Valfardsredovisningen 2012
Malmö stads välfärdsredovisning 2012 Välfärdsredovisningen för Malmö stad 2012 har sammanställts av stadskontorets avdelning för samhällsplanering. Ett stort tack riktas till alla som bidragit med underlag. Materialet går att hitta på www.malmo.se Förord Malmöbornas välfärd och hälsa står alltid i centrum, som ett väsentligt och avgörande värde i människors liv. I Malmö är ojämlikheten i hälsa stor, ett exempel är medellivslängden som visar att Malmöbor i vissa delar av staden lever cirka 5 år längre än i andra delar. Hälsa har som begrepp förändrats över tid. Idag ser vi på hälsa utifrån ett vidare och mer sammansatt perspektiv. Några av de viktigaste bestämningsfaktorerna är uppväxtförhållande, skolgång, arbete, inkomst, utbildning, boendemiljö och social delaktighet. Det innebär att arbetet med att minska ojämlikheten i hälsa är komplext och kräver långsiktiga strategiska beslut och åtgärder, för att ge resultat. Malmö är inte en isolerad geografi utan påverkar och påverkas av sin omgivning på olika sätt. Demografisk utveckling och den pågående regionförstoringen innebär att lokala arbets- och servicemarknader sträcker sig långt över dagens kommungräns. Regional utveckling och samarbeten som Malmö stad har är därför viktiga ur flera olika perspektiv varav folkhälsoperspektivet är ett. Arbetet med att förbättra välfärden och hälsa gynnas därför av gemensamma mål och genomförandestrategier, både inom och mellan olika huvudmän, som tillsammans stödjer insatser på såväl individ-, grupp- som samhälls nivå. Kommunstyrelsen inrättade under 2010 Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö och 2011 en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Syftet med dessa två initiativ är att ge alla Malmöbor lika förutsättningar till hälsa och välfärd. Dessa två kommunövergripande satsningar visar att det pågår ett långsiktigt och strukturellt förändringsarbete för att minska ojämlikheterna i staden. Välfärdsredovisningen har varit en viktig grund att utgå ifrån för båda satsningarna, då den visar på betydande ojämlikhet både mellan och inom grupper och områden i staden. De rekommendationer som framkommer i Kommissionens slutrapport och i utvärderingen av Områdesprogrammen våren 2013, utgör en viktig grund för hur de kommande välfärdsredovisningarna för Malmö stad kommer att utvecklas. Dagens samhällsorganisation är komplex, där ansvarsfrågorna är delade mellan stat, region och kommun. Tillsammans har huvudmännen ett gemensamt ansvar för hur välfärdstjänsterna utvecklas framöver. Samhällsutvecklingen ställer krav på att samhällsorganisationen stödjer såväl välfärds- som tillväxtfrågorna inom ramen för en hållbar utveckling. Samtidigt är frågorna alltmer sammansatta och betydelsen av ett nära samarbete mellan stat, region och kommun blir därför särskilt angeläget. Här kan välfärdsredovisningen vara en del i kunskapsbyggandet och i avvägningarna i den kommunala budgetberedningen men också utgöra ett verktyg i det regionala utvecklingsarbetet. Jan Haak – Planeringsdirektör 2 Innehållsförteckning FÖRORD ............................................................................................................................................................ 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ........................................................................................................................ 3 DISPOSITION ................................................................................................................................................... 5 SAMMANFATTNING ...................................................................................................................................... 6 VÄLFÄRDSINDEX ......................................................................................................................................... 14 BAKGRUND .................................................................................................................................................... 16 DEN NATIONELLA FOLKHÄLSOPOLITIKEN ...................................................................................................... 16 HÄLSANS BESTÄMNINGSFAKTORER ............................................................................................................... 16 FOLKHÄLSOLÄGET I SVERIGE ........................................................................................................................ 18 VISION - HELA MALMÖ ................................................................................................................................. 19 BAKGRUNDSFAKTA OM MALMÖ ........................................................................................................... 20 BOSTÄDER I MALMÖ 31 DECEMBER, 2011 ..................................................................................................... 21 ÅLDERSFÖRDELNING I MALMÖ SAMT I RESPEKTIVE STADSDEL ..................................................................... 22 MALMÖBOR 31 DECEMBER 2011 ................................................................................................................... 27 EKONOMISKT UTSATTA BARN ........................................................................................................................ 28 NATIONELLA MÅLOMRÅDEN OCH LOKALA INDIKATORER ....................................................... 30 MÅLOMRÅDE 1 - DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET.......................................... 31 1. VALDELTAGANDE ...................................................................................................................................... 31 2. SOCIALT DELTAGANDE .............................................................................................................................. 32 3. FÖRENINGSDELTAGANDE ........................................................................................................................... 32 4. FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER ............................................................................................ 33 5. DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE ............................................................................................................... 34 MÅLOMRÅDE 2 – EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR ...................................... 37 6. FÖRVÄRVSFREKVENS ................................................................................................................................. 37 7. INKOMST .................................................................................................................................................... 39 8. UTBILDNINGSNIVÅ ..................................................................................................................................... 40 9. EKONOMISKT BISTÅND .............................................................................................................................. 45 10. EKONOMISK STRESS ................................................................................................................................. 46 11. EMOTIONELLT STÖD................................................................................................................................. 47 12. TRÅNGBODDHET (VUXNA) ....................................................................................................................... 47 13. HEMLÖSHET (VUXNA) .............................................................................................................................. 48 14. PSYKISK HÄLSA ....................................................................................................................................... 48 15. TILLIT ...................................................................................................................................................... 49 MÅLOMRÅDE 3 – BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR ............................................................ 50 16. BEHÖRIGHET TILL GYMNASIESKOLAN ...................................................................................................... 50 17. NATIONELLA PROV I SKOLÅR 6 ................................................................................................................ 52 18. FULLFÖLJANDEGRAD GYMNASIET............................................................................................................ 55 19. SKOLTRIVSEL ........................................................................................................................................... 55 20. SKOLK...................................................................................................................................................... 56 21. KVALITÉN INOM FÖRSKOLAN ................................................................................................................... 57 22. SIMKUNNIGHET ........................................................................................................................................ 58 23. TRÅNGBODDHET (BARN) ......................................................................................................................... 58 24. HEMLÖSHET (BARN) ................................................................................................................................ 59 MÅLOMRÅDE 4 – HÄLSA I ARBETSLIVET ........................................................................................... 61 25. OHÄLSOTAL ............................................................................................................................................. 61 26. ANSPÄND ARBETSSITUATION ................................................................................................................... 66 MÅLOMRÅDE 5 – MILJÖER OCH PRODUKTER .................................................................................. 67 3 27. OLYCKSFALL ........................................................................................................................................... 67 28. TRYGGHET ............................................................................................................................................... 69 MÅLOMRÅDE 6 – HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ................................................. 73 29. TANDHÄLSA ............................................................................................................................................. 73 MÅLOMRÅDE 7 – SKYDD MOT SMITTSPRIDNING ............................................................................ 75 30. VACCINATION .......................................................................................................................................... 75 MÅLOMRÅDE 8 – SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA ........................................................ 77 31. ANVÄNDNING AV PREVENTIVMEDEL........................................................................................................ 78 32. SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I SKOLAN ................................................................................... 79 33. TONÅRSABORTER..................................................................................................................................... 80 34. KLAMYDIAFALL ....................................................................................................................................... 81 MÅLOMRÅDE 9 – FYSISK AKTIVITET ................................................................................................... 82 35. FYSISK AKTIVITET PÅ FRITIDEN ............................................................................................................... 82 MÅLOMRÅDE 10 – MATVANOR OCH LIVSMEDEL ............................................................................ 84 36. ÖVERVIKT ................................................................................................................................................ 84 37. FRUKT OCH GRÖNSAKER .......................................................................................................................... 85 38. GODIS, CHIPS, OSTBÅGAR, LÄSK............................................................................................................... 87 MÅLOMRÅDE 11 – TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL ............................. 89 39. RÖKNING ................................................................................................................................................. 89 40. SNUSNING ................................................................................................................................................ 92 41. KONSUMTION AV ALKOHOL ..................................................................................................................... 92 42. MISSBRUK OCH ANVÄNDNING AV NARKOTIKA......................................................................................... 96 STATISTISKT UNDERLAG ......................................................................................................................... 99 4 Disposition Välfärdsredovisningens huvudsyfte är att redovisa aktuell statistik under de elva nationella folkhälsomålen för att följa malmöbornas välmående samt belysa den generella välfärdsutvecklingen i Malmö. För att ge en bild av folkhälsans betydelse görs en genomgång av folkhälsopolitikens utveckling nationellt och lokalt. Därefter ges en övergripande bild av vårt Malmö genom en redovisning av ett antal bakgrundsvariabler. På grund av de pågående förändringarna i stadsdelsindelningen är dispositionen oförändrad i förhållande till 2011 års redovisning i avvaktan på hur organisationen kommer att bli i framtiden. 5 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade år 1998 att Malmö Stad årligen ska upprätta en samlad välfärdsredovisning för Malmö (KS-KOM-1997-01249). Föreliggande välfärdsredovisning är den elfte i ordningen. Stadskontorets avdelning för samhällsplanering påbörjade våren 2010 en översyn av arbetet med Malmö stads välfärdsredovisning. Detta skulle ske genom att dels göra en koppling mellan välfärds- och tillväxtfrågorna, dels genom att försöka utveckla statistiken ur en kvalitets- såväl som behovsaspekt och dels se hur välfärdsredovisningen i större utsträckning än tidigare skulle kunna bli ett beslutsstöd budgetberedningen och i resursfördelningen. I maj 2010 kom beslutet om att inrätta en kommission för ett socialt hållbart Malmö och i september samma år kom beslut om Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö. Välfärdsredovisningen behöver utifrån ovanstående resonemang utvecklas inom en rad områden, detta gäller såväl innehåll, analys, visualisering och geografisk indelning. Det är viktigt att samtliga områden beaktas både enskilt och tillsammans så att välfärdsredovisningen blir ett beslutsunderlag som verkar för att minska ojämlikheterna i Malmö stad. Välfärdsredovisningen ska också vara ett stöd utifrån vad som framkommit i kommissionens slutrapport. Ett särskilt fokus bör ligga på att använda det index som anses mest lämpligt för att följa utvecklingen över tid och mellan olika grupper och områden. Ojämlikheten i hälsa och levnadsvillkor visar sig för flera indikatorer och har sin grund i medborgarnas inkomst, utbildning, kön, etnicitet och ålder. Sett till ett medelvärde för 2007-2011 är medellivslängden 78,2 år för män och 82,8 år för kvinnor. Det är således en positiv utveckling för både män och kvinnor jämfört med medelvärdet för år 2006-2010 (77,9 år för män och 82,7 år för kvinnor). Medelvärdet för medellivslängden år 2007-2011 varierar mellan stadsdelarna. Högst medellivslängd finns i Västra Innerstaden för både kvinnor och män, 84,3 år respektive 80,1 år. Medellivslängden är som lägst i Södra Innerstaden, 74, 6 för män och 79,7 för kvinnor. För att ge en helhetsbild av välfärden i Malmös tio stadsdelar har även ett välfärdsindex sammanställts av 43 indikatorer vilket visar hur stadsdelarnas välfärdsnivå förhåller sig till varandra. Indexet synliggör de stora skillnader som finns mellan stadsdelarna som är viktigt att förhålla sig till då en fortsatt ökning av skillnader i hälsa och välfärd kan medföra flera negativa effekter för vissa områden och invånare. Nedan följer en sammanfattning av statistiken från årets välfärdsredovisning utifrån de elva folkhälsomålområdena. De indikatorer för vilka statistiken har uppdaterats sedan föregående års välfärdsredovisning är markerade med en asterisk (*). De indikatorer som är markerade med två asterisker (**) är för ”Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne” Region Skåne 2012 års enkät som genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så jämförbarheten med tidigare år är begränsad. 6 Målområde 1 – Delaktighet och inflytande 1. Valdeltagande Valdeltagandet i Malmö ökade i nästan samtliga stadsdelar både i det kommunala valet år 2010 och i valet till Europaparlamentet jämfört med föregående mätning. Totalt 74,3 procent av malmöborna röstade i det kommunala valet. Trots en ökning på nära 10 procent av valdeltagandet i valet till Europaparlamentet jämfört med 2004 var det endast 43,1 procent som röstade i detta val. Det låga valdeltagandet till Europaparlamentet kan vara en indikation på att en del av befolkningen har svårt att anknyta till EU-frågorna och möjligtvis saknar kunskap och insikt om dess betydelse. 2. Socialt deltagande Cirka 40 procent av Malmös befolkning angav år 2008 att de hade ett lågt socialt deltagande, vilket är färre än föregående mättillfälle. Det är en viktig välfärdsfaktor att människor känner sig som en del av något större och känner ett engagemang gentemot det samhälle de lever i. Det finns också en mycket tydlig koppling mellan människor med sämre ekonomiska förutsättningar och ett lägre samhälleligt och socialt deltagande. **3. Föreningsdeltagande År 2009 uppgav 58 procent av eleverna i skolår 6 att de tillhör någon förening eller annan organisation. Motsvarande siffra för 2012 är 64 procent. År 2012 skiljer det 21 procentenheter mellan pojkar och flickor. De senaste mätningarna har visat på en nedåtgående trend i föreningsdeltagandet. Sedan år 2003 har föreningsdeltagandet för elever i skolår 6 sjunkit med 8 procentenheter. 4. Förtroende för samhällsinstitutioner Andelen av befolkningen i åldern 18-80 år med lågt förtroende för samhällsinstitutioner har minskat generellt för både Skåne och Malmö och vi ser att kvinnor upplever ett större förtroende än män för olika institutioner i samhället. Skillnader mellan män och kvinnor syns främst i stadsdelar med andra sociala problem. Det är viktigt ur ett demokratiperspektiv att alla medborgare, oavsett kön, känner ett förtroende för det samhälle man lever i. **5. Delaktighet och inflytande Undersökningen har mätt hur elever, i skolår 6, skolår 9 och år 2 i gymnasiet, upplever sina möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Viktigast att notera är att ju äldre eleverna blir desto mindre möjligheter anser de sig ha att påverka. En större andel av pojkarna jämfört med flickorna anser sig ha stora möjligheter att föra fram sina åsikter. Det är viktigt att säkerställa unga människors möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen då många av ungas värderingar formas i tidig ålder. Att ges möjlighet att ta del av samhället tidigt ger en ökad chans att växa upp med en positiv och engagerad attityd gentemot samhället. Målområde 2 – Ekonomiska och sociala förutsättningar *6. Förvärvsfrekvens 62 procent av malmöborna i arbetsför ålder arbetade år 2010, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med föregående år. Siffrorna är fortfarande på en mycket lägre nivå än för riket där förvärvsfrekvensen år 2010 var 80 procent. Malmö drabbades, liksom andra städer, av den globala finanskrisen år 2008 vilket är en del av förklaringen till den lägre förvärvsfrekvensen. Däremot är den stora skillnaden på 33 procentenheter, mellan utlandsfödda och svenskfödda, ett tecken på att Malmö behöver arbeta för att öka förutsättningarna för utlandsfödda att ta sig in på arbetsmarknaden. Skillnaderna mellan stadsdelarna är också mycket tydliga där Västra 7 Innerstaden har en förvärvsfrekvens på 75 procent och Rosengård har en förvärvsfrekvens på 36 procent. *7. Inkomst Andelen hushåll med låg inkomst (50 procent lägre inkomst än medelinkomsten) ligger på 27 procent år 2010 vilket kan jämföras med 18 procent år 1999. Det visar på en negativ trend som är viktig att lyfta ur såväl ett välfärds- som tillväxtperspektiv. Däremot kan vi se att medelinkomsten har ökat stadigt de senaste åren i Malmö men fördelningen bland andelen låginkomsthushåll visar på fortsatt stor skillnad mellan stadsdelarna. *8. Utbildningsnivå Statistiken visar att färre malmöbor har förgymnasial och gymnasial utbildning till förmån för eftergymnasial utbildning. Andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning har ökat från 33 procent år 2002 till 42 procent år 2011. Andel män med eftergymnasial utbildning ligger på 38 procent och kvinnor på 45 procent. Högre utbildning har fått en allt större betydelse på arbetsmarknaden i Malmö såväl som globalt och en fungerande skola och höjda utbildningsnivåer är viktiga förutsättningar för social och ekonomisk hållbarhet. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortfarande stor vilket delvis är en följd av de stora skillnaderna mellan utlandsfödda och svenskfödda. *9. Ekonomiskt bistånd Mellan januari och oktober år 2012 var det ungefär 8 900 hushåll som var i behov av ekonomiskt bistånd vilket är ca 600 fler hushåll än förra året. 36 procent av hushållen som är i behov av ekonomiskt bistånd är barnhushåll vilket kan kopplas till den problematik Malmö har gällande hög barnfattigdom. Hyllie och Rosengård är de stadsdelar med högst andel barnhushåll med ekonomiskt bistånd. 10. Ekonomisk stress Fyra procent av föräldrar till 4-åringar i Malmö upplever ekonomisk stress, vilket är en minskning sedan förra mätningen år 2008. En påtaglig ökning ses dock i Hyllie, som också är den stadsdel där andel med ekonomisk stress ökat mest sedan år 2002. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortsatt stora där Rosengård och Hyllie har de högsta uppmätta nivåerna av ekonomisk stress, 19 respektive 17 procent. Eftersom underlaget till Barndatabasen för år 2009 var 20 procent lägre än för år 2008, kan resultatet påverkas i en del stadsdelar varför det kan vara svårt att dra några långtgående slutsatser av statistiken. 11. Emotionellt stöd Ungefär var tredje malmöbo uppger att de saknar emotionellt stöd. Siffrorna visar inte på någon större förändring sedan föregående mätning, andel kvinnor ligger på 33 procent och män på 39 procent. 12. Trångboddhet, vuxna Mellan mätningarna år 2004 och år 2008 syns en liten minskning i andelen trångbodda malmöbor som nu ligger på fyra procent. Skillnaderna mellan stadsdelarna är stora och störst andel trångbodda återfinns i Fosie, Södra Innerstaden och Rosengård. Framförallt är det i stadsdelar där bostadsbeståndet är koncentrerat till flerbostadshus som nivåerna av trångboddhet är högre. *13. Hemlöshet, vuxna Ur ett långsiktigt perspektiv ses en mycket kraftig ökning av antalet hemlösa. Hemlösheten har sedan år 2003 ökat från 531 personer till 997 personer år 2012. Men samtidigt har antalet minskat med cirka 40 personer sedan föregående år. Strukturella problem såsom bostadsbrist och hårdare 8 uthyrningskrav lyfts som en del av förklaringen till svårigheterna att komma in på bostadsmarknaden. 14. Psykisk hälsa Vid senaste mätåret 2008 var det ungefär en femtedel av Malmös befolkning som uppgav att de hade dålig psykisk hälsa. Män har vid de senaste tre mätningarna i Malmö uppgett att de har bättre psykisk hälsa än kvinnor. Det är stora variationer mellan de olika stadsdelarna vilket skulle kunna härledas till kopplingen mellan socioekonomiska förhållanden och psykisk hälsa. 15. Tillit Senaste mätningen visar att fler malmöbor än tidigare känner tillit till andra människor vilket är en viktig faktor för välmående och trygghet. I tidigare mätningar har kvinnor haft lägre tillit än män men i den senaste mätningen har den skillnaden jämnats ut. Trots en minskning i senaste mätningen är det trots allt cirka 40 procent av malmöborna som känner låg tillit till andra. Målområde 3 – Barns och ungas uppväxtvillkor *16. Behörighet till gymnasieskolan På grund av de nya behörighetskraven till gymnasieskolan som började gälla 1 januari 2011 är behörigheten fortsättningsvis uppdelad i gymnasieutbildningar med högskolebehörighet alternativt yrkesprogram. Skillnaderna mellan skolorna och stadsdelarna är fortsatt stor och kopplingarna till andra sociala problem blir återigen framträdande. Utbildningens roll är väldigt viktig och alla elever ska ges förutsättningar att ta sig vidare till högre utbildningar och därmed öka sina chanser på arbetsmarknaden. *17. Nationella prov i skolår 6 År 2012 mättes andelen elever i årskurs 6 som uppnått kravnivån i alla delprov. Genomsnittet för Malmö var 62 procent. Högst andel fanns i Limhamn-Bunkeflo, 85 procent och lägst andel i Rosengård med 31 procent. Tidigare år har mätningen istället skett i skolår 5. Att tidigt i skolgången mäta elevernas möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen ökar chanserna att förbättra förutsättningarna för att kunna vända utvecklingen. *18. Fullföljandegrad gymnasiet 63 procent av alla gymnasieelever fullföljer gymnasiet inom fyra år vilket har minskat fem procentenheter sedan föregående mätning. Malmö ligger under snittet i riket på 76 procent. De som saknar eller har hoppat av sin gymnasieutbildning har sämre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden i takt med att denna blir alltmer kunskapsintensiv. **19. Skoltrivsel Den senaste mätningen visar att 85 procent av eleverna trivs på sin skola och det är en jämn fördelning bland pojkar och flickor. Oxie är den stadsdel med mest nöjda elever, 91 procent, och Fosie har lägst andel nöjda elever, 83 procent. **20. Skolk 11 procent av eleverna i skolår 9 uppger att de skolkar en eller fler gånger i veckan. Den högsta andelen skolkande pojkar finns i Rosengård, med 29 procent, och minst andel av pojkarna som skolkar finns i Västra Innerstaden, 2 procent. När det gäller flickor finns högst andel i stadsdelen Södra Innerstaden med 23 procent och minst andel i Limhamn-Bunkeflo och Oxie med 3 procent vardera. 9 *21. Kvalitén inom förskolan År 2012 har andelen högskoleutbildad personal i de kommunala förskolorna minskat något till 49 procent. Störst minskning av högskoleutbildad personal i kommunal regi syns i Kirseberg, med 13 procentenheter, medan Rosengård ökat andelen högutbildad personal till 5 procentenheter. Förskolorna som bedrivs i egen regi har vid varje mätning generellt haft en lägre andel högskoleutbildad personal än de kommunala och ligger år 2012 på 42 procent. Dock med undantag för Limhhamn-Bunkeflo och Södra Innerstaden som år 2012 har en högre andel. Lägst andel syns i Rosengård där förskolorna drivna i egen regi har 23 procent högskoleutbildad personal. I Kirseberg har det skett en ökning med 7 procentenheter, från 21 till 28 procent. 22. Simkunnighet År 2010 var 68 procent av eleverna i skolår 5 simkunniga, år 2011 var det 76 procent. Störst ökning syns i Södra Innerstaden där andelen simkunniga elever i skolår 5 har fördubblats. På grund av att uppgifter saknas från ett par skolor är det svårt att dra någon slutsats av årets mätning. 23. Trångboddhet, barn Nio procent av Malmös 4-åringar levde år 2009 i trångbodda hem, vilket är en liten minskning sedan föregående mättillfälle. Skillnaden mellan stadsdelarna är stor då det i Oxie är en procent och i Rosengård är 29 procent av 4-åringarna som bor trångt. Mellan år 2008 och år 2009 har trångboddheten dock minskat i Rosengård och Hyllie medan en mindre ökning syns i Västra Innerstaden, Centrum och Limhamn-Bunkeflo. Eftersom underlaget till Barndatabasen för år 2009 var 20 procent lägre än för år 2008, kan resultatet påverkas i en del stadsdelar varför det kan vara svårt att dra några långtgående slutsatser av statistiken. *24. Hemlöshet, barn I takt med att hemlösheten generellt ökat i Malmö har även hemlösheten bland barn ökat och årets hemlöshetsräkning visar att 231 barn är hemlösa. Jämfört med år 2003 är antalet fem gånger så högt. Det är återigen stor skillnad mellan stadsdelarna och i Rosengård finns 70 av de 231 hemlösa barnen i Malmö, vilket för stadsdelen innebär en minskning med drygt 30 barn sedan år 2011. Målområde 4 – Hälsa i arbetslivet 25. Ohälsotal *Antal ohälsodagar Senaste mätningen, år 2011, visar att bland kvinnor i åldern 20-64 var det i snitt 24 sjukfrånvarodagar och bland män i samma ålder var det i snitt 16 sjukfrånvarodagar. Den minskning vi ser gällande ohälsodagar är i stor utsträckning ett resultat av flera reformer som genomförts de senaste åren. Bland annat har förändringar gjorts i regelverket som styr sjukfrånvaron. Kvinnor ligger fortfarande högre i sjukfrånvaro än män. *Sjuk- och aktivitetsersättning Sjuk- och aktivitetsersättning, som ersatt förtidspensioneringen, följer samma nedåtgående trend som sjukfrånvaron. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortsatt tydliga. Lägst andel personer med sjuk- och aktivitetsersättning av befolkningen i åldern 20-64 år har Limhamn-Bunkeflo, Centrum och Västra Innerstaden på fyra procent medan Rosengård har högst andel på tio procent. I stadsdelen Rosengård är andelen bland kvinnor i åldern 55 – 59 år 38 procent, vilket kan jämföras med 42 procent föregående år. I Stadsdelen Oxie har männen 7 procent jämfört med 10 procent föregående år. Skillnaderna kan i vissa fall relateras till socioekonomiska förutsättningar som har väl belagda kopplingar till en sämre hälsa. 10 26. Anspänd arbetssituation Mellan åren 2004 till 2008 har andelen män som upplever en anspänd arbetssituation minskat med fyra procentenheter till 18 procent. Även hos kvinnor syns en liten minskning. Fosie och Rosengård är de stadsdelar där högst andel av befolkningen har uppgett att de har en anspänd arbetssituation. Målområde 5 – Miljöer och produkter *27. Olycksfall Olycksfall för kvinnor i åldern 75 år och äldre i Malmö har ökat från 89 till 92 per 1000 invånare jämfört med föregående års mätning. Den största ökningen bland kvinnor finns i stadsdelen Rosengård, från 64 till 101 per 1000 invånare. Totalt för hela Malmö har antalet olycksfall för män i åldern 75 år och äldre ökat från 56 till 60 per 1000 invånare mellan 2010 och 2011. *28. Trygghet *a) Antal anmälda misshandelsbrott (inklusive grov) Mellan åren 2010 och 2011 har misshandelsfallen utomhus ökat något för kvinnor och minskat för män medan misshandelsbrotten inomhus ökat för kvinnor. *b) Antal anmälda inbrott (inklusive försök till inbrott) Det senaste året har antalet anmälda inbrott generellt ökat i Malmö. I en del stadsdelar ser vi en större ökning, till exempel i Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo medan det tvärtom syns en minskning i Södra Innerstaden av antalet bostadsinbrott. *c) Upplevd otrygghet 33 procent av malmöborna uppger att de känner sig otrygga i området där de bor vilket kan jämföras med 38 procent år 2010. Det är endast Södra Innerstaden och Kirseberg som enligt mätningen har en ökad upplevd otrygghet sedan förra året. Målområde 6 – Hälsofrämjande hälso- och sjukvård *29. Tandhälsa Andelen barn utan nya lagningar ökar för Malmö på jämfört med föregående år. När det gäller 12 åringarna så finns den högsta andelen med pojkar i Stadsdelen Västra Innerstaden, från 88 till 98 procent, och för flickor i Hyllie, från 71 till 87 procent. Den mest markanta förändringen har skett i Södra Innerstaden för 19 åriga pojkar, från 60 procent till 69 procent. Flickorna i Oxie har den högsta andelen skett med 68 procent till 83 procent. Sedan år 2005 har tandhälsan generellt förbättrats för pojkar och flickor gällande både 12-åringar och 19-åringar. Generellt sett ökar munhälsan avseende hål i tänderna i Malmö precis på samma sätt som i Skåne för övrigt. Målområde 7 – Skydd mot smittspridning *30. Vaccination Vaccinationstäckningen för barn vid 1,5 års ålder ligger år 2011 på mellan 98 och 96 procent, samma nivå som för övriga Skåne och Sverige. Kirseberg har mellan år 2008 och år 2011 gått från en vaccinationstäckning, gällande mässling, påssjuka och röda hund, från 95 procent till 93 procent. Målområde 8 – Sexualitet och reproduktiv hälsa **31. Användning av preventivmedel Oftast finns det en medvetenhet om att kondom är det bästa sättet att skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter, men påverkan av attityder och beteende leder till att den inte alltid används. Störst andel flickor som använder preventivmedel finns i Kirseberg 11 med 90 procent och minst andel i Rosengård med 18 procent. För pojkarna finns den lägsta andelen även i Rosengård med 31 procent och högst andel i Södra Innerstaden med 67 procent. **32. Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Enkätundersökningen 2012 genomfördes på våren och visar att Malmö är på samma nivå som Skåne när det gäller antal elever som anser att sex- och samlevnadsundervisningen är mycket bra. Det högsta antalet står att finna i stadsdelen Oxie, med ungefär samma antal pojkar och flickor och minst bland pojkarna i Södra Innerstaden och bland flickorna i Limhamn-Bunkeflo. *33. Tonårsaborter De senaste tre åren har antalet tonårsaborter varit på samma nivå, 24 per 1 000 kvinnor. Förekomsten av tonårsaborter i Malmö är dock fortfarande något högre än Sverigesnittet. *34. Klamydiafall Sedan år 1999 har antal klamydiafall i Malmö ökat rejält i de flesta åldersgrupper. Generellt har kvinnor varit överrepresenterade, så även i år, förutom i åldersgrupperna 25-29 samt 30 år och uppåt där antalet klamydiafall är högre bland män. År 2011 syns en minskning bland pojkar och flickor mellan 0-15 år. Målområde 9 – Fysisk aktivitet 35a) Fysisk aktivitet på fritiden (vuxna) Mellan åren 2000 och 2008 har andelen av befolkningen mellan 18-80 år som uppger låg fysisk aktivitet minskat. I Hyllie och Oxie syns dock en ökning av andel män som uppger att de har stillasittande fritid. Män uppger generellt i högre utsträckning än kvinnor att de har en stillasittande fritid. **35b) Fysisk aktivitet på fritiden (barn) Generellt är träning på fritiden vanligt bland pojkar i årskurs 6 och 9. Malmös elever i skolår 6 som uppger att de idrottar eller rör på sig så att de blir andfådda eller svettiga minst fyra gånger i veckan ligger på 44 procent, 53 procent för pojkar och 35 procent för flickor. Malmös elever i skolår 9 som uppger att de idrottar eller rör på sig så att de blir andfådda eller svettiga minst fyra gånger i veckan ligger på 36 procent, 47 procent för pojkar och 25 procent för flickor. Målområde 10 – Matvanor och livsmedel 36a). Övervikt, vuxna Sedan år 2000 har andelen överviktiga och feta malmöbor i åldern 18-80 år ökat kontinuerligt. År 2008 var det 38 procent av kvinnorna och 54 procent av männen i Malmö som var överviktiga eller feta. Den mest markanta ökningen av övervikt syns bland kvinnor i Södra Innerstaden och bland män i Limhamn-Bunkeflo. Malmö ligger dock fortfarande under Skånesnittet. **36b) Övervikt, barn Att barn lider av övervikt eller fetma kan leda till allvarliga hälsokonsekvenser. Högst andel överviktiga flickor finns i Hyllie med 36 procent och lägst andel finns i Limhamn-Bunkeflo med 19 procentenheter. Bland pojkarna finns den högsta andelen i Södra Innerstaden med 34 procent och den lägsta andelen finns i Västra Innerstaden med 13 procentenheter. 37. Frukt och grönsaker Mellan år 2004 och år 2008 har det inte skett några större förändringar i siffrorna för Malmö gällande andel av befolkningen som äter för lite frukt och grönsaker. Skillnaden mellan män och kvinnor är stora där kvinnor äter betydligt mer frukt och grönsaker än män vilket gäller för samtliga stadsdelar. 12 **38. Godis, chips, ostbågar, dricker läsk eller liknande I skolår 6 uppger 21 procent av eleverna att de äter godis, chips, ostbågar och dricker läsk varje dag eller nästan varje dag, i skolår 9 är konsumtionen högre. I skolår 6 har pojkarna en högre konsumtion än flickor, 23 procent jämfört med 20 procent. I skolår 9 har flickor något högre konsumtion är pojkar, 26 procent jämfört med 25 procent. Målområde 11 – Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 39.a) Rökning, vuxna 17 procent av kvinnorna och 18 procent av männen i Malmö röker dagligen. Trenden sedan år 2000 visar att allt färre malmöbor röker dagligen och mellan år 2004 och år 2008 stod kvinnorna för den största minskningen. Skillnaderna mellan stadsdelarna är stora där det i LimhamnBunkeflo är sju procent av männen och i Fosie 32 procent av männen som röker. Andelen rökare i Malmö ligger fortfarande något över snittet för regionen. **39b) Rökning, barn Bland elever i skolår 6 är det tre procent som uppger att de röker och flickorna ligger på samma nivå som pojkarna. Störst andel pojkar finns i Kirseberg med 9 procent och flickorna i Centrum och Kirseberg ligger på 5 procentenheter. Under 2012 överstiger andelen rökare bland Malmöelever Skånes genomsnitt med 1 procentenheter. 9 procent av eleverna i skolår 9 uppger att de röker dagligen. Stadsdelen Rosengård har den högsta andelen pojkar som röker, 18 procent, medan Hyllie har den lägsta andelen med 4 procent. Flickor med högst andel som röker finns i Oxie, 18 procent, och den lägsta andelen finns i Hyllie med 4 procent. **40. Snusning Under 2012 var andelen snusare i skolår 9 något lägre i Malmö jämfört mot Skåne. Flickorna ligger på samma nivå som Skåne, 2 procent, medan pojkarna ligger på 8 procent, två procentenheter under Skånesnittet. 41a) Konsumtion av alkohol, vuxna Mellan år 2004 och år 2008 syns en liten ökning av riskkonsumtion av alkohol bland kvinnor. Det är dock fortfarande fler män än kvinnor, nästan var femte man, som riskkonsumerar alkohol. Jämfört med övriga regionen har Malmö en högre andel riskkonsumenter av alkohol oavsett kön. **41b) Konsumtion av alkohol, barn 2012 års mätning visar på att elever i årskurs 6 som ej konsumerar alkohol, öl II och stark alkohol är 84 procent för flickor och 80 procent för pojkar. Flickorna ligger på samma nivå som i övriga Skåne. Pojkarna ligger på 80 procent, en skillnad med fem procentenheter jämfört med övriga Skåne. För eleverna i årskurs 9 visar siffrorna på att pojkar och flickor i Malmö ligger högre till än i Skåne. 42a) Missbruk och användning av narkotika, vuxna Det syns en ökning bland både män och kvinnor som uppger att de har använt hasch eller marijuana. Den största ökningen har skett bland männen där var fjärde man uppger att han har använt narkotika. **42b) Missbruk och användning av narkotika, barn Denna mätning visar att andelen narkotikaanvändare var dubbelt så många i Malmö jämfört med Skånesnittet under våren 2012. Pojkarna har större andel än flickorna och Malmö totalt. Andelen pojkar som använder narkotika är 8 procent och flickorna ligger på 3 procent och andelen för Malmö totalt är på 6 procentenheter. 13 Välfärdsindex högst förvärvsfrekvens ger tio och lägst förvärvsfrekvens ger ett. Alla rangvärdena summeras för varje stadsdel och divideras med antalet nyckeltal. Detta ger ett medelvärde som kan ge en fingervisning för stadsdelens utveckling. För att ge en bild av välfärden i Malmö, nedbrutet i Malmös tio stadsdelar, har ett välfärdsindex sammanställts av 43 nyckeltal/indikatorer. För varje nyckeltal rangordnas stadsdelarna efter resultat på en skala mellan ett och tio där till exempel Stadsdel Indexvärde År 2009 Rang Indexvärde År 2010 Rang Indexvärde År 2011 Rang Indexvärde År 2012 Rang Västra Innerstaden 7,3 2 7,6 1 7,4 1 7,9 1 Limhamn-Bunkeflo 7,6 1 7,1 2 7,3 3 7,4 2 Husie 7,1 3 6,9 3 7,4 1 7,4 3 Centrum 5,7 6 6,0 4 6,0 4 6,1 4 Oxie 6,1 4 5,9 5 5,8 5 6,0 5 Kirseberg 4,7 7 4,8 7 5,0 7 5,3 6 Hyllie 5,8 5 5,5 6 5,5 6 4,7 7 Södra Innerstaden 4,0 8 4,5 8 4,2 8 4,4 8 Fosie 3,4 9 3,3 10 3,3 9 3,3 9 Rosengård 3,2 10 3,4 9 3,2 10 2,6 10 I välfärdsindexet för år 2012 går att utläsa att Västra Innerstaden behåller högsta värdet och följs av Limhamn – Bunkeflo och Husie. Nyckeltal/indikatorer* Valdeltagande i kommunala valet Valdeltagande i EU-valet Socialt deltagande Föreningsdeltagande Delaktighet och inflytande Förvärvsfrekvens Inkomst Utbildningsnivå Ekonomiskt bistånd Ekonomisk stress Emotionellt stöd Trångboddhet. Vuxna Behörighet till gymnasieskolan Nationella prov i skolår 5 Skoltrivsel Skolk Kvalitén inom förskolan Trångboddhet. Barn Ohälsotal. Ohälsodagar Ohälsotal. Förtidspensionärer Lägre värden än föregående år har Hyllie och Rosengård. Däremot har indexvärdet ökat för Oxie, Kirseberg och Södra Innerstaden. Kirseberg har passerat Hyllie i rang. Anspänd arbetssituation Olycksfall Trygghet. Misshandel Trygghet. Inbrott Trygghet. Otrygghet Tandhälsa Vaccination Användning av preventivmedel Sex- och samlevnadsundervisning i skolan Fysisk aktivitet på fritiden. Ungdomar Fysisk aktivitet på fritiden. Vuxna Övervikt. Vuxna Övervikt. Barn Rökning. Vuxna Rökning. Ungdomar Snusning Konsumtion av alkohol. Vuxna Konsumtion av alkohol. Ungdomar Missbruk/användning av narkotika. Vuxna Missbruk/användning av narkotika. Ungdomar *De indikatorer som inte finns med i index är följande: De indikatorer som endast finns på Malmönivå samt förtroende för samhällsinstitutioner, hemlöshet vuxna, psykisk hälsa, tillit, hemlöshet barn, simkunnighet, konsumtion av frukt och grönt och konsumtion saft och läsk. 14 15 Bakgrund Den nationella folkhälsopolitiken I april år 2003 antog riksdagen Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:35) och ett nationellt mål för folkhälsan fastslogs: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det innebär att människor oavsett kön, klasstillhörighet, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder skall ges samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. I arbetet med folkhälsopolitiken gjorde man ett strategiskt vägval. I stället för att utgå från sjukdomar eller hälsoproblem när man skulle formulera mål för arbetet valde man hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att målen blir åtkomliga för politiska beslut och kan påverkas genom olika samhällsinsatser. Hälsans bestämningsfaktorer illustreras i figuren nedan. Hälsans bestämningsfaktorer Hälsans bestämningsfaktorer. En vidareutveckling av Leif Sandströms och Bo Haglunds modell för hälsans bestämningsfaktorer (Gotlands kommun, 2005). Inom ramen för Mål för folkhälsan definierades elva målområden som knyter an till hälsans bestämningsfaktorer och som sammantaget utgör grundläggande förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa. De elva målområdena ligger kvar också i den nya folkhälsopropositionen; En förnyad folkhälsopolitik (prop. 2007/08:110). I propositionen för en förnyad folkhälsopolitik framhålls några grundläggande inriktningar av betydelse för folkhälsopolitiken. Det handlar bland annat om att ha en helhetssyn på människan, att bygga folkhälsoarbetet på kunskap och evidens och att främja den enskilda människans intresse, ansvar och möjligheter att ta hand om den egna hälsan. Man tydliggör också vikten av att lägga fokus vid insatser för barn, unga och äldre samt att öka samarbetet med det civila samhället. För att de folkhälsopolitiska åtgärderna ska lyckas understryker man nödvändigheten i och värdet av ett omfattande regionalt och lokalt folkhälsoarbete. 16 Vid halvårsskiftet 2012 kom regeringens skrivelse 2011/12:166; En folkhälsopolitik med människan i centrum. Skrivelsen grundtes är att ta tillvara den enskildes kraft och kapacitet att definiera sin hälsa och formulera sina mål. Omgivande aktörer bistår med stöd för att hitta lösningar för individen. Regeringens intention är att folkhälsopolitiken ska vara framåtsyftande, stimulerande och inspirerande. Ansvaret och möjligheten att påverka den egna hälsan ska upplevas som lustfyllt, engagerande och angeläget. För att stödja denna utveckling ska det finnas verktyg såväl för den enskilde som samhälleliga förutsättningar. Regeringen har prioriterat några områden för insatser. De fem byggstenarna är: Start (barn och ungas uppväxtvillkor), Stöd (för att underlätta hälsosamma val), Skydd (ett effektivt och säkert skydd mot hälsoskydd), Samverkan (det gemensamma ansvaret för en god hälsa) och Stärkt kunskapsstyrning (för ett effektivare folkhälsoarbete). Det första tre delarna bygger på att på olika sätt skapa goda förutsättningar för individens hälsa. Den fjärde byggstenen handlar om det breda ansvaret för folkhälsans utveckling och den femte om att förstärka kunskapen med hjälp av evidens. Det breda ansvaret för folkhälsan konkretiseras i skrivelsen genom att man vill inrätta ett forum för nationell samverkan. Forumet ska bestå av företrädare från myndigheter, organisationer, branscher, professioner och forskarsamhället. Avsikten är att pröva förutsättningarna för överenskommelser mellan staten, kommuner och landsting, näringslivet och organisationer som omfattar gemensamma åtaganden inom det hälsofrämjande området. Syftet är att skapa dialog, erfarenhetsutbyte och samverkan mellan aktörerna. Genom att vidareutveckla öppna jämförelser kan kunskapsstyrnigen stärkas och kvaliteteten och effektiviteten i folkhälsoarbetet öka. Statskontoret ska göra en översyn av uppföljningssystemet och Folkhälsoinstitutet ska göra en förstudie av hur metodiken för samhällsekonomiska bedömningar av åtgärder inom folkhälsoområdet kan utvecklas. I slutet av 2012 inkom Departementspromemorian En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (Ds 2012:49). Förslaget innebär att en ny myndighet för folkhälsofrågor, Institutet för folkhälsa ska bildas. Verksamheter inom Statens folkhälsoinstitut, Smittskyddsinstitutet och delar av Socialstyrelsens uppgifter samlas nu i en myndighet. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för ett effektivare och mer kunskapsbaserat arbete inom folkhälsoområdet. 17 Folkhälsoläget i Sverige På nationell nivå sker uppföljning och utvärdering av folkhälsoarbetet huvudsakligen genom Socialstyrelsens folkhälsorapporter samt den folkhälsopolitiska rapport som Statens folkhälsoinstitut (FHI) tar fram vart fjärde år. Den folkhälsopolitiska rapporten, 2010 konstaterar att det finns tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Till exempel har personer med låg utbildning eller låg inkomst kortare medellivslängd och uppger sämre hälsa än den övriga befolkningen. Kvinnors självrapporterade hälsa är generellt sämre än mäns, medan män har kortare medellivslängd än kvinnor. Personer med utländsk bakgrund, homo-, bi- och transidentitet eller funktionsnedsättning upplever att de har en sämre hälsa än den övriga befolkningen. En sammanställning av olika svenska studier visar att risken för dödlighet bland barn och unga är 30 procent högre i socioekonomiskt svaga grupper jämfört med socioekonomiskt starka grupper. Dessutom är risken för skador 40 procent högre och risken för depression och ångest 100 procent högre. Detta visar att det övergripande målet för folkhälsan inte är uppnått och att det behövs ett fortsatt aktivt arbete för att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av: • Livsvillkor ex. utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor och tillgång till hälso- och sjukvård. • Omgivande livsmiljöer den fysiska och psykosociala miljö där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid. • Individens egna val och levnadsvanor. Med goda livsvillkor kan människor lättare göra val som främjar hälsan ur ett såväl kort- som långsiktigt perspektiv. FHI visar i den folkhälsopolitiska rapporten (2010) att den sammanlagda samhällskostnaden för ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall, i form av bland annat utebliven produktion och direkta sjukvårdskostnader, är lågt räknat 120 miljarder kronor per år. Det visar ytterligare vilken kostnad ohälsa innebär inte bara på ett individuellt plan utan även för samhället. Det är kostnader som kan minskas betydligt, bland annat genom att skapa förutsättningar för sundare matvanor, ökad fysisk aktivitet samt ett minskat bruk av alkohol och tobak. I den folkhälsopolitiska rapporten ges ett antal rekommendationer. Den viktigaste insatsen för att skapa en god folkhälsa på sikt är att ge barn och unga en bra start i livet och förutsättningar för att avsluta skolan med fullständiga betyg, och därmed goda möjligheter på arbetsmarknaden. De tidiga insatserna minskar även risken för marginalisering och ohälsa. Lågutbildade och personer med dålig ekonomi har konstaterat en sämre hälsa än andra i befolkningen varför det är viktigt att insatser sätts in med förebyggande syfte. Dessutom ser FHI att det finns hinder i folkhälsoarbetet. Ett av dessa hinder är att budgetsystemen är för kortsiktiga och organisatoriskt avgränsade. Därför föreslås det att regeringen på försök inrättar ”folkhälsofonder” för tidiga och förebyggande åtgärder som kan ge förutsättningar för långsiktig budgetplanering, fler åtgärder, bättre hälsa och minskade kostnader. I den senaste folkhälsorapporten från Socialstyrelsen 2009 konstateras bland annat att medellivslängden har ökat, främst bland män och högutbildade då färre insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar. Skillnaderna i förväntad medellivslängd mellan personer med olika lång utbildning har ökat under hela 1900-talet, och fortsätter att öka under 2000-talet, framförallt bland kvinnor. Att hälso- och sjukvårdens insatser i olika avseenden inte är jämlikt fördelade har diskuterats mycket under det senaste decenniet. Skillnader relaterade till sociala och socioekonomiska faktorer har också kommit att uppmärksammas allt mer. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) påbörjade under 2010 ett nationellt projekt med syfte att öka medvetenheten om hälso- och sjukvårdens roll för att utjämna hälsoskillnader i befolkningen och för att minska obefogade skillnader i vården och behandlingarna. 18 Vision - Hela Malmö Utgångspunkten för Malmö stads folkhälsoarbete är det övergripande folkhälsomålet ”skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor” samt de elva prioriterade målområden som riksdagen fastställt. Kommunfullmäktige antog i november 2010 en folkhälsopolicy för Malmö stad där man presenterar visionen; alla malmöbor har samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor. Samtidigt fastslås det att alla förvaltningar och verksamheter inom Malmö stad har ett ansvar att implementera folkhälsopolicyn i den ordinarie verksamheten. Sex principer för folkhälsoarbetet i Malmö stad 1. Systematiskt folkhälsoarbete I det systematiska arbetet ingår redovisningar, analys, förslag och kontinuerlig uppföljning för att fånga upp om folkhälsoutvecklingen går åt fel håll. 2. Bättre analyser – varför ser det ut som det gör? Det handlar om att mäta och förstå problemet med jämlikhet i hälsa och bedöma effekterna av olika åtgärder. Analyserna genererar förslag till prioriteringar och åtgärder. 3. Prioritera Det innebär en fokusering, inom alla politikerområden och verksamheter, på den sociala dimensionen av hållbar utveckling. 4. Kvalitet och innovation I Malmö stad ska vi i möjligaste mån använda kostnadseffektiva och evidensbaserade metoder men också finna nya innovativa sätt att påverka hälsoutvecklingen. 5. Samverkan och gränsöverskridande ledarskap För att åstadkomma en förändring förutsätts agerande över alla politikområden, förvaltningar och andra samhällsaktörer så som förenings- och näringsliv. 6. Kompetensutveckling För att kunna veta vilka vinster man kan göra med bra förebyggande och hälsofrämjande arbete samt prioritera folkhälsoarbetet behövs kontinuerlig kompetensutveckling. En viktig del i arbetet med folkhälsopolicyn är att få in folkhälsofrågorna i kommunens ordinarie planeringsarbete, som t.ex. budgetprocessen. Som visualiseras nedan är välfärdsredovisningen ett viktigt verktyg i prioriterings- och uppföljningsarbetet av folkhälsofrågorna. Bakgrundsfakta om Malmö I all kommunal planering är information om befolkningens sammansättning och utveckling grundläggande. Nedan presenteras bakgrundsfakta gällande medellivslängd, bostäder i Malmö, åldersfördelningen i befolkningen, befolkningsantal och befolkning med utländsk bakgrund samt ekonomiskt utsatta barn. Dessa bakgrundsvariabler är viktiga att ha i åtanke när det gäller tolkningen av övrig statistik som presenteras i välfärdsredovisningen. Beräknad medellivslängd, män och kvinnor i Malmö År 2009 År 2010 År 2011 År 2007-2011 Stadsdel Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg 78,7 74,4 79,3 81,8 78,4 77,9 81,6 76 81,2 78,7 82,1 80,9 84,2 84,2 84 81,1 83,9 81,9 84,6 80,5 78,2 76,1 79,5 79,9 77 76,3 80,5 76,5 79,9 77,6 84,6 80,6 84,6 83,7 82 83,3 82,6 81,5 83,3 81 78 74,8 81,8 79,7 78,7 78,2 76,7 78,9 81,3 78 81,8 80,8 85,9 84,1 84,6 83,6 81,9 80,4 85 84,2 77,9 74,6 80,1 79,9 77,8 77,1 80,0 76,7 78,4 77,6 82,9 79,7 84,3 83,9 83,3 81,9 82,3 81,3 84,2 81,4 Malmö totalt Sverige 78,8 79,2 82,8 83,2 78 79,5 83 83,4 78,8 79,8 83,5 83,5 78,2 79,3 82,8 83,3 Källa: SCB (Statistiska Centralbyrån) Kvinnor lever generellt längre än män i Malmö såväl som i Sverige. Sett till ett medelvärde för åren 2007-2011 ligger medellivslängden på 78,2 år för män och 82,8 år för kvinnor i Malmö vilket visar att män och kvinnor i Malmö lever i snitt ett år kortare än män och kvinnor i riket. Medelvärdet visar också på den spridning som finns mellan stadsdelarna som trots en minskning år 2010 fortfarande tydligt visar på stora skillnader avseende medellivslängd inom Malmö. Den genomsnittliga medellivslängden för män mellan åren 2007-2011 visar en skillnad på 5,4 år mellan Södra Innerstaden (74,6 år) och Oxie (80 år). Motsvarande skillnad mellan kvinnor är på 4,6 år mellan Södra Innerstaden (79,7 år) och Västra Innerstaden (84,3 år). Skillnader i hälsa samt skillnader i förutsättningar för hälsa påverkar både livskvalité och livslängd. Att finna strategier för att förebygga och motverka skillnader i hälsa är vad ”Kommission för ett socialt hållbart Malmö” arbetar med och den slutliga rapporten presenteras i mars 2013. 20 Bostäder i Malmö 31december, 2011 Bostäder i Malmö totalt Antal bostäder 160 000 Totalt 140 000 Flerbostadshus 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 Småhus 20 000 0 Bostäder per stadsdel Flerbostadshus Småhus 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Källa: SCB 82 procent av bostäderna i Malmö är flerbostadshus och 18 procent av bostäderna är småhus. Cirka 46 procent av flerbostadshusen är hyresrätter, 38 procent bostadsrätter och 15 procent äganderätter. Mellan stadsdelarna skiljer sig dock bostadsstrukturen mycket åt där till exempel Oxie, Husie och Limhamn-Bunkeflo består till största del av småhus och en mindre del flerbostadshus. Bostadsstrukturen i en stadsdel eller ett område ligger också delvis till grund för hur befolkningsstrukturen ser ut. En blandad bostadsstruktur med både småhus, bostadsrätter och hyreslägenheter ger ökade förutsättningar för en blandad befolkning i området och kan i ett längre perspektiv vara ett led i att motverka segregation. 21 Åldersfördelning i Malmö samt i respektive stadsdel Åldersfördelning i Malmö Antal invånare 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 0-4 5-9 1014 1519 2024 2529 3034 3539 4044 4549 5054 5559 6064 6569 7074 7579 8084 8589 9094 Enligt ”Aktuellt om: Befolkningsprognos och halvårsuppföljning 2012” från stadskontoret fortsätter befolkningen att öka, vid halvårsskiftet var den totala befolkningen i Malmö 305 033 individer. Ökningstakten är högre än 2011, vid halvåret 2012 har befolkningen ökat med 2 198 individer enligt Statistiska centralbyrån, motsvarande ökning år 2011 var 1 552 individer. Under första halvåret 2012 föddes det 2 592 barn vilket är att jämföra med 2 446 barn år 2011 och 2 530 barn år 2010. För Malmö var födelseöverskottet1 fortsatt positivt med 1 214 individer första halvåret 2012, vilket är något högre än samma period år 2011. Det är tredje året i rad som födelsenettot har passerat 1 000 individer. Flyttningsnettot för första halvåret 2012 var 960 individer vilket är nästan 500 individer fler jämfört med samma period år 2011. Skillnaden kan förklaras genom att det är både fler inflyttade och färre utflyttade jämfört med år 2011. Alla stadsdelar utom Södra Innerstaden, Rosengård och Kirseberg har ökat sin befolkning under det första halvåret 2012. Största ökningen har skett i Centrum, Limhamn-Bunkeflo och Husie. Antalet Malmöbor födda i utlandet ökade med 994 personer under första halvåret 2012, att jämföra med den ovanligt låga ökning på 757 personer under samma period 2011. Om förändringstakten under andra halvåret 2012 blir som under första halvåret, kommer ökningen att bli något högre för helåret 2012 än för 2011. Oroligheterna i Syrien kan komma att förstärka ökningstakten under året. En kraftig nergång i bostadsbyggandet och en avvaktande bostadsmarknad präglade hösten och vintern 2011. Våren 2012 har inneburit en större optimism på bostadsmarknaden och en något ökad aktivitet i bostadsbyggandet. 95- Ålder Åldersfördelning i Centrum Antal invånare 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95- Ålder 95- Ålder 95- Ålder Åldersfördelning i Södra Innerstaden Antal invånare 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 Åldersfördelning i Västra Innerstaden Antal invånare 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 23 Åldersfördelning i Limhamn-Bunkeflo Antal invånare 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95- Ålder 95- Ålder 95- Ålder Åldersfördelning i Hyllie Antal invånare 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 Åldersfördelning i Fosie Antal invånare 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 24 Åldersfördelning i Oxie Antal invånare 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95- Ålder 95- Ålder 95- Ålder Åldersfördelning i Rosengård Antal invånare 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 Åldersfördelning i Husie Antal invånare 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 25 Åldersfördelning i Kirseberg Antal invånare 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95- Ålder Generellt är åldersstrukturen i stadsdelarna likartad där flertalet har en högre andel barn och unga. De stadsdelar som skiljer sig från mönstret är Husie, Oxie och Limhamn-Bunkeflo vilka också är de stadsdelar med högst andel småhus. Det kan således finnas en viss koppling mellan bostadsstruktur och befolkningsstruktur. 26 Malmöbor 31 december 2011 Stadsdel Totalbefolkning därav med utländsk bakgrund Födda i utlandet (invandrare) Antal Andel (%) av bef. Födda i Sverige med båda föräldrarna födda i utlandet Antal Andel (%) av bef. Totalt med utländsk bakgrund Totalt Andel (%) av bef. Centrum 45 336 11 376 25 3 068 7 14 444 32 Södra Innerstaden 34 493 11 671 34 3 674 11 15 345 44 Västra Innerstaden 32 776 4 533 14 1 194 4 5 727 17 Limhamn-Bunkeflo 41 459 6 348 15 1 659 4 8 007 19 Hyllie 32 702 10 720 33 3 923 12 14 643 45 Fosie 43 398 20 756 48 7 028 16 27 784 64 Oxie 12 254 2 924 24 1 081 9 4 005 33 Rosengård 23 653 14 259 60 6 423 27 20 682 87 Husie 19 790 4 127 21 1 821 9 5 948 30 Kirseberg 14 910 4 533 30 1 346 9 5 879 39 302 835 92 228 30 31 303 10 123 531 41 Malmö totalt Källa: SCB Folkmängden i Malmö fortsätter att öka och under 2012 har ökningen varit större jämfört med 2011. Jämförs istället år 2012 med år 2010 så är likheterna mellan dessa år större. Vid halvårsskiftet var den totala befolkningen i Malmö 305 033 individer enligt Statistiska centralbyrån (SCB), vilket innebär en ökning med 2 198 personer eller 0,7 %. Under första halvåret 2012 föddes det 2 592 barn att jämföra med 2 446 barn under motsvarande period 2011 och 2 535 barn samma period 2010. Således har det under första halvåret fötts 146 fler barn i år jämfört med förra året. För Malmö var födelseöverskottet första halvåret fortsatt positivt med 1 214 individer, vilket är högre än både 2011 och 2010, det är alltså tredje året i rad som födelsenettot 1:a halvåret har passerat 1 000 individer. Speciellt svårförutsägbart är det att beräkna befolkningsförändringar för stadsdelarna Västra Innerstaden, Hyllie och Fosie där ingen byggnation beräknas att färdigställas under 2012 men där befolkningen 1:a halvåret i år ändå ökat. På stadsdelsnivå blir orsaken till förändringar i befolkningsstrukturen allt mer osäker, speciellt med tanke på om planerad byggnation i stadsdelen är färdigställd eller inte. Antingen kan det vara så att den planerade byggnationen redan är klar 1:a halvåret och att folk har flyttat in eller så beräknas färdigställandet och inflyttningen bli under det 2:a halvåret. 27 Ekonomiskt utsatta barn I artikel 27 i Barnkonventionen står att alla barn har rätt till en rimlig levnadsstandard, utifrån varje lands förhållanden och förutsättningar. Detta betyder att inget barn ska behöva hamna i utanförskap på grund av familjens bristande ekonomiska resurser. Barn som bor i familjer under ekonomiskt svåra förhållanden riskerar också att drabbas av ohälsa, utanförskap i skolan och på fritiden samt påverkas av den stress som föräldrarna lever under. Rädda Barnen släppte 2010 årsrapporten ”Barnfattigdomen i Sverige” som visar hur inkomstskillnaderna mellan barnfamiljer fortsätter att öka. Framförallt tre grupper är särskilt utsatta; barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter och barn till ensamstående. Andel (%) fattiga barn 0–17 år per kommun samt ranking år 2007 och år 2008 Kommun Andel (%) fattiga barn per kommun år 2007 Ranking år 2007 Andel (%) fattiga barn per kommun år 2008 Ranking år 2008 14,9 16,7 29,4 270 282 290 14,4 17,2 31,1 250 279 290 Stockholm Göteborg Malmö Källa: Årsrapport 2010, Rädda barnen Sveriges anslutning till FN:s Barnkonvention 1990 innebär ett gemensamt åtagande att erbjuda alla barn rimliga och trygga uppväxtvillkor. Trots detta har den fortsatta barnfattigdomen samt de stigande inkomstskillnaderna även i Sverige blivit en ständig påminnelse om det svenska välfärdssamhällets brister. Skillnaderna mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund är väldigt stora och barnfattigdomen är fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund än bland barn med svensk bakgrund. Barnfattigdomen varierar dessutom mycket mellan Sveriges kommuner, från tre procent i Täby till 31 procent i Malmö. Mellan stadsdelarna är variationen ännu större, från två procent i Torslanda, Göteborg till 61,5 procent i Rosengård, Malmö. De kommunerna med lägst måluppfyllelse i Sverige återfinns främst i landets storstadsregioner med Malmö och Landskrona längst ner. Andel (%) fattiga barn 0 – 17 år* per stadsdel 1991, 2005, 2006, 2007 och 2008. Stadsdel 1991 Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö 2005 29,4 46,0 15,3 6,9 29,8 25,9 12,5 52,3 8,5 16,7 25,3 2006 27,5 55,3 13,2 7,5 32,5 40,8 17,1 66,1 7,8 25,5 31,6 2007 25,3 51,0 12,0 8,1 32,2 40,2 17,1 62,0 7,8 28,5 30,4 2008 24,5 48,3 12,6 9,0 31,4 39,8 18,2 58,8 8,7 26,6 29,4 25,0 48,5 13,0 10,6 34,1 43,3 20,5 61,5 10,6 27,8 31,1 *Andel av samtliga barn Källa: Årsrapport 2010, Rädda barnen Enligt Rädda Barnen finns det klara samband mellan det segregerade boendet i storstäderna och fördelningen av barnfattigdomen. Barnfamiljer med utländsk bakgrund bor i allt högre grad i 28 utsatta miljonprogramsområden. De ökade ekonomiska klyftorna mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund förstärker den redan tidigare starka ekonomiska och etniska segregationen. Barn 0–17 år* i hushåll med låg inkomststandard eller ekonomiskt bistånd i landets tre storstäder efter föräldrars bakgrund år 2007 och år 2008. Kommun År 2007 År 2008 Total andel Andel (%) barn i hushåll (%) barn med med låg inkomst eller utländsk ekonomiskt bistånd bakgrund Utländsk Svensk bakgrund bakgrund Total andel Andel (%) barn i hushåll med (%) barn med låg inkomst eller ekonomiskt utländsk bistånd bakgrund Utländsk Svensk bakgrund bakgrund Stockholm 38,0 32,8 7,0 39,3 28,4 5,4 Göteborg 39,2 36,0 7,7 40,5 33,3 6,1 Malmö 53,4 48,3 9,8 55,9 48,1 9,5 Källa. Årsrapport 2010, Rädda barnen *Andel av samtliga barn. SCB-rapporten ”Barns fritid” (2009) visar att barn i ekonomiskt utsatta hushåll har en mindre aktiv fritid än andra barn. Rapporten visar att fritidsgårdar, som erbjuder kostnadsfria aktiviteter, är viktiga för barn med utländsk bakgrund och för barn i hushåll med knapp ekonomi. Barnfattigdom i Sverige handlar just om att inte kunna delta i samhället på lika villkor, att till exempel tacka nej till klassutflykter och fritidsaktiviteter för att man inte har råd, ett socialt utanförskap som måste tas på allvar. Bakom siffrorna om barnfattigdom finns det väldigt många föräldrar som känner stress över den ekonomiska situationen och mår dåligt över att inte räcka till. Det finns klara samband mellan hög barnfattigdom, ekonomisk stress och stadsdelar med låg utbildningsgrad, låg förvärvsfrekvens och hög boendesegregation. Att växa upp i och bo i ett område med en hög koncentration av olika sociala och ekonomiska svårigheter påverkar barnen och deras sätt att se på framtiden. Det är en viktig uppgift för Malmö som stad att arbeta för att öka förutsättningarna för familjer att kunna försörja sig samt att de ekonomiska förutsättningarna inte ska drabba barnen i så stor utsträckning. Precis som Barnkonventionen säger har varje barn rätt till social trygghet och en skälig levnadsstandard. 29 Nationella målområden och lokala indikatorer Nationella målområden Uppdaterad statistik* Ny statistik saknas Valdeltagande i Europaparlamentsval, Socialt deltagande, Föreningsdeltagande, Förtroende för samhällsinstitutioner, Delaktighet och inflytande, Valdeltagande i kommunala valet Förvärvsfrekvens, Inkomst, Utbildningsnivå, Ekonomiskt bistånd, Hemlöshet (vuxna) Ekonomisk stress, Emotionellt stöd, Trångboddhet (vuxna), Psykisk hälsa, Tillit Barns och ungas uppväxtvillkor Behörighet till gymnasieskolan, Fullföljandegrad gymnasiet, Kvalitén inom förskolan, Simkunnighet, Hemlöshet (barn) Nationella prov i skolår 5, Skoltrivsel, Skolk, Trångboddhet (barn) Hälsa i arbetslivet Ohälsotal, Förtidspensionärer/ personer med sjuk- och aktivitetsersättning Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Miljöer och produkter Olycksfall, Trygghet (misshandelsbrott, inbrott) Trygghet (otrygghet) Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Tandhälsa Skydd mot smittspridning Vaccination Sexualitet och reproduktiv hälsa Tonårsaborter, Klamydiafall Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Anspänd arbetssituation Övervikt (barn) Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel *Indikatorer/nyckeltal för vilka ny statistik har inkommit sedan fjolårets välfärdsredovisning. 30 Användning av preventivmedel, Sex- och samlevnadsundervisning i skolan Fysisk aktivitet på fritiden (ungdomar), Fysisk aktivitet på fritiden (vuxna) Övervikt (vuxna), Frukt och grönsaker, Saft och läsk Rökning (vuxna), Rökning (ungdomar), Snusning, Konsumtion av alkohol (vuxna), Konsumtion av alkohol (ungdomar), Missbruk/användning av narkotika (vuxna), Missbruk/användning av narkotika (ungdomar) Målområde 1 - Delaktighet och inflytande i samhället I ett demokratiskt samhälle tillerkänns människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. (prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). 1. Valdeltagande Att mäta valdeltagandet ger en god bild av hur delaktiga och inflytelserika medborgarna känner sig eftersom känslan av att kunna påverka och känslan av tillhörighet påverkar valdeltagandet. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället kan man uppleva utanförskap och maktlöshet. 1.1 Andel (%) deltagande i det kommunala valet Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt År 1998 År 2002 År 2006 År 2010 70,7 61,2 79,4 84,4 73,4 67,5 81,2 55,0 82,4 71,8 73,0 71,6 62,8 79,2 84,5 73,7 64,8 79,5 53,4 81,8 69,7 72,5 72,8 65,3 81,6 83,4 72,7 63,0 78,5 56,2 80,5 69,6 73,5 77,1 69,0 83,6 83,5 75,2 62,5 77,8 58,9 81,1 70,9 74,3 Källa: Statistiska centralbyrån (SCB). Kommunala valen år 1998, 2002, 2006 och 2010) 1.2 Andel (%) deltagande i Europaparlamentsvalet Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt År 2004 År 2009 37,0 30,5 42,5 43,1 34,3 25,2 30,5 16,4 35,6 31,7 34,6 46,3 41,4 49,9 50,2 39,5 30,1 38,6 23,7 41,2 39,6 43,1 Källa: Valmyndigheten år 2004 och 2009 Valdeltagandet i Malmö ökade i nästan samtliga stadsdelar både i det kommunala valet år 2010 och i valet till Europaparlamentet jämfört med föregående mätning. Totalt 74,3 procent av 31 malmöborna röstade i det kommunala valet medan det endast var 43,1 procent som röstade i valet till Europaparlamentet. Det låga valdeltagandet till Europaparlamentet kan vara en indikation på att en del av befolkningen har svårt att anknyta till EU-frågorna och möjligtvis saknar kunskap och insikt om dess betydelse. 2. Socialt deltagande Socialt deltagande och tillit bildar tillsammans vad man kallar socialt kapital – hur sociala relationer och nätverk påverkar kollektiv handling för det gemensamma bästa. För en individs känsla av livskvalité spelar det sociala deltagandet och de sociala relationerna en stor roll. Människor med sämre ekonomiska förutsättningar har också visat sig ha lägre socialt och samhälleligt deltagande. 2.1 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år med lågt socialt deltagande* Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne År 2000 Kvinnor Män 23 30 27 23 37 48 32 79 32 33 35 32 År 2004 Kvinnor Män 15 30 22 28 35 53 27 61 34 41 34 32 36 31 35 36 59 61 43 71 49 39 45 44 År 2008 Kvinnor Män 30 36 27 31 55 60 50 76 47 45 43 44 25 39 20 30 46 59 43 71 41 45 40 40 28 33 27 28 50 60 41 66 48 47 41 42 * Andel personer som någon gång under det senaste halvåret deltagit i tre eller färre av ett antal föreslagna aktiviteter: studiecirkel på arbetsplatsen, annan studiecirkel, fackföreningsmöte, annat föreningsmöte, besök på bio/teater, konstutställning med mera. Källa: Folkhälsa i Skåne år 2000, 2004 och 2008, Region Skåne Cirka 40 procent av Malmös befolkning angav år 2008 att de hade ett lågt socialt deltagande, vilket är färre än föregående mättillfälle. Den stadsdel som hade lägst andel kvinnor och män är Rosengård med 71 procent för kvinnor och 66 procent för män. Det är en viktig välfärdsfaktor att människor känner sig som en del av något större och känner ett engagemang gentemot det samhälle de lever i. Det finns också en mycket tydlig koppling mellan människor med sämre ekonomiska förutsättningar och ett lägre samhälleligt och socialt deltagande. 3. Föreningsdeltagande Föreningsengagemang och föreningsdeltagande har i Sverige av tradition ofta uppfattats och beskrivits som resurser genom vilka individen kan påverka sin egen och andras situation och den demokratiska processen. Det har även ett värde för individens känsla av sammanhang, möjlighet att utöva sitt intresse och bidrar till att göra tillvaron meningsfull. Människor och framförallt barn från socioekonomiskt utsatta områden har visat sig ha ett mindre aktivt föreningsdeltagande och mindre deltagande i fritidsaktiviteter. 32 3.1 Andel (%) elever i skolår 6 som tillhör förening eller annan organisation* Stadsdel Totalt Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne År 2003* Pojkar Flickor Totalt 69 62 80 85 75 62 74 60 83 75 72 72 74 75 87 77 63 78 72 79 71 75 65 39 84 84 72 60 69 43 78 78 69 År 2006* Pojkar Flickor Totalt 52 52 72 75 59 52 67 45 75 59 62 58 66 73 79 65 62 64 57 79 55 68 44 39 72 71 53 44 71 33 70 64 56 År 2009* Pojkar Flickor 54 45 67 71 66 48 66 43 59 55 58 54 51 69 73 73 57 64 56 62 62 63 54 38 65 69 56 39 68 31 57 49 53 2012** Pojkar Flickor Totalt 69 52 62 73 65 57 63 60 70 65 64 70 74 61 79 80 78 71 80 73 82 72 75 75 63 42 45 67 54 44 50 48 57 60 54 65 * Ändrad frågeställning i 2012 års mätning som lyder "Har du under de senaste 12 månaderna varit med i någon förening, klubb eller organisation?" Tabellen baseras på de elever som svarat ja på den frågan. ** OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 År 2009 uppgav 58 procent av eleverna i skolår 6 att de tillhör någon förening eller annan organisation. Motsvarande siffra för 2012 är 64 procent. År 2012 skiljer det 21 procentenheter mellan pojkar och flickor. De senaste mätningarna har visat på en nedåtgående trend i föreningsdeltagandet. Sedan år 2003 har föreningsdeltagandet för elever i skolår 6 sjunkit med 8 procentenheter. 4. Förtroende för samhällsinstitutioner Förtroende kan ses som ett slags förhållningssätt gentemot samhället. Att samhällsinstitutionerna åtnjuter medborgarnas förtroende är viktigt ur både en demokrati- och tillväxtaspekt. Samtidigt är förtroende en grund för att orientera sig i den mångfald av budskap som sprids. Förtroende fungerar som en referenspunkt – både för enskilda medborgare och för andra samhällsaktörer. 33 4.1 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år som har lågt förtroende för samhällsinstitutioner* Stadsdel Kvinnor Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne År 2004 Män Kvinnor 30 30 31 32 34 31 31 28 31 29 31 30 31 29 32 29 34 39 36 37 38 41 34 36 År 2008 Män 21 31 23 17 25 30 31 24 22 18 24 25 25 33 25 23 41 43 33 34 30 45 32 32 * Förtroendet för elva olika samhällsinstitutioner såsom till exempel politiker i riksdag och hälso- och sjukvården har mätts. Frågan summerades sedan till ett index. Källa: Folkhälsa i Skåne år 2004 och 2008, Region Skåne Andelen av befolkningen i åldern 18-80 år med lågt förtroende för samhällsinstitutioner har minskat generellt för både Skåne och Malmö och vi ser att kvinnor upplever ett större förtroende än män för olika institutioner i samhället. Skillnader mellan män och kvinnor syns främst i stadsdelar med andra sociala problem. Det är viktigt ur ett demokratiperspektiv att alla medborgare, oavsett kön, känner ett förtroende för det samhälle man lever i. 5. Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Kopplat till att känna delaktighet och inflytande är i vilken grad det ges förutsättningar att engagera sig i samhällsfrågor eller i andra föreningar och organisationer. 5.1 Andel (%) elever i skolår 6 som uppger att de anser sig ha ganska stora eller mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Totalt År 2009 Pojkar Flickor 26 32 19 21 25 30 24 43 27 31 28 25 34 17 21 24 37 31 47 28 37 30 27 31 21 22 25 22 17 39 26 27 25 Källa: Malmöelevers levnadsvanor år 2009, Malmö stad 34 5.2 Andel (%) elever i skolår 9 som uppger att de anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen* Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Totalt År 2009 Pojkar Flickor 20 19 11 11 18 20 10 31 9 17 16 27 17 13 14 24 23 7 34 12 16 18 13 22 9 8 11 16 12 30 7 17 14 Totalt År 2012 Pojkar Flickor 19 26 29 21 22 20 10 29 29 29 22 18 20 23 36 28 22 20 15 35 35 38 24 20 18 28 20 14 22 20 3 24 24 20 19 17 * OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt tagits fram av en annan huvudman så finns det för denna fråga inga tidigare siffror att jämföra med. I "Malmöelevers levnadsvanor 2009" redovisades frågan för elever i årskurs 6, som detta året inte fick just denna fråga. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 35 5.3 Andel (%) elever i år 2 inom gymnasieskolan som tycker att de har mycket eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Totalt År 2009 Pojkar Flickor 14 16 16 13 13 16 11 18 12 13 14 15 20 16 13 16 17 13 20 12 15 16 13 11 16 13 11 15 9 16 12 12 12 Totalt År 2012 Pojkar Flickor 14 12 12 15 12 15 14 19 10 17 14 15 19 12 9 21 13 17 16 21 9 12 17 17 8 13 11 9 11 13 13 18 11 22 12 13 Källa: Malmöelevers levnadsvanor år 2009, Malmö stad Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Stapeln som representerar "Total" visar procentandelen ovanför stapeln, vilket inte syns under stapeln "Flicka" eller "Pojke". Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 Undersökningen har mätt hur elever, i skolår 6, skolår 9 och år 2 i gymnasiet, upplever sina möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Viktigast att notera är att ju äldre eleverna blir desto mindre möjligheter anser de sig ha att påverka. En större andel av pojkarna jämfört med flickorna anser sig ha stora möjligheter att föra fram sina åsikter. Det är viktigt att säkerställa unga människors möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen då många av ungas värderingar formas i tidig ålder. Att ges möjlighet att ta del av samhället tidigt ger en ökad chans att växa upp med en positiv och engagerad attityd gentemot samhället. 36 Målområde 2 – Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor (prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). 6. Förvärvsfrekvens Individuellt betyder ett arbete bättre ekonomiska förutsättningar samt en vardag som bidrar till delaktighet och meningsfullhet. För samhället i stort betyder en hög förvärvsfrekvens ett högt skattetryck som kan finansiera välfärdstjänsterna. Arbetslöshet medför sämre ekonomiska förutsättningar för individen samt en förlust av det sociala stöd och den gemenskap som en arbetsplats erbjuder. 6.1 Andel (%) förvärvsarbetande i åldern 20-64 år Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Sverige Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Sverige Födda i Sverige År 1999 Födda i utlandet 71 61 75 80 70 68 81 58 79 73 72 42 29 52 61 37 39 60 24 62 45 37 Födda i Sverige År 2009 Födda i utlandet 73 67 77 80 71 65 80 51 81 72 73 44 37 52 40 43 39 40 32 58 41 40 37 Totalt Födda i Sverige År 2008 Födda i utlandet 64 50 73 78 60 56 78 31 76 66 62 74 74 70 79 82 73 68 82 55 83 76 75 47 41 56 41 46 43 41 35 61 44 43 Totalt Födda i Sverige År 2010 Födda i utlandet 65 56 74 73 59 49 67 35 75 61 61 75 75 69 79 81 73 65 80 51 81 73 75 46 39 54 42 44 40 42 33 60 43 42 Totalt 67 59 76 75 62 53 70 39 77 65 64 78 Totalt 67 58 75 73 60 50 68 36 75 62 62 80 6.2 Andel (%) förvärvsarbetande kvinnor i åldern 20-64 år Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Födda i Sverige År 1999 Födda i utlandet Födda i Sverige År 2008 Födda i utlandet Totalt Totalt 70 60 74 79 69 67 78 57 76 71 71 42 28 53 61 36 37 55 21 60 44 36 63 49 72 78 59 55 74 29 74 65 61 72 61 76 81 72 69 84 59 81 74 73 47 38 56 43 44 40 40 30 57 41 41 66 57 76 74 60 51 69 33 76 63 62 Födda i Sverige År 2009 Födda i utlandet Totalt Födda i Sverige År 2010 Födda i utlandet Totalt 72 66 77 80 71 64 79 50 80 72 73 44 36 52 42 41 38 39 28 56 40 39 64 55 73 73 57 48 67 32 73 60 60 74 69 79 81 72 65 79 57 76 71 71 46 38 54 43 42 39 41 29 57 41 40 66 58 75 73 59 49 67 33 74 61 62 6.3 Andel (%) förvärvsarbetande män i åldern 20-64 år Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Födda i Sverige År 1999 Födda i utlandet Totalt Födda i Sverige År 2008 Födda i utlandet Totalt 72 61 76 81 72 69 84 59 81 74 73 43 31 50 61 39 41 65 26 64 46 39 65 51 73 79 62 58 81 34 79 67 63 76 71 80 83 75 70 83 58 84 78 76 47 43 56 40 48 46 42 41 65 47 45 68 61 76 75 63 55 71 44 79 67 65 38 Stadsdel Födda i Sverige År 2009 Födda i utlandet Totalt Födda i Sverige År 2010 Födda i utlandet Totalt 73 67 77 81 72 65 80 52 82 73 74 43 39 53 38 45 40 40 35 60 42 41 65 56 74 73 60 50 68 38 76 62 61 75 69 78 82 73 66 81 52 82 73 75 45 39 54 41 45 42 42 36 63 44 43 67 58 75 73 60 51 69 39 77 63 62 Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Källa: SCB (Statistiska Centralbyrån) 62 procent av malmöborna i arbetsför ålder arbetade år 2010, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med föregående år. Siffrorna är fortfarande på en mycket lägre nivå än för riket där förvärvsfrekvensen år 2010 var 80 procent. Malmö drabbades, liksom andra städer, av den globala finanskrisen år 2008 vilket är en del av förklaringen till den lägre förvärvsfrekvensen. Däremot är den stora skillnaden på 33 procentenheter, mellan utlandsfödda och svenskfödda, ett tecken på att Malmö behöver arbeta för att öka förutsättningarna för utlandsfödda att ta sig in på arbetsmarknaden. Skillnaderna mellan stadsdelarna är också mycket tydliga där Västra Innerstaden har en förvärvsfrekvens på 75 procent och Rosengård har en förvärvsfrekvens på 36 procent. 7. Inkomst Ekonomin har betydelse för individers och familjers möjligheter att kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor och löpande inkomster och ekonomiska tillgångar är viktiga för hälsan. Ensamstående med barn har oftare en sämre ekonomisk situation än sammanboende med barn, även personer med utländsk bakgrund har oftare lägre inkomster än svenskfödda. 7.1 Andel (%) hushåll med lägre inkomst än 50 % av medelinkomsten i Malmö År 1999 Stadsdel Antal hushåll totalt Därav låginkomst Andel (%) låginkomst hushåll Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt 24 370 21 637 20 619 14 221 17 471 20 634 4 222 8 473 8 005 7 649 147 301 5144 6 284 3 278 1 465 2 798 3 775 306 1 831 679 1 427 26 985 21 29 16 10 16 18 7 22 8 19 18 39 År 2008 (Medelinkomst 243 100 kr) Antal Därav lågAndel (%) hushåll inkomst låginkomst totalt hushåll 29 242 23 284 21 800 17 837 17 891 22 115 4 946 9 511 8 815 8 101 165 058 7 719 8 082 3 959 2 967 4 156 6 810 906 3 447 1 224 2 110 42 724 26 35 18 17 23 31 18 36 14 26 26 Stadsdel År 2009 (Medelinkomst 247 900 kr) År 2010 (Medelinkomst 255 800 kr) Antal Därav lågAndel (%) Antal Därav lågAndel (%) hushåll inkomst låginkomst hushåll inkomst låginkomst totalt hushåll totalt hushåll Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt 30 290 23 932 22 108 18 358 18 049 22 656 5 068 9 688 8 982 8 297 168 831 8 390 8 517 4 103 3 051 4 041 7 119 982 3 438 1 279 2 192 44 362 28 36 19 17 22 31 19 35 14 26 26 30 350 24 398 22 084 18 680 18 177 23 013 5 096 10 178 9 021 8 426 170 631 8 351 8 986 4 263 3 167 4 361 7 553 1 006 4 026 1 345 2 305 46 313 28 37 19 17 24 33 20 40 15 27 27 Källa: Inkomststatistik SCB (Statistiska Centralbyrån) Andelen hushåll med låg inkomst (50 procent lägre inkomst än medelinkomsten) ligger på 27 procent år 2010 vilket kan jämföras med 18 procent år 1999. Det visar på en negativ trend som är viktig att lyfta ur såväl ett välfärds- som tillväxtperspektiv. Däremot kan vi se att medelinkomsten har ökat stadigt de senaste åren i Malmö men fördelningen bland andelen låginkomsthushåll visar på fortsatt stor skillnad mellan stadsdelarna. 8. Utbildningsnivå Världshälsoorganisationen (WHO) har i en rapport från år 2011 påvisat att hälsa påverkar utbildningsnivån och utbildningsnivån påverkar hälsan. Vilken utbildningsnivå (högst avklarade utbildning) en människa har påverkar dennes position på arbetsmarknaden och på så sätt även de ekonomiska, fysiska och psykosociala förutsättningarna. 8.1 Andel (%) av befolkningen i åldersgruppen 20-64 år med förgymnasial utbildning (Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt) Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö År 2002 År 2009 År 2010 År 2011 Födda i Födda i Födda i Födda i Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. 10 14 9 13 22 27 23 33 21 21 17 14 23 12 13 22 25 22 34 24 22 23 11 17 10 13 22 26 23 34 21 21 19 8 10 7 9 17 22 18 25 16 16 12 12 20 8 8 19 22 16 33 16 19 20 Källa: Utbildningsregistret, SCB 40 9 13 8 9 18 22 18 31 16 17 15 7 9 7 9 17 22 18 25 15 15 12 11 20 8 8 19 21 16 32 16 18 19 8 13 7 8 18 22 17 31 16 16 14 7 8 6 8 16 21 17 21 14 14 11 11 19 9 8 19 21 16 31 15 19 19 8 12 7 8 17 21 16 29 14 16 14 8.2 Andel (%) av befolkningen i åldersgruppen 20-64 år med gymnasial utbildning (Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt) Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö År 2002 År 2009 År 2010 År 2011 Födda i Födda i Födda i Födda i Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. Sv. Utl. Tot. 40 45 41 43 52 55 58 55 52 51 47 40 40 36 37 44 47 50 39 48 44 42 40 44 40 43 49 51 56 42 51 50 45 33 36 35 41 51 55 56 53 52 49 42 29 35 29 24 39 40 35 37 41 37 35 32 35 34 38 46 46 50 40 49 45 40 32 36 35 41 51 55 56 52 51 49 42 28 34 28 24 39 39 35 36 40 36 35 31 35 34 37 45 45 50 39 48 44 39 32 35 35 40 51 55 57 53 51 48 41 28 33 27 25 38 39 34 36 40 35 34 31 34 33 37 45 45 49 39 48 43 38 Källa: Utbildningsregistret, SCB 8.3 Andel (%) av befolkningen i åldersgruppen 20-64 år med eftergymnasial utbildning (Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt) Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö År 2002 Födda i Sv. Utl. 49 40 50 43 26 17 19 11 27 27 36 35 26 43 41 26 21 21 16 25 26 25 År 2009 Födda i Tot. Sv. Utl. 46 35 49 43 26 19 19 15 27 27 33 60 55 58 50 31 22 25 22 33 35 46 47 34 53 48 32 26 30 19 35 32 33 Källa: Utbildningsregistret, SCB 41 År 2010 Födda i Tot. Sv. Utl. 56 47 57 50 32 24 27 20 33 34 41 60 55 58 51 33 22 26 23 34 36 47 48 34 53 48 33 27 30 20 36 32 33 År 2011 Födda i Tot. Sv. Utl. 57 47 58 50 33 25 27 20 34 35 42 59 56 58 50 33 23 26 24 34 36 47 46 34 52 47 32 27 31 20 36 33 33 Tot. 56 48 57 49 33 26 28 21 35 35 42 8.4 Andel (%) män i åldersgruppen 20-64 år med förgymnasial utbildning (Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt) Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö År 2002 Födda i Sv. Utl. 11 16 10 14 23 28 24 34 22 22 18 13 21 13 14 20 22 20 27 20 20 21 År 2009 Födda i Tot. Sv. Utl. 11 18 11 14 22 25 23 29 22 22 19 8 11 8 10 19 24 20 27 17 17 13 11 18 8 7 17 19 15 29 13 17 18 År 2010 Födda i Tot. Sv. Utl. 9 14 8 10 18 21 19 28 16 17 15 8 11 8 10 18 24 20 25 17 17 13 10 18 8 7 17 20 14 28 13 17 17 År 2011 Födda i Tot. Sv. Utl. 9 14 8 9 18 21 18 27 16 17 15 8 10 7 9 17 23 19 24 16 16 12 10 18 9 7 17 19 16 28 13 18 17 Tot. 9 13 8 9 17 21 18 27 15 17 14 Källa: Utbildningsregistret, SCB 8.5 Andel (%) män i åldersgruppen 20-64 år med gymnasial utbildning (Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt) Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö År 2002 Födda i Sv. Utl. 41 48 42 44 52 56 58 55 52 53 48 40 44 36 38 47 50 53 46 53 45 45 År 2009 Födda i Tot. Sv. Utl. 41 47 41 44 50 53 57 48 53 51 47 34 39 37 42 52 56 57 54 53 51 43 31 37 29 24 41 41 35 41 45 39 37 Källa: Utbildningsregistret, SCB 42 År 2010 Födda i Tot. Sv. Utl. 33 38 36 39 47 47 50 43 51 47 41 34 39 37 42 52 56 57 54 53 51 43 29 36 30 24 40 40 35 40 43 38 36 År 2011 Födda i Tot. Sv. Utl. 32 38 36 38 47 46 50 42 50 46 41 33 38 36 41 52 56 58 54 52 51 43 29 36 29 25 40 40 34 38 43 37 36 Tot. 32 37 35 38 47 46 50 41 50 46 40 8.6 Andel (%) män i åldersgruppen 20-64 år med eftergymnasial utbildning (Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt) Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö År 2002 Födda i Sv. Utl. 48 36 48 41 24 15 18 10 25 24 34 34 25 40 39 27 21 19 19 24 26 25 År 2009 Födda i Tot. Sv. Utl. 45 32 47 41 25 18 18 17 25 25 31 57 50 55 47 28 20 22 18 30 32 43 43 32 49 45 32 26 28 21 32 29 31 År 2010 Födda i Tot. Sv. Utl. 54 43 54 47 30 23 24 20 30 31 39 58 50 56 48 29 19 22 19 30 32 44 44 32 49 44 32 26 29 21 35 30 32 År 2011 Födda i Tot. Sv. Utl. 54 43 55 47 31 24 24 21 31 31 39 56 50 54 46 29 20 22 21 30 32 43 42 32 47 43 31 26 28 21 34 31 31 Tot. 52 43 53 46 30 24 24 21 31 31 38 Källa: Utbildningsregistret, SCB 8.7 Andel (%) kvinnor i åldersgruppen 20-64 år med förgymnasial utbildning (Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt) Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö År 2002 Födda i Sv. Utl. 9 13 8 12 21 27 22 32 20 20 16 15 25 11 13 24 28 24 41 27 24 26 År 2009 Födda i Tot. Sv. Utl. 11 17 9 12 22 27 22 39 21 21 19 6 7 6 7 15 21 15 22 14 14 10 12 21 8 8 21 23 17 35 19 19 21 Källa: Utbildningsregistret, SCB 43 År 2010 Födda i Tot. Sv. Utl. 8 12 6 7 17 22 16 33 15 16 14 6 7 5 7 14 20 15 21 13 13 9 12 21 8 8 20 23 17 35 18 19 20 År 2011 Födda i Tot. Sv. Utl. 7 12 6 7 17 22 16 32 14 15 13 5 7 5 6 14 19 14 19 12 12 9 12 20 8 8 21 23 17 34 17 20 20 Tot. 7 12 6 7 17 21 15 31 13 15 13 8.8 Andel (%) kvinnor i åldersgruppen 20-64 år med gymnasial utbildning (Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt) Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö År 2002 Födda i Sv. Utl. 39 43 40 42 52 54 57 55 52 50 46 40 35 36 36 41 43 47 31 43 43 39 År 2009 Födda i Tot. Sv. Utl. 40 40 40 42 49 50 55 36 50 48 44 31 32 34 40 50 54 56 51 51 46 40 28 32 28 25 38 39 35 34 37 35 34 År 2010 Födda i Tot. Sv. Utl. 30 32 33 37 45 45 50 37 47 42 38 31 32 34 39 49 54 55 51 50 46 40 27 31 27 25 37 37 36 33 37 33 33 År 2011 Födda i Tot. Sv. Utl. 30 32 33 37 44 44 49 36 47 41 37 31 31 33 39 49 53 55 52 50 45 39 27 30 25 24 36 37 34 33 37 32 32 Tot. 29 31 32 36 43 43 49 37 46 40 37 Källa: Utbildningsregistret, SCB 8.9 Andel (%) kvinnor i åldersgruppen 20-64 år med eftergymnasial utbildning (Sv=Sverige, Utl=utlandet, Tot=totalt) Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö År 2002 Födda i Sv. Utl. 51 45 51 45 27 19 20 13 29 30 38 37 27 47 43 26 21 23 13 26 25 26 År 2009 Födda i Tot. Sv. Utl. 47 39 51 45 27 20 21 13 28 29 35 62 60 59 52 34 24 28 25 35 39 49 49 35 55 51 32 27 32 17 37 33 33 År 2010 Födda i Tot. Sv. Utl. 58 51 58 51 33 26 29 19 36 37 43 62 60 60 52 35 25 29 26 37 40 50 50 35 56 50 33 27 31 19 38 34 34 År 2011 Födda i Tot. Sv. Utl. 58 51 59 52 35 27 30 20 37 38 44 63 61 61 53 36 26 30 27 38 42 51 50 37 57 51 33 28 34 19 38 36 35 Tot. 59 53 60 53 35 27 31 21 38 40 45 Källa: Utbildningsregistret, SCB Statistiken visar att färre malmöbor har förgymnasial och gymnasial utbildning till förmån för eftergymnasial utbildning. Andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning har ökat från 33 procent år 2002 till 42 procent år 2011. Andel män med eftergymnasial utbildning ligger på 38 procent och kvinnor på 45 procent. Högre utbildning har fått en allt större betydelse på arbetsmarknaden i Malmö såväl som globalt och en fungerande skola och höjda utbildningsnivåer är viktiga förutsättningar för social och ekonomisk hållbarhet. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortfarande stor vilket delvis är en följd av de stora skillnaderna mellan utlandsfödda och svenskfödda. 44 9. Ekonomiskt bistånd Att inte klara av den ekonomiska försörjningen själv och att istället behöva ta emot ekonomiskt bistånd är ett skyddsnät tillhandahållet av samhället som dock endast ska ses som och användas som en tillfällig lösning. Arbetslöshet är det vanligaste försörjningshindret, och har angetts för 38 procent av de personer som fick ekonomiskt bistånd i Sverige under 2010. 9.1 Antal hushåll som har fått ekonomiskt bistånd och andel (%) hushåll med barn som har fått ekonomiskt bistånd* År 2000 Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt År 2010 Totalt antal hushåll Hushåll med barn Andel (%) barnhushåll Totalt antal hushåll Hushåll med barn Andel (%) barnhushåll 1 009 2 258 273 155 941 2 033 119 2 325 130 473 9 699 275 721 39 29 367 626 61 1 245 45 107 3 511 27 32 14 19 39 31 51 54 35 23 36 690 1 517 241 161 893 1 870 118 1 590 134 476 7 690 189 491 57 56 336 657 40 736 35 147 2 744 27 32 24 35 38 35 34 46 26 31 36 Totalt antal hushåll År 2011 Hushåll med barn Andel (%) barnhushåll Totalt antal hushåll År 2012** Hushåll med barn) 702 1 561 270 179 986 2 098 115 1 746 163 499 8 308 220 493 61 65 377 739 42 810 41 156 2 997 31 32 23 36 38 35 37 46 25 31 36 670 1 630 319 175 1 120 2 222 130 1 863 227 534 8 873 208 506 68 57 440 788 47 857 59 154 3 177 Andel (%) barnhushåll 31 31 21 33 39 35 36 46 26 29 36 * Talen baserade på ett genomsnitt per månad. ** Avser januari – oktober 2012 Källa: Verksamhetsstatistik, IoF-statistik, KomIn. Mellan januari och oktober år 2012 var det ungefär 8 900 hushåll som var i behov av ekonomiskt bistånd vilket är ca 600 fler hushåll än förra året. 36 procent av hushållen som är i behov av ekonomiskt bistånd är barnhushåll vilket kan kopplas till den problematik Malmö har gällande hög barnfattigdom. Hyllie och Rosengård är de stadsdelar med högst andel barnhushåll med ekonomiskt bistånd. 45 10. Ekonomisk stress Att behöva känna ekonomisk stress är en typisk ohälsofaktor som påverkar hur man trivs med sitt liv, upplevelsen av kontroll samt den psykiska hälsan. På längre sikt kan även kopplingar dras till sämre kosthållning och lägre boendestandard. Barnfamiljer som upplever ekonomisk stress kan ha minskade möjligheter att erbjuda resurser och stimulans till barnen. 10.1 Andel (%) föräldrar till 4-åringar som uppger att de under det senaste året har upplevt ekonomisk stress* Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt År 2002 År 2007 År 2008 År 2009** 13 14 5 1 7 9 12 22 5 3 8 7 6 3 2 8 7 4 21 3 3 6 9 12 4 2 9 10 7 17 3 5 8 2 5 1 2 17 7 0 19 1 3 4 *Andel föräldrar till fyraåringar som uppger att de under det senaste året inte har haft tillräckligt med pengar för att ha råd med den mat eller de kläder som familjen har behövt. ** Eftersom underlaget till Barndatabasen för år 2009 var 20 procent lägre än för år 2008, kan resultatet påverkas i en del stadsdelar. Källa: Barndatabasen 2002-2009, Region Skåne Fyra procent av föräldrar till 4-åringar i Malmö upplever ekonomisk stress, vilket är en minskning sedan förra mätningen år 2008. En påtaglig ökning ses dock i Hyllie, som också är den stadsdel där andel med ekonomisk stress ökat mest sedan år 2002. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortsatt stora där Rosengård och Hyllie har de högsta uppmätta nivåerna av ekonomisk stress, 19 respektive 17 procent. Eftersom underlaget till Barndatabasen för år 2009 var 20 procent lägre än för år 2008, kan resultatet påverkas i en del stadsdelar varför det kan vara svårt att dra några långtgående slutsatser av statistiken. 46 11. Emotionellt stöd Tillgång till socialt och emotionellt stöd i form av nära och förtroliga relationer till nära och kära är för de allra flesta en viktig faktor för att höja livskvalitén. Att ha någon att dela sina innersta tankar med och som kan ge stöd och trygghet hjälper till att stärka individen och klara livets förutsättningar bättre. 11.1 Andel (%) av befolkningen som känner sig sakna emotionellt stöd* Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne År 2000 Kvinnor Män 33 30 26 25 40 41 32 58 24 40 34 32 29 37 29 29 34 50 42 55 36 51 38 40 År 2004 Kvinnor Män 26 31 21 23 45 37 31 59 34 31 33 32 29 39 31 32 40 48 39 57 41 40 39 37 År 2008 Kvinnor Män 23 34 23 22 39 53 34 52 26 31 33 31 34 42 32 33 40 45 35 58 40 43 39 38 * Andel personer som uppger att de inte säkert har någon som kan ge ett personligt och känslomässigt stöd att klara livets stress och påfrestningar Källa: Folkhälsa i Skåne 2000, 2004, 2008 Ungefär var tredje malmöbo uppger att de saknar emotionellt stöd. Siffrorna visar inte på någon större förändring sedan föregående mätning, andel kvinnor ligger på 33 procent och män på 39 procent. 12. Trångboddhet (vuxna) För Sverige som helhet är trångboddhet inget stort problem men det är stora skillnader mellan kommuner och olika typer av hushåll. Främst ses trångboddheten i storstadsregionerna, bland ensamstående med barn och bland människor med utländsk bakgrund. I områden där det främst finns flerbostadshus och mindre andel småhus är trångboddheten ett större problem. 12.1 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år som är trångbodda* Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt År 2004 År 2008 3 8 2 1 3 7 2 17 1 7 5 2 9 2 1 4 7 2 17 1 4 4 * Trångbodda enligt SCB:s trångboddhetsnorm 2: mer än två boende per rum, kök och ett rum oräknat. Källa: Folkhälsa i Skåne år 2004 och 2008, Region Skåne 47 Mellan mätningarna år 2004 och år 2008 syns en liten minskning i andelen trångbodda malmöbor som nu ligger på fyra procent. Skillnaderna mellan stadsdelarna är stora och störst andel trångbodda återfinns i Fosie, Södra Innerstaden och Rosengård. Framförallt är det i stadsdelar där bostadsbeståndet är koncentrerat till flerbostadshus som nivåerna av trångboddhet är högre. 13. Hemlöshet (vuxna) Boendet har en grundläggande betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Hemlöshet har ofta förknippats med ensamstående missbrukande män, men på senare år har även andra grupper uppmärksammats: kvinnor, invandrare, flyktingar och barnfamiljer. Strukturellt betingad hemlöshet har även alltmer uppmärksammats och kan bero på bostadsbrist och svårigheter att komma in på bostadsmarknaden. 13.1 Antal hemlösa* Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt År 2003 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 75 176 26 7 74 62 7 41 10 53 531 140 216 43 20 102 141 13 93 28 64 860 162 206 55 17 69 170 21 106 43 51 900 180 228 49 32 64 189 18 165 48 66 1 039 162 226 50 15 68 144 17 163 71 81 997 * Enligt Socialstyrelsens definition från 1999 (utdrag): Person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboende- förhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Det rör sig om en situation där man inte kan ha sina tillhörigheter på en bestämd plats och har svårt att knyta några stadigvarande sociala relationer. Gäller vuxna hemlösa personer samt de personer under 18 år som har eget hushåll. Källa: Hemlöshetsräkningarna i oktober resp. år, Malmö stad Ur ett långsiktigt perspektiv ses en mycket kraftig ökning av antalet hemlösa. Hemlösheten har sedan år 2003 ökat från 531 personer till 997 personer år 2012. Men samtidigt har antalet minskat med cirka 40 personer sedan föregående år. Strukturella problem såsom bostadsbrist och hårdare uthyrningskrav lyfts som en del av förklaringen till svårigheterna att komma in på bostadsmarknaden. 14. Psykisk hälsa Begreppet psykisk hälsa innefattar hälsorelaterad livskvalitet där upplevt välbefinnande och funktion i dagliga aktiviteter ingår. Enligt Folkhälsoinstitutet (FHI) har män genomgående en högre andel dagar med bra psykisk hälsa jämfört med kvinnor, 84 respektive 77 procent. Det rapporteras också om skillnader i psykisk hälsa där människor från socioekonomiskt utsatta grupper och människor med utländsk bakgrund står för en högre andel psykisk ohälsa. 48 14.1 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år som har dålig psykisk hälsa* Stadsdel År 2000 Kvinnor Män Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt 33 31 20 18 22 32 22 44 20 23 27 År 2004 Kvinnor Män 18 30 19 10 18 27 14 32 15 27 21 31 31 18 17 25 28 20 26 19 33 25 År 2008 Kvinnor Män 18 22 15 13 16 25 11 31 12 18 19 26 29 24 16 27 27 18 32 21 21 25 16 24 15 14 20 22 13 31 10 26 19 * I undersökningen används ”General Health Questionnaire” GHQ 12 instrumentet för att undersöka förekomsten av psykisk ohälsa i Skånes befolkning. Individer som angett besvär inom minst tre av de tolv efterfrågade kategorierna definieras lida av dålig psykisk hälsa. Källa: Folkhälsa i Skåne år 2000, 2004 och 2008, Region Skåne Vid senaste mätåret 2008 var det ungefär en femtedel av Malmös befolkning som uppgav att de hade dålig psykisk hälsa. Män har vid de senaste tre mätningarna i Malmö uppgett att de har bättre psykisk hälsa än kvinnor. Det är stora variationer mellan de olika stadsdelarna vilket skulle kunna härledas till kopplingen mellan socioekonomiska förhållanden och psykisk hälsa. 15. Tillit Att kunna lita på andra människor och ha möjlighet att få hjälp i utsatta situationer ökar det sociala kapitalet som i sin tur ökar välmåendet. Att känna tillit till andra människor i sin omgivning har stor inverkan på den upplevda tryggheten och när man känner sig trygg i sin miljö både trivs man och mår bättre. 15.1 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år med låg tillit till andra människor Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt År 2002 Kvinnor Män År 2004 Kvinnor Män År 2008 Kvinnor Män 53 47 43 34 46 56 46 56 44 45 47 48 54 44 40 50 57 49 66 44 57 50 36 45 34 31 42 47 36 54 40 46 40 37 46 44 39 51 49 46 57 41 44 45 41 49 42 34 48 57 48 57 43 53 46 30 41 29 29 44 53 35 57 33 50 39 Källa: Folkhälsa i Skåne år 2000, 2004 och 2008, Region Skåne Senaste mätningen visar att fler malmöbor än tidigare känner tillit till andra människor vilket är en viktig faktor för välmående och trygghet. I tidigare mätningar har kvinnor haft lägre tillit än män men i den senaste mätningen har den skillnaden jämnats ut. Trots en minskning i senaste mätningen är det trots allt cirka 40 procent av malmöborna som känner låg tillit till andra. 49 Målområde 3 – Barns och ungas uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungas hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Familjen är den grundläggande gemenskapen i samhället. Föräldrarna har huvudansvaret för barnets välbefinnande (prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). 16. Behörighet till gymnasieskolan Andelen behöriga elever till gymnasieskolan i Sverige var våren 2012 på 77,4 procent, vilket är en låg behörighetsgrad sedan det målrelaterade betygsystemet infördes. Det finns idag stora skillnader i betyg mellan olika elevgrupper. Föräldrars utbildningsnivå och kön är två av de bakgrundsfaktorer som har betydelse för resultaten. 2011 infördes ett nytt betygssystem vilket medförde en uppdelning i behörighetsgrad till antingen yrkesprogram eller högskoleförberedande studier. 16.1 Andel (%) elever i skolår 9 (kommunala skolor) som är behöriga till högskoleförberedande och yrkesprogram Stadsdel/ Skola Juni 2004 Juni 2010 Juni 2011 Juni 2012 Högskole** förberedande Yrkes program Högskoleförberedande Estetiskt Centrum Johannesskolan fr 2012 Centrumskolan Rönnenskolan Rörsjöskolan Västra Hamnens skola 85 85 0 98 82 84 Samhälls 85 85 0 98 82 84 Naturvet. 83 82 0 95 80 84 85 85 0 98 82 84 63 75 79 76 73 74 88 70 84 78 84 78 Södra Innerstaden Sofielundsskolan Sorgenfriskolan Stenkulaskolan Möllevångskolan 57 66 67 - 57 79 52 70 67 54 72 71 74 70 54 88 71 74 63 45 71 69 75 58 44 69 69 57 60 45 64 65 73 67 47 76 73 80 Västra Innerstaden Dammfriskolan Slottstadens skola Velanderskolan 87 98 - 90 98 100 82 67 97 100 84 68 99 100 88 82 96 80 87 80 94 80 86 80 95 40 88 82 96 80 Limhamn-Bunkeflo Bergaskolan Linnéskolan Sundsbroskolan Strandskolan 97 94 90 99 86 83 92 91 98 81 88 89 91 98 81 88 89 90 95 76 92 93 88 65 72 92 91 87 93 68 92 93 90 95 77 92 93 Hyllie Lindeborgsskolan Kroksbäcksskolan Lorensborg/Mö Idrottsgr 88 70 77 57 96 83 80 … 100 83 80 … 100 71 62 … 93 70 60 … 91 71 61 … 93 71 62 … 93 50 79 76 Yrkes program Fosie Augustenborgsskolan Eriksfältsskolan Hermodsdalsskolan Lindängeskolan fr 2012 Almviksgårdens skola Munkhätteskolan Söderkullaskolan 91 75 49 78 85 75 60 70 82 54 … 44 70 82 54 … 44 59 94 51 84 53 88 Oxie Oxievångsskolan 85 82 Rosengård Apelgårdsskolan Rosengårdsskolan Värner Rydén skolan Örtagårdsskolan 53 47 59 57 Husie Höjaskolan Videdalsskolan Bäckagårdsskolan Kirseberg Kirsebergsskolan Segevångskolan Olympen Sakura Malmö totalt 54 88 69 82 59 … 57 0 34 86 68 82 59 … 57 0 32 82 64 77 48 … 51 0 31 82 70 82 59 … 57 0 34 88 86 86 86 86 83 83 82 82 81 81 83 83 52 28 71 47 43 41 26 55 54 44 41 27 55 54 47 56 26 65 44 42 43 20 63 44 41 52 25 48 42 50 61 29 66 46 77 96 - 76 80 90 86 79 83 97 86 81 83 97 87 78 88 96 83 72 83 96 84 76 84 94 88 80 88 98 81 79 59 78 72 78 55 50 … 72 78 55 50 … 65 63 83 50 50 63 61 83 50 50 62 59 83 50 50 65 63 83 50 50 79 76 75 76 75 73 72 76 (exkl. friskolor) *Uppdelningen i behörighetsgrad beror på betygssystemet som infördes 2011 **Avser behörighet till högskoleförberedande program, estetiskt Källa: Elevregistret ELIT, t.o.m. 2011, IST fr.o.m. 2012 Malmö stad På grund av de nya behörighetskraven till gymnasieskolan som började gälla 1 januari 2011 är behörigheten fortsättningsvis uppdelad i gymnasieutbildningar med högskolebehörighet alternativt yrkesprogram. Skillnaderna mellan skolorna och stadsdelarna är fortsatt stor och kopplingarna till andra sociala problem blir återigen framträdande. Utbildningens roll är väldigt viktig och alla elever ska ges förutsättningar att ta sig vidare till högre utbildningar och därmed öka sina chanser på arbetsmarknaden. 51 17. Nationella prov i skolår 6** Syftet med det nationella provsystemet är att tidigt upptäcka elevernas svaga och starka sidor och kunna analysera skolornas måluppfyllelse. Underlaget ger också möjligheter till vidare analys för att kunna förbättra undervisning och stöd till de elever som inte når ända fram. Framförallt har svenska elevers kunskapsresultat i matematik försämrats under senare år och intresset för och förmågan att läsa har minskat vilket är viktiga varningssignaler att analysera. 17.1 Andel (%) av alla elever i skolår 6 som uppnått kravnivån i alla delprov.* Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Svenska/Svenska som andra språk År 2012* 54 37 76 85 60 58 82 31 77 46 62 (exkl. friskolor) * Ny beräkningsmodell fr.o.m. vt 2012 **Nationella prov genomförs fr.o.m. vt 2012 i skolår 6. Källa: Rapporten Obligatoriska skolan, vårterminen 2012. Malmö stad 17.1.2 Andel (%) elever i skolår 5 (vårterminen) som uppnår eller är på väg att uppnå målen för svenska eller svenska som andra språk.* Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Svenska/Svenska som andra språk År 2000 År 2008 89 82 96 96 85 85 89 76 91 91 88 84 74 88 97 82 62** 92 70 91 90 81** År 2009 År 2010 83 75 78** 93 88 72** 84 75 92 87 83** 88 80 93 94 88 76 84 61 94 86 84 (exkl. friskolor) *Nationella prov kommer fortsättningsvis framförallt utföras i skolår 6. Siffrorna har därför inte uppdaterats för 2011. ** Resultatuppgifter saknas på skolnivå. Detta gör att siffrorna för år 2008 och år 2009 i dessa stadsdelar inte går att jämföra med övriga resultat, vilket också påverkar siffrorna för Malmö totalt. Källa: Rapporten Obligatoriska skolan, Malmö stad 52 17.2 Andel (%) av alla elever i skolår 6 som uppnått kravnivån i alla delprov.* Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Matematik År 2012* 56 45 73 77 58 49 64 33 68 63 58 (exkl. friskolor) * Ny beräkningsmodell fr.o.m. vt 2012 **Nationella prov genomförs fr.o.m. vt 2012 i skolår 6. Källa: Rapporten Obligatoriska skolan, vårterminen 2012. Malmö stad 17.2.2 Andel (%) elever i skolår 5 (vårterminen) som uppnår eller är på väg att uppnå målen för matematik.* Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Matematik År 2000 År 2008 År 2009 År 2010 87 81 96 96 88 85 85 79 88 86 87 86 72 68** 96 80 62** 95 79 89 86 80** 85 68 78** 93 89 69** 91 80 93 85 83** 91 73 93 94 85 76 89 66 90 83 84 (exkl. friskolor) *Nationella prov kommer fortsättningsvis framförallt utföras i skolår 6. Siffrorna har därför inte uppdaterats för 2011. ** Resultatuppgifter saknas på skolnivå. Detta gör att siffrorna för år 2008 och år 2009 i dessa stadsdelar inte går att jämföra med övriga resultat, vilket också påverkar siffrorna för Malmö totalt. Källa: Rapporten Obligatoriska skolan, Malmö stad 53 17.3 Andel (%) av alla elever i skolår 6 som uppnått kravnivån i alla delprov.* Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Engelska År 2012* 85 56 89 93 80 70 82 40 90 69 75 (exkl. friskolor) * Ny beräkningsmodell fr.o.m. vt 2012 **Nationella prov genomförs fr.o.m. vt 2012 i skolår 6. Källa: Rapporten Obligatoriska skolan, vårterminen 2012. Malmö stad 17.3.2 Andel (%) elever i skolår 5 (vårterminen) som uppnår eller är på väg att uppnå målen för engelska.* Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Engelska År 2000 År 2008 År 2009 År 2010 85 80 94 94 84 86 90 76 87 88 87 90 75 89 96 88 63** 96 83 94 79 84** 88 74 79** 94 90 71** 82 78 90 88 83** 90 79 93 94 86 79 84 69 93 83 85 (exkl. friskolor) *Nationella prov kommer fortsättningsvis framförallt utföras i årskurs 6. Siffrorna har därför inte uppdaterats för 2011. ** Resultatuppgifter saknas på skolnivå. Detta gör att siffrorna för år 2008 och år 2009 i dessa stadsdelar inte går att jämföra med övriga resultat, vilket också påverkar siffrorna för Malmö totalt. Källa: Rapporten Obligatoriska skolan, Malmö stad År 2012 mättes andelen elever i årskurs 6 som uppnått kravnivån i alla delprov. Genomsnittet för Malmö var 62 procent. Högst andel fanns i Limhamn-Bunkeflo, 85 procent och lägst andel i Rosengård med 31 procent. Tidigare år har mätningen istället skett i skolår 5. Att tidigt i skolgången mäta elevernas möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen ökar chanserna att förbättra förutsättningarna för att kunna vända utvecklingen. 54 18. Fullföljandegrad gymnasiet Med en utveckling mot en alltmer kunskapsintensiv arbetsmarknad såväl internationellt, nationellt som lokalt i Malmö blir en fullföljd gymnasieutbildning allt viktigare. Det ska alltid eftersträvas att alla elever ska kunna nå kunskapsmålen, det vill säga att de får lägst betyget Godkänt i alla de kurser som ger en grundläggande behörighet till högskolestudier. Enligt Skolinspektionen ska strategin för skolans insatser vara formad proaktiv, så att varje elev kan lyckas med utbildningen. 18.1 Andel (%) elever* som fullföljer gymnasiets program inom fyra år Nybörjare totalt Exklusive IVprogrammet 66 66 69 68 63 76 74 78 80 80 79 83 Malmö År 2003 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Sverige 2011 *Uppgifterna avser elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort. Källa: Skolverket, databas för jämförelsetal 63 procent av alla gymnasieelever fullföljer gymnasiet inom fyra år vilket har minskat fem procentenheter sedan föregående mätning. Malmö ligger under snittet i riket på 76 procent. De som saknar eller har hoppat av sin gymnasieutbildning har sämre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden i takt med att denna blir alltmer kunskapsintensiv. 19. Skoltrivsel Att trivas i sin skola är en mycket viktig faktor både för det egna välmåendet samt för att öka förutsättningarna att tillgodogöra sig undervisningen, klara av sina skoluppgifter och kunna gå ut skolan med godkända betyg. Arbetsmiljölagen som sedan 1990 även omfattar skolelever innebär att alla i skolan måste bidra för att arbetet med en god studie- och arbetsmiljö ska bli en självklar del av den dagliga verksamheten. 19.1 Andel (%) elever i skolår 6 som uppger att det trivs i skolan Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Totalt 83 82 89 92 86 85 85 85 91 77 86 År 2003* Pojkar 87 81 88 92 88 85 87 90 90 78 87 Flickor Totalt 82 80 91 92 87 78 84 80 88 77 86 90 89 94 91 91 89 91 90 91 84 90 *Avser höstterminen respektive år Källa: Malmöelevers levnadsvanor 2003, 2006, 2009 Malmö stad 55 År 2006* Pojkar 89 93 95 88 94 88 89 93 89 78 89 Flickor Totalt 90 89 93 94 89 89 94 88 94 89 92 92 85 94 93 92 91 91 94 86 87 91 År 2009* Pojkar 90 87 92 91 94 90 92 94 84 87 90 Flickor 91 81 96 95 88 93 90 95 89 87 91 Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Totalt År 2012* Pojkar 84 85 90 85 90 83 91 82 86 84 85 86 Flickor 85 85 88 86 91 86 89 81 87 82 85 86 82 84 91 85 88 79 93 83 85 85 84 85 * OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 Den senaste mätningen visar att 85 procent av eleverna trivs på sin skola och det är en jämn fördelning bland pojkar och flickor. Oxie är den stadsdel med mest nöjda elever, 91 procent, och Fosie har lägst andel nöjda elever, 83 procent. 20. Skolk Skolk från skolan kan ses som en indikator på att elever är på väg in i ett riskbeteende. Att ha hög frånvaro från skolan minskar drastiskt förutsättningarna för att klara skolan. 20.1 Andel (%) elever i skolår 9 som uppger att de skolkar en eller flera gånger per månad* Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt År 2003** Totalt Pojkar 18 17 11 7 14 12 26 18 15 11 14 21 18 10 12 11 9 30 21 20 5 14 Flickor Totalt År 2006** Pojkar Flickor Totalt År 2009** Pojkar Flickor 13 16 11 3 18 14 19 14 10 11 12 7 11 6 5 7 8 8 12 4 7 8 10 10 5 7 10 7 5 10 2 8 7 4 12 8 3 4 10 11 14 6 7 8 13 9 11 6 12 4 10 6 15 15 11 6 5 12 5 18 9 14 10 5 11 5 23 8 11 9 4 13 5 14 11 18 11 56 Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne År 2012** Totalt Pojkar 13 16 6 6 10 14 7 21 7 7 11 8 15 7 2 8 10 15 11 29 6 9 12 9 Flickor 12 23 9 3 10 13 3 15 8 5 11 7 * Frågeställningen ändrad 2006, 2009 och 2012 till: Andel som uppger att de skolkar en eller flera gånger per månad och skolkar en eller flera gånger i veckan. ** OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 11 procent av eleverna i skolår 9 uppger att de skolkar en eller fler gånger i veckan. Den högsta andelen skolkande pojkar finns i Rosengård, med 29 procent, och minst andel av pojkarna som skolkar finns i Västra Innerstaden, 2 procent. När det gäller flickor finns högst andel i stadsdelen Södra Innerstaden med 23 procent och minst andel i Limhamn-Bunkeflo och Oxie med 3 procent vardera. 21. Kvalitén inom förskolan Kvalitén inom förskolan definieras utifrån hur väl en verksamhet svarar mot nationella mål, krav och riktlinjer, samt i vilken utsträckning verksamheten strävar efter att utvecklas. I skollagen beskrivs att förskoleklassens syfte är att stimulera elevers utveckling och lärande och att förbereda dem för fortsatt utbildning. 21.1 Andel (%) högskoleutbildad* personal av hela personalgruppen Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie** Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt År 2005 Kommunal Enskild regi regi År 2010 Kommunal Enskild regi regi År 2011 Kommunal Enskild regi regi År 2012 Kommunal Enskild regi regi 54 47 66 46 51 43 50 44 50 54 49 51 56 68 53 52 47 46 46 54 55 52 52 55 58 49 52 45 48 44 56 60 51 51 51 54 47 49 46 45 49 50 47 49 53 56 50 54 51 28 56 36 50 26 48 48 46 56 53 49 31 57 34 43 25 45 48 51 43 50 43 28 29 25 46 21 41 * Högskoleutbildad personal: Förskollärarutbildning, lärarutbildning, fritidspedagogutbildning. ** Den enskilda verksamheten i Oxie består av en liten personalstyrka. Små förändringar i personalstyrkan kan därför få stort utslag i statistiken. Källa: Stadsdelsförvaltningarnas rapportering till Statistiska centralbyrån (SCB) 57 43 57 44 50 42 34 25 23 46 28 42 År 2012 har andelen högskoleutbildad personal i de kommunala förskolorna minskat något till 49 procent. Störst minskning av högskoleutbildad personal i kommunal regi syns i Kirseberg, med 13 procentenheter, medan Rosengård ökat andelen högutbildad personal till 5 procentenheter. Förskolorna som bedrivs i egen regi har vid varje mätning generellt haft en lägre andel högskoleutbildad personal än de kommunala och ligger år 2012 på 42 procent. Dock med undantag för Limhhamn-Bunkeflo och Södra Innerstaden som år 2012 har en högre andel. Lägst andel syns i Rosengård där förskolorna drivna i egen regi har 23 procent högskoleutbildad personal. I Kirseberg har det skett en ökning med 7 procentenheter, från 21 till 28 procent. 22. Simkunnighet I kursplanen för ämnet idrott och hälsa framgår det tydligt att simkunnighet är en baskunskap som alla barn i Sverige har rätt att få möjlighet att lära sig. Simkunnigheten har visat sig vara en socioekonomisk fråga och det är främst barn i låginkomstområden och områden med hög invandrartäthet som har dåliga kunskaper vilket stämmer väl in på Malmö. 22.1 Andel (%) elever i skolår 5 som är simkunniga* Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt År 2001 År 2009 År 2010 År 2011 87 98 82 64 - 81 26 95 96 74 69 81 36 85 87 73 81 33 79 93 68 58 79 20 79 88 68 85 67 91 93 68 58 82 27 97** 88 76 * Enligt målen i kursplanen för idrott och hälsa ska eleven i slutet av det femte skolåret: ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg, och hantera nödsituationer vid vatten. ** Uppgifter saknas helt för Videdalsskolan. Källa: Respektive stadsdel i Malmö År 2010 var 68 procent av eleverna i skolår 5 simkunniga, år 2011 är det 76 procent. Störst ökning syns i Södra Innerstaden där andelen simkunniga elever i skolår 5 har fördubblats. På grund av att uppgifter saknas från ett par skolor är det svårt att dra någon slutsats av årets mätning. 23. Trångboddhet (Barn) Trångboddhet som drabbar barn är ett allvarligt problem framförallt med tanke på att barns välfärd är starkt förknippat med var de bor. Utan ett eget rum kan inte barnet själv styra över när det kan koppla av och skolgången kan bli lidande på grund av brist på studiero för sitt hemarbete. 58 23.1 Andel (%) 4-åringar som är trångbodda* Stadsdel År 2003 År 2007 År 2008 År 2009** 10 21 7 3 16 13 0 35 4 8 10 6 21 6 0 10 19 1 38 3 2 11 6 10 5 1 18 18 4 39 4 13 10 10 13 7 2 14 18 1 29 5 7 9 Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt *Trångbodda enl. Statistiska Centralbyråns norm 2: mer än två boende per rum, kök och vardagsrum oräknat. ** Eftersom underlaget till Barndatabasen för år 2009 var 20 procent lägre än för år 2008, kan resultatet påverkas i en del stadsdelar. Källa: Barndatabasen år 2003-2009, Region Skåne Nio procent av Malmös 4-åringar levde år 2009 i trångbodda hem, vilket är en liten minskning sedan föregående mättillfälle. Skillnaden mellan stadsdelarna är stor då det i Oxie är en procent och i Rosengård är 29 procent av 4-åringarna som bor trångt. Mellan år 2008 och år 2009 har trångboddheten dock minskat i Rosengård och Hyllie medan en mindre ökning syns i Västra Innerstaden, Centrum och Limhamn-Bunkeflo. Eftersom underlaget till Barndatabasen för år 2009 var 20 procent lägre än för år 2008, kan resultatet påverkas i en del stadsdelar varför det kan vara svårt att dra några långtgående slutsatser av statistiken. 24. Hemlöshet (Barn) Barns rätt till bostad nämns i FN-konventionen om barns rättigheter (1989). En bostad och en trygg bostadsmiljö har väldigt stor betydelse för barn som är mitt i sin utveckling och lärandeprocess. Bostaden och hemmiljön är då en viktig grund för barnet ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. 24.1 Antal barn (0-18 år) i hemlösa* hushåll Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt År 2003 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 4 26 0 0 1 8 0 9 0 0 48 12 27 0 1 27 20 2 49 4 5 147 11 27 3 4 34 37 5 51 12 12 196 16 33 7 7 23 22 10 101 10 11 240 17 42 2 2 25 42 0 70 10 21 231 * Enligt Socialstyrelsens definition från 1999 (utdrag): Person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboende- förhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Det centrala är alltså att en hemlös löst bostadsfrågan på mycket kort sikt eller inte alls. Det rör sig om en situation där man inte kan ha sina tillhörigheter på en bestämd plats och har svårt att knyta några stadigvarande sociala relationer. Källa: Hemlöshetsräkningarna i oktober resp. år, Malmö stad 59 I takt med att hemlösheten generellt ökat i Malmö har även hemlösheten bland barn ökat och årets hemlöshetsräkning visar att 231 barn är hemlösa. Jämfört med år 2003 är antalet fem gånger så högt. Det är återigen stor skillnad mellan stadsdelarna och i Rosengård finns 70 av de 231 hemlösa barnen i Malmö, vilket för stadsdelen innebär en minskning med drygt 30 barn sedan år 2011. 60 Målområde 4 – Hälsa i arbetslivet Arbetsmiljö är en viktig fråga både för den enskildes hälsa och välbefinnande, för verksamheternas utveckling och därmed även för förutsättningar för tillväxt och konkurrens (prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). 25. Ohälsotal Sjukskrivning och sjukfrånvaro har på längre sikt tydliga negativa konsekvenser för individers livskvalité och medför även ökade kostnader för samhället. Det finns klara samband mellan långvariga sjukskrivningar, en sämre ekonomisk situation samt en känsla av utanförskap. 25.1 Antal ohälsodagar* bland befolkningen i åldern 20-64 år År 2002 Kvinnor Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Sverige 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 20-64 år 5 5 4 7 7 9 27 7 12 11 8 9 11 12 13 11 18 18 22 32 17 17 18 16 20 24 33 44 29 21 40 47 50 38 37 41 38 39 43 64 92 49 42 76 91 58 105 65 75 73 64 66 106 137 87 76 121 140 99 158 100 140 118 108 110 35 39 36 38 60 66 58 59 54 56 50 52 55 Män Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Sverige 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 20-64 år 5 6 4 8 7 11 9 12 12 6 8 9 9 7 10 6 12 17 16 19 16 15 17 12 13 14 24 34 17 12 30 33 19 36 21 29 27 24 26 45 68 32 27 53 58 31 65 33 53 50 41 44 74 114 61 51 96 114 57 147 68 109 94 80 82 24 33 22 25 45 48 31 53 34 43 38 36 37 61 År 2009 Kvinnor Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Sverige 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 20-64 år 4 4 3 5 7 8 11 6 12 7 6 9 11 6 7 5 9 12 12 17 9 14 10 10 14 16 20 30 18 12 30 30 25 31 21 24 26 28 28 50 70 36 25 58 68 56 98 46 55 58 51 50 83 129 65 61 105 136 84 173 87 115 102 90 89 25 29 25 24 46 49 43 53 39 39 39 41 43 Män Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Sverige 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 20-64 år 7 6 6 8 7 7 19 7 9 5 8 10 11 4 6 5 6 11 9 8 9 11 8 8 11 12 12 19 12 7 22 23 13 28 13 22 19 17 17 36 60 26 15 46 47 23 63 24 46 43 33 33 61 109 52 38 76 98 49 135 53 81 76 62 63 18 26 18 15 34 34 24 42 23 31 30 28 29 År 2010 Kvinnor Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 20-64 år 5 4 4 9 5 7 9 6 9 5 6 5 6 6 8 10 9 17 9 11 9 9 16 22 12 10 21 24 19 26 19 19 21 44 63 29 21 51 59 44 81 39 49 50 76 117 59 55 97 128 79 163 79 107 95 22 26 21 21 40 43 37 47 34 34 35 62 Män Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 20-64 år 6 5 6 9 7 7 11 7 10 5 8 4 5 3 6 9 7 12 7 9 8 7 10 15 10 6 18 17 12 23 8 17 16 30 49 20 12 39 38 21 57 21 39 37 57 101 46 32 67 91 44 129 47 76 72 16 22 15 13 29 30 21 37 20 28 27 År 2011 Kvinnor Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 20-64 år 5 5 3 7 5 6 11 6 8 4 5 5 6 6 8 10 9 16 7 12 10 11 15 20 14 9 21 22 16 25 17 19 18 40 62 27 19 46 51 45 73 37 45 33 73 107 55 51 93 120 72 153 72 102 58 21 24 20 20 38 40 34 43 31 33 24 Män Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 20-64 år 7 6 5 11 8 7 13 8 7 5 5 4 5 3 6 8 7 13 6 8 7 7 9 14 8 6 16 16 9 21 9 15 13 26 45 18 11 35 37 21 54 18 40 21 51 95 40 29 63 85 39 114 42 73 40 15 22 13 12 27 28 20 34 18 27 16 *Ohälsodagar: Ett genomsnitt av antal dagar med sjukfrånvaro per person/åldersgrupp och år Källa: Kommunala basfakta, Statens folkhälsoinstitut (FHI) Senaste mätningen, år 2011, visar att bland kvinnor i åldern 20-64 var det i snitt 24 sjukfrånvarodagar och bland män i samma ålder var det i snitt 16 sjukfrånvarodagar. Den minskning vi ser gällande ohälsodagar är i stor utsträckning ett resultat av flera reformer som genomförts de senaste åren. Bland annat har förändringar gjorts i regelverket som styr sjukfrånvaron. Kvinnor ligger fortfarande högre i sjukfrånvaro än män. 63 25.2 Andel (%) personer med sjuk- och aktivitetsersättning * Avser december resp. år. År 2002 Stadsdel** Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt** Kvinnor 7 7 6 7 13 13 10 13 11 11 10 20-64 år Män 5 7 4 5 9 9 5 11 7 8 7 Totalt Kvinnor 6 7 6 6 11 11 8 12 9 10 8 21 30 16 14 25 28 20 38 18 29 23 55-59 år Män 15 21 11 8 18 21 11 30 10 20 16 Totalt Kvinnor 18 26 13 11 22 25 16 34 14 24 19 33 43 26 24 38 41 32 47 32 44 36 60-64 år Män 23 38 20 17 27 35 15 46 23 36 28 Totalt 28 40 24 21 33 38 23 47 28 40 32 År 2009 Stadsdel** Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt** 20-64 år Kvinnor Män 6 7 6 6 12 13 12 14 10 10 9 4 6 4 4 8 9 6 10 5 8 6 Totalt 55-59 år Kvinnor Män 5 7 5 5 10 11 9 12 8 9 8 19 29 15 15 25 36 19 43 21 25 24 64 13 26 12 8 17 22 9 33 12 15 17 Totalt 16 27 14 11 21 29 14 38 17 20 21 60-64 år Kvinnor Män 27 44 22 20 36 40 32 52 29 41 32 19 34 15 13 24 31 17 40 16 30 23 Totalt 23 39 19 16 30 36 24 47 23 35 28 År 2010 Stadsdel** Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt** Kvinnor 20-64 år Män 6 6 6 6 11 11 10 12 9 9 8 4 6 4 3 7 7 5 9 5 7 6 Totalt Kvinnor 5 6 5 4 9 9 8 11 7 8 7 19 27 14 13 23 34 19 42 20 23 23 Totalt Kvinnor 4 6 4 4 9 9 7 10 7 7 6 18 27 14 13 22 31 21 38 18 21 21 55-59 år Män 12 25 12 6 16 20 10 31 10 16 16 Totalt Kvinnor 60-64 år Män Totalt 16 26 13 10 20 27 15 36 15 19 20 24 42 21 19 35 38 29 49 26 40 30 17 31 14 12 21 30 16 40 15 26 22 21 36 18 15 28 34 22 45 21 33 26 Totalt Kvinnor 14 25 13 9 19 25 14 33 14 18 18 23 36 18 18 31 38 23 49 25 39 28 År 2011 Stadsdel** Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt** Kvinnor 5 6 5 5 10 10 9 11 8 8 7 20-64 år Män 4 6 4 3 7 7 5 9 5 7 5 55-59 år Män 11 24 11 6 16 19 7 28 10 16 15 60-64 år Män 15 29 12 10 20 28 15 36 14 25 20 Totalt 19 32 15 14 26 33 19 43 20 32 24 *Personer med sjuk- och aktivitetsersättning fr.o.m. 2005. 2002 – 2004 avses förtidspensionärer (inkl. delpension och sjukbidrag). **Stadsdel: Endast personer bosatta i Sverige ingår. Malmö totalt:: Även personer bosatta utanför Sverige ingår. Källa: Folkhälsoinstitutet (FHI), Kommunala basfakta Sjuk- och aktivitetsersättning, som ersatt förtidspensioneringen, följer samma nedåtgående trend som sjukfrånvaron. Skillnaderna mellan stadsdelarna är fortsatt tydliga. Lägst andel personer med sjuk- och aktivitetsersättning av befolkningen i åldern 20-64 år har Limhamn-Bunkeflo, Centrum och Västra Innerstaden på fyra procent medan Rosengård har högst andel på tio procent. I stadsdelen Rosengård är andelen bland kvinnor i åldern 55 – 59 år 38 procent, vilket kan jämföras med 42 procent föregående år. I Stadsdelen Oxie har männen 7 procent jämfört med 10 procent föregående år. Skillnaderna kan i vissa fall relateras till socioekonomiska förutsättningar som har väl belagda kopplingar till en sämre hälsa. 65 26. Anspänd arbetssituation En anspänd arbetssituation kan tyda på stress, både fysiologisk och psykologisk, till följd av till exempel för hög arbetsbelastning och för lågt beslutsutrymme. Stress kan bevisligen kopplas till en rad olika sjukdomar och hälsoproblem samt ge upphov till psykisk ohälsa. 26.1 Andel (%) förvärvsarbetande i åldern 18-80 år som uppger att de har en anspänd arbetssituation Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt År 2000 Kvinnor Män 23 31 27 30 17 57 35 33 20 29 29 År 2004 Kvinnor Män 20 7 24 13 28 39 24 42 20 24 22 24 32 29 27 28 37 31 35* 32 36 30 År 2008 Kvinnor Män 19 26 17 14 24 31 21 34 24 17 22 28 30 15 26 38 39 27 50 27 25 28 11 17 19 17 11 25 22 49 21 24 18 *Antal svarande i stadsdelen är femtio eller färre. Källa: Folkhälsa i Skåne 2000, 2004, 2008 Mellan åren 2004 till 2008 har andelen män som upplever en anspänd arbetssituation minskat med fyra procentenheter till 18 procent. Även hos kvinnor syns en liten minskning. Fosie och Rosengård är de stadsdelar där högst andel av befolkningen har uppgett att de har en anspänd arbetssituation. 66 Målområde 5 – Miljöer och produkter På lång sikt sammanhänger en god folkhälsa med en bra yttre miljö (prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). 27. Olycksfall Skadehändelser, framförallt fallolyckor och transportolyckor, är bland barn den vanligaste orsaken till såväl dödsfall som vård på sjukhus vilket visar på vikten att jobba med säkra och trygga miljöer för barn att växa upp i. Bland både män och kvinnor är äldre människor överrepresenterade bland olycksfall som leder till sjukdom, behov av vård eller död. 27.1 Skadeincidens på grund av olycksfall per 1000 invånare Totalt År 2000 Stadsdel 0-14 år Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt 75 år 59 63 61 62 71 71 74 63 63 62 65 År 2009 Totalt 102 90 80 74 82 95 53 73 59 90 84 0-14 år 42 46 42 41 49 49 46 47 41 49 45 75 år 82 73 67 68 76 69 83 52 58 67 68 År 2010 Totalt 78 71 71 67 80 68 62 65 58 77 71 42 40 38 42 50 46 45 42 42 46 43 År 2011 Stadsdel 0-14 år Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt 75 år 62 59 66 52 74 72 54 50 61 60 70 Totalt 76 88 76 68 82 75 69 50 51 77 77 0-14 år 36 35 39 34 48 45 40 41 38 39 43 67 75 år 73 67 72 50 78 73 57 64 59 62 74 Totalt 88 87 82 77 86 78 69 77 59 86 81 38 39 40 37 50 48 39 46 39 42 44 Män År 2000 År 2009 Stadsdel 0-14 år Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt 75 år 67 74 65 64 88 85 74 77 66 69 74 Totalt 69 50 45 47 52 68 23 41 43 70 53 0-14 år 44 50 40 42 53 55 52 57 46 51 49 75 år 93 81 75 76 94 79 82 64 57 62 77 År 2010 Totalt 71 57 63 58 66 59 69 61 45 60 61 46 47 39 45 55 52 48 52 46 51 48 År 2011 Stadsdel 0-14 år Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt 75 år 73 74 71 60 81 79 52 60 70 69 79 Totalt 58 80 55 55 57 59 38 24 38 37 56 0-14 år 39 41 39 36 49 50 40 52 41 41 46 75 år 79 74 89 56 88 80 56 78 70 64 83 Totalt 73 52 56 57 69 66 58 33 33 78 60 40 44 41 41 55 52 43 56 43 43 49 Kvinnor År 2000 År 2009 Stadsdel 0-14 år Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt 75 år 51 51 56 59 53 57 75 48 59 55 55 115 109 95 92 98 111 71 90 72 101 99 Totalt 0-14 år 39 42 43 41 47 43 39 38 36 47 42 68 75 år 70 64 59 58 58 58 83 39 54 72 59 Totalt 81 78 75 73 88 73 56 68 68 88 77 38 33 37 39 46 40 43 32 38 41 39 År 2010 Stadsdel 0-14 år Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt 75 år 51 42 60 44 65 64 55 40 52 49 60 År 2011 Totalt 85 92 84 77 97 84 93 64 61 102 89 0-14 år 33 30 40 33 48 40 40 30 35 37 39 75 år 68 60 56 44 68 65 58 50 48 60 65 Totalt 95 104 93 90 95 84 77 101 81 91 92 35 34 40 33 47 43 36 36 36 40 40 Källa: Skaderegistret Olycksfall för kvinnor i åldern 75 år och äldre i Malmö har ökat från 89 till 92 per 1000 invånare jämfört med föregående års mätning. Den största ökningen bland kvinnor finns i stadsdelen Rosengård, från 64 till 101 per 1000 invånare. Totalt för hela Malmö har antalet olycksfall för män i åldern 75 år och äldre ökat från 56 till 60 per 1000 invånare mellan 2010 och 2011. 28. Trygghet Att känna sig trygg eller otrygg är en känsla som påverkas av tid, plats och situation men som har stor påverkan på hur man som individ upplever sin vardag eller olika platser i samhället. Det ska vara en självklarhet att alla malmöbor ska uppfatta sin stad som trygg och öppen och det är därför av vikt att analysera de trygghetsmätningar som görs för att kunna arbeta med frågan i rätt riktning. 28.1 Antal anmälda misshandelsbrott (inklusive grov) År 2007 Stadsdel Centrum S. Innerstaden V. Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Mot barn 0-6 år F P 1 2 0 1 1 2 0 1 0 0 1 0 2 0 1 1 5 0 3 1 1 2 7-14 år F P 1 4 0 4 2 5 7 5 4 4 3 2 6 3 6 4 8 7 10 8 6 6 15-17 år F P 2 1 1 1 1 3 4 2 1 1 2 18 – år Kvinnor Inomhus Utomhus Män Inomhus 40 46 10 13 26 36 21 30 13 31 28 25 24 4 10 7 11 6 7 3 9 12 64 29 10 6 12 20 9 22 11 23 23 6 3 3 1 1 4 2 4 2 6 3 69 Utomhus 98 57 16 17 19 30 14 28 16 28 37 Totalt 243 181 53 66 82 139 84 129 64 118 124 År 2008 Stadsdel Centrum S. Innerstaden V. Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt År 2009 Stadsdel Centrum S. Innerstaden V. Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt År 2010 Stadsdel Centrum S. Innerstaden V. Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Mot barn 0-6 år F P 3 2 0 2 1 3 2 0 0 1 2 2 2 1 4 5 4 4 1 0 6 3 Mot barn 0-6 år F P 3 2 0 3 2 2 4 0 0 4 2 2 3 1 2 3 5 3 2 1 4 3 Mot barn 0-6 år F P 2 2 1 3 1 2 0 0 2 1 2 2 3 2 5 1 4 0 2 0 3 3 7-14 år F P 5 5 1 6 6 9 11 9 6 9 6 5 10 5 10 4 10 18 16 11 10 9 7-14 år F P 4 4 1 4 4 7 7 6 4 9 5 10 8 4 9 12 13 12 17 10 16 10 7-14 år F P 6 4 3 8 3 5 2 11 6 5 5 10 11 3 12 10 17 12 18 11 12 12 15-17 år F P 3 5 1 3 3 4 9 1 2 2 3 Män Inomhus 39 34 12 19 21 37 16 38 15 36 28 25 20 5 5 5 10 7 14 5 6 11 62 23 10 8 13 15 8 14 9 32 21 18 – år Kvinnor Inomhus Utomhus Män Inomhus 38 35 11 21 17 36 20 37 10 31 27 28 29 4 6 7 6 9 17 7 6 13 51 31 5 7 10 13 11 14 5 28 19 18 – år Kvinnor Inomhus Utomhus Män Inomhus 38 49 12 17 18 30 13 34 14 23 26 23 20 3 6 6 8 5 15 9 5 11 58 30 2 14 11 13 14 18 7 16 20 14 7 6 6 3 5 5 5 10 6 7 15-17 år F P 5 6 0 3 3 3 4 3 1 3 3 Utomhus 8 4 4 3 4 7 8 8 9 6 6 15-17 år F P 5 4 2 4 2 5 4 5 4 6 4 18 – år Kvinnor Inomhus 7 7 3 7 2 9 3 7 3 10 6 70 Utomhus 89 58 10 13 18 17 9 30 9 20 31 Utomhus 83 65 9 19 24 14 13 45 18 19 34 Utomhus 85 69 10 14 11 19 9 34 14 20 33 Totalt 240 162 48 73 79 116 91 131 67 128 119 Totalt 239 187 43 82 83 105 88 149 68 128 123 Totalt 236 199 39 89 66 109 63 142 66 99 120 År 2011 Stadsdel Centrum S. Innerstaden V. Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Mot barn 0-6 år F P 2 0 0 10 1 2 3 1 0 2 3 4 1 1 13 2 4 3 4 0 0 4 7-14 år F P 4 2 1 14 3 7 8 6 3 6 6 5 6 3 20 8 14 8 6 2 13 9 15-17 år F P 5 2 1 8 1 6 4 6 3 3 4 18 – år Kvinnor Inomhus Utomhus Män Inomhus 41 39 14 22 28 35 15 37 14 40 30 24 27 4 6 10 10 2 9 6 13 12 51 31 5 12 10 16 10 17 11 23 20 8 4 2 4 5 8 5 6 4 4 5 Utomhus 85 59 7 14 11 19 5 27 12 15 30 Totalt 229 171 37 123 78 120 62 120 55 118 122 Brottsförebyggande rådet redovisar anmälningsstatistik i absoluta antal samt antal per 100 000 invånare. I denna tabell redovisas anmälningarna per 10 000 invånare för att resultaten ska kunna jämföras mellan stadsdelarna och kunna sättas i relation till Malmösnittet. Talen har avrundats till närmaste heltal för att underlätta läsförståelsen. Nytt för år 2012 är också att Välfärdsredovisningen följer samma åldersindelning som källan, BRÅ, vilket möjliggör analyser som kan skilja på utsattheten bland barn och vuxna. Källa: Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Mellan åren 2010 och 2011 har misshandelsfallen utomhus ökat något för kvinnor och minskat för män medan misshandelsbrotten inomhus ökat för kvinnor. 28.2 Antal anmälda inbrott (inklusive försök till inbrott) Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt År 2003 Bostad Källare och vind 135 147 59 68 96 163 35 55 58 68 889 292 216 181 40 79 145 4 58 20 50 1 087 År 2009 Bostad Källare och vind 82 80 51 146 132 144 58 79 92 69 933 206 168 91 25 74 85 2 68 6 35 760 År 2010 Bostad Källare och vind 96 133 27 101 79 172 65 75 61 51 860 198 126 76 42 72 112 2 86 4 42 760 År 2011 Bostad Källare och vind 124 122 77 176 130 207 100 100 92 53 1 181 234 215 89 31 59 109 2 70 7 35 851 Källa: Statistikbasen Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Det senaste året har antalet anmälda inbrott generellt ökat i Malmö. I en del stadsdelar ser vi en större ökning, till exempel i Västra Innerstaden och Limhamn-Bunkeflo medan det tvärtom syns en minskning i Södra Innerstaden av antalet bostadsinbrott. 71 28.3 Andel (%) av befolkningen som uppger att de känner sig otrygga utomhus kvällstid i området där de bor Stadsdel År 2003* År 2009* År 2010* År 2011*** Totalt Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Män Kvinnor 44 43 26 22 33 42 33 44 35 35 36 34 45 25 18 27 49 28 45 28 34 33 42 50 32 17 37 53 25 51 29 38 38 38 36 21 18 36 53 33 44 27 30 34 28 42 21 42 28 45 27 40 34 40 21 14 32 54 26 42 26 34 33 25 25 Kvinnor 45 47 29 18 39 64 30 48 36 35 39 32 År 2012 Män 24 32 9 9 22 44 22 34 17 37 25 18 * Avser augusti år 2003 samt för år 2009-2010 ** Avser juli/augusti år 2011 Källa: Trygghetsmätningen, Malmö stad och Polisen 33 procent av malmöborna uppger att de känner sig otrygga i området där de bor vilket kan jämföras med 38 procent år 2010. Det är endast Södra Innerstaden och Kirseberg som enligt mätningen har en ökad upplevd otrygghet sedan förra året. 72 Målområde 6 – Hälsofrämjande hälso- och sjukvård En väl fungerande hälso- och sjukvård har stor betydelse för folkhälsan. Hälso- och sjukvården hjälper människor att återfå eller bibehålla sin hälsa och funktionsförmåga och bidrar till återgång i arbete eller aktivt liv på annat sätt. Ur ett folkhälsopolitiskt perspektiv är det särskilt angeläget att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser integreras i den hälso- och sjukvård som erbjuds befolkningen (prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). 29. Tandhälsa Tandhälsa är en viktig bestämningsfaktor för hälsan och påverkar både sociala relationer och livskvalitet. Sedan lagen om gratis tandvård för barn och ungdomar upp till 19 år trädde i kraft år 1976 har tandhälsan förbättrats avsevärt. Det är dock fortfarande stora skillnader i tandhälsa som generellt är betydligt sämre hos barn med utländskt ursprung samt hos barn i socioekonomiskt svaga grupper. 29.1 Andel (%) barn utan nya lagningar, 12-åringar Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn - Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Pojkar 2005 87 70 99 87 78 74 81 65 81 84 79 82 2008 88 80 94 91 80 76 82 77 95 79 84 86 2009 91 74 89 93 74 76 75 71 88 73 80 84 2010 2011 85 77 88 91 77 81 72 69 88 81 81 84 Källa: Region Skåne 73 83 78 98 95 87 80 89 77 92 88 86 89 Flickor 2005 93 72 91 87 71 68 86 64 88 78 78 81 2008 85 77 89 92 77 80 84 70 85 82 82 83 2009 84 63 88 91 79 81 75 78 86 88 82 83 2010 84 74 92 91 71 79 81 77 88 89 82 84 2011 88 79 95 94 87 72 81 80 87 85 84 88 29.2 Andel (%) barn utan nya lagningar, 19-åringar Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn - Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Pojkar 2005 69 59 72 78 62 57 70 40 73 70 64 66 2008 69 56 77 74 57 53 65 47 80 74 63 74 2009 71 67 76 79 69 65 66 53 72 75 69 72 2010 2011 75 60 80 82 63 61 69 58 70 76 69 73 79 69 83 86 58 64 70 58 76 78 72 76 Flickor 2005 70 66 79 73 69 57 73 53 76 68 67 69 2008 79 79 85 85 70 75 87 59 79 81 77 77 2009 83 74 83 80 75 64 72 58 76 82 74 75 2010 82 69 86 84 68 65 68 62 91 84 74 77 2011 87 78 86 90 69 76 83 65 88 79 79 80 Källa: Region Skåne Andelen barn utan nya lagningar ökar för Malmö på jämfört med föregående år. När det gäller 12 åringarna så finns den högsta andelen med pojkar i Stadsdelen Västra Innerstaden, från 88 till 98 procent, och för flickor i Hyllie, från 71 till 87 procent. Den mest markanta förändringen har skett i Södra Innerstaden för 19 åriga pojkar, från 60 procent till 69 procent. Flickorna i Oxie har den högsta andelen skett med 68 procent till 83 procent. Sedan år 2005 har tandhälsan generellt förbättrats för pojkar och flickor gällande både 12-åringar och 19-åringar. Generellt sett ökar munhälsan avseende hål i tänderna i Malmö precis på samma sätt som i Skåne för övrigt. 74 Målområde 7 – Skydd mot smittspridning Regeringen avser att satsa på uthålliga och utvecklade funktioner för att hantera allvarliga hälsohot. Förstärkningen av beredskapen för utbrott av allvarliga smittsamma sjukdomar bör fortsätta 2008– 2010. (prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). 30. Vaccination Trots att risken för och förekomsten av infektionssjukdomar är liten i Sverige ska det betraktas som ett folkhälsoproblem och det förebyggande arbetet är därför av yttersta vikt. Vaccination är en av de mest effektiva medicinska insatser som görs idag samtidigt som det är en av de mest kostnadseffektiva formerna för förebyggande hälsovård. 30.1 Andel (%) barn födda år 2001 som har vaccinerats enligt barnhälsovårdens basprogram* vid 1 ½ års ålder År 2003 Difteri Stelkramp 99 98 98 100 99 99 100 99 100 97 99 99 98 98 100 99 99 100 98 100 97 99 Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Haemo Philus influenzae typ B 99 98 97 100 99 98 100 98 100 97 98 Kikhosta Polio Mässling 99 98 98 100 99 98 100 99 100 97 99 99 98 98 100 99 98 100 98 100 97 99 91 93 91 94 96 92 96 97 99 87 94 Påssjuka Röda Hund 91 93 91 94 96 92 96 97 99 87 94 * Innehåller vaccinationer mot åtta infektionssjukdomar och ges vid fyra tillfällen: difteri, stelkramp, haemophilus influenzae typ B, kikhosta, polio, mässling, påssjuka och röda hund. Källa: Årsstatistik, Barnhälsovården Sydvästra Skåne, Region Skåne 75 91 93 91 94 96 92 96 97 99 87 94 30.2 Andel (%) barn födda år 2006 som har vaccinerats enligt barnhälsovårdens basprogram* vid 1 ½ års ålder År 2008 Difteri Stelkramp 99 96 99 99 98 96 99 96 99 99 98 98 98 99 96 99 99 98 96 99 96 99 99 98 99 98 Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Sverige Haemo Philus influenzae typ B 99 96 99 98 98 94 99 95 98 98 97 98 98 Kikhosta Polio Mässling 99 96 99 99 98 96 99 96 99 99 98 99 98 99 96 99 99 98 95 99 96 99 99 98 99 98 99 93 99 98 98 95 99 93 98 95 96 97 97 Påssjuka Röda Hund 99 93 99 98 98 95 99 93 98 95 96 97 97 99 93 99 98 98 95 99 93 98 95 96 97 97 * Innehåller vaccinationer mot åtta infektionssjukdomar och ges vid fyra tillfällen: difteri, stelkramp, haemophilus influenzae typ B, kikhosta, polio, mässling, påssjuka och röda hund. Källa: Årsstatistik, Barnhälsovården Sydvästra Skåne, Region Skåne 30.3 Andel (%) barn födda år 2007 som har vaccinerats enligt barnhälsovårdens basprogram* vid 1 ½ års ålder År 2009 Difteri Stelkramp 99 98 98 99 100 98 99 96 99 98 98 98 98 99 98 98 99 100 98 99 96 99 98 98 98 98 Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Sverige Haemo Philus influenzae typ B 99 98 98 99 100 97 99 96 99 98 98 98 98 Kikhosta Polio Mässling 99 98 98 99 100 98 99 96 99 98 98 98 98 99 98 97 99 100 98 99 97 99 98 98 98 98 98 91 98 96 97 92 97 95 97 95 95 96 96 Påssjuka Röda Hund 98 91 98 96 97 92 97 95 97 95 95 96 96 * Innehåller vaccinationer mot åtta infektionssjukdomar och ges vid fyra tillfällen: difteri, stelkramp, haemophilus influenzae typ B, kikhosta, polio, mässling, påssjuka och röda hund. Källa: Årsstatistik, Barnhälsovården Sydvästra Skåne, Region Skåne 76 98 91 98 96 97 92 97 95 97 95 95 96 96 30.4 Andel (%) barn födda år 2008 som har vaccinerats enligt barnhälsovårdens basprogram* vid 1 ½ års ålder År 2010 Difteri Stelkramp 99 97 99 99 99 97 97 96 99 98 98 98 98 99 97 99 99 99 97 97 96 99 98 98 98 98 Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Sverige Haemo Philus influenzae typ B 99 97 99 99 99 97 97 96 99 98 98 98 98 Kikhosta Polio Mässling 99 97 99 99 99 97 97 96 99 98 98 98 98 99 97 99 99 99 97 97 96 99 98 98 98 98 97 92 94 97 97 94 96 94 99 93 96 96 96 Påssjuka Röda Hund 97 92 94 97 97 94 96 94 99 93 96 96 96 97 92 94 97 97 94 96 94 99 93 96 96 96 * Innehåller vaccinationer mot åtta infektionssjukdomar och ges vid fyra tillfällen: difteri, stelkramp, haemophilus influenzae typ B, kikhosta, polio, mässling, påssjuka och röda hund. Källa: Årsstatistik, Barnhälsovården Sydvästra Skåne, Region Skåne 30.5 Andel (%) barn födda år 2009 som har vaccinerats enligt barnhälsovårdens basprogram* vid 1 ½ års ålder År 2011 Difteri Stelkramp 98 98 99 100 97 98 99 96 99 98 98 99 98 98 98 99 100 97 98 99 96 99 98 98 99 98 Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Sverige Haemo Philus influenzae typ B 98 98 99 99 97 98 99 95 99 97 98 98 98 Kikhosta Polio Mässling 98 98 99 100 97 98 99 96 99 98 98 99 98 98 98 99 100 97 98 99 96 99 98 98 99 98 98 95 98 97 96 95 98 95 98 93 96 97 97 Påssjuka Röda Hund 98 95 98 97 96 95 98 95 98 93 96 97 97 * Innehåller vaccinationer mot åtta infektionssjukdomar och ges vid fyra tillfällen: difteri, stelkramp, haemophilus influenzae typ B, kikhosta, polio, mässling, påssjuka och röda hund. Källa: Årsstatistik, Barnhälsovården Sydvästra Skåne, Region Skåne Vaccinationstäckningen för barn vid 1,5 års ålder ligger år 2011 på mellan 98 och 96 procent, samma nivå som för övriga Skåne och Sverige. Kirseberg har mellan år 2008 och år 2011 gått från en vaccinationstäckning, gällande mässling, påssjuka och röda hund, från 95 procent till 93 procent. 77 98 95 98 97 96 95 98 95 98 93 96 97 97 Målområde 8 – Sexualitet och reproduktiv hälsa Sexualiteten är en viktig faktor i människors liv för lust och livsglädje. Hälsorisker förknippade med sexuellt beteende kan förebyggas. Det handlar om dels saklig sexualkunskap, dels att stärka individens egen identitet, självkänsla och förmåga att hantera relationer till andra människor (prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). 31. Användning av preventivmedel Preventivmedel är ett effektivt skydd mot oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. En enkätundersökning som Smittskyddsinstitutet låtit göra 2011 visar att trots en medvetenhet om olika könssjukdomar, är det bara i ungefär hälften av de fall då man har samlag med en ny eller tillfällig partner som unga använder kondom. Att så många inte använder kondom visar hur viktigt det är att jobba med attityder och beteende. Kunskapen om att kondom ger ett bra skydd finns redan där. 31.1 Andel, % elever i skolår 9 som använde preventivmedel vid det senaste samlaget Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden LimhamnBunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Ht 2000 Pojkar Flickor Ht 2003 Pojkar Flickor Ht 2006 Pojkar Flickor Ht 2009 Pojkar Flickor Vt 2012** Totalt Pojkar Flickor 71 82 85 85 77 93 50 73 76 62 * * 72 62 79 90 65 57 58 67 72 50 94 73 93 82 82 72 73 71 63 60 67 78 86 88 61 67 58 70 72 63 60 67 85 74 83 86 73 50 81 86 74 87 78 89 60 81 87 89 85 82 78 73 85 81 77 74 93 79 72 75 76 63 86 76 81 62 72 64 54 66 * 64 57 62 70 68 72 80 78 74 72 73 66 86 * 79 68 73 63 51 69 31 67 78 58 66 63 49 61 39 65 50 59 63 63 55 78 18 68 90 57 70 * Antal exponerade bland de svarande i stadsdelen är tio eller färre. ** OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 Oftast finns det en medvetenhet om att kondom är det bästa sättet att skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter, men påverkan av attityder och beteende leder till att den inte alltid används. Störst andel flickor som använder preventivmedel finns i Kirseberg med 90 procent och minst andel i Rosengård med 18 procent. För pojkarna finns den lägsta andelen även i Rosengård med 31 procent och högst andel i Södra Innerstaden med 67 procent. 78 32. Sex- och samlevnadsundervisning i skolan Alla elever har enligt läroplanen rätt till sex- och samlevnadsundervisning och skolan spelar en viktig roll i arbetet med att främja en god sexualitet och i att lära ut att det går att lära sig ett ansvarsfullt och säkert sexuellt beteende. Smittskyddsinstitutet menar att om det finns stödjande strukturer tidigt finns det större förutsättningar att främja den sexuella hälsan, självkänslan och välbefinnandet. Enligt Smittskyddsinstitutet behöver arbetet med unga generellt bli mer metodiskt och strategiskt. 32.1 Upplevelsen av sex- och samlevnadsundervisningen i skolan bland elever i skolår 9, andel (%) År 2003 Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Mycket bra Bra 8 11 13 8 17 17 19 15 18 12 14 35 27 38 39 33 32 44 36 43 37 36 Mycket bra Bra 13 15 14 10 19 19 29 19 13 15 15 40 21 39 30 37 39 40 44 41 32 36 Varken bra eller dålig 22 27 27 24 23 19 15 17 23 22 22 Dålig Mycket dålig 16 8 7 12 7 7 5 6 6 10 8 11 8 8 7 9 8 4 4 5 6 7 Varken bra eller dålig 18 25 28 29 19 20 19 15 20 21 22 Dålig Mycket dålig 10 7 9 11 7 6 4 3 11 9 8 5 5 4 9 7 6 3 4 9 10 6 Ingen undervisning 3 11 2 7 4 10 6 12 1 3 6 År 2009 Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt 79 Ingen undervisning 9 23 3 9 10 8 3 11 5 9 9 År 2012* Stadsdel Mycket bra Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden LimhamnBunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Bra Varken bra eller dåligt P F 23 22 P 21 F 16 P 39 F 34 9 12 26 29 39 30 15 39 42 16 27 25 37 26 21 33 11 17 22 35 15 14 20 41 25 40 10 33 43 37 23 21 17 16 37 40 Dålig Mycket dålig Ingen undervisning P 6 F 10 P 10 F 12 P 2 F 5 22 7 9 15 14 4 14 25 25 4 4 2 10 0 4 34 39 41 30 37 43 30 20 20 21 16 16 22 16 20 23 23 20 31 22 28 6 11 5 3 6 5 9 14 10 6 3 8 10 8 7 10 4 3 12 9 2 11 7 5 8 4 10 10 9 7 5 0 8 1 2 11 5 3 5 5 1 5 36 42 31 21 24 26 7 7 9 8 7 7 8 5 5 4 6 3 OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 Enkätundersökningen 2012 genomfördes på våren och visar att Malmö är på samma nivå som Skåne när det gäller antal elever som anser att sex- och samlevnadsundervisningen är mycket bra. Det högsta antalet står att finna i stadsdelen Oxie, med ungefär samma antal pojkar och flickor och minst bland pojkarna i Södra Innerstaden och bland flickorna i Limhamn-Bunkeflo. 33. Tonårsaborter Socialstyrelsen rapporterar att tonårsaborterna fortsätter att minska. Det är fortfarande viktigt att fortsätta arbeta med förebyggande åtgärder som en adekvat sexualundervisning och arbeta för att stärka ungdomars attityder gentemot användning av preventivmedel. 33.1 Antal aborter av kvinnor i åldern 15-19 år per 1000 kvinnor Malmö Göteborg Stockholm Sverige År 1995 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 25 26 26 17 29 27 30 24 24 27 28 23 24 24 25 21 24 18 28 20 Källa: Socialstyrelsen De senaste tre åren har antalet tonårsaborter varit på samma nivå, 24 per 1 000 kvinnor. Förekomsten av tonårsaborter i Malmö är dock fortfarande något högre än Sverigesnittet. 80 34. Klamydiafall Klamydiainfektionen som på grund av smittorisk är belagd med anmälningsplikt, står för ungefär hälften av alla anmälningar som inkommer till Smittskyddsinstitutet (SMI). För år 2011 hade antalet minskat efter att ha varit på uppåtgående tre år i rad. 34.1 Antal klamydiafall i Malmö Ålder År 0-15 Män Kvinnor 15-19 Män Kvinnor 20-24 Män Kvinnor 25-29 Män Kvinnor 30Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor 1999 2008 2009 2010 2 2 1 3 1 9 4 7 28 103 64 87 58 239 203 243 104 279 251 235 144 337 328 330 73 188 180 153 66 164 160 149 54 169 158 169 41 115 110 124 261 741 654 647 310 864 805 853 2011 1 3 70 205 246 310 145 136 176 102 638 756 Källa: Årsstatistik Smittskydd, Region Skåne Sedan år 1999 har antal klamydiafall i Malmö ökat rejält i de flesta åldersgrupper. Generellt har kvinnor varit överrepresenterade, så även i år, förutom i åldersgrupperna 25-29 samt 30 år och uppåt där antalet klamydiafall är högre bland män. År 2011 syns en minskning bland pojkar och flickor mellan 0-15 år. 81 Målområde 9 – Fysisk aktivitet Utvecklingen mot mer inaktiva livsstilar bidrar starkt till välfärdssjukdomar och ohälsa, samtidigt som regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefinnande samt har en sjukdomsförebyggande effekt (prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). 35. Fysisk aktivitet på fritiden Fysisk aktivitet är en förutsättning för välmående och en god hälsoutveckling. Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer. Nordiska rådet rekommenderar minst 30 minuters fysisk aktivitet om dagen. 35.1 Andel, % elever i årskurs 6 och årskurs 9 som uppger att de idrottar eller rör på sig så att de blir andfådda eller svettiga minst fyra gånger i veckan Skolår 6* Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Totalt 73 67 85 89 79 68 73 72 86 78 77 År 2003 Pojkar 77 76 88 88 82 72 78 85 83 77 81 Flickor 65 52 82 89 73 63 67 52 81 79 72 Totalt 79 72 85 88 82 73 83 74 83 73 80 År 2009 Pojkar 88 77 85 86 88 78 85 82 85 79 83 Flickor 71 65 86 90 74 68 81 65 80 68 76 Totalt 42 34 50 49 49 42 45 45 42 42 44 46 År 2012* Pojkar 53 45 63 53 58 55 50 56 53 50 53 40 Flickor 31 23 36 44 40 30 41 34 32 35 35 52 Totalt 65 62 76 85 69 69 78 52 74 65 70 År 2003 Pojkar 74 68 74 88 83 75 80 76 86 68 77 Flickor 46 55 77 82 54 61 76 40 63 59 63 Totalt 73 69 78 81 82 69 71 72 75 73 75 År 2009 Pojkar 81 75 82 80 85 78 67 81 82 70 79 Flickor 64 62 75 83 79 61 76 65 67 76 71 Totalt 33 35 45 35 40 33 39 35 32 44 36 40 År 2012* Pojkar 47 60 55 40 59 47 44 42 44 50 47 34 Flickor 20 13 33 30 23 20 32 28 19 37 25 47 Skolår 9* Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne * OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. I "Malmöelevers levnadsvanor 2009" lydde frågan "Idrottar eller tränar du regelbundet?". Då denna frågeställning inte kan likställas med ovanstående fråga finns inga jämförbara siffror mer än snittet för Region Skåne. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 82 I "Malmöelevers levnadsvanor 2009" lydde frågan "Idrottar eller tränar du regelbundet?". Då denna frågeställning inte kan likställas med ovanstående fråga finns inga jämförbara siffror mer än snittet för Region Skåne. Siffrorna visar att Malmö totalt ligger under Skåne snittet medan pojkarna visar på en högre aktivitet jämfört med Skåne. Siffrorna för flickorna ligger lägre än siffrorna för Skåne. Generellt är träning på fritiden vanligt bland pojkar i årskurs 6 och 9. Malmös elever i skolår 6 som uppger att de idrottar eller rör på sig så att de blir andfådda eller svettiga minst fyra gånger i veckan ligger på 44 procent, 53 procent för pojkar och 35 procent för flickor. Malmös elever i skolår 9 som uppger att de idrottar eller rör på sig så att de blir andfådda eller svettiga minst fyra gånger i veckan ligger på 36 procent, 47 procent för pojkar och 25 procent för flickor. 35.2 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år som uppger låg fysisk aktivitet (stillasittande fritid) Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne År 2000 Kvinnor Män 13 20 7 14 20 34 23 40 16 17 19 16 21 25 12 14 15 24 10 34 20 21 20 17 År 2004 Kvinnor 13 14 12 9 20 26 15 32 16 17 17 15 Män 17 17 13 13 18 31 16 37 17 17 20 17 År 2008 Kvinnor 11 15 10 13 23 21 17 31 12 12 16 13 Källa: Folkhälsa i Skåne 2000, 2004, och 2008. Region Skåne Mellan åren 2000 och 2008 har andelen av befolkningen mellan 18-80 år som uppger låg fysisk aktivitet minskat. I Hyllie och Oxie syns dock en ökning av andel män som uppger att de har stillasittande fritid. Män uppger generellt i högre utsträckning än kvinnor att de har en stillasittande fritid. 83 Män 9 18 8 8 27 28 21 33 17 21 18 16 Målområde 10 – Matvanor och livsmedel Osunda matvanor och fysisk inaktivitet bidrar till ökad dödlighet och flera vanligt förekommande sjukdomar. Övervikts- och fetmaproblematiken är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen i Sverige, liksom i många andra länder, och måste tas på största allvar (prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik) 36. Övervikt Övervikt och fetma medför stora konsekvenser för individen i form av ökad risk för överviktsrelaterade sjukdomar men medför även stora kostnader för samhället. Ett högt Body Mass Index (BMI) under barndomen associeras också med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom i vuxen ålder. 36.1 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år med övervikt och fetma (Body Mass Index, BMI* över 25) Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne År 2000 Kvinnor Män 31 29 30 31 37 50 42 41 38 47 36 37 År 2004 Kvinnor 42 45 47 49 51 59 61 58 55 50 51 52 28 28 27 31 45 49 42 51 48 40 37 39 Män 44 43 45 54 58 56 62 62 61 53 52 56 År 2008 Kvinnor 26 39 24 37 45 50 51 46 48 39 38 41 Män 41 43 51 64 61 62 68 61 56 59 54 57 * BMI: Vikt i kilo dividerat med kroppslängden i kvadrat. Källa: Folkhälsa i Skåne 2000, 2004 och 2008. Region Skåne. Sedan år 2000 har andelen överviktiga och feta malmöbor i åldern 18-80 år ökat kontinuerligt. År 2008 var det 38 procent av kvinnorna och 54 procent av männen i Malmö som var överviktiga eller feta. Den mest markanta ökningen av övervikt syns bland kvinnor i Södra Innerstaden och bland män i Limhamn-Bunkeflo. Malmö ligger dock fortfarande under Skånesnittet. 84 36.2 Andel (%) flickor i skolår 4 med övervikt* och fetma** Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Övervikt 17 21 20 15 20 23 20 20 18 20 19 År 2003/2004 Fetma Övervikt + Fetma 6 4 2 3 8 8 9 7 9 7 6 Övervikt 23 25 22 18 28 31 29 27 27 27 25 19 26 22 15 23 19 23 23 21 16 20 År 2009/2010 Fetma Övervikt + Fetma 5 2 3 3 9 11 12 9 12 2 8 24 28 25 18 32 30 35 32 33 18 28 Övervikt 15 23 19 14 22 16 33 13 22 17 18 År 2010/2011 Fetma Övervikt + Fetma 6 11 3 3 8 14 3 9 5 10 7 31 34 22 17 30 30 36 22 27 27 25 År 2011/2012*** Över- Fetma Övervikt vikt + Fetma 22 21 18 16 28 20 19 18 27 14 20 6 6 5 3 8 9 11 14 2 12 7 28 27 23 19 36 29 30 32 29 26 27 *Övervikt – BMI 20,00-23,99 kg/m2 ** Fetma – BMI över 24 kg/m2 *** Bäckagårdsskolan saknas helt (det rör det sig om ca 30 elever). Källa: Malmö stads skolhälsovård och Region Skåne 36.3 Andel (%) pojkar i skolår 4 med övervikt* och fetma** Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Övervikt 19 22 18 13 15 18 12 16 14 28 17 År 2003/2004 Fetma Övervikt + Fetma 3 10 8 2 5 7 14 7 4 4 6 Övervikt 22 32 26 15 20 25 26 23 18 32 23 13 21 16 15 16 22 22 15 25 32 19 År 2009/2010 Fetma Övervikt + Fetma 8 13 1 2 12 13 4 13 5 6 9 21 34 17 17 28 35 26 28 30 38 28 Övervikt 24 24 26 18 12 25 9 20 18 18 19 År 2010/2011 Fetma Övervikt + Fetma 3 13 4 7 9 6 9 11 7 5 7 27 37 30 25 21 31 18 31 25 23 26 År 2011/2012*** Över- Fetma Övervikt vikt + Fetma 9 25 12 15 19 22 12 16 16 16 17 9 9 1 2 6 10 3 13 5 6 6 *Övervikt – BMI 20,00-23,99 kg/m2 ** Fetma – BMI över 24 kg/m2 *** Bäckagårdsskolan saknas helt (det rör det sig om ca 30 elever). Källa: Malmö stads skolhälsovård och Region Skåne Att barn lider av övervikt eller fetma kan leda till allvarliga hälsokonsekvenser. Högst andel överviktiga flickor finns i Hyllie med 36 procent och lägst andel finns i Limhamn-Bunkeflo med 19 procentenheter. Bland pojkarna finns den högsta andelen i Södra Innerstaden med 34 procent och den lägsta andelen finns i Västra Innerstaden med 13 procentenheter. 85 18 34 13 17 25 32 15 29 21 22 23 37. Frukt och grönsaker Goda matvanor, i kombination med fysisk aktivitet kan förebygga en rad hälsoproblem. Livsmedelverket har genom kostvaneundersökningar signalerat att barn äter ungefär hälften så mycket frukt och grönsaker som rekommenderas. Endast tio procent når upp till rekommendationen på 400 gram per dag. Barn skulle alltså behöva äta dubbelt så mycket frukt och grönsaker, framförallt för att få i sig mer fibrer och för att få en mer välbalanserad kost. 37.1 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år som äter lite frukt och grönsaker* Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne År 2004 Kvinnor Män 17 17 13 10 24 19 17 16 21 23 17 17 År 2008 Kvinnor Män 35 40 29 27 33 39 39 26 35 40 34 33 17 21 18 14 18 21 18 21 16 21 18 17 33 28 32 21 33 49 35 33 30 41 33 32 *Gränsen för låg konsumtion som använts i undersökningen är Folkhälsoinstitutets rekommendation om att konsumera frukt och grönsaker minst 1,3 gånger per dag (rekommenderat genomsnitt för en individ under en vecka) Källa: Folkhälsa i Skåne år 2004 och 2008. Region Skåne Mellan år 2004 och år 2008 har det inte skett några större förändringar i siffrorna för Malmö gällande andel av befolkningen som äter för lite frukt och grönsaker. Skillnaden mellan män och kvinnor är stora där kvinnor äter betydligt mer frukt och grönsaker än män vilket gäller för samtliga stadsdelar. 86 38. Saft och läsk Riksmaten, Livsmedelsverkets kostundersökning, visar att barn äter alldeles för mycket godis, läsk, glass, snacks och bakverk som utgör cirka en fjärdedel av deras intagna kalorier. Dessa livsmedel innehåller en stor andel mättat fett och socker vilket har samband med ökad risk för övervikt och ohälsa. 38.1 Andel (%) elever i skolår 6 som uppger hur ofta de äter godis, chips, ostbågar, dricker läsk eller liknande. Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Totalt År 2009 Pojkar Flickor Totalt År 2012** Pojkar Flickor 72 78 61 67 73 76 73 78 73 66 72 77 80 70 78 74 82 77 83 79 73 78 68 77 53 56 72 69 69 73 67 59 65 16 24 4 6 21 30 17 47 19 11 21 13 18 25 6 8 21 26 17 52 24 9 23 15 14 24 2 4 22 33 16 40 13 12 20 11 Källa: Malmöelevers levnadsvanor år 2009. Malmö stad *Frågeställningen gällande "Läsk och saft" som fanns med i mätningen år 2009 har i 2012 års mätning ändrats till "Hur ofta brukar du äta godis, chips, ostbågar, dricka läsk eller liknande?" Svarsalternativen var: 1. Aldrig eller några ggr/år 2. Några ggr/mån 3. Minst en gång/vecka 4. Nästan varje dag 5. Flera ggr/dag. Ovanstående resultat baseras på de elever som uppgett svarsalternativ 4 alt. 5. **OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 Uppgiftslämnare: Charlotte Malmborg, Malmö Stadskontor avd. för trygghet och säkerhet 87 38.2 Andel (%) elever i skolår 9 som uppger hur ofta de äter godis, chips, ostbågar, dricker läsk eller liknande. Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Totalt År 2009 Pojkar Flickor Totalt År 2012** Pojkar Flickor 78 75 68 68 80 79 79 86 78 72 75 85 81 83 82 92 82 88 88 81 81 84 72 68 54 53 65 76 69 85 74 62 67 22 29 13 18 26 33 19 42 22 11 25 16 22 28 13 22 29 33 15 39 19 11 25 18 22 30 14 14 22 33 24 44 25 10 26 14 Källa: Malmöelevers levnadsvanor år 2009. Malmö stad *Frågeställningen gällande "Läsk och saft" som fanns med i mätningen år 2009 har i 2012 års mätning ändrats till "Hur ofta brukar du äta godis, chips, ostbågar, dricka läsk eller liknande?" Svarsalternativen var: 1. Aldrig eller några ggr/år 2. Några ggr/mån 3. Minst en gång/vecka 4. Nästan varje dag 5. Flera ggr/dag. Ovanstående resultat baseras på de elever som uppgett svarsalternativ 4 alt. 5. **OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 I skolår 6 uppger 21 procent av eleverna att de äter godis, chips, ostbågar och dricker läsk varje dag eller nästan varje dag, i skolår 9 är konsumtionen högre. I skolår 6 har pojkarna en högre konsumtion än flickor, 23 procent jämfört med 20 procent. I skolår 9 har flickor något högre konsumtion är pojkar, 26 procent jämfört med 25 procent. 88 Målområde 11 – Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Åtgärder mot skador på grund av tobak, alkohol och spel samt för ett samhälle fritt från narkotika och dopning är både viktiga för att förbättra människors individuella hälsa och för folkhälsan generellt (prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik) 39. Rökning Rökning är en känd riskfaktor för lungcancer, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och kan även orsaka problem såsom ökad stress, magsår och magkatarr, benskörhet, impotens och en rad andra hälsoproblem. Rökavvänjning är en av de mest kostnadseffektiva behandlingsmetoderna inom hälso- och sjukvården. 39.1 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år som uppger att de röker dagligen Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne År 2000 Kvinnor 17 28 12 17 16 29 17 18 23 27 20 20 År 2004 Kvinnor Män 16 33 25 16 18 23 16 28 16 25 22 18 22 26 13 15 21 27 19 21 19 19 20 19 Män 16 20 13 16 14 31 20 30 14 21 19 17 År 2008 Kvinnor 17 20 11 12 19 23 19 21 14 17 17 15 Män 15 24 10 7 15 32 20 29 9 17 18 14 Källa: Folkhälsa i Skåne 2000, 2004, 2008 17 procent av kvinnorna och 18 procent av männen i Malmö röker dagligen. Trenden sedan år 2000 visar att allt färre malmöbor röker dagligen och mellan år 2004 och år 2008 stod kvinnorna för den största minskningen. Skillnaderna mellan stadsdelarna är stora där det i LimhamnBunkeflo är sju procent av männen och i Fosie 32 procent av männen som röker. Andelen rökare i Malmö ligger fortfarande något över snittet för regionen. 89 39.2 Andel (%) elever i skolår 6 som uppger att de röker Ht 2003 Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Ht 2009* Vt 2012** Totalt Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor 2 2 2 0 0 0 2 1 0 4 1 0 1 1 0 0 0 5 1 0 5 1 4 3 2 0 1 1 0 2 1 3 1 2 5 3 2 1 2 6 1 3 2 2 2 3 1 4 0 2 5 0 4 0 2 2 6 4 1 1 2 7 2 2 4 3 Totalt Pojkar Flickor 2 2 0 2 4 6 0 1 0 9 3 2 5 0 2 1 2 4 3 3 2 5 3 2 3 1 1 1 3 5 2 2 1 7 3 2 *Frågans formulering ändrad 2009. Fram till och med 2006 var frågan ”Röker du?” och det fanns endast två svarsalternativ: Ja eller Nej. De som svarade ja på frågan 2003 och 2006 definierades som rökare. Frågan i 2009 års undersökning var fortfarande ”Röker du?” men det finns nu sju olika svarsalternativ: 1- Nej, jag har aldrig rökt 2- Nej, jag har bara provat 3- Nej, jag har slutat 4- Ja, varje dag 5- Ja, nästan varje dag 6- Ja, men bara när jag är på fest 7- Ja, men bara ibland Uppgifterna för eleverna i årskurs 6 är 2009 och 20012 i tabellen ovan samtliga som svarat något av alternativen 4-7. **OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 39.3 Andel (%) elever i skolår 9 som uppger att de röker Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Totalt Ht 2000 Pojkar Flickor Totalt Ht 2003 Pojkar Flickor Totalt Ht 2006 Pojkar Flickor 16 21 21 16 16 19 13 12 17 22 17 14 19 23 11 15 14 7 11 15 23 15 19 21 19 21 18 24 18 13 19 22 20 23 18 10 5 12 12 10 15 12 13 12 16 18 5 1 9 9 10 14 9 6 9 35 19 16 9 15 16 10 15 14 23 16 14 19 14 13 14 15 19 19 10 20 15 15 13 11 10 13 15 22 18 9 17 14 13 25 18 16 15 16 17 20 12 26 17 90 Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Sverige totalt Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Ht 2009A** Svarsalternativ 4-7 Totalt Pojkar Flickor 33 28 27 26 13 22 22 20 23 21 24 26 35 21 30 20 13 17 20 25 16 23 21 23 31 35 25 32 12 27 24 16 31 18 26 30 Vt 2012** Svarsalternativ 4-7 Totalt Pojkar Flickor 20 19 20 23 15 17 19 21 19 16 19 18 20 13 14 26 16 19 13 26 16 15 19 16 Ht 2009** Svarsalternativ 4-5 Totalt Pojkar Flickor 19 18 13 10 5 14 11 10 9 14 12 11 18 15 17 10 7 9 12 12 3 16 11 9 20 21 10 11 4 18 10 8 14 12 13 12 Vt 2012** Svarsalternativ 4-5 Totalt Pojkar Flickor 20 23 26 20 14 16 30 18 22 18 19 19 11 12 11 11 7 10 14 17 11 8 11 9 9 4 5 13 9 14 11 21 9 9 11 9 12 18 17 9 6 6 18 14 14 8 11 9 Ht 2009** Svarsalternativ 4 Totalt Pojkar Flickor 14 14 8 6 4 11 8 6 7 11 9 8 11 12 8 5 4 7 10 8 3 11 7 7 16 16 8 7 3 17 7 4 12 12 10 8 Vt 2012** Svarsalternativ 4 Totalt Pojkar Flickor 9 6 9 9 5 9 14 15 8 8 9 7 8 0 4 10 7 13 11 18 7 9 10 7 10 10 15 7 4 5 18 13 10 8 9 7 **Frågans formulering ändrad 2009 och 2012. Fram till och med 2006 var frågan ”Röker du?” och det fanns endast två svarsalternativ: Ja eller Nej. De som svarade ja på frågan 2003 och 2006 definierades som rökare. Frågan i 2009 års undersökning var fortfarande ”Röker du?” men det finns nu sju olika svarsalternativ: 1- Nej, jag har aldrig rökt 2- Nej, jag har bara provat 3- Nej, jag har slutat 4- Ja, varje dag 5- Ja, nästan varje dag 6- Ja, men bara när jag är på fest 7- Ja, men bara ibland **OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 Bland elever i skolår 6 är det tre procent som uppger att de röker och flickorna ligger på samma nivå som pojkarna. Störst andel pojkar finns i Kirseberg med 9 procent och flickorna i Centrum och Kirseberg ligger på 5 procentenheter. Under 2012 överstiger andelen rökare bland Malmöelever Skånes genomsnitt med 1 procentenheter. 9 procent av eleverna i skolår 9 uppger att de röker dagligen. Stadsdelen Rosengård har den högsta andelen pojkar som röker, 18 procent, medan Hyllie har den lägsta andelen med 4 procent. Flickor med högst andel som röker finns i Oxie, 18 procent, och den lägsta andelen finns i Hyllie med 4 procent. 91 40. Snusning Snus innehåller det starkt beroendeframkallande ämnet nikotin och andra cancerframkallande ämnen och ger bland annat en ökad risk för cancer i bukspottskörteln. Det finns också ett samband mellan snusning och skador på leder och muskler, nedsatt hörsel samt minskad möjlighet att bli gravid. 40.1 Andel (%) elever i skolår 9 som uppger att de snusar Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Totalt 9 3 8 6 11 4 16 7 5 8 7 År 2003 Pojkar Flickor 13 5 10 12 17 5 28 9 8 8 10 2 1 3 0 2 1 2 1 0 2 2 Totalt 7 5 8 9 3 3 6 5 2 10 6 År 2009 Pojkar Flickor 10 6 15 16 6 5 10 7 2 13 9 4 2 1 1 0 1 2 4 2 6 2 Totalt 3 3 2 9 4 3 3 11 1 4 5 6 År 2012* Pojkar Flickor 4 4 2 16 10 4 3 19 1 7 8 10 1 2 2 1 0 1 3 4 0 0 2 2 *OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 Under 2012 var andelen snusare i skolår 9 något lägre i Malmö jämfört mot Skåne. Flickorna ligger på samma nivå som Skåne, 2 procent, medan pojkarna ligger på 8 procent, två procentenheter under Skånesnittet. 41. Konsumtion av alkohol Enligt undersökningen Skolelevers drogvanor 2010 från Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) har svenska niondeklassares alkoholkonsumtion minskat för ytterligare ett år i rad. Även bland eleverna i gymnasiets år 2 har andelen alkoholkonsumenter minskat, men inte i samma utsträckning. I årets undersökning konsumerade 83 procent av pojkarna och 84 procent av flickorna alkohol, de lägsta nivåerna sedan mätningarna startade. 92 41.1 Riskkonsumtion* av alkohol. Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år År 2004 Kvinnor Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne 17 23 12 9 7 4 7 4 5 12 11 9 År 2008 Kvinnor Män 27 30 21 16 9 12 16 12 13 19 19 16 Män 19 20 16 14 7 5 8 5 7 13 13 10 28 29 29 15 7 12 18 10 10 15 19 17 * Riskkonsumtion: Riskkonsumtion av alkohol beräknas genom ett index baserat på tre frågor: hur ofta man dricker, hur mycket man dricker vid ett vanligt tillfälle samt hur ofta en större mängd dricks vid ett och samma tillfälle. Källa: Folkhälsa i Skåne 2004, 2008 Mellan år 2004 och år 2008 syns en liten ökning av riskkonsumtion av alkohol bland kvinnor. Det är dock fortfarande fler män än kvinnor, nästan var femte man, som riskkonsumerar alkohol. Jämfört med övriga regionen har Malmö en högre andel riskkonsumenter av alkohol oavsett kön. 41.2 Konsumtion av alkohol. Andel (%) elever i årskurs 6 som ej konsumerar alkohol Ht 2003 Totalt Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Pojkar Dricker inte Öl ll Starkalkohol** 81 85 81 ** 87 90 79 88 88 87 86 73 87 77 ** 81 82 66 87 81 70 80 Flickor Dricker inte Öl ll Starkalkohol** 76 85 81 ** 89 90 75 89 86 86 85 72 91 80 ** 86 82 59 85 79 69 79 93 Dricker inte Öl ll Starkalkohol** 88 85 84 ** 85 91 84 86 91 87 88 75 84 53 ** 79 83 72 89 85 70 81 Ht 2009 Totalt Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Pojkar Dricker inte Öl ll Starkalkohol** 69 76 57 61 82 82 66 89 77 74 73 82 85 80 81 93 93 83 96 89 89 87 Flickor Dricker inte Öl ll Starkalkohol** 68 76 53 52 83 78 59 84 77 68 70 81 85 81 77 93 92 80 93 90 88 86 Dricker inte Öl ll Starkalkohol** 70 75 62 70 79 86 73 94 77 80 77 82 84 79 86 92 93 86 99 89 90 88 Vt 2012* Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Totalt Pojkar Flickor Har ej druckit alkohol de senaste 12 månaderna Har ej druckit alkohol de senaste 12 månaderna Har ej druckit alkohol de senaste 12 månaderna 77 87 73 85 81 76 76 92 83 83 82 80 77 79 74 80 77 77 74 90 79 79 80 78 96 72 90 85 76 78 94 87 86 84 84 75 * Frågeställningen i mätningen år 2012 ändrades för årskurs 6 till: "Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit öl, alkoläsk, mellanstark eller starkcider, vin eller sprit?" OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. ** Starkalkohol = starköl, starksprit, vin och alkoläsk. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 94 41.3 Konsumtion av alkohol. Andel (%) av elever i årskurs 9 som ej konsumerar alkohol Ht 2003 Totalt Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Pojkar Dricker inte Öl ll Starkalkohol** 64 70 59 58 65 68 57 76 59 66 64 32 52 34 33 39 41 28 64 26 30 39 Flickor Dricker inte Öl ll Starkalkohol** 65 63 58 52 61 67 55 75 56 70 63 33 52 42 32 39 44 28 70 28 39 41 Dricker inte Öl ll Starkalkohol** 63 76 58 65 71 69 62 81 64 67 68 30 49 28 35 39 39 30 60 26 20 37 Ht 2009 Totalt Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Pojkar Dricker inte Öl ll Starkalkohol** 33 51 26 21 44 44 22 71 33 25 36 44 57 36 36 56 56 41 75 47 35 48 Flickor Dricker inte Öl ll Starkalkohol** 36 59 28 31 42 46 17 61 39 25 36 95 48 67 34 39 53 56 37 63 54 38 48 Dricker inte Öl ll Starkalkohol** 36 43 25 21 47 41 28 78 27 24 36 47 46 39 32 59 56 45 84 40 31 47 Vt 2012 Totalt Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Pojkar Dricker inte Öl ll Starkalkohol** 71 78 58 64 79 86 69 82 74 74 75 73 55 61 46 43 57 64 59 71 47 51 57 50 Flickor Dricker inte Öl ll Starkalkohol** 66 78 64 55 78 82 70 72 69 71 71 68 Dricker inte Öl ll Starkalkohol** 59 56 54 42 59 65 66 62 52 51 57 52 76 78 51 74 81 89 68 90 80 77 79 78 52 65 38 44 55 64 49 79 41 51 56 49 * OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. ** Starkalkohol = starköl, starksprit, vin och alkoläsk. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 2012 års mätning visar på att elever i årskurs 6 som ej konsumerar alkohol, öl II och stark alkohol är 84 procent för flickor och 80 procent för pojkar. Flickorna ligger på samma nivå som i övriga Skåne. Pojkarna ligger på 80 procent, en skillnad med fem procentenheter jämfört med övriga Skåne. För eleverna i årskurs 9 visar siffrorna på att pojkar och flickor i Malmö ligger högre till än i Skåne. 42. Missbruk och användning av narkotika Användning av narkotika kan snabbt leda till ett missbruk som i sin tur är förenat med flera hälsorisker och bland narkotikamissbrukare är sjuklighet, dödlighet och psykisk ohälsa mycket högre än för övriga befolkningen. Enligt undersökningen Skolelevers drogvanor 2010 från Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) är narkotikaanvändningen större bland gymnasieelever än niondeklassare och 2010 var det 21 procent pojkar och 14 procent flickor som använt narkotika. 42.1 Andel (%) av befolkningen i åldern 18-80 år som uppger att de har använt narkotika* Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt År 2000 Kvinnor Män 17 18 4 7 5 14 9 3 7 16 11 År 2004 Kvinnor Män 20 21 22 11 12 13 20 8 10 18 16 26 33 15 12 9 5 10 3 5 16 15 År 2008 Kvinnor Män 34 43 25 16 12 14 9 9 12 26 22 29 26 22 12 9 8 7 7 11 11 35 44 28 20 19 22 12 12 16 19 16 26 *År 2000: Använt hasch, år 2004 och år 2008: använt hasch eller marijuana. Siffrorna över tid kan dock anses jämförbara. Källa: Folkhälsa i Skåne år 2000, 2004 och 2008, Region Skåne 96 Det syns en ökning bland både män och kvinnor som uppger att de har använt hasch eller marijuana. Den största ökningen har skett bland männen där var fjärde man uppger att han har använt narkotika. 42.2 Andel (%) elever i skolår 9 som använder/har använt narkotika Ht 2003 Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Använder narkotika Totalt Pojkar Flickor 6 2 2 1 4 2 3 3 2 2 2 7 3 4 1 4 3 3 6 4 2 4 6 1 0 1 3 1 0 1 1 1 1 Har använt narkotika Totalt Pojkar Flickor 16 12 9 5 8 5 6 9 6 9 8 13 8 10 6 10 6 7 16 6 8 9 22 13 8 4 6 3 5 5 5 11 7 Ht 2006 Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Använder narkotika Totalt Pojkar Flickor 4 3 2 3 3 3 3 4 4 3 3 5 3 2 4 4 5 2 6 3 4 4 2 4 1 1 2 1 5 1 4 1 2 Har använt narkotika Totalt Pojkar Flickor 10 9 8 8 10 9 14 10 8 16 10 13 12 8 10 15 11 16 16 10 20 12 6 6 8 5 6 8 12 4 6 13 7 Ht 2009 Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Använder narkotika Totalt Pojkar Flickor 6 5 6 4 2 3 3 6 1 4 4 8 5 9 7 3 4 5 9 1 3 6 5 4 3 0 0 2 0 4 1 6 2 97 Har använt narkotika Totalt Pojkar Flickor 16 13 16 9 5 6 8 9 5 10 10 22 16 21 13 8 8 12 15 6 6 13 10 9 11 5 1 5 5 4 4 14 6 Vt 2012* ** Stadsdel Centrum Södra Innerstaden Västra Innerstaden Limhamn-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Malmö totalt Skåne Använder narkotika Totalt Pojkar Flickor 8 4 4 6 5 4 3 12 4 5 6 3 11 2 4 9 7 5 5 23 2 9 8 4 4 6 4 2 3 3 0 4 5 0 3 2 Har använt narkotika Totalt Pojkar Flickor 16 15 9 11 9 8 8 16 10 10 11 7 15 19 11 16 10 12 10 26 11 11 14 9 16 12 6 6 8 4 5 8 10 8 8 6 *Frågeställningen ändrad i 2012 års mätning till: "Har du någon gång använt narkotika?" och "Har du använt narkotika de senaste 30 dagarna?" **OBS! Då 2012 års enkät genomfördes på våren, istället för som tidigare mätningar på hösten, samt har tagits fram av en annan huvudman så är jämförbarheten med siffrorna från tidigare år skarpt begränsad. Snittet för Skåne finns istället med som referenspunkt. Källa: "Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne" Region Skåne 2012. Tidigare "Malmöelevers levnadsvanor" 2003, 2006, 2009 Denna mätning visar att andelen narkotikaanvändare var dubbelt så många i Malmö jämfört mot Skånesnittet under våren 2012. Pojkarna har större andel än flickorna och Malmö totalt. Andelen pojkar som använder narkotika är 8 procent och flickorna ligger på 3 procent och andelen för Malmö totalt är 6 procentenheter. 98 Statistiskt underlag Statistiskuppgifterna i redovisningen är hämtade från följande verksamheter, register och undersökningar. Brottsförebyggande rådet Statistikdatabasen - Trygghet – inbrott, misshandel Smittskydd Skåne - Årsstatistik o Klamydiafall (Malmönivå) Malmö stad Malmö stads elevregister ELIT - Behörighet till gymnasieskolan Avdelningen för folkhälsa och miljö - Barndatabasen o Ekonomisk stress o Trångboddhet (unga) Malmö stadskontor - Hemlöshetsräkningarna o Hemlöshet (unga) o Hemlöshet (vuxna) Inrapportering av uppgifter från skolhälsovården i Malmö - Övervikt (unga) Verksamhetsstatistik, IoF-statistik - Ekonomiskt bistånd Skaderegistret PASIS - Olycksfall Rapporten Obligatoriska skolan - Nationella prov i skolår 5 Undersökningen Folkhälsa i Skåne - Anspänd arbetssituation - Emotionellt stöd - Frukt och grönsaker - Fysisk aktivitet på fritiden (vuxna) - Förtroende för samhällsinstitutioner - Konsumtion av alkohol (vuxna) - Missbruk/användning av narkotika (vuxna) - Psykisk hälsa - Rökning (vuxna) - Socialt deltagande - Tillit - Trångboddhet (vuxna) - Övervikt (vuxna) Undersökningen Malmöelevers levnadsvanor - Användning av preventivmedel - Delaktighet och inflytande - Fysisk aktivitet på fritiden (unga) - Föreningsdeltagande - Konsumtion av alkohol (unga) - Konsumtion av läsk och saft - Missbruk/användning av narkotika (unga) - Rökning (unga) - Sex- och samlevnadsundervisning i skolan - Skolk - Skoltrivsel - Snusning Rädda Barnen Årsrapport – Barns ekonomiska utsatthet - Ekonomiskt utsatta barn Skolverket Databas för jämförelsetal - Fullföljandegrad gymnasiet (Malmönivå) Rapportering från respektive stadsdel - Simkunnighet Polismyndigheten i Skåne Malmö stad och Polisens trygghetsmätning - Trygghet - otrygghet Socialstyrelsen Officiell statistik - Tonårsaborter (Malmönivå) Region Skåne Barnhälsovården Sydvästra Skåne - Årsstatistik o Vaccinationer Statens folkhälsoinstitut Kommunala basfakta - Ohälsotal Folktandvården Skåne - Tandhälsa 99 Statistiska centralbyrån Arbetsmarknadsstatistik - Förvärvsfrekvens - Befolkningsstatistik - Beräknad medellivslängd - Bostäder - Malmöbor/befolkning med utländsk bakgrund - Åldersfördelning i Malmö samt i respektive stadsdel Kommunala valen - Valdeltagande Utbildning och forskning – Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg - Kvalitén inom förskolan Utbildningsregistret - Utbildningsnivå Valmyndigheten Europaparlamentsvalet - Valdeltagande Inkomststatistik - Inkomst 100
© Copyright 2024