edling. II Sällskapets hus historia. III Sällskapets medaljsamling »Medicina in nummis«. Redaktör Thomas Ihre IV Svensk medicinhistoria under tusen år. Redaktör Gunnar Broberg V Från blodhosta till vardagsstress. Sjukvård och medicinare i nittonhundratalets Sverige, av Lars Werkö VI Svenska bokskatter genom fem sekler i medicinhistoriskt perspektiv »Ars Medica Svecana«, av Ove Hagelin Del I Del III Del IV Del V Del VI Del VII SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET PROGRAMBOK JUBILEUMSÅRET 2008 VII Svenska läkare porträtterade via citat, »Som sagt« av Stephan Rössner Del VIII Utgivningen av bokverken har möjliggjorts tack vare generösa bidrag från: Agfa-Gevaert AB • Amersham Health AB • Apoteket AB • AstraZeneca AB • Catarina och Sven Hagströmers Stiftelse Dagens Medicin • Gambro AB • LIF Service AB • Pharmacia Corporation • Philips AB • Praktikertjänst AB Siemens-Elema AB • Sigma Kommun och Landsting • Socialstyrelsen • Stockholmsmässan • Svenska Mässan Sveriges Kommuner och Landsting • SwedishMedtech • TietoEnator Health Care • Göteborgs Universitet Linköpings Universitet • Lunds Universitet • Umeå Universitet • Uppsala Universitet 30 VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Kansliet Den 30 juni 2012 hade kansliet tolv medarbetare anställda. Svenska Läkaresällskapets VD, Mats Bauer, har valt att lämna sitt uppdrag den 30 september 2012 efter sex år som VD för SLS. Mats kliver av det operativa arbetet och kommer att arbeta med SLS fondoch stiftelseförvaltning under hösten 2012–våren 2013. Han kommer att finnas tillgänglig som sakkunnig i olika frågor och underlätta för sin efterträdare så att övergången blir så smidig som möjligt. Processen pågår för att rekrytera en ny VD. Therese van Kerkvoorde har tagit över ekonomifunktionen efter Maritta Pöysti, som gick i pension den 30 september 2011. Therese har förstärkning av Anna Björklund. Medicinjournalist Eva Nordin och Jens Wilkens arbetade under verksamhetsåret på konsultbasis med Riksstämmans vårdpolitiska del. Magnus Anclair har anställts på konsultbasis som projektledare för Riksstämman. Marie-Louise Schyberg slutade sin anställning i maj 2012 för att gå vidare till andra arbetsuppgifter. Hon kommer att efterträdas av Malin Bokstam som börjar den 27 augusti 2012. Vår forskningssekreterare, Malin Wåhlin, slutade sin anställning den 30 juni 2012 för att arbeta hos annan arbetsgivare. Hon efterträds av Monica Windén som börjar sin anställning på SLS den 13 augusti 2012. Kansliet har i samarbete med ITkonsulter fortsatt utvecklingen av IT-systemen. Nytt medlemsregister, ekonomisystem och lokalbokningssystem är installerade. Arbete pågår med utveckling av rapport- och uppföljningsfunktioner m.m. En mobilapplikation beställdes till Riksstämman 2011 och var kopplad till abstraktsystemet. Ett nytt avtal för fondsystemet har ingåtts med ett fristående dataföretag. Mats Bauer VD Magnus Anclaire Konsult Anna Borgström VD-assistent Nämndsekreterare Remisser Mattias Carlsson Vaktmästeri Konferensteknik Agneta Davidsson Ohlson Information SLS Aktuellt Etikdelegationen Biblioteket Årshögtiden Söderbergska priset Gunilla Eng Lokalbokning Konferensservice Eva Kenne Medicinska riksstämman Konst & Läkekonst Välgörenhetsfonder Therese van Kerkvoorde Ekonomi 31 Jaana Logren Marknadsföring Kandidatföreningen Annie Melin Utbildningsdelegationen Språkkommittén IT-kommittén Berzeliussymposier Porträttsamlingen Eva Nordin Medicinjournalist Marie-Louise Schyberg Sektionskontakt Fullmäktige Kongresstiftelsen Levnadsvaneprojektet Christian Tränk Medlemsfrågor Datasupport IT-tekniker Jens Wilkens Konsult Malin Wåhlin Forskningsdelegationen Prioriteringskommittén Forskningsfonder Priser VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Samlingarna Porträtt- och konstsamlingen Under året har poträttvårdaren sökt öka exponeringen av de poträttbyster och poträttreliefer som tidigare inte kunnat exponeras på grund av platsbrist. Ett trettiotal objekt har dels placerats på väggen utanför matsalen dels i trappavsatsen mellan andra och tredje våningen. ”Örnarna” har placerats på ”kioskens” tak i matsalen. Ett väggur i inre matsalen har skickats på renovering. Charles Emils Hagdahls porträtt har av associationsskäl placerats i matsalen. Belysningen kommer dock att förbättras. Porträttvårdaren har skrivit två inlägg i SLS Aktuellt dels kring relieferna dels kring Charles Emil Hagdahl och hans liv. Inga nyförvärv har skett under året. Medicinhistoriska samlingarna Bakgrund: 1907 bildar SLS Sektionen för medicinens historia. Åren 1907–1955 insamlas cirka 11 000 föremål in genom donationer från olika håll, varav minst hälften tillhör Svenska Läkaresällskapet. 1952 bildas Medicinhistoriska vänföreningen, med företrädare för Sektionen för medicinens historia, men också representanter för sjuksköterskor, barnmorskor, tandläkare och farmaceuter. 1955 kunde man inviga ett medicinhistoriskt museum i Stockholm, på Åsögatan, med visningar, program, internationella kontakter och löpande föremålskatalogisering. Äganderätten till föremålen har ofta vållat problem, men gåvor till museet har sedan 1955 betraktats som gåvor till Svenska Läkaresällskapet. Driften av museet var hela tiden baserad på omfattande ideella insatser. Stockholms läns landsting fick ett ökat intresse för museet på 1970-talet och slog fast att det medicinhistoriska museet var en för landstinget betydelsefull institution, som skulle bevaras. Museisamlingarna växte och större lokaler behövdes. Med finansiering från Landstinget, vänföreningen och företagssponsorer invigdes, efter en pietetsfull renovering, det nya museet i Eugeniahemmet på Karolinska sjukhusets område 1995. Kompetensen för vården av samlingarna minskade de följande åren. Landstinget anställde därför en museichef 1999 och vänföreningens roll blev att bistå med anskaffandet av föremål, forskning, utbildning, utställningar och föreläsare. Verksamheten gick med stora underskott och landstinget ökade inte sitt bidrag, Landstingets Vårdare av samlingarna Kulturnämnd beslöt att lägga ner museet trots stora protester. Större delen av inredningen destruerades och föremålen flyttades till museidepån i Tumba. Detta skedde skyndsamt under 2005 och utan kontroll av att katalogisering och föremålsbeskrivningar bevarades. Vad kommer att hända med samlingarna? För närvarande genomförs, med visst ekonomiskt bidrag från Kulturnämnden, men med stora ideella insatser, ett mödosamt registreringsarbete för att till eftervärlden rädda överblicken över de unika samlingarna. I samband med byggandet av det Nya Karolinska Sjukhuset och det centrum för ”life science” som nu byggs inom området har diskussioner förts om en konceptuell idé i skapandet av ett ”Science Center”. Här spekulerar man i möjligheterna att skapa ett kunskapscentrum med aktuell forskning, populariserad för allmänheten i till exempel ett experimentmuseum, men också att upprätta ett medicinskt kulturcentrum. Hagströmerbiblioteket, som är ett av världens främsta medicinska bibliotek, beläget vid Karolinska Institutet och där SLS bokrariteter förvaras, är en naturlig del i ett sådant centrum. För att samla medicinhistorisk kompetens med dessa visioner krävs finansiärer. I rådande ekonomi är detta kanske som att krama vassla ur hälleberget. Det går ändå att skönja en vilja att öka stödet för de medicinhistoriska kulturvärdena. Stockholm är den enda huvudstaden i Europa som inte har ett medicinhistoriskt museum. Det måste betraktas som en hederssak för svensk medicin att sörja för att dess historiska värden och traditioner tillvaratas. Mårten Rosenqvist Porträttsamlingen Gunilla Bolinder Medicinhistoriska samlingen Jörgen Sigurd Medaljsamlingen Medaljsamlingen Svenska Läkarsällskapets medaljsamling omfattar framför allt medaljer slagna till minne av läkare verksamma i Sverige. Samlingen är omfattande och innehåller många unika objekt. Några exempel finns utställda i monter i Läkaresällskapets bibliotek. Av säkerhetsskäl förvaras huvudsamlingen på ett betryggande sätt i kassavalv. I jubileumsboken ”Medicina in nummis”, som gavs ut år 2008, avbildas med utsökta färgbilder och beskrivs med informativa texter medaljerna föreställande svenska läkare. Boken kan köpas genom beställning från kansliet. 32 Tomas Jansson Bokvårdare VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 • • • • • • hagströmerbiblioteket Svenska Läkaresällskapets äldre samling av böcker och tidskrifter finns deponerad på Hagströmerbiblioteket under Karolinska Institutets huvudmannaskap. Biblioteket är sedan sommaren 2010 inrymt i Haga tinghus vid den södra ingången till Hagaparken. Biblioteket har cirka 35 000 katalogiserade böcker inom medicin och angränsande vetenskapsområden, en femtedel av dessa tillhör SLS. Övriga deponenter är Karolinska Institutet (Collegium Medicum), Svenska Tandläkar-Sällskapet, Apotekarsocieteten m.fl. Det senaste tillskottet omfattar äldre alkemi, kemi, fysik och relaterade ämnen från Carl Benedicks’ metallografiska bibliotek. Denna deposition innehåller flera inkunabler (= böcker tryckta före år 1501) och i stort sett alla epokgörande verk inom kemi och fysik fram till sekelskiftet 1800–1900, vilken kompletterar samlingarna av grundvetenskapliga verk på ett utomordentligt sätt. Under våren 2012 har Hagströmerbiblioteket tillsammans med Hagströmerbibliotekets Vänner ordnat en mycket välbesökt populärvetenskaplig föredragsserie med följande temata: Ove Hagelin: Doktor Robak. ´The Swede who became the greatest faker America has even seen´. Torsten Gordh och Björn Lindeke: “Lifs-pusten” Om konsten att uppväcka skendöda. Gunnar W. Bergström: Dofterna styr. Doftämnen i naturen och skönlitteraturen. Dan Jibréus: Vita Räven. (White Fox) och hans kamrater. Tre Pawneeindianers besök i Sverige 1874–1875 och deras öden. Ingvar Svanberg: Linnélärjungen Johan Peter Falck och hans reseberättelsle i Ryssland åren 1768–1774. Nils-Erik Landell: Natur- och kulturpromenad i Hagaparken. Det ofullbordade slottet och parande eldskinnbaggar. Under året har två personer varit anställda av Hagströmerbibliotekets Vänner via externa anslag (Barbro Osher Pro Suecia Foundation) för att dels katalogisera och digitalisera den äldre samlingen läkarporträtt, framförallt från Nils Dahlbergs samling från senare delen av 1700-talet (Eva Knapp), dels framdriva katalogiseringsarbetet av böcker och tidskrifter (Dan Jibréus). Det ekonomiska stödet från Hagströmerbibliotekets Vänner har också gjort det möjligt att komplettera samlingarna med en rad intressanta och värdefulla böcker. Hagströmerbibliotekets skriftserie har under året utkommit med: • Dobreff, James, Jönsson, Arne och Schmitz, Helene (foto). Ur regnskogens skugga. Daniel Rolander och resan till Surinam. Max Ström, 2011. • Ihre, Thomas. Abraham Bäck. Mannen som reformerade den svenska sjukvården. Atlantis, 2012. • Uddenberg, Nils. Linné och mentalsjukdomarna. En kommenterad utgåva av Pehr Osbecks anteckningar om psykiatri under Linnés föreläsningar över Systema Morborum läsåret 1746–1747. Atlantis 2012. 33 En utställning De motu cordis med viktiga böcker ur kardiologins historia har visats i biblioteksrummet i Svenska Läkaresällskapets hus. Intresset för äldre vetenskapliga böcker ökar, vilket cirka 100 visningar för externa grupper är ett bevis på. Haga tingshus Samlingen kompletteras sakta genom förvärv och donationer. Således har under föregående år samlingen utökats med en stor bronsmedalj föreställande Salomon Henschen, som graverades av Eugen Erhardt på uppdrag av Svensk Internmedicinsk förening 1957. Medaljen präglades därefter i mindre storlek 1959 och användes som belöningsmedalj. HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET, uppkallat efter Karolinska Institutets första rektor Anders Johan Hagströmer, bildades 1997 för att ta hand om de värdefulla samlingarna vid Karolinska Institutet och Svenska Läkaresällskapets bibliotek. Biblioteket har en av världens finaste medicinhistoriska boksamlingar. VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 SLS representanter i råd, expertgrupper Apotekens Service AB Anna-Carin Wetterstrand-Enelund, Göteborg samverkan för säker vård Charlotta Grunewald, Stockholm cancerfonden Tor Ekman, Stockholm (styrelseledamot) Elisabet Lidbrink, Stockholm (suppleant) NEPI Ylva Böttiger, Stockholm Bo Carlberg, Umeå Kerstin Hulter Åsberg, Uppsala, suppleant Equalis AB Anders Ehnberg, Strömsund Eva Nylander, Linköping Försäkringskassan • Referensgrupp för utredning bedömning av arbetsförmåga Lars Englund, Falun Mats Hagberg, Stockholm, Margareta Torgén, Uppsala • Referensgrupp Försäkringsmedicinsk utbildning Richard Löfvenberg, Umeå Ulf Peber, Halmstad Hagströmer Biblioteket (samägs KI-SLS) Ove Hagelin, Stockholm Tomas Jansson, Stockholm AB Hygiea Mats Bauer, Östersund Anders Eriksson, Stockholm Margareta Troein Töllborn, Malmö Inera-gruppen Bo Carlberg, Umeå Referensgrupp Din journal på nätet Kristian Axelsson, Skövde Anne Brynolf, Stockholm David Svaninger, Göteborg Prioriteringscentrum Britt Nordlander, Stockholm SBU Margareta Troein Töllborn, Malmö (t.om. 31/12 2011) Peter Friberg, Göteborg (fr.o.m. 1/1 2012) Kulturrådet, KI Gunilla Bolinder, Stockholm, ledamot Tomas Jansson, Stockholm, suppleant Kungliga Vetenskapsakademien Projekt Skolbarns psykiska hälsa Peter Friberg, Göteborg Agnes Hultén, Stockholm Björn Lundin, Linköping landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) Styrgrupp En rökfri generation Hans Rutberg, Linköping Nationella Medicinska Indikationer (SoS, SKL, SBU o SLS) Britt Nordlander, Stockholm Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet) Kerstin Nilsson, Örebro Referensgrupp Utvidgad tjänstgöring för AT-läkare i psykiatri Tove Gunnarsson, Stockholm • Referensgrupp Ledningssystem för kvalitet inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst Anna Nergårdh, Stockholm Hans Rutberg, Linköping • Referensgrupp Skönhetsbehandling Margareta Frohm-Nilsson, Stockholm • Referensgrupp Stöd till implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Lars Jerdén, Falun • Referensgrupp Uppföljning av ändringarna i Hälso- och sjukvårdslagen om fast vårdkontakt, förnyad medicinsk bedömning och utökad information till patienten Margareta Troein Töllborn, Malmö Styrgrupp Kunskapsluckor i vården Ulf Gunnarsson, Stockholm Socialdepartementet • Expertgrupp Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning Kristina Söderlind Rutberg, Linköping • Nationell samling för patientsäkerhet Hans Rutberg, Linköping • • Regeringsuppdrag till Läkemedelsverket Utökad utbytbarhet av läkemedel Ylva Böttiger, Stockholm Bo Carlberg, Umeå Referensgrupp Översyn av informationshantering och journalföring Sabine Koch, Stockholm • Högspecialiserad vård inom Norden Per Tornvall, Stockholm • Referensgrupp Läkare om sjukskrivningspraxis Renee Vickhoff, Skåne • Statens medicinsk-etiska råd SMER Ingemar Engström, Örebro Socialstyrelsen • Enheten för Fackspråk och Informatik Bertil Johansson, Malmö • Nationellt fackspråk för vård och omsorg Magnus Fogelberg • Hearing Rikssjukvård Mats Bauer, Östersund Nils Conradi, Göteborg Karin Ehinger, Karlstad Ulf Näslund, Umeå • Hearing Äldresjukvård Yngve Gustafson, Umeå • Klassifikationsfrågor Jerker Persson, Varberg • Patienthandbok Hans Rutberg, Linköping • Projekt Patientdatalag Gunnar Klein, Stockholm • Projekt Nationell undersökning av förekomsten av vårdskador inom somatisk slutenvård Urban Wingren, Göteborg • Referensgrupp Nationell cancerstrategi för framtiden Gunilla Enblad, Uppsala Ulf Gunnarsson, Stockholm Carsten Rose, Lund Kerstin Sandelin, Stockholm IPULS Styrelse Peter Svensson, Malmö, vice ordförande Margareta Troein Töllborn, Malmö, ledamot Olof Rosén, Stockholm, suppleant • 34 SPUR-stiftelsen Mats Bauer Östersund Kenth Johansson, Västervik Svenska sällskapet för medicinsk forskning (SSMF) Jan Borén, Göteborg Jan Ernerudh, Linköping Eva Maria Fenyö, Lund Inger Sundström Poromaa, Uppsala sveriges kommuner och landsting (SKL) • Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister Mats Bauer, Östersund Ulf Haglund, Uppsala Margareta Kristenson, Linköping • Expertgrupp för Nationella Kvalitetsregister Johan Thor, Stockholm, ordförande Peter Allebeck, Stockholm Boel Andersson Gäre, Jönköping Lars Holmberg, Uppsala Mikael Köhler, Falun Ewa Lundgren, Östersund Olle Nilsson, Uppsala Staffan Olsson, Lund Lise-Lotte Risö Bergerlind, Borås • EIRA-dagarna Göran Petersson, Kalmar VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 • Kompetensgrupp Bättre vård med kvalitetsregister Ulf Haglund, Uppsala Margareta Kristenson, Linköping Stiftelser Henning o Greta Anderssons Stiftelse Kerstin Hulter Åsberg, Uppsala Gunnar Ljunggren, Stockholm • 6:e Nationella konferensen om Patientsäkerhet (SKL, LÖF, SoS) Hans Rutberg, Linköping L.J. Boëthius Stiftelse Margareta Bågedahl-Strindlund, Stockholm • ”Nyckelprojektet” Dan Gothefors, Stockholm Christina Spjut, Stockholm • Projekt Jämlik hälso- och sjukvård Margareta Hammarström, Stockholm Henrietta Cannings Stiftelse Mats Bauer, Östersund Arvid och Elisabeth Lindgrens Stiftelse Anders Eriksson, Stockholm Stiftelsen för forskning och utveckling inom medicinsk mikrobiologi Lena Dillner, Malmö Scandinavian Society for Antimicrobial Chemotherapy Foundation SSAC Niels Frimodt-Møller, Köpenhamn Thurings Stiftelse Bruno Hägglöf, Umeå Vårdalstiftelsen Anna-Carin Olin, Stockholm Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket TLV • Medicinska experter Gauchers sjukdom Maciej Machaczka, Stockholm Anna Nordenström, Stockholm • Medicinska experter Parkinsons sjukdom och RLS Börje Ekman, Örebro Thomas Willows, Stockholm White Ribbon Alliance, WRA Birgitta Essén, Uppsala 35 VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Medlemmar Siffror inom parentes avser föregående verksamhetsår. Statistiken presenteras huvudsakligen per kalenderår, då medlemsavgiften erläggs per kalenderår. Studerandemedlemmar betalar fr.o.m. 1 januari 2012, 100 kr/ år i medlemsavgift. Examinierade men ej legitimerade betalar 350 kr/år (under högst fem år). Hedersmedlemmar och korresponderande medlemmar är avgiftsbefriade. SLS nämnd beslutade att fr.o.m. 2012 införa en kongressavgift även för medlemmar i SLS för deltagande i Medicinska riksstämman. Avgiften är kraftigt reducerad och görs för att kunna fortsätta utvecklingen av Riksstämman som en stimulerande mötesplats för hela vårdteamet, för fortbildning och vårdpolitiska diskussioner. Svenska Läkaresällskapet hade den 30 juni 2012, 16 238 (16 660) medlemmar, en minskning med 422 medlemmar. Under verksamhetsåret 2011/2012 har 48 (53) medlemmar avlidit. Till hedersmedlem kan Sällskapet kalla person med erkänd skicklighet inom medicinen eller medicinen närstående områden eller som på betydelsefullt sätt främjat Läkaresällskapets verksamhet. Vid Årshögtiden 2011 blev Hans Rosling hedersmedlem. Motiveringen löd: ”för hans stora insatser för Svenska Läkaresällskapet i dess syfte att höja kunskapsnivån om global hälsa”. Hans Rosling, Internationell hälsa, Karolinska institutet medlemmar fördelade per kategori MEDLEMMAR FÖRDELADE PER KATEGORI Medlemmar 8 269 (9 026) 727 ( 712) Pensionärer 4 668 (4 523) Studerande 2 456 (2 346) Associerade medlemmar Hedersmedlemmar 37 ( 36) Examinerade men ej legitimerade 64 ( 0) Korresponderande medlemmar 17 ( 17) Avlidna medlemmar 1 juli 2011–30 juni 2012 Sven Åke Almquist Gunnar Andersson Jan-Axel Axelsson Per-Olof Barr Magnus Beckman Frans Beijer Sven Eric Bengtson C-G Bergstrand Torsten Bjarke Per Bjurulf Torbjörn Burman Pia Dahlöf Eva Edin Celina Franco Åke Fritjofsson Sven Grevsten Kenneth Haglid Birger Hasselquist Britt Herlin-Dallner Bengt Hurvell Inga Hägerstrand Marcus Johansson Anders Juhlin Inga Jäderholm-Ek Marietta Kardos Mats Karling Finn Knuds Nils Kock Erik Lindberg Maj-Britt Lindner Göran Lindstedt Jan Malina Brita Mannerheim Lisbeth Messeter Lars Olander Sven Paléus Ralf Pettersson Stanislav Pozarek Owe Rawling 36 Sakari Rekola Sonja Rentze Finn Sandberg Daniel Stålhammar Folke Undén Hermann Wilbrand Staffan Wilén Olof Wisén Rolf Zetterström VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Ekonomi Siffror inom parentes avser föregående verksamhetsår. Verksamheten Medlemsavgiften för verksamhetsåret 2011/12 har oförändrat uppgått till 700 kronor för för alla ordinarie och associerade medlemmar. Pensionärer har betalt 350 kronor. Studerandemedlemmar betalar fr.o.m. årsskiftet 100 kronor. Medlemmar som är examinerade men inte legitimerade betalar 350 kronor (under högst fem år). Summan av Svenska Läkaresällskapets rörelseintäkter uppgår till 23,7 mkr (19,7 mkr) och finansiella intäkter till 3,3 mkr (3,8 mkr). De totala kostnaderna för Sällskapets samtliga verksamhetsområden har under året uppgått till 32,2 mkr (27,1 mkr). Stiftelseförvaltningen Stiftelseförvaltningen är en samförvaltning för 138 anknutna stiftelsers kapital som envar har sitt andelstal, i tillhopa 8714,071 delar. För varje stiftelse lämnas särskild redovisning. Samförvaltningens förmögenhet per 2012-06-30 räknat på marknadsvärde uppgick till 672 mkr (672 mkr). Under året har 22 mkr (25,7 mkr) beviljats i anslag till förfogande för anslag under verksamhetsåret 2012/13 står 24,5 mkr (23 mkr) varav 13,9 mkr till vetenskap (projektanslag, stipendier och resebidrag), 4 mkr till välgörenhet (understöd till behövande) och 6,6 mkr till övriga ändamål (föreläsningar, pris och medaljer). Anslaget till välgörenhet, 4 mkr, får även disponeras för vetenskapliga ändamål. Nettoavkastningen uppgår till 4,3% (4,3%). Stiftelsen Bengt Ihres fond Fondens ändamål är att främja vetenskaplig forskning inom medicinsk gastroenterologi och gastroenterologisk inriktad kirurgi. Stiftelsens tillgångarnas förmögenhet uppgick per 30 juni 2012, räknat på marknadsvärde till 140,8 mkr (142 mkr). Under året har 3,8 mkr (5,7 mkr) beviljats i anslag. 1 mkr har reserverats för Research Fellowship. Till förfogande för anslag under verksamhetsåret 2011/2012 står 5,6 mkr (4,8 mkr). Stiftelseförvaltningens tillgångar den 30 juni 2012 Fondandelar, långfristiga värdepappersinnehav Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa tillgångar Bokförda värden 606 908 907 348 353 65 297 513 Marknadsvärden 606 908 907 348 353 65 297 513 672 554 773 672 554 773 37 VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Sektioner, lokala läkaresällskap och associerade föreningar SLS har 16 238 medlemmar, 67 sektioner, 9 lokala läkaresällskap och 20 associerade föreningar. Årtalet efter sektionen anger när första arbetsordningen godkänts. Sektioner Akutsjukvård 1999 Allergiforskning 1946 Allmänmedicin 1969 Andrologi 2002 Anestesi- och intensivvård 1954 Arbets- och miljömedicin 1907 Audiologi 1990 Barn- och ungdomspsykiatri 1956 Barnkirurgi 1977 Beroendemedicin 1967 Bild- och Funktionsmedicin 1942 Cardiologi 1947 Dermatologi och venereologi 1958 Diabetologi 2005 Endokrinologi 1945 Fysisk aktivitet och idrottsmedicin 1952 Fysiologi 1943 Gastroenterologi 1954 Geriatrik 1951 Handkirurgi 1981 Hematologi 1966 Infektionssjukdomar 1954 Internmedicin 1941 Kirurgi 1907 Klinisk cytologi 1962 Klinisk fysiologi 1958 Klinisk immunologi 1983 Klinisk kemi 1956 Klinisk neurofysiologi 1964 Klinisk nutrition 1965 Lungmedicin 1940 Läkemedelslära 1907 Medicinens historia 1907 Medicinsk genetik 1969 Medicinsk informatik 1969 Medicinsk mikrobiologi 1907 Medicinsk psykologi 1964 Medicinsk radiofysik 1981 Medicinsk teknik och fysik 1956 Medicinsk undervisning 1969 Neurokirurgi 1970 Neuroradiologi 2011 Neurologi 1907 Njurmedicin 1967 Nuklearmedicin 1970 Obstetrik och gynekologi 1905 Odontostomatologi 1946 Oftalmologi 1923 Onkologi 1975 Ortopedi 1954 Otorhinolaryngologi, huvud- och halskirurgi 1907 Patologi 1943 38 Pediatrik 1912 Plastikkirurgi 1978 Psykiatri 1907 Rehabiliteringsmedicin 1920 Reumatologi 1946 Rättsmedicin 1976 Rättspsykiatri 1993 Smärtlindring 2002 Socialmedicin 1971 Thoraxkirurgi 1981 Trafikmedicin 1969 Transfusionsmedicin 1967 Transplantation 1987 Tropikmedicin och internationell hälsa 1984 Urologi 1957 Invalda lokala läkaresällskap Göteborgs Läkaresällskap Helsingborgs Läkaresällskap Jönköpings Läkaresällskap Karlskrona Läkareförening Linköpings Läkaresällskap Läkaresällskapet i Lund Umeå Läkaresällskap Upsala Läkareförening Örebro Läkaresällskap Associerade föreningar eller sällskap Arbetsgruppen för Cystisk Fibros Försäkringsmedicinska Sällskapet Läkare för Miljön Läkarsektionen inom Svensk Förening för Vårdhygien SLS Kandidatförening Svensk Epidemiologisk Förening Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Svensk Förening för Hypertoni, Stroke och Vaskulär medicin Svensk Förening för Medicinsk Utvecklingsbiologi Svensk Förening för Medicinsk Ultraljudsdiagnostik Svensk Förening för Obesitasforskning Svensk Förening för Ortopedisk Medicin Svensk Förening för Palliativ Medicin Svensk Förening för Pulmonell Hypertension Svensk Katastrofmedicinsk Förening Svenska Medicinska Akupunktur Sällskapet Svenska Hjärtförbundet Svenska Läkare mot Kärnvapen Svenska Skolläkarföreningen Sveriges Läkares Intresseförening för Primär Immunbrist VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012 Besvarade remisser 2011/2012 Under verksamhetsåret har Svenska Läkaresällskapet och sektionerna yttrat sig till myndigheter med flera förslag och betänkanden. * Remissvar finns på hemsidan www.sls.se *Betänkandet Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ARBETSMILJÖVERKET Mikrobiologiska arbetsmiljörisker-smitta, toxinpåverkan, överkänslighet samt allmänna råd om tillämpningen av ändringsföreskrifter *Överklagande av Socialstyrelsens beslut om kritik enligt patientsäkerhetslagen *SIS-9547 Aesthetics Surgery Services En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler SIS 9449 Implantat och biologisk säkerhet LÄKEMEDELSVERKET *Parallellimporterade läkemedel *Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) *SIS 9499 Kemiska desinfektionsmedel och antiseptiska medel *Märkning av bipacksedlar för läkemedel *Genomförandet av EU-direktivet om mänskliga organ avsedda för transplantation SIS 9410 Anestesi- och respiratorutrustning ISO TS 16775 *Ds 2011:30 Genomförande av ändringsdirektiv 2010/84/EU avseende säkerhetsövervakning av läkemedel SIS 9302 Sterilisering av medicintekniska produkter. Aseptic processing of health care products *Säkerhetsövervakning av läkemedel för humant bruk *Förslag om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter om godkännande av läkemedel för försäljning m.m. Dnr 581:2012/506866 *Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Läkemedelsverkets föreskrifter om förbud och begränsningar för vissa ämnen att ingå i kosmetika eller hygieniska produkter. Dnr 581:2012/502594 Ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika *Förslag till föreskrifter om tatueringsfärger. Dnr 581:2011/519310 *Ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter om narkotika samt s.k. receptföreskrifter. Dnr 581:2012/500337 *Utvärdering av dostjänsten, remissversion 2011-12-01 Förslag till ändring av licensföreskrifter *Förslag till föreskifter om sjukhusens läkemedelsförsörjning, Dnr 581:2011/502100 Förslag till föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:13) om förskrivning av vissa livsmedel, Dnr 581:2011/514990 *Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande och utlämnande av läkemdel och teknisk sprit, Dnr 581:2011/504097 Förslag till ändring av Läkemedelsverkets föreskrifter om förbud och begränsningar för vissa ämnen att ingå i kosmetiska eller hygieniska produkter, Dnr 581:2011/512364 SOCIALSTYRELSEN *Föreskrifter om hantering av mänskliga organ avsedda för transplantation *Vägledning för läkemedelsgenomgångar för äldre personer *Översynen av läkarnas specialitetsindelning *Förslag till ändring i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring, Dnr 5.1–42315/2011 *Begreppet standardiserad vårdplan och samverkansbegrepp, Dnr 27796/2011 *Begrepp inom områdena vårdplatser samt överbeläggningar och utlokalisering av patienter, Dnr 6.8-32505/2011 SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SIS 9973 Sterilisering av medicintekniska produkter. Washer-disinfectors SIS 9975 Sterilisering av medicintekniska produkter. Strålning SIS 9267 Sterilisering av medicintekniska produkter *SIS 9252 Renhet i operationsrum SIS 9268 Laboratoriemedicin SIS 9287 Anestesi- och respiratorutrustning. Anestesimedelsförgasare SIS 9247 Anestesi- och respiratorutrustning. Slangmontage för medicinska gaser vid låga tryck *SIS 9158 Hälso- och sjukvårdsinformatik TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET *Prissättning av utbytbara läkemedel och utbyte av läkemedel m.m. Dnr 2794/2011 TRANSPORTSTYRELSEN Förslag till ändring av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:71) om innehav körkort med villkor alkolås SIS 9846 Anestesi- och respiratorutrustning - Particular requirements for basic safety and essential performance of clinical thermometers for body temperature measurement *Promemorian Förordnande av ledamöter och ersättare i de regionala etikprövningsnämnderna SIS 9933 Anestesi- och respiratorutrustning – Oxygen concentrators for medical use MILJÖDEPARTEMENTET Förslag Rådets direktiv KOM (2011) 593 slutlig SIS 9845 Anestesi- och respiratorutrustning – Medicinsk sugutrustning. Del 3: Sugutrustning med vakuum eller komprimerad gas som drivkälla *Framtidens högkostnadsskydd i vården (SOU 2012:2) SIS -TK 334, ISO 13131 standardförslag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET *Förslag till förordning om register för viss befolkningsbaserad forskning SIS 9849 Anestesi- och respiratorutrustning – Koniska kopplingar *Hjälpmedel - ökad delaktighet och valfrihet SIS-9545 Implantat och biologisk säkerhet SIS-9839 Sterilisering av medicintekniska produkter *Läkemedelsverkets föreskrifter om kliniska läkemedelsprövningar, Dnr 581:2011/516887 SOCIALDEPARTEMENTET *Förhindrande av förfalskade läkemedel i den lagliga försörjningskedjan SIS 9718 Implantat och biologisk säkerhet SIS 9795 Implantat och biologisk säkerhet SIS 9844 Anestesi- och respiratorutrustning Medicinsk sugutrustning. Del 2: Manuellt driven sugutrustning SIS 9843 Anestesi- och respiratorutrustning – Breathing sets and connectors 39 Besöksadress: Klara Östra Kyrkogata 10 · Box 738 · 101 35 Stockholm Telefon 08-440 88 60 · Fax 08-440 88 99 · E-post [email protected] · Internet www.sls.se 40 AM 2012 VERKSAMHETSBER ÄT TELSE 2011–2012
© Copyright 2024