Handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande
HANDLINGSPROGRAM enligt Lag om skydd mot olyckor 2011 - 2014 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund För räddningstjänst och förebyggande verksamhet i: Avesta Hedemora Fagersta Norberg Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 -1- Innehållsförteckning Inledning..................................................................................................................................... 3 Handlingsprogrammets syfte...................................................................................................... 3 Vision ......................................................................................................................................... 3 Avgränsning ............................................................................................................................... 3 Lagstiftning ................................................................................................................................ 5 Bedömning av risker .................................................................................................................. 6 Riskanalys .................................................................................................................................. 6 Olyckornas orsaker ..................................................................................................................... 7 Skyddsbarriärer .......................................................................................................................... 8 Farliga anläggningar ................................................................................................................... 9 Mål ........................................................................................................................................... 11 Organisation ............................................................................................................................. 15 Förebyggande åtgärder ............................................................................................................. 16 Räddningstjänst ........................................................................................................................ 17 Förberedande åtgärder .......................................................................................................... 17 Skadeavhjälpande åtgärder ................................................................................................... 21 Åtgärder efter räddningsinsats ............................................................................................. 30 Bilaga 1. Förkortningar och definitioner .................................................................................. 31 Bilaga 2. Karta Insatstider – Insatsområden............................................................................. 32 Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 -2- Inledning Lag (2003:778) om skydd mot olyckor reglerar ansvarsfördelningen mellan staten, kommunerna och enskilda vad gäller åtgärder till skydd mot olyckor. I lagen anges övergripande nationella mål för verksamheten skydd mot olyckor. De nationella målen kompletteras med mål som ska formuleras utifrån den lokala riskbilden i varje kommun. Enligt lagen ska kommunerna utarbeta ett handlingsprogram för den förebyggande verksamheten inom sitt geografiska område och ett handlingsprogram för den operativa verksamheten, räddningstjänst. Kommunerna kan välja att ha olika program för det förebyggande arbetet och för räddningsverksamheten eller ett gemensamt program. Detta handlingsprogram gäller för Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (SDR) och är gemensamt för den förebyggande verksamheten och för räddningstjänst. Den del som beskriver den förebyggande verksamheten är avgränsat till de åtgärder som ligger inom SDR:s ansvarsområde enligt den av medlemskommunerna fastställda förbundsordningen. Handlingsprogrammet är fastställt av förbundsdirektionen 2012-xx-xx och gäller gemensamt för de fyra medlemskommunerna. Inom Avesta, Hedemora, Fagersta samt Norbergs kommuner redovisas kommunernas förebyggande verksamhet i ett handlingsprogram för varje kommun. Detta handlingsprogram fastställs av respektive kommunfullmäktige. Handlingsprogrammets syfte Handlingsprogrammet utgör ett övergripande dokument för SDR och dess medlemskommuner Avesta, Hedemora, Fagersta och Norberg. Det innehåller mål och beskriver hur verksamheten ska genomföras och utvecklas. Handlingsprogrammet ska stimulera den politiska debatten samt utgöra: Ett instrument för uppföljning och utvärdering Underlag vid information till allmänheten En analys av risker som kan leda till räddningstjänstinsatser En redovisning till staten om hur verksamheten är ordnad Vision Södra Dalarnas Räddningstjänstförbunds medlemskommuner skall vara Sveriges minst olycksdrabbade kommuner. Avgränsning Lag (2003:778) om skydd mot olyckor är uppdelade i följande tre skeden: Förebyggande åtgärder Räddningstjänst Efterföljande åtgärder I figuren nedan redovisas de inbördes förhållandena mellan skedena samt övergripande vilka åtaganden kommunen ansvarar för. Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 -3- OLYCKA Förhindrande åtgärder Skadebegränsande åtgärder Förberedande åtgärder Förebyggande åtgärder Skadeavhjälpande åtgärder Olycksutredning Stödjande åtgärder Korrigerande åtgärder Räddningstjänst Efterföljande åtgärder Skeden SDR svarar för medlemskommunernas uppgifter enligt: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Uppgifterna enligt lagen om olyckor är Vara delaktig i arbetet med skydd mot olyckor Tillsyn enligt lagen Förebygga stora kemikalieolyckor genom medverkan vid tillsyn enligt Sevesolagen (1999:381) Rengöring och brandskyddskontroll Underlätta för den enskilde att ta sitt eget ansvar Genomföra räddningsinsatser Genomföra lärande efter olyckor SDR ska även handlägga tillståndsärenden samt utöva den tillsyn som åligger medlemskommunerna enligt: Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor SDR ska dessutom i skälig omfattning biträda medlemskommunerna med expertis samt utbildning av kommunernas personal inom förbundets kompetensområde rörande: Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Utöver dessa uppgifter kan räddningstjänstförbundet mot särskild ersättning och/eller avtal åta sig andra uppgifter som bedöms lämpliga. Exempel på sådana uppgifter är: Sjukvårdslarm (i väntan på ambulans) Restvärdesräddning Larmförmedling Inbrotts- och bevakningslarm Säkerhetsvaktstjänster Utbildning Kommunal beredskap och krisledning Handlingsprogrammet fastställs av förbundsdirektionen varje mandatperiod. Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 -4- Lagstiftning Bestämmelserna i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd. Till lagen ansluter Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor och allmänna råd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller dess föregångare. En avsikt med Lag (2003:778) om skydd mot olyckor är att öka kommunernas möjligheter att anpassa räddningstjänstorganisationen efter lokala förhållanden. Kommunernas verksamhet till skydd mot olyckor styrs av nationella övergripande mål. De nationella målen ska sedan kompletteras med lokala verksamhetsmål. Det kommer att innebära olika mål för olika kommuner. Målen för kommunernas räddningstjänst ska enligt Lag(2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap 8 § anges i ett handlingsprogram tillsammans med de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser, samt vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att genomföra räddningsinsatser. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor förtydligar även ansvarsfördelningen mellan enskilda, kommuner och staten. Kommunens skyldigheter består i att bistå enskilda med rådgivning, utöva tillsyn och genomföra och följa upp räddningsinsatser. Den enskilde, vare sig det är en fysisk eller juridisk person, har ett primärt ansvar för att skydda liv och egendom och att inte orsaka olyckor. I första hand är det den enskilde som ska vidta och bekosta åtgärder som syftar till att förhindra olyckor och begränsa konsekvenserna av de olyckor som inträffar. Detta påverkar även kommunen i egenskap av fastighetsägare och verksamhetsutövare. Här nedan redovisas de skyldigheter kommunerna har för räddningstjänst enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Enligt 3 kap 7 § ansvara för räddningstjänst inom kommunen Enligt 3 kap 10 § undersöka olyckor för att klarlägga olyckans orsaker och förlopp samt hur insatsen genomförts Räddningstjänst under höjd beredskap enligt 8 kap 2 § Delta i planering och övning av räddningsinsatser vid utsläpp av radioaktiva ämnen enligt 6 kap 9 § Biträda länsstyrelsen genom att ställa personal och egendom till förfogande för mätning av radioaktivitet och inrapportering av resultatet enligt Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor kap 4 § 28 Tillse att det finns anordningar för alarmering av räddningsorganen enligt 6 kap 10 § Därtill ska medlemskommunerna genom SDR och medlemskommunernas nämnder/styrelser genomföra åtgärder enligt andra lagar inom området skydd och säkerhet, exempelvis: Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 -5- Vid de anläggningar som berörs av Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor och tillhörande Förordning (1999:382) ska följande genomföras: o plan för räddningsinsatser o planera, genomföra, följa upp övningar Bedömning av risker För att kunna sätta upp mål för verksamheter för skydd mot olyckor krävs att man vet vilka olyckor som kan inträffa och vilka konsekvenser de kan medföra samt vilka åtgärder som kan sättas in för att minska risken. De olyckor som SDR rycker ut på rapporteras årligen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som sammanställer statistik för hela riket. Genom att analysera den statistiken kan en jämförelse göras mellan olika kommuner. Inom SDR:s medlemskommuner är det totalt sett fler utryckningar än genomsnittet för kommuner med jämförbar folkmängd. Framförallt bränder utomhus och inom industrin är överrepresenterade. Däremot är det färre utryckningar till bostadsbränder och bränder i allmänna byggnader vilket är en förändring sedan föregående handlingsprogram upprättades. Utsläpp av farligt ämne är mer vanligt förekommande inom förbundet än i landet i övrigt. Detta kan ha samband med att det finns många industrier som hanterar kemikalier i området samt att vi har fyra stora riksvägar som går genom förbundets geografiska område. Parallellt pågår även arbetet med risk och sårbarhetsanalyser i medlemskommunerna med inriktning på extraordinära händelser. Riskanalys Risken är en sammanvägning av sannolikhet och konsekvens för att en typ av olycka ska inträffa. Sannolikheten har bedömts med hjälp av lokal och nationell statistik. Konsekvenserna av en olycka beror på flera faktorer – den drabbade samhällsomfattningen dvs. hur många som berörs av olyckan, hur svåra konsekvenser olyckan medför för de berörda samt om det är möjligt att återställa efter olyckan och hur stora resurser detta i så fall kräver. I olika skeden av olycksförloppet kan åtgärder sättas in för att minimera det negativa utfallet. Förebyggande Olycksfaktor Skadebegränsande Olycksorsak Räddningsinsats Olycksförlopp Återställande Konsekvens Effekt Bland olyckor som föranleder räddningsinsats är det trafikolyckor som statistiskt sett medför störst påverkan på människors liv och hälsa inom SDR:s medlemskommuner. Därefter följer brand i bostad och drunkning. Största ekonomiska konsekvenser medför brand i byggnad. Vi förväntar vi oss en minskning av de allvarliga trafikolyckorna på våra riksvägar då trafikverket byggt om vägarna till 2+1 vägar med mitt eller vajerräcke. De ekonomiska konsekvenserna av brand i byggnad väntas minska när resultatet av direktionens beslut om handbrandsläckare i bostäder (sid 9) tränger igenom. För skador på miljön saknas hållbart statistiskt underlag. En uppskattning är att bränder och olyckor med farligt gods är de olyckor som påverkar miljön mest. Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 -6- Vägs risken för skador på liv, egendom och miljö samman med samhällets förmåga att hantera olyckan blir resultatet följande: Största riskerna utgörs av trafikolycka, brand i bostad och drunkning. Detta är olyckor som händer ofta och som medför svåra konsekvenser för dem som är inblandade. Det drabbar individer eller en grupp och återställningen kan vara omöjlig. Räddningstjänsten är dimensionerad för att hantera dessa mer frekventa händelser. Konsekvenserna kan hanteras i kommunens ordinarie verksamhet. Speciella risker med liten sannolikhet men med stora konsekvenser finns i form av brand i samlingslokal, omfattande industribrand, olyckor där farligt gods är inblandat, järnvägsolycka, flygolycka, översvämning, ras eller skred. När det gäller risker för stora och allvarliga olyckor så inträffar dessa tack och lov så sällan att man inte kan använda sig av ett statistiskt underlag för enskilda kommuner. Som ett exempel kan användas brand i offentliga lokaler med flera människor som skadas eller omkommer. Den typ risker måste hanteras genom att skapa säkra miljöer genom att bl.a. se till att framtaget regelverk följs samt att personalen som arbetar i lokalen är utbildad för att klara av att snabbt utrymma och ev. släcka branden. Skulle en sådan händelse ändå inträffa kan inte konsekvenserna hanteras inom den ordinarie verksamheten utan mer resurser måste tillföras. Resursbehoven för att kunna genomföra räddningstjänstinsatser uppfylls genom samverkan mellan SDR:s enheter och externa resurser, exempelvis från andra kommunala räddningstjänster. Olyckornas orsaker För att kunna förebygga olyckors uppkomst och för att kunna sätta in adekvata åtgärder är det viktigt att veta vilka bakomliggande faktorer som orsakar olyckor. Genom studier av nationellt sammanställda uppgifter av dödsbränder har följande faktorer visat sig öka risken för att omkomma i bränder. Dessa faktorer stämmer överens för de flesta sorters olyckor. Ålder Det är ovanligt att barn och ungdomar omkommer i bränder de själva orsakat. I åldersgruppen 25 – 45 år drabbas främst män, ofta orsakat av rökning i kombination med alkohol och/eller andra droger. Den mest utsatta gruppen är män över 80 år. Här finns en stark koppling till sjukdom, handikapp och mental förvirring. Alkohol, droger och medicin Intag av alkohol, droger och medicin medför både en förhöjd risk att drabbas av en brand och en försämrad förmåga att sätta sig i säkerhet. Kön Män är mer utsatta för olyckor än kvinnor. Detta gäller även bränder. Sociala faktorer Personer som saknar förvärvsinkomst drabbas oftare av olyckor. Rökning Hälften av dödsbränderna orsakas av rökning. Ett starkt samband finns med ålder och/eller påverkan av alkohol, droger och medicin. Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 -7- Bränder Vanligaste brandorsaken vid bränder i flerbostadshus är glömd spis, vid bränder i enbostadshus är soteld den vanligaste brandorsaken. Anlagd brand Anlagd brand är en vanlig brandorsak när det rör offentliga byggnader, flerbostadshus, bilar och sopcontainrar. Dessa bränder leder ofta till stora materiella konsekvenser och ett stort antal brandtillbud i olika områden under vissa perioder. Skyddsbarriärer Brandvarnare Studier av dödsbränder har visat att det saknades en fungerande brandvarnare i flertalet av fallen. Dödsbränder som inträffar trots fungerande brandvarnare beror till stor del på att personerna inte har förmåga att sätta sig i säkerhet p.g.a. handikapp, hög ålder eller drogpåverkan. Trots detta dras slutsatsen att en fungerande brandvarnare är en mycket viktig livräddare och klart minskar risken att omkomma vid bränder. Släckutrustning En fungerande släckutrustning t.ex. handbrandsläckare ger goda möjligheter att påverka en brand i ett tidigt skede så att framförallt egendomsskadorna avsevärt kan begränsas. Inom SDR:s verksamhetsområde har förbundsdirektionen definierat skälig omfattning av släckutrustning i bostäder, Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2kap 2§, enligt följande: Generellt krav Minst en pulversläckare godkänd enligt EN 3-7 med kapacitetsklass 43A 233BC (normal vikt 6 kg) alternativt en vattenslang med räckvidd runt hela bostadshuset för anslutning till vattenkran. Flerbostadshus I trapphus monteras på minst vartannat våningsplan antingen - en pulversläckare godkänd enligt EN 3-7 med kapacitetsklass 43A 233BC (normal vikt 6 kg) eller - en inomhusbrandpost med fast monterad slang som når samtliga lägenheter i våningsplanet samt lägenheterna i våningsplanet närmast under och över inomhusbrandposten. Information om detta ska delges allmänheten genom hembesök, framtagande av informationsbroschyr samt i samband med utbildningar. Dessutom ska information om beslutet finnas på räddningstjänstens hemsida. Boendesprinkler Möjligheten att förebygga och upptäcka brand minskar med nedsatt rörelse- och reaktionsförmåga. Det blir också svårare att sätta sig i säkerhet. För personer som inte själva kan ta sig ut räcker det inte med brandvarnare. Tekniska skydd som spisvakt och boendesprinkler minskar avsevärt risken för dessa grupper att omkomma vid bränder. Brandskyddsutbildning En viktig del i att skydda sig mot brand är att man har kunskap om hur man ska bete sig både före och efter ett brandtillbud. SDR bedriver kontinuerligt en omfattande utbildningsverksamhet. De flesta utbildas på sitt arbete som ett led i verksamhetens systematiska brandskyddsarbete. Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 -8- Byggnadstekniskt skydd Fungerande brandcellsgränser, branddörrar som stänger, rätt avstånd mellan lager av brandfarliga varor och byggnader, rätt utformade eldstadsanordningar är exempel på viktiga barriärer för att minska konsekvenserna och uppkomst av en brand. Farliga anläggningar Näringslivet inom SDR präglas av tung industri. Detta påverkar även regionens riskbild, dels genom industriernas egen verksamhet men även genom transporter av farligt gods till och från anläggningarna. I SDR:s verkningsområde finns följande anläggningar som kan anses påverka riskbilden: Anläggning Outokumpu Avesta Beskrivning Stålindustri Dimensionerande risker/ämnen Gasol Fluorvätesyra Salpetersyra AGA Gas AB Avesta Framställning av gaser. Syrgas Argon Kvävgas Outokumpu Långshyttan Stålindustri Boliden Mineral Garpenberg Gruvindustri Gasol Fluorvätesyra Vätgas Natriumdikromat Zinksulfat Kopparsulfat Kaliumxantat Krylbo Bangårdsområde Transport och rangering av farligt Farligt gods allmänt. gods på järnväg. Fagersta Stainless AB Stålindustri Gasol Fluorvätesyra Salpetersyra Vätgas Seco Tools Fagersta Atlas Copco Fagersta Verkstadsindustri Bortriklorid, Etanol Verkstadsindustri Gasol Vätgas AGA Gas AB Fagersta Stora Enso Fors Gasdepå Vätgas Pappersindustri Ammoniak Väteperoxid Natronlut Erasteel Långshyttan Stålindustri Svavelsyra Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 -9- Boliden Minerals dammar: Dammanläggningar Dammbrott Rullshyttemagasinet Valbäcksdammen Gruvsjön Finnhyttedammsjö Stora Jälken Rafshyttedammsjö Kuppdammen Stora Gransjön 2 kap 4 § / Sevesoanläggningar Länsstyrelsen är den myndighet som avgör vad som ska klassas som farlig verksamhet enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap 4§ och vilka verksamheter som omfattas av Seveso-lagstiftningen. Länsstyrelsens beslut kan komma att förändras beroende på förändringar i verksamheten. Länsstyrelsens beslut finns på räddningsstationen i Avesta. Av nämnda anläggningar med farlig verksamhet klassas följande även som 2 kap 4 § anläggningar: Outokumpu Avesta, (Sevesoanläggning högre nivån) AGA Gas Avesta, (Sevesoanläggning högre nivån) Outokumpu Långshyttan, (Sevesoanläggning högre nivån) Boliden Mineral Garpenberg, Hedemora, (Sevesoanläggning högre nivån) Fagersta Stainless Fagersta, (Sevesoanläggning högre nivån) Seco Tools Fagersta (Sevesoanläggning lägre nivån) Krylbo bangårdsområde Krylbo Rullshyttemagasinet Garpenberg Valbäcksdammen Garpenberg Gruvsjön Garpenberg Finnhyttedammsjö Garpenberg Stora Jälken Garpenberg Rafshyttedammsjö Garpenberg Kuppdammen Garpenberg Stora Gransjön Garpenberg Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 - 10 - Mål Staten har i lagen formulerat övergripande mål för att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö mot olyckor. Målen kallas nationella mål och verksamhetsmål. Kommunen ska i handlingsprogram utforma egna mål utifrån statens mål och lokala förhållanden i kommunen. Dessa mål bör därefter finnas med i kommunkoncernens verksamhetsplanering och brytas ned till aktiviteter och åtaganden i förvaltningarnas, kommunala bolags och kommunalförbundens verksamhetsplaneringar. Nationella mål Anges i lagen Verksamhetsmål Lokala verksamhetsmål Verksamhetsmål Angivna i handlingsprogram Angivna i lagen Säkerhetsmål Prestationsmål Nationella mål Med de nationella målen vill staten förhindra att ambitionsnivån blir för låg i kommunen för skydd mot olyckor. De nationella målen är riktningsgivande för det allmännas ansvar, är övergripande och kan brytas ner i kommunerna. Följande två nationella mål finns beskrivna i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor: 1. Lagen syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö, ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd 2. Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatser kan genomföras inom en godtagbar tid och på ett effektivt sätt Verksamhetsmål Säkerhetsmål Utifrån de risker som uppmärksammats i riskanalysen ska SDR vidta åtgärder och aktiviteter inom medlemskommunerna syftande till att: Antalet bränder i byggnader skall minska med minst 5 % Konsekvenserna av bränder i boendemiljö ska minska Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 - 11 - Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av bränder i publika miljöer Företag och organisationer ska ha ett fungerande systematisk brandskyddsarbete Inget större företag ska tvingas lägga ned eller flytta sin verksamhet efter en brand Det mänskliga lidandet och påverkan på liv och hälsa ska minskas i vägtrafikmiljöerna inom förbundsområdet Vid olyckor ska konsekvenserna för liv, hälsa och miljö minimeras genom samverkan mellan nyttjanderättshavare, kommun och räddningstjänst och den enskilde medborgaren Prestationsmål Utifrån säkerhetsmålen ovan ska SDR: Prestationsmål Förebyggande åtgärder Utöva tillsyn av den enskildas efterlevnad av Lag (2003:778)om skydd mot olyckor samt Lag (2010:1011) om Brandfarliga och explosiva vara. Hantera alla de tillståndsansökningarna för både brandfarliga och explosiva varor som lämnas/skickas in till förbundet på ett professionellt sätt. Räddningstjänsten ska vara tillgänglig för att svara på frågor från allmänheten om brandskydd och övrig säkerhet. Förmåga att sätta in åtgärder då det finns tendenser i samhället som kan leda till olyckor. Verka för en riskreducering i samhällsbyggnadsfrågor genom samverkan med i första hand kommunernas organisation som ansvarar för samhällsplaneringen. Även brand- och riskkonsulter ska kunna samverka med förbundet. Höja säkerhetsnivån hos företag, förvaltningar och organisationer genom utbildningar i bl.a. brandkunskap, systematiskt brandskyddsarbete, heta arbeten, hjärt- och lungräddning, brandsäkert hem. Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 Förväntat resultat Upprätta årliga tillsynsplaner och genom att följa dessa skapas ur brandskyddssynpunkt trygga vistelsemiljöer. Samtliga som lämnar in en komplett ansökan ska ha ett besked inom 3 månader om huruvida de får hantera brandfarliga eller explosiva varor. Bedriva utåtriktad verksamhet i syfte att ge råd och information om brandskydd och säkerhet. Alla som ringer till SDR under helgfri vardag mellan kl 08.00 och 16.00 ska få kontakt/besked i sitt ärende. Genomföra händelsebaserade tillsyner med omedelbar verkan då det kommer in signaler. om att något inte är som det ska. Förbundet ska ha tillräckliga resurser och kompetens inom områdena byggnadstekniskt brandskydd samt riskhantering för att hantera kommunernas förfrågningar i samhällsbyggnadsprocessen. Färre och mindre bränder inom förbundets geografiska område genom att all heltidsanställd räddningspersonal arbetar med olycks- och skadeförebyggande arbetsuppgifter. Under perioden 2007-2010 utbildades i snitt 2500 personer varje år i räddningstjänstens regi. Under perioden 20112014 ska i snitt mer än 2600 personer utbildas varje år. - 12 - Räddningstjänst All operativ personal i förbundet ska vara väl förberedda, utbildade och övade i att hantera de arbetsuppgifter som förväntas vid en räddningsinsats. SDR ska ha aktuella insatsplaner på samtliga objekt där sådant stöd behövs för en lyckad insats. Inom SDR:s verkningsområde ska effektiv losstagning vid trafikolycka kunna påbörjas inom 30 min. Följa utvecklingen av nya metoder och genom test och utvärdering ge förslag till vilka som bör implementeras. Ersätta det analoga kommunikationssystemet med det nationella digitala lednings- och sambandssytemet rakel (Radiokommunikation för effektiv ledning) Utrustning ska finnas för att ta emot koordinater från SOS Alarm i samband med larm för att lokalisera larmadress samt för ledningsstöd och beslutsstöd. Anspänningstiderna ska hållas vid alla typer av larm, dvs oavsett om det är räddningstjänstlarm eller servicelarm. Räddningstjänsten ska ha tillgång till brandvattenförsörjning enligt beslut i medlemskommunerna. Efterföljande åtgärder Alla olyckor som föranlett räddningsinsats ska dokumenteras. Hantera inkommande information om brister som kan leda till en olycka i samhället. Utveckla metoder för lokalisering och analys av oönskade händelser. Alla insatser ska koordinatsättas. Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 Samtliga inom SDR planerade utbildningar och övningar ska genomföras. Under perioden vidare aktivt arbeta med att ta fram ett kvalitetsuppföljningssystem för att kunna utvärdera och följa upp utbildningsverksamheten. Utryckande personal ska aktivt arbeta med att utföra insatsplaner som ett led i att förbereda sig för insats. SDR ska under mandatperioden ta fram/ revidera insatsplanerna för samtliga 2 kap 4 §-anläggningar. Verktyg för losstagning ska finnas på samtliga beredskapsstyrkor. I Avesta ska resurs finnas med särskild utrustning för arbete med tunga fordon. Implementera nya släck- och arbetsmetoder för räddningstjänst. Alla enheter i förbundet ska kunna kommunicera och samverka med varandra och med polis, ambulans och SOS Alarm. Alla förstabilar utrustas med informationsbärare för insatsstöd, navigering och statussignalering. Övriga fordon utrustas med navigeringsstöd och statussignalering utifrån behov. Anspänningstiderna för respektive styrka ska hållas vid 90 % av insatserna. Tiden ska mätas genom indikation första fordon ut. Vid förlarm mäts tiden från huvudlarmet. Under mandatperioden ska Fagersta och Norbergs kommun tillsammans med SDR se över ambitionsnivån vad gäller kommunal brandvattenförsörjning och fatta beslut om denna. Samtliga insatser ska dokumenteras och vid behov ska en fördjupad olycksutredning initieras All inkommande information ska analyseras, åtgärdsföreslås och adresseras till berörd kommuns säkerhetsavdelning. Samtliga räddningsinsatser ska följas upp i digitala kartor (GIS-miljö) för att kunna analysera olyckstrender och faktorer som påverkar utgången av räddningsinsatsen. - 13 - Generellt SDR ska stödja medlemskommunerna enligt intentionerna i förbundsordningen samt i övriga delar som efterfrågas. Stödja medlemskommunerna i dess strävan att införa säker kommunikation vid krisledning. Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 Att under perioden vara medlemskommunerna behjälpliga med ta fram handlingsprogram för att hantera extraordinära händelser enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt hjälpa till med framtagandet av risk- och sårbarhetsanalyser. Implementera Rakel som krisledningssystem. SDR bistår medlemskommunerna som projektledare för rakelinförandet och arbetar tillsammans med kommunernas beredskapsoch säkerhetssamordnare. - 14 - Organisation SDR ansvarar för den kommunala räddningstjänsten, enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, inom de fyra medlemskommunerna Avesta, Hedemora, Fagersta samt Norbergs geografiska område. SDR har följande organisation för att kunna leda, hantera och stödja, under alla de så kallade skedena, före, under och efter en räddningsinsats. SDR leds av sin räddningschef som har det yttersta ansvaret för hanteringen av räddningsinsatser. Inom förbundet finns inte någon särskiljning av planering och genomförande av räddningsinsatser, beroende på om det sker under fredstid eller under höjd beredskap. Allt sker enligt samma principer för att på ett bättre sätt kunna ta tillvara kompetensen hos ordinarie personal. Räddningsstyrkornas bemanning ökar dock under höjd beredskap (se avsnittet med rubriken beredskap på sid 20) Räddningstjänstens organisation och ledningsförhållande redovisas nedan i en organisationstablå. Direktion Arbetsutskott Sotningsväsen Direktion (Avesta, Hedemora, Fagersta, Norberg) Räddningschef Förbundskansli Räddningsavdelning Skyddsavdelning Driftområden Driftområden -Myndighetsutövning -Byggrådgivning -Extern utbildning -Kommunal beredskap -Extern service -Fordon, verkstad -Rökskydd -Fastighet -Teknik-IT -Beklädnad -Personal-fys -Räddningsmaterial -Utbildning -Resurser Räddningsstyrkor -Avesta -Fagersta -Hedemora -Horndal -Långshyttan -Norberg -Fors (räddningsvärn) Avgränsningen i handlingsprogrammet är de olyckor som kan föranleda räddningsinsats. Inom ramen för själva räddningsinsatsen redovisas i tidsordning de olika åtaganden och speciella förmåga som SDR har inom skedena innan, under och efter räddningsinsatsen. Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 - 15 - Förebyggande åtgärder Förebyggande åtgärder Genom förbundsordningen har SDR tagit över hela eller delar av ansvaret för att utföra delar av medlemskommunernas uppgifter enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Dessutom har SDR tagit över hela kommunens ansvar vad det gäller tillståndgivning och tillsyn enligt Lag (2010:1011 )om brandfarliga och explosiva varor. Nedan redovisas hur förbundet är organiserat för att hantera dessa uppgifter. Tillsynsverksamhet SDR svarar för medlemskommunernas tillsynsansvar över enskildas efterlevnad av Lag (2003:778) om skydd mot olyckors 2 kap 2 § och 2 kap 4 §. Målet med tillsynen och hur den ska genomföras anges i en årlig tillsynsplan som bygger på de prioriteringar som tas fram i detta handlingsprogram. Tillsynsplanen finns tillgänglig på förbundskansliet samt på SDR:s hemsida (sdrf.nu) I tillsynsplanen regleras även tillsyn enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor och SDR:s biträde till Länsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets tillsyn enligt Sevesodirektivet. Tillsynen utförs på delegation från förbundsdirektionen av främst brandingenjör och insatsledare / brandinspektörer med erforderlig kompetens. Rengöring och brandskyddskontroll SDR ansvarar för medgivanden av egensotning i förbundets samtliga kommuner. Detta görs av räddningschefen på delegation av förbundsdirektionen enligt fastlagda riktlinjer. Förbundsdirektionen ansvarar även för brandskyddskontroll i ovan nämnda kommuner. Uppgiften att utföra brandskyddskontroll är utlagd på entreprenad. Rengöring av eldstäder och rökkanaler utförs på entreprenad. SDR:s geografiska område är indelat i följande sotningsdistrikt: Avesta kommun Hedemora kommun Fagersta och Norbergs kommun Beslutade frister och taxor finns att tillgå hos respektive skorstensfejarmästare samt hos SDR:s förbundskansli i Avesta. Uppföljning och kontroll över verksamheten utförs årligen i samband med Myndigheten för Samhällstjänst och Beredskap:s årsuppföljning samt vid årlig genomgång av verksamheten på ett av förbundsdirektionens sammanträden. Råd och information Räddningstjänstens personal är normalt tillgänglig för att svara på allmänhetens frågor om brandsäkerhet under kontorstid. Information om brandskydd kan även fås via SDR:s hemsida www.sdrf.nu. Räddningstjänsten bedriver även uppsökande verksamhet för att sprida information till allmänheten om brandskydd och säkerhet, exempelvis genom hembesök och närvaro vid publika arrangemang. Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 - 16 - Övrig förebyggande verksamhet SDR fungerar som medlemmarnas ”brandsakkunniga” och verkar genom att delta i samråd och remisser för att brandsäkerhet och riskfrågor ska beaktas även i myndighetsutövning där beslutanderätten ligger på andra politiska nämnder och organisationer. Exempel på sådan myndighetsutövning är plan och byggprocessen, serveringstillstånd, offentliga tillställningar och tillstånd för hantering av brandfarliga eller explosiva varor. Kompetens Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ställer endast krav på utbildning för förebyggande verksamhet då det gäller att utföra brandskyddskontroll enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap. 4 §. I detta fall krävs särskild utbildning hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller dess föregångare. För övrigt förebyggande verksamhet är det upp till kommunens egen ambitionsnivå att bestämma kompetensen för personalen. För att göra tillsyn kräver SDR någon av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller dess föregångares utbildningar Tillsyn A, Förebyggande 1, eller Räddningstjänstutbildning för brandingenjörer. Vid tillsyn på företag som omfattas av 2 kap 4 § Lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt medverkande i övriga myndigheters Sevesotillsyn krävs brandingenjörsexamen. Vilka personer som får utföra tillsyn anges i SDR:s delegationsordning. Räddningstjänst Förberedande åtgärder Brandvattenförsörjning i fredstid Inom tätorterna Avesta, Fagersta, Västanfors, Fors, Horndal, Nordanö, Näs, Hedemora, Långshyttan, Garpenberg, Vikmanshyttan, Västerby, Norberg, Kärrgruvan och Spännarhyttan ska det finnas brandposter anslutna till kommunernas vattenledningsnät. Avesta och Hedemora kommuner har sitt brandpostnät ordnat utifrån Svenska vatten- och avloppsverksföreningens anvisningar för ”alternativsystemet för brandvattenförsörjning”. Norberg och Fagersta kommuner har sitt brandpostnät idag ordnat utifrån det konventionella systemet för brandvattenförsörjning. Under 2012 planeras för en övergång till ”alternativsystemet för brandvattenförsörjning” inom Fagersta och Norbergs kommuner. Reservkraftverk för drivning av vattenledningsnätets pumpanläggningar ska finnas för att ge en tryggad släckvattenförsörjning i händelse av elbortfall. Brandpostnätet ska vara utfört enligt Svenska vatten- och avloppsverksföreningens anvisningar. SDR ska ha tillgång till vattentransport via tankbilar i mängder som krävs för att uppfylla Svenska vatten- och avloppsverksföreningens anvisningar gällande ”alternativsystemet för brandvattenförsörjning”. Respektive medlemskommun svarar för att SDR förses med aktuella uppgifter om brandposternas, branddammarnas och vattentagens läge. Medlemskommunerna svarar även för underhåll, provning, kontroll och utmärkning av brandposter, branddammar och vattentag samt sörjer för att framkomlig väg finns till dessa. Den kommunala vatten- och avloppsförsörjningen är av medlemskommunerna idag anordnad via kommunala bolag eller kommunalförbund enligt följande: Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 - 17 - Avesta kommun Fagersta kommun Hedemora kommun Norbergs kommun Avesta VA & Avfall AB Norra Västmanlands kommunalteknikförbund Hedemora Energi AB Norra Västmanlands kommunalteknikförbund Ambitionsnivåer och ansvarsfördelning mellan kommunerna, VA-ansvariga bolag eller kommunalförbund samt Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund kommer att ses över under mandatperioden. Brandvattenförsörjning under höjd beredskap Räddningstjänsten planerar för att kunna utnyttja de naturliga vattentag som finns i kommunerna. Under uppbyggnadsskede ska särskilt anordnade uppställningsplatser för motorsprutor iordningställas utefter Dalälvens sträckning i Avesta samt utefter Strömsholms kanal i Fagersta. I centrala Hedemora anordnas uppställningsplatser vid sjön Hönsan. I Norberg kan vid behov ett antal krigsbranddammar iordningställas runt om i kommunen. Respektive kommun sörjer för anordnande av uppställningsplatser för motorsprutor samt iordningställande av krigsbranddammar. Varning, Information Räddningsarbetet vid en olycka leds alltid av en räddningsledare som har det yttersta ansvaret. Vid allvarliga olyckor ansvarar räddningstjänsten för att allmänheten ska kunna varnas och få information. Exempel på händelser som kan medföra behov av särskild informations- (I) och/eller varningsbehov (V). Händelse Olje- och kemikalieutsläpp Utsläpp av giftiga och / eller brandfarliga gaser Stor risk för explosion Brand som ger stora mängder giftig / irriterande rök Stor skogsbränder Skred och ras Omfattande översvämningar, dammbrott Utsläpp av radioaktiva ämnen Flyghaveri Järnvägsolycka Omfattande trafikolycka Behov I+V I+V I+V I+V I+V I+V I+V I+V I I I SDR kan via radio- och TV-meddelande varna och informera allmänheten genom Viktigt meddelande till allmänheten. Möjligheten till varnings- och informationsmeddelande bygger på en överenskommelse mellan Sveriges Radio/Sveriges Television och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det finns nationella rutiner framtagna för att skapa snabba och säkra kommunikationsvägar mellan räddningstjänsten och Sveriges Radio/Sveriges Television. Viktigt meddelande till allmänheten kan vid behov föregås av att signalen viktigt meddelande utlöses över tyfoner som finns utplacerade vid speciella riskobjekt. Signalen kan fjärrutlösas från räddningsstationerna i Avesta, Hedemora och Fagersta. Signalen kan också utlösas från SOS Alarm. Medlemskommunerna äger tyfonerna och har ansvaret för drift och underhåll. SDR ska vid behov (mot skälig ersättning) kunna åta sig uppdraget. Alarmering SDR ansvarar för att de olika räddningsstyrkorna kan larmas ut till räddningsinsatser inom godtagbar tid. Förbundet har därför ett avtal med SOS Alarm som sköter utalarmeringen av Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 - 18 - räddningsstyrkorna efter en inledande intervju med den larmande eller misstanke om brand via inkomna automatiska brandlarm. För att minimera tiden för utlarmning har SDR tillsammans med SOS Alarm förbättrat larmrutinerna samt infört ny digital teknik som möjliggör snabbare alarmering. Vid större bortfall av teleförbindelse bemannar SDR de räddningsstationer vars insatsområde berörs av telebortfallet. Vid nödläge kan respektive räddningsstyrka larmas från sin räddningsstation. Beredskap Beredskap är den personalstyrka som ska finnas tillgänglig för räddningsinsats och ska vara anpassad till de risker som finns. Det finns två olika beredskapsformer som används inom förbundet: Beredskap inom fastställt vistelseområde som innebär att man ska inställa sig inom 5-7 minuter Jour på tjänstgöringsställe som innebär att inställelsetiden är maximalt 1,5 minuter Anställningsformen är normalt tillsvidare anställning på hel- eller deltid. Vidare finns det personal i ett räddningsvärn i Fors. Personalen där tjänstgör på frivillig basis och har ingen beredskapsskyldighet. I tabellen nedan redovisas den personella beredskap som ska finnas inom SDR under normala förhållanden i fredstid, året runt. Vid höjd beredskap eller extraordinär händelse planeras för en fördubbling av räddningsstyrkornas bemanning. Geografisk utgångspunkt W och U län Förbundet Avesta 500 Hedemora 550 Horndal 530 Långshyttan570 Fagersta 400 Fagersta 400 Norberg Fors Jour Beredskap Anmärkning RCB (se sid 23) 2 timmar till skadeplats alt SOS Alarm 30 min till skadeplats 1.5 min anspänningstid 6 min anspänningstid 6 min anspänningstid 5 min anspänningstid 1.5 min ansp tid, mån-fre kl 07-16 7 min anspänningstid 6 min anspänningstid Räddningsvärn BIB 1 IL+1 SlH + 3 BmH 1 SlD + 4 BmD 1 SlD + 4 BmD 1 SlD + 4 BmD 1 SLH + 4 BmH - 1 SlD + 5 BmD 1 SlD + 4 BmD - För att tillgodose behovet av att räddningsstyrkor kommer fram till olycksplatserna inom godtagbar tid finns avtal med räddningstjänsterna i grannkommunerna om gränslös samverkan. Ett avtal som innebär att snabbaste räddningsstyrka till skadeplatsen blir larmad oavsett var olyckan har inträffat och i och med tidigare nämnda teknikförändring innebär det också att utalarmering av flera stationer kan ske utan fördröjning. Beredskap under pågående räddningstjänstinsats Den minimiberedskap som är angiven i ovanstående tabell kan frångås vid följande förhållanden: Under pågående räddningstjänstinsats eller vid extraordinär händelse inom förbundets medlemskommuner Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 - 19 - I samband med hjälp vid räddningstjänstinsats eller vid extraordinär händelse i annan kommun Då räddningschef i beredskap för Västmanlands län enligt avtal beslutar att disponera räddningsstyrkorna inom SDR för räddningstjänst insats eller vid extraordinär händelse i annan kommun inom Västmanlands län Under dessa förhållanden ska dock minst två räddningsstyrkor med förmåga att utföra rökdykning finnas att tillgå inom förbundets medlemskommuner. Kompetens Lag om skydd mot olyckor ställer endast krav på utbildning då det gäller att ha behörighet att agera i rollen som räddningsledare under räddningsinsats. Lagens krav innebär att man lägst måste ha genomgått Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller dess föregångares kurs Räddningsledning A. I övrigt är det upp till kommunens egen ambitionsnivå att bestämma kompetensen för personal i utryckningstjänst, utifrån lokal riskbild. Här nedan redovisas de formella lägsta krav som SDR ställer på personal i utryckningstjänst. Roll Räddningschef i beredskap Brandingenjör i beredskap (BIB) Insatsledare Styrkeledare heltid Styrkeledare deltid Brandman heltid Brandman deltid Brandman vid räddningsvärn Lägsta krav på ordinarie personal Brandingenjörsexamen med påbyggnadsår i räddningstjänst samt HRK eller CSK. Brandingenjörsexamen med påbyggnadsår i räddningstjänst Räddningsledning kurs A och B samt tillsyn A Räddningsledning kurs A Räddningsledning kurs A SMO, alternativt SRV 15 V (gamla heltidsbrandmannautbildningen) Kurs räddningsinsats Introduktionsutbildning Utöver de lägsta kraven som redovisas här ovan har SDR en plan under framtagande för intern och extern kompetensförsörjning, där det regleras mer i detalj vad som krävs för de olika rollerna. Den interna regelbundna utbildningsverksamheten för heltidsanställd räddningspersonal planeras månadsvis. För den deltidsanställda räddningspersonalen planeras utbildningen på halvårsbasis. Internutbildningens omfattning för olika personalgrupper ska lägst följa nedan angivna nivå: Roll Räddningschef i beredskap Brandingenjör i beredskap Insatsledare Styrkeledare heltid Styrkeledare deltid Brandman heltid Brandman deltid Antal övningstimmar/år 10 10 30 100 50 100 50 Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 - 20 - Listan kommer att omarbetas under perioden. Syftet är att hitta ett bättre sätt att kunna mäta och följa upp kvaliteten på utbildningen. Målet kommer inte att vara ett visst antal övningstimmar utan mer i detalj reglerat mål, innehåll och uppnått resultat. Insatsplanering För att kunna korta ner insatstider och effektivisera insatsernas genomförande har SDR ett system där man tar fram insatsplaner i tre olika nivåer: Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Framkörningskort Insatsplan Fördjupad Insatsplan Vid urvalet av objekt som ska insatsplaneras prioriteras högriskanläggningar såsom Sevesoanläggningar och anläggningar som klassas enligt LSO 2 Kap 4 § . Utöver dessa tre nivåer tillkommer dessutom de kommunala planerna för räddningsinsatser vid Seveso anläggningar, som återfinnes på SDR:s hemsida alternativt på räddningsstationen i Avesta. Skadeavhjälpande åtgärder Ledningsprinciper För att klara av att leda en eller flera räddningsinsatser samtidigt och vidare för att kunna uppnå en bra uthållighet och beredskap, behövs ett färdigt system med ledningsprinciper. Ledning är en medveten påverkan på ett system/organisation av människor och teknik genom bland annat planering, genomförande och uppföljning. SDR har valt att använda räddningsverkets skrift Grunder för ledning som ledningsmodell. Den ska gälla både i det dagliga arbetet, vid räddningsinsatser i fred samt under höjd beredskap. Här nedan ges en översiktlig förklaring till ledningsprinciperna. Ledningsstrukturen bygger på fasta/klara ledningsprinciper som beskriver hur ledning sker i komponenter, ledningsnivåer och geografi, dvs. var ledning utövas. Ledningsformerna delas i systemledning, dit hör normativ och strategisk ledning. Övriga ledningsformer bedrivs på skadeplats och benämns därför skadeplatsledning. Systemledning: Strategisk ledning Normativ ledning Skadeplatsledning: Ledning av enskild enhet. Samordning av enskilda enheter. Övergripande operativ ledning (räddningsledare). Fem olika ledningsnivåer hanterar de fem komponenterna. De olika nivåerna har ett inbördes hierarkiskt förhållande. En ledningsnivå kan hantera fler komponenter. De ovan nämnda ledningsformerna gäller som grund, men dimensioneras efter behov. Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 - 21 - Skadeplatsledning Nivå I – Styrkeledare (Sl) Styrkeledaren leder normalt en enskild enhet bestående av räddningsstyrka eller del av räddningsstyrka. Styrkeledare ska kunna hantera ledningskomponent 1-3 vid mindre räddningsinsatser. Nivå II – Insatsledare (IL) Insatsledaren samordnar normalt enskilda enheter samt utövar övergripande operativ ledning. Insatsledare ska kunna hantera ledningskomponent 1-3 vid medelstora insatser. Nivå III – Brandingenjör i beredskap (BIB) Brandingenjör i beredskap utövar normalt övergripande operativ ledning vid stora och/eller långvariga räddningsinsatser. Om behov uppstår vid medelstora räddningsinsatser eller vid flera samtidiga räddningsinsatser ska även ledningskomponent 1-2 kunna hanteras. Systemledning Nivå IV – Räddningschef i beredskap (RCB) En gemensam länsövergripande funktion som räddningschef i beredskap finns i Västmanlands län sedan 2006-01-01. Funktionen utövar endast normativ och i viss mån strategisk ledning vid behov då länets räddningstjänstresurser behöver samordnas. Vid stora insatser ska RCB dessutom ansvara för den strategiska samverkan med andra myndigheter och organisationer. Samtliga räddningstjänster i Västmanlands län inklusive Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund är delaktiga i funktionen. För att tillgodose behovet av ledning finns ledningsnivåer för olika händelsetyper angivna i larmplaner. I alla ledningsnivåer tillämpas i första hand uppdragstaktik. Uppdragstaktik utövas genom att chefer på alla ledningsnivåer ställer uppgift, ger riktlinjer och tilldelar resurser. Chefen överlåter till den som tilldelats uppgiften att i största möjliga utsträckning själv bestämma hur den ska lösas. Uppgiftstaktik förutsätter att medarbetarna känner till organisationens och chefens mål, inriktning och planering. Sambands- och ledningssystemet RAKEL (RAdioKommunikation för Effektiv Ledning) Räddningstjänstens analoga system för radiokommunikation kommer under mandatperioden att fasas ut och ersättas av det digitala nationella lednings- och sambandssystemet rakel. Rakel används av samtliga blåljusmyndigheter samt SOS Alarm. Även andra myndigheter och organisationer är eller kommer att vara användare av systemet. Samverkan mellan räddningstjänsten, polisen, ambulansen och SOS Alarm är nödvändig vid de räddningsinsatser och övriga insatser som kräver medverkan av ambulans och/eller polis. Ledningsstöd Stöd till ledningsfunktionerna organiseras och anpassas efter behov. Grön ledningsberedskapsnivå råder normalt. BIB eller RCB beslutar om höjning av ledningsberedskapsnivå Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 - 22 - Ledningsberedskapsnivå 1 Ledningsberedskapsnivå 1 betecknas grön ledningsberedskap och utgör normal ledningsberedskap. Räddningsledare BIB + 1 LOP Ledningsfordon Polis Polisinsatschef Sektor 3 Brandbefäl Sektor 2 Brandbefäl Sektor 1 Brandbefäl Skadeplatschef IL Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 - 23 - Landsting Sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig Ledningsberedskapsnivå 2 Ledningsberedskapsnivå 2 betecknas gul ledningsberedskap och är en utbyggnad av grön ledningsberedskap. Gul ledningsberedskap införs exempelvis vid en stor olycka. Förbundsdirektion vid behov Räddningschef/ Stf Räddningschef STAB Stabschef IL + 3 LOP Räddningsledare BIB + 1 LOP Ledningsfordon Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 Sektor 3 Brandbefäl Sektor 2 Brandbefäl Sektor 1 Brandbefäl Skadeplatschef IL - 24 - Respektive medlemskommuns krisledningsorganisation Polis Polisinsatschef Landsting Sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig Ledningsberedskapsnivå 3 Ledningsberedskapsnivå 3 betecknas röd ledningsberedskap och införs vid höjd beredskap eller svår påfrestning i fred. Nedan visas ledningsstrukturen för ledningsberedskapsnivå 3. Respektive medlemskommuns arbetsutskott Förbundsdirektion vid behov Respektive medlemskommuns riskledningsorganisation (gäller Avesta och Hedemora) STAB Stabschef IL + 3 LOP Räddningschef/ Stf Räddningschef Räddningsledare BIB + 1 LOP Ledningsfordon Mobisol (Rättvik) Polis Polisinsatschef Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 - 25 - Sektor 2 Brandbefäl Skadeplatschef IL Sektor 1 Brandbefäl Sektor 2 Brandbefäl Sektor 1 Brandbefäl Skadeplatschef IL Landsting Sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig Krisledning Vid omfattande olyckor eller stor påfrestning då kommunernas krisledning engageras ska samverkan kunna ske i rakel. Innan kommunerna själva implementerat rakel som ledningsoch sambandssystem kan alla medlemskommuner genom avtal med SDR få tillgång till rakelenheter för krisledning. Krisledning ska i så stor utsträckning som möjligt likna den dagliga ledningen och bedrivas vid respektive verksamhet. Vid behov ska ledningsplatser finnas anordnade i räddningstjänstens lokaler. Ledningsplatserna ska ha tillgång till energiförsörjning och ledningssystem. Räddningsinsats För att klara av att utföra räddningsinsatser på ett så snabbt, säkert och effektivt sätt som möjligt har förbundet en målsättning att fördela ut resurser så att alla som bor, verkar eller vistas inom SDR:s medlemskommuner ska ha ett så likvärdigt skydd mot olyckor som möjligt. Detta uppnås genom att räddningsstyrkor utgår från förbundets räddningsstationer utrustade med personal och materiel i den omfattning och på ett sådant sätt att medborgarna kan förvänta sig: 1. Att en första insatsstyrka kan finnas på plats inom en minsta godtagbar insatstid för att kunna utföra livräddande och begränsande åtgärder 2. Att rätt förstärkningsresurser kommer på plats för att vidare begränsa olyckans utbredning Förbundets insatstider och insatsområden redovisas i bilaga 2. Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 - 26 - Räddningsstyrkornas förmåga Uppgift Räddningsstationer FORS HEDEMORA LÅNGSHYTTAN o o o o o o Utvändig släckning x x x x x x x Utvändig livräddning från byggnad upp till tre våningar x x o x x x x Utvändig släckning från byggnad upp till åtta våningar x o o x o o x Livräddning med rökdykare i bostadsbebyggelse x x o x x x x Samtidig ut- o invändig livräddning från byggnad inom 10 min. o o o o o o o Samtidig ut- o invändig livräddning i bostadsbebyggelse o o o o o o o Samtidig insats med rökdykare för livräddning från två håll o o o o o o o Invändig släckning i större anläggningar och byggnader o o o o o o o Skogsbrandsläckning x x x x x x x Släckning vid utflöde av större mängd brandfarlig vätska x o o x x o x Losstagning av skadade vid trafik/tågolycka eller annat nödläge x x o x x x x Första omhändertagande av skadade x x x x x x x Livräddning och livräddande sanering vid utsläpp av farligt ämne x x o x x x x Kemdykarinsats x o o o o o x Indikering av miljö och hälsofarliga o radioaktiva ämnen x o o o o o x Vattendykarinsats z z z z z z Ytlivräddning x x o x x x x Båttransport av vattendykare x o o o o o o Länspumpning av enstaka fastigheter x x x x x x x Oljeskadebekämpning på land x o o x x x x Oljeskadebekämpning på vatten x o o o x o x Terrängtransport av enstaka skadade x x o x x o x Arbete på en skadeplats med två typskador (höjd beredskap) s s s s s s s Insats med ammunitionsröjning (höjd beredskap) s z s z s z s z s z s s z z Insats i område belagt med kemiska stridsmedel ( höjd beredskap) Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 - 27 - FAGERSTA HORNDAL x NORBERG AVESTA Ledning och samordning av större räddningsinsats. Stabsverksamhet Teckenförklaring X = Insats kan ske med personal från respektive station O= Insats kan ske efter huvudstationens framkomst eller i samverkan mellan två räddningsstyrkor. S= Tillräcklig styrka och uthållighet kan nås genom samverkan mellan räddningsstyrkor i förbundet efter ändrad arbetstid. Z= Insats kan ske i samverkan med annan kommun. z Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 - 28 - Information till allmänheten om förmåga att genomföra räddningsinsats Allmänheten ska informeras om räddningstjänstens förmåga att genomföra räddningsinsats genom att detta handlingsprogram läggs ut på SDR:s hemsida. Samverkan Avtal om hjälp vid kommunal räddningstjänst SDR har avtal som gäller ömsesidig gränslös samverkan med räddningstjänsterna som gränsar till förbundets medlemskommuner. Avtalen innebär att den räddningsstation som har den snabbaste insatstiden till skadeplatsen alltid blir larmad först oavsett var olyckan har inträffat. Räddningstjänster som berörs är: Mälardalens Brand- och Räddningsförbund Gästrike Räddningstjänstförbund Räddningstjänsten DalaMitt Räddningstjänsten Sala-Heby Smedjebackens Räddningstjänst Skinnskattebergs Räddningstjänst Avtal om samarbete med SOS Alarm SOS Alarm Sverige AB ansvarar för att SDR får larm från allmänheten via larmnummer 112 och automatiska brandskyddsanläggningar förmedlade till räddningsstyrkorna inom förbundet enligt fastställda larmplaner. Övriga avtal Avtal om restvärdesräddning Avtal har tecknats med Försäkringsbranschens Restvärderäddning i Sverige AB där SDR förbinder sig att utföra restvärdeskyddande åtgärder i anslutning till räddningstjänstinsatser. Åtagandet gäller insatser för att efter brand eller vattenskador åstadkomma torr, och i samband med brand, rökfri miljö, i syfte att minska eller förhindra följdskador. Avtal med Trafikverket SDR har avtal med Trafikverket gällande sanering av vägbana och järnväg i samband med räddningstjänstinsatser vid trafikolyckor. Avtal om IVPA-verksamhet SDR förbinder sig att vid sjukvårdslarm åka till angiven adress och påbörja första hjälpen. Avtal har tecknats med Landstinget Dalarna samt medlemskommunerna Avesta och Hedemora. Avtalen gäller räddningsstyrkorna i Avesta och Hedemora kommuner. Samverkansavtal om åtgärder för krishantering (USam) Inom Västmanlands län finns ett avtal om samverkan för krishantering som bl a innebär att avtalsparterna avser att skapa gemensamma lägesbilder och samordna information vid kris eller extraordinär händelse. Avtalsparterna är Arboga kommun, Fagersta kommun, Hallstahammars kommun, Kungsörs kommun, Köpings kommun, Norbergs kommun, Sala kommun, Skinnskattebergs kommun, Surahammars kommun, Västerås stad, Landstinget i Västmanlands län, Polismyndigheten i Västmanlands län, SOS Alarm AB Västmanland, Sveriges Radio Västmanland, SDR, Mälardalens Brand och Räddningsförbund, Västra Mälardalens Räddningstjänstförbund och Länsstyrelsen i Västmanlands län. Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 - 29 - Åtgärder efter räddningsinsats Stödjande insats Det ska i de olika medlemskommunerna finnas en förberedd organisation för att kunna ta hand om människor som varit med om obehagliga upplevelser, så kallat Psykosocialt omhändertagande av drabbade. För detta har samtliga medlemskommuner speciella POSOM– grupper utbildade. SDR har ett ansvar att vid behov initiera POSOM – grupperna. Detta ansvar åvilar brandingenjör i beredskap. För att kunna ta hand om egen insatspersonal som varit med om obehagliga upplevelser under sitt arbete finns en intern kamratstödsorganisation. Korrigerande insats Då det kommit till räddningstjänstens kännedom om brister i samband med räddningsinsatser eller vid andra tillfällen då man finns ute i kommunerna, har man ett ansvar att informera och ge råd till medborgarna hur man bäst kan skydda sig. Exempel på sådan verksamhet kan vara: Rådgivning om eldning vid brandfara. Återkoppling till fastighetsägare och hyresgäster efter bränder och andra olyckstillfällen. Undersökning av olycksförloppet Olycksutredningarna ska vara ett underlag för såväl planeringen av kommunens förebyggande arbete som för planeringen av räddningsinsatser. I stort kan utredningarna delas in i tre huvudbeståndsdelar: orsaksutredning, förloppsutredning och insatsutvärdering. Utredningar sker i tre nivåer beroende på hur allvarlig olyckan varit. Resultaten av utredningarna kommuniceras som statistik och i vissa fall som rapporter. Utredningarna utgör underlag för uppföljningen och utvärderingen av handlingsprogrammet. Uppföljning Insatsrapporterna (grundläggande undersökning av olycksförloppet) sänds i digital form till Statistiska Centralbyrån där lokal och nationell statistik tas fram. Samtliga utökade och fördjupade undersökningar sänds till MSB Insatser där personer omkommit eller kommit till allvarlig skada samt utökade eller fördjupade utredningar rapporteras till förbundsdirektionen. Förutom detta ska kontinuerliga träffar med kommunernas säkerhetsavdelningar ge kommunen den grund som behövs för att återkopplingsarbetet till de olika verksamheterna ska fungera. Intern kontroll SDR har ett eget ansvar att följa upp och därigenom kvalitetssäkra verksamheterna som ska bedrivas i enlighet med detta handlingsprogram. Internkontrollen ska utföras årligen av tjänstemannaorganisationen i samband med årsredovisningen och redovisas till förbundsdirektionen. Information till allmänheten om förmåga att genomföra räddningsinsats SDR ska enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor se till att allmänheten informeras om vilken förmåga att göra räddningsinsatser som finns. Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 - 30 - Bilaga 1. Förkortningar och definitioner Förkortning Förklaring SDR HRK CSK GIS AFS POSOM Mobisol MSB Rch Stf Rch BmH BmD BIB IL SlH SlD LOP Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Räddningsverkets högre räddningstjänstkurs Central Samverkanskurs Geografiska informationssystem Arbetsmiljöverkets författningssamling Psykiskt och socialt omhändertagande Mobil sambands- och ledningscentral (stabsfordon) Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Räddningschef Ställföreträdande räddningschef Brandman, heltid. Brandman, deltid. Brandingenjör i beredskap Insatsledare Styrkeledare heltid Styrkeledare deltid Ledningsoperatör för stabsarbete Begrepp Definition Insatstid Tid från alarmering av räddningsstyrka till dess att räddningsarbete kan påbörjas, dvs summan av anspänningstid, körtid och angreppstid. Anspänningstid Tid från alarmering av räddningsstyrka till dess första fordon kan utgå. Körtid Tidsåtgång för räddningsfordon att förflytta sig från brandstation till skadeplats. Angreppstid Tid från det att första fordon placerats vid skadeplats till dess att räddningsarbetet kan påbörjas. Höjd beredskap Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Regeringen får besluta om höjd beredskap när Sverige är i krig eller under krigsfara och i övrigt när det råder utomordentliga förhållanden föranledda av att det är krig utomlands eller att Sverige har varit i krig eller under krigsfara. Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 - 31 - Bilaga 2. Karta Insatstider – Insatsområden Fastställt av direktionen 2012-03-22 § 4 - 32 -
© Copyright 2024