Margot Wallström öm - Svenska Läkaresällskapet
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet FRAMTIDENS HÄLSA ANNONS Margot Wallström öm om kvinnors s betydelse för världshälsan. Sid 19 Årets tema för Medicinska riksstämman 28–30 november Foto: Åsa Dahlgren Foto: UN Photo/Evan Schneider srukmapå n i c i d e Msstämman äger san rik lmsmäs Stockho /11 0 s 2o8ch–a3 rrangera sk a av Sven pet . ka s ll ä L äk ar e s Livsfarligt ... ... fö för miljontals ilj l k kvinnor i och hb barn på å llandsbygden d b d i världens ä ld fattigaste f ig länder – för att det råder brist på utbildad sjukvårdspersonal. l. – Fler dör i onödan i samband med förlossningar än i aids, malaria a och tbc, säger professor Staffan Bergström som driver projektett att vidareutbilda afrikanska barnmorskor till ”kirurger”. 10–11 11 – Livsstilssjukdomarna är det största hotet mot vår hälsa, säger Mai-Lis Hellénius. 14 – SLUTA ATT SKULDBELÄGGA Säger professor Christopher Gillberg i intervju. 13 Therese Alsham Alshammar mmar – med hälsan och kroppen som insats nsats Simlandslagets läkare René Tour menar att rätt tänk gerr bäst resultat. Foto: Maija Axelsson Distribueras med Dagens Nyheter 2012.11.25. Frågor om innehållet besvaras av vd Filippa Nyberg, 08-440 88 65. 4 Foto: Foto Fot FFo oto o: Å Ås Åsaa Da D Dahlgren ah hlgr hlg lg lgr grren g en Diagnos adhd LivsstilsLi i il pr professorn ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet Ordförande Framtidens hälsa – en hjärtefråga Hur ska sjuk- och hälsovården och samhället hantera det snabbt ökande behovet av vård och omsorg hos en befolkning som blir allt äldre och med en suboptimal livsstil? Det är en av vår tids viktigaste samhällsfrågor. Sjukvårdens och samhällets resurser kommer helt enkelt inte att räcka till om vi inte lyckas bryta den negativa spiral av ökad ohälsa vi ser framför oss. Vi behöver fundera över prioriteringar. Som läkare med lång erfarenhet av hjärt- och kärlforskning har jag de tio senaste åren sett en skrämmande ökning av livsstilsbetingade sjukdomar och riskfaktorer allt längre ned i åldrarna. Den utvecklingen kommer att fortsätta om inget görs. Flera möjligheter finns. Att behandla sjukdom är självklart. Att förebygga likaså. Vi måste, i ökad utsträckning, värna om hälsan hos dem som är friska så att vi kan garantera bra sjukvård åt de grupper som behöver den bäst; barn, äldre och svårt sjuka. Så enkelt och så svårt är det. ”De senaste tio åren har jag sett en skrämmande ökning av livsstilsbetingade sjukdomar allt längre ned i åldrarna.” M Temat för årets Medicinska riksstämma den 28–30 november är Framtidens hälsa. Här ställer vi många av de livsviktiga frågorna: Hur hjälper vi människor att ställa om till en sundare livsstil? Hur ser vi till att ny kunskap tas till vara på ett bättre sätt inom hälso- och sjukvården? Och hur sprider vi inom vårdprofessionerna den kompetens och kunskap vi har om sambandet mellan livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet, tobak, alkohol och hälsa/ohälsa vidare till andra delar av samhället. Uppfyller vi FNs och WHOs intentioner? På Medicinska riksstämman, som är en tvärvetenskaplig mötesplats för hälso- och sjukvårdsprofessionen och alla aktörer kring den, finns en unik möjlighet till samtal och lärande om hur vi i bred samverkan förebygger ohälsa och skapar en ännu bättre hälso- och sjukvård. Vi ska inte bara bota sjukdomar, utan också spela en aktiv roll för att förebygga mental och fysisk ohälsa, såväl i mötet med patienterna som i bred samverkan med andra sektorer i samhället. Jag hoppas att årets Medicinska riksstämma och den tidning du håller i handen ska bidra till att både bredda och fördjupa diskussionen om hur vi förebygger ohälsa så att fler kan leva ett långt, friskt och aktivt liv. Foto: Jaana Logren Kära läsare, Peter Friberg Ordförande i Svenska Läkaresällskapet edicinska riksstämman arrangeras i år för 69:e gången av Svenska Läkaresällskapet. Det är ett unikt tillfälle att presentera den senaste forskningen och ett tillfälle för oss att samtala med beslutsfattarna. Tillsammans med våra sektioner och medarrangörer har vi arbetat fram ett spännande och brett program som ska lyfta hälso- och sjukvårdens viktigaste frågor – och tanken är att riksstämman ska fungera som Almedalen för vården. Vi erbjuder en unik tvärvetenskaplig DN-läsare eller besökare på Medicinska riksstämman smakprov på angelägna och intressanta ämnen som diskuteras i tre intensiva dagar. Att tänka förebyggande och att tänka hälsoinriktat kan också handla om att vi hela tiden måste studera riskerna med våra utrednings- och behandlingsmetoder så att inte vården ökar patientens börda med nya besvär och symtom. Att arbeta för Framtidens hälsa innebär också att stödja människor i ansvaret för den egna hälsan och i möjligheten att vara delaktig i planeringen av den egna vården. mötesplats där alla inom vårdens professioner kan mötas för att fortbilda sig, debattera, diskutera, träffa kollegor, politiker och företrädare från näringslivet. Med årets tema ”Framtidens hälsa” vill vi stimulera till samtal och lärande både med ett lokalt och ett globalt perspektiv. Framtidens hälsa är allas ansvar. Tillsammans kan vi utveckla en bättre hälso- och sjukvård och höja livskvaliteten för dagens och morgondagens patienter. Genom kunskap och dialog vill vi utveckla vården tillsammans. Att förebygga sjukdom handlar om Jag önskar dig trevlig läsning och att motverka skador på miljö och klimat, att påverka levnadsvanor och att rätt använda kunskap om ärftliga mekanismer. En mängd av vårdens insatser är inriktade på att förebygga effekterna av en sjukdom – behandling av högt att den här tidningen ska ge dig som Nils Conradi Medicinska riksstämmans generalsekreterare FAKTA SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET • Är en fackligt och politiskt obunden organisation som främjar vetenskap, utbildning och kvalitet inom hälso- och sjukvård. • Är indelad i 67 vetenskapliga sektioner/specialiteter. • Har omkring 16 000 medlemmar. • Är en av Europas äldsta läkarorganisationer, grundad 1808. • Arrangerar bland annat den årliga Medicinska riksstämman, Berzeliussymposier och Läkardagarna i Örebro. Medicinska riksstämman på Stockholmsmässan riktar sig till yrkesverksamma inom sjukvården. Kongressavgifter: onsdag och torsdag 2 750 kr/dag, fredag 2 250 kr, alla tre dagarna 5 000 kr. Betalas på plats. En annonsbilaga från Svenska Läkaresällskapet. Vd Filippa Nyberg svarar på frågor om innehållet, 08-440 88 65, [email protected] www.sls.se Gilla Svenska Läkaresällskapet på facebook! www.facebook.com/svenskalakaresallskapet 2 Svenska Läkaresällskapet blodtryck för att minska risken för hjärtinfarkt och stroke, eller behandling av till exempel diabetes för att minska risken för nedsatt syn och underbensamputationer. Medlemmar i Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening och Legitimerade sjukgymnasters Riksförbund: 3 dagar 2 000 kr, 2 dagar 1 600 kr, en dag (ons/tor) 1 000 kr, fredag 500 kr. Pensionärer 500 kr, medlemmar i Kandidatföreningen: fri entré, övriga studenter: 100 kr. • Som medlem i Svenska Läkaresällskapet är du med och påverkar utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård, välkommen! Medlemskap: ordinarie och associerad medlem 700 kr/år. Läkarexamen men ej leg (högst under fem år) 350 kr/år. Pensionärer (från det år man fyller 65) 350 kr/år. Studerande 100 kr. Läs mer på: www.riksstamman.se Intelligent kommunikation sedan 1984. InPress, grundat av Conny Unéus, är ett tidningsföretag som producerar bilagor i rikspress. Projektledare: Lars Jakobsson · Redaktör: Ulrica Segersten · Grafisk form: Tove Engström · Repro: InPress Tryck: Bold Printing Group/Daily Print · Illustrationer: Stina Wirsén/Woo agentur · www.inpress.com Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet ANNONS e ls te if st s rg be er öd S r na ag R ån fr er Över 65 miljon Forskare prisades på Fotografiska Den 26 oktober firades 2012 års Ragnar Söderbergforskare i medicin vid en festlig galamiddag på Fotografiska i Stockholm. ”181 forskare ansökte, av dessa valdes 8 forskare ut. Jag är övertygad om att min farfar hade varit mycket stolt”, sade ordföranden för Ragnar Söderbergs stiftelse i ett inledande tal. in: rbergforskare i medic de Sö ar gn Ra s år 12 20 Att det behövs stöd till unga forskare är politiker och statliga forskningsfinansiärer rörande eniga om. Ändå satsar regeringen bara 50 miljoner kronor på unga forskare inom samtliga fält i forskningspropositionen. Som jämförelse satsar Ragnar Söderbergs stiftelse över 65 miljoner kronor, enbart inom fältet medicin. I dag ägnar svenska forskare en stor del av sin tid åt ansökningar om forskningsfinansiering. Stiftelsen vill ge möjlighet att i stället satsa helhjärtat på forskningen. Det är anledningen till att utlysningen i medicin erbjuder Olov Andersson, Karolinska Institutet: – Det finns fem olika celltyper i de langerhanska angerhanska öarna. Jag försöker få betacellerna som producerar insulin att dela sig, så att man kan få ut mer insulin. Och om man hittar den signal som gör att betacellerna delar sig så att man har kontroll över processen, rocessen, skulle det kunna kun bli mö möjligt öjligt att odla betaceller. François Lallemend, Karolinska Institutet: – Som första forskargrupp kommer vi att karakterisera de olika typer av sensoriska neuron som sammanlänkar enstaka armmuskler med det centrala nervsystemet. Vi hoppas att studierna kommer att leda till mer effektiva smärtterapier och förbättra möjligheterna att reparera nerverna efter en ryggmärgsskada. ygg g ”Inom forskningen är det individen som gör skillnaden. Därför vill vi stödja individer, inte stora forskningsprogram eller universitet.” Lisa Westerberg, Karolinska Institutet: – Vi studerar patienter som föds med avsaknad av immunförsvar, – ”immunbristsjukdom” – som medför att de inte kan återhämta sig från vanliga infektioner. Samtidigt har dessa patienter stor risk att utveckla en immunreaktion mot egna kroppen och blodcellscancer. Vi försöker utröna varför dessa patienter har ett obalanserat immunförsvar och utveckla nya behandlingsmetoder. Ragnar Söderberg, ordförande för Ragnar Söderbergs stiftelse femåriga anslag. Alla som har uppfyllt grundkraven har haft möjlighet att ansöka, utan nomineringsförfarande. Varje utvald forskare får cirka åtta miljoner kronor fördelat på fem år, för att komma i gång med sitt projekt och bygga upp en forskargrupp. Individer gör skillnad Ragnar Söderbergs stiftelse är en familjeangelägenhet och det märktes under kvällen: både forskarnas och stiftelsens familjer och vänner var inbjudna. Kvällens inbjudna fick bland annat se filmer som presenterade de åtta Ragnar Söderbergforskarna i medicin och deras forskning. – Inom forskning är det individen som gör skillnaden. Därför vill vi stödja individer, inte stora forskningsprogram eller universitet, sade Ragnar Söderberg. Maria Kasper, Karolinska Institutet: – Hårsäcken är i princip ett eget organ och när vi får ett sår i huden hjälper hårsäckens stamceller till att läka såret. Cancer är i princip stamceller som löper amok. Men hur blir goda celler onda? Hur blir stamceller cancerceller? Det är frågor som jag hoppas besvara med min forskning. Marie Carlén, Karolinska Institutet: – Många psykiska sjukdomar kännetecknas av förändrad förmåga att fokusera, tänka, minnas och förstå. Med optogenetik kan vi nu direkt manipulera hjärnans nätverk av nervceller så att vi kan förstå vilka nätverk i hjärnan som är involverade i kognitiva processer. Kan vi demonstrera normala mentala processer, kan vi också förstå vad som går fel vid psykisk sjukdom. Camilla Svensson, Karolinska Institutet: – Vid ledgångsreumatism är det en del av immunsystemet som attackerar brosket, startar en inflammation och ger smärta. Antikropparna kan i sig orsaka smärta. Många med ledgångsreumatism får läkemedel som minskar ledsvullnaden, men eftersom antikropparna fortfarande finns kvar har de ont. Vi ser att man skulle kunna utveckla nya former av smärtlindring. Mia Phillipson, Uppsala universitet: – För att hjälpa en diabetiker genom transplantation av langerhanska öar, behövs många öar från flera donatorer. Prognosen är inte så bra; efter ett tag dör öarna. Vi har funnit att öarna mår mycket bättre om man transplanterar dem till levervävnad. Nu försöker vi förstå hur blodkärlen bildas och hur man kan få dem att må bättre. Marie Lagerquist, Göteborgs universitet: – Varje år orsakar benskörhet stort lidande och stora kostnader för samhället. Varannan svensk kvinna drabbas. Målet med vårt projekt är att ta reda på varför östrogenet skyddar mot frakturer, så att det ska bli möjligt att utveckla läkemedel som liknar östrogen, men inte har östrogenets farliga bieffekter. Femåriga anslag till unga forskare i medicin För att ge unga, framstående forskare i medicin möjlighet att koncentrera sig på sin forskning i stället för att jaga kortsiktig finansiering, har Ragnar Söderbergs stiftelse utformat en utlysning som erbjuder femåriga anslag. Åtta forskare får forskningsanslag på över åtta miljoner kronor fördelat på fem år. De 181 inkomna ansökningarna har utvärderats av en grupp sakkunniga, där Carl-Henrik Heldin, vice ordförande för European Research Council, varit ordförande. Ragnar Söderbergs stiftelse är en privat forskningsfinansiär som stödjer forskning inom medicin, ekonomi och rättsvetenskap. www.ragnarsoderbergsstiftelse.se Svenska Läkaresällskapet 3 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet 500 programpunkter under Medicinska riksstämman 28–30 november. NYA ETISKA RIKTLINJER FÖR HLR SLS, Svenska sjuksköterskeföreningen och Svenska HLR-rådet har utarbetat nya etiska riktlinjer för hjärtlungräddning som presenteras på Riksstämman. Tröstaren Visste du att Sverige har en diplomerad barnvårdhund? Hon heter Livia, är en labradoodle och jobbar på Lilla Erstagården i Stockholm, Sveriges första barnhospice. Toppidrottares hälsa S imlandslagsläkare Tour: ”Att tänka rätt är oerhört fundamentalt” Förra året vann simmaren Therese Alshammar Svenska Dagbladets bragdmedalj. 35 år gammal var hon bättre än hon någonsin varit under sin 20-åriga karriär. Hur får hon och de andra elitsimmarna kroppen att hålla, vad är hemligheten? Vi träffade simlandslagets läkare René Tour. D Text: Johan Holmström Foto: Niklas Larsson, Kimimasa Mayama/ Scanpix et är fredagseftermiddag på S:t Görans sjukhus på Kungsholmen i Stockholm. På endoskopiavdelningen är det lugnt. René Tour är chef här, och i hans arbetsvardag leder han arbetet med att undersöka och göra kirurgiska ingrepp på patienternas tarmar. Han är också läkare för det svenska simlandslaget, något han varit på volontär basis sedan 1991. – Jag var aktiv själv, simmade SM under 70-talet. Parallellt läste jag till läkare. Under 80-talet var jag ordförande i Neptuns simsektion, och då och då ute på läkaruppdrag inom simningen. Det var ganska logiskt att jag fick frågan om att vara landslagsläkare, jag kunde simningen inifrån, säger René. Under de drygt 20 år som René Tour varit landslagsläkare har simningen revolutionerats, rekordtiderna är flera sekunder bättre på många distanser. Det beror på flera saker, till exempel har träningsmetoderna förbättrats och individualiserats. – När jag kom in tränade alla nästan enbart i bassängen, simmade fram och tillbaka längd efter längd, samma sak morgon och kväll. I dag är träningen helt individuell och ser olika ut. Vissa tränar p 10 pass i veckan, andra 14, vissa kör a mycket landträning medan andra är mycket i vattnet. E av de m En mest avgö- ra ande orsak rande orsakerna till att resulta resultaten blivit bättre är minskningen aav överträning som so mer eller mindre förstört kroppar. – Den sammanlagsam da träningstiden träningst är densamma som på 90-talet, men särskilt de d äldre simmarna mar René Tour har följt Therese Alshammar under lång tid. Hennes sjukdagar var nere i noll i många år – en viktig anledning till framgången. plockar in alternativ markträning. Lars Frölander (VM- och OS-guldmedaljör), som då var i vattnet 20–25 timmar i veckan, är kanske nere på hälften nu. I stället är han mycket i gymmet, han har dessutom lagt in yoga i träningsprogrammet. När Anna-Karin Kammerling, en av Sveriges tidigare framgångsrika simmare, var som bäst tränade hon boxning. Ett annat exempel på alternativ träning är Therese Alshammar, som under en period tränade mycket friidrott. – Jag tror att huvudet mår bra av att skifta träningsformer. Att tänka rätt och vara närvarande är oerhört fundamentalt i simningen. Ofta kan överträning vara av mental natur, man orkar inte VID T TÄVLING René To Tour, simlandslagets läkare: – Jag är med 15–20 tävlingsdagar per år, först och främst mästerskapstävlingar. Jag finns med vid besluten om vid mä att täv tävla eller inte tävla, träna eller inte träna. 4 Svenska Läkaresällskapet för att man är uttråkad. Det här tror jag vi alla känner igen. En av René Tours viktigaste uppgifter som landslagsläkare är att hjälpa simmarna att få ner antalet sjukdagar. Han menar att kontinuerlig träning utan sjukdomsavbrott är det effektivaste sättet att öka träningsdosen och därmed förbättra resultaten. – Jag utbildar simmarna och lär känna dem för att kunna ge personliga råd. Många av dem som jag har följt under lång tid, har minskat sina sjukdagar. Therese Alshammar har till exempel varit nere i noll under många år och det tror jag är en viktig anledning till att hon varit så bra. René menar att det egentligen är gans- ka enkelt. Det gäller att sova och äta bra, samt se till att man inte stressar. Utmaningen är att hitta sina egna gränser. – Man har väldigt individuella gränser för vad som krävs för att hålla sig frisk. Nyckeln är att föra noggrann träningsdagbok. Då kan man gå tillbaka och se hur sömn, mat och stress är kopplat till resultaten. Jag är övertygad om att de riktigt framgångsrika simmarna har gjort detta under en del av karriären och på så sätt lärt känna sina gränser, och därmed kunnat pressa sig så mycket som det bara var möjligt. Att känna sin kropp kan vara skillnaden mellan medalj eller inte. Stressen då, är det inte lättare sagt än gjort att kontrollera sitt liv? – Vissa aktiva har en benägenhet att dra på sig infektioner. Så fort det börjar närma sig tävlingssituation blir de mer sårbara. Virus och bakterier finns ju där hela tiden, men så plötsligt när det är skarpt läge poppar infektionen upp. René Tour menar att man måste lära sig känna igen symtomen för att kunna bryta mönster. – Det kan vara trötthet, irritabilitet, att man är lite halvdeppig eller har yrselkänslor. Så fort man känner av det här behöver man vara extra noggrann med sömn och mat, försöka ta det lugnt och vila mycket. Efteråt får man återigen gå tillbaka till sin träningsdagbok och se vad man kan göra annorlunda. 55 miljoner européer dricker alkohol på direkt skadliga nivåer. Källa: Amphoraproject.net ”Det är viktigt att informera personer som har riskbruk att det är möjligt att sluta.” Linda Sobell, ledande auktoritet inom beroendeforskning, Nova Southeastern University (NSU), Florida. 007 Foto: Erik Lundbäck Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet ANNONS Hiv-drabbad Den längsta resan, är resan inåt är en ny film av Staffan Hildebrand om Steve Sjöquist som fick hiv-diagnos för 25 år sedan. Premiär i vår. Hotet mot folkhälsan -syndromet James Bond-filmer har oftast samma upplägg: Bond på exotisk plats, förför vackra kvinnor, blir tagen av skurkar, flyr, dödar skurkarna och får donnan på slutet. Man kan göra statistik av det mesta och det har tidskriften The Economist gjort även på Bonds levnadsvanor. En oroväckande trend är att Daniel Text: Ulrica Segersten Foto: Colourbox Craig i de senaste Bond-filmerna konsumerar nästan tio gånger fler Martinis än Roger Moore och Sean Connery på sin tid. Bond följer en oroväckande europeisk trend, visar en forskningsrapport om européers dryckesvanor. Vad Bond, James Bond, i ren självbevarelsedrift borde tänka på, är att alkohol är den tredje största riskfaktorn för död och handikapp i Europa. Uppskattningsvis dricker 55 miljoner européer så mycket alkohol att det räknas som ett riskbruk. De senaste tio åren har den genomsnittliga alkoholkonsumtionen kraftigt ökat till 11 liter ren alkohol per person och år. Européer dricker dubbelt så mycket alkohol som det globala genomsnittet. Svenska Läkaresällskapet bjöd tidigare i höst in representanter från flera europeiska länder till symposium kring de alarmerande resultaten från det europeiska forskningsprojektet Amphora. Enligt en av de inbjudna talarna, Antoni Gual, psykiater och specialist i beroendemedicin vid universitetssjukhuset Hospital Clinico i Barcelona, finns det vetenskapliga data som visar att alkohol, förutom allvarliga sjukdomar, skador och socialt lidande, orsakar 136 000 cancerfall om året i EU. Vad Antoni Gual och forskningsrapporten vill framhålla, är att genomsnittseuropéen dricker så stora mäng- der alkohol att det kan ktas som betraktas erframkallande cancer gift. – Nu krävs nya lagar egler på alkoholomoch regler rådet för att skydda människors hälsa. I ett manifest som rskare från 14 länder står 71 forskare m, uppmanas Europas regerbakom, ingar att införa en cancervarning på lkoholhaltiga drycker. Vi anser alla alkoholhaltiga även att det är dags att förbjuda all holreklam, sade Antoni Gual alkoholreklam, an var på besök i Sverige. när han Förhoppningen oppningen med symposiet i holm är att beslutsfattare ska ta Stockholm till sigg de vetenskapliga underlagen från Amphora-projektet, och börja tillämpaa kunskapen för att utforma iva åtgärder i syfte att effektiva ygga och minska förebygga mfattande skador, de om ader och lidande kostnader som orsakas av alko alkohol. Enligt en studie vid Lunds universitet kostar alkoholkonalko sumtionen i Sverrige cirka 20,3 miljarder kron kronor netto om året i form av bbland annat sjukfrånvaro, sjukv sjukvård och annan vård, brott, förtida pensionering och dödsfall. FAKTA Vid ett FN-möte förra året om NCD, non communicable dise diseases, identifierade man alkoholkonsumtion som en av de fyra sto stora riskfaktorerna för att drabbas aav livsstilssjukdomar som diabet diabetes, cancer, övervikt, hjärt-kärlsjukdomar. Dessa sjukdomar står för två tredjedelar av världens sjukdo sjukdomsbörda. Forskning ger stöd åt Svensk Alkoholpolitik De mest kostnadseffektiva medlen för att minska alkoholens skadeverkningar är enligt EU:s alkoholsforskningsprojekt att begränsa tillgången till alkohol genom en aktiv prispolitik och kontroll av försäljning och servering av alkohol. Denna uppfattning ger stöd för Sveriges politik och aktuella studier visar att den svenska linjen är framgångsrik. I 2012 års drogvaneundersökning, genomförd av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, framgår det att ökningen i narkotikaanvändning bland pojkar de senaste åren har avstannat och att den långsamt sjunkande trenden i tobaksanvändning håller i sig. Men de största förändringarna gäller ungdomars konsumtion av alkohol. Samtliga riksdagspartier har ställt sig bakom ett visionärt långsiktigt övergripande mål: ”Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk.” Alkoholskadorna bland niondeklassare har minskat med 35 procent bland killar och 29 procent bland tjejer. Samtidigt har antalet som debuterar med alkohol före 13 års ålder halverats de senaste tio åren. Annonsen är publicerad av ANDT-sekretariet ANDT-sekretariatet är en samordningsfunktion för regeringens arbete med alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. www.regeringen.se/andt-sekretariatet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svenska Läkaresällskapet 5 ANNONS Mer än piller Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet Hälften av alla patienter med kroniska sjukdomar följer inte ordinationerna. Med motiverande samtal ökar följsamheten. NY VD PÅ SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET ”Det är lite av en gåta att alla studier om musikens betydelse för hälsan och inlärningen inte har fått genomslag i politiken.” Svenska Läkaresällskapet har ny vd. Filippa Nyberg heter hon och kommer närmast från Akademiska sjukhuset i Uppsala. Ulf Jederlund, psyko- och musikterapeut Foto: Claes Brodda Mötet med vården Se människan Kultur som botemedel Text: Ulrica Segersten I dag finns tillräckligt mycket data och studier som visar att kultur minst en gång i veckan kan påverka kroppen, och hur man kan hantera smärta och utmattning. Det berättar medicine doktor Eva Bojner Horwitz, diplomerad terapeut inom dansterapi och författare, som länge har forskat kring kulturhälsa vid Uppsala universitet. – Kultur har en förmåga att gå bakom orden. Dans, musik och teater kan öppna och förändra vårt medvetande på ett djupare plan. När vi får kontakt med det lustfyllda i livet, är det som att vända ut och in på emotionshjärnan. Eva Bojner Horwitz menar att det finns en öppenhet på vårdcentraler att använda kultur i vården, till exempel har skådespelare och musiker kommit in på enheter för utmattade kvinnor i Storstockholm via satsningen Kulturpalett för kvinnors hälsa. I dagens läge finns tillräckligt mycket data som visar på att dans, musik och bild påverkar kroppen exem-ssrelaterad pelvis vid stressrelaterad romyalgi. Därför smärta och fibromyalgi. jner Horwitz att menar Eva Bojner det vore viktigtt att nu systematisera den data som finns. – Vi måste hjälpas åt att använda den kunskap vi har. Både patienter och personal mår bättre ända kultur i vården. om vi kan använda ande och smärtlindLivsförlängande ter finns, rätt använd, rande aktiviteter äsan på oss. mitt framför näsan Trots att de flesta läkare väljer sitt yrke för att hjälpa andra, anser Astrid Seeberger, överläkare på Karolinska Institutet, att den humanistiska synen inom vården är hotad. Text: Sofia Hillborg Bild: Stina Wirsén/ Woo agentur – Vi tillämpar ett ekonomiskt tänkande som förstås är viktigt och bra, eftersom vi har begränsade resurser som vi måste förvalta väl. Men människor kan inte bara ses som vårdkonsumenter. Man tror i dag att man kan överföra modeller från tillverkningsindustrin till vården. Men patienter är inga bilar. Bilar lider inte, men det gör däremot patienter. Astrid Seeberger är skeptisk till den ökande kommersialiseringen av vården som i till exempel Stockholms läns landsting tar sig uttryck i att 65 procent av vårdcentralerna i dag är privatiserade. – Då måste man givetvis också hålla en viss produktionstakt. Enligt en rapport utförd av SKL 2009, ligger svenska läkare i världsbotten när det gäller tid med patienterna. En sjukhusläkare ägnar i allmänhet bara en femtedel av sin tid åt direkta patientkontakter. Men är detta synsätt egentligen ekonomiskt effektivt? Astrid Seeberger är tveksam. När läkare inte har tid att tala med sina patienter ökar risken att man inte heller ställer rätt diagnos. – 15 procent av alla diagnoser är felaktiga och för vissa sjukdomar är talen ännu högre. Samtalet med patienten är viktigt också ur ett annat perspektiv, det som brukar kallas compliance eller följsamhet, det vill säga att patienten faktiskt äter sin medicin och följer läkarens ordinationer. – Hälften av patienterna med kroniska sjukdomar följer inte ordinationerna. Om man ger patienterna tid och har goda samtal, kan man öka följ- 2012-ÅRS HIPPOKRATESPRISTAGARE 2012- Kanske hänger detta inte bara ihop med den information läkare och patient lyckas utbyta under samtalet. Det kan ha något att göra med att patienten känner att någon faktiskt bryr sig om. – Många patienter skäms över sina kroppar, de känner sig inte betydelsefulla och tycker kanske därför inte att det spelar så stor roll om de inte sköter medicineringen. I dag finns kliniker där man helt har Astrid Se Seeberger är universitetslektor och överläkare vid Karolinska Institutet. Hon är o också författare och har skrivit flera böcker, bland annat Den skamlösa nyfikenheten, en bok om det goda samtalet. nyfikenh tagit bort patientansvaret i systemet, där alltså alla läkare ses som utbytbara. – Jag tror inte att det är effektivt. Patienter med diabetes kan till exempel utveckla njursvikt om de missköter sig. Det kräver dialys, något som kostar 700 000 kronor per patient och år. Hon får årets Hippokratespris för att hon sedan många år på ett tydligt sätt lyft fram bety betydelsen och värdet av etiska frågor i såväl sjukvårdens vardag som i undervis undervisningen av läkarstudenter. Hippokratespriset delas ut av Svenska Läkaresä Läkaresällskapet efter förslag från SLS Delegation för medicinsk etik. Foto: Sofia Runarsdotter 6 Svenska Läkaresällskapet samheten. Att vi inte har tid för patienterna påverkar den medicinska vården. Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet ANNONS Dags för svensk vård att prioritera handhygien När den ungerske läkaren Ignaz Semmelweis började förespråka handdesinfektion 1847, sjönk dödligheten i barnsängsfeber drastiskt. – Undersökningar visar att det fortfarande är allt för många inom sjukvården som inte tvättar händerna innan de träffar patienter, säger Björn Rylander, vd för Sterisol. De senaste 30 åren har svenska Sterisol varit ett av de ledande hygienföretagen inom nordisk sjukvård. I Norge använder exempelvis 90 procent av sjukhusen Sterisols produkter inom handtvätt och handdesinfektion. Även i Polen och Schweiz har Sterisol en betydande marknadsandel inom sjukvårdssektorn. Sterisols hygienprodukter är unikt skonsamma mot huden eftersom de inte innehåller parfym eller konserveringsmedel. Det har betydelse, inte bara för personer med allergi och överkänslighet, utan egent- ligen för alla inom vården som har patientkontakt. Det kan bli många handtvättar om dagen och om personalen upplever att tvålen eller handspriten torkar ut händerna, kan handhygienen bli en källa till obehag. – Våra produkter upplevs som väldigt behagliga och skonsamma för huden över tid. När huden mår bra, och inte blir uttorkad eller skadad vid frekvent handtvätt, ökar också följsamheten till hygienföreskrifterna. Sterisol har en unik luft- och bakterietät förpackning som skyddar innehållet. Därmed behövs inga konserveringsmedel eller parfymer. – Debatten om allergier och konserveringsmedel blossar upp då och då. Vi vill tala om att det faktiskt går att tillverka produkter utan konserveringsmedel, säger Björn Rylander. Sterisol lanserar nu även ett 1 liters-system som passar i standardsystemet DispensoPac. I och med detta kan inköpsavdelningen på sjukhusen köpa Sterisols produkter med Sterisols alla unika fördelar, men nu i ett standardsystem. www.sterisol.se Sterisol, miljön och ekonomin Det har pratats länge om miljöaspekten i offentliga upphandlingar. I verkligheten läggs ofta störst vikt vid priset. Men det berg av plastflaskor som landstingen årligen hanterar stämmer till eftertanke. Sterisols påse väger bara 10 gram och är självkollapsande. Den 600 ml-flaska som är vanlig på svenska sjukhus i dag väger 70 gram. En pall förpackningsmaterial från Sterisol motsvarar 25 pallar förpackningsmaterial från konkurrenterna. Sterisols unika pump ger en kontrollerad dos, vilket sparar på förbrukningen. Dessutom har förpackningen marknadens bästa tömningsgrad (över 99 procent), vilket gör att mindre av produkten kastas. Vad gäller traditionella pumpflaskor slängs ofta mellan 5 och 10 procent av innehållet. Hur dricker du? På alkoholprofilen.se är det lätt att testa sina alkoholvanor och få koll på eventuella risker. Alkoholprofilen är Sveriges mest etablerade webbtest och finns tillgängligt för alla, alltid. Var rädd om dig. Svenska Läkaresällskapet 7 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet På väg mot alzheimersläkemedel BioArctic Neuroscience har utvecklat en läkemedelskandidat för behandling av alzheimer. I vår inleds en årslång fas2-studie med 800 patienter i samarbete med läkemedelsföretaget Eisai. Neurodegenerativa sjukdomar som alzheimer och parkinson är sjukdomar som BioArctic Neuroscience vill finna nya säkra och effektiva läkemedel för. Med en befolkning som blir allt äldre ökar antalet människor som insjuknar i exempelvis alzheimer för varje år. En medicin som kan innebära minskat vårdberoende och en ökad livskvalitet samt förbättrad hälsa hos dessa patienter, skulle spara oerhört stora vårdkostnader världen över och minska lidandet för miljontals patienter och anhöriga. BioArctic Neuroscience bedriver även forskning för att ta fram en läkemedelskandidat när det gäller parkinson, men där har man inte hunnit lika långt. Alzheimersprojektet däremot, är man just nu långt fram i utvecklingen på global nivå, då två andra läkemedelsbolag har misslyckats i sina kliniska fas3-studier. – Alzheimers sjukdom är en mycket allvarlig sjukdom där det i dag inte finns någon effektiv behandling. Vi har stora förhoppningar att vår nya läkemedelskandidat BAN2401 effektivt ska kunna bromsa sjukdomen vilket skulle vara av stort värde för patienterna, säger BioArctic Neurosciences vd Pär Gellerfors. “Det är en helt ny princip av behandling som aldrig gjorts tidigare.” Pär Gellerfor Pär Gellerfors startade BioArctic Neuroscience tillsammans med Lars Lannfelt 2003. Forskningen som företagets verksamhet grundar sig på, är en upptäckt av Lars Lannfelt inom alzheimerområdet. Om allt går bra för BioArctic är förhoppningen att läkemedlet finns på marknaden 2018. Ryggmärgsskador i studie Ett annat spännande projekt som BioArctic driver rör ett mycket mindre område, men med potential att helt förändra livet för de drabbade patienterna. Det handlar om ryggmärgsskador. Behandlingen består dels av en tillväxtfaktor FGF1, dels en operation, där en liten cylinderformad device innehållande kanaler opereras in där ryggmärgsskadan sitter. Genom denna device kommer skadade nervtrådar att växa igenom och skapa kontakt med ryggmärgen nedanför skadan. Förhoppningen är att patienterna ska återfå rörelse i benen och andra viktiga funktioner. Nästa år inleds en studie där 18 patienter k kommer att opereras. De kommer efter o operationen även genomgå en avancerad re rehabilitering. Precis som med mycket annat k krävs här tålamod. Det kommer troligtvis att ta ett år innan nervtrådarna växt samman. I samband med den kliniska studien har ett nytt bolag startats, SpineMedical AB. Planen är att företaget på sikt ska etablera specialistkliniker över världen där den nya behandlingen kommer att erbjudas. – Det känns oerhört spännande med detta projekt, för det är en helt ny princip av behandling som aldrig gjorts tidigare, säger Pär Gellerfors. www.bioarctic.se Deltagaren i Hälsolyftet, Anneli Kleist, är glad för möjligheten till en hälsokontroll. – Jag funderar en del över min hälsa, men hade inte gått till en undersökning om den inte erbjöds gratis. Hälsolyftet uppmuntrar sundare livsstil Landstinget i Östergötland genomför just nu en av sina största folkhälsosatsningar, Hälsolyftet. ”Vi hoppas på positiva effekter för både individen och befolkningen i stort”, säger folkhälsochefen Jolanda van Vliet. Under hösten har en kallelse skickats ut till 5 000 slumpmässigt utvalda östgötar mellan 40 och 70 år. Kallelsen innebär ett erbjudande om gratis hälsokontroll och samtal. Bakom satsningen Hälsolyftet står Landstinget i Östergötland. Projektet har som mål att främja hälsa och förebygga sjukdom bland befolkningen. – Vi hoppas att den enskilde individen ska hitta ett eget sätt att förbättra sin hälsa, utifrån sina förutsättningar. Om man till exempel inte hinner gå på gym vill vi uppmuntra vardagsmotion, säger Jolanda van Vliet, folkhälsochef i Östergötland. Hon menar att Hälsolyftet kommer att ge en bra bild av folkhälsan i Östergötland 8 Svenska Läkaresällskapet och hoppas att satsningen ska stärka hela befolkningens hälsa. – Om många upplever att de mår bra och har en positiv livssyn smittar det. Genom att ge individen det stöd de behöver för att på egen hand kunna förbättra sin hälsa, kan vi ge vård till dem som verkligen behöver det, säger Jolanda van Vliet. Provtagning och samtal På vårdcentralen Cityhälsan Söder i Norrköping gör hälsosamordnare Hélène Ottosson Hälsolyftets undersökningar. – Deltagaren får en bild av sin hälsa. Om något visar sig, kan man göra något åt det innan det har blivit till en sjukdom, säger hon. Deltagaren för dagen heter Anneli Kleist. Utöver ett personligt hälsosamtal med Hélène blir hon under besöket mätt, vägd och får lämna tre blodtryck. I undersökningen ingår även provtagning på vårdcentralens laboratorium samt en enkät om livsstil, kost och fysisk aktivitet. Provsvaren och enkäten utgör underlaget för den hälsokurva som Anneli får med sig hem. Kurvan kan efter undersökningen vara en påminnelse och uppmuntran till en sundare livsstil. – Det är bra att man gratis får chansen att kolla hur man mår. Det är sådant man går och tänker på, man blir ju inte yngre, säger Anneli. Hälsolyftet Deltagarna i Hälsolyftet erbjuds också att vara med i en stresstudie (Livsvillkor, Stress och Hälsa) som mäter hur stress påverkar vår hälsa och hur stressrelaterad ohälsa kan förebyggas. Såväl Hälsolyftet som LSH-studien är helt frivilligt och kostnadsfritt. Efter undersökningen får deltagarna utvärdera sina upplevelser. Responsen ligger till grund för landstingets beslut om hälsosatsningen ska fortsätta även efter projektets slut 2014. Hälsolyftet pågår även i Jönköpings län. www.lio.se Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet ANNONS Tankesmedjan Tobaksfakta arbetar för att sprida kunskap om och engagemang för Tobakskonventionen genom information, nyhetsförmedling och opinionsbildning. Artros – den okända folksjukdomen U ppskattningsvis har cirka 40 procent av befolkningen i Sverige över 60 år symtomgivande artros från en eller flera leder. För många ger denna folksjukdom inskränkningar i det dagliga livet, vilket kan medföra att det blir svårare att utföra vardagliga sysslor samt att delta i träning och fysisk aktivitet. För många äldre kan det medföra ensamhet och isolering. Men vi vet att det finns mycket som den enskilda personen kan göra själv. – För många gäller det att hitta rätt sätt att träna på. Runt om i landstingen och i vvåra föreningar genomfö förs det artrosskolor, ssom lär ut metoder för bbåde smärtlindring och bättre rörlighet. Vi vet också att artros som upptäcks tidigt och behandlas rätt kan gå tillbaka, och till och med försvinna, säger Anne Carlsson, ordförande i Reumatikerförbundet. – Forskning och kunskap om artros behövs i ännu större omfattning, och Reumatikerförbundet har under året ordnat många föreläsningar för att öka kunskapen om sjukdomen. I år har vi också avsatt närmare en miljon kronor till forskning om artros, vilket vi är mycket glada för, säger Anne Carlsson. Under 2013 fortsätter Reumatikerförbundet att satsa extra mycket på att uppmärksamma och öka kunskapen om artros, och att satsa mer på forskning. Anne Carlsson, ordförande i Reumatikerförbundet. Har du en idé som kan förbättra vård och omsorg? Då ska du testa den på idéprovningen.se. Är idén bra kan vi göra verklighet av den. Idéprovningen är Vårdalstiftelsens kampanj för hitta innovativa forskningsidéer. Fokus för denna idéprovningen är: Psykiskt välbefinnande för sköra äldre människor. Testa din idé på www.ideprovningen.se Vårdalstiftelsens mål är att förbättra människors hälsa och livsvillkor. Det görs genom att stödja nytänkande forskning och strategiska samarbeten för en bra start i livet och ett värdigt liv livet ut. www.vardal.se Nordic School of Public Health NHV Vem ser ärren? Förmedlar kunskap om hur folkhälsan kan förbättras. Master och Doktor i folkhälsovetenskap Ärren på ryggen syns inte i asylprocessen. Det gör inte heller hängningarna, våldtäkterna och andra former av tortyr. Nu välkomnar Röda Korset fler läkare för att dokumentera dessa omänskliga övergrepp. Fristående kurser Bild: Kristina Båth Uppdragsutbildningar I MÅNGA ÅR arbetade han som kirurg i krig och katastrof. Nu tar han sig an människor som fått både kropp och själ märkta för livet av tortyr. – I dag saknas medvetenhet om hur många tortyrdrabbade som kommer till Sverige för att söka skydd. Siffran bland asylsökande kan vara så hög som 30 procent, säger läkaren Hans Samnegård som arbetat på Röda Korsets Vårdenhet i fem år. Konferenser – seminarier Kontakta oss! www.nhv.se EN TORTYRUTREDNING görs för att hjälpa patienten med en objektiv och opartisk bedömning, som kan användas i asylprocessen eller i framtiden mot förövaren. – I några av fallen är vi de första som tar patienten på allvar. Att få sina upplevelser sedda, erkända, dokumenterade och klassificerade är ett viktigt led i rehabiliteringen, säger Hans Samnegård. UNDER SIN TID på Röda Korsets Vårdenhet har han hunnit med 67 tortyrutred- Foto: Ulrica Zwenger g Det är en arbetsbörda som kan komma att öka. Om Migrationsverket ningar. tvivlar på att en asylsökandes skador är orsakade av tortyr, ska nämligen myndigheten, enligt ett beslut i Europadomstolen 2010, utreda detta vidare, till exempel genom läkarundersökning av specialist. Röda Korset har lång erfarenhet av att rehabilitera dem som överlevt tortyr. Organisationen arbetar även aktivt för ett uttryckligt förbud mot tortyr i svensk lag. ▶ Läs mer på: www.redcross.se Läkare Hans Samnegård, Samnegård Röda Korsets Vårdenhet. Svenska Läkaresällskapet 9 ANNONS 80 Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet procent av hjärt- och kärlsjukligheten kan påverkas genom ändrade levnadsvanor. 300 000 KVINNOR DÖR VARJE ÅR Graviditet och svåra förlossningar leder till att 300 000 kvinnor dör årligen. 3 miljoner barn är dödfödda på grund av mammors dåliga hälsa. ”Redan vid kort sjukfrånvaro har man en kraftigt förhöjd risk för självmord. Risken ökar sedan med antalet sjukpenningdagar.” Kristina Alexanderson, professor i socialförsäkring, Karolinska Institutet Förlossningsvård Afrikas döttrar Barnmorskor utbildas till kirurger Låt hälsopersonal i fattiga länder vidareutbildas i kirurgi så att de kan utföra kejsarsnitt och andra akuta kirurgiska ingrepp. Kräv samtidigt att världens rika länder själva utbildar den hälsopersonal de behöver. Detta i stället för att rekrytera färdigutbildad arbetskraft från låginkomstländer och förvärra den ”brain drain” som redan pågått allt för länge. Text: Monica Samuelsson Foto: Åsa Dahlgren Bergströms budskap kunna summeras. I världen saknas läkare, sjuksköterskor och särskilt gynekologer och barnmorskor. Och de utbildningssystem som finns klarar inte av att täcka världens behov av sjukvårdspersonal. I den rika delen av världen blir vi allt äldre och behovet av läkare ökar. Men de som drabbas allra hårdast av bristen på hälsopersonal är landsbygdens mödrar och deras nyfödda i fattiga länder. Staffan Bergström är specialist inom förlossningsvård och gynekologi, och är sedan pensioneringen stationerad i Tanzania där han ansvarar för ett projekt kring mödradödlighet. Frågorna om mammors överlevnad och hälsa har engagerat honom alltsedan 1970talet, då han för första gången arbetade under kriget i Angola. ”Långt fler dör vid förlossningar än i aids, tbc och malaria.” I dag är det mesta av Staffan Bergströms forskning fokuserad på att minska mödradödligheten, bland annat genom att skapa tillgång till läkarvård för världens fattiga kvinnor. Och han är upprörd. – Varje år dör närmare 300 000 kvinnor under graviditeten eller till följd av svåra förlossningar. Tre miljoner barn kommer till världen dödfödda på grund av mammornas dåliga hälsa. Ytterligare tre miljoner nyfödda dör efter förlossningen. – Det är långt fler än alla dödsfall i aids, tbc och malaria i hela världen sammantaget. Alla dessa förluster av mammor och barn är en förbisedd kapitalförlust för de fattiga länderna, som av USAID skattats till 100 miljarder kronor varje år. Den siffran syns inte i debatten om kostnaden för mödrars dåliga hälsa 10 Svenska Läkaresällskapet eller när det gäller otillräckliga biståndssatsningar på mödrars ohälsa. Kanske kan det verka cyniskt att räkna förlorade liv i ekonomiska termer när det främst handlar om stort mänskligt lidande. Men kanske är det genom att synliggöra ekonomiska förhållanden som förutsättningar kan skapas för att ändra på sakernas tillstånd. Staffan Bergström pekar ofta på den stora ”brain drain” som i dag pågår. Utbildade läkare söker sig från dåligt utrustade sjukhus och lågavlönade tjänster på den afrikanska landsorten till sjukhus i de större städerna. Samtidigt kör den rika världen aggressiv marknadsföring för att locka färdigutbildad hälsopersonal från fattiga länder till välavlönade jobb i rikare länder. I dag är mellan 20 och 30 procent av alla hälsoarbetare i exempelvis England, Kanada, USA och Nya Zeeland utbildade utomlands. Legitimerade läkare skulle i ett nytt system få mer av övervakande, utbildande och stödjande funktioner, samtidigt som fler hälsoarbetare skulle rustas och tillåtas genomföra avancerade ingrepp i fattigområden i glesbygd där inga läkare är villiga att arbeta. botten och flera års yrkeserfarenhet. Till det har vi lagt en treårig utbildning, två år av teori och ett års praktik. Många av dessa ”kirurger” har uppemot 13 års träning i bagaget. Det är inte barfotaläkare det handlar om. Kvaliteten på ”kirurgernas” ingrepp står helt i klass med de utförda av traditionellt utbildade läkare. – Det dör en mamma och 20 nyfödda varannan minut i världen helt i onödan. Då måste vi våga titta på alla de modeller som skulle kunna vara med och rädda liv. Mocambique är det första landet i världen där barnmorskor nu vidareutbildas till att genomföra kejsarsnitt. I Sverige och många andra länder har vi ju sedan länge narkossköterskor som sköter narkosen även vid mycket komplicerade kirurgiska ingrepp, säger Staffan Bergström som väljer att vara optimist. – När det gäller arbetet för att öka mödrars överlevnad, då är jag hoppfull. Motsvarande kirurgiutbildningar har nu utvecklats i Zambia och Etiopien. Det handlar inte bara om att utföra ett kirurgiskt hantverk, utan framför allt om yrkesskicklighet att ställa rätt diagnos, bedöma om operation skall ske samt sköta om den kirurgiska eftervården och klara komplikationer, som blödningar och infektioner. – Mycket få patientfall har kunnat kopplas till oskicklighet och då har man ändå i Mocambique jämfört resultatet av tusen kejsarsnitt genomförda av dessa ”kirurger” med lika många genomförda av specialister, säger Staffan. – Man kan leva, som jag själv, under Han tror att modellen skulle fungera ett helt specialistliv som gynekolog i Sverige utan att själv ha sett en enda mamma dö. Som gynekolog i Afrika kan du under en femårsperiod vara med om att många hundra mammor dör och därtill flera tusen nyfödda, säger Staffan Bergström som sedan ett antal år tillbaka har utvecklat okonventionella metoder för att vända utvecklingen och skapa tillgång till avancerad kirurgisk vård, även för de mest utsatta som lever längst från utbyggd läkarvård. Under sina år i Mocambique var Staffan Bergström med och tog fram en utbildningsmodell som tränar vårdpersonal, bland annat barnmorskor, att arbeta som kirurger. Som chef för kvinnokliniken vid universitetssjukhuset i huvudstaden Maputo på 1980-talet, lade han grunden till utbildningen som tränar ”icke-läkare” att utföra såväl kejsarsnitt som andra kirurgiska ingrepp. – Vi har utbildat ett stort antal sådana kirurger i Mocambique. Alla har en utbildning motsvarande sjuksköterska i bra i Sverige i takt med att befolkningen blir allt äldre och trycket på sjukvården ökar. Bergströms idéer har dock fått kritik, inte minst från läkarkåren i vissa länder, där man uppfattar denna typ av kirurger som konkurrenter som gör sig skyldiga till revirintrång, trots att de är verksamma i områden som saknar tillgång till läkare. Men Staffan Bergström tar uppståndelsen med ro. Han menar att man måste våga diskutera även känsliga frågor. Och handlar det om mödrars överlevnad så är det, menar han, definitivt värt att ta striden. Enligt KIprofessorn Staffan Bergström kan miljontals liv räddas genom bättre mödravård i världens fattigaste länder. I KORTHET Opererande ”icke-läkare” Genom att vidareutbilda sjukvårdspersonal i kirurgi, kan många liv räddas. Studier visar på goda resultat, inte minst vid kejsarsnitt genomförda av ”icke-läkare”. I Afrika söder om Sahara uppges en miljon hälsoarbetare saknas. Hårdast drabbad är landsbygden där tusentals kvinnor, och även många ofödda och nyfödda barn, dör i graviditetsoch förlossningsrelaterade komplikationer på grund av läkarbrist. Foto: privat S å skulle professor emeritus Staffan ”Brain drain” När läkare söker sig till välavlönade tjänster i storstäderna eller rekryteras till rikare länder. Den vidareutbildade sjukvårdspersonalen stannar dock i högre grad kvar på lokala sjukhus och kliniker. En annan form av ”brain drain” står aids-epidemin för. I Malawi uppgår exempelvis antalet hivmisstänkta dödsfall bland sjuksköterskor per år till 40 procent av det antal som årligen utexamineras. Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet VÄLKOMMEN TILL EN INTERNATIONELL KONFERENS OM GLOBAL HÄLSA ANNONS För mer information & anmälan www.sls.se GLOBAL HEALTH – BEYOND 2015 Stockholm Waterfront Congress Centre 4 APRIL 2013 För att öka medvetenheten om globaliseringens inverkan på vår hälsa arrangerar Svenska Läkaresällskapet, i samarbete med The Lancet, Kungliga Vetenskapsakademien, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och Global Health Action, konferensen Global Health – Beyond 2015. Medverkar gör bland annat: Anders Nordström (Ambassadör för Global Hälsa, UD), Hans Rosling (Internationell hälsa, Karolinska Institutet), Helen Clark (UNDP), Richard Horton (The Lancet), Robert Beaglehole (Auckland University), Ruth Bonita (Auckland University) och Tedros Adhanom (Etiopiens hälsominister). De som drabbas allra hårdast av bristen på kvalificerad vårdpersonal är kvinnorna på den afrikanska landsbygden. I den här hyddan gick förlossningen bra, den här gången. Men hade komplikationer tillstött och den födande kvinnan hade behövt ta sig in till ett sjukhus för kejsarsnitt, då hade risken varit stor att kunnig personal hade saknats. Därför är projektet att vidareutbilda vårdpersonal på plats så viktigt. Svenska Läkaresällskapet 11 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet Kammarkollegiet bedriver kvalificerad och oberoende kapitalförvaltning åt myndigheter, stiftelser och fonder. Kapitalförvaltningens chef, Leif Hässel. Kammarkollegiet kapitalförvaltning Förvaltar värden för 140 miljarder kronor Den gemensamma nämnaren för Kammarkollegiets cirka 450 kunder, varav Svenska Läkaresällskapet är en, är att de har någon form av statlig eller kyrklig anknytning. – Vi erbjuder kapitalförvaltning, ekonomiadministrativa tjänster, backofficetjänster och middleofficetjänster, eller en mix av dessa tjänster. På så sätt kan vi anpassa vårt erbjudande helt och fullt till behovet hos våra kunder, som kan vara allt från fonder med tillgångar på 50 miljarder 12 Svenska Läkaresällskapet kronor till små stiftelser som saknar egen personal, säger kapitalförvaltningens chef, Leif Hässel. Totalt arbetar cirka 30 personer med Kammarkollegiets kapitalförvaltning. Det rör sig om ekonomer och jurister med breda erfarenheter från kapitalförvaltningens olika delar. De flesta har tidigare arbetat på de stora affärsbankerna eller inom andra finansinstitut. – Utöver god avkastning upplever många av våra kunder en extra trygghet i att vi är statligt ägda. Kammarkollegiets unika specialkunnande vad gäller stiftelser är också mycket uppskattat, säger Leif Hässel. www.kammarkollegiet.se Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet ”Om jag inte fyller i blanketterna, då kan jag få sparken. Men om jag inte tvättar händerna så händer ingenting.” Charles Vincent, professor i patientsäkerhet, Imperial College, London Diagnos adhd 100 miljarder kronor. Så stor är kostnaden för mödrars dåliga hälsa i världens fattigaste länder. Källa: USAID ANNONS ... SE DÖDEN PÅ DIG VÄNTAR Alkohol är den tredje största riskfaktorn för död och handikapp i Europa. Dessutom orsakar den 136 000 cancerfall per år i EU. Hallå där ... Göran Hägglund (KD) Inom vilket område kan du som politiker påverka framtidens hälsa? – En av mina viktigaste uppgifter som socialminister är att vara patienternas och medborgarnas företrädare, och flytta makt från ”systemet till köksbordet”. Forskning visar att medborgare och patienter som är aktivt engagerade i sin hälsa och involveras i sin vård tillfrisknar fortare, har bättre hälsa, lägre utnyttjande av vården och färre onödiga vårdepisoder. Vad är viktigast för att stärka framtidens hälsa? – Jag hoppas man slutar skuldbelägga barn med adhd och deras föräldrar, säger professor Christopher Gillberg. Inte som alla andra ”Nej, du får inte!” Barnet slänger sig ner på golvet, vrålar, sliter och slår. Mitt bland julhandlande familjer med barn som uppför sig fint. Deras blickar är ogillande. Här saknas uppfostran. Eller? Christopher Gillberg, professor i Text: Sofia Hillborg Foto: Kari Kohvakka/ Johnér barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet, som i åratal har slagits för barnen som inte är som andra, håller inte med. – Adhd beror på att hjärnan fungerar lite annorlunda. Jag hoppas att man ska sluta skuldbelägga barn och föräldrar för de problem som det här orsakar. Besvärliga, bråkiga barn har alltid funnits. En Emil, en Pippi. – Men nu har folk börjat förstå att det är ingens fel att de här barnen är som de är, ungefär på samma sätt som att vissa barn har nedsatt syn eller dålig hörsel. Det har hänt saker de senaste åren. I dag finns viss hjälp att få. – Det har kommit nya sätt att bemöta problemen, alltifrån kognitiva träningsprogram där man tränar upp koncentrationen till medicin. I Sverige har medicinering länge varit ett rött skynke. Helt i onödan, säger Christopher Gillberg. – De här centralstimulerande preparaten har använts i Norge i 30–40 år och i USA ända sedan 1930-talet. Många föräldrar upplever att deras barn blir som en omvänd hand när de får medicinering. Från att de kanske nästan inte får kontakt med sitt barn, till att de har ett vaket och alert barn som kan koncentrera sig och klara skolan. Samtidigt vill Christopher Gillberg poängtera att medicin aldrig är den enda lösningen. – Om man inte samtidigt sätter in insatser i skolan är medicineringen på sikt inte värdefull, den måste alltid kombineras med att man ger barnen förutsättningar i skolan. Det krävs mångårigt pedagogiskt stöd. Att behandling sätts in tidigt är avgörande. Men familjerna som ska ta itu med problemen och kräva hjälp för sina barn orkar inte alltid. Det finns ett element av ärftlighet när det gäller adhd. – Och inte så lite heller. Omkring 75–85 procent av all adhd är genetisk. Samma typ av problem finns alltså väldigt ofta bland föräldrar eller syskon. Men just på det här området håller det på att hända mycket. Man har börjat inse att kanske även föräldrarna behöver hjälp. Diagnoser som depression eller ångest är i själva verket ofta en följd av adhd. – Många av våra nuvarande och framtida hälsoproblem är livsstilsrelaterade. Ett aktivt och modernt folkhälsoarbete är därför enormt viktigt. Respekten för varje människas integritet och kraft ska sättas i första rummet. Att ta ansvar för och påverka den egna hälsan ska kunna kännas lustfyllt, engagerande och angeläget. Det behövs både stöd till den enskilde och övergripande åtgärder på samhällsnivå för att göra det lätt att göra hälsosamma val. Vad betyder framtidens hälsa för dig? – Jag hoppas på nya, stora medicinska och behandlingsmässiga genombrott. Kanske särskilt när det gäller demenssjukdomar, kroniska sjukdomar och psykisk ohälsa – saker som påverkar många människors vardag. Jag vill också att framtidens hälsa ska vara jämlikt fördelad. Foto: Kristdemokraterna Framtidens psykiatri slår upp portarna I MARS 2013 FLY FLYTTAR psykiatrin in på Akademiska sjukhusets kärnområde. Verksamheten Verk var tidigare utspridd på olika adresser i Uppsala Uppsala. En ökad integration med den somatiska (kropps (kroppsliga) vården gynnar patienter, forskning och utbildn bildning. Det nya huset rymmer drygt 100 enkelrum för slutenvård, sl men också öppenvård och administratio tration. Cirka 500 personer kommer att arbeta här. Utbyte av kompetens och erfarenheter underlättas av att olika personalgrupper samlas i ett hus. Dessutom förväntas samlokaliseringen av öppen- och slutenvård leda till ännu effektivare vårdprocesser. Att forskningen knyts till den kliniska verksamheten gynnar både dagens och morgondagens patienter, som kan erbjudas evidens- och kunskapsbaserad psykiatrisk vård i världsklass. ▶ Läs mer på: www.akademiska.se, under psykiatridivisionen Svenska Läkaresällskapet 13 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet 30 minuter om dagen Om du promenerar minst 30 minuter om dagen minskar du bland annat risken för diabetes kraftigt. 7 miljoner samtal om året har läkare med sina patienter. ”Läkares samtal om levnadsvanor” är ett projekt som leds av Läkaresällskapet för att sprida kunskap om Socialstyrelsens nationella riktlinjer för förebyggande metoder från 2011. Levnadsvanor : s iu n lé el H or s es of r p ls ti s Livs – Sluta banta! Hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes och demens. De här vanligaste hoten mot vår hälsa går att förebygga genom att skaffa sig sunda vanor. Men hur kommer man dit om man efter jobbet vant sig vid lite fredagsmys i tv-soffan varje kväll? Text: Maija Axelsson Foto: iStockphoto Foto: Ulf Sirborn F örst, glöm skuld och dåligt samvete! Börja med att sätta ribban så lågt att det är omöjligt att misslyckas. Små, konsekventa förändringar gör enormt mycket. Sluta banta och låt förändringen ta tid, säger Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet och överläkare vid Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Hon har också kallats för livsstilspro- fessor, eftersom hon tydliggör sambandet mellan den osunda livsstilen och insjuknandet i bland annat hjärt-kärlsjukdom. Ända sedan hon för 35 år sedan vikarierade som narkosläkare på en intensivvårdsavdelning, har hon vigt sitt yrkesliv åt att förebygga ohälsa. ”Små konsekventa förändringar gör enormt mycket. Sluta banta och låt förändringen ta tid.” – Patienten var en ganska ung man med hjärtinfarkt. Han rökte och hade höga blodfetter, och jag tänkte att det här är onödigt och går att förebygga. Vi har länge vetat att livsstilen är viktig för vår hälsa, men det är först nu som vi verkligen förstår hur viktig. Mai-Lis Hellénius har vigt hela sitt yrkesliv åt att förebygga ohälsa. ningar om vad som menas med sunda levnadsvanor. För att sprida evidensbaserade råd och rön, startade Mai-Lis Hellénius 2009 i samarbete med HjärtLungfonden en kurs på nätet, Sundkurs. Kursen, som är gratis för privatpersoner, riktar sig i första hand till dem som har drabbats av hjärt- kärlsjukdom eller till dem som ligger i riskzonen, men alla som vill leva sundare har glädje av den. – Regelbundna korta pauser med en bensträckare är mycket viktigare än vi tidigare har trott och gör en stor skillnad. Att ta trapporna i stället för hissen, och att stå och jobba i stället för att sitta är exempel på sådant som alla kan göra för att förbättra sin hjärt-kärlhälsa. Frågan om vad vi ska äta kan väcka I dag finns det många olika uppfatt- starka känslor, men även här får vi stöd MAJ-LIS HELLÉNIUS Ålder: 59 år. Familj: Man och vuxen son. Bor: Gammalt hus i Sollentuna. Yrke: Läkare och professor, forskare vid Karolinska Institutet. Författare till bland annat: ”Riktiga män äter sallad” och ”Hälsosam livsstil” (Ica Bokförlag). Lyssnar på: Tina Turner eller P1 på radion. Läser: Återkommer ständigt till ”Hundra år av ensamhet” eller något annat av Gabriel Garcia Marquez. Tränar: Joggar och gympar. Äter gärna: Havregrynsgröt till frukost, har alltid fryst lax hemma. Fritid: Lagar mat, gympafröken en kväll i veckan sedan 38 år, förebereder julen. Drömmer om: Den här var svår! Egentligen drömmer jag om fred på jorden, hälsa och god livskvalitet för alla, att alla barn ska få växa upp i en trygg miljö, men jösses, då undrar folk vad det är för en naiv tant ... Oanad talang: Paketinslagning. 14 Svenska Läkaresällskapet av vetenskapen. Nyligen kom nya råd och rön om kostens betydelse för hälsan. – Tyvärr har vi börjat äta mer smör och grädde igen. Men fettets kvalitet är avgörande. Äter vi animaliska fetter och proteiner leder det till ökad dödlighet, medan användning av vegetabiliskt fett och protein ger minskad dödlighet. Långt innan man blir sjuk finns det varningssignaler. En är det växande midjemåttet med det djupliggande bukfettet. Den hårt spända magen är farligast, även hos en smal person. Andra riskfaktorer är höga blodfetter, högt blodtryck, diabetes, stress, stillasittande och rökning. – Högt blodtryck och höga kolesterolvärden syns inte, inte högt blodsocker heller. Alla medelålders borde kontrollera dessa värden, då skulle man kunna förebygga många infarkter. Visst är också genetiken viktig, vissa människor drabbas lättare. Men det går alltid att påverka, det är aldrig kört, säger Mai-Lis Hellénius uppmuntrande. Kvinnor har ett naturligt skydd mot hjärt-kärlsjukdomar av sina kvinnliga hormoner, men vid bukfett och diabetes försvinner skyddet. – I dag tar hjärtinfarkt de flesta liven hos kvinnor också. Tyvärr är det ofta så att det ska hända något innan man ändrar sin livsstil. Ofta är det de mest ambitiösa som drabbas, för de hinner inte fundera över sina kost- och motionsvanor. Ett sätt att komma i gång och röra på sig mer är att få recept på fysisk aktivitet, FaR, av sin läkare. Det kan också användas för att motverka stress. Mai-Lis Hellénius efterlyser en nationell satsning för att förebygga ohälsa. – Prevention och folkhälsoarbete är färskvara. Men jag är alltid hoppfull, jag är en livsstilsnörd! Många har sagt ”lägg ner ditt projekt, det går inte att ändra folks vanor”, men jag vet att de flesta har en inneboende kraft och kan ändra sitt beteende! Fysisk aktivitet på recept av läkaren, FaR, är ett sätt att komma i gång med sin ”nya livsstil”, enligt professor Mai-Lis Hellénius. Det kan också användas för att motverka stress. Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet ANNONS ” ”Internet är det största som har hänt vården. M vården har inte förstått det än.” Men Bengt Ågerup, grundare av Q-Med B När doktorn frågar hur vi lever Varje år genomför svenska läkare sju miljoner samtal om levnadsvanor med sina patienter. Text: Sven-E Lindberg – Det görs mycket, men inte tillräckligt, för att sprida vidare den kunskap vi har i dag om sambandet mellan goda levnadsvanor och god hälsa – och omvänt. Det vill vi ändra på, säger Lars Jerdén, projektledare för Svenska Läkaresällskapets och Socialstyrelsens projekt ”Läkares samtal om levnadsvanor”. Lars Jerdén är di- striktsläkare i Borlänge och möter dagligen patienter som på olika sätt behöver lägga om sin livsstil för att må bättre – eller för att förebygga ohälsa. – Vi vet i dag att levnadsvanorna är kolossalt viktiga för individens och befolkningens hälsa. Genom att förändra människors levnadsvanor kan vi exempelvis påverka ända upp till 80 procent av hjärt- och kärlsjukligheten. Det innebär att en viktig del av vår läkarroll är att informera och inspirera patienten att lägga om till en sundare livsstil. Frågor som rör livsstil och hälsa har länge engagerat Lars Jerdén. Han vill arbeta för att förbättra dialogen om livsstilsfrågor med patienterna. – Ett enkelt, men väl genomtänkt samtal med patienten om mat, motion, rökning och alkohol, kan ha enorm betydelse. Men hur hittar man som läkare tid och utrymme för att tala om ibland känsliga frågor som motion, mat, rökning och alkohol i ett allt mer pressat tidsschema? Och hur får man över huvud taget en annan människa att ändra sin livsstil? – Det kan vara svårt, men är absolut nödvändigt och behöver oftast inte ta så mycket tid, menar Lars Jerdén. Det räcker ofta med ett måttligt långt samtal där man ställer frågor, för en dialog om motivation samt sätter upp realistiska och mätbara mål. Sedan gäller det att följa upp – och att ringa och kolla hur det går kan varje läkare göra. Målet med projektet ”Läkares samtal om levnadsvanor” är att sprida kunskap om Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder från 2011 och bidra till att implementera riktlinjerna. – Här kan vi som läkare göra mycket, dels genom att själva bli bättre, dels genom att samverka mer med andra professioner och föra ut kunskapen även till andra delar av samhället, säger Lars Jerdén. Här är Medicinska riksstämman ett utmärkt forum, där vi kan mötas, diskutera och inspirera varandra över professionsgränserna. I KORTHET • Minska stressen genom att ge dig regelbunden tid för vila och avkoppling. • Prioritera omättat fett som olja framför mättat som smör och ge mer plats för grönsaker på tallriken. • Rör på dig i vardagen. Ta trapporna i stället för hissen, cykla eller gå och låt bilen stå. • Om du sitter mycket på jobbet eller hemma, ta en minuts bensträckare varje halvtimme. • Undvik snus och cigaretter. Var tionde patient söker vård för vårdrelaterade infektioner som vården orsakat. Katetrar som ger bättre infektionskontroll kan minska detta, menar Olof Sandén, Bactiguard. Första svenska avtalet för Bactiguard Bactiguard har en unik lösning för infektionskontroll där katetrarna har en speciell yta som förhindrar bakterier att fästa, vilket minskar risken för vårdrelaterade infektioner. Företaget har precis vunnit sin första upphandling i Sverige. Nu ser Bactiguard fram emot att fortsätta expandera i Sverige så fler landsting får tillgång till denna innovativa lösning på ett stort problem. I dag är det ungefär 10 procent av dem som uppsöker vård som får någon form av vårdrelaterad infektion, en infektion som vården orsakat. I de flesta fall är den lindrig, men i andra fall krävs omfattande vård. Bara vårdkostnaderna för vårdrelaterade sjukdomar uppgår till 3,7 miljarder kronor per år. Varje år dör 1 500 svenskar i vårdrelaterade infektioner. Den vanligaste spridningen av dessa infektioner sker genom katetrar. Bactiguards katetrar har en coating där bakterier inte klarar av att fästa, vilket kan minska risken för infektioner med upp till 73 procent. roligt att svenska patienter ska få ta del av vår produkt. För den kan verkligen göra skillnad, säger Olof Sandén, vice vd för Bactiguard. Olof Sandén kommer närmast från Elekta, som arbetar med produkter för cancervård som kostar flera miljoner. För honom är det en kontrast att nu arbeta med katetrar, en av de billigaste medicintekniska produkterna – men som också räddar liv. – Det här är ingen ny uppfinning, den är väl beprövad. Över 80 000 personer har deltagit i kliniska studier och 110 miljoner människor världen över har hittills använt produkten, säger Olof Sandén. 110 miljoner användare Bactiguard finns i över 20 länder och har bland annat använts i USA sedan 90-talet genom partnern Bard. Bactiguards urinvägskateter har även tidigare använts i mindre omfattning i Sverige, men i höst har företaget vunnit sin första upphandling som innebär att sjukhus, vårdcentraler och äldreboenden i Kronoberg och Blekinge kan använda katetrar från Bactiguard. Förhoppningsvis är detta det första av flera svenska avtal och på Bactiguard är man mycket glada över avtalet. – Vi har haft stora framgångar i bland annat USA och nu står äntligen Sverige på tur. Det känns väldigt Bactiguards unika coating fascinerar Olof Sandén. Bactiguard Bactiguard är ett snabbt växande svenskt medicinteknikföretag som tillverkar och exporterar ett patenterat ytskikt för infektionskänsliga produkter. Idén bakom Bactiguard-teknologin härrör från svenske Gustaf Dalén, som även fick Nobelpriset i fysik 1912. Läs mer på: www.bactiguard.se Besök Bactiguard på Medicinska riksstämman: monter A01:31 Svenska Läkaresällskapet 15 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet Äldres hälsa Vårdrevolution behövs Bättre och mer genomtänkt vård för äldre skulle kunna spara mycket mänskligt lidande. Dessutom skulle vården kunna göra stora besparingar. – Med en bättre kvalitet på vården Text: Sofia Hillborg Bild: Stina Wirsén/ Woo agentur för äldre skulle man utan problem kunna minska kostnaderna med 30 procent, säger Yngve Gustafson, professor och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. I en studie i Umeå på äldre patienter som hade genomgått operation efter fallolyckor, lottades patienterna så att ”98 procent av de sjuksköterskor som arbetar med äldre har ingen specialutbildning för det.” hälften hamnade på ortopedavdelning och andra hälften på geriatrisk avdelning. De som hamnade på geriatrik- mottagningen hade i snitt tio dagars kortare vårdtid. Varför? – Geriatriken går igenom de 20 vanligaste orsakerna till förvirringstillstånd med patienterna. De undviker bland annat medicinering som gör att patienterna blir förvirrade. Fallolyckor är vanligt bland äldre. Enligt Socialstyrelsen kostar de samhället 9 miljarder kronor om året. Fallolyckan som orsakar en höftfraktur är ofta inledningen på en ond cirkel av urinvägsinfektioner, trycksår, förvirring, yrsel, undernäring och ytterligare fallolyckor. Det har gjorts satsningar för att försöka minska fallolyckorna, men trots det har de ökat med 50 procent de senaste åren. Yngve Gustafsons bedömning är att fallolyckor ofta hänger ihop med felmedicinering. – Det finns inga läkemedel som är utvärderade på äldre över 80 år. Äldre reagerar ofta annorlunda på läkemedel än andra patienter. Dessutom är äldre den grupp som får flest läkemedel utskrivna till sig, ibland med katastrofala konsekvenser. – Då blir det som det blir. Den vanligaste orsaken till att äldre blir sjuka är läkemedelsbiverkningar. Och den vanligaste komplikationen inom vården är akuta förvirringstillstånd. Trots att äldre är den grupp inom sjukvården som kräver mest resurser, är det den grupp som man har allra sämst kunskap om. – Läkarutbildningen ägnar i bästa fall två timmar åt gerontologi, läran om det friska åldrandet. Och man kan inte lära sig geriatrik, alltså hur de äldre reagerar på sjukdomar och läkemedel, om man inte vet hur det normala, friska åldrandet ser ut. Forskningen på äldre har aldrig varit så eftersatt som nu. Nittio procent av det vi gör med äldre i vården saknar vetenskaplig evidens. sjuksköterskor som arbetar med äldre har ingen specialutbildning för det. Varför? Det är helt enkelt inte patienternas behov som styr vårdens organisation. – Man tar hand om ett ben eller en urinvägsinfektion och ser inte hela människans tillstånd. Men man kan inte behandla en äldre person med många sjukdomar som om personen bara hade en sjukdom. Om inte de äldsta, sköraste patienterna får snabb, adekvat vård, drabbas de av en mängd komplikationer som är det mest kostnadsdrivande i sjukvården. Om man ska operera en äldre, skör patient krävs omfattande förberedelser för att undvika komplikationer. Framför allt, betonar Yngve Gustafson, Just nu går den stora efterkrigsgenera- tionen i pension. Om 20 år befinner de sig i äldrevården. Ändå skärs det ner på resurserna för de äldre inom sjukvården. – Sjukvårdens utveckling har gått bakåt när det gäller de äldre. Trettio procent av geriatrikplatserna har tagits bort de senaste åren. Nittioåtta procent av de måste äldre patienter tas på allvar och utredas grundligt. Många äldre är deprimerade, ändå har bara 9 av 21 landsting äldrepsykiatri. Däremot skrivs det ut stora mängder ångestdämpande medel. – Men läkemedel mot depression har dålig eller ingen effekt på äldre. Många gamla med depression har i själva verket ofta näringsbrist på grund av att de äter Specialiserad vård kräver specialiserad kunskap För den allra bästa vården krävs den allra bästa kunskapen inom samtliga av vårdens kunskapsområden. Att våra yrken själva måste finansiera sin specialistutbildning innebär stora problem för vårdens kunskapsförsörjning. Sjuksköterskor måste få betalt under sin specialistutbildning. Annars saknar vi i Sverige förutsättningar att möta framtidens behov av vård – av bästa kvalitet och baserad på den senaste kunskapen. Medlemmar i Vårdförbundet arbetar för en säker vård. Vi är 110 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor som utvecklar vården för dig som individ. Från sjukdom och diagnos till hälsa och helhet. www.vardforbundet.se 16 Svenska Läkaresällskapet Hela denna bilaga är en annons från Sven Svenska Läkaresällskapet ANNONS Hallå där ... Annie Lööf (C) Inom vilk vilket område kan du som politiker påverka fframtidens hälsa mest? – Som näringsminister jobbar jag hårt med förutsättningar sättningarna att driva företag och stärka svenskt innovationskli vationsklimat. Jag har precis lagt fram regeringens nya innovatio innovationsstrategi, den är mer långsiktig och har ett bredare perspektiv p på innovationer än någonsin förut. Innova Innovationer handlar inte längre bara om industriproduktio produktion, utan lika mycket om att förbättra människors hä hälsa, att omsorgen ständigt behovsanpassas och att vården vå fortsätter att utvecklas. Syftet med strategin är ä att ny kunskap, idéer och forskningsresultat bättre ska kopplas samman med näringslivet och det offent offentliga. Vilken är den viktigaste prioriteringen för att stärka fra framtidens hälsa? – Föret Företagsamhet, innovationskraft och kkonkurrens. Det är alltid människor männi som skapar förändring och o utveckling. Genom at att släppa skaparkraften fri och ge förutsättningar till entreprenörskap entrepr och företagande både b för vårdbiträdet och ingenjören, in kan nya lösningar, lösnin produkter och tjänster tjänst nå marknaden och spridas sp över hela världen. värld dåligt eller D-vitaminbrist för att de kommer ut för lite. Det är också vanligt att äldre blir deprimerade på grund av felaktiga läkemedel. – Många landsting tror att de ska ka kunna kära ner minska kostnader genom att skära på äldrevården. Men det är tvärtom. Det behövs mer forskning, flerr specialister, säger Yngve Gustafson. Då skulle fekt. vården se en rejäl ekonomisk effekt. iga kost– Skulle vi reducera de onödiga naderna i vården av de äldre påå grund av bristande kunskaper, slarv och vanvård, skulle vi i alla fall klara de nästa g. 15–20 årens åldrande befolkning. Vad betyd betyder framtidens häls hälsa för dig? – Ett lång långsiktigt perspektiv på hur vi möjliggör långa och friska liv. Foto: Anna-Karin Nyman Låt oss utrusta din mottagning VI SÖKER... Vi har kompetensen och produkterna. Läs mer på: www.oscarinstrument.se ...en expertgrupp till vår forskningsstiftelse! Intresserad? Kom och prata med oss! Vi finns i monter A01:23. Specialkylskåp MX-serien Provtagningsstol 610 Gynstol 480 HEINE Stetoskop HEINE Otoskop HEINE Blodtrycksmätare Marknadsledande inom: Specialkylskåp, undersökningsmöbler och diagnostikutrustning för den moderna vården www.oscarinstrument.se 0303-170 50 fibromyalgi.se Svenska Läkaresällskapet 17 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet LIF201209:2 Vet du vad detta är? Räddar liv 1 Räddar liv 2 Prenumerera kostnadsfritt på läkemedelsbranschens nyhetsbrev! Det finns idag tillgång till bra och dagsaktuella nyheter om hälsa, sjukvård och läkemedel. LIFe-time.se lyfter få, men centrala ämnesområden inom hälso- och sjukvården. LIFe-time.se består av ett nyhetsbrev med tillhörande e-tidning och debattseminarier. LIFe-time.se ger bakgrund, perspektiv och fördjupning och gör tydlig skillnad på redaktionellt innehåll och debattartiklar. Målet är framåtsyftande och kunskapsbaserade diskussioner mellan vårdens olika aktörer, från hela landet. Räddar liv 3 Aktuellt Forskning och Utveckling Opinion Patientsäkerhet Initiativ för att vända nedgång inom kliniska prövningar Dagens bipacksedlar är ett svek mot patienterna Nytt projekt på IVA. Läs mer på www.life-time.se Börja om från början. Läs mer på www.life-time.se ARNE HEGERFORS, DRABBAD – Känner du någon som har en hjärtsjukdom? Det är den sjukdom som flest dör av idag. Det är ganska troligt att någon i din närhet har drabbats eller kommer att drabbas. Jag är själv drabbad som du kanske vet. Tack vare hjärtforskningen och skickliga läkare kan jag leva vidare. Låt mig visa dig tre grejer som räddar liv varje dag på våra sjukhus runt om i Sverige. Tre exempel på forskningens framsteg. Räddar liv nr 1 är en stent. Ett litet metallnät som används för att vidga och förstärka dåliga blodkärl så att blodet kan passera. Räddar liv nr 2 är en pacemaker, en klassiker uppfunnen här i Sverige för länge sedan. Den har räddat livet på tusentals människor genom åren. Räddar liv nr 3 är en betablockerare, en medicin som hjälper många hjärtpatienter att kunna leva fullgoda liv trots allvarlig hjärtsjukdom. Den tar jag själv varje dag. Hjärtforskning är både nutid och framtid. De här prylarna är exempel på genombrott som forskningen gjort och som nu används ute i vården. Du som drabbas idag har stor chans att överleva tack vare forskningen. Du som drabbas i framtiden kommer att ha ännu bättre chanser – om bara forskningen får resurser att arbeta vidare. Ring in din julgåva till 0200-8919 00 Därför behövs din medverkan och ditt engagemang. Din gåva är inte bara en gåva till hjärtforskningen. Det är också en gåva till dig själv, och allas vår framtid. pg 90 91 92-7 www.hjart-lungfonden.se 18 Svenska Läkaresällskapet LIFe-time.se ges ut av LIF, branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige. LIF företräder ca 80 företag vilka står som tillverkare av ca 80 % av alla läkemedel som säljs i Sverige. Läkemedelsindustriföreningens Service AB, LIF | Box 17608, SE -118 92 Stockholm På gång: En enklare sjukförsäkringsprocess En enklare, effektivare och snabbare sjukförsäkringsprocess; det är målet med ett projekt som Försäkringskassan driver i nära samarbete med hälso- och sjukvården, arbetsgivarna och Arbetsförmedlingen. – Vi är medvetna om att många tycker att kontakten med oss kan vara krånglig och att man ibland inte känner förtroende för Försäkringskassan. Det vill vi ändra på nu, säger projektledaren David Karlsson. Till att börja med arbetar projektgruppen med att försöka identifiera alla de problem som kan finnas i samband med sjukskrivningar. Man hämtar information från många håll, bland annat från kundundersökningar och genom att ta del av synpunkter och intryck från hälsooch sjukvården, arbetsgivarna och Arbetsförmedlingen. Under projektets gång kommer förändrade arbetssätt att provas praktiskt på försök. – I juni nästa år är vi klara och då kommer vi att presentera förslag till förändringar som vi hoppas leder till att sjukförsäkringsprocessen blir enklare för våra kunder, att insatserna kan sättas in tidigare och att det förebyggande arbetet blir bättre. Projektet har fått ett mycket positivt gensvar, inte minst från hälso- och sjukvården och de andra aktörerna, säger David Karlsson. www.forsakringskassan.se – Vi vill skapa en sjukförsäkringsprocess som är enklare för våra kunder, säger David Karlsson. Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet 5 tusen barn under 5 år I FRAMTIDEN kan avancerade dör varje dag i världen på grund av smutsigt vatten och bristande hygienmöjligheter. molekylära analyser av ett enkelt blodprov visa om patienten bär på sjukdom redan innan symtom har uppträtt. Biomarkörer har redan hittats för vissa cancersorter. ANNONS ”Vi måste se till att kvinnors röster blir hörda och lyfta fram kvinnornas perspektiv i den politiska dialogen, fredsbygget och försörjningsfrågan.” Helen Clark, UNDP, medverkar i konferensen Global Health – beyond 2015 4 april 2013 i Stockholm Porträttet Mama Margo – För kvinnornas skull – Kvinnor utgör hälften av världens befolkning och deras hälsa är otroligt viktig, liksom utbildning. Vi undergräver vår egen framtid om vi inte stärker kvinnors ställning i världen, säger Margot Wallström, tidigare FN:s särskilda sändebud för att bekämpa sexuellt våld i konflikter. Text: Maija Axelsson Foto: Erika Stenlund/ Scanpix familjer och byarna. Och det som har hänt dem får de inte ens prata om. Line-färjan Cinderella, och många köar för att få ett signerat exemplar av Margot Wallströms och författaren Bengt Ohlssons nyutkomna bok ”Margot”. I den varvas beskrivningar av Margot Wallströms fullspäckade arbetsdagar i FN med minnen och besök på uppväxtorten Kåge och hemmet i Värmland, och en FN-rapport om massakern i Guinea i september 2009. I boken berättar Margot Wallström om svåra, privata upplevelser: om hur hon i en tidigare relation blev misshandlad, om missbruksproblem i hennes närhet, om sorgen när man förlorar ett barn. – Det finns saker som är allmängiltiga. När vårt barn dog, ville jag läsa allt som fanns att läsa. Därför har jag funderat över vad som har format mig som människa och kan ha relevans för andra, säger Margot Wallström. Hon förklarar hur viktigt det är att Hade Margot Wallström varit ung i dag, hade hon valt att läsa till allmänläkare. skammen; hon skulle aldrig mer kunna arbeta som lärare. – Hon måste få vård kontinuerligt och mår fruktansvärt dåligt. Hennes Foto: 2010 Monusco/Myriam Asmani Hon konstaterar att i sitt senaste uppdrag har hon haft nytta av allt hon har upplevt och lärt. Hon har rest i krigszoner i flera länder, och träffat tusentals våldtagna och misshandlade kvinnor. Hon har lyssnat på deras berättelser som FN:s företrädare, men också i egenskap av en äldre kvinna med familj och barn. – Kvinnorna anförtrodde sig till mig, ibland i små hyddor i djungeln, och kallade mig för ”mama Margo”. Jag lovade att föra deras vittnesmål och talan vidare till den högsta internationella nivån, med förhoppning om att de så småningom skulle få någon slags upprättelse. Och så berättar hon om en kvinnlig lärare som var med på stadion i Guinea, och som utsattes för en brutal gruppvåldtäkt, sköts i underlivet efteråt, släpades i utkanten av stadion, och lämnades naken och skändad. Hon hittades av en elev, vilket var den yttersta Margot Wallström säger att det är hög tid att bryta historiens största tystnad, att kartlägga och rapportera om dessa brott. Därför jobbade hon och hennes team hårt för att få till FN:s säkerhetsråds resolution 1960, ”Wallströms resolution”, som innebär att man kan övervaka, rapportera om brotten, upprätta skamlistor över förövare, och använda sanktioner och andra tillgängliga verktyg för att straffa de skyldiga. – Kvinnor är samhällets stöttepelare; de håller ihop familjen, hämtar vatten, ved, odlar och säljer på marknaden. De är hoppet för framtiden. Att våldta och bryta ner kvinnor är ett effektivt sätt att slå sönder samhällen, och visa att man tagit över kontrollen över ett visst område. De här brotten lämnar djupa ärr, och utgör ett stort hinder för att skapa utveckling och välstånd i krigshärjade regioner. öde är inget unikt. Trots att man vet vilka förövarna är, har kvinnorna inte fått upprättelse. Dessutom skuld- och skambeläggs de, och blir ofta utstötta av sina stärka kvinnors ställning, och påpekar att tre av FN:s åtta millenniemål syftar till att ge mer inflytande för kvinnor, förbättra mödravården och barnens hälsa. – Kvinnor utgör hälften av världens befolkning, så deras hälsa är ju en otroligt viktig fråga, liksom utbildning. Kvinnor föder barn och är i första hand också vårdnadshavare och vårdgivare. Och de behöver få kunskap om och tillgång till preventivmedel och familjeplanering. Margot Wallström vill även i fortsättningen arbeta för att göra skillnad och väcka debatt, fast ”kanske inte i första hand inom ett politiskt uppdrag”. – Hade jag hade varit ung i dag, hade jag valt att studera medicin och bli allmänläkare. MARGOT WALLSTRÖM Ålder: 58. Jobbar med: Styrelseordförande vid Lunds universitet. Hjälper den brittiska regeringen i frågor om konfliktrelaterat sexuellt våld. Mandatet i FN är kvar. Familj: Maken Håkan, Viktor, 27, och Erik, 19. Bor: Hammarö, Värmland. Är med egna ord: Envis, målmedveten, snäll, humoristisk. Läser: Poesi, faktaböcker och romaner. Lyssnar: Allätare, men gärna Mozart och sentimental musik, som fado. Fritid: Ute i naturen, springer, läser mycket. Okänd talang: Är bra på å att komma ihåg sångtexter och köra bil. Om framtiden: Jag tror på kvinnorna. Deras uthållighet och kraft måste tas tillvara! Foto: UN Photo/Devra Berkowitz D et är författarkryssning på Viking Kongo-Kinshasa 2010. Margot Wallström reste till krigszoner i flera länder under sitt FN-uppdrag. Svenska Läkaresällskapet 19 Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet foto: ibl bildbyrå ANNONS Vetenskapsrådet – bara grundforskning? Stöd till kliniskt inriktad forskning Vetenskapsrådet arbetar för kunskapsöverföring mellan den grundläggande och den patientnära forskningen. Kunskapsluckor i hälso- och sjukvården, barns och ungdomars psykiska hälsa, framtidens behandlingar, anställningar på halvtid, forskarskolor och en gemensam utlysning med Finlands Akademi för kliniska studier är några av satsningarna inom klinisk forskning som ämnesrådet har genomfört de senaste åren. – Ett viktigt område inom behandlingsforskning är de kunskapsluckor som finns i vården. 20 Svenska Läkaresällskapet Det saknas idag tillförlitlig kunskap om effekten och nyttan av många medicinska behandlingsmetoder. – Genom Vetenskapsrådets utlysning om kunskapsluckor, som genomförs för tredje gången 2013, vill vi skapa ett instrument som gör att de som arbetar i hälso- och sjukvården kan forska om de brister och svagheter de identifierat. Ny satsning på behandlingsforskning Regeringen satsar 75 miljoner kronor på klinisk behandlingsforskning i forsknings- och innovationspropositionen. Satsningen bygger på ett förslag från Vetenskapsrådet och vinnova. Syftet är att skapa en sammanhållen finansiering för klinisk forskning, där såväl forskargrupper vid sjukhus och universitet som företag ska kunna söka pengar. En förutsättning för satsningen är att landstingen satsar lika mycket. – De projekt som får finansiering ska vara projekt som inte finansieras av någon annan. Bidra- foto: marie ullnert – Den medicinska forskningen blir alltmer gränsöverskridande. Grundforskningen och den tilllämpade forskningen är direkt beroende av varandra. Ämnesrådet för medicin och hälsa stödjer forskning med stor spännvidd – från forskning om molekyler och celler till forskning på försöksdjur och människor. Många av satsningarna har en tydlig koppling till kliniska problem och frågeställningar. – Klinisk forskning är en förutsättning för att få en hälso- och sjukvård av hög kvalitet med förbättrade behandlingsmetoder, nyutvecklade, effektiva läkemedel och ökade möjligheter till prevention. foto: anette andersson Det finns skeptiker som menar att Vetenskapsrådet, en forskningsfinansiär med utpräglad grundforskningsprofi l, inte tar kliniskt inriktad forskning på allvar. – Så är det absolut inte, säger Mats Ulfendahl, Vetenskapsrådets huvudsekreterare för medicin och hälsa. Mats Ulfendahl, Vetenskapsrådets huvudsekreterare för medicin och hälsa gen ska vara tillräckligt stora för att kunna genomföra ambitiösa behandlingsstudier, och projekten ska kunna börja tillämpas inom en femårsperiod. – En så snabb implementering kan tyckas väldigt ”tillämpat” för att vara Vetenskapsrådet, där vi vanligen ser nyttan av forskningen i ett mycket längre tidsperspektiv. Men när det gäller den här satsningen kommer landstingens medel och engagemang att vara en betydande del. Då är det rimligt att kräva att investeringen i forskningen visar sig ganska snabbt. – Vi uppskattar att Vetenskapsrådet har fått det här uppdraget. Det visar att regeringen delar vår övertygelse att den grundläggande och tillämpade forskningen hör ihop och bör hanteras med samma krav på högsta vetenskapliga kvalitet, avslutar Mats Ulfendahl. – Patientnära klinisk forskning är en självklar del i modern hälso- och sjukvård och utgör en lika självklar del i ett modernt translationellt forskningssystem. Det har lagts mycket möda på att definiera vad som är klinisk forskning och dess motsats. För mig handlar det om medicinsk forskning. Det finns ingen oklinisk forskning, och all patientnära forskning kan inte göras vid sjukbädden, säger Peter Lönnroth, bitr hälso- och sjukvårdsdirektör för Västra Götalandsregionen, samt ordförande i Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa.
© Copyright 2024