Jämtland 2012
v i n d k r a f t t i dn i ngen nummer 1 2012 Energiministern spår många nya jobb! Sid 3 Medvind för Hammerdals Betonggjuteri Sid 4 Kyrkan får kraft från ovan Sid 14 Katharina får världen som arbetsplats Sid 19 Vindkraft räddar glesbygden i Härjedalen sid 28 Bredband till Raftsjöhöjden sprider ost över världen sid 6 v i n d k r a f ttidningen 2 Motvind i medvind Regional export av lösningar med global efterfrågan D Britt Bohlin Olsson Landshövding Jämtlands län v i n d k r a f t t i d n i nge n Tidningen du håller i din hand ges ut av Pobeda Publication AB i samarbete med Vindkraftcentrum.se. Tidningen når alla hushåll i Jämtlands län. Dessutom delas den ut till hushållen i Dorotea, Åsele, Sollefteå och Ånge kommuner. Syftet med tidningen är att visa vad som finns och vad som är på gång i vindkraftbranschen i mellannorrland. Ansvarig utgivare: Ralph Rentzsch Redaktion: Tommy Norin och Ralph Rentzsch Layout och produktion: Robert Bolinder Försäljning annonser: Säljstyrkan i Östersund Kontakt: [email protected], tel 0643–21137 ПОБЕ Д А P U B L I C AT I O N S Bakom Vindkraftcentrum.se ligger länets kommuner och länsstyrelsen i Jämtland som vill att de stora summor som nu investeras i vindkraftbranschen ska komma befolkningen till del i form av jobb och företagande. För att ha något att utgå ifrån och för att visa att branschen redan sysselsätter en hel del folk har vi gjort en undersökning som visar att drygt 100 företag i länet sysselsatte personer motsvarande 200 heltidstjänster under förra året. I praktiken har några företag fler anställda medan andra kanske bara haft jobb ett par veckor i branschen. Men summerar man så blir det ungefär 200 årsarbeten. Det handlar om företag som sysslar med allt mellan arkeologiska undersökningar och serviceuppdrag högt uppe i tornen. Foto: Tina Stafrén/fotograftina.se et är stort att vända hot till möjligheter. Det är stort att gå från vanmakt till handlingskraft. Och det är stora insatser som krävs, för att människans påverkan på klimatsystemet ska kunna begränsas. Redan i dag ger klimatförändringarna avtryck över hela jordklotet. I Sverige är det i fjällkedjan vi ser de första effekterna på ekosystemen. Villkoren för rennäring, turism och friluftsliv förändras när glaciärer smälter och vegetationen flyttar sig upp på fjällsidor som tidigare var kala. På andra håll i världen är klimatförändringens konsekvenser mer dramatiska redan i dag, med alltmer frekvent förekomst av extrem torka, översvämningar och orkaner. Det finns olika sätt att reagera och agera när orosmolnen tornar upp sig och tillvaron blir otrygg. Det är inspirerande att följa den innovationskraft och framtidsanda som råder inom de branscher som drivs av – och samtidigt driver – den nödvändiga energiomställningen från fossilt till förnybart. I vår region är vindkraftens utveckling ett bevis på att vi har gott om lösningsorienterade människor. Utvecklingen går oerhört snabbt. Sveriges vindkraft började byggas på 1980-talet. År 2009 stod vindkraftproduktionen i Sverige för 2,5 miljarder kilowattimmar – hela 25 procent mer än året innan. Nu, bara två år senare, ser vi tillbaka på år 2011 då vindkraften gav drygt 6 miljarder kilowattimmar el – mer än vad stålindustrin förbrukade, konstaterar energiministern här invid. Längre fram i tidningen kan man bland annat se hur mycket regionens och Sveriges största vindkraftspark levererar i form av förnybar el, regionala arbetstillfällen och framtidstro i enskilda byar. Man kan läsa om hur elbilar trafikerar en grön motorväg mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim, helt utan utsläpp. Vindkraften drar till sig kapital från internationella investerare och kapitalstarka energibolag. Eftersom även regionala företag satsar, och enskilda hushåll blir gröna entreprenörer genom att köpa andelar i vindkraftverk, skapas hållbara projekt med stark lokal förankring. Teknikutveckling, nytt kunnande och framtidsanda följer i spåren. Den globala energianvändningen domineras fortfarande av fossila energikällor. Men FN:s klimatpanel IPCC konstaterar att det inte finns några tekniska hinder för att inom några decennier vända på ordningen och skapa ett energisystem som huvudsakligen baseras på förnybara energikällor. Vår region har en lång historia som nettoexportör av förnybar energi från vattenkraft och biobränslen. Med vindkraftens snabba expansion tar vi ytterligare ett steg mot en hållbar framtid. nr 1 2012 Andra företag bygger vägar, avverkar skog, gjuter betongfundament, drar elledningar, gör naturinventeringar, bygger torn, sköter tillståndsprocessen, transporterar, serverar mat och står för boende. Och vi tror att det finns fler företag än de vi hittat. Företagen tror själva att de kommer att stå för 500 årsarbeten om tre år. Sannolikt blir det fler eftersom de som är på väg in i branschen inte är tillfrågade. Just nu är drygt 100 vindkraftverk i drift i länet och om fem till åtta år säger tillstånd och planer att ytterligare 700 är i drift. Överslagsmässigt kan det betyda 200 + 1400 heltidsarbeten efter år 2017. Räknar man på ett annat sätt utifrån erfarenheterna från vindkraftsparken Havsnäs skulle de 700 verken grovt räknat ge 1400 lokala heltidsjobb under fem år. Om det finns utbildat folk och maskiner nog att få tag på. En annan rapport vi låtit göra räknar med att det de närmaste fem till åtta åren kommer att investeras så mycket som 3,5 miljarder kronor årligen i vindkraft i Jämtlands län, vilket ger en mängd affärsmöjligheter. Största delen av pengarna går till inköp av torn och turbiner, medan runt 25 procent går till betongfundament, vägar, elnät, konsultkostnader, arrenden och bygdemedel. Vindkraftcentrum.se är behjälpligt med att få lokala entreprenörer att få ta del av de stora upphandlingar som görs. Vi undersöker också möjligheterna för tillverkning av hela eller delar av kraftverk i länet. Det skulle innebära att ännu fler slantar stannar i regionen. En annan nytta med vindkraften är att den kan användas som hävstång för att få ut bredbandsfiber till byar och småorter. När det ändå grävs för nya vägar och nya elledningar dras är det relativt billigt att samtidigt förbereda för optofiber. Om några år ska koppartrådar och kablar som försörjer oss med telefoni och bredbandsuppkopplingar monteras ned. Samtidigt är framdragningen av modern Torbjörn Laxvik “ Företagen som sysslar med vindkraft tror själva att de kommer att stå för 500 årsarbeten om tre år. fiber eftersatt i Jämtlands län. Vi tror att optofibern är en överlevnadsfråga för glesbygden. Vem tror att nästa generation bosätter sig där det inte finns tillgång till fungerande bredband? Eller att någon gör ett försök att driva företag från en sådan plats? Vindkraften kan här vara en del av lösningen. När vi träffar exploatörer, kommuner och bybor berättar vi att det nu finns en gyllene chans att få ut bredbandsfiber till byar och småorter. En möjlighet som antagligen inte uppstår igen. Det ligger i vindparksägarnas intresse att lokalsamhället kring anläggningarna fungerar och fiberdragningen blir för dem även ett sätt att visa att vindkraften bidrar till lokal nytta. Den utbyggnad av vindkraften som skissas här, med ytterligare 700 verk om kanske fem-sex år, handlar om långt gångna planer. På ännu lite längre sikt kan det vara frågan om 1500 eller 1700 verk sammanlagt i länet. Men detta handlar inte om någon given framtid. Några saker som kommer att spela in är elpriset på kort och lång sikt, i vilken mån det svenska stamnätet byggs ut och hur de allmänna ekonomiska förutsättningarna kommer att se ut i Europa och världen. I vilket fall finns en hel del möjligheter att ta vara på, här och nu. Vill du ta del av våra tjänster kan du gå in på hemsidan www.vindkraftcentrum.se eller ringa 0644-100 01. Torbjörn Laxvik Projektledare Vindkraftcentrum.se v i n d k r a f ttidningen nr 1 2012 3 Tusentals nya jobb ligger i luften 5 000 anläggningar ska byggas i de fyra norrlandslänen de kommande åren. Av dem står Jämtlands län för cirka 1300. Sveriges energiminister Anna–Karin Hatt pekar på att vindkraften kommer att skapa stora möjligheter för företag och kommuner. I en intervju för Vindkraftstidningen pekar hon på vikten av att vindkraft lokaliseras där de bästa förutsättningarna finns. –Det är många faktorer som avgör det, bland annat vindresursen, lokal acceptans, påverkan på miljö och tillgång till nätet, säger Anna–Karin Hatt som pekar på att vindkraft i norr ger stora fördelar för näringslivet och skapar betydande möjligheter för de lokala samhällena. –Det är välkommet, inte bara ur energisynpunkt, utan också för tillväxten och utvecklingen i Norrland, säger Anna–Karin Hatt, som ser stora fördelar med vindkraft. –Det är en förnybar, oändlig energikälla utan koldioxidutsläpp. Den spelar en viktig roll för att bredda elproduktionen. När kärnkraftverken står stilla och vattentillgången i vattenkraftverken är låg som under de senaste vintrarna, blir det allt viktigare att ha tillgång till annan slags elproduktion. Vindkraften har en stor outnyttjad potential i Sverige, menar Anna–Karin Hatt, men det finns också nackdelar: –De ligger framför allt i den plats den tar i landskapet. Detta gör att det är viktigt med en förankring och acceptans hos de som bor nära verken. Vindkraften är också beroende av väderförhållandena. Det ställer högre krav på elnät och reglerkraft, menar Anna–Karin Hatt. “ Vindkraften slår nya rekord. 2011 kom elproduktionen upp i 6 TWh, vilket motsvarar mer än den svenska stålindustrins elförbrukning på ett år. I Jämtland ser läget gynnsamt ut för vindkraften. Erika Holgersson vid Länsstyrelsen uppger att i början av 2012 finns tillstånd för 550 verk. Tillstånden har vunnit laga kraft och Statkraft och SCA står för en betydande del av investeringarna. –Pratar vi om verk som är under prövning handlar det om ytterligare 520 verk och 340 verk är i ett så kallat samrådsskede, säger Erika Holgersson, som pekar på att Länsstyrelsen inte prövar etableringar av små anläggningar. De behandlas av de berörda kommunerna som anmälningsärenden. Anna–Karin Hatt gillar att vindkraften utvecklas som den gör: –De senaste årens utveckling har varit mycket positiv. Vindkraften slår nya rekord. 2011 kom elproduktionen upp i 6 TWh, vilket motsvarar mer än den svenska stålindustrins elförbrukning på ett år. –Regeringen ser mycket positivt på utvecklingen. Det produktionsmål vi har är inte knutet till vindkraften utan till den förnybara elproduktionen som helhet, men vindkraften blir en allt viktigare komponent för att målet ska nås, säger Anna–Karin Hatt, som pekar på att 2010 höjde regeringen målet för elcertifikatsystemet. –Det innebär en ökning av den certifikatsberättigade produktionen med 25 TWh från 2002 till 2020 där en kontroll av elcertifikatsystemet kommer att genomföras senast vid utgången av 2015, säger energiministern. –Vi gör också andra insatser som att underlätta utbyggnaden av elnäten och vi arbetar med förslag för att få bort tröskeleffekterna för att ansluta ny vindkraft till elnäten, säger energiministern, som pekar på att de kommande tio åren satsar regeringen 3,5 miljarder per år på att bygga ut elnätet. –Men det är inte bara genom att bygga mer nät som mängden vindkraft kan öka. Det kan också ske genom att använda den infrastruktur som redan finns mer effektivt, och genom att skapa möjligheter för en mer flexibel förbrukning. Utveckling av smarta nät är ett område som kan bidra till både effektivare och flexi- Energiminister Anna–Karin Hatt blare användning. –Anna Karin Hatt säger att för att uppmuntra privatpersoner som vill bli småskaliga vindkraftsproducenter, arbetar hennes departement med en reform för så kallad nettodebitering av el. Det innebär att personer som producerar egen el, till exempel med ett vindkraftverk på tomten, kan kvitta sitt överskott mot konsumtion hos elnätsföretaget. –Regeringen anser att tillståndsprocesser för både ny elproduktion och kraftnät måste fortsätta att förenklas och förkortas, säger energiministern. Hur ser Du på beskattningen av vindkraft? –Frågan kommer ofta upp när den kooperativa vindkraften diskuteras eftersom den beskattas utifrån den generella förmånsbeskattningen, men från regeringens sida finns inga planer på att frångå de generella reglerna för förmånsbeskattning. Centerpartiet har drivit och Vindkraft i Jämtlands län / kommunvis Strömsunds kommun Färdigställda verk Hällingarna 1 Bodberget, Harrsjön 3 Havsnäs 48 Ollebacken Hällingarna 6 Betåsberget Backe 2 Raftsjöhöjden syd 4 Tillstånd att bygga Hällingarna etapp 2, 5 Stamåsen 22 Raftsjöhöjden 20 Gåxsjö/Raftsjöhöjden 16 Planerade Tåsvedsberget, Orrnäs 3 Bodsjöhögarna 31 Tåsjöberget 6 Åskälen/Österåsen 78 Summa 245 verk Ragunda kommun Tillstånd att bygga Björkvattnet/Björkhöjden 140 Ögonfägnaden 40 Planerade Skyttmon 65 Knulen 5 Kalkstenshöjden 16 Storbrännkullen 12 Lillviltflon 14 Storrisberget 6 Granåsen 6 Summa 304 verk Krokoms Kommun Färdigställda verk Vallrun 1 Storrun/Frösörun 12 Råshön 8 Almåsa 1 Planerade Anvågen 40 Nordbyn 27 Summa 89 verk Åre Kommun Färdigställda verk Gråsjön 1 Tillstånd att bygga Gråsjön 5 Planerade Klocka 5 Tångböle 10 Håckren 2 Moskogen 50 Ytterocke 3 Summa 76 verk Östersunds kommun Tillstånd att bygga Munkflohögen 27 Planerade Bjärme 5 England 6 Storhögen 27 Summa 65 verk Bräcke kommun Tillstånd att bygga Mörttjärnsberget 40 Planerade Gårdsjöberget 5 Bodberget 5 Högberget 5 Bröcklingberget 25 Midsommarberget/Högberget 17 fortsätter att driva på för att finna former för att det ska bli förmånligare än idag att vara delägare i vindkraftsverk, säger Anna–Karin Hatt som också svarar på hur hon ser på ersättning till markägare, och användning av bygdemedel. –Det är viktigt för etablering av vindkraft att det blir en positiv dialog mellan projektörer och kommunerna där parterna känner sig respekterade och har förståelse för varandra. Det finns exempel där vindkraftsbolag har gett bidrag till föreningslivet i de kommuner som berörs av vindkraftsetablering., och det ger konkret nytta för det lokala samhället. –Jag ser det som en angelägenhet mellan vindkraftsbolagen och det lokala samhället. Det är inget som staten ska styra. Däremot uppmanar jag gärna vindkraftsbyggare att ta initiativ som skapar en god lokal förankring, slutar Anna–Karin Hatt. Tommy Norin Siffrorna är hämtade från Länsstyrelsen i Jämtlands län Fanbyn 2 Övsjöbyn 6 Lövhögen 11 Ingridvedsberget 5 Nyhemsmanen 10 Graningeberget 5 Bleckberget 5 Ismundsundet 5 Storflohögen 5 Summa 151 verk Bergs kommun Färdigställda verk Rätan, Digerberget 5 Björnskallen 1 Tillstånd att bygga Middagsberget 3 Mullberg 31 Planerade Kommerberget 1 Björnskallen 3 Högberget 16 Gärdesfloberget 6 Gammalbodberget 3 Dalåsen 3 Summa 72 verk Härjedalens kommun Färdigställda verk Digerberget 1 Brickan 1 Långåvålen 7 Rodovålen 6 Tillstånd att bygga Stentjärnsåsen 3 Planerade Åndberget 101 Skaftåsen 120 Garpkölen 32 Ängersjökälen 5 Glissjöberget/Norderåsen 6 Stentjärnsåsen 5 Glötesvålen 30 Sandtjärnberget 11 Digeråsen 6 Summa 334 Totalt 1336 vindkraftverk v i n d k r a f ttidningen 4 nr 1 2012 Medvind för Hammerdals Betonggjuteri Hammerdals Betonggjuteri har fått en order värd 28 miljoner kronor där företaget ska leverera fundament till 30 vindkraftverk i Sjisjka i Norrbotten. –Vindkraften har blivit en viktig marknad,säger VD Robert Färdvall, som också ska leverera betongfundament till de 67 verken i Stamåsen, Strömsund och Mörttjärnsberget, Bräcke. Robert Färdvall beskriver orderläget som gynnsamt, efter ett tufft 2010/2011. Omsättningen sjönk från 32 Mkr 2009/2010 till 27 Mkr förra verksamhetsåret. Kommande år ser det ljusare ut. –Omsättningen beräknas öka till 45 Mkr innevarande år, där huvuddelen består av leveranser till vindkraft, säger Robert Färdvall, som pekar på Sjisjkaordern som den största företaget någonsin kammat hem. Att betonggjuteriet i Hammerdal är framgångsrikt syns på en vägg i företagets kontor. Under två år, senast 2011, utsågs betongfabriken till Gasellföretag av Dagens Industri. –Det har trots allt gått bra, säger Robert Färdvall. Företaget inledde sin vindkraftera i samband med byggnationen av parken i Havsnäs där Robert Färdvall tog fram ett nytt koncept. Betongen tillverkades ute på plats och kördes ut till vindkraftbyggena med hjälp av specialbeställda betongblandande bilar köpta i Italien. För Sjisjkaprojektet tillämpar Hammerdals betonggjuteri en ny annorlunda metod. –Till de 30 verken prefabricerar vi fundamenten där varje fundament består av 16 bitar. Varje bit väger 18 ton så ett fundament väger 288 ton, förklarar Robert Färdvall, när vi vandrar igenom fabriken. Totalt kommer betonggjuteriet att leverera 6900 ton fundament till Sjisjka som ligger i väglöst land mellan Gällivare–Kiruna. (Sjisjka Vind ägs av Jämtkraft, O2 Vindkompaniet och Skanska Infrastructure Development). –Det gör att fundamenten måste köras på järnväg där de lastas av i Lappberg efter Malmbanan. Mitt i vindkraftsparken, säger Robert Färdvall om det något unika projektet. Hammerdals betonggjuteri har också tagit hem projekt i Jämtland. Under våren kommer betongstationer att sättas ut och de mobila betongbilarna lämna garaget i Hammerdal för att förse 67 verk i Stamåsen och Mörttjärnsberget med betong. –Ordern från Statkraft och den danska entreprenadfirman Stenger&Ibsen Construction kom under hösten förra året, säger Robert Färdvall, som uppger att företaget har börjat förbereda leveranserna. –Vi har hittat en bra nisch där vi genomfört många projekt efter Havsnäs, säger betongföretagets VD. Dit hör tio verk i Dalarna, 22 i Malå i Västerbotten och tio verk i Arjeplog i Norrbotten. –Idag arbetar vi över hela Sverige och har de flesta byggentreprenörer och vindkraftsexploatörer som kunder, säger Robert Färdvall, som uppger att vindkraftsordrarna kan vara rätt lönsamma. –Under en expansionsfas kan det vara svårt att hitta rätt, men de senaste åren har vi haft en gynnsam ekonomisk utveckling, säger VDn, Föreningar tjänar på vinden Styrelsen för Flåsjöbygdens Vindkraftsfond behandlade under mars ansökningar om bidrag från vindkraftsåterbäringen från Havsnäs där den beslutade att fördela 390 000 kronor till föreningar i bygden, där följande gynnas av vindkraften: •Alanäs Hembygdsförening, 103 564 kronor för att bygga en handikapptoalett. •Havsnäs Bygdeförening,132 000 kronor för inköp av värmepumpar till bystugan på Sågbacken. •Järvsands vägsamfällighet, 55 000 kronor för upprustning av väg. •Järvsands Byalag, 30 000 kronor för inköp av hjärtstartare. •Östra Havsnäs Byförening, 25 000 kronor för att slutföra byggnation i bygdegården. •Alanäsets viltvårdsområde, 21 381 kronor till förbättringar av skjutbanan vid Kvarnån. •Flåsjöjäntan,12 655 kronor för utbildning, och framställning av informationsmaterial. •Alavattnets Byförening,10 400 kronor för färdigsställande av bakstuga. Robert Färdvall VD på Hammerdals Betonggjuteri som är specialister på tillverkning av fundament till vindkraftstorn. Fundamenten består av 16 bitar där varje bit väger 18 ton. som uppger att sedan vindkrafteran inleddes har antalet anställda ökat från tio till idag 15 personer. Att Hammerdals Betonggjuteri fått vindkraft som huvudnisch betyder inte att det inte gör andra produkter. Företaget har lämnat tillverkning av rör, trummor och jordkällare bakom sig, men där så kallade vinkelmurar blivit en stor produkt. De används vid exempelvis perronger och resecentra, där företaget bland annat levererat vinkelmurar till Botniabanan. Hammerdals Betonggjuteri tillverkar också prefabricerade sandwichväggar för hus. Vad gör du om vindkraftmarknaden viker? –Företaget har förutom en mo- bil anläggning för storskalig betongproduktion även fullfjädrad betongindustri med mycket kompetent personal. Vidare en modern fabrik med bra produktionslinje där vi kan luta oss emot många attraktiva produktområden,säger VDn för Hammerdals Betonggjuteri. Text /foto Tommy Norin Gasellföretag investerar i vindkraft i Jämtland Energibolaget Triventus som två år i rad utsetts som Gasellföretag av tidningen Dagens Industri, blir en allt viktigare aktör i de vindkraftparker som kommer i Jämtland–Härjedalen. –Just nu väntar vi på miljötillstånd för Dählies park i Åskälen där vi stöttat hela samrådsprocessen, säger Sven Levin, regionschef för Triventus i Norrland. Triventus såg dagens ljus 2003 i Falkenberg då grundaren Gert–Olof Holst började hjälpa intressenter som ville investera i vindkraft. Sedan dess har företaget vuxit betydligt och är idag en koncern med flera dotterbolag alla med fokus på förnybar energi. 2011 omsatte bolaget ca 600 miljoner kronor med drygt 100 anställda i Sverige. Den positiva utvecklingen har gjort att 2010 och 2011 utsågs Triventus av Dagens Industri till Gasellföretag i Halland. –Hittills har vi koncentrerat vindkraftsetableringarna till Halland, Västergötland, Östergötland och Skåne. Men norrlandsregionen är intressant, det händer mycket och därför har vi varit involverade i flera projekt, säger Sven Levin i Östersund. Företaget har projekterat vindkraftparkerna i Stentjärnåsen i Härjedalens kommun och Rätans–Digerberget, Middagsberget och Kommerberget i Bergs kommun. –Just nu väntar vi på miljötillstånd för att kunna gå igång med Björn Dählies park med 105 verk i Åskälen–Österåsen i Strömsunds och Östersunds kommun, säger Sven Levin, som väntar på miljötillståndet inom någon månad. –I dags läget är vi involverade i ett 20–tal projekt i Jämtland–Härjedalen, säger Sven Levin, som förklarar Triventus affärside. –Vi kan bygga från ax till limpa, säger regionchefen, som är optimist kring utvecklingen av vindkraft i länet . –Det ligger mycket i pipelinen. Investeringar som kommer att betyda mycket för sysselsättningen. Länet kan bli en riktig vinnare när det gäller vindkraften, säger Sven Levin. Tommy Norin VISION2.SE | FOTO: SHUTTERSTOCK 100% VIND-E L N INSA GÖR E TS FÖR TET KLIMA Känn vindkraften i ditt eluttag Välj ursprungsmärkt el från vindkraft som komplement till ditt vanliga elavtal. Vindkraft är den förnybara energikälla som har störst utvecklingspotential för framtiden. Genom att välja vind-el är du med och ökar andelen förnybar energi i stort. Med oss bidrar du dessutom till drivkraft för regionen. Läs mer på jamtkraft.se eller kontakta oss på 063-14 90 00. v i n d k r a f ttidningen 6 nr 1 2012 Kraft utan nät Just nu går vindkraftbolaget Jämtvinds VD Anders Strömblad i Göteborg och väntar på en rapport från Svenska Kraftnät över hur de ska klara el–uppkopplingarna emot den snabbt framväxande vindkraften –I vår får vi se vilka förslag som kommer, säger Anders Strömblad, som startade Jämtvind 2010. Han anger tydligt att för att hans, och andra bolags investeringar ska kunna förverkligas, krävs att Svenska Kraftnät och de stora energibolagen tar krafttag för att fixa eluppkopplingarna. Jämtvind vill bygga 150 vindkraftverk i Ragunda och Bräcke kommuner, placerade i Öravattnet, Ismundsundet, Mjösjö, Fjällmarkshöjden, Höghanåsen, Övsjö, Gastsjö och Storrisberget nära Krångede. Av de 150 har 30 verk fått bygglov och bolaget har förberett placeringen av de sex verken på Storrisberget med att vägarna är byggda, liksom fundamentplatserna. Nu krävs dock besked från Svenska Kraftnät och energibolaget EON om hur verken ska anslutas. –Vi överenskom med EON förra året om hur uppkopplingen till Jämtvinds VD Anders Strömblad menar att ansvariga för elförsörjningen i Sverige tagits på sängen, inte förstått omfattningen på utbyggnaden av vindkraft. Storrisberget skulle ske, men senare ville de frångå uppgörelsen eftersom de fått in nya förfrågningar från andra aktörer. –Det gjorde att under sommaren presenterades en helt annan lösning, och så har det fortsatt. –Situationen har hamnat i ett moment 22 där jag inte vet om det finns ett inbyggt motstånd eller oin- tresse att koppla upp oss. Anders Strömblad pekar på att de bolag som har så kallad områdeskoncession är tvungna att följa ellagen och göra uppkopplingar i området, vare sig det handlar om en enplansvilla eller vindkraft. –Där vi ska bygga är det EON och Härjeån som har områdeskoncessionerna. I fallet med Storrisberget har vi valt att anmäla EON till Energimarknadsinspektionen. De har klart brutit emot ellagen, menar Anders Strömblad, som pekar på att trögheten från EON är påtaglig och de drar sig inte för att ta betalt när kunder gör förfrågningar. –När jag begärde offert på uppkopplingar emot 12 verk på två andra områden krävde de 1 200 000 kronor för att lämna offert, vilket jag accepterade men någon faktura har jag inte fått. EON har förklarat att de inte vill agera så länge inte fallet hos Energimarknadsinspektionen är avgjort, säger Jämtvinds VD. Han pekar på att det verkar som om ansvariga för elförsörjningen i Sverige tagits på sängen, inte förstått omfattningen på utbyggnaden av vindkraft. –Idealet hade väl varit att byg- ga inne i storstäderna där elbehovet finns, men det går ju inte. –Nu kommer vindkraften i Norrland och då måste energibolagen och Svenska Kraftnät vara på banan, säger Anders Strömblad, som pekar på märkligheten: –För några år sedan tog de bort en 220 kV ledning mellan Krångede –Horndal. Varför vet jag inte, men den hade behövts nu, säger Jämtvinds VD. Anders Strömblad pekar på att elförsörjning handlar inte bara om att bygga nytt, det handlar också om att utnyttja det nät som finns mer effektivt. –350 dagar om året finns ledig kapacitet men 15 dagar om året blir nätet överfullt, bland annat på grund av att under våren kräver vattenkraften mycket av nätet, och då får andra energislag backa. Varför ska vattenkraften ha förtur till elnätet? Turerna till trots är Jämtvind redo att fullfölja investeringarna i Jämtland. Hittills har företaget med stöd av tyska finansiärer lagt 30 miljoner kronor i bl.a. projekteringskostnader. Totalt handlar vindkraftsetableringarna om fyra–fem miljarder. –Vi fortsätter arbetet där må- let är att få upp de 150 verken och succesivt kommer vi också att utöka verksamheten vid vårt kontor i Hammarstrand. –Där ska finnas projektering, service, balans och elhandel, säger Anders Strömblad, som trots problem med eluppkopplingarna tror på en lösning. –Problemen kommer inte att stoppa vindkraften, det hela är en fråga om tid. Tommy Norin Kommentar: E.O.N kommenterar Jämtvinds kritik med att: -När vi lämnar offert låser vi kapacitet hela vägen till stamnätet. I detta fall har stamnätsägaren nekat oss att leverera in el på stamnätet på grund av kapacitetsbrist. Detta har vi meddelat projektören och vi har heller inte lämnat någon offert, säger Johan Aspegren, kommunikationschef E.ON Elnät. Ny teknik gav snabbt bredband till Raftsjöhöjden Vindkraftsparken på Ollebacken skapar där verken snurrar inte bara förnybar och miljövänlig energi. Den har också givit Gert och Gunilla Andersson som driver Raftsjöhöjdens gårdsmejeri snabbt bredband med hög kapacitet. –Det är helt fantastiskt, säger Gert Andersson, när Vindkrafttidningen når honom via mobiltelefon i Frankrike. –Tidigare kopplade vi upp oss via långsamt modem. Sedan i höstas har vi bredband, och det ger oss helt nya affärsmöjligheter, säger Gert Andersson. Han är åttonde generation på den gård som sedan flera år tillverkar prisbelönt get– och ko–ost. Produkter som bland annat säljs i gårdsbutiken. Nu, säger han, kommer han att nå helt nya kundgrupper via internet, och det tackar han vindkraften för. Möjligheten att få snabbt bredband med hög kapacitet kom i samband med bygget av vindkraftparken på Ollebacken som togs i drift 2011. För att styra/drifta vindkraftverken krävs dels elkablar, dels fiberkablar som grävs ned i marken. Eva Karlsson vid Jämtkraft Telecom berättar att i samband med det och att Jämtkraft vädersäkrade elnätet, erbjöds Raftsjöhöjden anslutning eftersom fiberkabeln passerade byn. –Vi hade informationsmöte där folk fick intresseanmäla sig och intresset var så stort att vi gick vidare. –Byn nappade och ordnade själv med grävningsarbetena fram till våra anslutningspunkter, säger Eva Karlsson. Med det fick byn tillgång till Jämtkrafts stadsnät och de tjänsteleverantörer som finns i nätet och som sins emellan konkurrerar om kunderna. Det betyder att byborna och företagen i Raftsjöhöjden har lika hög kapacitet i sitt bredband som de som bor i Östersund eller på Frösön. Gert Andersson är nöjd med Jämtkrafts insats för byn och nu planerar han för flera satsningar via det nya bredbandet. –Vi har redan en hemsida ,men nu planerar vi för att sälja ostarna via internet där kunder kan lägga beställningar direkt via nätet. –Bredband med hög kapacitet ger också nya möjligheter vad gäller möten och konferenser. I framtiden kanske vi inte behöver resa lika mycket, utan koppla upp oss till exempelvis videokonferenser, säger VDn för Raftsjöhöjdens gårdsmejeri. Tommy Norin Vindkraften på Ollebacken har givit Gert Andersson vid Raftsjöhöjdens gårdsmejeri nya affärsmöjligheter, nu planerar han att sälja gårdens prisbelönta ostar via internet. Körs med fördel på el från vindkraft. Opel AMPERA Nu släpper vi elbilen fri. Opel Ampera är den första elbilen som ger dig frihet att köra vart du vill när du vill. Ett litiumjonbatteri på 16 kWh förser elmotorn på 150 hk/370 Nm med el. Beroende på körförhållande kan du köra 40–80 km på ren el från batteriet, helt utan utsläpp. Men behöver du göra en längre resa så förser den bensindrivna generatorn elmotorn med ström och utökar därmed räckvidden till ca 500 km. En räckvidd och en frihet som tilltalade de 59 motorjournalisterna, från 23 olika länder, när de utsåg Opel Ampera till årets bil 2012. Läs mer på ampera.se Opel Ampera lanseras hos Opels återförsäljare i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping, Sundsvall, Uppsala och Halmstad den 14 april. Pris från ca 399 900 kr (efter avdragen statlig Super-miljöbilspremie 40 000 kr). Förmånsvärde netto: 840 kr/mån vid 52% marginalskatt (1 616 kr/mån brutto). Bränsleförbrukning & koldioxidutsläpp enligt UN ECE R101 (viktad, kombinerat): 1,2 l/100km, 27 g CO2 /km. v i n d k r a f ttidningen 8 nr 1 2012 Länsstyrelsen kartlägger behov av bredband Hur många hushåll och företag i Jämtland saknar snabb bredbandsuppkoppling via fiber? Det vill Länsstyrelsen ta reda på genom en kartläggning som genomförs i år, kartläggningen ska utgöra underlag för en ny strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad i länet I en annan artikel i Vindkraftstidningen pekar konsultföretaget Axeg (sidan 32) på att Jämtland ligger dåligt till i landet vad gäller bredband. Det vill inte Hans Halvarsson, strateg vid Länsstyrelsen gå med på. – Jag skulle säga att vi ligger mitt i på en skala över Sverige. Under åren 2001- 2007 satsades 475 miljoner kronor i offentliga medel på bredbandsutbyggnad där bl.a. Terracom fick upphandlingen. Det gjorde att det byggdes stomnät i länets kommuner, säger Hans Halvarsson. Han pekar på att teoretiskt har hushållen i länets kommuner 85 procent tillgång till bredband, men det ser annorlunda ut i praktiken. En mätning av Post och Telestyrelsen (PTS) gjord 2010 visar att 28 procent av hushållen och 21 procent av företagen i Jämtland har tillgång till fiber och därmed snabbt och säkert bredband. – Vilket visar att vi inte är sämst i landet, men det finns en del att göra, säger Hans Halvarssson. Därför startar ett projekt som bl.a. går ut på att göra en kartläggning hur nuvarande fibernät ser ut, hur många hushåll och företag som saknar ”snabbt” bredband och som istället använder ”segare” ADSL system, eller mobilt bredband. Ulrica Bladh, praktikant på länsstyrelsen har börjat titta på detta. Efter kartläggningen kommer Länsstyrelsen att ta fram en strategisk plan som ska ange hur fortsatt bredbandsutbyggnad ska ske i länet. Arbetet ligger i linje med det mål regeringen satt upp om att 2020 ska 90 procent av Sveriges befolkning ha fiber/bredband som ger minst 100 Mbit/sekund. – Ett regeringsbeslut 2011 säger att detta ska ske i hu- VIND Vinden är en outsinlig kraftkälla och med nya vindkraftsatsningar kommer Sverige vara en föregångare som industriland med allt starkare miljöprofil. wpd satsar både på landbaserad och havsbaserad vindkraft. I Sverige är vi 19 medarbetare med sammanlagt över 130 års erfarenhet i branschen. www.wpd.se Ulrika Bladh, Else–Marie Norin och Hans Halvarsson arbetar just nu med att ta fram underlag till ett strategiskt program för hur länet ska få mer fiber för bredband, där vindkraften är en möjlighet. vudsak på marknadens villkor, säger Hans Halvarsson, som här anger problemet. Vad händer med de områden operatörerna inte anser vara lönsamma att investera i? Else-Marie Norin , handläggare av företagsstöd och projektstöd vid Länsstyrelsen, ser en möjlighet i de medel regeringen anslagit via landsbygdsprogrammet där det finns nya pengar att hämta till just bredbandsutbyggnad. – Bredband är en av sju utmaningar i Landsbygdsprogrammet, säger Else-Marie Norin, som pekar på att just nu finns 22 miljoner kronor i åtgärden ”Grundläggande tjänster för ekonomi och be- folkning på landsbygden” som innefattar service på landsbygden. -Här kan exempelvis byar söka pengar till bredbandsutbyggnad, säger Else-Marie Norin, som pekar på att nu har byarna i Jämtland chans att bygga byanät. Hon redovisar att hittills har 12 stöd till bredband beviljats genom Landsbygdsprogrammet och ytterligare 12 stycken Kanalisationsstöd har beviljats. Else-Marie menar vidare att det är viktigt med en samverkan mellan Länsstyrelsen, Regionförbundet och kommunerna för att möjliggöra en fullskalig utbyggnad av fibernät i länet Länsstyrelsens handläggare ser också möjligheter till samordning med vindkraftsutbyggnaden i länet, där byar kan anslutas till den fiber som dras till verken. – Då skulle byar som annars har svårt att få tillgång till fibernät kunna anslutas. Hans Halvarsson pekar på att de 22 miljoner kronorna räcker inte långt, men nu pågår arbetet med att skriva ett nytt nationellt landsbygdsprogram och nya strukturfondsprogram för perioden 2014-2020. Där kan länet påverka programskrivningen för att få loss mer pengar till investeringar i infrastruktur som bredband. text/foto Tommy Norin Betonghåltagningar Nordborr AB Vi utför allt inom: •Tungrivning •Rundhåls- och vajersågning, •Robotrivning •Sågning väggar/golv •Samt borrning. Vi har 25 års erfarenhet, vårt verksamhetsområde är i huvudsak Mellannorrland. ÖSTERSUND Tel 063-10 65 91, SUNDSVALL Tel 060-66 91 20 www.schaktformedlingen.com Nu behöver du bara lyfta luren EN gång. Jemtska är en komplett partner för dig som bygger vindkraftsparker. Vi projektleder bygget, samordnar entreprenader och får alla underleverantörer att samverka. Vi drar också el- och optonät, bygger vägar, gjuter fundament samt bygger transformator- och kopplingsstationer. Du kan dessutom lämna över totalansvaret för säkerhet, miljö, ekonomi och uppsatta projektmål till oss. Jemtska ägs av Jämtkraft och Skanska. Tillsammans har vi den erfarenhet och kompetens inom vindkraft du behöver. www.jemtska.se v i n d k r a f ttidningen 10 nr 1 2012 Vindkraft ger växtkraft –Vindkraften kommer att betyda mycket för landsbygdsutvecklingen i Sverige. Det säger näringslivsprofilen Per Stjernström, som startat flera framgångsrika företag i regionen, och som nu starkt engagerat sig i flera vindkraftprojekt. Per Stjernström från Sikås har hunnit bli 75 år, och är fortfarande en mycket aktiv företagare som valt att se möjligheter före hinder. Han ser utvecklingen av vindkraft som en viktig drivmotor för landsbygden. –Vi har skogen och jordbruket. Nu får vi ett tredje bra ben i form av vindkraften, säger Per Stjernström, som pekar på att det finns exempel på motstånd i Jämtland emot den förnyelsebara energin, men det är lätt att slå hål på argumenten. Per Stjernström är intimt förknippad med Camfore–koncernen som såldes till Norrskog 2004 –I samband med det beslöt jag och min dotter Eva att bilda Femper och köpa ut delar ur Camfore, som snöplogtillverkaren Mählers, säger Per Stjernström. Inom Femper finns idag förutom Mählers, Timbear skogsmaskiner, Stavagran i Sikås, Lamtech i Hammerdal som gör ämnen för trapptillverkning, och Stepkit som gör renoveringssatser för trappor. Femper är också delägare i ett jordbruk i Ukraina som odlar vete, majs och solrosor på 3000 hektar åkermark. Dessutom har vindkraften blivit en ny viktig nisch, Den kom till under 2004 då Per Stjernström såg att bygget av ett litet verk på Ollebacken/Hällingarna, fungerade bra. Det genomfördes i samarbete mellan flera byar runt Sikås. –Jag förstod att vindkraft går att genomföra i större skala och att här fanns utmärkta förutsättningar i skogsområdena. Det gjorde att vi bildade Ollebacken Energi tillsammans med flera andra markägare, säger Per Stjernström. I det sammanhanget inleddes samarbete med Jämtkraft som byggde en 130 kV–ledning mellan Ollebacken–Kattstrupen. Med det skapades förutsättningar för de sex verk som byggts på Ollebacken, och nu planeras det för ytterligare fem verk. Efter det gick Femper vidare genom att få tillstånd för vindkraftparker i Munkflohögen, Raftsjöhöjden och Gåxjö. –Senare valde vi att sälja ut delar av dessa parker till ett skotskt bolag, säger Per Stjernström, som anger bolagets filosofi. –Vi är gärna med och startar projekt kring vindkraft, men sedan krävs det större aktörer med finansiella muskler för att driva projekten vidare. –Vår roll är att kratta i manegen och locka hit stora intressenter, säger Per Stjernström, som uppger att Femper kommer att fortsätta initiera ny vindkraft, ibland annat Medelpad. Han har noga följt diskussionerna kring återbäring/bygdemedel från vindkraften där han pekar på att frågan är komplicerad. –Markägarna får ersättning för vindkraften, och i Munkflohögen, Raftsjöhöjden, Ollebacken och Gåxsjö ligger den tillsammans med bygdepengar kring 10–11 miljoner kronor per år. Det är inte dåligt. Det är stora pengar och bra för markägarna, men när medlen hamnar på den nivån är det skäligt att en del ersättning går till byar i form av bygdepeng, tycker Per Stjernström, som inte vill låsa sig till att en by exempelvis ska ha 0,5 procent i bygdepeng. –Parterna måste vara flexibla. Skapa modeller som blir bra för området. Sköts detta rätt kan det bli bra fart på näringarna i Jämtland. Han pekar på den modell som skapats i bolaget Vindpenningen AB. –Det är en tillväxtkassa som ger det lokala näringslivet mer luft under vingarna, säger Per Stjernström, som pekar på att medlen kommer från intäkterna av vindkraft där en företagare i byarna runt Sikås kan få upp till en halv miljon kronor i stöd för att utveckla sitt företag. Stödet består av konvertibla lån eller aktiekapital. –Vi ger företaget en skjuts mot framtiden, sedan träder Vindpenningen sig ur, säger Per Stjernström. Bakom Vindpenningen ligger Femper, GR Vind AB, K–Kraft AB och Hammerdals betonggjuteri som tillsammans pytsat in 1,5 miljoner kronor i tillväxtkassan. Per Stjernström summerar sin inställning till vindkraft att visst finns nackdelar, men fördelarna överväger, och att exempelvis turismen i Jämtland skulle påverka negativt av vindkraften, tar han med ro. –Titta på Gotland. Där lever turismen och det finns väl inte så många vindkraftverk i landet som det gör på Gotland, säger den innovative företagaren från Sikås. Tommy Norin Vindkraften kommer att betyda mycket för landsbygdsutvecklingen i Sverige, säger näringslivsprofilen Per Stjernström. Foto Torbjörn Laxvik Hur ser ett konventionellt kraftverk ut idag? www.siemens.com/energi Siemens vindkraftverk kombinerar hög produktion med erkänt god tillförlitlighet Som en global innovatör bryter Siemens ständigt ny mark inom landbaserad vindkraft. Idag kan produktionskapaciteten från landbaserad vindkraft vara i nivå med konventionella kraftverk. Landbaserade vindkraftlösningar från Siemens är samtidigt en utmärkt investering, kända för sin tillförlitlighet och hållbarhet. www.siemens.se/energi Siemens växer! Läs mer på siemens.se/jobb Answers for energy v i n d k r a f ttidningen 12 nr 1 2012 Jämtkrafts Fredrik Stighall och Jan Olsson styr vindkraftverken runt om i landet från driftscentralen i Östersund. Jämtkraft satsar på vinden 2001 byggde energibolaget Jämtkraft sitt första vindkraftverk på Almåsaberget i Offerdal och efter det har bolaget hela tiden ökat satsningen på vindkraftverk i Sverige. re delen ska komma från vindkraft, säger Tommy Borgh. Vindkraft behövs för att bromsa klimatförändringarna samtidigt som den tryggar energi–försörjningen och kan bidra till att sänka elpriserna. Vindkraft är ekonomiskt konkurrenskraftigt, skapar jobb och är en populär energikälla hos allmänheten, fortsätter Tommy Borgh. Jämtkraft fortsätter –Vi behöver öka produktionen av förnybar el för att bromsa klimatförändringarna och nå upp till de mål som EU satt upp, säger Tommy Borgh, chef för Affärsområde Elproduktion vid Jämtkraft i Östersund. Tillsammans med Melcher Falkenberg och Bengt Eriksson, chef för Elproduktion Utveckling, pekar Tommy Borgh på att produktion av förnybar el alltid har varit en naturlig del av bolagets verksamhet och så var det redan vid starten för Östersunds Elektriska Belysningsaktiebolag, som bildades 1889. 90 år senare ändrades namnet på bolaget till Jämtkraft. –1889 fanns en vedeldad ångkraftstation i Östersunds hamn som försåg staden med gatubelysning, säger Tommy Borgh, som pekar på att under alla år har förnybar energiproduktion från vatten, vind och biobränsle varit den bärande delen i Jämtkrafts produktion av el och fjärrvärme. Några milstolpar i företagets historia bekräftar det: 1894 byggs vattenkraftverket i Hissmofors som blir Jämtkrafts första vattenkraftverk. 1918 tas vattenkraftverket i Långfors i drift och 1946 driftsätts vattenkraftverket i Kattstrupeforsen. Jämtkraft har idag 17 vattenkraftstationer runt om i Jämtland som tillsammans under ett normalår producerar 925 GWh. 2002 invigs det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket i Lugnvik som årligen producerar 220 GWh el. 2002 invigs också Jämtkrafts första vindkraftverk på Almåsaberget i Krokoms kommun. Det följs 2007 upp med en investering i fem vindkraftverk på Hornberget i Malå kommun i Västerbotten. Med investeringen i Västerbotten inledde Jämtkraft en medveten satsning på vindkraft där företaget har en tydlig inriktning. –Målet är att fördubbla vår förnybara elproduktion från idag en, till två TWh fram till år 2020, där stör- sin satsning på vindkraft. Just nu arbetar bolaget med ett tiotal projekt från Dalarna i söder till Kiruna i norr. I maj 2011 invigdes det senaste projektet med tio vindkraftverk på Kyrkberget i Dalarna. Vindparken beräknas producera 73 GWh per år vilket motsvarar en årsproduktion av el till 14000 villor. På Hornberget i Västerbotten blåser det så bra att ytterligare 4 verk planeras att byggas under 2013. Jämtkraft är också tillsammans med Persson Invest delägare i JP Vind AB. Bolaget driver vindkraftprojektet i Moskogen söder om Järpen, där det planeras för 50 verk i ett område Energimyndigheten klassat som riksintresse för vindkraft. Bolaget utvecklar också ett vindkraftprojekt i området kring Borgvattnet och Skyttmon där ett 90–tal vindkraftverk planeras. Jämtkraft är involverat i ett större projekt som redan inletts i Sjisjka i Norrbotten där Jämtkraft tillsammans med O2 Vindkompaniet och Skanska Infrastructure Development bygger 30 vindkraftverk. Ett unikt vindkraftsbygge som sker i väglöst land där vindkraftdelarna körs på järnväg och lastas av från Malmbanan mitt i vindkraftsparken. Jämtkraft är också inblandat i den satsning som bland annat skidstjärnan Björn Dählie tillsammans med Stena Renewable vill göra i Åskälen–Österåsen med 105 vindkraftverk. Projektet beräknas erhålla miljötillstånd i början av sommaren 2012. Vindparken beräknas att successivt tas i drift under 2014 och 2015. Melcher Falkenberg säger till Vindkraftstidningen att det finns goda förutsättningar för en snabb och storskalig utbyggnad av vindkraft i Sverige, och det finns starka skäl att tillvarata vindkraftens möjligheter. När det gäller konkurrenskraften mellan olika förnybara energikällor, så visar utbyggnaden inom ramen för det så kallade elcertifikatsystemet vad som är mest lönsamt. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som innebär att de mest lönsamma energikällorna byggs ut först. När systemet infördes 2003 var det främst kraftvärme baserad på biobränsle som byggdes ut, men i takt med att vindkraften blivit allt mer lönsam är det vindkraften som förväntas stå för den största andelen av utbyggnaden framöver menar Melcher Falkenberg. –Vår kombination av vattenkraft och vindkraft ger oss goda förutsättningar att optimera vår produktion, säger Bengt Eriksson. Vid en storskalig utbyggnad av vindkraft i Sverige kan det komma att behövas ytterligare reglerkraft. Hur stort det utökade reglerbehovet blir beror både på den tekniska utvecklingen och på var vindkraften kommer att byggas ut fortsätter Bengt Ericsson text/bild Tommy Norin Elcertifikat: Alla elkonsumenter, förutom den energiintensiva industrin, betalar en elcertifikatavgift för att vi ska få mer förnybar el i Sverige. Cirka 50 procent går till biobränsle– och torvbaserad kraftvärme, 20 procent till vattenkraft och 30 procent till vindkraft. 6,3 öre per kilowattimme var elkundernas genomsnittliga kostnad för elcertifikat under 2011 varav vindkraften alltså svarar för cirka 2 öre. Vindkraftsproduktionen: Svensk vinkraftsproduktion 2006–2011, uttryckt i TWh 2011: 6,1 2010: 3,5 2009: 2,5 2008: 2,0 2007: 1,4 2006: 1,0 v i n d k r a f ttidningen nr 1 2012 13 Fler laddstationer för elbilar Jämtkraft satsar på förnybar el via vindkraft och naturligtvis har energibolaget flera elbilar i vagnparken För att säkerställa utbyggnaden av vindkraft har energibolaget Jämtkraft skapat en organisation för byggnation, drift och förvaltning av vindparker. –Det är värdefullt för oss att ha bolag inom koncernen som tar hand om vindkraftsutbyggnaderna på ett bra sätt, och vi har skapa en bra organisation för det, säger Melcher Falkenberg ansvarig för utvecklingen av vindkraft inom Jämtkraft. Jämtkraft är tillsammans med Skanska delägare i Jemtska Östersund AB, som erbjuder ett helhetskoncept inom byggnation av vindparker omfattande tillståndsprocesser, byggnation av vägar, elnät och betongfundament. Bolaget är bland annat involverat i bygget av vindparken i Sjisjka i Norrbotten. För tre år sedan förvärvade också Jämtkraft Scandem AB i Örebro som är Nordens största konsultföretag inom energiförvaltning. –Bolaget hjälper bland annat vindkraftproducenter att ta fram en försäljningsstrategi i syfte att optimera avkastningen. Elproduktionen prissäkras mot de finansiella risker som uppstår vid kraftiga prissvängningar säger Melcher Falkenberg. Melcher Falkenberg pekar på att helheten inom begreppet förnybar energi är viktigt för Jämtkraft. Därför har bolaget valt att vara aktivt inom flera områden som gynnar utvecklingen av förnybar el. Jämtkraft är också aktivt när det gäller att utveckla marknaden för elbilar där bolaget ingår i det så kallade ”Green Highway–projektet”. Här har Jämtkraft, tillsammans med övriga energibolag på sträckan Sundsvall– Trondheim byggt laddstationer för laddning av elbilar. –Vi har idag tre elbilar inom Jämtkraft som under den här vintern genomgår hårda tester i det Jämtländska vinterklimatet. Ytterligare några elbilar kommer att köpas in under våren. –I samband med utbyggnad av elnätet till vindparker i vår region har vi också byggt ut infrastrukturen för telecom baserat på fiber. Detta har gjort det möjligt för oss att erbjuda bredbandslösningar med hög hastighet till avlägsna byar som inte annars skulle kommit i fråga för en bredbandsutbyggnad, avslutar Melcher Falkenberg. Tommy Norin n ham öpen K i 2 A 201 A10. EWE nter å o p M s 5 C k os Hall Besö pril, a 9 1 16- E-101 3.050 kW www.enercon.de Det nya verket E-101 kompletterar ENERCONs produktportfölj i 3 MW-klassen. Verket har utvecklats för vindklass (IEC) IIA och är därmed speciellt lämpligt för projekt i Sverige. Verktypen E-101 är baserad på ENERCONs väl beprövade turbinkoncept med direktdriven generator och till detta nytillskott har vi ytterligare optimerat och utvecklat vår teknik. Med marknadens mest heltäckande servicekoncept och en beprövad teknik för avisning kommer E-101 att ge dig optimal avkastning på ditt vindkraftsprojekt. v i n d k r a f ttidningen 14 nr 1 2012 Kraften kommer från ovan Kyrkoherde Lennart Raswill i Håsjö pastorat hämtar gärna kraften uppifrån i form av vindmöllor som energikälla till pastoratets kyrkor. –Vi är satta att förvalta naturen. Som kyrka har vi ett särskilt ansvar för miljön, säger han. Lennart Raswill har varit kyrkoherde i Håsjö pastorat, eller kyrkliga samfällighet som det heter, sedan 2002. Inom hans område finns sex kyrkor och tre församlingsgårdar. Byggnader som kräver mycket energi –och gärna smarta el och uppvärmningslösningar. Det har gjort att i Håsjö har Lennart Raswill och den socialdemokratiskt styrda kyrkonämnden tänkt till. –Sedan fyra fem år är vi med i ett projekt Svenska Kyrkan driver som handlar om etik och energi. –Där har vi gjort en översyn av alla byggnader, hur energiåtgången ser ut och hur man kan sänka el och uppvärmningskostnaderna, säger Lennart Raswill, som pekar på att projektet har full fokus på klimatfrågan. Han pekar på att i Håsjö pastorat finns goda skäl att se över energikostnaderna. De uppgår till cirka en halv miljon kronor per år. Översynen har lett till att kyrkan förbättrat uppvärmningssystem som bergvärme i sockenstugan i Stugun och byggt klimatstyrning till kyrkorna i Borgvattnet, Stugun, Håsjö nya kyrka och Hällesjö. –Systemet gör att vi kan sätta på och slå av värmen via dator. Vi behöver inte skicka en vaktmästare några timmar innan gudstjänsten för att höja temperaturen, säger Lennart Heltäckande entreprenadföretag med hela Norrland som arbetsfält Referenser: Wallenstam: Magnus Igel 031-743 95 44 och Marika Åkerman 073-078 23 69. Sweco: Stefan Pettersson 070-263 18 88. Vi har jobbat med bland annat Rätan, Digerberget och Stentjärnåsen vindkraft. Vi har gjort allt markjobb från averkning av skogen till färdigt projekt. Vi har även byggt Middagsberget Vindkraft AB. Alla projekt är åt Wallenstam Energi AB Göteborg www.janfrisk.nu, 070-3405575 Raswill, som kommer in på kyrkans satsning på vindkraft. –När det blev aktuellt att bygga parken på Ollebacken bjöds vi in till en informationsträff och efter det beslöt vi att gå in i den ekonomiska förening som äger parken. En enig kyrkonämnd beslöt att köpa 30 andelar (30 000 Kwh) för 200 000 kronor. Så numera är det kraft uppifrån, som förser kyrkorna med el och värme. –Andelarna motsvarar årsförbrukningen i Borgvattnets kyrka, exemplifierar Lennart Raswill, som uppger att det sitter direktel i kyrkorna. Kanske inte det mest optimala vad gäller uppvärmning, går kyrkoherden med på, men: –Vi har mycket gammalt trä i våra kyrkor och det mår bäst i det värmesystem vi har nu, säger Lennart Raswill, som är nöjd med att kyrkan enbart använder förnybar energi som hämtas från vind och vatten, Han tror att kyrkonämnden kommer att ta beslut om fler köp från vindkraftparker. –Ollebacken är fulltecknat, men det kommer ju andra vindkraftsparker och då är det troligt att vi vill vara med, säger han. Kyrkoherden i Håsjö tror på vindkraften. –Vi är satta att förvalta skapelsen. Då ska vi inte ägna oss åt att bryta ned den, vi ska tvärtom värna liv och natur. Som kyrka har vi ett särskilt ansvar att jobba miljöriktigt, säger Lennart Raswill. text/foto Tommy Norin ckling e V t u r ållba h nter n e e m l l u i s t n b i dr a ch ko o r. Ibland r e t Vi Vill ergilage n n e e d c e ft m avsett rodu vindkra p elnät. O ra la e a in r k b lo ö f dage n s ga r i tt kom morgon vesterin heten a h ra in i möjlig ge ns oc ma xime rat på treder v möta da tt r för att a e r ba s e r to é Ibland u fö la id r u a a im g v s ti in a n n v e s ns olika r vi inno ara lö arknade n. Med utveckla e m ya hållb d r n il fö s b r i v a rä ning mer in het k er 100 förutsätt Och öv r vi kom . verksam ä g re d n tt r li ä ä k b t a ec gar. De hets utv att skap utmanin verksam drivkraft r in å d v . ll r s ti ä ka syn idra r att lyc helhets ak tiv t b krävs fö m därmed o h s c d o .s a r o ec e ss v ak töre w w w.sw ar lär t o h å t p e r h n te s re tjän års er fa konsult m våra o r e m å p L äs t kontor sök vår rsund. te s eller be n2 iÖ ta a g s Bangård v i n d k r a f ttidningen nr 1 2012 15 Kyrkoherde Lennart Raswill tror på vindkraften och i Stuguns kyrka kommer el och uppvärmningen från vindkraften på Ollebacken. VI GER JÄMTLAND NY KRAFT WWW.SSE.COM Renewables r r - v i n d k r a f ttidningen 16 nr 1 2012 Jemtab utvecklar ny vindkraftspump Högteknologiska företaget Jemtab i Häggenås är ett företag i Jämtland som börjat inrikta sin verksamhet emot vindkraft, där Jemtab utvecklat en hydraulisk pump som används vid service av vindkraftverkens maskinhus. –Det är just nu ingen stor produkt. Men i takt med att vindkraften byggs ut hoppas vi förstås på att vi ska kunna tillverka och sälja fler pumpar, säger Jemtab´s VD Stefan Andersson, som uppger att i dagsläget lämnar ett tiotal pumpar verkstaden i Häggenås varje år för ett totalt ordervärde på cirka 1,3 miljoner kronor. Pumpen används enkelt uttryckt när serviceteknikern ska montera eller demontera den axel som går från vindkraftverkets propelleraxel till växellådan i maskinhuset. –Det började med att en säljare i Danmark som säljer kullager till vindkrafttillverkaren Vestas tog kontakt med oss och det resulterade i att vi utvecklade vår hydruliska pump. Hydrauliken tillverkas av Specma i Skellefteå och Automaticsystem i Östersund gör elskåpen. Monteringen av pumpen sker hos oss i Häggenås, säger Stefan Andersson. När vindkrafttidningen besöker verkstaden står två pumpar klara för leverans till GE Industries i Danmark som är ett serviceföretag emot vindkraften. –Vår andra kund är Gamesa i Spanien som tillverkar vindkraftverk på licens för Vestas, säger Stefan Andersson, som uppger att leverera för vindkraft är något som intresserar allt fler företag i Jämtland. Den 16 februari mötte Jemtab ett antal lokala företag i syfte att se över hur länets företag kan samarbeta. –Det handlar om hur vi ska samordna oss emot vindkraftsindustrin, säger Stefan Andersson, som pekar på att Jemtab kan leverera bra teknisk kompetens. –Och vi är beredda att utveckla det emot vindkraftssektorn, säger Jemtabs VD. Jemtab startade i början av 1970– talet av Stefan Anderssons far Morgan Andersson då han tog över Dyrelfabriken i Ope. Där utvecklade han tryckluftsdrivna fettpumpar. Senare gick företaget i konkurs men startades om, och började under namnet MA produkter där Morgan Andersson tog fram en–högtryckspump för SKF. –En produkt vi fortfarande håller på med, säger Stefan Andersson, som pekar på att SKF är en viktig kund. Företaget står för 35 procent av Jemtabs omsättning på 21 miljoner kronor. En annan viktig kund är Siemens, där Jemtab utvecklat och säljer en gasmätningsutrustning som installeras för mätning av gasröktemperaturer. Siemens står också för 35 procent av omsättningen. Tidigare var Nobel Biocare i Sverige en betydande kund där Jemtab tillverkade apparater som scannar tandkronor. Fram till 2009 tillverkades så kallade fräsmaskiner för Nobel Biocare. Jemtab är ett innovativt högteknologiskt företag som just nu arbetar med att ta fram en ny eldriven högtryckspump för SKF, något Stefan Andersson är försiktig med uppgifterna kring. Han visar dock Vindkrafttidningens reporter ett par andra udda produkter som bekräftar bredden i företaget. Jemtab har tagit fram en sinnrik ”festivalöppnare” som snabbt öppnar kapsylerna på en hel back öl. –Vi har gjort ett antal för Kopparberg och Spendrups, säger Stefan Andersson. Dessutom har han utvecklat en liten flasköppnare där flaskan stoppas in i en liten maskin som snabbt vrider av kapsylen. –Tänkt att använda i barer där personalen slipper anstränga händerna. Det öppnas ju åtskilliga flaskor under en pubkväll, säger den innovative VDn i Häggenås. Tommy Norin Jemtab i Häggenås har utvecklat Dählie Kraft Har som affärsidé att identifiera och arrendera landområden med goda förutsättningar för vindkraft samt projektera, finansiera, uppföra och driva vindkraftanläggningar. Detta i partnerskap med externa investerare. Daehlie Kraft AB Ni som har intressanta marker och vill höra mera kontakta Hans Olofsson. Tel: +0046 702 660 533. nr 1 2012 v i n d k r a f ttidningen 17 en speciell hydraulisk högtryckspump som används vid service av vindkraftverkens maskinhus. Effekt 3,2 MW Rotordiameter Toppen av tillgänglig betongfabrik. Betongindustris mobila betongfabrik löser ett till synes oöverstigligt problem med närhet till betong på en svårtillgänglig byggarbetsplats. Fabriker kan sättas upp överallt och helt anpassas till arbetsplatsens behov. 114m Svept area 10,207m² Navhöjder 93m 123/143m med hybridtorn Certifiering IEC Class IIIA 3.2M114 med hybridtorn – Räcker hela vägen upp REpower Systems Scandinavia AB Kopparbergsvägen 6 · 722 13 VÄSTERÅS · Telefon: 021-44 00 701 E-post: [email protected] · www.repower.de v i n d k r a f ttidningen 18 nr 1 2012 Börje Johansson, Inger Eriksson, Karin Liinasaari, Marcus Carlström och Tommy Jönsson leder vindkrafttekniker och montörutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan i Strömsund Börje Johansson är höghöjdsinstruktör vid vindkrafttekniker och montörutbildningen. – Säkerheten är jätteviktig i undervisningen, säger han. Hjalmar Strömerskolan ut med teknikerutbildnin 2006 tog Hjalmar Strömerskolan i Strömsund första steget emot det som utvecklats till en av de ledande vindkraftsteknikerutbildningarna i Sverige. –Många kommer till oss för att se hur vi jobbar och antalet sökande studenter ökar för varje år, säger Karin Liinasaari, biträdande rektor för utbildningen till vindkraftstekniker. –Vi har 120 – 180 sökande till yrkeshögskoleutbildningen–vindkrafttekniker varje år, vilket gör att det går fyra –fem sökande på varje plats, säger Karin Liinasaari, som pekar på att utbildningen lockar studenter från hela Sverige. Trots anstormningen pekar hon på: –Än finns tid att söka, fram till sista april, säger hon. Utbildningen i Strömsund startade redan 2006 då skolan började utbilda elektriker inriktade emot vindkraft. –Parken i Havsnäs var under uppbyggnad och vi blev kontaktade av projektören Nordisk Vindkraft. Resultatet blev att vi startade det som senare skulle utvecklas till en vindkraftteknikerutbildning, säger Karin Liinasaari, som pekar på att Hjalmar Strömerskolan var först ut i Sverige med den yrkeshögskoleutbildning som gick igång 2007 och som väckte intresse i hela Sverige. –Sedan dess har det kommit flera utbildningar, men vi är nog ledande i Sverige. Många vindkraftintressenter kommer till oss för att se hur vi jobbar, säger biträdande rektorn. Hittills har skolan examinerat 39 vindkrafttekniker och just nu genomgår 50 studenter utbildningen. De läser ett gediget program som bland annat innehåller höghöjdsträning vid en anläggning i Gåxsjö. –Den utbildningen pågår i tre dagar och handlar om att träna på ar- bete på hög höjd med selar, säger höghöjdsinstruktören Marcus Carlström, som betonar att säkerhetsfrågor har hög dignitet i utbildningen. –Arbetsmiljöfrågorna är prioriterade, säger Karin Liinasaari, som också pekar på att studenterna får god kunskap i elsäkerhet, bättre arbetsmiljö, riskanalys och första hjälpen. Strömsunds vindkrafttekniker ska vara väl förberedda för arbetet med service, drift och underhåll av vindkraftverk. Studenterna läser bland annat kurser som omfattar ellära, ellkompetens, service av generatorer och motorer, hydraulik och mekanik, underhållsteknik och projektering. Under den tvååriga utbildningstiden gör studenterna 21 veckors praktik vid någon vindkraftspark, ett enligt studenterna uppskattat inslag. Nu är inte yrkeshögskoleutbild- ningen den enda utbildningen i Strömsund med inriktning vindkraft. 2011 startade i samarbete med Arbetsförmedlingen en utbildning för vindkraftsmontörer. Kurstiden är 20 veckor med fyra intag per år. –Just nu har vi tio elever, säger Inger Eriksson, koordinator och praktiksamordnare för utbildningen. Den syftar till att utbilda montörer som arbetar med att resa verk och likt vindkraftsteknikerna får de genomgå höghöjdsträningen i Gåxsjö. Utbildningen omfattar allt från verktygskunskap till krankunskap, och hur man gör säkra lyft. Eleverna har fyra veckors praktik. Karin Liinasaari pekar på att arbetsmarknaden är god för vindkraftstekniker, det är ett bristyrke där en del studenter anställs vid vindkraftföretagen redan under praktiktiden. v i n d k r a f ttidningen nr 1 2012 19 Katharina vill bygga vindkraft i hela världen först ng –Jag kan förstå det, men vi ser förstås helst att de slutför utbildningen så att de får den behörighet som krävs, säger Karin Liinasaari, som också berättar att den framgångsrika utbildningen i Strömsund har fått Energimyndigheten att lägga uppdrag i Strömsunds kommun. –I samarbete med myndigheten ska vi ta fram en utbildning i arbetsmiljö och säkerhet som ska omfatta både montörer och tekniker. Detta är ett nationellt uppdrag där vi arbetar med branschen för att fastställa nivån på säkerhetsutbildningen i Sverige. Vi räknar med att ha detta förslag klart i april, säger biträdande rektorn för vindkraftteknikerutbildningen i Strömsund. Per Lindén tv och Kristina Åberg th går vindkrafttekniker utbildning i Strömsund och Katharina Hagberg (mitten) har nappat på Hjalmar Strömerskolans utbildning för vindkraftmontörer. De rosar utbildningen och har klarat höghöjdsträningen Katharina Hagberg, 19, från Långsele, kan tänka sig en framtid där hon reser runt hela världen och monterar vindkraftverk. Hon är en av de tio elever som genomgått Hjalmar Strömer skolans utbildning för vindkraftmontörer. (Blev klar i februari). Hon nappade på utbildningen efter gymnasiet i Bispgården där hon gick det treåriga elprogrammet. –Jag har alltid varit intresserad av teknik, maskiner och att jobba med verktyg, säger Katharina, som kontaktade Arbetsförmedlingen för att få en plats i Strömsund. I oktober förra året påbörjade hon den 20 veckor långa utbildningen, som bland annat omfattat höghöjdsträning och under praktiktiden var hon uppe på taket till ett maskinhus på 105 meters höjd. Hur klarade du det? –Jag visste ju när jag sökte att text/bild Tommy Norin det handlade om att arbeta på hög höjd. Jag är inte höjdrädd och hittills har jag klarat detta utan några problem, säger Katharina, som nu sökt jobb hos vindkraftföretaget Total Wind. – Det är ett seriöst företag med starkt säkerhetstänk. Jag hoppas förstås på jobb, säger Katharina, som förklarar att hon sitter inte fast i Norrland. –Jag kan tänka mig resa runt hela världen för att montera vindkraft! Kristina Åberg, 28 från Sundsvall och Per Lindén, 29, Hammarstrand är studenter som just nu läser vindkrafttekniker-kurserna. –Min pappa kommer från en by där det finns vindkraft och jag har alltid velat jobba praktiskt, så jag valde att söka vindkrafttekniker-programmet där jag kom in hösten 2011, säger Kristina Åberg. Hon blir klar våren 2013. –Jag tycker om utmaningar och det ger den här utbildningen, säger Kristina Åberg, som likt Katharina inte haft några problem med att arbeta på hög höjd. –Jag känner mig trygg. Säkerheten har så hög prioritet i utbildningen och ute på arbetsplatserna, säger Kristina, som är optimist om att få arbete. –Framtidsutsikterna är goda. Men helst skulle jag vilja få jobb i närområdet eftersom jag har ett par hästar att sköta om, säger hon. Per Lindén har arbetat som snickare och mekaniker innan han sökte utbildningen i Strömsund. –Jag hörde att det skulle byggas mycket vindkraft och jag vill ha ett säkert arbete med bra framtidsutsikter. –Utbildningen innehåller många bra och roliga moment och den är faktiskt lite lättare än vad jag trodde, säger Per Lindén, som också inte drar sig för att klättra i tornen. –Det viktiga är att inte få panikkänsla och inte utsätta sig för stress. Det handlar också om att förbereda sig mycket noggrant inför arbetsmomentet, säger Per Lindén, som kommer att göra 21 veckors praktik vid Vattenfall i Bispgården. –Sedan vill jag ha jobb i närområdet. Skulle de rycka i mig under praktiktiden väljer jag att ta jobbet, men samtidigt plugga in kurserna. text/bild Tommy Norin v i n d k r a f ttidningen 20 nr 1 2012 Förenade Vindbyar ser möjligheter med vindkraft –Vi jublar inte över vindkraftsetableringarna. De påverkar djurliv och miljö– men vi har också insett att vi inte kan stoppa utvecklingen. Därför försöker vi se möjligheterna och utnyttja fördelarna. berörda områdena. Här har föreningen lyckats få avtal med vindkraftbolaget Nordanvind och Staffan Magnusson pekar på att föreningen skaffat sig god kunskap när det gäller avtalskrivningar, men det finns konfliktungar. Det säger Staffan Magnusson, vice ordförande för föreningen Förenade Vindbyar (FVB) som samlat ett 40– tal byar i kommunerna Sollefteå, Ragunda och Strömsund. Han intar en klart pragmatisk hållning till den energikälla som växer snabbast i Sverige just nu. –Vindkraften ger olägenheter. Den gör intrång i naturen, förändrar friluftsliv och jakt. Vi kan inte hejda den utvecklingen, men vi kan ta vara på fördelarna, menar föreningens vice ordförande. FVB bildades 19 oktober 2008. –Vi var ett antal som hade varit på samrådsmöten kring den vindkraft som skulle komma. Efter det tog vi kontakt med Borgvattnet och Lungsjön som är två byar med stora byalag. –Byar som var emot vindkraften men där vi beslöt gå vidare för att Han pekar på SCAs och Statkrafts bolag SSVAB, som förklarat att det enbart förhandlar med kommuner om återbäringar. –Det kan vi acceptera. Men inte att vi berörda byar inte får delta på kommunsidan i de förhandlingarna, säger Staffan Magnusson, som pekar på att Sollefteå sagt kallt nej till byamedverkan, medan Strömsund och Ragunda visat sig mer öppna. –Det är viktigt med medborgarinflytande. Och vi har sett att kommunerna inte alltid är pålästa om hur man tecknar avtal, säger Staffan Magnusson. För att ta hand om bygdemedel har FVB föreslagit att det bildas en vindkraftsfond dit de årliga beloppen från projektörerna betalas ut. Fonden ska enligt förslaget dela ut pengar till utveckling av byarna (60 procent), resterande 40 procent Borgvattnet och Lungsjön är två byar med stora byalag. tillsammans försöka ta tillvara våra gemensamma intressen, säger Staffan Magnusson, som uppger att uppslutningen från områdena blev nästan total. –Föreningen är unik genom att den spänner över både länsgräns och kommungränser, säger Staffan Magnusson,som pekar på att byarna har 170 hushåll. Går vindkraftplanerna i lås kommer de inom några år att ha cirka 600 vindkraftverk i närområdena och för- eningen är tydlig om dess effekter: ”Byggandet av vindkraftparker kommer att fortgå under 8–10 år och det kommer att skapa stora olägenheter för de fastboende i området” menar föreningen, som också tror att vindkraftparkerna kommer att påverka turismen. Föreningen har dock valt att gilla läget där den formulerat tydliga mål för sin verksamhet. Dit hör krav på 0.5 procent av vinsten från bruttoproduktionen ska gå tillbaka till de ska bestå av sk kreditgarantifond till stöd för näringslivet i området. –Och vi förväntar oss att vindkraftprojektörerna kompenserar byarna redan från byggstarten, och under den tid vindkraften är i produktion, säger Staffan Magnusson. Fonden har ännu inte bildats. Som flera andra i denna vindkrafttidning,pekar Staffan Magnusson på vikten av att kommunerna hakar på vindkraftsprojektörerna när de drar fiberkabel och el till vindkraftverken. Staffan Magnusson menar att det strikt är kommunernas ansvar att se till att det blir av, att det sker en anslutning till fibernätet och att en operatör tar uppdraget att förse byn med bredband. –Här ligger Sollefteå lite före, men kommunerna i vårt område har inte varit aktiva, säger Staffan Magnusson, som vill avrunda med några fördelar. –Det är att byarna börjat samarbeta mer, och att kommuner börjar samarbeta mer med byarna. Vi har fått en betydligt bättre samverkan, säger FVBs vice ordförande. Tommy Norin www.reaxcer.se Reaxcer Östersund 063-57 45 00 Reaxcer Strömsund 0670-127 60 Reaxcer Sveg 0680-714 360 foto: Henrik Sekander Med ett 60-tal materialtäkter och hundratals erfarna leverantöre är vi säkra på att vi är, och kommer att vara, en viktig kugge i fortsatt vindkraftsutbyggnad. Vår lokala närvaro i länet gör att vi kan leverera material och transporttjänster både kostnadseffektivt och ur miljösynpunkt godtagbart sätt. Reaxcer Åre 0647-108 75 Reaxcer Åsarna 0687-310 04 Reaxcer Kälarne 0696-404 30 Sollefteå. www.tsbab.se Grundläggning Brunnsborrning Vår senaste investering Grundvattensänkning SOILMEC SM-14 Djupjordning en allroundmaskin Undesökningsborrning med stor kapacitet Horisontellborrnnig för entreprenadborrning Kärnborrning Styrd borrning • Grundläg gning • Grundva ttensänkn ing • Djupjord AT borrning ning KraftverkKrMoforsen aftverk Mof portrycksfil or ter o grlter portrycksfi otenrsen undvat ör grundvattenrör Vi etablerar Vi etablerar vindkraft med vindkraft med lokal nytta! lokal Delägande nytta! Vår sena ste inves tering SOILMEC SM-14 en allrou ndmaskin med stor kapacite för entre prenadbo t rrning Bygdepeng Delägande Arbetstillfällen Bygdepeng Arbetstillfällen Kraftverk Bergeforse n. Borrad spont • Undesök nin • Horisonte gsborrning llb • Precision orrnnig sborrning m.m. Soilmec SM -1 Styrd AT borrning Norrfällsviken 4 är utrust Långg 5, 88 för 6m rör ad med m upp till 32 ast 1 33 Solle 0mm borrd fteå 0620-135 iam 40 • fax 06 20Kraftverk www.tsba -1 Vd 33 Torgny Sv 61 Bergeforsen. b. ensson 07 Arb.ledare 0Kraftverk seBergeforsen. Borrad spont Fredrik Jo Borrad spont 58 • tohar hansson 07 654 17 O2 rgny@ Arb.ledare rötter från 1991 och står bakom en betydande 0-530 tsbab.se Tommy Ås lund 070-63 90 60 • fredrik@ts bab.se 7 15 18 vindkraft finns i Sverige idag. Läs mer om oss på • tommy@ som tsbab.se Vd Torgny Svensson 070-654 17 58 • [email protected] Kraftverk Moforsen Arb.ledare Fredrik Johansson 070-530 90 60 • [email protected] portrycksfilter o Arb.ledare grundvattenrör Tommy Åslund 070-637 15 18 • [email protected] andel av den www.o2.se har rötter från bakom enbakom betydande andel avandel den O2O2 Vindkompaniet har1991 rötteroch frånstår 1991 och står en betydande som finns i Sverige idag. LäsLäs mermer omom ossoss påpå www.o2.se www.o2.se avvindkraft den vindkraft som finns i Sverige idag. Långg 5, 881 33 Sollefteå 0620-135 40 • fax 0620-133 61 www.tsbab.se Grundläggning Grundvattensänkning Djupjordning Undesökningsborrning Horisontellborrnnig Precisionsborrning m.m. Soilmec SM-14 är utrustad med mast för 6m rör upp till 320mm borrdiam 881 33 Sollefteå 40 • fax 0620-133 61 b.se Vd Torgny Svensson 070-654 17 58 • [email protected] Arb.ledare Fredrik Johansson 070-530 90 60 • [email protected] Arb.ledare Tommy Åslund 070-637 15 18 • [email protected] Samhällsbyggaren med helhetssyn. Att utveckla ett hållbart samhälle kräver engagemang och förmåga att knyta ihop enskilda expertkunskaper till en komplett lösning. Detta är en del av vardagen för oss på Norconsult. Vi är en av Nordens största rådgivare inom samhällsplanering och projektering. Med helhetsperspektiv och tydlig miljöprofil hjälper vi våra uppdragsgivare att lyckas på resan från vision till fungerande verklighet. GE OSS EN UTMANING OCH SÄTT OSS PÅ PROV. RING 063-14 12 80 ELLER BESÖK NORCONSULT.SE Jobba i medvind R e k Ry te R i n g s m äs sa f ö R v i n d k R a f ts b R a n s c h e n » För er som verkar i vindkraftsbranschen. » För arbetssökande med intresse för vindkraft. » För er som ser nya affärsmöjligheter. 26 april 2012 | kl 10–16 | Gamla Teatern i Östersund Under dagen får ni bland annat lyssna på Pär Holmgrens föredrag om ”Klimatarbete”. Frågor besvaras av: Congresso ab, tel 063-12 14 00 www.vindkraftscentrum.se v i n d k r a f ttidningen 24 nr 1 2012 När Havsnäs är i drift sysselsätts ca 12–14 personer med drift, service och underhåll. Havsnäs – fortfarande störst i Sverige! Havsnäs vindkraftspark är Sveriges största landbaserade vindkraftsanläggning i bruk. På en yta av ca 10 000 hektar finns placerade på tre höjder totalt 48 vindkraftverk. Effekten 95,4 MW motsvarar elförbrukningen hos 50 000 hushåll per år. Byggandet av anläggningen startade vårvintern 2008 och parken invigdes i september 2010. Ungefär 150 personer arbetade med bygget. Enligt en utredning av Strömsunds kommun resulterade uppförandet av parken i ca 1000 årsarbetstillfällen. När anläggningen är i drift sysselsätts ca 12–14 personer med drift, service och underhåll. Platschef vid bygget i Havsnäs var Rolf Rubensson. –Det var en spännande utmaning att leda arbetet, vi blev ju först med att testa många saker vid byggandet. Hammerdals Betonggjuteri (se separat artikel) arbetade på ett helt nytt sätt med att gjuta fundamenten. Med användning av mobila enheter gjöts fundamenten på plats. Varje fundament gjöts i ett enda svep, ett arbete på tio timmar! Nordisk vindkraft var tidigt ute och förankrade byggplanerna hos lokalbefolkningen. Man slöt också avtal om en årlig återbäring på 0,2 procent av bruttoproduktionen som går till bygden. –När vi började fanns det redan en stor acceptans för anläggningen, berättar Rolf. Under byggtiden höll man också kontinuerliga informationsmöten för att hålla markägare och boende uppdaterade. –Där informerade vi hur långt byggandet fortskridit och vad nästa fas skulle bli, säger han. En sak han speciellt nämner är arbetet med de fyra jaktlag som jagade inom vindparksområdet. –Vi sprängde en hel del och vi ringde och kontrollerade innan varje sprängning att ingen var ute i skogen och jagade, förklarar Rolf. Jaktlagen bedrev jakt under hela byggtiden och under andra byggåret när det var som mest verksamhet i området sköts det fler älgar än någonsin tidigare. Ett problem som inträffade under byggtiden när anläggningen var nästan klar att tas i drift var att huvudtransformatorn havererade. Den skickades till Italien för reparation och under tiden letades med ljus och lykta efter en ersättningstransformator. ABB lyckades skaka fram en ny och med den på plats kom så strömleveranserna igång efter fyra månaders försening. –Den italienska transformatorn kom så småningom tillbaka och står idag placerad som reserv, berättar Rolf. Ralph Rentzsch Rolf Rubensson Hållbar hälsa för alla Vindkraft ger möjligheter I Strömsund handlar mycket om vindkraft. I kommunen finns Sveriges största landbaserade vindkraftspark. Här finns också goda möjligheter att utbilda sig inom vindkraft och att etablera företag. foTo: S.ADelHulT Strömsunds Utvecklingsbolag (SUAB) kan lotsa dig genom processen att starta ett företag och svara på frågor kring rekrytering, utbildning och lokaler. www.stromsundshalsan.se Telefon 0670-127 25 Ta gärna kontakt med oss – det kan löna sig! 0670-169 70 • [email protected] www.stromsund.se/naringsliv Advokaterna Joakim A. Nyman och Jorge A. Concha Med vår inriktning på affärsjuridik och miljörätt kan vi i Ert vindkraftprojekt hjälpa Er med bl.a. - Ansökan om tillstånd - Anmälan till Lst/kommun - Affärsjuridik och upphandling - Avtal; sakägare och samarbetspartners A. ADVOKATBYRÅ AB SUAB:s tjänster är kostnadsfria och vi arbetar under sekretess. Teckningar: Bidrag från teckningstävlingen ”vind, vindkraft och luft i rörelse”. Vi tänker på helheten. Du ska må bra både hemma och på jobbet – oavsett om du jobbar på höga höjder eller nere på golvet. Det är företagshälsovård när den är som bäst. Prästgatan 51 831 34 ÖSTERSUND Tel 063-103332 e-post [email protected] Hemsida www.aadvokat.se •Vilken potential finns idag när det gäller vindkraft i Norrland? Mobila betongstationer för vindkraftsparker Vi har lång 2008-2009 erfarenhet och har tillverkat betong till fler än 120 st vindkraftverk. PROJEKT Här är några projekt som vi genomfört: • Havsnäs 48Bliekevare, fundament • Bliekevare fundament Havsnäs, Uljabuouda, Kyrkberget,18 Hällingarna, Ytterberg, Betåsberget • Uljabuouda 10 fundament 3 3 Bättre gjutbarhet 3 Minskad miljöpåverkan genom minimering av transporter 3 Certifierad i tillverkningsklass1 SS-EN 206-1 Högre gjuthastighet (50m (50m33/tim /tim)) AB HAMMERDALS BETONGGJUTERI AB Hammerdals Betonggjuteri Box41, 830 70 Hammerdal Tel. 0644-104 70 Fax.0644-103 85 www.hammerdals-betong.se Jämtlands klättercenter •Hur passar vindkraften in i Norrlands, Sveriges och EU´s energipolitik? •Hur viktigt är agerandet hos kommunens och företagens beslutsfattare för ett bra resultat i norra Sverige? •Kan vi få samma lokala ägande som på Gotland? • Vågar vi ta beslut idag som ger effekter först efter 5-10 år? VAD TYCKER DU? Energivision Norr - den strategiska mötesarenan för norrlänningar om energi- och klimatfrågor V� utf�r �ntrepr�nad och kl�tt�r� rbet� p� h�ga h�jd�r och djup� d�l�r. V� h�r �v�n k�rs�r i fallskydd �ch räddn�ng m�d rep. Konferens i Örnsköldsvik 18-19 april 2012 För mer info gå in på www.energivisionnorr.se www.jamtl�ndskl�tt�rc�nt�r.se v i n d k r a f ttidningen 26 nr 1 2012 Jemtska - en komplett vindkraftpartner Jemtska är totalentreprenör av infrastruktur till vindkraftsparker, i det ingår projektledning och samordningsansvar. Jemtska i Östersund med specialitet att leverera byggen av vindkraftsparker har fått sin största order någonsin i samband med att Skanska, Jämtkraft och 02 Vindkompaniet bygger 30 vindkraftverk i i Norrbotten. Ordern gör att Jemtska ökade sin omsättning från nio miljoner kronor till 168 miljoner kronor förra året och det är bland annat Vindkraftparken i Sjisjka i väglöst land mellan Gällivare–Kiruna som bidragit till omsättningsökningen. –Den största order vi fått hittills, säger Jemtskas VD Lars Andersson, som pekar på att Sjisjka är ett bra exempel på den typ av totalentreprenader Jemtska kan ta på sig. Vindkraftsparken i Sjisjka kommer att ägas av Skanska ID, (50 procent), samt Jämtkraft och 02Vindkompaniet med vardera 25 procent. –Hittills har vi gjutit sex fundament, byggt 19 kilometer väg, och dragit 65 kilometer el och fiberkabel. Dessutom har ställverket för parken byggts, säger Lars Andersson, som pekar på att arbetet har flutit på bra och vindkraftparken kommer som planerat stå klar under hösten 2012. Eftersom parken ligger i väglöst land har Jemtska valt att gå på prefabricerade produkter som de betongfundament–delar som levereras av Hammerdals betongjuteri. luftledningar i marken och att byta en del av ledningsnätet till belagda ledningar som klarar nedfall av träd. Det breddades också ledningsgator, säger Lars Andersson, som förklarar att beställaren Jämtkraft blev så nöjd med jobbet att det föreslogs ett närmare samarbete i form av nytt bolag och det blev Jemtska AB. Jemtska bildades Lars Andersson 2009 i samband med ett samverkansprojekt där Skanska vädersäkrade Jämtkrafts elnät. Det projektet slutfördes 2010. –Arbetet gick ut på att gräva ned säger att bolaget marknadsförde sig hårt och brett under 2009 och 2010. Det gav resultat i orderboken där Jemtska alltså under 2010 kunde räkna hem sitt störs- ta projekt, parken i Sjisjka. Bolagets affärsidé är att vara en total leverantör av den infrastruktur som behövs för att anlägga en vindkraftspark. –Där vi jobbar i nära samverkan mellan de underleverantörer som blir involverade. Det svåra när man anlägger stora parker är logistiken, att få det hela att flyta på ett bra sätt, säger Jemtskas VD. Han pekar på att under åren har ordrarna flutit in. Jemtska har varit involverat i fem verk i Digerberget, Det blåser in miljoner till byarna En miljon kronor. Det kan Rätans byaråd kvittera ut när Svenska Vindbolaget sätter spaden i jorden i vår för 26 vindkraftverk på Mullberget. –Ett bra avtal som hjälper till att få snurr på utvecklingen i Rätan, säger byarådets ordförande Kent Rosenqvist. Byarådet har erfarenhet av att skriva förmånliga avtal i samband med vindkraftetableringar. –Det finns fem verk byggda på Digerberget av Wallenstam i Göteborg. I samband med det skrev vi avtal om att 0,5 procent av bruttovinsten ska gå till gatubelysning i byarna Digerberget, Rätan och Handsjön, säger Kent Rosenqvist, som pekar på att nu kommer fler verk, och det ger byarna i Rätanområdet nya möjligheter. Svenska Vindbolaget som är dotterbolag till Eolus Vind, har fått miljötillstånd för 31 verk, men kommer att bygga 26. Spaden sätts i jorden under våren där Bergs kommun sagt ja till etableringen. –Före kommunfullmäktigebeslu- tet såg vi till att vi hade ett avtal framme med Svenska Vindbolaget, säger Kent Rosenqvist. Avtalet ger byarådet en miljon kronor i samband med byggstart. –Där har vi beslutat att fondera 600 000 kronor. Resterande 400 000 kronor ska vi lnvestera i insatser för fiske, vi planerar att satsa på nytt affärscentrum och göra turistsatsningar, säger byarådets ordförande. Avtalet ger också byarådet 0,6 procent i utdelning av den bruttovinst Svenska Vindbolaget gör på verken. Det kommer att ge de berörda byarna ytterligare 850 000 - 1,2 miljoner kronor per år. –Och den ersättningen ligger utanför den ersättning markägarna får, säger Kent Rosenqvist, som uppger att det var ganska lätt att få till stånd bra avtal med Svenska Vindbolaget. Byarådets ordförande menar att vindkraft gynnar glesbygden, den skapar nya möjligheter och det kommer fler vindkraftparker i Rätan. –E.O.N planerar att bygga 15 verk på Högberget, Norrvision vill sätta upp två vindkraftverk vid Handsjön, och Svenska Vindbolaget vill eventuellt bygga 34 verk vid byn Nästeln. –Det är planer som påverkar oss positivt, säger Kent Rosenqvist. Inför de etableringarna har politikerna förhandlat fram avtal där 0,5 procent av den ersättning som kommer från verken ska utgå som bygdepeng.0,5procent ska gå till Bergs kommun som enligt uppgift ska använda pengarna till näringslivsinsatser. Kent Rosenqvist ser stora möjlig- v i n d k r a f ttidningen nr 1 2012 27 Vindkraften har givit bra snurr i systrarna Doris Andersson, Eivor Lindgrens och Margit Anderssons Sikåsbua i Sikås och det är snabbmaten som går bäst hos vindkraftsrallarna. Rätan, i sex vindkraftverk i Hällingarna utanför Hammerdal och i Vettåsen utanför Sandviken där vindkraftbolaget Wallenstam Energi byggt tio vindkraftverk. Lars Andersson säger att trots att världsekonomin varit svajig senaste åren investeras det trots allt i vindkraftsparker och han tycker att marknaden ser ljus ut ända fram till 2015. –Vi vet att idag är elpriset lågt, men egentligen är det då man ska bygga, säger VDn, som uppger att han har fyra riktigt bra projekt i pipen. –Som vi kommit en bra bit på väg i med byggstarter under 2013 och 2014. Han säger om framtiden att bolaget inte ska bli alltför stort, men det finns ett konkret mål: –2014 ska vi omsätta 300 miljoner kronor med 8–10 anställda och då ska vi vara ledande företag i Sverige som totalentreprenör inom vindkraft , säger Jemtskas VD. Tommy Norin i Rätan Kent Rosenqvist heter med vindkraften. –Det är förstås positivt eftersom den kan bidra till en utveckling i byarna. –Men jag har sett exempel på utbetalningar på enbart 0,2 procent. Här tycker jag att det får finnas en rimlig gräns. Byarna ska inte behöva stå med mössan i hand för att få ersättning. –Vindkraftverk är inte det optimala, de utgör ett ingrepp i naturen, men kan de pengar som kommer utveckla byarna, uppväger det de negativa konsekvenserna, säger Kent Rosenqvist. text/bild Tommy Norin Sikåsbua tjänar på vindkraften Snabbmat har blivit en ny försäljningssuccé vid ICA–butiken Sikåsbua i Sikås. Förklaringen ligger i vindkraften. –Många vindkraftsjobbare handlar hos oss och det märks på omsättningen, säger Sikåsbuas delägare Eivor Lindgren. –Vi märkte under 2011 att handeln ökade, det blev ett bättre år, säger Eivor Lindgren. 2009/2010 omsatte butiken i Sikås åtta miljoner kronor. Bokslutet för 2010/2011 redovisar en omsättning på nio miljoner kronor, en ökning med en miljon. –En del av det kan absolut tillskrivas vindkraften, trots att ännu har inte de största parkerna börjat byggas, säger Eivor Lindgren. Hon såg en klar ökning i försäljningen när Jemtska byggde Ollebacken och verken vid Raftsjöhöjden. –Vi har ingen inflyttning i Sikås så vi tillskriver åtminstone en del av ökningen vindkraftsrallarna. –Då var det mycket rushigt. Nu är det mer lugnt, säger Eivor Lindgren, som pekar på att butiken i Si- kås fungerar som en lanthandel och samlingsplats i byn. Den säljer också bensin och diesel. –Vi säljer allt mer av det också, men jag vet inte om just det beror på vindkraften.. Hon säger att många utländska jobbare har sökt sig till butiken i Sikås och det är snabbmaten som säljer bäst. Vi hoppas förstås att vi ska få ännu mer nytta av vindkraften, det är viktigt för en by som Sikås att butiken blir kvar, säger Eivor Lindgren, som ser vindkraftbyggena som en bonus i verksamheten. Hon beskriver, trots närheten till ICA i Hammerdal, att folket i byarna runt Sikås är mycket köptrogna. De bär den välförsedda handeln på ett bra sätt, tycker Eivor Lindgren, som pekar på att Sikås är en företagstät och mycket aktiv by. Här finns starka företag som Stavagran, Stabil Stängsel och sågverket NPV som ger bra snurr för byns 240 invånare. Och det sker trots allt viss inflyttning där bland annat Göteborgarna Annelie och Lars Henning valt att lämna storstaden för att öppna bed and breakfast i ”gamla” Lussegården i Sikås. Ett exempel på hur vindkraftsbyggena lockar folk till nya innovativa företagsidéer. Själv förbereder Eivor Lindgren tillsammans med sina systrar Doris och Margit Andersson sig på att handeln kan komma att öka. –Vi arbetar på att öka kapaciteten i butiken, säger Eivor Lindgren, som inte utesluter att det kan handla om fler anställda. text/fotoTommy Norin v i n d k r a f ttidningen 28 nr 1 2012 Många verk räddar glesbygd i Härjedalen 120–150 vindkraftverk. Det vill Härjedalens kommun släppa fram i skogslanden i de östra delarna av kommunen. –Vindkraft kan bli räddningen för glesbygden där vi kan hitta finansiering till många projekt ute i byarna, säger kommunalrådet Gottfrid Jonsson (s). Hittills har det byggts nära 30 verk i de östra och södra delarna av Härjedalens kommun. Kommunalrådet Gottfrid Jonsson vill att det byggs mer, och det medger också den reviderade översiktsplan som antogs 2010, som dock överklagats och inte vunnit laga kraft. Bergvik skog är ett företag som överklagat eftersom det område, Skaftåsen, inte godkänts som vindkraftsområde i översiktsplanen. Gottfrid Jonsson uppger att i vissa områden har vindkraften varit kontroversiell. –Det blev mycket stark opinion i Lillhärdal, så där valde vi att släppa idén och säga nej. –Vi har också valt att vara restriktiva emot vindkraft i de fjällnära områdena med mycket turism. Därför har vi sagt nej till all vindkraft väster om Tännäs, säger kommunalrådet, som pekar på att i Härjedalen vill politikerna ha vindkraft enbart i skogslandet. Gottfrid Jonsson säger att den politiska majoriteten med S V, C och Fp är i grunden positiv till vindkraft, men med de planerade 120–150 verken vill han göra halt. –Det kommer en ny översiktsplan nästa mandatperiod. De revideras ju hela tiden, men nu bromsar vi. Vi vill utvärdera vad de kommande parkerna ger innan vi går vidare, säger Gottfrid Jonsson. Att parker kommer är tämligen säkert. Tillståndet är klart och i vår inleder 02 Vindkompaniet arbetena vid Glöte där bolaget vill sätta upp ett 30–tal verk. Det finns just nu sju anmälningar vid Härjedalens kommun om att sätta upp mindre verk, fem på Norderåsen och två på Stentjärnåsen. Hos Länsstyrelsen ligger just nu tillståndsprövningar om verk på Skaftåsen och Åndberget. –Där kommer förmodligen kommunen att lägga in veto om Länsstyrelsen ger tillstånd, säger Cilla Gauffin, miljö–och byggchef i Härjedalens kommun. Länsstyrelsen kommer också att pröva Nordisk Vindkrafts planer på åtta verk på Sandtjärnsberget, och de 30 verk 02 Vindkompaniet vill bygga på Garpkölen. Eolus vind vill också bygga vindkraft på Nysäteråsen, men det förutsätter att bolaget kommer överens med Mittådalens sameby. –Länsstyrelsen har inte tagit beslut än, men kommer inte bolaget överens med samebyn blir det ingen vindkraft, säger Cilla Gauffin. Tommy Norin Cilla Gauffin, miljö–och byggchef i Härjedalens kommun tillsammans med Kommunalrådet Gottfrid Jonsson. Skotskt vindkraftbolag storsatsar i länet Skotska energijätten SSE (Scottish and Southern Energy) planerar att bygga tio vindkraftparker i Sverige varav tre ska byggas i Jämtland. SSE Renewables VD i Sverige Annette Eriksson som efterlyser politiska inititativ för att det ska bli lönsamt att investera i vindkraft. –Här finns mycket goda förutsättningar – såväl rätt vindresurser som ett starkt lokalt engagemang för förnybar energi, säger Annette Eriksson, Sverigechef på SSE Renewables. När många av de stora energibolagen letade efter vindkraft–projekt längs Storbritanniens kuster, gjorde skotska SSE tvärtom. Man vände blicken mot Sverige och såg stor potential i den landbaserade vindkraften, inte minst i Jämtland. Under 2008 öppnade bolagets division för förnybar energi, SSE Renewables, kontor i Sverige för att på allvar etablera sig och börja bygga upp en svensk verksamhet. –SSE är Storbritanniens näst största energibolag och har länge varit intresserat av vindkraft, säger Annette Eriksson, som pekar på att bolaget har stora vindkraftparker i Skottland och på Irland och en sammanlagd produktion från landbaserad vindkraft på över 900 MW. I den svenska projektportföljen finns idag tio parker om totalt drygt 1 000 MW, varav tre planeras i Jämt- land. Två av parkerna finns i Raftsjöhöjden och Munkflohögen, Östersunds och Strömsunds kommuner, med totalt 44 vindkraftverk och en sammanlagd kapacitet på 89 MW. Den tredje planeras i Bergs kommun minst 50 verk. Annette Eriksson förklarar att projektet i Munkflohögen och Raftsjöhöjden var bolagets allra första i Sverige. Projektet var ett lokalt initiativ från Per Stjernströms bolag Femper samt Göran Wiklunds och Gert Anderssons bolag GR Vind, som SSE köpte till 97 %. Resterande 3 % ägs fortfarande av Femper AB och GR Vind. –Egentligen investerar vi uteslutande i greenfieldprojekt, det vill säga projekt som vi själva tar fram, utvecklar och driver, berättar Annette Eriksson. Men detta projekt var så pass bra att det var svårt att inte tillvarata möjligheten. Här finns bra vindresurser och infrastrukturförutsättningar, men framförallt ett mycket stort lokalt engagemang. När vi går in i områden är vi noga med att vi vill ha en lokal förankring med folk som har kännedom om områdena. Projektet i Raftsjöhöjden och Munkflohögen är nu fullständigt tillståndsgivet och tre mätmaster har hämtat in vinddata sedan februa- ri 2010. I december 2011 skrevs avtal om projektens nätanslutning med nätägaren Jämtkraft. Nu återstår investeringsbeslutet innan projektet kan börja byggas. –För att en investering ska vara lönsam krävs ett pris på el och på certifikaten med totalt 70 euro per MWh. Idag är det inte lönsamt eftersom priset just nu (27 feb) ligger på 41,4 Euro för el och 147 kronor för certifikat, så vi följer prisutvecklingen mycket noggrant, säger Annette Eriksson, som pekar på att här har de svenska politikerna ett stort ansvar att höja ambitionsnivån i certifikatsystemet om de vill se mer vindkraft i Sverige. Men det byggs trots detta mycket vindkraft i Sverige? –Vilket beror på att många som bygger är fastighetsbolag som kan dra av energiskatten och på det sättet få lönsamhet. Men det finns också de som löper risken att inte få kalkylerna att gå ihop. Därför är det viktigt att politikerna agerar snabbt för att det ska löna sig att bygga vindkraft i Sverige, säger SSE Renewables VD i Sverige. Tommy Norin v i n d k r a f ttidningen nr 1 2012 29 Rekordstor produktion från andelsägd vindkraft i Jämtland Det blåsiga vädret 2011 innebar att de andelsägda vindkraftverken i Sveg och på Råshön i Krokoms kommun, som drivs av O2:s vindkraftskooperativ, producerade rekordmycket el. Sammanlagt producerades 13,6 GWh el, vilket var 16,5 procent mer än förväntat och tillräckligt mycket för att försörja omkring 3 000 villor med hushållsel. Samtidigt bidrog vindkraften till att minska koldioxidutsläppen med upp till 10 900 ton, vilket är lika mycket som 4 400 bilar släpper ut på ett år. –2011 var ett mycket bra vindår och vindkraften har levererat långt över förväntan. Överskottet såldes till den nordiska elbörsen och gav extra intäkter till kooperativet, säger Linda Burenius Magnusson, VD för O2 Vindel som driver Sveriges största vind- kraftskooperativ. O2:s vindkraftskooperativ består av drygt 3 500 medlemmar som tillsammans investerat i 40 000 andelar i sju vindkraftverk. Förutom vindkraftverken i Sveg och Krokom i Jämtland, äger medlemmarna tre vindkraftverk på Hedbodberget (Dalarna), ett i Grötlingbo (Gotland) och ett i Brahehus (Jönköpings län). Som andelsägare köper man in sig i ett specifikt vindkraftverk, men tar sedan del av produktionen från alla andelsägda verk vilket jämnar ut eventuella olikheter i produktionen. Sammanlagt genererade de sju andelsägda vindkraftverken 42,3 GWh el under 2011, vilket var 14,5 procent mer än förväntad produktion. Överskottet har sålts till den nordiska elbörsen Nordpool och gett kooperativet extra intäkter på omkring 2 miljoner kronor. –Att bli delägare i vindkraft innebär att man producerar sin egen el, slipper dyra mellanhänder och får el till självkostnadspris. Samtidigt gör man en miljöinsats som slår det mesta, säger Linda Burenius Magnusson. Om O2 O2 projekterar, bygger, driver och säljer vindkraftsanläggningar över hela Sverige och är ledande inom landbaserad vindkraft. O2 har tjugo års erfarenhet i branschen och står bakom en betydande del av den vindkraft som finns i Sverige. Företaget driver även Sveriges största vindkraftskooperativ. O2 består av tre operativa dotterbolag; O2 Vindkompaniet, O2 Vindel och O2 Kraft. Företaget har ett 50– tal medarbetare fördelade på kontor i Mörbylånga, Stockholm, Frösön, Mora och Kiruna. www.o2.se Fakta om att bli delägare i vindkraftverk När man köper andelar blir man medlem i O2 El Ekonomisk Förening, där medlemmarna själva äger sina vindkraftverk. Varje andel ger 1 000 kilowattimmar per år till ett pris på 20 öre per kWh. Totalkostnaden inklusive energiskatt och moms är 66,9 öre. Det kan jämföras med genomsnittet för vanlig el 2011 på 45 öre eller 2010 på 55 öre (100 öre/kWh respektive 115 öre/kWh inklusive skatter och avgifter). En andel kostar 6 700 kr och kan återköpas av föreningen eller säljas privat. Historiskt sett har andelarna ökat stadigt i värde sedan början på 2 000–talet. Betongpumpning Vi pumpar betong till vindkraftverkens fundament. Har pumpat bl.a. Hafsnäs Vindkraftpark. Vi kommer att pumpa betongen till den nya vindkraftsparken i Mörttjärnsberget och Stammåsen – ca 38 000 m3 (åt Hammerdals Betonggjuteri). När du behöver kunnig och kompetent hjälp ring, Härnösands Kranlyft (tidigare Norrlandskranar i Jämtland) Ring: Östersund Sundsvall 063-51 70 50 060-66 91 00 Bredband till byn? www.lansstyrelsen.se/jamtland tommy norin v i n d k r a f ttidningen 30 nr 1 2012 Projektet Vindfyr kraft i samverkan 2009 beslöt några personer som brinner för vindkraft i norrland att bilda en styrgrupp och starta projektet Vindfyr, som syftar till mer samverkan mellan de 54 norrlandskommunerna. –Vi vill peka på möjligheterna att ta hem nya affärer, säger projektledaren. Studier visar att vid vindkraftsbyggnationer i Hammerdalsområdet landade 25 procent av investeringarna i lokala företag. –Och det finns ett norskt exempel på att lokalnyttan kan bli upp emot 60 procent, säger Jens Sperens, som pekar på att det börjar också kommunpolitikerna upptäcka. Jens Sperens uppger att just nu planerar Vindfyr för årets konferenser, där en samling kommer att ha temat lokalt ägande. När detta trycks har konferensen Winterwind genomförts i Skellefteå. I april genomförs ”Energivision norr” i Örnsköldsvik riktat till beslutsfattare. –Under året kommer vi också att fokusera på behovet av att bygga ut elnätet . Ett hinder som måste överbryggas, säger Vindfyrs projektledare. –Det krävs för att maximera den lokala nyttan. Kommunerna står inför stora utmaningar, säger Jens Sperens, projektledare för Vindfyr. Vindfyr har sitt säte i Piteå, men personerna i styrgruppen kommer från olika delar av Norrland där rektor Karin Liinasaari vid Hjalmar Strömerskolan (ansvarig för vindkraftsutbildningen) är en. Hon representerar Vindkraftcentrum i Strömsund som är en av de fem parter (se faktaruta) som bildar Vindfyr. Just nu planeras det för cirka 5000 vindkraftverk i norrlandslänen. Enbart i Jämtland/Härjedalen planeras det för cirka 1300. Många kommuner berörs och i ett sådant läge finns det skäl till samarbeten, menar projektledaren Jens Sperens, som pekar på att i norrland står områdena för likartade utmaning. Det är kallt, det är långa avstånd och det handlar ofta om mycket stora parker. Sedan Energimyndigheten beviljat stöd till projektet drogs verksamheten igång i november 2010. –Det innevarande projektet, med en budget på 1,4 miljoner kronor, sträcker sig till slutet av 2012, vi arbetar med att få en fortsättning, säger Jens Sperens, som pekar på att en del samverkan sker, fast det går att utveckla mer speciellt över länsgränserna. –En del av Vindfyrs uppgifter är att se till att kommuner får rätt in- 2012 går också –Kommunerna står inför stora utmaningar. Det finns många goda skäl för dem att samverka kring vindkraften, säger Vindfyrs projektledare Jens Sperens. formation om vindkraften, säger Jens Sperens, som pekar på att under 2011 genomfördes bland annat en konferens som tog upp hur rennäringen påverkas av vindkraft. 13 samebyar deltog, liksom moderorganisationen SSR. –Vindfyr har tre huvuduppgifter. En är att lyfta fram goda exempel där Havsnäs utanför Strömsund är ett bra exempel på en lyckad etablering, säger Jens Sperens. Vindfyr gör vidare fördjupade studier inom områden med särskild betydelse för en norrländsk region/ kommun och en tredje nisch är kontaktförmedling. –Om en tjänsteman i en kommun har behov av information förmedlar vi den, säger Jens Sperens, som ser Vindfyr som en brobyggare för norrlandskommunerna och de vindkraftcentra som finns. –Samverkan gör att kunskap förs vidare där det är viktigt att se till Norrland i sin helhet, säger Jens Sperens, som pekar på att det är viktigt att kommunerna ser fördelarna med vindkraft för att kunna tillgodogöra sig nyttan på bästa sätt. –Flera av dem är riktigt hungriga, andra behöver mer tid på sig, men vi har gott hopp om att de tveksamma ansluter sig, säger Jens Sperens, som också pekar på betydelsen av att företag är på banan. projektet vidare med bildandet av lokala samrådsgrupper bestående av 3–4 personer.Grupperna kan komma att bestå av politiker, företagare och forskare. –Ett sätt att samla intressenter som kan ge stöd till en hållbar etablering av vindkraftprojekt, säger Jens Sperens. Han sammanfattar Vindfyrs uppdrag med att projektet vill ta hand om frågor som är typiskt norrländska och som inte hamnar på någon annans bord och han påpekar vikten av att kommunerna kontaktar Vindfyr. –Det finns kommuner som arbetar med samma frågeställningar så det finns skäl att samverka mer, säger Vindfyr´s projektledare. text/bild Tommy Norin Eolus Vind JO–anmäler Försvarsmakten www.vindvision.se v i n d k r a f t t i dn nummer 1 2012 i ngen Energiministern spår många nya jobb! Sid 3 Medvind för Hammerdals Betonggjuteri Sid 4 Kyrkan får kraft från ovan Sid 14 Katharina får världen som arbetsplats Vi gör tidningar och tidsskrifter på flera språk ПОБЕДА Sid 19 Vindkraft räddar glesbygden i Härjedalen sid 28 Bredband till Raftsjöhöjden sprider ost över världen P U B L I C AT I O N S sid 6 Pobeda Publication AB [email protected] Tel 0643-21137 Eolus Vind lämnade i slutet av februar in en anmälan till JO riktad mot Försvarsmakten sedan den överklagat ett stort antal vindkraftsärenden runt om i landet. Bakgrunden är att i oktober 2010 beslutade Försvarsmakten om nya riktlinjer vid hantering av vindkraftsansökningar. Så kallade stoppområden runt militära flygplatser infördes där Försvarsmakten ansåg att det av flygsäkerhetsskäl inte borde byggas vindkraftverk. Stoppområdena motsvarar cirka 10 procent av Sveriges totala yta, vilket är lika mycket som hela Danmark. Eftersom Försvarsmakten är en viktig remissinstans när det gäller vindkraftsansökningar, innebär det att många vindkraftsprojekt avslås, säger Eolus vind i pressmeddelande. Efter beslutet i oktober 2010 har Försvarsmakten överklagat en mängd bygglov och miljötillstånd i ett stort antal vindkraftsärenden runt om i landet. – Många av ärendena har Försvaret tidigare bifallit innan stoppområdena infördes vilket tyder på ett motsägelsefullt och förvirrat agerande, menar Gustav Ekberg, VD för Eolus Vind. –Jag har personligen sökt kontakt med Försvarsmaktens generaldirektör för att diskutera frågan och försöka komma fram till en konstruktiv dialog, men tyvärr utan resultat. Då såg vi ingen annan lösning än att JO–anmäla Försvaret. Dess agerande har inte bara orsakat onödiga och tidskrävande problem för oss utan för flera företag inom branschen. Även enskilda markägare, lantbrukare och andra som valt att köpa in sig i andelar av vindkraftverk har drabbats, säger Gustaf Ekberg. Tommy Norin v i n d k r a f ttidningen nr 1 2012 31 Vindkraft gav nya jobb hos Frisks Entrepenad Vindkraften har betytt mycket för Jan Frisks entreprenad företag i Hede som bland annat byggt vägar och gjort andra markarbeten för vindkraften på Stentjärnåsen Hos entreprenören Jan Frisk i Hede har uppdragen kring vindkraft skapat fem nya arbetstillfällen. –Den har betytt mycket för företaget, säger Jan Frisk, som gjort flera miljoninvesteringar för att möta vindkraftsetableringarna i Härjedalen. Jan Frisks entreprenadföretag omsatte cirka 20 miljoner kronor förra året med 14 anställda. Av dem har fem personer anställts senaste åren som en direkt följd av att bola- get tagit hem uppdrag för vindkraft. –Den har betytt mycket och den har gjort att vi valt att investera i nya grävmaskiner och lastbilar, säger Jan Frisk. Fordons– och maskinparken består av 12 lastbilar, sju grävmaskiner, tre hjullastare, två dumprar och en självgående vält. Jan Frisk startade sitt entreprenadföretag i Hede 1970. Affärsidén var och är att ta på sig väg och markentreprenader. –Jag startade med en grävma- skin, sedan har det hela tiden växt, säger Jan Frisk, som varit involverad i flera stora kraftverksprojekt under åren. –Vi var med vid renoveringen av Svegsdammen, ett stort uppdrag liksom Grundsjödammen där vi deltog i fyra år, mellan 2005–2008, säger Jan Frisk. Under åren har företaget utvecklats så positivt att 2008 utsågs Jan Frisks entreprenad till Gasellföretag av tidningen Dagens Industri. 2008 var också det år då vind- kraften kom in i bilden med Wallenstams fem verk på Stentjärnåsen. –Där vi gjorde alla vägar där kraven är stenhårda. Det är tuffa jobb, det ska gå så mycket tung trafik på vägarna, säger Jan Frisk, som uppger att arbetena vid Stentjärnåsen fortsätter i vår eftersom vindkraftbolaget planerar att sätta upp ytterligare två verk i sommar. Jan Frisks bilar och traktorer har också byggt vägar vid vindkraftparken Digerberget i Rätan, liksom på Middagsberget vid Skålan. Att företaget är berett att röra på sig till andra objekt i Sverige bekräftas av att just nu har Jan Frisk fyra lastbilar som kör för bygget av Citytunneln i Stockholm. –Ett tufft jobb, liksom att vara involverat i vindkraft, säger Jan Frisk, som förstås ser positivt på att det planeras mer vindkraft i Härjedalen. –Det är bra att det görs nya investeringar och självklart ska vi vara med och räkna på jobben, säger den framgångsrike entreprenören i Hede. Tommy Norin Egen vindkraft ren förtjänst! I Offerdal finns Offelia som är namnet på ett vindkraftverk som ägs av ekonomiska föreningen, Offerdalsvind. Verket som har en effekt om 1,5 MW är ett av åtta som ligger i en vindkraftpark vid Råshön, någon kilometer öster om Almåsa. Över 300 medlemmar har köpt 4300 andelar för 4100 kr styck. Varje andel motsvarar rätten till 1000 KWh egenproducerad el per år. Offerdalsvind startade 2001–02. Verket var driftfärdigt och togs i drift den 20 december 2004. Jan–Olof Dahlin var med och startade det hela. –Vi letade plats för ett vindkraftverk för medlemmarnas egen kon- sumtion och hittade till slut Råshön, berättar han! Att hitta en plats var en början men sedan ska tillstånd inhämtas och finansieringen ordnas. – Detta verk kostade ca 17 miljoner kr. Men då är inte det stöd på 15 procent av investeringskostnaden vi fick från Energimyndigheten inräknat, påpekar Dahlin. Verket var ett av de sista byggda som fick detta investeringsstöd. Medlemmarna är allt från husägare till bönder och större aktörer. –Jag vet jordbrukare i Offerdal som köpte 100 andelar, motsvarande 100 000 KW/år. Man får ju inte ha fler andelar än det som motsvarar egna årliga förbrukningen, förklarar Jan–Olof. För den som köpte andelar har det varit en bra affär. Idag ligger elkostnaden per KWh på 16–17 öre. Med olika avgifter där nätkostnaden är största delen ligger totalkostnaden på ca 60 öre! Alltså en halverad elkostnad. Jämtkraft levererar elen från verket via elnätet och sköter också om avräkningen. Det finns också en fri andrahandsmarknad på andelar. Vill man sälja sitt hus och kanske flytta till en lägenhet med mindre elförbrukning går det bra att sälja alla eller några av sina andelar. En snabb blick på Offerdalsvinds hemsida ger vid handen att det finns gott om köpare men inga säljare! Flera köpare bjuder 5000 kr/andel att jämföra med att andelar i nya vindkraftverk ligger ett par tusen kr högre. –Vi behöver mer förnybar el i Sverige och här i länet har vi mycket bra mark och vindförhållanden för att kunna bygga vindkraft, påpekar Dahlin. Jan–Olof Dahlin är idag projektledare på O2 Vindkompaniet i Östersund. Ett företag som tar fram nyckelfärdiga projekt och sköter hela kedjan med planering, tillståndsökning och uppförande och inom O2 erbjuds även drift och övervakning av vindkraftverk. ralph rentzsch I närheten av Almåsa står vindkraftverken och levererar sin miljöel till Sveriges elkonsumenter v i n d k r a f ttidningen 32 nr 1 2012 Bredband snabbt som vinden Jämtlands län ligger efter övriga landet när det gäller att dra fiber för bredband. Det vill Örjan Tjärnhage, VD för AXEG på Frösön ändra på. –En del av lösningen ligger i vindkraften och nu är det viktigt att kommuner och byar kliver på. Tåget går nu, säger han. Örjan Tjärnhage visar en karta i Bredbandsforums tidning som speglar hur det står till med tillgången på bredband i Jämtlands län. Det ser dystert ut: –Det finns ganska många vita fläckar. Utom vid stråket runt Storsjön och delar av Härjedalen. Skälet till det är att Jämtkraft och Härjeåns varit bra på att dra fiber där, säger Örjan Tjärnhage, som menar att i Jämtland har utvecklingen av framtidssäkert bredband inte prioriterats senaste tio åren. Det håller inte Hans Halvarsson (se särskild artikel sid 8), strateg vid Länsstyrelsen med om Runt Östersund har en stor del av företagen och hushållen. möjlighet till fiberanslutning. Ute i länet är tillgången till fiber på 28 procent för hushåll och 21 procent för företag. –I bland annat Norrbotten har de förstått vikten av ett snabbt och säkert bredband, detta genom att bilda bolaget IT–Norrbotten, men i Jämtland har det stått ganska stilla, menar Örjan Tjärnhage, som pekar på att i början av 2000–talet var Länsstyrelsen och kommunerna mycket aktiva för att få till stånd ADSL system för bredband. –Sedan har det tyvärr inte hänt så mycket vi skulle önska säger Örjan Tjärnhage, som får medhåll av Per Trostemo. Han arbetar vid AXEG för att hjälpa kommuner och byar med utredningar, och det finns hopp. – Vi har märkt en starkt ökad aktivitet det senaste halvåret, och det känns väldigt roligt. Örjan Tjärnhage har en gedigen bakgrund i Telekombranschen där han bland annat arbetat med Ericssons AXE–växlar och nätet däremellan. –För fyra år sedan kände jag att ville göra något annat och när jag såg att fibernätägare och telekomoperatörerna är ointresserade av att dra fiber för bredband i glesbygden, ville jag göra något åt det. Allt fler viktiga samhällsfunktioner med kapacitetskrävande tjänster kommer att tillhandahållas via bredbandet, då räcker inte dagens överföringsteknik, säger Örjan Tjärnhage. Tillsammans med Per Trostemo och en av Sveriges främsta nätutvecklare, Bertil Karlsson, började de föra en diskussion med infrastrukturägare, kommuner och byar hur bredbandsfrågan skulle lösas. Responsen blev så tydlig att 2010 startade Örjan Tjärnhage AXEG, ett verksamhetsbolag med affärsidé att hjälpa kunder fram till bästa bredbandslösning i ett område. Företaget har sedan starten växt till tio anställda som bland annat hjälper kunder att ta helhetsgrepp på utbyggnad av bredband. Sådana projekt bedrivs just nu i Ragunda och i byarna Laxsjö, Laxviken och Ottsjön vindkraftsbolagen varit välvilliga i förhandsdiskussionerna. –Det innebär ju en goodwill för dem att hjälpa byarna till bra lösningar. AXEGs Vd Frv Barbro Holm, Per Trostemo, Örjan Tjärnhage, Benny Persson och Thomas Höglund vid AXEG på Frösön vill ge Jämtland ett bredband i världsklass och där vindkraften är en lösning för att få snurr på bredbandsutbyggnaden. i Krokoms kommun. Örjan Tjärnhage och Per Trostemo ser en klar koppling mellan vindkraft och bredband. –Vindkraftbolagen drar el och fiberkabel som behövs vid installation av verken och för driften av dem. Här det läge för kommuner och byar att haka på och se till att det blir en anslutning till vindkraftsbolagens stomnät. Örjan Tjärnhage påpekar att det in- Tyska Repower etablerar sig i Östersund Tyska REpower som tillverkar turbiner för vindkraftverk har etablerat sig i Östersund där säljaren Ingvar Gunnarsson flyttat in i det som blivit en vindkraftvåning i ett av husen på Frösö Strand. I ett rum finns företaget Vindvision som tar på sig projektering av vindkraftsparker och i ett annat arbetar en fotograf/illustratör med affärsidén att göra illustrationer och fotomontage där vindkraftbolag vill se i tryck hur vindkraftparker kan komma att se ut. Och nu finns Ingvar Gunnarsson, representant för tyska REpower på Frösö strand för att sälja företagets turbiner på norrländska marknaden. REpower med säte i Hamburg har hittills levererat cirka 3400 turbiner över hela världen. Turbinerna finns både på land och till sjöss. 2010 omsatte bolaget 1,21 miljarder euro med 2500 anställda. Just nu finns enligt Ingvar Gunnarsson beställningar på turbiner för 2,9 miljarder euro i orderboken. Företaget startade för tio år sedan och har bland annat haft framgångsrik försäljning i Kanada. Klimatförhållandena där gör att REpower har bra erfarenheter på turbiner i kallt klimat vilket underlät- tar den satsning företaget bestämt sig för att göra i Sverige där företaget funnits sedan 2010 med bolagsnamnet REpower Systems Scandinavia AB. Företaget har sex anställda i Sverige. –Vi har bedömt att Sverige blir en allt viktigare marknad. Det är stora projekt på gång och självklart vill vi vara med, säger Ingvar Gunnarsson, som uppger att i dagsläget har REpower sex turbiner som ger vindkraft i Skåne. –Vi vill rikta mer fokus emot norrland eftersom det händer mycket i regionen, säger Ingvar Gunnarsson, som pekar på att REpower kan leverera ”nyckelfärdiga” vindkraftverk, te handlar om att FÅ tillgång till nätet. –Kommuner och byar måste visa engagemang, kontakta operatörer som vill leverera bredbandet, och hitta former för samarbete med vindkraften. Vi kan bidra till att parterna möts, vi är ett helt opartiskt företag som kan bidra till bra helhetslösningar, och i Ragunda är man förutseende och tänker på det här, säger Örjan Tjärnhage. Per Trostemo pekar också på att betonar att nu är det läge att se till att byarna ansluts till den fiber vindkraftbolagen lägger i marken och budskapet om att haka på måste ut till alla byar i länet. En befogad frågeställning i sammanhanget är om det behövs så mycket fiber i ett läge där den mobila bredbandsmarknaden växer? –Mobila bredband är bra för yrkesbruk men har stora kapacitetsbegränsningar. –Det behöver utvecklas och fyller en viktig funktion framför allt för näringslivet, men kan aldrig ersätta bredband via fiber då fibern har oändlig kapacitet,säger Bertil Karlsson. Hur snabbt kan hela Jämtland få fiber? –Det är viktigt att kommuner och byar agerar parallellt med vindkraften. Inom Ragundaområdet sker samarbeten redan nu så där kan utbyggd fiber i samarbete med vindbolagen komma redan inom ett par år, säger Örjan Tjärnhage. Han och Per Trostemo pekar också på vikten av att det sker en samordning MELLAN Länsstyrelsen, kommuner och byar i Jämtland. –Det måste finnas ett egenansvar i länet med att komma tillrätta med problemet brist på bredband. text/foto Tommy Norin Foto:REpower Tyska REpower har hittills levererat 3400 turbiner runt världen och nu hoppas bolaget på en ingång på den norrländska marknaden. från fundament, till torn, vingar och maskinhus. Bolagets produktportfölj omfattar verk från två – sex MW där två– tre MW verken är huvudmodeller, och nu har REpower utvecklat en helt ny 3,2 MW turbin anpassad för just norrländska vindkraftparker. –Det nya verket har en rotordiameter på 114 meter där vingarna är försedda med avisningssystem. –Anpassade för att passa kal�la klimat, säger Ingvar Gunnarsson, som pekar på att verket har tagits fram för förhållanden med låga vindar och skogslandskap. –Målet nu är att få ut några 3,2 MW verk på den norrländska mark- naden för att få referensanläggningar och just nu tittar vi på både mindre och större projekt, säger REpowers säljare. Han pekar på att får de bygga verk kommer serviceteam, och det leder till fler jobb i mittnorrland. Ingvar Gunnarsson pekar på konkurrensen med bl.a Siemens, Enercon och Vestas som stenhård. –Men vi bedömer ändå att vi kan ta marknadsandelar, säger Ingvar Gunnarsson, som hoppas att REpower kan ha någon referensanläggning på plats i norrland före årskiftet. Tommy Norin v i n d k r a f ttidningen nr 1 2012 33 Samerna - vindarnas folk –Jag har generellt ingenting emot vindkraft. Men jag tycker att den ska byggas där elkonsumenterna finns. Det säger Marianne Persson, ordförande för Jiingevaerie sameby i Valsjöbyn, som i dags läget lämnat in ett 20–tal olika överklagningar till förvaltningsrätter,’ Jiingevaerie sameby har ett 50– tal medlemmar där renbetesområdet omfattar Jämtland och en bit in i Västernorrland. Samebyn för en ständig kamp emot vindkraftsetableringar och i höstas vann den en halv seger sedan miljööverdomstolen gått på samernas linje och begränsat området för Statkraft och SCAs park med 240 verk i Västernorrland. Totalt pågår ett 20–tal processer där samebyn överklagat tillstånd, parker byn menar är hinder för renskötseln. Marianne Persson säger att i princip har hon ingenting emot vindkraft, men den bör byggas där förbrukarna finns, menar hon. Statkraft anför i en skriftlig kommentar till processen ibland annat Västernorrland, med att ”Statkraft har som ambition att alltid driva projekt med en öppenhet så att alla känner sig hörda och informerade, därför har berörda samebyar, däriibland Jiingevaerie varit de parter som allra först fick information om projekten som drivs i Jämtland och Västernorrland i bolaget SSVAB.” Bolaget uppger att det har krävts mycket arbete för att etablera kontakt med samebyarna där det varit relativt svårt att få möten till stånd, men det har ändå genomförts möten i Östersund och i samebyarnas närhet. Statkraft pekar på att det har förts diskussioner kring hur samebyarna anser sig vara berörda och vilka åtgärder Statkraft kan vida för att minimera eventuella skador. Idag har de sex områden som lämnades in för tillståndsprövning 2008 vunnit laga kraft, och begränsningar har gjorts med hänsyn till bland annat rennäringen motsvarande 100 av ursprungliga 460 vindturbiner. Statkraft pekar också på att i tillstånden finns krav på åtgärder som uppföljande studier av hur rennäringen påverkas under fyra år, och under prövotiden finns också krav på stödutfordring och transport av renar. ”SSVABs uppfattning är genom en konstruktiv dialog från båda parter och med de föreskrifter som finns i tillståndsbesluten kan rennäring och vindkraft samexistera”, skriver Statkraft, som pekar på att ”man måste utnyttja både södra och nor- ra Sverige för att tillgodogöra sig de bästa vindlägena för att Sverige ska nå det mål Sveriges riksdag satt upp för förnyelsebar energi”. Björn Linder vid Svenska Samernas Riksförbund (SSR) i Umeå pekar på att i ett läge där det trots allt kommer mycket vindkraft, krävs rådgivning och information till samebyarna. Därför har SSR startat projektet Biegga som betyder vind. –Vi ska ge rådgivning till våra medlemmar som kallas för vindarnas folk, säger Björn Linder, som berättar att projektet startade 2011 och pågår till årets slut. –Det handlar om att infomera om regler, lagar och avtal, och att ge information om renskötselrätten. Projektet är finaniserat av Sametinget, Energimyndigheten, Länsstyrelsen i Norrbotten, Regionförbundet i Västerbotten och Länsstyrelsen i Jämtland. Målgrupp för projektet är landets 43 samebyar, samt de ”koncessions samebyar” som finns i Tornedalen. –Ett viktigt projekt eftersom att samebyarna, mer eller mindre kommer att påverkas av vindkraften. Det kommer att byggas 4 400 verk inom renskötselområdena i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten, samt en del av Västernorrland och Dalarna. –Det innebär att det försvinner mycket renbetesmark. Vi vet att verken ger störningar där renen undviker vindkraftverk på ett avstånd av fem kilometer.Detta påverkar både renbeteslanden och vandringslederna, säger SSRs projektledare. Han pekar på att vindkraft är detsamma som etablering av stora industriområden som kommer att försvåra renskötseln. –Det vi kan hoppas på är att byggnationerna lugnar ned sig, å andra sidan har svenska staten sagt att detta ska fram, så det ser mörkt ut för rennäringen, säger Björn Linder. Tommy Norin Det förnybara energibolaget Vindkraft Biogas Vattenkraft Vindkraft Triventus är ett förnybart energibolag med fokus på vind, vatten och biogas. Vi är specialiserade på utveckling av hållbara affärsprojekt, från idé till återvinning och har en kompetensbredd som gör oss unika på marknaden. Tel: 010 - 45 40 600 E-post: [email protected] v i n d k r a f ttidningen 34 nr 1 2012 Havator lyfter i Östersund I 38 år har kranföraren Lars–Erik Göransson i Östersund jobbat med tunga lyft där vindkraften givit honom och företaget Havator full beläggning –Vindkraften är speciell. Detta kräver precision, men det brukar fungera bra eftersom allt är så väl förberett när vi rullar in med kranen, säger han. När vindkrafttidningen besöker Havator i Lugnvik i Östersund står Lars–Erik Göranssons 65 ton tunga tyskbyggda mobilkran parkerad under ett skärmtak. Detta beroende på att det är sen fredag, men oftast är föraren och det gigantiska fordonet på rull till uppdrag där vindkraften tagit en allt större del. Lars–Erik Göransson är den förare som arbetat flest år vid Havator, tidigare Norrlandskranar som från början hette Forsgrens. November 2011 såldes Norrlandskranar till finska Havator, specialist på tunga lyft, specialtransporter och montage. –Det här är som i det militära. Det krävs mycket precision och fingerkänsla men det har gått bra. Jag är ju fortfarande kvar, ler Lars–Erik, som styr en kran som klarar lyft upp till 100 ton. Kent Lindgren är arbetsledare vid Havator i Östersund. Han säger att bolaget kan erbjuda en totallösning när det gäller transport, montage och lyft. Företaget sysslar också med gjutning av betongfundament för vindkraftstorn, och den verksamheten har ökat kraftigt. Det sker i samarbete med Härnösands Kranlyft som har en specialbil för betonggjutning placerad hos Havator i Östersund. Tekniken fungerar så att när Hammerdals betonggjuteris små mobila betongblandare kör fram till platsen där gjutningen ska ske, tippar de mobila bilarna betongen i den väntande betonggjutningsbilen. Den är försedd med en 36 meter lång arm som lägger ut betongen. –Vår bil lade ut all betong till de 48 verken i Havsnäs, och var med vid Raftsjöhöjden. Nu väntar jobb där vi ska lägga ut 37 000 kubikmeter betong i Mörttjärnsberget och Stamåsen. Vi inledde det arbetet i november förra året och fortsätter i april. Vi har bra beläggning på betongbilen två år framåt, och fortsätter detta får vi ta mer hjälp av Härnösands kranlyft som har fler bilar. –Och jag tror att företagets ägare Bertil Magnusson får investera i fler bilar om vi ska kunna möta behovet från vindkraften, och den övriga privata marknaden, säger Kent Lindgren. Havator har 600 anställda i Sverige. 40 av dem finns i Östersund med fem mobilkranar och en lastbil i depån. Kent Lindgren förklarar att de största mobilkranarna som tar de tyngsta och högsta lyften bokas vid terminalen i Umeå. –Hos oss i Östersund bokas de hjälpmaskiner som behövs för att serva de större kranarna vid vind- kraftsplatsen, säger Kent Lindgren, som uppger att det är vanligt med lyft på 70–100 ton upp till vindkraftstornen. –Ett maskinhus till vindkraftverket kan väga 70 ton, en vinge fem ton. –Det är otroliga krafter igång, säger Kent Lindgren, som pekar på att alla de projekt som varit igång har givit Havator ett ordenligt lyft i verksamheten. –Vi har full beläggning på lyftsidan flera år framåt, säger Havators arbetsledare, som pekar på att företaget tar också på sig att lossa vingar, maskinhus och torndelar vid hamnen i Husum utanför Örnsköldsvik. Tommy norin Norconsult öppnar i Östersund Norskägda Norconsult med 14 kontor i Sverige utökar verksamheten genom att öppna verksamhet inom Campus området i Östersund 2 april. –Det händer mycket intressant i Jämtland/Härjedalen, inte minst inom vindkraften, säger Lena Gustafsson, teamledare för området projekt och byggteknik,verksam vid Norconsults kontor i Sundsvall. Etableringen i Östersund skapar tre nya arbetstillfällen där Lena Gustafsson säger att det varit lätt att hitta medarbetare med rätt kompetens. –De som ska arbeta i Östersund har främst elkompetens med inriktning emot vindkraftsparker, säger teamledaren, som pekar på att Norconsult har redan intressanta kunder i regionen. –Det motiverar etableringen i Östersund, säger Lena Gustafsson, som uppger att förra året började bolaget inrikta sig på området energi. –Självklart kommer vi att vara på banan med att lämna offerter kring de vindkraftsetableringar som kommer, säger Lena Gustafsson, som bedömer att det är möjligt att projekteringsföretaget kan ta marknadsandelar i länet. Norconsult AB i Sverige ingår i norska Norconsult med specialitet att ta på sig projektuppdrag. I Sverige har företaget bland annat gjort en konsekvensutredning kring en vindkraftspark i Falkenberg och gjort geotekniska undersökningar kring vindkraftsetableringar i Varberg, Kristianstad och Eskilstuna. Norconsult Sverige har funnits i Sverige sedan 2007 och omsatte 257 miljoner kronor förra året med 350 anställda. Tommy Norin Lena Gustafsson Norconsult Intresserad av vad vindkraftsbranchen betyder för dig? Vänd dig till Vindkraftcentrum.se Eller Ragunda kommuns Utvecklingsstab Anders Blomberg [email protected] 0696-682195 Näringslivsfrågor Bredband! Intresserad av vad vindkraften kan ha för betydelse för bredbandsutbyggnaden i områdena? Anna-Märta Johansson [email protected] 0696-682108 Bredbandsfrågor jamtvind.se Vindkraft Ragundaföretagare! Förenade Vindbyar! Vi arbetar med vindkraftsutvecklingen och bygdeutvecklingsfrågor i det direkta området för utbyggnationer samt med frågor gällande återbäring. Ring Staffan Magnusson, 070-3340679, eller Gunilla Lundin, 070-6316631 från Förenade Vindbyar för mer information. bc_as_01.indd 2 10-08-25 09.43.04 Jämtvind AB, Jämtvindhuset, Kullstavägen 104, 840 70 Hammarstrand, tel.+46(0)696 765100, [email protected], www.jamtvind.se Anders Strömb Jämt Vind AB | Anders Carlssons gata 18 | 417 55 Göteborg | Swed Tel.+46(0)31 3200200 | Fax.+46(0)31 508040 | Mob.+46(0)708 6627 [email protected] | www.jamtvind.se bc_as_01.indd 1 MOBILKRANAR Havator har lång erfarenhet av att arbeta med vindkraftverk, allt från lossning i hamn, transport till site och montage av vindkraftverken. Vi har kranar upp till 1200 ton. Kontakta: Östersund Sundsvall Örnsköldsvik Umeå Luleå 063-51 70 50 060-66 91 00 0660-37 62 20 090-71 56 60 0920-25 06 40 Havator har kranar och lastbilar i hela Sverige Vi utför vindmätning, tillståndsansökningar och projektering av vindkraftprojekt. Kontakt: Eva Stjernström 070-522 3973 [email protected] Åsarna vi ansluter vindkraft 0687-552 00 , www.btea.se Vi utför de flesta typer av elinstallationer även projektering, beredning och utförande inom vindkraft, luftledning och kabelnät. Välkommen Tobias 070-3269447 Conny 070-6690747 [email protected] Industriområdet 505 840 70 Hammarstrand Bli delägare i ett vindkraftverk! Som delägare i ett vindkraftverk köper du el till självkostnadspris. dessutom gör du en verklig miljöinsats. Just nu pågår försäjningen av nya vindandelar! ENDAST 20 öre/kWh* *66,9 öre/kWh inkl.skatter och avgifter. www.o2.se vindkraft sedan 1990 En andel i något av våra verk kan säkra både pension, gård och företag. När du väljer Eolus och vindkraft investerar du i kommande generationer. En grön placering som kan bli lönsam ur flera synvinklar. Du är kanske lantbrukare eller har skog, funderar över arvsskifte och hur näringen ska leva vidare. Eller du har en välmående rörelse och vill se på olika långsiktiga investeringsalternativ. Möjligheterna är många. Kontakta oss så får du goda råd för en hållbar framtid. Största möjliga miljöhänsyn och lokalt engagemang är nyckelord. Noterat på First north. www.eolusvind.com, [email protected], Tel. 010 199 88 00 HÄSSLEHOLM | HALMSTAD | VÅRGÅRDA | UDDEVALLA | MOTALA | FALUN | SUNDSVALL | KIL
© Copyright 2024