Ladda ner pdf - Blira konsult AB
vuxna med utvecklingsstörning Att göra studiesituationen tillgänglig för Utgivna skrifter i denna serie: Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning (omarbetad 2013). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning. Övergripande information om stödinsatser (omarbetad 2012). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd (omarbetad 2012). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD (omarbetad 2012). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2011). Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa (2010). Vid förfrågan kan skrifterna tas fram i alternativa format som till exempel e-bok, punktskrift eller lättläst. Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning © Specialpedagogiska skolmyndigheten Ansvariga på SPSM: Eva-Lotta Andersson och Leif Näfver Redaktör och text: Annika Wallin, Blira Konsult AB Grafisk form: Tullbergs Kommunikationsbyrå Illustration: Li Rosén Zobec, illli Tryck: DanagårdLiTHO AB, 2013 ISBN: 978-91-28-00483-1 (tryckt version), 978-91-28-00439-8 (pdf-version) Beställningsnummer: 00438 Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och kan hämtas som pdf-dokument och beställas på myndighetens webbplats www.spsm.se. Den kan också beställas från [email protected] Texterna har skrivits av Annika Wallin, Blira Konsult AB, och har tagits fram i samarbete med Gunilla Alriksson, Marianne Eriksson, Lotta Granér, Wern Palmius och Kristina Szönyi på SPSM. I arbetet har myndigheten haft hjälp av en extern referensgrupp bestående av Eva Borgström och Anna Gabrielsson från Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, Ulla Essén från Socialstyrelsen, Lisbeth Ohlsson från Malmö Högskola och Judith Timoney från Svenska Downföreningen. SPSM står emellertid som ensam ansvarig för innehållet. Ett tack riktas till Kerstin Gatu från Mora folkhögskola, Therése Mineur från Högskolan i Halmstad, Ingrid Mattsson Müller och Gunilla Thunberg från DART som har lämnat underlag till, eller synpunkter på, vissa texter. Ett särskilt tack går också till Håkan Larsson, Maria Rosenqvist-Flaschner, Danuta Odeltorp, Kalle och Emre som på ett generöst sätt har delat med sig av sina erfarenheter. De studerande som intervjuats framträder endast med förnamn, och en av dem använder fingerat namn. Förord Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom special pedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag. Stödet vi erbjuder kan handla om individens lärande, pedagogers arbete eller verksamhet och organi sation. Den kompetens vi erbjuder kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser. Vi erbjuder även kostnadsfria fortbildningar. Idag finns lite dokumenterad kunskap om utbildning för vuxna med utvecklingsstörning. Den här skriften bidrar med exempel på hur utbildningsanordnare har arbetat för att öka tillgängligheten i sina verksamheter. Även ett par studerande berättar om sina erfaren heter. Skriften beskriver också några teoretiska utgångspunkter som bör finnas som grund vid utformning av utbildning för vuxna med funktionsnedsättning. Innehållet handlar framför allt om pedagogiskt stöd till vuxna som har utvecklingsstörning av mindre omfattning. Redaktör och skribent har varit Annika Wallin, Blira Konsult AB. Eva-Lotta Andersson och jag, som arbetar med statsbidrag till vuxenutbildning, har varit ansvariga på SPSM. Texterna har tagits fram i samarbete med sakkunniga inom myndigheten. I arbetet har vi haft hjälp av en referensgrupp med personer från bland annat Socialstyrelsen, Malmö Högskola och berörda intresseorganisationer. SPSM står emellertid som ensam ansvarig för innehållet. Skriften vänder sig till anordnare av utbildning för vuxna, skolledare, lärare, studie- och yrkesvägledare, politiker och andra som är intresserade av att utforma en tillgänglig studiesituation. Förhoppningen är att den ska bidra till att fler vuxna med utvecklingsstörning ska kunna studera och utbilda sig utifrån sina intressen och förutsättningar. Specialpedagogiska skolmyndigheten maj 2013. Leif Näfver Chef för Statsbidragsavdelningen SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 1 Innehåll Utbildning ger makt och möjligheter......................................................3 Utvecklingsstörning är inget entydigt begrepp.......................................4 Skapa goda villkor för lärande................................................................6 Kommunikation är grundläggande.......................................................12 Exempel på pedagogiskt stöd...............................................................16 Intervjuer Teori med förankring i praktiken....................................................20 Emre vill ha mycket lärarstöd och gott om tid................................22 Deltagarna får inflytande och sammanhang..................................24 Kalle vill gå så länge som möjligt på utbildningen..........................26 AKK ingår som en självklar del i undervisningen............................28 Utbildning för vuxna............................................................................30 Förslag på läsning................................................................................34 För mer information.............................................................................36 2 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning Utbildning ger makt och möjligheter Genom studier och utbildning kan människor utvecklas, få nya kunskaper och stärka sin identitet i samspel med andra. Utbildning ger individen makt och frihet att göra sina egna livsval och ökar möjligheten att delta i demokratiska processer och samhällsliv. Studier är också en viktig förutsättning för att få arbete och lön. Utbudet är begränsat Vuxenstudier handlar om att komplettera tidigare utbildning, att utbilda sig i ett nytt yrke eller att ta till vara begåvning och bygga vidare på intressen. I dagsläget är emellertid utbudet av vuxenstudier begränsat för personer med utvecklingsstörning. Det som erbjuds är särskild undervisning för vuxna (särvux) och svenskundervisning för invandrare (sfi). Cirka 25 folkhögskolor samt studieförbund har kurser specifikt för vuxna med utvecklingsstörning och för närvarande (år 2013) finns en hög skoleutbildning som är anpassad för studenter med utvecklingsstörning. Därutöver finns en eftergymnasial utbildning som anordnas av Kulturcentrum Skåne. konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I artikel 24 står det att konventionsstaterna ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång till allmän högre utbildning, yrkesutbildning, vuxenutbildning och livslångt lärande utan diskriminering och på lika villkor som andra. I detta syfte ska konventionsstaterna säkerställa att ändamålsenlig anpassning erbjuds personer med funktionsnedsättning. En fråga om demokrati Det är angeläget att fler utbildningsanordnare gör sina utbildningar tillgängliga för alla. Att få tillgång till studier är i grunden en fråga om demokrati. Sverige har skrivit under FN:s SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 3 Utvecklingsstörning är inget entydigt begrepp En diagnos med stor spännvidd Det är svårt att beskriva utvecklingsstörning på ett kortfattat sätt. Diagnosen har en spännvidd från gränslandet mot svag begåvning till omfattande intellektuell funktionsnedsättning. Det innebär att graden av nedsättning, och hur den tar sig uttryck, skiljer sig stort mellan olika individer även om de på papperet har samma diagnos. Det finns även en variation i vad man kallar funktionsnedsättningen. Utvecklingsstörning är det begrepp som används i svensk lagstiftning. Intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning kan användas med liknande betydelse i andra sammanhang. Utvecklingsstörning är en intellektuell funktions nedsättning som medför begränsningar vad gäller minnesförmåga, förmågan till abstraktion av kunskaper och rums- och tidsuppfattning. Den nedsatta intellektuella förmågan får konsekvenser i utbildningssituationer, i arbetslivet och vid andra tillfällen där man behöver klara av vardagens krav och förstå sociala sammanhang. Flera utredningar För att avgöra om en person har en utvecklingsstörning krävs flera utredningar. En psykolog gör en utredning som innehåller bland annat utvecklingshistorik, begåvningstestning och skattning av adaptiv förmåga (förmågan att hantera sociala sammanhang och kulturella förväntningar i vardagen). Den psykologiska bedömningen vägs sedan samman med medicinska, pedagogiska och sociala utredningar. De senare tar även reda på orsaken till utvecklingsstörningen och individens behov av stöd. Diagnos sätts utifrån de sammanvägda resultaten av de olika utredningarna. 4 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning Bedömningen av vilka som har en utvecklingsstörning skiljer sig åt mellan olika länder. Behovet av diagnosen och vilka som får den förändras också över tid. När kraven i skola, arbetsliv och på andra samhällsområden ökar växer gruppen som får diagnosen utvecklingsstörning. I vår komplicerade samtid får även mindre intellektuella nedsättningar stora konsekvenser, och krav från administrationen av olika stödformer kan innebära att en diagnos är nödvändig för att få tillgång till stöd. Särskoleelever – en grupp i förändring Under 1990-talet och inledningen på 2000-talet ökade antalet elever som togs emot i särskolan markant. En orsak var att den mer teoretiskt inriktade undervisningen i grundskolan i kombination med ekonomiska åtstramningar innebar minskade resurser till elever i behov av särskilt stöd. En del av de elever som tidigare kunnat gå i grundskola fick istället sitt stöd i särskolan. Det innebar att gruppen särskoleelever förändrades. Gruppen är idag mer heterogen än tidigare och innefattar fler elever med mindre omfattande utvecklingsstörning. Det är den här heterogena gruppen som idag på olika sätt tar del av vuxen undervisningen. Det är viktigt att ansvariga för vuxenutbildning tar hänsyn till detta när de utformar undervisningen. Kort om funktionsnedsättningen Utvecklingsstörning är en funktionsned sättning som medför inlärningssvårigheter och innebär att personen behöver stöd för att klara vardagslivet. Personer med utvecklingsstörning har en mer eller min dre begränsad förmåga till abstraktion av kunskaper. Att abstrahera handlar om att låta tänkandet lämna det konkreta och gå till det symboliska och teoretiska. Begränsningar på detta område kan påverka förmågan att till exempel tolka kartor, erövra skriftspråket och att förstå abstrakta tidsbegrepp som ”en timme” eller ”en vecka”. Utvecklingsstörning kan även medföra begränsningar i arbetsminnet. Arbetsminnet är förmågan att hålla flera saker i minnet samtidigt under en kortare tid. Hur svårigheterna kommer till uttryck, och i vilken omfattning, varierar stort mel lan olika individer. Den som vill veta mer kan till exempel läsa kapitlet Utvecklings störning av Mats Granlund och Kerstin Göransson i Nya Omsorgsboken (2011). Lena Söderman och Sivert Antonson är redaktörer. Boken är utgiven av Liber. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 5 Skapa goda villkor för lärande En nedsatt intellektuell förmåga får konsekvenser i studiesituationen. Stöd, stimulans och höga förväntningar från kunniga och engagerade lärare har stor betydelse för den studerandes resultat. I en studiemiljö som erbjuder goda villkor för lärande kan alla studerande utveckla sina förmågor, sitt tänkande och göra framsteg utifrån sina förutsättningar. De goda villkor som SPSM vill lyfta fram är tillgänglighet, inkludering, delaktighet och ämnes- och relationskompetenta lärare. En tillgänglig studiemiljö En person kan ha en funktionsnedsättning utan att det innebär ett funktionshinder. Funktionshinder uppstår när omgivningen inte är tillgänglig. Miljön kan alltså vara hindrande. För att undvika att studerande möter hinder i sin studiesituation måste utbildningsanordnaren erbjuda en tillgänglig miljö. Tillgänglighet i studiesituationen omfattar den fysiska omgivningen, pedagogiken och den sociala situationen. Fysisk tillgänglighet innebär att den studerande kan ta sig fram till platsen för utbildningen, ta sig in i lokalerna, vara där och ha möjlighet att orientera sig där. Pedagogisk tillgänglighet handlar om att skolans medarbetare har kunskap om pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningen och arbetar med alternativa verktyg och anpassade läromedel. Utgångspunkten ska vara att hitta lösningar och inte acceptera sådant som utestänger den studerande från undervisningen. Social miljö Samspel Individuell kunskapsutveckling Lärande Fysisk miljö Pedagogisk miljö När den studerande kan röra sig självständigt i lokalerna, ta del av information och undervisning och utvecklas i samspel med andra ökar möjligheterna till lärande och individuell kunskapsutveckling. Social tillgänglighet betyder att den studerande kan delta i samspel och kommunikation med andra i såväl undervisningen som på ledig tid mellan lektionerna. Det är först när de tre aspekterna av tillgänglighet samspelar och utgår från den studerandes individuella behov som studie situationen kan sägas vara tillgänglig. 6 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning Tillgänglighet – ett exempel Helena, som är ett fiktivt exempel, är 25 år och går på folkhögskolan Studio som även den är fiktiv. Hon kan läsa och använder Widgitsymboler som stöd (läs mer på sidan 12–15). Helena har svårt att orientera sig så för att öka den fysiska tillgängligheten har skolan kompletterat sina skyltar med Widgitsymboler. Det gör att hon lättare kan känna igen de olika undervisningssalarna. För att öka den pedagogiska tillgäng ligheten har Helena tillgång till ett menyprogram på sin dator med förenklade skrivbord och individuella anpassningar. Undervisningen sker ofta i form av samtal där läraren kan förklara olika fenomen och för säkra sig om att Helena och hennes kurskamrater vet vad de ska göra. Läraren är också noga med att ge instruktioner både muntligt och i text kompletterad med Widgitsymboler. För att öka den sociala tillgäng ligheten finns någon av skolans medarbetare alltid på plats i kafeterian under rasterna. Där kan Helena, och andra studerande, få hjälp att bena ut missförstånd i relationer eller stöd för att våga ta kontakter. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 7 Fakta FN:s standardregler tillförsäkrar människor med funktionsnedsättning full delaktig het och jämlikhet och är ett internationellt dokument som ligger till grund för den svenska funktionshinderspolitiken. Salamancadeklarationen handlar om hur skolan ska anordna undervisningen för elever i behov av särskilt stöd. Salamanca deklarationen bygger på FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och FN:s Standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktions nedsättning. Handikappreformen kom 1994 och innebar bland annat att kommunen övertog ansva ret för omsorgsverksamheten för personer med utvecklingsstörning. Handikapprefor men omfattar även LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Inkludering Under 1960- och 1970-talen ökade integreringen av studerande med funktionsnedsättning i skolan. Integrering innebär att utbildningen öppnar sina dörrar för alla men kraven ställs sedan på individen som ska anpassa sig. Fokus ligger på att hitta individuella lösningar för den studerande så att läraren inte behöver ändra sitt arbetssätt för den övriga gruppen. På 1990-talet kom FN:s standardregler, Salamancadeklarationen och Handikappreformen (se faktaruta). Då blev delaktighet och jämlikhet nya ledord och man började tala om inkludering istället för integrering. I en inkluderande undervisningssituation ställs kraven på verksamheten och inte på individen. Det är verksamhetens ansvar att erbjuda aktiviteter där alla studerande kan delta. Utgångspunkten är att gruppen är heterogen och det är i gruppen som olikheterna gestaltar sig, inte i en särskild individ. Inkludering handlar alltså om mycket mer än att rent fysiskt placera studerande med funktionsnedsättning i samma klassrum som 8 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning studerande utan funktionsnedsättning. Det handlar om att se olikheter som något positivt, att arbeta med gruppen som en helhet, undvika särlösningar och att ha delaktighet som mål. Ett inkluderande arbetssätt kan se olika ut i olika situationer och betyder inte att man helt och hållet måste sluta med enskild undervisning eller mindre grupper. Ibland, på vissa lektioner, kan sådana lösningar vara det bästa utifrån den studerandes behov. Det viktiga är att undvika särlösningar som systematiskt utestänger den studerande från pedagogiska och sociala sammanhang på skolan. Inkludering – ett exempel Folkhögskolan Studios rektor arbetar för inkludering. Innebörden av ett inkluderande arbetssätt diskuteras regelbundet i lärarlagen och medarbetarna har haft en studiecirkel i ämnet. För att stärka gemenskapen på skolan möts alla studerande i aulan varje måndagsmorgon. Då får de information om den kommande veckan. Skolans aktiviteter är arrangerade med tanke på att ingen ska vara hindrad att delta och alla bjuds in. Även informationen på skolan är utformad för att vara tillgänglig för alla. Till exempel får samtliga studerande information på lättläst svenska ihop med Widgitsymboler och som vanlig text. Det finns inga särskilda undervisningsgrupper och Helena tillhör en större klass. Skolans speciallärare och ämneslärare arbetar tillsammans och ger stöd till alla studerande. Förväntningarna är höga på samtliga studerandes resultat. När Helena behöver extra förtydliganden och anpassade läromedel får hon det. De studerande gör inte alltid exakt samma sak men arbetar utifrån ett gemensamt tema eller ämne. Olikheterna i grup perna ses som en värdefull tillgång och lärarna pratar om hur gruppen som helhet ska utvecklas. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 9 Delaktighet Delaktighet är målet för den inkluderande undervisningen. Delaktighet handlar om en demokratisk rättighet att få delta i samhällslivet på samma villkor som andra. I studiesituationen innebär det att kunna vara en aktiv del av aktiviteter och relationer. För att få syn på vad det är som hindrar delaktighet, och hur delaktighet kan främjas, har SPSM arbetat med en modell som utgår från sex olika aspekter av delaktighet*. Modellen har visat sig fungera bra som stöd i samtal med studerande. I stället för mer allmänna frågor om delaktighet, som riskerar att bli otydliga och abstrakta, utgör de sex aspekterna något att resonera runt. För delaktighet krävs: • Tillhörighet som handlar om formell legitimitet och innebär att man tillhör en viss grupp eller aktivitet. Den studerande kan få formell till hörighet genom att till exempel vara inskriven på en kurs eller ingå i en viss fritidsaktivitet. • Tillgänglighet som innebär att ha tillgång till fysiska platser, aktiviteter och sammanhang. Såväl den fysiska som den pedagogiska, sociala, kommunikativa och symboliska miljön måste vara tillgänglig. *Modellen utgår från begrepp och en delaktighetstanke som har utvecklats av professor Ulf Janson och fil dr Eva Melin på Institu tionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Se referenser i litteraturlistan. • Samhandling som betyder att delta i samma handling som andra. Det kan vara i samtal, grupparbeten eller aktiviteter på rasten. Det huvudsakliga är inte att alla gör exakt samma sak. Det viktiga är att man deltar i något tillsammans med andra. • Erkännande som innebär att de andra, såväl kurskamrater som lärare med flera erkänner och accepterar individen utifrån den person han eller hon är. • Engagemang som finns som en upplevelse inom den studerande men som påverkas i hög grad av omgivningen. • Autonomi som innebär inflytande och själv bestämmande. Aspekterna ovan hänger ihop. Till exempel leder låg grad av tillgänglighet ofta till låg grad av personligt engagemang. Om tillgängligheten är dålig påverkar det även graden av erkännande från andra och möjligheten till samhandling. Målet kan inte vara att en studerande ska vara delaktig i alla aktiviteter eller situationer hela tiden, det orkar ingen vara. Däremot är det viktigt att utgå från att delaktighet är grundläggande för kunskapsutveckling och social utveckling. Läs mer i FoU-rapporten Där man söker får man svar. Delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning (se litteraturlistan). 10 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning Delaktighet – ett exempel För att få en tydligare bild av Helenas studiesituation och veta vilket stöd som behövs har hon och kurs ansvarig stämt möte för att prata utifrån delaktighetsmodellen. Det gäller situationen på en av kurserna där Helena är inskriven och alltså har formell tillhörighet. De pratar om tillgängligheten som har blivit bättre sedan skolan kompletterat sina skyltar med Widgitsymboler. Helena hittar nu bättre till grupprum och undervisningssalar. På kursen pågår grupparbeten och Helena berättar att hon har känt sig missför stådd och menar att kurskamraterna förklarar dåligt vad arbetet ska gå ut på. Hon är stressad och tror att de andra tycker att hon ska ta reda på fakta på egen hand. Kursledaren och Helena konstaterar att kurskamraterna har en inbjudande hållning mot Helena men att hon ändå har svårt att vara en del av samhandlingen i grupparbetet. De pratar om hur situationen kan förbättras och hur Helenas engagemang kan öka. Just nu tycker hon att det mesta känns tråkigt. Kursledaren föreslår att gruppen ska få kontinuer ligt stöd av honom. Han ska hjälpa till att tydliggöra rollerna och hur de ska fördela arbetet sinsemellan. Gruppen kan också behöva extra stöd för att diskutera texter, förtydliga problem och avgränsa uppgifter. Helena tror att det kommer att kännas roligare om de gör så. Kursansvarig och Helena bestämmer sig för att prova detta och utvärdera efter ett par veckor. Ämnes- och relationskompetenta lärare Tillgänglighet, inkludering och delaktighet utgör tillsammans med ämnes- och relationskompetenta lärare ett viktigt fundament för att kunna skapa goda villkor för lärande. Läraren som ska stödja den studerande i att utveckla egen kunskap behöver själv ha en god kunskapsgrund. Läraren behöver också vara insatt i skolans styrdokument, den ämnesdidaktiska utvecklingen och kunna skapa goda relationer till de studerande. Detta är lika viktigt i undervisning av vuxna med utvecklingsstörning som i annan undervisning. Bristande ämneskunskaper, låga förväntningar och missriktad hänsyn kan leda till att lärare ställer för låga krav på studerande med utvecklingsstörning. I sådana situationer får de studerande inte möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Alltför högt ställda krav gynnar naturligtvis inte heller den studerande. Misslyckanden och upplevelsen av att uppgifterna är obegripliga kan leda till att en studerande hoppar av och lämnar utbildningen med sargat självförtroende. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 11 Kommunikation är grundläggande Att kunna uttrycka sig och förstå vad andra kommunicerar är grundläggande i livet och i studierna. Att kommunicera betyder att ”göra gemensamt”. Det är viktigt att utbildningsanordnaren kan erbjuda kommunikationsstöd till studerande som behöver det. Kommunikationsstödet ger möjlighet till ökad begreppsförståelse och delaktighet. att använda AKK i undervisningen. Goda kommunikationspartners spelar en viktig roll när det gäller att utveckla olika AKK-sätt. Det är en missuppfattning att personer med mindre omfattande utvecklingsstörning inte skulle ha nytta av AKK. Även för personer som kan läsa och skriva och som uttrycker sig väl i tal kan AKK avlasta och underlätta. Alternativ och kompletterande kommunikation i undervisningen När Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) används i studiesituationen behöver stödet ingå som en del i undervisningen och användas i det dagliga samspelet. Om en person använder tecken som AKK ska alltså tecken användas genomgående i undervisningen. Det samma gäller om någon använder symboler och talande hjälpmedel. Då är det viktigt att omgivningen ”pekpratar”, det vill säga använder symboler som stöd, till talet. Många studerande har etablerade kommunikationsstöd när de börjar studera som vuxna. En del har emellertid haft bristfälligt stöd utan möjlighet att använda och utveckla AKK fullt ut. Andra kan ha fått en AKK-form som satt gränser för deras kommunikativa och språkliga utveckling. I sådana fall behövs tid för att hitta kommunikationsstöd som den studerande trivs med och tycker fungerar. Det krävs kunskap för Symboler, bilder, ljud och tecken AKK kan vara foton, ritade bilder, symboler, ord och bokstäver som används tillsammans med eller utan tal. Även tal i talsyntes eller inspelat ljud kan fungera som AKK. AKK med hjälp av tecken innebär att man tecknar de betydelsebärande orden i en mening tillsammans med tal. Vilka ord som väljs styrs dels av användarens egna behov, motivation och kunskaper i tecken samt kunskaper hos samtalspartnern. Tecknen som används har sitt ursprung i det svenska teckenspråket. Det går bra att kombinera många olika AKKsätt eftersom de kompletterar varandra. Det är viktigt att tänka långsiktigt så att den studerande inte behöver byta AKK-sätt när han eller hon byter lärare eller verksamhet. Det är också viktigt att skapa något gemensamt så att de studerande kan kommunicera med varandra. Utbildningsanordnaren bör se på studiesituationen i ett helhetsperspektiv och använda olika 12 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning Helord, som ibland kallas ordbilder, och bokstäver kan fungera som symboler för ett namn. Till exempel kan E stå för Eva. Foton kan användas för att förtydliga vem man ska träffa. AKK-former i all information. Till exempel kan webben vara utformad med bildstöd och lokalerna kan skyltas med piktogram eller andra symbolsystem. Symbolsystem Idag finns flera symbolsystem som till exempel blissymboler, Pictogram, PCS-symboler (Picture Communication Symbols), Widgitsymboler, Symbolstix, Sclera och ARASAAC. Utgångspunkten när man väljer symbolsystem måste alltid vara vem eller vilka som ska använda symbolerna och hur de ska användas. Det går att samla symboler i en bok eller på en karta som den studerande kan bära med sig. Många använder även appar och datorer för att tala och skriva med symboler. Flera av symbolsystemen fungerar tillsammans med särskilda programvaror som gör det möjligt att komplettera skriven text med symboler. Det finns även appar och datorprogram där tal i talsyntes eller inspelat ljud fungerar ihop med symboler och text. Läs texten på sidan 28 om hur AKK används i undervisningen på Furuboda folkhögskola. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 13 Ritade tecken Tips! SPSM anordnar kurser i AKK för pedagoger och annan skolpersonal, och har ett särskilt ansvar för att hålla utbildningar om bliss. SPSM kan även ge råd om andra utbild ningsanordnare som ger kurser i AKK och tecken som AKK. Läs mer om AKK på www.spsm.se/akk. skola bibliotek rast För att titta på, och ladda ned, symboler och bilder se • Bliss på www.blissonline.se • Pictogram på www.pictoonline.se PCS-symboler • PCS-bilder och Widgit på www.hargdata.se • Ritade tecken till TAKK på www.ritadetecken.se • Symbolstix på http://symbolstix.n2y.com • Sclera på www.sclera.be • ARASAAC på www.catedu.es/arasaac skola Några av systemen är fria, och det finns fler symbolsystem än de som nämns ovan. Många går att använda i appar för kommu nikation och kognition. 14 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning bibliotek rast Pictogram blissymboler skola skola bibliotek bibliotek (byggnad) rast rast Widgitsymboler med text Efter rasten träffas Efter rasten träffas vi i skolans bibliotek. vi i skolans bibliotek. När man använder symbolstöd till en mening kan varje ord symbolsättas. Det kan vara bra när syftet är att träna läsandet och förståelsen av varje ord. Det vanligaste är emellertid att stödja förståelsen av textens innehåll. Då symbolsätter man enbart de betydelsebärande orden. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 15 Exempel på pedagogiskt stöd Pedagogiskt stöd handlar om att undanröja hinder, förbättra förutsättningarna för lärande och öka den studerandes självständighet i studie situationen. Den bästa informationen om vad en person behöver stöd med får man i samtal med personen själv och med andra som känner honom eller henne väl. Välja stödinsatser För att veta vilka stöd som kan fungera behövs en noggrann kartläggning. Den kan ta utgångspunkt i tidigare erfarenheter från skolsituationer. Den studerande får då berätta om sin kommunikation, hur det har varit att läsa, skriva, räkna, komma ihåg, komma i tid och om den sociala samvaron med kamrater och lärare. Läs mer i Pedagogisk kartläggning (se litteraturlistan). Även SPSM:s delaktighetsmodell (se sidan 11) kan fungera som utgångspunkt för ett kartläggande samtal. En del studerande har en tydlig bild av vad de behöver medan andra har bristfälliga erfarenheter av pedagogiskt stöd. Någon från utbildningen kan behöva informera den studerande om vilka möjligheter som finns. Det kan göras genom att visualisera de olika alternativen med hjälp av till exempel rit-prat eller bilder. Den studerande bör sedan få prova stödet och utvärdera det efter några veckor. Eftersom situationen kan förändras krävs ett pågående samtal om hur stödinsatserna fungerar. Det pedagogiska samtalet Det allra mest grundläggande stödet kan läraren ge genom att lägga stor vikt vid samtalet i undervisningen och uppmuntra de studerande att ställa frågor. Ett samtal ger läraren möjlighet att förklara begrepp och samband, och de studerande kan dela erfarenheter, formulera egna tankar och på så vis komma vidare i sitt eget tänkande. Ta avstamp i det konkreta Personer med utvecklingsstörning har i olika grad svårigheter med att abstrahera men förmågan kan utvecklas. Ett sätt är att ta utgångspunkt i det konkreta och sedan höja abstraktionsnivån. Det kan handla om att börja med en fråga som till exempel ”vad kostar varan?”. Svaret kan räknas ut genom att använda riktiga pengar och sedan kan detta översättas till siffror. Det går också att åka och titta på det man ska studera eller prova att göra en handling och sedan skapa en teoretisk förankring och utveckla resonemanget kring detta. Visualisera För att öka tydligheten i undervisningen kan talad information också visualiseras. Det kan handla om att rit-prata, använda bilder som beskriver ämnet, tecken till tal eller andra AKK-former. Till exempel kan tid visualiseras med hjälp av appar i telefonen och särskilda klockor. För att alla i 16 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning klassrummet ska kunna ta del av det som läraren visar kan en interaktiv skrivtavla vara till hjälp. Planera och skapa struktur För att skapa struktur kan läraren tydliggöra vad som är målet med en uppgift, hur arbetet ska gå till, hur arbetsfördelningen ska se ut och vilka tidsramar som gäller. Informationen kan gärna ges både i tal och skrift och med visuellt stöd. För att den studerande ska kunna planera sitt arbete självständigt kan man ta hjälp av olika verktyg. Det kan till exempel vara ett synligt schema som visar aktiviteter och klockslag. Utvecklingen när det gäller teknikstöd går fort och i dagsläget finns kalendrar och larm i de flesta mobiltelefoner. Sms-påminnelser eller andra liknande tjänster kan ibland synkroniseras med planeringsverktyg som finns på internet. De flesta mobiltelefoner ger möjlighet att spela in och fotografera av information. För den som inte har tillgång till, eller kan eller vill, använda en mobiltelefon på detta sätt finns alternativ i form av vanliga kameror, fickminnen, handdatorer, pekplattor, mp3-spelare, olika datorprogram och klockor med tids- och minnesstöd. Tillgång till text Det finns flera möjligheter att få tillgång till textinnehåll. Förutom att läsa går det att lyssna. Om texten finns digitalt kan den läsas upp med hjälp av talsyntes. Ett annat alternativ är e-böcker som består av text, ljud eller kombinationer av text, ljud och film. Det finns också lättläst litteratur, och en lättläst nyhetstidning som heter 8 SIDOR, som ges ut av Centrum för Lättläst. Att läsa med symboler är också en form av läsning. Att få tillgång till text handlar emellertid inte enbart om att kunna avkoda eller höra det som står. Det handlar också om att förstå vad man läser. För att öka läsförståelsen kan läraren använda ett arbetssätt som kallas strukturerade textsamtal. Genom att utgå från en tydlig struktur och samtala om texten, och prata om vad orden betyder, får de studerande hjälp att reflektera över vad de läser, ställa frågor till texten och på så vis utveckla förmågan att läsa mellan raderna och dra slutsatser. Den som vill veta mer om arbetssättet kan läsa boken Läsförståelse genom strukturerade textsamtal (se litteraturlistan). Skriva För personer som har svårt att skriva för hand finns digitala verktyg som underlättar. Den som skriver på till exempel dator, pekplatta, elektriskt tangentbord eller telefon behöver inte forma bokstäverna själv och kan få hjälp med stavningskontroll. Det finns också verktyg där den studerande kan spela in tal istället för att skriva. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 17 Hitta rätt För att öka tydligheten och göra det lättare att hitta kan lokalerna märkas upp med skyltar med text, bilder och symboler. Det kan också vara bra att gå runt i lokalerna och identifiera olika platser och prata om hur man tar sig dit (Till exempel: sväng vid den gula väggen så kommer du till biblioteket). Det kan även behövas stöd så att den studerande hittar till och från utbildningen. Använda dator I studierna utgör datorn ofta ett viktigt verktyg. Datorn ger möjlighet att söka information, kommunicera, producera material och dokumentera. För en del fungerar datorernas standardprogram. Därutöver finns menyprogram i form av förenk- lade skrivbord med möjlighet till individuella anpassningar. I menyprogrammet kan användaren klicka på ikoner som kompletteras av text och ljud för att starta olika program. Det finns också anpassade ordbehandlingsprogram och dokumenthanteringsprogram. En del studerande har stöd av talsyntes och talande tangentbord. Talsyntes är ett program som läser upp digital text. Programmen kan också ge ljudstöd vid skrivning. Det innebär att användaren hör bokstavsljudet för varje tangent som trycks ned på skrivbordet. Den som vill ha råd om olika anpassningar och programvaror kan vända sig till SPSM och Hjälpmedelsinstitutet. Se www.spsm.se/itilarandet 18 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning Anpassade och adekvata läromedel I vuxenutbildning är det angeläget att arbeta med material, frågor och uppgifter som är adekvata för vuxna. Det är således olämpligt att använda läromedel som riktar sig till barn. Att som vuxen behöva arbeta med material avsedda för barn, bara för att man har en utvecklingsstörning, är kränkande. Innehållet motsvarar inte de utmaningar och erfarenheter som en vuxen person har samlat på sig och möter i vardagslivet. Det är svårt att hitta läromedel som är anpassade för vuxna med utvecklingsstörning. Lärare får ofta göra egna material genom att hämta stoff från internet till exempel eller ta delar av olika läromedel och anpassa dem. Det går bra att vända sig till SPSM för att få råd kring läromedel. Flera olika stöd kan behövas Om den studerande har flera funktionsnedsättningar behöver stödet utformas med tanke på det. Utvecklingsstörning förekommer ibland tillsammans med andra funktionsnedsättningar. Det kan till exempel vara nedsatt rörelseförmåga, synnedsättning, hörselnedsättning, epilepsi, autismspektrumtillstånd eller ADHD. Det är vanligare än i befolkningen i övrigt att personer med utvecklingsstörning har psykisk ohälsa som depression och ångest. Det senare kan ha att göra med omgivningens bemötande och svårigheter med att möta vardagens krav. Den som vill veta mer om olika funktionsned sättningar och pedagogiskt stöd kan läsa SPSM:s skrifter och hitta information på www.spsm.se. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 19 I nte rv ju Teori med förankring i praktiken Många vuxna minns prov och redovisningar med skräck. För att de studerande ska få en känsla av kontroll och slippa misslyckanden arbetar läraren Maria Rosenqvist-Flaschner med förberedelser och tydlighet. Hon ser också till att teoretisk kunskap blir bekräftad i praktiken. Lärvux på Södermalm i Stockholm erbjuder kommunal vuxenutbildning för personer med inlärningssvårig heter. De har ett brett utbud av kurser från träningsnivå upp till grundskolenivå. – Vi arbetar framför allt utifrån kursplanen för särskild undervisning för vuxna. Så gott som alla som börjar på våra utbildningar har gått i grundsärskola och ofta även på gymnasiesärskola. Några kommer från den vanliga grund- och gymnasieskolan men har då många misslyckanden i bagaget. De som börjar här behöver komplettera sina betyg eller vill skaffa sig yrkesmässig kompetens, säger Maria RosenqvistFlaschner. Olika lärstilar Maria har studerat specialpedagogik och undervisar i matematik och ekonomiämnen på yrkesutbildningen inom handel och administration. Där läser de studerande försäljning, service, marknadsföring och branschkunskap. – Vi inleder med en teoretisk orienteringskurs. Därefter ses vi en dag i veckan. De övriga fyra dagarna är det praktik och de studerande är på sina praktikplatser mellan två och sex timmar per dag. Under de första veckorna på utbildningen får alla göra ett lärstilstest. Testet är datorbaserat och ger en profil för varje person. – På det viset får vi en indikation på om de lär sig bäst genom att till exempel läsa, lyssna eller om någon är mer taktil. Testet ger också tillfälle för de studerande att fundera över vad som krävs för att de ska lära sig så bra som möjligt. Någon kanske behöver lugn och ro, en annan föredrar att sitta tillsammans med andra och en del kan störas av skarpt ljus eller ljud. Många livrädda för prov Maria brukar också inleda terminen med många prov. – Så gott som alla är livrädda för prov och blir stressade. Jag vill bryta den spiralen och ge dem nya och bättre upplevelser. För att skapa en känsla av kontroll är Maria tydlig med vad som kommer på provet. – Eftersom många har svårt att skriva, särskilt för hand, ger jag även möjlighet till komplettering. Det kan vara muntlig komplettering eller också får den studerande göra någon form av arbete som kan höja betyget. Snabb och tydlig återkoppling Att ge tydliga instruktioner och återkoppling är grunden i hela undervisningen. 20 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning – De flesta gillar att arbeta vid datorn och därför får de ofta göra presentationer och visa dem för klassen. Inför varje sådant tillfälle är jag noga med att berätta vad jag kommer att titta på när de redovisar. De behöver ofta få instruktionerna flera gånger och efteråt får de veta vad de gjorde bra och vad som kan göras bättre. I början var det många som inte ville gå fram och stå inför klassen. De har fått vänja sig i små steg och numera är det ingen som vägrar utan alla redovisar gärna. Stämningen i klassen är god. – Redan från början hade jag regeln att ingen får fnissa, säga fräcka kommentarer eller låta bli att lyssna när någon annan redovisar. Samma tema men på olika nivå De flesta grupperna på Lärvux består av tre eller fyra studerande. Maria har sju i sin grupp men tycker att det fungerar bra. Flera har ytterligare diagnoser som autismspektrumtillstånd, ADHD, dyslexi, nedsatt rörelseförmåga och epilepsi. – En fördel med lärlings- och yrkesutbildning är att det finns kurser både på särskolenivå och på reguljär nivå. I min grupp läser de på olika nivå men vi har gemensamma genomgångar. Det är bra för det gör att de som läser särskolekurser lär sig mer. Ibland upptäcker jag att några av dem faktiskt kan klara reguljära kurser. Maria ser också stora fördelar med att arbeta tematiskt eftersom alla ämnen på utbildningen går in i varandra. – De förstår bättre och har lättare att generalisera när de får allt i ett sammanhang. Vi kan läsa om en viss bransch och då komma in på hur man marknadsför varor inom just den branschen. Ett krav för att få börja på lärlings- eller yrkesut bildningen är att man kan läsa, men läsförståelsen varierar mycket. Maria gör ofta uppgifter muntligt och använder gärna filmer. – Det viktigaste är ändå att göra kunskapen konkret. Jag hittade en film på internet som beskriver hur man placerar varor i matvarubutiker. När de hade tittat på den gick vi ut i olika butiker för att se om mjölken verkligen stod längst in och godiset närmast kassan. Vi kan också titta på annonsblad och prata om vad som menas med styckpris och pris per kilo. Sedan får de gå ut i butikerna och undersöka hur olika varor är prissatta. Helst ska de också hitta egna exempel för då vet jag att de har förstått. Många praktiserar i matvarubutiker och alla får med sig en uppgift till praktikplatsen som de sedan får redovisa veckan därpå. Förankringen i den praktiska verkligheten gör att kunskapen blir lättare att förstå och ta till sig. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 21 I nte rv ju Emre vill ha mycket lärarstöd och gott om tid Emre är 22 år och läser sista året på Lärvux yrkesutbildning inom handel och administration. Han har en lindrig utvecklingsstörning och säger att det innebär att han inte tål stress. För honom är det viktigt att få lära sig saker i en lugn miljö och att ha en god relation till sin lärare. Anledningen till att Emre började studera på yrkes utbildningen var att han ville förbättra sina betyg och öka möjligheten att komma ut i arbetslivet. Den första terminen på Lärvux gick emellertid dåligt, tycker han själv. – Problemet var att den lärare jag hade då var för sträng och petig. För Emre är det mycket viktigt att ha en god relation till den som undervisar. Han ler när han berättar om en annan lärare som är den bästa han någonsin haft. – Hon var trevlig och uppmuntrade mig. Hon brydde sig om mig och skämtade mycket. Hon var jättebra men hon slutade för hon hade för mycket för hon skulle studera. Vill ha tydliga instruktioner Yrkesutbildningen inom handel och administration består till stora delar av praktik. Under en period var Emre praktikant i en matvarubutik men han trivdes inte där. Han berättar om en situation när han blev tillsagd att ”svinna”. Att ”svinna” innebär att man tar bort varor som inte går att sälja på grund av att de har gått sönder eller blivit obrukbara av någon annan anledning. Emre tyckte att han fick otydliga instruk tioner och blev irriterad. – Det kändes som de talade i gåtor på praktiken. Istället för att säga vad jag skulle klicka på i datorn så sa de att jag skulle till vänster. De förklarade dåligt. Emre hamnade i flera konflikter med medarbetarna på matvarubutiken och valde att sluta där. Istället praktiserar han nu som vaktmästare på Lärvux. Det fungerar bättre även om han skulle vilja utföra fler arbetsuppgifter än vad han får göra idag. Behöver mycket lärarstöd För Emre är det avgörande att få tät återkoppling när han gör olika uppgifter. Han gillar matematik men om han sitter ensam med matteboken blir det ingenting gjort. – När jag sitter själv börjar jag pilla med andra saker eller spela spel på datorn. Jag vill ha en lärare bredvid mig hela tiden. Just nu är vi fyra tjejer och tre killar i klassen och en lärare så det blir lite problem. Det borde vara fler lärare i klassen. Det måste vara bra lärare, inte som i början av utbildningen då läraren var så dryg att jag fick blackout. För att lära sig så bra som möjligt behöver han också lugn och ro. Om han sitter tillsammans med flera andra i klassrummet kan han ha svårt att kon centrera sig. – Då blir det en massa hojtande och jag stör mig när andra petar på mig. 22 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning En paus med en kopp choklad Emre har svårt att komma ihåg saker men han tror inte att det beror på hans utvecklingsstörning. Minnesproblematiken uppkom i samband med en bilolycka i Turkiet för flera år sedan. – Jag tycker faktiskt att det har blivit värre varje år sedan dess. I undervisningen kan han tycka att det är jobbigt att ta in mycket information och att orka koncentrera sig. Till exempel är han inte särskilt förtjust i att läsa böcker. – I en bok är det samma sak sida efter sida. Jag vill ha mer omväxling så jag läser hellre tidningar med nyheter. Ibland brukar lärarna berätta om olika saker på lektionerna, istället för att låta eleverna läsa sig till kunskapen, men det får inte bli för långrandigt. – Jag kan bli väldigt trött när någon berättar. När jag inte orkar måste jag gå ut och ta en paus. Då brukar jag hämta en kopp choklad ur maskinen eller ta lite frisk luft. Musik hjälper mot stress Det allra viktigaste för Emre, både i studiesituationen och i livet generellt, är att ha gott om tid. Stress är det värsta han vet. – Ofta när det är prov måste man skriva snabbt. Jag hatar prov. Jag gillar inte när jag måste stressa upp mig. Jag behöver ta min tid. När det blir stressigt känner han sig spänd och har svårt att slappna av. – Det är många som säger åt mig att jag ser spänd ut i axlarna. Jag är alltid spänd. Det enda som gör mig lugn är musik. Jag gillar rock, pop, techno och dubstep och lyssnar ofta i min mobil. Livet efter studierna Emre har lätt för att bli arg och irriterad på folk i sin omgivning. Han gillar inte när någon tillrättavisar honom eller kommer med kritik. Under perioder har han känt sig deprimerad. Just nu tänker han mycket på hur han ska kunna träffa en tjej som uppskattar honom och som han kan trivas med. När han mår dåligt brukar han åka in till stan och gå på ett gamingcenter där han spelar datorspel tillsammans med andra. – Det hjälper. Jag blir glad av att spela datorspel. Ibland går jag på bio för det gillar jag också. Snart måste Emre även börja tänka på livet efter studierna. Han är intresserad av teknikprylar och skulle vilja söka jobb på någon stormarknad som säljer it- och elektronik. Han hoppas på att få hjälp av Arbetsförmedlingen Stockholm Unga Funktionshind rade. Ett annat steg är att skaffa sig ett eget boende. Han har tagit kontakter för att få hjälp att ordna en lägenhet och flytta hemifrån. Emre heter egentligen någonting annat. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 23 I nte rv ju Deltagarna får inflytande och sammanhang Temalinjen på Ågesta folkhögskola ska ge deltagarna kunskaper som är bra att ha i vuxenlivet. Undervisningen utgår från tanken att livet är en helhet och därför måste också studieämnena hänga ihop. Danuta Odeltorp ger exempel på hur hon och de andra lärarna arbetar för att åstadkomma detta. På Ågesta folkhögskola har det funnits kurser för vuxna med utvecklingsstörning sedan mitten av 1970-talet. Den nuvarande Temalinjen vänder sig till personer som har gått gymnasiesärskola och erbjuder studier i svenska, vardagsmatematik, musik, drama, skapande verksamhet, hemkunskap, livsåskådning, friskvård och tema. I år är det sju deltagare på linjen och alla bor på folkhögskolans internat. – De flesta som börjar här kan läsa och skriva men vi har inga formella förkunskapskrav. Det enda vi kräver är att de ska gå på en veckolång besökskurs innan de söker, säger läraren Danuta Odeltorp. Besökskursen ges på vårterminen och innebär att de som vill söka får följa med under en vanlig vecka på folkhögskolan. – Under besöket får de känna på hur det är att studera här och vi lärare ser om de är motiverade. Den som är väldigt skoltrött kanske ska vänta något år med att söka. De flesta som börjar på Temalinjen är mellan 20 och 25 år och för nästan alla är det första gången som de bor hemifrån. Räknar med riktiga pengar Danuta undervisar i matematik och inleder varje läsår med ett samtal om vad matte kan vara. – Deltagarna brukar tänka på de fyra räknesätten, priser, klockan, tidtabeller, almanackan och den egna ekonomin. Jag skriver ned alltihop på en tankekarta och sedan har vi den som utgångspunkt när vi bestämmer vad vi ska göra på mattelektionerna. Ett av de mest populära områdena är pengar och priser. Många tycker att det är pinsamt att stå vid kassan och inte veta om pengarna räcker. Därför har Danuta tagit fram material för att jobba med det. – En uppgift kan vara att jag pekar på en vara i ett reklamblad och säger att jag vill köpa den till det pris som står i bladet. Sedan sträcker jag fram en femtiolapp. I klassrummet finns tomma förpackningar och deltagaren får hämta en som motsvarar varan och ge Danuta växel. Deltagarna använder alltid riktiga pengar för att det ska bli så konkret och verkligt som möjligt. Samtal och dialog bästa läromedlet Det är svårt att hitta färdiga läromedel som passar Temalinjens deltagare. Till exempel har alla matteböcker, som är på rätt nivå, ett tilltal som vänder sig till yngre. 24 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning – Illustrationerna är barnsliga och det kan jag inte använda. Ibland kopierar jag enstaka uppgifter men är noga med att ta bort alla små gulliga möss och andra bilder. Danuta gör ibland egna läromedel men till största del bygger undervisningen på samtal och dialog. Hon och en stödperson, som till vardags kallas elevassistent, hjälps åt under lektionerna. – Eftersom vi alltid är två i klassrummet kan varje deltagare få individuell hjälp. Allt hänger ihop För att deltagarna ska få en tydlig struktur, överblick och inflytande över sin studiesituation inleds varje vecka med en gemensam planering. – Vi försöker skapa sammanhang. På schemat står det att deltagarna läser olika ämnen men vi försöker få ihop allting till en helhet som omfattar både skoltiden och fritiden. Danuta ger ett exempel från hemkunskapen, som hon också undervisar i. Förutom att lära sig laga enkel mat involverar lektionerna vardagsmatematik då deltagarna köper matvaror och pratar om hushållsbudget. Det finns också anledning att ta upp hälsofrågor och prata om hur man städar i ett kök. Lärarna på Temalinjen ser stora fördelar med att jobba tematiskt för att kunskaperna ska hänga samman. – Just nu har vi en temaperiod då vi arbetar med frågan ”Vilka är vi?”. Deltagarna har tittat på kartor för att se varifrån de härstammar, vi har ägnat oss åt släktforskning och varit på Natur historiska riksmuseet för att få en bild av människans ursprung. All vår under visning bygger på att vi blandar teori och praktik som till exempel studiebesök och museibesök, på olika sätt. Gemenskap på skolan Skapande är också en viktig del av innehållet på linjen. Det ger möjlighet för deltagarna att uttrycka sig på olika sätt och i drama kan de göra rollspel och prova sätt att vara som de kanske inte vågar annars. – Vi vill att alla ska våga uttrycka sig och känna sig trygga i gruppen och på skolan i stort. Danuta tycker att det är en stor fördel att deltagarna bor på folkhögskolan och lär känna personer som studerar på andra linjer. Deltagare från Temalinjen kan vara med i folkhögskolans kör och ingår som en självklar del i elevrådet och skolans alla gemensamma samlingar. – Vid några tillfällen har vi haft deltagare som har läst enstaka ämnen på andra linjer. Till exempel gick en av våra killar i en liten grupp i engelska på Allmän linje där alla var på nybörjarnivå. Det har fungerat mycket bra. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 25 I nte rv ju Kalle vill gå så länge som möjligt på utbildningen Kalle är 23 år och går tredje året på Temalinjen på Ågesta folkhögskola. Han tycker att utbildningen rustar honom för vuxen livet på ett bra sätt, men vill helst inte tänka på att han en dag måste lämna skolan. Han kan emellertid bli lockad av tanken att få ett arbete som badvakt eller på brandstation. Kalle är både verbal och musikalisk. Det enda han saknar på Ågesta folkhögskola är sina trummor. I övrigt stortrivs han. Han har valt att gå ett tredje år på utbildningen vilket är längsta möjliga tid. – Jag ser inte fram emot att sluta. Det här stället är livet. Det är jobbigt när folk frågar redan nu vad jag ska göra sedan. Jag vill vara här och nu och njuta av mitt sista år. Förutom att Kalle trivs med atmosfären och stämningen på Ågesta ser han också nyttan av att gå kvar. Det finns fortfarande saker som han vill bli bättre på innan han flyttar hemifrån. – En sådan sak är att tvätta. Att inte blanda svart och vitt. Det är jag inte så bra på, säger han. Kalle tycker också att det vore bra om han kunde lära sig att laga lite godare mat. – Jag gör helst makaroner och Korv Stroganoff men det är nyttigare att äta olika saker. Vi har jättebra mat i matsalen så när jag äter här blir det varierat. Att läsa, räkna och skriva Under åren på Temalinjen har Kalle blivit mycket bättre på matematik. – När jag kom hit slösade jag med pengar men nu har jag lärt mig att behålla. Han gillar matte och tycker också om att läsa. I klassrummet finns en bokhylla med lättlästa böcker och helst väljer han deckare. Han har lätt för att koncentrera sig och trivs när han får sitta i en grupp tillsammans med kurskamra terna. De andra inspirerar honom och gör att han kommer igång med arbetsuppgifter fortare än när han sitter ensam. – Ibland kan folk bli pratiga men jag är en lugn person så då ber jag dem bara att dra ned ljudet. En del arbetsuppgifter ska göras framför datorn och det är kul förutom skrivandet, tycker Kalle. Det tar sådan tid för honom att skriva på tangentbordet. Det går snabbare för hand fast ett problem är att han är lite för snabb vilket gör att handstilen inte blir så vacker. – Det är en sak som jag måste öva mig på, att skriva lite långsammare så att det blir snyggare. Bra på att hålla ordning Kalle har alltid haft ett stort intresse för brandkåren. Han brukar besöka en brandstation som ligger i när heten av hans hem och känner brandmännen väl. 26 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning Yrken som har med livräddning att göra fascinerar honom och han skulle kunna tänka sig att bli badvakt. – Fast allra helst skulle jag vilja jobba på en brandstation men inte som brandman. Då behöver man ha bättre kondition och orka med allt. Jag skulle vilja ha lättare arbetsuppgifter som att tvätta brandbilarna och lägga i ordning alla verktyg och saker som behövs. Det skulle passa honom eftersom han är bra på att hålla reda på tider och saker. Det märks på hans rum som är mycket välstädat. Han kan lova att ingen av de andra på internatet kommer i närheten. – Jag säger ofta till andra när de stökar ned men jag ska bli bättre på att låta folk sköta sitt. simhallen, gå på Friskis & Svettis, att baka, titta på film eller att besöka en fritidsgård. Kalle och hans flickvän hänger gärna med. – Det jag gillar bäst är friskvård som att gå på yoga och simning. I slutet av läsåret väntar också en klassresa till Gotland. Deltagarna på Temalinjen bakar varje vecka och pengarna från försäljningen går till klasskassan. – Vi måste helt enkelt baka mycket så att vi får ihop alla pengar som behövs. Kärlek och klassresa Kalle är den enda i sin klass som har valt att gå ett tredje år på Temalinjen. Det innebär att han studerar tillsammans med deltagare som läser sitt första eller andra år. I början av terminen fick han vara som en fadder för dem som just hade kommit till folkhög skolan och visa hur allting fungerar. Han fick särskilt bra kontakt med en av de nya deltagarna och nu har de blivit ett par. – Jag är helt enkelt nykär! Det är bra att hon också bor här för då kan vi träffas mer. Flera kvällar i veckan har klassen gemensamma fritidsaktiviteter och då finns någon av Temalinjens stödpersoner till hands. Stående favoriter är att åka till SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 27 I nte rv ju AKK ingår som en självklar del i undervisningen På Furuboda folkhögskola finns BASkursen som vänder sig till personer med utvecklingsstörning. Deltagarna på kursen får stöd av folkhögskolans kommunikationsteam där Håkan Larsson ingår. Han är logoped och arbetar för att hitta kommunikationslösningar som passar varje enskild deltagare. På BAS-kursen jobbar deltagarna mycket med sin läs- och skrivutveckling. De studerar också allmänna ämnen som omvärldsorientering, friskvård, vardagsmatematik, it-kunskap och hemkunskap. De flesta som går kursen har måttlig utvecklingsstörning och använder Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) sedan tidigare. – Många av deltagarna har sökt till Furuboda för att de vill ha ökade ämneskunskaper samtidigt som de får möjlighet att prova nya kommunikationslösningar, säger Håkan. På folkhögskolan finns stor kompetens på AKKområdet. För att tydliggöra lektionsinnehållet och öka deltagarnas möjlighet att uttrycka sig, ta in och förstå information används AKK på alla lektioner. – Lärarna och deltagarna arbetar med teckenkommunikation, bildkommunikation och använder olika tekniska hjälpmedel som datorlösningar, pekplattor och interaktiva tavlor. Vi i kommunikationsteamet är ofta med i klassrummet, vi tipsar om pedagogiska program och kan göra individuella anpassningar. Tecken ökar tydligheten Det här läsåret går sju deltagare på BAS-kursen. Några av dem använder tecken som AKK. Det innebär att lärare och stödpersoner tecknar ett eller två ord per mening för att förstärka betydelsebärande ord. Varje vecka går Håkan igenom nya tecken med klassen. Det har gjort att även deltagare som inte tecknade innan de kom till folkhögskolan har blivit intresserade och vill lära sig. – I den här gruppen har det blivit populärt att använda tecken för att skämta. Till exempel brukar en deltagare teckna ”cykel” och ”gubbe” när han ser mig. Han tycker att jag är en gubbe som är ute och cyklar mentalt, säger Håkan och skrattar. Lärarna på BAS-kursen kunde inte teckna från början men har lärt sig efter hand. Som stöd för minnet har Håkan satt upp kartor med olika ritade tecken på väggarna. Tecknen har att göra med det ämne som man studerar eller den aktivitet man gör i rummet. – De lärare som har börjat använda tecken säger att de har blivit mer medvetna om språkets komplexitet. Det gäller att fundera över vilka ord som ska förstärkas och det går inte att rusa förbi innehållet. Tecknen ger också en typ av repetition i kroppen och huvudet som ökar tydligheten. Det gör att deltagarna har lättare att följa med i samtalet och hålla sig till det aktuella ämnet. Interaktiva tavlor Nästan alla klassrum på folkhögskolan är utrustade med interaktiva tavlor. Det som projiceras på tavlan, 28 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning skrivs eller ritas kan sparas och skrivas ut. – I våra datorer finns program som gör det möjligt att skriva in text och få den kompletterad med sym boler eller andra bilder. Texten och symbolerna kan sedan projiceras på tavlan. En del lärare väljer att använda tavlan för att visa ett fotografi, eller ett ord, i taget för att förstärka innehållet i det man pratar om. Foton är ofta bra men eftersom de innehåller många detaljer kan de också misstolkas. Håkan berättar om ett tillfälle då han visade ett foto på en ICA-butik som han ville prata om. – Istället för att prata om affären sa en av deltagarna ”mammas bil”. Av en slump hade jag råkat ta bilden just när hans mamma hade parkerat utanför. Han såg bara bilen och inget annat i den bilden. Symboler I motsats till fotografier föreställer piktogram bara en enda sak och det kan vara en fördel ibland. Piktogram är svartvita och har därför skarpa kontraster och det kan vara bra för en del. – Vi använder flera olika symbolsystem som Widgit, piktogram, bliss och andra bilder. Det som passar för en person passar inte för alla. Jag vet att en del personer med utvecklingsstörning har svårt att urskilja vad som är vad i piktogrambilderna, och om man sätter många piktogram intill varandra kan vissa uppfatta det som ett enda svart-vitt myller. Håkan har samtal med varje deltagare för att ta reda på vilka symboler som fungerar för honom eller henne. – Jag kan till exempel fråga ”vad är arg för dig” och sedan väljer vi en symbol som deltagaren tycker passar bra. Del tagaren kan bygga upp en karta med en blandning av till exempel piktogram, PCS-symboler och foton. Bra för alla När en person med utvecklingsstörning kan läsa, skriva och tala på ett fungerande sätt tycker vissa att AKK är onödigt. – I sådana lägen brukar jag fråga om personen själv skulle vilja läsa en kokbok utan bilder. Bilder och tecken förstärker och ger en djupare förståelse av vad det handlar om. Många av våra deltagare behöver det. Håkan har sett många exempel på hur förbättrade kommunikationsverktyg kan öka deltagarnas själv ständighet och kreativitet. – Jag tänker bland annat på en deltagare med utvecklingsstörning som använder talsyntes. Han är intresserad av mangaserier. Till omgivningens stora förvåning kom han själv på att han kunde hämta japanska serier på nätet, låta en sökmotor översätta texten och sedan få den uppläst med talsyntes. Vips kunde han läsa de serier han var mest intresserad av. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 29 Utbildning för vuxna Alla som arbetar med studier och utbildning för vuxna behöver kunskap om vilka stöd som finns och om de lagar och regler som gäller för att möjliggöra studier för personer med funktionsnedsättning. Läs mer om detta i SPSM:s skrift Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning. Övergripande information om stödinsatser (omarbetad 2012). Utbildning för vuxna i Sverige omfattar • skolväsendet för vuxna med kommunal vuxen utbildning (komvux), särskild utbildning för vuxna (särvux) och utbildning i svenska för invandrare (sfi) • folkbildningen med kurser och studiecirklar vid folkhögskolor och studieförbund • högskole- och universitetsutbildningar • arbetsmarknadspolitiska program (arbetsmarknadsutbildning) • utbildningar inom Yrkeshögskolan • utbildningar som bedrivs i privat regi. Skolväsendet för vuxna Enligt skollagen (SFS 2010:800) är målet för skolväsendet för vuxna, att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet. Utbildningen ska också främja personlig utveckling. Utgångspunkten för 30 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Kommunal vuxenutbildning ska ge kunskaper motsvarande grundskolan (grundläggande nivå) eller gymnasieskolan (gymnasial nivå). De som fått minst utbildning ska prioriteras och för varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Särskild utbildning för vuxna vänder sig till vuxna med utvecklingsstörning och till personer med förvärvade hjärnskador. Utbildningen ska motsvara den nivå som kan uppnås i grundsärskolan eller i gymnasiesärskolan. Även här ska de som har fått minst utbildning prioriteras och för varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. Utbildning i svenska för invandrare ska ge grundläggande kunskaper i det svenska språket. Kursplanen får anpassas för personer med utvecklingsstörning, med hörselnedsättning och för personer som är döva. Folkhögskola Folkhögskolestudier är ofta ämnesövergripande och bedrivs i projektform med utgångspunkt i deltagarnas behov, förkunskaper och erfarenheter. Till skillnad från andra skolformer är folkhögskolor inte bundna av centralt fastställda SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 31 Grundsärskola och gymnasiesärskola Många vuxna med utvecklingsstörning har gått i grundsärskolan och gymnasiesärskolan under sin uppväxt. Grundsärskolan är en skolform som per soner med utvecklingsstörning har rätt att välja istället för grundskolan. Utbildningen är indelad i ämnen eller ämnesområden. De flesta går i grundsärskolans klasser men elever kan också läsa enligt grundsärskolans kursplan i en grundskoleklass (så kallade grundskoleplacerade särskoleelever). Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som kallas träningsskola. Träningsskolan är till för elever med omfattande utvecklings störning. Kursplanen i träningsskolan är uppdelad i ämnesområden som kommunika tion, estetisk verksamhet, motorik, vardags aktiviteter och verklighetsuppfattning. Gymnasiesärskolan är en avgiftsfri och fri villig skolform som unga med en utvecklings störning kan välja efter avslutad grundskola eller grundsärskola. Gymnasiesärskolan erbjuder nationella, specialutformade och individuella program. De olika programmen är främst inriktade på yrkesförberedelser. läroplaner. Varje folkhögskola bestämmer själv över sin verksamhet och profil. I Sverige finns 150 folkhögskolor. Av dessa drivs 107 av folk rörelser, organisationer och stödföreningar, 43 drivs av regioner och landsting. En del folkhögskolor erbjuder kurser som riktar sig speciellt till vuxna med utvecklingsstörning. För mer information se Folkhögskolekatalogen och www.folkhogskola.nu. Studieförbund Studieförbundens verksamheter utgår från deltagarnas erfarenheter, behov och förkunskaper. Utöver studiecirklar bedriver studieförbunden även en betydande kulturverksamhet, bland annat i de över 250 kommuner som saknar statliga kulturinstitutioner. I Sverige finns tio statsbidragsberättigade studieförbund. Flera av dem har studiecirklar för vuxna med utvecklingsstörning. Högskola Utbildning på högskola och universitet innebär högre eftergymnasiala studier. Sammanlagt finns det drygt 50 högskolor, universitet och enskilda utbildningsanordnare som ger akademisk utbildning i Sverige. Universitetens och högskolornas huvudsakliga uppgifter är att bedriva utbildning, forskning och att samverka med det omgivande samhället, till exempel genom att samarbeta 32 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning med företag och myndigheter. En stor del av den statligt finansierade forskningen sker vid universiteten och högskolorna. Den som enbart har gått grundsärskola eller gymnasiesärskola har inte behörighet till studier på högskola och universitet men för närvarande (år 2013) har Högskolan i Gävle en kurs som är anpassad för studenter med utvecklingsstörning och som förbereder för arbete med hälsa. På alla högskolor och universitet finns samordnare vars uppgift är att samordna pedagogiskt stöd som ska undanröja hinder och göra studiesituationen tillgänglig för studenter med funktionsnedsättning. Arbetsmarknadsutbildning Arbetsmarknadsutbildning ges i form av kortare yrkesinriktade utbildningar som ska vara tydligt relaterade till efterfrågan på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen upphandlar kurserna från till exempel utbildningsföretag eller högskolan. Yrkeshögskolan Yrkeshögskolan är kvalificerade yrkesutbildningar, utformade efter arbetslivets behov. Privata utbildningar Det finns även eftergymnasiala utbildningar som bedrivs i privat regi av till exempel utbildningsföretag eller stiftelser. Flera av dem finansieras genom att den studerande betalar en avgift. Även Bidrag från SPSM Folkhögskolor, universitet och högskolor kan söka statsbidrag från SPSM. Bidragen ska på olika sätt möjliggöra för anordnarna att göra sina utbildningar tillgängliga för studerande med funktionsnedsättning. Vuxna med funktionsnedsättning och deras anhöriga kan få bidrag för bland annat internat och resor när de deltar i korta kur ser på folkhögskola, hos studieförbund och inom komvux. Alla som studerar inom sär skild utbildning för vuxna (särvux) kan söka bidrag per timme för de timmar de deltar i undervisning, under förutsättning att de inte samtidigt får studiestöd från CSN, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning. privata utbildningar omfattas av ansvars- och finansieringsprincipen, som innebär att varje verksamhet i samhället ska utformas och bedrivas så att den blir tillgänglig för alla medborgare. Kostnaderna och de nödvändiga anpassningsåtgärderna ska finansieras inom den ordinarie verksamheten. Privata utbildningar, liksom andra utbildningar, omfattas av förbudet mot diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 33 Förslag på läsning Bergh, S., Skogman, E. & Tideman, M. (2010). Vågar lite mer – studerandes erfarenheter av längre folkhög skolekurser riktade till personer med utvecklingsstörning. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Janson, U. (2004). Delaktighet som social process – om lekande och kamratkultur i förskola, 173–199, i A. Gustavsson (red). Delaktighetens språk. Studentlitteratur. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions nedsättning. (2008). Kan laddas ned från www.regeringen.se Janson, U., Nordström, I. & Thunstam, L. (2007). Funktionell olikhet och kamratsamspel i förskola och skola – en kunskapsöversikt. Specialpedagogiska institutet. FN:s standardregler. (1993). Kan laddas ned från www.handisam.se Lindberg, K. & Grönvik, L. (2011). Funktionshinderspolitiken – en introduktion. Studentlitteratur. Frithiof, E. (2007). Mening, makt och utbildning: delaktig hetens villkor för personer med utvecklingsstörning. Doktorsavhandling. Växjö universitet, Institutionen för pedagogik. Lundberg, I. & Reichenberg, M. (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal. Natur & Kultur. Gibe, A (2011): Kanonpersoner och Svaga sälar. Om innehåll och arbetssätt på kurser för personer med utvecklingsstörning. Dalarö/Ågesta folkhögskola. Handisam (2012). Riv Hindren – riktlinjer för tillgänglighet. Publikationen kan beställas från Handisam eller laddas ned från www.handisam.se Florin, K. & Swärd, A. (2012). Lärare Lär Läsförståelse genom strukturerade textsamtal, Studiehandledning. Natur & Kultur. (Studiehandledning till ovanstående bok) Melin, E. (2013). Social delaktighet i teori och praktik. Om barns sociala delaktighet i förskolans verksamhet. Doktorsavhandling. Stockholms universitet, Institutionen för didaktik och pedagogik. 34 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning Mineur, T., Bergh, S. & Tideman, M. (2009). Livssituationen för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning – en kun skapsöversikt baserad på skandinavisk forskning 1998–2009. Handikapp & Habilitering i Stockholms läns landsting. Persson, B. & Persson, E. (2012). Inkludering och målupp fyllelse: att nå framgång för alla elever. Liber. Regeringens proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade. Hämtad den 24 april 2013 från Sveriges Riksdag på www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/ Forslag/Propositioner-och-skrivelser/prop-199293159-omstod-och-s_GG03159/ Runström Nilsson, P. (2011). Pedagogisk kartläggning – att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. Gleerups. Salamancadeklarationen. (2006). Hämtad den 24 april 2013 från Specialpedagogiska skolmyndigheten på http://www. spsm.se/PageFiles/4587/Salamanca%20deklarationen.pdf Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2009). Barn, ungdomar och vuxna i behov av AKK – Alternativ och kompletterande kommunikation. Informationsblad. Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2010). Bliss – för dem som behöver kommunicera med symboler. Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2012). Pictogram – för dem som behöver kommunicera med bilder. Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2012). Ritade Tecken – för dem som behöver kommunicera med stöd av tecken. Söderman, L (red) & Antonson, S (red). (2011): Nya Omsorgsboken. En bok om människor med begåvnings mässiga funktionshinder. Liber. Tidningen Intra som finns på http://tidskrift.nu/tidskrift/INTRA Läs om insatser från Specialpedagogiska skolmyndigheten på www.spsm.se Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2012). Där man söker får man svar. Delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning. FoU skriftserie nr 2. SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 35 För mer information Autism- och Aspergerförbundet (autismspektrumtillstånd) Bellmansgatan 30 118 47 Stockholm tel 08-702 05 80 www.autism.se Autismforum (kunskapscenter) Box 170 56 104 62 Stockholm tel 08- 123 350 00 www.autismforum.se Folkbildningsrådet Box 380 74 100 64 Stockholm tel 08-412 48 00 www.folkbildning.se FUB – för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Box 6436 113 82 Stockholm Tel 08-508 866 00 www.fub.se Barn- och elevombudet (även för vuxenstuderande) Box 23069 104 35 Stockholm tel 08-586 080 00 www.skolinspektionen.se/beo Handikappförbunden (Paraplyorganisation för handikapporganisationer) Box 1386 172 27 Sundbyberg tel 08-546 404 00 www.handikappförbunden.se Centrum för lättläst Box 9145 102 72 Stockholm tel 08-640 70 90 www.lattlast.se Handisam Arenavägen 63 121 77 Johanneshov tel 08-600 84 00 www.handisam.se DHR Box 43 123 21 Farsta 08-685 80 00 www.dhr.se Hjälpmedelsinstitutet Box 2047 174 02 Sundbyberg tel 08-620 17 00 www.hi.se Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm tel 08-120 20 700 www.do.se Hörselskadades Riksförbund Box 6605 113 84 Stockholm tel 08-457 55 00 www.hrf.se Lika Unika Federationen mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning Box 8117 104 20 Stockholm Tel 070-768 28 78 www.likaunika.org Riksförbundet Attention (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Tjurhornsgränd 6 121 63 Johanneshov tel 08-709 22 60 www.attention-riks.se RSMH – Riksförbundet för Social och Mental hälsa Instrumentvägen 10 126 53 Hägersten tel 08-12 00 80 40 www.rsmh.se Riksföreningen Grunden Svangatan 4-a 416 68 Göteborg tel 031-707 20 65 www.riksgrunden.se Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm tel 08-586 080 00 www.skolinspektionen.se Skolverket 106 20 Stockholm tel 08-527 332 00 www.skolverket.se 36 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning Skolväsendets överklagandenämnd Box 23069 104 35 Stockholm tel 08-729 77 60 www.overklagandenamnden.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm tel 075-247 30 00 www.socialstyrelsen.se Specialpedagogiska skolmyndigheten Box 1100 871 29 Härnösand tel 010-473 50 00 www.spsm.se Svenska Downföreningen Sankt Göransgatan 84, 3tr 112 38 Stockholm Tel 08-730 48 25 www.svenskadownforeningen.se Svenska Epilepsiförbundet Box 1386 172 27 Sundbyberg Tel 08-669 41 06 www.epilepsi.se Synskadades Riksförbund Sandsborgsvägen 52 122 88 Enskede tel 08-39 90 00 www.srf.nu Den här skriften handlar om pedagogiskt stöd till personer med utvecklingsstörning i vuxenutbildning. Den bidrar med exempel på hur utbildningsanordnare har arbetat för att öka tillgängligheten i sina verksamheter. Även ett par studerande berättar om sina erfarenheter. Skriften beskriver också några teoretiska utgångspunkter som bör finnas som grund vid utformning av utbildning för vuxna med funktionsnedsättning. Inne hållet handlar framför allt om pedagogiskt stöd till vuxna som har utvecklingsstörning av mindre omfattning. Skriften vänder sig till anordnare av utbildning för vuxna, skolledare, lärare, studieoch yrkesvägledare, politiker och andra som är intresserade av att utforma en tillgänglig studiesituation. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör myndigheten genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag. Den kompetens SPSM erbjuder kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser. ISBN: 978-91-28-00483-1 (tryckt version) 978-91-28-00439-8 (pdf-version) Beställningsnummer: 00438 www.spsm.se
© Copyright 2024