DETALJPLAN FÖR SMEDSBY CENTRUM I
DETALJPLAN FÖR SMEDSBY CENTRUM I DETALJPLANEBESKRIVNING, FÖRSLAGSSKEDE 18.9.2014 KORSHOLMS KOMMUN DETALJPLAN FÖR SMEDSBY CENTRUM I DETALJPLANEBESKRIVNING Detaljplaneändringen rör kvarter 8 och delar av kvarter 6, 221 och 224 jämte anslutande torg-, trafik-, gatu- och rekreationsområden i Smedsby, i Korsholm kommun. Detaljplanebeskrivningen rör detaljplanen som Korsholms kommunfullmäktige godkänt den x.x.2014 § xx. Genom detaljplaneändringen bildas kvarter 8, 18-20 och 221a, delar av kvarter 6, 221 och 224 jämte anslutande torg-, rekreations- och gatuområden. Planområdets läge och namn Det ca 8,3 ha stora planområdet ligger i Korsholms centrum. Planområdets gränsdragning visas på pärmbilden. Detaljplanens namn är detaljplan för Smedsby centrum I. Avsikten med detaljplaneändringen är att kvarteren bredvid Karlebyvägen förtätas och att Karlebyvägen omgestaltas som en huvudgata. Kvarteren planeras för boende- och verksamhetsbyggnader (kommersiell service och kontor). Vägområdet omformas till en smalare affärsgata. Planens utarbetare Planen har utarbetats av Arkitekt ab Rajaniemi och som ansvarig person har fungerat tekn. dr., arkitekt SAFA Juho Rajaniemi. I Korsholms kommuns organisation har planläggningschef Barbara Påfs fungerat som kontaktperson. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANDRAG 1.1 Detaljplanens skeden 1.2 Detaljplanen 1.3 Genomförandet av detaljplanen 2. UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Utredning om förhållandena på planområde 2.1.1 Allmän redogörelse 2.1.2 Naturomgivningen 2.1.3 Bebyggd miljö 2.1.4 Kommunalteknik 2.1.5 Markägande 2.2 Planeringssituation 2.2.1 Riksomfattande målsättningar för områdesanvändning 2.2.2 Landskapsplan 2.2.3 Smedsby delgeneralplan 2.2.4 Gällande detaljplan 2.2.5 Andra planer 3. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN 3.1 Behovet av detaljplanering 3.2 Planeringstart och beslut 3.3. Deltagande och samarbete 3.3.1 Intressenter 3.3.2 Anmälan om anhängiggörande 3.3.3 Deltagande och samarbete 3.3.4 Arbetsgrupp och planerare 3.3.5 Myndighetssamarbete 3.4 Mål för detaljplanen 3.4.1 Allmänna målsättningar 3.4.2 Utgångsmaterialets givna mål 3.4.3 Intressenternas mål 4. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLAN 4.1 Planens struktur samt dimensionering 4.1.1 Allmänt 4.1.2 Kvartersområden 4.1.3 Gatuområden 4.1.4 Övriga områden 4.2 Uppfyllande av målsättningarna angående omgivningens kvalité 4.3 Planens konsekvenser 4.4 Planbeteckningar och -bestämmelser 4.5 Namn 3 5. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN 5.1 Genomförande och tidsschema BILAGOR Bilaga 1. Detaljplanens uppföljningsblankett (ej med i förslagkedet) Bilaga 2. Program för deltagande och bedömning Bilaga 3. Illustrationsbild 4 1. SAMMANDRAG 1.1 Detaljplanens skeden 28.01.2013 Planläggningschef Barbara Påfs antog genom tjänstemannabeslut (14/2013) Arkitekt ab Rajaniemi till utarbetare av detaljplanen. 19.02.2013 Arbetsgruppens första möte: signering av planeringskontraktet 18.03.2013 Arbetsgruppens andra möte: idéskisser A och B 07.05.2013 Arbetsgruppens tredje möte: idéskiss C 13.– 27.05.2013 Programmet för deltagande och bedömning var framlagt till påseende. 19.06.2013 Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att godkänna ett utkast för framläggande, § 140 5.8.– 4.9.2013 Det första planutkastet var framlagt till påseende 03.09.2013 Arbetsmöte vid NTM-centralen 18.09.2013 Arbetsgruppens fjärde möte 31.10.2013 godkände samhällsbyggnadsnämnden en ny avgränsning och som nytt namn på detaljplanen Smedsby Centrum I, § 247 06.11.2013 Arbetsgruppens femte möte 18.11.2013 En referensgrupp tillsattes för att delta i planeringen 27.11.2013 Arbetsgruppens sjätte möte 10.12.2013 Arbetsgruppens sjunde möte 08.01.2014 Referensgruppens första möte 21.01.2014 Arbetsgruppens åttonde möte 06.03.2014 Referensgruppens andra möte 01.04.2014 Samhällsbyggnadsnämnden beslöt att godkänna utkastet för framläggande, § 60 8.4.– 8.5.2014 Det andra planutkastet var framlagt till påseende 08.04.2014 Info-möte 18.08.2014 Arbetsgruppens nionde möte 02.09.2014 Referensgruppens tredje möte 1.2 Detaljplanen Det ca 8,3 ha stora planområdet ligger i Korsholms absoluta centrum. Planområdets gränsdragning visas på pärmbilden. På planområdet finns gällande detaljplaner. 1.3 Genomförandet av detaljplanen För genomförandet av detaljplanen står både den offentliga och privata sektorn. Korsholms kommun står för byggandet av gator och kommunalteknik. 5 2. UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Utredning om förhållandena på planområde 2.1.1 Allmän redogörelse Planeområdet är beläget i Korsholms kommuns kärncentrum och dess stadslika bild och även image är väldigt viktiga för kommunen. För tillfället domineras området av trafiken längs riksväg 8. Största delen av denna trafik flyttas i en nära framtid till Smedsbys omfartsväg som byggs för tillfället. Fjalar Finnäs, professor i demografi, gjorde år 2013 en befolkningsprognos för Korsholms kommundelar för åren 2016, 2021, 2026 och 2031. Enligt prognosen ökar Smedsbys befolkning från 2011 till 2026 med 1371 person och från 2011 till 2031 med 1748 person (från 5616 till 7364 personer). Ökningen gäller alla andra åldersgrupper förutom 0-24-åringar. Deras antal hålls ganska stabilt enligt nuvarande nivå. Kommunen har möjlighet att styra befolkningens lokalisering t.ex. med detaljplanering. Därför kan befolkningsökningen i Smedsby vara ännu större. 2.1.2 Naturomgivningen På planeområdet finns ingen miljö i naturtillstånd förutom rekreationsområdet i den västra delen av planeområdet. Planområdet består av till största del bebyggt område och vägområde. På området finns relativt stora höjdskillnader på ca 6,5 11,5 m. Speciell utmaning för området kan nämnas den stora höjdskillnaden mellan Karlebyvägen och kvarter 8 (1,5–4,0 m). Bild 1. Vy längs Bölevägen (f.d. Lisavägen). 6 2.1.3 Bebyggd miljö I kvarter 8 (nuvarande kvarternummer, se bild 14) finns fem stycken radhus byggda på 70-talet. I kvarter 6 finns ett egnahemshus och en affärsbyggnad byggda på 80-talet. I kvarter 224 finns en affärsbyggnad byggd på 2000-talet. I kvarter 221 finns två affärsfastigheter byggda på 80-talet. Alla byggnader är byggda i ett plan förutom en byggnad i kvarter 221 som delvist är byggd i två plan. På området finns inga skyddsvärda byggnader. Bild 2. Vy längs Karlebyvägen. Bild 3. Radhus i kvarter 8. Bild 4. Radhus i kvarter 8. Bild 5 och 6. Egnahemshus i kvarter 6. 7 Bild 7. Affärsbyggnader i kvarter 221. Bild 8. Det nuvarande torgområdet. 2.1.4 Kommunalteknik Stomlinjerna för avloppsvatten- och vattenledningsnätet anvisas på bild 9. Dessutom finns flera tomtanslutningar till avloppsvatten- och vattenledningsnätet på planeområdet. Fjärrvärmelinjen finns under Kristinevägen, varifrån den svänger mot norr längs tomtlinjen mellan tomterna 2 och 3 i kvarter 8 och fortsätter vidare under Emmavägen. Fjärrvärmelinjen går även under Karlebyvägen på planeområdets östra del. Bild 9. Kommunalteknik. Vattenledningsnätets stomlinje med blå linje, avloppsvattennätets stomlinje med röd färg och dagvattenledningar med gul färg. 8 2.1.5 Markägande Planområdet ägs till ca 50 % av privata markägare, ca 25 % av NTM-centralen och ca 25 % av kommunen. Korsholms kommun äger rekreationsområden i den nuvarande detaljplanen (bild 14) samt tomt 4 i kvarter 8. Dessutom är tomt 3 i kvarter 8 kommunens arrendetomt. Karlebyvägens område återgår till kommunens ägor från NTM-centralen efter att Smedsbys omfartsväg färdigställts. 2.2 Planeringssituation 2.2.1 Riksomfattande målsättningar för områdesanvändning De riksomfattande målen för områdesanvändningen har trätt i kraft den 1.3.2009. Deras särskilda mål styr områdesanvändningen bland annat med följande bestämmelser: ”Vid planeringen av områdesanvändningen skall man sörja för ett tillräckligt utbud av tomtmark för byggandet av bostäder och arbetsplatser.” ”I samband med planeringen av områdesanvändningen får nya märkbara områden för bostäder, arbetsplatser och serviceverksamhet inte placeras utanför den befintliga samhällsstrukturen.” ”I samband med planeringen av områdesanvändningen skall utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet främjas samt skapas förutsättningar för en god tätortsbild.” ”Vid områdesanvändningen skall tillräckliga områden reserveras för nätverk för fotgängare och cyklister, och nätverkens kontinuitet, säkerhet och kvalitet skall främjas.” ”Vid general- och detaljplanläggningen skall förberedelser göras för ökande stormar, störtregn och tätortsöversvämningar.” ”Inom områdesanvändningen skall olägenheter i form av buller, vibration och luftföroreningar förebyggas och befintliga olägenheter skall om möjligt minimeras. Nya bostadsområden och andra verksamheter som är bullerkänsliga skall inte placeras i bullerområden, om man inte kan garantera att bullerbekämpningen är tillräcklig.” ”Vid områdesanvändningen skall energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor och förbruka fjärrvärme främjas.” 2.2.2 Landskapsplan Korsholms kommun tillhör området för Österbottens förbund. Miljöministeriet har med sitt beslut YM2/5222/2008 den 21.12.2010 fastställt Österbottens förbunds landskapsfullmäktiges beslut 29.9.2008, med vilket Österbottens landskapsplan godkändes. Landskapsplanen innehåller en allmän planering av områdesanvändningen i landskapet eller i dess delområde och ersätter regionplanen för Vasa 9 kustregion i sin helhet. Miljöministeriet har med stöd av 201 § i MBL beslutat att landskapsplanen ska träda i kraft innan den vunnit laga kraft. I samband med landskapsplanen uppgörs även nya etapplaner. Dessa består av etapplan 1 (lokalisering av kommersiell service) och etapplan 2 (förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten) samt en ny trafiksystemplan för landskapet Österbotten, som Österbottens förbund har påbörjat arbetet med tillsammans med Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. För mera information se www.obotnia.fi. I landskapsplanen hör planeområdet till område för tätortsfunktioner (A). Planeområdet hör även under Vasa Stadsregions stadsutvecklingszon (kk-1), i vars planeringsbestämmelser förordnar bl.a. följande: ”Tillväxten i Vasa stadsregion bör i första hand inriktas på stads- och kommuncentrum samt sekundärcentrum, där stads- och tätortsstrukturen bör kompletteras och förenhetligas. Nya bostadsområden bör placeras fördelaktigt med tanke på kollektivtrafiken.” Bild 10. Utdrag ur Österbottens landskapsplan. Enligt etapplandskapsplan 1 (fastställd av miljöministeriet 4.10.2013) är Smedsby centrum angivet som område för centrumfunktioner, ”är det möjligt att placera en stor detaljhandelsenhet eller -koncentration med en våningsyta på högst 5 000 vm2, förutom i Korsholms centrum Smedsby där gränsen är 10 000 v-m2. Dimensioneringen av stora detaljhandelsenheter eller -koncentrationer bör anpassas till tätortsbilden och utredas genom mer detaljerad planering. Vid mer detaljerad planering bör uppmärksamhet fästas vid övergången mellan området för centrumfunktioner och den övriga tätorten, tätortsbilden samt vid trafikarrangemangen.” Smedsby centrum hör till Vasa-Korsholm centrumutvecklingszon i vars planeringsbestämmelser förordnar följande: ”Inom centrumutvecklingszonen är den undre gränsen för en stor detaljhandelsenhet eller -koncentration av regional betydelse utanför område för centrumfunktioner 8 000 v-m2. [...] Området bör utvecklas som ett vad gäller samhällsstrukturen och stadsbilden högklassigt område för kommersiell service. Centrumutvecklingszonens totaldimensionering för 10 kommersiell service, till de delar som ligger utanför Vasas område för centrumfunktioner är 220 000 v-m².” Bild 11. Utdrag ur Österbottens etapplandskapsplan 1 2.2.3 Smedsby delgeneralplan Smedsby delgeneralplan godkändes av kommunfullmäktige 25.4.2002. I delgeneralplanen har området beteckningarna: område för närservice (PL), bostadsområde dominerat av småhus (AP-1) och rekreationsområde (V). En revidering av delgeneralplanen har påbörjats hösten 2012. Revideringen uppskattas vara klar för behandling i kommunfullmäktige vårvinter 2015. I revideringen ska kommunens och kommuncentrums särdrag beaktas. Därtill ska planen stöda sig på kommunens strategier att utnyttja och förtäta befintlig samhällsstruktur. Revideringen ska också beakta en ökad inflyttning och en därpå följande högre befolkningstäthet i kärncentrum. Målet är att Smedsby kärncentrum ska få en stadskaraktär genom en tätare och urbanare miljö. En strategisk generalplan utan rättsverkningar för Korsholm godkändes 10.6.2013. 11 Bild 12. Utdrag från Smedsby delgeneralplan (2002). Bild 13. Utdrag från utkast till Smedsby delgeneralplan (2014). 12 2.2.4 Gällande detaljplan På området är följande detaljplaner gällande: 1.1 fastställd 1972, 1.2 fastställd 1975, 1.6 fastställd 1981, 1.29 fastställd 1992, 1.34 fastställd 1996, 1.45 fastställd 1999, 1.42 fastställd 1999 och 1.63 godkänd i KF 2006. Bild 14. Utdrag ur detaljplansammanställning 2.2.5 Andra planer Huvudidén i stomplanen (Framtida Smedsby) från 2011 är att kvarteren kring Karlebyvägen förtätas och att Karlebyvägen omgestaltas som en huvudgata. Kvarteren intill själva centrumkärnan planeras för boende- och verksamhetsbyggnader (kommersiell service och kontor). 13 Bild 15. Utdrag ur stomplanen från 2011 (Sito Oy, White Arkitekter, WSP Oy). Ramboll Oy och arkitektbyrå Gerd Hytönen har år 2011 utarbetat en plan där Karlebyvägen ändras till Korsholms kommuns huvudgata (Karlebyvägen från riksväg till huvudgata - Idéplan för utveckling av riksväg 8, Karlebyvägen i Smedsby, Korsholm). I planen görs vägområdet betydligt smalare än vad det nu är. Bild 16. Gatuskärning från planen gjord av Ramboll Oy och Arkitektbyrå Gerd Hytönen Ab (2011). 14 3. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN 3.1 Behovet av detaljplanering Detaljplanens utarbetande uppfyller behovet av att utveckla ett tydligt och aktivt kommuncentrum med attraktionskraft och synlighet för boende och företagande, bildning och kultur samt förvaltning och kommunikationer i Smedsby. 3.2 Planeringstart och beslut Planläggnings- och kommunplaneringssektionen (PLKS) beslöt om områdets detaljplanering den 6.9.2010, § 108 (kvarter 6) och den 21.8.2012, § 91 (kvarter 8). Ett avtal om detaljplanering för fastigheten 9:227 gjordes mellan kommunen och Oy Dingmans Ab den 21.8.2012. Avtalet godkändes av PLKS 27.11.2012 § 171. Ett avtal om detaljplanering för fastigheten Norrgård 9:19 har gjorts mellan kommunen och Lemminkäinen Hus Ab den 5.11.2012. Avtalet godkändes av PLKS 27.11.2012 § 170. Då gränserna för detaljplanen ändrade gjordes ytterligare tre avtal mellan kommunen och markägare. Avtal med detaljplanering för Fast. Ab Omeletten (Göran Lågas) godkändes i samhällsbyggnadsnämnden 29.8.2013 § 174, med Fast. Ab Korshom Smedcenter (Ove Nygård) 31.10.2§ 245013 och med Kiinteistö Oy Sepänkylän Liiketalo 21.11.2013 § 254. 3.3. Deltagande och samarbete 3.3.1 Intressenter Enligt MBL 62 § är intressenter markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen. Intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt i saken. Denna detaljplans intressenter är följande: Markägare, invånare och företagare Myndigheter - markägarna och grannarna - invånarna - företag, samfund och föreningar som fungerar på området - Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten - Österbottens förbund - Österbottens räddningsverk Korsholms kommuns förvaltningsenheter - kommunstyrelsen - Samhällsbyggnadsnämnden - Byggnadsnämnden - Miljösektionen Andra - Vasa Elnät Ab - Korsholms vattentjänstverk - Smedsby Värmeservice Ab - Anvia - Vasa stad Tabell 1. Detaljplanens intressenter 15 3.3.2 Anmälan om anhängiggörande Planläggningsarbetet har märkts med nummer 1 i Korsholms planläggningsöversikt för år 2013. 3.3.3 Deltagande och samarbete Planområdets markägare har deltagit i flera av arbetsgruppens möten. Ett detaljplaneutkast var till påseende 5.8.– 4.9.2013. Det lämnades in sju åsikter och utlåtanden under tiden för påseende samt en åsikt innan tiden för påseende till detaljplaneutkastet. Två utlåtanden framfördes efter tiden för påseende. Nedan presenteras ett sammandrag av deras innehåll samt (inom parentes) en bedömning om åsiktens eller utlåtandets innehåll förverkligats i detaljplanen. Enligt Marita och Tauno Säynätsalo är den ikraftvarande detaljplanen bättre än detaljplaneutkastet. De ville ha ett grönområde längs Idyllen As Ab:s gräns och att dag-vatten och snö skulle tas i beaktande i planeringen. De ville även ha ett grönområde i ändan av byggnaden var parkeringsområde har föreslagits. (ja) Enligt Dan Ingman planeras för låga flervåningshus. Enligt honom är det möjligt att bygga 8-11 våningshus eftersom det finns en efterfrågan på lägenheter i höga hus och att högre hus gör Smedsby centrum ännu attraktivare för inflyttare. (delvis) Österbottens räddningsverk konstaterade att i planläggningen och i senare planering bör beaktas att räddningsverkets höjdfordon ges verksamhetsförutsättningar längs gator och på gårdsområden för räddning från balkonger.(ja) Österbottens förbund vill tillägga i planbeskrivningen att en stor detaljhandelsenhet i Smeds centrum får vara högst 5 000 v-m², redogörelse för innehållet i etapplandskapsplan 1 samt omnämnande om Smedsbys generalplans rättsverkningar. Dessutom anser Österbottens förbund att det vore skäl att i planen bedöma detaljplanens konsekvenser för den befintliga servicen i centrumområdet. (ja) Vasa elnät Ab behöver ett minst 8 x 8 meter stort transformatorområde på LPAområdets södra del eller i dess närhet. (ja) Näringslivsrådet ansåg att detaljplaneområdet är viktigt för Smedsby centrums framtida utveckling och att tillräckligt hög exploateringsgrad är nödvändig för bostäder och företagsverksamhet. Enligt näringslivsrådet är byggandets mängd i kvarter 8 tydligt underdimensionerad, kvarterets byggnadsrätt bör maximeras med upp till åtta våningar samt parkeringsutrymmen i källarvåning bör ingå i planen. LPA-området borde enligt näringslivsrådet planeras för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader.(delvis) Annika och Peter Skeppar påpekade innan tiden för påseende att grönområdet som gränsar till deras bostads-tomt (Klaravägen 2) skulle försvinna om höghus uppförs intill deras egnahemshus. De ville inte ha höghus angränsande till sitt egnahemshus och hoppas att grönområdet får bli kvar som det är. (nej) Enligt byggnadsnämnden bör trafik- och parkeringslösningar undersökas noggrant på området. Dessutom föreslog byggnadsnämnden att byggande av 6-8våningshus på området borde undersökas. (ja) 16 Miljösektionen hade inga anmärkningar till planutkastet. Bild 17. Det första detaljplanutkastet till påseende under tiden 5.8.– 4.9.2013. Samhällsbyggnadsnämnden godkände 31.10.2013 § 247 en ny avgränsning och som nytt namn på detaljplanen Smedsby Centrum I. Detaljplaneområdet utvidgades med tomt 3 i kvarter 224, tomt 1 i kvarter 221 samt kommunens torgområde. Med anledning av detta utarbetades nya skisser fram genom diskussioner på arbetsgruppens möten tillsammans med markägarna. Den 8.1.2013 presenterades två skisser som underlag till utkastet för referensgruppen. Man beslöt utarbeta detaljplaneutkast på basen av skiss alternativ 2 var underfarten under Karlebyvägen tas bort. Referensgruppen önskade att förbindelsen mellan det nya torget och kulturhuset skulle bli smidigare. Referensgruppen efterlyste också flera högre byggnader och en flexibel planbeteckning som tillåter affärs-, kontors- och bostadsutrymmen. Utgående från diskussionerna på referensgruppens och arbetsgruppens möten utformades ett nytt detaljplaneutkast. 17 Bild 18. Utvidgat område, skiss alternativ 1. Bild 19. Utvidgat område, skiss alternativ 2. 18 Det andra detaljplaneutkastet var till påseende 8.4.– 8.5.2014. Det lämnades in nio åsikter och utlåtanden under tiden för påseende. Tre utlåtanden framfördes efter tiden för påseende. Nedan presenteras ett sammandrag av deras innehåll samt (inom parentes) en bedömning om åsiktens eller utlåtandets innehåll förverkligats i detaljplanen. Enligt Boris Wahlroos bör höghus inte byggas på kvarter 6. Höghus passar enligt Wahlroos inte in i miljön och skulle förstöra landskapet. En detaljplan utformad på det föreslagna sättet skulle försämra Wahlroos´ livsmiljö då hans tomt och bostad skulle stå i skugga av höghusen samt att insynen från höghusbostäderna skulle störa privatlivet. Wahlroos anser att den föreslagna detaljplanen skulle innebära för stor förändring jämfört med den tidigare fastställda planen. (nej) Bost. AB Emmavägen 10 uppmanar att speciell uppmärksamhet bör läggas på trafik- och parkeringslösningar i förverkligandet av detaljplanen. (ja) Österbottens räddningsverk har tidigare gett utlåtande angående ändring av detaljplanen 7.8.2013, vilken planläggaren har beaktat. I övrigt har Österbottens räddningsverk inget att kommentera. Österbottens förbund anser att det skulle vara bra att redogöra för generalplansituationen i beskrivningen. (ja) Österbottens förbund anser att hela c-området borde ha ingått i detaljplanen. (nej) I förslagsskedet bör man i detaljplanen ta ställning till dimensioneringen av handeln, samt infoga en karta var c-områdets avgränsning framgår. (ja) Österbottens förbund anser att detaljplanens målsättningar är i enlighet med Österbottens landskapsplan och etapplandskapsplanernas målsättningar och utvecklingsprinciper, men önskar att man i detaljplanen skulle identifiera de särdrag som kännetecknar den lokala identitet man vill skapa. (ja) Österbottens förbund efterlyser en bedömning av hur detaljplanlösningen kommer att påverka trafikströmmarna. (ja) Ytterligare önskar Österbottens förbund att beskrivningen kompletteras med en beskrivning av vad samspelyta (shared space) är och vad den innebär samt hur man på övriga delar av detaljplaneområdet ska uppnå ett fungerande gång- och cykeltrafiknätverk samt hur man skapar förutsättningar för kollektivtrafiken till och i området. (ja) Österbottens förbund ställer sig frågande till att man i detaljplanen har anvisat samspelytan som gata utan särskild beteckning. Österbottens förbund efterlyser en mera ingående planering av samspelsytan var antalet allmänna bilplatser och platser för cyklar anvisas. (delvis) Vasa elnät Ab behöver ytterligare möjlighet att bygga en eller två transformatorer i kvarter 221 och 221a. Möjligheten till transformatorer bör framkomma i detaljplanebeteckningarna. (ja) Näringslivrådet hade inga anmärkningar. Anvia påpekar att de har kablar nergrävda på området som bör beaktas och skyddas vid grävning. Där Kristinevägen slutar fortsätter Anvias rutt. Miljösektionen konstaterar att mindre områden har reserverats för rekreation, men att områden torde vara tillräckliga med tanke på de större närliggande rekreationsområden som finns i förslaget till delgeneralplan för Smedsby. (ja) Äldrerådet anser att underfarten bör bibehållas. (nej) Enligt äldrerådet borde torgområdet fredas från all fordonstrafik. Endast fotgängare, cyklister, funktionshjälp- 19 medel och utryckningsfordon borde få utnyttja torgområdet. Trafiken till affärslokaler, bostäder och parkeringsområden skall dirigeras via marknadsvägen. (delvis) Trafik-, informationsmärken borde inte få placeras för långt in på gångbanorna för att undvika olyckor för funktionshindrade och synskadade. Alla hinder som kan förorsaka svårigheter för äldre att röra sig i centrum bör elimineras i så stor utsträckning som möjligt för att underlätta för äldre att ta del av servicen i centrum för att kunna bo hemma så länge som möjligt. (delvis) Äldrerådet vill ytterligare framhålla behovet av ett serviceboende i centrum för äldre, där allt planeras med tanke på människor med olika funktionshinder. Byggnadsnämnden påpekar vikten av omhändertagandet av dagvattnet som uppstår då stora ytor beläggs med icke vattenabsorberande material. (ja) Byggnadsnämnden påpekar möjligheten till att anvisa ytterligare parkering under mark i det planerade bilhuset på det gamla torget. (nej) Byggnadsnämnden påpekar vikten av att helheten för fasaderna på detaljplaneområdet är tydliga och att en helhet bildas. Tillbyggnaden av nuvarande Piffi-fastigheten kunde kompletteras med en högre del mot rondellen för att ge en balans i området. (ja) Ytterligare påpekar byggnadsnämnden att eftersom Smedsby centrum också är ett affärscentrum med bilburna kunder, bör det finnas tillräckligt med parkeringsplatser för dem. En utredning om byggande av parkeringsplatser under jord måste göras. (ja) Socialnämnden anser att det är viktigt att man i den fortsatta planeringen speciellt beaktar rörelsehindrade, äldre personer och barnfamiljer. (delvis) Socialnämnden anser att underfarten till Bölevägen borde bevaras eller ersättas med en motsvarande tunnel i närheten. (nej) NTM-centralen anser att man borde utgå från generalplaneringens målsättning då de nya kvarteren dimensioneras inom detaljplanen Smedsby Centrum I. (ja) NTMcentralen anser att bestämmelserna för C-områdena borde kompletteras med dimensionering för kommersiell service och att AL-områdens inbördes förhållande mellan våningsytor som reserverats för boende och affärsverksamhet borde regleras genom bestämmelse. (nej) NTM-centralen framhåller vikten av att beakta den kollektiva trafiken. (ja) NTM-centralen efterlyser en utredning över var kvarterens bilparkering placeras, (ja) de anser också att de underjordiska parkeringsutrymmenas ramper borde utvisas på plankartan. (nej) NTM-centralen anser att man borde reda ut och planera parkernas och rekreationsområdenas omfattning i centrum då områdena för rekreation har krympt från den rättsverkande delgeneralplanen för Smedsby och den gällande detaljplanen. (delvis) NTM-centralen efterlyser en dagvattensplan. (ja) NTM-centralen anser att landskapsstruturen inte beaktas tillräckligt i detaljplanen och anser att hela det nuvarande höghusområdet i Smedsby centrum inte är anpassat till landskapsstrukturen. Ytterligare anser de att det borde finnas områdesskärningar som underlag för planeringen. (delvis) NTMcentralen anser att det kunde vara befogat att göra områdesvisa bestämmelser om den urbana miljön t.ex. om beläggning, belysning, salustånd, planteringar och konstruktioner. (nej) Enligt NTM-centralen kunde centrumområdet i Smedsby utses till ett utvecklingsområde enligt MBL 100 §. (nej) 20 Bild 20. Det andra detaljplanutkastet till påseende under tiden 8.4.– 8.5.2014. Som följd av åsikterna ändrades tomt 3 i kvarter 224 så att en byggnad i fyra våningar kan uppföras intill rondellen. Samtidigt ändrades beteckningen till C så att även boende tillåts på tomten. En utredning av parkeringsplatser gjordes för området (bild 28), som följd av utredningen korrigerades byggrätterna för kvarter 6, 18, 19, 20 och 224. I särskilda bestämmelser tillades bestämmelse angående transformator som placeras i kvarter 221 och 221a. Lisavägen ändrades till Bölevägen efter beslut som tagits 30.1.2014 i SBN § 12. I planförslaget justerades kvartersgränserna runt rondellen och längs Bölevägen och Centrumvägen. Ytterligare justerades avgränsningen för detaljplanen för att anpassas till angränsande detaljplaner. Planförslaget kungörs för allmänt påseende efter att den färdigställts enligt MBL 65 § och MBF 27 §. I detta skede har intressenterna och kommunmedlemmarna möjlighet att lämna en skriftlig anmärkning inom given tidsperiod. Samtidigt begärs myndigheternas utlåtande. Information om framläggande av planförslaget informeras i tidningar, på kommunens hemsida, www.korsholm.fi, och på kommunens officiella anslagstavla i ämbetshuset. Detaljplanen remitteras till kommunfullmäktige för att godkänna kommunstyrelsens förslag. Godkännandet informeras enligt MBF i tidningar och på den offent- 21 liga informationstavlan. Besvär i kommunens beslut som gäller godkännandet söks hos Vasa förvaltningsdomstol, så som har stiftats i kommunlagen. Ytterligare har intressenter haft enligt MBL 64 § möjlighet att innan ett planeförslag läggs fram föreslå Västra Finlands miljöcentral samråd huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt. Korsholms kommun har för avsikt att göra bindande markanvändningsavtal med planområdets privata markägare efter planutkastet eller -förslaget har varit till allmänt påseende. 3.3.4 Arbetsgrupp och planläggare Planens utarbetande styrs av Korsholms kommuns arbetsgrupp, som består av teknisk direktör Ben Antell, ledande byggnadsingenjör Michael Ek, fastighetschef Peder Pedersen, utvecklingsdirektör Mikael Alaviitala, planläggningsingenjör Marika Häggblom, kommundirektör Rurik Ahlberg och planläggningschef Barbara Påfs (arbetsgruppens ordförande). Som arbetsgruppens sekreterare fungerar arkitekt Juho Rajaniemi (Arkitekt Ab Rajaniemi). Arbetsgruppen har samlats nio gånger under utarbetandet av detaljplanen. 18.11.2013 valdes en referensgrupp för detaljplanen, som består av Birgitta Söderback, Martin Ahlskog, Samuel Broman, Michael Luther, Inger Aaltonen, Carola Lithén, Kevin Carlsson, Monica Sirén-Aura, Rurik Ahlberg, Mikael Alaviitala, Ben Antell, Barbara Påfs och Hans Nyholm (ordförande). Juho Rajaniemi har fungerat som planläggare. För trafik- och gatuplaneringen har diplomingenjör Klas Hytönen från Ramboll Ab ansvarat. Landskapsarkitekt Maarit Jakamo har forskat i dagvatten- och landskapsplaneringens frågor. 3.3.5 Myndighetssamarbete Den 3.9.2013 hölls ett arbetsmöte vid NTM-centralen. 3.4 Detaljplanens mål 3.4.1 Allmänna mål Kommunens målsättning med denna planering är att i första hand utreda förutsättningarna för en detaljplaneändring av kvarter 6, 8, 221 och 224 i Smedsby. Målet för framtidssynen i stomplanen, Framtida Smedsby, konkretiserades genom att konstatera att ett tydligt och aktivt kommuncentrum med attraktionskraft och synlighet för boende och företagande, bildning och kultur samt förvaltning och kommunikationer bör utvecklas. Dessutom betonades att byggnadstyperna ska representera modernt energiekonomiskt och hållbart byggande samt innovationer i anslutning till dessa. Huvudidén är att kvarteren kring Karlebyvägen förtätas och att Karlebyvägen omgestaltas som en huvudgata. Kvarteren intill själva centrumkärnan formas som bostadskvarter. De föreslagna byggrätterna i kärncentrum 22 framgår av stomplanen. Förutsättningar för ett s.k. företagshotell bör utredas. Detaljplanändringen får inte försvåra revideringen av Smedsby delgeneralplan. I styrdokumentet för Korsholms kommun 2013-2014 som godkändes av kommunfullmäktige 11.6.2012 konstateras angående boende och näringsliv bl.a. att kommunen ska ta i beaktande den åldrande befolkningens behov av service samt tillgången till olika former av boende då befintliga tätorter förädlas. 3.4.2 Utgångsmaterialets givna mål De riksomfattande målsättningarna för områdesanvändningen styr att sörja för bl.a. utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet främjas samt skapas förutsättningar för en god tätortsbild. Det finns inga särskilda naturvärden eller kulturhistoriska värden som bör beaktas vid uppgörande detaljplanen. 3.4.3 Intressenternas mål Oy Dingmans Ab har 17.8.2010 lämnat in en anhållan om en detaljplanändring i kvarter 6 i Smedsby. Bolaget äger fastigheten 499-418-9-227, vars areal är 3200 m². Enligt ansökan har företaget behov av att få sin tomt förstorad för att få lagerutrymmen och parkeringsutrymmen. Den nuvarande tomtstorleken och tomtens form ger enligt ansökan inte möjlighet att expandera. Lemminkäinen Hus Ab har den 20.2.2012 lämnat in en anhållan om ändring av detaljplanen för del av kvarter 8 i Smedsby. Bolaget har uppgjort ett föravtal om köp för fastigheten Norrgård RNr 9:19 i Smedsby by (499-418-9-19). Fastighetens areal är 2500 m². Sökanden anhåller om att detaljplanen ändras så att man på området kan uppföra flervåningshus. Övriga intressenters mål är presenterade i stycke 3.3.3. 23 4. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLAN 4.1 Planens struktur och dimensionering 4.1.1 Allmänt Genom den aktuella detaljplanändringen skapar man möjlighet till ett kvalitativt och trivsamt höghusboende i centrumområdet samt möjlighet till eventuella affärsutrymmen. Även uppbyggnad av företagshotell möjliggörs på området. Vid planläggningens start utarbetades två skisser, på basen av idéskiss A och idéskiss B diskuterades för och nackdelar med olika lösningar och idéskiss C utformades. Bilderna 21 och 22. Idéskisser A och B. Bild 23. Idéskiss C. 24 Det första planutkastet utformades som en syntes av de första skisserna. Från idéskiss A togs underfarten för lättrafik med i planutkastet och parkeringslösningen med parkering i marknivå kombinerad med parkeringsgrotta under bostadshus längs Karlebyvägen togs från idéskiss B. Då markägare söder om Karlebyvägen visade intresse för att delta i planeringen gjordes två nya skisser på basen av diskussioner med arbetsgruppen och markägarna. Av dessa två alternativ valde referensgruppen att vidareutveckla alternativ 2 (se bild 19). Det andraplanutkastet vidareutvecklades så att förbindelsen mellan det nya torget och kulturhuset blev smidigare. Utmärkande för området är så kallad shared spacekonceptet (fotgängare, cyklister och trafikanter i samma utrymme) där torgområdet sträcker sig över Karlebyvägen på en ca 60 m lång sträcka av gatuområdet. Gatuområdet på Karlebyvägen är 20 m brett. I detaljplanen finns två 8våningshus placerade intill rondellen och ett mittemot torgområdet. Övriga byggnader utgörs till största delen av 4...5-våningshus. Företagshotell kan uppföras på nuvarande torgområde. På företagshotellets tomt finns angivet möjlighet till ett parkeringshus i två våningar. LPA-parkeringsområdet ägs av kommunen och är tänkt att erbjuda parkeringsplats åt t.ex. företagshotellets kunder samt övriga. På detaljplaneområdet är det möjligt att bygga ca 56 000 m² våningsyta varav ca 14 000 ² våningsyta är anvisad för affärs- och kontorsutrymmen (varav ca 5500 m² redan är bebyggt) och ca 32 000 m² bostäder. Detaljplaneändringen innebär ca 600 nya invånare på området. Exakta siffror för olika användningsändamål är svåra att uppge av den orsak att en del av tomterna är angivna som kvarterområde för centrumfunktioner, som tillåter så väl affärs-, kontors, bostads- eller tex administrationsfunktioner. 4.1.2 Kvartersområden Kvartersområden närmast intill det nya torgområdet är anvisade med beteckningen C (kvartersområde för centrumfunktioner) som är en flexibel beteckning som tillåter bl.a. service- och affärsbyggande samt förvaltning och boende. I planbestämmelserna styrs användningen av utrymmen mot torgområdet i första våningen så att utrymmena används till annat än bostadsyta. Tomten på det nuvarande torget är planerad för ett företagshotell och anges också med beteckningen C. LPA-området intill skall erbjuda parkeringsplatser såväl åt företagshotellets kunder och övriga besökare på området. Kvarter 18, 20 och tomt 6 i kvarter 6 anges som AL-område (kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader) och kan innehålla t.ex. små butiker och kontorsutrymmen i första våningen mot gatusidan och bostäder mot baksidan och i våningarna ovanpå. Ksupermarkets tomt (224/3) förstoras och kvartersbeteckningen ändras till C(kvartersområde för centrumfunktioner). Tomt 7 i kvarter 6 som befinner sig längst från torgområdet anges med beteckningen AKR (kvartersområde för flervåningshus, radhus eller andra kopplade bostadshus). Söder om Emmavägen finns tre AKR-tomter, två är redan bebyggda (tidigare AR, radhustomter, och AL). AO-tomten (Kvartersområde för fristående småhus) i kvarter 6 förblir AO-tomt enligt tidigare detaljplan. Våningstalet längs Karlebyvägen varierar mellan 4 till 8 våningar. AKR-kvartersområden som inte gränsar till Karlebyvägen har våningstalen 2-3. 25 Bild 24. Vy då man anländer till området från Vasa hållet. Bild 25. Vy då man anländer till området från Karleby hållet. I särskilda planbestämmelser anges hur fasaderna mot Karlebyvägen och torgområdet får utföras för att skapa en tilltalande gatumiljö. Byggnadernas fasader, som är lägre än sju våningar skall delas upp i 5-10 meters breda vertikala delar med hjälp av färgsättning eller material. Den första våningens huvudsakliga material skall vara natursten eller plattsättning eller rappning som påminner om natursten. Den första våningens fasad på byggnader som angränsar till Karlebyvägen eller torgområdet skall ha minst 30 % fönsteryta. De övriga våningarnas huvudsakliga fasadmaterial skall vara gjorda med vit eller ljus rappning eller träpanel, rött eller rödbrunt tegel eller andra material som påminner om dessa. Föns- 26 ter skall förutom i första våningen huvudsakligen vara vertikala. Balkonger skall med undantag för den översta våningen vara inglasade och deras öppningar skall påminna om övriga öppningar i byggnadens fasad. Den översta våningen bör vara indragen från gatulinjen eller dess fasad till största del vara lutande och klädd med mörkt takmaterial så som falsad plåt. Fasaden skall vara minst tre våningar hög, om detaljplanebeteckningarna inte anger annat. Med dessa bestämmelser är det tänkt att skapa en varierande, men ändå enhetlig miljö längs den framtida huvudgatan i Korsholm. Dessutom är avsikten med bestämmelserna att skapa en stadslik miljö. Bild 26. Vy från det nya torget. På kvarter 6, 18-20, 221, 221a och 224 får byggas t.ex. en parkeringsnivå utan någon begränsning av våningsyta eller våningsantal under byggnaderna. Detta underlättar även utjämningen av nivåskillnaden mellan Karlebyvägen och kvarteren norr om Karlebyvägen. Dessutom bestäms i detaljplanen att minst hälften av obebyggda delar av kvartersområden (C, AL, AKR, LPA) bör markytan beläggas med material som absorberar vatten för att förhindra tätortsöversvämningar. Med detta menas gräs eller gräsarmering. T.ex. kan LPA-parkeringsområdets körfiler asfalteras, parkeringsområdets kanter och mellanöar planteras samt parkeringsrutor beläggas med gräsarmering. Dessutom anvisas infiltration- och fördröjningsmagasin (ca 3040 cm djupa) som bör anläggas för att leda bort dagvatten och som tillfälliga upplagringsplatser vid tätortsöversvämningar (se bild 27). 27 Flödesriktning Rörläggning av ytvatten Absorberande material Infiltration- och fördröjningsmagasin Eventuell takterrass Fördröjningsbassäng för flödesvatten Bild 27. Dagvattenplan. 28 Av LPA-områdets bilplatser anvisas 16 bp för tomt 5 i kvarter 221, resterande 31 bp för allmänt bruk. Sammanlagt 93 bilplatser för allmänt bruk på planeområdet. Bild 28. Parkeringskarta 4.1.3 Gatuområdena Gamla Karlebyvägen kommer att omgestaltas till en huvudgata. Gatuområdet görs smalare med en körfil i båda riktningar med parkeringsfickor för kundparkering och snöupplagringsplats längs gatan. I korsningen Karlebyvägen/ Bölevägen (f.d. Lisavägen) görs en rondell. Bölevägens profil ändras för att plana ut nivåskillnaden och för att underlätta infart till tomterna 5 och 6 i kvarter 6. Kristinevägen förlängs ca 70 m för trafik till kvarter 18 och 19. Dessutom har en lättrafikled märkts i detaljplanen för att göra förbindelsen mellan torget och kulturhuset smidigare samt till parkområdet. Torgområdet mellan kvarter 221 och 221a är tänkt att visuellt fortsätta, med hjälp av att använda samma stensättning som på torget, en ca 60 m lång sträcka över 29 Karlebyvägen. Tanken är att bilar, cyklister och fotgängare använder området på samma villkor (shared space). I detaljplanen anvisas området ändå som gatuområde. Gatuområdet bör utformas så att biltrafikens hastighet hålls låg. Gatu- och torgområden samt gångbanor skall anpassas för rörelsehindrade. I gatuplaneringen, som uppgörs efter att detaljplanen godkänts, konkretiseras detaljerna som rör gator, torg och cykel- och gångbanor. I tillägg skall Karlebyvägen utformas så att specialtransporter med måtten 6x6 m och 60 m långt kan transporteras längs Karlebyvägen då vindkraftverkens vingar kommer att transporteras från Vasklot norrut genom Smedsby. NTM-centralens reserveringar för specialtransport på Karlebyvägen är 7x7 m och 40 m långt. Rondellen bör utformas så att det är möjligt att köra rakt över rondellen. Servicetrafiken sker huvudsakligen via Kristinevägen till kvarteren 18-20. Parkeringsfickorna längs Karlebyvägen kan även användas vid behov. Servicetrafik till utvidgningen av tomt 3 i kvarter 224 sker via Karlebyvägen. Servicetrafiken för kvarter 221a anvisas genom kvarteret. Undantagsvist används torget för servicetrafik. Servicetrafik till kvarter 221 sker via LPA-området eller från Karlebyvägen. Bild 29. Gatornas höjder. 30 Bild 30. Gatuskärning A-A Bild 31. Gatuskärning B-B 4.1.4 Övriga områden VL - rekreationsområden Två små rekreationsområden finns på planområdet i båda ändorna av den omgestaltade huvudgatan. VK - lekpark På planområdet finns en lekpark, som fungerar som dagvattenuppsamlingsplats vid behov. Områdesreserveringar: Yta(ha) byggrätt(k-m2) bostadshus (AKR) 1,9974 10 460 + 150t Kvartersområde för fristående småhus (AO) 0,3070 614 Kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader (AL) 0,8096 14 000 Kvartersområde för flervåningshus, radhus eller andra kedjade 31 Kvartersområde för centrumfunktioner (C) 2,5497 Område för närrekreation (VL) 0,2347 Lekpark (VK) 0,2104 Kvartersområde för bilplatser (LPA) 0,1456 Torgområde 0,1803 Gator 1,8206 Gång- och cykeltrafik 0,0635 TOTALT 8,3188 31 000 56 074 + 150t Tabell 2. Detaljplaneområdets ytor och byggrätter. För bostadshusens del har tagits i beaktande i detaljplanen att åtminstone balkonger som byggs längs Karlebyvägen räknas med i våningsytan. 4.2 Uppfyllande av målsättningarna angående omgivningens kvalité Med planläggningen möjliggörs ett högklassigt och trivsamt centrum i Smedsby. Visionen är att ett företagshotell på ca 4100 m² byggs på tomt 4 i kvarter 221. Övriga tomter i C-kvarteren bebyggas med affärsverksamhet i första våning och bostäder ovanpå. I AL-kvarteren är det också möjligt att bygga för affärsverksamhet i första våningen mot gatan. 4.3 Planens konsekvenser Planens genomförande kommer att ändra Smedsbys centrum. Karlebyvägen ändrar från att ha varit en riksväg till Korsholms huvudgata och görs samtidigt smalare. Uppskattningsvist kommer Karlebyvägens trafikmängd vara ca 3000 fordon/dygn, i tillägg kommer planens förverkligande att medföra en trafikökning enligt följande: Företagshotell Övriga kontor Affärer Boende Sammanlagt 150 fordon/dygn + 20 fordon/dygn varutransport 250 fordon/dygn + 30 fordon/dygn varutransport 2320 fordon/dygn + 90 fordon/dygn varutransport 680 fordon/dygn 3400 fordon/dygn + 140 fordon/dygn varutransport I trafikmängderna ovan har uppskattats att ca 32000 m² bostadvåningsyta, 3000 m² affärvåningsyta, 1400 m² kontorvåningsyta samt 4100 m² för företagshotellets kontorvåningsyta byggs. Detaljplaneändringen möjliggör byggande av ungefär 330 nya bostäder på AKR-, AL- och C-kvartersområdena. Bostädernas genomsnittliga storlek kommer troligtvis att vara mindre än den genomsnittliga i Korsholm. Typiska invånare kommer att vara seniorer, men även studerande och möjligtvis även unga barnfamiljer. Planeområdet får ungefär 650 nya invånare. 32 Enligt befolkningsprognosen (se punkt 2.1.1.) ska Smedsbys befolkning öka med 1748 invånare mellan 2011-2031. Med kommunens vilja att styra nya invånare till Smedsby centrum kan befolkningsökning vara betydligt större i Smedsby. Därför är det möjligt att anta, att Smedsbys befolkning ökar med åtminstone ca 2500 personer t.o.m. år 2030. Av dessa kunde ca 20-25% flytta till centrala Smedsby till området som nu detaljplaneras. Ytterligare kommer knappast all byggrätt på planeområdet någonsin att byggas helt pga. markägoförhållanden mm. Därför är det möjligt att överdimensionera byggrätten lite. Detta är en svår uppgift, för överdriven överdimensionering leder lätt till en osammanhängande byggd omgivning och till orealistiska förväntningar på tomtpriser. Överdimensioneringen kan därför inte vara stor, möjligtvis ca 20 %. Med dessa siffror i beaktande verkar en ökning på 650 personer på planeområdet realistiskt. Planeområdet får ungefär 150-170 nya arbetsplatser, varav ca 120-140 i företagshotellet. Detaljplaneändringens konsekvenser på den befintliga servicen är huvudsakligen positiva. Nya invånare och arbetsplatser ökar efterfrågan på service, vilket gynnar dagligvaruhandel-, restaurang- och frisörbranschens företag. Företagshotellets betydelse är speciellt stor för lunchrestauranger och caféer. Även torget och det så kallade orangeriet som är tänkt att byggas på torget, var resetjänster och kommunens infopunkt kan placeras (se bild 25), livar upp handeln. Det kan locka mer kunder till affärerna speciellt kvällstid (ungdomar) och på helgerna (torgverksamhet). Nya invånare och arbetsplatser ger på så sätt ökad service till Smedsby. Å andra sidan kan konkurrensen hårdna och områdets hyresnivå stiga vilket kan leda till minskade intäkter för affärsföretagarna. Rekreationsområden i detaljplanen minskar från den gällande detaljplanen och i det rättsverkande delgeneralplaneutkastet för Smedsby, men den yta som idag aktivt används som rekreationsområde är inte avsevärt större än vad anvisas i denna detaljplan. Kommunalekonomiskt kommer planens genomförande och markanvändning att bringa in de investeringar som Korsholms kommun gjort och kommer att göra på planområdet. När området lockar nya invånare och företagare till Korsholm samt nuvarande, kommer de indirekta positiva ekonomiska verkningarna tillsammans med skatteinkomster att växa så stora att områdets bebyggande totalekonomiskt är lönsamt. Den nya bebyggelsen kan i bästa fall även värna om den befintliga bebyggelsens värde. Området kan bebyggas i olika skeden. Målsättningen är ändå att planområdet och även området på andra sidan Karlebyvägen skulle bebyggas relativt snabbt, för annars är risken den att våningshus som förverkligas enskilt ser lösryckta ut i miljön. Ekologiskt sett är områdets bebyggande väldigt hållbart. Området befinner sig i en befintlig tätortsbebyggelse intill kollektivtrafik och i direkt närhet till Korsholms kommuncentrums service. Anslutning till fjärrvärmenätet är möjligt. 33 I korsningen mellan Karlebyvägen och Bölevägen byggs en rondell, vars flödeskapacitet räcker bra till för den förväntade trafikmängden. 4.4 Planbeteckningar och -bestämmelser De använda planbeteckningarna är enligt miljöministeriets förordning eller tidigare använda planbeteckningar vid Korsholms kommun. 4.5 Namn Lisavägen har ändrat namn till Bölevägen under detaljplaneprocessens gång. Bild 32. Vy över området från söder. Bild 33. Vy över området från väster. 34 5. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN 5.1 Genomförandet och tidsschema För genomförandet av detaljplanen står både den offentliga och privata sektorn. Korsholms kommun står för byggandet av gator och kommunalteknik inom ett senare fastslagen tidsschema samt färdigställande av tomterna inför byggandet, när planen vunnit laga kraft. Planens genomförande kan tänkas börja 2015, då Smedsby omfartsväg har färdigställts. Vid förverkligandet av detaljplanen måste vattenledningen som går över VK och AKR-området snett från Kristinevägen till Bölevägen flyttas. Vatten- och avloppsvattenledning i kvarter 224 måste även flyttas. Under kvarter 221 finns en ytvattenledning som leder ut dagvatten under Karlebyvägen som måste ändras. Se bild 9. Jakobstad den 18.9.2014, Juho Rajaniemi planläggare teknologie doktor, arkitekt SAFA Arkitekt Ab Rajaniemi 35
© Copyright 2024