KOMPLETTERING TILLSTÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN
www.statkraftsodra.com Bilaga D KOMPLETTERING TILLSTÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN Oktober 2012 Statkraft Södra Vindkraft AB 1 (22) Titel Komplettering tillståndsansökan vindpark Örken Oktober 2012 Författare Johanna Fransila och Hulda Pettersson, SWECO Uppdragsnummer 546 6193 000 SWECO Energuide AB Box 340 44 10026 Stockholm +46 8 695 60 00 Granskad av Pierre Ståhl, Statkraft Sverige AB Utgivare Statkraft Södra Vindkraft AB Framtidsvägen 16 351 96 Växjö +46 300 562 400 Ort och Datum Växjö oktober 2012 Kartmaterial I rapporten använt kartmaterial: © Lantmäteriet MS2011/01806 Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av Sweco och Statkraft. 2 (22) KOMPLETTERING TILLST ÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMRÅD 4 2 VERKSPLACERING 4 3 ÖVERVAKNING OCH KONTROLL AV VERKSAMHETEN 4 3.1 FÖRSLAG PÅ ÖVERVAKNING OCH KONTROLL 4 3.2 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER TILL SKYDD FÖR FLADDERMÖSS OCH FÅGLAR 5 4 LJUD OCH SKUGGA GENERELLT 7 5 KÄLLJUD 7 6 KORRIGERADE LJUDBERÄKNINGAR 7 7 SKUGGBERÄKNINGAR 7 8 FOTOMONTAGE 8 9 RIKSINTRESSEN 8 10 ELANSLUTNING INOM PARKEN 11 11 PÅVERKAN FRÅN VÄGAR OCH ELANSLUTNING 11 12 HINDERBELYSNING 12 13 AVSTÄNGNING AV VINDKRAFTVERK MED AVSEENDE PÅ FLADDERMÖSS 13 14 ALTERNATIV 13 14.1 ALTERNATIVA LOKALISERINGAR 13 14.2 SAMMANSTÄLLNING AV ALTERNATIV 16 14.3 VAL AV ÖRKEN VINDPARK 17 15 PÅVERKAN PÅ KALKNING 18 16 MOBIL BETONGSTATION 19 17 PÅVERKAN PÅ FLYGPLATS 20 18 KOSTNADER FÖR ÅTERSTÄLLNING 20 19 ARTDATABANKEN 20 20 BIOTOPER LÄNGS VÄG 21 BILAGOR Bilaga 1 Deltagarlista och sändlistor samråd Bilaga 2 Karta exempellayouter Bilaga 3 Ljudberäkning Nord 2000 Bilaga 4 Skuggberäkning inklusive grafisk kalender Bilaga 5 Karta bebyggelsepunkter för ljud- och skuggberäkningar Bilaga 6 Fotomontage justerad layout 21 vindkraftverk Bilaga 7 Information från Halmstads kommun avseende kalkning Bilaga 8 C2 Karta 2 – korrigerade positioner för fynd registrerade av Artdatabanken 3 (22) KOMPLETTERING TILLST ÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN 1 SAMRÅD En förteckning över samtliga enskilda särskilt berörda som fick skriftlig inbjudan till samrådsmötena den 10 mars och 8 maj 2011 återfinns i bilaga 1. Förutom skriftliga utskick kungjordes samråd i tidningarna Hallandsposten och Hallands nyheter, med två kungörelsetillfällen i respektive tidning. Även deltagarförteckningar från samrådsmötena återfinns i bilaga 1. 2 VERKSPLACERING Statkraft Södra Vindkraft AB ansöker om byggnation av vindkraftverk inom ett utpekat område. Detta område har sedan inlämnande av tillståndsansökan justerats till att endast omfatta de delar som är utpekade i vindbruksplan för Hylte respektive Halmstads kommun, se ny bilaga A2 som visar de områden som undantas från vindkraftsetablering. Bolaget kvarstår vid yrkande om att placeringen av vindkraftverk får göras inom hela det för vindkraft tillgängliga området, se motivering i avsnitt 6.5 i miljökonsekvensbeskrivningen. Två exempel på utformningar för placering av vindkraft i området återfinns i bilaga 2, där förutom huvudalternativet för nu aktuellt område med 21 vindkraftverk även presenteras en exempellayout med 19 vindkraftverk med en annan rotordiameter och högre källjud. Beräkningar av ljud och skugga (se bilaga 3 och 4) visar att båda exempellayouter innehåller enligt tillståndsansökan föreslagna villkor för värden gällande ljud och skugga med hänsyn till områdets värden. Det finns alltså möjlighet för byggnation av flera alternativa layouter med olika verkstyper inom det för vindkraft tillgängliga området. För att kunna nyttja bästa möjliga teknik i samband med byggnation av vindpark Örken avser Statkraft att besluta om val av turbintyp i samband med detaljprojekteringen. Genom att avvakta med beslut om tillverkare och modell av vindkraftverk kan sökanden säkerställa att möjligheten finns att välja bland de vindkraftverk som då finns på marknaden och välja de vindkraftverk som är bäst lämpade för detta område. Då teknikutvecklingen inom vindkraft är snabb är det möjligt att den modell av vindkraftverk som används i dessa exempellayouter inte finns tillgängligt då en upphandling sker. Layouten behöver för att bli optimal för området då kunna anpassas till den turbintyp som blir aktuell, och därmed inte vara låst vid fasta koordinater. Oavsett leverantörsval kommer slutlig layout att anpassas så att värden för tillståndet kan innehållas. 3 ÖVERVAKNING OCH KONTROLL AV VERKSAMHETEN 3.1 FÖRSLAG PÅ ÖVERVAKNING OCH KONTROLL Ett kontrollprogram kommer att utarbetas utifrån kommande meddelade villkor och lämnas in till tillsynsmyndigheten. Förslag på övervakning och kontroll av ljud och skugga anges nedan. Ljud Ljudberäkningar genomförs för att säkerställa att layouten uppfyller gällande villkorsvärden. Om klagomål om olägenhet vid bostad eller fritidshus uppstår, eller om det sker en förändring av verksamheten så att ljudnivån förväntas öka i en omfattning så att villkorsvärdet förväntas överskridas, avser bolaget utföra en kontroll av ljudnivån med hjälp av ljudmätning med sk. närfältsmätning enligt mätstandarden IEC 61400-11 ”Wind turbine generator systems – Part 11: Acoustic noise measurement techniques” och beräkning av ljudnivån vid kringliggande bostäder med Nord2000. 4 (22) KOMPLETTERING TILLST ÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN Skugga Skuggberäkningar har genomförts för att säkerställa att layouten uppfyller gällande villkorsvärden. Skulle ändå klagomål om olägenhet vid bostad eller fritidshus uppstå kommer bolaget efter överenskommelse med tillsynsmyndigheten utreda vilket eller vilka verk som ger upphov till problem. Utifrån beräkningar av skuggtiderna kommer en överenskommelse, om att föra dagboksanteckningar, att göras med berörd boende. Därefter görs en bedömning av resultatet och beslut tas i samråd med tillsynsmyndigheten om erforderliga åtgärder. 3.2 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER TILL SKYDD FÖR FLADDERMÖSS OCH FÅGLAR 3.2.1 FLADDERMÖSS I inventeringsrapporter avseende naturmiljö, fåglar och fladdermöss (bilaga C3 till tillståndsansökan) framgår att kunskapsläget avseende fladdermöss i området var mycket dåligt. En fladdermusinventering genomfördes därför i området med syftet att undersöka vilka arter av fladdermöss som finns inom vindparken samt att studera populationer i dess närhet, klarlägga populationsstorlekar, belägga eventuella kolonier samt studera om det finns rödlistade arter i området. För de två delområdena genomfördes fladdermusinventeringen vid sammanlagt 20 separata tillfällen under perioden mellan 13 april och 8 september 2010. Inventeringen utfördes kvällstid vid nattemperaturer överstigande 6 grader och god väderlek (ej regn eller blåst). En ultraljudsdetektor användes för att upptäcka och artbestämma fladdermöss. Vid inventeringen av det norra delområdet noterades endast två arter av fladdermöss inom den planerade vindparken, vattenfladdermus och Brandts fladdermus. Ytterligare en art, nordisk fladdermus, identifierades i närområdet. Vid inventeringen av det södra delområdet noterades tre arter av fladdermöss inom den planerade vindparken, vattenfladdermus, Brandts fladdermus och nordisk fladdermus. I närområdet noterades även stor fladdermus. Inga flyttsträck med fladdermöss har kunnat beläggas i samband med inventeringen av vare sig det norra eller södra delområdet. Inventeringen av fladdermöss visar att det inte förekommer några sällsynta eller rödlistade arter av fladdermöss inom det norra delområdet. Populationerna har dessutom bedömts som individfattiga. Några koloniplatser inom eller i närheten av den planerade vindparken har inte konstaterats. Inventeringen av fladdermöss visar att av de tre fladdermusarter som förekommer i det södra delområdet bedöms bara nordisk fladdermus tillhöra en högre riskkategori. Att arter bedöms tillhöra en högre riskkategori innebär att de i högre grad skulle kunna påverkas negativt av en vindkraftsetablering än sådana som tillhör en lägre riskkategori. Avståndet mellan fyndplatser och områden för vindkraftverk samt en avsaknad av koloniplatser i området bidrar dock till att risken minskar. Risken för nordisk fladdermus bedöms dessutom som låg eftersom antalet observerade individer är lågt och att ingen koloniplats har dokumenterats i området. Några speciella restriktioner bedöms inte vara påkallade, eller över huvud taget vara meningsfulla vid en eventuell exploatering av vare sig det norra eller södra delområdet, eftersom inga koloniplatser har påträffats. Man kan därför göra bedömningen att en vindkraftsexploatering inom det inventerade området endast kommer att ha en mycket marginell påverkan på de observerade fladdermusarterna. 5 (22) KOMPLETTERING TILLST ÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN Figur 3.1. Sammanfattning av föreslagen arbetsgång i vindkraftärenden när det gäller att minimera påverkan på fladdermöss. Från Vindvals rapport 6467, Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss, sid 136. Utifrån resultaten av fladdermusinventeringarna kan konstateras att i Örken var kunskapen gällande fladdermöss osäkra och en fältinventering utfördes därför, vid vilken det konstaterades att området är ett lågriskläge, därmed finns inget behov av att föreslå restriktioner för att minska påverkan på fladdermusfaunan i området. 3.2.2 FÅGLAR Fågelinventeringen visar inte på att vindparksområdet ligger i något stråk för flyttande fåglar. Vid häckfågelinventeringen har endast sex rödlistade arter noterats. Havsörn och kungsörn har endast setts överflygande och häckar inte i närheten av området. Inte heller storspov eller drillsnäppa har setts inom den planerade vindparken, och ingen häckning har konstaterats. Enstaka observationer har gjorts av tornseglare och göktyta. Påverkan på tornseglare är kopplad till kulturmarkerna vid bebyggelsen i Bosared och därmed på över 1000 meters avstånd från närmsta möjliga verksplacering. Göktyta är en art som flyger och lever i skogslandskapet och inte flyger över trädtoppshöjd. I Vindvals rapport 6467 Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss är beskrivet att: ”Det mest verkningsfulla sättet att minimera riskerna för negativa effekter på fåglar är att undvika att bygga vindkraft på de platser där riskerna för olyckor eller störning bedöms som särskilt stora. Det enklaste sättet att minimera risker för olyckor med rovfåglar är att undvika vindkraftverk nära boplatser eller platser med regelbundna koncentrationer av rovfåglar.” 6 (22) KOMPLETTERING TILLST ÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN I rapporten anges även att för att möjliggöra spridning och återkolonisering för fågelarter är det viktigt att skydda potentiella häckningsplatser för rovfåglar som t.ex. klippstup som kan vara viktiga för framtida etablering. De livsmiljöer som påverkas av vindkraftsetableringen är redan starkt påverkade av skogsbruk och saknar till stor del ovanligare arter. Områden med högre naturvärden som finns utpekade undviks så långt möjligt vid etablering av vindkraftverk. Områdets karaktär och topografi gör att inga koncentrationer av sträckande, födosökande eller övervintrande rovfåglar finns inom den planerade vindparken. Inom området för Örken vindpark finns inga bergsbranter som kan attrahera termikflygande rovfåglar och det finns inget koncentrerat flyttfågelsträck som passerar området. Inventeringarna visade inte heller på att det finns några häckningar av stora rovfåglar eller ugglor inom vindparken. I området bedrivs ett rationellt skogsbruk, och vindkraftverken kommer huvudsakligen vara placerade i produktionsskog eller på hyggen. Därigenom minimeras risken att eventuella förekomster av sällsynta skogslevande fåglar ska påverkas. 4 LJUD OCH SKUGGA GENERELLT Bolaget lämnar i tillståndsansökan för vindpark Örken förslag till villkor att buller från verksamheten begränsas till 40 dB(A) och att faktisk skuggbildning inte får överstiga 8 h per år eller 30 minuter per dag vid bostads- och fritidshus (se tillståndsansökan sid 6, punkt 11 och 12). Vindparken utformas så att dessa villkor kan innehållas. Den största möjliga störningen som kan uppstå vid bostads- och fritidshus är därmed ljud om 40 dB(A) och faktisk skuggtid om 8 timmar per år och 30 minuter per dag. De bostäder som ingår i ljud- och skuggberäkningar redovisas på karta i bilaga 5. Dessa bostäder motsvarar de närmast belägna i respektive riktning från den planerade vindparken, se även avsnitt 2.10 i MKB. Ljudberäkningar är utförda i Nord 2000 för de två exempellayouter som presenteras för vindpark Örken, där beräkningarna även inkluderar E.ON:s sex vindkraftverk i området. Beräkningarna (bilaga 3) visar att 40 dB(A) kan innehållas vid samtliga bostads- och fritidshus. 5 KÄLLJUD Bolaget gör inget åtagande om maximalt källjud. Det åtagande bolaget gör är inte kopplat till vindturbinernas källjud utan till ljudnivå vid bostads- och fritidshus. Bolaget åtar sig att innehålla en ljudnivå om 40 dB(A) vid bostads- och fritidshus. 6 KORRIGERADE LJUDBERÄKNINGAR Korrigerade ljudberäkningar för de båda exempellayouterna med korrekta uppgifter för E.ON:s vindkraftverk återfinns i bilaga 3. Ljudberäkningar har gjorts enligt Nord 2000, som är en gemensam nordisk metod för ljudberäkning, framtagen med stöd av Naturvårdsverket. Nord 2000 ger en mer detaljerad ljudberäkning än WindPro. Genomförda ljudberäkningar visar att bolaget kan innehålla gällande värde för ljud vid bostadsoch fritidshus. 7 SKUGGBERÄKNINGAR Bolaget åtar sig att faktisk skuggtid vid bostads- och fritidshus inte ska överstiga 8 timmar per år eller 30 minuter per dag. Skuggberäkningar i enlighet med detta åtagande presenteras i bilaga 4, tillsammans med grafisk kalender för de bostadshus som ingår i redovisningen. 7 (22) KOMPLETTERING TILLST ÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN 8 FOTOMONTAGE Fotomontage med information om brännvidd och vilka vindkraftverk som är synliga respektive skymda i bilderna för både Statkrafts och E.ON:s vindparker redovisas i bilaga 6. Fotomontagen är genererade utifrån den nya exempellayouten med 21 vindkraftverk efter att det för vindkraft tillgängliga området justerats. 9 RIKSINTRESSEN Riksintressen inom 10 km från vindpark Örken finns listade i tabellen nedan. Tabell 9.1. Riksintressen inom 10 km från vindpark Örken. Typ av riksintresse Benämning Beskrivning Avstånd till Örken vindpark Kulturmiljö Femsjö Ålderdomlig, välbevarad kyrkby i skogsbygd med för regionen typiska fornlämningar, homogen äldre välbevarad kyrkbebyggelse med medeltida kyrka, prästgård, skolor etc. typiska för ett traditionellt sockencentrum. Omgivande odlingslandskap med bl.a. ängsoch hagmarkspartier ca 10 km Kulturmiljö Rydöbruk Stor, väl sammanhållen differentierad industri- ca 4 km och samhällsmiljö, närmast av brukskaraktär. Illustrerar den tidiga lokaliseringen till vattenkraften, storindustrins utveckling kring sekelskiftet 1900 och det samhälle detta skapat. Naturvård Snokamossen Värdefullt myrkomplex med kärr, välvda och sluttande mossar. Ornitologiska värden, bl.a. orrspel. angränsande Naturvård Store Jöns mosse Värdefullt våtmarkskomplex med högt värderade mader vid vattendrag. angränsande Naturvård SimlångdalenTönnersjöheden Myrrikt område, ädellövskog, tallskog, sjöar, genuin laxstam (Fylleån), vattenfall, rullstensåsar, skoglig försökspark, limnologisk referenssjö (Skärsjön) samt Mätstocka ljunghed. ca 6 km Naturvård Havstenshult System av ovanligt tydliga och välutbildade terrasser som särskilt väl visar landskapets utveckling och landskapsomvandlande processer. Ca 7,5 km Naturvård Femsjöbygden Referensområde för svampforskning, bokskog, gammal orörd naturskog, slåtteräng, naturbetesmarker ca 8 km Naturvård Hästilt Representativt odlingslandskap av äldre karaktär med lång kontinuitet. Ängsmark som utgörs av hackslått förekommer liksom naturbetesmarker som utgörs av öppen ca 8 km 8 (22) KOMPLETTERING TILLST ÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN Typ av riksintresse Benämning Beskrivning Avstånd till Örken vindpark hagmark. Här återfinns art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter som slåttergubbe och svinrot. Friluftsliv SimlångdalenFylleåns dalgång Naturskönt, kuperat och sjörikt inlandsområde, lättillgängligt och med etablerad friluftsverksamhet. För vintersport ett av länets tre bästa. Cykelleder, vandringsleder och kanotleder. Goda övernattningsmöjligheter. Även vildmarksartade skogsområden med myrar. Fylleåns dalgång med geologiskt intressant natur och genuin laxstam, värdefullt för fritidsfisket. ca 10 km Vattendrag Fylleån Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål får inte utföras i Fylleån, men tillhörande käll- och biflöden. ca 9 km Femsjö Enligt Hylte kommuns vindkraftsplan bör ”landskapet skyddas visuellt inom riksintresset eller närmare än 3 km i riktning mot Södra Färgen och åt övriga håll 1 km.” Detta område finns med som utpekat område som bedöms ha behov av visuellt skydd mot närliggande vindkraftsetablering. Vindkraftparken ligger ej i riktning mot Södra Färgen och inga vindkraftverk bedöms bli synliga från riksintresseområdet. Inga andra aktiviteter som skulle kunna påverka området bedöms inte heller bli aktuella. Rydöbruk Rydöbruk finns inte nämnt i Hylte kommuns vindkraftsplan som behov av visuellt skydd mot närliggande vindkraftsetablering. I planen går även att läsa att synliga vindkraftverk inte medför något minskat värde. Dock bör inga verk placeras inom området eller i dess omedelbara närhet. Vindkraftverk kommer bli synliga, särskilt från riksintressets södra delar. Men inga vindkraftverk är placerade i dess omedelbara närhet. Rydöbruksområdet karakteriseras av bruksmiljö med vattenkraftverk och storindustri från 1900, varför vindkraft kan ses som ett naturligt steg framåt i utvecklingen. Snokamossen Inga aktiviteter kommer bli aktuella i riksintresseområdet eller närmare än 1 km. Våtmarken bedöms inte påverkas av anläggningen eftersom vindkraftverken kommer att byggas uppe på höjder. De naturvärden som är knutna till våtmarken bedöms inte påverkas nämnvärt av närheten till vindkraftverken. Store Jöns mosse 9 (22) KOMPLETTERING TILLST ÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN I Hylte kommuns vindkraftsplan står att hänsynsavstånd till Store Jöns mosse bör hållas. Inga aktiviteter kommer bli aktuella i riksintresseområdet. Våtmarken bedöms inte påverkas av anläggningen eftersom vindkraftverken kommer att byggas uppe på höjder. De naturvärden som är knutna till våtmarken bedöms inte påverkas nämnvärt av närheten till vindkraftverken. Simlångdalen-Tönnersjöheden Riksintresset innefattar många värden och är ett område med stor diversitet. Dock befinner sig riksintresset som närmast ca 6 km från vindkraftparken. Vindkraftparken bedöms inte påverka naturvärdena och endast från den nordöstra spetsen av riksintresset (Ingemansbo) är det möjligt att se vindkraftverken. Havstenshult Området har ett system av ovanligt tydliga och välutbildade terrasser som särskilt väl visar landskapets utveckling och landskapsomvandlande processer. Området är således riksintresse på grund av dess geologiska egenskaper, som ej bedöms att påverkas av vindkraftparken. Från området kommer man inte heller kunna se vindkraftverken enligt den genomförda siktanalysen. Femsjöbygden Naturvärdena i området bedöms inte påverkas av verksamheter på 8 kilometers avstånd. Vindkraftverk kan ses från sjön Hallasjöns östra delar samt från byn Haghult. I övrigt kan endast vindkraftverk ses från en våtmark norr om Stensjön. Hästilt Området utgörs av ängsmarker med lång kontinuitet. Gården Hästilt är i sin helhet ett värdefullt kulturhistoriskt dokument. Det är av stort natur- och kulturhistoriskt värde att gården kan bevaras som en helhet med sitt ålderdomliga kulturlandskap intakt. Utifrån avståndet till vindkraftparken och siktanalysen bedöms inte vindkraftverken kunna ses från gården och bedöms därför inte påverka riksintresset. Simlångsdalen-Fylleåns dalgång Området är välbesökt stora delar av året. En förutsättning för att områdets värden ska bestå är att dagens markanvändning inte ändras så att lövskogen minskas eller att kulturlandskapet växer igen. Om vattenkvaliteten försämras kan även detta påverka möjligheter för bad och fiske. Vindparken som är som närmast 10 km från området bedöms inte påverka någon av dessa aspekter. Avståndet gör också att vindkraftverken inte är synliga från området. Fylleån Fylleån ligger på ca 10 km avstånd från vindparken. Vattenkvaliteten bedöms inte påverkas av de anläggningar som görs i vindkraftparken. Inga vindkraftverk kan ses från ån. 10 (22) KOMPLETTERING TILLST ÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN 10 ELANSLUTNING INOM PARKEN Mellan de två delområdena kan anslutningen ske antingen med luftledning parallellt med befintlig kraftledning eller med markkabel längs vägar. Inom vindparken kommer elanslutningen att följa befintliga samt nya vägar fram till vindkraftverken, baserat på den slutliga layouten för vindparken. Figur 10.1. Exempel på elanslutning för Örken vindpark. 11 PÅVERKAN FRÅN VÄGAR OCH ELANSLUTNING Nyckelbiotoper undantas vid byggnation av nya vägar. Presenterat exempel för dragning av markkablar passerar längs befintliga vägar två nyckelbiotoper. Den ena kan undvikas genom att kabeln förläggs på motsatt sida av vägen som kabeln läggs längs med. Den andra bedöms endast beröras marginellt längs befintligt vägstråk, då kabeln läggs så nära väg som det är möjligt. I nyckelbiotopen finns rik förekomst av död ved, eventuella träd som kan behöva avverkas i detta område lämnas om möjligt som död ved för att bidra till dessa värden. 11 (22) KOMPLETTERING TILLST ÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN Figur 11.1. Nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar i förhållande till exempellayout och exempel på sträckning för elanslutning. Nyckelbiotoper och naturvärden kommer undvikas när nya vägar ska anläggas, vilket säkerställs i samband med detaljprojektering. Vid kabelförläggning där nyckelbiotop eller naturvärde är belägen längs befintlig väg kommer motsatt sida av vägen väljas förbi utpekat värde. Vid kabelförläggning där nyckelbiotop berör båda sidor förläggs kabeln så nära väg som möjligt alternativt om möjligt i vägbanken för att minimera intrång. Om höga naturvärden föreligger i sumpskogar kommer dessa områden att undvikas vid förläggning av väg och elkablar. Flera sumpskogar består dock av trivial dikad produktionsskog, och vid dessa bedöms ingen specifik hänsyn nödvändig. Sanka markpartier kommer generellt undantas där möjligt. 12 HINDERBELYSNING Bolaget följer utvecklingen avseende dispenser för hinderbelysning noggrant. Det finns i dagsläget endast ett efterfrågestyrt hinderbelysningssystem som har erhållit dispens för testverksamhet i Sverige. Detta system är dock i dagsläget inte kommersiellt tillgängligt på marknaden utan ägs i dag av en enskild turbintillverkare. Transportstyrelsen är den myndighet som hanterar dispensansökningar avseende hinderbelysning för vindparker. Statkraft har initierat en process hos Transportstyrelsen för att få prövat ett alternativt system för efterfrågestyrd hinderbelysning i en av bolagets vindparker, ett system som finns tillgängligt på marknaden. Detta system har dock inte tidigare erhållit dispens i Sverige, och Transportstyrelsens prövning av dispensärendet har just inletts. Bolaget åtar sig att för vindkraftverk med en höjd överstigande 150 meter kommer dispensansökan avseende efterfrågansstyrd hindermarkering lämnas in för att möjliggöra att den vita hinderbelysningen begränsas till endast när luftfart passerar i närheten av området. 12 (22) KOMPLETTERING TILLST ÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN 13 AVSTÄNGNING AV VINDKRAFTVERK MED AVSEENDE PÅ FLADDERMÖSS I de fladdermusutredningar som genomförts och presenteras i MKB bilaga C3 konstateras att några speciella restriktioner inte bedöms vara påkallade, eller över huvud taget vara meningsfulla vid en eventuell exploatering av vare sig det norra eller södra delområdet, eftersom inga koloniplatser har påträffats. Länsstyrelsen har även informerat muntligt om att genomförda inventeringar är av god kvalitet och tillräcklig omfattning. Utifrån detta underlag kan konstateras att det inte finns något behov av att stänga av vindkraftverken under delar av året med hänsyn till fladdermössen, och bolaget ifrågasätter syfte och behov av sådana utredningar då det är grundligt konstaterat att inga restriktioner med avseende på fladdermöss bedöms nödvändiga. Inga förutsättningar för detta bedöms därmed behöva utredas. 14 ALTERNATIV Bolaget har i MKB för vindpark Örken avsnitt 6 beskrivit hur urvalsprocessen bland alternativa lokaliseringar utförts. Vindparkens lokalisering har arbetats fram genom en sammanvägning av ett antal bedömningskriterier, inkluderande bland annat markåtkomst, vind, närhet till elanslutning, vägnät, boende och intressen i området. I kompletteringen har efterfrågats en mer konkret alternativredovisning. Bolaget har därför utifrån sin projektbank identifierat två alternativa till huvudförslagets lokalisering som presenteras och jämförs med huvudalternativet. 14.1 ALTERNATIVA LOKALISERINGAR Som alternativa lokaliseringar till Örken har två områden lämpliga för vindkraft i västra Sverige som ingår i Statkraft Södras projektbank identifierats, nedan kallade Hylte och Johanneshus. Det alternativa lokaliseringsområdet Hylte är beläget söder om Hyltebruk i Hylte kommun, det alternativa lokaliseringsområdet Johanneshus är beläget nordväst om Vittaryd i Ljungby kommun. Se de alternativa lokaliseringarna i figur nedan. Figur 14.1. Alternativa lokaliseringsområden. 14.1.1 HYLTE Alternativ lokalisering vid Hylte är beläget cirka 6 km sydost om Hyltebruk. Området består av tre delområden, två områden norr respektive söder om Holmsjön samt ett område öster om Holseryd. Flera mindre byar och enstaka gårdar finns i området i närheten av 2 utredningsområdet för Hylte. Sammanlagd areal för de tre områdena är cirka 4 km , områdena 13 (22) KOMPLETTERING TILLST ÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN är belägna i något kuperad och aktivt brukad skogsmark med höjder upp till 170 meter över havet. Vindmätning har genomförts i området. Resultatet visar på att vindarna i området är cirka 0,10,3 m/s lägre för Hylte än för Örken vindpark. Endast ett fåtal intressen finns inom och i närheten av utredningsområdet. Området har inventerats med avseende på både naturmiljö och kulturmiljö. Ett naturvärdesobjekt finns inom området, flera sumpskogar och ett tjugotal kulturlämningar, varav endast tre punktobjekt är fasta fornlämningar, resterande är övriga kulturhistoriska lämningar. Figur 14.2. Intressen vid alternativ lokalisering Hylte. Angränsande till området har ytterligare två vindkraftsprojektörer utrett möjligheterna för att anlägga vindkraft. Inga vindkraftverk har ännu byggts i området. Området för den alternativa lokaliseringen vid Hylte var utpekat som ett område prioriterat för vindkraft, VKP3 Holseryd-Bohult i tidiga handlingar avseende vindbruksplan för Hylte kommun. Kommunen noterade även att detta var ett av de områden där förfrågningar om lokalisering av vindkraft hade inkommit i kommunen. Under arbetet med vindbruksplanen valde dock kommunen att området VKP3 Holseryd-Bohult skulle utgå som vindbruksområde utan att detta motiverades vidare i vindbruksplanen. Området är därmed inte utpekat i vindbruksplanen. Markåtkomst för aktuella områden säkrades redan i slutet av 2007 och början av 2008, vilket innebär att bolaget har de avtal som behövs med berörda markägare för att bygga vindkraft i området. 14.1.2 JOHANNESHUS Alternativ lokalisering Johanneshus är beläget i Ljungby kommun, cirka 2 km nordväst om 2 Vittaryd. Utredningsområdet är cirka 2,2 km stort och beläget i brukad skogsmark. Höjderna i området är cirka 180 meter över havet. 14 (22) KOMPLETTERING TILLST ÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN Vindmätning har genomförts i området. Resultatet visar på att vindarna i området är cirka 0,10,3 m/s lägre för Johanneshus än för Örken vindpark. Ett flertal intressen finns inom utredningsområdet, bland annat två områden utpekade som naturvårdsprogram klass 3, ett naturvärdesobjekt, våtmarker, flera sumpskogar samt ett tiotal kulturlämningar. Cirka hälften av identifierade kulturmiljöer är fasta fornlämningar, främst kopplat till fossil åkermark, som är belägna på höjdpartierna i området. Den våtmark, Bökemossen, som är belägen i södra delen av området och söder om området, hyser enligt information flera boplatser för hönsfåglar. Figur 14.3. Intressen vid alternativ lokalisering Johanneshus. Utredningsområde Johanneshus är beläget inom ett område som är utpekat lämpligt utredningsområde för vindkraft i vindbruksplan för Ljungby kommun. I samband med remisser till länkägare framkom att Teracom har ett radiolänkstråk som passerar centralt genom området, vilket gör att stora delar av området inte är möjligt att använda för placering av vindkraft. Detta tillsammans med hänsynsavstånd till kraftledning gör att stora delar av områdesarealen inte är tillgänglig för vindbruk. 15 (22) KOMPLETTERING TILLST ÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN Figur 14.4. Ett radiolänkstråk centralt genom området tillsammans med kraftledning genom västra delen av området medför att stora arealer inte är tillgängliga för vindbruk. Markåtkomst för Johanneshus säkrades under 2008, vilket innebär att bolaget införskaffade de avtal som behövs med berörda markägare för att bygga vindkraft i området. Kontrakten avslutades dock 2011 eftersom så pass stora delar av området inte var tillgängliga för vindkraft att området inte längre bedömdes som intressant för fortsatt arbete. 14.2 SAMMANSTÄLLNING AV ALTERNATIV I tabell 1 nedan sammanställs faktorer rörande områdesstorlek, vindresurs och intressen för de alternativa lokaliseringarna. Syftet med tabellen är att ge en överblick över förutsättningarna för vindkraft för respektive område. Tabell 14.1. Aspekter för alternativa lokaliseringar. Hylte Johanneshus 2 2 Örken 2 2 Områdets storlek 4,0 km Vindförhållanden, relativt mellan områdena 0,1-0,3 m/s lägre än Örken 0,1-0,3 m/s lägre än Örken 0,1-0,3 m/s högre än Hylte och Johanneshus Utpekat i vindbruksplan Nej Ja Ja Antal vindkraftverk som ryms i området Ca 15 st Ca 5 st Ca 21 st Riksintressen Inga riksintressen inom området. Riksintresse naturvård öster om området Inga riksintressen inom området. Riksintresse naturvård tangerar i söder och norr Kulturvärden 24 objekt, varav 3 fasta fornlämningar 11 objekt, varav 5 fasta fornlämningar 35 objekt, samtliga övriga kulturhistoriska lämningar 2,2 km 12,8 km , varav 5,9 km är tillgängligt för vindkraftsetablering Inom område tillgängligt för vindkraftsetablering: 9 objekt 16 (22) KOMPLETTERING TILLST ÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN Naturvärden Hylte Johanneshus Örken 1 naturvärdesobjekt Värdetrakt lövskog Våtmarker Sumpskogar 2 naturvårdsprogram 1 naturvärdesobjekt Våtmarker Sumpskogar 5 fynd av rödlistade arter Värdetrakt ädellövskog 5 nyckelbiotoper 1 naturvärdesobjekt Våtmarker Sumpskogar Inom område tillgängligt för vindkraftsetablering: Våtmarker Sumpskogar 14.3 Avstånd till större väg Väg 687 passerar genom det centrala området Väg 650 passerar norr om det norra området Väg 565 passerar söder om området Väg 559 passerar öster om området Väg 644 passerar väster om området Riksväg 26 passerar väster om området Avstånd till regionledning/ elanslutning 6 km (Hyltebruk) Passerar inom området. Ny anslutningspunkt under byggnation angränsande till området Avstånd till samlad bebyggelse 6 km (Hyltebruk) Mindre byar och enstaka gårdar i närheten av området. 2 km (Vittaryd) Mindre byar och enstaka gårdar i närheten av området. 4 km (Torup) Mindre byar och enstaka gårdar i närheten av området. Markåtkomst säkrad Ja Nej, kontraktet är uppsagt Ja VAL AV ÖRKEN VINDPARK Samtliga studerade lokaliseringar är i något avseende lämpliga för etablering av vindkraft. Samtliga lokaliseringar har mer eller mindre betydande för- och nackdelar som måste vägas in i den slutliga bedömningen. Det alternativa området Hylte uppvisar måttliga vindförhållanden och rymmer en medelstor vindpark, Det finns inga betydande intressen i området som begränsar möjligheten för placering av vindkraftverk. Det finns ingen elanslutningspunkt i närområdet. Området är beläget i en del av Hylte kommun som inte är utpekat som prioriterat område för vindkraft i kommunens vindbruksplan, trots att det var aktuellt i det tidiga planeringsskedet för vindbruksplanen. Det alternativa området Johanneshus uppvisar måttliga vindförhållanden. Områdets storlek medger endast byggnation av en mindre vindpark. En kraftledning passerar genom området vilket skulle kunna möjliggöra elanslutning i närområdet. Området är utpekat som prioriterat område för vindkraft i vindbruksplan för Ljungby kommun. Vid kulturmiljöinventering av området identifierades flera fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som främst är belägna på höjdpartierna i området, vilket begränsar möjligheten att placera vindkraftverk på attraktiva vindlägen. Detta tillsammans med det radiolänkstråk och den kraftledning som passerar genom området gör att arealen som är tillgänglig för vindkraft blir så liten att Statkraft inte bedömer området som intressant att gå vidare med för etablering. Kontrakten med markägarna har därför avslutats, och markåtkomsten är därmed inte längre säkrad. 17 (22) KOMPLETTERING TILLST ÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN Örken vindpark är beläget inom områden utpekade som prioriterade för vindbruk i både Hylte och Halmstads kommuner. Jämfört med Johanneshus finns vid Örken bättre möjligheter att placera vindkraftverken i attraktiva vindlägen med hänsyn till områdets intressen, och arealen tillgänglig för vindkraft efter hänsyn till områdets intressen är större vilket gör att vindresursen kan nyttjas mer effektivt. Jämfört med Hylte är Örken utpekat som vindbruksområde i Hylte kommun. Utredningsområde för Örken vindpark visar även på bättre vindförhållanden med 1-3 tiondels meter starkare per sekund än de två alternativa områden som undersökts, vilket innebär högre elproduktion från vindkraftverk. Utifrån genomförd undersökning bedöms Örken vindpark som den mest gynnsamma lokaliseringen för en vindpark av planerad omfattning och produktion. Valet av Örken vindpark grundar sig bland annat på följande: 15 - Goda vindförhållanden - Utpekande i vindbruksplaner - Inga skyddade områden berörs av vindkraftverken - Arealen tillgänglig för placering av vindkraftverk är stor även efter att utpekade områden undantas. - God infrastruktur i anslutning till området och användbara vägar inom området - Närhet till anslutningspunkt på befintligt ledningsnät - Markåtkomsten för etablering är säkrad via arrendeavtal med markägarna. Etablering kan ske utan onödigt dröjsmål. PÅVERKAN PÅ KALKNING Halland har under den senare delen av 1900-talet drabbats av försurande nedfall från Europa. Då nedfallet i vissa områden medför att pH sänks mer än vad naturen själv kan neutralisera används kalkning för att justera surhetsbalansen i naturen. Direktkalkning innebär att kalk sprids i sjöar från båt eller helikopter. Detta medför att vattendrag nedströms om sjöarna också får del av kalkningsåtgärderna. Säkerhetsavstånd med helikopterflygning i närheten av vindkraftverk är 1000 meter när vindkraftverken är i drift och 300 meter när vindkraftverken står still. Kalkningsområden belägna över 1000 meter från närmsta vindkraftverk kan kalkas utan påverkan från vindparken, kalkningsområden som är belägna mellan 300 och 1000 meter från närmsta vindkraftverk kan kalkas med helikopter efter överenskommelse med bolaget om att tidpunkt för kalkning sker när vindkraftverken står stilla. Kalkningsobjekt inom kortare avstånd än 300 meter kan inte kalkas med helikopter utan alternativa kalkningsmetoder med båt, kalkningsdoserare etc. får användas inom detta område. I Hylte kommun finns inga områden i närheten av Örken vindpark som kalkas eller planeras att kalkas med helikopter. Halmstads kommun har kalkningsverksamhet inom Sennanåns avrinningsområde. Kalkspridning med helikopter sker vid Bergagölen, cirka 1,3 km från områdesgränsen för Örken vindpark. Då avståndet överstiger 1 km från vindparken kan kalkning av Bergagölen fortlöpa som tidigare även efter byggnation av vindpark Örken. Om turbulens från vindkraftverken visar sig medföra svårigheter att genomföra kalkning med helikopter vid Bergagölen när vindkraftverken är i drift kan kommunen via kontakt med bolaget få information om när vindkraftverken kommer tas ur drift för service och dylikt för att kunna anpassa kalkningen till dessa tider. Se information från Halmstads kommun avseende kalkning i närheten av vindpark Örken i bilaga 7. 18 (22) KOMPLETTERING TILLST ÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN 16 MOBIL BETONGSTATION En mobil betongstation upptar en yta om upp till en halv hektar. Stationen byggs på en grusad yta, och vid betongstationen lagras ballast i form av grushögar samt slutna tankar med bindemedel, vatten och cement. Betongen blandas i mobila blandarmaskiner som inhämtar materialfraktioner och blandar betongen, innan den överförs till en större betongbil som fraktar den färdigblandade betongen till fundamentplatserna. Bindemedel hålls i helt slutna tankar och överförs från dessa via separata ledningar till blandarmaskinen. Tvättvatten från bilarna tas om hand i en infiltrationsanläggning som anpassas utifrån platsens känslighet och geologiska egenskaper. Figur 16.1. Exempel på hur en mobil betongstation kan vara utformad. En mobil betongstation beräknas generera cirka 820 transporter in till området för byggnation av cirka 21 vindkraftverk vid det fall samtligt material i form av cement, vatten, ballast och kemikalietillsatser till den mobila betongstationen behöver transporteras in till området. Detta är enligt beräkningar en halvering av transporter in till området för betongtillverkning jämfört med om färdig betong transporteras in. Om ballast kan tas inom parkområdet, t.ex. från byggnation av vägar, fundament och uppställningsytor eller från en täkt, och vatten kan tas från brunn eller vattendrag inom parkområdet behöver endast cement och tillsatser transporteras in för betongtillverkningen, vilket minskar transportbehovet avsevärt. En stor del av transporterna koncentreras då till att ske inom parkområdet. Vatten till betongframställning i mobil betongstation kan hämtas från brunn eller vattendrag. Provtagning av vatten behöver ske för att bedöma vattenkvalitet. Utifrån de antaganden om betongbehov som gjorts för den planerade vindparken bedöms vattenbehovet till cirka 2 000 m3 för betongframställning. Vatten pumpas upp med en hastighet av cirka 2000 liter per minut till en tankbil som rymmer cirka 15 m3. Vattnet transporteras sedan med tankbilen till den mobila betongstationen där den används direkt eller mellanlagras i vattenmagasin. Tillstånd för eventuell täkt eller vattenverksamhet kommer att sökas separat. Det kan bli aktuellt att utföra krossarbeten med en mobil bergkross. Krossning och sortering medför påverkan i form av buller och damm. Areal behövs även för upplägg av material och fraktioner. Naturvårdsverkets utomhusriktvärden för externt industribuller kommer att hållas, så lokalisering av verksamheten anpassas till detta. Påverkan uppträder endast under den tid då arbete pågår. 19 (22) KOMPLETTERING TILLST ÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN 17 PÅVERKAN PÅ FLYGPLATS I samband med beslut om slutliga positioner för vindkraftverken kommer bolaget att samråda de positioner vars totalhöjd över havet överstiger 335 meter för att utreda om dessa placeringar är godtagbara med nuvarande flygrutiner från Halmstads flygplats eller om TMA behöver justeras för att möjliggöra placering av vindkraft. Om TMA behöver justeras kommer bolaget säkerställa och bekosta att så sker. Genom att slutlig placering i förhållande till TMA säkerställs tillsammans med Halmstads flygplats och att MSA-ytan överstiger högsta möjliga höjd på vindkraftverk i området samt att vindkraftverken kommer att hindermarkeras i enlighet med gällande regler eller dispens därifrån bedöms ingen risk ur säkerhetssynpunkt för flygplatsen uppkomma. 18 KOSTNADER FÖR ÅTERSTÄLLNING Syftet med att ställa en säkerhet för efterbehandling och andra återställningsåtgärder är att säkerställa att medel finns för nedmontering den dag detta blir aktuellt. Svensk Vindenergi har i rapporten Vindkraftverk – kartläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning konstaterat att kostnaden för nedmontering av vindkraftverk är svår att beräkna exakt då den är beroende av bland annat grad av återställande, avstånd till återvinningsanläggningar, i vilken omfattning material ska monteras ned, valutakurser med mera. Kostnader för nedmontering av verk och återställning av marken är beroende av vilka villkor och priser som är rådande i samband med nedmontering. De kostnader som uppkommer i samband med nedmontering och återställning är kopplade till maskinutrustning (kran samt övriga arbetsmaskiner), transport, arbetskraft samt deponi, återvinning och upparbetning av material. De intäkter som uppkommer i samband med nedmontering och återställning är kopplade till metaller i form av järn, stål, koppar och aluminium från vindkraftverk, ledningar och kringutrustning. Enligt dom från Miljööverdomstolen (Mål nr M2210-08) har för vindpark Taka-Apua beslutats att säkerhet för efterbehandling och andra återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda ska ställas med 300 000 kronor för varje vindkraftverk. Statkraft har även i flera andra tillstånd fått beslut om en säkerhet för efterbehandling och återställningsåtgärder om 300 000 kronor. Liknande förutsättningar avseende kostnader bedöms gälla även för Örken vindpark. Kostnaden för nedmontering antas utifrån beräkningsmodeller ur rapporten från Svensk Vindenergi vara mellan cirka 50 000 och 250 000 kr per turbin, vilket inkluderar nedmontering av turbin, omhändertagande av torn, rotorblad, generator, fundament ned till under markytan eller övertäckning samt elledning och transformatorer. Kostnader och möjliga intäkter är beroende av vilket fabrikat och modell som väljs. Bolaget har ännu inte fattat beslut om vilket fabrikat som ska användas i vindpark Örken, men oavsett detta bedöms utifrån beräkningsmodellerna för nedmontering en säkerhet om 300 000 kr tillräcklig för att täcka hela kostnaden för nedmontering. 19 ARTDATABANKEN Punkterna från Artdatabanken har i samband med koordinattransformering av koordinater från excelfil levererad från Artdatabanken fått en felaktig placering med cirka 100 meter. Punkterna AD2, AD3 och AD4 är belägna i det område utpekat som nyckelbiotop samt naturvärde klass 3 i naturvärdesinventeringen. I Bilaga 8 bifogas en korrekt karta 2 till bilaga C2. 20 (22) KOMPLETTERING TILLST ÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN Eftersom samtlig yta inom vindparken väster om kraftledningen kommer att undantas från placering av vindkraftverk kommer det aktuella området där punkterna AD2, AD3 och AD4 är belägna oavsett inte att beröras av aktuell verksamhet. 20 BIOTOPER LÄNGS VÄG Figur 20.1. Nyckelbiotoper, naturvärden och ängs- och betesmark intill vägar. NB1 Nyckelbiotopen är en gransumpskog längs ett vattendrag och är belägen på västra sidan om befintlig väg. Om vägen förbi nyckelbiotopen behöver breddas och förstärkas kan detta ske längs vägens östra sida, och på så sätt inte påverka nyckelbiotopen. NB5 Nyckelbiotopen är en gransumpskog längs ett vattendrag och är belägen söder om befintlig väg. Om vägen förbi nyckelbiotopen behöver breddas och förstärkas kan detta ske främst längs vägens norra sida, och på så sätt inte påverka nyckelbiotopen. ONV vid Kragared Objekt med naturvärde vid Kragared är en samling ädellövträd. De flesta är belägna norr om vägen och på visst avstånd från vägen. Vid behov kan vägen breddas söderut för att minska intrånget i områdets naturvärden. En ek belägen söder om vägen i en kurva och backe kan eventuellt behöva avverkas för att räta ut vägen. Denna väg är dock inte planerad som huvudsaklig tillfartsväg till området, dock kan standarden behöva bättras så att den kan användas som utfartsväg. 21 (22) KOMPLETTERING TILLST ÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN Figur 20.2. Naturvärdesobjektet vid Kragared. Eken närmast vägen kan eventuellt påverkas om vägen behöver breddas och rätas ut. NB vid Kärrshult Nyckelbiotopen är betad hagmark innan för en stenmur som är belägen på den sydvästra sidan om befintlig väg. Om vägen förbi nyckelbiotopen behöver breddas kan detta ske längs vägens nordöstra sida, och på så sätt inte påverka nyckelbiotopen. Dock behöver hänsyn i detta område tas även till områdets kulturmiljöer, det finns flera röjningsrösen på den nordöstra sidan av vägen. ONV vid Kvarnforsen Objekt med naturvärde vid Kvarnforsen är en bokskog på båda sidor om vägen. Denna väg är inte aktuell att använda för vindparken, vilket innebär att naturvärdet inte kommer påverkas. ONV vid Rävsbo Objekt med naturvärde vid Rävsbo är en lövskogslund/hagmarksskog. Området är beläget söder om befintlig väg, närmast vägen finns mer öppna partier. Befintlig väg är av god kvalitet och inga större vägförstärkande åtgärder bedöms i dagsläget aktuella. Vid behov av breddning och förstärkning av vägen genomförs detta främst på vägens norra sida, enstaka träd kan dock behöva avverkas även söder om vägen beroende på deras placering, eventuell påverkan kommer dock endast ske i naturvärdets yttre gräns mot befintlig väg. Ängs- och betesmarksobjekt vid Rävsbo Ängs- och betesmarksobjekt finns norr om befintlig väg vid Rävsbo. Befintlig väg är av god kvalitet och inga större vägförstärkande åtgärder bedöms i dagsläget aktuella. Vid behov av breddning och förstärkning av väg kan den yttersta gränsen av dessa objekt komma att påverkas, särskilt för den del där vägförstärkning söderut bör undvikas på grund av naturvärde (se ONV vid Rävsbo). Det innebär att utkanten av utpekade ängs- och betesmarksobjekt mot befintlig väg kan komma att påverkas. 22 (22) KOMPLETTERING TILLST ÅNDSANSÖKAN VINDPARK ÖRKEN
© Copyright 2024