1. No category

GOD ØKONOMI ‐
GOD PLANLEGGING AV DRIFT OG
VEDLIKEHOLD
Gardermoen 2013-12-05
SKKF
Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund
Teknisk rådgivare Torbjörn Samuelsson
Vem är Torbjörn Samuelsson?
-
Civilingenjör (Chalmers Tekn Högskola i Göteborg)
37 års yrkeserfarenhet
15 års erfarenhet inom kremationsområdet
11 år som krematorieteknisk rådgivare inom SKKF
engagerad i SKKF:s kursverksamhet
arbetar i övrigt som VVS-konsult vid Energiprojekt
AB i Göteborg där jag också är hälftenägare
Vad kommer jag att prata om?
-
Kremationsplanering
Inställningar i styrsystemet
Service och underhåll
Utbildning av personalen
Murverk
SKKF:s kalkylmodell för kremationskostnader
Värmeåtervinning
Några möjliga besparingar?
1
Kremationsplanering
1
Syftet med att planera kremationsarbetet är, ur min
utgångspunkt, att minska energiförbrukningen.
Ett bra sätt är att utnyttja varm ugn dvs att inte starta
om man inte har en ”full” veckas körning.
Uppvärmningsenergin utgör en mycket stor del (ca 6065 %) av den totala oljeförbrukningen
Kremationsplanering
2
- Uppvärmningstid
- Uppvärmningsenergi
- När sker första insättningen på dagen?
- Stilleståndstid mellan kremationer
- Varmhållning under stillestånd
- Normal kremationstid?
- Hur korta kremationstiden?
- Hur agera under en kremation?
- När efter insättning ska jag titta in i ugnen?
Kremationsplanering
3
Vad tycker du att man bör göra?
40 Pa 860 oC
40 %
30 min från insättning
CO 5 mg/nm3
Rökgasfläkt 30 Hz
sotstock
50 %
0%
870 oC
O2 11 %
2
Kremationsplanering
4
- När är en kremation färdig?
- När är det dags att raka ut?
- Hur behandla svårkremerade delar?
- Hur många kremationer kan man
utföra per dag?
- När ska ugnen stängas av?
- Arbetstider
MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG
Start påeldning
Klar för insättn
03:00
05:50
03:00
03.30
03:00
03:20
05:00
05:20
06:00
06:30
Väntetid insättning
139
361
282
173
98
Insättning krem 1
Färdig krem 1
08:09
09:39
09:31
10:57
08:02
09:32
08:13
09:39
08:08
09:39
Väntetid ins. krem 2
Insättning krem. 2
Färdig krem 2
Väntetid ins. Krem 3
Insättning krem. 3
Färdig krem 3
Väntetid ins. Krem 4
Insättning krem. 4
Färdig krem 4
21
67
67
126
57
10:00
11:26
12:04
13:45
10:39
12:10
11:45
13:11
10:36
12:12
33
38
6
11:59
13.25
12:48
14:14
12:18
13:43
20
39
13:45
15:11
14:22
15:58
Summa
Vänt. tid
Starttid ej anpassad
1053
Långa väntetider
338
När börjar arbetsdagen?
77
Långa väntetider
59
Långa väntetider
Antal kremeringar per
dag
Väntetid ins. krem 5
Insättning krem. 5
Färdig krem 5
1527
S:a tid mellan/före krem
Ugnsstopp
Väntetid ugnsstopp
Summa för dag
16:00
16:00
16:00
16:00
16:00
49
135
106
169
2
262
563
493
468
202
461
Stopptid ej anpassad
Stoppa tidigare!
1988 igång
Total
väntan
08min
Ugnen
55
h 30 min för 1533h
kremationer,
1514
Väntan före krem och efter krem
25h 14 min
mellan krem
7h 52 min
(3 h 474
42 minTotal
perväntan
krem).
Utnyttjande
40 %.
Kremationsplanering
6
Krematorium med ca 200 kremationer per år.
En ugn
200 kremationer per år innebär ca 4 per vecka, dvs en
kremationsdag.
Man har kremerat föregående vecka och tömt
kylrummet.
På torsdagen kommer det in 2 och på fredagen
kommer in ytterligare 1 kista.
Ska man starta ugnen på måndag?
3
Kremationsplanering
7
Krematorium med ca 500 kremationer per år.
En ugn
500 kremationer per år innebär ca 10 per vecka, dvs
två kremationsdagar.
Man har kremerat måndag och tisdag och tömt
kylrummet.
På torsdagen kommer det in 3 och på fredagen
kommer in ytterligare 6 kistor.
Ska man starta ugnen på måndag?
Kremationsplanering
8
I veckan därpå kommer det in 2 på måndagen, 5 på
torsdagen och ytterligare 7 på fredagen.
Man har nu totalt 23 kistor som väntar på kremation.
Ska man starta ugnen på måndag?
Kremationsplanering
9
Krematorium med ca 1200 kremationer per år.
Två ugnar
1200 kremationer per år innebär ca 24 per vecka, dvs
4 kremationsdagar.
Man har kremerat måndag-torsdag och tömt
kylrummet.
På onsdagen kommer det in 3, på torsdagen 8 och på
fredagen kommer in ytterligare 15 kistor.
Ska man starta två ugnar på måndag?
4
Kremationsplanering
10
Veckan därpå får man in totalt 30 kistor.
Ska man starta två ugnar måndagen därpå?
Hur påverkar 14 dagars-regeln planeringen?
Påverkar när man får beskedet om kremation
(dødsmeldingen) planeringen?
Styrsystem
Styrsystem forts
5
Styrsystem forts
Styrsystem forts
Styrsystem forts
6
Styrsystem forts
Styrsystem forts
Kondensat från gasanalysator
Projektrapport
Kondensvätska innehåller:
- Surt avfall < pH 2
- Hg‐innehåll upp till
6,2 mg/l
Se rapporten på
skkf.se/infobank
7
Kondensat från gasanalysator forts
Kvicksilverhaltig Kondensvätska
Emballage:
Plastdunkar godkända för transport av farligt gods klass II
(Y‐märkning)
Etiketter:
Frätande ämnen
Symbol (vätskor som hälls ur två provrör och angriper en
hand och ett metallstycke): svart på vit bakgrund (övre
hälften), svart bakgrund med vit kant, (nedre hälften),
siffran "8" i nedre hörnet.
Miljöfarliga ämnen
Symbol: Fisk och träd
Kondensat från gasanalysator forts
Service och underhåll
Service och underhåll bör utförs för att:
- säkerställa driften och därmed öka driftsäkerheten
- bibehålla investeringen och dess värde
- vidmakthålla säkerheten i anläggningen (arbetarskydd)
- skapa förutsättningar för god driftsekonomi
- uppfylla driftsvillkor enligt miljöföreskrifterna
(Forurensningsforskriften kap 10)
- undvika obehagliga överraskningar och minska behovet
av akutåtgärder
8
Service och underhåll forts
Grundläggande för service och underhåll av en anläggning
är:
- Åtkomlighet för service och underhåll
- Servicevänlighet
- Drift- och underhållsinstruktioner bör innehålla
anvisningar om hur egen kontroll och service enligt
underhållsplaner skall utföras
- Underhållsplanering med lättförståeliga planer för
egenkontroll
- Tid
- Utbildning
Service och underhåll forts
Underhållsplanering:
 Förebyggande underhåll
 Service- och underhållsplan för arbeten som ska göras
varje dag, varje vecka, varje månad, varje kvartal, varje
halvår, varje år.
 Avhjälpande underhåll, akuta åtgärder
 Datoriserade underhållsscheman/program
Service och underhåll forts
EGENKONTROLLSCHEMA för DAGLIG KONTROLL
Enhet
Kontrollpunkt
Ugn
Övervaka termogivare
Gasanalys
Kontrollera flödet av provgas - ca 1,5-1,8 l/minut.
Kommentar
Sign
Anmärkningar
Håll ett öga på termogivare för att ev. kunna se skada/felvisning
Övervaka felmeddelanden på display
Fläktar
Rökgasfläkt - allmän tillsyn
Beakta vibrationer, stosar täthet, främmande ljud vid drift
Rökgaskylare
Tryckfall över kylare
Övervaka tryckfallets utveckling - högt tryckfall medför sotning
Rökgasrening
Övervaka typisk tryckfallsnivå över partikelfilter
Se manual Håll tryckfallsnivå under uppsikt
9
Service och underhåll forts
EGENKONTROLLSCHEMA för VECKOVIS KONTROLL
Vecka:
Enhet
Kontrollpunkt
Kommentar
Insättnings-
Kontroll externa och interna läckage hydraulik
anordning
Kontrollera oljenivå hydraultank
Askberedare
Kontroll/rengöring sikthål i maltrumma
Gasanalys
Kontrollera/töm kondensbehållare
Fläktar
Förbränningsluftsfläkt - allmän tillsyn
Kompressor
Kontrollera/tappa kondensvatten - inbyggd tank
Sign
Anmärkningar
Kontrollera ev. läckage i tornet
Sikthål måste hållas fri från skrot - obs arbetsbrytare
Beakta vibrationer, stosar täthet, främmande ljud vid drift
Se manualen betr.kompressorns underhåll
Kontrollera automatavtappn. Behållare
Kylmed.krets
Nivå expansionskärl - allmän tillsyn
Håll ett öka på att vätskenivån är typisk - vid behov fyll på .
Kontroll statisk trycknivå
Service och underhåll forts
EGENKONTROLLSCHEMA för MÅNADSVIS KONTROLL
Månad:
Enhet
Ugn
Kontrollpunkt
Kommentar
Kontroll inf ästningar gränslägen på insättn.lucka
Sign
Anmärkningar
Insättaren förutsätter att häll är ren.
Kontroll f unktion av ventiler, vent.motor - ugnsvent Rengör smörj ej
Kontroll täthet ins. Lucka
Rengör häll och schakt från ev. slagg
Kontroll mekanism raklucka
Kontroll täthet tittlucka
Insättnings
Kontroll oljenivå i hydraultank
anordning
Provkör nödmanövreringsutrustning
Bör bytas 4-6 ggr per år - eller vid behov - övervaka f lödet
Kontroll/rengörning ventilationsfilter
Gasanalys
Kontroll/rengöring av sondfilter
Kompressor
Kontroll remspänning
Se manual beträf fande provstart och underhåll
Kontroll oljenivå
Nödströms-
Provstart och kontroller enligt manual
aggregat
Kontrollera bränslenivå - skall alltid vara full
Kontrollera att statiska trycket är ca 1,3-1,6 bar.
Kontrollera batterivatten
Kontr. Extern läckage, vibrationer, främmande ljud
Kylmedel bytes vart 3:dje år
Kontrollera kylvattennivå
Kylmedels
Kontroll statisk trycknivå
Service och underhåll forts
EGENKONTROLLSCHEMA för HALVÅRSVIS KONTROLL
Halvår:
Enhet
Ugn
Kontrollpunkt
Kontroll trycktransmitter
Kommentar
Sign
Anmärkning
0-tryckskontrollera transmitter
Kontroll täthet raklucka - injustering
Ins ättnings
Kontroll/justering drivkedjor insättaren
anordning
Kontroll inf ästning av pulsgivare
Askberedare
Kontroll kedjeansänningsmekanism och gränslägen
Kontroll f jäder/vajer f ör urnlyf t
EGENKONTROLLSCHEMA för ÅRSVIS KONTROLL
År:
Enhet
Ugn
Kontrollpunkt
Kontroll inf odring
Kommentar
Sign
Anmärkningar
Rensa/ersätt expansionsf ogar om nödvändigt - var noga
med fogar runt häll.
Hydraulik
Byte hydraulolja och filter
Rökgasfläkt
Rökgasfläkt - byte av drivremmar
Kompressor
Byte remmar
Remmar bör bytas efter 1-2 års drift
Se manual beträf fande oljevolym och typ
Kylmedel
Kontroll av glykolhalt
Propylenglykol ca 35 % - kontroll inför kalla årstiden.
10
Use check-lists for testing
ears
neck
feet
Service och underhåll forts
Vem ska eller bör utföra service och underhåll?
 Egna personalen (vecka, dag, månad)
 Ugnsleverantören (halvår, helår)
 Andra externa serviceföretag
 Serviceavtal rekommenderas
 Loggbok
Service och underhåll forts
Exempel på vad som bör utföras:
- Murverkskontroll
- Brännarservice
- Sotning av rökgaskanaler, rökgaskylare mm
- Tätningar kring reglerspjäll
- Kontroll av kylmedel
- In- och utmatning från filter
- Fläktar med remdrift
11
Service och underhåll forts
Exempel på vad som bör utföras (forts):
- Tryckluftskompressor, hydraulaggregat, oljepump
- Täthet, läckage, packningar
- Justeringar av processen, optimeringar. Studera
driftresultat för att se feltendenser (trendkurvor)
- Byte av komponenter, förbrukningsdetaljer
- Instrumentkalibrering
Utbildning av personalen
Kunskap väger tungt men är lätt att bära
Utbildning av personalen forts
Är Utbildning och Kunskap samma sak?
Det krävs KUNSKAP för drift och
underhåll av ett krematorium
12
Utbildning av personalen forts
• Krematoriedrift, del 1 og 2
• Fagdager i krematoriedrift
Utbildning av personalen forts
Utbildning på egen anläggning
I samband med nyinstallation eller större ombyggnad
• Entreprenören/leverantören informerar och utbildar
beställarens drift- och underhållspersonal om
funktionssätt samt drift och underhåll av all i
entreprenaden ingående utrustning.
• Entreprenören skall upprätta förslag till
utbildningsprogram där även erforderliga
förkunskaper hos drift- och underhållspersonalen
anges.
Utbildning av personalen forts
• Information till personalen utförs med för
anläggningen upprättad driftsinstruktion och den
tekniska dokumentationen som grund och består av
tre huvuddelar:
1. Teoretisk utbildning.
2. Instruktion och utbildning i anläggningen
3. Efter ca 1 – 2 månaders drift genomförs
specialutbildning i grundläggande styr- och
reglerteknik och anläggningens MSR-system.
Utbildningen skall ge personerna gedigna kunskaper
i driftsoptimering och justering och trimning av
anläggningen.
13
Utbildning av personalen forts
Utbildning vid personalbyte
• NFKs krematorieutbildning
• Utbildas och instrueras av erfarna arbetskamrater
• Ta hjälp av leverantören. Repetition för de erfarna
Utbildning av personalen forts
Vidareutbildning / specialutbildning
• Användarträffar
• Specialinriktade utbildningar, ex.vis
- Gasanalysator
- Förbränningsteknik
- Trendkurvor
• Erfarenhetsutbyte mellan kollegor på olika
anläggningar
• Utnyttja servicetillfällena
• Utnyttja telefonsupporten
• Div utbildningsinstitut
Murverk
14
Murverk forts
Murverk forts
Förväntade garantier på murverk beror oftast på antal
kremationer och materialval
Relateras till hur anläggningen drivs:
Ex.vis 4 arbetsdagar, måndag - torsdag, 5 kremeringar i
snitt per dag varje vecka.
Botten i kremationskammaren
antal kremeringar 2 400 – 3 000 (4 000, då ingår ett byte)
Väggar i kremationskammaren
antal kremeringar 4 000 – 9 000
Valvet i kremationskammaren
antal kremeringar 4 000 – 10 000
Murverk forts
Väggar, valv och botten i EBK
antal kremeringar 4 000 – 9 000
Insättningsluckan
antal kremeringar 4 000 – 10 000
Rökgaskanal ugn - kylare
antal kremeringar 6 000 – 10 000
Garantierna kan också vara tidsbegränsade vilket kan leda
till lägre antal
Garantier kan vara typ pro rata dvs man får betala i
förhållande till hur mycket man använt ugnen.
Begär garantier även vid ommurning!
15
Murverk forts
Murverk forts
Avlagringar i kanaler ger
ökat tryckfall!
Driftkostnaden ökar!
Driftkostnader
Vad kostar en kremation? Vad består kostnaden av?
- Kapitalkostnad
- Personalkostnad
- Kostnad för energi
- Kostnad för adsorbent
- Kostnad för farligt avfall
- Kostnad för service och underhåll
- Kostnad för murverk
- Övriga kostnader (lokalvård, administration mm)
16
Driftkostnader forts
Kapitalkostnaden beror på investeringens storlek, ränta och
amorteringstid
Kostnad för murverk inkl moms:
Bottenbyte kostar ca 50 000 SEK, garanti 2500 kremationer
Total ommurning kostar ca 675 000 SEK, garanti 9000 krem
Kostnad ca 95 SEK per kremation inkl moms
SKKF:s Kalkylmodell
Syftet och fördelarna med en enhetlig och
gemensam modell är bl a:
- kan tjäna som hjälpmedel vid budgetering av
krematorieverksamhet
- då avtal skall upprättas med grannförsamlingar/
samfälligheter åt vilka man normalt utför
kremeringar
- då krematorieförvaltning ska beräkna om eget
krematorium är mer kostnadseffektivt än att låta
närmaste krematorium utföra kremeringarna
- i SKKF:s arbete och diskussion med ex.vis
Kammarkollegiet om kremationskostnader
- vid jämförelse av kostnader krematorier emellan
17
18
19
Nyckeltal
Genom att analysera inskickade kalkyl-modeller
med bokslut som grund kan vissa nyckeltal skapas.
Nyckeltal är ett bra sätt att jämföra den egna
verksamheten:
- år från år
- med krematorier med lika storlek eller som ligger
i närheten
Värmeåtervinning
Val av återvinningsmetod
ger idag inga rubriker.
Miljöbalken ”kräver”
värmeåtervinning
20
Etisk Råd:
•
Varmeudvikling er ikke formålet med kremeringen
•
Kremeringsprocessen kræver tilførsel af varme
•
”Ligene anvendes ikke som brændsel”
•
Miljøbetinget krav om nedkøling af røggasserne
•
Led i naturens kredsløb uanset begravelsesmetode
•
Ikke usømmeligt at udnytte varmen
•
Gode miljømæssige grunde
•
Eget forbrug foretrækkes, men fjernvarme afvises ikke
•
Eventuelle indtægter må kun nedbringe omkostningerne
•
Nøgtern information om processen anbefales
DKL Ernst Jensen
Värmeåtervinning forts
Värme från rökgaskylning
(varm vätska från rökgaskylaren)
Effekt : ca 30 – 500 kW vid en en-ugnsanläggning
Värmeåtervinning forts
Energimängd som kan återvinnas : ca 230 kWh per kremation
Hur kan vi återvinna värmen?
- återvinna till ackumulatorsystem i byggnaden för
husuppvärmning
- återvinna till fjärrvärmenät
Om vi inte kan värmeåtervinna måste vi föra bort överskottsvärmen till ”kråkorna” med en luftkyld kylmedelkylare placerad utomhus.
Kylmedelkylare behövs också för sommardrift om vi inte
återvinner till fjärrvärmenät
21
Samtidighedsfaktoren
Ved tilslutning til fjernvarmenet:
•
•
•
•
Ingen samtidighedsfaktor
100 % udnyttelse
Væsentlig mindre investering
Intet behov for tørkøler (air coil) i det fri (ingen støjproblemer)
Eget varmeanlæg
•
•
•
•
•
•
Kremering kun i dagtimer på hverdage
Varmebehov hele døgnet og i Weekends
Behov for tørkøler
Behov for varmeakkumulator
Større investering
Kun delvis udnyttelse
DKL Ernst Jensen
Värmeåtervinning forts
Återvinning till ackumulatorsystem i byggnad
Ca 15 krematorier i Sverige återvinner till internt
värmesystem
Värmeåtervinning forts
Återvinning till fjärrvärmenät
Ca 12 krematorier i Sverige återvinner till fjärrvärmenät
22
Värmeåtervinning forts
Temperaturen på värmebäraren till fjärrvärmenät bör vara
så hög som möjligt, oftast högre än 90 - 95 oC.
Fjärrvärmebolagen har olika krav på teknisk utförande och
ekonomisk ersättning för mottagen värme varierar kraftigt
i landet.
Miljökrav för krematorier i de nordiska länderna
Sverige
Norge
< 200
Norge
> 200
Danmark
Finland
(Helcom)
Referens
11 % O2
11 % O2
11 % O2
11 % O2
11 % O2
CO
50 - 100
mg/nm3
100
mg/nm3
100
mg/nm3
50
mg/nm3
50
mg/nm3
500
mg/nm3
1 – 5 min
150
mg/nm3
10 min
150
mg/nm3
10 min
500
mg/nm3
1 min
500
mg/nm3
2 min
10 - 20
mg/nm3
150
mg/nm3
20
mg/nm3
10
mg/nm3
10
mg/nm3
100
mg/krem
80 μg/nm3
(97%, 3g)
-
50
μg/nm3
100
μg/nm3
100
μg/nm3
Kolmonoxid
CO spets
medelvärde
Partiklar
medelvärde
per krem
Hg
Kvicksilver
23
Sverige
Norge
< 200
Norge
> 200
Danmark
Finland
(Helcom)
Dioxiner
(0,1
ng/nm3)
-
-
-
-
NOx
900
g/krem
-
-
-
-
-
1 sek
1 sek
1 sek
min 4
Kväveoxid
Uppehålls
-tid i EBK
O2 % Syre
-
-
-
min 4
HBK oC
700
-
-
-
-
EBK oC
800
850
850
800
800
Temp in till
skorsten oC
-
150
150
110
110
Skorsten,
rökgashast
> 8 m/s
> 10 m/s
> 10 m/s
-
-
första 30 min
första 30 min
Gäller
fr.o.m
Se resp
tillstånd
2007-01-01
2007-01-01
2011-01-01
Rekommendation som
antas av
resp land
Emissionsmätningar
Kylrum
24
Kylrum forts
Kyl- och fryscell för 2-3 kistor på höjd
25