HANDLINGSPLAN 2014-2016 & VERKSAMHETSPLAN 2014 SAHLGRENSKA AKADEMIN DATUM: 2013-10-18 VERSION: 2013-10-18 AVSÄNDARE: Dekanus Olle Larkö och Prodekanus Eric Hanse KONTAKTPERSON: För forskning: Sven Enerbäck För forskarutbildning: Kristoffer Hellstrand För grundutbildning: Kerstin Nilsson För samverkan: Maria Anvret FORSKNING SOM PÅVERKAR Högklassig forskning och forskarutbildning Sahlgrenska akademin har goda förutsättningar att bedriva framgångsrik forskning. Dessa innefattar en nära samverkan med offentlig sjukvård och tandvård, tillgång till unika patientregister, en lång tradition av framgångsrik klinisk och grundvetenskaplig medicinsk forskning, en gemensam infrastruktur (Core facilities) av hög nationell klass, ett välutvecklat forskningssamarbete mellan kliniska och prekliniska enheter och en väl fungerande forskarutbildning. Akademin har dock under de senaste decennierna erfarit en nedgång av forskningsmedel erhållna i nationell och internationell konkurrens. Som exempel kan nämnas att akademins andel av Vetenskapsrådets (VR) projektmedel till svenska medicinska lärosäten har minskat från ca 20% till under 15% under den senaste 15-årsperioden. Trots att denna nedåtgående trend tycks ha brutits under de senaste 2-3 åren ser akademin det som en av sina viktigaste uppgifter att verka för att ytterligare höja kvaliteten på akademins forskning, och därmed öka dess konkurrenskraft nationellt och internationellt. Därtill har akademin, liksom andra lärosäten i landet, haft svårt att locka personer med medicinsk grundutbildning att välja en karriär som forskare i prekliniskt eller kliniskt ämne. Ett övergripande mål för akademins verksamhet under kommande år är därför att dessa negativa trender skall brytas. Vi vill genomföra åtgärder som på kort och längre sikt gynnar högklassig medicinsk och hälsovetenskaplig forskning. Vi vill öka intresset för forskning och forskarutbildning bland studenter på akademins professionsutbildningar, vilket på sikt kommer att gagna inte bara Sahlgrenska akademin utan också sjukvården, regionen och näringslivet. Nedanstående visionsdokument fokuserar särskilt på betydelsen av vetenskapliga miljöer, intern och extern rekrytering, resursanvändning och yngre forskares villkor. Vårt mål för perioden 2014 – 2016 – detta vill vi uppnå 1. Starka, kompletta och ämnesbaserade enheter, vid vilka bedrivs både undervisning och högklassig forskning (”kompletta miljöer”) och som har förutsättningar att externrekrytera forskare liksom att locka studenter inom Sahlgrenska akademins professionsutbildningar att välja forskarbanan. 2. Konkurrensneutralitet mellan akademins enheter vad avser bl a hyresvillkor med målet att möjliggöra för forskare med anställning vid olika avdelningar och institutioner att samlokalisera sig, härvid formerande starka forskningsmiljöer. 3. Ökad extern och intern rekrytering av framgångsrika forskare, särskilt beaktande behovet av professionsutbildade lärare. 4. Tydligare allokering av fakultets- och ALF/TUA-resurser till högkvalitativ forskning. 5. Fler huvudmän för projektanslag som söks i nationell och internationell konkurrens (såsom medel från VR, Cancerfonden, Hjärt-Lung-fonden, Hjärnfonden, Söderbergska stiftelserna, SSF, KAW, NIH, EU m.m.). 2 (16) 6. Stöd till framgångsrika yngre forskare, inklusive att befrämja deras internationella utbyte. 7. Förstärkt forskning inom ämnesområdet Hållbar utveckling. 8. Tydliggöra och underlätta karriärvägar inom akademin och inom universitetssjukhuset. Vår handlingsplan för perioden 2014-2016 – så tänker vi göra Ad 1-2. Sahlgrenska akademins grundtanke för hur forskning och utbildning bör organiseras överensstämmer med den som formuleras i Göteborgs universitets Vision 2020, dvs att verksamheten bör bedrivas i ämnesmässigt sammanhållna enheter, s k kompletta miljöer med både forskning, forskarutbildning och grundutbildning. Vid sidan om att bygga upp starka kompletta miljöer vill akademin utvärdera möjligheten att tillskapa forskningscentra med inriktning på spetsforskning inom ett visst forskningsområde. De olika villkor som för närvarande gäller vad avser t ex hyressättning för forskningslaboratorier och möjlighet att finansiera forskningen med ALF-medel riskerar dock att missgynna vissa forskningsämnen; konkurrensneutralitet vad avser bl a hyressättning mellan akademins enheter är därför angeläget, och av särskild vikt för att medge etablering av translationellt präglade forskningsmiljöer. Det är viktigt att tillskapandet av forskningsmiljöer är i linje med idén om kompletta miljöer, dvs att det inte leder till ett åtskiljande av forskning från utbildning. Det naturliga bör således vara att forskare som är fysiskt lokaliserade till sådana centra har sin anställning vid en ämnesenhet inom vars grundutbildning de och deras doktorander kan medverka, så att dessa forskares karriärväg mot ämnesexpertis inte äventyras. Ett aktuellt och framgångsrikt exempel på en sådan miljö är Sahlgrenska Cancer Center (SCC), beläget på medicinareberget, som invigdes 2010 och som innefattar ett tiotal forskargrupper. SCC är resultatet av ett samarbete mellan Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Medi-SAM, Hälso-SAM); dess struktur kan ses som förebild för hur motsvarande enheter framgent kan organiseras. Ad 3. I RED10-utvärderingen påpekas att Sahlgrenska akademin i alltför låg omfattning har rekryterat lärare utanför det egna lärosätet. Externa rekryteringar är viktiga för att skapa framgångsrika vetenskapliga miljöer och är en långsiktig investering, som vid sidan om att vitalisera forskning också genererar intäkter. Akademin vill verka för ökad extern rekrytering, i första hand inriktad mot forskare i en tidig och produktiv fas som är eller förväntas bli huvudmän för nationella och internationella projektanslag. För att uppnå detta mål vill akademin framgent överväga att utlysa tjänster med bredare ämnesbeteckningar med ledning av de forskningsämnen som förtecknas av Högskoleverket. Härigenom förväntas ett större antal sökande per tjänst, vilket torde minska graden av intern rekrytering. Vid tjänstetillsättningar – liksom i samband med befordringsärenden – vill akademin fästa större avseende vid huruvida en kandidat uppbär eller kan förväntas erövra forskningsanslag i nationell konkurrens. 3 (16) Forskning, forskarutbildning och grundutbildning på våra professionsprogram bör i hög utsträckning bedrivas av professionsutbildade lärare. För merparten av Sahlgrenska akademins utbildningsprogram är detta behov väl tillgodosett; som exempel kan nämnas vårdvetenskap, där ansvar för grundutbildning, forskarutbildning och forskning framgångsrikt bärs upp av sjuksköterskeutbildade lärare. Under de senaste decennierna har emellertid andelen läkarutbildade lärare vid akademins prekliniska enheter tydligt minskat. Behovet av läkare i preklinisk grundutbildning kommer att öka med anledning av akademins ökade uppdrag för läkarutbildning. Sahlgrenska akademin vill därför utöka programmet för kombinerad forskar- och lärarutbildning (”medicinsk basvetenskap”) som i första hand vänder sig till forskningsintresserade med läkarutbildning. Ad 5. Antalet huvudmän för forskningsanslag erhållna i nationell och internationell konkurrens vid Sahlgrenska akademin torde återspegla forskningens kvalité, och åtgärder som stärker högklassig forskning generar därför med stor sannolikhet fler huvudmän för sådana medel. Utöver de åtgärder som angivits ovan och nedan vill akademin i sitt samarbete med Hälso-SAM, Medi-SAM, Odont-SAM, Kom-SAM och Vård-SAM verka för att forskningsmedel i än högre grad än tidigare tilldelas forskare som är eller förväntas bli konkurrenskraftiga för nationella anslag. Ad. 6. En viktig åtgärd för akademins återväxt är att tillvarata de unga forskarbegåvningar som utbildats vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska akademin. Akademin avser att genomföra riktade åtgärder för att identifiera och stödja lovande unga forskare. En av de viktigaste av dessa åtgärder är att skapa karriärvägar för framgångsrika unga forskare. Frågan om karriärvägar är avhängig den tjänstestruktur som kommer att vara förhärskande vid GU, och därför ännu svår att överblicka. SA vill i detta sammanhang ge uttryck för åsikten att forskningen bäst tjänas av konkurrensutsatta tjänster på varje nivå i forskarkarriären, snarare än av en tjänstestruktur som möjliggör befordran på individuella meriter. Internationell forskningserfarenhet är en betydelsefull del av yngre forskares vidareutbildning och meritering. Sahlgrenska akademin önskar förstärka forskningens internationalisering med tonvikt på den postdoktorala fasen genom att (1) underlätta post dok-vistelse vid utländska lärosäten och (2) ge riktat stöd till unga forskare som önskar återvända till Sahlgrenska akademin efter genomförd postdoktoral utbildning utomlands (3) uppmuntra forskargrupper att rekrytera utländska post-docs. Ad. 7. Utlysa en professur inom ämnesområdet Hållbar utveckling. Vår verksamhetsplan för 2014 – så tänker vi göra Under det kommande året avser Sahlgrenska akademin, i enlighet med ovan uppställda långsiktiga mål, att: (1) utvärdera och i förekommande fall implementera förslag från en av akademistyrelsen utsedd arbetsgrupp (Reformklubben) avseende bland annat ökad kollegialt inflytande, förändrad institutionsindelning, fördelning av fakultetsanslaget och organisation av Core facilities. 4 (16) (2) presentera ett förslag på ämnen och ämnesföreträdare vid Sahlgrenska akademin; (3) tillämpa bredare ämnesbeteckningar för utlysta tjänster; (4) bibehålla volymen av akademins forskarutbildning; (5) föra diskussioner med Hälso-SAM, Medi-SAM, Odont-SAM, Kom-SAM och Vård-SAM om tydligare allokering av medel till konkurrenskraftig forskning; och (6) införa en administrativ stödstruktur för för internationella utbyten (”International Office”). (7) Göra en översyn av akademigemensamma riktade strategiska och infrastrukturella satsningar inklusive dem som omfattas av Core facilities. Så följer vi upp och återkopplar Ansvar för uppföljning av angivna mål åvilar dekanus, prodekanus och vicedekaner. Uppföljning görs kontinuerligt vid s k vicedekanmöten och redovisas för akademistyrelsen liksom vid fakultetsdialoger. Ovan angivna vision kommer att bli föremål för kollegial diskussion vid allmänt utlysta fakultetsmöten. 5 (16) Forskarutbildning Vårt mål för perioden 2014 – 2016 Utbildning på forskarnivå Akademin skall även fortsättningsvis vara attraktiv för forskningsintresserade studenter från Sverige och andra länder. Utbildning på forskarnivå skall ge förutsättningar för god nationell och internationell anställningsbarhet inom och utanför akademin. Samarbetet med sjukvården bör fördjupas, bland annat genom inrättande av en forskarskola i experimentell medicin. Vår handlingsplan för perioden 2014 - 2016 Utbildning på forskarnivå Samarbeta med andra medicinska fakulteter för att underlätta för doktorander att delta i forskarutbildningskurser vid andra lärosäten. Bevaka förutsättningar och utfall beträffande antagning av doktorander med extern anställning. Öka graden av internationalisering, bl a genom utbildningar som baseras på gemensam doktorsexamen (joint degrees och double degrees) samt tydlig information till doktorander om möjligheter till internationella utbyten på doktorand- och postdocnivå. Vår verksamhetsplan för 2014 Utbildning på forskarnivå Fortsatt utveckling av akademins hemsida för doktorander. Analys av utbildningen på forskarnivå i samarbete med den universitetsgemensamma enheten för analys och utvärdering, särskilt avseende rekrytering, genomströmning och försörjning liksom anställning efter genomgången doktorsexamen. Uppföljning och utvärdering av de fakultets- och disciplinöverskridande kurser som fått bidrag. Bevaka och utvärdera utveckling och implementering av den universitetsgemensamma individuella studieplanen (ISP). Verka för att bättre organisatoriska förutsättningar skapas som underlättar för joint degree och double degree inom forskarutbildningen. Verka för inrättandet av en forskarskola i experimentell medicin för sjukvårdsanställda i samarbete med sjukvårdens forskningsenhet. 6 (16) UTBILDNING SOM FÖRNYAR Göteborgs universitets utbildningsutbud ska bejaka internationell profil, bredd och spets, program och fristående kurser liksom livslångt lärande. Universitetet betonar betydelsen av samhällsengagemang och ansvar och att möta kunskapsbehov i samhället. Därtill prioriteras internationell profil och pedagogisk excellens. Sahlgrenska akademins huvudsakliga utbildningsutbud utgörs av professionsutbildningar, vilka bedrivs på grundnivå och eller på avancerad nivå. De bidrar starkt till Göteborgs universitets Vision 2020 avseende samhällsansvar och engagemang eftersom de är utomordentligt centrala för att befolkningen fortsatt ska kunna erbjudas en väl fungerande hälso- och sjukvård och tandvård. Sahlgrenska akademins bidrag till att Göteborgs universitet ska nå Visionen 2020 sker genom att fokusera på och utveckla professionsutbildningarna och stärka de internationella masterprogrammen. Följande fokusområden proriteras inom Sahlgrenska akademins utbildningsprogram under 2014 – 2016: Hållbar utveckling Innovation och entreprenörskap Internationalisering Interprofessionellt lärande Mänskliga rättigheter Pedagogisk utveckling Vårt mål för perioden 2014 – 2016 – detta vill vi uppnå Sambandet mellan hälsa/ohälsa och miljö, livsvillkor och ekonomi i globalt perspektiv samt förutsättningar för en positiv utveckling mot ökad hälsa och välbefinnande liksom val av material och metoder, relaterat till framtida yrkesutövning är inkluderade i utbildningsprogrammen. Betydelsen av nyttiggörande, innovation och entreprenörskap är tydliggjort inom utbildningsprogrammen. Utbildning inom innovation och entreprenörskap utgör en fakultetsövergripande resurs och tillgängligheten ska stärkas inom akademin. Utbildningsprogrammen har en internationell prägel. Genom internationaliseringsarbetet, bl a genom studentutbyte, når studenter ny kunskap om det egna området samt förståelse för egen kunskapsbildning och andra kulturer samt färdighet i de processer som ingår i det globala kunskapsbyggandet. För att förbereda studenter för de krav som kommande arbetsliv ställer avseende att bedriva säker, högkvalitativ, tillgänglig, patient/personcentrerad vård/tandvård sätter interprofessionellt lärande sin prägel på utbildningsprogrammen. 7 (16) Kunskapsinhämtande om mänskliga rättigheter och rätt till hälsa ingår i utbildningsprogrammen för att studenter i kommande yrkesfunktion ska kunna stärka den enskildes rätt till hälsa, och bedriva en god vård och omsorg i det samhälle de verkar. Undervisningen kännetecknas av hög kvalitet och utvecklas i takt med aktuell högskolepedagogisk och ämnesdidaktisk forskning. Vår handlingsplan för perioden 2014 – 2016 – så tänker vi göra Fortsätta arbetet med att precisera kompetens och kunskapsmål för hållbar utveckling och integrera dem i utbildningsprogrammen. Utveckling sker genom samverkan över programgränser och genom att stimulera ansvariga för hållbar utveckling inom utbildningskommittéerna att genom nya pedagogiska infallsvinklar möjliggöra utveckling inom området i programmen. Utveckla området innovation och entreprenörskap genom olika anpassade utbildnings- och motivationsinsatser. Såväl innehållsaspekter i innovation och entreprenörskap som metodik och handledning planeras för implementering i utbildningsprogrammen. Därtill utvecklas och samordnas spetskompetens inom innovation och entreprenörskap inom livsvetenskaperna i samarbete med universitetsövergripande initiativen kring kunskapshantering samt nyttiggörande. Fortsätta utveckla internationaliseringsarbetet genom att arbeta med handlingsplaner för mobilitet bland studenter och lärare. Inventera och utveckla kurser som belyser internationella förhållanden, liksom kurser som ges på engelska. Samverka mellan program för att få hållbara och starka avtal med partneruniversitet. Skapa en administrativ stödstruktur på fakultetsnivå som arbetar för internationalisering utifrån ett helhetsperspektiv. Utveckla lärandemål i utbildnings- och kursplaner i relation till interprofessionellt lärande. Fortsatt identifiera koalitioner mellan utbildningsprogram liksom campusförlagda interprofessionella läraktiviteter. Sluta samarbetsavtal med aktörer inom tandvård och hälso- och sjukvård för att möjliggöra interprofessionellt lärande under verksamhetsförlagd utbildning (verksamhetsintegrerat lärande). Formulera lärandemål för kunskap, färdighet och förmåga relaterat till mänskliga rättigheter i kurser inom programmen samt utveckla läraktiviteter och examinationer i relation till målen. Utveckla och implementera en incitamentsstruktur för pedagogisk forskning och pedagogiska karriärvägar. Vårt mål för 2014 – detta vill vi uppnå Krav på kompetens, kunskap, färdighet och förhållningssätt avseende hållbar utveckling (såväl ekologisk, social som ekonomisk) är identifierade i alla utbildningsprogram. 8 (16) Utbildnings- och marknadsföringsinsatser riktade till studenter/doktorander och lärare/forskare för frågor som rör nyttiggörande av kunskap och forskning inom huvudområde/forskningsfält har genomförts. Nå de mål som finns för 2013 i programmens handlingsplaner för internationalisering. Tydlig stödstruktur för internationalisering finns. Fastställda lärandemål för interprofessionellt lärande återfinns i ökat antal program. Koalitioner mellan utbildningsprogram har identifierats och gemensamma läraktiviteter och examinationer för studenterna har realiserats. Undervisning om mänskliga rättigheter genomförs inom ett ökat antal program och i ökande omfattning. Pedagogisk forskning publicerad i vetenskaplig tidskrift erhåller incitament. Vår verksamhetsplan för 2014 – så tänker vi göra Institutionernas utbildningskommittéer har fortsatt ansvar för att interprofessionellt lärande, mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och internationalisering inkorporeras i utbildningarna. Avdelningen för innovation och entreprenörskap har tillsammans med ansvariga för programmen ansvar för att innovation och entreprenörskap utvecklas inom programmen. Samordningsgruppen för hållbar utveckling inom Sahlgrenska akademin och ansvariga inom utbildnings/programkommittéerna fortsätter att diskuterar liksom att preciserar kompetens, kunskaps- och färdighetsmål för hållbar utveckling. ”Verktygslåda” för hållbar utveckling är klar att användas. Anpassat stöd för programansvariga att utveckla innovation och entreprenörskap i relation till huvudområde erbjuds, likaså tas fortsatta kontakter för att öka samarbete mellan programstudenter inom innovation och entreprenörskap och forskare för att nyttiggöra kunskap. Programmen genomför planerade aktiviteter angivna i handlingsplaner för internationalisering. Stödstrukturen för internationalisering implementeras. Utveckla lärandemål i utbildnings- och kursplaner, skapa ett ökat antal läraktiviteter och examinationer som stöd för interprofessionellt lärande. Mål, läraktiviteter och examinationer utvecklas för mänskliga rättigheter i utbildningsprogrammen. Incitament för att stimulera pedagogisk forskning inom Sahlgrenska akademin skapas och kriterier för bedömning tas fram. 9 (16) Så följer vi upp och återkopplar Uppföljning inom samtliga fokusområden sker via dialog med ordförande i respektive utbildnings/programkommitté (UK/PK) inom ramen för Sahlgrenska akademins utbildningsråd (UR). 10 (16) SAMVERKAN SOM UTVECKLAR Långsiktiga externa relationer är av avgörande betydelse för SAs alla verksamheter. Vi vill fortsätta att fördjupa samverkan med hälso- och sjukvården, forskarsamhället och näringslivet både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. En viktig komponent i detta arbete är att synliggöra, stimulera kunskapsutbyte och nyttiggörande av SAs verksamheter. Vårt mål för perioden 2014 – 2016 – detta vill vi uppnå Utvecklat ansvar för kunskapsutnyttjande • Sahlgrenska akademin ska stärka möjligheterna för nyttiggörande av utbildning, forskning och innovation inom hälsovetenskaperna regionalt, nationellt och internationellt Sahlgrenska akademi ska aktivt verka för att utveckla ökat samarbete med såväl organisationer inom sjukvård och tandvård som andra organisationer för att stärka tvärvetenskaplig hälsovetenskaplig forskning Sahlgrenska akademin ska vara en aktiv part i uppbyggnaden av ett västsvenskt Life Science-kluster Sahlgrenska akademin ska stärka sitt deltagande i Life Science fora nationellt och internationellt Betydelsen av utbildning inom innovation och entreprenörskap ska bli tydlig och ingå i 50% av utbildningsprogrammen Stärkt kunskapsutbyte • Sahlgrenska akademin ska verka för ett ökat antal adjungerade lärare från sjukvården, inte minst utanför Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Västra Götalandsregionen och Region Halland • Tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset verka för vidareutbildning (bl.a. s.k. ”Continuous Medical Education”) för professionsutbildade inom Hälso- och Sjukvård • Sahlgrenska akademin ska stimulera samarbetet med Västra Götalandsregionen, Region Halland, Chalmers och näringslivet Sahlgrenska akademin ska verka för att vidmakthålla och stärka den tvärvetenskapliga hälsovetenskapliga forskningen Sahlgrenska akademin ska föra en nära dialog med övriga fakulteter på Göteborgs universitet och med Chalmers för att bygga en akademisk plattform för Life Science Sahlgrenska akademin ska vara en part i den nationella Life Science agendan för kunskapsutbyte 11 (16) Stärka den internationella samverkan genom att underlätta internationella utbyten för studenter, doktorander, postdocs, lärare och forskare Ökad forskningsdialog • Sahlgrenska akademin ska möjliggöra förutsättningar för en aktiv fundraising som bygger på ett långsiktigt relationsbyggande Strategiska företagsinteraktioner ska byggas inom hälsovetenskap och Life Science vilka ska generera förutsättningar för kreativt forskning i regionen Sahlgrenska akademin ska vara en naturlig part i planering och genomförande av aktiviteter som sker i regionen inom såväl Life Science som inom hälsovetenskaplig forskning i vid bemärkelse Vår handlingsplan för perioden 2014 - 2016 – så tänker vi göra Utvecklat ansvar för kunskapsutnyttjande • Lärare vid Sahlgrenska akademin erbjuds utbildning i den metodik och pedagogik som ryms inom innovation och entreprenörskap Entreprenörskapsutbildning implementeras i utbildningsprogrammen Sahlgrenska akademin är drivande i förverkligandet av en kreativ forskningskultur inom hälsovetenskap regionalt och nationellt Stärkt kunskapsutbyte • Aktiv dialog med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen och Region Halland för att täcka behovet av adjungerade lärare i sjukvården i relation till det ökade undervisningsuppdraget Föreslå ytterligare stärkt samverkan i Hälso-SAM, Medi-SAM, Odont-SAM, KOM-SAM och Vård-SAM genom tätare kontakter och ännu bättre samarbete mellan organisationerna Gemensamt med andra fakulteter på Göteborgs universitet och med Chalmers skriva fram en akademisk plattform inom Life Science Vara aktiv i regionala och nationella hälsovetenskapliga fora för kunskapsutbyte och verka för vidareutbildning av professionsutbildade inom Hälso- och sjukvård. Ökad forskningsdialog • Plan över process och potentiella intressenter tas fram Generera förutsättningar för en aktiv fundraising. Initiera strategiska företagsinteraktioner. 12 (16) Utveckla nya och befintliga arenor för dialog och samverkan, till exempel Niclas Sahlgrens Vänner och Almedalsveckan Föra en nära dialog med övriga offentliga och privata aktörer som rör planering och genomförande av aktiviteter inom forskning som rör akademins discipliner Vårt mål för 2014 – detta vill vi uppnå Under 2014 ska samtliga ovan beskrivna aktiviteter ha initierats. Vår verksamhetsplan för 2014 – så tänker vi göra • Handledning av mastersuppsatser vid Sahlgrenska akademin utvecklas så att de kan inrymma innovation och entreprenörskapsfrågor • Utarbeta en plan för fundraisingarbetet vid Sahlgrenska akademin Etablera Niclas Sahlgrens Vänner som ett forum för dialog och kunskapsutbyte • Adjungera Sahlgrenska Universitetssjukhusets FOU-direktör till Sahlgrenska akademins forskningsråd Initiera och fortsätta dialoger transparent med övriga parter regionalt, nationellt och internationellt Ha löpande information från senior rådgivare och koordinator för Life Science till akademistyrelsen. Löpande informera akademistyrelsen om forskningsaktiviteter och resultat inom centrumbildingar kopplade till akademin. Ha en närmare koordinering av Life Science aktiviteter inom Sahlgrenska akademin Så följer vi upp och återkopplar Uppföljning kommer att ske via dialog med dekanus, vicedekaner, senior rådgivare och koordinator för Life Science och redovisning i akademistyrelsen och vid öppna fakultetsmöten. 13 (16) ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR I Sahlgrenska akademins arbetsmiljöarbete för anställda och studenter ingår såväl den fysiska och psykosociala arbetsmiljön som arbetet för en ökad jämställdhet och likabehandling. För att nå målen i Vision 2020 och skapa en arbetsmiljö som inspirerar vill vi under perioden fokusera på att utveckla samverkan såväl internt som externt, främja en god arbetsmiljö för anställda och studenter, arbeta för en jämnare könsfördelning samt ge möjlighet till ökad kunskap och medvetenhet inom området. Vårt mål för perioden 2014 – 2016 – detta vill vi uppnå En socialt hållbar miljö Öka jämställdheten mellan kvinnor och män Öka medvetenheten om likabehandling bland anställda och studenter och tillämpa nolltolerans vid diskriminering och trakasserier Aktivt ledar- och medarbetarskap Stärka medarbetares och studenters delaktighet vid akademin En lärande organisation Öka den interna och externa samverkan som ett led i att stärka den gemensamma arbetsmiljön Kvalitetsdriven arbetsmiljö Främja en god arbetsmiljö för alla medarbetare Främja en god studiemiljö för studenter och doktorander Vår handlingsplan för perioden 2014 – 2016 – så tänker vi göra En socialt hållbar miljö Genomföra ett projekt för att öka andelen nyrekryterade kvinnliga professorer så att de senast 2015 utgör 40 % Fortsätta arbetet enligt den av rektor beslutade handlingsplanen för jämnare könsfördelning bland adjungerade professorer Genomföra seminarier/kurser för såväl medarbetare som studenter om mänskliga rättigheter, demokratifrågor, mångkultur, likabehandling, upplevelser av trakasserier och diskriminering samt kränkande särbehandling Aktivt ledar- och medarbetarskap Verka för en konstruktiv dialog mellan kollegiala instanserna och ledning på alla nivåer vid Sahlgrenska akademin 14 (16) En lärande organisation Etablera nya och utveckla befintliga nätverk med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen och Folktandvården Öka anställdas och studenters medvetenhet om internationella möjligheter inom ramen för anställningen/studierna Utveckla våra digitala kommunikationskanaler och tillhandahålla ett kvalitetssäkrat internt kommunikationsflöde Kvalitetsdriven arbetsmiljö Använda arbetsmiljöundersökningar som utgångspunkt för att driva aktuella arbetsmiljöfrågor Årlig uppföljning av Previas och Akademihälsans årsrapporter med speciellt fokus på indikationer på stress hos medarbetare och studenter I samverkan med programkommittéer förbättra studenternas fysiska arbetsmiljö på Campus och under verksamhetsförlagd undervisning Vårt mål för 2014 – detta vill vi uppnå Under 2014 ska samtliga ovan beskrivna aktiviteter påbörjas. Vår verksamhetsplan för 2014 – så tänker vi göra Fortsätta arbetet enligt handlingsplanen för att öka andelen nyrekryterade kvinnliga professorer så att de senast 2015 utgör 40% Aktualisera och följa upp handlingsplanen för jämnare könsfördelning bland adjungerade professorer Sammanställa och redovisa nyckeltal kopplat till jämställdhet Införa en funktionell organisation för likabehandlingsfrågor utifrån Göteborgs universitets Policy för jämställdhet och likabehandling Anordna utbildning kring mänskliga rättigheter Införa kollegialt tillsatta organ på institutioner och fakultet för grundutbildning, forskarutbildning och forskning som samverkar med linjeorganisationen Utveckla och stärka gemensamma processer för det systematiska arbetsmiljöarbetet Implementera arbetet med internationalisering i enlighet med akademistyrelsens beslut Utveckla e-nytt som medarbetarnas huvudkanal för interna nyheter och information från ledningen Utveckla och strukturera våra möten och event som plattform för dialog mellan ledning och instanser på alla nivåer vid Sahlgrenska akademin Bjuda in representanter för Previa och Akademihälsan till Lokala arbetsmiljökommittén 15 (16) Så följer vi upp och återkopplar Uppföljning kommer att ske via: arbetsmiljöenkät utvärdering av handlingsplaner för jämställdhet och likabehandling utvärdering av det systematiska arbetsmiljöarbetet utvärdering i samband med årlig verksamhetsuppföljning Återkoppling sker genom redovisning för akademistyrelsen och vid öppna fakultetsmöten. 16 (16)
© Copyright 2024