Struktur för ledning och styrning i samverkan i
advisoryboard.se Struktur för ledning och styrning i samverkan i Skåne län En sammanfattning av 250 kloka människors arbete som omfattar socialtjänst och vård och omsorg ... eller beslutens väg till Kerstin Ett samarbete mellan företaget AdvisoryBoard, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne 3 Struktur för ledning och styrning i samverkan i Skåne län En sammanfattning av 250 kloka människors arbete som omfattar socialtjänst och vård och omsorg ... eller beslutens väg till Kerstin 4 5 Struktur för ledning och styrning i samverkan i Skåne län © AdvisoryBoard 2013 Text: Jörgen Wahl, Jessica Skantze och Stina Larsson Redaktör: Stina Larsson Illustratör: Joakim Larsson Grafisk form: Boklarssons Foto: AdvisoryBoard och Boklarssons Bilder och modeller i denna skrift tillhör företaget AdvisoryBoard. Kopiera och sprid gärna materialet, men ange alltid källan “advisoryboard.se”. 6 Innehåll Förord 008 Bakgrund och uppdrag 010 Vem är Kerstin? 012 Utgångspunkt för nulägesanalys - beslutsvägar 014 Syfte 017 AdvisoryBoard-metoden 018 Processvägen 020 Reflektioner från 50 enskilda samtal 022 Checklista för samverkan 026 Fem viktiga frågor som vi ger svar på 029 Utvecklingsområden för samverkan 043 Inledning utvecklingsområden för samverkan 044 Utvecklingsområde 1 048 Utvecklingsområde 2 054 Utvecklingsområde 3 060 Utvecklingsområde 4 066 Utvecklingsområde 5 072 Utvecklingsområde 6 078 Utvecklingsområde 7 084 Goda exempel på samverkan i Skåne län 091 Slutord 110 Tack 114 Återkommande begrepp i processen 118 Förklaringar och förkortningar 118 Förord ”Samverkan är ingen organisation, det är en relation” Att samverka kring våra medborgare är inget tillfälligt projekt. Det är ett kontinuerligt förbättringsarbete knutet till metodutveckling och forskning nära medborgarna i en permanent struktur. Medborgarnas behov är i ständig förflyttning mellan 8 olika huvudmän vars uppdrag är att ta hand om mest sjuka äldre, ohälsa hos unga, likvärdig palliativ vård, minska benskörhet hos kvinnor o.s.v. Det förutsätter ett delat ansvar och en fungerande relation mellan kommuner och landsting på såväl ledningsnivå som i det direkta utförandet. Många och kloka deltagare i Avisoryboard har signalerat: ”Oavsett hur vi ritar våra “organisatoriska rutor” så fungerar samverkan först när relationen är tillitsfull och konstruktiv mellan de som ska utföra uppdraget.” En relation vill man vara i och den består av ett mellanmänskligt förhållande dit vi kommer för att ge snarare än att ta. En konstruktiv samverkan förutsätter en relation med mandat och tillit till de som utför arbetet och en tät dialog mellan de ledare, chefer och medarbetare som har ansvaret. Viljan att förstå varandra och våra unika verkligheter är ett gemensamt ansvar som förutsätter ett aktivt lyssnande för att säkerställa att man delar samma bild av det gemensamma uppdraget. En relation kan också vara ett bredare utbyte mellan parter med ett gemensamt intresse, en s.k. horisontell samverkan. Oavsett om samverkan sker i nära anslutning till brukare eller patient, eller sker på strategisk chefsnivå, så bör det horisontella arbetet omfamna alla aktörer som arbetar med samma medborgaransvar. I detta arbete har vi fått klart för oss att samverkan inte kan organiseras i rutor och matriser. Samverkan kan inte heller enbart organiseras i projektform, utan behöver ständigt integreras i en permanent utvecklingskultur. Ledarens förmåga att samverka, tydliga individuella uppdrag och tillit till medarbetarens kunskap är här avgörande för att kunna leverera kvalitet till medborgarna. 9 Bakgrund och uppdrag Uppbyggnad av en regional stödstruktur för evidensbaserad praktik inom socialtjänst, vård och omsorg pågår sedan 2010 i Skåne län, liksom i övriga län i Sverige, med stöd av statliga medel via Sveriges Kommuner och Landsting. Arbetet bedrivs gemensamt av Kommunförbundet Skåne, Region Skåne och kommunerna i Skåne, i nära samverkan med universitet och högskolor. 10 Inom ramen eller i nära samverkan för denna stödstruktur pågår sedan 2012 ett förbättringsarbete för målgruppenmest sjuka äldre inom ramen för den nationella satsningen ”Bättre liv för sjuka äldre”. En avgörande del för att stödstrukturen ska fungera är en tydlig struktur för ledning och styrning i samverkan mellan Skånes 33 kommuner, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Handlingsplanen ”Långsiktigt hållbar struktur för samverkan mellan kommunerna och Region Skåne inom äldreområdet” slog fast att en översyn av nuvarande struktur för ledning och samverkan inom området vård och omsorg borde genomföras. Företaget AdvisoryBoard har därför under 2012-2013 genomfört en process och genom denna tagit fram förslag till struktur för ledning och styrning i samverkan, vilket presenteras i den här skriften. 11 Vem är Kerstin som dyker upp överallt? “Kerstin” är du och jag - kanske inte idag, men förmodligen imorgon. Hon är vår mormor eller någon annan närstående som har många kontakter med vård och omsorg. Hon påverkas av besluten som tas i Skånes kommuner och Region Skåne. 12 “Kerstin” är en symbol som påminner oss om varför vi gör det här och hon leder oss på vägen genom processen och denna slutdokumentation. 13 Utgångspunkt för nulägesanalys - beslutsvägar Samverkan i Skåne Regional nivå Tjänstemannaperspektiv Politiskt perspektiv Enstaka tjänstemän från Region Skåne och Kommunförbundet Skåne möts Regional politisk samverkansgrupp för vård och omsorg 14 15 Delregional nivå Lokala styrgrupper Lokal nivå Ledningskraftsteam (under utveckling) REKO (Regional kommunal samverkan mellan politiker och tjänstemän i Skåne) Möten i och tillsammans med kommuner Syfte Processen påbörjades i april 2012 och har haft som syfte att ta fram ett förslag till struktur för ledning och styrning i samverkan mellan Skånes kommuner, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne på politisk nivå och tjänstemannanivå. Den nya strukturen ska stödja en bättre samverkan kring de mest sjuka äldre, men successivt utvidgas till att omfatta hela socialtjänsten, hälso- och sjukvård samt för relevanta (gemensamma) brukar- och patientgrupper. 16 17 AdvisoryBoard-metoden AdvisoryBoard arbetar med en metod som innehåller två delar, intressentdialog och utvecklingscell. Arbetsformen bygger på att den inledande intressentdialogens öppna frågeställningar bestämmer inriktningen för efterföljande utvecklingsceller. Utvecklingscellerna ger möjlighet för intressenterna att tillsammans med utvalda specialister fördjupa kunskapen inom varje intressents prioriterade delområde. Detta arbete sätter agendan för den slutgiltiga intressentdialogen. 18 En advisoryboardprocess involverar personer med olika kompetenser, med växlande kunskap, personlighet och erfarenheter. Metoden är en demokratisk samverkansform som bygger på att ta tillvara varje individs grundläggande drivkraft samt frekvent föra en dialog om densamma. Resultatet återspeglas i ökad förmåga att lyssna, lära, reflektera och omsätta ny kunskap till handling i den egna organisationen. 19 Processvägen Processvägen består av de medverkandes erfarenheter, kunskaper och åsikter. Genom intressentdialoger och olika utvecklingsceller tas dessa tillvara och ett synsätt förankras. 20 Från det inledande mötet, med intressentdialog i Malmö den 25 september 2012, har cirka 250 personer kommit till tals i ett stort urval av berörda aktörer – alltifrån ledande politiker och tjänstemän, till medarbetare närmast “Kerstin”, som sköterskor, läkare, hemtjänstpersonal m.fl. – inom Region Skåne och Skånes kommuner. Även representanter för patient- och anhörigföreningar har medverkat. Mellan varje intressentdialog och utvecklingscell har vägen fortsatt med djupintervjuer av ett 50-tal politiker och tjänstemän. Lägg märke till att vägen inte tar slut efter sista intressentdialogen utan här överlämnas Advisoryboards resultat till uppdragsgivaren för konkretisering och fortsatt beredning. Inledande intressentdialog 25 september 2012 St Gertrud, Malmö Utvecklingscell 1 Produktionsmöte 9-10 oktober 2012 Statt Hotell, Hässleholm Utvecklingscell 2 Politikermöte 6 december 2012 St Gertrud, Malmö 21 Utvecklingscell 3 Tjänstemannamöte Kulturen i Lund 16 januari 2013 Utvecklingscell 4 Konstruktionsmöte 15 mars 2013 Media Evolution City, Malmö Avslutande intressentdialog 12 april 2013 Dunkers kulturhus, Helsingborg Reflektioner från 50 enskilda samtal Av den inledande intressentdialogen konstaterar vi två saker. För det första att en ledningsstruktur i samverkan inte kan isoleras till enbart brukargruppen mest sjuka äldre, d.v.s. strukturen kräver ett större perspektiv. Många uttrycker att l l l För det andra kunde vi konstatera att samverkan generellt verkade fungera bättre delregionalt, i mindre konstellationer. 22 Av dessa anledningar valde vi att besöka ledande politiker och tjänstemän från Skånes kommuner och Region Skåne, för att ta in ett bredare perspektiv på att leda i samverkan. Resultaten av dessa samtal är integrerade i denna skrift och stämmer väl överens med övriga slutsatser i processen. Det finns dock några punkter i samtalen som är värda att reflektera extra över. l l l l l Samverkan är en relation (inte en organisation). Samverkan kring mest sjuka äldre är inget projekt, det är ett permanent tillstånd. Samverkan, forskning och metodutveckling ska ske närmast brukaren. Vi samarbetar oftare när krisen redan är ett faktum, mer sällan i förebyggande syfte. Vi måste samarbeta för att klara av ekonomin. Det är i det gränsöverskridande arbetet som systemet läcker pengar om vi inte hittar former för en tillitsfull och god samverkan. Region Skåne och kommunerna behöver koordinera strategisk planering och beställning av stödsystem som t.ex IT. Kommunernas unika förutsättningar vad gäller storlek, geografi, ekonomi och sociala frågor gör det ibland svårt att leva upp till generella överenskommelser och avtal. 23 Några citat från 50 enskilda samtal "Problemen sitter inte i nya IT-system, de sitter i bristande beställarkompetens." “Dyrare för någon part kan bli både bättre och billigare för medborgaren.” “Systematisera lärdomar och erfarenheter från andra situationer och brukargrupper där samverkan fungerat bra, tex krissituationer.” “Likvärdiga avtal blir ibland som när ett barn som vill sätta en fyrkantig kloss i ett trekantigt hål.” 24 “Uppmuntra utförarna att göra! Ansvaret ska ligga hos personen som har kompetensen.” "Vi möts bara när krisen redan är ett faktum." Checklista för samverkan AdvisoryBoards deltagares goda råd för en fungerande samverkan 1. Är samverkan byggd utifrån “Kerstins” beteende, behov och rörelsemönster? Se sid 66. 8. Har kommun och region tillsammans formulerat tydliga politiska mål och ramar? Se sid 54. 9. Finns horisontell samverkan beskriven i verksamhetsplanen? Se sid 60 2. Har vi säkerställt att vi ser samma bild av det vi ska bli överens och avtala om? Se sid 34. 3. Har vi säkerställt ett gemensamt ansvar för ekonomin? Se sid 72. 26 4. Finns horisontella chefsuppdrag där samverkansansvaret är beskrivet och fördelat på respektive chefs uppdragsbeskrivning? Se sid 48. 5. Innehåller varje enskilt uppdrag incitament för samverkan? Se sid 48. 6. Har ledningen tillit till medarbetarna närmast Kerstin och har dessa ett tydligt samverkansuppdrag? Se sid 66. 7. Har vi säkerställt att metodutveckling och forskning sker nära brukaren (Kerstin)? Se sid 66. 27 Fem viktiga frågor som vi ger svar på Hur bygger vi en struktur med beslutsmandat på politisk nivå och tjänstemannanivå som... 29 Hur bygger vi en struktur med beslutsmandat som... 1a … säkrar en kontinuerlig och bred dialog mellan Kommunförbundet Skåne och Skånes kommuner? Advisoryboards deltagare föreslår att Kommunförbundet Skåne bör: Förankra och tidigt skapa delaktighet i utformandet av avtal och överenskommelser hos samtliga 33 kommuner. 30 Ta fram en ny arbetsmetod för utveckling av tjänster och erbjudanden som garanterar lyhördhet för kommunernas olika verklighet och behov. Agera kunskapsspridare och fungera som en central kommunikationskanal mellan Skånes kommuner. Ta ett helhetsgrepp och vara facilitator kring utvecklingen av samverkan över tiden. Ha ett djupare engagemang och lokal närvaro i frågor som är viktiga för kommunerna. Agera kompetensstöd i avtalsfrågor med utgångspunkt från kommunernas olikheter och verklighet. Säkerställa proaktiva och långsiktiga samverkansstrategier med regionen och länsstyrelsen. 31 Hur bygger vi en struktur med beslutsmandat som... 1b … säkrar en kontinuerlig och bred dialog mellan Region Skåne och Skånes kommuner? Advisoryboards deltagare föreslår att Region Skåne bör: Säkerställa att samtliga samarbetsavtal ger likvärdig vård i alla kommuner. Tillsätta en koordinatorfunktion som håller i sam verkan med kommunerna för “Kerstin”. 32 Verka för ökad tillgänglighet genom samarbete för “Kerstin” dygnet runt. Leverera tydliga avtal och överenskommelser som utgår från värdet för ”Kerstin”. Säkerställa samverkan med kommunerna kring teknikutveckling för att koppla ihop system och övervaka information. Ta fram en lättillgänglig gemensam kommunikationsplattform,”lightjournal”, för “Kerstin” som delas med kommunerna. Tidigt förankra och skapa delaktighet i utformandet av avtal och överenskommelser hos samtliga privata leverantörer av sjukvård i respektive kommun. 33 Hur bygger vi en struktur med beslutsmandat som... 2 … säkrar en bra dialog och samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne? Advisoryboards deltagare föreslår att Kommunförbundet Skåne och Region Skåne bör: Ta hänsyn till och beakta att vi har olika språk och uttryck i arbetet runt “Kerstin”. Göra något djärvt – byt roller med varandra! 34 Säkerställa att varje avtal tydligt reglerar Vem, Vad, När och Hur och vilket politiskt mål avtalet stödjer. Fråga vad vi egentligen sa tills båda parter bekräftar samma bild. Höja moralen och respekten för ingångna avtal. Säkerställa att “Kerstins” perspektiv alltid är representerat i diskussionen. Lyssna nyfiket på vad den andra parten säger. Säkerställa att win-win är i fokus för alla i samverkan. Forma en avdelning för horisontell samverkan på högre tjänstemannanivå med ansvar för generell horisontell ledning och styrning, horisontell kommunikation och en gemensam horisontell analysenhet. 35 Hur bygger vi en struktur med beslutsmandat som... 3 … säkrar ett bra samarbete på produktionsnivå, lokalt och/eller delregionalt, mellan kommunal hälso- och sjukvård, socialtjänst, primärvård och specialistvård? Advisoryboards deltagare föreslår att Skånes kommuner och Region Skånes utförare inom kommunal hälso- och sjukvård, socialtjänst, primärvård och specialistvård bör: 36 Skapa en gemensam enhet för analys och kvalitetsuppföljning för att tidigt identifiera och åtgärda brister kring ”Kerstin”. Ta fram en gemensam kunskapsbank. Samordna gemensamma mobila team som arbetar nära ”Kerstin”. Prioritera informella mötesarenor för kompetensutbyte kring “Kerstin”. Säkerställa bättre läkarstöd kring ”Kerstin” när behov uppstår. Stärka primärvårdens roll som remissinstans till specialistvård. Se ”Kerstin” som en uppdragsgivare. Säkerställa en gemensam enkel och tydlig dokumentation som följer “Kerstin”. Anamma en större acceptans för att det tar tid innan man ser resultatet av nya samarbetsprojekt. Ta fram en kommunikationsstrategi för att sprida goda pågående samverkansprojekt. 37 Hur bygger vi en struktur med beslutsmandat som... 4 … säkrar en bra dialog mellan Region Skåne och Skånes kommuner på uppdrags/beställarnivå dvs. ledningsnivå? Advisoryboards deltagare föreslår att Region Skåne och Skånes kommuner bör: Upprätta horisontella överenskommelser för en jämlik vård. 38 Ändra förhållningssätt till ekonomin för att bättre möta “Kerstins” behov. Detta innebär i praktiken att man accepterar att värdet för ”Kerstin” måste vara grunden för all samverkan, inte vem som tar kostnaden. Ta fram gemensamma mål för “Kerstin” mellan kommun och region. Säkerställa tydliga gemensamma överenskommelser om ”Kerstin”, till exempel vård- och omsorgsplanering i samverkan. Ge bättre förutsättningar till medarbetarna nära “Kerstin” så att det blir “lätt att göra rätt, svårt att göra fel”. Våga testa mer och prata mindre. Utveckla en stafettfunktion i varje enskilt samarbete mellan region och kommun för ett mer gränsöverskridande överlämnande av ansvar och ekonomi runt ”Kerstin”. Hitta en form för samverkansrelaterade upphandlingar. Prioritera informella mötesarenor för att bygga tillit, lära av varandra och våga testa nya samarbeten. Samordna gemensamma riktade utbildningar kring utförandet runt ”Kerstin”. 39 Hur bygger vi en struktur med beslutsmandat som... 5 … bidrar till en nära samverkan och dialog med universitet, högskolor och brukarorganisationer? Advisoryboards deltagare föreslår att Skånes kommuner och Region Skånes utförare inom kommunal hälso- och sjukvård, socialtjänst, primärvård och specialistvård bör: Stärka anhörigas och närståendes roll i samverkan, till exempel genom att arbeta med referensgrupper/ anhörighetskommittéer. 40 Göra “Kerstin” och hennes närstående till naturliga medaktörer i förebyggande planeringsinsatser och åtgärder. Skapa en närsjukvårdsplattform med högskola plus universitet för brukarnära utvecklingsstöd. 41 Utvecklingsområden för samverkan 43 Inledning utvecklingsområden för samverkan Från det inledande mötet i Malmö i september 2012 till den avslutande intressentdialogen i Helsingborg i april 2013 har AdvisoryBoards deltagare frekvent återkommit till några gemensamma utmaningar för en bättre samverkan i Skåne län. 44 Deltagarna har vid upprepade tillfällen efterfrågat ett tydligare ledarskap, tydligare uppdragsbeskrivningar som underlättar samverkan, gemensamma politiska medborgarmål, flexibla anställningsformer, en gemensam syn på ekonomin, relationsskapande och formella beslutsarenor på rätt nivå, en sammanhållen infrastruktur för IT och kommunikation samt en gemensam metodutveckling närmast “Kerstin”. 45 Vi har kategoriserat de utmaningar deltagarna frekvent återkommit till i sju utvecklingsområden. Dessa utvecklingsområden syftar till att skapa hållbara förutsättningar för en ledningsstruktur i samverkan mellan berörda aktörer på samtliga nivåer. Sammantaget säkerställer de olika utvecklingsområdena en god och kontinuerlig samverkan på: 1. Produktionsnivå 46 Lokalt och/eller delregionalt, mellan kommunal hälso- och sjukvård, socialtjänst, primärvård och specialistvård. 2. Uppdrags-/beställarnivå Ledningsnivå mellan Region Skåne och Skånes kommuner. 3. Regional nivå Central avtalsnivå mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Utvecklingsområde 1 Idéer och framgångsfaktorer för en ledningsstruktur i samverkan Utvecklingsområde 2 Politisk kvalitetsnämnd för samverkan i Skåne län Utvecklingsområde 3 Kvalitetsförvaltning för samverkan i Skåne län Utvecklingsområde 4 Brukarnära samverkansplattform för forskning och metodutveckling Utvecklingsområde 5 Gemensamt ansvar för ekonomin på alla nivåer i Skåne län Utvecklingsområde 6 Relationsskapande mötesarenor i Skåne län Utvecklingsområde 7 Infrastruktur för samverkan i Skåne län 47 Utvecklingsområde 1 Idéer och framgångsfaktorer för en ledningsstruktur i samverkan i Skåne län Politiker och tjänstemän i Skåne efterfrågar en fungerande horisontell samverkan mellan Skånes 33 kommuner och Region Skåne. Exempel på horisontellt arbete är när vård och omsorg och socialförvaltning samverkar med primärvård, slutenvård, färdtjänst och anhöriga för ”Kerstins” bästa, eller när kommunen, Region Skåne och länsstyrelsen samarbetar kring kulturprojekt för Skånes bästa. 48 Potentialen i horisonten finns alltid där ett gemensamt intresse finns, där vi kan hitta värden för samarbete och där vi kan uppnå en högre kvalitet, ibland till en lägre kostnad, genom samverkan. I horisonten mellan kommun och region kolliderar idag ekonomier, tjänstemän, de egna verksamhetenas agendor, politiska viljor och ambitioner. Det horisontella arbetet “samverkan” finns mycket sällan beskrivet i chefer och medarbetares uppdrag och är sällan kopplat till politiska mål eller gemensam ekonomi. Att en sådan beskrivning finns är en av nycklarna till en fungerande samverkan. “Alla innovativa organisationer har en sak gemensamt. De präglas av en öppen dialog och en hög grad av både vertikalt och horisontellt involverande.” © advisoryboard.se Gemensamt kommunalt & regionalt ansvar Kommun Region Politisk samverkansnämnd (se sid 54) Social/vårdoch omsorgsnämnd RS HSN NSB VPB Strategisk samverkansförvaltning mellan högre tjänstemän (se sid 60) Social/vård- och omsorgsförvaltning Kommunledning Avd. för Hälso- och sjukvårdsstyrning SUND SUS KRYH Brukarnära samverkan (se sid 66) Sjuksköterska Hemtjänstpersonal Biståndshandläggare MAS (Medicinskt ansvarig sjuksköterska) Undersköterskor Sjukgymnast Primärvårdsläkare Arbetsterapeut Specialistläkare Undersköterska Färdtjänst Den horisontella samverkan omfattar aktörerna enligt ovan, men även andra viktiga samhällsfunktioner såsom forskning, högskola, ambulansservice och föreningsverksamheter kan omfattas. 49 Utvecklingsområde 1 50 Aktiviteter, förutsättningar och kriterier En ledningsstruktur i samverkan ställer krav på chefers förmåga att: Nedan beskrivs de aktiviteter, förutsättningar och kriterier som föreslagits av deltagarna i Advisorybord. 1. Skapa en strategi och struktur i syfte att: Aktiviteter som stödjer en ledningsstruktur i samverkan: • Ge tydliga samverkansuppdrag och målbilder för individen. • Beskriv tydligt det horisontella samverkansuppdraget i varje chefs uppdrag. • Optimera individens förmågor med verksamhetens behov. • Revidera kontinuerligt det horisontella samverkansuppdraget över tiden, efter angelägenhetgrad och aktuellt utvecklingsbehov. • Utveckla verksamheten, bygga och sprida kunskap genom både vertikal och horisontell kommunikation. • Ta fram en uppdragsbeskrivning som chefer ständigt kan uppdatera och revidera efter behov av horisontell samverkan. 2. Skapa förutsättningar för tillit och en öppen dialog mellan: • Ledning och chefer Förutsättningar för en ledningsstruktur i samverkan: • Ledning och medarbetare • Koppla politiska mål och ekonomisk planering till det horisontella arbetet. • Chefer och medarbetare • Ett prestigelöst ledarskap/chefskap som kan lyfta sig över sin verksamhet och sina egna intressen för ett bättre resultat. • En uttalad ledningskultur byggd på tillit och förtroende för samverkande parters kompetenser från politik till produktion. • Medarbetare och medarbetare 51 Utvecklingsområde 1 Vad har “Kerstin” för nytta av en ledningsstruktur i samverkan? Det är i stort sett omöjligt att genomföra och leda ett horisontellt arbete utan ett ständigt uppdaterat samverkansuppdrag och med stöd från närmaste chef. Ledarskap i en horisontell ledningsstruktur handlar om att skapa mervärden genom en kontinuerlig dialog om god kvalitet för “Kerstin” både vertikalt och horisontellt. För “Kerstin” innebär en ledningsstruktur i samverkan att samverkande parter sätter gemensamma mål och delar samma bild av hennes behov. 52 53 Den gemensamma horisontella målbilden återspeglas med fördel i varje individuellt uppdrag och på varje ansvarsnivå. När beprövad erfarenhet från politiker, tjänstemän och utförande aktörer möts i respektive horisont skapas ett högre värde för ”Kerstins” investerade skattekronor. De olika nivåerna av horisontell samverkan beskrivs mer detaljerat i kommande avsnitt: • Politisk samverkansnämnd (sid 54) • Gemensam Kvalitetsförvaltning (sid 60) • Brukarnära samverkansplattform (sid 66) Utvecklingsområde 2 Politisk kvalitetsnämnd för samverkan i Skåne län Politiker och tjänstemän i Skåne efterfrågar en politisk kvalitetsnämnd för samverkan i Skåne län. Anledningen till att en politisk kvalitetsnämnd efterfrågas är att det idag saknas tydliga och gemensamma politiska mål och ramar för samverkansuppdragen mellan Region Skåne, Skånes kommuner och andra primära leverantörer. 54 Verkställande parter behöver tydliga gemensamma politiska mål som lätt kan omsättas till handling och ge bästa möjliga kvalitet för ”Kerstin”. Detta skulle vara den politiska kvalitetsnämndens uppdrag. 55 Utvecklingsområde 2 Aktiviteter, förutsättningar och kriterier Nedan beskrivs några av de aktiviteter, förutsättningar och kriterier för en politisk kvalitetsnämnd som föreslagits av Advisoryboards deltagare. Aktiviteter som stödjer en politisk kvalitetsnämnd: • Skapa en gemensam konkret målbild för en politisk kvalitetsnämnd i samverkan. • Förnya uppdraget för regional politisk samverkansgrupp. 56 • Säkerställa att nämnden årligen uppdaterar gemensamma mål och utvärderar resultat. Förutsättningar för en politisk kvalitetsnämnd: • Att alla verksamheter är representerade. • Att pengarna finns i en gemensam pott. • Gemensam analysenhet och ett skarpt tjänstemannastöd. • Att evidens- och metodutveckling inhämtas i direkt anslutning till “Kerstin”. Kriterier för kvalitetsnämndens politiska mål och ramar är att de ska: • Innehålla en tydlig ambition och målbild som är mätbar, konkret och går att bryta ner på tjänstemannanivå. • Vara begripliga i hela samarbetet runt ”Kerstin” och måste oavkortat avspegla ”Kerstins bästa”. • Ingjuta mod och beskriva i vilken form och anda arbetet ska utföras. • Löpande efterfråga och följa upp resultat från det brukarnära arbetet. 57 Utvecklingsområde 2 Vad har “Kerstin” för nytta av en politisk samverkansnämnd? För “Kerstin” kan en politisk kvalitetsnämnds samverkansuppdrag medföra att det sätts gemensamma övergripande mål och ramar för till exempel hemsjukvård, palliativ vård, färdtjänst, psykisk ohälsa och läkemedel. 58 En politisk samverkansnämnds ledamöter bygger gemensam kunskap inför avgörande politiska beslut och vägval för “Kerstins” bästa. Genom att löpande efterfråga och följa upp resultat från det brukarnära arbetet får nämndens ledamöter en bättre insyn och bild av den verkliga leveransen till “Kerstin” och kan på så sätt forma tydligare och mer behovsstyrda mål baserade på “Kerstins” upplevda kvalitet. I ett framtida scenario kan samverkansuppdraget manifesteras i politiska kvalitetsnämnder kring andra områden såsom infrastruktur, kollektivtrafik, miljö, kultur, hav och vatten, folkhälsa m.m. 59 Utvecklingsområde 3 Kvalitetsförvaltning för samverkan i Skåne län Politiker och tjänstemän i Skåne efterfrågar en kvalitetsförvaltning för samverkan i Skåne län. Idag upplever ledande tjänstemän från Skånes kommuner och Region Skåne att de saknar en tydlig samstämmighet i dialogen med politikerna. 60 En kvalitetsförvaltning i samverkan ska tydliggöra ansvarsfördelningen mellan politiker och tjänstemän och skapa ett gemensamt beslutsforum för ledande tjänstemän från Skånes kommuner och Region Skåne. Kvalitetsförvaltningen ska kunna fatta gemensamma strategiska beslut och planera långsiktigt, såväl ekonomiskt som praktiskt, för ”Kerstins” olika behov. Förvaltningens uppgift är också att agera rådgivande till politiker och redovisa resultatet av det brukarnära arbetet och kvaliteten för “Kerstin”. 61 Utvecklingsområde 3 Aktiviteter, förutsättningar och kriterier Nedan beskrivs några av de aktiviteter, förutsättningar och kriterier för en kvalitetsnämnd för samverkan i Skåne län som föreslagits av Advisoryboards deltagare. Aktiviteter som stödjer en kvalitetsförvaltning för samverkan i Skåne län: • Skapa en gemensam organisation för tjänstemannastöd till en politisk kvalitetsnämnd i samverkan. • Skapa en gemensam målbild för denna organisation. 62 • Organisationen för tjänstemannastöd ska följa och analysera processer utifrån ”Kerstin”. Förutsättningar för en kvalitetsförvaltning för samverkan i Skåne län: • Tydliga, konkreta och med fördel mätbara mål från politiken. • En gemensam utbildning och värdegrund mellan de aktörer som samverkar. • Säkerställa ett gemensamt perspektiv kring “Kerstins” behov. • Säkerställa en gemensam målbild för en ”obruten vårdkedja”. • Ta fram gemensam strategi för ekonomi i samverkan. • En gemensam analysenhet för att tidigt identifiera och åtgärda brister kring ”Kerstin”. • Säkerställ tydliga beslutsmandat för medarbetarna på samtliga nivåer i arbetet runt ”Kerstin”. • Gemensamma ramar, begrepp och syn på ekonomin. • Samorganisera leverantörer med samma eller närliggande uppdrag. • Upprätta flexibla avtal så att medarbetarna närmast “Kerstin” kan röra sig gränslöst mellan Region Skåne och Skånes kommuner. • Ge mandat till vårdteamet närmast “Kerstin” att upprätta gemensamma strukturerade behovsplaner för varje enskild brukare. • Öka processtänket utifrån ”Kerstin”. • Prioritera och utveckla relationskapande mötesarenor för att skapa ett bättre samarbetsklimat och förståelse för varandras verklighet. • Koncentrera arbetet på utveckling och uppföljning av det brukarnära kvalitetsarbetet. 63 Utvecklingsområde 3 Kriterier för kvalitetsförvaltningens mål och ramar är att de ska: Ge bästa möjliga förutsättningar till medarbetarna nära “Kerstin” att förverkliga och realisera de politiska målen genom att: a) Bryta ner politiska kvalitetsmål till mätbara och följbara delmål för “Kerstin”. b) Ge medarbetarna nära “Kerstin” tydliga uppdragsbeskrivningar och mandat så att det blir “lätt att göra rätt och svårt att göra fel” 64 c) Utveckla en stafettfunktion i varje enskilt samarbete mellan Region Skåne och Skånes kommuner för ett mer gränsöverskridande överlämnande av ansvar och ekonomi runt ”Kerstin”. d) Löpande efterfråga och följa upp resultat från det brukarnära arbetet. Vad är nyttan för “Kerstin” med en kvalitetsförvaltning för samverkan? En av kvalitetsförvaltningens centrala uppgifter är att tolka och iscensätta de politiska målen till konkreta nyttor för ”Kerstin”. Kvalitetsförvaltningen utgör därmed en viktig länk mellan politisk ambition och faktiskt levererans till “Kerstin”. Genom att samla högre tjänstemän från Skånes kommuner och Region Skåne i en och samma förvaltning skapas en samstämmighet kring formandet av mål och aktiviteter för “Kerstins” bästa. På detta vis skapas ett gemensamt språk och gemen-samma begrepp i ambitionen att leverera bästa möjliga kvalitet. När Kvalitetsförvaltningen för samverkan i Skåne län bryter ner mål och aktiviteter på individnivå får medarbetarna nära “Kerstin” tydliga samverkansuppdrag och mandat att leverera värde efter bästa förmåga. Som en följd av kvalitetsförvaltningens arbete skapas förutsättningar för en högre takt av utveckling och innovation i det brukarnära arbetet runt “Kerstin”. 65 Utvecklingsområde 4 Brukarnära samverkansplattform för forskning och metodutveckling i Skåne län Politiker och tjänstemän i Skåne efterfrågar en ”brukarnära samverkansplattform” både kring mest sjuka äldre, men också generellt. Man vill att Region Skåne och Skånes kommuner ökar samspelet i det direkta arbetet närmast “Kerstin” för att bättre tillvarata kunskap för metodutveckling, forskning, lärande och kompetensöverföring. 66 I en arbetsform med en brukarnära samverkansplattform blir tilliten till medarbetarnas erfarenhet och förmåga en avgörande faktor för att nå framgång. Aktiviteter, förutsättningar och kriterier Nedan beskriver Advisoryboards deltagare förslag på aktiviteter, förutsättningar och kriterier för en brukarnära samverkansplattform i Skåne län. Aktiviteter som stödjer en brukarnära samverkansplattform: • Skapa gemensam enhet för analys och kvalitetsuppföljning. • Gör kontinuerliga behovsanalyser av ”Kerstin”. • Testa, utvärdera och utveckla kontinuerligt tjänsterna för ”Kerstin”. • Utveckla kvalitetsregistret och ledningskraft för lärande och återkoppling. • Utveckla och synliggör patientperspektivet i teamsamverkan. • Starta äldrecentraler där kommun och primärvård samspelar. • Utveckla mobila team runt “Kerstin” och hembesöksbilarna. • Systematisera lärdomar och erfarenheter från andra situationer och brukargrupper där samverkan fungerat bra, t ex krissituationer. • Tillsätt en utförandekommitté med uppdrag att samorganisera leverantörer med samma eller närliggande uppdrag. 67 Utvecklingsområde 4 Förutsättningar för en brukarnära samverkansplattform: • En gemensam bild av uppdraget och värdegrunden. • Visualisering av resultat av behandlingar och återinläggningar. • En stafettfunktion i varje enskilt samarbete mellan Region Skåne och kommunerna för ett mer gränsöverskridande överlämnande av ansvar och ekonomi runt ”Kerstin”. • Tydliggör kommunernas och Region Skånes respektive ansvar och samverkan för unika och individuella ”nära brukaren lösningar”. 68 • Gemensamma riktade utbildningar specifikt för utförandet runt ”Kerstin”. • Lärande och metodutveckling genom delade tjänster inom kommun och region, exempelvis AT-tjänsgöring. • En gemensam analysenhet för att tidigt identifiera och åtgärda brister kring ”Kerstin”. • Gemensamt fysiskt och digitalt kunskapscentrum med gemensamma utvecklingsledare. • Satsning på FoU, kunskap om förbättringsarbete och förfining av avtal plus ackrediteringsvillkor att inkludera utbildning plus samverkan. • Utveckla vård- och omsorgsplanering i samverkan för att stödja mer flexibla gränssnittsöverenskommelser. Kriterier för en fungerande brukarnära samverkansplattform: • Säkerställa att förvaltning och politik ständigt efterfrågar resultat och förbättringar. • Ökad tillit och ökat ansvar till medarbetarna närmast “Kerstin”. • Att “Kerstin” och hennes närstående är naturliga medaktörer i förebyggande planeringsinsatser och åtgärder. • Permanenta resurser för ett kontinuerligt arbete med förebyggande planer och prognoser för att över tiden förädla erbjudandet till ”Kerstin”. 69 Utvecklingsområde 4 Vad är nyttan för “Kerstin” med en brukarnära samverkansplattform för forskning och metodutveckling? Utveckling och innovation föds dagligen i den direkta närheten till ”Kerstin”. Genom att ta tillvara den kunskap som finns i “Kerstins” omedelbara närhet skapas utrymme och mandat för “Kerstin” och hennes närstående att bli delaktiga i forskning och metodutveckling. 70 I en brukarnära samverkansplattform kan beprövad erfarenhet från olika leverantörer och aktörer möta “Kerstin” för att tillsammans skapa ett högre värde och kvalitet för varje investerad skattekrona. Forskning och analyser knyts till “horisontella team” (medarbetarna närmast “Kerstin”) som ständigt har mandat att samverka kring varje specifik sakfråga. 71 Utvecklingsområde 5 Gemensamt ansvar för ekonomin på alla nivåer i Skåne län Politiker och tjänstemän i Skåne efterfrågar ett gemensamt ansvar för ekonomin på alla nivåer. Anledningen är att samverkande parter runt “Kerstin” saknar ett gemensamt förhållningssätt till ekonomin. Önskan är att gå från resurskrävande gränssnittsdiskussioner till en obruten vårdkedja för “Kerstin”. Detta innebär att “Kerstin” ska utgöra grunden för all samverkan, inte vem som tar kostnaden. 72 73 Tre övergripande nivåer för gemensam ekonomi i Skåne län: a) Ramar och mål för samordnad politisk budget för gemensamt prioriterade områden. (se även politisk nämnd, sid 54) b) Gemensam förvaltningsbudget. c) Samverkansbudget närmast brukaren. Utvecklingsområde 5 Aktiviteter och förutsättningar Nedan beskriver Advisoryboards deltagare förslag på aktiviteter och förutsättningar för att skapa ett gemensamt ansvar för ekonomin på alla nivåer i Skåne län. Aktiviteter som stödjer en gemensam ekonomi på alla nivåer: • Tillsätt en utförandekommitté med uppdrag att skapa en gemensam pott för ”DRIFT”. Detta kan till exempel göras genom att: 74 - samla statliga prestationsbaserade ersättningar till Skånes kommuner och Region Skåne i en gemensam pott. - slopa ersättningsdelen i betalnings-/ansvarslagen. - respektive part avsätter en relevant del av befintlig vård- och omsorgsbudget i en gemensam pott. • Genomför en ekonomisk behovsanalys i samråd med patient och anhörig och fördela därefter vård- och omsorgspeng till VC/hälsoval, utförare i kommunen och sjukhus. • Tillsätt en ekonomisk enhet med ansvar att samordna gemensamma upphandlingar. Förutsättningar för en gemensam ekonomi på alla nivåer: • Samverkande parter runt “Kerstin” bör osjälviskt acceptera att besparingen för respektive part kan se olika ut till förmån för “Kerstins” bästa. • Våga ta bort det som inte fungerar (t ex betalningsansvaret). • Privata vårdgivare involveras tidigt i den nya gemensamma ekonomiska planen. • Gemensamma mål kopplade till tydliggjorda beslut och samverkansnivåer. • Fokus på gemensamhetsfrågor kopplade till en gemensam analysenhet. • Gemensam ersättningsmodell och gemensamma processer. 75 Utvecklingsområde 5 Vad är nyttan för “Kerstin” med en gemensam ekonomi på alla nivåer? När samtliga aktörer runt ”Kerstin” har ett gemensamt ansvar för ekonomin kan de snabbare och effektivare möta upp “Kerstin”, oavsett var i vårdkedjan hon befinner sig. 76 För “Kerstin” innebär en gemensam ekonomi på alla nivåer en avsevärt minskad risk att hon och hennes anhöriga hamnar i resurs- och tidskrävande gränssnittsdiskussioner. Det innebär också att hennes investerade skattekronor enklare kommer henne till gagn och att de ekonomiska flöden som kretsar kring “Kerstin” direkt kan manifesteras i praktisk handling såsom ansvarsfördelning, gemensamma vårdplaner, lokaler, etc. Det samhällsekonomiska perspektivet på ett gemensamt ansvar för ekonomin är ofta synonymt med ekonomiska besparingar. I förlängningen kan en gemensam ekonomi dessutom innebära gemensamma investeringar och en ny samverkanskultur. 77 Utvecklingsområde 6 Relationsskapande mötesarenor i Skåne län Politiker och tjänstemän i Skåne efterfrågar fler fungerande relationsskapande mötesarenor kring “Kerstin”. Syftet med dessa arenor är att utveckla goda relationer som skapar en bättre förståelse för varandras arbete och olika synsätt. 78 Förståelsen och kunskapen om varandras verklighet och olikheter är avgörande för att kunna ingå överenskommelser och formulera fungerade avtal. Den informella relationen är därför central för att den formella beslutsprocessen ska fungera framgångsrikt. 79 Utvecklingsområde 6 Aktiviteter, förutsättningar och kriterier Nedan beskriver Advisoryboards deltagare förslag på aktiviteter, förutsättningar och kriterier för fler fungerande relationsskapande mötesarenor i Skåne län. Förutsättningar för fler fungerande relationsskapande mötesarenor: Aktiviteter som stödjer fler fungerande relationsskapande mötesarenor: • Säkerställ ett ledarskap som lyssnar neråt och främjar relationsbyggande aktiviteter, mod och tillit. • Säkerställ att samtliga informella samverkansorgan på alla nivåer kopplas till en formell beslutsarena. • En tillåtande och icke dömande kultur. • Bejaka informella nätverk som fungerar och prioritera bort de som inte fungerar. 80 • Prioritera och utveckla lokala informella nätverk närmast brukaren som till exempel ledningskraftsteamen. • Ta fram en strategi för att utveckla relationer och personkännedom för ett optimalt samarbetsklimat mellan politiker och tjänstemän i Skåne län. • Frigöra tid och resurser för informell samverkan. • Hög grad av tillit, vilja, lust och mandat för ansvarstagande individer. Kriterier för en fungerande relationskapande mötesarena är att relationen ska: • Skapa ett “Win-Win” för såväl Kerstin som för samverkande parter. • Bygga på frivilligt deltagande, respekt och tillit samt viljan att lyssna och förstå varandra. • Tillföra ett mervärde till den formella beslutsprocessen. 81 Utvecklingsområde 6 Vad är nyttan för “Kerstin” med fler fungerande relationsskapande mötesarenor? För “Kerstin” kan fler fungerande relationsskapande mötesarenor medföra betydligt kortare och smidigare beslutsprocesser kring Skånes kommuners och Region Skånes gemensamma vårdinsatser. När relationen mellan Skånes kommuner och Region Skånes representanter stärks minskar risken påtagligt att hamna i resurskrävande gränssnittsdiskussioner om fördelning av ansvar, resurser och ekonomi kring “Kerstin”. 82 Fler fungerande relationsskapande mötesarenor i Skåne kan öka förståelsen för varandras verkligheter, reducera onödigt dubbelarbete och maximera kvaliteten på varje skattekrona som “Kerstin” investerat. 83 Utvecklingsområde 7 Infrastruktur för samverkan i Skåne län Politiker och tjänstemän i Skåne län efterfrågar en bättre infrastruktur för samverkan generellt och speciellt kring mest sjuka äldre. Idag saknar man en gemensam enkel infrastruktur som stödjer medarbetarnas möjlighet till samverkan runt “Kerstin”. 84 Dels handlar det om att säkerställa en flexibel arbetsstruktur som möjliggör för Skånes kommuner och Region Skånes medarbetare att röra sig gränslöst runt ”Kerstin”, dels handlar det om att utveckla tekniken för samverkan så att varje enskild medarbetare runt ”Kerstin” kan kommunicera och arbeta i ett och samma system. 85 Utvecklingsområde 7 Aktiviteter och förutsättningar Nedan beskriver Advisoryboards deltagare förslag på aktiviteter och förutsättningar för en brukarnära samverkansplattform i Skåne län. Aktiviteter som stödjer en infrastruktur för samverkan i Skåne län: • Organisera en form för samanställningar och tillsätt gemensamma utvecklingsledare. • Skapa en närsjukvårdsplattform tillsammans med högskola och universitet för brukarnära utvecklingsstöd. 86 • Ta fram en gemensam kommunikationsplan som uppmuntrar bredare samverkan med fler aktörer och bidrar till fortbildning och lärande i hela kedjan. • Tillsätt en operativ kommitté som koordinerar planering, utveckling och beställning av IT, infrastruktur/stöd från kommuner och Region Skåne. • Ta fram ett gemensamt IT-stöd för att utveckla arbetet i processer, göra uppföljningsanalyser och utvärdera Kerstins beteende, behov och rörelsemönster. • Ta fram en lättillgänglig IT-baserad kommunikationsplattform för det gemensamma arbetet runt “Kerstin”. Den ska innehålla en delad kunskapsbank, enkel och tydlig dokumentation som följer “Kerstin” samt system som visualiserar resultat, uppföljning och utvärdering av insatta åtgärder. Förutsättningar för en infrastruktur för samverkan i Skåne län: • En metod/strategi att leda i samverkan, innehållande chefsuppdrag och samverkansuppdrag. • IT-system såväl som arbetsstruktur måste välkomna och omfatta fler aktörer än Region Skåne och kommunerna. • En utförandekommitté med uppdrag att samordna information och utbildning vid införandet av nya IT-system. • En utförandekommitté med uppdrag att ta fram en kommunikationsstrategi för att sprida goda pågående samverkansprojekt. • Gemensamma utredare/analytiker med kompetens inom analysarbete och kommunikation för att tidigt identifiera och åtgärda brister kring ”Kerstin”. • Direktlinjer mellan samverkande enheter/förvaltningar för snabbare tillgänglighet och diagnos för respektive brukargrupp. Exempelvis direktlinje mellan BUP, Skolhälsovård och Primärvård för gruppen unga med psykisk ohälsa. 87 Utvecklingsområde 7 Vad är nyttan för “Kerstin” med en infrastruktur för samverkan? För Kerstin kan en infrastruktur för samverkan möjliggöra “en väg in” när behov av vård uppstår. Genom att koordinera personella resurser och kommunikationsverktyg i det gemensamma arbetet runt “Kerstin” skapar Skånes kommuner och Region Skåne en “enad front ut”. 88 Detta innebär dels att ”Kerstins” kontaktytor mot vården minskar drastiskt, dels att hon enkelt kan navigera och lokalisera rätt vårdnivå och tjänst, oavsett vem som är leverantör. När ”Kerstin” kommit rätt ska den tekniska infrastrukturen finnas tillgänglig på hennes uppdrag för att ge bästa tänkbara service i uppdragsgivarens strävan att erbjuda bästa möjliga vård och omsorgskvalitet. 89 Goda exempel på samverkan i Skåne län 91 Goda exempel på samverkan i Skåne län Ämma Äldre i Malmö Mobilt Akutteam Akut insjuknande hos mest sjuka äldre ställer krav på omfattande och snabba insatser. Många gånger är det bättre att erbjuda insatser i patientens egen hemmiljö. Av den anledningen inledde Mobila akutteamet i Malmö sitt arbete. Ett delsyfte med projektet är att utveckla samarbetet mellan de tre huvudmännen kring logistik vid akut insjuknande hos sköra äldre. 92 Ett team sammansatt av kompetenser från slutenvården och primärvården (läkare, sjuksköterska) och kommunen (sjuksköterska, biståndshandläggare och arbetsterapeut) arbetar integrerat utifrån patientens totala akuta behov. Kontakt med teamets koordinator tas av patientens ordinarie vårdgivare, i regel distriktssköterska. Logistik, dokumentation och arbetsrutiner har utarbetats gemensamt mellan de tre parterna. Bakom Ämma står Skånes universitetssjukhus, Primärvården Skåne och Malmö stad. Varannan vecka bemannas teamet av läkare och sjuksköterska från SUS, varannan av primärvården. Från Malmö stad medverkar varje vecka sjuksköterska, arbetsterapeut och biståndshandläggare. 93 Goda exempel på samverkan i Skåne län Finansieringen till det 5 månader långa projektet bekostas av projektmedel från Koncernkontoret inom ramen för Äldresatsningen, avsatta för målområdet ”undvikbar slutenvård. Ekonomiskt värde • Vårdplatser i slutenvården sparas då ¾ av uppdragen hittills resulterat i att inläggning undvikits. • Komplikationer relaterade till inläggning på sjukhus minskar. • Tidigare insatta insatser förkortar sannolikt sjukdomsförloppet. 94 • Även om det är svårbedömt har sannolikt ökad trygghet och patientnöjdhet ett ekonomiskt värde. • Målet med projektet är att testa ett arbetssätt dvs. ett gemensamt sätt att ta om hand denna patientgrupp. I förlängningen ska det inte medföra en extra kostnad utan utgöra ett alternativt och mer kostnadseffektivt arbetssätt. Nytta för Kerstin 1. Tillgänglighet och trygghet för Kerstin ökar då hon kan få bedömning och behandling i sin ordinarie boendemiljö vid akut insjuknande som alternativ till besök på akutmottagning/inläggning på sjukhus. 2. Risker med sjukhusinläggning minskar (förflyttning, transport, konfusion, trycksår, läkemedelsproblem, infektion, fel vid informationsöverföring i samband med vårdövergångar) samtidigt som vårdinsatser kan insättas tidigare. 3. Hela Kerstins komplexa vårdbehov kan hanteras genom att flera kompetenser samverkar i teamet. 95 Styrgruppen för projektet består av två chefspersoner från vardera slutenvården (SUS), primärvården och Malmö Stad. Projektledare är överläkare Lars Stavenow, SUS. Projektet har till stor del byggts bottom-up då en stor mängd medarbetare från de tre parterna varit med och planerat logistik och arbetssätt. Tidigare uppbyggda samarbetsstrukturer och relationer har underlättat projektets planering och genomförande. Goda exempel på samverkan i Skåne län HUR- gruppen i Sjöbo HUR står för Hälsa Utveckling och Resurser. Denna riktlinje gäller för all personal som är inblandad i processen när en kund ansöker om bistånd och när biståndet är beviljat och ska utföras samt när en kund önskar en hemsjukvårdsinsats eller hjälpmedel. Ett salutogent synsätt och ett vardagsrehabiliterande arbetssätt är centralt. 96 När “Kerstin känner sig medtagen efter en sjukhusvistelse eller henne anhöriga är oroliga över hennes välbefinnande inträder ofta situationer då man ansöker om insatser ”för säkerhets skull”. Vi har också personal som vill väl och därmed riskerar att ge mer omsorg än vad kunden egentligen behöver. “Kerstin” anpassar sig ofta snabbt efter personalen och accepterar t ex att personalen brer smörgåsen trots att man mycket väl skulle kunna klara detta själv. Med HUR-gruppen får biståndshandläggaren ett bättre underlag för sina beslut, arbetsgrupperna får ett bättre underlag för att skapa en genomförandeplan tillsammans med “Kerstin” och den legitimerade personalen får en bättre uppföljning av hur kunden klarar egenvård eller kan hantera sitt hjälpmedel. Ovanstående ska leda till att kunden får möjlighet till ett så självständigt liv som möjligt samt att våra resurser kan läggas på de kunder som har mest behov av dem. HUR-gruppen kan få beställningar från enhetschefer, biståndshandläggare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Beställningen kan vara specifik och t ex gälla att lära “Kerstin” att bli självständig i HSL-insatser som hantering av sin medicin eller sin stomi eller mera allmän, som att HUR-gruppen ska besöka “Kerstin” flera gånger dagligen för att undersöka vad som ställer till problem i vardagen. Beställaren kan begära att få dagliga rapporter antingen skriftligt i journal eller muntligt. 97 Goda exempel på samverkan i Skåne län HUR-gruppen kan begära förlängning av de inledande 14 dagarna om man ser att detta skulle kunna innebära en förbättrad möjlighet för “Kerstin” att bli självständig. I samband med att gruppen avslutar med “Kerstin” och hemtjänsten ska överta vissa insatser har HUR-gruppen möjlighet att arbeta parallellt med hemtjänsten under några dagar. Genom att HUR-gruppen finns har kommunen inget behov eller önskemål om att sjukhuset under tiden “Kerstin” är på sjukhus gör bedömningar av eventuella behov i samband med utskrivning, vilket har förbättrat samarbetet med sjukhuset. 98 HUR-gruppens arbete hos “Kerstin” leder i flertalet fall till att hennes förmåga, självständighet och problemlösningsförmåga ökar. Att fokusera på vad som fungerar är att arbeta salutogent och vi ser att arbetet ökar “Kerstins” känsla av sammanhang, dvs. ökar graden av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Detta i sin tur tycks leda till att “Kerstin” i mindre utsträckning söker insatser från kommunen, regionen och primärvården. För ”Kerstin” innebär detta att hon: - inte behöver känna oro inför sin hemgång från sjukhus och vara orolig över att hon överskattat sin förmåga, hon får i lugn och ro tillsammans med HUR-gruppen utröna vad hon kan själv och vad hon behöver hjälp med. - får redskap att ta ansvar för sitt eget liv, tips och råd som underlättar vardagen, möjlighet att tillsammans med personalen hitta metoder med målet att bli så självständig som möjligt. - får bibehålla sin möjlighet att själv styra över sin dag, hon behöver inte anpassa sitt vardagsliv efter hemtjänstens tider för t ex läkemedelsöverlämnande. Projektet har initierats och drivs av kommunen utifrån att “Kerstin” ska få ett bättre liv och självständighet. För kommunen har det inneburit bättre utredningar, ökad kundperspektiv, bättre ekonomi samt en bra samverkan med sjukhus och primärvård. Resurser för de fem undersköterskor som bildar HURgruppen har tagit av hemtjänstens resurser. I nuläget är det fritt för även andra verksamheter att skicka beställningar till HUR-gruppen utan att detta kostar något. De första 14 dagarna med HUR-gruppen är kostnadsfria för “Kerstin”, i de fall man får ett bistånd efter detta räknas verkställighet och debitering från det datum HURgruppen introducerades. I det dagliga arbetet fungerar HUR-gruppens enhetschef som projektledare som har tät kontakt med gruppen för att lägga upp strategier och lösa svårigheter. När det gäller övergripande rutiner och riktlinjer för HURgruppen är även verksamhetschefen ansvarig. 99 Goda exempel på samverkan i Skåne län Hälsostaden Ängelholm En arbetsgrupp knuten till bolaget Hälsostaden finns sedan hösten 2012, som syftar till att utveckla sjukhusområdet i Ängelholm. I samarbetet ingår representanter för Ängelholms kommun, Region Skåne, primärvården och Ängelholms sjukhus. 100 Arbetsgruppen har utgått dels från “Kerstins” väg till vården, dels från befintliga projekt genom att analysera “Kerstins” rörelsemönster och beteende. Man identifierade tidigt problem i det stora antalet patientflyttar och med vårdplatser upptagna i väntan på verkställande av beslut. Som lösning upprättades ett kommunalt drivet korttidsboende på sjukhuset och ett hemtagningsteam underlättar för patienterna när de ska lämna sjukhuset. Ekonomiskt innebär samarbetet att det har tillkommit en vårdcentral tack vare arbetet med Ängelholm! Alla passerar en vårdcentral – som flyttar in på sjukhuset. För ”Kerstin” innebär samarbetet inom Hälsostaden att hon slipper flytta mellan olika vårdinstanser eftersom allt finns samlat på Ängelholms sjukhus. Hon får också hjälp av hemtagningsteamet när hon ska lämna sjukhuset. Finansieras genom parternas befintliga resurser. Projektledare: Sergio Garay, Ängelholms kommun och Gunilla Magnusson, Ängelholms sjukhus. 101 Goda exempel på samverkan i Skåne län FoU Nätverk Närsjukvård – Skåne Nordost En samverkan mellan högskola, Region Skåne och kommunerna i Nordöstra Skåne. Ett nätverk där sjukhusvård, primärvård, kommunal vård och omsorg, med gemensamma värderingar, har som mål att stärka samverkan i hela vårdkedjan och att följa utvecklingen, ta in stöd och synpunkter och implementera metoder som ligger i linje med forskning och beprövad erfarenhet. Allt utifrån den enskilde patientens behov. 102 Plattformen omfattar två delar, dels möjlighet till forskning och utveckling, dels spridning av resultat. Nätverken knyts till forskningen, som främjar utvecklingen genom att synliggöra den kunskap som växt fram i nätverken. För ”Kerstin” innebär det att även de personer som har mest kunskap om hennes situation och behov träffas i lokala nätverk och får kunskapsutbyte och stöd. Finansiering: Region Skåne satsar årligen cirka 2,5 mkr för att stödja de nordöstra delarna av Skåne via forskningsplattformen. Kommunerna betalar 2 kr per invånare. Projektledare: Viveka Dettmark, Centralsjukhuset Kristianstad. 103 Goda exempel på samverkan i Skåne län Mest sjuka äldre processen Tomelilla Samordnad individuell vårdplan Ett samarbete mellan kommun, primärvård och sjukhus i syfte att utveckla en samordnad individuell vårdplan för att tidigt möta ”Kerstins” behov samt begränsa hennes stora antal kontaktytor till vården. I Tomelilla arbetar läkaren på vårdcentralen tillsammans med biståndshandläggare, representanter från hemtjänst och vid behov från kommunal hemsjukvård. När ”Kerstin” har behov av insatser från både kommun och region kan endera part ta initiativ till en gemensam vårdplanering. 104 Arbetet startar genom att samtliga parter träffas för att upprätta en samordnad individuell vårdplan. Parterna träffas sedan för regelbundna uppföljningar och om särskilda behov uppstår. Mest sjuka äldre-processen i Tomelilla har lett till ökad samverkan mellan professionerna inom kommunen och Region Skånes primärvårdsenhet. För ”Kerstin” innebär det att hon får en snabbare bedömning och planering av gemensamma insatser mellan kommun och primärvård, dvs. att det upprättas en samordnad individuell vårdplan för henne. ”Kerstin” får också rätt vård i rätt tid med rätt aktörer, vilket har potentialen att minska hennes kontaktytor med vården. Arbetet i Tomelilla har framförallt handlat om att öka kvaliteten för ”Kerstin”. Ibland kan det handla om att känna sig trygg med att bli vårdad i hemmet. Detta innebär följaktigen att det inte finns samma behov att uppsöka sjukvården. Ett akutbesök mindre är en stor vinst bara i sig. Samverkan sker inom ramen för respektive parts befintliga uppdrag. För varje samordnad individuell vårdplan får deltagande primärvårdsenhet en ersättning från Region Skåne. Projektledare: Kristina Andersson, Tomelilla kommun 105 Goda exempel på samverkan i Skåne län Senior alert i Båstad - ett nationellt kvalitetsregister Senior alert är ett kvalitetsregister, tillgängligt via webben, där personer 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen. För ”Kerstin” innebär det att de riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar som registrerats för henne kan användas för att förebygga och åstadkomma varaktiga och mätbara förbättringar av hennes omvårdnad, så att hon till exempel undviker fall och inte drabbas av trycksår, undernäring eller ohälsa i munnen. Satsningen i Båstad kommun är en del av Sveriges Kommuner och Landstings satsning “Bättre liv för sjuka äldre”. Med hjälp av Senior alert vill man utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. 106 Senior Alert har införts på alla boenden och målet är att teamet samlas kring och med ”Kerstin” och gör ett avtal om hur hon önskar ha det i sin vardag. Finns det risk för något arbetar ett professionellt team fram lämpliga åtgärder som följs upp vid ett senare datumlagt teammöte. Teamet består av vårdtagare när de kan och vill närvara, kontaktman, arbetsterapeut, sjukgymnast, enhetschef och sjuksköterska. Teamet består även av läkare. I kommunen finns tre vårdcentraler som alla är mer eller mindre involverade i Senior Alert. En vårdcentral har planer på att bygga upp ett äldrecentrum där äldre kan registreras i Senior Alert. I augusti ska samverkan mellan primärvård och kommun stärkas genom gemensamma aktiitetsplaner bland annat för Senior Alert. 107 Med den ökade kontakten förstår “Kerstin” att det lönar sig att träna och äta bra, att det finns möjlighet att leva hela livet. “Kerstin” får en förbättrad struktur i vården, som utgår från hennes önskemål och där alla kan ge samma stöd. Båstad kommun satsade ekonomiskt i uppstarten av arbetet med Senior alert (teamträffar, utbildning etc.) vilket sedan har genererat pengar från staten vid registreringarna. Nu är det en naturlig process som sker med ordinarie personal. 108 Regionala koordinatorer för Senior Alert i Båstad: Enhetschef Cindy Case Nord och MAS Ebba Larsson, Båstads vård och omsorg. Slutord ”Koncentrerar vi oss på organisationernas samverkan och glömmer vår gemensamma uppgift – att leverera kvalitet till Kerstin?” Att leda och styra i samverkan 110 En beständig samverkan kring ”Kerstin” kräver ett förändrat sätt att leda och styra. För att samverkan ska fungera optimalt måste varje chef, ledare och medarbetare ta ett eget ansvar för just sin roll i samverkan. I deltagarnas prioriterade punkter för samverkan – i rapporten sammanfattade i en checklista – läggs tonvikten mer på förståelsen och samspelet mellan individerna i organisationen än på organisationen som struktur. I detta arbete har vi lärt oss att värdet för “Kerstin” måste utgöra grunden för all samverkan mellan Region Skåne och Skånes kommuner. Alla samverkande insatser måste planeras utifrån ”Kerstins” beteende, behov och rörelsemönster, inte utifrån vilken part som tar kostnaden. Vi konstaterar att god samverkan i praktiken medför färre transaktioner mellan parterna och att samtliga aktörer kring ”Kerstin” bör ha ett gemensamt ansvar för ekonomin för att snabbare och effektivare möta upp ”Kerstin”, oavsett var i vårdkedjan hon befinner sig. Advisoryboards deltagare har konstaterat att samverkan inte enbart kan drivas i projektform. Både Skånes kommuner och Region Skåne måste vara beredda att göra samverkan till en naturlig del av en permanent utvecklingskultur. Metodutveckling och forskning bör utgå från den mångåriga kunskapsbank som utgörs av de tusentals medarbetare som finns närmast ”Kerstin”, dvs. organisationens “bottom-up”. 111 Utmärkande för arbetet i Skåne län har varit den goda viljan hos samtliga deltagande parter – från organisationens utförandeled till högsta ledning – att samarbeta förutsättningslöst för ”Kerstins” bästa. Den demokratiska arbetsformen har varit en framgångsfaktor för att bearbeta frågor, skapa samstämmighet och bygga goda relationer mellan den mångfald av kulturer och politiska åskådningar som ett län av Skånes storlek omfattar. Ytterst har detta arbete kommit att handla om att säkerställa en horisontell samverkan både mellan chefer i den egna organisationen och i samarbetet med andra aktörer. Våra kloka deltagare har återkommande konstaterat att Skånes politiker och chefer behöver utveckla sin förmåga att samtala om “rätt saker”, att prioritera och att skapa tillit till samverkande parter och enskilda medarbetare nära ”Kerstin”. 112 I skrivande stund har Region Skåne och Kommunförbundet Skåne påbörjat en vidare konkretisering och beredning av Advisoryboards deltagares slutsatser i syfte att säkerställa en horisontell ledningsstruktur i samverkan på flera nivåer. Många av de aktiviteter som föreslagits av Advisoryboards deltagare är direkt genomförbara inom ramen för tjänstemannauppdraget och kräver inga politiska beslut. Med utgångspunkt från det arbete som nu påbörjas känns det betryggande att ”Kerstin” och hennes närstående kommer att få en bättre vård och omsorg i Skåne län. “Vi chefer förväntas arbeta mycket med att utveckla, fördela, planera och diskutera, men alldeles för lite med att leverera.” “Hitta en acceptans och ett förhållningssätt för att blotta egna brister till förmån för utveckling och förbättringsarbete.” 113 “Om relationen är god och samarbetet fungerar så behöver man inte centralisera.” Tack! Ett stort tack till alla engagerade deltagare som aktivt arbetat och prestigelöst bidragit med er kompetens och klokskap. 114 I vårt AdvisoryBoard för “Ledning & styrning i samverkan i Skåne län” har närmare 250 politiker, högre tjänstemän och medarbetare nära ”Kerstin” deltagit från Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och samtliga kommuner i Skåne län: Bjuv, Bromölla, Burlöv, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Hörby, Höör, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Osby, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge, Ystad, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga och Östra Göinge. Advisoryboards deltagare: Ann Touré, Agneta E Svensson, Anders Nilsson, Anders Åkesson, Anette Fäldt, Anette Henriksson, Ann Danielsson, Ann Letorp, Ann Toure, Ann-Christin Andersson, Ann-Louise Christensen, Anna Benemark, Anna Borgius, Anna Friberg, Anna Hallenheim, Anna Mannfalk, Anna Palmgren, Anna R Nilsson, Anna-Lena Hogerud, Anne-Margret Norberg, Annica Forsgren, Annika Andersson, Arvo Hellman, Berit Lundström, Berit Rundqvist, Berit Silow, Berit Wirödal, Birger Larsson, Birgitta Halses, Birgitta Landin, Birgitta Södertun, Björn Neroth, Bo Silverbern, Bodil Ivarsson, Britt Louise Lind, Britt-Inger Andersson, Britt-Louise Lind, Britt-Marie Pettersson, Britt-Marie Börjesson, Camilla Gustavsson, Camilla Kindahl, Camilla Lindberg, Carin Hillåker, Carina Nilsson, Carina Håkansson, Carl-Johan Robertz, Carl-Johan Sonesson, Caroline Lindahl, Caroline Marktorp, Catharina Byström, Catharina Weman Persson, Cathrine Eriksson, Cecilia Gyllenkrok Borgström, Cecilia Lind, Cecilia Ljungh, Charlotte Unosson, Christel Jonsson, Christer Delamotte, Christina Rauser, Christina Ståhl, Daniel Hedén, Daniel Smedberg, Elisabeth Larsson, Elisabeth Fagerström, Eva Bergh, Eva Bjärtun, Eva Granvik, Eva Lundberg, Eva Malm, Eva Persson, Eva Reumark, Eva Thorén Todoulos, Eva Toft, Eva Wiman, Eva Åström, Gerd Fridh, Gilbert Tribo, Gisela Green, Gudrun Johnsson, Gunilla Magnusson, Hans-Åke Lindvall, Helen Hansson, Henrik Månsson, Inga-Lill Rohdin, Ingela Andersson, Ingela Löfberg, Ingemar Petersson, Inger Åbonde, Ingrid Bengtsson-Rijavec, Ingrid Bergman, Jan Eriksson, Jan Sohlmér, Jan-Inge Hansson, Jeanette Heilmann, Johan Cosmo, Johan Holmer, Johan Larsson, Johnny Kvarnhammar, Jonas Rastad, Jonas Rosenqvist, Jonas Rydberg, Jörgen Levin, Karin Axelsson, Karin Christensson, Karin Hesselgård, Karin Hilford, Karin Lindelöw, Karin Träff Nordström, Karin Wahlström Persson, Katarina Ohrstein, Kerstin Brukare, Kerstin Gustavsson, Kerstin Mauritzson, Kjell Ivarsson, Kjell Åke Nilsson, Kristin Andersson, Kristina Fredin, Kristina Priver, Lars Stavenow, Leif Skytte, Lena BlennowAndersson, Lena Gabrielsson, Lena Lindgren, Lena Lundgren, Lena Wöhlecke, Lesley Holmberg, Lilian Eriksson, Linda Persson Melin, Lisa Davidsson, Lisbeth Schwarzkopf, Lotta Widen-Odder, Louise Natt och Dag, Magdalena Andersson, Magnus Hedin, Maja Johansson, Margareta Albinsson, Margareta Dovsjö, Maria Antonsson-Anderberg, Maria Danielsson, Marianne Eriksson, Marianne Ohrlander, Marianne Åkerblad, Marie Strömblad, Marie-Louise Kock, Mats Erlandsson, Mette Davidsson, Mia Tillgren Moreau, Mikael Hellström, Mikael Persson, Monica D Larsson, Monica Dahl, Monica Holmqvist, Monica Larsson, Monika Olin Wikman, Niklas Sommelius, Niklas Sundler, Olle Odehammar, Palle Lundberg, Patrik Holmberg, Per Einarsson, Per M Johansson, Per Werner, Per-Olof Sjöblom, Peter Hansson, Peter Jerntorp, 115 Pia Lundbom, Pia Nilsson, Rita Jedlert, Robert Odeberger, Roland Persson, Sergio Garay, Seth Pettersson, Sofia Forsgren Böhmer, Stefan Lundgren, Susanne Jordal, Susanne Leijon, Suzane Erlandsson, Sölve Elmståhl, Thomas Wester, Titti Gohed, Tommy Aspegren, Tony Hansson, Torbjörn Tegnhammar, Tove Klette, Towa Jexmark, Towe Bildtgard, Ulf Meijer, Ulrika Heindorff, Viktor Wiberg, Viveka Dettmark, Yngve Petersson, Yvonne Augustin, Åsa Berling, Åsa Bondesson och Åsa Nejdebring. Ett varmt tack till alla från oss! Ett särskilt tack till.... Företaget AdvisoryBoard arbetar i komplexa organisationer med utvecklings- och innovationsprocesser. Huvudfinansiären Sveriges Kommuner och Landsting och våra engagerade uppdragsgivare från Region Skåne & Kommunförbundet Skåne: 116 Jessica Skantze, AdvisoryBoard. Specialistområden: Verksamhetsutveckling, Innovations- och utvecklingsprocesser i offentlig och privat verksamhet. Jörgen Wahl, AdvisoryBoard. Specialistområden: Chefsrådgivning inom ledning och styrning samt horisontellt ledarskap i offentlig och privat verksamhet. Carina Nordqvist-Falk Christer Nelerud Katarina Rasmusson Kenneth Gravin Louise Roberts 117 Våra filmproducenter från Ljud & Bildskolan i Helsingborg: Joakim Mannerhagen Viktor Wiberg Engagerad och hjälpsam personal på: Hotell Statt, Hässleholm Kulturen i Lund Media Evolution City, Malmö Dunkers kulturhus, Helsingborg ”Kerstins” föräldrar: Joakim Larsson, illustratör, Boklarssons Stina Larsson, skribent, Boklarssons Kerstin granskar vårt arbete. Vill du också se filmen om arbetsprocessen under den avslutande intressentdialogen? Klicka på tv:n eller gå in på www.advisoryboard.se Återkommande begrepp i processen Horisontellt ledarskap = samverkan kring ledning och styrning mellan interna och externa aktörer på olika chefsnivåer med ett likartat uppdrag, t.ex. ”Kerstin” Horisontell samverkan = generell samverkan över gränserna mellan interna och externa aktörer på samtliga nivåer med ett likartat uppdrag, t.ex. ”Kerstin” Intressentdialog = demokratisk mötesform som samlar en mångfald av discipliner och berörda beslutsfattare kring en specifik utmaning. Genom öppna frågeställningar formar intressentdialogens deltagare en agenda för prioriterade utvecklingsområden att arbeta vidare med. Kerstin = den vanliga människan, som i den här rapporten representerar brukar-/patientgruppen ”mest sjuka äldre” 118 Mötesarena = plats för gemensamma beslut, idéutbyten och kunskapsöverföring i arbetet med ”Kerstin” Utvecklingscell = mötesform där intressenterna tillsammans med utvalda specialister fördjupar kunskapen inom prioriterade del-områden. I detta arbete har utvecklingscellerna fokuserat på nya samverkanstrategier på tre olika ledningsnivåer – politiker, högre tjänstemän och brukar/patientnära Vertikal samverkan = samverkan mellan olika enheter inom en och samma förvaltning Win-win = ett samarbete som upplevs som fördelaktigt av båda parter Förklaringar och förkortningar HSL-insatser = insatser av t.ex. hemtjänst och hemvård som regleras av Hälso- och sjukvårdslagen HSN = Hälso- och sjukvårdsnämnden (politiskt beslutsorgan inom Region Skåne) KRYH, Skånevård Kryh = En ny förvaltning inom Region Skåne som samlar de tidigare förvaltningarna Centralsjukhuset Kristianstad, Hässleholms sjukhusorganisation, Lasarettet i Ystad, Habilitering och hjälpmedel och del av Primärvården Skåne (21 vårdcentraler, Palliativa vården, Dietisterna samt Ungdomsmottagningarna Skåne). NSB = Närsjukvårdsberedningen (politiskt beslutsorgan inom Region Skåne) RS = Regionstyrelsen (politiskt beslutsorgan inom Region Skåne) Salutogen = hälsans ursprung, härrör från latinets salus (hälsa) och grekiskans genesis (ursprung). Ett salutogent perspektiv fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom SUND = Skånevård Sund = En ny förvaltning inom Region Skåne som samlar de tidigare förvaltningarna Ängelholms sjukhus, Helsingsborgs lasarett, Landskrona lasarett, Lasarettet Trelleborg, Psykiatri Skåne och del av Primärvården Skåne (28 vårdcentraler, Centrum för Primärvårdsforskning samt Flyktinghälsan) SUS, Skånes universitetssjukvård = En ny förvaltning inom Region Skåne som omfattar Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lund och primärvården i samma område Evidensbaserad praktik = en medveten och systematisk strävan att bygga vård och omsorg på bästa möjliga vetenskapliga grund Upplysta patienter = låta patientens symptombeskrivning få större tyngd i diagnosen Facilitator = någon som arbetar med att hjälpa en grupp att arbeta mot ett gemensamt resultat, som t.ex. företaget AdvisoryBoard VPB = Vårdproduktionsberedningen (politiskt beslutsorgan inom Region Skåne) Gränssnitt = utformningen av en viss förbindelse när olika huvumäns ansvar möts, som t.ex. i arbetet med ”Kerstin” 119 advisoryboard.se Låt olikheten bli en tillgång! Alla – varje kommun, varje sjukhus, varje vårdcentral – arbetar i unika miljöer med unika förutsättningar. I demokratiskt styrda organisationer är det extra viktigt att ta hänsyn till olika behov, kompetenser och synsätt bland de aktörer som förväntas arbeta tillsammans för medborgarens bästa. En förutsättning för bra resultat är att individerna i arbetet vågar och vill se möjligheter utan att döma i termer av rätt eller fel. En Advisoryboardprocess är en demokratisk samarbetsform som bygger på att ta tillvara varje individs grundläggande drivkraft, kunskap och erfarenhet. Genom att sammanföra olikheter, komplexa frågor och komplexa relationer skapar vi unika förutsättningar för en gemensam målbild och ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Vi vill med den här skriften uppmuntra till nya initiativ och konkreta samarbeten som gör vardagen lättare för fler. Företaget AdvisoryBoard
© Copyright 2024