1. No category

RAPPORT .3639
Cesium i sediment
efter olyckan i Tjernobyl
Manuela Nötter
Avdelningen för miljöövervakning
1989:3
CESIUM I SEDIMENT EFTER OLYCKAN I TJERNOBYL
MANUELA NÖTTER
BESTÄLLNINGSADRESS
Naturvårdsverket
Informat i onsenheten
Box 1302
171 Ib Solna
Tel: 08/799 10 00
ISBN
ISSN
91-620-3639-4
0282-7298
INNEHALL
SID
Inledning
1
Provtagning och analys
2
Resultat
3
Sammanfattning
6
Referenser
7
Figurer
1. Provtagningsstationer vid sedimentprovtagning under juli 1986.
8
2. Provtagningsstationer vid sedimentprovtagning utanför Oskarshamns kärnkraftverk under september 1986.
9
3. Depositionen
av Cs-137 över Sverige efter olyckan i Tjernobyl.
KBq/m2. Efter S6AB:s flygkartering under 1986.
10
4. Koncentrationen av Cs-137 i ytskiktet 0-2 cm i sediment utefter
Bottenhavskusten. Bq/kg t.v.. I stapel diagramet jämförs resultaten 1986 med medel koncentrationen av Cs-137 i sediment från
samma område 1983.
11
5. Koncentrationen av Cs-137 i ytskiktet 0-2 cm i sediment utanför
Oskarshamns kärnkraftverk. Bq/kg t.v.. I stapel diagramet jämförs
resultaten 1986 med medel koncentrationen av Cs-137 i sediment
från stationen i samma område 1983.
12
6. Koncentrationen av Co-60 i ytskiktet 0-2 cm i sediment utanför
Oskarshamns kärnkraftverk. Bq/kg t.v.. I stapel diagramet jämförs
resultaten 1986 med medel koncentrationen av Co-60 i sediment från
stationen i samma område 1983.
13
7. Koncentrationen av Cs-137 som funktion av GF % i sediment
utanför Oskarshamn 1986.
14
8. Koncentrationen av Cs-137 i ytsediment (0-2 cm) från station 2
i Hamnefjärden samt utsläpp från OKG. Bq/kg t.v. respektive
Bq 10 7 .
15
9. Koncentrationen av Co-60 i ytsediment (0-2 cm) från station 2
i Hamnefjärden samt utsläpp från OKG. Bq/kg t.v. respektive
Bq 10 9 .
16
10. Koncentrationen av Cs-137 i ytsediment (0-2 cm) från station
101 och 68 i Forsmarkområdet samt utsläpp från Försmårkverket.
Bq/kg t.v. respektive Bq 10'.
17
11. Koncentrationen av Co-60 i ytsediment (0-2 cm) från station
101 och 68 i Forsmarkområdet samt utsläpp från Forsmarkverket.
Bq/kg t.v. respektive Bq 10 9 .
18
Tabeller
1. Koncentrationen av gammastrålande nuklider i ytsediment (0-2 cm)
från kuststräckan Söderhamn - Gotland juli 1986. Bq/kg t.v..
* = Ponar hämtare.
19-21
2. Koncentrationen av gammastrålande nuklider i ytsediment
(0-2 cm) från 0KG:s intensivprogram september 1986. Bq/ka t.v.
± Sd %.
22-25
3. Koncentrationen av radionuklider i sediment frän station 2
i Hamnefjärden. Bq/kg askvikt. Sedimenten har tagits med
topplod.
26-27
4. Koncentrationen av radionuklider i sediment från station 101
i Biotestsjön. Bq/kg t.v.. Sedimenten har tagits med topplod,
Q = 15mm.
28-29
5. Koncentrationer av radionuklider i ytsediment (0-2 cm) från
stn. 68 (N 60 25 73 E 18 10 35) utanför Forsmarks kärnkraftverk under 1986 och 1987. Vid provtagningen har topplod
använts. 0 = 15mm.
30
Jämförelse mellan tidigare sedimentundersökningar och
de nu redovisade.
31
CESIUM I SHHMEMT EFTER OUK3ON I ISEfNXKL.
INLECNDC.
En star del av de radioaktiva nuklider sen frigjordes vid olyckan i
Tjernobyl har fastlagts i sedimenten. Svenska norrlandskusten
belastades relativt kraftigt av nedfallet från Tjernobyl och
koncentrationen av Cs-137 och Cs-134 steg snabbt i sediment från
kustnära områden. Efterhand transporteras dessa sediment och därmed
även nukliderna vidare till ackumulationsbottnar längre ut från kusten.
Under 1982 genomfördes omfattande sedimentundersökningar avseende
koncentrationen av gamnastrålande nuklider utanför Oskarshamns
kärnkraftverk. Sanna år erhölls också sedimentprover från vissa av
FMK:s bottenfaunastationer för gammaanalys. Motsvarande regionala
sedimentkartering utanför Forsmarks kärnkraftverk utfördes 1983.
Dessutom kontrolleras aktiviteten i sediment från två lokaler i
Bottenhavet årligen av finska forskare. Med utgångspunkt från dessa
data kan bakgrundsnivån av Cs-137 från tidigare atmosfäriskt nedfall
fastställas för området.
I den ordinarie omgivningskontrollen insamlas varje månad ett
sedimentprov från närområdet vid varje kärnkraftläge. Efter olyckan i
Tjernobyl kompletterades den månatliga sedimentprovtagningen i Forsmark
med ytterligare en station utanför Biotestsjön. Vid kärnkraftlägena
genomförs också ett utökat kontrollprogram vart fjärde år som bl.a.
innefattar en relativt omfattande sedimentprovtagning. Under 1986
gällde detta OKS. Få grund av olyckan i Tjernobyl insamlades under
sommaren 1986 också sediment från kuststräckan Söderhamn-Gotland för
att få en uppfattning om eventuellt tidigt tillskott av cesium i
sedimenten.
Även andra prover insamlades med anledning av olyckan i Tjernobyl
såsom vatten, alger och fisk. Dessa resultat publiceras fortlöpande i
SNV:s FM serie.
OCHNAUS.
Med Neimistöhämtare ( O =5 cm ) insamlades i juli -86 sediment från nio
stationer längs upplandskusten i samband med provtagning för analys av
organiskt bundet klor, se figur 1. Utanför Oskarshamns kärnkraftverk
gjordes provtagningen i september 1986 enligt det utökade
CBqivningskontrollprogramet. Provtagningslokalerna framgår i figur 2.
Vid provtagningen utefter kuststräckan Söderhamn - Gotland togs vid
varje station oftast 5 proppar 10 cm långa som skivades i 2 an tjocka
skikt. Sedimentskikt från samma nivå och station sammanfördes så ett
prov på ca 120 ml erhölls. Vid station SR 5 togs även prov med
ponarhämtare. Analys av organiskt klor skulle utföras på skiktet 0 - 1
cm varför, man vid några lokaler, även insamlade motsvarande prover
för analys av gammastrålande nuklider. Även vid provtagningen utanför
Oskarshamns kärnkraftverk användes Neimistöhämtare men här insamlades
endast ytskiktet 0 - 2 an från varje station.
Proven homogeniserades och tätheten bestämdes med pyknometer innan
proven torkades i 105°C under ett dygn. Torrsubstanshalten
(TS=torrvikt/våtvikt i %) bestämdes innan provet överfördes till
absolutkalibrerad geometri för ganmaanalys. Askhalt
(AS=5askviJrt/torrvikt i %) samt glödförlust (GF=100-AS) beräknades efter
askning i 550°C under ett dygn.
Vid ganmaanalys har Ge-detektorer (upplösning 2 KeV FWHM vid 1.33 MeV)
kopplade till en mångkanalysator kalibrerad med 4096 kanaler använts.
Proverna mättes under ca ett dygn bakom 10 an:s blyskydd.
Nuklidkoncentrationen anges i Bg/kg torrvikt utom resultaten i tabell 3
som anges i askvikt. Oetektionsgränsen varierar med provmangd och
mättid och är omkring 1 Bg/kg t.v. för Cs-137. I allmänhet har endast
ytskiktet 0-2 cm analyserats.
De månadsvisa resultat som också redovisas här (stn 2 OKG, och stn 101
och 68 Forsmark) rapporteras inom kärnkraftverkens ordinarie
omgivningskontroll. Provtagning sker med topplod (diameter 15-30 mm).
Oftast insamlas 10 proppar vid varje station och ytskiktet 0-2 an tas
till analys. Proverna analyseras vid kärnkraftverken efter
interkalibrering av analysförfarandet med Statens Strålskyddsinstitut.
FESULDCT.
Havsbottnen kan grovt indelas i:
-ackmmilationsbottnar. dvs cmråden där finkornigt material kan
deponeras; TS<25%.
-transportbotten, dvs områden där finmaterial diskontinuerligt
deponeras; 25 %<TS<50%.
-erosionsbotten. dvs områden där erosion kan förekomna och finkornigt
material inte deponeras; TS<5Ol.
För långsiktig uppföljning av cesiumkoncentrationen i sediment bör
provtagningen göras på bottnar mad goda adanulationsförhållanden. Vid
den ordinarie omgivningskontrollen av radioaktiva utsläpp från
kärnkraftverken är bottenförhållandena oftast dåliga då kraftverken,
för att förhindra ackumulation av radioaktiva nuklider, har
lokaliserats till platser utefter kusten där det är erosions- eller
transportbottnar.
Analysresultaten framgår i figur 4 - 6 och tabell 1 - 5 . I de prover
som insamlades i juli runt Upplandskusten kan ett stort antal nuklider
från nedfallet från Tjernobyl påvisas såsom Zr-95, Nb-96, Ag-110m, Ru103, Ru-106, Ce-141 och Ce-144. Flertalet av dessa har relativt kort
halveringstid (omkring 1-2 år). Den nuklid som på sikt kommer att ha
betydelse är framförallt Gs-137.
Högst oesiumkonoentration registreras vid stn 426 (5400 Bg/kg t.v.).
Denna kuststräcka var hårdast belastad av nedfallet från Tjernobyl
(figur 3 ) . Koncentrationen av Cs-137 i sediment avtar både söderut och
norrut.
I jämförelse med resultaten från sedimentprovtagningen 1982 är
koncentrationen av Cs-137 3 - 4 ggr högre 1986. Stationerna närmast
kusten har högre koncentration än de längre ut, vilket tyder på att
transporten av kontaminerat material från landsidan ännu inte i någon
större utsträckning har hunnit påverka sedimenten längre ut i egentliga
Östersjön.
Koncentrationen av Cs-137 i skiktet 0 - l an är ungefär dubbelt så hög
san i skiktet 0 - 2 an vid de tvä stationer där analys av båda skikten
3
är genomförd. Sä gott son allt nytillfört Cs-137 finns son väntat i
ytskiktet.
Vid station SR5 togs prov ned tvä olika häntare "Neinistö" och "Ponar".
Ett något fastare sedinent erhölls ned Panarhäntaren. Koncentrationen
av radionuklider var för flertalet äanen lägre i sodimpntprovet som
togs ned Ponarhäntaren. Eventuellt har en del av det "aktiva" övre och
mycket lösa delen av sedinentet inte kunnat tillvaratas i sanna
utsträckning ned Ponarhäntaren.
Utanför Oskarshamns kärnkraftverk genanfördes provtagningen ca tre
lw^nfyfrM* senare, i september 1986. I genomsnitt är Cs-137
koncentrationen mycket lägre än vid Bottenhavskusten. Denna södra del
av sverige belastades också i mindre utsträckning av nedfallet från
Tjernobyl. Men även bottenförhållandena för sedimentation är sämre (TS
är oftast >25%). Djuphålan vid stn 41 har relativt låg koncentration
(100 Bo/kg t.v.) nen visar trots detta en koncentrationsökning för Cs137 på 56 % jämfört med resultaten 1982. Vid station 43 i Kalmar sund
är Cs-137 koncentrationen 1986 lägre än 1982. 1 stora delar av Kalmar
sund är bottenförhållandena svåra vad gäller sedimentprovtagning. I
stor utsträckning är det ren transportbotten och sedimenten ligger och
rullar utefter bottnarna. Provet 1986 skiljer sig också från provet
1982 vad gäller viktiga sedimentparametrar (t.ex. TS; 1982 23 % och
1986 74 % ) . Det är därför inte meningsfullt att jämföra Cs-137
koncentrationen 1986 med resultatet från 1982.
Kobolt-60 kan påvisas i nära anslutning till Hamnefjärdens mynning samt
i djuphålan. Koncentrationen av Co-60 har inte ökat genomgående i
sedimenten jämfört med 1982. Vid station 32 närmast Hamnefjärden har vi
dock högre värden 1986 än 1982 vilket kan bero på en uttransport av
sediment från Hamnefjärden i samband med start av tredje reaktorn vid
Oskarshamn. Under 1982 - 1983 vidgades Hamnehålets mynning och 1985
startades den tredje reaktorn viket innebar förändrade
strömförhållanden i Hamnefjärden. Koncentrationen av Co-60 har också
ökat i djuphålan stn 41.
Mängden organiskt material har betydelse för koncentrationen av
radionuklider framförallt för Cs-137. För att cesiumkoncentrationen i
4
sedimenten skall kura» jämföras vid olika stationer bör parametrar som
TS och AS vara relativt lika. Sambandet mellan glödförlust och
koncentrationen av Cs-137 i sediment utanför Oskarshamn har beräknats
till Konc. Cs-137 Bq/kg t.v. = 7.78 GF * - 7.470 (n=14f r=0.839 ***) se
figur 7.
Vid två stationer 39 och 40 har djupare skikt (39; 2 - 4 an och 4 - 6
cm, 40; 2 - 4 an) analyserats. Koncentrationen av cesium i ytskiktet är
ca 4 ggr högre än i djupare skikt vid båda stationerna.
Sedimentresultaten från station 2 (se figur 2 och 8 - 9) i Hamnefjärden
är hämtade från den ordinarie omgivningskontrollen utanför Oskarshamn
se tabell 3. Hest frekvent påvisas Co-60 och Cs-137 men även Mn-54,
Zn-65 och K-40 rapporteras sporadiskt. Även här avspeglas nodfallet
från Tjernobyl i en ökning av Cs-137 koncentrationen. Halten har i
detta område ökat från 24 Bq/kg t.v. 1986 till omkring 42 Bq/kg t.v. i
mitten av sannaren 1987. ökningen har gått relativt långsamt jämfört
med resultaten från Bottenhavskusten. Stationerna inne i Hamnefjärden
var inte riktigt de sanma vid undersökningen 1982 men koncentrationen
av Cs-137 var omkring 70 - 40 Bg/kg t.v. i närliggande lokaler.
Månatligt utsläpp av Cs-137 från OKS var omkring 85 - 320 10 7 Bq under
maj - augusti 1986 och lägre än 30 10 7 Bq 1987. Station 2 påverkas
relativt direkt av utsläppet från kraftverket och sedimenten visar
också stora fluktuationer mellan månaderna. Medelvärdet 1986 för Co-60
i sediment från station 2 var 391 Bg/kg t.v. och 1987 237 Bg/kg t.v..
Resultaten från 1982 koraner från närliggande stationer och varierade
mellan 2800 -"640 Bq/kg t.v.. Nuklidkoncentrationen 1986 var, för båda
nukliderna, lägre än under 1982 vilket förstärker hypotesen om en
uttransport av sediment från Hamnefjärden (jämför med resultatet från
station 32 i den regionala undersökningen).
I anslutning till Forsmarks kärnkaftverk finns två stationer där
sediment insamlas varje månad f r o m maj -86. Resultaten redovisas i
figur 10 - 11 och tabell 4 - 5 . Som tidigare nämnts påvisades ett stort
antal nuklider från Tjernobyl, t.ex. Zr-95, Nb-95, Ru-103, Cs-134, Cs137, Ce-141 och Ce-144. Nukliderna Zn-65, Co-60, Mn-54 och Co-58 kommer
däremot huvudsakligen från Forsmarks kärnkraftverk. Vid stn 68 är det
ackumulationsbotten och den kustnära sedimentationen av Cs-137 från
5
Tjemobyl avspeglas på ett bättre sätt än vid t.ex. stn 101 i
Biotestsjön med mycket dåliga sedinentationsförhållanden. Vid båda
stationerna registreras en markant (ca 10 ggr) ökning av
cesiiankoncentrationen i sediment efter olyckan i Tjemobyl. Station 68
utanför Biotestsjön påverkas, i större utsträckning än station 101,
också av utsläpp från den tredje reaktorn i Forsmark. De relativt stora
utsläpp av Cs-137 i augusti -86 och april-maj 87 ger en kraftig ökning
av oesiurokoncentrationen i sedimenten (se figur 30).
Utsläppen av Go-60 från kärnkraftverket i Forsmark har varit lägre 1937
än 1986 och koncentrationen i sediment från närområdet har också
minskat något både i Biotestsjön och vid station 68. I nedfallet från
Tjemobyl har Cö-60 påvisats om än i mycket låga halter och då
företrädesvis i norra Uppland och Gävlebukten. Eftersom koncentrationen
av Cö-60 i sediment tycks minska i Forsmarks närområde kan nedfallet
från Tjemobyl inte ha inneburit någon Cb-60 deposition av betydelse
för området.
SMHVNFKT1MINS
Under 1986 genomfördes två sedimentprovtagningar i Östersjön i avsikt
att analysera gairmastrålande nuklider. I juni togs 9 prover
företrädesvis i Bottenhavet och i september 12 stationer utanför OKG,
kärnkraftverket vid Oskarshamn. I Bottenhavet var avsikten att i ett
tidigt skede studera nedfallet av cesium från olyckan i Tjemobyl och
utanför Oskarshamn karteras utsläppet från kärnkraftverket
rutinmässigt vart fjärde år. Koncentrationen av cesium i ytskiktet 0 2 an har ökat och då speciellt vid kustnära stationer i Bottenhavet dar
värden mellan 1000 - 5400 Bq/kg t.v. har uppmätts. Jänifcrt med en
undersökning 1982 har koncentrationen av Cs-137 i utsjöstationer ökat
ca 4 ggr i Bottenhavet och är t.ex. 400 Bg/kg t.v. vid stn SR 5. I
Östersjön är koncentrationen lägre omkring 100 Bq/kg t.v. på
motsvarande bottnar. För utsjöstationer i östersjon har
cesiumkoncentrationen ökat med ca 50 % jämfört mod resultat från 1982.
Utanför OKG är det företrädesvis transport- och erosionsbottnar med
låga koncentrationer av radionuklider. Koncentrationen av Cs-137 och
Cc-60 har minskat i Hamnefjärdens sediment. I samband med utbyggnaden
av den tredje reaktorn vid OKG vidgades Hamnefjärdens mynning 1982-83
vilket torde ha medfört en uttransport av sediment. I sediment från
6
stationen utanför Hamnefjärdens mynning har koncentrationen av Co-60
ökat från 23 Bg/kg t.v. 1982 till 32 Bq/kg t.v. 1986.
Referenser.
Annual Report, (1984). Studies on Bitfircraental Radioactivity in
Finland 1983." Institute of Radiation Protection,
Strålsäkethetsinstitutet, Helsinki.
Grinas, U., (1983) Några långlivade radionuklider i Biota och Sediment
från svenska vatten. SNV PM 1702.
Håkansson, L., Jonsson, P. and Jonsson, B., (1987). Distribution of
chlorinated organic substances fro» paper and pulp industries.
Håkansson, L., Jonsson, B., Jansson, P. och K. Hartinsen, (1988).
Påverkansområden för klorerat organiskt •aterial från massablekerier.
Slutrapport. SNV rapport 3522.
Nötter, M., (1983). Metallhalter och rjiwn-trålande nuklider i sediment
från R K : s bottenfaunastationer i Bottniska viken och Bottenhavet 1982.
SNV, HKk stencil.
Nötter, M., (1984). Génaastrålande nuklider i sediment utanför
Oskarshamns kärnkraftverk 1982. SNV IM 1814.
Nötter, M., (1985). Radionuklider i sediment runt Forsnarks
kärnkraftverk SNV IM 1921.
Rappe, C., (1987). Klorerade Dibensodioxiner och Dibensofuraner samt
extraherbart organiskt bundet klor. Delrapport, Forskningfssekretariatet
SNV.
Statens Strålskyddsinstitut. (1986). Oingivningskontroll OKS
Intensivprogram. Diarie nr 823/92/86.
Figur 1.
Provtagningsstationer vid sedimentprov tagning under juli 1986.
ViiL.U.-i v ik
>H km
uj.
2.
ProvtaqruiiijSbtat toner v i d
sediinentpruvtaijniiuj
u t a n f ö r Oskarbhamns k ä r n k r a t tvc*rk und^r
A36
3U 36 A 37
AA A
35
0»
sept.
Figur 3.
Depositionen av Cs-137 över Sverige efter olyckan i
Ijernobyl. KBq/m2. Efter SGABrs flygkartering under 1986.
in
Figur 4. Koncentrationen av Cs-137 i ytskiktet 0-2 cm i sediment utefter Bottenhavs
kusten. Bq/kg t.v.. I stapeldiagramet jämförs resultaten 1986 med medelkoncentrationen av Cs-137 i sediment från samma område 1983.
. 414
Söderhamn i
#
1982
SK •>
1986
7A
Gävle
Skutskär
Cs-137
Bq/kg t . v .
5000 -
4000 "
3000 -
2000 .
1000 -
Stn
414
426
7
n
7A
301 SR S
F 64
40A
Viiiitervik
11
30
40A
Figur 5. Koncentrationen av Cs-H7 i ytskiktet 0-2 cm i sediment utanför Oskarshamns
kärnkraftverk. Bq/kg t.v. I stapeldiagramet jämförs resultaten 1986 med
medel koncentrationen av Cs-137 i sediment från stationen i samma område 1985.
Cs-137
Bq/kg t . v .
\
A 41. 50 "
60 -
A 40
A 39
A38
J33 3fc
36 A 37
Simpevarp ^ A
AA A
AU2
Ar 82 86
Stn
A 43
50-
f.s-157
57
H2 86
82 86
58
Cs-137
Bq/kc] t . v .
rflm
t.v.
Ar 82 86
ritn
KolMor
Ar
82 M
m
Stn
4 '>
!Xl
82 (V,
32
82 86
82 86
"5 5
5^t
82 86
5',
82 86
56
82 86
Figur 6. Koncentrationen av Co-60 i y t s k i k t e t 0-2 cm i sediment utanför Oskarshamns
kärnkraftverk. Bq/kg t . v . . I stapeldiagramet jämförs r e s u l t a t e n 1986 med
medelkoncentrat i.onen av Co-60 i sediment från stationen i samma område i98>.
Co-60
Bq/kg t . v ,
A 41
30 .
,-n
fl
AT
82 86
82 86
82 86
Stn
37
38
40
A 40
A 39
—
Co-60
Bq/kg t . v .
30,
rn
Co-60
Bq/kg t . v .
.Ar 82 86
Stn
30-
KolMor
13
32
82 86
82 86
33
34
82 86
35
82 86
36
82 86
I n.jur 7 .
Konc. Cs—137 som funktion ov GF %
i sediment utanför Oskarshamn 1986.
2
200
190
180
170
160
150
140
13O
12O
110
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
O
-10
a
D
a
i
l
i
2
4
6
i
I
3
I
I
10
I
I
12
I
I
14
I
I
16
GF
Q
Cs—137 Bq/kg t.v.
regressions linje
I
I
18
I
I
20
I
22
! ujur 8. Koncentrat uinen av Cs-M7 i y t KPrl.imeriL (0-2 cm) f r ä n s t a t i o n 2 i Hamnefjärden samt u t s l ä p p
f r å n OKG. Bq'kq t . v . r e s p e k t i v e Bq 10 .
Cs-137
Totalt utsläpp
1+2+3+ClaB
Cs-15
Bq lO'
500
200
100 _L
i
; i
i i iJ i ~
Figur '>. Koncentrationen av Co-60 i ytsediment (0-2 cm) från station 2 i Hamnefjarden samt utsläpp
frän OKG. Bq/kq t.v. respektive Bq 10 .
Bq 10
Co-60
4 Bq/kq t.v.
Co-60
Totalt utsläpp
10 --2000
S __1000
J
1986
f
M
A
M
J
S
O
N
D
J
1987
F
M
A
M
J
J
A
S
Q. u
C CB
:C0 E
— f CO
CO
u
a t:tc E
—i -Jl
CO C-.
-u C
*— u
u,
c sco i
«— £ ^3 fe
CG
CO
C t. C U
tn u. tn u-
SS
I
en
o
17
Figur 11. Koncentrationen av Co-60 i ytsediment (0-2 cm) från station 10^ och 68 i Forsmarkområdet,
samt utsläpp från Korr.markverket. Bq/kg t. v. respektive Bq 10 .
Co-60
Bq
10
9
Utsläpp Forstnark
1 + 2
Utsläpp forsmark 5
Stn 101 Hiotesten
" Porsmark
Stn 68 Fornmark
100-
1986
Månad
Ar
Tabell 1. Koncentrationen av gammastrålande nuklider i ytsediment (D-2 cm) från kuststräckan
Söderhamn - Gotland juli 1986. Bq/kq t.v.. • = Ponar hämtare.
426
Station
Pofilt i on
N 61"24,08 i
E 17 23,50
7 A
SR 5
60°55,40|
17°29,90
60 58,18,
18 41,58
60°51,70|
19 03,74
61°O5,o|
19 35,0
Datum
860709
860709
860709
860709
860709
Skikt
0-2
0-2
0-2
0-2
0-2
Antal proppar
5
b
5
b
5
Täthet q/cm
1.24
1.23
1.60
1.37
1.18
IS ?i
26.5
27.2
58.1
37.3
18.4
AS %
91.6
92.5
98.1
95.1
90.0
25+9
9+2 3
420 + 3
120+19
170+15
Bq/kq t.v. t Sd?o.
Mn-54
9+37
13+33
Co-60
Zr-95
Nb-95
150+18
1O75±5
Ru-103
125+8
1038+2
170+10
2280+1
1475+2
280 + 7
250+5
240+10
230+8
100+29
Ru-106
388+22
1025+3
Aq-110m
100+14
150+2
27+20
9 + 32
24+30
Cs-134
1588+2
2650+1
290+2
220*1
190+4
Cs-1 J57
3550+1
5375+1
650 + 1
500i1
400+2
Ce-141
163+9
Ce-144
325+9
263+5
56+21
420+2
1075+6
1000+2
660 + 5
770 + J
1120+5
12000
5100
1740
K-40
Co-60 Bq/m
Cs-157 -"-
170+8
63+33
88
22000
36000
Tabel1 1. f n r t s .
30
40A
40A
18°20,90
20°18i66'
bti" 0 1 , 00
18° 5 0 , 00
58 0 1 , 0 0 ,
18° 5 0 , 00
860709
860709
860709
860709
860709
Skikt
0-2
0-2
0-2
0-2
0-2
Antal proppar
b
5
5
b
5
Täthet q/cm
1.44
1.51
1.20
1.1 3
1.1 3
TS °u
48.76
53.5
25.7
2 0 . 06
19. 1
AS °o
95.46
96.02
Mn-54
-
7±10
Co-60
4+17
20+3
Zr-95
75+9
50+8
180+5
Nb-95
425+3
310+2
1160+2
Ru-103
8H±8
260+3
Ru-106
-
170+6
Ag- 1 1 Orn
-
30+6
-
Cs- 1 "54
75i2
470+1
15+8
10+86
Cs-137
200t2
940+1
96+2
93+4
Ce-141
63+16
30+21
-
180+11
Ce-144
Ibtb
50+9
-
-
K-40
1 0 1 $+2
640+2
1153+3
860+2
60
320
-
-
190
2800
15200
550
440
400
Station
h 64
Position
N 6U° 1 1 , 50 *,
L 19°09,00
60°30,8 ,
Datum
Bq/kg t . v .
Co-60
120 ni djup
8 3 . 84
s Sd0»
Bq/m 2
Cs-137 Bq/tfT
44+8
60+16
89+4
143+30
076+4
Tabell 1. forts.
Station
30
\ 64
SR 5
Position
60°11,5(1,'
19°09,00
860709
0-1
290 m djup
61 o 0 5 ' o,
19 35,0
Datum
Skikt
59°12,95]
20°18,66
860709
0-1
Antal proppar
5
5
Täthet q/cm3
1.15
1.24
TS *
AS °o
21.76
86.39
30.3
860709
0-2
1.21
24 .2
91 .1
Bq/kq t.v. + Sd%
Mn-54
_
Co-60
3+30
/r-95
1725+1
-
29+22
Nb-95
11638*1
-
34*35
Ru-103
675+1
-
88+14
Ru-106
475*4
78+33
75+21
Aq-110m
-
4+100
Cs-134
58*4
169*2
75+4
Cs-'.37
21 J + 1
374 + 1
250+2
Ce-141
688+4
Ce-144
1465+1
1088+4
K-40
Co-60
9M1+2
793+3
2
10
r
1>
2
500
I40U
Bq/m
Cr.-I37 H q m
4+26
Tabell 2. Koncentrat ionen av qammastrå lande nuklider i ytsediment (0-2 cm) från 0KG:s i ritensivproqram
september 1986. Bq/kq t.v. ± Sd?o.
Station
32
Position
€
32 B
55
34
35
16 O 4i',05'
57°25,00',
16°45,50
57°25,30!
16 49,10
57°25,10',
16°54,10
1
N >7°24,82 ,
E 16°A1,00
Datum
860924
860924
860924
860924
860924
Skikt
0-2
0-2
0-2
0-2
0-2
Antal proppar
1
1
1
4
5
Täthet q/cm
1.79
1.79
1.84
1.90
1.58
TS %
69.9
70.7
75.7
76.3
59.8
AS %
93.8
98.4
98.6
98.4
96.6
1 +46
1 + 35
Mn-54
31+4
Co-60
6+60
b+29
30+15
38+31
25±30
330+4
4+13
2+50
9±4
11+6
Zr-95
Nb-95
Cs-134
3 ±40
4+34
Cs-137
1+15
8 ±7
6+17
40+11
8+33
Ce-144
K-40
Co-60
1 + 44
950+2
Bq/m
Cs-137 - " -
30
850+2
73O±5
103B+1
780
170
30
200
170
260
570+2
210
Tabell 2. fortö.
37
56
Station
\ 57^25,.50[
F i7°00,00
Position
59
58
U
40
17C'06Jin
•>7°29,Oo|
17°04,00
S7 34,00',
17 Q 18,00
^7°42,00!
17 42,00
Datum
860924
860924
8609?/;
860924
860924
Skikt
0-2
0-2
0-2
0-2
0-2
5
•>
b
1.20
1.10
26.2
16.2
40..5
86.0
78. 3
93.0
Antal proppar
I. 50
Täthet g/cm
1.67
TS %
AS %
67. !
97.4
92.4
Mn-54
2±40
4 i 59
Co-60
-
7r-95
-
20120
5i44
40±49
30+24
325+6
Ru-106
55i 19
Cs-134
7±4U
20t 10
Cs-137
14 + 8
9()± 5
Ce-144
-
2O±5H
K-40
Co-60
Bq/m
Cs-137 -"-
2
520+ 5
660 + 4
-
50
5 10
820
16±16
30+21
10+10
200 + 4
53+3
16+27
1
6901 )
1O2O±6
1313+2
70
410
710
580
Tabell 2.
forts.
Station
Position
41
N 38°08,00,
E 17°58,00
42
43
57°25,Oo|
17°07,00
W"17,82!
16 48,92
37 08, 00,
16°41, 00
Datum
86092^
86092^
860923
860923
Skikt
0-2
0-2
0-2
0-2
Antal proppar
S
b
4
3
Täthet g/em
1.11
1.46
1.6.5
1.72
TS %
9. 5
39.13
64.11
74. 16
AS °o
8.5.0
98.4 1 )
98.34
99. 27
Co-60
40±12
Zr-93
400+12
33+18
Nb-93
2210i4
270+6
Ru-103
160+21
10+^>l
Ru-IO6
230+22
18+29
Cs-134
50+17
5>±29
Cs-137
100+6
7+7
Ce-141
200+40
Ce-144
340 + 8
44+7
K-40
8">0+6
860£2
K)
•O
(32B) djup 42 ni
Co-60
Bq/m 2
Cs-137 -"-
1 + 19
80
86G
210
120
2+27
9.6+4
3+9
398+2
420+2
20
210
230
Tabell 2. forts.
Station
39
39
40
Position
57°34,Oo|
17°18,00
57°34,Oo!
17°18,00
57°42,Oo|
17°42,oo
Datum
86Q924
860924
860924
Skikt
2-4
4-6
2-4
Antal proppar
5
5
5
1.24
1.35
22.6
31.1
40.31
K-40
1826+2
597 + 5
1108+2
Cs-137
44+6
54+2
16±9
1.2+34
3 + 20
Täthet q/cm
rs %
AS %
-
Cs-134
Co-60
13+18
Mn-54
4 + 49
-
Ag-110m
-
Ru-106
Cs-137 Bq/m
Co-60 Bq/m
2 + 30
2
2
420
15
170
Tabell 5 . Koncentralinnen av radionuklider
i sediment
från
at ion 2 i Hamnof järden. Elq/kq askvikt
Sedimenten har tagits med I opp lod.
860 5
Ö604
860 ')
8606
8608
8609
H6 10
8601
8602
8607
Datum
T>.6
16. 6
2'>.0
29.4
16 .5
16. 2
1'). 6
IS. 6
16. 3
16.1
IS "a
76.8
70. 7
86.0
70.7
70 .2
73. 0
85.0
6S.S
71.0
67.9
AS "0
Bq/kq torrvikt.
K-40
570
V50
Mn-S4
27
To-60
S50
4.6
14
79
730
5600
520
150
97
160
160
2 30
31
39
11
28
100
\b-9S
Sn-113
Cs-134
Cs-137
Ce-141
41
42
54
49
18
38
12
so
a
co
a
oo
so
<—
a
00
r*>
00
O
00
o
a
oo
CT- r»
a
r-
a <-
a
r—• <—
CM
•
•
00
<—
so
*a
rao
o
a
r-
<-
sO
00
sc
sO
00
<—
O
O
sO
O
o
r-
so
iT03
i
so
•
a
CM
a
<—
a
1
1
CM
SO
O
CM
a
*—
<r
i
i
00
CM
u
o
CM
00
SO
sO
o co
sO
O
CM
sO
-w
O
cr
£
±j
CD
CO
Q
a?
o?
CD
in
1—
o
<r
i
c
r
03
•
\
o
1
sO
1
C
O
u
sO
1
C
rsi
27
1
r*
en Ce
n
_l U
i
o
^->
-M
o
CM
o
cr-
so
oo
sO
<—
as
+• 1
sO
OO
CM
+f
^—
*^s
CM
r—
CM
+1
+1 a
*—
'—
-ft
—
a
•i
a
—.
CM
CM
+1
CM
CM
+1
CO
sO
00
+1
-fl
o
o
o
T—
00
CM
-f|
CO
*—
CM
+1
SO
**>
+1
O
O
•
—)
Os
CO
a-
O
O
C!
sO
00
•
CM
-fl
Q
<—
+1
CO
a
*—
*—
o
CM
>—
+1
I—
a
o-
1
i
a
as
a
a
i
CM
-fl
O
+1
~
+•!
O
O
- " " • \
r-.
a
^
fM
CM
+1
1
<r
00
a
•—
-fl
•fl
'—
CM
d
o
a
T—
+i
Os
o
In
i—
CM
r—
a
—
CO
CC
a
SO
—
CO
*—
a
•
CD
0s
00
O
o
CM
•
E
£
O
sO
CO
1
i-T
i—
1
1
1
a a
CM
+1
-
^
i
sO
t—
CM
t—
i
a
o
o
+1
Q
a
sC
sO
•
sC
-ft
OS
C!
sO
co
co
i
•H
i
CO
+1
a
•M
o
CM
CO
C—
(—
•fl
•CM
sO
*—
•fl
•fi
O
a
CM
c
a
CO
sO
<—
CD
Q
1
<J
CM
OS
CM
>ca
—
E
1
r—
a
~
1
>**\
+i
sO
00
CM
+1
+\
Os
-fl
1
CM
•—
a
a
CM
l/N
11
•Si
CM
O
a
•
-fi
sO
CM
+1
a
a
o
CM
+i
i
a
o
CO
CM
—
1
i
•fl
1
a
s£3
s0
Q.
s0
3
C
•fl
s(b
~
•a
CO
en
o
o
sO
00
CO
CM
CM
00
o
a
j ^
-fi
I
aO
Qs
+i
o
CD
1
±j
•~t
>
er
CO
4«;
U
CO
5
^ - i
ro
x:
c
oo
o
o
O
5
O
sO
CO
•fl
. §
CM
I
I
I
co
I
er
OJ
t
•x:
CM
n
OJ
ut
co
sfl
+1
O
sO
00
<r
CM
+i
CM
+1
O
en
j -
00
ao
o a
t-
O
A-i
c
n
co
e
"co
a
aer
CG
o<t
1
te
i
ao
LP
1
O
sO
so
I
O
I
C
Os
I
I
er
or
u
2H
<
I
to
u
I
en
o
LJ
a
so
a
Q
o
sO
+i
CM
+1
O
a
SO
a
ao
o
•
a
c
a
a
co
i
a
a
a
a
^-M>
a
vC
CM
CM
•H
O
CM
r-
CM
O
•
a
i a
£
co
CD
+1
a
rco
CM
•I
+1
a
i
r00
a-
CM
a
r
CD
O
CM
SO
+r
SO
+1
a
a
so
1—
V>
+1
O
J^
00
+1
SO
<—
CM
+1
vO
+1
o
<r
+i
•—
a
•—
a
Q
so
i^.
•»•*
co
CM
—
"^
CM
+1
<T
+1
CM
+1
r-» r»
<—
c
o
00
CO
CM
+1
i o a o
sC
<—
^
^> o
1
\
C
o
^
r—
r-
0
u
u,
O
1—•*
,—1
c
.a
<B
E
3
*J
Q
o°
cr
y
\^
O"
CD
a
s:
(
CO
1
CO
C_j
29
Tabell 5 .
Koncentrationer av radionuklidor i ytsedirnont (0-2 cm) från stn. 6 8 . ( N 6 0 25 73
E 18 10 .ib)
utanför Forsmarks kärnkraftverk under 1986 och 1987. Vid prnvtaqninqen har topplod använtts. 0=15 rnm.
Datum
Antal proppar
860714
860821
4
Tät he»t q/cm
1.16
TS %
12.90
14.26
860919
861022
861110
870511
870626
10
10
10
W
10
1.15
1.11
1.14
1.17
24.14
29.31
15.28
16.64
15.75
87(J8U
1.07
27
AS %
Bq/kq t.v.
K-40
S31+.9
840 + 6
924+7
Mn-S4
7+32
25 + 18
28+20
13 + 39
5.8+82
11+55
4.4+98
1^8+4
193 + 6
62+5
164+3
96+3
28.7+19
3+124
Co-S3
Co-60
80+7
Zn-65
14 + 40
Zr-95
168+10
Nb-95
370+6
Ru-103
120+16
Ru-106
Aq-IIOm
5 5 5+5
27+76
Sb-125
770+4
830+3
15.1+19
13+14
454 + 8
969 + 4
4 + 40
51 + 25
44 + 7
79+20
11+67
35 + 44
-
288+6
225+12
321+10
190+16
14+35
109+13
91+20
9+183
194+21
363+20
238+14
106+19
39+31
25 + 30
69+30
18+24
33 + 29
14 + 21
5+78
13+30
149+9
9+31
50+50
Cs-134
180+4
490+2
543+3
232+1
502+1
339+1
99 + 6
98+3
Cs-137
430±1
1043+1
1435+2
529
1148+1
948 + 1
306+5
314 + 2
Ce-141
64 + 28
41+32
Ce-144
6S+27
^29+8
108+23
11+75
Jämförelse mellan tidiqare sedimentundersökmnqar och de nu redovisade.
Stations
beteckning
-86
-82-83
TS
0'
/O
GF %
-86
-82-83
-86
-82-83
Cs-137
Bq/kq t.v.
-86
-82-83
_,
5
64
7.0
14.0
42
12.0
17
21.2
38.0
63.4
14
9.6
2.2
69.9
757
73.4
1.5
1.2
35.2
58.8
7
35
43
27
49.1
22.8
0.73
40
40.3
6.1
41
114
51
9.3
38
4
59.0
m
32
33
9
37
8
36
12
Co-60
Bq/kq t.v.
-86
-82-83
Cs-137 ,
Bq/ni
-86
-82-
Co-60 2
ökning resp.
Bq/m
minsknmq
-86
82-83
Cs
Co
17
6.3
915
162
32
1
-
1.2
457
88
100
64
40
9.3
206
75
38
8
-
65
4.7
1.3
409
165
13.4
25
167
104
1.4
824
146
1.7
1.8
314
194
211
1
6
4
90
11
6
83
220
167
6.3
3
+
11
+
+
9
29
378
+
-
-
+
19
+
+
25
16
29
+
-
7.6
3.0
67.1
59.9
44.2
2.6
2.9
6.6
14
13
2.4
11
59.8
66.3
3.4
3.0
11
11
-
1.5
208
210
34
10
76.3
68.2
1.6
1.8
7
6
1
2.0
203
128
29
41
+
39
115
16.2
63.4
21.7
2.2
200
8
20
1.3
713
165
7.1
29
+
+
SR5
SR5
18.4
24
10
9.8
200
127
-
-
1737
660
+
/
F64
F64
20.50
47
4.5
12.9
160
45
-
945
640
+
+
42
24
64.11
60.8
1.5
2.9
10
12
3
_
2.5
209
211
3
Co ökat endast 4 stationer oftast utsjö stationer liten omfattning utom vid station 41 och 39.
Cs ökat alltid utom vid station 43 (transportbotten).
27
17.7
43
RAPPORT