1. No category

ANSÖKAN FÖRSTUDIE – INSTRUKTION
OCH ANSÖKNINGSFRÅGOR
Denna frågeblankett används vid ansökan om bidrag för förstudie om projekt.
Nedan följer några inledande punkter om vilka steg ni går igenom för att göra en
ansökan om bidrag för förstudie om projekt.
Er organisation behöver först genomgå en organisationsgranskning.
Vilka olika regler som gäller samt dokument som ni behöver skicka in kan ni se i
dokumentet Vilka organisationer kan söka bidrag – 2014. Läs igenom detta för att
kontrollera att allt finns med när ni skickar in er ansökan.
Information samt skannade dokument lämnar ni via mail till:
[email protected].
Ni ska ge en beskrivning av projektet
Projektet beskriver ni under de 7 punkterna nedan. Använd Handledningen som finns
sist i detta dokument. Du kan antingen skriva direkt i detta formulär under varje rubrik
eller skriva i ett särskilt dokument. Men alla rubriker måste vara med.
Ni registrerar uppgifter om er egen samt er samarbetsorganisation vi
Länk till webbformulär. Där registrerar ni även er tilltänkta budget enligt instruktion
som ni finner under Handledningen sist i detta dokument. Ni laddar även upp detta
dokument och bifogar det till den elektroniska ansökan
Ifylld Ansökningsblankett, underskriven av två av organisationens
firmatecknare, skickas per post till:
Forum Syd, Box 15407, 104 65 Stockholm
Tips!
Titta igenom aktuell Handbok för den projekttyp som ni planerar genomföra efter
förstudien redan när ni planerar er förstudie och gör förstudieansökan så ni vet vad ni
behöver ta upp med er samarbetsorganisation om förstudien beviljas. De olika
handböckerna hittar ni under respektive projekttyp på Forum Syd webb.
Ni kan med fördel läsa igenom Forum Syds Allmänna Villkor och Övriga Villkor så ni
vet vilka villkor som ställs om ni beviljas bidrag från Forum Syd. Förstudier ska sedan
2014 revideras antingen genom anlitande av revisor som reviderar enligt Bilaga 1 i
Forum Syd Allmänna Villkor alternativt så använder ni och följer instruktionen i Intyg
om medelsanvändning Small Grants - SvEO
Forum Syd | Katarinavägen 20 | Box 15407 | SE-104 65 Stockholm | Sweden | tel: +46(0)8 506 370 00 | fax: +46(0)8 506 370 99 | www.forumsyd.org
Denna sida signeras av två firmatecknare: 1:_______
2: _______
Ansökningsfrågor till förstudie om
projekt
1. Sammanfattning av förstudien
LUCA:s samarbetspart i Guatemala, ADHISGUA, har besultat att genomföra en
förstudie med kvinnogruppen AMUDIP, som består av mayaindianska kvinnor i
Plajunoj-dalen, Quetzaltenango i Guatemala. De tilltänkta prioritetsområdena för
förstudien är lokal utveckling, fattigdomsbekämpning, kvinnors rättigheter och
levnadsstandarden i Palajunoj-dalen. Målet är att tillsammans genomföra en
behovsinventering med AMUDIP. De prioriterade behoven som AMUDIP identifierar
kommer att utgöra grunden för en projektansökan till Forum Syd i maj 2015. Förstudien
ska genomföras under 7 dagar.
De förväntade resultaten är höjd levnadsstandard samt ökat aktivt deltagande i
samhället hos AMUDIP:s medlemmar samt familjer.
Del 1 – Bakgrund
2. Beskriv partnerskapet mellan den svenska organisationen och den lokala
samarbetsorganisationen
-
Beskriv er organisation och de övergripande målen för organisationens arbete.
LUCA, svenska föreningen för Lokal Utveckling i Central-Amerika, är en religiöst och
politisk obunden ideell förening med säte i Stockholm som drivs på frivilligbasis. Det
övergripande målet med LUCA:s arbete är att främja socio-ekonomisk hållbarhet i
Centralamerika. LUCA stöttar lokala kvinnogrupper i Centralamerika. Ett annat mål är
att i Sverige vara ett forum för solidaritetsarbete.
-
Beskriv på vilket sätt er organisation bidrar till en demokratisk
samhällsutveckling. (bifoga gärna er policy eller liknande idédokument).
LUCA bidrar både i Centralamerika och i Sverige till demokratisk samhällsutveckling.
LUCA har under åren 2007-2009 med egna medel genomfört projektet “Barfota
barnmorskor” i Hierbas Buenas Baja, Guatemala, med fokus på reproduktiv hälsa och
kvinnors rättigheter (http://lucasverige.se/harfinnsluca/guatemala/barfotabarnmorskor.html) samt åren 2011-2013 genomfört projektet “Kvinnonätverk för lokal
utveckling” i El Salvador med fokus på fattigdomsbekämpning, lokal utveckling och
mänskliga rättigheter (se projekt #300005693 hos Forum Syd och
http://lucasverige.se/harfinnsluca/elsalvador.html).
LUCA är i Sverige ett forum där både yngre och äldre möts i syftet att bidra till
solidaritetsarbete med kvinnogrupper i Centralamerika. Att vara medlem i LUCA
innebär ett lärande av hur det svenska civilsamhället fungerar. LUCA:s hemsida har
under året haft 5800 besökare (se bifogade stadgar i webbansökan,
www.lucasverige.se)
2 (18)
Denna sida signeras av två firmatecknare: 1:_______
2: _______
-
Vilka av Forum Syds kurser har personer i er organisation gått – som förstudien
kan ha nytta av? För aktuella kurser se Kurser – en översikt.
Ordförande och en styrelsemedlem har genomgått obligatorisk kurs för projektledning
år 2011. Två medlemmar från LUCA deltog även på utbildningen.
Ordförande har genomgått SIDA:s utresekurs år 1999. LUCA:s styrelse och
medlemmar har många samlade relevanta kunskaper genom utbildningar och studier i
statsvetenskap, internationella relationer, latinamerikakunskap och mänskliga
rättigheter. Flera av LUCA:s medlemmar arbetar inom berörda områden såsom
jämställdhet och mänskliga rättigheter.
-
Beskriv den lokala samarbetsorganisationen och de övergripande målen för
organisationen.
ADHISGUA, Asociación Desarrollo Humano Integral Sostenible Guatemala, är
baserade i Quetzaltenango, Guatemala och består av 22 medlemmar (11 kvinnor, 11
män) med olika typer av akademisk och professionell bakgrund (psykologer, advokater,
socionomer, ingenjörer, arkitekter, ekonomer och lärare). Samtliga har ordinarie
arbeten och verkar inom ADHISGUA volontärt. Medlemmarna har arbetat utifrån det
expertisområde som var och en besitter och gjort individuella insatser i olika områden i
ADHISGUA:s namn. Allt individuellt arbete som medlemmar har gjort har givit
gruppen en bred erfarenhet och de har nu beslutat att samarbeta mer formellt med
LUCA. Organisationen har följande målsättning (fritt översatt):
“Vi söker en bättre värld för alla, där alla deltar. En värld där alla tillsammans kan leva,
växa och ha ett värdigt liv”
“Vi vill att allas styrkor och potential ska komma till användning för den gemensamma
nyttan. Därför arbetar vi utefter vad var och en kan erbjuda och tillföra för att nå ut till
människor”
ADHISGUA arbetar främst inom dessa områden:



Socioekonomisk hållbarhet och fattigdomsbekämpning
Våld och brottsprevention (i familjer, i samhället, brottslighet, övergrepp mot
de mänskliga rättigheterna)
Hälsa (kroppslig och mental)
a. Kunskaper om prevention av sjukdomar
b. Införa nya, hälsosammare rutiner i livet
3 (18)
Denna sida signeras av två firmatecknare: 1:_______
2: _______
-
Beskriv på vilket sätt organisationen bidrar till en demokratisk
samhällsutveckling. (bifoga gärna en policy eller liknande idédokument).
Alla medlemmar i ADHISGUA är professionella akademiker som har ett starkt
personligt åtagande till det guatemalanska samhället. De stödjer lokala organiserade
grupper, genom workshops som handlar om att sprida kännedom om medborgerliga
rättigheter och skyldigheter. Exempelvis genomför de utbildningar och seminarier om
mänskliga rättigheter och de stöttar lokala grupper till att bli formella föreningar.
-
Vilka styrkor och svagheter uppfattar ni att er samarbetsorganisation har idag?
Det finns olika verktyg att använda vid en organisationsanalys till exempel
SWOT (Strengths/styrkor, Weaknesses/svagheters, Opportunities/möjligheter
och Threats/hot)
Styrkor: ADHISGUA:s största styrka är bredden och kompetensen hos medlemmarna.
De består av yrkeskunniga och akademiker, män och kvinnor, från olika discipliner.
Deras gemensamma målsättning är att bidra till hållbar social utveckling i Guatemala
och på så sätt medverka till fattigdomsbekämpning. Man utgår från ett
solidaritetsperspektiv som innebär själv till självhjälp (i enlighet med LUCA:s
metodik).
Svagheter: Ett utvecklingsområde som ADHISGUA har ringat in är att hittills har de
aktiva medlemmarna var för sig stöttat de lokala organiserade grupperna man har
kontakt med. Kontakten med lokala grupper har medlemmarna oftast fått via sina
ordinära arbeten. ADHISGUA ser förstudien och ett tilltänkt projekt med LUCA som
en möjlighet att få utveckla arbetet mer som ett formellt team.
Möjligheter: ADHISGUA har goda utsikter att expanadera sitt arbete på regional och
nationell nivå tack vare bredden av kompetens och kontaktnät. I ADHISGUA:s stadgar
öppnar man upp för framtida säten i andra delar av landet eller utomlands och man
aspirerar på att växa.
Risker: Allt arbete sker på ideell basis och det gör att tiden ibland kan vara ett hinder
och det är något som ständigt måste hanteras inom ADHISGUA:s styrelse. Om
medlemmarna får stor arbetsbörda i sina ordinarie uppdrag finns risken att de måste
nedprioritera engagemanget i ADHISGUA. För det tilltänkta projekt med LUCA är de
dock helt motiverade att ge det en hög prioritet.
-
Vilken är samarbetsorganisationens relation till målgruppen?
År 2011 utförde ADHISGUA på ideell basis tillsammans med kvinnogruppen
AMUDIP, Asociación Mujeres para Desarollo Integral Palajunoj, en utbildning om de
legala processerna gällande hur man bildar en förening. Workshopen handlade även om
att förklara hur samhället med dess lokala myndigehter fungerar. En framgångsfaktor är
att AMUDIP själva bad om att få ovanstående workshop. AMUDIP uppnådde legal
status som förening. AMUDIP har sedan dess inte haft stöd utifrån utan har stått på
egna ben och de har haft svårt att komma vidare.
AMUDIP är en kvinnoförening med deltagare som vill förändra sina levenadsvillkor till
det bättre, men de behöver stöd i kontakter med lokala myndigheter och mentorskap i
4 (18)
Denna sida signeras av två firmatecknare: 1:_______
2: _______
föreningsteknik. ADHISGUA har därför förordat att ett projekt tillsammans med
LUCA ska ske med kvinnogruppen AMUDIP.
-
Hur mycket resurser (personella och finansiella) har samarbetsorganisationen
haft det senaste verksamhetsåret (ange hur stor del som är egna resurser samt
från inhemska och utländska finansiärer)?
ADHISGUA har 22 medlemmar och har än så länge varit beroende av deras frivilliga
arbetsinsatser. Man tar 100Q (c:a 100 SEK) årligen från medlemmarna för att bidra till
logistiska och materiella omkostnader.
-
Samarbetar samarbetsparten med andra organisationer eller myndigheter?
Vilka?
ADHISGUA arbetar för närvarande med att närma sig kommuner, kommunala
samarbetsorganisationer (mancomunidades), vissa icke-statliga organisationer (NGO:s)
såsom SERJUS (“Servicios Jurídicos y Sociales”, juridiska och sociala tjänster), för att
bygga allianser och erbjuda sin kompetens.
Beskriv er relation med samarbetsorganisationen
Beskriv i korthet:
-
Hur länge har ni samarbetat och med vad?
LUCA har sedan 2006 haft löpande kontakt med styrelsemedlemmar i ADHISGUA.
LUCA startade sitt första projekt i Guatemala med en kvinnogrupp i regionen
Huehuetengando med tio byar i området Hierba Buena Baja – Chiantla år 2008.
Projektet genomfördes med egen finansiering av LUCA. Projektet genomfördes med
hjälp av LUCA:s kontaktpersoner varav en är styrelsemedlem i ADHISGUA (Carmen
Salguero Rodas). Sedan år 2006 har LUCA träffat medlemmar i ADHISGUA under
våra besök i Guatemala.
År 2006 besökte vår kontaktperson från ADHISGUA LUCA i Sverige och ett möte
genomfördes i Forum Syds lokaler.
LUCA fortsätter att ha kontakt med kvinnogruppen i Hierba Buena Baja. LUCA och
ADHISGUA har regelbunden kontakt för att koordinera framförallt kommunikationen
mellan LUCA och de lokala kvinnogrupperna som vi har kontakt med i Guatemala
(Hierbas Buenas Baja, Huehuetenango samt Nebaj, Quiché).
-
Hur fattas besluten inom samarbetet och förstudien?
LUCA:s medlems- och styrelsemöte beslutade under våren 2014 att när LUCA lämnat
in slutrapporten för det avslutade projektet “Kvinnonätverk för lokal utveckling”
(Forum Syd projektnummer #300005693) i El Salvador så ska LUCA ta med de
erfarenheterna i nästa projekt i samarbete med ADHISGUA i Guatemala.
5 (18)
Denna sida signeras av två firmatecknare: 1:_______
2: _______
ADHISGUA har också haft medlemsmöten och styrelsemöten och man fattade under
våren 2014 beslut om att genomföra en förstudie tillsammans med LUCA.
I augusti 2014 skickade LUCA över Forum Syd:s dokument för projektansökning,
handledning etc. ADHISGUA ansvarar för insamling av data på plats. Regelbundna
möten sker främst via skype och mail. LUCA ansvarar för insamling av egeninsats som
krävs samt ansökan till Forumsyd.
Projektgruppen för förstudien består av en arbetsgrupp från LUCA och ADHISGUA.
Syftet med förstudien är att tillsammans med ADHISGUA på plats genomföra en
behovsinventering med kvinnogruppen AMUDIP med målet att formulera en
projektansökan till Forum Syd i maj 2015.
LUCA har erfarenhet av att bedriva samarbeten och projekt i Guatemala samt även av
projektadministration med medel från Forum Syd. Inom ADHISGUA finns en bred
erfarenhet av att bedriva projekt, både med nationella och internationella myndigheter
och institutioner. Sammantaget anser både LUCA och ADHISGUA att vi har
förutsättningarna som krävs för att utveckla vårt samarbete. En naturlig utveckling är
att ansöka om projektmedel från Forum Syd.
-
Vad bidrar ni med utöver att söka medel via Forum Syd (kunskaper, annat)?
LUCA har erfarenhet av att det krävs mycket samtal om ansvarsfördelning och vad som
krävs av projektadministration. LUCA har genomfört projekt med medel från Forum
Syd och har goda erfarenheter och resultat från vårt senaste projekt i El Salvador.
LUCA vet också hur viktigt det är med en struktur för kommunikation samt ha en
samsyn på rapportering, metod och förväntan av måluppfyllelse mellan
samarbetspartnerna under ett processbaserat projekt. Därför kommer tid att avsättas till
att gå igenom Forum Syd:s dokument med ADHISGUA samt uppföra ramar för hur
kommunikationen LUCA - ADHISGUA kommer att se ut. Detta kommer att gagna
både förstudien och det tilltänkta projektet. LUCA och ADHISGUA kommer också att
utvecklas genom ökade kunskaper om varandras sätt att arbeta.
Del 2 - Mål och resultat
3. Gör en preliminär projektplanering för förstudien samt det kommande
projektet
Målet med en förstudie är att gå från en projektidé till att ta fram en konkret framtida
projektplan.
Syftet med förstudien är att tillsammans med vår samarbetspartner ADHISGUA få en
chans att diskutera ett framtida projekt där målgruppen skulle vara den lokala
kvinnoföreningen AMUDIP. Målet är att förstudien ska säkerställa att vi kan fatta
beslut om att ansöka om utvecklingsmedel via Forum Syd.
6 (18)
Denna sida signeras av två firmatecknare: 1:_______
2: _______
Förstudiearbetet utförs alltid i nära samråd med målgruppen AMUDIP för att få en
lokal förankring samt för att säkerställa att det är deras behov som blir grunden för det
tilltänkta projektet. Vi har planerat 7 dagars heltidsarbete i december 2014 eller januari
2015 tillsammans med ADHISGUA på plats med kvinnogruppen AMUDIP i Palajunojdalen, Quetzaltenango.
Förstudiens mål är att genomföra en behovsinventering med kvinnogruppen AMUDIP,
presentera LUCA och ADHISGUA för lokalpolitiker i området och ha en detaljerad
arbetsplan för projektets aktiviteter. Under nästa fråga följer en mer översiktlig
planering över projektets mål och aktiviteter, föremål för förändringar och justeringar
under möten med AMUDIP och ADHISGUA under förstudiens gång.
-
Redan nu bör ni och samarbetsparten ha en tanke om en framtida projektidé –
beskriv denna så tydligt som det går.
Förstudien och det tilltänkta projektet följer i grunden planeringen och metodiken som
använts i vårt senaste projekt, ”Kvinnonätverk för lokal utveckling” med
projektnummer #300005693 i El Salvador. Detta projekt är tänkt att vara en upprepning
av det föregående på en ny ort med ny målgrupp då vi hade goda resultat. Vi ser att
förutsättningarna för att kunna genomföra samma arbete i Guatemala tillsammans med
ADHISGUA är goda. Grundtanken är att målgruppen AMUDIP själva är med och
aktivt formar och driver projektet.
Projketidéns övergripande mål är att förbättra kvinnors och barns levnadsvillkor genom
tre huvudsakliga aktivitetsområden; Learning by doing, utbildningstillfällen och
erfarenhetsutbyten.
A) Learning by doing avser de prioriterade behoven som förstudiens behovsinventering
kommer att visa. Vår erfarenhet från föregående projekt gör att vi föreställer oss att
fokus kommer ligga på hur man kan förbättra det egna bruket av jorden och andra
naturresurser samt hur man kan gå tillväga i samarbetet för att sälja sitt överskott av
skörden till ett skäligt pris. Då detta är ett konkret och praktiskt sätt att låta kvinnorna
arbeta med sin livssituation som präglas av fattigdom och undernäring. Tanken är att
detta ska öka deltagandet och minska avhopp i projektets övriga, “mjukare”, aktiviteter.
I vårt föregående projekt använde vi samma metodik - att låta det praktiska arbetet
utgöra grund för en gemenskap som leder till att de övriga målen kan involveras.
B) Utbildningstillfällen avser aktiviteter i form av seminarier och workshops ledda av
ADHISGUA:s mentorer inom följande områden:
A. Personlig utveckling: mänskliga rättigheter (kvinnors och barns
rättigheter i fokus), jämställdhet mellan könen, hälsa, kostlära,
självkännedom och självkänsla.
B. Gruppnivå: föreningsteknik, ledaregenskaper, ledarskap.
C. Strukturell nivå: Omvärldsorientering om kommun, andra
myndigheter och sociala nätverk.
7 (18)
Denna sida signeras av två firmatecknare: 1:_______
2: _______
C) Erfarenhetsutbyten avser här möten mellan kvinnorna i AMUDIP, som kommer från
10 olika samhällen i Palajunoj-dalen, dels för att kontinuerligt följa upp aktiviteterna i
learning by doing och utbildningstillfällen, dels för att utbyta erfarenheter kring
gemensamma problem, utmaningar samt framtidsutsikter och lösningar.
Förväntade resultat är:






-
Att en större andel kvinnor deltar i det lokala samhället aktivt samt ingår i
bestlutsfattande styrelser i det civila samhället såsom i det lokala COCODE
(COCODE är benämningen på lokala sammanslutningar som representerar
samhällen och byar som arbetar gentemot kommunpolitiken), genom
utbildningstillfällen och erfarenhetsutbyten.
Att kvinnorna i AMUDIP är bekanta med sina och sina barns rättigheter och att
detta leder till att fler barn går i skola genom utbildningstillfällen och
erfarenhetsutbyten.
Att kvinnornas självförtroende och framtidstro stärks genom
utbildningstillfällen och erfarenhetsutbyten.
Att gemenskap och solidaritet mellan kvinnorna i AMUDIP förstärks genom
utbildningstillfällen och erfarenhetsutbyten.
Att problematiken med kosthållning och undernäring hamnar i fokus genom
learning by doing och börjat förbättras.
Att fattigdomen och arbetslösheten bekämpas genom bättre sätt att tillvarata
befintliga naturtillgångar och odlingsmöjligheter genom learning by doing.
Beskriv i detalj de problem och utmaningar som ni och samarbetsparten vill
förändra i det tänkta projektområdet.
Problem:





Bland befolkningen i Palajunoj råder en hög grad av analfabetism, särskilt
bland kvinnorna (57-70% beroende på by). Detta bidrar till utanförskap från
samhällsprocesser och påverkar negativt familjernas möjligheter och
benägenhet att ingå i arbetsmarknaden, låta barnen utbilda sig samt försämrar
deras självförtroende och framtidsutsikter.
Låg kännedom om reproduktiv hälsa och kvinnors rättigheter.
Barnadödligheten är hög till följd av otillräcklig och otillgänglig vård.
Socio-ekonomisk utsatthet; många kvinnor bär ett tungt familjeansvar då det är
vanligt att männen lämnar dem för att emigrera till USA, skickar hem pengar
(“remesas”) en tid men sedan försvinner från bilden. Arbetslösheten är hög och
de jobb som förekommer främst är säsongsarbeten med hög grad av osäkerhet
samt låga inkomster.
Bristande och dålig kosthållning med utbredd undernäring, speciellt bland barn.
Utmaningar:

Macho-kulturen i området gör att kvinnor hålls tillbaka och förpassas till
mödrarollen och inte släpps in i det aktiva samhällsdeltagandet. Machokulturen är också kopplat till våld i nära relationer. Vi ser framför oss att en del
8 (18)
Denna sida signeras av två firmatecknare: 1:_______
2: _______


kvinnor kan få påtryckningar om att inte delta i projektet från sina makar eller
manliga släktingar.
Av samma skäl som ovan är det också en utmaning att uppnå vårt mål om att
fler kvinnor är aktiva i civilsamhället - det tillhör inte kulturen att de ingår i
organisationer, än mindre innehar höga poster.
Det finns en utbredd misstro till myndigheter och organisationer.
Vi vill förändra:

Stärka självfötroendet både på individuell och gruppnivå, d.v.s. empowerment,
för att öka kvinnogruppens utsikter att påverka sin egen framtid.
o Genom utbildning i mänskliga rättigheter i projektaktiviteten
utbildningstillfällen ska projektet göra tydligt vilka styrkor det finns i
att utbilda sig, dels för kvinnorna själva men också deras barn och
andra närstående. Även genom erfarenhetsutbyten kommer detta
område att beröras då det är viktigt för människor i utanförskap att
identifiera sig med andra i liknande situation för att i gemenskap kunna
börja arbeta framåt. Vi har sett att det låga självförtroendet som följer
av utanförskapet i och med låg utbildningsgrad snabbt kan minska när
människor förenas och talar om sin situation.

Påverka målgruppen att delta mer aktivt demokratiska fora som finns i
civilsamhället, såsom COCODE.
o Utbildningstillfällen kommer att beröra detta område. AMUDIP har
haft stiltje sedan de stått utan samarbetspartner och vi har sett i vårt
projekt i El Salvador att det på kort tid går att utbilda och motivera
kvinnor till att bli mer aktiva i civilsamhället.

Övergripande vill vi bidra till att öka målgruppens levnadsstandard.
o Projektet tar upp problemet med undernäring och även socioekonomisk utsatthet genom learning by doing där fokus ligger på den
egna möjligheten till att odla bra grödor samt att sälja dem på den
riktiga marknaden, istället för den informella där storhandlare kommer
och köper upp grödor för priser långt under marknadspriser.
o Utbildningstillfällen kommer att ta upp mänskliga rättigheter och vara
anpassad för målgruppen och ta upp områdena kvinnors rättigheter och
barnkonventionen. Detta för att öka skyddsfaktorer för våld i nära
relationer. Erfarenhetsutbyten kommer att öka på självförtroendet och
motverka tabu och skam som är kopplat till denna problematik.
o Även gällande barnadödligheten och den tillhörande mödravården
spelar utbildningstillfällen om mänskliga rättigheter särskild roll,
kvinnogruppen kan med större möjligheter påverka beslutsfattare i
frågor om vård om de är väl bekanta med sina lagstadgade rättigheter.
9 (18)
Denna sida signeras av två firmatecknare: 1:_______
2: _______
-
På vilket sätt kan det framtida utvecklingsprojektet stärka den lokala
samarbetsorganisationens roll i samhället?
Även om många medlemmar i ADHISGUA arbetar och har arbetat med internationella
samarbetspartners är det tilltänkta samarbetet med LUCA det första internationella
samarbetet för ADHISGUA som förening. Detta kommer att ge ADHISGUA större
trovärdighet och hjälpa dem i deras målsättning att expandera och nå ut till fler
områden och länder på sikt.
Ett framtida projekt med LUCA kommer att ge ADHISGUA:s medlemmar en
möjlighet att bli mer aktiva i sin förening och ha en tätare kontakt med målgruppen
AMUDIP. Ett sådant förstärkt band lägger grunden för framtida uppföljningsarbete och
vidare samarbeten för ADHISGUA med AMUDIP. Ett tilltänkt projekt innebär även att
AMUDIP behöver ha mer kontakt med lokala myndigheter och eftersom många av
deltagarna är analfabeter kommer ADHISGUA få en tydlig roll i att stödja AMUDIP:s
deltagande i t.ex. i COCODE:s eller andra forum i det civila samhället. Det är vanligt
att mayagrupper ignoreras av lokala myndigheter eftersom de inte har samma
förutsättningar att ta del av t.ex. skrivna dokument.
Hur säkerställer ni att den tänkta målgruppen för projektet deltar i planering,
genomförande och uppföljning av förstudien - synliggör flickor och pojkar, kvinnor och
män!
4. Redogör för insamling av fakta och information under förstudien
Beskriv upplägget av studien till exempel:
-
Tid – när börjar förstudien, när slutar den?
Processen med att genomföra förstudien började i maj månad 2014 när LUCA och
ADHISGUA beslutade att ta de goda erfarenheterna från LUCA:s projekt med
samarbetsparten Fundeca i El Salvador (#300005693 hos Forum Syd) till att upprepa
konceptet så långt som möjligt med kvinnogruppen AMUDIP.
Det konkreta genomförandet av förestudien är tänkt att äga rum i december 2014 eller
januari 2015 under sju dagar.
-
Beskriv hela programmet.
Dagarna avser heldagar från morgon till kväll.
Dag
1.
Ankomst till Quetzaltenango, välkomstmiddag med ADHISGUA
Dag
2.
Internt möte med ADHISGUA och möten med lokala myndigheter i
Quetzalteango och Palajunoj-dalen.
10 (18)
Denna sida signeras av två firmatecknare: 1:_______
2: _______
Dag
3.
Behovsinventering med AMUDIP, kvällsaktivitet med ADHISGUA och
AMUDIP.
Dag
4.
Uppföljning av behovsinventering med arbetsgrupp AMUDIP, LUCA och
ADHISGUA.
Dag
5.
Möte mellan LUCA och ADHISGUA om projektansökan maj 2015.
Dag
6.
Möte mellan LUCA och ADHISGUA om projektansökan maj 2015.
Dag
7.
Avslut och avskedsmiddag med ADHISGUA.
-
Vem/vilka skall utföra studien? Varför just dessa? Vilken roll har de idag i den
svenska organisationen respektive samarbetsorganisationen? Roll i kommande
utvecklingsprojekt?
LUCA har valt att skapa en förstudiegrupp från styrelsen. Där ingår ordförande
(kvinna) och två styrelsemedlemmar (en man och en kvinna). Ordförande och den
manlige styrelseledamoten har tidigare erfarenhet från projektet i El Salvador
(#300005693 hos Forum Syd) och har goda kunskaper i spanska och om Guatemala
samt mayaindianer i stort. Den kvinnliga styrelseledamoten har kunskaper i spanska
och kommer ha det övergripande ansvaret för dokumenation till medlemmar. Dessa
ansvarar för genomförandet av förstudien och återkoppling till medlemmar samt för
rapportering till Forum Syd. LUCA:s styrelse kommer att ansvara för projektansökan
till Forum Syd samt projektledning och projektadministration i Sverige.
Från ADHISGUA deltar ordförande (man), kassör och två styrelseledmöter (kvinnor).
Dessa ansvarar för insamladet av data till förstudieansökan genomförandet av
förstudien på plats. De kommer även vara ansvariga för implementering av projektet
samt för projektadministration.
Med stöd av ADHISGUA kommer kvinnogruppen AMUDIP att forma en arbetsgrupp
på ca 6 kvinnor som deltar i planeringen och genomförandet av förstudien samt
diskussion om det tilltänkta projektet.
Del 3 – Analyser av prioriterade utvecklingsområden
Nedan finns ett antal områden som Forum Syd ser som prioriterade när det gäller
utveckling i länder i syd/öst.
I ert kommande projekt kommer ni att beröra alla områden på olika sätt, även om ni
inte arbetar direkt med alla frågor. Vi ber er därför att göra en kortfattad
omvärldsanalys av samtliga områden, utom på de ställen där annat anges.
11 (18)
Denna sida signeras av två firmatecknare: 1:_______
2: _______
Forum Syd är medveten om att fokus, kapacitet och inriktning varierar, men vad tar
studien upp om:
5. Beskriv hur förstudien och hur ni nu innan förstudien ser det kommande
projektet tar upp de prioriterade utvecklingsfrågorna?
Demokrati och mänskliga rättigheter i projektet
a) Omvärldsanalys: Vad har det civila samhället för roll i området där projektet
ska genomföras? Vilka diskriminerande samhällsstrukturer (formella eller
informella) finns i området?
Palajunoj-dalen är belägen strax (c:a 10 km) sydväst om storstaden Quetzaltenango och
inbegriper 10 samhällen där totalt 18000 människor, i huvudsak mayaindianer av folket
K’iché, beräknas leva. 57-70% (varierande i olika samhällen) av befolkningen är
analfabeter, däribland främst kvinnorna, och hushållen har i genomsnitt 6 barn. Den
mest förekommande sysselsättningen är jordbruk där hushållen i snitt äger lite över en
fjärdedels hektar. Detta är för lite för att säkra försörjningen varför många arbetar på
större plantage och/eller hyr mark för att dryga ut skördarna. Utöver det kommunala
styret med säte i Quetzaltenango finns ett s.k. COCODE i varje samhälle som är en
lokal medborgarinstans som för dialog med lokala myndigheter.
Formella diskriminerande samhällsstrukturer:


Det finns en bristande tillgänglighet på säker vård vid akuta situationer, såsom
barnafödsel o.d., vilket resulterar i hög barnadödlighet. Mödrarna är hänvisade
till Quetzaltenango stads östra sjukhus där de ofta möter långa väntetider och
återkommande försummelse av personalen. Därför vänder man sig ofta till
traditionella ”comadronas”, barnmorskor, som på gammeldags vis bistår, dock
med höga risker.
Vägnätet i dalen är undermåligt och består av jordvägar. Området har mycket
nederbörd periodvis och då blir vägarna i det närmaste oframkomliga. Under
dessa perioder är det vanligt att barnen inte går i skolan. Detta hämmar även
den lokala handeln och bidrar starkt till ett utanförskap för byarnas invånare.
Informella diskriminerande samhällsstrukturer:


Mayaindianer i stort lever under en strukturell rasism i Guatemala. Under
inbördeskriget som varade i totalt 30 år och slutade 1996 var de den mest
utsatta delen av folket och efterkrigstiden har inneburit få förändringar i det
avseendet. Situationen i Palajunoj-dalen är återkommande över landet – där
mayafolken lever råder utbredd fattigdom vilket genererar allvarliga
ekonomiska och sociala problem såsom att familjerna inte prioriterar sina barns
utbildning utan inkluderar dem i inkomstbringande eller livsnödvändiga
arbetssysslor, bristande kännedom om och tilltro på mänskliga rättigheter och
myndighetsutövning och utbredd alkoholism.
Den extrema fattigdomen i vilken många hushåll lever gör att många familjer
står utanför arbetsmarknaden och utbildningssystemet och sysselsätter sig i
låginkomstbringande jordbruk. Endast 20% går någon utbildning efter
grundskolan och bland dessa är det främst pojkar.
12 (18)
Denna sida signeras av två firmatecknare: 1:_______
2: _______

Fattigdomen genererar också en hög emigration av män till USA och ställer
därför många kvinnor med mångdubbla ansvarsroller.
b) Projekt: Vad ska projektet fokusera på utifrån demokrati och mänskliga
rättigheter? Hur är LEOs förmåga att kunna bidra till förändring inom detta
område?

Ett av projektets övergripande teman inom mål B) och C) beskrivna under del 2
i detta dokument är att höja graden av kännedom av de mänskliga rättigheterna
hos kvinnogruppen AMUDIP. Detta kommer ske under workshops där man
förklarar och exemplifierar kring hur de mänskliga rättigheterna kommer in i
arbetet som kvinnogrupp. Målsättningen om att förstärka gruppens
ledarpersoner, kunskaper i att driva en organisation samt förutsättningar för att
agera språkrör gentemot lokala beslutsfattare är också direkt kopplad till
utövandet av de mänskliga politiska rättigheterna. Målen är stora och rör
långtgående processer och i projektet hoppas vi kunna starta en sådan process.

Projektets mål A) gällande ökad lokalproduktion av grödor avser motverka
undernäring och förbättra kosthållningen i familjerna. Detta angriper det
mänskliga rättighetsproblemet gällande rätten till en tillfredsställande
levnadsstandard. Försäljning av överskott är indirekt kopplat till flera
rättighetsområden, såsom rätten till arbete och utbildning. Detta för att om
familjernas ekonomiska situation förbättras, ökar möjligheterna till att man
skickar barn i skola samt att man får en egen inkomst via det egna arbetet.

LUCA bedömer att ADHISGUA har en bred kompetens inom området
demokrati och mänskliga rättigheter och att de utgör värdegrunden för deras
arbete. ADHISGUA har utsett socionomen Carmen Salguero Rodas till vår
kontaktperson i förstudien. Hon har mångårig erfarenhet av att arbeta med lokal
utveckling och kommunala samarbetsprojekt, s.k. “mancomunidades” på flera
orter i Guatemala. Hon är även konsult i frågor som rör lokal utveckling och
föreningskunskap. Vi bedömer sammantaget ADHISGUA:s kompetens för att
arbeta med målgruppen i frågor om demokrati och mänskliga rättigheter som
hög.
Jämställdhet (genus) i projektet (alla ska göra en genusanalys under studien)
a) Omvärldsanalys: Hur ser det ut i det område där projektet ska genomföras när
det gäller stereotypa könsroller och maktstrukturer, både i samhället och inom
familjen? Finns det en politisk vilja till förändring i området där projektet ska
genomföras när det gäller jämställdhet och hur verkar förtroendevalda för att
jämställdhetsmål uppnås?
Samhällsstuktren i Guatemala präglas av social orättvisa och mayabefolkningen och i
synnerhet mayakvinnor är utsatta. Guatemala är ett land med utpräglad machokultur.
Mayakvinnorna i AMUDIP har mycket låg utbildning och många är analfabeter. Om
barn går i skolan prioriterar familjerna sönerna. Flickor börjar i tidig ålder att arbeta i
hemmet och/eller med sina mödrar i arbete i jordbruk. Kvinnornas produkter blir ofta
13 (18)
Denna sida signeras av två firmatecknare: 1:_______
2: _______
uppköpta av mellanhänder som betalar underpriser. Detta är ett resultat av att många
mayakvinnor inte kan ta till sig information om produkternas egentliga marknadsvärde.
AMUDIP som förening kan med stöd av det tilltänkta projektet tilsammans påbörja en
förändringsprocess av dessa strukturer.
Guatemalas lagstiftning på området genus (och även minoritetsbefolkningar) är mycket
god och har en hög ambitionsnivå. I praktiken är det däremot väldigt långt från hur
lagtexterna dikterar. FN och andra bevakare av Guatemala signalerar att det sker väldigt
lite faktisk utveckling i landet.
b) Projekt: Hur arbetar LEO inom projektet med genus utifrån ovanstående
beskrivning? Vilka projektmål finns inom detta område? Hur arbetar LEO med
jämställdhet i sin egen organisation? Hur säkerställs att kvinnor och män ges
lika möjligheter till deltagande och inflytande i projektets problemanalys,
planering, beslut, genomförande och uppföljning?
ADHISGUA har ett jämställdhetsperspektiv som är väl förenligt med LUCA. De består
till 50% av män, 50% kvinnor. De anser att mayakvinnorna tillhör bland de mest utsatta
grupperna, med högst behov av stöd för att kunna spela en aktiv roll i samhället. De
delar också LUCA:s syn på metodologi för mindre projekt - att om man fokuserar på
kvinnorna får man goda sekundära effekter bland barn och övriga familjemedlemmar.
Projektet arbetar i sin helhet utifrån den ovanstående problembeskrivningen då fokus
ligger på kvinnogruppen AMUDIP, deras situation av utsatthet (fattigdom, männens
emigration till USA, kunskaper om mänskliga rättigheter och barnkonventionen).
Projektmålen utbildningstillfällen och erfarenhetsutbyten är direkt kopplade till detta
område. I vårt föregående projekt “Kvinnonätverk i i El Salvador” #300005693 hade vi
samma målsättning och ambition och har sett goda resultat; kvinnorna vi arbetade med
under projektets gång samarbetar och verkar tillsammans för att förbättra sin situation.
Förhoppningen är att detta projekt ska generera samma drivkraft hos kvinnorna i
AMUDIP i Palajunoj-dalen.
HIV/aids i projektet
(Gäller alltid för projekt i länder i Afrika söder om Sahara, för projekt i områden med
en HIV prevalens över 4 %, för projekt som specifikt handlar om SRHR -Sexuell och
Reproduktiv Hälsa och Rättigheter- samt för projekt som har ett HIV/aids-fokus.)
a) Omvärldsanalys: Hur ser situationen ut när det gäller hiv/aids i området där
projektet ska genomföras, t ex hur hög är prevalensen och hur ser den ut för
olika grupper? Hur ser situationen ut för kvinnor respektive män? Beskriv om
det finns strukturer, attityder och beteenden som diskriminerar och
stigmatiserar hiv-positiva?
b) Projekt: Vilka aktiviteter inom projektet handlar om att arbeta med hiv/aids (t
ex preventions- och informationsarbete)? Beskriv LEOs kompetens inom
området? Hur påverkar HIV-epidemin LEOs förutsättningar att arbeta med
14 (18)
Denna sida signeras av två firmatecknare: 1:_______
2: _______
projektet? Har målgrupper deltagit i planering, genomförande och uppföljning
av insatsen och har de varit med och påverkat innehållet?
Klimat och miljöbedömning av projektet (alla ska göra en klimat och miljöanalys under
studien)
a) Omvärldsanalys: Hur ser miljöproblem, klimatförändringar och
naturkatastrofer ut i det område där projektet verkar? Hur påverkas kvinnor
respektive män och vilken förmåga har de att hantera dessa?
Guatemala är ett land som är ständigt drabbas av naturkatastrofer såsom vulkanutbrott,
jordskalv och väderfenomenet “el niño”. Dessa är omöjliga att förutse med exakthet
men vi hoppas att Palajunoj-dalen ska förbli förskonad.
Dålig infrasturktur gör att under regenperioder kollapsar vägar då det är vanligt att
barnen inte går i skolan och de kvinnor och män som har arbete förlorar inkomst. Dessa
är problem som stat och kommun är slutgiltigt ansvariga för.
Invånarna behöver mer kunskap om kretslopp och hur man kan kompostera för att
själva förbätta sin miljö.
b) Projekt: Hur påverkas miljön av projektet, positivt och negativt? Hur påverkas
projektet av miljöproblem, klimatförändringar och naturkatastrofer? Hur kan
LEO och SvEO få kunskap om detta och vilken kapacitet finns att förebygga
och hantera miljöproblemen?
LUCA och ADHISGUA tar problemet med regnperiod i beaktning när det gäller
genomförandet av ett tilltänkt projekt. Förstudien är tänkt att genomföras i december
2014 eller januari 2015 och regnperioden infaller vanligtvis i juni månad. Projektet är
tilltänkt att starta under våren 2016 och det skulle vara under regnperioden 2016 som vi
eventuellt kan få problem p.g.a. skyfall. Vi hade liknande erfarenheter i El Salvador
under projektet “Kvinnonätverk för lokal utveckling” och då var man tvungen att skjuta
på projektaktiviteterna 2 månader totalt. I den mån det går kommer vi att planera
projektaktiviteterna med hänsyn till regnperioden, såsom att lägga learning by doing
före och efter den tyngsta nederbörden.
Vi vet sedan vårt projekt i El Salvador att området med kretslopp och kompostering är
viktigt och vi kommer att arbeta med detta inom learning by doing. Överlag anser vi att
projektet har en positiv inverkan på den lokala miljön.
Fred och säkerhet – konfliktperspektiv
(Endast relevant i områden i konflikt eller postkonflikt. En
konfliktkonsekvensbedömning (KKB) ska göras för alla projekt i länder där det pågår,
eller finns risk för, en väpnad konflikt, samt i postkonfliktländer. För instruktion, se
Forum Syds hemsida via denna länk)
15 (18)
Denna sida signeras av två firmatecknare: 1:_______
2: _______
a) Omvärldsanalys: Finns det en konflikt/er i området där projektet ska
genomföras? I så fall, gör en kortfattad analys av konflikten med stöd av
dokumentet Konfliktkonsekvensbedömning som ni når via länken ovan.
Guatemala har haft fred officiellt sedan 1996 men är sedan dess präglat av oroligheter,
dels mellan gerillafalanger och historiska motståndare, men alltmer på senare år av
kriminella ligor samt uppror gentemot stordrift i gruv- och jordbruksindustrin. Dalen i
Palajunoj har inte varit utsatt för väpnad konflikt på senaste och vi bedömer att risken
för ett sådant utbrott är låg.
b) Projekt: Hur ska man i projektet förhålla sig till denna? Kan konflikten
påverka projektet? På vilket sätt har ni säkerställt att aktiviteterna inom
projektet inte påverkar konflikten i negativ riktning? Kommer projektet att
motverka diskriminerande strukturer som är kopplade till konfliktens orsaker?
Projektet kommer inte att inrikta sig specifikt på det forna inbördeskriget, konflikter
som varit efter eller den rådande situationen med kriminella ligor. Indirekt tror vi
däremot att man kan komma att beröra dessa ämnen via aktiviteterna
utbildningstillfällen och erfarenhetsutbyten då man kommer diskutera kring övergrepp
på mänskliga rättigheter samt kvinnornas egna erfarenheter.
Del 4 – Riskbedömning, resurser och uppföljning
6. Gör en riskbedömning av förstudien
Vilka faktorer kan hindra eller allvarligt försvåra studiens genomförande?
Som angivet på fråga 5, klimat, kan naturkatastrofer i form av vulkanutbrott, jordskalv
eller väderfenomenet “el niño” försvåra arbete i Guatemala men dessa är omöjliga att
förutse med exakthet. Däremot vet vi att regnperioden som inträffar årligen kan
medföra stora komplikationer men den beräknas inträffa c:a sex månader efter
förstudiens genomförande.
Om någon huvudperson i förstudien skulle bli sjuk kan detta drabba arbetet.
-
Bedöm risken för att detta kan inträffa. Är någon alternativ lösning planerad?
Som nämnt, bedömer LUCA att förstudien kan genomföras utan risk för problem med
nederbörd eftersom regnperioden är i juni - augusti och förstudien är planerad till
december - januari.
Från LUCA har vi tre personer som är tilltänkta att vara med på förstudieresan och
ADHISGUA har 22 medlemmar; möjligheterna till att fortsätta även om sjukdomsfall
skulle inträffa bedöms därför som goda.
7. Ange nödvändiga resurser och plan för uppföljning kopplat till förstudien
-
Ange eventuella kontakter med lokala myndigheter.
16 (18)
Denna sida signeras av två firmatecknare: 1:_______
2: _______
LUCA ingår i Forum Syd:s Guatemala-nätverk och hade möjligheten att träffa
Guatemalas ombudsman för mänskliga rättigheter, Mr. Jorge Eduardo De Leon Duque,
den 29/8 2014. Han bekräftade att den officiella synen på mayakvinnorna är att de är
identifierade som en särskilt utsatt grupp i samhället och att man arbetar för att
inkludera dem mer och mer i samhället.
LUCA var också deltagande på den officiella mottagningen för firandet av de
centralamerikanska republikernas självständighetsdag den 15/9 som arrangerades av El
Salvadors, Guatemalas och Nicaraguas ambassader i Stockholm. Där samtalade vi med
Guatemalas ambassadör som även bekräftade den officiella synen på mayakvinnorna
som utsatt grupp i samhället.
Sammantaget fick vi från båda tillfällena mycket goda vitsord för våra insatser och en
dialog om eventuella framtida samarbeten inleddes.
ADHISGUA kommer inför förstudien förbereda för möten med dels
kommunalpolitiker i Quetzaltenango samt lokala representanter av COCODE:s i
Palajunoj-dalen.
-
Beskriv hur egeninsatsen samlats in/kommer att samlas in.
Egeninatsen samlas in via solidaitetsmiddagar som genomförs regelbundet i LUCA.
Medlemmar och inbjudna betalar 150 kr för en middag. SOL- middagarna är
uppskattade aktiviteter som samlar ca 25 personer varje gång.
-
Beskriv hur förstudiens resultat rapporteras internt hos er och samarbetsparten.
Resultatet av förstudien kommer presenteras muntligt på ett medlemsmöte och på en
SOL_ Middag. Skriftligen kommer förstudie rapporten läggas upp på LUCA:s hemsida,
Här kommer LUCA:s delegation att även lägga upp resebrev.
Del 5 – Registrering budget
Gör en preliminär budget för er förstudie om projekt.
-
Preliminär budget ifylld i ansökan.
17 (18)
Denna sida signeras av två firmatecknare: 1:_______
2: _______
Ansökan ska skrivas under av två behöriga firmatecknare.
Ort & datum
Ort & datum
Namnteckning firmatecknare 1
Namnteckning firmatecknare 2
Namnförtydligande
Namnförtydligande
18 (18)
Denna sida signeras av två firmatecknare: 1:_______
2: _______