ÅRSREDOVISNING 2010 - Folke Bernadotteakademin
FOLKE BERNADOTTE AKADEMIN ÅRSREDOVISNING 2010 1 Innehållsförteckning Inledning – Konsolidering och utveckling ............................................................................3 Folke Bernadotteakademins årsredovisning .......................................................................7 1 Nationell och internationell samverkan och samordning .............................................8 2 Utbildning, samträning och övning..............................................................................16 3 Forskning, utveckling och erfarenhetshantering ........................................................23 4 Fredsmiljonen – Statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling ............................................................................................32 5 Personalförsörjning och bidrag till internationella insatser .......................................35 6 Good Offices-verksamhet .............................................................................................42 7 Övriga mål och återrapporteringskrav .........................................................................44 8 Särskilda uppdrag angivna i regleringsbrev ...............................................................48 9 Finansiell redovisning...................................................................................................58 10 Bilagor............................................................................................................................71 Diarienummer: 011-11-00138-3 2 Inledning – Konsolidering och utveckling Under 2010 har Folke Bernadotteakademins verksamhet fortsatt präglats av en kombination av konsolidering och utveckling. Verksamhetsåret har kännetecknats av ökad nationell och internationell efterfrågan på akademin som aktör, leverantör och samarbetspartner. Innehållet i, och karaktären på, verksamheten utgör nu en välavvägd helhet som bedöms verkningsfullt bidra till högre kvalitet och effektivitet i det svenska bidraget till internationella fredsinsatser. Utfallet av 2010 års verksamhet är ekonomiskt och verksamhetsmässigt gott och måluppfyllelsen är överlag hög. I verksamhetsvolym blev 2010 ännu något av ett rekordår i akademins relativt korta historia. Myndigheten har i takt med uppdragens utveckling och ökade omfattning kontinuerligt anpassat sin verksamhet med hjälp av både större personalstyrka och ökade ekonomiska ramar. Omslutningen har ökat med 32 mkr; från 176 mkr 2009 till 208 mkr 2010. Många av de tidigare bidragsfinansierade programmen och projekten har glädjande nog omvandlats till anslagsfinansierad verksamhet. Det har möjliggjort en mera långsiktig kompetensförsörjning och skapat en större förutsägbarhet och stabilitet i både planering och samarbetsrelationer. Ännu återstår dock att ge samma stadga åt ett antal kvarvarande bidragsfinansierade verksamheter som numera får sägas vara av långsiktig karaktär. Antalet anställda inom myndigheten har under året ökat från 73 till 82 personer. Ramanslagen har upparbetats i sin helhet och det är endast anslagen för insatser i inom OSSE som inte till fullo har förbrukats av orsaker som i huvudsak varit utom myndighetens kontroll. I organisatoriska termer har 2010 inneburit viktiga förändringar. Enheten för policy, forskning och utveckling är nu inte bara organiserad, utan har också sedan i mars 2010 en nyrekryterad chef. Det ledningsstöd som planerades under 2009 har under 2010 etablerats i form av en stab bl.a. inkluderande funktioner för samordning, planering, information, personaltjänst och säkerhet. Rekryteringsprocessen av en stabschef slutfördes i början av 2011. Den stora del av akademins verksamhet som bedrivs i Stockholm har delvis omlokaliserats. Nya lokaler i det av Försvarshögskolan (FHS) och Utrikespolitiska Institutet (UI) förhyrda byggnadskomplexet längs Drottning Kristinas väg har tagits i anspråk och den totala ytan (inkl. lokaler utanför FHS/UI) i Stockholm är nu 1 509 kvm, att jämföra med tidigare 950 kvm. På Sandö ianspråktar akademin som tidigare lokaler, inkl logibyggnad för kursdeltagare och gäster, på sammanlagt 3 127 kvm. Lokalsituationen för Stockholmsenheten är, trots detta, inte fullt tillfredsställande. På några års sikt är det angeläget med en mer sammanhållen lösning för verksamheten i Stockholm. Osäkerheten kring och de eventuella effekterna av Försvarsstrukturkommitténs förslag och därmed kring FHS framtida volym gör det svårt att bedöma om akademins förstahandsoption – fortsatt samlokalisering med FHS och UI – kommer att vara möjlig. För akademin har den utökade volymen personal i fredsinsatser ställt stora krav på organisationen som, trots resurstillskott, är dimensionerad för ett avsevärt mindre antal utsända. 2010 års sista månadsrapport till regeringen innefattade 83 utsända, varav 43 i EU-insatser. Det gör akademin till den tredje största utsändande myndigheten på fredsfrämjandeområdet efter Försvarsmakten och Rikspolisstyrelsen. Viktiga framsteg under året har varit förstärkningen av den nationella resurspoolen till en nivå som gör den till en naturlig och väl fungerande resursbas för rekryteringen av utsända. F.n. rekryteras ca hälften av de utsända genom poolen. Formerna för kvalitetssäkring av den personal som rekryteras, hemkomstseminarier, omedelbar erfarenhetshantering och avtackning av de utsända har funnit fastare former under året. Andra 3 områden inom personalförsörjningsområdet har dock i vissa avseenden har fått stå tillbaka p.g.a. den återhållsamma resurstilldelningen. Vad gäller det bredare utbildningsområdet så kan man konstatera att utbildningsvolymen, mätt i antalet kurser såväl som antalet kursdeltagare, aldrig varit mer omfattande. En allt större del av utbildningen riktas nu direkt mot de svenska presumtiva utsända vilket delvis ökar den mätbara verkningsgraden av utbildningen. Utbildningarna håller hög kvalitet, vilket bekräftas i såväl överlag mycket positiva kursvärderingar som av nöjda samarbetspartners. Liksom tidigare år måste emellertid konstateras att det inte finns några genvägar till den särskilda FBA-anda som i så hög grad präglar utbildningsverksamheten. Framgångsreceptet stavas planering, förberedelser, genomtänkta kurskoncept, skickliga interna och externa resurspersoner, genomarbetade presentationer och övningsmoment samt en stor dos flexibilitet och engagemang. Akademin har en viktig roll som nationell och internationell nod för samarbetet myndigheter och organisationer emellan. Den breda floran samverkansorgan är det formella uttrycket för detta. I verksamhetstermer har året präglats av ett fortsatt allt närmare samarbete med Försvarsmakten, inte minst i förberedelserna för den gemensamma stabs- och samverkansövningen Viking 11 och inom ramen för förberedelserna för den nordiska stridsgruppens (NBG 11) beredskapsperiod under första halvåret 2011. Ett exempel på ökad gemensam kunskapsuppbyggnad är den internationella konferens om erfarenhetshantering, 6th International Lessons Learned Conference, som genomfördes tillsammans med Försvarsmakten i juni. Samverkan med Sida har ökat, bl.a. genom flera gemensamma utbildningar och konkret projektfinansiering i enlighet med regeringens samarbetsstrategier för internationellt utvecklingssamarbete. Samarbetet med bl.a. Rikskriminalpolisen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kriminalvården och Försvarshögskolan har också det varit omfattande inom ramen för såväl personalförsörjningsuppdraget, utbildningsverksamheten och Challenges Forum. Akademins samverkansfora har generellt haft ett ökat deltagande, men kräver likväl ytterligare ansträngningar under 2011. Myndighetsgemensam missionsförberedande utbildning har tyvärr minskat i omfattning under 2010, bl.a. av praktiska skäl men också p.g.a. svårigheter att jämka samman de nationella förberedelsebehoven. Å andra sidan genomförs nu missionsförberedande utbildning också i internationell samverkan, främst samordnat med Crisis Management Center Finland, men också öppet för övriga EU-länder. EU-samarbetet har under året varit framgångsrikt och intensivt. Etablerandet av den gemensamma utrikestjänsten, European External Action Service, har inneburit både möjligheter och svårigheter samtidigt som GSFP-insatserna präglats av konsolidering snarare än nya initiativ. Akademin har genomfört ett antal kurser inom ramen för European Security and Defence College och förbereder f.n. introduktion och genomförande av kursverksamhet för de högsta befattningshavarna i EU:s krishanteringsinsatser. Vidare har direkt utbildningsstöd i form av kurser för EULEX Irak och EUMM Georgien genomförts under året. Samarbetsformerna v.g. utbildning och träning har vidare tagit ett steg framåt genom skapandet av ett europeiskt konsortium, ENTRI, bestående av institutioner på främst det civila området. Genom detta initiativ, inklusive en styrgrupp med representation från EU-institutionerna i Bryssel, så kommer utbildningskapaciteten i Europa att kunna kopplas direkt till de pågående insatsernas behov och gjorda erfarenheter. Samverkan med FN, främst vad avser området fredsinsatser, fortsätter genom inte minst Challengessamarbetet som under året gjort nya framsteg bl.a. genom det årliga Challengesforumet och fortsatt utveckling av en handbok för organisationens blivande och nuvarande högsta ledare i 4 fält. Akademin har också i nära samverkan med FN:s Department of Peacekeeping Operations (DPKO) och Department of Field Support (DFS) engagerat sig i förnyelsen av utbildningskonceptet för de högsta insatsledarna (UN SML). Som ett led i den förnyelsen genomfördes under hösten en kurs i samarbete med FN och Institute of Diplomacy i Jordanien. Konfliktförebyggandeprogrammet har under 2010 fått förnyat förtroende av FN:s Department of Political Affairs (DPA) avseende utbildning i dialog & medling, vilket ytterligare stärker akademins utbildningskoncept på området som något av en internationell standard. Det med DPA och UNDP gemensamma genomförandet av en s.k. retreat för FN:s Peace and Development Advisers är ett exempel på helt ny verksamhet i samverkan med och till stöd för FN. Det svenska engagemanget i Afghanistan har utvecklats under året och akademin har haft en viktig roll i etablerandet av den nya ledande civila funktionen vid PRT MeS. Akademin sekonderar f.n. tre medarbetare som stöder den svenske civile representanten i dennes arbete. Under året har också intensivt arbete genomförts för att i enlighet med regeringens samarbetsstrategi sätta igång projekt inom områdena säkerhetssektorreform och/eller rättstatsuppbyggnad. En av akademin utsänd person kommer emellertid inte att vara på plats förrän i mars 2011. Ett annat område som under året gjort viktiga framsteg är rättstatsuppbyggnad (Rule of Law, RoL). Verksamheten har organiserats i ett sammanhållet program och en ny, nationellt och internationellt meriterad chef, har rekryterats. En femte internationell forskararbetsgrupp har organiserats och en nationell seminarieserie påbörjats. Det största forskningsprojektet inom programmet, Rule of Law in Public Administration, har inlett ett nära samarbete med UNDP vilket ökar förutsättningarna för relevans och implementering av forskningsrönen. Sammantaget finns nu goda förutsättningar för en fortsatt utveckling av RoL-programmet. Verksamhetsåret 2011 rymmer flera angelägna möjligheter och utmaningar för akademin. För att fullt ut tillvarata akademins potential som säkerhetspolitiskt instrument så krävs en fortsatt utveckling av uppdraget och ytterligare resurser i enlighet med den ursprungliga plan som ligger till grund för verksamhetens genomförande, inte minst inom personalförsörjningsområdet. För 2011 har en genomarbetad och ambitiös verksamhetsplan fastställts. Den skapar också goda möjligheter till intern styrning och kontroll av främst måluppfyllelse och resursförbrukning samt därmed i nästa steg för återrapporteringen, bl.a. i form av årsredovisningen. Utöver de uppdrag som finns i instruktion och regleringsbrev avses 2011 bli ett verksamhetsår då en särskild satsning på särskilt nationell samverkan och samordning skall ske. Avsikten är att relatera verksamheten än mer till det direkta och indirekta mervärde som akademins verksamhet ger i förhållande till samarbetspartners. Detta gäller såväl regeringskansliet, nationella samverkansmyndigheter som internationella partners. Akademins bidrag till samverkansfunktionen i regeringskansliet m.fl. samverkansorgan kommer därför att prioriteras. Vidare kommer en översyn av de nationella samverkansstrukturerna som redovisas i kapitel 1 att ske och det bilaterala samarbetet med aktuella myndigheter utvecklas och kvalitetssäkras i nära samverkan med berörda aktörer. En uttalad ambition är att under året åstadkomma också en grundläggande samsyn på formerna för myndigheternas samverkan i multifunktionella fredsinsatser som t.ex. den pågående i Afghanistan. Det är vidare viktigt för akademin att vidmakthålla rollen som central aktör och kvalitativt erkänd bidragsgivare i internationellt samarbete främst inom områdena utbildning och övning, doktrin- 5 och konceptutveckling, forskning, konfliktförebyggande, SSR och DDR och successivt etablera samma roll på området rättsstatsuppbyggnad. I akademins interna utvecklingsarbete står effekthöjande samordning och samverkan också högt på agendan. Efter snart ett decennium av ständig utveckling och tillväxt är det nu tid för konsolidering och reflektion. Det är därför avsikten att prioritera organisatorisk och resursmässig kvalitativ konsolidering under 2011, innefattande ökat fokus på spårbarhet, resultatmätning och utvärdering. När akademin under nästa år firar sitt tioårsjubileum är målsättningen att kunna göra detta som en organisation vars verksamhet i än större utsträckning kan byggas på erfarenhetsvärden. I en internationell jämförelse är akademin emellertid fortfarande en tämligen unik företeelse. Få andra länder har skapat mer eller mindre heltäckande instrument för såväl samverkan som genomförande på fredsfrämjandeområdet. En sådan utveckling är dock tydlig bland ledande länder såsom Australien, Kanada och Storbritannien. Akademins verksamhetsområden kompletterar och förstärker varandra och skapar ett i det närmaste heltäckande fredsinstitut med ansvar för kunskaps- och förmågeutveckling, träning samt utsänd personal. Den välavvägda och konkurrenskraftiga bredden – och i flera fall djupet – avseende kompetens och resurser gör akademin till en mycket uppskattad partner och bidragsgivare också internationellt. En kontinuerlig utmaning är givetvis att inte vila på dessa lagrar, utan ständigt balansera nödvändig konsolidering med utveckling av den befintliga verksamhetens kvalitet och relevans. Akademin måste dessutom förhålla sig öppen gentemot nya impulser, utmaningar och eventuella tillkommande verksamhetsområden. Detta var en del av akademins styrka under verksamhetsåret 2010 och kommer förhoppningsvis att ligga till grund för nya, viktiga bidrag till det internationella fredsarbetet under 2011. Sandö den 22 februari 2011 Henrik Landerholm Generaldirektör 6 Folke Bernadotteakademins årsredovisning Enligt Folke Bernadotteakademins instruktion (förordning 2007:1218) har myndigheten till uppgift att: ”… bidra till ett samordnat och effektivt genomförande av freds-, säkerhetsfrämjande-, konfliktförebyggande- och krishanteringsinsatser eller liknande uppdrag (internationella insatser). Detta ska ske genom nationell och internationell samverkan och samordning; utbildning, samträning och övning; forskning, utveckling och erfarenhetshantering; personalförsörjning och bidrag till internationella insatser samt genom förvaltning av anslagsposten statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling.” De fem verksamhetsområden som anges i den andra meningen ovan utgör en tydlig och välavvägd indelning av akademins ansvarsområden och arbete. Denna struktur ligger därför till grund för årsredovisningens kapitelindelning (kapitel 1-5). Därutöver redovisas i enlighet med instruktionens 2 § p. 15 ytterligare ett verksamhetsområde i ett eget kapitel under rubriken Good Offices-verksamhet (kapitel 6), detta kapitel är nytt för i år och har inte funnits med i tidigare årsredovisningar. I instruktionens 1 § anges ytterligare tre övergripande ansvarsområden: ”Akademin ska, i samverkan med berörda myndigheter och andra organisationer, utveckla arbetssätt och metoder för samordnade och effektiva internationella insatser inklusive former för multifunktionell och civil-militär samverkan. Akademin ska vara nationell kontaktpunkt för det internationella samarbetet inom sitt verksamhetsområde och samverka med institutioner med liknande verksamhet i andra länder samt FN, EU, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Europarådet, Nato, Afrikanska unionen samt andra internationella och regionala organisationer. Akademin ska verka för att riksdagens och regeringens mål för det internationella utvecklingssamarbetet och reformsamarbetet i Östeuropa uppnås.” De två förstnämnda styckena, som avser nationell och internationell samverkan och samordning, genomsyrar hela akademins verksamhet. Nationell och internationell samverkan och samordning redovisas därför dels i kapitel 1 dels på ett flertal andra ställen i årsredovisningen enligt de hänvisningar som återfinns i kapitel 1. Ansvarsområdet nationell och internationell samverkan och samordning konkretiseras dessutom i flera av de uppgifter som anges i instruktionens 2 §. Det sistnämnda ansvarsområdet avser den sekundering av personal till OSSE-ledda insatser som akademin ansvarar för inom ramen för personalförsörjningsuppdraget vilket redovisas i kapitel 5. 7 1 Nationell och internationell samverkan och samordning 1.1 Uppgifter inom verksamhetsområdet samverkan och samordning enligt instruktion Folke Bernadotteakademin ska bidra till nationell samverkan för samordnat och effektivt genomförande av internationella insatser samt upprätthålla och utveckla en effekthöjande nationell samverkansprocess. Folke Bernadotteakademin ska bidra till internationell samverkan för samordnat och effektivt genomförande av internationella insatser. Akademin ska samordna stödet till utvecklingen av EU:s krishanteringsförmåga och vara kontaktpunkt för samarbetet för civil och multifunktionell utbildningsverksamhet1. Akademin ska vara sammanhållande för det svenska bidraget till insatser inom området säkerhetssektorreform (SSR)2. Akademin ska vara samordnare av det internationella samarbetet inom International Forum for the Challenges of Peace Operations3. 1.2 Uppgifter inom verksamhetsområdet samverkan och samordning enligt regleringsbrev Akademin ska samarbeta med andra svenska myndigheter och organisationer med angränsande verksamhet. Akademin ska som nationell kontaktpunkt bidra till en välutvecklad samverkan och samordning mellan svenska och internationella organisationer samt bidra till ett utvecklat samarbete mellan FN och EU samt andra regionala organisationer. Akademins nationella referensgrupp ska användas som ett forum för samverkan och samordning mellan myndigheterna inom verksamhetsområdet personalförsörjning och bidrag till internationella insatser. Representation i gruppen ska baseras på erfarenhet inom området och på mandat för myndighetssamverkan4. Akademin ska bidra till stärkt nationell samverkan inom området forskning, utveckling och erfarenhetshantering5. 1 Redovisas i kapitel 2. Redovisas i kapitel 8. 3 Redovisas i kapitel 3. 4 Redovisas i kapitel 5. 5 Redovisas i kapitel 3. 2 8 1.3 Verksamhetsöversikt för verksamhetsområdet samverkan och samordning Det nationella samverkansarbetet utgör numera ett naturligt förhållningssätt gentemot pågående och nya uppdrag. Fortlöpande samverkan sker t.ex. mellan berörda myndigheter avseende det civila personalbidraget till internationella insatser, utbildnings- och övningsverksamhet samt rörande enskilda operationer såsom den svenska närvaron i Afghanistan. Rörande det internationella samverkansarbetet så har viktiga framsteg gjorts t.ex. avseende Europasamarbetet på utbildningsområdet. Det konsortium med civilt inriktade organisationer som bildades under hösten vann ett anbud från EU-kommissionen som ger goda möjligheter att utveckla och effektivisera utbildningsverksamheten som stöd för EU:s krishanteringsinsatser. Nedan redovisas de samverkansorgan som akademin leder eller deltar i, vilka som i övrigt är representerade i organen framgår i respektive bilaga. Syftet med redovisningen är att synliggöra formerna för och effekterna av det nationella och internationella samverkans- och samordningsarbete som numera tar sig en rad olika uttryck genom bl.a. råd, referensgrupper, forum, arbetsgrupper och mer tillfälliga samarbetsformer. Några av samverkansorganen tillhör redovisningsmässigt andra verksamhetsområden. Antal samverkansorgan som akademin ledde eller var aktiv i under 2010 var 27 stycken. De positiva effekterna av de olika samverkansprocesserna varierar och kan t.ex. handla om kvalitetssäkring, samordning, samarbete, styrning och inriktning, överblick och förståelse, resursutnyttjande, informations- och erfarenhetsutbyte, enhetlighet samt roll- och ansvarsfördelning. Arbetsgruppen för myndighetssamverkan i Afghanistan (se bilaga 1) Arbetsgruppen för myndighetssamverkan i Afghanistan består av representanter för berörda svenska myndigheter. Arbetsgruppen har, med roterande ordförandeskap, träffats sammanlagt fem gånger under 2010 i syfte att öka kontaktytorna och informationsflödena på handläggarnivå och bidra till ökad samverkan och samordning. Arbetsgruppen har bidragit till ökad förståelse för myndigheternas olika uppdrag samt förbättrat förutsättningarna för samverkan i såväl operationsområdet som på hemmaplan. Arbetsgruppen för myndighetssamverkan hör till verksamhetsområde 3 (kapitel 3). Association for Security Sector Reform Education and Training (se bilaga 2) ”Association for Security Sector Reform Education and Training” (ASSET) är en samarbetsorganisation som riktar in sig på att kvalitetssäkra utbildning inom området säkerhetssektorreform. Akademin har stött samverkan mellan medlemsorganisationerna bland annat genom ekonomiskt bidrag till aktiviteter som syftar till regional kapacitets- och metodutveckling. Under året har akademin, i samarbete med en av medlemsorganisationerna, ”El Instituto de Enseñanza para el Desarrollo Sostenible” (IPADES), planerat en kapacitetshöjande workshop kring SSR som ska äga rum under 2011 och som riktar sig till säkerhetsaktörer i Guatemala. European Security and Defence College (se bilaga 3) ”European Security and Defence College” (ESDC) är EU:s organisation för kurser inriktade på säkerhetspolitik och främst den strategiska dimensionen av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP). Akademin är, tillsammans med Försvarshögskolan, svensk medlemsinstitution och är bl a representerat i ESDC Executive Academic Board (EAB). Akademins verksamhet i EAB redovisas inom verksamhetsområde 2 (kapitel 2). 9 Europe’s New Training Initiative for Civilian Crisis Management (se bilaga 4) ”European Group on Training” (EGT) var ett EU-projekt (finansierat av EU-kommissionen) som avslutades 2009. I slutet av 2010 beviljade Kommissionen ett nytt projekt med ”Instrument for Stability”-finansiering för koordinering och harmonisering av europiska träningsinitiativ 20112013. Det nya samarbetet kallas ”Europe’s New Training Initiative for Civilian Crisis Management” (ENTRI) och inkluderar 13 europeiska institut, myndigheter och NGO:s. Tyska ZIF har en samordnande roll i syfte att stärka samarbetet kring träning och standardisering av kurser till stöd för EU:s (och andra aktörers) krishanteringsförmåga. Fokus för ENTRI kommer att ligga på missionsförberedande kurser (generiska och specifika), det första arbetsmötet kommer att äga rum den 1 mars 2011. Akademin bidrog aktivt till utformningen av initiativets förutsättningar och innehåll i syfte att stärka och effektivisera Europasamarbetet på området. Geneva Centre for the Democratic Control of Armed Forces (se bilaga 5) Sverige är, genom Utrikesdepartementet, en viktig finansiell bidragsgivare till “International Security Sector Advisory Team” (ISSAT) som organisatoriskt ligger under “Geneva Centre for the Democratic Control of Armed Forces” (DCAF). Akademin företräder Sverige i ISSAT:s styrelse, i nära samverkan med Sida, Sveriges permanenta representation till FN i Genève, samt internationella organisationer i Genève. Akademin har aktivt medverkat i ISSAT:s strategiska utveckling och har under 2010 bland annat samarbetat kring utformandet av en fortsättningskurs i SSR (en så kallad ”steg 2”-kurs). ISSAT hör till verksamhetsområde 3 (kapitel 3). Integrated DDR Training Group (se bilaga 6) ”Syftet med Integrated DDR Training Group” (IDDRTG) är främst att utbyta erfarenheter och utbildningsmaterial, koordinera kursdatum samt att fungera som samlad kontakt gentemot bl.a. FN. Akademin har fått förtroendet att agera som nätverkets ordförande under 2011-2012. Deltagandet i gruppen har resulterat i en mer effektiv samverkan med framför allt FN-systemet, både avseende bidrag från FN med resurspersoner till medlemmarnas ordinarie kursverksamhet och gruppens stöd till FN i form av utbildningsinsatser och bidrag till doktrinutveckling inom området. IDDRTG hör till verksamhetsområde 3 (kapitel 3). International Association of Peacekeeping Training Centres (se bilaga 7) ”International Association of Peacekeeping Training Centres” (IAPTC), i vilken akademin för närvarande ingår i exekutivkommittén (motsvarande styrelse), utgör ett viktigt forum för internationell samverkan inom utbildningsområdet, t.ex. rörande utbildningskoncept, metoder, standardisering, utbyte av erfarenheter, specialiserade utbildningar samt trender och initiativ inom FN och regionala organisationer. Akademin bidrar med kunskaper och erfarenheter samt inhämtar underlag för den egna verksamhetens utveckling. Samarbetsformen är tids- och resurseffektiv eftersom nästan samtliga etablerade aktörer på området deltar under de årliga sammankomsterna. Akademins arbete i organisationens ledning är främst inriktat på att genomföra och konsolidera ett åtgärdsprogram som syftar till att stärka och utveckla organisationen. Förra året digitaliserades t.ex. organisationens arkiv och detta kan nu utnyttjas för planering och kvalitetssäkring av den gemensamma verksamheten. Mycket arbete har även under 2010 ägnats åt att engagera både nya och nyblivna viktiga medlemmar för att säkerställa att den breddning och representativitet som IAPTC uppnått under senare år kan upprätthållas. Det handlar främst om organisationer från stora trupp- och resursbidragande länder samt medlemmar med civil och/eller multifunktionell inriktning. 10 Ansträngningar har också gjorts för att stärka den regionala dimensionen av samarbetet, inklusive insatser för att höja EU:s profil inom organisationen. Akademin gavs vidare ett mandat att sammankalla IAPTC:s europeiska medlemmar under 2011 för att lägga grunden till ett mer strukturerat samarbete. Det sistnämnda utvecklingsarbetet samordnas med det nya Europasamarbetet som beskrivs i stycket om ENTRI ovan. International Forum for the Challenges of Peace Operations (Challenges) & Challenges Partners (se bilaga 8) Inom ramen för ”International Forum for the Challenges of Peace Operations” (Challenges) samarbetar akademin nationellt med Försvarsmakten, Rikskriminalpolisen, Kriminalvården och Försvarshögskolan. Challenges (med deltagande organisationer från 17 länder) syftar till att förbättra planering och genomförande av FN:s fredsinsatser. Partnerskapet är en aktiv plattform för belysning och utveckling av relevanta frågor även på det nationella planet. Challenges redovisas inom verksamhetsområde 3 (kapitel 3). International Stabilization and Peacebuilding Initiative (se bilaga 9) ”International Stabilization and Peacebuilding Initiative” (ISPI) är ett informellt nätverk av regeringar, mellanstatliga organisationer och internationella aktörer som söker förbättra effektiviteten i fredsinsatser och främja interoperabilitet. ISPI leds av USA, Kanada och Storbritannien och består av representanter från 15 regeringar och sex internationella organisationer. Akademin deltar på uppdrag av Utrikesdepartementet sedan senhösten 2010 och ser bl.a. förutsättningar för att utbyta kunskap om insatsarbete och erfarenhetshantering. ISPI tillhör verksamhetsområde 3 (kapitel 3). Internationella forskararbetsgrupper Folke Bernadotteakademin leder och finansierar för närvarande fem internationella forskararbetsgrupper med följande fokus: Fredsbevarande operationer (se bilaga 10) Preventiv diplomati (se bilaga 11) Säkerhetssektorreform (SSR) (se bilaga 12) FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (se bilaga 13) Rättstatsuppbyggnad (RoL) (se bilaga 14) Grupperna är sammansatta av svenska och utländska forskare och sammanträder en gång per år. Arbetsgrupperna genomförde tre workshops under år 2010 vilket gav möjlighet att utbyta erfarenheter och forskarrön. Dessutom delades drygt 2 000 tkr ut i bidrag till 12 forskningsprojekt. De internationella forskararbetsgrupperna hör till verksamhetsområde 3 (kapitel 3). Internationella rådet (se bilaga 15) Det internationella rådet består av experter respektive representanter från organisationer inom området internationell konflikt- och krishantering. Rådets sammansättning speglar akademins verksamhetsområden och kompletterar akademins program- och verksamhetsråd genom att tillföra ett brett internationellt perspektiv. Ett flertal av rådets ledamöter har under 2010 medverkat i ett antal av akademins aktiviteter och bidragit till att kvalitetssäkra verksamhetens relevans för det internationella arbetet på det fredsfrämjande området. 11 Internationellt referensnätverk för Konfliktförebyggandeprogrammet (se bilaga 16) Akademins internationella referensnätverk samlar experter och praktiker med omfattande egna erfarenheter från arbete med, och i, konfliktområden. Nätverket utgör en viktig resursbas för utveckling och genomförande av kurser och andra utbildningsaktiviteter, som på detta vis kan utföras med högre kvalitet och relevans och möta den internationella efterfrågan på kvalificerad utbildning inom konfliktförebyggande området. Referensnätverket hör till verksamhetsområde 3 (kapitel 3). Mediation Support Network (se bilaga 17) ”Mediation Support Network” (MSN) är ett internationellt nätverk som bidrar till att medlemmarna får en helhetsbild över aktiviteter inom området dialog och medling, vilket resulterar i undvikande av överlappning samt att medlemmarnas respektive insatser bättre kan komplettera varandra. MSN hör till verksamhetsområde 3 (kapitel 3). Nationella kontaktgruppen för säkerhetssektorreform (se bilaga 18) Akademin koordinerar sedan 2008 den så kallade ”Nationella kontaktgruppen för säkerhetssektorreform” (NK SSR) som syftar till att främja samarbete mellan de svenska myndigheter som arbetar med SSR. NK SSR träffas månatligen, har tagit fram ett verktyg för SSR-analyser och bidragit till etableringen av en svensk SSR-samordnare i Liberia, samt kommer under 2011 att göra analysresor till Colombia och Demokratiska Republiken Kongo (DRK). Samordningen mellan myndigheterna har växt även genom inrättandet av undergrupper med särskilt landsfokus. NK SSR hör till verksamhetsområde 3 men redovisas i kapitel 7 och 8. Nationella referensgruppen (se bilaga 19) Nationella referensgruppen utgör ett permanent forum för samverkan och diskussion mellan myndigheter, samt i förekommande fall, departement rörande internationella fredsinsatser. Förutom ett brett generellt erfarenhetsutbyte så ägnas särskild uppmärksamhet åt det svenska civila personalbidraget till internationella insatser. Samordning av insatserna och utveckling av samarbetsformerna utgör därmed en central del av arbetet. En heltäckande rapportering av insatsläget utgör en stående punkt på dagordningen. Samarbetet leder till konkret utbyte mellan myndigheterna i form av gemensamma initiativ, deltagande i varandras aktiviteter, spridning av erfarenheter och rapporter samt samordning av uppföljningen av de pågående insatserna. Ytterligare redovisning om den nationella referensgruppen återfinns i kapitel 5.7.2. Nationella ämnes- och doktorandkonferenser (se bilaga 20) Nationella ämnes- och doktorandkonferenser i freds- och konfliktforskning syftar till att främja institutions- och disciplinöverskridande forskningssamverkan samt kvalitetssäkra forskning. Akademin helfinansierar ämnes- och doktorandkonferenserna och organiserade 2010 års nationella ämneskonferens tillsammans med Uppsala universitet. Konferensen samlade ungefär 60 deltagare från svenska fredsforskningsinstitutioner och bidrog till att främja samverkan, skapa överblick över pågående och planerad forskning, samt kvalitetssäkra forskning. Akademin presenterade också sin egen forskning och forskningssyn. Konferensen kommer att resultera i en antologi som består av konferensbidrag. Dessa konferenser hör till verksamhetsområde 3 (kapitel 3). Nationellt forum för erfarenhetshantering (se bilaga 21) Syftet med Nationell forum för erfarenhetshantering är att främja och samordna framväxten och utvecklingen av en svensk erfarenhetshanteringskapacitet. Processens uttalade övergripande mål är att utveckla delvis gemensamma mallar och verktyg som kan utnyttjas för en nationell såväl som myndighetsspecifik erfarenhetshanteringsprocess. Akademin har, i samverkan med 12 Försvarsmakten, genomfört två planeringsmöten med övriga utsändande myndigheter. Akademin har också initierat utvecklingen av ett myndighetsgemensamt IT-baserat erfarenhetshanteringssystem och inventerat OSSE:s metoder för erfarenhetshantering. Rubricerat forum är nystartat och avses få fastare former under 2011. Nationellt forum för erfarenhetshantering tillhör verksamhetsområde 3 (kapitel 3). Nationellt råd för dialog och medling (se bilaga 22) Syftet med det nationella rådet är att bredda den svenska kontaktytan och resursbasen med personer som på olika sätt arbetar med frågor relaterade till dialog och medling. Detta bidrar till att vidareutveckla akademins kurser inom dialog och medling samt främjar informationsutbyte mellan olika aktörer. Rådet har inte mötts under år 2010 men akademin har haft kontakt med enskilda medlemmar. Rådet tillhör verksamhetsområde 3 (kapitel 3). Nationellt samverkansforum för FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (se bilaga 23) Akademin har under 2010 initierat ett samverkansforum för säkerhetsrådsresolution 1325. Samverkansforumet, som sammankallades 3 gånger under 2010 tillhör verksamhetsområde 3 (kapitel 3). Samverkansforumet har framförallt bidragit till ett bättre informationsutbyte mellan deltagande aktörer och därigenom stärkta arbetsrelationer. Nationellt samverkansforum för utbildningsfrågor (se bilaga 24) Samverkansforum för utbildningsfrågor inrättades av akademin år 2003 i syfte att stärka samarbetet och samordningen mellan myndigheter som utbildar personal för internationell tjänst. Akademin ansvarar för sekretariatet och ordförandeskapet i detta forum som träffas 2 ggr/år Mötet har framför allt bidragit till ökad kunskap om andra myndigheters utbildningsverksamhet och därigenom stärkt koordinering. Forumet har även bidragit till ökad harmonisering, framförallt inom de förberedande missionsutbildningarna. Under 2010 har behovet av en gemensam webbportal som samlar det totala utbildningsutbudet diskuterats och akademin kommer att lägga fram ett konkret förslag på nästa möte i maj 2011. Program- och verksamhetsområdet (se bilaga 25) Akademins program- och verksamhetsråd fungerar som insynsråd och rådgivande organ. Rådet bidrar till att stödja och utveckla akademins verksamhet och utgör ett viktigt forum för kontakter mellan berörda myndigheter och enskilda organisationer. Ledamöterna utses av regeringen och akademins generaldirektör är ordförande i rådet. Akademins program- och verksamhetsråd sammanträdde två gånger under 2010. Inom ramen för rådets sammanträden diskuteras också viktigare övergripande samverkansfrågor. Under program- och verksamhetsrådets sammanträde i december togs ett initiativ som grundar sig i ett identifierat nationellt behov av en myndighetsgemensam grundsyn på multifunktionell (”civil-militär”) samverkan i internationella fredsinsatser. Berörda myndigheter representerade i rådet åtog sig att genomföra en behovsanalys om önskat slutresultat utifrån de olika myndigheternas perspektiv. Frågan om ev. samordning av metod- och doktrinutveckling nationellt respektive internationellt skall också belysas under arbetet. 13 Referensgruppen för Fredsmiljonen (se bilaga 26) Referensgruppen för Fredsmiljonen sammansätts av akademin och består av en ordförande och fyra ledamöter. Utifrån ett samlat erfarenhetsperspektiv har gruppen till uppgift att stärka beredningsprocessen samt lämna förslag på fördelning av medel från Fredmiljonen. Referensgruppen för Fredsmiljonen hör till verksamhetsområde 4 (kapitel 4). Regionalt nätverk för internationell kris-, katastrof- och konflikthantering (se bilaga 27) I akademins grunduppdrag återfinns att genomföra aktiviteter och vidareutveckla former för främjande av nationell samverkan för effektivt och samordnat genomförande av katastrof-, krishanterings- och fredsinsatser eller andra liknande uppdrag. Akademin skall som nationell kontaktpunkt för det internationella samarbetet på sitt verksamhetsfält utveckla former för och främja samverkan och samordning mellan svenska och internationella organisationer. I detta skall ingå att akademin skall upprätthålla ett aktivt samarbete med internationella och regionala organisationer, likartade institutioner och med forskningsorgan inom såväl som utom Europa. Det regionala nätverket har sedan några år tillbaka ett överlappande nätverk inom ”Safety and Rescue Region”* (SRR) som också fokuserar på dessa frågor och engagerar de ingående parterna. Akademins roll har därmed övergått i att främja och stödja detta nätverk som leds av länsstyrelsen Västernorrlands län och att även stå som värd vid vissa möten. *Safety and Rescue Region. Projektägare är Länsstyrelsen Västernorrland och projektet delfinansieras av EU:s regionala fond, länsstyrelserna och landstingen i Västernorrlands och Jämtlands län, Härnösands kommun, Kramfors kommun, Ånge kommun, Örnsköldsviks kommun samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Projektet kommer att upphöra i september 2011. Ett nytt nätverk planeras ”SRR Mid Sweden Expertise Network” i nära samarbeta med Mittuniversitets, Risk and Crisis Research Center (RCR Center). 1.4 Kostnadsredovisning Kostnader totalt (tkr) 2010 2009 2008 **2 533 6 775 5 819 Intäkter av anslag 1 381 805 2 164 *övrigt 2 681 3 744 6 367 Tabellen visar akademins totala kostnader för verksamhetsområdet nationell och internationell samverkan och samordning. *Delar av bidragsintäkterna avser verksamhet som sträcker sig över mer än ett budgetår. Bidrag från föregående år nyttjas delvis även nästkommande år. ** Good Offices verksamhet redovisas under kap 6 fr.o.m. år 2010. 1.5 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse Målet att bidra till nationell och internationell samverkan bedöms ha uppfyllts väl. Den fortlöpande nationella samverkan som sker inom alla akademins verksamhetsområden skapar tydliga mervärden för berörda myndigheter och organisationer. Detta bekräftas genom ett brett deltagande och stödjande initiativ från andra medverkande aktörer. Den omfattande samverkan som sker i dag är så naturlig att det nästan är svårt att föreställa sig hur arbetet bedrevs bara för ett antal år sedan. Effektivitetsvinsterna är på många sätt märkbara. Samordnade svenska myndigheter får gehör för sina åsikter och förslag i flera internationella fora, såsom t.ex. 14 Challengessamarbetet och IAPTC-verksamheten. Ett annat viktigt exempel utgörs av Europasamarbetet inom ENTRI som beskrivs i verksamhetsöversikten 1.3 ovan. Akademin har vidare under året aktivt medverkat till att stärka och utveckla kapaciteten inom viktiga grupper och nätverk såsom IDDRTG, MSN och FN:s freds- och utvecklingsrådgivare (se ovan). Dessa möten har dessutom gett akademin viktiga insikter och kontakter för vidareutveckling av den egna verksamheten. 15 2 Utbildning, samträning och övning 2.1 Uppgifter enligt instruktion – Utbildning, samträning och övning Folke Bernadotteakademin ska genomföra sådan utbildning, samträning och övning som tillsammans med andra myndigheters insatser krävs för att förbereda svensk och utländsk personal för deltagande i internationella insatser. Akademin ska bidra till en effektiv samordning av och samstämmighet mellan svenska utbildnings-, samtränings- och övningsinsatser inom verksamhetsområdet, inklusive insatsförberedande utbildning för civil personal. 2.2 Uppgifter enligt regleringsbrev – Utbildning, samträning och övning Akademin ska bedriva utbildning inom området avväpning, demobilisering och återanpassning av före detta kombattanter6. Akademin ska samordna arbetet med internationell standardisering och certifiering av utbildningar och övningar. Akademin ska bedriva civil och multifunktionell utbildning inom ramen för EU:s civila krishantering, inklusive för de civila snabbinsatsgrupperna (CRT) och rättsstatsmissioner. 2.3 Verksamhetsöversikt för området utbildning, samträning och övning Akademin har genom sitt utbud av kurser, i likhet med tidigare år, erbjudit generella utbildningar på grund- och specialistnivå. Samtliga planerade kurser för 2010 har genomförts. Utbildningarna har fortsatt att attrahera kvalificerade svenska och internationella deltagare, och huvuddelen av kurserna har varit fulltecknade. Ett flertal av kursdeltagarna har varit tjänstgörande i verksamhet och fredsinsatser med direkt koppling till respektive kurs inriktning. Det kan därför antas att genomslaget av de förvärvade kunskaperna varit stort. Akademin har också fortsatt att genomföra utbildningar i samarbete med svenska och utländska utbildningsanordnare, samt att leverera utbildning med full kostnadstäckning direkt på uppdrag av bland annat EU. 6 Redovisas i kapitel 8. 16 Folke Bernadotteakademins utbildningar 2008 – 2010 2010 2009 2008 Totalt antal kurser 48 35 25 Totalt antal utbildningsdagar 5691 3673 3664 Totalt antal kursdeltagare % kvinnliga kursdeltagare % deltagare från EUländer Antal egna generella kurser 761 534 518 38 % 38 % 36 % 67 % 76 % 70 % 19 17 13 Antal kursdeltagare 398 344 267 % kvinnliga kursdeltagare Missionsförberedande utbildning Antal kursdeltagare % kvinnliga kursdeltagare 42 % 44 % 42 % 16 13 7 71 35 % 72 40 % 107 31 % 13 5 5 292 32 % 118 28 % 144 28 % Samordnade kurser Antal kursdeltagare % kvinnliga kursdeltagare Tabellen ovan visar volymen av utbildningar som arrangerats av akademin under de tre senaste åren. Egna generella kurser är utbildningar där akademin står som ensam arrangör. I de flesta fall är dessa kurser öppna för svenska och utländska deltagare med relevant erfarenhet. Flertalet av kurserna genomförs vid akademins utbildningsanläggning på Sandö. Ett fåtal av de generella utbildningarna har skett på uppdrag och i dessa fall har deltagarna valts ut av uppdragsgivaren (UD respektive EU). Med samordnade kurser avses utbildningar där akademin är en av två eller flera arrangörer. En del av kurserna har ägt rum vid akademins utbildningsanläggning på Sandö, andra hos nationella partners som till exempel vid SWEDINT:s anläggning vid Livgardet eller hos utländska samarbetspartners. Bara kurser där akademin haft en betydande roll i utveckling, planering och genomförande redovisas. De missionsförberedande utbildningarna (MIFU) genomförs för sekunderad personal innan de tillträder en tjänst till främst EU- eller FN- missioner. Utbildningarna, som vanligtvis pågår en till fem dagar, anpassas efter deltagarnas bakgrund och befattning inom missionen. Siffrorna ovan 17 visar att medan antalet missionsförberedande utbildningar ökat, har antalet utbildade personer samtidigt minskat. Detta beror främst på det bakom 2008 års statistik döljer sig fyra större samordnade utbildningar för EULEX Kosovo, där RPS, MSB och akademin i en gemensam insats utbildade samtliga rekryterade till den då nya missionen. Akademin har också blivit bättre på att försäkra att samtliga myndigheternas utsända får åtminstone en kortare utbildning även om det innebär att en kurs ges för bara ett fåtal deltagare. Antal kvinnliga deltagare för den totala kursverksamheten är i snitt 38 procent för 2010. På de kurser där akademin står som ensam arrangör är antalet något högre, 42 procent. Akademin har mindre möjlighet att påverka könsfördelningen på samordnade kurser, då andra myndigheter väljer ut deltagare. För missionsförberedande utbildning är könsfördelningen en spegling av den sekunderade personalen. 2.4 Kostnadsredovisning 2010 2009 2008 Kostnader totalt (tkr) 45 546 30 431 34 477 Intäkter av anslag *övrigt 28 658 12 293 24 635 16 767 27 056 8 936 Tabellen visar akademins totala kostnader för verksamhetsområdet utbildning, samträning och övning. Kostnaderna innefattar således fler aktiviteter än de som redovisas i tabellen ”Folke Bernadotteakademins utbildningar 2008-2010” ovan eftersom bland annat akademins civila stöd till Försvarsmaktens övningar inte ingår i den kursverksamhet som redovisas där. *Delar av bidragsintäkterna avser verksamhet som sträcker sig över mer än ett budgetår. Bidrag från föregående år nyttjas delvis även nästkommande år. 2.5 Utvecklingen inom verksamhetsområdet Kursverksamheten har fortsatt att öka i volym under de senaste åren. I synnerhet har det skett en satsning på gemensamma utbildningar tillsammans med svenska och utländska utbildningsanordnare. Samarbetet har också resulterat i att fler deltagare kunnat ta del av utbildningarna. 2.6 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse för verksamhetsområdet utbildning, samträning och övning Akademins grund- och specialistutbildning riktas i väsentlig grad till personal som verkar i internationella insatser och bidrar till att de kan utföra sina arbetsuppgifter med förbättrat resultat. Den missionsförberedande utbildningen, som framförallt riktar sig till svenska utsända, medför att dessa är bättre förberedda för sina uppdrag. Akademins utbildningar har gott anseende och är eftertraktade internationellt, vilket bekräftas av att det är fler sökande till utbildningarna än vad som kan beredas plats. Antalet utbildade har stigit under 2010 jämfört med tidigare år. Den höga kvaliteten har bibehållits vilket visas främst av de positiva kursutvärderingarna visat. Arbetet med att säkra en 18 mer långsiktig uppföljning av kurser för att ytterligare säkra måluppfyllelsen pågår. Sammantaget görs bedömningen att akademins uppgifter, inom verksamhetsområdet utbildning, samträning och övning, väl har uppfyllts i enlighet med instruktion och regleringsbrev. 2.7 Redovisning av ett urval av prestationer inom verksamhetsområdet utbildning, samträning och övning Nedan redovisas ett urval av aktiviteter som genomförts som en del av akademins utbildningsoch övningsverksamhet. Exemplen som valts ut avser att ge en rättvisande överblick av verksamheten. Aktiviteterna har valts på följande grunder: Det civila stödet till Försvarsmaktens utvecklings-, utbildnings- och övningsverksamhet är en grundstomme i ett samarbete som är relevant för akademins verksamhet, och där akademin utvecklat en alltmer framträdande roll över tiden. Kursen Skydd mot risker (SMR) har valts ut som exempel på en egen kurs som akademin ordnar och som är jämförbar över flera år. Kursen genomförs flera gånger årligen. Samordning av arbete med internationell standardisering och certifiering av utbildningar är en särskild uppgift som framgår av regleringsbrevet. Under denna rubrik redovisas de viktigaste resultaten som uppnåtts under året. Civil och multifunktionell utbildning inom ramen för EU:s civila krishantering är också en uppgift som framgår särskilt av regleringsbrevet. De tre kurser som nämns under denna rubrik har valts ut med hänsyn till den centrala betydelse de haft inom akademins EUarbete. Missionsförberedande utbildning (MIFU) redovisas nedan då det är ett område där utveckling skett under året och som inte minst EU prioriterat. 2.7.1 Civilt stöd till Försvarsmaktens utvecklings-, utbildnings- och övningsverksamhet Akademin har under året bidragit med civil kompetens till ett antal av Försvarsmaktens övningar och experiment. Samtidigt har omfattande förberedelser för akademins och Försvarsmaktens gemensamma övning VIKING 11, som äger rum i april 2011, också fortgått under 2010. Huvuddelen av övningsmålen i VIKING 11 är utarbetats för att öka den civil-militära interaktionen i ett operationsområde där flera multifunktionella fredsinsatser verkar parallellt. Den civila dimensionen har i denna del av planeringsfasen ytterligare förstärkts i förhållande till tidigare jämförbara övningar. För att förbereda övningen genomfördes under hösten kursen ”Coordination and Cooperation in Multifunctional Peace Operations” med stöd av Försvarsmakten och US Joint Forces Command. Akademin har även bidragit med civil kompetens till den militära konceptutvecklingen inom det s.k. Multinational Experiment 6. MNE 6 har omfattat ett antal övningar, work-shops och seminarier kring främst samverkans- och samordningsfrågor i en fredsinsats. Inom ramen för experimentet har akademin även medverkat som civil partner till Försvarsmakten i den så kallade Executive Steering Group. Akademins ansvar i samarbetet har varit dels som kravställare på resultatet ur ett icke-militärt perspektiv, dels som aktiv deltagare i utvecklingsaktiviteter. En utveckling av det utbildningsstöd som ges till Försvarsmaktens insats i Afghanistan initierades under året för att bättre reflektera det ökade civila engagemanget vid det svenskledda Provincial Reconstruction Team (PRT) i Mazar-e-Sharif. De civilt ledda områdena utveckling, bistånd och statsbyggnad integrerades delvis i stabsutbildningen under hösten och planering påbörjades för att 19 relevanta delar av utbildning och övning inför insatsen kan genomföras gemensamt för de civila och militära komponenterna under 2011. Akademin inledde vidare ett utökat utbildningssamarbete med Försvarsmakten och genomförde tillsammans med SWEDINT vid två tillfällen kursen ”United Nations Civilian Staff Officers Course” (UNCIVSOC). Denna kurs har i flera år arrangerats enbart av SWEDINT men i och med partnerskapet med akademin har den civila profilen på kursen stärkts och antalet ansökningar från målgruppen ökat betydligt. Stöd till Försvarsmakten Kostnader (tkr) 2010 2009 2008 7 840 1 861 5 760 Tabellen ovan visar akademins totala kostnader för civilt stöd till Försvarsmakten. En stor del av kostnaderna för det civila stödet till försvarsmakten kan härröras till förberedelser. En övervägande del av dessa täcks av motsvarande bidrag från Försvarsmakten. VIKING ägde senast rum 2008 vilket förklarar kostnaderna det året, 2009 var aktiviteterna från akademins sida på en lägre nivå. 2.7.2 Utbildning i Skydd mot risker Folke Bernadotteakademin har under året genomfört sex grundkurser för personal till internationella insatser. Utbildningarna har bestått av en grundkurs i personlig säkerhet och skydd mot risker i konfliktområden (SMR), men utbildningarna har också innehållit avsnitt utformade specifikt för personal rekryterad till akademins nationella resurspool. Totalt har 118 personer från bland andra nämnda resurspool, Utrikesdepartementet, Läkare utan gränser och Sida utbildats under året. Grundkurser för resurspoolen samt Skydd mot risker 2010 Kostnader (tkr) 1 687 2009 2 456 2008 1 806 Tabellen ovan visar akademins kostnader för kurserna. Akademins egna personalkostnader är inte inkluderade i dessa siffror. 2008 genomfördes 5 kurser, 2009 genomfördes 7 kurser och 2010 genomfördes 6 kurser. Några av kurserna under 2009 varade en dag längre än vad som är normalfallet. 2.7.3 Samordning av arbetet med internationell standardisering och certifiering av utbildningar och övningar Innehållet i de utbildningar som redovisas nedan under 2.7.4 (EU-kurser) har tagits fram i nära samråd med berörda institutioner inom EU. Kursen ”Skydd mot risker” (SMR), som redovisas ovan under 2.7.2, har tillsammans med EU:s säkerhetskontor grundligt gåtts igenom för att säkerställa att den motsvarar de krav som ställs på säkerhetsutbildning av personal till EUinsatser. EU-kursen, ”Hostile Environment Awareness Training” (HEAT), har, i flera avseenden inspirerats av akademins kurs Skydd mot risker. Akademin har haft en rådgivande roll vid utformningen av EU:s kurs för ”Mission Security Officers Course” (EU MSO) och bistått med den utvärdering som lett till certifiering av denna kurs. 20 Akademin har under året tillsammans med Crisis Management Centre Finland (CMC) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) lagt anbud på genomförande av HEAT till EU. Det gemensamma anbudet antogs jämte ytterligare två, vilket innebär att akademin, MSB och CMC gemensamt kommer att anordna sådana kurser på begäran av EU under 2011. Akademin samarbetar sedan 2009 med FN:s politiska avdelning (DPA) inom ett standardiserat kurskoncept för dialog och medling som inkluderar gemensamt framtagna kurscertifikat. Samarbetet kommer att pågå fram till 2013. Ett av resultaten av ett seminarium som akademin, tillsammans med UD, anordnade i Bryssel sommaren 2009 var att EU önskade utveckla generella utbildningsmoduler kring FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 inom ramen för den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken (GFSP). Akademin accepterade tidigt en samordningsroll för detta arbete. Ett första utkast till de olika modulerna presenterades under ett expertseminarium i Bryssel i november. Resultatet från expertseminariet omarbetades sedermera till ”minimum standards” som därefter presenterades, diskuterades och godtogs i EU:s olika arbetsgrupper. Akademin fortsätter att samordna det fortsatta arbetet med att utveckla tillhörande utbildningsmaterial och användarinstruktioner under 2011. 2.7.4 Civil och multifunktionell utbildning inom ramen för EU:s civila krishantering, inklusive för de civila snabbinsatsgrupperna (CRT) och rättsstatsmissioner Ett antal kurser under 2010 har varit särskilt riktade till personal i EU-insatser. Till dessa hör delar av de missionsförberedande utbildningar som redovisas särskilt nedan under 2.7.5. Akademin har för sjunde året i rad genomfört kursen ”Civil Military Coordination in CSDP Operations”. Detta år skedde det inom ramen för European Security and Defence College (ESDC) kursutbud. Utbildningen är den enda i sitt slag som sammanför civil personal, poliser och officerare i syfte att öka förståelsen för samverkan och samordning mellan de olika funktionerna i ett EU-perspektiv. 2010 deltog 16 män och 6 kvinnor i kursen. Akademin har svårt att påverka könsfördelningen eftersom nomineringar till kursen sker genom medlemsstaterna. Under året utvecklades och genomfördes också en kurs för politiska rådgivare inom EU, ”Advanced Course for EU Political Advisers”, i vilken 25 deltagare från totalt 13 medlemsländer deltog. Kursupplägget baserades på en behovsanalys där 15 erfarna politiska rådgivare tidigt samlades i Bryssel för att bidra i utvecklingsarbetet. Kursen gavs positiv feedback i den utvärdering som gjordes bland deltagarna. En uppföljande utvärdering kommer att genomföras med 15 utvalda deltagare två månader efter kursslut då de kunnat reflektera över kursen i relation till sina arbetsuppgifter. Akademin har, i samarbete med Försvarshögskolan, genomfört en kursmodul i ”European Security and Defence College High Level Course” i juni 2010. Kursen genomfördes med 45 deltagare. Fokus på modulen var den framtida utvecklingen av den gemensamma utrikes- och försvarspolitiken (GSFP). Av de fem modulerna fick det svenska bidraget det mest positiva resultat i den sammanfattande utvärdering som gjordes av kursdeltagarna. På grund av en försening inom EU avseende godkännande av det nya CRT-konceptet har ingen sådan utbildning genomförts under 2010. 21 EU-kurser Kostnader (tkr) 2010 2009 2008 1 116 730 384 Tabellen ovan visar akademins totala kostnader för utbildningar inom ramen för EU:s civila krishantering. Akademins personalkostnader ingår i kostnaden för ESDC kursen. 2.7.5 Missionsförberedande utbildning Akademin har under verksamhetsåret genomfört 16 missionsförberedande utbildningar (MIFU) med totalt 71 deltagare. Missionsförberedande utbildningar är riktade specifikt till personal som redan antagits till tjänster i internationella insatser, varav flertalet till EU- insatser (totalt 46 personer). Utbildningarna har varierat i innehåll och längd beroende på deltagarnas tidigare erfarenhet och den, ofta begränsade, tid som finns tillgänglig från uttagning till tjänstgöringens början i missionsområdet. De flesta deltagare (62 procent) är akademins egen utsända personal. 20 procent av deltagarna kommer från Rikskriminalpolisen medan övriga är utsända från andra myndigheter som exempelvis MSB (7 procent), men också andra huvudmän som Crisis Management Centre Finland (7 procent). Det är akademins målsättning att utbildningarna, så långt det är möjligt, ska vara gemensamma med deltagare från samtliga svenska civila utsändande myndigheter. Akademin har även under 2010 initierat samarbete med andra EU-länder för att maximera resultaten av utbildningsinsatserna till EU-insatser. Samarbetet har hittills lett till finskt deltagande i svenska utbildningar och vice versa, och detta förväntas under 2011 utökas till samarbete med ytterligare medlemsstater. Akademin har, inom ramen för Samverkansforum för utbildningsfrågor7, sammankallat arbetsgruppen för missionsförberedande utbildning vid fyra tillfällen med målsättningen att komma överens om en uppdatering av det utbildningskoncept som berörda myndigheter gemensamt tog fram under 2003. Den korta tiden mellan antagning och tjänstgöringens början påverkar dock förutsättningarna för genomförandet av gemensamma utbildningar på ett negativt sätt . Missionsförberedande utbildning Kostnader (tkr) 2010 2009 2008 586 717 480 Tabellen ovan visar akademins kostnader för missionsförberedande utbildning. 7 Se bilaga 24. 22 3 Forskning, utveckling och erfarenhetshantering 3.1 Uppgifter enligt instruktion Folke Bernadotteakademin ska bidra till kunskapsuppbyggnad och kunskapstillämpning genom att främja och bedriva forskning och studier samt förmedla forskningsresultat i samverkan med berörda svenska och utländska forskningsaktörer. Akademin ska hantera erfarenheter från internationella insatser och vara sammanhållande för erfarenhetshanteringen som rör det svenska civila bidraget till internationella insatser8. Folke Bernadotteakademin ska utveckla och förbättra formerna för bidrag med personal, policyer, kompetens, utbildning, övning, forskning och erfarenheter till internationella insatser. Akademin ska bidra till utvecklingen av arbetssätt, metoder och styrdokument för genomförandet av internationella insatser samt bidra till doktrinutvecklingen inom FN, EU och andra relevanta organisationer. 3.2 Verksamhetsöversikt för området forskning, utveckling och erfarenhetshantering Verksamheten inom området forskning, utvärdering och metodutveckling har totalt sett expanderat i såväl verksamhetsmässiga som personella och ekonomiska termer. Detta mycket tack vare att akademin har inriktat sig på att arbeta, och erbjuda stöd, inom väl avgränsade och strategiskt utvalda områden, där myndigheten med tiden har blivit fast etablerad och efterfrågad. Inte minst Konfliktförebyggandeprogrammet uppvisar en utökad verksamhetsvolym. Bakgrunden till detta är att hittillsvarande utbildningsinsatser har fortsatt samtidigt som man har utvecklat en ny kurs samt även fått uppdrag visavi nya aktörer. Forskningsverksamheten har också växt personellt vilket har ökat möjligheterna till samverkan med policyansvariga i Sverige och utomlands. Folke Bernadottesamlingarnas (FBS) budget har varit tämligen konstant samtidigt som personalmängden har minskat, särskilt under 2009 och 2010. Överföringen av verksamheten till Stockholm den 1 januari 2011, och anställningen av en projektledare, innebär att verksamheten går in i en ny fas. Övriga delar av verksamhetsområdet utgörs av Challenges Forum, rättsstatsuppbyggnad (RoL), säkerhetssektorreform (SSR) samt avväpning, demobilisering och återanpassning av före detta kombattanter (DDR). Forskningen, konfliktförebyggandearbetet samt Challenges Forum redovisas nedan i detta kapitel, medan övriga delar redovisas i kapitel 8. Den totala kostnadsredovisningen för hela verksamhetsområdet framgår nedan, frånsett kursverksamheten där den totala kostnadsredovisningen återfinns i kapitel 2. 8 Redovisning avseende erfarenhetshantering återfinns även i kapitel 5. 23 3.3 Kostnadsredovisning Kostnader totalt (tkr) 2010 2009 2008 41 808 30 857 24 549 Intäkter av anslag 26 253 8 339 *övrigt 15 554 29 628 Tabellen ovan visar akademins totala kostnader för verksamhetsområdet forskning, utveckling och erfarenhetshantering. 6 902 19 247 *Delar av bidragsintäkterna avser verksamhet som sträcker sig över mer än ett budgetår. Bidrag från föregående år nyttjas delvis även nästkommande år. 3.4 Utvecklingen inom verksamhetsområdet Akademins arbete inom verksamhetsområdet forskning, utveckling och erfarenhetshantering har under 2010 i hög grad baserats på tidigare års aktiviteter och byggt vidare på myndighetens strategiska inriktning på vissa, väl avgränsade, områden. Detta har lett till en fortsatt ökad efterfrågan på myndighetens engagemang och tagit sig uttryck i att såväl forsknings- som konfliktförebyggandeverksamheten har utvecklat sig och fått nya uppdrag, vilket framgår av prestationerna nedan. 3.5 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse inom verksamhetsområdet forskning, utveckling och erfarenhetshantering Akademin har under år 2010 fortsatt att främja kunskapsuppbyggnad och kunskapstillämpning genom att bedriva, samordna och stödja forskning. Akademin har också bidragit till att förmedla forskningsresultat och hantera erfarenheter från internationella insatser genom att anordna och delta i ett stort antal konferenser inriktade på ämnen som postkonflikträttvisa, skydd av civila i konflikter, fredsinsatser, konfliktförebyggande och frågor relaterade till FN:s säkerhetsråds resolution 1325. Akademin har vidare varit sammanhållande för samordningen av erfarenhetshanteringen rörande det svenska civila bidraget till internationella insatser. Detta har skett genom att akademin har kallat till möten med berörda myndigheter, lett utvecklingen av en myndighetsgemensam portal och tagit initiativ till att studera hur OSSE har organiserat sitt arbete med erfarenhetshantering. 3.6 Redovisning av ett urval av prestationer inom verksamhetsområdet Akademins forskningsverksamhet är främst inriktad på att ge hög forskningsfrämjande effekt. Kunskapsbehoven på området freds-, säkerhetsfrämjande-, konfliktförebyggande- och krishanteringsinsatser tillgodoses i hög grad av det internationella och nationella forskarsamhället. Aktiviteter som syftar till att inspirera till forskningsinsatser av därför av grundläggande betydelse för akademin. Akademins forskning, studieverksamhet och forskningsfrämjande arbete syftar också till att ge underlag för förbättrad policy. Nedanstående prestationer speglar bredden hos myndighetens utåtriktade, samverkansorienterade och kunskapsfrämjande forskningsverksamhet och inbegriper såväl nationellt som internationellt inriktade uppdrag. 24 3.6.1 Nationell ämneskonferens inom freds- och konfliktforskning Folke Bernadotteakademin har tillsammans med Uppsala universitet organiserat och finansierat 2010 års nationella ämneskonferens, vilken samlade ungefär 60 deltagare från främst svenska fredsforskningsinstitutioner. Nationella ämneskonferenser har genomförts vartannat år sedan 2004 och finansieras av Folke Bernadotteakademin. Konferensens syften var att främja samverkan mellan svenska fredsforskningsinstitutioner, skapa överblick över pågående och planerad forskning, kvalitetssäkra forskning samt presentera akademins egen forskning och forskningssyn. Konferensen uppfyllde dessa mål och kommer, likt föregående konferens, att resultera i en antologi av konferensbidrag. Konferenskostnaden uppgick till 210 tkr och var därmed högre än för 2008 års konferens i Lund (69 tkr). Bakgrunden till detta var att konferensen i Uppsala kombinerade de nationella ämnesoch doktorandkonferenserna på området och hade fler deltagare. Dessutom var kostnadsnivån högre i Uppsala än i Lund. 3.6.2 Forskning, utveckling och nationell samverkan avseende nationell erfarenhetshantering Det övergripande syftet är att främja och samordna utvecklingen av en svensk erfarenhetshanteringskapacitet genom att bl.a. utveckla delvis gemensamma erfarenhetshanteringsmallar. Eftersom flera svenska myndigheter ofta har personal i samma insatser är det angeläget att processerna för erfarenhetshantering samordnas. Akademin har inom ramen för det nationella forumet för erfarenhetshantering9, i samverkan med Försvarsmakten, genomfört två planeringsmöten med övriga utsändande myndigheter. Akademin har också tagit initierat utvecklingen av ett myndighetsgemensamt IT-baserat erfarenhetshanteringsssystem och inventerat OSSE:s metoder för erfarenhetshantering. Erfarenhetshanteringsverksamheten har expanderat, vilket också speglas i en ekonomisk volymökning från 42 tkr år 2009 till 97 tkr år 2010. Utfallen avser direkta verksamhetskostnader och exkluderar därmed personalkostnader. En viktig orsak till volymökningen är att akademin tar ekonomiskt ansvar för den myndighetsgemensamma verksamheten och finansierar den gemensamma IT-portalen för erfarenhetshantering. Akademins verksamhet under 2010 utgör en del i en långsiktig process som syftar till att öka och fördjupa myndigheternas samverkan inom sakområdet erfarenhetshantering. Dessa syften har uppnåtts på ett förväntat sätt. 3.6.3 International Lessons Learned Conference Folke Bernadotteakademin och Försvarsmakten organiserade i juni den sjätte upplagan av ILLC i Solna. Konferensen samlade 190 deltagare, fokuserade på civil-militär samverkan i fredsinsatser och resulterade i en konferensrapport. Utöver deltagare från ett 20-tal länder deltog representanter för mellanstatliga organisationer såsom FN, EU och OSSE. Konferensen syftade delvis till ökad interaktion mellan civila aktörer, forskare och praktiker, och delvis till kunskapsavtappning, forskningsfrämjande och erfarenhetsåterföring. Det var första gången som Sverige arrangerade konferensen som bedöms ha hållit hög kvalitet tack vare att den sammanförde framstående forskare och praktiker. Konferensen utgör ett led i en långsiktig internationell process för att öka kvalitet, kvantitet och samverkan inom sakområdet erfarenhetshantering. Den har resulterat i en summerande konferensrapport och utgjort ett viktigt underlag för den nationella processen för utveckling av metoder för erfarenhetshantering. 9 Se bilaga 21. 25 3.7 Uppgift enligt instruktion och regleringsbrev avseende International Forum for the Challenges of Peace Operations 3.7.1 Uppgift enligt instruktion Folke Bernadotteakademin ska vara samordnare av det internationella samarbetet inom International Forum for the Challenges of Peace Operations, 3.7.2 Uppgift enligt regleringsbrev Akademin ska samordna och utveckla det internationella samarbetet inom International Forum for the Challenges of Peace Operations (Challenges). 3.7.3 Sammanfattning avseende utvecklingen Samarbetet inom International Forum for the Challenges of Peace Operations (Challenges) har under 2010 fortsatt att utvecklas under akademins samordnande ledning. De svenska partnerorganisationsmötena är ett exempel på väl fungerande myndighetssamverkan på nationell nivå och arbetet med koncept- och doktrinutveckling har bidragit till att Challenges Forum idag är en etablerad plattform för utbyte av s.k. best practices inom området fredsfrämjande insatser. Challenges Forum 2010 i Australien samlade en stor och namnkunnig deltagarskara som behandlade den brännande aktuella frågan om skydd av civila i konflikter. Challenges partnerorganisationer har under året också, på ett konkret sätt, bidragit till att utveckla policyrekommendationer, med fokus på en effektivisering av ledningsförmågan inom FNmissioner. Rekommendationerna finns samlade i en studie kallad ”Considerations for Mission Leadership in United Nations Peacekeeping Operations” vilken presenteras vid ett seminarium i New York i februari 2011 men som kom till nytta i utbildningar redan under 2010. 3.7.4 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse Akademin bedömer att man på ett fullgott sätt har utfört uppgiften att samordna och utveckla arbetet inom Challenges under år 2010. De nationella partnerorganisationsmötena har utgjort ett viktigt forum för myndighetssamverkan och för arbetet med nationell implementering av Considerations-studien och andra rapporter. Challenges Forum 2010 i Australien genomfördes med ett mycket positivt resultat och genererade konkreta rekommendationer om skydd av civila i konflikter. Deltagarkretsen i Forumet var stor och relevant. Folke Bernadotteakademin har under året, genom Challenges Forum, på ett substantiellt sätt bidragit till, och utgjort en plattform för, diskussionen kring skydd av civila i fredsoperationer. Considerations-studien har blivit väl mottagen av FN och har, redan före färdigställandet, utgjort del av flera utbildningar nationellt och internationellt. Det kraftfulla stödet för studien bekräftar i sin tur Challenges starka roll och position i dagens koncept- och doktrinutveckling. Challenges Forum utgör numera en erkänd plattform för samtal och samråd kring dagens utmaningar inom fredsfrämjande insatser. Forumet genererar även konkreta förslag om hur dagens fredsfrämjande insatser kan förbättras, och främjar också implementeringen av dessa förslag. FN har visat intresse för att följa upp Considerations-studien med fallstudier och uppdateringar, för att bibehålla dess aktualitet och upprätthålla studien som ett levande dokument. Challenges-studien om tidigt fredbyggande framtogs på uppdrag av FN och kom till stor användning år 2010 i och med att den ingick som diskussionsunderlag inför framtagandet av en 26 FN-strategi för ”Early Peacebuilding”. Rapporten om förbättrade mandat och ledningsstrukturer från Challenges Forum 2009 är också fortsatt aktuell och kommer att presenteras i februari 2011 i anslutning till den årliga sessionen för FN:s särskilda kommitté för fredsbevarande operationer. 3.7.5 Urval bland prestationer Challenges syftar till att förse det internationella samfundet med en dynamisk och strategisk plattform för att diskutera och identifiera möjliga förbättringar av dagens fredsoperationer, utarbeta förslag om hur sådana förbättringar kan uppnås, och främja effektiv internationell och nationell implementering av dessa förslag. Challenges är ett samarbete mellan civila, militära och polisiära partnerorganisationer från 17 länder10, inklusive samtliga permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd såväl som stora trupp- och polisbidragarländer. Sverige koordinerar, genom Folke Bernadotteakademin, Challengesarbetet och tillhandahåller den internationella sekretariatsfunktionen i samarbete med svenska partnerorganisationer11. De utvalda prestationerna nedan illustrerar Challenges verksamhet med fokus på de svenska partners- och koordineringsmötena, det årliga Challenges Forumet samt arbetet med koncept- och doktrinutveckling. Svenska partnerorganisationsmöten De svenska partnerorganisationerna inom Challenges har under 2010 mötts sju gånger för uppdaterings- och koordineringsmöten jämfört med tio möten 2009. Bakgrunden till det större antalet möten 2009 var behovet av koordinering av en seminarieserie kopplad till ”New Horizoninitiativet”, liksom den uppkomna flyttningen av Islamabadforumet till New York. Fokus för mötena år 2010 har dels legat på förberedelser inför Challenges Forum 2010, dels på temat skydd av civila, men framför allt på färdigställandet av Considerations-studien. Under året har studien börjat användas inom ramen för svenska utbildningar, inklusive ”United Nations Civilian Staff Officers Course”, Viking 11 och Försvarshögskolans ”Crisis Management Course”. Det finns inga större extra kostnader kopplade till dessa möten, vid sidan om lönekostnader. Challenges Forum 2010 International Forum for the Challenges of Peace Operations 2010 genomfördes i Australien med Asia Pacific Civil-Military Center of Excellence som värd och på temat “Challenges of Protecting Civilians in Multidimensional Peacekeeping Operations”. En Challenges Forum Studie av Stimson Henry L. Center låg till grund för Forumet. Totalt 204 experter deltog från Challenges Partners, UN DPKO, UN OCHA, AU och FN:s medlemsstater. Forumets rekommendationer sammanfattades i en rapport som förmedlades till samliga deltagare efter mötet. Forumet i Australien hade ett stort deltagande med flera seniora representanter från FN och regionala organisationer, samt deltagare från det bredare geografiska området. Challenges Forum 2009 skulle ha hållits i Islamabad men fick, på grund av det försämrade säkerhetsläget, genomföras i New York, med Pakistans och Sveriges ständiga representanter till FN som värdar. 10 11 Se bilaga 8. Se bilaga 8. 27 Dessa forum hålls på roterande basis bland partnerorganisationerna och finansieras av värdlandet. Challenges Forum 2009, som fick hållas i New York, utgör dock ett undantag vilket gjorde att kostnaderna för Challenges blev högre just det året. Kostnader (tkr) Antal deltagare 2010 328 204 2009 943 159 Tabellen ovan visar akademins totala kostnader samt totalt antal deltagare i Challenges Forum 2009 respektive 2010. Koncept- och doktrinutveckling Challenges har genom åren utvecklats till en etablerad, central internationell plattform för koncept- och doktrinutveckling och har, med uppmuntran från FN, fortsatt med detta arbete under 2010. Fokus har legat på att operationalisera dokumentet ”Principles and Guidelines for United Nations Peacekeeping Operations” och utveckla de stödjande koncepten för de tre kärnverksamheterna inom fredsfrämjande insatser; att skapa en säker och stabil miljö, att facilitera politiska processer, och att skapa ett ramverk för internationellt och nationellt samarbete och koordinering. Resultatet presenteras i den s.k. Considerations-studien som har tagits fram med hjälp av internetsamråd samt ett tiotal workshops och koordineringsmöten i olika partnerländer. Studien kommer att presenteras i samband med ”Challenges Forum Seminar”. Studien är översatt till FN:s sex officiella språk av partnerorganisationerna och används redan av nationella samt internationella partners som utbildningsmaterial. Då arbetet med framtagandet är en process som har pågått under en två års period går det ej att jämföra med kostnader kopplade till arbetet föregående år. Kostnader (tkr) 2010 813 2009 379 Tabellen ovan visar akademins totala kostnader för Challenges koncept- och doktrinutveckling. 3.8 Uppgift enligt regleringsbrev avseende Folke Bernadottesamlingarna Akademin ska fortsätta utvecklingen av det digitala forskningsarkivet Folke Bernadottesamlingarna (FBS) över svenskt deltagande i internationella insatser. Samarbetslösningar rörande såväl kompletteringar som den fortsatta driften ska sökas med berörda svenska myndigheter och organisationer. 3.8.1 Återrapportering – Folke Bernadottesamlingarna Akademin ska redovisa sitt arbete med FBS och i detta ingår att redogöra för hur långt projektet framskridit i utvecklingen samt vad som återstår för att projektet ska kunna slutföras. 3.8.2 Folke Bernadottesamlingarnas utveckling och utökning Antalet digitaliserade dokument i samlingarna har, från december 2008, ökat från ungefär 1 000 000 till ungefär 1 600 000 av den förväntade totalmängden om knappt 2 500 000 sidor. Under 28 2010 har 289 000 sidor digitaliserats. Därutöver har samverkansavtal rörande bl.a. finansiering upprättats med Försvarsmakten. Som ett led i denna samverkan kommer Försvarsmaktens kunskapsportal (KUPAL) att inkorporeras i FBS, samtidigt som FBS:s funktionalitet anpassas till Försvarsmaktens behov. Därtill har FBS lanserat samlingarna genom att bl.a. delta vid Bok- och biblioteksmässan i Göteborg, samt genom att inleda planeringen för en gemensam konferens tillsammans med Armémuseum tidigt 2011. FBS ekonomiska volym för åren 2008, 2009 och 2010 har uppgått till 2 350, 2 870 respektive 2 220 tkr. FBS hade under 2010 färre medarbetare än 2009 p.g.a. budgetskäl och personalrotation. 3.8.3 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen har utvecklats väl, trots tidvis oklar långsiktig finansieringssituation och en transitionsfas. Samverkansavtal har ingåtts med Försvarsmakten, och slutförandet av FBS etableringsfas fortgår som planerat. Antalet dokument har ökat som beräknat, men tillgång till vissa dokumentarkiv har försenats. En forskararbetsgrupp har skapats vid Lunds universitet, som en direkt följd av FBS, och den kommer att bedriva forskning på basis av FBS. Projektets övergripande tidsplan har inte förändrats under 2010. FBS bedöms bli komplett i slutet av 2011 och kan därmed övergå till en renodlad drifts- och uppdateringsfas. 3.9 Uppgift enligt regleringsbrev avseende Konfliktförebyggande och medling Akademin ska genom konfliktförebyggande programmet genomföra utbildningsverksamhet, bidra till kunskapsuppbyggnad, stärkt kapacitet och utvecklat internationellt samarbete rörande konfliktförebyggande och medling. 3.9.1 Återrapportering - Konfliktförebyggande och medling Akademin ska redovisa en bedömning av utfall och resultat i förhållande till ovan angivet mål. Resultatet ska åskådliggöras genom ett urval insatser och dessa ska omfatta mål, prestationer och resultat i form av effekter samt kostnader. 3.9.2 Sammanfattande redogörelse av utvecklingen Folke Bernadotteakademin har under 2010 vidareutvecklat sin verksamhet genom att planera och genomföra en ny kurs i försoning, utöver de befintliga utbildningarna i dialog och medling och ekonomiska aktörers roll i konfliktförebyggande. Därigenom kan akademin erbjuda ett mer heltäckande utbildningsutbud till svenska och internationella aktörer inom konfliktförebyggandeområdet. Det organisationsspecifika samarbetet inom utbildning i dialog och medling har under 2010, utöver FN, EU och AU, även innefattat OSSE och Organisation of the Islamic Conference (OIC). Akademin har under 2010 också arrangerat möten för Mediation Support Network (MSN) som, på FN:s initiativ, samlar aktörer på medlingsområdet och som har förankring i USA, Europa, Afrika och Latinamerika där de fokuserar på utbildning, riktlinjer, utvärdering och andra medlingsrelaterade frågor12. 3.9.3 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse Akademin har genomfört utbildningar med tonvikt på dialog och medling, i enlighet med behov och efterfrågan hos regionala organisationer och i nära samarbete med FN. Därigenom har Folke 12 Se bilaga 17. 29 Bernadotteakademin bidragit till målet att bedriva utbildningsverksamhet som stärker den konfliktförebyggande kapaciteten hos berörda målgrupper samt bidrar till närmare samarbete mellan dessa aktörer. Med utvecklingen av försoningskursen kan akademin nu erbjuda ett brett utbud av kurser som präglas av ett helhetsperspektiv och bygger på erfarenhetsbaserad och interaktiv inlärning. Därigenom bidrar akademin till internationell kunskapsuppbyggnad inom efterfrågade och relevanta områden. Utbildningarna attraherar allt fler deltagare från FN, regionala organisationer och andra berörda parter. När dessa deltar gemensamt ökar kursinnehållets tillämpbarhet inom det konkreta konflikthanteringsarbetet, genom att det konkreta samarbetet mellan de individer som deltagit i kurserna har utvecklat ett gemensamt synsätt. Därigenom bidrar akademin till att, på ett kostnadseffektivt sätt, utveckla internationellt samarbete rörande konfliktförebyggande och medling. Som ett resultat kan det internationella samfundets samlade insats bli mer effektiv. 3.9.4 Redovisning av ett urval av prestationer Akademins konfliktförebyggandeverksamhet har under 2010 både konsoliderats och utvecklats genom att man har fortsatt att utveckla sina beprövade kurser i dialog och medling respektive ekonomiska aktörers roll i konfliktförebyggande, men även samarbetat med nya aktörer såsom OSSE, OIC och FN:s freds- och utvecklingsrådgivare och även utvecklat en ny kurs i försoning. Dessa prestationer illustrerar på ett rättvisande sätt konfliktförebyggandeverksamhetens bas och bredd. Kurserna inom ramen för konfliktförebyggandeprogrammet Akademin genomförde under 2010 sammanlagt sju kurser inom området dialog och medling. Några av dessa genomförs sedan några år i samarbete med internationella och regionala organisationer, såsom FN, AU och EU. Under 2010 utvidgades detta samarbete till att omfatta även OIC samt en gemensam kurs för OSSE, FN och EU. Utvärderingen bland deltagarna visade genomgående på stor tillfredsställelse. Deltagarna i den nya gemensamma kursen välkomnade bl.a. möjligheten att lägga grunden för ett konkret och relevant samarbete kring konflikter där man önskade uppträda på ett koordinerat och effektivt sätt. Målet att stärka den gemensamma kapaciteten att hantera konflikter synes därmed ha uppfyllts. Kursen genererade också förslag på vidareutbildningar inom såväl OSSE som EU. I den gemensamma kursen för OSSE, FN och EU deltog 15 män och 8 kvinnor av vilka 15 personer kom från EU-länder. I april 2010 genomfördes den årliga kursen Ekonomiska aktörers roll i konfliktförebyggande och fredsbyggande. 12 män och 9 kvinnor deltog, varav 5 personer från EU-länder. I kursen arbetade deltagarna med att utveckla en plan för lokal ekonomisk och social utveckling med fokus på Afghanistan, Bolivia och Sierra Leone. Ett konkret exempel är ett kooperativ för konsthantverkare i Bolivia som har använt sig av kursens modell för strategisk planering i fredsarbete för att vidareutveckla ledarna för medlemsorganisationerna. Målet att utbilda och samträna personer från ett flertal aktörer inom området, inklusive representanter från näringslivet, bedöms ha uppnåtts väl. 30 En nedgång i ansökningar till både kursen i dialog och medling och ekonomiska aktörer märktes 2009, för den senare även 2010. En möjlig orsak kan vara minskade resurser kopplat till finanskrisen. Förfrågningar från bl.a. Arabförbundet, Brasilien och COMESA angående specifika kurser har hittills inte kunnat mötas. Akademin utvecklade en ny kurs i Försoning som process och praktik som syftar till att erbjuda ett samlat kunskapskoncept för att förebygga utbrott, eskalering och/eller återfall i väpnade konflikter. I kursen, som genomfördes i oktober, deltog 14 män och 11 kvinnor varav 6 från EUländer. Akademins nya försoningskurs är en av få motsvarande kurser och har bidragit till utvecklingen av community of practice på området. Företrädare för FN, EU och enskilda organisationer deltog, liksom företrädare för den praktiskt orienterade forskarvärlden. Deltagarnas utvärdering var mycket positiv. Volym- och kostnadsredovisning för ovanstående tre kurser ingår i den statistik som presenteras i tabellform i kapitel 2. Retreat för FN:s freds- och utvecklingsrådgivare I oktober 2010 arrangerade akademin ett samverkansmöte (”Global Retreat”) för FN:s freds- och utvecklingsrådgivare i Mariefred. Antalet deltagare uppgick till totalt 53 personer. Utöver fredsoch utvecklingsrådgivare verksamma i ett 20-tal länder, medverkade även nyckelpersoner från övriga FN-systemet, EU-kommissionen, samt regeringsföreträdare för Sverige, Schweiz och Nederländerna. Genomförandet av mötet skedde i nära samverkan med FN:s ”Framework Team for Coordination” som utgör en samordningsfunktion för konfliktförebyggande arbete inom FNsystemet. Syftet med mötet var bygga kapacitet inom gruppen av freds- och utvecklingsrådgivare samt utgöra ett forum för erfarenhetsutbyte och kontaktskapande. Deltagarna ville bl.a. ha ökad kunskap om facilitering av dialogprocesser och medling, politisk analys, samt institutionella utmaningar. I den efterföljande utvärderingsrapporten framkom att syftena med mötet hade uppnåtts i mycket hög grad. För akademin har mötet inneburit en stärkt roll i relation till viktiga samarbetspartners inom FN, samt ytterligare kunskapsinhämtning inom relevanta områden. 31 4 Fredsmiljonen – Statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling 4.1 Uppgifter enligt instruktion Folke Bernadotteakademin ska bidra till att öka och fördjupa kunskapen om säkerhetspolitik, inklusive fredsfrämjande, nedrustning och icke-spridning, inom det civila samhället. 4.2 Villkor enligt regleringsbrev Anslagsposten ”information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling” får användas till stöd för svenska organisationer och stiftelser vars syfte är att främja information och studier mm om fredsfrämjande-, nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor. Folke Bernadotteakademin får härvidlag lämna bidrag som verksamhetsstöd eller projektbidrag, varav verksamhetsstöd endast får lämnas till ideella organisationer och stiftelser. Cirka hälften av medlen bör fördelas som verksamhetsstöd. Medlen får utbetalas enligt riktlinjerna för Statliga stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. 4.3 Verksamhetsöversikt för Fredsmiljonen Anslagspost Statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling, år Anslag (tkr) Ansökningar projektbidrag Ansökningar verksamhetsbidrag 2010 2009 2008 11 781 14 046 13 946 125 144 104 26 34 31 Anslagspost ”Säkerhet och utveckling”, år 2010 2009 2008 Anslag (tkr) 2 000 2 000 2 000 25 14 21 (År 2008, 2009 som bidrag) Ansökningar projektbidrag Anslaget Statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling uppgick 2010 till 11 781 tkr. Det är en minskning med 16 procent i jämförelse med föregående år. Under 2010 inkom 125 projektansökningar samt 26 ansökningar om verksamhetsstöd, vilket är en generell minskning jämfört med föregående år. Akademin förvaltade även anslaget ”Säkerhet och utveckling” om 2 000 tkr. Under 2010 inkom 25 projektansökningar för detta bidrag, en relativt sett stor ökning jämfört med år 2009. Under årets två ansökningsomgångar blev 52 procent av projektansökningarna beviljade hela eller delar av den ansökta summan. 32 4.4 Kostnadsredovisning 2010 2009 2008 13 580 15 348 14 915 Intäkter anslag 13 781 14 046 övrigt* 2 000 Tabellen ovan visar akademins totala kostnader för verksamhetsområdet ”Fredsmiljonen”. 13 946 2 000 Kostnader totalt (tkr) *Fr o m år 2010 har bidragsmedel övergått till anslagsmedel. 4.5 Sammanfattande bedömning av Fredsmiljonens utveckling En allmän trend är att frågor som nedrustning och konflikthantering samt freds- och säkerhetspolitiska frågor går mot en ökad grad av professionalisering och internationalisering. Medelvärdet för beviljade projekt var 95 tkr år 2010. Detta relativt höga medelvärde är indikativt för Fredsmiljonens ämnesområden som ställer stora krav på sakkompetens, internationell och nationell koordinering och resurser jämfört med den traditionella föreningsrörelsen. Mot bakgrund av detta blir kvalitetskraven på ansökningar högre och anslaget har fått en mer tydlig profil bland organisationer som har ett potentiellt intresse av att ansöka. Ovanstående utveckling kan ligga bakom att det har inkommit färre ansökningar till anslaget 2010 jämfört med 2009. En annan utveckling kan skönjas för anslagsposten ”Säkerhet och utveckling”, en utveckling som kanske speglar nämnda internationalisering av fredsfrågorna samt att Forum Syds minskade anslag fått ett antal organisationer att vända sig till Fredsmiljonen. Den relativt stora neddragning av Fredsmiljonens huvudanslag som har genomförts sedan 2009 medverkar till ännu högre kvalitetskrav och hårdare sovring av de inkomna ansökningarna. I förlängningen riskerar detta att äventyra målet att öka och fördjupa kunskapen om frågorna inom det civila samhället. Nedskärningen innebär också att en vital och viktig gränsyta till det civila samhället reduceras. Detta kan på sikt minska kunskap, nytänkande och engagemang inom det civila samhället, vilket i sin tur kan komma att påverka den svenska rekryteringsbasen för civil personal i fredsinsatser. Under 2010 har akademin tillsammans med civila samhällets organisationer varit värd för två tematiska dialoger om kulturens roll i konflikthantering och om kopplingen mellan nedrustning och utveckling. De möten som genomförts har bidragit till att fördjupa kunskapsutbyte och nätverkande mellan statliga och ideella organisationer i respektive fråga. Dialogmötena kring nedrustning och utveckling har varit av policykaraktär och är tänkta att utgöra ett underlag för utvecklingen av bidraget ”Säkerhet och utveckling”. 4.6 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse Många av de organisationer som beviljats medel rapporterar att allmänheten uppvisar ett ökat intresse för säkerhetspolitiska och fredsfrämjande frågor. En del organisationer uppvisar även en försiktig ökning av medlemsantalet. Den positiva trenden illustreras också av att biståndsfinansierade organisationer i ökad utsträckning efterlyser kompetens inom konflikthantering och analys. I handläggningen av Fredsmiljonen äger regelbundna möten rum 33 med intressenter från det civila samhället från vitt skilda bakgrunder. Dessa möten bidrar också till förståelse för ideella organisationers roll i frågorna. Under 2010 har akademin tillsammans med det civila samhällets organisationer varit värd för två tematiska dialoger om kulturens roll i konflikthantering och om kopplingen mellan nedrustning och utveckling. De möten som genomförts har bidragit till att fördjupa kunskapsutbyte och nätverkande mellan statliga och ideella organisationer i respektive fråga. Dialogmötena kring nedrustning och utveckling har varit av policykaraktär och är tänkta att utgöra ett underlag för utvecklingen av bidraget ”Säkerhet och utveckling”. 4.7 Urval av prestationer Av alla de intressanta projekt som finansierats med Fredsmiljonen ges här tre exempel som ger exempel på den tidigare beskrivningen av ökade krav på sakkompetens, professionalism och nätverkande på området. Den 15 december 2010 lanserade Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen en ny rapport om den säkerhetspolitiska situationen i Burma. Rapporten ger perspektiv på Burmas militärdiktatur och de etniska konflikterna som pågår i landet som inte vanligtvis förekommer i media. Den belyser också civila samhällets förmåga att rapportera i och från områden i vilka utländska statliga företrädare inte kan verka. Kvinna till Kvinna granskade under två veckor större svenska nyhetsmedia ur ett freds- och genusperspektiv. Granskningen låg till grund för en utbildning och ett seminarium för journalister som arbetar med konfliktbevakning. Syftet var att skapa ett verktyg som journalister kan använda för att praktisera fredsjournalistik med ett genusperspektiv i sitt dagliga arbete. I analysen poängteras att sättet som media skildrar krig och konflikter har stor inverkan på allmänhetens och beslutsfattares kunskap och intresse för dessa. Organisationen menar att om media i större utsträckning skildrade utvecklingstendenser och civilsamhällets arbete för fred och demokrati skulle det leda till en ökad förståelse och vilja till att se fredliga lösningar på konflikter. I slutet av 2010 var Folke Bernadotteakademin tillsammans med Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Kristna Fredsrörelsen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen värd för en samtalsprocess med UD och andra aktörer om kopplingen mellan nedrustning och utvecklingsfrågor. Avsikten var att aktualisera och vitalisera en nedrustningsagenda. 34 5 Personalförsörjning och bidrag till internationella insatser 5.1 Uppgifter enligt instruktion Akademin ska rekrytera, utbilda och utrusta den civila personal som regeringen beslutar att ställa till förfogande för internationella insatser samt genomföra sådana insatser och administrera sådant svenskt deltagande i aktuella insatser, sekretariat och institutioner innefattande ett nationellt samordningsansvar för personalförsörjning av civil personal till internationella insatser som omfattar personal från fler än en myndighet. Akademin ska på basis av information från berörda myndigheter upprätthålla en sammanhållen överblick över de nationella civila kompetenser och personalkategorier som respektive myndighet kan bidra med eller bidrar med till internationella insatser. Akademin ska ansvara för en nationell resurspool för rekrytering av personal till internationella insatser bestående av personalkategorier, för vilka det inte finns någon naturlig eller definierad huvudman bland svenska utsändande myndigheter eller som inte faller inom utsändande myndigheters ordinarie arbetsgivaransvar. 5.2 Uppgifter enligt regleringsbrev Akademin ska, vid rekrytering av personal till den nationella resurspoolen för internationella insatser, under 2010 särskilt fokusera på personer med kompetens inom följande områden: förvaltning och samhällsstyrning, rättstatsuppbyggnad, ledning och samverkan, politiska frågor, säkerhetssektorreform, avväpning, demobilisering och återanpassning av f.d. kombattanter, konfliktförebyggande, medling, mänskliga rättigheter och genderfrågor. Resurspoolen ska bestå av personalkategorier för vilka det inte finns någon naturlig eller definierad huvudman bland svenska utsändande myndigheters ordinarie arbetsgivaransvar. Akademin ska genomföra grundutbildning för personal i den nationella resurspoolen och insatsförberedande utbildning (MIFU) för uttagen personal. I detta ingår att utveckla och anpassa formerna för utbildning och förberedelser13. Akademin ska i samverkan med andra berörda svenska myndigheter och intresserade organisationer som har register- och utsändande funktion tillgodose att kunskaper och vunna erfarenheter inom området tillvaratas på ett systematiskt vis och i nära samverkan med andra berörda myndigheter främja kunskaps-, utbildnings-, och erfarenhetsomhändertagande och metodutveckling inom verksamhetsområdet14. Myndigheten ska även månadsvis rapportera till Regeringskansliet (UD) om det totala civila svenska deltagandet i internationella insatser. I arbetet med personalförsörjningen bör åtgärder ingå för att öka antalet kvinnor som deltar i internationella insatser, i synnerhet i chefsbefattningar. 13 14 Akademins MIFU redovisas i kapitel 2. Akademins arbete med erfarenhetshanterande redovisas även i kapitel 3. 35 5.2.1 Återrapporteringskrav enligt regleringsbrev Akademin ska redovisa sitt arbete med rekrytering och utbildning av personal som sänts ut respektive står i beredskap att sändas ut i freds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet. I detta ingår att i samverkan med övriga berörda myndigheter redovisa utfall gällande myndighetssamverkan inom området samt redovisning av akademins erfarenhetshantering från svenskt deltagande med civil personal i internationell freds-, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet. 5.3 Verksamhetsöversikt för området personalförsörjning och bidrag till internationella insatser I januari 2010 var akademin nationell arbetsgivare för 70 utsända sekunderade. I december var antalet utsända 83, varav 36 kvinnor och 47 män. Akademin har under året svarat upp mot rekryteringsförfrågningar från EU och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) samt hanterat regelbundna rotationer inom Temporary International Presence in Hebron (TIPH) och MONUSCO, FN:s insats i DRK. Särskilda rekryteringsinsatser har gjorts till Östersjöprojektet, Nato/ISAF och till svenska ambassaden i Liberia. (Se även bilaga 28.) Totalt antal utsända per år. 2010 2009 2008 Antalet utsända (december) Antal nomineringar EU OSSE TIPH FN Totalt 139 44 13 16 212 83 73 63 Antal antagna och utsända (andel av nominering) 50 (36 %) 6 (14 %) 13 (-) 15 (-) 84 Andel utsända kvinnor män 48 % 50 % 46 % 40 % 46 % 52 % 50 % 56 % 60 % 54 % Personal i Andel i insats insats kvinnor män (genomsnitt) 43 37 % 63 % 12 36 % 64 % 11* 43 % 57 % 9* 51 % 49 % 75 40 % 60 % Tabellen ovan visar totalt antal nominerade och utsända fördelat på organisation 2010 * Genomsnittlig personalstyrka på för akademin disponibla tjänster Rekryteringar riktade till den nationella resurspoolen och grundutbildning för dessa har varit ett prioriterat område under 2010. Antal personer i poolen uppgår nu till 232. Totalt antal antagna till akademins resurspool per år. 2010 2009 2008 Antalet antagna personer 69 145 16 36 5.4 Kostnadsredovisning Kostnader totalt (tkr) Intäkter anslag övrigt* 2010 2009 2008 116 790 106 874 67 191 30 599 73 544 30 292 91 928 28 831 57 943 Tabellen ovan visar akademins totala kostnader för verksamhetsområdet personalförsörjning och bidrag till internationella insatser. *Delar av bidragsintäkterna avser verksamhet som sträcker sig över mer än ett budgetår. Bidrag från föregående år nyttjas delvis även nästkommande år. 5.5 Sammanfattande redogörelse för verksamhetsområdets utveckling Det ursprungliga förslaget rörande personalförsörjningens organisation och finansiering genomfördes aldrig fullt ut. Den planerade utvecklingstakten för bemanningen av funktionen har heller inte hållits. Däremot har volymen utsända ökat väsentligt jämfört med den ursprungliga planen. Följden av detta har blivit att vissa utvecklingsområden har fått stå tillbaka. Därutöver saknas redundans inom ramen för enheten. En sådan situation riskerar i längden att bli ohållbar och är dessutom förknippad med vissa risker. Under de förhållanden som redovisats ovan har rekryteringsarbetet prioriterats främst för att på kort sikt hantera den löpande verksamheten och att på lång sikt bygga en stabil grund för verksamhetsområdet. Samordning och samverkan med Utrikesdepartementet och övriga utsändande myndigheter har också varit ett prioriterat område. Kostnaderna för insatserna har ökat i takt med att volymen ökat. I generella termer går det inte att hävda att en totalt sett större volym leder till lägre kostnader per utsänd. I viss mån kan dock utbildningskostnaderna hållas nere om fler personer sänds ut till samma insats. Det som bidrar till ökade kostnader är naturligt nog små personalbidrag till enskilda insatser med begränsade möjligheter till kostnadseffektivitet. En annan orsak till högre kostnader är en ökad volym utsända i högriskområden. Länder som Afghanistan och Demokratiska Republiken Kongo kräver dessutom särskilda och kostsamma säkerhetsarrangemang. Ett högre utnyttjande av personal ur den nationella resurspoolen kan på sikt bidra till att hålla kostnaderna nere. 5.6 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse Under 2010 har aktiviteterna i stort syftat till att konsolidera rutiner och metoder samt att effektivisera verksamheten. Samtidigt har utvecklingen av verksamheten påverkats av nödvändigheten att leverera i enlighet med pågående och nya uppdrag. Akademin har prioriterat de konkreta personalförsörjningsuppdragen och på detta område är måluppfyllelsen mycket god. Samtidigt har andra delar av det totala uppdraget kommit att utvecklas något långsammare. Säkerhetsanalys, omhändertagande av personal efter genomfört uppdrag, erfarenhetshantering och myndighetssamverkan är exempel på områden där måluppfyllelsen är lägre. 37 5.7 Urval bland prestationer De prestationer som valts ut för att reflektera respektive uppgift inom verksamhetsområdet personalförsörjning och bidrag till internationella insatser är följande: Redovisning av arbetet med att ta fram metoder och verktyg för att kvalitetssäkra personalen. Prestationen beskriver enhetens arbete med rekrytering av personal som sänts ut och står i beredskap att sändas ut och räknas till enhetens huvuduppgift och som också är ett av återrapporteringskraven. Redovisning av hur arbetet med samordning mellan de utsändande myndigheterna har lett till ökad effektivitet avseende det svenska bidraget till internationella insatser beskriver utfall gällande myndighetssamverkan inom området. Samordningsuppgiften är central för myndigheten och utgör också en stor del av arbetet med det svenska insatsbidraget. Månadsvis rapportering till Regeringskansliet. Slutligen redovisas arbetet med att ta fram verktyg för insamling av data kopplat till myndighetens arbete med erfarenhetshantering. Prestationerna som redovisas nedan finansieras genom enhetens förvaltningsmedel om 8 950 tkr. I stort avser kostnaderna egen personal, lokaler och resor. För prestationerna ”kvalitetssäkrad personal” och ”verktyg för myndighetens arbete med erfarenhetshantering” finns inga erfarenhetsvärden från tidigare år att jämföra med. 5.7.1 Metoder för att kvalitetssäkra personalen Under 2010 har ett omfattande kvalitetssäkringsarbete av rekryteringsprocessen genomförts. Det innebär bl. a. att en intervjuguide tagits fram. Intervjuguiden bygger på ett frågebatteri som identifierar de särskilda krav och personliga kvalitéer som anses viktiga för uppdrag inom fredsoch säkerhetsfrämjande samt konfliktförebyggande verksamhet. Att intervjuerna genomförs med hjälp av intervjuguiden innebär också att bedömningsgrunden blir likartad mellan de olika rekryteringshandläggarna och risken för godtycklighet minskar. Kopplat till detta finns nu också riktlinjer som beskriver de olika stegen i rekryteringsprocessen. Samtliga rekryteringshandläggare arbetar efter detta och det är närmast att likna vid en ISO-certifiering. En grundprincip för rekryteringsarbetet har varit att eftersträva en jämn könsfördelning. Förutom intervjumomentet och referenstagning ingår också personlighetsbedömning. Den syftar till att identifiera fram personer som har lämpliga personliga egenskaper för att klara de särskilda krav som insatserna medför. Erfarenheten har visat att det lönar sig att lägga resurser på detta moment av kvalitetssäkringen. Eftersom att det är kostsamt i såväl resurstermer som politiska termer om ”fel” person skulle skickas ut. Personlighetsbedömning och intervjuer sker under en s.k. rekryteringsdag, för att effektivisera processen och hålla kostnaderna nere. Som ett ytterligare led i kvalitetssäkringsprocessen genomförs såväl grundutbildning, vidareutbildning och missionsförberedande utbildning för personalen. Detta redovisas i kapitel 2. Slutligen sker också kontinuerlig uppföljning under uppdragstiden. Detta syftar till att stötta den utsände på olika sätt, inom ramen för det ansvar som akademin har som nationell arbetsgivare. 38 Att rekrytera en person till den nationella resurspoolen kostar omkring 15 tkr. Detta innefattar resekostnader och logi, ersättning för utebliven arbetsinkomst, utbildnings- och utvecklingskostnader och personlighetsbedömning. Rekryteringsarbetet har utvecklats såtillvida, att under enhetens två första verksamhetsår låg fokus på volym – att leverera personal till internationella insatser enligt de uppdrag som kom från UD. Naturligtvis var kvaliteten viktig redan då. Men det som var utmärkande för 2008 – 2009, var att det var en uppbyggnadsfas. Verksamheten kunder beskrivas som mer reaktiv, mot att den idag kan beskrivas som mer proaktiv. Volymen har också ökat signifikant, leveranstakten har varit hög, se tabell ovan. Externa faktorer som påverkat verksamheten är att GSFP-instrumentet inom EU befunnit sig i en uppbyggnadsfas och brustit vad det gäller rutiner och effektivitet. I takt med att strukturerna inom EU blivit allt mer stabila och att akademin har anpassat sina metoder och rutiner till rådande omständigheter, har också vårt eget arbete med rekrytering till insatserna kunnat utvecklas. 5.7.2 Ökad effektivitet genom myndighetssamverkan Myndighetssamverkan syftar till att så långt som möjligt ensa rutiner och riktlinjer hos de olika utsändande myndigheterna, för att uppnå ett läge där det totala svenska bidraget är sammanhållet och effektivt. För att nå dit har akademin identifierat i huvudsak tre arbetsmetoder. För det första fungerar akademin som samordnare för insatser där fler än en myndighet bidrar med personal. Inom ramen för samordningsrollen finns numera en tät dialog med UD kring fördelningen av kvoter och befattningar till respektive insats samt att finna lösningar för hur det svenska bidraget kan administreras så effektivt som möjligt. För det andra handlar det om att föra en kontinuerlig dialog med övriga utsändande myndigheter kring olika aspekter av insatserna. Det kan handla om tematiska diskussioner kring exempelvis löner och villkor, rekryteringsmetoder, säkerhetsfrågor i insatserna, uppförandekoder för utsänd personal. Ett exempel är hur de utsändande myndigheterna vid en gemensam fältresa upptäckte säkerhetsbrister i en specifik insats. En skrivelse riktades till UD, som sedan på diplomatisk väg tog upp saken i Bryssel. Resultatet blev en genomlysning av den specifika insatsen och att flera identifierade brister åtgärdades. Effekten, ur vårt perspektiv, blev att utsänd svensk personal har fått en, relativt sett, tryggare arbetsmiljö. För det tredje handlar det om att inom ramen för akademins nationella referensgrupp15 samla representanter för myndigheter och organisationer inom verksamhetsområdet personalförsörjning och bidrag till internationella insatser. Möten har ägt rum vid sex tillfällen under året. Syftet har varit att komplettera den månatliga redovisningen av aktuella läget civila insatser med muntliga kommentarer, dela information om den egna verksamheten samt diskutera insatsrelaterade frågor. Teman som har tagits upp är exempelvis Thelinska utredningen, villkorsfrågor, uppförandekoder, rekrytering av experter inom området säkerhetssektorreform, allmänna erfarenheter från insatserna. Kostnaderna för myndighetssamverkan täcks inom ramen för den egna personalen och omfattar uppskattningsvis en årsarbetskraft. Kostnader för fältbesök tillkommer, men varierar mycket beroende på land och resans längd. 15 Se bilaga 19. 39 Myndighetssamverkan har från starten varit en prioriterad verksamhet. De två första åren fanns dock en del intrimningssvårigheter kring samordningsrollen. Det var inte en självklarhet att de utsändande myndigheterna, som tidigare agerat helt självständigt visavi respektive departement, såg vinsterna med att låta sig samordnas. Men det som skiljer sig nu, är att rutinerna för samordningen har tagit en fastare form. Kontakterna och utbytet mellan de utsändande myndigheterna har ökat i omfattning och sker i det närmaste på daglig basis. Samarbetet grundar sig på en samsyn kring ett samordnat insatsbidrag. Bedömningen är att samordningen är mer effektiv idag, men att det finns ytterligare några steg att ta för att effektivisera det svenska bidraget till internationella insatser totalt sett. 5.7.3 Månadsvis rapportering till Regeringskansliet Akademin har sedan etableringen av personalförsörjningsfunktionen månatligen rapporterat en sammanhållen överblick över de nationella civila kompetenser och personalkategorier som respektive myndighet kan bidra med eller bidrar med till internationella insatser. Under 2010 har rapportmallen utvecklats dels i form, för att svara mot de behov som regeringskansliet har dels i innehåll, genom att rapportmallar har tagits fram för substantiella rapporter från fältet. Dessa har provats i mindre skala under 2010 och implementeras fullt ut under 2011. Kostnaderna för denna prestation täcks inom ramen för de egna personalkostnaderna, omfattar uppskattningsvis en halv årsarbetskraft. Bedömningen är att den månadsvisa rapporteringen av det civila bidraget till krishanteringsinsatser utgör ett strategiskt instrument för regeringskansliet. Den sammantagna rapporteringen av svenska insatser skulle kunna utvecklas ytterligare 2011 när den s.k. Beredningsgruppen, ett Fö/UD lett format för aktuella personalförsörjningsfrågor, övergår till Folke Bernadotteakademin. 5.7.4 Verktyg för erfarenhetsåterföring Inom området erfarenhetshantering, har fokus under 2010 legat på att skapa verktyg för erfarenhetsåterföring. Det handlar om former för missionsavslutande samtal, enkät, olika rapporteringsformat och erfarenhetsseminarium. Syftet med de olika verktygen är att möjliggöra insamling av data samt analys- och omsättning av erfarenheterna i verksamheten. Det missionsavslutande samtalet genomförs i direkt anslutning till avslutat uppdrag. Med vägledning av en checklista identifieras viktiga erfarenheter avseende akademins administrativa stöd och uppföljning visavi den utsände, samt i vilken grad den missionsförberedande utbildningen varit relevant. I tillägg till detta, fyller personen också i en enkät. Syftet är att akademin över tid ska kunna identifiera och följa upp utvecklingsområden. Slutligen genomfördes under 2010 ett erfarenhetsseminarium. Deltagare var arton tidigare utsända som tjänstgjort under den senaste sex månadersperioden. Under dagen arbetade man gruppvis kring olika tema och presenterade slutsatser och rekommendationer i seminarieform. Målgruppen var akademins olika sakenheter samt representanter från UD. Dagen avslutades med en ceremoni, för att mer formellt tacka deltagarna för deras insatser i fredens tjänst. Kostnaderna för arbetet att ta fram verktyg för erfarenhetsåterföring och övriga utvecklingskostnader täcks, till större delen, inom ramen för de egna personalkostnaderna, omfattande omkring en halv årsarbetskraft. Erfarenhetsseminariet omfattar i fasta kostnader 60 – 90 tkr. Rörliga kostnader tillkommer för deltagandet, d.v.s. resor och eventuell logi för deltagarna. 40 Erfarenhetsåterföringen har utvecklats från att endast bygga på ett hemkomstsamtal till att omfatta en rad olika verktyg anpassade för olika målgrupper och behov. Bedömningen är att verktygen är ändamålsenliga. Men verktygen har också ökat möjligheten att inhämta erfarenheter och därmed har också volymen data ökat markant. En utmaning för kommande verksamhetsår är att skapa rutiner för erfarenhetsåterföringen in i verksamheten. Kostnaderna för att utveckla verktygen har varit ringa. Däremot så förutspås kostnaderna (i personella termer) öka, vad det gäller själva erfarenhetsåterföringen. För att möjliggöra analys av data, återföring och uppföljning av erfarenheterna i verksamheten krävs resursförstärkning. Dessutom krävs ytterligare ansträngning för att möjliggöra att erfarenhetsåterföringen blir myndighetsgemensam. Arbetet med erfarenhetshantering beskrivs även i kapitel 3. 41 6 Good Offices-verksamhet 6.1 Uppgift enligt instruktion Akademin ska efter särskilt beslut av regeringen kunna erbjuda en plats för och stödja exempelvis samtal mellan parter i konflikter och dialogprocesser (Good Offices-verksamhet). 6.2 Verksamhetsöversikt, total volym Akademin har under 2010 fortsatt att stå värd för en irakisk försoningsprocess med högt uppsatta företrädare för det irakiska samhället. I det sista mötet i försoningsprocessen, som hölls under fem dagar i juni 2010 på Sandö, deltog 34 representanter från parlament, myndigheter, provinser och civilsamhället. Första mötet för den irakiska försoningsprocessen hölls i januari 2008. 6.3 Verksamhetsöversikt totala kostnader Kostnader totalt (tkr) 2010 2009 2008 1 601 3 285 1 902 Intäkter av anslag 143 58 259 övrigt* 3 000 3 930 Tabellen ovan visar akademins totala kostnader och intäkter för området Good Offices. År 2008 och 2009 redovisas även under kap 1 men fr o m 2010 endast här i eget kapitel 6. *Delar av bidragsintäkterna avser verksamhet som sträcker sig över mer än ett budgetår. Bidrag från föregående år nyttjas delvis även nästkommande år. 6.4 Verksamhetsområdets utveckling Folke Bernadotteakademin har haft Good Offices-verksamhet avseende Tjetjenien 2003 och 2005 (i särskild ordning), samt Armenien-Azerbajdzjan 2007. Irakdialogen har emellertid varit den första längre och återkommande processen med fem möten under 2,5 år. Dialogen har stärkt akademins metod- och konceptutveckling och successivt kunnat dra nytta av allt fler av dessa verktyg inom exempelvis konfliktförebyggandeprogrammet och forskningsverksamheten. 6.5 Sammanfattande beskrivning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet har varit god i och med att akademin har kunnat erbjuda en återkommande plattform för dialog och aktivt stött denna. Processen har även inneburit att akademin har vunnit erfarenhet av att anordna och leda demokratiska dialogprocesser av känslig politisk karaktär, vilket är en värdefull och efterfrågad förmåga i sig. Akademin har genom den irakiska dialogprocessen också byggt upp ett omfattande nätverk av nyckelpersoner i det irakiska samhället. Den irakiska dialogprocessen har mötts av stor och positiv respons från irakisk sida. Deltagarna har särskilt poängterat värdet av Sveriges opartiskhet och akademins metoder för dialog och irakiska politiker som deltagit i ”Sandö-processen” har i TV-sända debatter talat om dialog och 42 försoning på ett sätt som är nytt för den irakiska politiken. Flera deltagare har fått framträdande roller inom det irakiska samhället inklusive regering och myndigheter, vilket vittnar om att urvalet av deltagare har varit relevant. 6.6 Den irakiska dialogprocessen Folke Bernadotteakademin fortsatte under 2010 att stå värd för den s.k. Irak-dialogen med högt uppsatta företrädare från det irakiska samhället. Vid mötet i juni pågick, i likhet med tidigare möten, intensiva diskussioner kring ett utvalt tema, vilket under detta möte var ”deltagande” och ”tillit”. Deltagarna utbytte åsikter, positioner, tankar och idéer och lyckades i slutet av de fem dagarna enas kring ett antal gemensamma ståndpunkter. Utöver utbyte av åsikter, ökad förståelse mellan politiska grupperingar och början till en gemensam plattform för Iraks framtid, bidrog junimötet, och dialogprocessen generellt, även till att ge de irakiska representanterna verktyg för att genom samtal nå överenskommelser i form av nya idéer eller kompromisser rörande till synes låsta positioner. En tredjedel av de 34 mötesdeltagarna var kvinnor. Detta var en ökning jämfört med tidigare möten och bidrog positivt till gruppens representativitet. 43 7 Övriga mål och återrapporteringskrav 7.1 Sveriges politik för global utveckling 7.1.1 Uppgift enligt regleringsbrev Akademin ska inom ramen för den egna verksamheten och i samarbete med andra aktörer arbeta för att bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling. 7.1.2 Sammanfattande beskrivning av utvecklingen Samverkan och samordning står i centrum för Folke Bernadotteakademins instruktion, vilket ger myndigheten en naturlig roll i arbetet med Sveriges politik för global utveckling (PGU). Detta illustreras bl.a. av att akademin koordinerar den nationella kontaktgruppen för säkerhetssektorreform (NK SSR) vilket är ett forum för att bidra till ett samordnat svenskt engagemang på SSR-området. Andra exempel på myndighetens PGU-relaterade arbete är den samordnande rollen rörande Sveriges handlingsplan för genomförandet av FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, liksom ordföranderollen för referensgruppen för insats respektive samverkansforum för utbildningsfrågor. Den PGU-relaterade utvecklingen på dessa områden går olika fort, men akademin kan, tack vare sin samverkansroll, bidra till att det finns kontinuitet och stadga i processerna och nätverken. Folke Bernadotteakademin kan också, genom sina möjligheter att arbeta med medel från såväl utgiftsområde 5 som 7, ibland fungera som brygga mellan olika politikområden och aktörer. 7.1.3 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse Akademin har bidragit till att genomföra Sveriges politik för global utveckling bl.a. genom att utveckla sitt arbete med säkerhetssektorreformer. Etableringen av en SSR-samordnare i Liberia har genomförts på ett lyckat och samordnat sätt genom NK SSR och skapat en plattform för internationell samverkan på plats. Myndigheten har också kunnat lägga grunden för arbete med säkerhetssektorreform och rättstatsuppbyggnad i Afghanistan och kommer att kunna inleda denna verksamhet under 2011. Ytterligare redovisning kommer att ges i akademins årsredovisning för budgetåret 2011. 7.1.4 Urval bland prestationer Regeringen har, på basis av riksdagsbeslutet 2003 om Sveriges politik för global utveckling, identifierat sex globala utmaningar där Sverige, genom att agera samstämmigt, kan bidra till global utveckling. En av dessa utmaningar gäller ”Konflikter och sviktande situationer” och utgör fokus för akademins PGU-arbete, vilket även präglas av de uppdrag som regeringen har kommit att ge myndigheten i land- och regionstrategier inom utvecklingssamarbetet. Inom ramen för utmaningen ”Konflikter och sviktande situationer” har regeringen identifierat tre så kallade fokusområden som man anser vara centrala för att lyckas i PGU-arbetet, nämligen; Säkerhetssektorreform (SSR) Kvinnor, fred och säkerhet Från konflikt till långsiktigt hållbar utveckling Alla dessa tre fokusområden är centrala för akademin och ett par prestationer har valts ut och presenteras i detta kapitel, medan andra delar av myndighetens PGU-relaterade arbete beskrivs i 44 mer detalj på andra ställen i redovisningen. Mer information om akademins arbete på området säkerhetssektorreformer (inklusive NK SSR) återfinns i kapitel 8.2. Samordningsfunktionen för SSR-arbete i Liberia I september 2010 inrättades en samordningsfunktion för Sveriges samlade SSR-arbete i Liberia, på rekommendation av NK SSR, efter gruppens gemensamma behovsanalys 2009. Samordnaren är anställd av akademin och Sida gemensamt och personen är placerad på den svenska ambassaden i Monrovia. Funktionen är unik i sitt slag och har redan visat sig vara värdefull. Ett exempel på detta är att samordnaren i december 2010 utsågs till ordförande för en nyligen inrättad arbetsgrupp för rättvisa och säkerhet inom ramen för de internationella givarnas samarbete på plats i Liberia. Kostnaderna för samordnartjänsten under 2010 (augusti-december) uppgår till ca 420 tkr och täcker främst lön. Dessa medel ingår i den kostnadsredovisning som görs i kapitel 5. Kapacitetsbyggande insatser i Afghanistan I Sveriges strategi för utvecklingssamarbetet med Afghanistan för perioden 2009-2013 har akademin fått i uppdrag att utreda och ge förslag på civila kapacitetsbyggande insatser som på ett systematiskt sätt kan stärka landets kapacitet inom bland annat rättsstatsuppbyggnad och säkerhetssektor. Insatserna ska finansieras av Sida, genomföras av Folke Bernadotteakademin och i första hand ske i norra Afghanistan. I enlighet med uppdraget har akademin tagit fram ett konceptpapper vilket har varit föremål för samråd mellan Regeringskansliet, Sida, Folke Bernadotteakademin, Sveriges ambassad i Kabul samt övriga myndigheter som berörs. Utpekade förslag har sedan beretts inom akademin och överlämnats i form av ansökningar till fortsatt handläggning enligt Sida interna rutiner. Akademin och Sida har haft en kontinuerlig dialog om akademins förslag samt även samrått med UD och den civila funktionen vid PRT Mazar-e-Sharif. Verksamheten förväntas kunna starta under inledningen av 2011 och mer information kommer således att återges i akademins årsredovisning för budgetåret 2011. Nordiska Initiativet Under året har, på uppdrag av UD, ett projektförslag utvecklats med inriktning på att, med och genom EUPOL, bistå det afghanska åklagarämbetet i dess ansträngningar att utvecklas till en effektiv och transparent institution. Nordiska Initiativet (NIP) är inriktat på att stödja utvecklingen av system för bättre planering, förvaltning och övervakning, bl.a. i syfte att avhjälpa glapp mellan provinskontoren och huvudkontoret i Kabul. Projektets slutgiltiga format, finansiering och igångsättande återstår att godkänna för de nordiska ländernas regeringar. 45 7.2 Finansiell redovisning Kostnader fördelade per verksamhetsgren Totala kostnader (anslag och uppdrag/projekt) 2010 Nationell och internationell samverkan och samordning 2009 2008 2 532 972 6 774 959 5 818 730 Utbildning, samträning och övning 45 546 140 30 431 083 34 477 223 Forskning, utveckling och erfarenhetshantering 41 808 510 30 857 182 24 549 432 116 790 373 106 874 086 67 191 086 208 279 326 174 937 310 132 036 471 13 580 158 13 469 340 1 878 577 13 084 799 1 829 905 Personalförsörjning och bidrag till internationella insatser Good Offices - redovisades tidigare år under VO Nationell och internationell samverkan och samordning 1 601 331 Totalt Fredsmiljonen - Anslag - Bidrag (fr o m år 2010 har bidragsmedel övergått till anslagsmedel) 7.3 Kompetensförsörjning 7.3.1 Myndighetens mål Under 2010 avsågs fortsatt utveckling av förvaltning och verksamhetsplanering prioriteras och därutöver fanns organisatoriskt målsättningen att inrätta ett särskilt ledningsstöd. Vidare avsattes nya resurser till personalförsörjningsfunktionen för att säkerställa verksamhet och funktionssätt som följd av en mindre ökning av akademins anslag. Därutöver hade akademin som mål att konsolidera personaltjänst och administration i nivå med myndighetens generella tillväxt för att kunna ge ett väl dimensionerat stöd till hela organisationen. 7.3.2 Måluppfyllelse Som ett led i fortsatt utveckling av förvaltning och verksamhetsplanering har inrättandet av en stabsfunktion som ledningsstöd påbörjats. Staben har ännu inte till fullo blivit bemannad och hittat sina slutliga former, men har under slutet av året ändå börjat fungera gemensamt som en stabsfunktion. I början av 2011 planeras alla tjänster vara tillsatta och möjliggöra en komplett stab. 46 2010 avsågs bli ett konsolideringens år, men blev ett år med också snabbt växande verksamhet. Tillväxten har skett både inom personalförsörjningsuppdraget och inom akademin som helhet. Den utsända personalen har utökats till 83 tillsatta tjänster jämfört med föregående års 73 stycken. I enlighet med målen har ytterligare resurser tillförts främst personalförsörjningsfunktionen som med två nya tjänster, i form av rekryteringshandläggare, kan stödja den utsända personalen på ett mer ändamålsenligt sätt. Den gradvisa utökningen av ordinarie personalstyrka och en intern omorganisation har möjliggjort en mera långsiktig och kvalitetssäkrad hantering av personalrekryteringen men behöver fortsatt förstärkas för att skapa redundans och nivå i förhållande med antalet utsända. Den utökade verksamheten har även lett fler anställda inom myndighetens övriga områden, vilket i sin tur har resulterat i ytterligare behov också inom det administrativa området. En nyinrättad heltidstjänst som personalchef har ersatt den tidigare halvtidstjänsten som personalsamordnare och ytterligare en tjänst som personalhandläggare samt en ekonom har tillsatts för att möta de behov som identifierades i slutet av föregående år. Ytterligare behov av förstärkning inom dessa områden finns för nästkommande år. 7.3.3 Övrigt – personalstruktur Akademins personalstruktur: Åldersstruktur Kompetenskategori -29 30-49 509 3 Ledning 6 40 8 Kärnpersonal 6 8 2 Stödpersonal Könsfördelning M K 5 7 21 33 4 12 Tabellen innefattar tillsvidareanställd personal och personal inom längre projekt. Anställningar som inte sträcker sig över två månader resovisas ej. Då personal slutat under året och ersatts med annan person redovisas endast den senare. 7.3.4 Mål för 2011 Inför 2011 planeras en utökad kapacitet inom det administrativa området i synnerhet vad gäller personalförsörjningsuppdraget, där en fortsatt hög efterfrågan kan förväntas. De omedelbara behoven identifieras främst inom informationsfunktionen, inom säkerhetsområdet, en förstärkning av handläggare både inom rekrytering och personalområdet, signalskydd och IT-system som stöd för personaladministration och utrustning för utsänd personal samt en resurs inom området inköp/upphandling för myndighetens hela verksamhet. Genom rekryteringen av en personalchef på heltid såväl som genom den personaladministrativa förstärkningen skapas goda möjligheter att ytterligare utveckla akademins kompetensförsörjning också i ett långsiktigt perspektiv. Kombinationen av unga medarbetare (se ovan 7.3.3) med hög utbildningsnivå och oftast relevant internationell erfarenhet och dessutom målinriktat rekryterade i stor konkurrens för de specifika uppgifter som identifierats under de senaste åren gör att kompetensförsörjningen på kort och medellång sikt bedöms vara säkerställd, förutsatt att inte verksamhetens inriktning mot förmodan förändras radikalt. Viktiga steg i fortsatta konsolideringssträvanden är och kommer att fortsatta vara rekrytering av nya, och kompetensutveckling av nuvarande, seniora medarbetare för att skapa än större förutsättningar att leda och handleda medarbetare utan sådan bredd och erfarenhet. 47 8 Särskilda uppdrag angivna i regleringsbrev 8.1 Bidra till genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 8.1.1 Uppgift enligt regleringsbrev Akademin ska inom sitt verksamhetsområde bidra till genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution (härefter benämnd resolution 1325) om kvinnor, fred och säkerhet. Detta arbete ska ske utifrån den svenska handlingsplanen för 1325-frågor samt i nära samverkan med Regeringskansliet (UD). Särskilt fokus ska läggas på FN:s kommande 10-årsjubileum av resolution 1325. Därtill ska akademin utgöra stöd för svenska utbildningsinsatser inom konflikthanteringsområdet i frågor som direkt relaterar till genomförandet av resolution 132516. 8.1.2 Återrapportering Akademin ska återrapportera till Regeringskansliet (UD) om akademins arbete kring resolution 1325. 8.1.3 Sammanfattande beskrivning av utvecklingen Akademin har sedan 2007 haft i uppdrag att bidra till genomförandet av den nationella handlingsplanen för resolution 1325. Sedan dess har akademins arbete inom området vuxit kontinuerligt. Sedan mitten av 2008 finns en projektledare anställd på heltid och sedan 2009 har akademin även en handläggare som arbetar heltid med 1325-relaterade aktiviteter och en forskare på området har anställts. Finansiellt fick akademin 1,8 miljoner kronor i bidrag 2007, varav 660 tkr omsattes. 2008 tilldelades och omsattes 1,8 miljoner och 2009 och 2010 tilldelades och omsattes 2 miljoner. Under 2010 fick akademin ytterligare ca 750 tkr för en separat konferens om sexualiserat våld i Demokratiska Republiken Kongo (DRK). Utvecklingen inom akademin syns också genom ett ökat intresse för jämställdhetsfrågor även inom de delar av akademin som inte arbetar specifikt med dessa frågor. 8.1.4 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse Genom bland annat de beskrivna prestationerna nedan bedöms akademin att i enlighet med sitt uppdrag konstruktivt ha bidragit till forskning, utbildning och opinionsbildning relaterat till 1325 och därigenom till genomförandet av den nationella handlingsplanen. Ett urval av årets prestationer redovisas nedan. Separata och mer detaljerade rapporter om aktiviteter och resultat har lämnats till uppdragsgivaren (UD). 8.1.5 Urval bland prestationer De prestationer som redovisas nedan bedöms som de mest relevanta under 2010 av följande skäl: 2010 var det 10 år sedan FN:s säkerhetsråd antog resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. I regleringsbrevet för verksamhetsåret 2010 gavs akademin ett specifikt uppdrag att uppmärksamma detta. Jubileet bedöms därför vara en nyckelprestation på området. Genderutbildning för EU Monitoring Misson in Georgia (EUMM) innebar en ny och intressant modell för missionsspecifika utbildningsinsatser. Under 2010 utökade akademin sitt nationella samverkansarbete till att även omfatta aktörer som arbetar med FNresolution 1325. 16 Akademins arbete med genomförandet av resolution 1325 redovisas även i kapitel 2. 48 10-års jubileum för resolution 1325 Akademin ledde samordningen av planeringen och genomförandet av det två-dagars seminarium som anordnades för att uppmärksamma att det var 10 år sedan FN:s säkerhetsråd antog resolution 1325. Seminariet fokuserade på kvinnors lika deltagande och anordnades gemensamt av Folke Bernadotteakademin, MSB, Försvarsmakten, Sida, Rikskriminalpolisen och Kvinna till Kvinna. Den första dagen inleddes med en uppläsning av en myndighetsgemensam avsiktsförklaring och en läsning av dokumentärpjäsen SEVEN (en text som väver samman 7 kvinnors olika erfarenheter av både extrem utsatthet men även ovanlig handlingskraft). Den andra dagen var ett arbetsseminarium som varvade paneldiskussioner med arbetsgrupper. Under dag två utarbetade de olika grupperna konkreta förslag för vad som kan göras för att stärka kvinnors lika deltagande och på vilket sätt samordning mellan svenska aktörer kan stärka detta. 2010 Kostnader (tkr) 2009 2008 275 Tabellen ovan visar akademins kostnader för seminariet med anledning av resolution 1325 10-års jubileum. Seminariet bekostades till största delen av akademin. Därutöver bidrog MSB och Rikskriminalpolisen med 50 tkr vardera. Genderutbildning för EUMM Georgien Akademin har under 2010, efter förfrågan från EUMM Georgia, genomfört jämställdhetsutbildning för delar av personalen i EUMM. Utbildningen bestod av en två-dagars utbildning för nyligen utsedda så kallade ”gender focal points” och fem stycken dagssessioner för övrig personal från Tbilisi och de tre fältkontoren. Sammanlagt utbildades ca 120 personer. Att få möjlighet att skräddarsy en utbildning för en mission var en stor fördel, eftersom utbildningen kunde göras missionsspecifik och därmed mer operationellt relevant. Den här typen av utbildning inom en insats skulle med fördel också kunna genomföras i andra insatser. Kursen ingår inte i den statistik som redovisas i kapitel 2 för verksamhetsområdet utbildning, samträning och övning. EUMM stod för alla kostnader utom instruktörens traktamente. Kostnader redovisas i samband med redovisningen av arbetet med att utveckla generiska utbildningsmoduler för bland annat gender/1325 inom ramen för GSFP i kapitel 2, eftersom erfarenheter från utbildningen medfört synergieffekter i arbetet med att ta fram denna modul (se ovan 2.4.3). Nationellt samverkansforum för resolution 1325 Under 2010 etablerade akademin ett nationellt samverkansforum för aktörer som arbetar med att genomföra resolution 132517. Samverkansforumet som träffades tre gånger under 2010 är öppet för alla svenska aktörer som arbetar med resolutionen. Inga större kostnader är hittills knutna till Nationellt Samverkansforum för Resolution 1325. 17 Se bilaga 23. 49 8.2 Säkerhetssektorreformer 8.2.1 Uppgift enligt regleringsbrev Akademin ska verka för ett samlat nationellt förhållningssätt rörande säkerhetssektorreformer (SSR). Verksamheten ska utgå från ett brett angreppssätt, omfattande tidiga stadier av en fredsprocess, operativt inriktad konflikthantering samt mer utvecklingsinriktade insatser för att konsolidera de framsteg som uppnåtts i ett postkonfliktsamhälle. Arbetet ska samordnas genom den nationella styr- respektive kontaktgruppen samt genom samverkan med andra berörda myndigheter och organisationer. 8.2.2 Sammanfattning avseende utvecklingen Nationella kontaktgruppen (NK SSR) har under året ökat sin samverkan kring svenskt SSRengagemang på flera sätt. Detta exemplifieras bl.a. genom etableringen av en samordningsfunktion i Liberia (se kapitel 7) men också genom bildandet av flera gemensamma arbetsgrupper med regionalt respektive länderspecifikt fokus. Vidare har akademin erbjudit kapacitetsutveckling i SSR för myndigheter som ingår i nationella kontaktgruppen för säkerhetssektorreform (se vidare under SSR-kurser nedan). Antalet utbildningsdagar inom området ökade under år 2010, vilket speglar en ökad efterfrågan också från andra svenska myndigheter. Akademin ser även en ökad internationell efterfrågan på skräddarsydd kapacitetsutveckling inom SSR, inklusive från insatser i fält. SSR-arbetet inom Folke Bernadotteakademin ingår i kostnadsredovisningen i kapitel 3, med undantag för SSR-kurserna som är inbegripna i den kostnadsöversikt som redovisas i kapitel 2. 8.2.3 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse Målet att, genom NK SSR, månatligen samordna SSR-frågor nationellt har uppfyllts och samarbetet har varit konstruktivt och fördjupats genom ökad samverkan och samordning. Intresset för akademins SSR-kurser har växt och visar sig både i form av ett ökat antal ansökningar men även genom större efterfrågan på skräddarsydda utbildningsinsatser såväl internationellt som från andra myndigheter Målet att öka kunskapen om SSR för att utveckla ett integrerat förhållningssätt i fredsoperationer har mätts genom utvärdering från deltagare och bedöms ha uppfyllts. Folke Bernadotteakademin anser sig också ha uppnått målet att öka kursdeltagarnas kunskap med hjälp av olika verktyg, bland annat genom presentationer av ämnesexperter, interaktivt lärande kring scenarios samt erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. 8.2.4 Urval bland prestationer Arbetet med NK SSR respektive akademins SSR-kurser utgör de centrala inslagen i akademins SSR-verksamhet och har därför valts ut för en närmare redovisning. Viss redovisning inom området återfinns även i kapitel 7. Nationell kontaktgrupp för säkerhetssektorreformer Folke Bernadotteakademin har koordinerat elva möten med nationella kontaktgruppen för säkerhetssektorreform (d.v.s. varje månad med undantag för sommaruppehåll). Arbetet inom NK SSR har både breddats och fördjupats under året. Detta har bland annat skett genom samverkan kring etableringen av en samordningsfunktion i Liberia (se kapitel 7) samt gemensam ovan nämnda gemensamma förslag till UD avseende genomförande av SSR-behovsanalyser i DRK och 50 Colombia. Samarbetet inom NK SSR har under 2010 även lett till inrättandet av undergrupper kring olika länder och regioner. Behovsanalyserna i DRK och Colombia, vilka sedermera har beslutats och finansieras av UD, syftar till att kartlägga pågående SSR-insatser i länderna och möjliga ingångar för svenskt engagemang. Detta utgör en viktig utgångspunkt för fortsatt nära samråd och praktisk samordning inom ramen för kontaktgruppen. Utrikesdepartementets bidrag till arbetet inom kontaktgruppen omfattade för 2010 (liksom 2009) 500 tkr och har delvis finansierat en handläggartjänst hos akademin samt tryckning av kontaktgruppens analysverktyg och en SSR-rapport med fokus på Liberia. Den totala kostnaden för 2010 (motsvarande bidraget) ligger betydligt lägre än år 2009, då kostnaderna uppgick till ca 860 tkr. Detta förklaras av den behovsanalys som genomfördes i Liberia år 2009. Akademins SSR-kurser Folke Bernadotteakademin genomförde fyra SSR-utbildningar under år 2010, vilket är dubbelt så många som under 2009. Kurserna förlades också till fler platser än föregående år då båda hölls på Sandö. Under år 2010 hölls en femdagarskurs på Sandö och en kurs genomfördes i Barcelona i samarbete med en lokal partner, ”Barcelona International Peace Resource Centre”. Därutöver hölls en tredagarskurs respektive en tvådagarskurs för samarbetsmyndigheter (Sida, Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten och Försvarshögskolan)18. Vid utbildningen på Sandö i mars 2010 deltog 19 personer, varav 5 kvinnor och 6 svenskar. Vid kursen i Barcelona i oktober månad deltog 31 personer, varav 12 kvinnor och 7 svenskar. 32 respektive 28 personer deltog vid kurserna för svenska myndigheter. Ökningen av antalet sökande till de reguljära femdagarskurserna tydliggörs genom siffrorna 59 respektive 91 personer för 2010 jämfört med 29 respektive 44 personer 2009. Kostnaderna för kursverksamhet inom SSR uppgick 2010 till 670 tkr jämfört med 508 tkr för 2009. Den ökade budgeten för kursverksamheten kan förklaras med fler utbildningstillfällen 2010. Dock delades kostnaderna för en av de kortare kurserna med andra delar av akademin, medan kostnaderna för kursen i Barcelona delades med akademins lokala partner. SSR- kurserna ingår i kostnadsredovisningen i kapitel 2. 8.3 Avväpning, demobilisering och återanpassning av före detta kombattanter 8.3.1 Uppgift enligt regleringsbrev Akademin ska genomföra specialiserade utbildningar, bidra till kunskapsuppbyggnad och metodutveckling samt stärka den internationella förmågan inom området avväpning, demobilisering och återanpassning av före detta kombattanter (DDR). Det nära samarbetet med FN ska värnas och samarbetet med EU stärkas. 8.3.2 Sammanfattning avseende. utvecklingen Det internationella intresset för akademins DDR-kurser är fortsatt mycket stort och manifesterar sig både i ett stort antal ansökningar och i en hög andel kvalificerade sökanden. Sedan 2008 deltar också personal från akademins resurspool regelbundet i kurserna. 18 Den senare var en ämnesövergripande kurs på ämnet säkerhet och fredsbyggande. 51 FN har under året fått finansiering från EU för att ordna utbildningar och andra aktiviteter inom DDR och har signalerat att man är beroende av bl.a. Folke Bernadotteakademin för att kunna genomföra dessa aktiviteter. Akademin förutser därför en ökad verksamhet till direkt stöd för FN:s DDR-verksamhet. 8.3.3 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse Akademin är idag en av de internationellt ledande institutionerna när det gäller att bidra till kunskapsuppbyggnad och metodutveckling inom DDR. Med den personalförstärkning som har skett under året kommer akademin än mer att kunna bidra, och svara upp mot den stora efterfrågan i omvärlden. 8.3.4 Urval bland prestationer De generella kurserna utgör grundstommen i akademins utbildningsverksamhet inom DDR. Syftet med de generella kurserna är att ge deltagarna en allsidig översikt av DDR. Kurserna kombinerar erfarenheter från olika DDR-processer med forskning och doktrinutveckling inom området. Innehållet i kurserna är anpassat till FN:s ”Integrated DDR Standards” (IDDRS). Kurserna vänder sig främst till de personalkategorier som normalt deltar i DDR-processer för att spegla de erfarenheter och kompetenser som behövs för integrerade insatser och för att samträna dessa personer. Med det omfattande kursmaterialet som grund har akademin god beredskap att kunna genomföra specialiserade utbildningar inom specifika ämnesområden samt att anpassa utbildningar och tekniskt stöd till lokala behov. Akademins grundkurser i DDR Akademin genomförde under året två egna tvåveckors grundkurser i DDR. Den första kursen genomfördes i Stockholm i september och den andra i Barcelona i november. Även i år inkom ca 200 ansökningar, varav mer än 60 från aktiv FN-personal. Kursen i Barcelona genomfördes för andra gången i samarbete med ”Barcelona International Peace Resource Center”. Kursen i Stockholm hade 26 deltagare, varav 8 svenskar, 8 från EU i övrigt och 10 från andra länder; 18 män och 8 kvinnor. Kursen i Barcelona hade 23 deltagare, varav 5 svenskar, 5 från EU i övrigt och 13 från andra länder; 15 män och 8 kvinnor. Kurserna ingår i kostnadsredovisningen i kapitel 2 och ligger volymmässigt i nivå med tidigare år. Bidrag till andra utbildningar Förutom de egna kurserna medverkade akademins personal vid genomförandet av andra internationella DDR-kurser i Sydafrika, Norge och Nederländerna. I Sydafrika bidrog akademin med kurskoncept och instruktörer till en full tvåveckors grundkurs vid ”Peace Mission Training Centre” (PMTC) i Pretoria. Dessutom har akademin bidragit med DDR-moduler i ett stort antal andra kurser med fokus på fredsfrämjande insatser både nationellt och internationellt. Inom Sverige gäller det framför allt vid Försvarshögskolans och Försvarsmaktens kurser och övningar samt vid övriga kurser anordnande av akademin. När det gäller övningar har främst förberedelser för Viking 11 prioriterats. Tekniskt stöd och metodutveckling Efter förfrågan från FN besökte akademin i januari 2010 UNDP Somalia, i Nairobi. Förutom förberedelser för möjliga DDR-utbildningar diskuterades framför allt också konceptet ”Community Security”. 52 I februari medverkade akademin i en internationell DDR-aktivitet i Colombia, organiserad av presidentens höge rådgivare för återanpassning. Huvuddelen av deltagarna kom från länder med egna DDR-processer. Akademin bidrog främst med föreläsningar samt som moderator vid gruppövningar och paneldebatter. Folke Bernadotteakademin har under året fortsatt det mycket nära samarbetat med FN inom utbildning och doktrinutveckling. Akademin deltog i oktober i möten i New York avseende främst FN:s utbildningsstrategi inom DDR. I november medverkade akademin i Genève vid doktrinutvecklingen inom återanpassning. Detta skedde inom ramen för FN:s ”Integrated DDR Standards” (IDDRS). Akademin upprätthåller också kontakt med EU inom området. Integrated DDR Training Group Akademin är sedan 2008 medlem av nätverket ”Integrated DDR Training Group” (IDDRTG) som nu har 15 organisationer som medlemmar19. Syftet med gruppen är främst att utbyta erfarenheter och utbildningsmaterial, koordinera kursdatum samt att fungera som samlad kontakt gentemot bl.a. FN, som deltar som observatör i gruppen. Akademin stod som värd för gruppens årsmöte i Stockholm i juni och valdes då till en av de två ordförandeposterna, vilket innebär att akademin under perioden 2010-2012 samordnar och leder möten och andra aktiviteter samt representerar IDDRTG gentemot FN. 8.4 Internationella forskararbetsgrupper för fredsbevarande operationer 8.4.1 Uppgift enligt regleringsbrev Akademin ska vara sammanhållande för prioriterade internationella forskararbetsgrupper inom verksamhetsområdet. Detta arbeta ska bidra till kunskapsuppbyggnad och kunskapsutbyte samt ge mervärde för akademins egen verksamhet i policyhänseende. 8.4.2 Sammanfattning avseende utvecklingen Verksamheten med internationella forskararbetsgrupper20 inleddes 2005 med etableringen av arbetsgruppen med fokus på fredsinsatser. 2007 tillkom arbetsgruppen med fokus på konfliktförebyggande, medan arbetsgrupperna med fokus på säkerhetssektorreformer och FN:s säkerhetsråds resolution 1325 tillkom 2009. Under 2010 har ytterligare en forskararbetsgrupp påbörjat sitt arbete. Denna grupp fokuserar på rättststatsuppbyggnad (RoL). Antalet medlemmar har på motsvarande sätt ökat från 10 (2005) till ungefär 80 (2010). Emedan verksamheten har ökat i omfattning i termer av antal grupper och medlemmar, så har den i praktiken bedrivits med en oförändrad budget sedan 2007, med ett trendbrott för 2010 eftersom helårsutfallet minskade från tidigare totalt ungefär 3 000 tkr per år till ungefär 2 600 tkr. Av summorna består drygt 10 procent av kostnader för workshops. Resterande kostnader avser forskningsfrämjande projektstöd. Under året beviljades bidrag till 12 forskningsprojekt. Kostnaderna för arbetet med internationella forskararbetsgrupper ingår i den totala kostnadsredovisningen som redovisas i kapitel 3. 19 20 Se bilaga 6. Se bilaga 10 – 14. 53 8.4.3 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse Den mest avancerade forskningen inom gruppernas ämnesområden sker ofta inom ramen för just dessa arbetsgrupper. Samtidigt bedrivs denna forskningsfrämjande verksamhet med jämförelsevis begränsade ekonomiska resurser, främst p.g.a. att deltagande forskare inte erhåller några medel för egna löner och att berörda lärosäten inte tillåts ta ut mer än högst 10 procent omkostnadspåslag på beviljade bidrag. Arbetsgrupperna bidrar också till att Sverige i allmänhet och akademin i synnerhet kan ta del av högkvalitativ forskning med hög relevans och vid behov kan avropa expertis och medlemmarnas nätverk för konferenser och seminarier. Arbetsgrupperna erbjuder en värdefull kunskapskälla för akademin och utgör i praktiken en forskarkader som är nära knuten till akademin och på så sätt också bidrar till att stärka myndighetens forskningsmiljö. 8.4.4 Forskararbetsgruppernas fokus under 2010 Forskningsarbetsgruppen för resolution 1325 genomförde ett planeringsmöte vid International Studies Associations årliga konferens i New Orleans och enades om en gemensam presentationspanel inför nästkommande konferens. SSR- och konfliktförebyggandegruppen genomförde workshop i Genève och New York i oktober respektive januari. Grupperna för resolution 1325 och fredsinsatser ägnade hösten åt att förbereda workshops som genomfördes i Boston respektive New York i januari 2011. Medlemmarna har under året producerat en stor mängd publikationer och manuskript som direkt kan hänföras till arbetsgruppernas workshops och forskningsfrämjande bidrag. 8.5 Rättsstatsuppbyggnad 8.5.1 Uppgift enligt regleringsbrev Akademin ska verka för ett samlat nationellt förhållningssätt rörande rättsstatsuppbyggnad (RoL). Verksamheten ska utgå från ett brett angreppssätt, omfattande samtliga stadier av konflikthantering, samt mer utvecklingsinriktade insatser. Detta ska främst ske genom kunskapsoch metodutveckling, utbildningsverksamhet, forskningsinsatser, internationell samverkan och bidrag till internationella insatser inom rättstatsområdet. Arbetet ska ske i samverkan med berörda myndigheter och organisationer. Därtill ska samarbetsmöjligheter med Försvarshögskolan särskilt beaktas. Det nära samarbetet med FN och EU ska värnas och stärkas. Akademin ska utveckla verktyg kopplat till den rapport som presenterades under hösten 2008, framförallt ett analysverktyg, en handbok, en checklista och ett utbildningskoncept. 8.5.2 Sammanfattning avseende utvecklingen Bidraget för RoL har ökat från att tidigare ha uppgått till omkring 2,5 miljoner kronor, plus viss ad hoc-projektfinansiering, till att omfatta nästan 8 miljoner kronor (inklusive delar av kvarvarande medel från föregående år). Därmed har även volymen på det arbete akademin genomfört ökat kraftigt och flera nya initiativ möjliggjorts. Ytterligare personal har dessutom knutits till RoL-verksamheten vilket har bidragit positivt till utvecklingen och samverkansmöjligheterna. Flera av projekten som akademin arbetade med 2010 pågår fortfarande och kommer därför att slutredovisas under 2011 eller till och med 2012. 54 8.5.3 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse Folke Bernadotteakademin har genom sin verksamhet bidragit till samverkan, kunskaps- och metodutveckling, diskussion kring förhållningssätt, samt forskningsinsatser inom det vidare området rättsstatsuppbyggnad. Folke Bernadotteakademin har, tillsammans med framför allt UD och Sida, deltagit i policyarbete för att bidra till en gemensam syn på bistånd inom ramen för rättstatsuppbyggnad, samt hur vi skall arbeta med övergångsfasen mellan post-konfliktstadiet och utvecklingsfasen. Akademin har också verkat för samverkan och samarbete med svenska myndigheter som t.ex. Justitieombudsmannen, Statistiska Centralbyrån och Riksrevisionen, men även med internationella aktörer som FN, EU, OSSE och Europarådet. Vid sidan om övriga uppdrag i regleringsbrevet har akademin specifikt uppfyllt uppdraget om att utveckla ett diagnosverktyg för mätning av rättsstatlighet i offentlig förvaltning. Akademin har även organiserat en utbildning inom området rättsstatsuppbyggnad och uppfyllt de mål som fanns under 2010 på detta område. I syfte att bidra till ett samlat nationellt förhållningssätt till rättsstatsuppbyggnad har akademin startat en seminarieserie på temat Rule of Law. Deltagare i seminarieserien är representanter från olika myndigheter, akademiska centra och civila samhället. Akademin har även, såsom nämns ovan i kapitel 8.4, startat en forskararbetsgrupp för rättsstatsuppbyggnad bestående av forskare från olika akademiska institutioner i Sverige och utomlands. Folke Bernadotteakademin samarbetar också, i enlighet med regleringsbrevet, med FHS i och med att myndigheterna gemensamt arbetar med rapportering om brott mot mänskliga rättigheter. Detta projekt bidrar vidare till att uppfylla målet om att myndigheten ska verka för kunskapsutveckling och forskningsinsatser inom det vidare området rättsstatsuppbyggnad. Projektet är inte avslutat och kommer att slutredovisas under 2011. 8.5.4 Urval bland prestationer Akademins arbete med rättsstatsuppbyggnad har utvecklats snabbt, inte minst inom det förvaltningsrättsliga området. UNDP har funnit arbetet så intressant att man under 2010 anslöt sig för att delta i fälttestningen av verktyget för mätning av rättsstatlighet i offentlig förvaltning. Ännu ett exempel på akademins breda verksamhet utgörs av kursen i rättsstatsuppbyggnad som har kommit att bli en hörnsten i akademins arbete med rättsstatsuppbyggnad. Verktyg för mätning av rättsstatlighet i offentlig förvaltning För att bidra till kunskaps- och metodutveckling har Folke Bernadotteakademin under året, genom forskning och studier i fält, tagit fram ett analysverktyg, en handbok och ett utkast till utbildningskoncept för mätning av graden av rättsstatlighet inom förvaltningsmyndigheter i postkonflikt- och utvecklingsmiljöer. Verktygets relevans har säkerställts genom samarbete med en rad internationella organisationer (bl.a. FN, EU, Europarådet och OSSE) och svenska myndigheter (såsom Statskontoret, Statistiska Centralbyrån, Riksrevisionen och Riksdagens ombudsmän). Verktyget pilottestas nu i samarbete med UNDP. Akademin har utökat både sin verksamhet och budget inom det förvaltningsrättsliga området. Tidigare har endast särskilda bidragsmedel erhållits för projektet men tack vare en mer stabil medelstilldelning för rättsstatsuppbyggnad fr.o.m. 2010 har andra aktiviteter kunnat genomföras. Vidare har myndigheten kunnat rekrytera två personer på tidsbegränsade kontrakt. I reella medel uppgick kostnaden på detta område till ca 3 miljoner kronor jämfört med cirka 1 miljon kronor år 2009. Projektet är inte slutfört och kommer att fortsätta även under 2011. 55 Utbildning i rättsstatsuppbyggnad Akademin arrangerade i november en specialistkurs inom rättsstatsuppbyggnad tillsammans med den tyska partnerorganisationen ”Zentrum für Internationale Friedenseinsätze” (ZIF). Kursen behandlade olika aspekter av RoL samt metoder och hjälpmedel för att effektivt arbeta med rättssäkerhets- och rättsstatsfrågor. Kursen hade deltagare från sju olika EU-länder samt från Asien och Afrika. Deltagarna (8 kvinnor och 13 män) var främst personer som arbetar eller ska börja arbeta inom missioner med Rule of Law-mandat. Omfattningen och kostnaden för kursen har varit den samma som år 2009, omkring 350 tkr. Kostnaderna för RoL kursen ingår i den totala kostnadsredovisningen i kapitel 2. Utöver detta har akademins RoL-personal medverkat i andra utbildningar som myndigheten har arrangerat, inklusive de särskilda missionsförberedande utbildningarna. 8.6 Särskilda chefs- och ledningsutbildningar 8.6.1 Uppdrag enligt regleringsbrev Akademin ska ha fortsatt förmåga att genomföra FN:s Senior Mission Leader (SML) kurser. Akademin ska dessutom verka för likvärdiga kurser inom ramen för EU:s krishantering. 8.6.2 Sammanfattning avseende utvecklingen En FN-kurs har hållits under året i samarbete med FN-sekretariatets avdelning för fredsbevarande operationer (DPKO) och partnerinstitutet ”Jordan Institute of Diplomacy” i Amman. Akademins arbete med utveckling av ett koncept för en liknande utbildning inom EU – EU SML – har fortgått under 2010. 8.6.3 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen kan anses som utmärkt då såväl FN:s Department for Peacekeeping Operations (DPKO), kursdeltagare och partnerorganisation inkommit med mycket god återkoppling gällande planering och genomförande av FN SML. Önskemål om fortsatt samarbete har uttryckts från samarbetspartnerna. Utvecklingen av EU SML går som planerat. Det är akademins förhoppning att den kan genomföras för första gången under senare delen av 2011. Om detta är möjligt beror delvis på den politiska process som krävs för att godkänna kursinnehållet. 8.6.4 FN och EU Senior Mission Leader Course FN Senior Mission Leader Course Akademin har under 2010 bidragit till planering, utveckling och genomförandet av FN:s Senior Mission Leader Course (FN SML). Kursen genomfördes i samarbete med FN-sekretariatets avdelning för fredsbevarande operationer (DPKO) och partnerinstitutet Jordan Institute of Diplomacy i Amman, Jordanien mellan den 31 oktober och 11 november. Ett delmål var att bidra till kunskaps- och kapacitetsutveckling i en av FN prioriterad region (Mellanöstern). 56 För att uppmärksamma jubileet av resolution 1325 fördelades antalet deltagare genom DPKO:s urvalsprocess lika mellan kvinnor och män - 13 kvinnor respektive 12 män deltog i kursen. Det var enligt uppgift en könsfördelning som var den första av sitt slag inom DPKO:s historia. Kursen genomfördes enligt det av DPKO fastställda utbildningskonceptet, vilket innebar ett övergripande innehållsansvar från DPKO:s sida. I samråd med DPKO bidrog Sverige emellertid med lämplig expertis i genomförandet av programinnehåll. Bland annat inkorporerades ett genderperspektiv i större grad i utbildningens innehåll. FN SML ingår i statistiken över akademins utbildningar som ges i början av kapitel 2. EU Senior Mission Leader Course Akademin har arbetat med utvecklingen av en motsvarande ledarskapskurs för högre chefer inom EU, den så kallade ”EU Senior Mission Leaders Course”. En konsult med gedigen erfarenhet från utvecklingen av FN SML har anlitats för att bidra till utarbetandet av ett ”options paper”. Arbetet baseras bland annat på de intervjuer som gjorts av akademins personal med insatschefer under 2009 och vidare på de fältbesök med intervjuer av representativa insatschefer och deras nyckelpersonal som genomförts under hösten 2010. Dessa fältbesök innefattade intervjuer av ledarskapsteamen för den militära insatsen och polisinsatsen i Bosnien Herzegovina (BiH) samt observatörsinsatsen i Georgien. Parallellt har löpande konsultationer med svenska representationen i Bryssel hållits och även med ESDC, CMPD och CPCC för att förankra och konsolidera projektet. I slutet på november fick akademins personal formellt kontorsplats på ESDC och även passerkort som ger tillträde till EU:s alla institutioner, med syfte att fördjupa kontakten med Bryssel-institutionerna i utvecklingen av EUSML-kursen. Dokumentet som kommer att färdigställas i februari 2011 ska ligga till grund för utvecklingen av ett kurskoncept och för andra medlemsländers och EU-institutioners engagemang och involvering. En mer grundlig redovisning kommer att ges i akademins årsredovisning för budgetåret 2011. Senior Mission Leader-utbildning 2010 Kostnader (tkr) 2009 2008 5 335 Tabellen ovan visar akademins totala kostnader vad avser både FN SML utbildning och EU SML utveckling. Under 2008 och 2009 genomfördes det inga kostnadsrelaterade aktiviteter. 57 9 Finansiell redovisning 9.1 RESULTATRÄKNING Not 2010-12-31 2009-12-31 86 623 10 521 110 571 317 57 987 4 654 113 462 199 208 031 176 302 -140 277 -8 947 -55 367 -118 -3 321 -115 883 -8 120 -49 629 -195 -2 476 -208 031 -176 302 0 0 Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 13 983 12 202 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Lämnade bidrag 1 220 -15 203 1 780 -13 982 Saldo 0 0 Årets kapitalförändring 0 0 (tkr) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter 1 2 3 Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar 4 5 Summa Verksamhetsutfall Transfereringar 58 9.2 BALANSRÄKNING Not (tkr) 2010-12-31 2009-12-31 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter o andra immateriella tillgångar Summa 6 944 944 452 452 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m. Summa 7 8 3 503 5 797 9 300 4 275 6 291 10 565 Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Summa 9 1 339 4 802 251 6 391 224 2 890 404 3 519 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa 10 11 12 902 155 90 1 147 1 410 1 132 0 2 542 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa 13 11 029 11 029 4 359 4 359 45 718 30 45 748 67 028 35 67 063 74 560 88 500 14 -10 000 -5 364 -6 651 -2 528 -24 544 -8 875 -5 808 -8 304 -2 346 -25 332 15 16 -7 020 -42 997 -50 017 -3 662 -59 506 -63 168 -74 560 -88 500 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa och bank Summa SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Summa SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 59 9.3 ANSLAGSREDOVISNING Ing. överÅrets tillförings- delning belopp enl. regl. brev Anslag (tkr) Indrag- Totalt Utgifter ning disponibelt belopp Utgående överföringsbelopp Not Uo 5 1:2 Ramanslag Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet ap.6 Fredsfrämjande - del till FBA 17 72 5 207 5 279 -2 602 2 677 ap.1 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling 18 955 12 000 11 781 -11 653 128 Uo 7 1:1 Ramanslag Biståndsverksamhet ap.4 Biståndsverksamhet 19 26 100 26 100 -26 100 0 ap.10 Information och studier kring samarbete mellan säkerhet och utveckling 20 2 000 2 000 -1 927 73 44 967 44 968 -44 968 1 2 500 2 500 -2 500 0 Uo 5 1:6 Ramanslag Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning -1 174 Uo 7 1:4 Ramanslag Folke Bernadotteakademin ap.1 Folke Bernadotteakademin 21 ap.2 Personal i fält 22 1 60 Uo 7 2:1 Ramanslag Reformsamarbete i Östeuropa ap.7 Personalstöd till OSSE i Östeuropa 23 Summa 9.4 4 967 15 000 -4 517 15 450 -10 927 4 523 5 995 107 774 -5 691 108 078 -100 677 7 402 Tilläggsupplysningar och noter Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Folke Bernadotteakademin (FBA) bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. Efter brytdagen har fakturor överstigande 10 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Kostnadsmässig anslagsavräkning Semesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas fr.o.m. år 2009 anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans år 2009, 1 514 tkr, har år 2010 minskat med 71 tkr. Upplysningar av väsentlig betydelse FBA har tilldelats ett nytt anslag år 2010, Biståndsverksamhet Uo 7 1:1 ap 4 och ap 10. Förvaltningsanslaget Uo 7 1:4 har fått en ny anslagspost 2 Personal i fält. Upplysningar för jämförelseändamål Den nya anslagen har påverkat jämförelsetalen för intäkter av anslag. Årsarbetskrafterna har ökat från 127 till 155 personer vilket har påverkat jämförelsetalen för personalkostnader och övriga driftkostnader. Av de 155 årsarbetskrafterna är ca 80 utlandsstationerade. Den utlandsstationerade personalen är anställd enligt URA avtalet vilket innebär att sociala avgifter och pensionsavgifter betalas. Semesterlönetillägg läggs på lönen men ingen semester eller sjukfrånvaro rapporteras. Denna personal finns inte med i statistiken för sjukfrånvaro och har inte genererat någon semesterlöneskuld men finns med i beräkningen av årsarbetskrafter. 61 Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier och förbättringsutgifter på annans fastighet som har ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning under anskaffningsåret sker från den månad tillgången tas i bruk. Bärbara datorer kostnadsförs direkt. Tillämpade avskrivningstider 3 år 6 år 12 år Persondatorer med tillhörande utrustning. Övriga inventarier. Möbler. Maskiner och andra tekniska anläggningar. Byggnadsinventarier. Förbättringsutgifter på annans fastighet. Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp som de efter individuell prövning beräknas bli betalda. Skulder Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. 62 Ersättningar och andra förmåner Rådsledamöters övriga styrelseuppdrag i statliga myndigheter eller aktiebolag Ersättning Joakim Stymne Inga andra uppdrag 0 kr Elisabeth Lundgren Inga andra uppdrag 450 kr Sverker Göransson Arbetsgivarverkets styrelse 450 kr Helena Lindberg Försvarshögskolans styrelse, Smittskyddsinstitutets insynsråd, Kustbevakningen insynsråd, Regeringens E-delegation och Krishanteringsråd 900 kr Elisabeth Dahlin 0 kr Ledande befattningshavare / styrelseuppdrag Lön Generaldirektör Henrik Landerholm Förmåner 1 032 27 Försvarshögskolans styrelse, Regeringens folkrättsdelegation och Europaskolan Strängnäs AB. Anställdas sjukfrånvaro I tabellen redovisas anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas andel av totala sjukfrånvaron under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. I tabellen redovisas också sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas i procent. Sjukfrånvaro Totalt Andel 60 dagar eller mer Kvinnor Män Anställda - 29 år Anställda 30 år - 49 år Anställda 50 år - 2010 0,7 58,2 0,8 0,5 0,2 0,5 1,6 63 % % % % % % % 2009 1,0 43,0 2,0 0,0 0,0 17,0 0,0 % % % % % % % Noter Resultaträkning (tkr) Not 2010-12-31 1 2009-12-31 Intäkter av anslag Intäkter av anslag Summa 86 623 86 623 57 987 57 987 Summa "Intäkter av anslag" (86 623 tkr) och "Medel från statsbudgeten för finansiering av bidrag " under transfereringsavsnittet (13 983 tkr) skiljer sig från summa "Utgifter" (100 677 tkr) på anslagsredovisningen. Skillnaden beror på semesterlöneskuld som intjänats före år 2009 (-71 tkr). Denna post har belastat anslagen men inte bokförts som kostnad i resultaträkningen. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar Summa 4 023 6 498 10 521 2 042 2 612 4 654 171 146 317 198 1 199 87 233 53 044 140 277 70 209 45 674 115 883 50 68 118 67 128 195 FBA får i lämplig omfattning och utan att uppnå full kostnadstäckning ta ut avgifter för kurser och utbildning. Avgifternas storlek bestäms av akademin. Inkomsterna disponeras av akademin. Under 2010 har fler kurser än tidigare genomförts. Många uppdragskurser med full kostnadstäckning. Utbildning av deltagare i resurspoolen för utsänd personal har också bidragit till ökade intäkter. Not 3 Finansiella intäkter Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret Övriga finansiella intäkter Summa Not 4 Kostnader för personal Lönekostnader (exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) Övriga kostnader för personal Summa Not 5 Finansiella kostnader Ränta på lån i Riksgäldskontoret Övriga finansiella kostnader Summa 64 Balansräkning Not 6 2010-12-31 2009-12-31 478 384 486 1 349 -26 -378 -404 944 0 478 Rättigheter o andra immateriella tillgångar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Överföringar Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde 478 0 -26 -26 452 Omföringar. Ett ärendehanteringssystem inköpt december 2009 blev felaktigt klassificerad som materiell anläggningstillgång. Korrigering har gjorts under 2010. Se även Not 8 Not 7 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 8 7 961 257 8 218 -3 686 -1 029 -4 715 3 503 7 638 323 7 961 -2 705 -981 -3 686 4 275 10 928 1 907 -486 12 349 -4 637 -1 914 -6 551 5 797 0 8 367 2 560 0 10 928 -3 169 -1 468 -4 637 6 291 0 1 483 3 227 91 4 802 1 838 1 052 0 2 890 867 35 902 1 386 25 1 410 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Överföringar Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde varav finansiell leasing Omföringar. Se not 6 Not 9 Fordringar hos andra myndigheter Fordran ingående mervärdesskatt Kundfordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar hos andra myndigheter Summa Not 10 Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader Summa 65 2010-12-31 Not 11 Upplupna bidragsintäkter Inomstatliga UD Utomstatliga Summa Not 155 0 155 853 279 1 132 90 90 0 0 2 191 53 209 119 28 907 -46 468 -26 835 8 931 2 191 -1 47 468 -47 467 0 -797 42 842 -42 541 495 0 -1 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln 1 514 -71 2 428 -914 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 1 443 1 514 656 186 -46 654 46 468 0 534 3 105 -29 818 26 835 0 656 656 11 029 4 359 12 Övriga upplupna intäkter Övriga upplupna intäkter FHS Summa Not 2009-12-31 13 Avräkning med statsverket Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Fordringar/Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde Utbetalningar i icke räntebärande flöde Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar Belopp under utredning Övriga fordringar på statens centralkonto i Riksbanken Summa Avräkning med statsverket 66 Not 2010-12-31 2009-12-31 Ingående balans Under året nyupptagna lån Årets amorteringar Utgående balans 8 875 4 446 -3 321 10 000 9 808 1 542 -2 476 8 875 Beviljad låneram enligt regleringsbrev 18 300 16 000 4 716 2 304 7 020 3 132 530 3 662 41 499 58 509 1 497 42 997 656 997 59 506 656 14 Lån i Riksgäldskontoret Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar. Not 15 Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner och löner inklusive sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa Not 16 Oförbrukade bidrag Bidrag som erhållits från annan statlig myndighet Bidrag som erhållits från icke-statliga organisationer eller privatpersoner Summa varav för transfereringar 67 Anslagsredovisning Not 17 Uo 5 1:2 ap.6 Fredsfrämjande - del till FBA FBA får disponera 151 tkr av det ingående överföringsbeloppet, d.v.s. 3% av föregående års tilldelning 5 046 tkr enligt regleringsbrevet. Anslaget har ingen anslagskredit och är icke räntebärande. Not 18 Uo 5 1:6 ap.1 Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling Enligt regleringsbrevet disponerar FBA en anslagskredit på 360 tkr. Krediten har inte utnyttjats under året. FBA får inte disponera ingående överföringsbelopp och har under året även fått en indragning på 219 tkr enligt protokoll UF2009/83256/PLAN (delvis) Detta innebär en total indragning av överföringsbeloppet 955 tkr och 219 tkr på totalt 1 174 kr. Anslaget är icke räntebärande. Not 19 Uo 7 1:1 ap.4 Biståndsverksamhet Anslaget har ingen anslagskredit och är icke räntebärande. Not 20 Uo 7 1:1 ap.10 Information och studier kring samarbete mellan säkerhet och utveckling Anslaget har ingen anslagskredit och är icke räntebärande. Not 21 Uo 7 1:4 ap.1 Folke Bernadotteakademin Enligt regleringsbrevet disponerar FBA en anslagskredit på 1 424 tkr. Krediten har inte utnyttjats under året. FBA får disponera 1 256 tkr av det ingående överföringsbeloppet, d.v.s. 3% av föregående års tilldelning 41 896 tkr enligt regleringsbrevet. Anslaget är räntebärande . Not 22 Uo 7 1:4 ap.2 Personal i fält Anslaget har ingen anslagskredit och är räntebärande. Not 23 Uo 7 2:1 ap.7 Personalstöd till OSSE i Östeuropa Enligt regleringsbrevet disponerar FBA en anslagskredit på 1 500 tkr. Krediten har inte utnyttjats under året. FBA får disponera 450 tkr av det ingående överföringsbeloppet, d.v.s. 3% av föregående års tilldelning 15 000 tkr enligt regleringsbrevet. Av det ingående överföringsbeloppet på 4 967 tkr har således 4 517 tkr betalats tillbaka. Anslaget är icke räntebärande 68 9.5 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER 2010 2009 2008 2007 2006 18 300 10 000 16 000 8 875 20 000 9 808 18 000 11 039 18 000 8 530 Kontokrediter Riksgäldskontoret Beviljad Maximalt utnyttjad 500 0 500 13 175 500 0 500 0 500 0 Räntekonto Riksgäldskontoret Ränteintäkter Räntekostnader 171 0 198 67 683 0 450 0 377 0 0 10 521 0 0 4 654 0 0 6 865 0 0 1 996 0 0 930 0 0 360 0 0 1 424 0 1 500 0 422 1 257 1 500 418 1 232 1 300 418 925 - 418 768 - 0 0 0 0 0 2 677 128 0 73 1 0 4 523 0 72 955 1 4 967 0 0 1 280 797 999 0 531 801 0 54 6 309 0 155 201 127 156 90 108 33 38 29 39 1 320 1 367 1 448 1 536 1 433 (tkr) Låneram Riksgäldskontoret Beviljad Utnyttjad Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev Avgiftsintäkter Övriga avgiftsintäkter Anslagskredit UO 5 01 02 ap.6 UO 5 01 06 ap.1 UO 7 01 01 ap 4 UO 7 01 01 ap 10 UO 7 01 04 ap.1 UO 7 01 04 ap.2 UO 7 02 01 ap.7 Utnyttjad Anslag Ramanslag Anslagssparande UO 5 01 02 ap.6 Anslagssparande UO 5 01 06 ap.1 Anslagssparande UO 7 01 01 ap 4 Anslagssparande UO 7 01 01 ap 10 Anslagssparande UO 7 01 04 ap.1 Anslagssparande UO 7 01 04 ap.2 Anslagssparande UO 7 02 01 ap.7 varav intecknat Bemyndiganden Ej tillämpligt Personal Antalet årsarbetskrafter (st) Medelantalet anställda (st) Driftkostnad per årsarbetskraft 69 Kapitalförändring Årets Balanserad 0 0 0 0 -1 224 -1 849 873 -2 722 -1 009 -1 713 Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Jag bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. 2011-02-22 Henrik Landerholm Generaldirektör 70 10 Bilagor Bilaga 1: Arbetsgruppen för myndighetssamverkan i Afghanistan Eva Johansson, Country Director, Team Afghanistan, Sida Lars Kvarnlind, Inspektör, Enheten för internationellt polissamarbete Lillemor Henricsson, Samordnare, Personalsförsörjningsfunktionen, Folke Bernadotteakademin’ Lina Eliasson, Utvecklingshandläggare, Avdelningen för samordning och insats, Myndigheten för samhällskydd och beredskap Mikael Wilhelmsson, Projektledare Säkerhet och Utveckling – Afghanistan, Folke Bernadotteakademin Susanne Axmacher, Handläggare, Avdelningen för samordning och insats, Myndigheten för samhällskydd och beredskap Övlt Lars Enlund, HKV INSS J9 RUST, Försvarsmakten Övlt Patrick Karlsson, HKV INSS J5, Försvarsmakten Övlt Richard Gray, HKV INSS J5, Försvarsmakten Bilaga 2: Association for Security Sector Reform Education and Training ACCORD - The African Centre for the Constructive Resolution of Disputes, Sydafrika ASPR - Austrian Study Center for Peace and Conflict Resolution ASSN - African Security Sector Network, Ghana BICC - Bonn International Center for Conversion, Tyskland CESS-Centre for European Security Studies, Nederländerna CIGI - Centre for International Governance Innovation Clingendael Institute, Nederländerna CSSM - Centre for Security Sector Management, Storbritannien DCAF- Geneva Centre for the Democratic Control of Armed Forces, Schweiz FBA - Folke Bernadotte Academy, Sverige GCSP - Geneva Centre for Security Policy, Schweiz GCST - Global Consortium on Security Transformation GFN - The Global Facilitation Network for Security Sector Reform, Storbritannien IA - International Alert, Storbritannien ISDS - Institute for Strategic and Development Studies, Filipinerna P2P-LIPI - Centre for Political Studies, Indonesian Institute of Science PPC - Pearson Peacekeeping Centre, Kanada RCSS - The Regional Centre for Strategic Studies, Sri Lanka SADSEM - Southern African Defence and Security Management Network, Sydafrika SNDC- Swedish National Defence College, Sverige Bilaga 3: European Security and Defense College, Executive Academic Board Austria, Dr Arno TRUGER, Director, Austrian Study Centre for Peace and Conflictresolution – ASPR Austria, Maj. Mr Ernst Felberbauer, Head of Research Management, National Defence Academy Vienna Austria, Ms Hanni Wallner, aspr Baltic (EE, LV, LT), Mr Didzis Nimants, Baltic Defence College, Tartu Belgium, Mr Eric KALAZJIC, Institut Royal Supérieur de Défense, Brussels Belgium, Mr Sven BISCOP, Senior Research Fellow, Egmont and Professor of European Security Bulgaria, Col. Anri GEORGIEV, Defence Counsellor, Bulgarian Permanent Representation to the EU Bulgaria, Ms Adelina Tomova, Diplomatic Institute, Sofia Bulgaria, Ms Biliana DECHEVA, MFA Dipl Instit, Bulgaria CEPOL, European Police College House, Hampshire Czech Republic, Mr. Vladan HOLCNER, Faculty of Economics and Management. University of Defence ESDC, Mr Dan Trifanscu, ESDC Secretariat General Secretariat of the Council of the EU, Bruxelles 71 ESDC, Mr Dirk Dubois, ESDC Secretariat, General Secretariat of the Council of the EU, Bruxelles ESDC, Mr. Hans-Bernhard Weisserth, ESDC Secretariat, General Secretariat of the Council of the EU EU Commission, Mr. Christian Brumter EU ISS, Mr. Álvaro de Vasconcelos, Institut d’Etudes de Sécurité (ISS), Paris EU ISS, Mr. Daniel Keohane, Research Fellow European Union Institute for Security Studies, Paris EUMS, Mr. George Dejaegher Finland, Mr Tommi Koivula, Senior Researcher, National Defence University, Helsinki Finland, Mr. Antti HÄIKIÖ, National Coordinator, Crisis Management Centre (CMC), Civilian Crisis Finland, Ms Virpi LEVOMAA, Development Manager, Virpi LEVOMAA, Defence Command Finland France, Mr. Jacques WALCH, Institut des Hautes Études de Défense Nationale (IHEDN), Armées France, Ms. Alice RILEY, Institut des Hautes Études de Défense Nationale, Armées GCSP, Mr Gustav Lindström Germany, Colonel Walter SCHWEIZER, Bundesakademie für Sicherheitspolitik (BAKS), Berlin Germany, Mr. Conrad HÄßLER, Federal Foreign Office, Berlin Germany, Ms. Dorlies SANFTENBERG, zif, Berlin Greece, Major (INF) Fotios ARMPIS, Hellenic National Defence Directorate, MIL, Athens Greece, Ms Christina SIMANTIRAKI, Diplomatic Academy, MFA, Athens Hungary, Ms. Ivett Kornélia PUNCSÁK, Ministry of Defence, Defence Policy Department, Budapest Hungary, Prof. Ferenc GAZDAG, Head of Department of Security and Defence Policy, Budapest Italy, Capt (IT Navy). Cesare CIOCCA, centro alti studi per la difesa (CASD), ordförande Lithuania, Mr. Robertas BRUZILAS, Ministry of Foreign Affairs of Lithuania, Vilnius Luxembourg, Mr Jean-Claude MEYER, RP du Luxembourg, Représentation au COPS, Bruxelles Netherlands (the), Mr. Riccardo SCALAS, Netherlands Defence College, The Hague Netherlands (the), Mrs. Sabine MENGELBERG, Netherlands Defence Academy Poland, Mr. Ryszard SZPYRA, Assoc. Prof., the National Defence University, Warszawa Poland, Ms. Joanna KOZACZYNSKA, Academy of National Defence – MoD, Warsaw Portugal, Col (AF) Fernando FREIRE, defesa Portugal, Mr. Ângelo ARAÚJO, Ministry of Defence, National Defence Policy Directorate Romania, Capt. Sorin RUSA, International Activities Office, National Defence College, Bucharest Romania, Commander PhD Laurentiu ANGHELESCU, Director National Defence College, Bucharest Slovakia, Col. GS Pavel NEČAS, Vice-Rector for Research Armed Forces Academy of General Milan Slovenia, Mr. Vinko Vegić, Ph.D, Assistant to the Commander of the Doctrine, Ministry of Defence Spain, Capt (Navy) Pablo ESTRADA Madariaga Spain, Col Juan MORA TEBAS SP A, Centro Superior de Estudios de la Defensa Nacional (CESEDEN) Spain, Mrs Maria Luisa PASTOR, Centro Superior de Estudios de la Defensa Nacional (CESEDEN) Sweden, Mr. Bo Richard LUNDGREN, Head of Institute for National Defence and Security Policy Sweden, Mr. Ulf KULLIN, Swedish National Defence College (SNDC) Sweden, Ms Lina Frödin, Folke Bernadotte Academy, EU Training and Project Manager United Kingdom, Capt Paul LLOYD RN, Defence Academy of the UK, Director Advanced Command United Kingdom, Cdr RN Nigel MORTON, SO1 DS ADiv ACSC, Defence Academy of the UK United Kingdom, Permanent Representation to the EU, Brussels United Kingdom, Wg Cdr Michael Firth, EU Policy, UKMILREP Bilaga 4: Europe´s New Training Initiative for Civilian Crisis Management Austrian Study Center for Peace and Conflict Resolution (ASPR), Austria Crisis Management Center (CMC), Finland Centre for European Perspectives (CEP), Slovenia Danish Emergency Management Agency (DEMA), Denmark Das Berliner Zentrum für Internationale Friedenseinsätze (ZIF), Germany Ecole Nationale d’Administration (ENA), France Folke Bernadotte Academy (FBA), Sweden International Alert (IA), UK International Training and Civilian Crisis Management Centre (IT&CCMC), Hungary 72 Ministry of Foreign Affairs Romania Netherlands Institute of International Relations (Clingendael) Royal Institute for International Relations (Egmont), Belgium Sant’ Anna School of Advanced Studies (SSSUP), Italy Bilaga 5: Geneva Centre for the Democratic Control of Armed Forces, International Security Sector Advisory Team (Governing Board) Austria Belgium Canada Council of the European Union Estonia European Commission Finland France Germany Ireland Netherlands Norway OECD Slovakia Sweden Switzerland UN DPA UN DPKO UNDP United Kingdom Bilaga 6: Integrated Disarmament, Demobilisation and Reintegration Training Group African Centre for the Constructive Resolution of Disputes (ACCORD), Sydafrika Bonn International Center for Conversion (BICC), Tyskland Center for International Peace Operations (ZIF), Tyskland Center for Stabilization and Reconstruction Studies (CSRS), USA Centre for European Security Studies (CESS), Nederländerna Ecole de Maintien de la Paix (EMP), Mali Folke Bernadotte Academy (FBA), Sverige Geneva Centre for Security Policy (GCSP), Schweiz German Technical Cooperation (GTZ), Tyskland International Alert, Storbritannien Kofi Annan International Peacekeeping Training Centre (KAIPTC), Ghana Norwegian Defence International Centre (NODEFIC), Norge Pearson Peacekeeping Centre (PPC), Kanada Scuola Superiore Sant’Anna, Italien United Nations Institute for Training and Research (UNITAR) Observatör United Nations Inter-Agency Working Group on DDR 73 Bilaga 7: International Association of Peacekeeping Training Centres (Executive Committee) Ambassador Soad Shalaby, Cairo Centre for Training on Conflict Resolution in Africa (CCCPA) Brig Gen Abul Basher Imamuzzaman, Bangladesh Institute of Peace Support Operation Training (BIPSOT) Brig Robert Kibochi, International Peace Support Training Centre (IPSTC), Kenya Col Stephen T. Smith, US Army Peacekeeping and Stability Operations Institute Col. Farooque Choudhury, Integrated Training Services, UNDPKO Col. M K Bindal, Centre for United Nations Peacekeeping, India David Lightburn, Folke Bernadotte Academy, Sweden Frank Prendergast, Asst. Commissioner, Australian Federal Police Jonas Alberoth, Folke Bernadotte Academy, Sweden Petteri Taitto, Crisis Management Center, Finland Bilaga 8: International Forum for the Challenges of Peace Operations (Challenges Forumet) Svensk samordningsgrupp Folke Bernadotteakademin (ordförande och koordinator) Försvarshögskolan Försvarsmakten Kriminalvården Rikskriminalpolisen Övriga partnerorganisationer Armed Forces Joint Staff (i samarbete med Ministry of Foreign Affairs), Argentina Asia Pacific Civil-Military Centre of Excellence, Australien Cairo Centre for Conflict Resolution and Peacekeeping Training in Africa, Egypten Centre for Strategic Research of the Ministry of Foreign Affairs/National Police Force, Armed Forces/the University of Bilkent, Turkiet China Institute for International Strategic Studies/Ministry of National Defence, Kina Diplomatic Academy of the Russian Federation, Ryssland Foreign & Commonwealth Office/Ministry of Defence/Department for International Development, UK Institute for Security Studies, Sydafrika Jordan Institute of Diplomacy, Jordanien Ministry of Defence/Ministry of Foreign and European Affairs, Frankrike Ministry of Foreign Affairs, Japan National Defence College/Armed Forces, Ministry of Foreign Affairs/Ministry of Defence, Nigeria National Defence University/Ministry of Foreign Affairs/Ministry of Defence, Pakistan Pearson Peacekeeping Centre, Kanada United Service Institution of India, Indien United States Army Peacekeeping and Stability Operations Institute/United States Institute of Peace, USA Bilaga 9: International Stabilization and Peacebuilding Initiative Afrikanska unionen Australien Danmark Europeiska unionen Finland Frankrike Italien Japan Kanada Nederländerna Norge 74 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa Organization of American States Rumänien Schweiz Storbritannien Sverige Tyskland USA Världsbanken Bilaga 10: Internationell forskararbetsgrupp om fredsbevarande operationer Ana Arjona, Yale University Anders Nilsson, Uppsala universitet Cyrus Samii, Columbia University Desiree Nilsson, Uppsala universitet Donald Daniel, Georgetown University Elisabeth King, University of Toronto Eric Mvukiyehe, Columbia University Han Dorussen, Essex University Hanne Fjelde, Uppsala University Henri Boshoff, Institute for Security Studies, Pretoria Holger Schmidt, George Washington University Håvard Hegre, Peace Research Institute of Oslo Ingrid Samset, Columbia University & Chr. Michelsen Institute Ismene Gizelis, Essex University James Cockayne, International Peace Institute Johanna Söderström, Uppsala universitet Jonah Schulhofer-Wohl, Yale University Kyle Beardsley, Emory University Lisa Hultman, Försvarshögskolan Macartan Humphreys, Columbia University Mark Mullenbach, University of Arkansas Michael Gilligan, New York University Michael Lipson, Concordia University Nikolay Marinov, Yale University Page Fortna, Columbia University Robert Blair, Yale University Vincenzo Bove, University of London William Durch, Stimson Center Bilaga 11: Internationell forskararbetsgrupp om preventiv diplomati Bernd Beber, New York University David Cunningham, Iowa State University David Quinn, University of Maryland Douglas Gibler, University of Alabama Holger Schmidt, George Washington University Isak Svensson, Uppsala universitet Jacob Bercovitch, University of Canterbury Johanna Birnir, University of Maryland Jonathan Wilkenfeld, University of Maryland Karl DeRouen, University of Alabama Kyle Beardsley, Emory University 75 Megan Shannon, University of Mississippi Michael Gilligan, New York University Michael Lund, Woodrow Wilson International Center Molly Melin, Loyola University Pelin Eralp, University of Maryland Scott Gartner, University of California (Davis) Stephen Gent, University of North Carolina at Chapel Hill Theodore McLauchlin, University of Maryland Tobias Böhmelt, Swiss Federal Institute of Technology Victor Asal, State University of New York Bilaga 12: Internationell forskararbetsgrupp om säkerhetssektorreform Henri Boshoff, Institute for Security Studies, Pretoria Han Dorussen, Essex University William Durch, Stimson Center Timothy Edmunds, University of Bristol Robert Egnell, Swedish National Defence College Madeline England, Stimson Center Michael Gilligan, New York University Lauren Hutton, Institute for Security Studies, Pretoria Heiner Hänggi, Geneva Center for the Democratic Control of the Armed Forces Paul Jacksson, University of Birmingham Roy Licklider, Rutgers University Robert Muggah, Graduate Institute of International Studies, Geneva Martha Mutisi, African Center for the Constructie Resolution of Disputes Cyrus Samii, Columbia University Mark Sedra, Centre for International Governance Innovation Judy Smith-Höhn, Institute for Security Studies, Pretoria Sharon Wiharta, SIPRI Bilaga 13: Internationell forskararbetsgrupp om FN:s Säkerhetsrådsresolution 1325 Alexandra Scacco, New York University Angela Ndinga-Muvumba, ACCORD & Uppsala University Andrea Schneiker, University of Bremen Anita Schølset, Norwegian National Defense College Bernd Beber, New York University Dara Cohen, University of Minnesota – Twin Cities Elisabeth Wood, Yale University Eric Mvukiyehe, Columbia University Erik Melander, Uppsala University Henrik Urdal, Peace Research Institute Oslo Ismene Gizelis, University of Essex Jutta Joachim, University of Hannover Mary Caprioli, University of Minnesota – Duluth Mia Bloom, Penn State University Michael Gilligan, New York University Monica Duffy Toft, Harvard University Ragnhild Nordås, Peace Research Institute Oslo Susanne Alldén, Umeå University Torunn Tryggestad, Peace Research Institute Oslo 76 Bilaga 14: Internationell forskararbetsgrupp om rättsstatsuppbyggnad (RoL) Alix J. Boucher, National Defense University, Center for Complex Operations Amanda Perry Kessaris, SOAS, University of London Andreas Moberg, University of Gothenburg Anna Jonsson, University of Uppsala Elin Cohen, University of Washington Katrin Nyman Metcalf, Tallinn University of Technology Martin Krygier, University of New South Wales Per Bergling, University of Umeå Richard Zajac Sannerholm, Folke Bernadotte Academy Ronald Janse, Hague Institute for the Internationalisation of Law Veronica Taylor, Australian National University Bilaga 15: Det internationella rådet Arno Truger, Verkställande direktör, Peace Center Burg Schlaining Gareth Evans, President Emeritus, International Crisis Group (ICG) Jan Egeland, Direktör, Norwegian Institute of International Affairs (NUPI), Oslo Jean-Marie Guéhenno, f.d. undergeneralsekreterare för FN:s fredsbevarande operationer Michael Matthiessen, Geneve Nils Daag, Chef för Utrikesdepartementets säkerhetspolitiska enhet (UD-SP) Satish Nambiar, f. d. ordförande, United Services Institution of India/Centre for United Nations Peacekeeping, Delhi Soren Jessen-Petersen, f.d. SRSG och chef för UNMIK, Kosovo Stig Elvemar, Biträdande chef för Utrikesdepartementets säkerhetspolitiska enhet (UD-SP) William Durch, Forskare, Henry L. Stimson Center Bilaga 16: Internationellt referensnätverk för Konfliktförebyggandeprogrammet Andrea Bartoli, Center for International Conflict Resolution, John Hopkins University Angel Vidal, Independent Consultant, former Manager at the ILO’s International Training Center Anton Ivanov, Executive Director, FEWER Eurasia Bernd Papenkort, International consultant in leadership and organisational development, former senior military officer in NATO, Bosnia and Hercegovina Brian Bacon, President Oxford Leadership Academy Canan Gündüz, Senior Program Officer, International Alert, London Chetan Kumar, Leader of National Capacity Building for Conflict Prevention Project, UNDP Chris Coleman, Head of Policy Planning and Mediation Support Unit, UN Department of Political Affairs Chris Spies, Conflict transformation practitioner, Stellenbosch, South Africa Claudia Conjaerts, Head of the Management Unit of the Executive Director of the Employment Sector, ILO, Geneva David Hamburg, former President of the Carnegie Commission on Preventing Deadly Conflict Gay Rosenblum-Kumar, UN Department of Economic and Social Affairs (UNDESA) György Tatar, Head of Crisis Management Unit, EU Council Secretariat Irma Specht, Director, Transition International, Netherlands John Packer, Project Coordinator Conflict Prevention through Quiet Diplomacy, Ottawa Mari Fitzduff, Professor, Brandeis University, Boston and Belfast Mary Dwyer, President, Impact Solutions, Australia Nat Colletta, international consultant and expert on conflict, peace building and development, former manager of the World Bank’s Post Conflict Unit, USA Otto Sharmer, Massachusetts Institute of Technology, Boston Paul van Tongeren, Executive Director, Global Partnership for the Prevention of Armed Conflict, Utrecht Raymond Georis, former executive Director, Madariaga Foundation, Brussels 77 Sue Williams, Conflict transformation practitioner, Milton Keynes, England Svenja Korth, UN Staff College, Turin Vasu Gounden, President ACCORD, South Africa Vibeke Vindeløv, Professor, Faculty of Law, University of Copenhagen Bilaga 17: Mediation Support Network African Center for the Constructive Resolution of Disputes, Durban, South Africa (ACCORD) Berghof Foundation for Peace Support, Berlin, Germany Conciliation Resources, London, UK Crisis Management Initiative, Helsinki, Finland Folke Bernadotte Academy, Stockholm/Sandö, Sweden Centre for Humanitarian Dialogue, Geneva, Switzerland Initiative on Conflict Prevention through Quiet Diplomacy, Essex, UK Mediation Support Project, Bern, Switzerland (Swisspeace & CSS/ETH Zurich) UN Mediation Support Unit US Institute of Peace, Washington, US Center for Peace Mediation, European University Viadrina, Berlin, Germany West Africa Network for Peacebuilding, Accra, Ghana (WANEP) Bilaga 18: Nationella kontaktgruppen för säkerhetssektorreform Folke Bernadotteakademin Försvarshögskolan Försvarsmakten Rikskriminalpolisen Rikspolisstyrelsen Sida Bilaga 19: Nationella referensgruppen Anders Almén, Forskningsledare, Försvarsvärdering, Enheten för förvarsanalys, FOI Anders Bohman, Swedint Bengt-Åke Folkeson, Chef för PSO-avdelningen, SWEDINT, Försvarsmakten Birgitta Ekelund, Justitiedepartementet Carl-Johan Breitholtz, Domstolsverket Carl-Magnus Eriksson, Utrikesdepartementet Claes Nilsson, Totalförsvarets forskningsinstitut Gudrun Carlsson, Försvarsdepartementet Henrik Hammargren, Sida Henrik Nilsson, Utrikesdepartementet Inger Buxton, Utrikesdepartementet Jakob Hallgren, Utrikesdepartementet Jerker Svensson, Swedint Jonas Alberoth, Folke Bernadotteakademin, ordförande Jonas Lindgren, Kriminalvården Leo Lindqvist, Stf. chef för utlandssektionen, Rikskriminalpolisen Lillemor Henricsson, Rekryteringssamordnare, Folke Bernadotteakademin Lina Eliasson, Myndigheten för samhällskydd och beredskap Magnus Jacobson Silverryd, Försvarshögskolan Maria Åkerlund de Francisco, Utrikesdepartementet Mats Lundström, Försvarsdepartementet Peter Svensson, Utrikesdepartementet 78 Pia Övelius, Ämnesråd, Enheten för samordning av samhällets krisberedskap, Försvarsdepartementet Sara Ohlin, Tullverket Tiina Heino, Chef för Personalförsörjningsfunktionen, Folke Bernadotteakademin Bilaga 20: Nationella ämnes- och doktorandkonferenser Folke Bernadotteakademin Försvarshögskolan Göteborgs universitet Lunds universitet Umeå universitet Uppsala universitet Yale University Bilaga 21: Nationellt forum för erfarenhetshantering Folke Bernadotteakademin Försvarsmakten Kriminalvården Rikskriminalpolisen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Sida Bilaga 22: Nationellt råd för dialog och medling Anna Hällerman, Departementssekreterare, Enheten för Säkerhetspolitik, Utrikesdepartementet Eleonore Lind, Medlare och Samtalsterapeut Göran Bäckstrand, Forum for Konstruktiv Konflikthantering Henrik Hammargren, Chef, Enheten för Fred och Säkerhet, Sida Lena Sundh, Ambassadör för Konflikthantering, Utrikesdepartementet Marika Fahlén, Ambassadör och Särskild Rådgivare för Afrikas horn, Utrikesdepartementet Margareta Teke, konsult, Rokko Stig Zandrén, organisationskonsult, Ander & Lindström Partners Thomas Jordan, docent, Institutionen för Arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Tommi Teljosuo, Integrations- och Jämställdhetsdepartementet Åse Lunde, Lunde Risk Reduction Åsa Ranung, Folkhälsochef, Landstinget Sörmland, tjl Ragnar Ängeby, Ambassadör och Programchef, Folke Bernadotteakademin Anna Widepalm, Programhandläggare, Folke Bernadotteakademin Therese Jönsson, Programhandläggare, Folke Bernadotteakademin Hans Thorgren, Projektledare DDR, Folke Bernadotteakademin Bilaga 23: Nationellt samverkansforum för FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 Anna Sundén, Operation 1325 Anne-Christine Meyer, Rikskriminalpolisen Birgitta Ekelund, Justitiedepartementet Carola Tham, Utrikesdepartementet Charlotte Svensson, Försvarsdepartementet Gabriela Elroy, Folke Bernadotteakademin, Ordförande Isabelle Nilsson, Kvinna till Kvinna Linnea Ehrnst, Sida Louise Olsson, Folke Bernadotteakademin 79 Maja Herstad, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Martin Åhlin, Folke Bernadotteakademin Olof Ersgård, Rikskriminalpolisen Petra Tötterman Andorff, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Sofia Dohmen, Sida Bilaga 24: Nationellt samverkansforum för utbildningsfrågor Birgitta Ekelund, Justitiedepartementet Birgitta Liljedahl, Totalförsvarets forskningsinstitut Björn Johansson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Carl-Johan Breitholtz, Domstolsverket Fredrik Müller-Hansen, Folk och Försvar Henrik Wallérius, Försvarsmaktens högkvarter Jacques Mwepu, Kriminalvårdsverket Jerker Svensson, SWEDINT Lena Bartholdson, Folk och Försvar Lena Larsson, Folke Bernadotteakademin, Ordförande Maja Edfast, Sida Partnership Forum Marianne Thorén, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Mats Ljungwald, Rikskriminalpolisen Pernilla Trägårdh, Sida Peter Svensson, Utrikesdepartementet Sofia Hedlund, Folke Bernadotteakademin, Sammankallande/Sekreterare Thomas Klementsson, Försvarshögskolan Urban Nordmark, Tullverket Bilaga 25: Program- och Verksamhetsrådet (tillika insynsråd) utsett av regeringen Anders Nordström, generaldirektör, Sida (lämnade rådet p.g.a. byte av befattning under 2010) Christer Zettergren, generalsekreterare, Röda Korset (lämnat rådet p.g.a. byte av befattning under 2010) Elisabeth Dahlin, generalsekreterare, Rädda Barnen Elisabeth Lundgren, generalsekreterare, Kristna Fredsrörelsen Gunnel Gustafsson, direktör, professor em, Nordisk Forskningsråd/Umeå Universitet Helena Lindberg, generaldirektör, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Henrik Landerholm, generaldirektör, Folke Bernadotteakademin, ordförande Håkan Jevrell, statssekreterare, Försvarsdepartementet Joakim Stymne, statssekreterare, Utrikesdepartementet Lars Nylén, generaldirektör, Kriminalvården Magnus Graner, statssekreterare, Justitiedepartementet Mats Ericson, professor, rektor, Försvarshögskolan (lämnat rådet p.g.a. byte av befattning under 2010) Sverker Göranson, överbefälhavare, Försvarsmakten Therese Mattsson, rikskriminalchef, Rikspolisstyrelsen (lämnat rådet p.g.a. byte av befattning under 2010) Bilaga 26: Referensgruppen för Fredsmiljonen Joel Ahlberg, Folke Bernadotteakademin, sekreterare och föredragande Johanna Johansson, Tidningskompaniet Maria Bergqvist, Forum Syd Olof Frensborg, Ipsos Sverige AB, ordförande Thomas Söderman, Röda Korset Ulla Norgren, Folkpartiet Medelpad 80 Bilaga 27: Regionalt nätverk för internationell kris-, katastrof- och konflikthantering 5i12-rörelsen Anders Bergman, Härnösand, Ordförande internationella klubben/5i12 Folke Bernadotteakademin, Sandö Jonas Alberoth, stf Generaldirektör Inger Näslund, Ekonomichef Hola Folkhögskola, Nyland Thomas Öberg, Rektor Härnösands kommun Fred Nilsson, Kommunalråd Iris Hundskolan AB, Sollefteå Michael Eriksson, VD Kramfors kommun Michael Melander, Kommunalråd Ulf Breitholtz, Utvecklingschef Peter Carlstedt, Kommunchef Landstinget Västernorrland, Härnösand Mats Jonsson, Beredskapschef LänsTekniskt Centrum Kramfors Lars Holmberg, VD Länsstyrelsen, Härnösand Bo Källstrand, Landshövding Polishögskolan, Umeå Lars-Erik Lauritz, Föreståndare Power House, Kramfors Göran Mellander, Utvecklingschef Räddningsgymnasiet, Sandö Per-Olof Löfqvist, Rektor Arne Hedberg, Lärare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Sandö Gunnar Sandmark, t f Verksamhetschef Sida Civil Society Centre, Härnösand Lena Blomstrand, Teamchef Svenska Kyrkans Kriscentrum, Härnösand Per Mossegård, Samordnare Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, Umeå Birgitta Liljedahl, Forskare Totalförsvarets skyddscentrum, Umeå Toni Dufvenberg, Tjf Chef civil utb Umeå Universitet Jan Engberg, Universitetslektor 81 Bilaga 28 Samtliga befattningar som akademin sekunderade 2010 Insats och befattning21 (antalet personer inom parentes) Afghanistan – EUPOL (4) Deputy Senior Mission Security Officer Rule of Law Advisor Senior Liasion Officer, IPCB Senior Reporting Officer Afghanistan - EUSR (1) Political Advisor Bryssel – EULEX Kosovo (1) Political and Communication officer Bryssel – EUMM Georgia (1) HR & Administration Officer, BSE Bryssel - EUPOL Afghanistan (1) Analyses/Reporting adviser Bryssel – EUSR Centralasien (1) Political Advisor DR Kongo - EUPOL (1) Civilian Justice Expert Georgien – EUMM (17) Capacity Enhancement Officer Field Office Chief 12 Monitors Reporting and Information Officer 2 Reporting Officer Georgien – EUSR Border Support Team (BST) (2) EU Police Liaison Officer Team Leader Irak – EUJUST LEX (2) Deputy Head of Mission Head of Office, Erbil 21 Befattningsbenämningarna är respektive organisations, av den anledningen förekommer olika stavningar. 82 Kosovo – EULEX (10) Deputy Head of EU Office Criminal Intelligence Head of the PPIO/Senior Spokesperson Head of Training and Best Practice Liaison Officer Project Officer 2 Reporting Officer Situation Centre Operations Officer Trainer WSU Finance and Accounts Officer Moldavien/Ukraina - EUBAM (1) Trust Officer OPT – EUPOL COPPS (1) Political Advisor Azerbajdzjan- OSSE (1) Head, Economic and Environmental Unit Bosnien och Hercegovina – OSSE (2) Head of Field Office Junior Professional Officer FYROM – OSSE (1) Chief Monitoring Unit Kirgizistan – OSSE (1) Head of Office Kosovo – OSSE (4) Director, Regional Center Human Dimension Officer Human Rights Adviser Senior Communities Policy Advisor Moldavien - OSSE (1) Junior Professional Officer Tadzjikistan - OSSE (1) Gender and Anti-Trafficking Officer Wien – OSSE (1) Policy Support Officer 83 OPT – TIPH (10) Deputy/Head of Logistics and Administration Legal Adviser Medical Officer 5 Monitors Nurse Press and Information Officer DR Kongo MONUSCO (12) 10 Civilian Observers Civilian Observer/Senior Civilan Observer Civilian Ovserver/Senior Swede Afghanistan – PRT (3) Senior Political adviser/First Secretary Political adviser/Second Secretary Coordinator/Second Secretary Afghanistan - NATO (1) Stabilization officer Svenska Ambassaden i Monrovia - NKSSR (1) SSR-Coordinator/First Secretary EuroFaculty Project in Pskov - CBSS (1) Head of the International Expert Group Summa utsänd sekunderad personal från Folke Bernadotteakademin 2010-12-01: 83 stycken, varav 36 kvinnor & 47 män. 84 85
© Copyright 2024