Nr 9_2013 pdf-underlag.indd
Tema Arbetsmiljö Nr 9 2013 Årgång 6 Digital arbetsmiljöplan var upprättad, men inte tillgänglig på byggarbetsplatsen Ystads tingsrätt accepterar HKM Bygg & Inrednings påstående om att en arbetsmiljöplan fanns upprättad digitalt innan en byggarbetsplats etablerades. Men arbetsmiljöplanen fanns inte, som HKM hävdade, tillgänglig för de som arbetade där och därför döms bolaget att betala 25 000 kronor i företagsbot för brott mot arbetsmiljölagen. HKM Bygg & Inredning AB höll i maj 2012 på att lägga om taket på en fastighet i Simrishamn. Bolaget var byggarbetsmiljösamordnare för arbetet (BAS-P och BAS-U). På eftermiddagen den 9 maj befann sig några av Arbetsmiljöverkets inspektörer i Simrishamn. De upptäckte då (av en slump) en byggställning som saknade fallskydd, och en man som gick över taknocken. Inspektörerna kallade ner mannen från taket och frågade honom vem som var byggarbetsmiljösamordnare. Mannen förklarade att samordnaren inte fanns på plats, men ringde efter honom. När byggarbetsmiljösamordnaren, tillika platschef, kom till platsen frågade inspektörerna efter arbetsmiljöplanen. Svaret blev att någon sådan inte hade upprättats. Visste han att en arbetsmiljöplan skulle upprättas? Jo, han var medveten om skyldigheten men HKM hade tyvärr inte någon arbetsmiljöplan. Kunde arbetsmiljöplanen finnas på HKM:s kontor? Nej, det fanns ingen arbetsmiljöplan. Inte heller mannen som gått över taknocken, anställd av en underentreprenör, visste något om någon arbetsmiljöplan utan hänvisade till HKM. Arbetsmiljöverket gjorde en åtalsanmälan, och i mars i år väcktes talan om företagsbot. I förhör inför Ystads tingsrätt förklarade företrädare för HKM att arbetsmiljöplan upprättades 10 april 2012, i samband med att arbetet lades upp i det datorprogram man använder. Genom programmet fanns arbetsmiljöplanen tillgänglig för alla som arbetade i bolaget. Alla anställda har tillgång till Iphones (smartphones) som används för att bland annat rapportera tider, och för att ta del av arbetsmiljöplaner för aktuella arbeten, och de har också informerats om att arbetsmiljöplaner finns tillgängliga på detta sätt. Beträffande underentreprenörer så kräver HKM att deras anställda ska ha tillgång till smartphones så att de kan använda HKM:s datorprogram och ta del av information och arbetsmiljöplaner. Att den arbetsmiljöplan som rätten fick ta del av hade ett annat datum än det då planen skulle ha upprättats förklarades med att en arbetsmiljöplan när den skrivs ut alltid dateras med utskriftsdatumet. Datumet på den utskrivna arbetsmiljöplanen visade alltså inte när den var upprättad. Tingsrätten konstaterar att de uppgifter och förklaringar som bolaget lämnat om att en arbetsmiljöplan fanns upprättad digitalt inte framstår ”som så osannolika att de kan lämnas utan avseende”. Eftersom åklagaren heller inte motbevisat bolagets uppgifter blir bedömningen den att det fanns en upprättad arbetsmiljöplan. Men platschefen kände inte till att det fanns någon arbetsmiljöplan, inte heller mannen på taknocken som inspektörerna pratat med. Detta tillsammans med övrig bevisning leder tingsrätten till slutsatsen att arbetsmiljöplanen inte fanns tillgänglig för dem som arbetade på byggarbetsplatsen. ”Faran av att en arbetsmiljöplan inte finns tillgänglig blir i praktiken densamma som om arbetsmiljöplanen inte hade upprättats. Vid bedömning av företagsbotens storlek saknas därför anledning att göra en annan bedömning än vid avsaknad av arbetsmiljöplan” förklarar tingsrätten. Företagsboten bestäms därför till i sammanhanget normala 25 000 kr. Bröt mot kvartsföreskrifterna i nio år men slipper ändå påföljd En mätrapport som AB Strängbetong skickade till Arbetsmiljöverket visade så höga värden av kvartshaltigt damm att det skulle göras fortsatta mätningar. Men under nio års tid lämnade inte bolaget in några nya mätrapporter. En konsult skulle ha skickat in rapporterna hävdar Strängbetong, och slipper påföljd. Det var i samband med en inspektion 30 november 2012 vid Strängbetongs filial i Herrljunga som Arbetsmiljöverket upptäckte att bolaget inte skickat in några kopior av mätrapporter sedan 2003. Bolaget kunde visa att mätningar hade gjorts vid två tillfällen under 2012 och vid tre tillfällen 2011. Dessutom en gång under 2010, 2009 och 2006. Några rapporter över dessa mätningar hade dock inte lämnats in till Arbetsmiljöverket. Utifrån de mätresultat som redovisades 2003 skulle bolaget ha gjort nya mätningar en gång per år. Enligt 21§ i kvartsföreskrifterna skulle sedan kopia av mätrapport över resultatet ha skickats till Arbetsmiljöverket senast fyra månader efter det att mätningen gjorts. Bestämmelsen i 21§ är direkt straffsanktionerad, och Arbetsmiljöverket gjorde därför en åtalsanmälan. Men trots att det är helt klart att Strängbetong under nio års tid brutit mot bestämmelsen så läggs nu förundersökningen ned. På det utredningsmaterial som föreligger går det inte att bevisa att någon gjort sig skyldig till brott anser kammaråklagare Kristina Persson vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Göteborg. Strängbetong har gjort expositionsmätningar men inte skickat mätrapporter till Arbetsmiljöverket. Bolaget har hävdat att de gett en konsult i uppdrag att skicka in mätrapporterna. Nuvarande konsult fick uppdraget under mars 2003, och det går inte att med tillräcklig säkerhet avgöra vad bolaget och konsulten då muntligen kom överens om konstaterar hon. Vid en straffrättslig bedömning ska därför bolagets version läggas till grund för bedömningen. ”Mot bakgrund därav och då det inte framkommit någon omständighet som tyder på att bolaget borde insett att underrättelseskyldigheten inte uppfylldes förrän Arbetsmiljöverket efter nio år gjorde en inspektion, går det inte att bevisa att företrädare för bolaget har haft sådant uppsåt (insikter och avsikter) eller har visat sådan oaktsamhet (vårdslöshet) som krävs för att förfarandet skall vara brottsligt”. 1 Dumper kan ha besiktats – talan om företagsbot ogillas Den begagnade dumper med påmonterad begagnad kran som Rockma Exploration Drilling AB köpt i England kan ha besiktats där innan fordonet kom till Sverige. Därför ogillas åklagarens talan om företagsbot, och därmed slipper bolaget att betala företagsbot på 20 000 kronor. Rockma Exploration Drilling AB sysslar med jord- och bergundersökningar. I slutet av oktober 2010 beställde bolaget ett fordon från Cautrac i England. Fordonet bestod av en begagnad kran monterad på en begagnad dumper. Det hopmonterade fordonet, som inte använts innan det kom till Sverige, levererades i början av januari 2011. Arbetsmiljöverket gjorde i maj 2011 en inspektion vid Svartlidengruvan fyra mil från Storuman, där fordonet var uppställt och hade använts. Då upptäcktes att fordonet inte besiktats före användandet. Arbetsmiljöverket gjorde åtalsanmälan, och i våras väckte åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål talan om företagsbot för brott mot arbetsmiljölagen. Bolaget hade enligt åklagaren varit oaktsamt då man vid importen inte försäkrat sig om att fordonet varit montagebesiktat, och skulle därför enligt hans mening dömas att betala företagsbot med i sammanhanget normala 20 000 kronor. Rockma Exploration Drilling AB å sin sida hävdade att en besiktning i enlighet med gällande regelverk utförts i England av Ernest Doe & Sons före leveransen och därför behövde inte fordonet besiktas i Sverige innan det användes. Det är helt klart så att det aktuella fordonet inte får användas i Sverige innan besiktning skett, konstaterar nu Lycksele tingsrätt. Frågan är då om det, som bolaget påstår, kan ha gjorts en godkänd besiktning i England. Av den korrespondens med Cautrac och Ernest Doe & Sons som Rockma Exploration Drilling presenterat framgår att personalen på Ernest Doe & Sons är utbildade och certifierade för provning och inspektioner, och att tester gjorts. Enligt följesedeln från Cautrac skulle fordonet vara ”ready for work”, det vill säga färdigt att användas. Det tycks alltså framgå av dokumenten att Ernest Doe & Sons har gjort en besiktning. ”Åklagaren har inte varit förhindrad att närmare undersöka hur det föreligger med den engelska besiktningen och på grund av bevisbördans placering i brottmål faller bristen i utredningen tillbaka på åklagaren” påpekar tingsrätten. Åklagaren har inte bevisat sitt påstående om att Rockma Exploration Drilling vid importen inte kontrollerat att en montagebesiktning skett, och därför faller talan om företagsbot förklarar tingsrätten. Och tillägger: Även om åklagaren kunnat visa att en besiktning inte gjorts i England eller att en eventuell besiktning inte hållit måttet, så ger de dokument Rockma Exploration Drilling presenterat stöd för bolagets påstående om att man har försökt försäkra sig om att kranen skulle vara besiktad och klar. ”Bolaget har därför under alla omständigheter inte förfarit oaktsamt i sådan grad att ansvar bör utkrävas”. Läs mer: • Lycksele tingsrätt, mål nr B 335-13.. Nytt EU-direktiv om elektromagnetiska fält Europaparlamentet och Ministerrådet har nu antagit ett nytt direktiv om elektromagnetiska fält i arbetslivet. Senast 1 juli 2016 ska direktivet vara infört i nationell lagstiftning. Syftet med det nya direktivet 2013/35/EU är att skydda arbetstagare mot sådana hälso- och säkerhetsrisker som uppstår eller kan uppstå vid exponering för elektromagnetiska fält. Det uppnås genom gränsvärden och insatsvärden för exponering. Direktivet omfattar alla kända direkta biofysiska effekter och indirekta effekter som orsakas av elektromagnetiska fält. Däremot omfattar det inte så kallade påstådda 2 långsiktiga effekter (där väletablerade vetenskapliga bevis saknas), och heller inte de risker som uppstår vid kontakt med strömförande ledare. Med det nya direktivet får arbetsgivaren ett uttalat ansvar för att riskbedöma och fastställa den exponering för elektromagnetiska fält som anställda kan utsättas för. Utifrån den skriftliga riskbedömningen ska arbetsgivaren ta fram en handlingsplan i det fall åtgärder behöver vidtas för att minska exponeringen. Direktivet ställer också upp krav på information till och utbildning av arbetstagarna, och på hälsokontroller. Direktivet ska senast 1 juli 2016 vara infört i nationell lagstiftning, i Sverige genom föreskrifter från Arbetsmiljöverket. Automatisk kontroll av yrkesförares nykterhet Ett försök med automatiska så kallade alkobommar har dragits i gång vid Stena Lines färjeterminal i Göteborg. Nu blir det omöjligt för förare av tunga fordon att lämna hamnen onyktra. Initiativtagare till försöksprojektet, som startade 20 augusti, är Motorförarnas Helnykterhetsförbund, MHF. Försöket genomförs i samarbete med bland andra Polisen, Tullverket, Trafikverket och Stena Line och ska pågå i ett par månader. Syftet med projektet är att undersöka möjligheten till automatiska nykterhetskontroller i Sveriges hamnar, och i förlängningen att rädda liv. – Varje år dör människor i olyckor som är orsakade av alkohol och droger. I många fall skulle tragedier kunna undvikas genom utandningstest, och eftersom tunga fordon, såsom lastbilar, kan vålla stor skada vid en trafikolycka är jag väldigt positiv till det arbete som nu startar, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd som invigde anläggningen. Samtliga yrkesförare som kör av färjan måste göra ett nykterhetstest innan de kan lämna området. Testet går så till att föraren blåser mot en sensor baserad på infrarödteknik, och det tar bara några sekunder. Blir det grönt går bommen upp och föraren kan köra vidare. Blir det rött tvingas föraren till ett så kallat bevisprov. – Även om det är ett försöksprojekt så är alla kontroller på riktigt och förare som påträffas påverkade kontrolleras i ordinarie bevisinstrument och kommer att lagföras i vanlig ordning, säger Bengt Svensson, Polisen. Bötar 20 000 kronor för obesiktad klätterplattform Arbetsmiljöverket inspekterade den 5 oktober 2012 en byggarbetsplast i Bygdsiljum. Då upptäcktes att arbetstagare hos Åbyns Bygg&Plåt AB i Burträsk använde en mobil klätterplattform trots att den inte genomgått föreskriven montagebesiktning. Bolaget har nu fått och godkänt ett straffföreläggande med företagsbot på 20 000 kronor för brott mot arbetsmiljölagen. Procordia Food anmäls Arbetsmiljöverket inspekterade i mitten av maj Procordia Food AB:s fabrik i Eslöv. Då upptäcktes att ammoniaktankar till kylanläggningar saknade märkning med produktnamn och faropiktogram/farosymbol. Även rörledningarna med ammoniak var otillräckligt märkta. Arbetsmiljöverket har därför åtalsanmält Procordia Food. Arbetsmiljöplan saknade bedömningar av risker med arbete på avfallsanläggning I samband med arbeten på Högvallsbergets avfallsanläggning i Kramfors blev anställda vid ett anläggningsföretag sjuka efter att bland annat ha utsatts för svavelväte. Nu hålls Kramfors kommun som byggherre ansvarig för att den arbetsmiljöplan som upprättats inte var korrekt. Planen saknade helt utredningar och bedömningar av de särskilda risker som arbetet på en avfallsanläggning medförde. Den 18 oktober 2010 stoppade ett regionalt skyddsombud de byggnads- och anläggningsarbeten som pågick vid avfallsanläggningen. Skälet var att anställda vid Rubenssons Mark AB blivit sjuka i samband med arbetet. Rubenssons utförde arbeten på anläggningen på uppdrag av Kramfors kommun, och var också utsedd som byggarbetsmiljösamordnare för utförandet (BAS-U). Någon byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P) fanns inte utsedd. Arbetsmiljöverket konstaterade, bland annat mot bakgrund av en mätning som genomförts av Rubenssons den 18 oktober, att det fanns kemiska arbetsmiljörisker som inte var undersökta och riskbedömda. Verket förbjöd därför den 21 oktober Rubenssons med omedelbar verkan att utföra arbete på avfallsanläggningen. Dagen efter ställdes krav mot Kramfors kommun att bland annat undersöka och bedöma de kemiska och mikrobiologiska riskerna på anläggningen och att vidta riskreducerande åtgärder. Den 20 december fick Arbetsmiljöverket en analys av de kemiska arbetsmiljöriskerna på avfallsanläggningen. Riskanalysen hade gjorts av projektören Ramböll på uppdrag av Kramfors kommun. Av riskanalysen framgick att det på Högvallsberget bedrevs sortering av grovavfall och verksamhetsavfall, kompostering av kommunalt avloppsslam och deponering av grönlutsslam. Analysen visade på förekomst av flera farliga kemiska ämnen som är vanliga på avfallsanläggningar i deponi och lakvatten. En mätning av svavelväte i samband med grävningsarbete gav vid handen att arbetstagarna exponerades för 80-100 ppm svavelväte (takgränsvärdet är 15 ppm). Vid en senare mätning konstaterades 80-100 ppm svavelväte och 180 ppm ammoniak (takgränsvärdet för ammoniak är 50 ppm). Rubenssons sju anställda som varit på platsen undersöktes på företagshälsovården, en av dem blev sjukskriven. På avfallsanläggningen vidtogs åtgärder för att arbetet skulle kunna fortsätta utan risk för ohälsa och olycksfall, och för att säkerställa att något liknande inte skulle kunna hända vid kommande arbeten. Och Arbetsmiljöverket vände sig till åklagare med en begäran om åtalsprövning och anmälan om misstänkt brott. Enligt verkets bedömning hade Rubenssons (i egenskap av arbetsgivare), Kramfors kommun (i egenskap av byggherre) och Ramböll (i egenskap av projektör) brustit i sina respektive skyldigheter enligt arbetsmiljölagstiftningen och därigenom orsakat en persons skada och utsatt andra anställda vid Rubenssons för fara. Därför fanns misstanke om att arbetsmiljöbrott begåtts. Dessutom kunde Kramfors kommun misstänkas ha begått ett brott mot arbetsmiljölagen då man inte gjort vad som åligger en byggherre enligt arbetsmiljölagen i fråga om upprättande av arbetsmiljöplan. Det är dock oklart vilket uppdrag som Ramböll fått av Kramfors kommun och hur uppgiftsfördelningen har varit mellan Ramböll och kommunen i planerings- och projekteringsarbetet, liksom när och hur Rubenssons fick sitt uppdrag, tillägger Arbetsmiljöverket. Kammaråklagare Christer B Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Östersund verkar vara av samma åsikt och håller Kramfors kommun ensam ansvarig för bristerna på Högvallsbergets avfallsanläggning. Kommunen har därför fått ett straffföreläggande med företagsbot på 50 000 kronor för brott mot arbetsmiljölagen (den otillräckliga arbetsmiljöplanen) och för otillåten miljöverksamhet (bland annat trasig utrustning som gjort att mätningar inte kunnat utföras enligt kontrollprogrammet). Kommunen har godkänt föreläggandet. Inget skadestånd för stillestånd på grund av polisavspärrning Efter en arbetsplatsolycka där en lastbilschaufför dog beslöt polisen att spärra av olycksplatsen. Ett entreprenadföretag krävde senare staten på ersättning för inkomstbortfall då företagets grävmaskin befann sig inom det avspärrade området och inte kunde användas under de två veckor avspärrningen varade. Men Justitiekanslern avvisar kravet. I januari 2009 pågick arbete med schaktning på Bergsmäns väg i det lilla brukssamhället Långshyttan i Hedemora kommun. Det skulle läggas ned nya avlopps- och dagvattenledningar. Peab var huvudentreprenör för arbetet. Underentreprenörer hade anlitats för grävning och transport av schaktmassor, däribland Långshyttebaserade Rolf Graf AB och Per Gluch Entreprenad AB i Falun. Torsdagen den 15 januari fick Rolf Graf AB även i uppdrag att spräcka en stor sten som påträffats under grävning och som var för stor att hantera med grävskopa. Bolaget hade lämplig utrustning och personal som var utbildad för uppgiften. Spräckningen skulle göras med hjälp av ett verktyg som laddas med mindre krutladdningar. Kanske var det nyfikenhet, kanske ville han bara hjälpa till. I vilket fall lämnade en av Rolf Graf AB inhyrd lastbilschaufför den säkra plats han blivit anvisad inför stenspräckningen. Han träffades av en stenflisa i huvudet, och avled senare. Polisen spärrade av olycksplatsen och inledde en förundersökning om misstänkt arbetsmiljöbrott. Avspärrningen hävdes två veckor senare, den 29 januari. Mannen som skötte stenspräckningen åtalades för arbetsmiljöbrott, och för arbetsgivaren yrkades företagsbot på 1 miljon kronor. Falu tingsrätt friade och i vintras fastställde Svea hovrätt domen utan ändringar (Tema Arbetsmiljö nr 7/2012 och 4/2013). Per Gluch Entreprenad begärde ersättning av Polismyndigheten i Dalarna med drygt 82 000 kronor. Kravet gällde intäktsbortfall under de två veckor olycksplatsen, och företagets grävmaskin, var avspärrad. Polisen i Dalarna överlämnade ärendet till Rikspolisstyrelsen, som i sin tur överlämnade det till Justitiekanslern. Enligt skadeståndslagen ska staten ersätta bland annat ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet som staten svarar för. Men polis och åklagare har haft stöd i rättegångsbalken för att hålla olycksområdet avspärrat på det sätt som skett. Något skadeståndsgrundande fel eller någon sådan försummelse har alltså inte förekommit förklarar Justitiekanslern, och därför finns heller ingen möjlighet att ersätta den skada som Per Gluch Entreprenad begärt ersättning för. 3 ARBETSBELASTNING och STRESS Hög arbetsbelastning pressar sköterskor Hög arbetsbelastning och dåligt psykosocialt klimat har gjort att många sjuksköterskor på två kirurgavdelningar vid Kärnsjukhuset i Skövde drabbats av både fysiska och psykiska besvär. Deras skyddsombud begärde därför att Arbetsmiljöverket skulle gripa in med föreläggande eller förbud, och verket har nu förelagt arbetsgivaren att senast 1 november göra något åt problemen. Arbetsbelastningen för sjuksköterskorna på de två kirurgavdelningarna har sedan våren 2012 varit mycket hög. Två av Vårdförbundets skyddsombud vände sig till arbetsgivaren, Västra Götalands läns landsting, och begärde åtgärder för att ersätta frånvaro av ordinarie sjuksköterskor, och för att minska arbetsbelastningen och stressen. De begärde också åtgärder för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsgivarens åtgärder var dock inte tillräckliga ansåg skyddsombuden, och i april i år vände de sig därför till Arbetsmiljöverket och begärde att verket skulle besluta om förbud eller föreläggande. Efter en inspektion i slutet av maj konstaterade Arbetsmiljöverket att de båda kirurgavdelningarna på vardagar har 42 vårdplatser och på helger 36 vårdplatser. Personalramen är 60 personer, varav 30 ska vara sjuksköterskor. På avdelningarna vårdas ofta svårt sjuka patienter, bland annat cancerpatienter och man bedriver palliativ vård, vilket innebär att personalen får hantera många dödsfall. Av skyddsombuden fick verket höra att den uppkomna situationen började våren 2012. Arbetsbelastningen ökade och även korttidsfrånvaron och det har sedan dess varit väldigt svårt att få in utifrån kommande sjuksköterskevikarier, för att täcka upp frånvaro och vakanser. Då flera ordinarie sjuksköterskor har slutat och man fått anställa nya – ofta nyutbildade – sjuksköterskor, innebär det mer introduktion och upplärning av ny personal. Allt detta sammantaget har i sin tur ökat arbetsbelastningen och stressen. Det finns aldrig tid för återhämtning. Många av de döende och svårt sjuka patienterna lider av ångest nattetid, vilket kräver extrainsatser av personalen. Arbetsbelastningen är så hög, och det psykosociala klimatet så dåligt, att många av arbetstagarna har fått både psykiska och fysiska besvär. En psykosocial undersökning som Vårdförbundet gjorde i februari 2013, visar att 95 procent av personalen tycker att arbetsbelastningen är för hög. Arbetsgivaren höll i mycket med skyddsombuden. Problemet började med att flera sjuksköterskor sa upp sig under våren 2012, vilket gjorde att hösten 2012 blev besvärlig. Mycket tid gick åt till att introducera ny personal och befintlig erfaren personal fick ta större ansvar. Under våren 2013 har det varit hög frånvaro hos sjuksköterskorna både på grund av egen sjukdom, men också på grund av vård av barn. Det finns en bemanningspool på sjukhuset, men personal ur den har ofta inte varit tillgänglig. Arbetsgivaren var också överens med skyddsombuden om att vårdtagarna på avdelningarna är mycket sjukare och mer vårdkrävande än för några år sedan. Landstinget förklarade att bemanningsteamet ska förstärkas, så att de ska kunna gå in och ersätta mer av korttidsfrånvaron och att man ska se över utslussnings- systemet, för att det ska bli enklare med överlämning till kommunerna. Sjukhuset ska också få åtta nya palliativa vårdplatser, vilket kan avlasta kirurgavdelningarna lite. I sak fanns alltså ingen oenighet, arbetsbelastningen på de båda kirurgavdelningarna är hög och har så varit sedan någon gång under 2012. För att säkerställa att lämpliga åtgärder sätts in finns det skäl att bifalla skyddsombudens begäran och förelägga landstinget att åtgärda bristerna hävdar Arbetsmiljöverket. Föreläggandet, som är förenat med ett vite på 150 000 kronor, innebär att Västra Götalands läns landsting före 1 november ska: 1) Undersöka och riskbedöma arbetsförhållandena vad avser sjuksköterskornas arbetsbelastning i såväl fysiskt som psykiskt avseende. 2) Utifrån resultatet av undersökningen och riskbedömningen vidta åtgärder så att det råder balans mellan de arbetsuppgifter (både kvantitativt och kvalitativt) sjuksköterskorna ska utföra och de befintliga resurser (i form av tid, utbildning, lokaler, utrustning och stöd från ledning) som finns till förfogande så att arbetsbelastningen inte leder till ohälsa. 3) Upprätta en tidsatt skriftlig handlingsplan för de åtgärder som inte genomförs omedelbart. Skyddsombud och berörda arbetstagare ska ges möjlighet att medverka i arbetet med undersökning, riskbedömning och åtgärder. 4) Ta fram rutiner för hur man kontinuerligt ska kartlägga och följa upp sjuksköterskornas arbetsbelastning. Läs mer: • Arbetsmiljöverket, föreläggande dnr ISG 2013/15863. ”Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet” Öka upp grundbemanningen dygnet runt. Det krävde Vårdförbundets skyddsombud på akutkliniken vid Nyköpings lasarett i en 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket. Verket avslår deras begäran och motiverar det med att arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet. I mitten på april krävde skyddsombuden i en skrivelse att arbetsgivaren, landstinget Sörmland, skulle öka grundbemanningen på akutkliniken. Ökade patientbesök dygnet runt under flera år gav fortsatt ökande arbetsbelastning, och nu behövdes mer personal. Landstinget svarade någon vecka senare, 4 genom verksamhetschefen. Klinikledningen är väl medveten om problematiken förklarade han. Det pågår ett arbete med att rekrytera såväl undersköterskor som sjuksköterskor, men det tar tyvärr tid. Skyddsombuden var inte nöjda med svaret utan vände sig till Arbetsmiljöverket med en begäran om föreläggande eller förbud för att få ökad grundbemanning på akuten. Det finns inte någon primärvård efter kl. 17.00 och patienterna söker sig därför till akuten. Den ökade belastningen har behandlats på skyddsronder de två senaste åren och under sommaren är 200 arbetspass inte schemalagda och bemannade påpekade de. Men skyddsombuden får varken föreläggande eller förbud. ”Ni har i er anmälan begärt att grundbemanningen dygnet runt på akutmottagningen ska öka. Ni har i er anmälan emellertid inte preciserat vilken grundbemanning ni eftersträvar, t.ex. antal sjuksköterskor i förhållande till antal patienter. Vi har inte heller några nyckeltal för bemanning av akutmottagningar” skriver Arbetsmiljöverket i sitt beslut. ”Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet, vilket bl.a. innebär hur arbetet ska organiseras och uppgifter prioriteras. Landstinget Sörmland kan därför möta förhållandena på akuten på olika sätt, t.ex. med organisatoriska åtgärder som att inrätta primärvård även efter kl. 17.00. På grund av detta anser Arbetsmiljöverket att det inte finns skäl att bifalla er begäran.”. ARBETSBELASTNING och STRESS Bristande planering stressar anställda Stress har länge varit ett problem för de anställda inom hemtjänsten i Hofors. Personalneddragningar och ett nytt datoriserat planeringssystem har förvärrat situationen, så att man inte ens hinner ta lagstadgade raster. Nu kräver Arbetsmiljöverket snabb bättring. Kommunals huvudskyddsombud begärde i början av maj att Arbetsmiljöverket skulle besluta om föreläggande eller förbud mot Hofors kommun. Kommunen hade inte gjort tillräckligt för att få ordning på arbetssituationen för personalen på Björkbackens hemtjänst ansåg hon. Enligt huvudskyddsombudet fungerar inte den dagliga planeringen av verksamheten. Detta medför att medarbetarna får arbeta under konstant stress. Personalen hinner inte ta ut kortare pauser eller lagstadgad rast. De hinner inte heller dokumentera och rapportera till varandra eftersom planeringen är alltför tajt. Vid Arbetsmiljöverkets inspektion på arbetsplatsen framkom att kommunen gjort studiebesök i en annan kommun som använder samma tidsberäkningsprogram (TES/Treserva) och där det enligt uppgift skulle fungera bra. Det visade sig då att personalen där mått mycket dåligt och känt sig mycket stressade sedan det infördes. Och att arbetsgivaren planerade att genomföra en rad förändringar. Beskedet från Hofors kommun var att man nu bland annat skulle se över organisationen runt hemtjänsten och även hur planeringssystemet TES ska användas. Arbetsmiljöverket konstaterar att en del av de insatser som planeras för att komma till rätta med de brister som skyddsombudet påtalat ännu inte påbörjats. Bristerna är sådana att det finns skäl att gå med på skyddsombudets begäran anser verket. För att se till att de planerade insatserna verkligen genomförs får kommunen därför ett föreläggande med tre krav som ska vara uppfyllda senast 13 november i år. Kommunen ska anpassa arbetsmängden för hemtjänstpersonalen vid Björkbackens hemtjänst så att inte arbetsbelastningen medför risk för ohälsa. Tydligt ange vilka arbetsuppgifter som kan utföras och vilka som kan väljas bort vid hög arbetsbelastning, och redovisa hur man ser till att personalen under varje arbetspass kan ta ut sina schemalagda raster och de pauser som behövs för återhämtning i arbetet. Föreläggandet är förenat med ett vite på 200 000 kronor. Östersunds sjukhus riskerar vite på 1,4 miljoner kronor Arbetsmiljöverket har förelagt Jämtlands läns landsting att vidta en rad åtgärder för att se till att arbetsbelastningen på Centrum för medicinska specialiteter vid Östersunds sjukhus inte innebär att personalen riskerar ohälsa. Föreläggandet är uppdelat på åtta punkter med ett sammanlagt vite på 1,4 miljoner kronor. Arbetsmiljöverket inspekterade Centrum för medicinska specialiteter i vintras, och genomförde då bland annat gruppsamtal med representanter för olika yrkesgrupper. Syftet med gruppsamtalen var att få ett underlag för bedömning av den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Samtliga yrkesgrupper redovisade en hög och långvarig arbetsbelastning. Flertalet gav uttryck för att tiden inte räcker till för de arbetsuppgifter som ska utföras. Den höga arbetsbelastningen och jourtätheten utgör en allvarlig risk för ohälsa. Risk för att göra fel eller göra misstag är en stressfaktor för samtliga yrkesgrupper konstaterade Arbetsmiljöverket. Landstinget satte i gång att rätta till bristerna och redovisade åtgärderna i ett yttrande till Arbetsmiljöverket. Verket förklarar nu att man ser mycket positivt på de åtgärder som redovisats. ”De snabba insatserna visar en ambition att förbättra arbetssituationen för de olika yrkesgrupperna”. Men det är först när Arbetsmiljöverket fattar beslut om föreläggande som arbetsgivaren riskerar påföljd om man inte lever upp till de krav som verket ställer. Därför, och för att undvika onödig fördröjning, anser Arbetsmiljöverket att det trots landstingets insatser är motiverat med ett föreläggande. Föreläggandet är förenat med ett vite på 1,4 miljoner kronor och innebär att landstinget senast 1 oktober i år ska uppfylla åtta krav. 1) Verksamheten ska organiseras så att arbetsbelastningen inte innebär risker för ohälsa. Landstinget ska: a) skapa faktiska möjligheter för personalen att ta ut raster och pauser b) säkra personalens återhämtning innan personal tillfrågas om extraturer, c) vidta organisatoriska åtgärder som säkerställer att arbetsuppgifter som utförs endast av en arbetstagare inte innebär risk för belastningsskador eller ohälsa på grund av stress. Vite 1 miljon kronor. 2) Landstinget ska: a) i samverkan med berörda arbetstagare utarbeta en skriftlig prioriteringsplan för undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, arbetsterapeuter och sjukgymnaster så att det klart framgår i vilken ordning de ska prioritera sina arbetsuppgifter. b) identifiera vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras bort när arbetstiden inte räcker till. c) göra den framtagna prioriteringsordningen känd i organisationen. Vite 50 000 kronor. 3) Landstinget ska undersöka förutsättningarna för enhetscheferna att systematiskt utföra sina tilldelade arbetsmiljöuppgifter. Undersökningen ska minst besvara två frågor: – Finns tillräckliga förutsättningar för ledarskapet såsom tid, resurser, befogenheter och stöd? – Finns stöd till enhetschefer när det gäller rekrytering av vikarier? Vite 50 000 kronor. 4) Landstinget ska i samverkan med arbetstagarna undersöka och riskbedöma arbetsterapeuternas och sjukgymnasternas arbetssituation för att följa upp och utvärdera arbetsmiljöeffekterna av beslutet om helgtjänstgöring. Utifrån riskbedömningen i en tidsplanerad handlingsplan dokumentera de åtgärder som inte genomförs omedelbart och som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Vite 100 000 kronor. 5) Landstinget ska se till att medicinlistor är läsbara, att läkare på akuten utrustas med larm eller annan möjlighet att få snabb hjälp vid hot och våldssituationer samt att AT- och ST-läkare kan få handledning. Dessutom ska man se till så att det i fördelningen av läkarnas jourer ges förutsättning till återhämtning. Vite 50 000 kronor. 6) Landstinget ska göra rutinerna för arbetsmiljöarbetet kända inom verksamheten. Vite 50 000 kronor. 7) Landstinget ska stärka informationsoch återföringsrutinerna från Centrumkommittén ut till verksamheterna. Vite 50 000 kronor. 8) Landstinget ska göra rutinerna för första hjälpen och krisstöd kända i verksamheten. Vite 50 000 kronor. Läs mer: • Arbetsmiljöverket, föreläggande dnr INH 2013/4453. 5 ARBETSBELASTNING och STRESS Tufft för socialsekreterare i Lilla Edet Sömnstörningar, irritation, likgiltighet, minnes- och koncentrationsstörningar, huvudvärk, trötthet, yrsel, skuldkänslor och svårigheter att strukturera och prioritera. Det är några av konsekvenserna för personalen av den höga arbetsbelastningen och dåliga psykosociala arbetsmiljön på socialförvaltningens barn och familjeavdelning i Lilla Edet. Det arbetar totalt 33 personer inom socialförvaltningens individ och familjeomsorgsverksamhet, IFO. Sex socialsekreterare arbetar inom Barn och familjeavdelningen. Den 7 maj i år begärde fackförbundet Visions skyddsombud att Arbetsmiljöverket skulle besluta om föreläggande eller förbud mot Lilla Edets kommun för att minska arbetsbelastningen och förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Hans begäran gällde i första hand avdelningen Barn och familj. Vid Arbetsmiljöverkets inspektion av arbetsplatsen i början av juni berättade de närvarande socialsekreterarna att de inte hade en möjlighet att göra ett rättssäkert jobb. Dels höll de inte lagstiftade handläggningstider, dels var utredningarna bristfälliga. Det leder till kritik och skäll från klienter som är missnöjda. Kritik som i många fall är befogad, men det är tungt att ta emot när man inte har förutsättningar att göra jobbet på ett tillfredsställande sätt förklarade socialsekreterarna. Nya kollegor kommer in direkt från socialhögskolan och de får direkt ett stort antal ärenden. På grund av alla byten har man svårt att hålla reda på vem som är ansvarig handläggare i de olika ärendena. I mars 2012 meddelade arbetsgivaren att situationen skulle vara ordnad till augusti 2012. När man kom till augusti och situationen var oförändrad, uppgav arbetsgivaren att det skulle vara ordnat till november. Då hade en enhetschef och en socialsekreterare sagt upp sig, och så har det fortsatt. En hälsoundersökning som har gjorts visade bland annat att många arbetstagare upplevde väldigt hög stress i arbetet. IFO-chefen bekräftade i stort socialsekreterarnas och de fackliga representanternas beskrivning av verksamheten och den upplevelse av ohälsa de redogjort för. Han förklarade att enhetschefen för barn- och familjegruppen fått tydliga direktiv att avsluta ärenden snabbare och att ambitionsnivån måste sänkas som arbetssituationen ser ut. Den sänkta ambitionsnivån och avslutandet av ärenden är troligen inte helt 6 förenlig med socialtjänstlagens krav, men man har ansett det nödvändigt att hantera det på detta sätt för att komma till rätta med arbetssituationen. Arbetsmiljöverket ställde krav på åtgärder. Lilla Edets kommun har inte haft några invändningar i sak och har i ett yttrande förklarat att man tänker tillgodose verkets krav. Arbetsmiljöverket har trots det ”mot bakgrund av den i väsentliga delar samstämmiga bilden av riskernas allvarlighetsgrad” nu beslutat att gå med på skyddsombudets begäran och förelägga kommunen att åtgärda bristerna. Som i många andra liknande fall hänvisar verket till en dom där Högsta förvaltningsdomstolen sagt att det av studier som tillkommit under senare år får anses sannolikt att hög arbetsbelastning och stress kan orsaka psykisk ohälsa, se nedan. Föreläggandet som är förenat med ett vite på 150 000 kronor innebär att Lilla Edets kommun ska undersöka arbetssituationen för var och en av socialsekreterarna vid Barn- och familjeavdelningen, och särskilt undersöka vilka förhållanden som orsakar hög arbetsbelastning. Utifrån dessa undersökningar ska kommunen utreda och bedöma vilka faktorer eller förhållanden i arbetet som medför risker för stressrelaterad ohälsa eller olycksfall för enskilda socialsekreterare. Resultatet av riskbedömningarna ska dokumenteras skriftligt och innehålla en beskrivning av vilka förhållanden för enskilda socialsekreterare som bedöms vara förenat med risker för ohälsa och om riskerna är allvarliga eller inte. Med utgångspunkt från riskbedömningarna ovan ska de åtgärder vidtas som behövs för att förebygga ohälsa för enskilda socialsekreterare. Åtgärderna ska minst omfatta en anpassning av antalet ärenden och ärendetyngd utifrån individuella förutsättningar så att arbetet hinns med under ordinarie arbetstid och inom ramen för förväntade handläggningstider. Åtgärder som inte genomförts omedelbart ska dokumenteras i skriftliga handlingsplaner för varje enskild person. Av handlingsplanerna ska framgå när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ska se till att de genomförs. Kommunen ska anlita en utomstående och opartisk sakkunnig resurs som parterna har förtroende för. Denna resurs ska ha dokumenterad erfarenhet av att undersöka, identifiera och riskbedöma arbetsorganisatoriska och psykosociala arbetsförhållanden. Slutligen kräver Arbetsmiljöverket att varje enskild arbetstagare ska ges möjlighet att medverka vid undersökningar, bedömningar och upprättande av handlingsplaner. Lilla Edets kommun har nu tiden fram till 28 februari 2014 på sig för att uppfylla kraven. Läs mer: • Arbetsmiljöverket, föreläggande dnr ISG 2013/17303. Hög arbetsbelastning och stress orsakar psykisk ohälsa Arbetsmiljöverket hänvisar i många fall som rör arbetslastning och stress till en dom, mål nr 8288-08, från Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen). I domen, som rör ett arbetsskadeärende, sägs att det av studier som tillkommit under senare år får anses sannolikt att hög arbetsbelastning och stress kan orsaka psykisk ohälsa. De studier som avses är bland annat Utmattningssyndrom - stressrelaterad psykisk ohälsa (Socialstyrelsen 2003) och kunskapsöversikten Psykisk arbetsskada (Arbete och hälsa 2008:42, Göteborgs universitet) med Peter Westerholm som en av huvudförfattarna. Kunskapsöversikten är inriktad på försäkringsmässiga bedömningar av arbetsskador. Där krävs inte vad som kallas full vetenskaplig bevisning, utan ”även skador som på goda medicinska grunder kan antas ha sitt ursprung i faktorer i arbetsmiljön skall kunna omfattas av arbetsskadeförsäkringen” (Tema Arbetsmiljö nr 4/2008). Författarna konstaterar att samtliga studier de granskat har olika slag av brister, och ingenstans finner de starkt vetenskapligt stöd för något samband mellan en arbetsfaktor och psykisk sjukdom. Däremot finns det måttligt vetenskapligt stöd för att höga psykiska krav, bristande socialt stöd och kombinationen av bristande beslutsutrymme och höga psykiska krav i arbetet kan bidra till depressions- och ångesttillstånd. Det finns vidare begränsat vetenskapligt stöd för att bland annat bristande beslutsutrymme, bristande stimulans och låg kontroll i arbetet kan bidra till depressions- och ångesttillstånd. Flerårig satsning på inspektion av skolor Skadlig stress, hot och våld, buller och dålig ventilation. Det är några exempel på arbetsmiljöproblem inom skolans område. Arbetsmiljöverket startar nu en stor tillsyn där 30 procent av alla landets skolor ska inspekteras fram till och med år 2016 för att förbättra arbetsmiljön. Faktorer som stress, mycket arbete och otydliga krav dominerar de anmälda arbetssjukdomarna under åren 2008-2012 inom grund och gymnasieskolan. I ”Arbetsmiljöundersökningen” år 2011 uppgav 60 procent av dem som arbetade inom utbildning att de hade svårt att koppla bort tankarna på jobbet. För samtliga branscher var siffran 43 procent. Arbetsmiljöverkets rapport 2011:15 ”Hot och våld i skolan” visade att många lärare och elever under 2010 blivit utsatta för slag, sparkar eller andra fysiska skador. Dödshot förekommer också i skolan, enligt rapporten. Det finns även brister i skolans fysiska arbetsmiljö. Åldrande fastighetsbestånd, bristande underhåll och lokaler som används till bristningsgränsen ger problem som exempelvis buller och dålig luftkvalitet. Arbetsmiljöverket startar nu en flerårig insats på grund- och gymnasieskolans område. Med start i höst och fram till och med år 2016 ska 30 procent av landets skolor inspekteras. Målet är att alla grund- och gymnasieskolor på något sätt ska beröras av satsningen. – En god arbetsmiljö är en grundförutsättning för att lärare och elever ska kunna koncentrera sig på undervisningen och trivas i skolan. Med vår fleråriga och rikstäckande satsning vill vi bidra till att huvudmännen skapar just detta, och därigenom en bättre svensk skola, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör på Arbetsmiljöverket. Den nytillträdda alliansregeringens besked hösten 2006 om att Arbetsmiljöverkets anslag skulle minskas kraftigt 2007 – 2009 fick stora konsekvenser. Nedskärningarna påverkade det mesta, och verket tvingades prioritera. I Arbetsmiljöverkets budgetunderlag för 2009 – 2011 var skolan ett av de områden som särskilt pekades ut. De senaste 5-6 åren har stora resurser lagts på tillsynen i skolor och på daghem påpekade verket. När Skolverket skulle förstärkas med en särskild skolinspektion planerade Arbetsmiljöverket därför att lämna de mer klassrumsnära skolfrågorna för att kunna koncentrera de minskade resurserna på tillsyn av det systematiska arbetsmiljöarbetet, skolans anställda personal samt skollokaler (Tema Arbetsmiljö nr 2/2008). Nu gör alltså Arbetsmiljöverket ett omtag, och storsatsar på tillsyn av skolorna. Ökat tryck på att UPS ska åtgärda arbetsmiljöproblem Arbetsmiljöverket har i snart tre år försökt förmå UPS i Västerås att göra något åt de belastningsergonomiska riskerna för de arbetstagare som sorterar och levererar paket. Nu skärper verket tonen och bolaget riskerar att få betala vite på 750 000 kronor om inte problemen åtgärdas. I oktober 2010 vände sig Transports regionala skyddsombud till Arbetsmiljöverket med en begäran om föreläggande eller förbud mot UPS för en rad brister i arbetsmiljön. Vid en inspektion några veckor senare kunde Arbetsmiljöverket konstatera att skyddsombudets påstående om arbetsmiljöbrister till alla delar stämde. Vid en avstämning i början av 2011 hade UPS åtgärdat eller var på väg att åtgärda de flesta bristerna. Men de belastningsergonomiska problemen kvarstod. På anläggningen i Västerås hanterades sammanlagt tre tusen försändelser per dag, och omkring en femtedel av dem vägde över 15 kilo. I bolagets dokument ”Lastningsmetoder” beskrevs hur försändelserna skulle lastas, men där nämndes inget om hur lastningen skulle genomföras ur ett ergonomiskt perspektiv. Arbetsmiljöverket bedömde därför ”att arbetet med sortering och lastning av paket innebär risker för skador och sjukdomar i rörelseapparaten”. UPS förbjöds att efter 31 juli 2011 utföra sortering och lastning av paket vid arbetsstället om inte fyra villkor var uppfyllda: 1) Manuellt arbete över axelhöjd eller under knähöjd, inbegripet lyft eller förflyttningar av varor eller annat gods, får inte förekomma annat än undantagsvis. Om sådana lyft eller förflyttningar sker annat än undantagsvis, ska tekniska hjälpmedel användas. 2) Bördor som väger upp till 15 kilo får inte hanteras manuellt om inte godset är lätt att greppa, ej är otympligt, lyfthandtag finns och rätt arbetshöjd kan användas. Om sådan hantering sker frekvent ska tekniska hjälpmedel användas. 3) Vid manuell hantering av bördor som väger 15 kilo eller mer ska tekniska hjälpmedel användas. 4) Personalen ska ha fått information om godsets vikt och egenskaper som till exempel förskjuten tyngdpunkt. Förbudet var förenat med ett vite på 200 000 kronor. UPS överklagade Arbetsmiljöverkets beslut och krävde att det skulle upphävas. Bolaget påpekade bland annat att hantering av paket sker både på arbetsstället och i paketbilarna, och att det inte framgår av beslutet vilken del av verksamheten som avses. Att till exempel inte lyfta över axelhöjd eller under knähöjd annat än undantagsvis är en omöjlighet då paketbilarnas konstruktion av hyllsystem inte kan påverkas. Förvaltningsrätten i Karlstad justerade punkt 4 i förbudet något, men gick i övrigt helt på Arbetsmiljöverkets linje. UPS överklagade till Kammarrätten i Göteborg, som inte beviljade prövningstillstånd. Man gick vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, som i januari i år även den beslöt att inte bevilja prövningstillstånd. Tidpunkten när de av Arbetsmiljöverket bestämda åtgärderna skulle vara vidtagna fastställdes till 31 maj. Vid Arbetsmiljöverkets uppföljningsbesök 3 juni visade det sig att inget hänt, och verket begärde därför att vitet på 200 000 kronor skulle dömas ut. I samma veva ökade man trycket på UPS genom ett nytt förbud. Bolaget förbjuds nu att efter 15 januari nästa år utföra sortering och lastning av paket om inte de tidigare fyra villkoren är uppfyllda. Och nu är vitet höjt till 750 000 kronor. Flytbrygga byggdes utan arbetsmiljöplan Nöjespiraten AB har dömts att betala 25 000 kronor i företagsbot för att man byggt en flytbrygga utan att ha upprättat någon arbetsmiljöplan. Nöjespiraten AB driver restaurang Båten i Umeå. För att kunna öka antalet sittplatser byggdes i maj förra året en flytbrygga i anslutning till restaurangbåten. Grunden till flytbryggan gjordes av ett utomstående företag. Sedan satte de tre ägarna till restaurangen i gång att på kajen lägga trall och bygga räcken på flytbryggan. Därefter lyftes hela konstruktionen på plats i älven av ett företag med kompetens för den typen av jobb. Någon arbetsmiljöplan upprättades inte för arbetet. Umeå tingsrätt konstaterar nu att Nöjespiraten AB som byggherre varit ansvarig för att inte någon arbetsmiljöplan upprättats, ”detta i förhållande till såväl arbetet som medfört drunkningsrisk, som arbetet med montering av tunga byggelement, trots att arbetet med de tunga byggelementen utfördes av utomstående part”. 7 Åkare tvingas böta 10 000 – kranhytten orsakade inte olyckan men var obesiktad Åkaren höll en kall januarikväll på att lasta timmer på sin bil när kranpelaren plötsligt gick av. Hytt och kranpelare slungades i väg. Åkaren skadade nacken, och är fortfarande halvtidssjukskriven. Hans bolag har nu dessutom dömts att betala 10 000 kronor i företagsbot på grund av att den höj- och sänkbara kranhytten inte var besiktad. Olyckan inträffade den 9 januari 2012 vid ett timmeravlägg på södra sidan av Vindelälven, strax utanför Strycksele. Det var 17 grader kallt och åkaren satt i kranhytten och skötte lastningen. Vid det andra eller tredje lyftet small det till. Kranpelaren hade gått av vid kranfoten. Hytt och kranpelare slungades iväg och landade upp och ned på backen. Åkaren slog i nacke och skuldra, och tuppade av ett tag. När han kvicknat till tog han sig ur hytten, och fick sedan gå hela natten för att ta sig hem. Skadan i nacken har gjort att han har svårt att röra på huvudet och har lett till sjukskrivning på halvtid. Det visade sig senare att kranen (en Jonsered J 1020) drabbats av materialutmattning, och att flera åkerier råkat ur för liknande olyckor. Cargotec, som tillverkar bland annat Jonsereds- och Hiabkranar, skickade då ut en säkerhetsvarning till alla kända ägare av Jonsered J 1020-kranar. Där påpekade man att kranarna ”har pelare som efter flera års användning inte uppfyller våra strikta säkerhetskrav”. Kunderna ombads att omedelbart boka inspektion vid en Hiabverkstad. Om kranens pelare då visade sig ha sprickor skulle den genast tas ur drift tills pelaren reparerats. Och även om där inte fanns sprickor rekommenderade man kunderna att installera en så kallad säkerhetsskena i kranpelaren (Tema Arbetsmiljö nr 6/2012). Efter olyckan gjorde Arbetsmiljöverket en inspektion på den verkstad dit lastbilskranen transporterats för reparation. Då upptäcktes att den höj- och sänkbara kranhytten av fabrikat Tuukki inte genomRedaktör och ansvarig utgivare: Hans Olof Wiklund Prenumeration: Helår, 14 nr, kostar 2 900:- + moms (3 074:-) PlusGiro: 31 12 35-6. Bankgiro: 213-3742 8 gått föreskriven återkommande besiktning. Det innebar att åkeriet brutit mot en direkt straffsanktionerad bestämmelse i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar, AFS 2003:6. Och även om kranhytten inte på något sätt bidragit till olyckan så var den som sagt obesiktad, och därför gjordes en åtalsanmälan. Den ledde till att åkeriet åtalades, åklagaren ville att bolaget skulle betala företagsbot på 20 000 kronor för brott mot arbetsmiljölagen. Åkeriet medgav att kranhytten inte besiktats, men motsatte sig åklagarens krav på företagsbot. Inför Umeå tingsrätt berättade åkaren att han var ensam ägare till bolaget och hade anställd personal. Han och hans anställda gjorde en daglig kontroll av kranhytter och lyftanordningar. När man varit i branschen hela livet ser man om något är fel, man vet var man ska leta förklarade han. Alla anställda ansvarade för de fordon som användes i verksamheten, men han var personligen ansvarig för att de besiktades. Kraven på återkommande besiktning av kranhytten kände han emellertid inte till. Och varken Jonsered, som levererade och monterade kranhytten, eller de auktoriserade företag som gjort service på hytten hade sagt något om att hytten ska besiktas. Umeå tingsrätt konstaterar att ett bolag som bedriver näringsverksamhet måste sätta sig in i de regler som gäller för verksamheten. I detta fall hade bolaget haft bristande besiktningsrutiner som fått till följd att kranhytten inte besiktats på föreskrivet sätt. Men eftersom den oaktsamhet bolaget gjort sig skyldigt till inte anses vara av mer allvarlig beskaffenhet och ”då det allmänt sett föreligger flera förmildrande omständigheter” nöjer sig tingsrätten med en företagsbot på 10 000 kronor. Alltså halva det belopp åklagaren krävt. Läs mer: • Umeå tingsrätt, mål nr B 2724-12. Nr 9/2013 3 september Tema Arbetsmiljö © Tema Arbetsmiljö. Citera gärna, men ange källan. www.temaarbetsmiljo.se Tydlighet viktigt för att må bra på jobbet En tydlig organisation, med klara mål och förväntningar på den anställde, är en grundläggande faktor för ett gott arbetsliv hävdar folkhälsovetaren Cathrine Reineholm. Vad krävs för att man ska må bra på jobbet? Det är den övergripande frågeställning som Cathrine Reineholm tagit upp i sin avhandling i arbetslivsforskning vid Linköpings universitet. Till sitt förfogande har hon haft två stora datamaterial, där drygt 1 000 respektive 8 400 anställda vid totalt elva organisationer och företag ingår i omfattande enkäter. Hon har testat i vilken mån en rad olika variabler kan förutsäga hälsa. – Vi fokuserar ofta på ohälsa på jobbet och undersöker vad som får människor att må dåligt. Jag ville istället se vad som får oss att må bra. Flera av hennes resultat bekräftar tidigare forskning och kan förefalla föga överraskande, exempelvis att den som själv kan styra över sitt arbete mår bättre. Men: – Ett självständigt arbete är bra, men bara om du vet vad du ska göra och vilka förväntningar du har på dig. Om detta är otydligt har du ingen glädje av en hög egen kontroll av arbetet. Cathrine Reineholm ville undersöka hur organisationer av typen Lean påverkar hälsan på jobbet jämfört med mer traditionella organisationsformer. Men hon fann att formen av organisation inte spelar så stor roll. Det avgörande är just tydligheten. Avhandlingen har titeln Psychosocial Work Conditions and Aspects of Health. Kontakta redaktionen! • Har du synpunkter på innehållet? Frågor, tips eller önskemål? Hör då av dig till redaktionen. Enklast genom e-post, eller telefon. • Svårt att få tag i domar och annat material som det refereras till i nyhetsbrevets texter? Hör av dig så hjälper vi till. • Har du frågor som rör arbetsmiljö, din egen eller andras? Vi hjälper till att finna svar och lösningar efter bästa förmåga. • Saknar du något nummer av nyhetsbrevet, eller behöver du fler ex av någon utgåva? Kontakta redaktionen! Tema Arbetsmiljö produceras, trycks och ges ut av Tema Arbetsmiljö AB. Adress: Skolvägen 1, 642 34 Flen Telefon: 070 - 581 79 81 Fax: 0157 - 105 44 e-post: [email protected]
© Copyright 2024