Verksamhetsbeskrivning 2013-2014
Verksamhetsbeskrivning 2013 Energi sid 3 – 7 Life science sid 8 – 9 2014 Innovation och affärer sid 10 Om STUNS sid 11 Framsyn och samverkan Året var 1983. Dåvarande landshövdingen i Uppsala län bjöd in till ett regionalt toppmöte. Högst på dagordningen stod frågan om ett fördjupat samarbete i Uppsala mellan stadens båda universitet, Uppsala kommun, landstinget, läns styrelsen och det lokala näringslivet. Ett resultat av mötet var en lednings grupp med de olika aktörernas främsta företrädare. På dess förslag bildades 1984 stiftelsen STUNS (Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle). Året därpå startade verksamheten. Därmed blev STUNS en av de första organisationerna i landet, med det utta lade syftet att skapa samverkansfördelar för alla parter i skärningspunkten mellan forskning, företagande och förvaltning. Uppsala Science Park var STUNS första stora utvecklingsprojekt. Det följdes av andra. Under 1990-talet låg stiftelsen exempelvis bakom ett antal centrum bildningar. Inget av detta finns idag kvar inom STUNS. Det är som det ska vara. Stiftelsen tar nya initiativ och samlas kring sådant som inte omedelbart passar in i stiftarnas organisationer och som har nytta av brett stöd. Ambitionen är dock att projekten så småningom ska hitta sin hemvist någon annanstans. Eller läggas ner. STUNS verksamhet ska ligga i framkant, och där är det sällan riskfritt att verka. Life science ” Utvecklingens väg är nästan aldrig rak och dessutom fylld av korsningar till och från en omvärld som hela tiden förändras.” Christina Frimodig, vd STUNS 2 Därför är dagens Uppsala BIO i väsent liga delar något annat än det Uppsala BIO som startades 2003 inom VINNOVAS Vinnväxt-program med regionalt stöd av STUNS stiftare och näringslivet. Och det BIO-X, som inom Uppsala BIO ursprungligen var tänkt som en fysisk mötesplats i Uppsala för tvärvetenskapliga utbyten, är idag en öppen virtuell mötes plats för akademi, industri och sjukvård och ett program för nyskapande produkt utveckling inom life science med sjuk vårdens behov som utgångspunkt. Eller med ett begrepp som blivit allt centralare i den tillväxtpolitiska debatten: En testbädd. Energi Life science är ett av STUNS prioriterade insatsområden eller fokusområden. Ett annat är Energi. Även här har STUNS fått tänka om några gånger sedan strategidokumentet Uppsala Energy Initiative (UEI) togs fram 2004/2005. Energibranschen är i själva verket många branscher med olika industriella logiker och olika relationer mellan kunder och leverantörer. Bland annat därför gick det inte att skapa ett Energy-X med BIO-X som förebild. Av liknande skäl, men framför allt företagsekonomiska, lades byggnadsprojektet Energihuset ned. Men testbäddar och demonstrations miljöer är lika centrala för vår verksam het på energiområdet, som de var vid starten 2003 och som de kommit att bli inom life science. Om det berättar vi mer om i temaartikeln på sidorna härintill. Där berättar vi också om hur man kan koppla testbäddar till vad som kommit att kallas innovationsupphandling. Innovation och affärer STUNS tredje prioriterade insatsområde är Innovation och affärer med företags inkubatorn Uppsala Innovation Centre (UIC) och kapitalförsörjningsprojektet Aros Growth Capital (AGC). Den roll STUNS gav sig själv som plattform för samverkan och framsynta initiativ består. Men stiftelsens verksam heter har alltså varierat under de 30 år som gått sedan det regionala toppmötet. Inget kunde vara naturligare. Utveck lingens väg är nästan aldrig rak och dessutom fylld av korsningar till och från en omvärld som hela tiden förändras. Augusti 2013 Christina Frimodig, vd STUNS Verksamhetsbeskrivning 2013 – 2014 STUNS Tema Energi: När kundbehov och affärsmöjligheter får styra Sedan 2003 har Energi varit ett prioriterar insatsområde inom STUNS. Lika länge har testbäddar och demonstrationer stått i centrum för STUNS energiverksamhet. Behovet av testbäddar och demonstrationsmiljöer är stort för nya produkter och system med krav på hög tillförlitlighet och lång ekonomisk livslängd. Och det ökar i takt med att kraven på en snabb övergång till en koldioxidsnål ekonomi skruvas upp. Men testbäddar, referensinstallationer, pilotanläggningar, demonstatorer etc. ska utgå från de behov som kunderna eller slut användarna har, och de affärsmöjligheter och kringeffekter som kan uppkomma när exempelvis ett fastighetsbolag satsar på en ny energilösning. Det är först då testbädden eller demonstrations miljön blir den effektiva brygga till marknaden den är tänkt att vara. Det räcker inte med att trycka ut teknik. Marknaden måste dra också. Därför är det kundbehov och affärsmöjligheter som styr insatserna inom STUNS Energi under de närmaste åren. STUNS Verksamhetsbeskrivning 2013 – 2014 3 STUNS Energi 2013–2015: Alltid på kundens villkor I grunden är det kundbehoven som styr all teknik- och affärs utveckling. Inom STUNS Energi utvecklar vi nya sätt att få efterfrågan och utbud av hållbara energilösningar att mötas. Energi är en bred och mångskiftande sektor, men vår utgångspunkt är alltid densamma: På Kundens Villkor. Varför tar det så lång tid för nya energi lösningar att nå marknaden? Och varför tar det så lång tid för det som redan finns på marknaden att slå igenom? Brist på realistiska miljöer för att under längre tid prova en ny produkt – en vara, en tjänst eller ett system – är ett svar som hörs allt oftare. Testbäddar och demonstrationer för att undanröja tekniska och affärsmässiga osäkerheter lyfts idag fram som ett viktigt steg mot kommersialisering och mark nadsacceptans, och som aktiviteter där innovationsstödjande organisationer som STUNS har en marknadskompletterande roll att spela. ”Utan kunder eller slutanvändare, inga innovationer.” Alla nya, eller obeprövade produkter och system med lång ekonomisk livs längd och höga krav på tillförlitlighet, är aktuella för demonstrationer. Vanligen är produkterna även förknippade med större investeringskostnader och för väntas samverka med andra system i en infrastruktur. Tanken på testbäddar och demonstra tionsmiljöer som bryggor mellan FoU och marknad har varit central för STUNS sedan 2003, när energi blev ett prioriterat insatsområde. Inom kraft teknikområdet har man länge använt demonstration för att överbrygga gapet mellan FoU och marknad. Här talar man ofta om FUD, vilket står för forskning, utveckling och demonstration. Typexempel från det breda och mång skiftande energiområdet är nya produk ter och system för att utvinna elektricitet ur förnybara källor, för att minska energi åtgång i byggnader, för att lagra energi och för att elektrifiera driften av fordon. Dessa tillämpningar ansluter till vitt skilda industriella utvecklings- och affärs logiker inom elektromekanisk industri, byggnadsindustri och fordonsindustri, till vilka tesbäddarna och demonstrations miljöerna också måste ansluta. Men de behöver för den skull inte vara teknik centrerade. Utan kunder eller slut användare, inga innovationer. Inom det numera helt nedlagda byggna tionsprojektet Energihuset genomförde STUNS under perioden 2009 – 2012 cirka 15 enskilda demonstrationsprojekt. En viktig erfarenhet av dessa är att effekten av demonstrationen är svag, om inte teknikleverantörens erbjudande svarar mot kundföretagens behov av att å sin sida utveckla affärer och affärs modeller som i sin tur skapar värde hos deras kunder. Testbäddar ska vara testbäddar också för utveckling och införande av tjänster, processer, organisatoriska lösningar och affärsmodeller, med tekniken som katalysator. När STUNS Energi nu fortsätter på den inslagna vägen med testbäddar och demonstrationer som huvudaktiviteter, så gör vi det därför under namnet: På Kundens Villkor. Detta för att understryka att det är kundföretagens behov av att utveckla nya tjänster och affärsmodeller som är den styrande principen och dragkraften vid valet av energilösning. Testbäddar och tilläggsvärden. STUNS har en viktig roll som initiativtagare för insatser, som inte naturligt passar hos någon av stiftarna och som gynnas av brett stöd. Test bäddar är typexempel på sådana insatser. En testbädd är en fysisk eller virtuell miljö där företag, akademi och andra organisationer kan samverka vid utveckling, test och införande av nya produkter, tjänster, processer eller orga nisatoriska lösningar inom ett bestämt område. Demonstrationsmiljö har unge fär samma innebörd, men inslaget av teknisk utveckling är vanligen mindre. STUNS har drivit frågan om test bäddar och demonstrationsmiljöer som bryggor till marknaden för nya varor, tjänster och system och som kontaktyta för främst mindre företag mot tidiga kunder på energiområdet sedan 2003. På fokusområdet life science finns liknande initiativ. Insatserna ska vara marknadskom pletterande. Verksamheten ska erbjuda tydliga tilläggsvärden, till såväl universi tetens uppgifter inom utbildning, forsk ning och samverkan som till det som normalt utförs inom näringsliv och offentlig sektor. Brygga till marknaden 4 Nya affärsmodeller Verksamhetsbeskrivning 2013 – 2014 STUNS På Kundens Villkor: Testbädd Hållbar Industriby Vaksala-Eke Med ny lokal elproduktion från vind- och solkraft kommer många fler företag, som historiskt aldrig förknippats med energifrågor, att verka i energisektorn. Och slutkundens behov och önskemål kommer att få en allt större tyngd. För bygg- och fastighetsbranschen handlar det då om att utveckla nya tjänster och affärsmodeller som svarar mot hyresgästernas önskemål, snarare än att ta rollen som leverantör av el eller någon annan energibärare. Det är mot denna bakgrund som det kommunala fastighetsbolaget Industrihus AB i Uppsala och STUNS tillsammans med forskare vid Uppsala universitet och de två avknoppningsbo lagen Electric Generation AB och Energy Storage AB samarbetar i utvecklings projektet Hållbar Industriby Vaksala-Eke. Genom att låta bygga ett energi system för mikroelproduktion bestående av ett mindre vertikalaxlat vindkraftverk, en solelanläggning och ett experimentellt system för energilagring i svänghjul och/eller batterier, vill Industrihus bidra till de regionala klimatmålen och sam tidigt undersöka hur framtidens lokala elproduktionssystem ska kunna matcha elkonsumtionen i fastigheterna för att ge största möjliga nytta till såväl fastighets ägare som hyresgäster. En annan viktig bakomliggande tanke är att lokala kund- och användarnära På Kundens Villkor: Testbädd UppSOL 2020 Med en egen produktions anläggning för solkraft ökar såväl fastighetsägarnas som hyres gästernas energimedvetenhet. Grunden läggs för att investera i andra åtgärder för energihushållning och energieffektivisering. Och det goda exemplet får efterföljare. Det är tanken bakom breddsatsningen UppSol 2020, ett samverkansprojekt med Länsstyrelsen i Uppsala län som projektägare och STUNS Energi som utförare. Inom projektet, som pågår till 2015, ska fem anläggningar för produktion av solel upphandlas och installeras. Utbyggnaden av solkraft går lång samt i Uppsala län, liksom övriga Sverige, trots att förutsättningar för solinstrålning och elkostnad är densamma som i stora delar av Europa. I Östra Mellansverige är dessutom förutsättningarna för solel bland de bästa i landet med många sol timmar, förhållandevis lite nederbörd och sval luft. Projektets syfte är att praktiskt visa att solel idag inte bara är klimatsmart STUNS Verksamhetsbeskrivning 2013 – 2014 utan också kostnadseffektivt och att genom goda exempel få andra att ta efter. Det sker genom workshops och grupper av nyckelpersoner som följer hela processen från upphandling till driftsättning av anläggningarna. Avsikten är att dessa personer ska ta sina kun skaper vidare och omsätta dem i egna solelsprojekt, som i sin tur kan vara före bilder för andra. Skapa nya tjänster Målgrupper är offentliga och privata fastighetsägare i Uppsala län, genom exempelvis bostadsrättföreningar, små och medelstora företag och verksam heter inom kommuner och landsting. Ett annat syfte med UppSol 2020 är att, när privata och offentliga fastighets ägare på det här viset blir elproducenter och deras hyresgäster får el levererad från husets egen anläggning, starta en process där man tillsammans ser över energikonsumtionen i stort. Med det läggs en grund för att investera i andra åtgärder för att använda energi på ett klokt och kostnadseffektivt sätt och skapa nya tjänsteprodukter i fastighetssektorn. system för elproduktion genom fysisk närhet och ägarskap, ger incitament för energieffektiv användning av både den egenproducerade elen och den man köper av traditionella elleverantörer. Långsiktigt är syftet att etablera en permanent testbädd för utveckling av nya tjänster och affärsmodeller, demon stration, utbildning och utvärdering kring system för hållbar energiutvinning och energianvändning vid Industrihus AB:s fastigheter i industribyn Vaksala Eke. Erfarenheterna från Hållbar Industriby Vaksala-Eke kommer att ligga till grund för etableringen av andra kundbehovs drivna testbäddar inom förnybar energi och miljöteknik i Uppsalaregionen. Energisatsning med brett stöd STUNS Energi och de satsningar på testbäddar och affärsutveckling som vi samlat under namnet På Kundens Villkor har ekonomiskt stöd av Tillväxtverket genom programmet Miljödriven tillväxt. Energimyndigheten stödjer breddsats ningen UppSol 2020 och det snarlika testbäddsprojektet UppLyst 2020. Det senare syftar till utveckling av nya affärsmodeller och breddinförande av LED-belysning i offentlig miljö. Ytterligare projekt som syftar till energieffektiviserings åtgärder i offentligt ägda lokaler och utemiljöer är planerade. Projektägare i samtliga fall är Länsstyrelsen i Uppsala län. STUNS Energi har ansvar för test bäddsverksamheten och utvecklingen av informations- och spridningsmodeller kopplade till tesbäddarna. STUNS Energi har även genom avtal med Uppsala kommun ansvar för test bäddsverksamheten inom kommunens näringslivssatsning på miljö- och energi tekniksektorn. Regionförbundet i Uppsala län som ansvarar för den regionala utvecklingsstrategin (RUS) är ännu en viktig stödgivare. 5 ”De stora samhälls utmaningarna kräver breda lösningar. Testbäddar med kundbehov i centrum är steg på vägen.” Testbäddar blir testbäddar för innovationsupphandling Den offentliga upphandlingen framhålls allt mer som ett viktigt instrument för att öka efterfrågan på nya innovativa lösningar. Testbäddar är tvärtom ett instrument för att stimulera utbudet av möjliga innovationer. Men rätt anlagda kan testbäddar också bli testbäddar för innovationsupphandling. Innovationsupphandling används för att ta hänsyn till nya lösningar i reguljära upphandlingar, men också för upp handling av regelrätta utvecklingsprojekt. I det förra fallet talar man då om innova tionsvänlig upphandling, i det senare fallet om upphandling av innovation. Grundtanken i båda fallen är att man med hjälp av de stora offentliga upp handlingsbudgeterna ska stimulera efterfrågan genom att upphandla nya lösningar på definierade problem eller behov. Detta i motsats till vanliga upp handlingar av i detalj specificerade varor och tjänster. På så sätt blir innovationsupphand ling ett verktyg för att såväl driva på förnyelse och med innovationer uppfylla viktiga samhälleliga behov, som för att bidra till stärkt konkurrenskraft och håll bar tillväxt. Samtidigt vill man med den offentliga sektorn som utgångspunkt även stimu lera utbudet av nya varor, tjänster och system. För det syftet är testbäddar som är kopplade till offentlig verksamhet, ett av de främsta instrumenten. Genom att välja offentliga eller semi offentliga kundparter till STUNS test bäddar kan efterfrågeperspektivet och utbudsperspektivet kombineras, och en Byggnätverket en länk till marknaden. STUNS har genom sin verksamhet på energiområdet etablerat ett brett nätverk bland byggoch fastighetsbolag i Uppsalaregionen, Byggnätverket. Syftet är att främja införande och spridning av nya innova tiva energitekniska lösningar och att utveckla nya affärsmodeller kring dessa. Byggnätverket har varit inkopplat i de flesta demonstrationsprojekt som STUNS drev under perioden 2009 – 2012. När STUNS Energi etablerar kundbehovs styrda testbäddar har Byggnätverket en nyckelroll. Bebyggelsesektorn är enligt EU mycket viktig för att uppnå unionens energieffektiviseringsmål till 2020. Bygg- Idag går en allt för liten del av de 450 – 600 miljarder som stat, landsting och kommuner bara i Sverige varje år upphandlar för, till nya lösningar på samhälleliga och andra behov i verksam heterna. Det är bakgrunden till att innovationsupphandling på europeisk, nationell, regional och lokal nivå lyfts fram som ett betydelsefullt tillväxtpolitiskt verktyg. Driva på förnyelse 6 rad frågor och svårigheter av praktisk, legal och annan karaktär att aktualiseras på såväl efterfrågesidan som utbudssidan. Öppnas för alla Med den modell för informations- och kunskapsspridning med workshops och följegrupper kopplad till tesbädds verksamheten som STUNS Energi etablerat och den starka anknytning som de enskilda testbäddsprojekten har till offentlig verksamhet, så kan test bäddarna på ett enkelt och strukturerat sätt öppnas för alla personer inom offentliga förvaltningar och bolag som berörs av innovationsupphandling. Särskilt testbädden Hållbar Industriby Vaksala Eke kan ses som ett steg mot att mer systematiskt införa innovations vänliga upphandlingar och senare regel rätta innovationsupphandlingar i kom munal verksamhet genom de praktiska erfarenheter som kan vinnas när projektet genomförs. STUNS testbäddsprojekt kan alltså även betraktas som försteg till, eller testbäddar för, innovations upphandlingar. och fastighetssektorn ses också som en motor för innovationer och tillväxt. Sektorn svarar för cirka 40 procent av unionens energiförbrukning. Potentialen för energieffektivisering, minskad klimat påverkan, innovation och skapande av långsiktigt hållbara arbetstillfällen är stor. Kundbehovsstyrda testbäddar är ett sätt att realisera dessa möjligheter. Verksamhetsbeskrivning 2013 – 2014 STUNS Världsledande forskning med fokus på energi Forskningen och utbildningen vid Uppsala universitet och SLU – Sveriges lantbruksuniversitet är central för STUNS. Historiskt är kopplingarna till universiteten starka. Energi- och energirelaterad forskning har idag stort utrymme och är i betydande delar av världsklass. Vid UU gäller det exempelvis vågkraft och angränsande teknik för elgenerering. Andra viktiga områden är universitetets materialforskning vid Ångströmlaboratoriet som bl a omfattar batterier, tunnfilms solceller, smarta fönster, vätelagring och material för kärntekniska tillämpningar. Ytterligare ett av flera områden med energirelevans är sensorforskning. ”Inom universiteten finns idag ett antal plattformar med energiprofil för samverkan mellan industri och akademi.” Vid SLU är forskningen kring biobränslen omfattande, både vad gäller utvecklingen av fastbränslen och nya metoder för produktion av flytande och gasformiga bränslen. Ett internationellt erkänt forskningsprogram är MicroDrivE som omfattar framställning av biogas och etanol ur olika råvaror. Jordbrukstekniska Institutet och forskningsinstitutet Skogforsk, bägge i Uppsala, bedriver också energirelaterad forskning med fokus på tillämpad forskning och demonstration. Bägge är på olika sätt knutna till SLU. Svensk forskning och näringsverk samhet har en viktig roll inom InnoEnergy, det Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT:s) satsning som förväntas STUNS Verksamhetsbeskrivning 2013 – 2014 generera världsledande energiforskning och lösningar för att möta de stora samhällsutmaningarna på energi- och klimatområdet. Spjutspetsforskning Den svenska noden av InnoEnergy leds av Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Uppsala universitet, ABB och Vattenfall. En rad institut, organisationer och företag deltar, bl a Uppsalaföretaget Seabased Energy som utvecklar vågkraft. En sjättedel av InnoEnergys budget läggs i den svenska noden som har i uppdrag att utveckla förutsättningar, teknik och tjänster för smarta nät med en spjutspets inom energilagring. Smarta nät definieras som trans missionsnät för el vilka styr både pro duktion, lagring och distribution. Det sker på basis av ett ständigt flöde av information från både stora och små elleverantörer och elkunder. Smarta nät är tillsammans med system för energi lagring nödvändiga för att i större skala ansluta vindkraftsparker, solelanlägg ningar, vågkraftsparker till stamnätet. Strategiskt viktig Två av den svenska nodens ”Innovation Projects” leds av forskare från Uppsala. Det ena avser utveckling av system för energilagring och det andra material teknik för tillämpningar i smarta nät. I det förra fallet anges som två av flera mål att bygga en demonstrationsanläggning för lagringstekniker och att bygga upp en stark portfölj av startup-bolag. En annan stor satsning är STandUP for Energy, ett forskningsprogram och samarbete mellan Uppsala universitet, SLU, KTH och Luleå tekniska universitet. Forskningsprogrammet är ett resultat av regeringens satsning på högkvalitativ forskning inom områden av strategisk betydelse för samhälle och näringsliv. De övergripande målen för STandUP är att minska kostnaderna för storskalig produktion av förnybar och hållbar el till konsumenterna, samt att utveckla kostnadseffektiva och energisnåla hybrid- och elfordon. Flera av forskarna från Uppsala inom STandUp deltar även i den svenska noden av InnoEnergy. 7 BIO-X: Sjukvårdens behov Forskningens möjligheter Industrins förmåga Uppsala BIO bygger nya vägar för att långsiktigt stärka life science-sektorns konkurrenskraft och tillväxt. Det öppna innovationsprogrammet och testbädden BIO-X är ett exempel. I nära samarbeten mellan industri, universitet och sjukvård tas nya produktkoncept fram. Uppsalas starka och internationellt fram gångsrika life science-sektor har sina vetenskapliga och industriella rötter långt tillbaka i tiden och har vuxit i en mylla av samarbeten mellan industri, akademi, sjukvård och samhälle. Fortsatta sam arbeten – inom regionen, nationellt och internationellt – är avgörande för att sek torn ska fortsätta utvecklas och växa. ”BIO-X är öppet för alla life scienceföretag och blir nu, i samarbete med VINNOVA, stegvis tillgängligt för forskare från hela Sverige.” BIO-X är ett öppet innovations program där sjukvård, life scienceindustri och forskning gemensamt möter behov och tekniska utmaningar som identifierats av representanter för sjuk vården och industrin. I BIO-X tas produktprototyper och ”proof-of-concepts” fram gemensamt av forskare, industrirepresentanter och 8 på behov i sjukvården och öppen inno vation uppmärksammats internationellt. Det globala life science-bolaget Roche etablerade 2011 exempelvis samarbete med Uppsala BIO kring BIO-X. Inom BIO-X genomförs tidsbegränsade samarbetsprojekt med aktivt deltagande av industri, akademi och sjukvård. Syfte att föra produktidéer och forsknings resultat till s k proof-of-concept. Det kan vara en prototyp för medicinsk teknik, en tidig kontrollerad studie för läkemedel eller motsvarande inom diagnostik. Behovsstyrda Uppsala BIO startade 2003 med STUNS som projketägare. Syftet var att samla regionens life science-aktörer runt gemensamma mål och handlingsplaner. Idag är det öppna innovationsprogrammet och testbädden BIO-X den enskilt största verksamheten. Programmet fick på initiativ av STUNS sin nuvarande utformning 2010 och ansluter till den nya geografiskt och organisatoriskt öppnare, men mer kom plexa, industriella FoU-struktur som vuxit fram inom life science sedan 2000-talets början. BIO-X har genom sin inriktning Urvalet av BIO-X-projekten sker genom utlysningar inom ett visst tema som definieras på basis av sjukvårdens behov, exempelvis ”snabbdiagnostik inom akutsjukvården”. Expertgrupper bestående av före trädare för sjukvården och life scienceindustrin svarar för behovsdefintion och avgör tillsammans med BIO-X ledning vilka ansökningar som skall beviljas projektstöd och hur uppföljningen av övriga sökanden skall göras. Dessa expertgrupper deltar också vid regel bundna uppföljningar av de normalt tvååriga projekten. BIO-X är öppet för alla life scienceföretag och kommer under perioden fram till juni 2017 i samarbete med VINNOVA att göras tillgängligt för forskare och forskargrupper från hela Sverige. kliniker i tidsavgränsade och tydligt mål satta projekt enligt en väl beprövad och kvalitetssäkrad industriell urvals- och utvecklingsmodell. BIO-X syfte är att nyttigöra forskning, minska riskerna i tidiga utvecklingsskeden och korta ledtiderna till marknad och patienter för nyskapande terapier, diagnostik och medicinsk teknik. BIO-X har granskat över 250 projekt förslag. Hittills har drygt 20 förslag fått både processtöd och finansiering inom programmet. Ytterligare drygt 40 har erhållit enbart processtöd, exempelvis kontakt med klinik, immaterialrättslig råd givning och analys av projekt- och affärs planer. Merparten av projekten som lämnat programmet fortsätter växa i företag. Samarbetsprojekt Verksamhetsbeskrivning 2013 – 2014 STUNS Uppsala BIO 2003 – 2017 Uppsala BIO är en verksamhet inom STUNS. Syftet är att främja utvecklingen av Uppsalas life science-sektor. Den står idag för närmare 20 procent av Uppsalas arbetstillfällen. Uppsala BIO har från starten 2003 genom programmet VinnVäxt finansierats av VINNOVA tillsammans med Uppsala kommun, Regionförbundet Uppsala län, Uppsala universitet, SLU och näringslivet. Verksamheten utvärderas kontinuerligt av internationella experter. Sammanlagt har Uppsala BIO cirka 40 medlemmar och partners. Stark nod för life science I mars 2013 beslöt VINNOVA att finansiera verksamheten med ytterligare 24 miljoner t o m juni 2017. Beslutet motiveras bland annat av att Uppsala BIO utvecklats till en stark nod för life science och att de regionala aktörerna gör lång siktiga ekonomiska och andra åtaganden. Uppsala BIO har även finansiering från EU för specifika insatser, t ex för kärn verksamheten BIO-X. Uppsala BIO är företagsinkubatorn Uppsala Innovation Centres (UIC) största regionala finansiär. Närmare hälften av projekten och företagen inom UIC tillhör life science-segmentet. STUNS är en av fyra delägare i UIC. Stiftelsens vd är ord förande i inkubatorns styrelse. Uppsala BIO är tillsammans med UIC även samarbetspartner i innovations slussen och testbädden Innovation Akademiska vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Innovation Akademiska startades av Uppsala BIO, STUNS och Akademiska sjukhuset i slutet av 2008. STUNS Verksamhetsbeskrivning 2013 – 2014 ”Uppsalas internationellt framgångs rika life science-sektor har vuxit i en mylla av samarbeten mellan industri, akademi och sjukvård.” Innovation Akademiska: Testbädd för företag och personalens idéer Innovation Akademiska på Akademiska sjukhuset i Uppsala startades tillsammans med Uppsala BIO och STUNS i slutet av 2008. Från att till en början enbart ha varit en innovationssluss med fokus på att utveckla personalens idéer utökades verksamheten med en testbädd i sep tember 2010. Länk till småföretag Testbädden fungerar som en länk mellan Akademiska sjukhuset och främst små företag inom medicinteknik. Genom ett stort nätverk på sjukhuset förmedlar Innovation Akademiska kontakt med kliniska experter och erbjuder använd barhetsutvärdering och testning av produkter framtagna för sjukhusmiljö. I Innovation Akademiska ingår experter från avdelningen för Medicinsk informatik och teknik (MIT). Den medicin tekniska avdelningen har stor kompetens inom det medicintekniska regelverket, riskanalyser, konstruktion och prototyp tillverkning. Innovation Akademiska ägs och drivs av Akademiska sjukhuset, och samarbetar med Uppsala BIO, Uppsala Innovation Centre (UIC) och Almi Företagspartner. Verksamheten delfinansieras av VINNOVA med Regionförbundet Uppsala län som största regionala finansiär. 9 UIC: De små bolagens kapitalförsörjning är en kritisk tillväxtfaktor. Bristen på expansionskapital i fasen efter såddfinansiering är en allvarlig flaskhals för bolagens utveckling. STUNS har under lång tid uppmärksammat frågan om förbättrad tillgång på externt ägarkapital. Erfarenheterna från ett antal genomförda projekt och utredningar visar att det s k finansiella gapet finns i ett stort antal länder. Det krävs såväl förändringar av lagar och regler på nationell och EU-nivå, som regionala initiativ för att säkra tillgången på riskvilligt externt ägarkapital som investeras med lång siktighet och vilja till industriell tillväxt. STUNS har därför valt att avstå från engagemang i enskilda fondprojekt, men att fortsätta driva frågan i andra former. För fler framgångsrika företag Företagsinkubatorn Uppsala Innovation Centre (UIC) har en central roll i den regionala innovationsmiljön för att säkra inflödet av nya entreprenörs drivna företag. Nya företag eller etablerade företag med nya affärsidéer är nödvändiga för att fullt ut ta vara på den kommersiella potentialen i ny vetenskaplig och teknologisk kunskap. Inkubatorn är öppen för alla kunskaps baserade företag med stor tillväxt potential, oavsett ursprung eller bransch. UIC anses vara en av de mest framgångs rika företagsinkubatorerna i Sverige. En viktig del i UIC framgångsformel är det stöd som erbjuds i det tvååriga Acceleratorprogrammet, till vilken före tagen väljs ut genom ett ansöknings förfarande. Stödet är mycket kvalificerat och består av erfarna och bransch kunniga affärscoacher. Höga krav Företagen betalar ett marknadsmässigt arvode för affärscoachens tid, vanligen via s k mjuka lån, och kan därmed också ställa höga krav på inkubatorn och anpassningen av det stöd den lämnar. Överlevnadsgraden för företagen som deltagit i Acceleratorprogrammet är drygt 90 procent. Det kan jämföras med att den genomsnittliga överlevnads graden efter tre år för alla typer av företag i Sverige är cirka 66 procent. En annan viktig framgångsfaktor är att UIC inte tar ägarandelar i bolagen. På så sätt undviks jävssituationer vid bland annat finansieringserbjudanden. Inkubatorn bedriver inte heller uthyrning av lokaler utan är helt koncentrerad på affärsutveckling i bolagen. Regionala samarbeten UIC är en del av innovationsinfra strukturen i Uppsala och har bland annat samarbetsavtal med Uppsala BIO, Innovation Akademiska och Uppsala universitet Innovation, samt med Östhammars kommun inom ramen för kommunens s k mervärdesavtal med Svensk Kärnbränslehantering, SKB. UIC har även samarbetsavtal med Södertälje kommun med ansvar för att etablera en lokal företagsinkubator. Inledningsvis ger inkubatorn stöd kring entreprenörskap och affärsutveckling till företag eller projekt inom life science efter AstraZenecas nedläggning av forskningsenheten i Södertälje. ”Överlevnadsgraden för företag i Acceleratorprogrammet är drygt 90 %.” UIC organiserades om 2003 under ledning av STUNS och nystartades i januari 2004 med fyra lika stora delägare – Almi Företags partner Uppsala, SLU Holding, Uppsala universitets Utveckling AB och STUNS. Almis andel i UIC övertogs 2013 av Uppsala kommun. 10 Nystarten innebar att bl a systemet med affärscoacher infördes och att UIC gick från att endast stödja avknoppningar från universiteten till att även välkomna andra projekt. Idag har en dryg tredjedel av företagen sitt ursprung i universiteten, lika många är avknoppningar från näringslivet. Resten kommer från offentlig sektor, eller har grundare som inte tillhör någon av dessa kategorier. Den dominerande sektorn är life science med drygt 40 procent. Omkring 10 procent av före tagen i UIC har bildats utanför regionen. Verksamhetsbeskrivning 2013 – 2014 STUNS STUNS en strategisk mötesplats Samverkan i praktiken På samma adress som STUNS finns idag de flesta av de viktiga aktörerna i Uppsalas innovationsmiljö: Uppsala universitets näringslivsenhet Uppsala universitet Innovation (UUI) med ett antal tillhörande bolag och projekt som holdingbolaget Uppsala universitets Utveckling AB, SLU Holding, företagsin kubatorn Uppsala Innovation Centre (UIC) och de till STUNS knutna utvecklings projekten Uppsala BIO och STUNS Energi. Här finns även Almi Innovations bron, Connect Uppsala m fl. Samlokaliseringen är ett led i det samordnings- och effektiviseringsarbete som startades 2003 på initiativ av STUNS och som sedan dess kontinu erligt bedrivs av de involverade aktörerna med STUNS som koordinator. Resultatet är ett informellt samman hållet system av oberoende aktörer, som verkar på ett komplementärt och effektivt sätt gentemot varandra. Kontakt- och beslutsvägarna är enkla, öppenheten är stor, och aktörerna kan snabbt få tillgång till en bredare bas av resurser än vad som finns i den egna organisationen. Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle – STUNS initierades 1983 och har verkat i Uppsalaregionen sedan 1985. STUNS hanterar frågor av gemensamt intresse för stiftarna och är genom styrelsen en strategisk mötesplats och ett diskussions forum där lokala och regionala beslutsfattare kan samlas kring nya möjligheter och gemensamma mål. Styrelsen består av ledande företrädare för Uppsala universitet, SLU – Sveriges lantbruksuniversitet, Handelskammaren i Uppsala län, Länsstyrelsen Uppsala län, Landstinget i Uppsala län, Regionförbundet Uppsala län och Uppsala kommun. Av tradition är landshövdingen i Uppsala län styrelsens ordförande. STUNS stiftelseurkund undertecknades den 14 augusti 1984. Paragraf 2 i stiftelsens stadgar lyder: ”Stiftelsens ändamål är, att med utgångspunkt i den forskning och utveckling samt utbildning som bedrivs vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, utveckla samarbetet mellan universiteten och samhället genom att: • medverka till att forskningsresultat, produkter och idéer överförs från universiteten till företag och samhällsorgan • medverka till att företagens och samhällsorganens behov av forsknings- och utvecklingsinsatser beaktas vid universiteten • medverka till att företagens och samhällsorganens behov av särskilda utbildningsinsatser tillgodoses av universiteten • medverka till att lokaler och utrustning m m anskaffas och upplåtes för företag och andra verksamheter i anslutning till universiteten • medverka i övrigt till att universitetens kapacitet tillvaratas.” En uttalad avsikt med bildandet av STUNS var att stödja utvecklingen av företag på nya områden. Detta avspeglas i den strategi för lång siktigt värdeskapande företagande som i november 2010 antogs av STUNS styrelse. Strategin är i linje med STUNS ursprungliga ändamål, men placerar stiftelsens verksamhet i ett nutida sammanhang med en stark betoning på näringsliv, innovationer och entreprenörskap. Övergripande strategiska principer. Insatserna skall: • Främja innovationer och entreprenörskap. • Utgå från upparbetade regionala kunskaps och kompetenstillgångar. • Vara marknadskompletterande, överförbara och skalbara. • Inriktas i första hand på kunskapsintensiva verksamheter med global marknad. • Baseras på systematisk behovs- och omvärldsanalys. Strategiska principer för genomförande. Insatserna skall: • Ha väldefinierade mål, säkrad budget och mätbara resultat. • Grundas på tydliga överenskommelser och ansvarstaganden från involverade aktörer. • Vara starkt handlings- och resultatinriktade. • Kunna samordnas med och bidra till innovationsinfrastrukturens vidareutveckling. • Baseras på individernas och företagens behov. STUNS Verksamhetsbeskrivning 2013 – 2014 11 To Be Frank. Foto: Ewa Ahlin, David Börjesson, Markus Marcetic, Getty Images, Mostphotos Samverkan föder nya möjligheter. STUNS samlar beslutsfattare kring gemensamma frågor i skärningspunkten mellan universitet, näringsliv och samhälle. STUNS skapar förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft i Uppsalaregionen genom initiativ, aktiviteter och projekt inom strategiska fokusområden. STUNS – Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle Besök: Dag Hammarskjölds väg 10B. Post: Uppsala Science Park, 751 83 Uppsala. Tel: 018-477 04 06. www.stuns.se
© Copyright 2024