Kulturhistorisk utredning

PM MAJ 2012
KULTURHISTORISK FÖRSTUDIE
INFÖR EN PLANERAD VINDPARK
VID FÄNGSJÖN OCH STORSJÖHÖJDEN
SOLLEFTEÅ KOMMUN, VÄSTERNORRLANDS LÄN
Arkeologicentrum AB
PMAC2011:58 Y
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND ................................................................................................................................................ 3
PROJEKTOMRÅDEN ................................................................................................................................... 3
SYFTE OCH METOD.................................................................................................................................... 3
MATERIAL .................................................................................................................................................. 3
OMRÅDESBESKRIVNING............................................................................................................................ 3
TIDIGARE ANTIKVARISK VERKSAMHET ..................................................................................................... 4
RESULTAT .................................................................................................................................................. 4
KULTURHISTORISKA LÄMNINGAR ........................................................................................................................................4
ARKEOLOGISKA FYND OCH FYNDSAMLINGAR......................................................................................................................4
ÄLDRE TIDERS MARKANVÄNDNING .....................................................................................................................................4
ORTNAMN ............................................................................................................................................................................6
BEBYGGELSE OCH BYGGNADSMINNEN ................................................................................................................................6
KULTURMILJÖER OCH RIKSINTRESSEN .................................................................................................................................6
KONKLUTION ............................................................................................................................................. 7
LITTERATUR ............................................................................................................................................... 8
ÄLDRE KARTOR .......................................................................................................................................... 8
WEBB ......................................................................................................................................................... 9
2011-08-29
ARKEOLOGICENTRUM AB
Britta Wennstedt Edvinger
Titel: Kulturhistorisk förstudie inför en planerad vindkraftpark
PMAC2011:58 Y
Beställare: FORSCA
www.arkeologicentrum.se
2
Arkeologicentrum AB
PMAC2011:58 Y
BAKGRUND
I samband med vindkraftsprojektering har FORSCA AB, Umeå, låtit utföra en kulturhistorisk förstudie. Arkeologicentrum AB
har genomfört förstudien som avser två delområden, Fängsjön och Storsjöhöjden, i Sollefteå kommun i Västernorrlands län.
PROJEKTOMRÅDEN
Projektområdena ligger norr om Sollefteå och väster om Näsåker i Ångermanland. De sträcker sig in i fem socknar, det
nordligare Fängsjö-området i Anundsjö, Resele och Ådals-Liden och det sydligare området vid Storsjöhöjden i Resele och Eds
socknar. Tio ekonomiska kartblad berörs av den planerade vindparken: 19H 7e–f, 19H 8d–f och 19H 9d–f (Fängsjön) samt
19H 5f och 19H 6f (Storsjöhöjden).
Sammanlagt täcker projektområdena närmare 8 000 hektar, varav Fängsjön är det större (6 200 hektar) och Storsjöhöjden
det mindre (1 700 hektar)..
SYFTE OCH METOD
Förstudien har till syfte att byråmässigt kartlägga kulturvärden i projektområdet med närmaste omland. Det har skett
genom genomgång av olika antikvariska källmaterial och äldre kartor samt flygbilder. Inget fältarbete har utförts i samband
med förstudien.
MATERIAL
Byråinventeringen har omfattat följande källmaterial:








registrerade kulturhistoriska lämningar i RAÄ:s informationssystem för fornminnen, FMIS,
registrerade kulturhistoriska lämningar i Skogsstyrelsens databas (Kotten),
arkeologiska fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museums fynddatabas,
samebyarnas nuvarande markanvändning och fjällsamiska flyttleder i äldre tid,
allmänna kartor, tryckta historiska kartor och lantmäteriakter med kartor samt flyg- och satellitbilder i Lantmäteriets karttjänster,
äldre belägg och uppteckningar av ortnamn i ortnamnsdatabasen hos Institutet för språk och folkminnen (SOFI),
antikvariskt material och rapporter i biblioteksdatabaser och på länsmuseets hemsida,
länsstyrelsens webbpresentation av värdefulla natur- och kulturmiljöer m.m.
OMRÅDESBESKRIVNING
Projektområdena ligger över högsta kustlinjen, Fängsjö-området på 300–445 meter och Storsjöhöjds-området på 350–440
meter över havet. Inga delar av projektområdena berörs därför av någon strandlinjeförskjutning. HK i denna del av
Ångermanland ligger på ca 270 meter över havet. Sjöarna i det norra området ligger på 313–320 meter över havet och
Storsjön i det södra på 429 meter över havet. Höjdskillnaderna är stora. Markerade höjdryggar avlöser flackare myrar.
Morän och torvmark dominerar i området. Myrarna avvattnas av mindre bäckar som rinner ut i sjöarna i projektområdenas
närhet, men det finns inga större vattendrag i projektområdena.
FIGUR 1. DE TVÅ PROJEKTOMRÅDENA (SVART BEGRÄNSNINGSLINJE) LIGGER NORR OM SOLLEFTEÅ.
UNDERLAG: SVERIGEKARTAN ©LANTMÄTERIET, GÄVLE 2009. MEDGIVANDE I 2009_00927. SKALA 1:500 000
Markslaget är skogsmark. Skogen utgör produktionsskog i olika åldersklasser och stora arealer är ganska nyligen avverkade.
Projektområdena ligger inom två samebyars vinterland, Vilhelmina södra sameby och Voernese, f.d. Frostviken norra
sameby.
3
Arkeologicentrum AB
PMAC2011:58 Y
TIDIGARE ANTIKVARISK VERKSAMHET
Ångermanland har till stora delar inventerats på fornminnen av RAÄ. Förstagångsinventering genomfördes under 1960-talet,
åren 1963 till 1968. Då hade den faktiska terrängrekognosceringen bara en liten omfattning. Under senare delen av 1980talet och början av 1990-talet skede revideringsinventering i delar av Ångermanland. De nu aktuella socknarna har
revideringsinventerats under de första åren av 1990-talet, men bara i vissa delar. Inga andra inventeringar såsom
Skogsstyrelsens arbetsmarknadsprojekt Skog & historia eller liknande har genomförts i projektområdena.
I alla berörda socknar har någon form av arkeologisk undersökningsverksamhet bedrivits, exempelvis inför vattenkraftsutbyggnad, i form av pedagogisk och/eller forskningsverksamhet och i form av konventionell uppdragsarkeologi. Inte
oväntat har de antikvariska insatserna haft störst omfattning vid Nämforsen. Inga arkeologiska utredningar eller undersökningar har dock genomförts i eller nära de två projektområdena.
Därutöver har både byggnads- och fäbodinventeringar genomförts i kommunen (Carlsson & Mascher 1999, Renström 1998,
2001, 2002). Inte heller dessa har omfattat projektområdena.
RESULTAT
I tabell 1 och figur 2–5 redovisas de kända kulturvärdena och de indikationer på kulturhistoriska lämningar som framkommit
under denna förstudie. Resultaten redovisas endast som punkter. Läge och utbredning är osäkra. Detsamma gäller
eventuella lämningars antikvariska bedömning.
KULTURHISTORISKA LÄMNINGAR
Inga lämningar finns i dag registrerade i någotdera projektområdet. Avsaknaden av lämningar är skenbar. Den beror på
förstagångsinventeringens metodik, ingen genomförd systematisk terrängrekognoscering, och på att ingen
revideringsinventering utförts här.
ARKEOLOGISKA FYND OCH FYNDSAMLINGAR
Det finns inga uppgifter om att fornfynd tillvaratagits och inlämnats till kulturmiljövården i undersökningsområdet (YLM
2011-08-26, SHM 2011-08-26). Det kan bero på en reell avsaknad, men också på en låg grad av uppodling, eftersom många
fynd påträffats vid plöjning, eller på att det saknas erosionsutsatta områden i terränglägen gynnsamma för förhistoriska boplatser. En viktig anledning kan naturligtvis vara att ingen letat efter fynd och boplatsmaterial i projektområdena.
ÄLDRE TIDERS MARKANVÄNDNING
Det har inte genomförts så många lantmäteriförrättningar i projektområdet, men det finns flera anmärkningsvärt gamla
kartor. Några är utgivna redan på 1600-talet och utgör s.k. geometriska kartor. Skattläggning och storskifte har omfattat
kartering men laga skifte genomfördas med få undantag utan att några kartor upprättades.
Av särskilt intresse i det äldsta kartmaterialet är Hällås (IP12), belagt med bebyggelse år 1703. Några äldre belägg är tidigt
1700-tal finns inte, men 1924 i samband med uppteckning av bynamnet noterades att finnar skall ha börjat odla i Hällås. Det
förklarar den extensiva svedjan på 1703 års karta över Hällås, omkring 2x1 kilometer stor (IP17). Även namnet Svedjan på en
höjd i nordöstligaste delen av Fängsjöns projektområde kan kopplas samman med svedjebruk. Grundtjärn nordost om
Fängsjöns projektområde var ursprungligen ett finntorp.
Vad gäller fastighetsbildningen i projektområdet har ganska stora ändringar genomförts alltsedan avvittringen. I regel har
nya gränser dragits mellan sjöar eller krön på höjdryggar. I enstaka fall har man konstruerat gränsmärken.
FIGUR 2. FÄNGSJÖNS PROJEKTOMRÅDE, NORRA DELEN. BYRÅMÄSSIGT IDENTIFIERADE
POTENTIELLA KULTURVÄRDEN. UNDERLAG: TERRÄNGKARTAN ©LANTMÄTERIET, GÄVLE 2009.
MEDGIVANDE I 2009_00927. SKALA 1:50 000
Det tryckta historiska kartmaterialet över projektområdena är bristfälligt av flera skäl. De ekonomiska kartorna saknar helt
tryckt information på flera ekonomiska kartblad. Generalstabskartan, bladet 68 Sollefteå, som rymmer huvuddelen av de två
projektområdena, är inte tillgänglig i Lantmäteriets tjänst Historiska kartor. Kartutgåvan redovisar topografi,
kommunikationer, vegetation samt bebyggelse, både gårdar, torp, fäbodar och ”lappläger”.
4
Arkeologicentrum AB
PMAC2011:58 Y
TABELL 1. BYRÅMÄSSIG SAMMANSTÄLLNING AV INDIKATIONER PÅ P POTENTIELLA KULTURVÄRDEN I OCH NÄRA
PROJEKTOMRÅDENA.
FIGUR 3. FÄNGSJÖNS PROJEKTOMRÅDE, SÖDRA DELEN. BYRÅMÄSSIGT IDENTIFIERADE
POTENTIELLA KULTURVÄRDEN. UNDERLAG: TERRÄNGKARTAN ©LANTMÄTERIET, GÄVLE 2009.
MEDGIVANDE I 2009_00927. SKALA 1:50 000
5
IP-NR
NAMN
LÄMNINGSTYP
ANM.
IP01
Bastubergsbodarna
Fäbod
IP02
Bastuberget
IP03
Älggårdshöjden
IP04
Kvarnån
Kvarn
IP05
Lapptjärn
Viste
IP06
Stugusjön
IP07
-
IP08
Häbbersjön
IP09
Fäbodmyran
Fäbod
IP10
Fäb.
Fäbod
IP11
Svedjan
Fossil åker, svedja
Nu Brännan
Generalstabskarta
IP12
Hällås
Lägenhetsbebyggelse
Kryss på
terrängkarta
Terrängkarta
IP13
Finnkvarnen
Kvarn
Utanför uo
Ekonomisk karta
IP14
-
Koja utanför uo
Ekonomisk karta
IP15
-
Koja med stall
Ekonomisk karta
IP16
Vitberget
Fäbod
2 uthus
Ekonomisk karta
IP17
-
Fossil åker, svedja
“Afsvedjat
landh”
Geometrisk karta
IP18
Stugusjö
nybygge
By-/gårdstomt
Herman Pehrsson, SS
Skattläggningskarta,
Avvittringskarta,
Storskifteskarta
IP19
-
By-/gårdstomt
Olof Nilsson, SS
Storskifteskarta
IP20
-
Kvarn
Avvittringskarta
IP21
-
Kvarn
Avvittringskarta
IP22
Älggårdskullen
Fångstgropssystem
Ekonomisk karta
Husgrund, historisk
tid
Fångstanläggning/
Fångstgropssystem
Lägenhetsbebyggelse
Lägenhetsbebyggelse
Förvaringsanläggning
Husgrund, historisk
tid
Husgrund, historisk
tid
KÄLLA
Ekonomisk karta
Ekonomisk karta
Även Kvarnberget N om uo
Ekonomisk karta
Ekonomisk karta
Kryss på karta
Terrängkarta
Kryss på karta
Terrängkarta
Oklart vilken
strand
Ev. Vitbergsbodarna
utanför uo
Ekonomisk karta
Ekonomisk karta
Generalstabskarta
Utanför uo
Terr.karta
Arkeologicentrum AB
PMAC2011:58 Y
Bod-namnen vittnar om förekomst av fäbodar. Namn på kvarn- berättar om äldre såg- eller mjölkvarnar, spånhyvlar vadmalsstampar. Älggård kan stå både för fångstgropssystem och för andra slags fångstanläggningar för älg, främst snaror i
öppningar i särskilt uppförda stängsel.
Avsaknaden av tryckta namn på flera kartblad är en stor förlust i detta sammanhang vilken bara i liten utsträckning
kompenserats genom en genomgång av fastighetskartans namnförråd.
BEBYGGELSE OCH BYGGNADSMINNEN
Med undantag av enstaka kojor finns ingen bebyggelse i projektområdena. Även byggnadsantikvariskt intressanta objekt
saknas därför i projektområdena och dessas närhet. I kommunen finns åtta byggnadsminnen men inget av dem berörs av
vindkraftsutbyggnaden. Närmaste kyrkomiljöer utgörs av sockenkyrkorna i de berörda socknarna, varav kyrkomiljön vid
Ådals-Lidens kyrka i Näsåker på tolv kilometers avstånd ligger närmast.
TABELL 2. NÄRBELÄGNA OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN (RIKMV 1990:173 F.).
NAMN
BESKRIVNING
Nämforsen
Boplatser och mycket betydelsefull och omfattande hällristningslokal från sten- och
bronsålder
Stor by med ett trettiotal bostadshus och
tillhörande ekonomibyggnader. Välbevarat
bymönster. Jfr Renström 2001.
Nordsvensk bondgård med 24 bevarade knuttimrade hus från 1700- och 1800-talen. Ålderdomligt odlingslandskap.
F.d. sanatorium
Eden
Myckelgensjö,
Örnsköldsviks
kommun
Österåsen
Lidgatu
Samlad bymiljö med ekonomibyggnader. Enhetlig och oförvanskad bild av 1800-talets
byggnadsskick.
AVSTÅND FRÅN
PROJEKTOMRÅDE
12 km NÖ
15 km NV
11 km V
15 km SSV
10 km V
KULTURMILJÖER OCH RIKSINTRESSEN
Inga värdefulla kulturmiljöer såsom kulturreservat eller riksintresseområden för kulturmiljövården finns i eller nära
projektområdena.
FIGUR 4. STORSJÖHÖJDENS PROJEKTOMRÅDE, SÖDRA DELEN. BYRÅMÄSSIGT IDENTIFIERADE
POTENTIELLA KULTURVÄRDEN. UNDERLAG: TERRÄNGKARTAN ©LANTMÄTERIET, GÄVLE 2009.
MEDGIVANDE I 2009_00927. SKALA 1:50 000
De områden av riksintresse för kulturmiljövården som ligger närmast projektområdena ligger på tio kilometers avstånd eller
mer (tabell 2) och berörs därför inte av vindkraftsutbyggnaden.
Kartan torde finnas att tillgå i pappersform vid något bibliotek men har inte kunnat studeras i samband med denna
förstudie.
ORTNAMN
Det finns flera namn av antikvariskt intresse i projektområdena. I Fängsjö-området kan nämnas Bastuberget,
Bastubergsbodarna, Älggårdshöjden, Kvarnån, Lapptjärn och Fäbodmyran. Nära men utanför Storsjöhöjdens projektområde
finns en uppsättning namn på finn- och kvarn-, såsom Kvarnberget, Finnmyran, Finnkvarnen och Finnkvarnbäcken.
Namn på finn- och lapp- visar att platser i äldre tid nyttjats av rörliga grupper, vilket redan de historiska kartorna kunnat
belägga. Namnet Svedjan nämndes ovan i samband med äldre kartor. På generalstabskartan utgiven år 1916 kallas dagens
Brännan för Svedjan. Namnet antyder svedjebruk.
6
Arkeologicentrum AB
PMAC2011:58 Y
KONKLUTION
Projektområdena ligger i ett höglänt och kuperat utmarksområde nära flera sockengränser. Terrängläget och läget på
socknarnas absoluta marginaler är viktigt ur flera perspektiv. Det bestämmer också i stor utsträckning vilka typer av
kulturvärden projektområdena kan antas rymma.
Ingen egentlig fornminnesinventering har genomförts här, men vissa preliminära slutsatser kan dras av den lokala miljön.
Tidigt frostfria höjdlägen och sydsluttningar har varit intressanta för böndernas utmarksbruk i äldre tider och för
svedjefinnarnas svedjebruk. Svedjebruk är byråmässigt belagt på två ställen men kan finnas på ytterligare platser. Krönlägen
och andra topografiskt utmärkande fenomen är också intressanta i egenskap av möjligt terrängläge för samiska heliga
platser (jfr Manker 1957). Det är ändå framför allt i de lägre delarna av undersökningsområdet och i anslutning till några vattendrag och myrkanter som man kan förvänta sig att påträffa ej registrerade lämningar. Vattendragen i området avvattnar i
huvudsak myrar och är därför mindre intressanta som lokaliseringsfaktor för fasta fornlämningar.
Läget i sockengränser är symptomatiskt för rörliga invånare. Det är därför inte förvånande att det finns belägg för både
samer och finnar i projektområdena. Ångermanlands samiska historia är bättre utforskad än grannlänens (t.ex. Bergvall &
Persson 2004, Westerdahl 1986, Westerdahl 2008). I och nära projektområdena finns flera ortnamn på lapp- som visar att
samer, troligen både fjällrenskötare och lokala grupper, funnits i området. Regionen har vidare varit föremål för
finnkolonisation fr.o.m. 1600-talet (Gothe 1948, Wedin 2007). I båda projektområdena finns som nämnts olika slags
kartbelägg för fossil åker och bebyggelselämningar efter svedjefinnar.
Utmarksläget innebär inte bara förutsättningar för samer och finnar. Nybyggen har upptagits i nära anslutning till
projektområdena alltsedan 1700-talet. Utmarksodling och annat utmarksbruk, t.ex. tjärbränning och kolning, kan förväntas
ha bedrivits här och kan ha resulterat i kulturhistoriska lämningar. Utanför och öster om projektområdet finns t.ex. namn på
hamp- som visar på hampodling i äldre tid. Inga namn- eller kartuppgifter som styrker sådant utmarksbruk har framkommit
under förstudien, men det kan bero på kartornas beskaffenhet. Det är inte heller alltid exempelvis kolning och tjärframställning eller annan produktion för husbehov gör avtryck i ortnamnsrepertoaren.
Ett tjugotal indikationer på potentiella kulturhistoriska lämningar har framkommit under förstudien, vissa av dem strax
utanför projektområdena. De tydligaste indikationerna avser lämningar efter fäbodar, bebyggelse och enstaka byggnader
såsom exempelvis skogskojor, kvarnar, renskötande eller andra samers visten, fångstgropar och åkersvedjor. Andra
lämningstyper som kan förekomma är färdvägar, övergivna gränsmärken samt kolbottnar och tjärdalar. Stora volymer
kulturminnen kan erfarenhetsmässigt inte förväntas i den aktuella miljön.
FIGUR 5. OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN I PROJEKTOMRÅDENAS
NÄRHET. SKALA 1:500 000.
Utmarksläget bidrar slutligen att det är långt till övriga kända kulturvärden och att kulturmiljöpåverkan av en
vindkraftsutbyggnad därför inte blir stor. Inget tyder på att det kan framkomma kulturvärden som omöjliggör en
vindkraftsutbyggnad i projektområdena. Det är sannolikt att kulturhistoriska lämningar kommer att visuellt påverkas av en
vindkraftsutbyggnad. Den fysiska påverkan kan inte fastställas med nuvarande kunskapsunderlag. Med en viss flexibilitet i
vindparkens utformning torde dock kulturmiljöer och/eller lämningar kunna undvikas och kvarligga inne i vindparken utan
ingrepp, men det förutsätter att läget för lämningarna är känt.
7
Arkeologicentrum AB
PMAC2011:58 Y
LITTERATUR
ÄLDRE KARTOR
Bergvall, Margareta, & Peter Persson (red.), 2004. Västernorrland–Sameland: om samisk närvaro i Ångermanland och
Medelpad. Tidsspår 2004. Härnösand.
Rikets allmänna kartverks arkiv
Ekonomisk karta
Carlsson, Bertil, & Bodil Mascher, 1999. Fäbodinventering 1999. Västernorrlands län. Länsmuseet Västernorrland,
Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation. Rapport 1999:7. Härnösand.
Gothe, Richard, 1948. Finnkolonisationen inom Ångermanland, Södra Lappmarken och Jämtland. Stockholm.
Lundqvist, Jan, 1987. Beskrivning till jordartskarta över Västernorrlands län och förutvarande Fjällsjö k:n. Sveriges geologiska
undersökning Ser. Ca nr. 55. Uppsala.
Manker, Ernst, 1953. The nomadism of the Swedish mountain Lapps: the siidas and their migratory routes in 1945. (Acta
Lapponica 7.) Uppsala.
Manker, Ernst, 1957. Lapparnas heliga ställen. kultplatser och offerkult i belysning av Nordiska museets och
landsantikvariernas fältundersökningar. Acta Lapponica 13. Stockholm.
Pamp, Bengt, 1988. Ortnamnen i Sverige. 5:e uppl. Lund.
Renström, Ann, 1998. Fjällbyar i Edsele och Helgums socknar: en kulturhistorisk byggnadsinventering. (Sollefteå kommun.)
Sollefteå.
Renström, Ann, 2001. Eden i Junsele socken: en byggnadsinventering. (Sollefteå kommun.) Sollefteå.
Renström, Ann, 2002. Skogsbyar i Sollefteå kommun: kulturhistorisk byggnadsinventering. (Sollefteå kommun.) Sollefteå.
RIKMV 1990. Riksintressanta kulturmiljöer i Sverige. Förteckning. Underlag för tillämpning av naturresurslagen 2 kap. 6.
(Riksantikvarieämbetet.) Stockholm.
Bladnamn
Årtal
Rak-id
Omsjö
1968
J141-19h8-9c-d70
Bladnamn
Årtal
Rak-id
Grundtjärn
1968
J141-19h8-9e-f70
Bladnamn
Årtal
Rak-id
Älggårdshöjden
1963
J133-19h7e66
Bladnamn
Årtal
Rak-id
Stor-rocksjön
1963
J133-19h6f66
Bladnamn
Årtal
Rak-id
Backsjön
1963
J133-19h5f66
Bladnamn
Årtal
Rak-id
Snåsåsen
1963
J133-19h9e66
Bladnamn
Årtal
Rak-id
Rocksjön
1963
J133-19h7f66
Generalstabskarta
Bladnamn
Årtal
Rak.id
Junsele
1916
J242-61-1
SOL 2003. Svenskt ortnamnslexkion. (Språk- och folkminnesinstitutet.) Uppsala.
Wedin, Maud, 2007. Den skogsfinska kolonisationen i Norrland. Falun.
Westerdahl, Christer, 2008. Sydsamer: från Bottenhavet till Atlanten: en historisk introduktion till samerna i Ångermanland
och Åsele lappmark med angränsande delar av Jämtland och Norge. Skärhamn.
Lantmäteristyrelsens arkiv
Aktbeteckning
Län
Socken
Ort
Åtgärd
Datum
Lantmätare
Antal bilder
8
X13-14:2
Västernorrlands län
Edsele socken
Hällås nr 1
Laga skifte
1863
Johan Peter Colleén, Karl Georg Collen
13
Arkeologicentrum AB
PMAC2011:58 Y
Aktbeteckning
X43-7:1
Län
Socken
Ort
Åtgärd
Datum
Lantmätare
Västernorrlands län
Resele socken
Hällås nr 1
Geometrisk avmätning
1703
Nils Spole
Aktbeteckning
Län
Socken
Ort
Åtgärd
Datum
Lantmätare
X43-25:1
Västernorrlands län
Resele socken
Stugusjön nr 1
Skattläggningsberedning
1787
Inägor
Martin Sunding
Aktbeteckning
Län
Socken
Ort
Åtgärd
Datum
Lantmätare
X43-25:2
Västernorrlands län
Resele socken
Stugusjön nr 1
Avvittring
1794
Johan Thandbergson
Aktbeteckning
Län
Socken
Ort
Åtgärd
Datum
Lantmätare
X43-25:3
Västernorrlands län
Resele socken
Stugusjön nr 1
Storskifte på inägor
1816
Svante Anton Holst
Aktbeteckning
Län
Socken
Ort
Åtgärd
Datum
Lantmätare
X12-2:2
Västernorrlands län
Eds socken
Backsjöbränna nr 1-2
Storskifte på skog/skogsmark
1794
Olof Millén
Socken
Ort
Åtgärd
Datum
Anmärkning
Lantmätare
Anundsjö socken
Grundtjärn nr 1-2
Arealavmätning och rågångskarta
1815
O gränsbest omkr
Olof Millén, Olof Ulfsparre
Aktbeteckning
Län
Socken
Ort
Åtgärd
Datum
Lantmätare
X72-8:2
Västernorrlands län
Ådals-lidens socken
Fängsjö nr 1-2
Laga skifte
1869
Ludvig Karl Bäckström
Lantmäterimyndigheternas arkiv
Aktbeteckning
Län
Kommun
Datum
Åtgärd
22-åda-107
Västernorrland
Sollefteå
1857
Avvittring
WEBB
BBR Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, http://www.bebyggelseregistret.raa.se, 2011-08-26.
FMIS Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem, http://www.raa.se/cms/fornsok/start.html, 2011-08-26.
IRENMARK – Sametinget. www.sametinget.se/8382, 2011-08-26.
Kotten – Skogsstyrelsen (Skogens pärlor). www.skogsstyrelsen.se/episerver 4/templates/kartmall.aspx?id=38343, 2011-0826.
KRINGLA Riksantikvarieämbetets databas K-samsök (f.d. Kulturmiljösök), http://www.kringla.nu, 2011-08-26.
LMV Lantmäteriets historiska karttjänst, http://historiskakartor.lantmateriet.se, 2011-08-26.
LIBRIS Kungliga Bibliotekets nationella bibliotekssystem, http://libris.kb.se/ 2011-08-26.
YLM Länsmuseet Västernorrland, http://www.murberget.se/upptack/upptack, 2011-08-26.
Aktbeteckning
Län
Socken
Ort
Åtgärd
Datum
Lantmätare
X3-23:1
Västernorrlands län
Anundsjö socken
Grundtjärn nr 1-2
Geometrisk avmätning
1700
Nils Spole
Aktbeteckning
Län
X3-23:4
Västernorrlands län
Länsstyrelsen Västernorrlands län, http://www2.lansstyrelsen.se/VASTERNORRLAND/SV/SAMHALLSPLANERING-OCHKULTURMILJO/Pages/default.aspx, 2011-08-26.
SHM Statens historiska museums översiktsdatabas, http://mis.historiska.se/mis/sok/start.asp, 2011-08-26.
SGU Sveriges geologiska undersöknings karttjänster, www.sgu.se, 2011-08-26.
SOFI Institutets för språk och folkminnen ortnamnsdatabas, http://www.sofi.se/ 2011-08-26.
VITALIS Vitterhetsakademiens biblioteks huvudkatalog, http://vitalis.raa.se, 2011-08-26.
9
Arkeologicentrum AB
PMAC2011:58 Y
Arkeologicentrum AB
www.arkeologicentrum.se
PMAC2011:58 Y