1. No category

Per 43 år
Riskbruk, skadligt bruk och
beroende
Jörg Rosowski
Riskbruksprojektet Värmland
Madelene, 50 år
•
•
•
•
Jobbar som undersköterska
Pappa dog i alkoholkomplikationer
Dricker 2-3 flaskor rödvin per vecka
Söker för sömnproblem
Vad är vad?
•
•
•
•
•
•
•
Riskbruk
Missbruk
Skadligt bruk
Beroende
Illegalt bruk
Friskbruk
Bristbruk
• Socialbidrag sedan 1998
• Flera ggr varit på behandlingshem pga
alkoholproblem
• Skild, ingen kontakt med sina barn
• Brukar söka primärvården berusad för
krissituationer
Fredrik, 18 år
• Blivit av med sitt körkort pga. rattfylleri
• Var sedan också positiv för 3 olika droger
vid screening med urintest
• Har utbildningsplats, sköter sig bra där
• Bor hos föräldrar
Riskbruk – Vad är det?
Ett bruk av alkohol som ökar risken för skadliga
konsekvenser, men där beroende inte föreligger.
www.fhi.se/riskbruksprojektet
Jörg Rosowski distriktsläkare
1
Beroende
Skadligt bruk
3 av följande 7:
1. tolerans
2. abstinens
3. kontrollförlust
4. varaktig önskan/försök minska
5. stor del av livet ägnas åt alk.
6. sociala aktiviteter/yrke försummas
7. fortsatt användning trots skador
Alkoholanvändning som
leder till hälsoskador
Hur dricks det i Sverige?
- Hur mycket alkohol dricks det?
- Hur många dricker för mycket
Missbruk
- Hur mycket sjukdom och död orsakas
Upprepad alkoholanvändning som leder till något av:
1. att skyldigheter ej fullgörs (skola, arbete, hemmet)
2. användning i risksituationer (bilkörning)
3. upprepade kontakter med rättsväsendet
4. fortsatt användning trots ihållande relationsproblem
- Hur många riskbrukare/beroende träffar vi
www.fhi.se/riskbruksprojektet
www.fhi.se/riskbruksprojektet
Alkoholkonsumtionen i Sverige 1996- 2006
Liter 100% alkohol per capita
(inklusive icke-registrerad konsumtion)
Alkohol och sjukvård
Inga alkoholproblem, ca 8 miljoner svenskar
11
Generell alkohol politik
Primärprevention
10
9
8
7
Riskbeteende, ca 700 000
6
5
Sekundärprevention i sjukvården
4
3
2
1
Beroende, ca 250 000
2005
2004
2005
2002
2003
2000
2001
1998
1999
1996
1997
0
Tertiär prevention
Behandling i öppen eller
sluten vård
www.fhi.se/riskbruksprojektet
Alcohol is more important as a cause of ill-health and
premature death than diabetes or asthma
• Svenska män dricker fortfarande dubbelt så mycket som
svenska kvinnor
• Undantag: svenska 18-åringar
• 60 % av de unga männen och 20 % av de unga kvinnorna
riskdricker (20-32 år)
• 600 000 riskbrukare
6000
5000
DALYs (000’s)
Alkoholproblemets storleksordning
4000
3000
2000
300 000 missbrukare/beroende
100 000 marginaliserade
150 000 barn har föräldrar med alkoholproblem
1000
0
Alcohol
www.fhi.se/riskbruksprojektet
Jörg Rosowski distriktsläkare
Diabetes
Asthma
www.fhi.se/riskbruksprojektet
2
Hur mycket är för mycket?
Hur vanligt är alkoholproblematik i
primärvården?
Om man träffar 2000 patienter om året:
Som riskabelt bruk av alkohol anses:
1) mer än 14 standardglas per vecka för män,
9 standardglas per vecka för kvinnor
2) mer än 5 standardglas vid ett och samma tillfälle för män,
4 standardglas vid ett och samma tillfälle för kvinnor .
• Så är >200 av dessa högkonsumeter av alkohol
• >300 av dessa berusar sig två gånger per månad eller
oftare
Med ett standardglas menas alkohol innehållande 12 g 100% alkohol, ungefär
denna mängd alkohol finns i:
• 40-50 är alkoholberoende
www.fhi.se/riskbruksprojektet
www.fhi.se/riskbruksprojektet
Dryckesmönster och konsekvenser
”Vodkabältet”
”Kontinentalt”
Sociala problem
Leverskador
Olycksfall
Cancer
Misshandel
Mage/tarm
Cerebrovasculärt
Skelett/leder
Hjärtarytmier
Nervsystemet
Svensken har nu tagit till sig båda
dryckesmönstren!
Depression/Självmord
Fosterskador
www.fhi.se/riskbruksprojektet
Samtalet – vårt främsta verktyg!
www.fhi.se/riskbruksprojektet
Kostnadseffektivt
167 – Blodtrycksbehandling
Vid lägre nivå av förhöjt blodtryck måste
etthundrasextiosju patienter behandlas i fem år för att
en stroke skall undvikas
20 – Rådgivning om tobak
Vid rådgivning om tobak är det en av tjugo som slutar
röka
8 – Enkel rådgivning om alkohol
Vid enkel rådgivning om alkohol är det en av åtta
riskkonsumenter som minskar sin konsumtion till
ofarliga nivåer.
www.fhi.se/riskbruksprojektet
Jörg Rosowski distriktsläkare
www.fhi.se/riskbruksprojektet
3
Hur alkohol ändrar beteendet
Hur alkohol ändrar beteendet
• Svensk bar en fredagsnatt: De flesta har en promillehalt >0,8
• Man mår bäst vid <0,55 promille enligt forskning
0,2-0,3 promille
Ökning av endorfiner, värmekänsla,
avspänning, minskad självkritik,
reaktionshastighet och precision försämras
0,5-0,6 promille
Upprymdhet, hämningar minskar, omdöme
och förmågan att ta in information försämras
0,8 promille
Långsammare reflexer, överdrivna rörelser,
högljudd, sämre synförmåga, överdrivet
självsäker, upplevs berusad.
Normalkonsumenten slutar oftast dricka
senast vid detta promilletal.
• Många tror att man får roligare ju mer man dricker - felaktigt!
• Vid höjd toleransnivå krävs mer alkohol för samma effekt
• Vid utvecklad alkoholism kan det gå åt andra hållet - man blir
kraftigt berusad av nästan ingenting
www.fhi.se/riskbruksprojektet
www.fhi.se/riskbruksprojektet
Könsskillnader
Hur alkohol ändrar beteendet
1,0 promille
Sluddrigt tal, försämrad muskelkontroll,
svårt att gå stadigt, svårt att kontrollera
känslor, kraftigt berusad
1,5 promille
”Packad”, raglar, kräkningar,
emotionella utbrott, somnar
2,0 promille
Svårt att prata och gå upprätt,
dubbelseende
3,0 promille
Uppfattar inte vad som händer, gränsar
till medvetslöshet
4,0 promille
Medvetslöshet, långsam andning, risk
för dödlig alkoholförgiftning
www.fhi.se/riskbruksprojektet
www.fhi.se/riskbruksprojektet
Vanliga alkoholskador
Psykiska
*Sömnstörning
Trötthet
Alkohol och ohälsa
Stresskänsla
*Depression
*Ångest
Självmord - 48% alkoholrelaterat
*Minnesstörning
Kunskap – en trygg grund i samtalet
Nervsystem
Alkoholdemens
Kronisk värk
www.fhi.se/riskbruksprojektet
www.fhi.se/riskbruksprojektet
Jörg Rosowski distriktsläkare
4
Växande hjärna – extra känslig 1
Alkoholskador - Blod
Leukocyter
Neutropeni (toxisk effekt)
Hämmad mobilisering/migrering
Infektionskänslighet
These images show functional activity levels (MR) in the
brain of a healthy 15-year-old male nondrinker (left), and that
of a 15-year-old male heavy drinker (right).
Ref: Susan Tapert, Alcoholism: Clinical and Experimental Research (Volume 24, Number 2)
www.fhi.se/riskbruksprojektet
www.fhi.se/riskbruksprojektet
Alkoholskador
Alkoholskador
Andningsvägar
Sömnapnésyndrom
Andningsdepression
Mag-Tarm
Metabol
Kaloritillskott - Övervikt
Ökad frekvens nyinsjuknande diabetes (X2)
Försämrad reglering (inkl metabolisk
acidosrisk)
Höga Blodfetter
Reflux-halsbränna
GI-blödningar
Bukspottskörtelinflammation
Levercirros
Villusatrofi/resorptionsstörning
Motorikstörning
Diarré
www.fhi.se/riskbruksprojektet
Alkoholskador
Hjärta-kärl
Könsorgan
www.fhi.se/riskbruksprojektet
Alkoholskador
*Hypertoni
Stroke
Hjärtinfarkt
Hjärtsvikt
*Hjärtarytmier
Hud
*Svårläkta sår (ektyma ”vinsår”)
*Psoriasis
*
Infektion
*Ökad infektionsbenägenhet (cellmedierat)
*Impotens
*Infertilitet
www.fhi.se/riskbruksprojektet
Jörg Rosowski distriktsläkare
www.fhi.se/riskbruksprojektet
5
Alkoholskador
Muskler
Alkoholskador - Cancer
värk
Linjärt samband mellan alkohol - cancer
svaghet
Skelett
Osteoporos (Mg, Ca förlust, PTH ökar)
+ ökad falltendens
Vanligt
Ovanligare men starkt samband
Bröst
Grovtarm
Ändtarm
Magsäck
Äggstockar
Munhåla/svalg (70-80%)
Matstrupe
Lever (kvinnor)
Ej lika starka kopplingar som tobak - lungcancer
www.fhi.se/riskbruksprojektet
Varför dör man av alkohol? (globalt 2002)
Alkohol orsakar bröstcancer
133
140
124
Skador/olyckor
40,4 %
Cancer
22,0 %
80
diabetes/lever etc
16,9 %
60
hjärta-kärl
14,5 %
40
neuro & psykiatriskt
6,1 %
Alkoholens andel av all
global dödlighet
3,7 %
116
120
100
cancerfall/år
www.fhi.se/riskbruksprojektet
88
94
101
108
20
0
0
1
2
3
4
5
6
Standardglas/dag
incidens bröstca per 1000 kvinnor vid 80 åå
5000 dödsfall/år i Sverige
Ref: Collaborative Group on Hormonal Factors in Breast Cancer, USA
www.fhi.se/riskbruksprojektet
Skadligt bruk
• Män
>18 Standardglas/vecka
www.fhi.se/riskbruksprojektet
Alkoholens skademekanismer
Dryckesmönster (berusning)
Volym/år
• Kvinnor > 13 Standardglas/vecka
toxisk effekt
berusning
Kronisk sjukdom
beroende
akuta sociala
kroniska sociala
Olyckor/skador
www.fhi.se/riskbruksprojektet
Jörg Rosowski distriktsläkare
6
Varningsklockor
Tidiga konsekvenser av alkohol:
- Sömnproblem/trötthet/stress
- Psykiska problem
- Mage/Tarm-problem
- Infektioner
- Hudproblem
- Hypertoni
www.fhi.se/riskbruksprojektet
Rekommendationer om alkohol och hälsa
Riskbrukshypotesen
(FHI 2005)
•Den individuella känsligheten för vad som är riskabelt hög
alkoholkonsumtion varierar i stor utsträckning
• De angivna alkoholmängderna ska bara ses som
utgångspunkter för en diskussion om vad som i den enskilda
fallet kan vara en ohälsosamt hög konsumtion
Hallberg Hans. Riskbruk av alkohol, ett studiebrev av SFAM
• Rekommendera inte alkohol som medicin
• Avråd inte från måttligt drickande i det enskilda fallet, men ta
hänsyn till kända kontraindikationer
• Informera om att de gynnsamma effekterna uppnås vid mycket
måttlig konsumtion
• Avråd alltid från berusningsdrickande
• Avråd alltid deprimerade patienter från att dricka alkohol
• Inga säkra nivåer för gravida
www.fhi.se/riskbruksprojektet
www.fhi.se/riskbruksprojektet
Frågeformulär
Biologiska alkoholmarkörer
Sensitivitet
Högkons
Sensitivitet
Alk ber
Specificitet
Högkons
GGT
35%
65%
ca 50%
ASAT
ALAT
MCV
CDT
17%
33%
22%
29%
57%
47%
47%
79%
<50%
<50%
<50%
93%
Nytt prov: Fosfatidyletanol B-PEth
Sensitivitet
Högkons
Sensitivitet
Alk ber
Specificitet
Högkons
CAGE
93%
91%
76%
MAST
85%
89%
88%
AUDIT
92%
-
94%
Linjärt svar vid högkonsumtion
Finns bara i Lund, ca 200:-
Jörg Rosowski distriktsläkare
www.fhi.se/riskbruksprojektet
7
Kort alkoholrådgivning i ett nötskal
Bestäm hur screening ska läggas
Bestäm screeningmetod
upp. Exempel:
Nybesök
Hälsokontroller
Alla pat under vissa perioder
Vissa diagnoser
Kort rådgivning
Om möjligt ges kort rådgivning (5-10
minuter) till riskkonsumenter direkt.
Annars bokas pat in på snabbt återbesök.
AUDIT-formuläret
AUDIT-3
Livsstilstest
Vem är riskkonsument?
Konsumtionen beräknas genom att
multiplicera antalet glas med antalet
dagar per vecka.
Män: ≥14 glas/vecka
För kvinnor: ≥ 9 glas/vecka.
Berusningsdrickande (mer än 5 glas på
en gång 2 ggr per månad eller oftare)
Pos med
förändring
Mindre bra
status quo
Mindre bra med
förändring
Partner,
familj
CRA
KBT
1212-steg
Börja med bedömning av
beredskap till förändring
Använd motivationskorset som
samtalsupplägg.
Okomplicerad högkonsument: ingen
ytterligare åtgärd, förutom uppföljning
Pat med tyngre alk problem: hänvisa
till kurator på vårdcentralen om sådan
finns, alternativt till beroendemottagning
Institut
omsorg
Farmakol
behandling
Motivationskorset
Pos med
status quo
Behandlingstrappan
Dokumentera / följ upp
Telefonuppföljning
efter 2-3 veckor
Motiv.höj
behandl
Screening,
kort rådgivn
www.fhi.se/riskbruksprojektet
Jörg Rosowski distriktsläkare
8