Jämtland 2012

v i n d k r a f t t i dn i ngen
nummer 1 2012
Energiministern spår
många nya jobb!
Sid 3
Medvind för Hammerdals
Betonggjuteri Sid 4
Kyrkan får kraft
från ovan Sid 14
Katharina får världen
som arbetsplats
Sid 19
Vindkraft räddar
glesbygden i Härjedalen
sid 28
Bredband till Raftsjöhöjden
sprider ost över världen
sid 6
v i n d k r a f ttidningen
2
Motvind i
medvind
Regional export
av lösningar med
global efterfrågan
D
Britt Bohlin Olsson
Landshövding
Jämtlands län
v i n d k r a f t t i d n i nge n
Tidningen du håller i din hand ges ut av
Pobeda Publication AB i samarbete med
Vindkraftcentrum.se. Tidningen når alla
hushåll i Jämtlands län. Dessutom delas
den ut till hushållen i Dorotea, Åsele,
Sollefteå och Ånge kommuner.
Syftet med tidningen är att visa vad som
finns och vad som är på gång i vindkraftbranschen
i mellannorrland.
Ansvarig utgivare: Ralph Rentzsch
Redaktion: Tommy Norin och Ralph Rentzsch
Layout och produktion: Robert Bolinder
Försäljning annonser: Säljstyrkan i Östersund
Kontakt: [email protected], tel 0643–21137
ПОБЕ Д А
P U B L I C AT I O N S
Bakom Vindkraftcentrum.se ligger
länets kommuner och länsstyrelsen i Jämtland som vill att de stora
summor som nu investeras i vindkraftbranschen ska komma befolkningen till del i form av jobb och företagande.
För att ha något att utgå ifrån och för
att visa att branschen redan sysselsätter en hel del folk har vi gjort en undersökning som visar att drygt 100 företag
i länet sysselsatte personer motsvarande
200 heltidstjänster under förra året.
I praktiken har några företag fler anställda medan andra kanske bara haft
jobb ett par veckor i branschen. Men
summerar man så blir det ungefär 200
årsarbeten. Det handlar om företag som
sysslar med allt mellan arkeologiska undersökningar och serviceuppdrag högt
uppe i tornen.
Foto: Tina Stafrén/fotograftina.se
et är stort att vända hot till möjligheter. Det är stort att gå från
vanmakt till handlingskraft. Och det är stora insatser som krävs, för
att människans påverkan på klimatsystemet ska kunna begränsas.
Redan i dag ger klimatförändringarna avtryck över hela jordklotet.
I Sverige är det i fjällkedjan vi ser de första effekterna på ekosystemen. Villkoren för rennäring, turism och friluftsliv förändras när glaciärer
smälter och vegetationen flyttar sig upp på fjällsidor som tidigare var kala. På
andra håll i världen är klimatförändringens konsekvenser mer dramatiska redan
i dag, med alltmer frekvent förekomst av extrem torka, översvämningar och orkaner.
Det finns olika sätt att reagera och agera när orosmolnen tornar upp sig
och tillvaron blir otrygg. Det är inspirerande att följa den innovationskraft och
framtidsanda som råder inom de branscher som drivs av – och samtidigt driver – den nödvändiga energiomställningen från fossilt till förnybart. I vår region är vindkraftens utveckling ett bevis på att vi har gott om lösningsorienterade människor.
Utvecklingen går oerhört snabbt. Sveriges vindkraft började byggas på
1980-talet. År 2009 stod vindkraftproduktionen i Sverige för 2,5 miljarder kilowattimmar – hela 25 procent mer än året innan. Nu, bara två år senare, ser vi
tillbaka på år 2011 då vindkraften gav drygt 6 miljarder kilowattimmar el – mer
än vad stålindustrin förbrukade, konstaterar energiministern här invid.
Längre fram i tidningen kan man bland annat se hur mycket regionens och
Sveriges största vindkraftspark levererar i form av förnybar el, regionala arbetstillfällen och framtidstro i enskilda byar. Man kan läsa om hur elbilar trafikerar en grön motorväg mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim, helt utan
utsläpp.
Vindkraften drar till sig kapital från internationella investerare och kapitalstarka energibolag. Eftersom även regionala företag satsar, och enskilda hushåll blir gröna entreprenörer genom att köpa andelar i vindkraftverk, skapas
hållbara projekt med stark lokal förankring. Teknikutveckling, nytt kunnande
och framtidsanda följer i spåren.
Den globala energianvändningen domineras fortfarande
av fossila energikällor. Men FN:s
klimatpanel IPCC konstaterar
att det inte finns några tekniska
hinder för att inom några decennier vända på ordningen och
skapa ett energisystem som huvudsakligen baseras på förnybara energikällor.
Vår region har en lång historia som nettoexportör av förnybar energi från vattenkraft
och biobränslen. Med vindkraftens snabba expansion tar vi ytterligare ett steg mot en hållbar
framtid.
nr 1 2012
Andra företag bygger vägar, avverkar
skog, gjuter betongfundament, drar elledningar, gör naturinventeringar, bygger
torn, sköter tillståndsprocessen, transporterar, serverar mat och står för boende. Och vi tror att det finns fler företag
än de vi hittat.
Företagen tror själva att de kommer
att stå för 500 årsarbeten om tre år. Sannolikt blir det fler eftersom de som är på
väg in i branschen inte är tillfrågade. Just
nu är drygt 100 vindkraftverk i drift i länet och om fem till åtta år säger tillstånd
och planer att ytterligare 700 är i drift.
Överslagsmässigt kan det betyda 200 +
1400 heltidsarbeten efter år 2017.
Räknar man på ett annat sätt utifrån
erfarenheterna från vindkraftsparken
Havsnäs skulle de 700 verken grovt räknat ge 1400 lokala heltidsjobb under fem
år. Om det finns utbildat folk och maskiner nog att få tag på.
En annan rapport vi låtit göra räknar med att det de närmaste fem till åtta åren kommer att investeras så mycket
som 3,5 miljarder kronor årligen i vindkraft i Jämtlands län, vilket ger en mängd
affärsmöjligheter. Största delen av pengarna går till inköp av torn och turbiner,
medan runt 25 procent går till betongfundament, vägar, elnät, konsultkostnader, arrenden och bygdemedel.
Vindkraftcentrum.se är behjälpligt
med att få lokala entreprenörer att få ta
del av de stora upphandlingar som görs.
Vi undersöker också möjligheterna för
tillverkning av hela eller delar av kraftverk i länet. Det skulle innebära att ännu
fler slantar stannar i regionen.
En annan nytta med vindkraften är att
den kan användas som hävstång för att
få ut bredbandsfiber till byar och småorter. När det ändå grävs för nya vägar och
nya elledningar dras är det relativt billigt att samtidigt förbereda för optofiber.
Om några år ska koppartrådar och kablar som försörjer oss med telefoni och
bredbandsuppkopplingar monteras ned.
Samtidigt är framdragningen av modern
Torbjörn Laxvik
“
Företagen
som sysslar
med vindkraft
tror själva att
de kommer
att stå för 500
årsarbeten
om tre år.
fiber eftersatt i Jämtlands län.
Vi tror att optofibern är en överlevnadsfråga för glesbygden. Vem tror att
nästa generation bosätter sig där det inte
finns tillgång till fungerande bredband?
Eller att någon gör ett försök att driva
företag från en sådan plats? Vindkraften
kan här vara en del av lösningen.
När vi träffar exploatörer, kommuner
och bybor berättar vi att det nu finns en
gyllene chans att få ut bredbandsfiber till
byar och småorter. En möjlighet som antagligen inte uppstår igen.
Det ligger i vindparksägarnas intresse
att lokalsamhället kring anläggningarna
fungerar och fiberdragningen blir för dem
även ett sätt att visa att vindkraften bidrar till lokal nytta.
Den utbyggnad av vindkraften som
skissas här, med ytterligare 700 verk om
kanske fem-sex år, handlar om långt
gångna planer. På ännu lite längre sikt
kan det vara frågan om 1500 eller 1700
verk sammanlagt i länet.
Men detta handlar inte om någon given framtid. Några saker som kommer att
spela in är elpriset på kort och lång sikt, i
vilken mån det svenska stamnätet byggs
ut och hur de allmänna ekonomiska förutsättningarna kommer att se ut i Europa och världen.
I vilket fall finns en hel del möjligheter
att ta vara på, här och nu.
Vill du ta del av våra tjänster kan du
gå in på hemsidan www.vindkraftcentrum.se eller ringa 0644-100 01.
Torbjörn Laxvik
Projektledare
Vindkraftcentrum.se
v i n d k r a f ttidningen
nr 1 2012
3
Tusentals nya
jobb ligger
i luften
5
000 anläggningar ska byggas i de fyra norrlandslänen de kommande åren.
Av dem står Jämtlands län
för cirka 1300. Sveriges
energiminister Anna–Karin Hatt pekar på att vindkraften kommer att
skapa stora möjligheter för företag
och kommuner.
I en intervju för Vindkraftstidningen pekar hon på vikten av att vindkraft lokaliseras där de bästa förutsättningarna
finns.
–Det är många faktorer som avgör
det, bland annat vindresursen, lokal acceptans, påverkan på miljö och tillgång
till nätet, säger Anna–Karin Hatt som pekar på att vindkraft i norr ger stora fördelar för näringslivet och skapar betydande möjligheter för de lokala samhällena.
–Det är välkommet, inte bara ur energisynpunkt, utan också för tillväxten och
utvecklingen i Norrland, säger Anna–Karin Hatt, som ser stora fördelar med vindkraft.
–Det är en förnybar, oändlig energikälla utan koldioxidutsläpp. Den spelar
en viktig roll för att bredda elproduktionen. När kärnkraftverken står stilla och
vattentillgången i vattenkraftverken är
låg som under de senaste vintrarna, blir
det allt viktigare att ha tillgång till annan
slags elproduktion. Vindkraften har en
stor outnyttjad potential i Sverige, menar Anna–Karin Hatt, men det finns också nackdelar:
–De ligger framför allt i den plats den
tar i landskapet. Detta gör att det är viktigt med en förankring och acceptans hos
de som bor nära verken. Vindkraften är
också beroende av väderförhållandena.
Det ställer högre krav på elnät och reglerkraft, menar Anna–Karin Hatt.
“
Vindkraften
slår nya
rekord.
2011 kom elproduktionen
upp i 6 TWh,
vilket motsvarar mer än
den svenska
stålindustrins
elförbrukning
på ett år.
I Jämtland ser läget
gynnsamt ut för
vindkraften. Erika Holgersson vid Länsstyrelsen uppger att i början av 2012
finns tillstånd för 550 verk. Tillstånden
har vunnit laga kraft och Statkraft och
SCA står för en betydande del av investeringarna.
–Pratar vi om verk som är under prövning handlar det om ytterligare 520 verk
och 340 verk är i ett så kallat samrådsskede, säger Erika Holgersson, som pekar
på att Länsstyrelsen inte prövar etableringar av små anläggningar. De behandlas av de berörda kommunerna som anmälningsärenden.
Anna–Karin Hatt gillar att vindkraften
utvecklas som den gör:
–De senaste årens utveckling har varit
mycket positiv. Vindkraften slår nya rekord. 2011 kom elproduktionen upp i 6
TWh, vilket motsvarar mer än den svenska stålindustrins elförbrukning på ett år.
–Regeringen ser mycket positivt på
utvecklingen. Det produktionsmål vi har
är inte knutet till vindkraften utan till
den förnybara elproduktionen som helhet, men vindkraften blir en allt viktigare komponent för att målet ska nås, säger
Anna–Karin Hatt, som pekar på att 2010
höjde regeringen målet för elcertifikatsystemet.
–Det innebär en ökning av den certifikatsberättigade produktionen med 25
TWh från 2002 till 2020 där en kontroll
av elcertifikatsystemet kommer att genomföras senast vid utgången av 2015,
säger energiministern.
–Vi gör också andra insatser som att
underlätta utbyggnaden av elnäten och
vi arbetar med förslag för att få bort tröskeleffekterna för att ansluta ny vindkraft
till elnäten, säger energiministern, som
pekar på att de kommande tio åren satsar regeringen 3,5 miljarder per år på att
bygga ut elnätet.
–Men det är inte bara genom att bygga mer nät som mängden vindkraft kan
öka. Det kan också ske genom att använda den infrastruktur som redan finns mer
effektivt, och genom att skapa möjligheter för en mer flexibel förbrukning. Utveckling av smarta nät är ett område som
kan bidra till både effektivare och flexi-
Energiminister Anna–Karin Hatt
blare användning.
–Anna Karin Hatt säger att för att
uppmuntra privatpersoner som vill bli
småskaliga vindkraftsproducenter, arbetar hennes departement med en reform för så kallad nettodebitering av el.
Det innebär att personer som producerar
egen el, till exempel med ett vindkraftverk på tomten, kan kvitta sitt överskott
mot konsumtion hos elnätsföretaget.
–Regeringen anser att tillståndsprocesser för både ny elproduktion och
kraftnät måste fortsätta att förenklas
och förkortas, säger energiministern.
Hur ser Du på beskattningen av
vindkraft?
–Frågan kommer ofta upp när den kooperativa vindkraften diskuteras eftersom den beskattas utifrån den generella
förmånsbeskattningen, men från regeringens sida finns inga planer på att frångå de generella reglerna för förmånsbeskattning. Centerpartiet har drivit och
Vindkraft i Jämtlands län / kommunvis
Strömsunds kommun
Färdigställda verk
Hällingarna 1
Bodberget, Harrsjön 3
Havsnäs 48
Ollebacken Hällingarna 6
Betåsberget Backe 2
Raftsjöhöjden syd 4
Tillstånd att bygga
Hällingarna etapp 2, 5
Stamåsen 22
Raftsjöhöjden 20
Gåxsjö/Raftsjöhöjden 16
Planerade
Tåsvedsberget, Orrnäs 3
Bodsjöhögarna 31
Tåsjöberget 6
Åskälen/Österåsen 78
Summa 245 verk
Ragunda kommun
Tillstånd att bygga
Björkvattnet/Björkhöjden
140
Ögonfägnaden 40
Planerade
Skyttmon 65
Knulen 5
Kalkstenshöjden 16
Storbrännkullen 12
Lillviltflon 14
Storrisberget 6
Granåsen 6
Summa 304 verk
Krokoms Kommun
Färdigställda verk
Vallrun 1
Storrun/Frösörun 12
Råshön 8
Almåsa 1
Planerade
Anvågen 40
Nordbyn 27
Summa 89 verk
Åre Kommun
Färdigställda verk
Gråsjön 1
Tillstånd att bygga
Gråsjön 5
Planerade
Klocka 5
Tångböle 10
Håckren 2
Moskogen 50
Ytterocke 3
Summa 76 verk
Östersunds kommun
Tillstånd att bygga
Munkflohögen 27
Planerade
Bjärme 5
England 6
Storhögen 27
Summa 65 verk
Bräcke kommun
Tillstånd att bygga
Mörttjärnsberget 40
Planerade
Gårdsjöberget 5
Bodberget 5
Högberget 5
Bröcklingberget 25
Midsommarberget/Högberget 17
fortsätter att driva på för att finna former
för att det ska bli förmånligare än idag
att vara delägare i vindkraftsverk, säger
Anna–Karin Hatt som också svarar på hur
hon ser på ersättning till markägare, och
användning av bygdemedel.
–Det är viktigt för etablering av vindkraft att det blir en positiv dialog mellan
projektörer och kommunerna där parterna känner sig respekterade och har förståelse för varandra. Det finns exempel
där vindkraftsbolag har gett bidrag till
föreningslivet i de kommuner som berörs
av vindkraftsetablering., och det ger konkret nytta för det lokala samhället.
–Jag ser det som en angelägenhet
mellan vindkraftsbolagen och det lokala samhället. Det är inget som staten ska
styra. Däremot uppmanar jag gärna vindkraftsbyggare att ta initiativ som skapar
en god lokal förankring, slutar Anna–Karin Hatt.
Tommy Norin
Siffrorna är hämtade från Länsstyrelsen i Jämtlands län
Fanbyn 2
Övsjöbyn 6
Lövhögen 11
Ingridvedsberget 5
Nyhemsmanen 10
Graningeberget 5
Bleckberget 5
Ismundsundet 5
Storflohögen 5
Summa 151 verk
Bergs kommun
Färdigställda verk
Rätan, Digerberget 5
Björnskallen 1
Tillstånd att bygga
Middagsberget 3
Mullberg 31
Planerade
Kommerberget 1
Björnskallen 3
Högberget 16
Gärdesfloberget 6
Gammalbodberget 3
Dalåsen 3
Summa 72 verk
Härjedalens kommun
Färdigställda verk
Digerberget 1
Brickan 1
Långåvålen 7
Rodovålen 6
Tillstånd att bygga
Stentjärnsåsen 3
Planerade
Åndberget 101
Skaftåsen 120
Garpkölen 32
Ängersjökälen 5
Glissjöberget/Norderåsen 6
Stentjärnsåsen 5
Glötesvålen 30
Sandtjärnberget 11
Digeråsen 6
Summa 334
Totalt 1336 vindkraftverk
v i n d k r a f ttidningen
4
nr 1 2012
Medvind för Hammerdals
Betonggjuteri
Hammerdals Betonggjuteri har
fått en order värd 28 miljoner
kronor där företaget ska leverera fundament till 30 vindkraftverk i Sjisjka i Norrbotten.
–Vindkraften har blivit en viktig marknad,säger VD Robert
Färdvall, som också ska leverera betongfundament till de 67
verken i Stamåsen, Strömsund
och Mörttjärnsberget, Bräcke.
Robert Färdvall beskriver orderläget som gynnsamt, efter ett tufft
2010/2011. Omsättningen sjönk från
32 Mkr 2009/2010 till 27 Mkr förra
verksamhetsåret.
Kommande år ser det ljusare ut.
–Omsättningen beräknas öka till
45 Mkr innevarande år, där huvuddelen består av leveranser till vindkraft,
säger Robert Färdvall, som pekar på
Sjisjkaordern som den största företaget någonsin kammat hem.
Att betonggjuteriet i Hammerdal
är framgångsrikt syns på en vägg i
företagets kontor.
Under två
år, senast 2011, utsågs
betongfabriken till Gasellföretag av
Dagens Industri.
–Det har trots allt gått bra, säger
Robert Färdvall.
Företaget inledde sin vindkraftera i samband med byggnationen av
parken i Havsnäs där Robert Färdvall
tog fram ett nytt koncept. Betongen
tillverkades ute på plats och kördes
ut till vindkraftbyggena med hjälp
av specialbeställda betongblandande
bilar köpta i Italien.
För Sjisjkaprojektet tillämpar
Hammerdals betonggjuteri en ny annorlunda metod.
–Till de 30 verken prefabricerar vi
fundamenten där varje fundament
består av 16 bitar. Varje bit väger
18 ton så ett fundament väger 288
ton, förklarar Robert Färdvall, när vi
vandrar igenom fabriken.
Totalt kommer betonggjuteriet
att leverera 6900 ton fundament till
Sjisjka som ligger i väglöst land mellan Gällivare–Kiruna. (Sjisjka Vind
ägs av Jämtkraft, O2 Vindkompaniet och Skanska Infrastructure Development).
–Det gör att fundamenten måste köras på järnväg där de lastas av
i Lappberg efter Malmbanan. Mitt i
vindkraftsparken, säger Robert Färdvall om det något unika projektet.
Hammerdals betonggjuteri har
också tagit hem projekt i Jämtland.
Under våren kommer betongstationer att sättas ut och de mobila betongbilarna lämna garaget
i Hammerdal för att förse 67 verk i
Stamåsen och Mörttjärnsberget med
betong.
–Ordern från Statkraft och
den danska entreprenadfirman
Stenger&Ibsen Construction kom
under hösten förra året, säger Robert Färdvall, som uppger att företaget har börjat förbereda leveranserna.
–Vi har hittat en bra nisch där
vi genomfört många projekt efter
Havsnäs, säger betongföretagets VD.
Dit hör tio verk
i Dalarna, 22 i
Malå i Västerbotten och tio verk i
Arjeplog i Norrbotten.
–Idag arbetar vi över hela Sverige
och har de flesta byggentreprenörer
och vindkraftsexploatörer som kunder, säger Robert Färdvall, som uppger att vindkraftsordrarna kan vara
rätt lönsamma.
–Under en expansionsfas kan det
vara svårt att hitta rätt, men de senaste åren har vi haft en gynnsam
ekonomisk utveckling, säger VDn,
Föreningar tjänar
på vinden
Styrelsen för Flåsjöbygdens
Vindkraftsfond behandlade under mars ansökningar om bidrag från vindkraftsåterbäringen
från Havsnäs där den beslutade att fördela 390 000 kronor till
föreningar i bygden, där följande
gynnas av vindkraften:
•Alanäs Hembygdsförening, 103
564 kronor för att bygga en handikapptoalett.
•Havsnäs Bygdeförening,132 000
kronor för inköp av värmepumpar
till bystugan på Sågbacken.
•Järvsands vägsamfällighet, 55 000
kronor för upprustning av väg.
•Järvsands Byalag, 30 000 kronor
för inköp av hjärtstartare.
•Östra Havsnäs Byförening, 25
000 kronor för att slutföra byggnation i bygdegården.
•Alanäsets viltvårdsområde, 21
381 kronor till förbättringar av
skjutbanan vid Kvarnån.
•Flåsjöjäntan,12 655 kronor för
utbildning, och framställning av
informationsmaterial.
•Alavattnets Byförening,10 400
kronor för färdigsställande av
bakstuga.
Robert Färdvall VD på Hammerdals Betonggjuteri som är specialister på tillverkning av fundament till
vindkraftstorn. Fundamenten består av 16 bitar där varje bit väger 18 ton.
som uppger att sedan vindkrafteran
inleddes har antalet anställda ökat
från tio till idag 15 personer.
Att Hammerdals Betonggjuteri
fått vindkraft som huvudnisch betyder inte att det inte gör andra produkter. Företaget har lämnat tillverkning av rör, trummor och jordkällare
bakom sig, men där så kallade vinkelmurar blivit en stor produkt. De
används vid exempelvis perronger
och resecentra, där företaget bland
annat levererat vinkelmurar till Botniabanan.
Hammerdals Betonggjuteri tillverkar också prefabricerade sandwichväggar för hus.
Vad gör du om vindkraftmarknaden viker?
–Företaget har förutom en mo-
bil anläggning för storskalig betongproduktion även fullfjädrad
betongindustri med mycket kompetent personal. Vidare en modern fabrik med bra produktionslinje där vi
kan luta oss emot många attraktiva produktområden,säger VDn för
Hammerdals Betonggjuteri.
Text /foto Tommy Norin
Gasellföretag investerar i vindkraft i Jämtland
Energibolaget Triventus som två
år i rad utsetts som Gasellföretag av tidningen Dagens Industri, blir en allt viktigare aktör i
de vindkraftparker som kommer
i Jämtland–Härjedalen.
–Just nu väntar vi på miljötillstånd
för Dählies park i Åskälen där vi stöttat hela samrådsprocessen, säger
Sven Levin, regionschef för Triventus i Norrland. Triventus såg dagens
ljus 2003 i Falkenberg då grundaren
Gert–Olof Holst började hjälpa intressenter som ville investera i vindkraft. Sedan dess har företaget vuxit betydligt och är idag en koncern
med flera dotterbolag alla med fokus på förnybar energi. 2011 omsatte bolaget ca 600 miljoner kronor
med drygt 100 anställda i Sverige.
Den positiva utvecklingen har gjort
att 2010 och 2011 utsågs Triventus
av Dagens Industri till Gasellföretag
i Halland.
–Hittills har vi koncentrerat
vindkraftsetableringarna till Halland, Västergötland, Östergötland
och Skåne. Men norrlandsregionen är intressant, det händer mycket och därför har vi varit involverade i flera projekt, säger Sven Levin i
Östersund. Företaget har projekterat vindkraftparkerna i Stentjärnåsen i Härjedalens kommun och Rätans–Digerberget,
Middagsberget
och Kommerberget i Bergs kommun.
–Just nu väntar vi på miljötillstånd för att kunna gå igång med
Björn Dählies park med 105 verk i
Åskälen–Österåsen i Strömsunds och
Östersunds kommun, säger Sven Levin, som väntar på miljötillståndet
inom någon månad.
–I dags läget är vi involverade i
ett 20–tal projekt i Jämtland–Härjedalen, säger Sven Levin, som förklarar Triventus affärside.
–Vi kan bygga från ax till limpa,
säger regionchefen, som är optimist
kring utvecklingen av vindkraft i länet .
–Det ligger mycket i pipelinen.
Investeringar som kommer att betyda mycket för sysselsättningen. Länet kan bli en riktig vinnare när det
gäller vindkraften, säger Sven Levin.
Tommy Norin
VISION2.SE | FOTO: SHUTTERSTOCK
100%
VIND-E
L
N INSA
GÖR E
TS FÖR
TET
KLIMA
Känn vindkraften
i ditt eluttag
Välj ursprungsmärkt el från vindkraft som komplement
till ditt vanliga elavtal.
Vindkraft är den förnybara energikälla som har störst
utvecklingspotential för framtiden.
Genom att välja vind-el är du med och ökar andelen
förnybar energi i stort.
Med oss bidrar du dessutom till drivkraft för regionen.
Läs mer på jamtkraft.se eller kontakta oss på 063-14 90 00.
v i n d k r a f ttidningen
6
nr 1 2012
Kraft utan nät
Just nu går vindkraftbolaget
Jämtvinds VD Anders Strömblad
i Göteborg och väntar på en
rapport från Svenska Kraftnät
över hur de ska klara el–uppkopplingarna emot den snabbt
framväxande vindkraften
–I vår får vi se vilka förslag som
kommer, säger Anders Strömblad,
som startade Jämtvind 2010.
Han anger tydligt att för att hans,
och andra bolags investeringar ska
kunna förverkligas, krävs att Svenska Kraftnät och de stora energibolagen tar krafttag för att fixa eluppkopplingarna.
Jämtvind vill bygga 150 vindkraftverk i Ragunda och Bräcke
kommuner, placerade i Öravattnet,
Ismundsundet, Mjösjö, Fjällmarkshöjden, Höghanåsen, Övsjö, Gastsjö
och Storrisberget nära Krångede.
Av de 150 har 30 verk fått bygglov
och bolaget har förberett placeringen av de sex verken på Storrisberget
med att vägarna är byggda, liksom
fundamentplatserna.
Nu krävs dock besked från Svenska Kraftnät och energibolaget EON
om hur verken ska anslutas.
–Vi överenskom med EON förra året om hur uppkopplingen till
Jämtvinds VD Anders Strömblad
menar att ansvariga för elförsörjningen i Sverige tagits på sängen,
inte förstått omfattningen på
utbyggnaden av vindkraft.
Storrisberget skulle ske, men senare
ville de frångå uppgörelsen eftersom
de fått in nya förfrågningar från andra aktörer.
–Det gjorde att under sommaren
presenterades en helt annan lösning,
och så har det fortsatt.
–Situationen har hamnat i ett
moment 22 där jag inte vet om det
finns ett inbyggt motstånd eller oin-
tresse att koppla upp oss.
Anders Strömblad pekar på att
de bolag som har så kallad områdeskoncession är tvungna att följa ellagen och göra uppkopplingar i
området, vare sig det handlar om en
enplansvilla eller vindkraft.
–Där vi ska bygga är det EON och
Härjeån som har områdeskoncessionerna. I fallet med Storrisberget har
vi valt att anmäla EON till Energimarknadsinspektionen. De har klart
brutit emot ellagen, menar Anders
Strömblad, som pekar på att trögheten från EON är påtaglig och de drar
sig inte för att ta betalt när kunder
gör förfrågningar.
–När jag begärde offert på uppkopplingar emot 12 verk på två andra områden krävde de 1 200 000
kronor för att lämna offert, vilket jag
accepterade men någon faktura har
jag inte fått. EON har förklarat att de
inte vill agera så länge inte fallet hos
Energimarknadsinspektionen är avgjort, säger Jämtvinds VD.
Han pekar på
att det verkar som
om ansvariga för elförsörjningen i
Sverige tagits på sängen, inte förstått omfattningen på utbyggnaden
av vindkraft.
–Idealet hade väl varit att byg-
ga inne i storstäderna där elbehovet
finns, men det går ju inte.
–Nu kommer vindkraften i Norrland och då måste energibolagen
och Svenska Kraftnät vara på banan,
säger Anders Strömblad, som pekar
på märkligheten:
–För några år sedan tog de bort
en 220 kV ledning mellan Krångede
–Horndal. Varför vet jag inte, men
den hade behövts nu, säger Jämtvinds VD.
Anders Strömblad pekar på att elförsörjning handlar inte bara om att
bygga nytt, det handlar också om att
utnyttja det nät som finns mer effektivt.
–350 dagar om året finns ledig
kapacitet men 15 dagar om året blir
nätet överfullt, bland annat på grund
av att under våren kräver vattenkraften mycket av nätet, och då får andra energislag backa. Varför ska vattenkraften ha förtur till elnätet?
Turerna till trots är Jämtvind
redo att fullfölja investeringarna i
Jämtland. Hittills har företaget med
stöd av tyska finansiärer lagt 30 miljoner kronor i bl.a. projekteringskostnader. Totalt handlar vindkraftsetableringarna om fyra–fem miljarder.
–Vi fortsätter arbetet där må-
let är att få upp de 150 verken och
succesivt kommer vi också att utöka
verksamheten vid vårt kontor i Hammarstrand.
–Där ska finnas projektering, service, balans och elhandel, säger Anders Strömblad, som trots problem
med eluppkopplingarna tror på en
lösning.
–Problemen kommer inte att
stoppa vindkraften, det hela är en
fråga om tid.
Tommy Norin
Kommentar:
E.O.N kommenterar Jämtvinds
kritik med att:
-När vi lämnar offert låser vi kapacitet hela vägen till stamnätet. I detta fall har stamnätsägaren nekat oss att leverera in el
på stamnätet på grund av kapacitetsbrist. Detta har vi meddelat
projektören och vi har heller inte
lämnat någon offert, säger Johan
Aspegren, kommunikationschef
E.ON Elnät.
Ny teknik gav snabbt
bredband till Raftsjöhöjden
Vindkraftsparken på Ollebacken skapar där verken snurrar inte bara förnybar och miljövänlig energi.
Den har också givit Gert och
Gunilla Andersson som driver Raftsjöhöjdens gårdsmejeri snabbt bredband med hög kapacitet.
–Det är helt fantastiskt, säger Gert
Andersson, när Vindkrafttidningen
når honom via mobiltelefon i Frankrike.
–Tidigare kopplade vi upp oss via
långsamt modem. Sedan i höstas har
vi bredband, och det ger oss helt nya
affärsmöjligheter, säger Gert Andersson.
Han är åttonde generation på den
gård som sedan flera år tillverkar
prisbelönt get– och ko–ost.
Produkter som bland annat säljs i
gårdsbutiken.
Nu, säger han, kommer han att
nå helt nya kundgrupper via internet,
och det tackar han vindkraften för.
Möjligheten att få snabbt bredband med hög kapacitet kom i samband med bygget av vindkraftparken
på Ollebacken som togs i drift 2011.
För att styra/drifta vindkraftverken krävs dels elkablar, dels fiberkablar som grävs ned i marken.
Eva Karlsson vid Jämtkraft Telecom berättar att i samband med det
och att Jämtkraft vädersäkrade elnätet, erbjöds Raftsjöhöjden anslutning
eftersom fiberkabeln passerade byn.
–Vi hade informationsmöte där
folk fick intresseanmäla sig och intresset var så stort att vi gick vidare.
–Byn nappade och ordnade själv
med grävningsarbetena fram till våra
anslutningspunkter, säger Eva Karlsson.
Med det fick byn tillgång till
Jämtkrafts stadsnät och de tjänsteleverantörer som finns i nätet och
som sins emellan konkurrerar om
kunderna.
Det betyder att byborna och företagen i Raftsjöhöjden har lika hög
kapacitet i sitt bredband som de som
bor i Östersund eller på Frösön.
Gert Andersson är
nöjd med
Jämtkrafts insats för byn och nu planerar han för flera satsningar via det
nya bredbandet.
–Vi har redan en hemsida ,men
nu planerar vi för att sälja ostarna
via internet där kunder kan lägga beställningar direkt via nätet.
–Bredband med hög kapacitet
ger också nya möjligheter vad gäller möten och konferenser. I framtiden kanske vi inte behöver resa lika mycket, utan koppla upp oss till
exempelvis videokonferenser, säger
VDn för Raftsjöhöjdens gårdsmejeri.
Tommy Norin
Vindkraften på Ollebacken har givit Gert Andersson vid Raftsjöhöjdens
gårdsmejeri nya affärsmöjligheter, nu planerar han att sälja gårdens
prisbelönta ostar via internet.
Körs med fördel på el från vindkraft.
Opel
AMPERA
Nu släpper vi elbilen fri.
Opel Ampera är den första elbilen som
ger dig frihet att köra vart du vill när
du vill. Ett litiumjonbatteri på 16 kWh
förser elmotorn på 150 hk/370 Nm med
el. Beroende på körförhållande kan du
köra 40–80 km på ren el från batteriet,
helt utan utsläpp. Men behöver du
göra en längre resa så förser den
bensindrivna generatorn elmotorn med
ström och utökar därmed räckvidden till
ca 500 km. En räckvidd och en frihet
som tilltalade de 59 motorjournalisterna,
från 23 olika länder, när de utsåg Opel
Ampera till årets bil 2012.
Läs mer på ampera.se
Opel Ampera lanseras hos Opels återförsäljare i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping, Sundsvall, Uppsala och Halmstad den 14 april. Pris från ca 399 900 kr (efter avdragen statlig Super-miljöbilspremie 40 000 kr). Förmånsvärde netto: 840 kr/mån vid 52% marginalskatt (1 616 kr/mån brutto). Bränsleförbrukning & koldioxidutsläpp enligt UN ECE R101 (viktad, kombinerat): 1,2 l/100km, 27 g CO2 /km.
v i n d k r a f ttidningen
8
nr 1 2012
Länsstyrelsen kartlägger
behov av bredband
Hur många hushåll och
företag i Jämtland saknar snabb bredbandsuppkoppling via fiber?
Det vill Länsstyrelsen ta
reda på genom en kartläggning som genomförs i
år, kartläggningen ska utgöra underlag för en ny
strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad i länet
I en annan artikel i Vindkraftstidningen pekar konsultföretaget Axeg (sidan 32)
på att Jämtland ligger dåligt
till i landet vad gäller bredband.
Det vill inte Hans Halvarsson, strateg vid Länsstyrelsen
gå med på.
– Jag skulle säga att vi ligger mitt i på en skala över
Sverige. Under åren 2001-
2007 satsades 475 miljoner
kronor i offentliga medel på
bredbandsutbyggnad där bl.a.
Terracom fick upphandlingen.
Det gjorde att det byggdes stomnät i länets kommuner, säger Hans Halvarsson.
Han pekar på att teoretiskt
har hushållen i länets kommuner 85 procent tillgång till
bredband, men det ser annorlunda ut i praktiken. En mätning av Post och Telestyrelsen
(PTS) gjord 2010 visar att 28
procent av hushållen och 21
procent av företagen i Jämtland har tillgång till fiber och
därmed snabbt och säkert
bredband.
– Vilket visar att vi inte är
sämst i landet, men det finns
en del att göra, säger Hans
Halvarssson. Därför startar ett
projekt som bl.a. går ut på att
göra en kartläggning hur nuvarande fibernät ser ut, hur
många hushåll och företag
som saknar ”snabbt” bredband och som istället använder ”segare” ADSL system, eller mobilt bredband. Ulrica
Bladh, praktikant på länsstyrelsen har börjat titta på detta.
Efter
kartläggningen
kommer Länsstyrelsen att ta
fram en strategisk plan som
ska ange hur fortsatt bredbandsutbyggnad ska ske i länet. Arbetet ligger i linje med
det mål regeringen satt upp
om att 2020 ska 90 procent
av Sveriges befolkning ha fiber/bredband som ger minst
100 Mbit/sekund.
– Ett regeringsbeslut 2011
säger att detta ska ske i hu-
VIND
Vinden är en outsinlig kraftkälla och med nya vindkraftsatsningar kommer Sverige vara en föregångare som industriland med allt starkare miljöprofil.
wpd satsar både på landbaserad och havsbaserad vindkraft.
I Sverige är vi 19 medarbetare med sammanlagt över 130 års
erfarenhet i branschen.
www.wpd.se
Ulrika Bladh, Else–Marie Norin och Hans Halvarsson arbetar just nu med att ta fram underlag
till ett strategiskt program för hur länet ska få mer fiber för bredband, där vindkraften är en
möjlighet.
vudsak på marknadens villkor,
säger Hans Halvarsson, som
här anger problemet.
Vad händer med de områden operatörerna inte anser vara lönsamma att investera i?
Else-Marie Norin , handläggare av företagsstöd och projektstöd vid Länsstyrelsen, ser
en möjlighet i de medel regeringen anslagit via landsbygdsprogrammet där det finns
nya pengar att hämta till just
bredbandsutbyggnad.
– Bredband är en av sju utmaningar i Landsbygdsprogrammet, säger Else-Marie
Norin, som pekar på att just
nu finns 22 miljoner kronor
i åtgärden ”Grundläggande
tjänster för ekonomi och be-
folkning på landsbygden” som
innefattar service på landsbygden.
-Här kan exempelvis byar söka pengar till bredbandsutbyggnad, säger Else-Marie Norin, som pekar på att nu
har byarna i Jämtland chans
att bygga byanät.
Hon redovisar att hittills
har 12 stöd till bredband beviljats genom Landsbygdsprogrammet och ytterligare
12 stycken Kanalisationsstöd
har beviljats. Else-Marie menar vidare att det är viktigt
med en samverkan mellan
Länsstyrelsen, Regionförbundet och kommunerna för att
möjliggöra en fullskalig utbyggnad av fibernät i länet
Länsstyrelsens handläggare ser också möjligheter till
samordning med vindkraftsutbyggnaden i länet, där byar
kan anslutas till den fiber som
dras till verken. – Då skulle byar som annars har svårt att få
tillgång till fibernät kunna anslutas.
Hans Halvarsson
pekar på
att de 22 miljoner kronorna räcker inte långt, men nu
pågår arbetet med att skriva ett nytt nationellt landsbygdsprogram och nya strukturfondsprogram för perioden
2014-2020. Där kan länet påverka programskrivningen för
att få loss mer pengar till investeringar i infrastruktur som
bredband.
text/foto
Tommy Norin
Betonghåltagningar Nordborr AB
Vi utför allt inom:
•Tungrivning
•Rundhåls- och vajersågning,
•Robotrivning
•Sågning väggar/golv
•Samt borrning.
Vi har 25 års erfarenhet, vårt verksamhetsområde
är i huvudsak Mellannorrland.
ÖSTERSUND Tel 063-10 65 91, SUNDSVALL Tel 060-66 91 20
www.schaktformedlingen.com
Nu behöver du bara
lyfta luren EN gång.
Jemtska är en komplett partner för dig som bygger vindkraftsparker. Vi projektleder
bygget, samordnar entreprenader och får alla underleverantörer att samverka. Vi drar också
el- och optonät, bygger vägar, gjuter fundament samt bygger transformator- och kopplingsstationer. Du kan dessutom lämna över totalansvaret för säkerhet, miljö, ekonomi och uppsatta projektmål till oss.
Jemtska ägs av Jämtkraft och Skanska. Tillsammans har vi den erfarenhet och kompetens
inom vindkraft du behöver.
www.jemtska.se
v i n d k r a f ttidningen
10
nr 1 2012
Vindkraft
ger växtkraft
–Vindkraften kommer att betyda
mycket för landsbygdsutvecklingen i Sverige.
Det säger näringslivsprofilen
Per Stjernström, som startat flera framgångsrika företag i regionen, och som nu starkt engagerat sig i flera vindkraftprojekt.
Per Stjernström från Sikås har
hunnit bli 75 år, och är fortfarande en mycket aktiv företagare
som valt att se möjligheter före
hinder. Han ser utvecklingen av
vindkraft som en viktig drivmotor för landsbygden.
–Vi har skogen och jordbruket. Nu
får vi ett tredje bra ben i form av
vindkraften, säger Per Stjernström,
som pekar på att det finns exempel
på motstånd i Jämtland emot den
förnyelsebara energin, men det är
lätt att slå hål på argumenten.
Per Stjernström är intimt förknippad med Camfore–koncernen som
såldes till Norrskog 2004
–I samband med det beslöt jag
och min dotter Eva att bilda Femper
och köpa ut delar ur Camfore, som
snöplogtillverkaren Mählers, säger
Per Stjernström.
Inom Femper finns idag förutom
Mählers, Timbear skogsmaskiner,
Stavagran i Sikås, Lamtech i Hammerdal som gör ämnen för trapptillverkning, och Stepkit som gör renoveringssatser för trappor.
Femper är också delägare i ett
jordbruk i Ukraina som odlar vete,
majs och solrosor på 3000 hektar
åkermark.
Dessutom har vindkraften blivit
en ny viktig nisch,
Den kom till under 2004 då Per
Stjernström såg att bygget av ett litet verk på Ollebacken/Hällingarna,
fungerade bra. Det genomfördes i
samarbete mellan flera byar runt Sikås.
–Jag förstod att vindkraft går
att genomföra i större skala och att
här fanns utmärkta förutsättningar i
skogsområdena. Det gjorde att vi bildade Ollebacken Energi tillsammans
med flera andra markägare, säger Per
Stjernström.
I det sammanhanget inleddes
samarbete med Jämtkraft som byggde en 130 kV–ledning mellan Ollebacken–Kattstrupen.
Med det skapades förutsättningar för de sex verk som byggts på Ollebacken, och nu planeras det för ytterligare fem verk.
Efter det gick Femper vidare genom att få tillstånd för vindkraftparker i Munkflohögen, Raftsjöhöjden
och Gåxjö.
–Senare valde vi att sälja ut delar
av dessa parker till ett skotskt bolag,
säger Per Stjernström, som anger bolagets filosofi.
–Vi är gärna med och startar projekt kring vindkraft, men sedan krävs
det större aktörer med finansiella
muskler för att driva projekten vidare.
–Vår roll är att kratta i manegen
och locka hit stora intressenter, säger Per Stjernström, som uppger att
Femper kommer att fortsätta initiera
ny vindkraft, ibland annat Medelpad.
Han har noga
följt diskussionerna kring återbäring/bygdemedel från
vindkraften där han pekar på att frågan är komplicerad.
–Markägarna får ersättning för
vindkraften, och i Munkflohögen,
Raftsjöhöjden, Ollebacken och Gåxsjö ligger den tillsammans med bygdepengar kring 10–11 miljoner kronor per år. Det är inte dåligt. Det är
stora pengar och bra för markägarna, men när medlen hamnar på den
nivån är det skäligt att en del ersättning går till byar i form av bygdepeng, tycker Per Stjernström, som
inte vill låsa sig till att en by exempelvis ska ha 0,5 procent i bygdepeng.
–Parterna måste vara flexibla.
Skapa modeller som blir bra för området. Sköts detta rätt kan det bli bra
fart på näringarna i Jämtland.
Han pekar på den modell som
skapats i bolaget Vindpenningen AB.
–Det är en tillväxtkassa som ger
det lokala näringslivet mer luft under
vingarna, säger Per Stjernström, som
pekar på att medlen kommer från intäkterna av vindkraft där en företagare i byarna runt Sikås kan få upp
till en halv miljon kronor i stöd för
att utveckla sitt företag.
Stödet består
av konvertibla lån
eller aktiekapital.
–Vi ger företaget en skjuts mot
framtiden, sedan träder Vindpenningen sig ur, säger Per Stjernström.
Bakom Vindpenningen ligger
Femper, GR Vind AB, K–Kraft AB och
Hammerdals betonggjuteri som tillsammans pytsat in 1,5 miljoner kronor i tillväxtkassan.
Per Stjernström summerar sin inställning till vindkraft att visst finns
nackdelar, men fördelarna överväger,
och att exempelvis turismen i Jämtland skulle påverka negativt av vindkraften, tar han med ro.
–Titta på Gotland. Där lever turismen och det finns väl inte så många
vindkraftverk i landet som det gör på
Gotland, säger den innovative företagaren från Sikås.
Tommy Norin
Vindkraften kommer att betyda mycket för landsbygdsutvecklingen i
Sverige, säger näringslivsprofilen Per Stjernström.
Foto Torbjörn Laxvik
Hur ser ett
konventionellt
kraftverk ut idag?
www.siemens.com/energi
Siemens vindkraftverk
kombinerar hög produktion
med erkänt god tillförlitlighet
Som en global innovatör bryter Siemens ständigt ny mark inom landbaserad vindkraft. Idag kan
produktionskapaciteten från landbaserad vindkraft vara i nivå med konventionella kraftverk.
Landbaserade vindkraftlösningar från Siemens är samtidigt en utmärkt investering, kända för sin
tillförlitlighet och hållbarhet. www.siemens.se/energi
Siemens växer!
Läs mer på
siemens.se/jobb
Answers for energy
v i n d k r a f ttidningen
12
nr 1 2012
Jämtkrafts Fredrik Stighall och Jan Olsson styr vindkraftverken runt om i landet från driftscentralen i Östersund.
Jämtkraft satsar på vinden
2001 byggde energibolaget Jämtkraft
sitt första vindkraftverk på Almåsaberget i Offerdal och efter det har
bolaget hela tiden ökat satsningen på
vindkraftverk i Sverige.
re delen ska komma från vindkraft,
säger Tommy Borgh. Vindkraft behövs för att bromsa klimatförändringarna samtidigt som den tryggar
energi–försörjningen och kan bidra
till att sänka elpriserna. Vindkraft är
ekonomiskt konkurrenskraftigt, skapar jobb och är en populär energikälla hos allmänheten, fortsätter Tommy Borgh.
Jämtkraft fortsätter
–Vi behöver öka produktionen
av förnybar el för att bromsa klimatförändringarna och nå upp
till de mål som EU satt upp, säger Tommy Borgh, chef för Affärsområde Elproduktion vid
Jämtkraft i Östersund.
Tillsammans med Melcher Falkenberg och Bengt Eriksson, chef för Elproduktion Utveckling, pekar Tommy
Borgh på att produktion av förnybar el alltid har varit en naturlig del
av bolagets verksamhet och så var
det redan vid starten för Östersunds
Elektriska Belysningsaktiebolag, som
bildades 1889. 90 år senare ändrades namnet på bolaget till Jämtkraft.
–1889 fanns en vedeldad ångkraftstation i Östersunds hamn som
försåg staden med gatubelysning,
säger Tommy Borgh, som pekar på
att under alla år har förnybar energiproduktion från vatten, vind och
biobränsle varit den bärande delen
i Jämtkrafts produktion av el och
fjärrvärme.
Några milstolpar i företagets historia bekräftar det: 1894 byggs vattenkraftverket i Hissmofors som blir
Jämtkrafts första vattenkraftverk.
1918 tas vattenkraftverket i Långfors i drift och 1946 driftsätts vattenkraftverket i Kattstrupeforsen.
Jämtkraft har idag 17 vattenkraftstationer runt om i Jämtland som
tillsammans under ett normalår producerar 925 GWh.
2002 invigs
det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket i Lugnvik
som årligen producerar 220 GWh el.
2002 invigs också Jämtkrafts första
vindkraftverk på Almåsaberget i Krokoms kommun. Det följs 2007 upp
med en investering i fem vindkraftverk på Hornberget i Malå kommun
i Västerbotten. Med investeringen i
Västerbotten inledde Jämtkraft en
medveten satsning på vindkraft där
företaget har en tydlig inriktning.
–Målet är att fördubbla vår förnybara elproduktion från idag en, till
två TWh fram till år 2020, där stör-
sin satsning på vindkraft. Just nu arbetar
bolaget med ett tiotal projekt från
Dalarna i söder till Kiruna i norr. I
maj 2011 invigdes det senaste projektet med tio vindkraftverk på Kyrkberget i Dalarna. Vindparken beräknas producera 73 GWh per år vilket
motsvarar en årsproduktion av el till
14000 villor.
På Hornberget i Västerbotten blåser det så bra att ytterligare 4 verk
planeras att byggas under 2013.
Jämtkraft är också tillsammans
med Persson Invest delägare i JP
Vind AB. Bolaget driver vindkraftprojektet i Moskogen söder om Järpen, där det planeras för 50 verk i ett
område Energimyndigheten klassat
som riksintresse för vindkraft. Bolaget utvecklar också ett vindkraftprojekt i området kring Borgvattnet och
Skyttmon där ett 90–tal vindkraftverk planeras.
Jämtkraft är involverat i ett större projekt som redan inletts i Sjisjka
i Norrbotten där Jämtkraft tillsammans med O2 Vindkompaniet och
Skanska Infrastructure Development
bygger 30 vindkraftverk. Ett unikt
vindkraftsbygge som sker i väglöst
land där vindkraftdelarna körs på
järnväg och lastas av från Malmbanan mitt i vindkraftsparken.
Jämtkraft är
också inblandat i
den satsning som bland annat skidstjärnan Björn Dählie tillsammans
med Stena Renewable vill göra i
Åskälen–Österåsen med 105 vindkraftverk. Projektet beräknas erhålla miljötillstånd i början av sommaren 2012. Vindparken beräknas att
successivt tas i drift under 2014 och
2015.
Melcher Falkenberg säger till
Vindkraftstidningen att det finns goda förutsättningar för en snabb och
storskalig utbyggnad av vindkraft
i Sverige, och det finns starka skäl
att tillvarata vindkraftens möjligheter. När det gäller konkurrenskraften
mellan olika förnybara energikällor,
så visar utbyggnaden inom ramen
för det så kallade elcertifikatsystemet vad som är mest lönsamt. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som innebär att
de mest lönsamma energikällorna
byggs ut först. När systemet infördes
2003 var det främst kraftvärme baserad på biobränsle som byggdes ut,
men i takt med att vindkraften blivit allt mer lönsam är det vindkraften som förväntas stå för den största andelen av utbyggnaden framöver
menar Melcher Falkenberg.
–Vår kombination av vattenkraft
och vindkraft ger oss goda förutsättningar att optimera vår produktion,
säger Bengt Eriksson. Vid en storskalig utbyggnad av vindkraft i Sverige
kan det komma att behövas ytterligare reglerkraft. Hur stort det utökade reglerbehovet blir beror både på
den tekniska utvecklingen och på var
vindkraften kommer att byggas ut
fortsätter Bengt Ericsson
text/bild Tommy Norin
Elcertifikat:
Alla elkonsumenter, förutom den
energiintensiva industrin, betalar
en elcertifikatavgift för att vi ska
få mer förnybar el i Sverige. Cirka 50 procent går till biobränsle– och torvbaserad kraftvärme, 20 procent till vattenkraft
och 30 procent till vindkraft. 6,3
öre per kilowattimme var elkundernas genomsnittliga kostnad
för elcertifikat under 2011 varav
vindkraften alltså svarar för cirka 2 öre.
Vindkraftsproduktionen:
Svensk vinkraftsproduktion
2006–2011, uttryckt i TWh
2011: 6,1
2010: 3,5
2009: 2,5
2008: 2,0
2007: 1,4
2006: 1,0
v i n d k r a f ttidningen
nr 1 2012
13
Fler laddstationer för elbilar
Jämtkraft satsar på förnybar el via vindkraft och naturligtvis har energibolaget flera elbilar i vagnparken
För att säkerställa utbyggnaden av vindkraft har energibolaget Jämtkraft skapat en organisation för byggnation, drift och
förvaltning av vindparker.
–Det är värdefullt för oss att ha bolag inom koncernen som tar hand om
vindkraftsutbyggnaderna på ett bra
sätt, och vi har skapa en bra organisation för det, säger Melcher Falkenberg ansvarig för utvecklingen av
vindkraft inom Jämtkraft.
Jämtkraft är tillsammans med
Skanska delägare i Jemtska Östersund AB, som erbjuder ett helhetskoncept inom byggnation av
vindparker omfattande tillståndsprocesser, byggnation av vägar, elnät och betongfundament. Bolaget
är bland annat involverat i bygget av
vindparken i Sjisjka i Norrbotten.
För tre år sedan förvärvade också Jämtkraft Scandem AB i Örebro
som är Nordens största konsultföretag inom energiförvaltning.
–Bolaget hjälper bland annat
vindkraftproducenter att ta fram en
försäljningsstrategi i syfte att optimera avkastningen. Elproduktionen
prissäkras mot de finansiella risker
som uppstår vid kraftiga prissvängningar säger Melcher Falkenberg.
Melcher Falkenberg pekar på
att helheten inom begreppet förnybar energi är viktigt för Jämtkraft.
Därför har bolaget valt att vara aktivt inom flera områden som gynnar
utvecklingen av förnybar el. Jämtkraft är också aktivt när det gäller att utveckla marknaden för elbilar där bolaget ingår i det så kallade
”Green Highway–projektet”. Här har
Jämtkraft, tillsammans med övriga
energibolag på sträckan Sundsvall–
Trondheim byggt laddstationer för
laddning av elbilar.
–Vi har idag tre elbilar inom
Jämtkraft som under den här vintern
genomgår hårda tester i det Jämtländska vinterklimatet. Ytterligare
några elbilar kommer att köpas in
under våren.
–I samband med utbyggnad av
elnätet till vindparker i vår region
har vi också byggt ut infrastrukturen
för telecom baserat på fiber. Detta
har gjort det möjligt för oss att erbjuda bredbandslösningar med hög
hastighet till avlägsna byar som inte
annars skulle kommit i fråga för en
bredbandsutbyggnad, avslutar Melcher Falkenberg.
Tommy Norin
n
ham
öpen
K
i
2
A 201
A10.
EWE
nter
å
o
p
M
s
5
C
k os
Hall
Besö
pril,
a
9
1
16-
E-101
3.050 kW
www.enercon.de
Det nya verket E-101 kompletterar ENERCONs produktportfölj i 3 MW-klassen. Verket har
utvecklats för vindklass (IEC) IIA och är därmed speciellt lämpligt för projekt i Sverige. Verktypen
E-101 är baserad på ENERCONs väl beprövade turbinkoncept med direktdriven generator och
till detta nytillskott har vi ytterligare optimerat och utvecklat vår teknik. Med marknadens mest
heltäckande servicekoncept och en beprövad teknik för avisning kommer E-101 att ge dig optimal
avkastning på ditt vindkraftsprojekt.
v i n d k r a f ttidningen
14
nr 1 2012
Kraften kommer
från ovan
Kyrkoherde Lennart Raswill i Håsjö
pastorat hämtar gärna kraften
uppifrån i form av vindmöllor som
energikälla till pastoratets kyrkor.
–Vi är satta att förvalta naturen. Som
kyrka har vi ett särskilt ansvar för
miljön, säger han.
Lennart Raswill har varit kyrkoherde
i Håsjö pastorat, eller kyrkliga samfällighet som det heter, sedan 2002.
Inom hans område finns sex kyrkor och tre församlingsgårdar.
Byggnader som kräver mycket energi –och gärna smarta el och
uppvärmningslösningar.
Det har gjort att i Håsjö har Lennart Raswill och den socialdemokratiskt styrda kyrkonämnden tänkt till.
–Sedan fyra fem år är vi med i ett
projekt Svenska Kyrkan driver som
handlar om etik och energi.
–Där har vi gjort en översyn av
alla byggnader, hur energiåtgången ser ut och hur man kan sänka el
och uppvärmningskostnaderna, säger Lennart Raswill, som pekar på
att projektet har full fokus på klimatfrågan.
Han pekar på att i Håsjö pastorat finns goda skäl att se över energikostnaderna. De uppgår till cirka
en halv miljon kronor per år.
Översynen har
lett till att kyrkan
förbättrat uppvärmningssystem som
bergvärme i sockenstugan i Stugun
och byggt klimatstyrning till kyrkorna i Borgvattnet, Stugun, Håsjö nya
kyrka och Hällesjö.
–Systemet gör att vi kan sätta på
och slå av värmen via dator. Vi behöver inte skicka en vaktmästare några timmar innan gudstjänsten för att
höja temperaturen, säger Lennart
Heltäckande
entreprenadföretag
med hela Norrland
som arbetsfält
Referenser:
Wallenstam: Magnus Igel 031-743 95 44 och
Marika Åkerman 073-078 23 69.
Sweco: Stefan Pettersson 070-263 18 88.
Vi har jobbat med bland annat Rätan,
Digerberget och Stentjärnåsen vindkraft.
Vi har gjort allt markjobb från
averkning av skogen till färdigt projekt.
Vi har även byggt Middagsberget Vindkraft AB.
Alla projekt är åt Wallenstam Energi AB Göteborg
www.janfrisk.nu, 070-3405575
Raswill, som kommer in på kyrkans
satsning på vindkraft.
–När det blev aktuellt att bygga
parken på Ollebacken bjöds vi in till
en informationsträff och efter det
beslöt vi att gå in i den ekonomiska
förening som äger parken.
En enig kyrkonämnd
beslöt att
köpa 30 andelar (30 000 Kwh) för
200 000 kronor.
Så numera är det kraft uppifrån,
som förser kyrkorna med el och värme.
–Andelarna motsvarar årsförbrukningen i Borgvattnets kyrka,
exemplifierar Lennart Raswill, som
uppger att det sitter direktel i kyrkorna.
Kanske inte det mest optimala
vad gäller uppvärmning, går kyrkoherden med på, men:
–Vi har mycket gammalt trä i våra
kyrkor och det mår bäst i det värmesystem vi har nu, säger Lennart Raswill, som är nöjd med att kyrkan enbart använder förnybar energi som
hämtas från vind och vatten,
Han tror att kyrkonämnden kommer att ta beslut om fler köp från
vindkraftparker.
–Ollebacken är fulltecknat, men
det kommer ju andra vindkraftsparker och då är det troligt att vi vill vara med, säger han.
Kyrkoherden i Håsjö tror på vindkraften.
–Vi är satta att förvalta skapelsen. Då ska vi inte ägna oss åt att
bryta ned den, vi ska tvärtom värna liv och natur. Som kyrka har vi ett
särskilt ansvar att jobba miljöriktigt,
säger Lennart Raswill.
text/foto Tommy Norin
ckling
e
V
t
u
r
ållba
h
nter
n
e
e
m
l
l
u
i
s
t
n
b i dr a
ch ko
o
r. Ibland
r
e
t
Vi Vill
ergilage
n
n
e
e
d
c
e
ft m
avsett
rodu
vindkra
p
elnät. O
ra
la
e
a
in
r
k
b
lo
ö
f
dage n s
ga r i
tt kom
morgon
vesterin
heten a
h
ra in
i möjlig
ge ns oc
ma xime
rat på
treder v
möta da
tt
r för att
a
e r ba s e
r
to
é
Ibland u
fö
la
id
r
u
a
a
im
g
v
s
ti
in
a
n
n
v
e
s
ns olika
r vi
inno
ara lö
arknade
n. Med
utveckla
e
m
ya hållb
d
r
n
il
fö
s
b
r
i
v
a
rä
ning
mer in
het k
er 100
förutsätt
Och öv
r vi kom
.
verksam
ä
g
re
d
n
tt
r
li
ä
ä
k
b
t
a
ec
gar. De
hets utv
att skap
utmanin
verksam
drivkraft
r
in
å
d
v
.
ll
r
s
ti
ä
ka
syn
idra
r att lyc
helhets
ak tiv t b
krävs fö
m
därmed
o
h
s
c
d
o
.s
a
r
o
ec e
ss v
ak töre
w w w.sw
ar lär t o
h
å
t
p
e
r
h
n
te
s
re
tjän
års er fa
konsult
m våra
o
r
e
m
å
p
L äs
t kontor
sök vår
rsund.
te
s
eller be
n2 iÖ
ta
a
g
s
Bangård
v i n d k r a f ttidningen
nr 1 2012
15
Kyrkoherde Lennart Raswill tror på vindkraften och i Stuguns kyrka kommer el och uppvärmningen från vindkraften på Ollebacken.
VI GER JÄMTLAND NY KRAFT
WWW.SSE.COM
Renewables
r
r
-
v i n d k r a f ttidningen
16
nr 1 2012
Jemtab utvecklar
ny vindkraftspump
Högteknologiska företaget
Jemtab i Häggenås är ett företag i Jämtland som börjat inrikta sin verksamhet emot vindkraft, där Jemtab utvecklat en
hydraulisk pump som används
vid service av vindkraftverkens
maskinhus.
–Det är just nu ingen stor produkt.
Men i takt med att vindkraften byggs
ut hoppas vi förstås på att vi ska
kunna tillverka och sälja fler pumpar,
säger Jemtab´s VD Stefan Andersson,
som uppger att i dagsläget lämnar
ett tiotal pumpar verkstaden i Häggenås varje år för ett totalt ordervärde på cirka 1,3 miljoner kronor.
Pumpen används enkelt uttryckt
när serviceteknikern ska montera eller demontera den axel som går från
vindkraftverkets propelleraxel till
växellådan i maskinhuset.
–Det började med att en säljare i Danmark som säljer kullager till
vindkrafttillverkaren Vestas tog kontakt med oss och det resulterade i att
vi utvecklade vår hydruliska pump.
Hydrauliken tillverkas av Specma i
Skellefteå och Automaticsystem i
Östersund gör elskåpen. Monteringen av pumpen sker hos oss i Häggenås, säger Stefan Andersson.
När vindkrafttidningen besöker
verkstaden står två pumpar klara för
leverans till GE Industries i Danmark
som är ett serviceföretag emot vindkraften.
–Vår andra kund är Gamesa i
Spanien som tillverkar vindkraftverk
på licens för Vestas, säger Stefan Andersson, som uppger att leverera för
vindkraft är något som intresserar
allt fler företag i Jämtland.
Den 16 februari
mötte Jemtab ett
antal lokala företag i syfte att se
över hur länets företag kan samarbeta.
–Det handlar om hur vi ska samordna oss emot vindkraftsindustrin,
säger Stefan Andersson, som pekar
på att Jemtab kan leverera bra teknisk kompetens.
–Och vi är beredda att utveckla det emot vindkraftssektorn, säger
Jemtabs VD.
Jemtab startade i början av 1970–
talet av Stefan Anderssons far Morgan Andersson då han tog över Dyrelfabriken i Ope. Där utvecklade han
tryckluftsdrivna fettpumpar. Senare
gick företaget i konkurs men startades om, och började under namnet
MA produkter där Morgan Andersson
tog fram en–högtryckspump för SKF.
–En produkt vi fortfarande håller
på med, säger Stefan Andersson, som
pekar på att SKF är en viktig kund.
Företaget står för 35 procent av
Jemtabs omsättning på 21 miljoner
kronor. En annan viktig kund är Siemens, där Jemtab utvecklat och säljer en gasmätningsutrustning som
installeras för mätning av gasröktemperaturer. Siemens står också för
35 procent av omsättningen.
Tidigare var
Nobel Biocare i Sverige en betydande kund där Jemtab
tillverkade apparater som scannar
tandkronor. Fram till 2009 tillverkades så kallade fräsmaskiner för Nobel Biocare.
Jemtab är ett innovativt högteknologiskt företag som just nu arbetar med att ta fram en ny eldriven
högtryckspump för SKF, något Stefan Andersson är försiktig med uppgifterna kring.
Han visar dock
Vindkrafttidningens reporter ett par andra udda produkter som bekräftar bredden i företaget.
Jemtab har tagit fram en sinnrik
”festivalöppnare” som snabbt öppnar
kapsylerna på en hel back öl.
–Vi har gjort ett antal för Kopparberg och Spendrups, säger Stefan
Andersson.
Dessutom har han utvecklat en liten flasköppnare där flaskan stoppas
in i en liten maskin som snabbt vrider av kapsylen.
–Tänkt att använda i barer där
personalen slipper anstränga händerna. Det öppnas ju åtskilliga flaskor under en pubkväll, säger den innovative VDn i Häggenås.
Tommy Norin
Jemtab i Häggenås har utvecklat Dählie Kraft
Har som affärsidé att identifiera och arrendera
landområden med goda förutsättningar för
vindkraft samt projektera, finansiera,
uppföra och driva vindkraftanläggningar.
Detta i partnerskap med externa investerare.
Daehlie Kraft AB
Ni som har intressanta marker och vill höra mera kontakta Hans Olofsson. Tel: +0046 702 660 533.
nr 1 2012
v i n d k r a f ttidningen
17
en speciell hydraulisk högtryckspump som används vid service av vindkraftverkens maskinhus.
Effekt
3,2 MW
Rotordiameter
Toppen av tillgänglig betongfabrik.
Betongindustris mobila betongfabrik löser ett till synes oöverstigligt
problem med närhet till betong på en svårtillgänglig byggarbetsplats. Fabriker kan sättas upp överallt och helt anpassas till arbetsplatsens behov.
114m
Svept area
10,207m²
Navhöjder
93m
123/143m med hybridtorn
Certifiering
IEC Class IIIA
3.2M114 med
hybridtorn – Räcker
hela vägen upp
REpower Systems Scandinavia AB
Kopparbergsvägen 6 · 722 13 VÄSTERÅS · Telefon: 021-44 00 701
E-post: [email protected] · www.repower.de
v i n d k r a f ttidningen
18
nr 1 2012
Börje Johansson, Inger Eriksson, Karin Liinasaari, Marcus
Carlström och Tommy Jönsson leder vindkrafttekniker och
montörutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan i Strömsund
Börje Johansson är höghöjdsinstruktör vid vindkrafttekniker och montörutbildningen.
– Säkerheten är jätteviktig i undervisningen, säger han.
Hjalmar Strömerskolan
ut med teknikerutbildnin
2006 tog Hjalmar Strömerskolan i
Strömsund första steget emot det
som utvecklats till en av de ledande vindkraftsteknikerutbildningarna i
Sverige.
–Många kommer till oss för att
se hur vi jobbar och antalet sökande studenter ökar för varje
år, säger Karin Liinasaari, biträdande rektor för utbildningen till
vindkraftstekniker.
–Vi har 120 – 180 sökande till yrkeshögskoleutbildningen–vindkrafttekniker varje år, vilket gör att det går
fyra –fem sökande på varje plats, säger Karin Liinasaari, som pekar på att
utbildningen lockar studenter från
hela Sverige.
Trots anstormningen pekar hon
på:
–Än finns tid att söka, fram till
sista april, säger hon.
Utbildningen i Strömsund startade redan 2006 då skolan började utbilda elektriker inriktade emot vindkraft.
–Parken i Havsnäs var under uppbyggnad och vi blev kontaktade av
projektören Nordisk Vindkraft. Resultatet blev att vi startade det som
senare skulle utvecklas till en vindkraftteknikerutbildning, säger Karin
Liinasaari, som pekar på att Hjalmar
Strömerskolan var först ut i Sverige med den yrkeshögskoleutbildning
som gick igång 2007 och som väckte
intresse i hela Sverige.
–Sedan dess har det kommit flera
utbildningar, men vi är nog ledande i
Sverige. Många vindkraftintressenter
kommer till oss för att se hur vi jobbar, säger biträdande rektorn.
Hittills har skolan examinerat 39
vindkrafttekniker och just nu genomgår 50 studenter utbildningen.
De läser ett gediget program som
bland annat innehåller höghöjdsträning vid en anläggning i Gåxsjö.
–Den utbildningen pågår i tre dagar och handlar om att träna på ar-
bete på hög höjd med selar, säger
höghöjdsinstruktören Marcus Carlström, som betonar att säkerhetsfrågor har hög dignitet i utbildningen.
–Arbetsmiljöfrågorna är prioriterade, säger Karin Liinasaari, som också pekar på att studenterna får god
kunskap i elsäkerhet, bättre arbetsmiljö, riskanalys och första hjälpen.
Strömsunds
vindkrafttekniker ska
vara väl förberedda för arbetet med
service, drift och underhåll av vindkraftverk. Studenterna läser bland
annat kurser som omfattar ellära,
ellkompetens, service av generatorer
och motorer, hydraulik och mekanik,
underhållsteknik och projektering.
Under den tvååriga utbildningstiden gör studenterna 21 veckors
praktik vid någon vindkraftspark, ett
enligt studenterna uppskattat inslag.
Nu är inte yrkeshögskoleutbild-
ningen den enda utbildningen i
Strömsund med inriktning vindkraft.
2011 startade i samarbete med Arbetsförmedlingen en utbildning för
vindkraftsmontörer. Kurstiden är 20
veckor med fyra intag per år.
–Just nu har vi tio elever, säger
Inger Eriksson, koordinator och praktiksamordnare för utbildningen. Den
syftar till att utbilda montörer som
arbetar med att resa verk och likt
vindkraftsteknikerna får de genomgå
höghöjdsträningen i Gåxsjö.
Utbildningen omfattar allt från
verktygskunskap till krankunskap,
och hur man gör säkra lyft. Eleverna
har fyra veckors praktik.
Karin Liinasaari
pekar på att arbetsmarknaden är god för vindkraftstekniker, det är ett bristyrke där en del
studenter anställs vid vindkraftföretagen redan under praktiktiden.
v i n d k r a f ttidningen
nr 1 2012
19
Katharina vill bygga
vindkraft i hela världen
först
ng
–Jag kan förstå det, men vi ser
förstås helst att de slutför utbildningen så att de får den behörighet som krävs, säger Karin Liinasaari,
som också berättar att den framgångsrika utbildningen i Strömsund
har fått Energimyndigheten att lägga uppdrag i Strömsunds kommun.
–I samarbete med myndigheten
ska vi ta fram en utbildning i arbetsmiljö och säkerhet som ska omfatta både montörer och tekniker. Detta
är ett nationellt uppdrag där vi arbetar med branschen för att fastställa nivån på säkerhetsutbildningen i
Sverige. Vi räknar med att ha detta
förslag klart i april, säger biträdande
rektorn för vindkraftteknikerutbildningen i Strömsund.
Per Lindén tv och Kristina Åberg th går vindkrafttekniker utbildning i Strömsund och Katharina Hagberg (mitten) har nappat på Hjalmar
Strömerskolans utbildning för vindkraftmontörer. De rosar utbildningen och har klarat höghöjdsträningen
Katharina Hagberg, 19, från Långsele, kan tänka sig en framtid där hon reser
runt hela världen och monterar vindkraftverk.
Hon är en av de tio elever som
genomgått Hjalmar Strömer
skolans utbildning för vindkraftmontörer. (Blev klar i februari).
Hon nappade på utbildningen efter
gymnasiet i Bispgården där hon gick
det treåriga elprogrammet.
–Jag har alltid varit intresserad
av teknik, maskiner och att jobba
med verktyg, säger Katharina, som
kontaktade Arbetsförmedlingen för
att få en plats i Strömsund. I oktober förra året påbörjade hon den
20 veckor långa utbildningen, som
bland annat omfattat höghöjdsträning och under praktiktiden var hon
uppe på taket till ett maskinhus på
105 meters höjd.
Hur klarade du det?
–Jag visste ju när jag sökte att
text/bild Tommy Norin
det handlade om att arbeta på hög
höjd. Jag är inte höjdrädd och hittills har jag klarat detta utan några problem, säger Katharina, som nu
sökt jobb hos vindkraftföretaget Total Wind.
– Det är ett seriöst företag med
starkt säkerhetstänk. Jag hoppas förstås på jobb, säger Katharina, som
förklarar att hon sitter inte fast i
Norrland.
–Jag kan tänka mig resa runt hela världen för att montera vindkraft!
Kristina Åberg, 28 från Sundsvall
och Per Lindén, 29, Hammarstrand
är studenter som just nu läser vindkrafttekniker-kurserna.
–Min pappa kommer från en by
där det finns vindkraft och jag har
alltid velat jobba praktiskt, så jag
valde att söka vindkrafttekniker-programmet där jag kom in hösten 2011,
säger Kristina Åberg.
Hon blir klar våren 2013.
–Jag tycker om utmaningar och
det ger den här utbildningen, säger
Kristina Åberg, som likt Katharina inte haft några problem med att arbeta
på hög höjd.
–Jag känner mig trygg. Säkerheten
har så hög prioritet i utbildningen och
ute på arbetsplatserna, säger Kristina,
som är optimist om att få arbete.
–Framtidsutsikterna är goda. Men
helst skulle jag vilja få jobb i närområdet eftersom jag har ett par hästar
att sköta om, säger hon.
Per Lindén har arbetat som snickare och mekaniker innan han sökte
utbildningen i Strömsund.
–Jag hörde att det skulle byggas
mycket vindkraft och jag vill ha ett
säkert arbete med bra framtidsutsikter.
–Utbildningen innehåller många
bra och roliga moment och den är
faktiskt lite lättare än vad jag trodde, säger Per Lindén, som också inte
drar sig för att klättra i tornen.
–Det viktiga är att inte få panikkänsla och inte utsätta sig för stress.
Det handlar också om att förbereda
sig mycket noggrant inför arbetsmomentet, säger Per Lindén, som kommer att göra 21 veckors praktik vid
Vattenfall i Bispgården.
–Sedan vill jag ha jobb i närområdet. Skulle de rycka i mig under praktiktiden väljer jag att ta jobbet, men
samtidigt plugga in kurserna.
text/bild Tommy Norin
v i n d k r a f ttidningen
20
nr 1 2012
Förenade Vindbyar ser
möjligheter med vindkraft
–Vi jublar inte över vindkraftsetableringarna. De påverkar djurliv och miljö– men vi har också
insett att vi inte kan stoppa utvecklingen. Därför försöker vi se
möjligheterna och utnyttja fördelarna.
berörda områdena.
Här har föreningen lyckats få avtal med vindkraftbolaget Nordanvind
och Staffan Magnusson pekar på att
föreningen skaffat sig god kunskap
när det gäller avtalskrivningar, men
det finns konfliktungar.
Det säger Staffan Magnusson, vice
ordförande för föreningen Förenade
Vindbyar (FVB) som samlat ett 40–
tal byar i kommunerna Sollefteå, Ragunda och Strömsund.
Han intar en klart pragmatisk
hållning till den energikälla som växer snabbast i Sverige just nu.
–Vindkraften ger olägenheter.
Den gör intrång i naturen, förändrar
friluftsliv och jakt. Vi kan inte hejda
den utvecklingen, men vi kan ta vara
på fördelarna, menar föreningens vice ordförande.
FVB bildades 19 oktober 2008.
–Vi var ett antal som hade varit
på samrådsmöten kring den vindkraft som skulle komma. Efter det
tog vi kontakt med Borgvattnet och
Lungsjön som är två byar med stora byalag.
–Byar som var emot vindkraften
men där vi beslöt gå vidare för att
Han pekar på SCAs och Statkrafts
bolag SSVAB, som förklarat att det
enbart förhandlar med kommuner
om återbäringar.
–Det kan vi acceptera. Men inte
att vi berörda byar inte får delta på
kommunsidan i de förhandlingarna,
säger Staffan Magnusson, som pekar
på att Sollefteå sagt kallt nej till byamedverkan, medan Strömsund och
Ragunda visat sig mer öppna.
–Det är viktigt med medborgarinflytande. Och vi har sett att kommunerna inte alltid är pålästa om
hur man tecknar avtal, säger Staffan
Magnusson.
För att ta hand om bygdemedel har FVB föreslagit att det bildas en vindkraftsfond dit de årliga
beloppen från projektörerna betalas
ut. Fonden ska enligt förslaget dela ut pengar till utveckling av byarna
(60 procent), resterande 40 procent
Borgvattnet och Lungsjön är två byar med stora byalag.
tillsammans försöka ta tillvara våra
gemensamma intressen, säger Staffan Magnusson, som uppger att uppslutningen från områdena blev nästan total.
–Föreningen är unik genom att
den spänner över både länsgräns
och kommungränser, säger Staffan
Magnusson,som pekar på att byarna
har 170 hushåll.
Går vindkraftplanerna i lås kommer de inom några år att ha cirka 600
vindkraftverk i närområdena och för-
eningen är tydlig om dess effekter:
”Byggandet av vindkraftparker
kommer att fortgå under 8–10 år
och det kommer att skapa stora olägenheter för de fastboende i området” menar föreningen, som också
tror att vindkraftparkerna kommer
att påverka turismen.
Föreningen har dock valt att gilla
läget där den formulerat tydliga mål
för sin verksamhet. Dit hör krav på
0.5 procent av vinsten från bruttoproduktionen ska gå tillbaka till de
ska bestå av sk kreditgarantifond till
stöd för näringslivet i området.
–Och vi förväntar oss att vindkraftprojektörerna kompenserar byarna redan från byggstarten, och
under den tid vindkraften är i produktion, säger Staffan Magnusson.
Fonden har ännu inte bildats.
Som flera andra i denna
vindkrafttidning,pekar Staffan Magnusson på vikten av att kommunerna hakar på vindkraftsprojektörerna
när de drar fiberkabel och el till vindkraftverken.
Staffan Magnusson menar att det
strikt är kommunernas ansvar att se
till att det blir av, att det sker en anslutning till fibernätet och att en
operatör tar uppdraget att förse byn
med bredband.
–Här ligger Sollefteå lite före,
men kommunerna i vårt område har
inte varit aktiva, säger Staffan Magnusson, som vill avrunda med några fördelar.
–Det är att byarna börjat samarbeta mer, och att kommuner börjar
samarbeta mer med byarna. Vi har
fått en betydligt bättre samverkan,
säger FVBs vice ordförande.
Tommy Norin
www.reaxcer.se
Reaxcer
Östersund
063-57 45 00
Reaxcer
Strömsund
0670-127 60
Reaxcer
Sveg
0680-714 360
foto: Henrik Sekander
Med ett 60-tal materialtäkter och hundratals erfarna leverantöre är vi säkra på
att vi är, och kommer att vara, en viktig
kugge i fortsatt vindkraftsutbyggnad.
Vår lokala närvaro i länet gör att vi kan
leverera material och transporttjänster
både kostnadseffektivt och ur miljösynpunkt godtagbart sätt.
Reaxcer
Åre
0647-108 75
Reaxcer
Åsarna
0687-310 04
Reaxcer
Kälarne
0696-404 30
Sollefteå. www.tsbab.se
Grundläggning
Brunnsborrning
Vår senaste investering
Grundvattensänkning
SOILMEC SM-14
Djupjordning
en allroundmaskin
Undesökningsborrning
med stor kapacitet
Horisontellborrnnig
för entreprenadborrning
Kärnborrning
Styrd borrning
• Grundläg
gning
• Grundva
ttensänkn
ing
• Djupjord
AT borrning
ning
KraftverkKrMoforsen
aftverk Mof
portrycksfil
or
ter o grlter
portrycksfi
otenrsen
undvat
ör
grundvattenrör
Vi etablerar
Vi
etablerar
vindkraft
med
vindkraft
med
lokal nytta!
lokal
Delägande nytta!
Vår sena
ste inves
tering
SOILMEC
SM-14
en allrou
ndmaskin
med stor
kapacite
för entre
prenadbo t
rrning
Bygdepeng
Delägande
Arbetstillfällen
Bygdepeng
Arbetstillfällen
Kraftverk
Bergeforse
n. Borrad
spont
• Undesök
nin
• Horisonte gsborrning
llb
• Precision orrnnig
sborrning
m.m.
Soilmec SM
-1
Styrd AT borrning Norrfällsviken
4 är utrust
Långg 5, 88
för 6m rör
ad med m
upp till 32
ast
1 33 Solle
0mm borrd
fteå
0620-135
iam
40 • fax 06
20Kraftverk
www.tsba
-1
Vd
33
Torgny Sv
61
Bergeforsen.
b.
ensson 07
Arb.ledare
0Kraftverk seBergeforsen.
Borrad
spont
Fredrik Jo
Borrad
spont
58 • tohar
hansson 07 654 17 O2
rgny@
Arb.ledare
rötter
från 1991 och står bakom en betydande
0-530
tsbab.se
Tommy Ås
lund 070-63 90 60 • fredrik@ts
bab.se
7 15 18
vindkraft
finns i Sverige idag. Läs mer om oss på
• tommy@ som
tsbab.se
Vd Torgny Svensson 070-654 17 58 • [email protected]
Kraftverk
Moforsen
Arb.ledare Fredrik Johansson 070-530 90 60 • [email protected]
portrycksfilter o Arb.ledare
grundvattenrör
Tommy Åslund 070-637 15 18 • [email protected]
andel av den
www.o2.se
har rötter från
bakom
enbakom
betydande
andel avandel
den
O2O2
Vindkompaniet
har1991
rötteroch
frånstår
1991
och står
en betydande
som finns
i Sverige
idag.
LäsLäs
mermer
omom
ossoss
påpå
www.o2.se
www.o2.se
avvindkraft
den vindkraft
som finns
i Sverige
idag.
Långg 5, 881 33 Sollefteå
0620-135 40 • fax 0620-133 61
www.tsbab.se
Grundläggning
Grundvattensänkning
Djupjordning
Undesökningsborrning
Horisontellborrnnig
Precisionsborrning m.m.
Soilmec SM-14 är utrustad med mast
för 6m rör upp till 320mm borrdiam
881 33 Sollefteå
40 • fax 0620-133 61
b.se
Vd Torgny Svensson 070-654 17 58 • [email protected]
Arb.ledare Fredrik Johansson 070-530 90 60 • [email protected]
Arb.ledare Tommy Åslund 070-637 15 18 • [email protected]
Samhällsbyggaren
med helhetssyn.
Att utveckla ett hållbart samhälle kräver engagemang och förmåga att knyta ihop enskilda expertkunskaper
till en komplett lösning. Detta är en del av vardagen för oss på Norconsult. Vi är en av Nordens största
rådgivare inom samhällsplanering och projektering. Med helhetsperspektiv och tydlig miljöprofil hjälper vi
våra uppdragsgivare att lyckas på resan från vision till fungerande verklighet.
GE OSS EN UTMANING OCH SÄTT OSS PÅ PROV. RING 063-14 12 80 ELLER BESÖK NORCONSULT.SE
Jobba i medvind
R e k Ry te R i n g s m äs sa f ö R v i n d k R a f ts b R a n s c h e n
» För er som verkar i vindkraftsbranschen.
» För arbetssökande med intresse för vindkraft.
» För er som ser nya affärsmöjligheter.
26 april 2012 | kl 10–16 | Gamla Teatern i Östersund
Under dagen får ni bland annat lyssna på Pär Holmgrens föredrag om ”Klimatarbete”.
Frågor besvaras av:
Congresso ab, tel 063-12 14 00
www.vindkraftscentrum.se
v i n d k r a f ttidningen
24
nr 1 2012
När Havsnäs är i drift sysselsätts ca 12–14 personer med drift, service och underhåll.
Havsnäs – fortfarande
störst i Sverige!
Havsnäs vindkraftspark är
Sveriges största landbaserade
vindkraftsanläggning i bruk.
På en yta av ca 10 000 hektar
finns placerade på tre höjder
totalt 48 vindkraftverk.
Effekten 95,4 MW motsvarar elförbrukningen hos 50 000 hushåll per
år.
Byggandet av anläggningen startade vårvintern 2008 och parken invigdes i september 2010.
Ungefär 150 personer arbetade
med bygget.
Enligt en utredning av Strömsunds kommun resulterade uppförandet av parken i ca 1000 årsarbetstillfällen.
När anläggningen är i drift sysselsätts ca 12–14 personer med drift,
service och underhåll.
Platschef vid bygget i Havsnäs var
Rolf Rubensson.
–Det var en spännande utmaning
att leda arbetet, vi blev ju först med
att testa många saker vid byggandet.
Hammerdals Betonggjuteri (se
separat artikel) arbetade på ett helt
nytt sätt med att gjuta fundamenten.
Med användning av mobila enheter gjöts fundamenten på plats. Varje
fundament gjöts i ett enda svep, ett
arbete på tio timmar!
Nordisk vindkraft var tidigt ute
och förankrade byggplanerna hos lokalbefolkningen.
Man slöt också avtal om en årlig återbäring på 0,2 procent av bruttoproduktionen som går till bygden.
–När vi började fanns det redan
en stor acceptans för anläggningen,
berättar Rolf.
Under byggtiden
höll man också
kontinuerliga informationsmöten för
att hålla markägare och boende uppdaterade.
–Där informerade vi hur långt
byggandet fortskridit och vad nästa
fas skulle bli, säger han.
En sak han speciellt nämner är
arbetet med de fyra jaktlag som jagade inom vindparksområdet.
–Vi sprängde en hel del och vi
ringde och kontrollerade innan varje
sprängning att ingen var ute i skogen
och jagade, förklarar Rolf.
Jaktlagen bedrev jakt under hela
byggtiden och under andra byggåret när det var som mest verksamhet
i området sköts det fler älgar än någonsin tidigare.
Ett problem som inträffade under
byggtiden när anläggningen var nästan klar att tas i drift var att huvudtransformatorn havererade.
Den skickades till
Italien för reparation och under tiden letades med
ljus och lykta efter en ersättningstransformator.
ABB lyckades skaka fram en ny
och med den på plats kom så strömleveranserna igång efter fyra månaders försening.
–Den italienska transformatorn
kom så småningom tillbaka och står
idag placerad som reserv, berättar
Rolf.
Ralph Rentzsch
Rolf Rubensson
Hållbar hälsa för alla
Vindkraft ger möjligheter
I Strömsund handlar mycket om vindkraft. I kommunen finns Sveriges
största landbaserade vindkraftspark. Här finns också goda möjligheter
att utbilda sig inom vindkraft och att etablera företag.
foTo: S.ADelHulT
Strömsunds Utvecklingsbolag (SUAB) kan lotsa dig genom processen att starta
ett företag och svara på frågor kring rekrytering, utbildning och lokaler.
www.stromsundshalsan.se
Telefon 0670-127 25
Ta gärna kontakt med oss – det kan löna sig!
0670-169 70 • [email protected]
www.stromsund.se/naringsliv
Advokaterna Joakim A. Nyman och Jorge A. Concha
Med vår inriktning på affärsjuridik och miljörätt kan vi
i Ert vindkraftprojekt hjälpa Er med bl.a.
- Ansökan om tillstånd
- Anmälan till Lst/kommun
- Affärsjuridik och upphandling
- Avtal; sakägare och samarbetspartners
A. ADVOKATBYRÅ AB
SUAB:s tjänster är kostnadsfria och vi arbetar under sekretess.
Teckningar: Bidrag från teckningstävlingen ”vind,
vindkraft och luft i rörelse”.
Vi tänker på helheten. Du
ska må bra både hemma
och på jobbet – oavsett
om du jobbar på höga
höjder eller nere på golvet.
Det är företagshälsovård
när den är som bäst.
Prästgatan 51
831 34 ÖSTERSUND
Tel 063-103332
e-post
[email protected]
Hemsida www.aadvokat.se
•Vilken potential finns idag när det
gäller vindkraft i Norrland?
Mobila betongstationer för vindkraftsparker
Vi
har lång 2008-2009
erfarenhet och har tillverkat betong till fler än 120 st vindkraftverk.
PROJEKT
Här är några projekt som vi genomfört:
• Havsnäs
48Bliekevare,
fundament
• Bliekevare
fundament
Havsnäs,
Uljabuouda,
Kyrkberget,18
Hällingarna,
Ytterberg, Betåsberget
• Uljabuouda 10 fundament
3
3
Bättre gjutbarhet
3
Minskad miljöpåverkan
genom minimering av transporter
3
Certifierad i tillverkningsklass1
SS-EN 206-1
Högre gjuthastighet (50m
(50m33/tim
/tim))
AB HAMMERDALS
BETONGGJUTERI
AB Hammerdals Betonggjuteri
Box41, 830 70 Hammerdal
Tel. 0644-104 70 Fax.0644-103 85
www.hammerdals-betong.se
Jämtlands klättercenter
•Hur passar vindkraften in i Norrlands,
Sveriges och EU´s energipolitik?
•Hur viktigt är agerandet hos kommunens
och företagens beslutsfattare för ett
bra resultat i norra Sverige?
•Kan vi få samma lokala ägande som på Gotland?
• Vågar vi ta beslut idag som ger
effekter först efter 5-10 år?
VAD
TYCKER
DU?
Energivision Norr - den strategiska mötesarenan för
norrlänningar om energi- och klimatfrågor
V� utf�r �ntrepr�nad och kl�tt�r�
rbet� p�
h�ga h�jd�r och djup� d�l�r.
V� h�r �v�n k�rs�r i fallskydd
�ch räddn�ng m�d rep.
Konferens i Örnsköldsvik 18-19 april 2012
För mer info gå in på www.energivisionnorr.se
www.jamtl�ndskl�tt�rc�nt�r.se
v i n d k r a f ttidningen
26
nr 1 2012
Jemtska - en komplett
vindkraftpartner
Jemtska är totalentreprenör av infrastruktur till vindkraftsparker, i det ingår projektledning och samordningsansvar.
Jemtska i Östersund med specialitet att leverera byggen av
vindkraftsparker har fått sin
största order någonsin i samband med att Skanska, Jämtkraft och 02 Vindkompaniet
bygger 30 vindkraftverk i i Norrbotten.
Ordern gör att Jemtska ökade sin
omsättning från nio miljoner kronor
till 168 miljoner kronor förra året
och det är bland annat Vindkraftparken i Sjisjka i väglöst land mellan Gällivare–Kiruna som bidragit till
omsättningsökningen.
–Den största order vi fått hittills,
säger Jemtskas VD Lars Andersson,
som pekar på att Sjisjka är ett bra
exempel på den typ av totalentreprenader Jemtska kan ta på sig.
Vindkraftsparken i Sjisjka kommer att ägas av Skanska ID, (50 procent), samt Jämtkraft och 02Vindkompaniet med vardera 25 procent.
–Hittills har vi gjutit sex fundament, byggt 19 kilometer väg, och
dragit 65 kilometer el och fiberkabel.
Dessutom har ställverket för parken
byggts, säger Lars Andersson, som
pekar på att arbetet har flutit på bra
och vindkraftparken kommer som
planerat stå klar under hösten 2012.
Eftersom parken ligger i väglöst
land har Jemtska valt att gå på prefabricerade produkter som de betongfundament–delar som levereras
av Hammerdals betongjuteri.
luftledningar i marken och att byta
en del av ledningsnätet till belagda ledningar som klarar nedfall av
träd. Det breddades också ledningsgator, säger Lars Andersson, som förklarar att beställaren Jämtkraft blev
så nöjd med jobbet att det föreslogs
ett närmare samarbete i form av nytt
bolag och det blev Jemtska AB.
Jemtska bildades
Lars Andersson
2009 i samband med ett samverkansprojekt där
Skanska vädersäkrade Jämtkrafts elnät. Det projektet slutfördes 2010.
–Arbetet gick ut på att gräva ned
säger att bolaget
marknadsförde sig hårt och brett under 2009 och 2010. Det gav resultat
i orderboken där Jemtska alltså under 2010 kunde räkna hem sitt störs-
ta projekt, parken i Sjisjka.
Bolagets affärsidé är att vara en
total leverantör av den infrastruktur
som behövs för att anlägga en vindkraftspark.
–Där vi jobbar i nära samverkan
mellan de underleverantörer som blir
involverade. Det svåra när man anlägger stora parker är logistiken, att
få det hela att flyta på ett bra sätt,
säger Jemtskas VD.
Han pekar på att under åren har
ordrarna flutit in. Jemtska har varit
involverat i fem verk i Digerberget,
Det blåser in miljoner till byarna
En miljon kronor.
Det kan Rätans byaråd kvittera ut när Svenska Vindbolaget
sätter spaden i jorden i vår för
26 vindkraftverk på Mullberget.
–Ett bra avtal som hjälper till att få
snurr på utvecklingen i Rätan, säger byarådets ordförande Kent Rosenqvist.
Byarådet har erfarenhet av att
skriva förmånliga avtal i samband
med vindkraftetableringar.
–Det finns fem verk byggda på Digerberget av Wallenstam i Göteborg.
I samband med det skrev vi avtal om
att 0,5 procent av bruttovinsten ska
gå till gatubelysning i byarna Digerberget, Rätan och Handsjön, säger
Kent Rosenqvist, som pekar på att nu
kommer fler verk, och det ger byarna i Rätanområdet nya möjligheter.
Svenska Vindbolaget som är
dotterbolag till Eolus Vind, har fått
miljötillstånd för 31 verk, men kommer att bygga 26. Spaden sätts i jorden under våren där Bergs kommun
sagt ja till etableringen.
–Före kommunfullmäktigebeslu-
tet såg vi till att vi hade ett avtal
framme med Svenska Vindbolaget,
säger Kent Rosenqvist.
Avtalet ger byarådet en miljon
kronor i samband med byggstart.
–Där har vi beslutat att fondera
600 000 kronor. Resterande 400 000
kronor ska vi lnvestera i insatser för
fiske, vi planerar att satsa på nytt affärscentrum och göra turistsatsningar, säger byarådets ordförande.
Avtalet ger
också byarådet 0,6
procent i utdelning av den bruttovinst Svenska Vindbolaget gör på
verken. Det kommer att ge de berörda byarna ytterligare 850 000 - 1,2
miljoner kronor per år.
–Och den ersättningen ligger utanför den ersättning markägarna
får, säger Kent Rosenqvist, som uppger att det var ganska lätt att få till
stånd bra avtal med Svenska Vindbolaget.
Byarådets ordförande menar att
vindkraft gynnar glesbygden, den
skapar nya möjligheter och det kommer fler vindkraftparker i Rätan.
–E.O.N planerar att bygga 15 verk
på Högberget, Norrvision vill sätta
upp två vindkraftverk vid Handsjön,
och Svenska Vindbolaget vill eventuellt bygga 34 verk vid byn Nästeln.
–Det är planer som påverkar oss
positivt, säger Kent Rosenqvist.
Inför de etableringarna har politikerna förhandlat fram avtal där
0,5 procent av den ersättning som
kommer från verken ska utgå som
bygdepeng.0,5procent ska gå till
Bergs kommun som enligt uppgift
ska använda pengarna till näringslivsinsatser.
Kent Rosenqvist ser stora möjlig-
v i n d k r a f ttidningen
nr 1 2012
27
Vindkraften har givit bra snurr i systrarna Doris Andersson, Eivor Lindgrens och Margit Anderssons Sikåsbua i
Sikås och det är snabbmaten som går bäst hos vindkraftsrallarna.
Rätan, i sex vindkraftverk i Hällingarna utanför Hammerdal och i Vettåsen utanför Sandviken där vindkraftbolaget Wallenstam Energi byggt tio
vindkraftverk.
Lars Andersson
säger att trots
att världsekonomin varit svajig senaste åren investeras det trots allt i
vindkraftsparker och han tycker att
marknaden ser ljus ut ända fram till
2015.
–Vi vet att idag är elpriset lågt,
men egentligen är det då man ska
bygga, säger VDn, som uppger att han
har fyra riktigt bra projekt i pipen.
–Som vi kommit en bra bit på väg
i med byggstarter under 2013 och
2014.
Han säger om
framtiden att bolaget inte ska bli alltför stort, men det
finns ett konkret mål:
–2014 ska vi omsätta 300 miljoner kronor med 8–10 anställda
och då ska vi vara ledande företag
i Sverige som totalentreprenör inom
vindkraft , säger Jemtskas VD.
Tommy Norin
i Rätan
Kent Rosenqvist
heter med vindkraften.
–Det är förstås positivt eftersom
den kan bidra till en utveckling i byarna.
–Men jag har sett exempel på utbetalningar på enbart 0,2 procent.
Här tycker jag att det får finnas en
rimlig gräns. Byarna ska inte behöva stå med mössan i hand för att få
ersättning.
–Vindkraftverk är inte det optimala, de utgör ett ingrepp i naturen,
men kan de pengar som kommer utveckla byarna, uppväger det de negativa konsekvenserna, säger Kent
Rosenqvist.
text/bild Tommy Norin
Sikåsbua tjänar
på vindkraften
Snabbmat har blivit en ny försäljningssuccé vid ICA–butiken
Sikåsbua i Sikås.
Förklaringen ligger i vindkraften.
–Många vindkraftsjobbare
handlar hos oss och det märks
på omsättningen, säger Sikåsbuas delägare Eivor Lindgren.
–Vi märkte under 2011 att handeln
ökade, det blev ett bättre år, säger
Eivor Lindgren.
2009/2010 omsatte butiken i Sikås åtta miljoner kronor. Bokslutet
för 2010/2011 redovisar en omsättning på nio miljoner kronor, en ökning med en miljon.
–En del av det kan absolut tillskrivas vindkraften, trots att ännu
har inte de största parkerna börjat
byggas, säger Eivor Lindgren.
Hon såg en klar ökning i försäljningen när Jemtska byggde Ollebacken och verken vid Raftsjöhöjden.
–Vi har ingen inflyttning i Sikås
så vi tillskriver åtminstone en del av
ökningen vindkraftsrallarna.
–Då var det mycket rushigt. Nu
är det mer lugnt, säger Eivor Lindgren, som pekar på att butiken i Si-
kås fungerar som en lanthandel och
samlingsplats i byn. Den säljer också
bensin och diesel.
–Vi säljer allt mer av det också,
men jag vet inte om just det beror på
vindkraften..
Hon säger att många utländska
jobbare har sökt sig till butiken i Sikås och det är snabbmaten som säljer bäst.
Vi hoppas förstås att vi ska få ännu mer nytta av vindkraften, det är
viktigt för en by som Sikås att butiken blir kvar, säger Eivor Lindgren,
som ser vindkraftbyggena som en
bonus i verksamheten.
Hon beskriver, trots närheten till
ICA i Hammerdal, att folket i byarna
runt Sikås är mycket köptrogna. De
bär den välförsedda handeln på ett
bra sätt, tycker Eivor Lindgren, som
pekar på att Sikås är en företagstät
och mycket aktiv by.
Här finns starka företag som Stavagran, Stabil Stängsel och sågverket NPV som ger bra snurr för byns
240 invånare. Och det sker trots allt
viss inflyttning där bland annat Göteborgarna Annelie och Lars Henning valt att lämna storstaden för
att öppna bed and breakfast i ”gamla” Lussegården i Sikås.
Ett exempel på hur vindkraftsbyggena lockar folk till nya innovativa företagsidéer. Själv förbereder
Eivor Lindgren tillsammans med sina systrar Doris och Margit Andersson sig på att handeln kan komma
att öka.
–Vi arbetar på att öka kapaciteten i butiken, säger Eivor Lindgren,
som inte utesluter att det kan handla om fler anställda.
text/fotoTommy Norin
v i n d k r a f ttidningen
28
nr 1 2012
Många verk räddar
glesbygd i Härjedalen
120–150 vindkraftverk. Det vill
Härjedalens kommun släppa
fram i skogslanden i de östra
delarna av kommunen.
–Vindkraft kan bli räddningen för
glesbygden där vi kan hitta finansiering till många projekt ute i byarna,
säger kommunalrådet Gottfrid Jonsson (s).
Hittills har det byggts nära 30
verk i de östra och södra delarna av
Härjedalens kommun.
Kommunalrådet Gottfrid Jonsson vill att det byggs mer, och det
medger också den reviderade översiktsplan som antogs 2010, som
dock överklagats och inte vunnit laga kraft.
Bergvik skog är ett företag som
överklagat eftersom det område,
Skaftåsen, inte godkänts som vindkraftsområde i översiktsplanen.
Gottfrid Jonsson uppger att i vissa områden har vindkraften varit
kontroversiell.
–Det blev mycket stark opinion i
Lillhärdal, så där valde vi att släppa
idén och säga nej.
–Vi har också valt att vara restriktiva emot vindkraft i de fjällnära
områdena med mycket turism. Därför har vi sagt nej till all vindkraft
väster om Tännäs, säger kommunalrådet, som pekar på att i Härjedalen
vill politikerna ha vindkraft enbart i
skogslandet.
Gottfrid Jonsson säger att den
politiska majoriteten med S V, C och
Fp är i grunden positiv till vindkraft,
men med de planerade 120–150 verken vill han göra halt.
–Det kommer en ny översiktsplan
nästa mandatperiod. De revideras ju
hela tiden, men nu bromsar vi. Vi vill
utvärdera vad de kommande parkerna ger innan vi går vidare, säger
Gottfrid Jonsson.
Att parker kommer är tämligen
säkert. Tillståndet är klart och i vår
inleder 02 Vindkompaniet arbetena
vid Glöte där bolaget vill sätta upp
ett 30–tal verk.
Det finns just nu sju anmälningar
vid Härjedalens kommun om att sätta upp mindre verk, fem på Norderåsen och två på Stentjärnåsen.
Hos Länsstyrelsen ligger just nu
tillståndsprövningar om verk på
Skaftåsen och Åndberget.
–Där kommer förmodligen kommunen att lägga in veto om Länsstyrelsen ger tillstånd, säger Cilla Gauffin, miljö–och byggchef i Härjedalens
kommun.
Länsstyrelsen kommer också att pröva Nordisk Vindkrafts planer på åtta verk på Sandtjärnsberget,
och de 30 verk 02 Vindkompaniet vill
bygga på Garpkölen.
Eolus vind vill också bygga vindkraft på Nysäteråsen, men det förutsätter att bolaget kommer överens
med Mittådalens sameby.
–Länsstyrelsen har inte tagit beslut än, men kommer inte bolaget
överens med samebyn blir det ingen
vindkraft, säger Cilla Gauffin.
Tommy Norin
Cilla Gauffin, miljö–och byggchef i Härjedalens kommun tillsammans med
Kommunalrådet Gottfrid Jonsson.
Skotskt vindkraftbolag storsatsar i länet
Skotska energijätten SSE (Scottish and Southern Energy) planerar att bygga tio vindkraftparker i Sverige varav tre ska
byggas i Jämtland.
SSE Renewables VD i Sverige Annette Eriksson som efterlyser politiska
inititativ för att det ska bli lönsamt att investera i vindkraft.
–Här finns mycket goda förutsättningar – såväl rätt vindresurser som
ett starkt lokalt engagemang för förnybar energi, säger Annette Eriksson,
Sverigechef på SSE Renewables.
När många av de stora energibolagen letade efter vindkraft–projekt
längs Storbritanniens kuster, gjorde skotska SSE tvärtom. Man vände blicken mot Sverige och såg stor
potential i den landbaserade vindkraften, inte minst i Jämtland. Under 2008 öppnade bolagets division
för förnybar energi, SSE Renewables, kontor i Sverige för att på allvar
etablera sig och börja bygga upp en
svensk verksamhet.
–SSE är Storbritanniens näst
största energibolag och har länge
varit intresserat av vindkraft, säger
Annette Eriksson, som pekar på att
bolaget har stora vindkraftparker i
Skottland och på Irland och en sammanlagd produktion från landbaserad vindkraft på över 900 MW.
I den svenska projektportföljen
finns idag tio parker om totalt drygt
1 000 MW, varav tre planeras i Jämt-
land. Två av parkerna finns i Raftsjöhöjden och Munkflohögen, Östersunds och Strömsunds kommuner,
med totalt 44 vindkraftverk och en
sammanlagd kapacitet på 89 MW.
Den tredje planeras i Bergs kommun
minst 50 verk. Annette Eriksson förklarar att projektet i Munkflohögen
och Raftsjöhöjden var bolagets allra första i Sverige. Projektet var ett
lokalt initiativ från Per Stjernströms
bolag Femper samt Göran Wiklunds
och Gert Anderssons bolag GR Vind,
som SSE köpte till 97 %. Resterande
3 % ägs fortfarande av Femper AB
och GR Vind.
–Egentligen investerar vi uteslutande i greenfieldprojekt, det vill
säga projekt som vi själva tar fram,
utvecklar och driver, berättar Annette Eriksson. Men detta projekt var
så pass bra att det var svårt att inte tillvarata möjligheten. Här finns
bra vindresurser och infrastrukturförutsättningar, men framförallt ett
mycket stort lokalt engagemang. När
vi går in i områden är vi noga med
att vi vill ha en lokal förankring med
folk som har kännedom om områdena.
Projektet i Raftsjöhöjden och
Munkflohögen är nu fullständigt tillståndsgivet och tre mätmaster har
hämtat in vinddata sedan februa-
ri 2010. I december 2011 skrevs avtal om projektens nätanslutning med
nätägaren Jämtkraft. Nu återstår investeringsbeslutet innan projektet
kan börja byggas.
–För att en investering ska vara lönsam krävs ett pris på el och på
certifikaten med totalt 70 euro per
MWh. Idag är det inte lönsamt eftersom priset just nu (27 feb) ligger på
41,4 Euro för el och 147 kronor för
certifikat, så vi följer prisutvecklingen mycket noggrant, säger Annette
Eriksson, som pekar på att här har de
svenska politikerna ett stort ansvar
att höja ambitionsnivån i certifikatsystemet om de vill se mer vindkraft
i Sverige.
Men det byggs trots detta mycket
vindkraft i Sverige?
–Vilket beror på att många som
bygger är fastighetsbolag som kan
dra av energiskatten och på det sättet få lönsamhet. Men det finns också de som löper risken att inte få
kalkylerna att gå ihop. Därför är det
viktigt att politikerna agerar snabbt
för att det ska löna sig att bygga
vindkraft i Sverige, säger SSE Renewables VD i Sverige.
Tommy Norin
v i n d k r a f ttidningen
nr 1 2012
29
Rekordstor produktion från
andelsägd vindkraft i Jämtland
Det blåsiga vädret 2011
innebar att de andelsägda vindkraftverken i Sveg
och på Råshön i Krokoms kommun, som drivs
av O2:s vindkraftskooperativ, producerade rekordmycket el. Sammanlagt
producerades 13,6 GWh
el, vilket var 16,5 procent
mer än förväntat och tillräckligt mycket för att försörja omkring 3 000 villor
med hushållsel. Samtidigt
bidrog vindkraften till att
minska koldioxidutsläppen med upp till 10 900
ton, vilket är lika mycket
som 4 400 bilar släpper ut
på ett år.
–2011 var ett mycket bra
vindår och vindkraften har levererat långt över förväntan.
Överskottet såldes till den
nordiska elbörsen och gav extra intäkter till kooperativet,
säger Linda Burenius Magnusson, VD för O2 Vindel som
driver Sveriges största vind-
kraftskooperativ.
O2:s vindkraftskooperativ
består av drygt 3 500 medlemmar som tillsammans investerat i 40 000 andelar i sju
vindkraftverk. Förutom vindkraftverken i Sveg och Krokom i Jämtland, äger medlemmarna tre vindkraftverk
på Hedbodberget (Dalarna),
ett i Grötlingbo (Gotland) och
ett i Brahehus (Jönköpings
län). Som andelsägare köper
man in sig i ett specifikt vindkraftverk, men tar sedan del
av produktionen från alla andelsägda verk vilket jämnar ut
eventuella olikheter i produktionen.
Sammanlagt genererade de
sju andelsägda vindkraftverken 42,3 GWh el under 2011,
vilket var 14,5 procent mer än
förväntad produktion. Överskottet har sålts till den nordiska elbörsen Nordpool och
gett kooperativet extra intäkter på omkring 2 miljoner kronor.
–Att bli delägare i vindkraft innebär att man producerar sin egen el, slipper dyra mellanhänder och får el till
självkostnadspris. Samtidigt
gör man en miljöinsats som
slår det mesta, säger Linda
Burenius Magnusson.
Om O2
O2 projekterar, bygger, driver och säljer vindkraftsanläggningar över hela Sverige
och är ledande inom landbaserad vindkraft. O2 har tjugo
års erfarenhet i branschen och
står bakom en betydande del
av den vindkraft som finns i
Sverige. Företaget driver även
Sveriges största vindkraftskooperativ. O2 består av tre operativa dotterbolag; O2 Vindkompaniet, O2 Vindel och O2
Kraft. Företaget har ett 50–
tal medarbetare fördelade på
kontor i Mörbylånga, Stockholm, Frösön, Mora och Kiruna. www.o2.se
Fakta om
att bli delägare i
vindkraftverk När man köper andelar blir man medlem
i O2 El Ekonomisk Förening,
där medlemmarna själva äger
sina vindkraftverk. Varje andel ger 1 000 kilowattimmar
per år till ett pris på 20 öre
per kWh. Totalkostnaden inklusive energiskatt och moms
är 66,9 öre. Det kan jämföras
med genomsnittet för vanlig
el 2011 på 45 öre eller 2010
på 55 öre (100 öre/kWh respektive 115 öre/kWh inklusive
skatter och avgifter). En andel
kostar 6 700 kr och kan återköpas av föreningen eller säljas privat. Historiskt sett har
andelarna ökat stadigt i värde
sedan början på 2 000–talet.
Betongpumpning
Vi pumpar betong till vindkraftverkens fundament. Har pumpat bl.a.
Hafsnäs Vindkraftpark. Vi kommer att pumpa betongen till den nya
vindkraftsparken i Mörttjärnsberget och Stammåsen – ca 38 000 m3
(åt Hammerdals Betonggjuteri).
När du behöver kunnig och kompetent hjälp ring, Härnösands Kranlyft
(tidigare Norrlandskranar i Jämtland)
Ring:
Östersund
Sundsvall
063-51 70 50
060-66 91 00
Bredband till byn?
www.lansstyrelsen.se/jamtland
tommy norin
v i n d k r a f ttidningen
30
nr 1 2012
Projektet Vindfyr
kraft i samverkan
2009 beslöt några personer som
brinner för vindkraft i norrland
att bilda en styrgrupp och starta projektet Vindfyr, som syftar
till mer samverkan mellan de 54
norrlandskommunerna.
–Vi vill peka på möjligheterna att
ta hem nya affärer, säger projektledaren.
Studier visar att vid vindkraftsbyggnationer i Hammerdalsområdet
landade 25 procent av investeringarna i lokala företag.
–Och det finns ett norskt exempel
på att lokalnyttan kan bli upp emot
60 procent, säger Jens Sperens, som
pekar på att det börjar också kommunpolitikerna upptäcka.
Jens Sperens uppger att just nu
planerar Vindfyr för årets konferenser, där en samling kommer att
ha temat lokalt ägande. När detta
trycks har konferensen Winterwind
genomförts i Skellefteå. I april genomförs ”Energivision norr” i Örnsköldsvik riktat till beslutsfattare.
–Under året kommer vi också att
fokusera på behovet av att bygga ut
elnätet . Ett hinder som måste överbryggas, säger Vindfyrs projektledare.
–Det krävs för att maximera den lokala nyttan. Kommunerna står inför
stora utmaningar, säger Jens Sperens, projektledare för Vindfyr.
Vindfyr har sitt säte i Piteå, men
personerna i styrgruppen kommer från olika delar av Norrland där
rektor Karin Liinasaari vid Hjalmar
Strömerskolan (ansvarig för vindkraftsutbildningen) är en. Hon representerar Vindkraftcentrum i Strömsund som är en av de fem parter (se
faktaruta) som bildar Vindfyr.
Just nu planeras det för cirka 5000
vindkraftverk i norrlandslänen. Enbart i Jämtland/Härjedalen planeras
det för cirka 1300.
Många kommuner berörs och i ett
sådant läge finns det skäl till samarbeten, menar projektledaren Jens
Sperens, som pekar på att i norrland
står områdena för likartade utmaning. Det är kallt, det är långa avstånd och det handlar ofta om mycket stora parker.
Sedan Energimyndigheten beviljat stöd till projektet drogs verksamheten igång i november 2010.
–Det innevarande projektet, med
en budget på 1,4 miljoner kronor,
sträcker sig till slutet av 2012, vi arbetar med att få en fortsättning, säger Jens Sperens, som pekar på att
en del samverkan sker, fast det går
att utveckla mer speciellt över länsgränserna.
–En del av Vindfyrs uppgifter är
att se till att kommuner får rätt in-
2012 går också
–Kommunerna står inför stora utmaningar. Det finns många goda skäl för dem att samverka kring vindkraften,
säger Vindfyrs projektledare Jens Sperens.
formation om vindkraften, säger
Jens Sperens, som pekar på att under 2011 genomfördes bland annat
en konferens som tog upp hur rennäringen påverkas av vindkraft. 13
samebyar deltog, liksom moderorganisationen SSR.
–Vindfyr har tre huvuduppgifter. En är att lyfta fram goda exempel där Havsnäs utanför Strömsund
är ett bra exempel på en lyckad etablering, säger Jens Sperens.
Vindfyr gör vidare fördjupade
studier inom områden med särskild
betydelse för en norrländsk region/
kommun och en tredje nisch är kontaktförmedling.
–Om en tjänsteman i en kommun
har behov av information förmedlar
vi den, säger Jens Sperens, som ser
Vindfyr som en brobyggare för norrlandskommunerna och de vindkraftcentra som finns.
–Samverkan gör att kunskap förs
vidare där det är viktigt att se till
Norrland i sin helhet, säger Jens Sperens, som pekar på att det är viktigt
att kommunerna ser fördelarna med
vindkraft för att kunna tillgodogöra
sig nyttan på bästa sätt.
–Flera av dem är riktigt hungriga,
andra behöver mer tid på sig, men vi
har gott hopp om att de tveksamma
ansluter sig, säger Jens Sperens, som
också pekar på betydelsen av att företag är på banan.
projektet vidare med
bildandet av lokala samrådsgrupper
bestående av 3–4 personer.Grupperna kan komma att bestå av politiker,
företagare och forskare.
–Ett sätt att samla intressenter
som kan ge stöd till en hållbar etablering av vindkraftprojekt, säger
Jens Sperens.
Han sammanfattar Vindfyrs uppdrag med att projektet vill ta hand
om frågor som är typiskt norrländska
och som inte hamnar på någon annans bord och han påpekar vikten av
att kommunerna kontaktar Vindfyr.
–Det finns kommuner som arbetar med samma frågeställningar så
det finns skäl att samverka mer, säger Vindfyr´s projektledare.
text/bild Tommy Norin
Eolus Vind JO–anmäler
Försvarsmakten
www.vindvision.se
v i n d k r a f t t i dn
nummer 1 2012
i ngen
Energiministern spår
många nya jobb!
Sid 3
Medvind för Hammerdals
Betonggjuteri Sid 4
Kyrkan får kraft
från ovan Sid 14
Katharina får världen
som arbetsplats
Vi gör tidningar
och tidsskrifter
på flera språk
ПОБЕДА
Sid 19
Vindkraft räddar
glesbygden i Härjedalen
sid 28
Bredband till Raftsjöhöjden
sprider ost över världen
P U B L I C AT I O N S
sid 6
Pobeda Publication AB [email protected] Tel 0643-21137
Eolus Vind lämnade i slutet av
februar in en anmälan till JO riktad mot Försvarsmakten sedan den överklagat ett stort antal vindkraftsärenden runt om i
landet.
Bakgrunden är att i oktober 2010 beslutade Försvarsmakten om nya riktlinjer vid hantering av vindkraftsansökningar. Så kallade stoppområden
runt militära flygplatser infördes
där Försvarsmakten ansåg att det av
flygsäkerhetsskäl inte borde byggas
vindkraftverk. Stoppområdena motsvarar cirka 10 procent av Sveriges
totala yta, vilket är lika mycket som
hela Danmark. Eftersom Försvarsmakten är en viktig remissinstans
när det gäller vindkraftsansökningar, innebär det att många vindkraftsprojekt avslås, säger Eolus vind i
pressmeddelande.
Efter beslutet i oktober 2010
har Försvarsmakten överklagat en
mängd bygglov och miljötillstånd
i ett stort antal vindkraftsärenden
runt om i landet.
– Många av ärendena har Försvaret tidigare bifallit innan stoppområdena infördes vilket tyder på ett
motsägelsefullt och förvirrat agerande, menar Gustav Ekberg, VD för
Eolus Vind.
–Jag har personligen sökt kontakt
med Försvarsmaktens generaldirektör för att diskutera frågan och försöka komma fram till en konstruktiv dialog, men tyvärr utan resultat.
Då såg vi ingen annan lösning än
att JO–anmäla Försvaret. Dess agerande har inte bara orsakat onödiga
och tidskrävande problem för oss utan för flera företag inom branschen.
Även enskilda markägare, lantbrukare och andra som valt att köpa
in sig i andelar av vindkraftverk har
drabbats, säger Gustaf Ekberg.
Tommy Norin
v i n d k r a f ttidningen
nr 1 2012
31
Vindkraft gav nya jobb
hos Frisks Entrepenad
Vindkraften har betytt mycket för Jan Frisks entreprenad företag i Hede som bland annat byggt vägar och gjort andra markarbeten för
vindkraften på Stentjärnåsen
Hos entreprenören Jan Frisk i
Hede har uppdragen kring vindkraft skapat fem nya arbetstillfällen.
–Den har betytt mycket för företaget, säger Jan Frisk, som gjort flera miljoninvesteringar för att möta
vindkraftsetableringarna i Härjedalen.
Jan Frisks entreprenadföretag
omsatte cirka 20 miljoner kronor
förra året med 14 anställda. Av dem
har fem personer anställts senaste
åren som en direkt följd av att bola-
get tagit hem uppdrag för vindkraft.
–Den har betytt mycket och den
har gjort att vi valt att investera i
nya grävmaskiner och lastbilar, säger Jan Frisk.
Fordons– och
maskinparken består av 12 lastbilar, sju grävmaskiner,
tre hjullastare, två dumprar och en
självgående vält.
Jan Frisk startade sitt entreprenadföretag i Hede 1970. Affärsidén
var och är att ta på sig väg och markentreprenader.
–Jag startade med en grävma-
skin, sedan har det hela tiden växt,
säger Jan Frisk, som varit involverad
i flera stora kraftverksprojekt under
åren.
–Vi var med vid renoveringen av
Svegsdammen, ett stort uppdrag liksom Grundsjödammen där vi deltog
i fyra år, mellan 2005–2008, säger
Jan Frisk.
Under åren
har företaget utvecklats så positivt att 2008 utsågs Jan
Frisks entreprenad till Gasellföretag
av tidningen Dagens Industri.
2008 var också det år då vind-
kraften kom in i bilden med Wallenstams fem verk på Stentjärnåsen.
–Där vi gjorde alla vägar där kraven är stenhårda. Det är tuffa jobb,
det ska gå så mycket tung trafik på
vägarna, säger Jan Frisk, som uppger
att arbetena vid Stentjärnåsen fortsätter i vår eftersom vindkraftbolaget planerar att sätta upp ytterligare
två verk i sommar.
Jan Frisks bilar och traktorer har
också byggt vägar vid vindkraftparken Digerberget i Rätan, liksom på
Middagsberget vid Skålan.
Att företaget är berett att röra på
sig till andra objekt i Sverige bekräftas av att just nu har Jan Frisk fyra
lastbilar som kör för bygget av Citytunneln i Stockholm.
–Ett tufft jobb, liksom att vara involverat i vindkraft, säger Jan Frisk,
som förstås ser positivt på att det
planeras mer vindkraft i Härjedalen.
–Det är bra att det görs nya investeringar och självklart ska vi vara
med och räkna på jobben, säger den
framgångsrike entreprenören i Hede.
Tommy Norin
Egen vindkraft ren förtjänst!
I Offerdal finns Offelia som är
namnet på ett vindkraftverk som
ägs av ekonomiska föreningen,
Offerdalsvind.
Verket som har en effekt om 1,5 MW
är ett av åtta som ligger i en vindkraftpark vid Råshön, någon kilometer öster om Almåsa.
Över 300 medlemmar har köpt
4300 andelar för 4100 kr styck.
Varje andel motsvarar rätten till
1000 KWh egenproducerad el per år.
Offerdalsvind startade 2001–02.
Verket var driftfärdigt och togs i drift
den 20 december 2004.
Jan–Olof Dahlin var med och
startade det hela.
–Vi letade plats för ett vindkraftverk för medlemmarnas egen kon-
sumtion och hittade till slut Råshön,
berättar han!
Att hitta en plats var en början
men sedan ska tillstånd inhämtas
och finansieringen ordnas.
– Detta verk kostade ca 17 miljoner kr. Men då är inte det stöd på 15
procent av investeringskostnaden vi
fick från Energimyndigheten inräknat, påpekar Dahlin.
Verket var ett av de sista byggda
som fick detta investeringsstöd.
Medlemmarna är allt från husägare till bönder och större aktörer.
–Jag vet jordbrukare i Offerdal
som köpte 100 andelar, motsvarande 100 000 KW/år. Man får ju inte
ha fler andelar än det som motsvarar
egna årliga förbrukningen, förklarar
Jan–Olof.
För den som köpte andelar har
det varit en bra affär.
Idag ligger elkostnaden per KWh
på 16–17 öre. Med olika avgifter där
nätkostnaden är största delen ligger
totalkostnaden på ca 60 öre!
Alltså en halverad elkostnad.
Jämtkraft levererar
elen från
verket via elnätet och sköter också
om avräkningen.
Det finns också en fri andrahandsmarknad på andelar.
Vill man sälja sitt hus och kanske
flytta till en lägenhet med mindre elförbrukning går det bra att sälja alla
eller några av sina andelar.
En snabb blick på Offerdalsvinds
hemsida ger vid handen att det finns
gott om köpare men inga säljare!
Flera köpare bjuder 5000 kr/andel att jämföra med att andelar i nya
vindkraftverk ligger ett par tusen kr
högre.
–Vi behöver mer förnybar el i
Sverige och här i länet har vi mycket bra mark och vindförhållanden för
att kunna bygga vindkraft, påpekar
Dahlin.
Jan–Olof Dahlin är idag projektledare på O2 Vindkompaniet i Östersund.
Ett företag som tar fram nyckelfärdiga projekt och sköter hela kedjan med planering, tillståndsökning
och uppförande och inom O2 erbjuds
även drift och övervakning av vindkraftverk.
ralph rentzsch
I närheten av Almåsa står
vindkraftverken och levererar
sin miljöel till Sveriges elkonsumenter
v i n d k r a f ttidningen
32
nr 1 2012
Bredband snabbt som vinden
Jämtlands län ligger efter övriga
landet när det gäller att dra fiber
för bredband.
Det vill Örjan Tjärnhage, VD för
AXEG på Frösön ändra på.
–En del av lösningen ligger i vindkraften och nu är det viktigt att
kommuner och byar kliver på. Tåget
går nu, säger han.
Örjan Tjärnhage visar en karta i
Bredbandsforums tidning som speglar hur det står till med tillgången på
bredband i Jämtlands län.
Det ser dystert ut:
–Det finns ganska många vita
fläckar. Utom vid stråket runt Storsjön och delar av Härjedalen. Skälet
till det är att Jämtkraft och Härjeåns varit bra på att dra fiber där, säger Örjan Tjärnhage, som menar att i
Jämtland har utvecklingen av framtidssäkert bredband inte prioriterats
senaste tio åren.
Det håller inte Hans Halvarsson
(se särskild artikel sid 8), strateg vid
Länsstyrelsen med om
Runt Östersund har en stor del
av företagen och hushållen. möjlighet till fiberanslutning. Ute i länet är
tillgången till fiber på 28 procent för
hushåll och 21 procent för företag.
–I bland annat Norrbotten har de
förstått vikten av ett snabbt och säkert bredband, detta genom att bilda
bolaget IT–Norrbotten, men i Jämtland har det stått ganska stilla, menar Örjan Tjärnhage, som pekar på
att i början av 2000–talet var Länsstyrelsen och kommunerna mycket
aktiva för att få till stånd ADSL system för bredband.
–Sedan har det tyvärr inte hänt
så mycket vi skulle önska säger Örjan Tjärnhage, som får medhåll av
Per Trostemo.
Han arbetar vid AXEG för att hjälpa kommuner och byar med utredningar, och det finns hopp.
– Vi har märkt en starkt ökad aktivitet det senaste halvåret, och det
känns väldigt roligt.
Örjan Tjärnhage har en gedigen
bakgrund i Telekombranschen där
han bland annat arbetat med Ericssons AXE–växlar och nätet däremellan.
–För fyra år sedan kände jag att
ville göra något annat och när jag
såg att fibernätägare och telekomoperatörerna är ointresserade av att
dra fiber för bredband i glesbygden,
ville jag göra något åt det. Allt fler
viktiga samhällsfunktioner med kapacitetskrävande tjänster kommer
att tillhandahållas via bredbandet,
då räcker inte dagens överföringsteknik, säger Örjan Tjärnhage.
Tillsammans med Per Trostemo
och en av Sveriges främsta nätutvecklare, Bertil Karlsson, började de
föra en diskussion med infrastrukturägare, kommuner och byar hur
bredbandsfrågan skulle lösas.
Responsen blev så tydlig att 2010
startade Örjan Tjärnhage AXEG, ett
verksamhetsbolag med affärsidé att
hjälpa kunder fram till bästa bredbandslösning i ett område.
Företaget har sedan starten växt
till tio anställda som bland annat
hjälper kunder att ta helhetsgrepp
på utbyggnad av bredband. Sådana
projekt bedrivs just nu i Ragunda och
i byarna Laxsjö, Laxviken och Ottsjön
vindkraftsbolagen varit välvilliga i
förhandsdiskussionerna.
–Det innebär ju en goodwill för
dem att hjälpa byarna till bra lösningar.
AXEGs Vd
Frv Barbro Holm, Per Trostemo, Örjan Tjärnhage, Benny Persson och
Thomas Höglund vid AXEG på Frösön vill ge Jämtland ett bredband i
världsklass och där vindkraften är en lösning för att få snurr på bredbandsutbyggnaden.
i Krokoms kommun.
Örjan Tjärnhage och Per Trostemo
ser en klar koppling mellan vindkraft
och bredband.
–Vindkraftbolagen drar el och fiberkabel som behövs vid installation
av verken och för driften av dem. Här
det läge för kommuner och byar att
haka på och se till att det blir en anslutning till vindkraftsbolagens stomnät.
Örjan Tjärnhage påpekar att det in-
Tyska Repower
etablerar sig i
Östersund
Tyska REpower som tillverkar
turbiner för vindkraftverk har
etablerat sig i Östersund där
säljaren Ingvar Gunnarsson flyttat in i det som blivit en vindkraftvåning i ett av husen på
Frösö Strand.
I ett rum finns företaget Vindvision
som tar på sig projektering av vindkraftsparker och i ett annat arbetar
en fotograf/illustratör med affärsidén att göra illustrationer och fotomontage där vindkraftbolag vill se i
tryck hur vindkraftparker kan komma att se ut.
Och nu finns Ingvar Gunnarsson,
representant för tyska REpower på
Frösö strand för att sälja företagets
turbiner på norrländska marknaden.
REpower med säte i Hamburg har
hittills levererat cirka 3400 turbiner
över hela världen. Turbinerna finns
både på land och till sjöss. 2010 omsatte bolaget 1,21 miljarder euro
med 2500 anställda. Just nu finns
enligt Ingvar Gunnarsson beställningar på turbiner för 2,9 miljarder
euro i orderboken.
Företaget startade
för tio år
sedan och har bland annat haft
framgångsrik försäljning i Kanada.
Klimatförhållandena där gör att REpower har bra erfarenheter på turbiner i kallt klimat vilket underlät-
tar den satsning företaget bestämt
sig för att göra i Sverige där företaget funnits sedan 2010 med bolagsnamnet REpower Systems Scandinavia AB. Företaget har sex anställda i
Sverige.
–Vi har bedömt att Sverige blir en
allt viktigare marknad. Det är stora
projekt på gång och självklart vill vi
vara med, säger Ingvar Gunnarsson,
som uppger att i dagsläget har REpower sex turbiner som ger vindkraft
i Skåne.
–Vi vill rikta mer fokus emot norrland eftersom det händer mycket i
regionen, säger Ingvar Gunnarsson,
som pekar på att REpower kan leverera ”nyckelfärdiga” vindkraftverk,
te handlar om att FÅ tillgång till nätet.
–Kommuner och byar måste visa engagemang, kontakta operatörer som vill leverera bredbandet,
och hitta former för samarbete med
vindkraften. Vi kan bidra till att parterna möts, vi är ett helt opartiskt
företag som kan bidra till bra helhetslösningar, och i Ragunda är man
förutseende och tänker på det här,
säger Örjan Tjärnhage.
Per Trostemo pekar också på att
betonar att nu är det läge
att se till att byarna ansluts till den
fiber vindkraftbolagen lägger i marken och budskapet om att haka på
måste ut till alla byar i länet.
En befogad frågeställning i sammanhanget är om det behövs så
mycket fiber i ett läge där den mobila bredbandsmarknaden växer?
–Mobila bredband är bra för yrkesbruk men har stora kapacitetsbegränsningar.
–Det behöver utvecklas och fyller en viktig funktion framför allt för
näringslivet, men kan aldrig ersätta bredband via fiber då fibern har
oändlig kapacitet,säger Bertil Karlsson.
Hur snabbt kan hela Jämtland få
fiber?
–Det är viktigt att kommuner
och byar agerar parallellt med vindkraften. Inom Ragundaområdet sker
samarbeten redan nu så där kan utbyggd fiber i samarbete med vindbolagen komma redan inom ett par år,
säger Örjan Tjärnhage.
Han och Per Trostemo pekar också
på vikten av att det sker en samordning MELLAN Länsstyrelsen, kommuner och byar i Jämtland.
–Det måste finnas ett egenansvar
i länet med att komma tillrätta med
problemet brist på bredband.
text/foto Tommy Norin
Foto:REpower
Tyska REpower har hittills levererat 3400 turbiner runt världen och nu
hoppas bolaget på en ingång på den norrländska marknaden.
från fundament, till torn, vingar och
maskinhus.
Bolagets produktportfölj omfattar verk från två – sex MW där två–
tre MW verken är huvudmodeller,
och nu har REpower utvecklat en
helt ny 3,2 MW turbin anpassad för
just norrländska vindkraftparker.
–Det nya verket har en rotordiameter på 114 meter där vingarna är
försedda med avisningssystem.
–Anpassade för att passa kal�la klimat, säger Ingvar Gunnarsson,
som pekar på att verket har tagits
fram för förhållanden med låga vindar och skogslandskap.
–Målet nu är att få ut några 3,2
MW verk på den norrländska mark-
naden för att få referensanläggningar och just nu tittar vi på både
mindre och större projekt, säger REpowers säljare. Han pekar på att får
de bygga verk kommer serviceteam,
och det leder till fler jobb i mittnorrland.
Ingvar
Gunnarsson pekar på
konkurrensen med bl.a Siemens,
Enercon och Vestas som stenhård.
–Men vi bedömer ändå att vi kan
ta marknadsandelar, säger Ingvar
Gunnarsson, som hoppas att REpower kan ha någon referensanläggning på plats i norrland före årskiftet.
Tommy Norin
v i n d k r a f ttidningen
nr 1 2012
33
Samerna - vindarnas folk
–Jag har generellt ingenting
emot vindkraft. Men jag tycker
att den ska byggas där elkonsumenterna finns.
Det säger Marianne Persson, ordförande för Jiingevaerie sameby i Valsjöbyn, som i dags läget lämnat in
ett 20–tal olika överklagningar till
förvaltningsrätter,’
Jiingevaerie sameby har ett 50–
tal medlemmar där renbetesområdet omfattar Jämtland och en bit in i
Västernorrland.
Samebyn för en ständig kamp
emot vindkraftsetableringar och i
höstas vann den en halv seger sedan
miljööverdomstolen gått på samernas linje och begränsat området för
Statkraft och SCAs park med 240
verk i Västernorrland.
Totalt pågår ett 20–tal processer där samebyn överklagat tillstånd,
parker byn menar är hinder för renskötseln.
Marianne Persson säger att i
princip har hon ingenting emot vindkraft, men den bör byggas där förbrukarna finns, menar hon.
Statkraft anför i en skriftlig kommentar till processen ibland annat
Västernorrland, med att ”Statkraft
har som ambition att alltid driva
projekt med en öppenhet så att alla känner sig hörda och informerade,
därför har berörda samebyar, däriibland Jiingevaerie varit de parter
som allra först fick information om
projekten som drivs i Jämtland och
Västernorrland i bolaget SSVAB.”
Bolaget uppger att det har krävts
mycket arbete för att etablera kontakt med samebyarna där det varit
relativt svårt att få möten till stånd,
men det har ändå genomförts möten
i Östersund och i samebyarnas närhet.
Statkraft pekar
på att det har
förts diskussioner kring hur samebyarna anser sig vara berörda och vilka åtgärder Statkraft kan vida för att
minimera eventuella skador.
Idag har de sex områden som
lämnades in för tillståndsprövning
2008 vunnit laga kraft, och begränsningar har gjorts med hänsyn till
bland annat rennäringen motsvarande 100 av ursprungliga 460 vindturbiner.
Statkraft pekar också på att i tillstånden finns krav på åtgärder som
uppföljande studier av hur rennäringen påverkas under fyra år, och
under prövotiden finns också krav på
stödutfordring och transport av renar.
”SSVABs uppfattning är genom
en konstruktiv dialog från båda parter och med de föreskrifter som finns
i tillståndsbesluten kan rennäring
och vindkraft samexistera”, skriver
Statkraft, som pekar på att ”man
måste utnyttja både södra och nor-
ra Sverige för att tillgodogöra sig de
bästa vindlägena för att Sverige ska
nå det mål Sveriges riksdag satt upp
för förnyelsebar energi”.
Björn Linder vid Svenska Samernas Riksförbund (SSR) i Umeå pekar på att i ett läge där det trots allt
kommer mycket vindkraft, krävs rådgivning och information till samebyarna.
Därför har SSR startat projektet
Biegga som betyder vind.
–Vi ska ge rådgivning till våra
medlemmar som kallas för vindarnas
folk, säger Björn Linder, som berättar
att projektet startade 2011 och pågår till årets slut.
–Det handlar om att infomera om
regler, lagar och avtal, och att ge information om renskötselrätten.
Projektet är finaniserat av Sametinget, Energimyndigheten, Länsstyrelsen i Norrbotten, Regionförbundet i Västerbotten och Länsstyrelsen
i Jämtland.
Målgrupp för projektet är landets
43 samebyar, samt de ”koncessions
samebyar” som finns i Tornedalen.
–Ett viktigt projekt eftersom att
samebyarna, mer eller mindre kommer att påverkas av vindkraften. Det
kommer att byggas 4 400 verk inom
renskötselområdena i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten, samt en
del av Västernorrland och Dalarna.
–Det innebär att det försvinner
mycket renbetesmark. Vi vet att verken ger störningar där renen undviker vindkraftverk på ett avstånd av
fem kilometer.Detta påverkar både
renbeteslanden och vandringslederna, säger SSRs projektledare.
Han pekar på att vindkraft är detsamma som etablering av stora industriområden som kommer att försvåra renskötseln.
–Det vi kan hoppas på är att
byggnationerna lugnar ned sig, å andra sidan har svenska staten sagt att
detta ska fram, så det ser mörkt ut
för rennäringen, säger Björn Linder.
Tommy Norin
Det förnybara energibolaget
Vindkraft
Biogas
Vattenkraft
Vindkraft
Triventus är ett förnybart energibolag med fokus på vind, vatten och
biogas. Vi är specialiserade på utveckling av hållbara affärsprojekt,
från idé till återvinning och har en kompetensbredd som gör oss
unika på marknaden.
Tel: 010 - 45 40 600 E-post: [email protected]
v i n d k r a f ttidningen
34
nr 1 2012
Havator lyfter
i Östersund
I 38 år har kranföraren Lars–Erik Göransson i Östersund jobbat
med tunga lyft där vindkraften
givit honom och företaget Havator full beläggning
–Vindkraften är speciell. Detta kräver precision, men det brukar fungera bra eftersom allt är så väl förberett när vi rullar in med kranen,
säger han.
När vindkrafttidningen besöker
Havator i Lugnvik i Östersund står
Lars–Erik Göranssons 65 ton tunga
tyskbyggda mobilkran parkerad under ett skärmtak.
Detta beroende på att det är sen
fredag, men oftast är föraren och det
gigantiska fordonet på rull till uppdrag där vindkraften tagit en allt
större del.
Lars–Erik Göransson är den förare som arbetat flest år vid Havator,
tidigare Norrlandskranar som från
början hette Forsgrens. November
2011 såldes Norrlandskranar till finska Havator, specialist på tunga lyft,
specialtransporter och montage.
–Det här är som i det militära.
Det krävs mycket precision och fingerkänsla men det har gått bra. Jag
är ju fortfarande kvar, ler Lars–Erik,
som styr en kran som klarar lyft upp
till 100 ton.
Kent Lindgren är arbetsledare
vid Havator i Östersund. Han säger
att bolaget kan erbjuda en totallösning när det gäller transport, montage och lyft.
Företaget sysslar också med gjutning av betongfundament för vindkraftstorn, och den verksamheten
har ökat kraftigt.
Det sker i samarbete med Härnösands Kranlyft som har en specialbil
för betonggjutning placerad hos Havator i Östersund.
Tekniken fungerar så att när
Hammerdals betonggjuteris små
mobila betongblandare kör fram till
platsen där gjutningen ska ske, tippar de mobila bilarna betongen i den
väntande betonggjutningsbilen. Den
är försedd med en 36 meter lång arm
som lägger ut betongen.
–Vår bil lade ut all betong till de
48 verken i Havsnäs, och var med vid
Raftsjöhöjden. Nu väntar jobb där vi
ska lägga ut 37 000 kubikmeter betong i Mörttjärnsberget och Stamåsen. Vi inledde det arbetet i november förra året och fortsätter i april.
Vi har bra beläggning på betongbilen två år framåt, och fortsätter detta får vi ta mer hjälp av Härnösands
kranlyft som har fler bilar.
–Och jag tror att företagets ägare Bertil Magnusson får investera i
fler bilar om vi ska kunna möta behovet från vindkraften, och den övriga privata marknaden, säger Kent
Lindgren.
Havator har 600 anställda i Sverige. 40 av dem finns i Östersund med
fem mobilkranar och en lastbil i depån.
Kent Lindgren förklarar att de
största mobilkranarna som tar de
tyngsta och högsta lyften bokas vid
terminalen i Umeå.
–Hos oss i Östersund bokas de
hjälpmaskiner som behövs för att
serva de större kranarna vid vind-
kraftsplatsen, säger Kent Lindgren,
som uppger att det är vanligt med
lyft på 70–100 ton upp till vindkraftstornen.
–Ett maskinhus till vindkraftverket kan väga 70 ton, en vinge fem
ton.
–Det är otroliga krafter igång, säger Kent Lindgren, som pekar på att
alla de projekt som varit igång har
givit Havator ett ordenligt lyft i verksamheten.
–Vi har full beläggning på lyftsidan flera år framåt, säger Havators arbetsledare, som pekar på att
företaget tar också på sig att lossa
vingar, maskinhus och torndelar vid
hamnen i Husum utanför Örnsköldsvik.
Tommy norin
Norconsult öppnar i Östersund
Norskägda Norconsult med 14
kontor i Sverige utökar verksamheten genom att öppna
verksamhet inom Campus området i Östersund 2 april.
–Det händer mycket intressant i
Jämtland/Härjedalen, inte minst inom vindkraften, säger Lena Gustafsson, teamledare för området projekt
och byggteknik,verksam vid Norconsults kontor i Sundsvall.
Etableringen i Östersund skapar
tre nya arbetstillfällen där Lena Gustafsson säger att det varit lätt att
hitta medarbetare med rätt kompetens.
–De som ska arbeta i Östersund
har främst elkompetens med inriktning emot vindkraftsparker, säger
teamledaren, som pekar på att Norconsult har redan intressanta kunder
i regionen.
–Det motiverar etableringen i
Östersund, säger Lena Gustafsson,
som uppger att förra året började
bolaget inrikta sig på området energi.
–Självklart kommer vi att vara på banan med att lämna offerter kring de vindkraftsetableringar
som kommer, säger Lena Gustafsson,
som bedömer att det är möjligt att
projekteringsföretaget kan ta marknadsandelar i länet.
Norconsult AB i Sverige ingår i
norska Norconsult med specialitet
att ta på sig projektuppdrag. I Sverige har företaget
bland annat gjort en konsekvensutredning kring en vindkraftspark
i Falkenberg och gjort geotekniska
undersökningar kring vindkraftsetableringar i Varberg, Kristianstad och
Eskilstuna.
Norconsult Sverige har funnits i
Sverige sedan 2007 och omsatte 257
miljoner kronor förra året med 350
anställda.
Tommy Norin
Lena Gustafsson Norconsult
Intresserad av vad vindkraftsbranchen
betyder för dig?
Vänd dig till Vindkraftcentrum.se
Eller Ragunda kommuns Utvecklingsstab
Anders Blomberg
[email protected]
0696-682195
Näringslivsfrågor
Bredband!
Intresserad av vad vindkraften kan ha
för betydelse för bredbandsutbyggnaden i områdena?
Anna-Märta Johansson
[email protected]
0696-682108
Bredbandsfrågor
jamtvind.se
Vindkraft
Ragundaföretagare!
Förenade Vindbyar!
Vi arbetar med vindkraftsutvecklingen
och bygdeutvecklingsfrågor i det direkta
området för utbyggnationer samt med
frågor gällande återbäring.
Ring Staffan Magnusson, 070-3340679, eller
Gunilla Lundin, 070-6316631 från Förenade
Vindbyar för mer information.
bc_as_01.indd 2
10-08-25 09.43.04
Jämtvind AB, Jämtvindhuset, Kullstavägen 104, 840 70 Hammarstrand,
tel.+46(0)696 765100, [email protected], www.jamtvind.se
Anders Strömb
Jämt Vind AB | Anders Carlssons gata 18 | 417 55 Göteborg | Swed
Tel.+46(0)31 3200200 | Fax.+46(0)31 508040 | Mob.+46(0)708 6627
[email protected] | www.jamtvind.se
bc_as_01.indd 1
MOBILKRANAR
Havator har lång erfarenhet av att arbeta med
vindkraftverk, allt från lossning i hamn,
transport till site och montage av
vindkraftverken.
Vi har kranar upp till 1200 ton.
Kontakta: Östersund
Sundsvall
Örnsköldsvik
Umeå
Luleå
063-51 70 50
060-66 91 00
0660-37 62 20
090-71 56 60
0920-25 06 40
Havator har kranar och lastbilar i hela Sverige
Vi utför vindmätning, tillståndsansökningar och
projektering av vindkraftprojekt.
Kontakt:
Eva Stjernström 070-522 3973
[email protected]
Åsarna
vi ansluter
vindkraft
0687-552 00 , www.btea.se
Vi utför de flesta typer av elinstallationer även
projektering, beredning och utförande inom
vindkraft, luftledning och kabelnät.
Välkommen
Tobias 070-3269447
Conny 070-6690747
[email protected]
Industriområdet 505
840 70 Hammarstrand
Bli delägare i ett
vindkraftverk!
Som delägare i ett vindkraftverk köper du el till självkostnadspris. dessutom gör du en verklig miljöinsats.
Just nu pågår försäjningen av nya vindandelar!
ENDAST
20 öre/kWh*
*66,9 öre/kWh inkl.skatter och avgifter.
www.o2.se
vindkraft sedan 1990
En andel i något av våra verk
kan säkra både pension, gård
och företag.
När du väljer Eolus och vindkraft investerar du i
kommande generationer. En grön placering som
kan bli lönsam ur flera synvinklar.
Du är kanske lantbrukare eller har skog, funderar
över arvsskifte och hur näringen ska leva vidare.
Eller du har en välmående rörelse och vill se på olika
långsiktiga investeringsalternativ.
Möjligheterna är många. Kontakta oss så får du goda
råd för en hållbar framtid. Största möjliga miljöhänsyn och lokalt engagemang är nyckelord.
Noterat på First north. www.eolusvind.com, [email protected], Tel. 010 199 88 00
HÄSSLEHOLM | HALMSTAD | VÅRGÅRDA | UDDEVALLA | MOTALA | FALUN | SUNDSVALL | KIL