1. No category

Kortrapport – Totalmetodik
Fastighet:
Fastighetsägare:
Konsult:
Lidköpings ishall
Lidköpings kommun
Wikström VVS-Kontroll AB
Mats Nyberg/031-707 23 22
BELOK 2013-10-23
Totalprojekt Etapp 1
Val av energieffektiviserande åtgärder
Fastigheten
Byggår:
Area:
Verksamhet:
1997
2 100 m2 Atemp (exkl isyta)
Ishall för hockey och
konståkning, omklädning/
dusch, klubbverksamhet
Ishall av typ träningshall med läktare efter ena
långsidan och ena kortsidan, relativt liten publikkapacitet. Tillhörande kylmaskinrum/fjärrvärmecentral och ismaskingarage. Anslutande
byggnadsdel i 2 plan för omklädnings- och
klubbutrymmen, kontor och förrådsutrymmen.
Fasaden består av murad betongsten. Fönster är av
typ 2 och 3-glas, invändiga fönster mot ishallen av
typ 1-glas.
I ishallen finns en kylmedelskylare som svarar för
den huvudsakliga värmningen av hallen.
Ishallsdelen värms även via ett ventilationsaggregat
med fjärrvärme och återvunnen värme från
kylanläggningen. Avfuktning sker via ett kylbatteri
i ventilationsaggregatet.
Övriga delar (omklädning mm) värms med fjärrvärme samt en mindre andel återvunnen värme via
golvvärme och radiatorer. Ventilation via ett tilloch frånluftsaggregat med roterande värmeväxlare.
Värmning av tapp- och spolvatten sker till största
delen med återvunnen värme, tillskott sker med
fjärrvärme.
Systemgräns
Systemgränsen för energianalysen ligger utanför
ishallsbyggnaderna, vilket medför en inriktning
även på hur behovet av energi tillgodoses, och inte
bara en inriktning på själva behovet. Orsak till detta
är den stora mängd värme som produceras av
kylanläggningen och då åtgärder som omfattar ett
nyttiggörande av denna värme bör beaktas för att
minska mängden köpt energi.
Åtgärder för att minimera kylanläggningens
elbehov görs så långt det är möjligt. Trots en
optimal drift kommer en stor mängd värme att
produceras och denna värme bör då återvinnas och
nyttiggöras för att minska behovet av köpt
fjärrvärme. Här är även åtgärder för att utnyttja
värmen utanför ishallen vara intressanta och
redovisas som åtgärdsförslag.
1 (6)
Kortrapport – Totalmetodik
BELOK 2013-10-23
Energi och vatten
Energi som tillförs utifrån (köpt energi)
Fjärrvärme:
290 000 kWh/år
Elenergi:
850 000 kWh/år
Totalt:
1 140 000 kWh/år
Värmeenergi
Tillförd fjärrvärme fördelas enligt diagram nedan
(”värme via kulvert” avser värme till näraliggande
byggnad och är borträknat från ishallens energianvändning):
Total kostnad för den köpta energin är
ca 1 050 000 kr/år.
Elenergi
Tillförd elenergi fördelas enligt diagram nedan:
Utöver den köpta fjärrvärmen utnyttjas återvunnen
värme från kylanläggningen i storleksordningen
500 000 kWh/år.
Vatten
Total förbrukning: 3 070 m3/år
Vattnet används i huvudsak för spolning av isen
och för duschning.
Av den tillförda elenergin förbrukas 70-75% av
kylanläggningen inkl dess pump- och fläktdrifter.
Effektiviseringspotential
I analysen visas på effektiviseringsmöjligheter
i storleksordningen elenergi med ca 300 000
kWh/år, respektive fjärrvärme med ca 100 000
kWh/år.
Energianalysen visar att möjligheter finns att
sänka kostnaden för tillförd energi med i
storleksordningen 35 %, räknat från dagens
nivå. Inkluderas åtgärder för egen produktion
av elenergi via solceller och leverans av
spillvärme till badhuset fås en sänkt kostnad i
storleksordningen 70 %, räknat från dagens
nivå (solel och spillvärme har då värderats lika
köpt el respektive fjärrvärme).
Dessutom finns möjligheter till avsättning av
kondensorvärme i det näraliggande badhuset
samt möjlighet till elproduktion genom
installation av solceller på ishallen tak.
2 (6)
Kortrapport – Totalmetodik
BELOK 2013-10-23
Byggnadens nuvarande klimatsystem
Fjärrvärme
Byggnaderna värms via ett vattenburet fjärrvärmesystem. Systemet matar shuntgrupper för raditorer,
golvvärme och luftbehandlingsaggregat.
Värmeåtervinning finns från kylanläggningen
(hetgasvärme) men funktionen är dålig.
Tappvarmvatten och spolvatten till isen värms i
huvudsak via återvinning från kylanläggningen i två
steg (kondensorvärme och hetgasvärme) med
tillskott från fjärrvärmen.
Återvinning finns av kondensor- och hetgasvärme
till värmning av ishallen, till värmning av spol- och
tappvarmvatten, för tjälskydd under isbanan och till
värmning av anläggningen sekundärvärmesystem.
Totalt återvinns idag ca 30% av den värme som
kylanläggningen producerar. Resterande värme
bortförs via kylmedelskylare utomhus.
Ventilation
Ishallen värms, avfuktas och ventileras med ett
tilluftsaggregat TA2. Värme via fjärrvärme och från
kylanläggningen kylmedelssystem. Avfuktning med
kylbatteri inkopplat till isens kylanläggning.
Ventilation med uteluft via CO2-givare. Aggregatet
är sönderkorroderat och i behov av utbyte.
Omklädningsdelen ventileras med TA1/FA1 som är
ett aggregat med återvinning vía roterande växlare.
Aggregatet föreslås bytas till ett nytt med högre
återvinningsgrad på värmeväxlingen och varvtalsstyrda fläktar för att möjliggöra behovsstyrning.
Övrig ventilation består av separata frånluftsfläktar
för apparatrum, vindförråd och toalettenheter
(eluppvärmda) i själva ishallen.
Kyla
Ishallens kylanläggning består av ett enhetsaggregat
av typ vätskekylt vätskekylaggregat. Aggregatet har
två st kolvkompressorer, förångare och kondensor
av typ plattvärmeväxlare. Köldmedium internt i
aggregatet är ammoniak. Köldbärare till isbana är
saltlösning och kylmedel en glykolblandning.
Köldbärar- och kylmedelspumparna är frekvensstyrda men med dålig funktion på regleringen.
Styr och övervakning
Anläggningen styrs via ett datoriserat styr- och
övervakningssystem av fabrikat Siemens.
Överordnat system är av typ Siemens Desigo med
möjlighet till Web-uppkoppling
Brister finns i ett flertal styrfunktioner som berör
driften av kylanläggningen och de återvinningssystem som är kopplade till kylanläggningen. Ett
utbyte har gjorts av DUC:ar för ett par år sedan och
troligen har dessa inte driftsatts så att tidigare
befintliga funktioner tagits i drift på ett optimalt sätt.
3 (6)
Kortrapport – Totalmetodik
BELOK 2013-10-23
Förslag till åtgärder
-
Befintlig DUC-styrning av kompressorerna
med reglering efter brinetemperatur, där
börvärdet förskjuts efter istemperaturen
aktiveras och trimmas in. Medför bla sänkt
förångningstemperatur och bättre
utnyttjande av kondensorvärmen.
-
Minskat elvämebehov i toalettgrupper
placerade inne i ishallen genom behovsstyrning av temperaturen och av
ventilationen.
-
Byte av ventilationsaggregat TA1/FA1 för
omklädningsrum och klubblokaler ger
effektivare fläktdrift och bättre värmeåtervinning samt behovsstyrning genom
sektionering av systemet och
närvarostyrning.
-
Sänkt kondenseringstemperatur genom nya
kylmedelskylare med bättre kapacitet och
varvtalsreglerade fläktar samt styrning av
temperaturen efter behov av värme.
-
Befintlig DUC-styrning av frekvensreglerad brine- och kylmedelspump
aktiveras och intrimmas.
-
Byte av ventilations- och avfuktningsaggregatet TA2 i ishallen till nytt aggregat
av typ sorptionsavfuktare.
-
Överföring av kondensorvärme till
näraliggande badhus där ett utnyttjande av
värme kan ske till förvärmning av tappvarmvatten och till värmning av bassängvatten i 25 meters- och hoppbassängen.
-
Installation av kompletterande
kylmedelskylare eller fläktluftvärmare i
ishallen för ökad återvinning, bättre
värmespridning och ökad läktarkomfort.
-
Ökad användning av hetgasvärmen från
kylanläggningen genom avsättning till
ishallens sekundärvärmesystem och ökad
avsättning till värmning av tappvarmvatten
och spolvatten.
Byte av belysningen i ishallen till
effektivare ljuskälla typ T5 alternativt
LED.
-
Närvarostyrning av belysning i maskinrum,
ismaskingarage och vindsförråd.
-
Installation av lågstrålningsduk i ishallens
tak för att minska kylbehovet och öka
utbytet av belysningen.
-
Solceller på ishallens tak för egen
elproduktion.
-
Ev vattenbehandling av spolvattnet för att
minska uppvärmningsbehovet och kylbehovet (åtgärden är avsedd för diskussion
och ej inräknad i den totala potentialen för
effektivisering).
4 (6)
Kortrapport – Totalmetodik
BELOK 2013-10-23
Identifierade åtgärder
Besparing
Åtgärd Åtgärdsbeskrivning
nr.
1
Kompressordrift, höjd förångning
Invest. Pay-off
Elenergi Värme
MWh/år MWh/år kkr/år
40
40
kkr
30
år
0,8
2
Nya kylmedelskylare, ute och inne
Sänkt kondenseringstemperatur
60
-
60
500
8,3
3
Köldbärar- och kylmedelspumpar, reglering
50
-
50
30
0,6
5
6
Ökad hetgasvärme till värmesystem
Ökad hetgasvärme till varm- och spolvatten
-
80
15
50
10
130
2,6
7
Elvärme toaletter ishall, tidstyrning
5
-
5
25
5,0
12
Ventilation toaletter ishall
15
-
15
30
2,0
8
Isolering vv-beredare
1,5
-
1,5
5
3,3
11
TA2 - nytt aggregat*
Avfuktningsaggregat
Kylmedelskylare i ishall
60
-20
45
500
11
9
TA1/FA1 - nytt aggregat
8
20
20
250
13
10
Behovsstyrning TA1/FA1
9
10
15
150
10
13
Belysning ishall
15
-
15
400
27
14
Belysning maskinrum, ishallsgarage, vind
12
-
12
30
2,5
15
Lågstrålningsduk
Summa besparing och investering
30
306
105
30
369
300
2380
10
6,5
Utgångsläge energianvändn och energikostn
Efter åtgärder
Besparing %
850
545
36
290
185
36
1050
682
35
Solceller
127
127
1560
12
Summa besparing och investering
inkl solceller
433
105
496
3940
8,0
350
240
750
3,1
455
736
4690
6,4
16
4
Kondensorvärme till badhuset
Summa besparing och investering
inkl kondensorvärme till badhus
433
*Tillkommer 200 000 kr underhållsbehov
5 (6)
Kortrapport – Totalmetodik
BELOK 2013-10-23
Sammanställning med Totalverktyget
Belok - Internräntediagram
Belok - Före/Efterdiagram
I åtgärdspaketet ingår produktion av el via solceller och leverans av spillvärme till näraliggande badhus.
6 (6)