Hansegård och Gröningagården

Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
2015-10-08
Beställare:
Vatten & Miljö i Väst AB/VIVAB
Åkarevägen 10
311 22 Falkenberg
Beställarens representant: Sofia Haargaard
Konsult:
Norconsult AB
Box 8774
402 76 Göteborg
Uppdragsledare:
Bitr. uppdragsledare:
Handläggare:
Åsa Malmäng Pohl
Herman Andersson
Emily Daubney
Uppdragsnr:
104 08 97
Filnamn och sökväg:
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm
dagvattenutredning hansegård & gröningagården.doc
Kvalitetsgranskad av:
Herman Andersson
Tryck:
Norconsult AB
3 (30)
Innehållsförteckning
1
Orientering ................................................................................ 4
2
Befintliga dagvattenförhållanden ............................................ 6
2.1
2.2
Geotekniska förutsättningar ........................................................ 8
Recipienter ............................................................................... 10
3
Föreslagen dagvattenhantering............................................. 12
3.1
3.2
3.3
3.3.1
3.3.2
3.4
Dagvattenflöden före och efter exploatering.............................. 12
Föroreningsbelastning .............................................................. 13
Fördröjningslösningar ............................................................... 16
Föreslagen dagvattenlösning tomtmark .................................... 16
Föreslagen dagvattenlösning allmän plats ................................ 21
Höjdsättning.............................................................................. 27
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm dagvattenutredning
hansegård & gröningagården.doc
Bilagor
Bilaga 1A.
Bilaga 1B.
Bilaga 2A.
Bilaga 2B.
Befintliga VA- och dagvattensystem, norra delen
Befintliga VA- och dagvattensystem, södra delen
Föreslagna dagvattensystem, norra delen
Föreslagna dagvattensystem, södra delen
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
4 (30)
1 Orientering
På uppdrag av Vatten & Miljö i Väst AB (VIVAB) har Norconsult AB utarbetat
föreliggande dagvattenutredning till detaljplan Hansegård och Gröningagården i
Varbergs kommun.
Området är beläget öster om Trönninge längs med Klastorpsvägen ca 5 km nordöst
om Varbergs centrum (se figur 1) och omfattar delar av fastigheterna Trönninge
32:1, 32:7, 10:6 samt 11:2. Även ett antal befintliga bostadsfastigheter omfattas av
detaljplanen.
Figur 1. Ungefärligt läge för planområdet
Planen är att uppföra ca 60-70 nya bostäder som integreras med befintlig
bebyggelse i området. Utöver bostadsbebyggelse planeras det bl.a. för två mindre
parkeringar, en fotbollsplan och odlingslotter. I figur 2 kan en illustrationsskiss för
området ses.
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm dagvattenutredning
hansegård & gröningagården.doc
Planområdet upptar en yta om ca 15 ha och utgörs i huvudsak av jordbruksmark
som främst används som bete. På området finns även ett antal befintliga bostäder.
5 (30)
Figur 2. Illustrationsskiss (Stadsbyggnadskontoret, 2015-06-03)
1.1 Underlagsmaterial
För framtagande av föreliggande PM med tillhörande bilagor har följande
underlagsmaterial använts:
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm
dagvattenutredning hansegård & gröningagården.doc
o
o
o
o
o
o
Grundkarta i RH2000 och SWEREF 99 12 00
Illustrationsskiss, daterad 2015-06-03
Planbeskrivning, ofullständig, daterad 2015-06-22
Geotekniskt utlåtande, Inhouse Tech geoteknik AB, daterad 2011-12-05
Svenskt Vattens publikationer P83, P90, P104 och P105
Vatteninformation Sverige (VISS)
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
6 (30)
2 Befintliga dagvattenförhållanden
För att erhålla en så bra bild som möjligt av befintliga dagvattenförhållanden har
tillhandahållet ritningsmaterial studerats och en inventering i fält genomförts.
Inventeringen genomfördes 2015-07-07. Vid inventeringstillfället var det uppehåll
och torrt.
Planområdet består av största delen ängs- och betesmarker och sluttar från ca
+35 m i väster till +12 m i söder. Inom området finns ett fåtal mindre grusvägar
samt viss befintlig bebyggelse i form av villor.
Genom planområdet har vattendelare identifierats enligt bilaga 1. Dessa fördelar
dagvattenavrinningen åt sydväst, åt nordväst, åt nordöst samt åt sydöst. Dessa
områden benämns fortsättningsvis A1, A2, A3 och A4 i enlighet med bilaga 1.
Områdesbeteckningarna åsyftar endast de delar av avrinningsområdet som befinner
sig inom planområdet.
Område A1
Detta område avgränsas av planområdesgränsen i söder och väster samt av en
vattendelare i norr och öster. Inom detta område finns ängsmark, en mindre
grusväg samt sju befintliga bostadsfastigheter. Dagvattnet avrinner åt sydväst och
uppsamlas i befintlig dagvattenledning i Bolsevägen, se bilaga 1. Tre av
fastigheterna saknar anslutning till dagvattennätet. Dock har samtliga fastigheter
anslutning till kommunal vatten- respektive spillvattenledning.
Vid platsbesök noterades att samtliga fastigheter har stuprör som leder ner under
mark. Det är således möjligt att dessa är direkt anslutna till spillvattennätet.
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm dagvattenutredning
hansegård & gröningagården.doc
Inom området finns en lokal lågpunkt med en brunn med kupolbetäckning, i Tkorsningen, som troligen fungerar som brädd vid kraftiga flöden, se figur 3 och
bilaga 1A.
7 (30)
Figur 3. Brunn med kupolbetäckning i T-korsningen. Bild tagen mot fastighet 11:22
Område A2
Detta område utgörs av en grusväg och avgränsas av en vattendelare på grusvägen i
söder samt planområdesgränsen i övriga väderstreck. Dagvattnet från grusvägen
avleds ytledes norrut till Klastorpsvägen. Grusvägen ansluter norr om en
vattendelare på Klastorpsvägen, se bilaga 1. Detta dagvatten rinner således norrut
och vidare åt nordväst längs med Klastorpsvägen.
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm
dagvattenutredning hansegård & gröningagården.doc
Område A3
Detta område avgränsas av en vattendelare i söder, i form av berg i dagen, samt
planområdesgränsen i övriga väderstreck. Inom området finns ängsmark och
grusvägar. Dagvattnet från området avrinner mot Klastorpsvägen. På vardera sidan
om vägen rinner ett mindre dike som förefaller sakna in- och utlopp, se bilaga 1.
Sannolikt rinner dagvattnet till detta dike och vidare längs med vägen, genom
område A4, innan det når Mobäcken i söder.
Område A4
Merparten av dagvattnet från planområdet avrinner ytledes i sydöstlig riktning till
recipienten Mobäcken. Detta område avgränsas av en vattendelare i norr och till
viss del i väster, samt planområdesgränsen i öster och söder. Inom området finns en
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
8 (30)
grusväg samt fyra befintliga bostadsfastigheter. Samtliga dessa saknar anslutning
till kommunalt VA.
Området består till största del av inhägnade betesmarker, se figur 3.
Figur 4. Betesmarker, samt befintlig bebyggelse i område A4 till höger i bild
2.1 Geotekniska förutsättningar
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm dagvattenutredning
hansegård & gröningagården.doc
Ett geotekniskt utlåtande har tagits fram för planområdet (Inhouse Tech Geoteknik,
2011). I detta utlåtande har planområdet indelats i tre delområden (A-C) med
hänsyn till jordlagerföljd, se figur 5.
9 (30)
Figur 5. Indelning i delområden med hänsyn till jordlagerföljder (Planbeskrivning,
2015-06-22)
Område A utgör den västra delen av planområdet och anges ha en jordlagerföljd
bestående av ca 0,3-0,5 m mulljord ovan friktionsjord på berg. Friktionsjorden
uppges utgöras av grusig sand ner till 1,5 m djup. Från ca 1,5 m djup anges jorden
utgöras av fast lagrad grusig sand alternativt morän. Förmodat berg eller block har
påträffats på nivåer mellan 1,7-4 m djup.
Område B anges ha en liknande jordlagerföljd som område A. Skillnaden är att
friktionsjorden utgörs av sand ner till 1-1,5 m djup. Från 1,5 m djup anges
friktionsjorden utgöras av grusig sand alternativt morän. Vidare anges att det lokalt
förekommer mindre områden med inslag av silt, siltig lera och/eller lerig silt.
Förmodat berg eller block har påträffats på nivåer mellan 1,5-3 m djup. Utfyllnad
inom område A och B får max utföras till 3 m ovan ursprunglig marknivå utan
geotekniska förstärkningsåtgärder, enligt utlåtandet.
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm
dagvattenutredning hansegård & gröningagården.doc
Område C anges ha en jordlagerföljd bestående av 0,3-0,5 m mulljord ovan lera.
Leran har uppmätts till mellan 3-6,5 m mäktighet. Leran i sin tur underlagras av
friktionsjord på berg. Utfyllnad inom område C får max utföras till 2 m ovan
ursprunglig marknivå utan geotekniska förstärkningsåtgärder, enligt utlåtandet.
Grundvattennivåerna har uppmätts till 1,5 m under markytan i områdets västra del
respektive 0,5 m under markytan i områdets östra del. Grundvattenytan har
bedömts följa topografin i området och strömningen sker huvudsakligen i östlig
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
10 (30)
riktning. Vid nederbördsrika perioder anges att grundvattenytan i område C kan
ligga i markytan.
2.2 Recipienter
Indelningen i områden från A1-A4 har skett med hänsyn till recipient för
dagvattnet. Detta framgår av bilaga 1A-B.
Område A1 avrinner till befintligt ledningsnät i Bolsevägen.
Område A2 avrinner diffust åt nordväst, troligen till ledningsnätet med dimension
300 mm.
Område A3 avrinner till ett mindre dike som förefaller sakna in- och utlopp. Dock
rinner det troligen vidare längs med Klastorpsvägen till Mobäcken i sydöst.
Figur 6. Mobäcken
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm dagvattenutredning
hansegård & gröningagården.doc
Område A4 avrinner åt sydöst till Mobäcken, se figur 6.
11 (30)
Den del av Mobäcken som området avrinner till är ett dikningsföretag kallat
Trönninge ö Klostorp från år 1917 i Lindbergs socken. Detta dikningsföretag leder
i sin tur till Himleån. Enligt ett yttrande från Himleåns kanalbolag, daterat
2012-10-26, får endast 1 l/(s, ha) släppas till Himleån och eftersom Mobäcken är
ett biflöde anges att samma dimensioneringsförutsättningar borde gälla.
Himleån mynnar i ett Natura 2000-område vid Getterön. Natura 2000 omfattar
värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som är särskilt skyddsvärda.
Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster uttrycker den ekologiska och kemiska
kvalitet som ska ha uppnåtts vid en viss tidpunkt. Målsättningen är att alla
vattenförekomster ska ha uppnått en god kemisk och ekologisk status år 2015.
För Mobäcken bedömde år 2009 Vattenmyndigheterna samt Länsstyrelsen i
Hallands län den ekologiska statusen som måttlig. Det anges vara tekniskt omöjligt
att en god status uppnås år 2015. Därför har tidsfristen att uppnå en god status
förlängts till år 2021. Orsakerna anges vara att vattendraget är påverkat av
morfologiska förändringar samt övergödning.
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm
dagvattenutredning hansegård & gröningagården.doc
År 2009 klassades den kemiska ytvattenstatusen som god.
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
12 (30)
3 Föreslagen dagvattenhantering
I följande avsnitt beskrivs hur dagvattenflödena från området förändras i och med
exploateringen. Även generella föroreningshalter i dagvattnet redovisas. Slutligen
ges förslag på lösningar för att få till stånd en säker dagvattenhantering för
området.
3.1 Dagvattenflöden före och efter exploatering
Vid exploatering ökar vanligen andelen hårdgjorda ytor, vilket får till följd att
avrinningen ökar p.g.a. minskade infiltrationsmöjligheter och snabbare
avrinningsförlopp.
I tabell 1 presenteras hur markanvändningen förändras för de olika delområdena
efter exploateringen. Avrinningskoefficienten uttrycker hur stor del av nederbörden
som bidrar till avrinning efter infiltration och ytvattenlagring etc. Avrinningskoefficienter har valts med hänsyn till rekommendation i Svenskt Vattens
publikation P90 där 0,4 används för grusväg, 0,8 för asfalterad väg samt 0,1 för
naturmark. För de ytor som är tomtmark har avrinningskoefficienten ansatts till 0,5
då det kommer att finnas en planbestämmelse om att enbart 50 % av tomten får
hårdgöras. Eftersom område A3 avrinner till område A4 har ytorna inom dessa
områden slagits samman i tabellen.
I tabell 1 kan utläsas att den yta som bidrar till avrinning (reducerad area) ökar
efter exploateringen för samtliga delområden. Denna förändring i reducerad area
påverkar dagvattenflödet från området. Flödet beräknas med hjälp av rationella
metoden enligt formeln:
Q = i ⋅ Ared
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm dagvattenutredning
hansegård & gröningagården.doc
Tabell 1. Total yta som bebyggs samt ytor som bidrar till avrinning (reducerad
area) före och efter exploatering
Område
Total yta
Red. area före
Red. area efter
[ha]
expl. [ha]
expl. [ha]
A1
2,47
0,83
1,38
A2
0,09
0,03
0,07
A3 och A4
6,94
0,69
3,77
13 (30)
Q = Dagvattenflödet från området [l/s]
i = Regnintensitet vid vald återkomsttid och varaktighet [l/(s,ha)]
Ared = Reducerad area, d.v.s. yta som bidrar till avrinning [ha]
Maxflödet fås då hela det aktuella området bidrar med avrinning. Rinntiden och
därmed dimensionerande regnvaraktighet beräknas enligt Svenskt Vattens
publikation P90. I tabell 2 redovisas uppskattade rinntider för respektive område,
före samt efter exploatering.
Tabell 2. Rinntider före och efter exploatering
Område
Rinntid före expl.
Rinntid efter expl.
[min.]
[min.]
A1
30
10
A2
10
10
A3 och A4
80
10
Dimensionerande regnintensitet samt flöde, vid ett regn med 10 års återkomsttid,
före exploatering samt efter redovisas i tabell 2. Flödet efter exploatering har
beräknats med hänsyn till Svenskt Vattens publikation P104 där en klimatfaktor
om 1,2 har medräknats för att ta hänsyn till prognosticerade klimatförändringar.
Tabell 3. Dimensionerande regnintensiteter samt flöden före och efter exploatering
Område
Dim.
Flöde före
Dim.
Flöde efter
regnintensitet
expl.
regnintensitet
expl.
före expl.
[l/s]
efter expl.
[l/s]
[l/(s,ha)]
[l/(s,ha)]
A1
116
96
274
377
A2
228
5
274
19
A3 och A4
58
40
274
1032
I tabellen kan utläsas att flödet från samtliga områden ökar efter exploatering.
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm
dagvattenutredning hansegård & gröningagården.doc
3.2 Föroreningsbelastning
Föroreningar förekommer främst i dagvatten som avrinner från trafikerade ytor
såsom gator och parkeringar. Inom planområdet planeras det för parkeringsytor
samt ett antal lokalgator. Detta dagvatten är normalt förorenat med olja, PAHer och
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
14 (30)
tungmetaller. Miljöförvaltningen i Göteborg har särskilda riktlinjer och riktvärden
för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten. Dessa riktvärden
uttrycks som halter i form av föroreningsmängd per liter dagvatten.
För att uppskatta hur mycket föroreningar ett område genererar, kan databasen
Stormtac användas. Stormtac (www.stormtac.com) tillhandahåller schablonhalter
av dagvattnets sammansättning för olika typer av markanvändning.
Schablonhalterna är framtagna med hjälp av långa serier med flödesproportionell
provtagning och uppdateras kontinuerligt.
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm dagvattenutredning
hansegård & gröningagården.doc
I tabell 4 redovisas schablonhalter i dagvatten från villaområden respektive
lokalgator. Dessa siffror jämförs med de tidigare omnämnda riktvärdena från
Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad. Schablonhalterna för lokalgata anges i
Stormtac som ”osäker data”.
15 (30)
Tabell 4. Riktvärden Göteborgs stad och schablonhalt villaområde respektive
lokalgata (från Stormtac)
Riktvärden
Schablonhalt Schablonhalt
Ämne/parameter Enhet Göteborgs Stad villaområde
lokalgata*
Arsenik, As
µg/l
15
3
3
Krom, Cr
µg/l
15
4
1
Kadmium, Cd
µg/l
0,4
0,5
0,2
Bly, Pb
µg/l
14
10
12
Koppar, Cu
µg/l
10
20
30
Zink, Zn
µg/l
30
80
70
Nickel, NI
µg/l
40
6
1,2
Kvicksilver, Hg
µg/l
0,05
0,02
0,06
PCB
µg/l
0,014
**
**
TBT
µg/l
0,001
0,002
0,002
Olja
µg/l
1000
400
170
Bens(a)pyren
µg/l
0,05
0,05
0,007
MTBE
µg/l
500
**
**
Bensen
µg/l
10
0,09
0,09
-
6-9
**
**
Totalfosfor, Tot-P
µg/l
50
200
150
Totalkväve, Tot-N
µg/l
1250
1400
1300
TOC
mg/l
12
10
21
SS (partiklar)
*Osäker data
**Uppgift saknas
mg/l
25
45
60
pH
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm
dagvattenutredning hansegård & gröningagården.doc
Grön markering innebär att halten är lägre än riktvärdet från Miljöförvaltningen i
Göteborg. Röd markering innebär att halten är högre än riktvärdet. Grå markering
innebär att det är oklart om halten blir högre eller lägre än riktvärdet.
Riktvärdet överskrids främst i dagvatten från lokalgator. Dock anges detta underlag
som osäkert. Det kan dock ändå anses relevant med viss rening av dagvatten från
de lokalgator som leds till Mobäcken, för att på så vis öka möjligheterna att
vattendraget uppnår en god ekologisk status till år 2021. Det bör dock påpekas att
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
16 (30)
användandet av schablonhalter inte ger exakta svar utan är väldigt grova
uppskattningar om vilka föroreningar som kan förväntas i utgående dagvatten.
Generellt genererar inte ett område av denna karaktär några större
föroreningsmängder eftersom trafikflödet är relativt litet.
3.3 Fördröjningslösningar
För att kompensera den flödesökning som uppstår, och därmed minska risken för
översvämningar samt reducera belastningen på närliggande vattendrag, föreslås
utjämning av dagvattenflöden.
Utgående flöde från de ytor som avleds till Mobäcken föreslås begränsas till
1 l/(s, ha), i enlighet Himleåns kanalbolags yttrande daterat 2012-10-26. De ytor
som avleds till befintligt ledningsnät föreslås fördröjas med hänsyn till vad
befintligt ledningsnät har kapacitet för. Vidare föreslås att 50 % av
dagvattenavrinningen inom tomtmark omhändertas av respektive fastighetsägare,
förslagsvis med hjälp av begränsning av mängden hårdgjorda ytor, flödesutjämning
i fördröjningsmagasin eller en kombination av dessa.
3.3.1 Föreslagen dagvattenlösning tomtmark
Genom att aktivt arbeta med att reducera andelen hårdgjorda ytor minskar
mängden dagvatten som behöver omhändertas. Plankartan har därför en
bestämmelse att max 50 % av tomten får hårdgöras. Dessutom ska 50 % av
dagvattenflödet fördröjas på tomtmark.
Om endast 50 % av tomten hårdgörs kan resterande tomtyta användas för
infiltration av dagvatten. Inom område A och B bedöms möjligheterna till
infiltration som förhållandevis goda. Dock förekommer silt och lera lokalt inom
område B, varför möjligheterna till infiltration bör bedömas noggrannare för varje
enskild fastighet inom detta område. För område C bedöms det ej finnas möjlighet
till infiltration.
Det finns ett flertal olika lösningar som är tillämpbara för fördröjning av dagvatten
på tomtmark, nedan ges ett antal exempel.
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm dagvattenutredning
hansegård & gröningagården.doc
Volymen som behöver fördröjas inom tomtmark för samtliga områden uppskattas
till ca 0,4 m3 per 100 m2 tomtyta.
17 (30)
Utkastare
I områden där möjligheterna till infiltration bedöms som goda kan stuprör förses
med s.k. utkastare med en efterföljande ränndal, se figur 7. Ränndalen leder ut
dagvattnet över en yta där det har möjlighet att infiltrera, vilket ger både en god
fördröjande och renande effekt. Efter att dagvattnet getts möjlighet att infiltrera kan
ett uppsamlande avskärande dike anläggas i tomtgräns för hantering av resterande
dagvatten, se figur 7 och 8.
Figur 7. Sektion över stuprörsutkastare samt ränndal och avskärande dike
(Svenskt Vatten publikation P105)
Figur 8. Sektion över avskärande dräneringsstråk som placeras i tomtgräns
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm
dagvattenutredning hansegård & gröningagården.doc
För att säkerställa att dagvattnet avleds på ett betryggande sätt förses det
avskärande diket med en dräneringsledning i botten, enligt figur 8. Denna ledning
ansluts till en dagvattenledning i gatan enligt figur 9.
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
18 (30)
Figur 9. Principritning för utkastare på tomtmark med avskärande dränstråk
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm dagvattenutredning
hansegård & gröningagården.doc
Gröna tak
Gröna tak kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %
jämfört med konventionella hårdgjorda tak. Dessutom kan gröna tak, t.ex.
sedumtak, magasinera upp till 10 mm vid enskilda regntillfällen. Förutom detta kan
sedum klara längre torrperioder utan att torka ut. I figur 10 visas ett exempel på ett
bostadshus med grönt tak.
19 (30)
Figur 10. Bostadshus med grönt tak (Källa: Veg Tech)
Genomsläppliga beläggningar
Genom att aktivt arbeta med att reducera andelen hårdgjorda ytor, såsom asfalt och
plattor, reduceras mängden dagvatten som bör omhändertas. Exempel på
genomsläppliga material är hålsten av betong, permeabel asfalt och gräsarmering
eller en kombination av dessa, se figur 11. I figur 11 visas även en mindre gångstig
utformad med gräs och ett fåtal gångplattor.
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm
dagvattenutredning hansegård & gröningagården.doc
Även om det inte går att infiltrera dagvattnet genom underliggande material kan
genomsläppliga beläggningar öka koncentrationstiden, jämfört med asfalterade
ytor, eftersom dagvattnet rinner av långsammare från genomsläppliga
beläggningar.
Figur 11. Ytor med hålsten av betong samt gångstig med gräs och gångplattor
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
20 (30)
Raingardens
Raingardens byggs upp med en väldränerad bädd med växter som klarar perioder
av både torka och höga vattennivåer, anpassade till klimatet i den region där de
anläggs. Filterbädden etableras lämpligen av ett jordmaterial anpassat för växterna
och klimatet samt med god hydraulisk konduktivitet, där flödesutjämningen till stor
del äger rum. I botten av varje regnträdgård anläggs en dräneringsledning i ett
dränerande lager, för avtappning av dagvattenflöde till ledningsnät avsett för
dagvatten. Genom att välja lämplig dimension på utloppsledningen kan
avtappningen från respektive regnträdgård regleras. I figur 12 redovisas två
principiella utföranden av regnträdgårdar, för mottagande av dels takvatten och
dels avrinning från gator.
Dagvattenkassetter
Dagvattenkassetter placeras under mark och har en våtvolym på ca 95 %. Detta
innebär att de är väldigt utrymmeseffektiva i förhållande till mängden dagvatten
som kan magasineras. Även möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är
goda. I figur 13 visas exempel på dagvattenkassetter för fördröjning av
takdagvatten.
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm dagvattenutredning
hansegård & gröningagården.doc
Figur 12. Exempel på principiell utformning av raingardens (Norconsult)
21 (30)
Figur 13. Dagvattenkassetter för fördröjning av takdagvatten
För att minska antalet utjämningsmagasin på tomtmark har det utretts om det är
möjligt att anlägga en gemensamhetsanläggning, i form av kassettmagasin, för ca
en tredjedel av fastigheterna, under parkeringsplatsen vid fotbollsplanen. Detta
bedöms dock inte vara möjligt av nivå- och utrymmesskäl.
Stenkista
En stenkista är ett annat namn för makadammagasin, d.v.s. en hålighet i marken
som fylls med makadam. Den fria volymen, d.v.s. magasinerings- eller
utjämningsvolymen, i stenkistor utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna,
vanligtvis ca 30 %. Detta innebär att de inte är lika utrymmeseffektiva som
dagvattenkassetter. Fördelen med en stenkista gentemot en dagvattenkassett är
dock att den har förhållandevis god reningskapacitet. En nackdel är att möjligheten
till inspektion och rensning är begränsad. Generellt krävs en omgrävning av
stenkistan efter 10-15 år eftersom den kan sätta igen sig.
Utflöde sker antingen genom att vattnet från magasinet perkolerar ut i omgivande
marklager eller genom en kontrollerad avtappning via ett speciellt anlagt
dräneringssystem.
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm
dagvattenutredning hansegård & gröningagården.doc
3.3.2 Föreslagen dagvattenlösning allmän plats
Vid dimensionering av allmänna ledningar och fördröjningsmagasin tas hänsyn till
att 50 % fördröjning sker på tomtmark. Av bilaga 2A och 2B framgår en
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
22 (30)
översiktlig dimensionering av dagvattenledningarna genom området samt
erforderliga magasinsvolymer.
För område A1 föreslås en torrdamm i enlighet med bilaga 2A. Område A2
föreslås fördröjas med makadamdike och område A3-A4 föreslås fördröjas i en våt
damm, se bilaga 2A-B.
Område A1
Enligt föreslagen dagvattenhantering i bilaga 2A ansluts ytterligare fastigheter till
befintligt dagvattennät. Erforderlig volym för att fördröja dagvattnet från de
fastigheter som ansluts bedöms till ca 100 m3.
Det föreslås att en torr översvämningsyta (torr damm) anläggs, enligt tabell 5 och
bilaga 2, för magasinering av ett regn med 10 års återkomsttid.
Tabell 5. Dimensioneringsantaganden för torr damm
Ansluten reducerad yta [ha]
0,72
3
Effektiv volym [m ]
100
Släntlutning
1:5
Begränsat utflöde [l/s]
50
Bottennivå (RH2000)
+23,5
Reglerhöjd [m]
0,8
Område A2
Område A2 består av en grusväg som kommer att byggas om till GC-väg. Grusvägen är idag ca 2,5 m bred och ca 200 m lång. Det antas att GC-vägen asfalteras
och breddas något till 3 m. Ungefärlig fördröjningsvolym har beräknats för
fördröjning till befintlig avrinning vid ett regn med 10 års återkomsttid, d.v.s ca
5 l/s. Erforderlig volym har uppskattats till ca 5 m3. Detta bör dock bedömas
noggrannare när en mer detaljerad GC-utformning är känd.
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm dagvattenutredning
hansegård & gröningagården.doc
Alternativt kan befintlig yta användas, med viss modifikation, där brunnen med
kupolbetäckning fungerar som brädd då ledningsnätet är överbelastat. Det bör dock
tillses att hela fördröjningsvolymen används innan det dämmer till marknivå vid
fastigheters förbindelsepunkter. Troligtvis kan viss urgrävning behövas för att
tillskapa erforderlig volym, detta får dock utredas vidare i detaljprojekteringsskedet.
23 (30)
Förslagsvis kan fördröjning ske i ett makadamdike vid sidan om GC:n. Dagvattnet
avleds då ytledes till makadamdiket där det tillåts infiltrera. Diket kan förses med
en dränledning i botten, enligt figur 14, för att säkerställa avvattningen. Denna
dränledning föreslås anslutas till befintligt ledningsnät i norr.
Figur 14. Makadamdike med dränledning
Fördelen med makadamdiken är att dagvattnet från gatuytorna fördröjs samt även
renas innan utsläpp sker till befintligt ledningsnät norr om Klastorpsvägen enligt
bilaga 2A.
Område A3 och A4
Dessa områden avrinner båda till Mobäcken. Då Mobäcken är ett biflöde till
Himleån ska utflödet från området begränsas till 1 l/(s, ha). Eftersom de ytor som
bebyggs och ansluts till bäcken tillsammans upptar en area om ca 7 ha får endast
7 l/s släppas till bäcken.
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm
dagvattenutredning hansegård & gröningagården.doc
Med hänsyn till att 50 % av dagvattnet från tomtmark ska fördröjas inom den egna
fastigheten fås en total fördröjningsvolym om ca 1180 m3 som behöver fördröjas på
allmän platsmark, förutsatt ett begränsat utflöde om 7 l/s.
Dagvatten från planområdet avleds förslagsvis till en dagvattendamm i
naturområdet i enlighet med bilaga 2B. Genom att förse anläggningen med strypt
eller reglerat utlopp, kan det utgående flödet begränsas och resterande dagvatten
magasineras i dammen. När avrinningen till dammen har minskat töms dammen
successivt. Dammen utformas förslagsvis som våt, vilket innebär att det alltid finns
en synlig vattenspegel, se figur 15.
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
24 (30)
Figur 15. Fördröjningsdamm
Pettersson menar att avskiljningskapaciteten i en damm i stor grad styrs av
dammens specifika yta. Dammens specifika yta uttrycks i dammarea (m2) per
avrinningsområdets reducerade area (ha). Optimal avskiljningskapacitet, omkring
80 % för metaller och närsalter, uppnås då dammens specifika yta uppgår till
omkring 250 m2/ha, se figur 16. En ökning av dammens specifika yta bidrar endast
till en marginell ökning av avskiljningskapaciteten.
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm dagvattenutredning
hansegård & gröningagården.doc
Våta dammar har generellt god reningseffekt. Reningseffekten hos en damm beror
av sedimentering av partikelbundna föroreningar. Enligt en doktorsavhandling vid
Chalmers tekniska högskola, ”Stormwater Ponds for Pollution Reduction” av
Pettersson (1999), som sammanfattats i VAV-NYTT 1/2000, är det viktigt att
dammens volym är tillräcklig för att avskilja huvuddelen av de partikelbundna
föroreningarna. Mer än 90 % av den årliga föroreningsavskiljningen sker mellan
regntillfällena och dammens volym måste därför vara tillräcklig för att ta hand om
dagvattenvolymerna. Därmed är dammens utformning avgörande för en god
reningsförmåga.
25 (30)
Figur 16. Förhållandet mellan dammens avskiljningskapacitet och dess specifika
yta för modellerade och uppmätta halter av TSS och bly. Optimal avskiljning sker
2
vid en specifik yta om 250 m /ha. (Pettersson, 1999)
Vidare är även dammens längd-breddförhållande en avgörande faktor. Långsträckta dammar med ett längd-breddförhållande över 6:1 har visat sig vara fördelaktigt vid avskiljning av föroreningar, då det ger en jämnare hastighetsfördelning.
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm
dagvattenutredning hansegård & gröningagården.doc
I databasen Stormtac finns schablonsiffror på reningseffekten i en våt damm för
några olika ämnen. I tabell 6 redovisas ett urval av dessa.
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
26 (30)
Tabell 6. Reningseffekt i våt damm
Parameter/ämne
Fosfor (P)
Kväve (N)
Bly (Pb)
Koppar (Cu)
Zink (Zn)
Krom (Cr)
Kadmium (Cd)
Nickel (Ni)
Kvicksilver (Hg)
SS
Olja
PAH16
Bensapyren
Avskiljningsgrad i våt damm [%]
55
35
75
65
50
60
80
85
30
80
80
70
75
Dimensioneringsantaganden för föreslagen damm inritad i bilaga 2B, framgår av
tabell 7 nedan. Det har förutsatts att dammens fulla kapacitet ska kunna utnyttjas
utan att lägst belägna dränering blir dämd. Vid detaljprojekteringen, när
höjdsättningen av dräneringen är känd, kan dammens dimensioner fastställas
noggrannare.
Tabell 7. Dimensioneringsantaganden för dagvattendamm
3
Effektiv volym [m ]
1180
Släntlutning
1:5
Strypt utflöde [l/s]
7
Lågvattenyta (RH2000)
+11,2
2
2
Specifik yta [m /ha red. yta]
> 250 m /ha
Längd-breddförhållande
≈ 3:1
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm dagvattenutredning
hansegård & gröningagården.doc
Den goda reningseffekten i samband med att man effektivt kan ta hand om stora
mängder dagvatten är två stora fördelar med en våt damm. För att garantera
dammens funktion måste skötsel i form av gräsklippning etc. genomföras
regelbundet.
27 (30)
Flöden utanför planområdet
I bilaga 2B presenteras förslag på placering av avskärande diken där det finns risk
att större mängder naturmarksavrinning rinner in på fastigheter. Detta dagvatten
föreslås ledas direkt till Mobäcken.
3.4 Höjdsättning
Höjdsättningen av planområdet är mycket viktig och bör ägnas stor omsorg. Gator
och fastigheter ska i möjligaste mån harmonisera med varandra. Tomtmark bör
generellt höjdsättas till en nivå högre än anslutande gatumark för att en tillfredsställande avledning av yt- och dränvatten samt spillvatten skall kunna erhållas.
Enligt Svenskt Vattens publikation P105 bör lägsta golvnivå inte understiga 0,5 m
över marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten. Det skall även tillses att
marken ges ordentlig lutning ut från byggnader i området. Närmast en byggnad,
ca 3 m, bör marken ges en lutning om ca 1:20, där så är möjligt.
Höjdsättningen bör utformas så att allt dagvatten kan avledas via gatorna om
dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas vid extrem nederbörd. Således
bör instängda områden undvikas och sekundära ytliga vattenvägar säkerställas.
Av bilaga 2A och 2B framgår översiktligt föreslagen höjdsättning av gatumark för
dagvattenavledning med självfall. Höjdsättningen är även framtagen utifrån
principen att instängda områden ska undvikas. Viss utfyllning av mark krävs för
genomförande av föreslagen lösning i bilaga 2A och 2B. Noggrannare nivåer
fastställs vid detaljprojekteringen.
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm
dagvattenutredning hansegård & gröningagården.doc
Vid dimensionering av dagvattendammen för område A3 och A4 behöver hänsyn
tas till höga vattennivåer i Mobäcken. En nivåmätning påbörjades i december 2014
(och pågår i skrivande stund) vid den trumma som löper under Klastorpsvägen (se
bilaga 1B och 2B) samt strax efter Mobäckens sammanslutning med Himleån.
Utloppet från den våta damm som föreslås, är placerat ungefär mittemellan dessa
mätpunkter.
Högsta uppmätta nivåer fram till dags dato (nio månaders mätning) var +12,31 för
mätpunkten uppströms planerad utsläppspunkt för dammen, respektive +6,93 m för
mätpunkten nedströms. Då utloppet från dammen kommer att vara beläget
nästintill mittemellan mätpunkterna har högsta vattennivå för Mobäcken
interpolerats fram som ett medelvärde mellan dessa mätpunkter. Högsta vattennivå
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
28 (30)
vid utsläppspunkten för dammen uppskattas därmed till +9,62 m under perioden.
Det bör således tillses att dammen placeras på en nivå där bäckvatten vid höga
vattennivåer inte dämmer in i dammen och reducerar tillgänglig fördröjningsvolym. Med föreslagen översiktlig dimensionering i tabell 7 fås en säkerhetsmarginal på drygt 1,5 m mellan lågvattenytan och högsta uppmätta nivå i
Mobäcken.
Norconsult AB
Mark och Vatten
Emily Daubney
[email protected]
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm dagvattenutredning
hansegård & gröningagården.doc
Herman Andersson
[email protected]
n:\104\08\1040897\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\pm
dagvattenutredning hansegård & gröningagården.doc
29 (30)
2015-10-08
Hansegård och Gröningagården
Dagvattenutredning till detaljplan
Norconsult AB
Theres Svensson gata 11
Box 8774, 402 76 Göteborg
031 – 50 70 00, fax 031-50 70 10
www.norconsult.se
0
20
1383-96/17.3
1383-96/17.3
0
20,5
15
21,1
0
20,8
0
0
1383-96/17.5
1383-96/17.5
19
1383-96/17.3
1383-96/17.3
Beteckningar
21
0
0
6106
21,8
BILAGA 1A
2:10
Planområdesgräns
22
5:10
Fastighetsgräns
21,3
0
22
23
22
24
25
rp
sv
19
23,4
äg
24,8
en
20,4
21
Befintlig elledning >10kV
6107
S-
20,4
21
26
18,9
23,7
40
41
19
25
44 43
24
TRÖNNINGE
21
19
21
50
41
20
58
56
55
19,8
>
>
>
>
29
>
>
30
32,3
>
19,2
>
1383-93/50.2
1383-93/50.1
32:8
26
>
6108
26,3
18,1
>
6:1
32:1
0
23
0
33,3
25
>
>
20,7
21
32,1
27
Sv10-11
28
50
48
32:9
25
0
48
>
1383K-2004/99.2
24
59
1383K-2004/99.1 Sv8-9
18,8
>
31
35
18
17
>
32:7
0
29
37
36
35
Lr4
29,4
16,8
25
1383K-2004/179.1
0
32:6
15
>
16
9952
36
20
>
>
59
22
19
TRÖNNINGE
33,4
20
20,2
23
29,7
32:1
52
Avrinningsområde inom
planområdet
22,4
6:1
38
Befintlig teleledning
14
27
27,2
28,3
32:1
47
Befintlig luftledning >10 kV
14,5
19
26,5
49
5:10
14,4
21,1
6335300
Befintlig luftledning <10 kV
22
26
42
20
23,1
5
19
6335400
25
0
27,2
24,6
Befintlig elledning <10kV
20
17
to
Avrinningsriktning
17
as
Vattendelare
19
Kl
19
13,8
22
Sv
22,7
18
25,2
12
24
S-41A
Sv
Befintlig dagvattenledning
0
0
32:1
29
28
22
s:1
23,1
Befintlig spillvattenledning
15
23
24
6335500
Befintlig vattenledning
26
0
7:5
15,7
27
34
33
32:5
32
32:1
0
10:12
26,3
1
19
28
13
13-LIN-809.1
25
22:1
17
23
5
27,6
29
21
38
39
37
11:2
10:16
15,2
22
10:17
24
34
33
29
s:9
25
23,6
10:6
26
12:3
Norconsult AB
Box 8774, 402 76 Göteborg
27
24
28
24
24,5Sv20
29
24,6
32:1
31
12:3
25
35
14,5
Befintliga VA- och dagvattensystem, norra delen
Hansegård och Gröningagården,
Varbergs kommun
Uppdragsnummer: 104 08 97
16
12:3
Sv7
1028
RH 2000
SWEREF 99 12 00
7
30
22,6
14,8
Sv
28
0
111722
14,8
10:6
Sv
10:6
26
25
24
21
11:2
26,6
36
35
34
23:1
ga:7
25
10:14
22
6335100
23,8
6:1
6109
14,8
39
11:23
26,6
33
32
31
8
11:24
14,9
26
6
4
30 9
2
1156
22,8
15,1
Sv3-
27,8
2
ga:7
26,3 1383-91/32.1
1383K-2006/72.2
Sv
11
25,7
Sv6
24,9
11:22
25,9
1383K-2006/72.1
s:10
26
11:21
27,2
26,9
10:8
13,5
24
25,2
25
27,9Sv
26
9951
14,7
26
27
15,1
15
31
30
6335200
1:1000 (A1)
Tfn 031-50 70 00
www.norconsult.se
2015-10-08
1383K-2004/99.1 Sv8-9
>
1383-93/50.2
1383-93/50.1
25
BILAGA 1B
>
21
28
32:8
>
>
20,7
13,3
18,1
6108
26,3
27
Sv10-11
25
33,4
32,1
24
32:9
26
1383K-2004/99.2
>
32:1
Planområdesgräns
0
0
23
0
Lr4
29,4
29
16,8
25
1383K-2004/179.1
Fastighetsgräns
0
32:6
Beteckningar
6:1
Befintlig vattenledning
Befintlig spillvattenledning
15,7
27
Befintlig dagvattenledning
32:1
10:12
26,3
19
26,9
10:8
s:10
Befintlig elledning >10kV
15,1
Befintlig elledning <10kV
26,3 1383-91/32.1
Sv34
Sv
31
25
Sv
38
10:6
14,6
10:6
5
14,4
21
26
37
14,8
29
36
35
34
26,6
>
Sv
7
28
10:16
32:1
13,6
>
11:2
Avrinningsområde inom
planområdet
13,3
23
39
10:14
39
Befintlig teleledning
14,8
14,8
27,6
Befintlig luftledning >10 kV
6109
33
32
26,6
s:1
0
6:1
17
30 9
2
28
2
13-LIN-809.1
14,9
26
27,8
1383K-2006/72.2
1383K-2006/72.1
13
Befintlig luftledning <10 kV
25,9
25,7
Sv6
27,2
24
25,2
13,1
13,5
15
26
1
27,9Sv
Avrinningsriktning
14,7
26
27
Vattendelare
15,1
30
15,2
13,8
14,5
Sv7
>
10:17
34
33
>
35
32:1
14
32:1
31
16
29
>
25
>
23,6
10:6
26
12:3
27
29
>
24
28
24,5 Sv20
13,8
28
13,6
27
14
13
18
19
22
32
31
19
17
>
TRÖNNINGE
>
7
>
18
>
13
83
13
K
Sv -2008/ 83K-S2 v1
1
18 14. 008 5
1
/11
4.2
>
2343
21
20
>
>
16
>
>
>
>
>
24
>
> >
>
>
>
>
>
>
l1
An
11:2
10:6
>
11:2
S-67
1383-96/18.2
13
9:5
>
>
>
32:1
>
17
14
16
>
11:2
>
2327
>
18
15
23
Lr2
24
>
14
>
Sv
>
>
22
s:9
6
S-
> >
19
24
23
/113.1
1383K-2000
:10
ga
S
Lr1
20
:10
26
25
2326
21
12:38
28
7
22
13
>
32
1
Sv
00
-2
32:1
28
27
13 S
83 v1
K- 3
2
ga:15 004/2
3
14.
04
.1 008/1
2
K
3
138
v16
4.2
0
4/2
ga
11:2
23
12:37
12:23
13,6
2342
21
K
83
13,3
>
30
24
12:24
13,4
>
22
25
23,1
>
30
26
T244
33
>
12
>
21
>
20
11:2
>
>
>
9:5
9:5
RH 2000
SWEREF 99 12 00
>
1383-96/18.1
>
Befintliga VA- och dagvattensystem, södra delen
Hansegård och Gröningagården,
Varbergs kommun
Uppdragsnummer: 104 08 97
Lr3
>
11:4
2344
>
/113.1
1383K-2000
>
12,3
>
>
>
2328
11:2
>
1383-96/18.2
Norconsult AB
Box 8774, 402 76 Göteborg
1383-96/18.1
>
1:1000 (A1)
Tfn 031-50 70 00
www.norconsult.se
2015-10-08
0
20
1383-96/17.3
1383-96/17.3
0
20,5
15
21,1
0
20,8
0
0
1383-96/17.5
1383-96/17.5
19
1383-96/17.3
1383-96/17.3
Beteckningar
21
0
0
6106
21,8
BILAGA 2A
2:10
Planområdesgräns
22
5:10
Fastighetsgräns
21,3
0
22
to
24
25
rp
sv
23
19
23,4
äg
24,8
en
20,4
21
Befintlig elledning >10kV
6107
Fotbollsplan
20,4
S-
21
26
18,9
23,7
40
41
19
24
25
44 43
41
20
>
58
56
55
18
17
>
19,8
>
>
>
29
30
>
>
19,2
31
NATUR
27
26,3
6108
18,1
>
6:1
naturlek
32:1
B
AL
27
0
LO
K
0
25
1383K-2004/179.1
23
lekplats
0
Lr4
29,4
>
21
28
26
48
50
48
52
25
>
>
20,7
0
29
37
36
35
32:5
25
0
32,1
24
59
>
32:8
32:6
18,8
>
1383K-2004/99.2
32:9
bu
lle
rva
ll
16,8
Uppfyllnad
av mark med ca 1,5m föreslås för
15,7
avledning med självfall till damm söderut
GA
TA
32
Föreslagen damm
>
>
32:7
15
50
20
>
16
35
22
32:1
>
1383K-2004/99.1 Sv8-9
33,3
Ny byggnad
19
32,3
1383-93/50.2
1383-93/50.1
Föreslaget avskärande dike
20
20,2
23
9952
36
21
6:1
TRÖNNINGE
Sv10-11
Föreslaget makadamdike
21
>
59
Föreslagen dagvattenledning
TRÖNNINGE
26,5
29,7
33,4
34
33
Avrinningsområde inom
planområdet
22,4
bullervall
38
Befintlig teleledning
14,5
19
19
Makadamdike
47
Befintlig luftledning >10 kV
14
27
27,2
28,3
32:1
49
5:10
14,4
21,1
6335300
Befintlig luftledning <10 kV
22
26
42
20
23,1
5
19
6335400
25
0
27,2
24,6
Befintlig elledning <10kV
20
17
as
Vattendelare
Avrinningsriktning
17
Kl
19
13,8
19
Sv
22
29
28
22
22,7
24
12
18
25,2
Sv
Befintlig dagvattenledning
0
0
32:1
GC-VÄG
S-41A
22
s:1
23,1
Befintlig spillvattenledning
15
23
24
6335500
Befintlig vattenledning
26
0
7:5
32:1
0
1
25
22:1
19
24
26
28
17
30 9
2
25
10:6
27,6
29
11:2
Sv
10:16
10:17
14,8
RH 2000
SWEREF 99 12 00
Odling
14,5
32:1
s:9
Föreslagna dagvattensystem, norra delen
Hansegård och Gröningagården,
Varbergs kommun
Uppdragsnummer: 104 08 97
25
23,6
10:6
26
12:3
Norconsult AB
Box 8774, 402 76 Göteborg
27
24
28
24,5Sv20
24
35
29
24,6
ll
31
12:3
25
6109
16
24
34
33
29
14,8
15,2
22
12:3
7
Sv7
1028
B
30
22,6
rva
5
28
111722
lle
10:6
Sv
21
39
37
36
35
34
0
ga:7
26,6
26
25
24
21
11:2
bu
Fotbollsplan
14,8
10:14
23:1
6:1
23
23,8
22
6335100
26,6
38
11:23
14,9
39
11:24
31
8
4
26
6
32
13
1156
22,8
15,1
Sv3-
27,8
2
13-LIN-809.1
s:10
26,3 1383-91/32.1
1383K-2006/72.2
TORR DAGVATTENDAMM
Bottennnivå ca +23,5
Reglerhöjd 0,8 m, slänt 1:5
Effektiv volym ca 100 m3
Utflöde 50 l/s
13,5
33
1383K-2006/72.1
Sv
11
25,9
25,7
Sv6
24,9
11:22
27,2
26,9
10:8
11:21
14,7
15
25,2
25
27,9Sv
26
9951
15,1
26
27
NATUR
ga:7
10:12
26,3
31
30
6335200
1:1000 (A1)
Tfn 031-50 70 00
www.norconsult.se
2015-10-08
>
25
NATUR
26,3
LO
KA
27
Planområdesgräns
16,8
rva
Fastighetsgräns
ll
B
Befintlig vattenledning
Uppfyllnad
av mark med ca 1,5m föreslås för
15,7
avledning med självfall till damm söderut
TA
26
Befintlig dagvattenledning
32:1
Vattendelare
Avrinningsriktning
14,7
s:10
24
27,2
13,1
13,5
19
1
27,9Sv
Befintlig spillvattenledning
Befintlig elledning >10kV
15,1
Befintlig elledning <10kV
Befintlig luftledning <10 kV
26,3 1383-91/32.1
Sv34
Sv
TORR DAGVATTENDAMM
Bottennnivå ca +23,5
Reglerhöjd 0,8 m, slänt 1:5
Effektiv volym ca 100 m3
Utflöde 50 l/s
2
31
25
Sv
10:6
38
Befintlig teleledning
6109
all
13,3
14,8
Föreslagen dagvattenledning
10:6
5
Föreslaget makadamdike
14,4
21
29
B
28
10:16
Föreslaget avskärande dike
32:1
13,6
Odling
>
Sv
7
14,8
Ny byggnad
>
11:2
Avrinningsområde inom
planområdet
14,6
26
37
36
35
34
26,6
27,6
Befintlig luftledning >10 kV
23
39
10:14
39
lle
rv
14,8
33
32
26,6
s:1
0
6:1
bu
Fotbollsplan
17
30 9
2
28
14,9
26
27,8
1383K-2006/72.2
1383K-2006/72.1
13-LIN-809.1
lle
15,1
26,9
25,9
25,7
Sv6
bu
26
27
10:8
23
10:12
26,3
25,2
LG
A
Beteckningar
6:1
0
29
>
0
0
Lr4
29,4
6108
lekplats
25
1383K-2004/179.1
13,3
18,1
naturlek
32:1
0
32:6
BILAGA 2B
>
21
28
32:8
>
>
20,7
13
1383-93/50.2
1383-93/50.1
27
Sv10-11
25
33,4
32,1
24
32:9
26
1383K-2004/99.2
15
1383K-2004/99.1 Sv8-9
30
15,2
13,8
14,5
Föreslagen damm
Sv7
>
10:17
34
33
>
35
32:1
14
32:1
31
16
29
>
25
>
23,6
10:6
26
12:3
27
29
>
24
28
24,5 Sv20
13,8
28
13,6
27
14
13
19
22
32
31
18
>
>
>
E
>
>
>
>
>
> >
>
>
>
>
>
>
l1
An
11:2
10:6
>
11:2
S-67
1383-96/18.2
13
9:5
>
>
>
32:1
>
17
14
>
>
11:2
>
Lr2
15
16
>
16
23
2327
pumphus
>
24
>
14
>
Sv
>
17
>
TRÖNNINGE
>
18
7
>
NATUR
19
>
13
83
13
K
Sv -2008/ 83K-S2 v1
1
18 14. 008 5
1
/11
4.2
24
18
2343
21
20
> >
22
s:9
6
S-
DAGVATTENDAMM
LVY 1 m (+11,2), slänt 1:5, reglerhöjd 0,5 m
Effektiv volym ca 1180 m3
Utflöde 7 l/s
24
23
/113.1
1383K-2000
19
Lr1
0
S
32:1
Avskärande dike
26
25
2326
21
20
g
:1
ga
28
7
22
13
>
32
1
Sv
00
-2
12:38
28
27
13 S
83 v1
K- 3
2
ga:15 004/2
3
14.
04
.1 008/1
2
K
3
138
v16
4.2
0
4/2
0
a:1
11:2
23
12:37
12:23
13,6
2342
21
K
83
13,3
>
30
24
12:24
13,4
>
22
25
23,1
>
30
26
T244
33
>
12
>
21
>
20
11:2
>
>
>
9:5
9:5
RH 2000
SWEREF 99 12 00
>
1383-96/18.1
>
Föreslagna dagvattensystem, södra delen
Hansegård och Gröningagården,
Varbergs kommun
Uppdragsnummer: 104 08 97
Lr3
>
11:4
2344
>
/113.1
1383K-2000
>
12,3
>
>
>
2328
11:2
>
1383-96/18.2
Norconsult AB
Box 8774, 402 76 Göteborg
1383-96/18.1
>
1:1000 (A1)
Tfn 031-50 70 00
www.norconsult.se
2015-10-08
Datum 2015-05-08
Uppdrag
Beställare
Att
Handläggare
Granskare
Rapport nr
Hansegård
Radar arkitektur & planering AB
Olof Halvarsson
Michel Yousif
Jan Pons
1320012488:r3
Ramböll Sverige AB
Box 17009, Krukmakargatan 21
104 62 Stockholm
T: +46-10-615 60 00
D: +46-10-615 64 67
F: +46-10-615 20 00
www.ramboll.se
Unr 1320012488
Ramböll Sverige AB
Org nr 556133-0506
Trafikbullerutredning,
Hansegård.
Sammanfattning
Med vallar längs Klastorpsvägen erhåller samtliga bostäder ekvivalenta
ljudnivåer under 55 dBA på bottenplan. Utan vallar erhåller vissa bostäder
ljudnivåer som överskrider ekvivalent ljudnivå 55 dBA vid fasad.
Vid byggnaderna finns det områden där maximal ljudnivå som understiger 70
dBA, där uteplatser kan placeras.
Vi bedömer att buller från maskinstation ej ska överskrida riktvärden vid
bostäder men om maskiner bullrar högt bör det specialstuderas.
O:\Sto1\Xak\2015\1320012488\06 Rapporter och PM\
Ramböll Sverige AB
Akustik
Handläggare
Granskare
Michel Yousif
Jan Pons
Trafikbullerutredning, Hansegård
Unr 1320012488
1(7)
1.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ...................................................................................................................... 1
1.
Innehållsförteckning .................................................................................................. 2
2.
Bakgrund ................................................................................................................... 2
3.
Allmänt om trafikbuller .............................................................................................. 2
3.1
Hälsokonsekvenser, störningseffekt .......................................................................... 3
4.
Riktvärden för trafikbuller ......................................................................................... 3
4.1
Bostäder .................................................................................................................... 3
4.2
Externt industribuller ................................................................................................. 4
5.
Beräkningsförutsättningar ......................................................................................... 5
5.1
Avgränsningar ............................................................................................................ 5
5.2
Beräkningsmetod ....................................................................................................... 5
5.3
Indata ........................................................................................................................ 6
6.
Resultat ..................................................................................................................... 6
6.1
Slutsats och kommentarer ......................................................................................... 6
7.
Åtgärdsförslag ........................................................................................................... 7
2.
Bakgrund
Ramböll Akustik har fått i uppdrag att utreda trafikbullersituationen vid
Hansegård, Trönnige. Denna rapport avser trafikbullerberäkningar inför planerad
nybyggnation.
3.
Allmänt om trafikbuller
När man talar om buller används ofta begreppen ekvivalent ljudnivå (LAeq), som
är den genomsnittliga ljudnivån under en given tidsperiod, vanligtvis ett dygn,
och maximal ljudnivå (LAmax), som är den högsta förekommande ljudnivån under
en viss period.
Ekvivalent ljudnivå fungerar relativt bra som mått om bullerkällan är en starkt
trafikerad väg med någorlunda jämnt flöde. Maximal nivå ger ett bättre mått på
bullerpåverkan från en mindre väg där enstaka fordon kan ge en avsevärd
störning, särskilt nattetid. När man använder maximalnivå som mått avses den
bullernivå som inte får överskridas mer än 5 gånger per natt.
O:\Sto1\Xak\2015\1320012488\06 Rapporter och PM\
Vägtrafikbuller består av flera oönskade ljud, och inte av enstaka rena toner. En
liten stegring av bullernivån kan öka störningen högst påtagligt. Om antalet
fordon på en väg fördubblas ökar ljudnivån med 3 dBA, vilket nära nog upplevs
som en fördubbling av störningen. För varje decibel starkare buller ökar
störningarna med 20 %, i medel per person.
Trafikbullerutredning, Hansegård
Unr 1320012488
2(7)
3.1
Hälsokonsekvenser, störningseffekt
Buller är i första hand en hälsofråga. Sömnstörningar på grund av buller kan
med tiden ge allvarliga hälsoeffekter. Påverkan på sömn har konstaterats vid
ljudnivåer över 45 dBA. Risken för sömnstörningar ökar med antalet
bullertillfällen. Långvarig exponering kan leda till ökad stress som innebär
förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Även om man inte upplever sig som
störd kan man påverkas negativt. Buller är dessutom både störande och
irriterande, vilket kan ge koncentrationssvårigheter och därmed påverka både
prestations- och inlärningsförmågan. Irritation eller störning av trafikbuller är
dock inte enbart en fråga om ljudnivå. Människor reagerar mycket olika på ett
och samma ljud, vilket också beror på rådande omständigheter när man utsätts
för ljudet.
Miljön kan inte betraktas som god ur miljömedicinsk synpunkt även om
riktvärden för olika trafikslag inte överskrids. Vid en ekvivalent ljudnivå på
55 dBA utanför fasad är mellan 2 och 10 % mycket störda av buller. Flygbuller
stör mest, där är 10 % mycket störda, och tågbuller minst, 2 % är mycket
störda. För vägtrafikbuller är 6 % mycket störda vid 55 dBA. Andelen ganska
mycket störda varierar mellan 10 och 30 % för de olika trafikslagen.
4.
Riktvärden för trafikbuller
4.1
Bostäder
I tabell 1 nedan sammanfattas de av Riksdagen antagna riktvärdena för
trafikbuller som bör tillämpas vid nybyggnad av bostäder (Infrastrukturpropositionen 1996/97:53). Riktvärdena gäller för permanentbostäder,
fritidsbostäder, samt vårdlokaler där vårdtagare vistas under bostadsliknande
förhållanden.
Tabell 1. Riktvärden för vägtrafikbuller
Väg
Högsta trafikbullernivå dB(A)
Ekvivalentnivå Maximalnivå
Inomhus
30
45 (nattetid)
Utomhus (frifältsvärde)
Vid fasad
O:\Sto1\Xak\2015\1320012488\06 Rapporter och PM\
På uteplats
55
70
Trafikbullerutredning, Hansegård
Unr 1320012488
3(7)
4.2
Externt industribuller
Tabell 2: Utomhusriktvärden för externt industribuller angivna som ekvivalent ljudnivå i
dBA. Tabellen gäller frifältsvärden vid industri.
Områdesanvändning1)
Ekvivalent ljudnivå
i dBA
Dag
kl 07-18
Högsta
ljudnivå i dBA
läge ”FAST”
Kväll kl 18-22
samt söndag
och helgdag
kl 07-18
Arbetslokaler för ej
bullrande verksamhet
65
60
Bostäder och
rekreationsytor i
bostäders grannskap
samt
utbildningslokaler och
vårdbyggnader
55
50
Områden för
fritidsbebyggelse och
rörligt friluftsliv där
naturupplevelsen är
en viktig faktor 3)
45
40
Natt
Kl 22-07
Momentana ljud
nattetid
kl 22-07
55
45
2)
40
-
55
50
O:\Sto1\Xak\2015\1320012488\06 Rapporter och PM\
1) Vid de fall där kringliggande områden ej utgörs av angivna områdestyper bör
bullervillkoren anges på annat sätt, t ex ljudnivå vid stadsplanegräns eller på ett visst
avstånd från anläggningen
2) Värdet för natt behöver ej tillämpas för utbildningslokaler.
3) Avser områden som planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv.
Trafikbullerutredning, Hansegård
Unr 1320012488
4(7)
5.
Beräkningsförutsättningar
5.1
Avgränsningar
Beräkningsområdet innefattar bostäder på Hansegård, Trönninge. Buller från
vägtrafik har beräknats enligt data från tabell 2. Se figur 1 för område med
nybyggnation.
Maskiner är ca 400 m ifrån byggnaderna, ej med på bild.
Figur 1. Byggnadernas placering.
5.2
Beräkningsmetod
Ekvivalent och maximal ljudnivå från vägtrafikbuller har beräknats enligt Nordisk
beräkningsmodell, rev 1996, i datorprogrammet SoundPLAN 7.1.
O:\Sto1\Xak\2015\1320012488\06 Rapporter och PM\
Beräkningsresultaten redovisas på kartor som visar bullerspridningen i området.
I bullerspridningsberäkningen ingår fasadreflexer i byggnader, vilket ger upp till
3 dBA högre ljudnivå precis framför fasaderna. Utomhusriktvärdet avser
frifältsvärdet, vilket är ljudnivå utan fasadreflex i varje byggnads ”egna” fasad,
men inklusive reflexer i omgivande bebyggelse mm.
Beräkningsresultaten förutses enligt standard ha en noggrannhet på
±3 dB-enheter.
Trafikbullerutredning, Hansegård
Unr 1320012488
5(7)
5.3
Indata
Terräng, bebyggelse

Illustrationskarta_samråd_120924.pdf (Varbergs kommun 2012-09-25)

grk3911-bln.dwg (Varbergs kommun 2012-08-24)
Tabell 3. Trafikflödessiffror som användes för bullerberäkningen.
Väg
Antal fordon/dygn
Klastorpsvägen
E6
Väg 41
6.
Skyltad
hastighet
[km/h]
1000
25500
14700
Andel tunga
fordon
[%]
50-70
120
70-100
7
5
6
Resultat
Resultatet av beräkningarna redovisas som bullerutbredningskartor samt
fasadnivåkartor enligt tabell 3 nedan. Beräkningarna avser vägtrafik.
Tabell 4: Bullerutbredningskartor och ljudnivå vid fasad
Karta nr
6.1
Innehåll
01
Ekvivalent ljudnivå 2 möm (inklusive fasadreflex)
02
Maximal ljudnivå 2 möm (inklusive fasadreflex)
03
Ekvivalent ljudnivå 2 möm samt fasadnivåer med vallar (inklusive
fasadreflex)
04
Ekvivalent ljudnivå fasadnivå andra våningen med vallar (inklusive
fasadreflex)
Slutsats och kommentarer
Utförda bullerberäkningar visar att vissa byggnader ej innehåller riktvärden för
ekvivalent ljudnivå vid fasad för alla byggnader. Buller från E6 bidrar till att
ekvivalentljudnivåer överstiger 55 dBA vid fasad
Maximala ljudnivåer är under 70 dBA för i stort sett hela området och
överskrider ej riktvärden.
O:\Sto1\Xak\2015\1320012488\06 Rapporter och PM\
Maskiner bedöms inte överskrida riktvärden då de är ca 400 m bort, om de dock
bullrar högt (sammanlag ljudeffekt från anläggningen över 110 dBA) bör de
studeras närmre.
Trafikbullerutredning, Hansegård
Unr 1320012488
6(7)
7.
Åtgärdsförslag
Ett antal vallar placeras ut längs Klastorpsvägen. Beräkningar visar att effekten
av dessa sänker ekvivalenta ljudnivåer i området. Bostäder erhåller ekvivalenta
ljudnivåer som mest 55 dBA vid fasad på första våningen för föreslanga
byggnader. Se figur 2 för vallar.
Andra våningen erhåller högre ljudnivåer och då bör fönster samt kupoler riktas
ifrån E6.
O:\Sto1\Xak\2015\1320012488\06 Rapporter och PM\
Figur 2. Vallar och deras höjder.
Trafikbullerutredning, Hansegård
Unr 1320012488
7(7)
50
Hansegård
Vägtrafikbuller
Unr: 1320012488
55
Pi
lga
tan
50
55
60
55
55
50
55
55
55
60
55
55
55
50
Utan skydd
Ekvivalent nivå 2 m över mark,
Utbredningskarta
55
60
55
50
55
55
50
60
Karta
1
55
55
50
55
50
55
55
50
50
55
60
55
60
55
50
50
50
50
55
55
55
60
60
50
50
50
50
50
50
55
65
50
50
55
65
60
50
55
50
50
55
Ekvivalent nivå
från vägtrafik
55
50
50
Terräng:
Indata
Terrängmodell: DTM buller_091204 (Varbergs kommun
Illustrationskarta_samråd_120924.pdf
Vägmodell ny E4 inkl nya bullerskydd: T901A203
2012-09-25)
(Ramböll 2010-02-04).
grk3911-bln.dwg
(Varbergs kommun 2012-08-24)
Modell kv Malmen: 903-3D-UNDERLAGdwg_110131.dwg
(ramböll 2011-01-31).
Trafik:
Vägar, parkeringsytor
etc som
övrig 50-70
mark mjuk
Klastorpsvägen:
ÅDT 1000
f/d,hård
7 % mark,
tung trafik,
km/h
E6: ÅDT 25500 f/d, 5 % tung trafik, 120 km/h
Trafikdata
Väg
41: ÅDT
enligt
14700
kommunen
f/d, 6 % januari
tung trafik,
2011:
70-100 km/h
: ÅDT , % tung, 50 km/h
: ÅDT , % tung, 50 km/h
: ÅDT, % tung, km/h
Trafikdata E4, enligt progosår 2015:
E4 norr om tpl Skönsberg ÅDT 27300, 9% tung,
v 110/90 km/h
50
50
50
55
55
50
55
50
50
50
50
50
50
55
55
55
50
55
55
50
55
Teckenförklaring
dB(A), inkl fasadreflex
Fasadnivå som frifältsvärde
Väg
70 <
65 <
60 <
55 <
50 <
Bullerskyddsskärmar
Byggnader
<= 70
<= 65
<= 60
<= 55
<= 50
55
50
50
50
50
50
A3 Längdskala 1:2500
0 12,525
50
50
50
75
100
m
50
50
50
50
50
50
50
50
50
50
Beräkning: Michel Yousif
Granskning: Jan Pons
Datum: 2015-04-16
Hansegård
Vägtrafikbuller
Unr: 1320012488
Pi
lga
tan
70
75
70
65
65
75
8
850
85
80
Utan skydd
Maximal nivå 2 m över mark,
Utbredningskarta
65
70
75
75
8
850
70
65
Karta
2
85
80
65
70
75
70
65
75
8
850
85
80
65
70
70
75
75
8
850
65
65
85
8
805
85
80
75
65
70
Terräng:
Indata
Terrängmodell: DTM buller_091204 (Varbergs kommun
Illustrationskarta_samråd_120924.pdf
Vägmodell ny E4 inkl nya bullerskydd: T901A203
2012-09-25)
(Ramböll 2010-02-04).
grk3911-bln.dwg
(Varbergs kommun 2012-08-24)
Modell kv Malmen: 903-3D-UNDERLAGdwg_110131.dwg
(ramböll 2011-01-31).
Trafik:
Vägar, parkeringsytor
etc som
övrig 50-70
mark mjuk
Klastorpsvägen:
ÅDT 1000
f/d,hård
7 % mark,
tung trafik,
km/h
E6: ÅDT 25500 f/d, 5 % tung trafik, 120 km/h
Trafikdata
Väg
41: ÅDT
enligt
14700
kommunen
f/d, 6 % januari
tung trafik,
2011:
70-100 km/h
: ÅDT , % tung, 50 km/h
: ÅDT , % tung, 50 km/h
: ÅDT, % tung, km/h
Trafikdata E4, enligt progosår 2015:
E4 norr om tpl Skönsberg ÅDT 27300, 9% tung,
v 110/90 km/h
Maximal nivå
från vägtrafik
Teckenförklaring
dB(A), inkl fasadreflex
Fasadnivå som frifältsvärde
Väg
85 <
80 <
75 <
70 <
65 <
Bullerskyddsskärmar
Byggnader
<= 85
<= 80
<= 75
<= 70
<= 65
A3 Längdskala 1:2500
0 12,525
50
75
100
m
Beräkning: Michel Yousif
Granskning: Jan Pons
Datum: 2015-04-16
50
55
Hansegård
Vägtrafikbuller
Unr: 1320012488
50
60
55
55
55
50
55
55
55
55
60
55
50
Lokala bullerskyddsskärmar
Ekvivalent nivå 2 m över mark,
Utbredningskarta
Fasadnivåer första våningen
55
55
60
51
48
52
52
47
43
46
49
52
50
50
53
55
49
50
47
48
55
49
49
52
47
46
48
44
60
51
51
53
50
50
51
47
53
46
55
50
50
48
55
49
50
48
47
45
45
53
45
55
55
49
45
44
48
50
47
50
45
47
50
65
50
52
44
52
52
49
54
51
44
48
48
60
52
49
46
53
45
44
49
45
52
46
54
49
48
45
51
50
53
53
50
43
40
47
53
54
51
49
49
50
50
46
45
55
52
54
48
46
47
3 m hög bullerval
55
55
52
50
55
51
54
49
43
50
50
48
52
45
50
50
50
50
48
46
53
55
53
47
50
44
45
47
54
48
53
52
53
49
53
52
50
51
49
49
52
50
50
50
52
47
50
50
50
53
50
55
50
53
47
52
48
51
49
52
55
49
Ekvialent nivå
från vägtrafik
l
48
50
55
65
55
50
41
55
52
50
46
50
55
52
51
45
52
48
Teckenförklaring
dB(A), inkl fasadreflex
fasadnivåer frifält
Väg
70 <
65 <
60 <
55 <
50 <
Bullerskyddsskärmar
Byggnader
<= 70
<= 65
<= 60
<= 55
<= 50
51
42
50
53
50
50
50
43
55
50
47
42
50
47
46
48
50
50
Pi
lga
tan
55
52
47
40
40
52
48
53
51
48
48
46
52
46
50
52
45
47
44
45
53
52
50
52
48
42
49
53
48
51
48
48
43
42
41
47
47
53
50
51
49
47
44
41
50
53
49
44
45
43
46
45
45
45
50
46
60
53
54
51
44
44
44
55
52
52
55
44
60
55
45
44
42
42
50
50
50
41
51
44
42
41
51
46
45
41
46
48
46
42
54
48
46
50
Terräng:
Indata
Terrängmodell: DTM buller_091204 (Varbergs kommun
Illustrationskarta_samråd_120924.pdf
Vägmodell ny E4 inkl nya bullerskydd: T901A203
2012-09-25)
(Ramböll 2010-02-04).
grk3911-bln.dwg
(Varbergs kommun 2012-08-24)
Modell kv Malmen: 903-3D-UNDERLAGdwg_110131.dwg
(ramböll 2011-01-31).
Trafik:
Vägar, parkeringsytor
etc f/d,
som7hård
mark,
övrig
markkm/h
mjuk
Klastorpsäven
ÅDT 1000
% tung
trafik,
50-70
E6: ÅDT 25500 f/d, 5 % tung trafik, 120 km/h
Trafikdata
Väg
41: ÅDT
enligt
14700
kommunen
f/d, 6 % januari
tung trafik,
2011:
70-100 km/h
: ÅDT , % tung, 50 km/h
: ÅDT , % tung, 50 km/h
: ÅDT, % tung, km/h
Trafikdata E4, enligt progosår 2015:
E4 norr om tpl Skönsberg ÅDT 27300, 9% tung,
v 110/90 km/h
55
A3 Längdskala 1:2500
50
0 12,525
50
50
50
50
50
50
75
100
m
50
Beräkning: Michel Yousif
Granskning: Jan Pons
Datum: 2015-04-17
50
50
55
51
49
4 m hög bullervall
60
47
50
50
50
55
3
47
50
50
51
50
43
50
55
55
4 m hög bullervall
50
50
60
Karta
50
Hansegård
Vägtrafikbuller
Unr: 1320012488
Lokala bullerskyddsskärmar
Ekvivalent nivå
Utbredningskarta
Fasadnivåer andra våningen
4 m hög bullervall
55
50
55
Karta
4
51
54
51
56
55
52
49
51
55
56
53
55
53
56
52
53
51
50
55
52
52
56
55
4 m hög bullervall
57
51
55
54
55
51
57
51
58
54
53
58
53
51
51
57
53
51
55
53
51
55
51
48
48
47
48
51
50
54
49
47
51
53
53
54
50
49
49
50
48
45
45
51
51
49
53
52
52
53
56
53
57
53
48
57
51
55
55
52
57
56
56
55
54
53
57
54
44
43
50
51
53
44
51
56
56
53
51
51
53
43
51
56
51
57
56
56
54
52
53
55
54
53
57
57
55
54
54
55
52
50
56
56
57
53
52
53
58
54
57
53
53
54
52
56
56
53
50
55
51
56
56
52
52
53
55
50
56
56
51
52
56
56
56
53
56
55
53
52
55
50
52
55
55
52
56
53
3 m hög bullerval
Pi
lga
tan
56
54
56
53
53
54
54
56
52
53
57
51
56
54
53
45
54
51
58
56
54
53
49
55
58
55
56
52
49
47
45
50
57
56
54
49
58
55
55
58
50
48
56
52
51
49
48
47
52
50
l
53
55
51
54
50
55
52
55
Terräng:
Indata
Terrängmodell: DTM buller_091204 (Varbergs kommun
Illustrationskarta_samråd_120924.pdf
Vägmodell ny E4 inkl nya bullerskydd: T901A203
2012-09-25)
(Ramböll 2010-02-04).
grk3911-bln.dwg
(Varbergs kommun 2012-08-24)
Modell kv Malmen: 903-3D-UNDERLAGdwg_110131.dwg
(ramböll 2011-01-31).
Trafik:
Vägar, parkeringsytor
etc f/d,
som7hård
mark,
övrig
markkm/h
mjuk
Klastorpsäven
ÅDT 1000
% tung
trafik,
50-70
E6: ÅDT 25500 f/d, 5 % tung trafik, 120 km/h
Trafikdata
Väg
41: ÅDT
enligt
14700
kommunen
f/d, 6 % januari
tung trafik,
2011:
70-100 km/h
: ÅDT , % tung, 50 km/h
: ÅDT , % tung, 50 km/h
: ÅDT, % tung, km/h
Trafikdata E4, enligt progosår 2015:
E4 norr om tpl Skönsberg ÅDT 27300, 9% tung,
v 110/90 km/h
Ekvialent nivå
från vägtrafik
Teckenförklaring
dB(A), inkl fasadreflex
fasadnivåer frifält
Väg
70 <
65 <
60 <
55 <
50 <
Bullerskyddsskärmar
Byggnader
<= 70
<= 65
<= 60
<= 55
<= 50
53
49
54
51
52
48
52
50
47
50
49
51
A3 Längdskala 1:2500
0 12,525
50
75
100
m
Beräkning: Michel Yousif
Granskning: Jan Pons
Datum: 2015-04-17
55
50
55
55
55
60
50
55
Hansegård
Vägtrafikbuller
Unr: 1320012488
55
55
60
55
55
55
50
Bullervallar
Ekvivalent nivå 2 m över mark,
Utbredningskarta
Fasadnivåer första våningen
55
55
50
50
60
50
4 m hög bullervall
55
55
50
55
50
43
60
50
51
5
47
50
55
45
51
50
55
51
43
45
50
44
51
45
51
46
50
48
50
52
55
50
43
60
50
49
50
48
50
4 m hög bullervall
60
55
53
50
50
50
47
52
55
47
46
51
50
50
50
50
48
52
49
50
44
47
53
47
44
43
52
6
55 0
55
49
48
46
47
54
47
44
52
55
49
48
42
50
54
55
47
43
42
52
46
47
52
45
44
45
53
51
49
50
49
52
49
46
51
53
47
51
65
53
49
49
46
50
47
49
47
53
52
51
5044
48
50
47
48
50
47
45
40
45
48
50
45
49
44
55
48
55
51
47
52
51
55
48
49
47
50
46
50
48
52
53
51
50
55
45
Fotbollsplan
55
51
48
48
43
46
43
50
47
45
44
47
49
45
50
49
50
50
47
54
46
50
50
49
50
44
44
51
54
50
55
51
50
45
45
48
46
48
50
51
48
50
50
49
50
48
50 48
50
53
52
51
50
50
53
54
50
51
46
47
44
60
53
3 m hög bullerval
46
44
45
50
46
48
49
46
48
49
49
49
45
50
48
51
49
47
49
51
50
47
46
50
49
46
40
50
44
40
51
49
49
50
55
49
l
50
55
52
45
52
50
48
50
47
43
53
45
52
47
50
45
50
50
43
47
Terräng:
Indata
Terrängmodell: DTM buller_091204 (Varbergs kommun
Illustrationskarta_samråd_120924.pdf
Vägmodell ny E4 inkl nya bullerskydd: T901A203
2012-09-25)
(Ramböll 2010-02-04).
grk3911-bln.dwg
(Varbergs kommun 2012-08-24)
Modell kv Malmen: 903-3D-UNDERLAGdwg_110131.dwg
Plan-illustrationskarta150601.dwg
(ramböll 2011-01-31).
Vägar, parkeringsytor etc som hård mark, övrig mark mjuk
Trafik:
Klastorpsäven ÅDT 1000 f/d, 7 % tung trafik, 50-70 km/h
Trafikdata
E6:
ÅDT 25500
enligtf/d,
kommunen
5 % tungjanuari
trafik, 120
2011:
km/h
: ÅDT
Väg
41:
,%
ÅDT
tung,
14700
50 km/h
f/d, 6 % tung trafik, 70-100 km/h
: ÅDT , % tung, 50 km/h
: ÅDT, % tung, km/h
Trafikdata E4, enligt progosår 2015:
E4 norr om tpl Skönsberg ÅDT 27300, 9% tung,
v 110/90 km/h
Ekvialent nivå
från vägtrafik
Odling
51
50
65
49
50
40
50
52
50
51
48
49
50
52
50
50
49
50
60
46
48
52
Teckenförklaring
dB(A), inkl fasadreflex
fasadnivåer frifält
Väg
70 <
65 <
60 <
55 <
50 <
Bullerskyddsskärmar
Byggnader
<= 70
<= 65
<= 60
<= 55
<= 50
45
43
50
55
45
49
51
50
43
48
50
50
45
55
47
43
45
49
44
50
50
46
43
44
45
45
46
45
46
50
43
48
A3 Längdskala 1:2500
44
43
43
46
45
45
47
0 12,525
43
50
45
41
45
44
47
42
48
50
75
100
m
50
50
50
50
Beräkning: Michel Yousif
Granskning: Jan Pons
Datum: 2015-06-26
50
50
41
41
43
53
49
45
50
43
42
45
44
55
49
47
44
42
Pi
lga
tan
Karta
Hansegård
Vägtrafikbuller
Unr: 1320012488
Bullervallar
Fasadnivåer andra våningen
4 m hög bullervall
Karta
6
55
49
56
51
53
55
50
54
50
51
55
50
56
51
55
52
53
54
54
53
52
4 m hög bullervall
52
56
52
58
52
55
51
55
54
53
55
53
50
52
56
52
49
54
51
46
46
46
51
49
48
52
51
49
56
54
50
47
47
55
56
58
54
54
57
52
50
55
55
48
53
52
53
56
53
46
52
51
56
57
54
52
51
52
55
53
53
56
54
53
53
56
57
55
55
56
54
53
53
52
53
53
57
56
55
55
53
51
56
56
54
54
54
56
54
56
55
53
43
51
54
52
43
52
56
57
57
54
54
51
51
52
58
55
54
54
52
51
57
55
52
56
52
53
57
56
53
51
52
54
53
57
52
51
52
54
54
53
54
52
53
50
54
55
3 m hög bullerval
Pi
lga
tan
52
51
52
55
53
51
43
43
56
54
53
55
56
56
51
55
Fotbollsplan
58
54
53
52
50
54
53
53
51
52
52
50
56
52
56
54
53
51
55
51
55
53
56
52
57
52
56
52
55
51
55
56
51
56
53
54
53
55
52
55
51
55
54
53
Odling
55
52
l
55
51
55
51
55
51
54
51
52
50
54
50
Terräng:
Indata
Terrängmodell: DTM buller_091204 (Varbergs kommun
Illustrationskarta_samråd_120924.pdf
Vägmodell ny E4 inkl nya bullerskydd: T901A203
2012-09-25)
(Ramböll 2010-02-04).
grk3911-bln.dwg
(Varbergs kommun 2012-08-24)
Modell kv Malmen: 903-3D-UNDERLAGdwg_110131.dwg
Plan-illustrationskarta150601.dwg
(ramböll 2011-01-31).
Vägar, parkeringsytor etc som hård mark, övrig mark mjuk
Trafik:
Klastorpsäven ÅDT 1000 f/d, 7 % tung trafik, 50-70 km/h
Trafikdata
E6:
ÅDT 25500
enligtf/d,
kommunen
5 % tungjanuari
trafik, 120
2011:
km/h
: ÅDT
Väg
41:
,%
ÅDT
tung,
14700
50 km/h
f/d, 6 % tung trafik, 70-100 km/h
: ÅDT , % tung, 50 km/h
: ÅDT, % tung, km/h
Trafikdata E4, enligt progosår 2015:
E4 norr om tpl Skönsberg ÅDT 27300, 9% tung,
v 110/90 km/h
Ekvialent nivå
från vägtrafik
Teckenförklaring
Väg
dB(A), fasadnivåer frifält
Byggnader
70 <
65 <
60 <
55 <
50 <
Bullerskyddsskärmar
<= 70
<= 65
<= 60
<= 55
<= 50
53
50
52
54
50
49
52
50
51
53
48
51
50
51
49
50
52
50
52
51
48
49
50
50
51
50
50
48
48
50
49
50
49
49
49
51
48
50
0 12,525
48
47
A3 Längdskala 1:2500
49
49
51
51
50
75
100
m
Beräkning: Michel Yousif
Granskning: Jan Pons
Datum: 2015-06-26
Varberg-Hansegård
DATUM: 2011-12-05
Uppdragsnummer: 11.237
1 Uppdrag
Inhouse Tech Geoteknik AB har på uppdrag av Radar arkitektur och planering AB utfört en
översiktlig geoteknisk utredning för projektet detaljplan Hansegård. Område är beläget i
sydöstra delen av Trönningeby, strax söder om klastorpsvägen, Varbergs Kommun. Områdets
läge framgår av karta nedan.
(www.eniro.se)
Utredningen har utförts som en del i planarbete för exploatering av bostäder och förskola i
området. Syftet med denna utredning har varit att klargöra de geotekniska förutsättningarna
för byggnation av bostäder (främst villor, parhus och radhus i 1 till 2 våningar) samt anläggning
av vägar och VA-nät.
2 Utförda undersökningar
Geotekniska fältundersökningar har utförts av Inhouse Tech Geoteknik AB under v43 i oktober
2011. Undersökningarna utgörs av:
•
•
•
•
19 st trycksonderingar
7 st skruvprovtagningar
5 st slagsonderingar
2 st grundvattenrör
Borrplan framgår av ritning G1 och borrdiagram framgår av ritning G2-G4.
Sida 2 av 7
Varberg-Hansegård
DATUM: 2011-12-05
Uppdragsnummer: 11.237
Upptagna jordprover har analyserats av Ramböll Sverige AB:s jordprovslaboratorium i
Göteborg. Resultaten av dessa analyser finns bifogade i Bilaga 1 - Laboratorieundersökningar.
3 Geoteknisk översikt
För att underlätta hänvisningar i detta dokument har området delats upp i delområden
benämnda A,B och C, se bilaga 2.
3.1 Topografi och områdesbeskrivning
Runt planområdet finns högre bergspartier i väster och söder. Norr och öster om området
finns till största delen åkermark och betesmark med enstaka mindre områden som utgörs av
berg i dagen samt busk- och trädvegetation. Norr om området leder en lokalväg,
Karlstorpsvägen. Inom området finns även ett antal tomter med befintlig bebyggelse.
Terrängen inom området är något kuperad men lutar huvudsakligen i sydöstlig riktning från
nivå ca +31 i nordväst till nivå ca +14 i sydost, med en genomsnittlig lutning på ca 1:25. Dock
förekommer vissa mindre områden där lutningen är något brantare. Nivåskillnaden inom den
yta där bebyggelse planeras är ca 17m.
3.1.1
Område A
Område A utgör den västra delen av planområdet, se Bilaga 2. I Väster avgränsas området av
en mindre grusväg som leder längs bergpartiet i väster. I norr och söder avgränsas området av
bostadstomter. Ytterligare två villatomter delar av områdets västliga del i en nordlig och en
sydlig del. Marknivån varierar mellan +26 och +31 det vill säga en total nivåskillnad på ca 5m.
De lägsta marknivåerna ligger i den sydliga delen. Marken inom område lutar huvudsakligen i
sydöstlig riktning med lutningen ca 1:20. I områdets nordliga del finns dock en mindre sluttning
där marken lutar i nordlig riktning mot Klastorpsvägen. Lutningen är här ca 1:10. Sluttningen
ligger mellan två kullar med berg i dagen.
3.1.2
Område B
Område B utgör mellersta delen av planområdet, mellan område A och C, se Bilaga 2. Området
avgränsas i söder av villatomter och ett bergsparti. Bergspartiet ligger strax söder om
villatomterna. Norr om området finns bland annat två kullar med berg i dagen. Mellan kullarna
utgörs marken av relativt plan mark som sluttar lätt i nordlig riktning mot Klastorpsvägen.
Marknivån inom området varierar från ca + 26 i nordväst +18 i öster. Nivåskillnaden inom
området är ca 8m. Marken sluttar huvudsakligen i sydöstlig riktning med en genomsnittlig
lutning på 1:20. Inom området finns även mindre ytor med berg i dagen.
3.1.3
Område C
Område C utgör den östligaste delen av planområdet, se Bilaga 2. Området avgränsas av
område B i nordväst och områdets sydvästra del avgränsas av ett bergsparti. I Öster avgränsas
området av relativt plan åker och betesmark. Marken inom område C är relativt plan med
nivåer mellan +18 och +14. De högre marknivåerna finns i angränsning till område B. Området
planar sedan ut i östlig riktning.
Sida 3 av 7
Varberg-Hansegård
DATUM: 2011-12-05
Uppdragsnummer: 11.237
3.2
3.2.1
Jordlager
Område A
Marken inom området utgörs huvudsakligen av 0,3-0,5m tjockt lager mulljord ovan
friktionsjord på berg.
Friktionsjorden utgörs av löst till medelfast lagrad grusig sand ner till 1-1,5m djup. Från ca 1,5m
djup bedöms jorden utgöras av fast lagrad grusig sand alternativt morän. Utförda
trycksonderingar har stannat i den fast lagrade jorden på mellan 1 -1,5m. Den grusiga sandens
mäktighet är inte klarlagd inom området då utförda trycksonderingar inte kunnat tryckas
djupare än 1,5m. Utförda slagsonderingar har dock kommit något djupare, främst vid borrhål
4, där sonderingen avslutats mot berg eller block på 4m djup. Övriga slagsonderingar har
avslutats mot förmodat berg eller block på mellan 1,7-3m djup.
Jorden inom området har huvudsakligen tjälfarlighetsklass 1 och materialtyp 2.
3.2.2
Område B
Område B har liknande jordlagerförhållanden som område A. Marken utgörs huvudsakligen av
0,3-0,5m tjockt lager mulljord ovan friktionsjord på berg.
Friktionsjorden utgörs huvudsakligen av löst till medelfast lagrad sand ner till 1-1,5m. Från
1,5m djup bedöms friktionsjorden huvudsakligen utgöras av fast lagrad grusig sand alternativt
morän. Lokalt förkommer även mindre områden med inslag av silt och/eller mulljord i det övre
sandlagret. I den norra och den södra delen av området har även siltig lera och lerig silt
påträffats ner till ca 2m djup, se borrhål 18 (norr) och borrhål 19 (söder). Vattenkvoten i den
siltiga leran har uppmätts till mellan 18-23%.
Utförda trycksonderingar har stannat i den fast lagrade sanden eller mot förmodat berg eller
block på mellan 1,5-3m djup.
Jorden inom området har huvudsakligen tjälfarlighetsklass 1-2. Lokalt förekommer dock
områden med mer tjälfarligt material såsom silt och siltig lera med tjälfarlighetsklass 4.
Materialet inom området klassas olika beroende på innehåll av silt, mulljord och siltig lera.
Materialet har klassats som 2 (grusig sand), 3B (siltig sand), 5A (lerig Silt) och 5B (siltig lera).
3.2.3
Område C
Jordlagren inom området utgörs i huvudsak av 0,3-0,5m mulljord ovan lera som underlagras av
friktionsjord på berg.
Lerans mäktighet i utförda sonderingar varierar mellan 3-6,5m. Störst mäktighet påträffats i
områdets norra del, se borrhål 16. Lerans översta 1-2m har utbildad torrskorpekaraktär, med
undantag från borrhål 16 där torrskorpelerans mäktighet är ca 3m. Torrskorpeleran
underlagras av ett ca 1-3m mäktigt lager siltig lera. Vattenkvoten i den siltiga leran har
uppmätts till mellan 18-35%. Den siltiga lerans mäktighet bedöms tillta i östlig riktning mot
angränsande åker/betesmark.
Friktionsjorden utgörs av ett mellan 1-3m mäktigt lager av löst till medelfast lagrad siltig sand
följt av fast lagrad grusig sand alternativt morän på berg.
Jorden inom området har huvudsakligen tjälfarlighetsklass 4 och materialtyp 5A
Sida 4 av 7
Varberg-Hansegård
DATUM: 2011-12-05
Uppdragsnummer: 11.237
3.3 Grundvattenförhållanden
Grundvattenrör har installerats ner i friktionsjorden i två punkter i områdets västra del (borrhål
5) och områdets östra del (borrhål 11). Grundvattenmätning har utförts vid ett tillfälle, 201111-04. Grundvattenytan i områdets västra del uppmättes till 1,5m under markytan, nivå +26,2
och i områdets östra del till 0,5m under markytan, nivå +15,3.
Generellt inom området följer grundvattenytan topografin och grundvattenströmning sker
huvudsakligen i östlig riktning mot lågpartiet med åker/betesmark (område C). Vid
nederbördsrika perioder med hög tillströmning av grundvatten och ytvatten bedöms
grundvattenytan i område C kunna ligga i nivå med markytan.
4 Grundläggning
4.1 Område A och B
Inom område A och B utgörs jorden huvudsakligen av löst till medelfast lagrad friktionsjord av
sand på fast lagrad friktionsjord av grusig sand.
Grundläggningen av lätta byggnader (1-2 våningar) bedöms kunna utföras som platta på mark
alternativt på sulor eller plintar på packad fyllning av friktionsjord eller krossmaterial. Under
golv och grundplattor läggs dränerande och kappilärbrytande lager som ansluts till
dräneringsledning. Mellan lagret och underliggande friktionsjord läggs ett materialskiljande
lager av geotextil, bruksklass N3.
Icke uppvärmda konstruktioner grundläggs på tjälfritt djup alternativt tjälisoleras.
Innan grundläggning skall bortschaktning av all befintlig mulljord/organisk jord ske inom
byggnadsytorna.
För byggnader som anläggs i släntfot till kuperad terräng måste avledning av yt- och
grundvatten utföras, till exempel kan avskärande dike anläggas utanför byggnaden.
Innan grundläggning påbörjas rekommenderas att provgropar utförs för att verifiera att det
inte förkommer skikt av organisk jord eller tjälfarligt material (siltig lera eller silt). I samband
med grundläggningsarbetet rekommenderas även att schaktbottenbesiktning utförs av
geoteknisk sakkunnig. Vid förekomst av organisk jord i friktionsjorden utskiftas jorden och
ersätts med fyllningsmaterial, typ krossmaterial.
4.2 Område C
Inom område C utgörs marken huvudsakligen av torrskorpelera på siltig lera ovan friktionsjord
på berg.
Den siltiga lerans sättningsegenskaper har inte undersökt i samband med denna undersökning.
Inför detaljprojektering bör således de geotekniska förhållandena utredas vidare för att utreda
behovet av eventuella förstärkningsåtgärder
Område C har en grundvattenyta som vid nederbördsrika perioder kan ligga i nivå med
markytan. Det är således viktigt att området dräneras genom till exempel diken och att
byggnaderna erhåller väl fungerande dräneringssystem. Det är även viktigt att
dräneringsledningar läggs tillräckligt djupt runt byggnader samt att avskärande dränering
utförs för att ta hand om ytvatten som kommer från de högre belägna områdena.
Sida 5 av 7
Varberg-Hansegård
DATUM: 2011-12-05
Uppdragsnummer: 11.237
Det är även viktigt att husen höjdsätts så att marken under byggnader hamnar över högsta
grundvattennivån.
5 Schakt och fyllning
5.1 Område A och B.
Inom område A och B utgörs jorden huvudsakligen av sand, dock förekommer områden med
siltig jord.
Jorden som innehåller silt är vid schakt under grundvattennivån känslig för flytjordsproblem
såsom instabila schaktväggar och bottenuppluckring.
Schakt inom området kan generellt utföras med släntlutningen 1:1 ner till 1,5m djup under
markytan.
Uppfyllnad inom området får max utföras till 3m över ursprunglig markyta utan geotekniska
förstärkningsåtgärder.
5.2 Område C
Inom område C utgörs marken huvudsakligen av torrskorpelera på siltig lera ovan friktionsjord
på berg.
Den siltiga leran är flytjordsbenägen vid vattenmättnad. Inom området ligger grundvattenytan
högt, 0-0,5m under markytan och länshållning kan erfordras vid schakt under
grundvattennivån.
Schakt inom området kan generellt utföras med släntlutningen 1:1 ner till 1,5m djup under
markytan. Under förutsättning att schakt sker i torrhet.
Uppfyllnad inom området får max utföras till 2m över ursprunglig markyta utan geotekniska
förstärkningsåtgärder.
6 Markradon
Mätning av radonhalt i jordluft har utförts i 5 punkter inom området. Vid mätning uppmättes
värden på mellan 4- 34 kBq/m3, vilket klassas som låg-normalradonmark. Mätresultat framgår
av tabell nedan.
Mätpunkt
Radonhalt
Klassning
Borrhål 2
4 kBq/m3
Lågradonmark
Borrhål 4
Borrhål 4
Borrhål 15
Mellan Borrhål 11 och 12
17 kBq/m
3
Normalradonmark
10 kBq/m
3
Normalradonmark
4 kBq/m
3
34 kBq/m
Lågradonmark
3
Normalradonmark
Sida 6 av 7
Varberg-Hansegård
DATUM: 2011-12-05
Uppdragsnummer: 11.237
Riktvärden vid klassning av mark
<10 kBq/m3 – lågradonmark
10-50 kBq/m3 – normalradonmark
>50 kBq/m3 – högradonmark
För utförligare indelning av riktvärden vid klassning av mark se rapport BFR R85:1988,
reviderad 1990.
7 Tillhörande handlingar
Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2
- Laboratorieresultat
- Områdesindelning
Ritningar
Ritning G1
Ritning G2-G4
- Geotekniska undersökningar, plan.
- Geotekniska undersökningar, borrdiagram.
Sida 7 av 7
Sammanställning av
LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR
Ramböll Sverige AB, Region Väst
Vädursgatan 6
BOX 5343, 402 27 GÖTEBORG
Telefon 010- 615 60 00 Fax 031 - 40 39 52
Uppdrag
Trönninge
PROVTAGNING
Datum: 2011-10-24
LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR
Provtagningsredskap
Skr
Godkänd den 2011-11-02
Lennart Nilsson
Datum:
Vattenkvot
w
%
Tjälfarl
klass
Mtrl.typ enl
tab 5.1.1
VV TK Geo
2009:46
Uppmätt vy i bh 0,00 mumy (111024)
Brun grusig SAND
7
1
2
Brun mullhaltig grusig SAND
Mörkbrun mullhaltig grusig SAND
Brun mullhaltig sandig GRUS
20
19
15
1
1
1
5B
5B
5B
Brun siltig SAND
15
2
3B
Grå rostfläckig siltig TORRSKORPELERA
Grå rostfläckig siltig TORRSKORPELERA
Grå rostfläckig siltig LERA
Grå sandig SILT
Gråbrun siltig SAND
22
26
27
26
20
4
4
4
4
2
5A
5A
5A
5A
3B
Mörkbrun sandig MULLJORD
Brun mullhaltig siltig SAND lerskikt
Brun rostfläckig TORRSKORPELERA
Brun rostfläckig TORRSKORPELERA
Brun siltig LERA
Brun sandig siltig LERA
17
18
35
34
27
24
4
2
3
3
4
4
6A
5B
4B
4B
5A
5A
Mörkbrun sandig MULLJORD
Brun rostfläckig siltig LERA
Brun rostfläckig siltig LERA
Brun rostfläckig siltig LERA
22
18
23
22
4
4
4
4
6A
5A
5A
5A
Mörkbrun sandig siltig MULLJORD
Brun lerig SILT / Grå lerig SILT
Brun lerig sandig SILT
47
22
20
4
4
4
6A
5A
5A
Sektion/borrhål
Djup/nivå
1
0,4-1,7
Uppdragsnummer
Benämning
7
0,4-1,0
-1,4
-2,0
10
0,5-1,1
13
0,4-1,6
-2,4
-3,2
-4,1
5,0
16
0,4-1,0
-1,6
-2,0
-3,6
-4,5
-5,0
18
0,0-0,7
-1,2
-1,6
-2,0
19
0,7-1,3
-1,5
-2,5
Anm
Arkeologisk förundersökning
Lindberg 219
Trönninge 32:1>5
Varbergs kommun
Hallands län
Britta Wennstedt Edvinger
RAPPORT FRÅN ARKEOLOGICENTRUM 2015:03
Rapport över
arkeologisk förundersökning av boplatsen
Lindberg 219
Trönninge 32:1>5, Lindbergs socken,
Varbergs kommun,
Hallands län
Britta Wennstedt Edvinger
RAPPORT FRÅN ARKEOLOGICENTRUM 2015:03
Länsstyrelsens dnr: 431-5852-14, jfr 431-7083-12, 431-4182-11
Länsstyrelsens beslutsdatum: 2014-11-03
Arkeologicentrums projektnr: P2014-053-N
Län: Halland
Landskap: Halland
Kommun: Varberg
Socken: Trönninge
Fastigheter: Trönninge 32:1>5
Ek. kartblad: 5B 8h Lindberg
Interimistiska ID-nummer: –
RAÄ-nummer: Lindberg 219
Rapport från Arkeologicentrum 2015:03
www.arkeologicentrum.se
[email protected]
Rapport över arkeologisk förundersökning av boplatsen Lindberg 219, Trönninge
32:1>5, Lindbergs socken, Varbergs kommun, Hallands län
Britta Wennstedt Edvinger
© år 2015, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Östersund, Nils Thalin,
Trönninge, och länsstyrelsen i Hallands län, Halmstad.
Kartutsnitt ur allmänna kartor © Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I 2012/0167.
Omslagsbild: Arbetsbild, inmätning av härden A2011. Foto: AC2014-053-N-1261
(beskuret). Fotograf: Britta Wennstedt Edvinger, 2014-11-15.
ISSN 1654-7896
Innehåll
Innehåll .......................................................................................................... v
Sammanfattning ........................................................................................... vi
Bakgrund och syfte..........................................................................................1
Områdesbeskrivning .......................................................................................1
Förundersökningsobjektet ..............................................................................1
Fornlämningsmiljö och tidigare antikvarisk verksamhet .............................. 3
Förundersökningens genomförande.............................................................. 8
Metod och teknik ....................................................................................... 8
Arbetsgång ................................................................................................. 8
Undersökt yta och volym ........................................................................... 9
Dokumentation .......................................................................................... 9
Provtagning och tillvarataget material ..................................................... 11
Tillvaratagna fornfynd .............................................................................. 11
Arkivmaterial ............................................................................................ 11
Genomförda analyser ................................................................................ 11
Avvikelser från undersökningsplan ......................................................... 12
Resultat .........................................................................................................12
Arkeologiska objekt .................................................................................. 12
Fornfynd............................................................................................... 12
Anläggningar ........................................................................................ 14
Analysresultat .......................................................................................... 19
Makrofossilanalys ................................................................................ 19
Vedartsanalys ....................................................................................... 20
14C-analys ............................................................................................. 20
Konklusion ....................................................................................................21
Art och karaktär ....................................................................................... 21
Tidsställning............................................................................................. 21
Omfattning – sammansättning................................................................ 22
Skador och bevarandegrad....................................................................... 22
Kunskapspotential ....................................................................................... 24
Åtgärdsförslag .............................................................................................. 24
Referenser .................................................................................................... 25
Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter .......................................... 29
Bilaga 2. Fotolista..........................................................................................31
Bilaga 3. Schakttabell ................................................................................... 33
Bilaga 4. Anläggningslista ............................................................................ 35
Bilaga 5. Fyndlista ........................................................................................ 37
Bilaga 6. Objekttabell ................................................................................... 39
Bilaga 7. Makrofossilanalys...........................................................................41
Bilaga 8. Vedartsanalys ................................................................................ 43
Bilaga 9. 14C-analys ...................................................................................... 45
Bilaga 10. Påsiktsbilder ................................................................................. 51
Sammanfattning
Arkeologicentrum AB har efter beslut av länsstyrelsen i Hallands län 2014-11-03
utfört en arkeologisk förundersökning av boplatsen Lindberg 219 i Varbergs
kommun. Boplatsen påträffades vid en arkeologisk utredning år 2011, föranledd av
en ny detaljplan över den berörda delen av Trönninge by. Förundersökningen
utfördes i fält under november år 2014.
Förundersökningsområdet återfanns i f.d. åkermark, numera hagmark, på en
platå på cirka 26 meter över havet och var enligt den föregående arkeologiska
utredningens preliminära avgränsning 1 300 kvadratmeter stort.
Förundersökningen genomfördes huvudsakligen genom schaktning med
grävmaskin. Fyra provytor upptogs inom och nära den preliminärt avgränsade
boplatsen. Här framkom härdar och mörkfärgningar, sammanlagt 22 anläggningar,
samt enstaka fornfynd, nämligen två fyndposter keramik, ett fragment av en
flintskrapa och en klubba med skaftränna, dock med obetydliga bruksskador.
Tre av härdarna har daterats. Två härrör från äldre bronsålder och den tredje
från äldre romersk järnålder. Härdarna torde ha sin bakgrund i tillfälliga aktiviteter
av kortare varaktighet. Makrofossil från två av härdarna antyder jordbruk, eftersom
såväl vete som korn och dessutom svinmålla finns representerat. Härdarna tolkas
därför som så kallade åkerhärdar. Fyndfrekvensen och avsaknaden av spår efter
byggnader visar att förundersökningsområdet inte utgjort en regelrätt boplats, men
att platsen återanvänts för tillfälliga verksamheter alltifrån yngre stenålder.
Kunskapspotentialen för fornlämningen bedöms i och med förundersökningen
vara uttömd. Några ytterligare antikvariska åtgärder med anledning av den nya
detaljplanen föreslås inte. Beslut angående eventuella sådana åtgärder fattas av
länsstyrelsen.
Arkeologicentrum AB
Bakgrund och syfte
Länsstyrelsen i Hallands län har med anledning av en detaljplan för bostäder
i Trönninge, Halland, beslutat om arkeologisk förundersökning av boplatsen
Lindberg 219 som ligger inom planområdet. Boplatsen hade påträffats vid
en arkeologisk utredning år 2011 och då registrerats under det interimistiska
ID-numret AC6202.
Förundersökningens syfte är att fastställa och beskriva fornlämningarnas
karaktär, tidsställning, omfattning, sammansättning, komplexitet och bevarandestatus med hjälp av ett vetenskapligt arbetssätt. Resultatet skall ligga
till grund för såväl länsstyrelsens fortsatta handläggning som företagarens
vidare planering.
Områdesbeskrivning
Boplatsen Lindberg 219 ligger i f.d. åkermark, numera hagmark avgränsad
av vällagda och väl underhållna stengärdesgårdar (figur 2).
Förundersökningsområdet återfinns på en platå i ett område med huvudsaklig sluttning mot Mobäcken i öster. Höjden över havet är 25–26 meter.
På östra sidan Mobäcken löper väg E6–E20 i riktning NNV-SSÖ, inom
synhåll från boplatsen.
Förundersökningsområdet ligger under högsta kustlinjen. Jordarten är
sand och det lösa jordtäcket är tunt. Uppstickande hällmarkspartier omger
boplatsen i flera riktningar.
Vegetationen i förundersökningsområdet utgörs av gräs. På omgivande
impediment och stengärdesgårdar finns enstaka lövträd (figur 3–5).
Förundersökningsobjektet
Vid 2011 års arkeologiska utredning framkom dels boplatsen Lindberg 219,
dels ett antal ensamliggande härdar, men mycket få fornfynd. Lämningarna
tolkades preliminärt såsom åker- eller beteshärdar, d.v.s. eldstäder använda
vid vaktning av boskap eller under arbete på forntida åkrar på något avstånd
från boplatsen (Wennstedt Edvinger & Edvinger 2011:17).
Boplats, delundersökt, 70x25 m (NNÖ-SSV). I samband med arkeologisk … [utredning] år 2011
påträffades rester av 3 härdar, 1 stolphål(?) och 1 nedgrävning med fynd av slagg och bränd
lera. (FMIS: RAÄ dnr 321-3857-2011.)
1
Arkeologicentrum AB
Figur 1. Förundersökningsobjektets belägenhet i Varberg, Halland. Underlag:
terrängkartan © Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I 2012/0167. Skala 1:40 000.
2
Arkeologicentrum AB
Figur 2. Förundersökningsobjektet Lindberg 219 i Trönninge, Halland, preliminärt
avgränsad vid 2011 års arkeologiska utredning. Underlag: fastighetskartan © Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I 2012/0167. Skala 1:5 000.
Fornlämningsmiljö och tidigare antikvarisk verksamhet
Hallands län har av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) inventerats på fornminnen i två omgångar (Jensen 1997:60 ff.). Förstagångsinventering skedde
åren 1953 (Hylte kommun) och 1965–1967 (övriga Hallands län). Revideringsinventering skedde åren 1983 och 1985–1989. Varbergs kommun och
den här aktuella socknen Lindberg revideringsinventerades år 1987. I närheten av förundersökningsområdet har ett tjugotal kulturhistoriska lämningar registrerats vid de olika fornminnesinventeringarna (tabell 1) (Wennstedt Edvinger & Edvinger 2011:4).
3
Arkeologicentrum AB
Figur 3. Mot förundersökningsområdet (vid minigrävare). Vy mot VSV. Foto
AC2014-053-N-1071.
Figur 4. Mot förundersökningsområdet (vid grävmaskiner). Vy mot S. Foto
AC2014-053-N-1094.
4
Arkeologicentrum AB
Ett stort antal uppdragsarkeologiska utredningar och undersökningar har
genomförts i Lindbergs socken. I FMIS (2015-04-02) redovisas i socknen
27 fornlämningar som förundersökta (17 stycken) respektive undersökta och
borttagna (tio stycken). En överväldigande majoritet är förhistoriska boplatser.
Nära och nordost till sydost om det nu aktuella förundersökningsområdet
genomfördes i början av 1980-talet ett flertal provundersökningar inför
motorvägsbygget (Lindberg 188:1–190:1). Även helt nära och väster om
förundersökningsområdet har förundersökningar genomförts (Lindberg 97:1
och Lindberg 98:1) (figur 6, tabell1).
Den aktuella förundersökningen har som redan framkommit föregåtts av
en arkeologisk utredning som genomfördes på senhösten 2011 (Wennstedt
Edvinger & Edvinger 2011).
Figur 5. Utsättning. Förundersökningsområdets västra del. Vy mot SV. Foto
AC2014-053-N-1070.
5
Arkeologicentrum AB
Tabell 1. Kulturhistoriska lämningar inom en kilometers avstånd från förundersökningsområdet (FMIS 2015-03-25). Jfr figur 4.
RAÄ-nr
Lämningstyp
Lindberg 2:1
Lindberg 3:1
Lindberg 4:1
Lindberg 4:2
Lindberg 4:3
Lindberg 6:1
Lindberg 18:1
Lindberg 22:1
Hög
Stensättning
Hög
Stensättning
Stensättning
Fornlämningsliknande
lämning
Fornlämningsliknande
lämning
Röse
Röse
Röse
Röse
Stensättning
Fornlämningsliknande
lämning
Röse
Sammanförda lämningar
Lindberg 94:1
Lindberg 95:1
Lindberg 96:1
Lindberg 97:1
Lindberg 98:1
Lindberg 117:1
Lindberg 118:1
Lindberg 119:1
Lindberg 188:1
Boplats
Boplats
Boplats
Boplats
Boplatsområde
Boplats
Boplats
Boplats
Fyndplats
Lindberg 189:1
Fyndplats
Lindberg 190:1
Fyndplats
Lindberg 193:1
Lindberg 200:1
Lindberg 201:1
Boplats
Kvarn
Fyndplats
Lindberg 204
Lindberg 206
Lindberg 216
Lindberg 217
Bytomt/gårdstomt
Boplatsområde
Härd
Härd
Lindberg 218
Lindberg 219
Lindberg 220
Härd
Boplats
Härd
Grophärd
Lindberg 221
Färdväg
Vägbank
Lindberg 222
Varberg 84:1
Härd
Bro
Grophärd
Varberg 84:2
Kvarn
Lindberg 6:2
Lindberg 8:1
Lindberg 9:1
Lindberg 9:2
Lindberg 10:1
Lindberg 10:2
Lindberg 17:1
Beskrivning
Grophärd
Plan
6
Antikvarisk
bedömning
Fornlämning
Fornlämning
Fornlämning
Fornlämning
Fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fornlämning
Fornlämning
Fornlämning
Fornlämning
Fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fornlämning
Fornlämning
Fornlämning
Fornlämning
Fornlämning
Fornlämning
Fornlämning
Fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Bevakningsobjekt
Uppgift om
Övrig kulturhistorisk lämning
Bevakningsobjekt
Fornlämning
Fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fornlämning
Fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Bevakningsobjekt
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Arkeologicentrum AB
Figur 6. Kulturhistoriska lämningar i utredningsområdets närhet (< 1 km) (FMIS
2015-03-25). Jfr tabell 1. Underlag: terrängkartan © Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I 2012/0167. Skala 1:12 500.
7
Arkeologicentrum AB
Förundersökningens
genomförande
Metod och teknik
Förundersökningen genomfördes huvudsakligen i form av avbaning av
provytor, inledningsvis med en minigrävare, 3,6 ton, med en meter bred planeringsskopa, senare under förundersökningen med en 22 tons grävmaskin
med 1,5 meter bred planeringsskopa. Kompletterande rensning gjordes med
norgehacka och handredskap. Markens egenskaper och jordart (sand) underlättade schaktningsarbetet.
Utsättning och inmätning gjordes med Trimble R8 GNSS-mottagare i
nätverks-RTK. Både gps och det ryska GLONASS-systemet nyttjades. I
öppen terräng som den aktuella får datafångsten en mycket hög noggrannhet
(< 1 centimeter).
Anläggningsundersökning har ägt rum i ringa omfattning, nämligen för
att fastställa status för potentiella anläggningar vars funktion inte kunnat
fastställas okulärt, i plan. Ur härdarna har jordprover insamlats vid plangrävning, men inga härdar har undersökts i sektion på konventionellt sätt.
Djup har fastställts genom jordsondning.
Metallsökning genomfördes inom samtliga provytor.
Torrsållning (4 mm maskor) har genomförts i samband med rensning
nära (<1,5 meter) påträffade fynd enligt fyndlistan (bilaga 5). Ingen rutgrävning har utförts.
Arbetsgång
Fältarbetet genomfördes 13–15 november år 2014. Väderleksförhållandena
var trots årstiden goda vid förundersökningstillfället.
Arbetet inleddes med fotodokumentation och utsättning av förundersökningsområdet. Någon inmätning av topografin skedde inte. I stället påbörjades avbaning av provytor. Såväl utredningens anläggningar som nyfynden
under förundersökningen framrensades med skärslev och gardahacka för
översiktlig dokumentation i form av inmätning och fotografering. Schaktbottnar och dumphögar granskades avseende förekomst av fornfynd och
boplatsmaterial. Sand från rensning kring de fornfynd som framkommit vid
avbaningen av provytorna torrsållades. Jordprover tillvaratogs i ett urval
anläggningar och därefter inmättes och insamlades fornfynden.
Förundersökningen avslutades genom metallsökning inom provytorna.
Ingen återställning skedde vid förundersökningstillfället, utan skulle
ombesörjas av markägaren vid ett senare tillfälle.
8
Arkeologicentrum AB
Undersökt yta och volym
Fyra provytor (tabell 2, figur 7) upptogs inom och nära den preliminärt
avgränsade boplatsen, vars utbredning år 2011 hade bestämts till cirka 1 300
kvadratmeter. Sammanlagd avbanad area var 812,9 m2. Volymen uppskattas
till 245 m3. Ursprungligen planerades 400 m2 avbanas, men arean utökades
tills det kunde fastställas att inga rester av konstruktioner (byggnader) skulle
kunna framkomma (tabell 3).
Tabell 2. Provytors area.
ID
Area m2
PY1
66,15
PY2
116,47
PY3
228,95
PY4
401,30
Summa
812,87
Tabell 3. Planerad och genomförd area för förundersökning.
Extensivt uo m2
Beräknad
9 000
Planerade provytor
inom den preliminärt
avgränsade boplatsen,
m2
200
Genomförd
9 000
812,9
Planerade sökschakt
utanför den preliminärt avgränsade
boplatsen m2
400
362,7
Dokumentation
Dokumentation av förundersökningen har skett genom skriftliga beskrivningar och tabeller, inmätning för kartering och digital fotografering före,
under och efter förundersökning. Inmätning har omfattat provytor, anläggningar, provtagningsplatser och fynd. Resultaten redovisas i schaktplan
(figur 7), fyndplan (figur 8) och anläggningsplaner (figur 9–12).
Förundersökningsområdet, provytorna, anläggningar och fynd har därutöver dokumenterats skriftligt i tabellform (bilaga 3–6) respektive i löpande
text. Grävningsförlopp och fältobservationer har beskrivits skriftligt och
med skisser men inga handritade ritningar har upprättats.
9
Arkeologicentrum AB
Figur 7. Schaktplan: den tidigare arkeologiska utredningens (AU) sökschakt och
den aktuella förundersökningens (FU) provytor. Skala 1:500.
10
Arkeologicentrum AB
Provtagning och tillvarataget material
Jordprover (JP01–JP05) tillvaratogs i fem anläggningar, samtliga härdar
(tabell 4). Provtagning skedde genom plangrävning med skärslev till fyllfat
av hela härdytan. Jordproverna förpackades därpå i fyra liters jordprovspåse
inför transport. Jordproverna har floterats vid laboratorium. Jordprovet JP04
har kasserats.
Tabell 4. Tillvaratagna jordprover inom Lindberg 219.
Prov-ID AU/FU
A-nr
A-typ
Typ
Analys
JP01
AU
A2001
Härd
grophärd
1
JP02
AU
A2006
Härd
grophärd
1
JP03
FU
A0011
Härd
grophärd
1
JP04
FU
A0013
Härd
grophärd
0
JP05
AU
A2011
Härd, rest av
grophärd
1
Tillvaratagna fornfynd
Fornfynd har påträffats inom provytorna PY3 och PY4. Förhistoriska fynd,
fyra fyndposter (bilaga 5), har tagits tillvara. Fynden enligt bilaga 5 förvaras
i avvaktan på fyndfördelning vid Arkeologicentrum.
Fynd från nyare tid har inte tagits tillvara.
Arkivmaterial
Arkivmaterial i form av fotografier förvaras i ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet i Stockholm. Mätdata förvaras vid Arkeologicentrum. Övrig,
skriftlig dokumentation är i sin helhet återgiven i denna rapport i form av
listor och tabeller.
Genomförda analyser
Preparat från fyra härdar har analyserats avseende makrofossil och vedart.
Lämpliga preparat för 14C-datering har valts ut vid laboratoriet. Preparat
från tre av de fem jordproverna har därefter 14C-daterats. Makrofossil- och
vedartsanalys utfördes av Statens historiska museers arkeologiska uppdragsverksamhet. 14C-analysen utfördes av ICA, International Chemical Analysis,
Inc., Florida, USA.
11
Arkeologicentrum AB
Avvikelser från undersökningsplan
Förundersökningen är genomförd enligt ursprunglig planering, enstaka detaljer undantagna. Exempelvis har en större yta inom boplatsen och en
mindre yta utanför boplatsen avbanats, vilket motiverats av fornlämningens
karaktär och observationer i fält. Vidare har ett större antal analyser genomförts, i syfte att bredda och optimera underlaget för urval för datering, vilket
här ansågs betydelsefullt då ytterligare arkeologisk undersökning sannolikt
inte blir aktuell.
Ändringarna har, med undantag för lång leveranstid för resultat av
makrofossil- och vedartsanalys samt vidare underentreprenörens leverans av
preparat till 14C-laboratorium, inte påverkat tidsplanering eller kostnad.
Resultat
Arkeologiska objekt
Fornfynd
Fornfynden från boplatsen är av allmänna typer från yngre stenålder respektive bronsålder och äldre järnålder. Keramiken härrör från bronsålder och
äldre järnålder vilket skulle visa sig överensstämma med genomförda 14Cdateringar.
Fynd från senare tid fanns i små mängder och omfattade inom PY 1 två
bitar yngre glaserat rödgods, och inom PY2 fyra obrända rörben av nöt, en
mynningsbit yngre glaserat rödgods med linjedekor samt ett fragment av en
kritpipa (skaft), två centimeter långt. Dessa fynd tillvaratogs inte.
Metallsökningen resulterade inte i några indikationer på metallföremål.
Under utredningen iakttagen slagg utan metallinnehåll kunde vid förundersökningen avföras såsom recent.
Tabell 5. Tillvaratagna fynd vid förundersökning av boplatsen Lindberg 219.
Fynd-ID
Kontext
Antal
Sakord
Material
Egenskaper
N-koord.
E-koord.
H.ö.h.
F01
PY3,
A0006
PY3,
A0006
PY4,
nära
A0012
PY4,
A0015
1 (3
fragm)
1
Kärl
Keramik
6335912,71
336356,00
25,76
Skrapa
Flinta
6335912,92
336356,37
25,70
1
Klubba
Bergart
1 mynningsbt, 2
bukbitar
Rundskrapa,
fragment av, cortex
Välgjord skaftränna,
ringa bruksskador
6335939,16
336368,94
25,98
1
Kärl
Keramik
Buk
6335943,92
336364,16
26,02
F02
F03
F04
12
Arkeologicentrum AB
Figur 8. Fyndplan. Tillvaratagna fynd och jordprover inom Lindberg 219. Skala
1:500.
13
Arkeologicentrum AB
Anläggningar
Sammanlagt 22 anläggningar har påträffats inom de fyra provytorna. Av
dessa härrör sex från den arkeologiska utredningen och resterande 16 är
nyfynd under förundersökningen. Samtliga utom två mörfärgningar utgör
härdar. Preliminärt bestämda stolphål och en nedgrävning (Wennstedt
Edvinger & Edvinger 2011:35 f.) har antingen inte bekräftats eller avförts
vid förundersökningen.
Flertalet härdar är grophärdar men det finns också två plana härdar i
materialet (tabell 6, figur 9–11). Utöver härdar kvarstår ett stolphål sedan
den arkeologiska utredningen. Inga ytterligare stolphål har framkommit i
anslutning till utredningens fynd. Vidare finns inom PY3 två mörkfärgningar vars funktion inte kunnat fastställas.
Tabell 6. Anläggningar i förundersökningens (FU) provytor. Jfr bilaga 4 och 5 samt
figur 9–11.
AU/FU
A-nr
Prover
A-typ
Typ
Form
AU
A2001
JP01
Härd
grop
rund
AU
A2006
JP02
Härd
grop
rund
AU
A2008
Härd, rest av(?)
grop
rund
AU
A2009
Härd
grop
rund
AU
A2011
Härd, rest av
grop
rund
AU
A2013
Stolphål(?)
FU
A0001
Härd, rest av
grop
oval
FU
A0002
Härd, rest av
grop
rund
FU
A0003
Härd, rest av
plan
oval
FU
A0004
Utgår
FU
A0005
Utgår
FU
A0006
Härd
grop
oregelbunden
FU
A0007
Härd, rest av
grop
rund
FU
A0008
Härd, rest av
grop
rund
FU
A0009
Mörkfärgning
FU
A0010
Mörkfärgning
FU
A0011
Härd
grop
oval
FU
A0012
Härd
grop
oval
FU
A0013
Härd
grop
oregelbunden
FU
A0014
Härd
grop
oval
FU
A0015
Vakant (avförd)
FU
A0016
Vakant (avförd)
FU
A0017
Härd
grop
oregelbunden
FU
A0018
Härd
plan
oval
FU
A0019
Härd
grop
rund
FU
A0020
Härd
grop
rund
JP05
JP03
JP04
14
Arkeologicentrum AB
Figur 9. Anläggningsplan. Lindberg 219, västra delen, provyta 1 och 2. Skala 1:250.
15
Arkeologicentrum AB
Figur 10. Anläggningsplan. Lindberg 219, centrala delen, provyta 3. Skala 1:250.
16
Arkeologicentrum AB
Figur 11. Anläggningsplan. Lindberg 219, östra delen, provyta 4. Skala 1:250.
17
Arkeologicentrum AB
Figur 12. Provyta PY4 mot ÖSÖ. Foto AC2014-053-N-1085.
Figur 13. Den stenfyllda härden A2011 inom PY4 mot NNÖ. Skalstock med 0,2
meters intervall. Foto AC2014-053-N-1092.
18
Arkeologicentrum AB
Analysresultat
Makrofossilanalys
Makrofossilanalys utfördes av Statens historiska museers arkeologiska
uppdragsverksamhet (bilaga 7). I två av de fyra analyserade jordproverna
fanns makrofossil av korn (och hasselnötsskal) respektive korn och vete. I
två av proverna fanns även sparsamt till måttligt med svinmålla.
Tabell 7. Resultat av makrofossilanalys. Jfr bilaga 7.
A-nr
Prov-ID
Makrofossil, art
A2001
JP01
Rötter och diverse obrända
växtfragment
Hordeum vulgare (korn)
A2006
JP02
A0011
JP03
A2011
JP05
Makrofossil,
mängd
xx
Träkol,
mängd
xxxx
2
Corylus avellana
(hasselnötskal)
Rötter och diverse obrända
växtfragment
Rötter och diverse obrända
växtfragment
Hordeum vulgare (korn)
3
Triticum vulgare (vanligt
vete)
Chenopodium album (svinmålla)
Ranunculus repens
(revsmörblomma)
Rötter och diverse obrända
växtfragment
Chenopodium album
(svinmålla)
2
x
xxxxx
xx
xxx
2
xx
x
xx
xxx
x
Kornet är troligen vanligt skalkorn. Vetefröerna är vanligt vete, men
något mindre än modernt brödvete (T. aestivum). Såväl vanligt vete som
skalkorn är vanliga fynd i järnålderskontext, men det finns också äldre fynd.
Efter 14C-datering skulle de aktuella sädeskornen visa sig härröra från äldre
bronsålder och äldre järnålder.
Hasselnötter har varit en viktig näringskälla under hela forntiden och
ännu under senmedeltid. Brända fragment av hasselnötskal är vanliga fynd
vid arkeologiska undersökningar.
Svinmålla (Chenopodium album) är ett av våra vanligaste ”ogräs”, tack
vare att den snabbt etablerar sig på bar jord. Den är också en av Sveriges
vanligaste örter och förekommer i dag i hela landet. Näringsvärdet i
svinmållan är högt och växten har använts som livsmedel under nödår (Den
virtuella floran).
19
Arkeologicentrum AB
Vedartsanalys
Vedartsanalysen visar att de tillvaratagna kolproverna är av lind (Tilia sp.),
ek (Quercus sp.), björk (Betula sp.), ask (Fraxinus sp.), alm (Ulmus sp.) och
al (Alnus sp.) (tabell 8, bilaga 8).
Al lämpar sig väl för 14C-datering på grund av låg egenålder. Både al
och björk är attraktiva bränslen på grund av sina goda egenskaper, energirika vedarter som brinner lugnt och ger mycket glöd. Veduttaget till
härdarna har enbart omfattat lövträd, om än i ett brett urval. Vedarterna
antyder att närmiljön vid härdarnas användningstid i stora stycken liknar
dagens, där lövskog är dominant.
Tabell 8. Resultat av vedartsanalys. Jfr bilaga 8.
Analys-ID
Prov-ID
A-nr
A-typ
Trädslag
Utplockat
för 14C-dat.
12428
JP01
A2001
Härd
Björk, Ek, Lind
Ek
12432
JP02
A2006
Härd
Al, Björk, Ek
Al
12431
JP03
A0011
Härd
Al, Alm, Ask, Björk
Björk
12429
JP05
A2011
Härd
Al, Ek
-
14C-analys
Det slutgiltiga valet av preparat för 14C-analys föll på sädeskorn (korn
respektive vete), som på grund av ringa egenålder lämpar sig väl för 14Cdatering, och ett kolprov av ek, som på grund av motsatsen kan lämpa sig
mindre väl.
Tre härdar har daterats inom ramen för denna förundersökning. 14Canalysen bekräftar att de daterade härdarna härrör från bronsålder (1800-500
f.Kr.) och äldre romersk järnålder (1-200 e.Kr.) (tabell 9, bilaga 9).
Spannmålsodling är belagd från och med äldre bronsålder och in i vår tideräkning, och vidare känd på platsen från historisk tid.
Tabell 9. Resultat av 14C-analys. Jfr bilaga 9.
ICA-ID
A-nr
Prov-ID
Preparat
14
C- ålder
BP
Kalibrerad
ålder f.Kr., 2 σ
15CC/0634
A2001
JP01
cerealie
3050 ±40 BP
1420-1200 f.Kr.
15CC/0635
A0011
JP03
cerealie
1900 ±40 BP
20-220 e.Kr.
15C/0636
A2011
JP05
träkol (ek)
3130 ±40 BP
1500-1290 f.Kr.
20
Arkeologicentrum AB
Konklusion
Art och karaktär
Förundersökningsresultaten har kunnat bekräfta den arkeologiska utredningens preliminära artbestämning Boplats. Lämningstypen får kvarstå för
fornlämningen efter förundersökning, trots avsaknad av spår av mera kontinuerlig, semipermanent eller permanent bosättning. I antikvarisk terminologi är en boplats inte med nödvändighet en plats där man bott, utan en plats
där man under förhistorisk tid vistats och där föremål, råämnen för bearbetning, byggnadslämningar, byggmaterial och/eller avfall lämnats kvar på
marken (Lämningstyplistan 2014:10).
Initialt kan man därför slutsatsen att det är verksamheter av tillfällig eller
säsongsbetonad karaktär som lockat besökare till platsen. Under utredningen
föreslogs de många härdarna kunna utgöra åker- eller beteshärdar (Wennstedt Edvinger & Edvinger 2011:17). De små mängderna fornfynd och avsaknaden av spår efter byggnader talar emot semipermanent eller permanent
bosättning.
Tack vare de positiva resultaten av genomförda makrofossilanalyser kan
typen fastställas. Spår av betesgynnade växter har inte framkommit.
Däremot har sädeskorn av korn och vete framkommit. Härdarna tolkas därför som så kallade åkerhärdar. Slutsatsen stärks av förekomst av svinmålla,
som trivs allra bäst på bar jord och som snabbt koloniserar såväl åkrar och
trädgårdsland som havsstränder (Den virtuella floran). I den aktuella
kontexten torde förekomsten i första hand kunna tillskrivas jordbrukets
markingrepp.
Tidsställning
De fyra fyndposterna från boplatsen härrör från olika arkeologiska perioder,
alltifrån stenålder till järnålder. 14C-analys av preparat från tre härdar placerar brukningsfasen i äldre bronsålder till äldre järnålder.
Platsen torde ha varit använd återkommande, sannolikt med kortare och
längre uppehåll, kanske alltsedan Trönninge började stiga ur havet för cirka
12 000 år sedan, men för helt olika syften.
Åkerbrukets historia på platsen sträcker sig mer än 3 000 år bakåt i tiden.
Alltsedan de äldsta historiska kartornas tillkomst vid lantmäteriförrättningar
på 1600-talet har förundersökningsområdets markanvändning växlat mellan
hagmark och åkermark. I dag är förhållandena i förundersökningsområdet
ogynnsamma för ett modernt, mekaniserat jordbruk, främst på grund av
jordart och odlingshinder (mager sandmark omgiven av hällmark).
21
Arkeologicentrum AB
Omfattning och sammansättning
Fornlämningens avgränsning har fastställts genom sökschakt under den
arkeologiska utredningen och provytor under förundersökningen. Dess area
har bestämts till 1 292 kvadratmeter. Sannolikt finns emellertid ytterligare
ensamliggande härdar både helt nära och på större avstånd från boplatsens
avgränsning. 2011 års utredningsresultat visar att det förekommer en rad
sådana i det dåvarande utredningsområdet.
Boplatsen omfattar indikatorer från olika arkeologiska perioder, men i
mycket små volymer.
Skador och bevarandegrad
Lagerindelningen ger vid handen att fornlämningen är skadad vid plöjning i
äldre tid. Under senare tid har området nyttjats som betesmark med obetydliga markskador. Någon djupplöjning har aldrig ägt rum på denna plats.
Efter jordbrukets mekanisering har markanvändningen ändrats till hagmark.
Detta betyder att den övre delen av alla anläggningar till ett djup av cirka
0,2 meter från nuvarande markyta är bortodlad. Delar under denna nivå
kvarligger intakta (naturliga processer såsom bioturbation undantagna).
Matjordsdjupet varierar kraftigt i förundersökningsområdet. Störst mäktighet har matjorden i sydväst, där det är 0,8 meter djupt. Det betyder emellertid inte att det finns fler välbevarade förhistoriska anläggningar i detta
delområde, endast att matjordens omflyttning skett kontinuerligt så länge
åkern var i bruk.
Andra skador av ringa betydelse är till exempel sentida bränning av
avfall, vilket ägt rum i boplatsens nordligare del. Initialt, under den arkeologiska utredningen, antogs spåren av bränning med någon tvekan kunna
utgöra spår efter forntida verksamhet (Wennstedt Edvinger & Edvinger
2011:17). Med hjälp av information från markägaren har indikationerna
kunnat avföras.
22
Arkeologicentrum AB
Figur 14. Fornlämningens Lindberg 219 utbredning efter förundersökning. Skala
1:500.
23
Arkeologicentrum AB
Kunskapspotential
Kunskapspotentialen bedöms i huvudsak vara uttömd i och med förundersökningen. En arkeologisk undersökning skulle med största sannolikhet inte
kunna producera ny kunskap, endast bekräfta redan befintlig. Inga spår efter
byggnader finns på platsen. Inga fornfynd som visar att platsen använts
återkommande och med varaktighet föreligger. Ytterligare fördjupning kan
sannolikt inte bidra med annan kunskap än fler dateringar. Fler dateringar
kan förutspås bekräfta resultaten av de redan genomförda, och styrka bilden
av ett område som huvudsakligen använts som åkermark under äldre bronsoch järnålder. Fortsatta undersökningar bedöms därför inte bidra till den
arkeologiska kunskapsuppbyggnaden annat än i helt obetydlig grad.
Åtgärdsförslag
Länsstyrelsen fattar beslut om eventuella fortsatta antikvariska åtgärder
enligt Kulturmiljölagen 2 kap. 13 §. Arkeologicentrum föreslår inga ytterligare åtgärder med anledning av förundersökningsresultaten.
24
Arkeologicentrum AB
Referenser
Publikationer och rapporter
Jensen, Ronnie, 1997. Fornminnesinventeringen – nuläge och kompletteringsbehov: en riksöversikt. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm.
Lämningstypslistan – Lista med lämningstyper och rekommenderad
antikvarisk bedömning, (version 4.0.), 2014. (Riksantikvarieämbetet.)
Stockholm.
Olsson, Anna-Lena (red.), 2008a. Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturlämningar för FMIS. Del 1: Fälthandledning version 1.0. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm.
Olsson, Anna-Lena (red.), 2008b. Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturlämningar för FMIS. Del 2: Exempelsamling version 1.0. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm.
Wennstedt Edvinger, Britta, & Kjell Edvinger, 2011. Särskild arkeologisk
utredning steg 1–2 inom Trönninge 10:6, 32:1 och 32:7, samt
arkeologisk förundersökning av boplatsen Lindberg 95, Lindbergs
socken, Varbergs kommun, Hallands län. (Rapport från Arkeologicentrum 2011:27.) Östersund.
Allmänna kartor och specialkartor
Fastighetskartan. 2014. SeSverige. Metria. Gävle. www.metria.se/ 2014-1010.
Jordartskarta. 2014. SGU – se Webb, nedan.
Terrängkartan. 2014. SeSverige. Metria. Gävle. www.metria.se/ 2015-0302.
Historiska kartor
Rikets allmänna kartverks arkiv (RAK)
Ekonomisk karta
Bladnamn
Lindberg
Årtal
1965
Rak-id
J133-5b8h66
Häradsekonomisk karta
Bladnamn
Varberg
Årtal
1919-25
Län
Kristianstads län[sic]
25
Arkeologicentrum AB
Rak-Id
Malmöhus län[sic]
J112-2-28
LMA – Lantmäteristyrelsens arkiv
Aktbeteckning
M2:38
Län
Hallands län
Socken
Lindbergs socken
Ort
Trönninge nr 1-15
Åtgärd
Geometrisk avmätning
Datum
1693
Anmärkning
Nr 9, nr 9
Lantmätare
Johan Söderling
Aktbeteckning
Län
Socken
Ort
Åtgärd
Datum
Lantmätare
Aktbeteckning
Län
Socken
Ort
Åtgärd
Datum
Anmärkning
Lantmätare
M40-22:1
Hallands län
Lindbergs socken
Trönninge nr 1-15
Enskifte
1803
Jöns Berg
M40-22:2
Hallands län
Lindbergs socken
Trönninge nr 1-15
Laga skifte
1831
Nr 2, nr 2
Jakob Elieser Vallmark
Webbreferenser
Den virtuella floran – http://linnaeus.nrm.se/flora/di/chenopodia/cheno/
chenalb.html, 2015-03-02.
FMIS – Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem.
www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html , 2014-11-03—2015-0302.
LMA– Lantmäterimyndigheternas arkiv. Lantmäteriets historiska karttjänst.
www.lantmateriet.se , 2014-11-03—2015-03-02.
LSA – Lantmäteristyrelsens arkiv. Lantmäteriets historiska karttjänst.
www.lantmateriet.se , 2014-11-03—2015-03-02.
RAK – Rikets allmänna kartverks arkiv. Lantmäteriets historiska karttjänst.
www.lantmateriet.se , 2014-11-03—2015-03-02.
U
U
U
U
26
Arkeologicentrum AB
SGU – Sveriges geologiska undersöknings karttjänst. www.sgu.se, 201411-03—2015-03-02.
SHM – Statens historiska museums översiktsdatabas. www.historiska.se,
2014-10-10—2015-03-02.
VITALIS – Vitterhetsakademins biblioteksdatabas. vitalis.raa.se, 2014-1010—2015-03-02.
HT
27
T
Arkeologicentrum AB
28
Arkeologicentrum AB
Bilaga 1. Administrativa och
tekniska uppgifter
Uppdrag
Arkeologisk förundersökning av boplatsen Lindberg 219, Varberg, Halland
Diarie- och projektnummer
Länsstyrelsens dnr: 431-5852-14, jfr 431-7083-12, 431-4182-11
Länsstyrelsens beslutsdatum: 2014-11-03
Arkeologicentrums projektnr: P2014-053-N Lindberg 219
Beställare
Nils Thalin, Trönninge 1, 432 92 Varberg
Utförare
Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Storgatan 35 B, 831 30 Östersund
Projektpersonal: Britta Wennstedt Edvinger, Kjell Edvinger
Projekttid
Fältarbete 2014-11-13—2014-11-16, 52 h
Maskintid 21 h exklusive återställning
Belägenhet
Län: Halland
Landskap: Halland
Kommun: Varberg
Socken: Lindberg
Ek.kartblad: 5B 8h Lindberg
Fastighet: Trönninge 32:1>5
Förundersökningsområde
Yta förundersökningsområde: Extensivt 9 000 m2, intensivt 600 m2
Kartreferens
SWEREF 99 TM, RH 2000
Kartering
Programvara: QGIS 2.6.
Fynd
Fynd enligt fyndlista i bilaga 5 har tillvaratagits och förvaras hos Arkeologicentrum i avvaktan på fyndfördelningsbeslut från Riksantikvarieämbetet.
29
Arkeologicentrum AB
Arkivmaterial
Inga handritningar har upprättats. Mätdata förvaras vid Arkeologicentrum.
Fotografier
Digitala fotografier (bilaga 2) är återgivna i denna rapport (bilaga 10) och
förvaras i ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm.
30
Arkeologicentrum AB
Bilaga 2. Fotolista
ID
Bild- Motiv
nr
AC2014-053-N 1069 Utsättning i uos V del
Riktn
mot
Ö
AC2014-053-N 1070 Utsättning i uos V del
SV
AC2014-053-N 1071 Avbaning av Provyta 1 i uos V del
påbörjad
AC2014-053-N 1072 A0001 Härd, rest av
VSV
AC2014-053-N 1073 Provyta 1
ÖSÖ
AC2014-053-N 1074 Härd A0002
NV
AC2014-053-N 1075 Härd A2001 (AU 2011)
N
AC2014-053-N 1076 Provyta 2
Ö
AC2014-053-N 1077 Avbaning påbörjad av Provyta 3
Ö
AC2014-053-N 1078 Härd A2006 (AU 2011)
NÖ
SSV
AC2014-053-N 1079 Utgår
AC2014-053-N 1080 Provyta 3
NÖ
AC2014-053-N 1081 Härd A0006
NNÖ
AC2014-053-N 1082 F01, tre fragment av ett keramikkärl
i härden A0006
AC2014-053-N 1083 F02, flintskrapa, fragment av, i
härden A0006, ej bränd
AC2014-053-N 1084 F02, flintskrapa, fragment av, i
härden A0006, ej bränd
AC2014-053-N 1085 Provyta 4
Uppgift
saknas
Uppgift
saknas
Uppgift
saknas
ÖSÖ
AC2014-053-N 1086 Underentreprenör
Uppgift
saknas
SÖ
AC2014-053-N 1087 Översikt mot Provyta 4
AC2014-053-N 1088 F03 klubba in situ (matjordsbotten)
AC2014-053-N 1089 Härd A0014
Uppgift
saknas
NNÖ
AC2014-053-N 1090 Härd A0015
NÖ
AC2014-053-N 1091 Arbetsbild, inmätning av härd inom
Provyta 4
AC2014-053-N 1092 Härd A2011, stenfylld
Uppgift
saknas
NNÖ
AC2014-053-N 1093 Härdområde A0011-A0014,
Ö
31
Fotograf
Datum
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
2014-11-13
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
2014-11-14
2014-11-13
2014-11-13
2014-11-13
2014-11-13
2014-11-13
2014-11-13
2014-11-13
2014-11-14
2014-11-14
2014-11-14
2014-11-14
2014-11-14
2014-11-14
2014-11-14
2014-11-14
2014-11-14
2014-11-14
2014-11-14
2014-11-14
2014-11-14
2014-11-14
2014-11-14
Arkeologicentrum AB
fyndplats för F03 (på fyndpåse t.h.)
AC2014-053-N 1094 Uo på avsats i NÖ-sluttning
Edvinger
S
Britta Wennstedt
Edvinger
2014-11-15
NNÖ
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
2014-11-15
AC2014-053-N 1095 Utgår
AC2014-053-N 1096 Härd A2011
AC2014-053-N 1097 Inmätning av A2011 inom Provyta 4 ÖNÖ
AC2014-053-N 1258 Fynd inom Provyta 2, ej
tillvaratagna
AC2014-053-N 1259 F01:2 och F01:3 i härden A0006
AC2014-053-N 1260 F03 klubba, upplockad
AC2014-053-N 1261 Arbetsbild, inmätning av härd
A2011 inom Provyta 4
AC2014-053-N 1262 Arbetsbild, inmätning av härd
A2011 inom Provyta 4
32
Uppgift
saknas
Uppgift
saknas
Uppgift
saknas
ÖNÖ
NÖ
2014-11-15
2014-11-15
2014-11-15
2014-11-15
2014-11-15
2014-11-15
Arkeologicentrum AB
Bilaga 3. Schakttabell
Provytor
PY-nr
area m2
djup m
lager 1, m tj
jordart
lager 2, m tj
jordart
0,4-0,8
nuvarande
markanvändning,
vegetation
hagmark, f.d. åkermark
1
66,15
0,2
SaMu
btn, B
Sa
2
116,47
0,8
hagmark, f.d. åkermark
0,2
SaMu
btn, B
Sa
3
228,95
0,25-0,4
hagmark, f.d. åkermark
0,2
SaMu
btn, B
Sa
4
401,30
0,25-0,4
hagmark, f.d. åkermark
0,2
SaMu
btn, B
Sa
Förkortningar
btn
Mu
Sa
tj
schaktbotten
mull
sand
tjock
33
Arkeologicentrum AB
34
Arkeologicentrum AB
Bilaga 4. Anläggningslista
Anläggning
AU/FU
A-nr
Jordprov
A-typ
Typ
Form
Beskrivning i plan
1
AU
A2001
JP01
Härd
grop
rund
AU
A2002
Utgår
1,3 m diam, stenfylld, fyllning av sotig
sand och sotiga skärvstenar, 0,1-0,12 m
st.
AU
A2003
Utgår
AU
A2004
Utgår
AU
A2005
Utgår
1
AU
A2006
grop
rund
0
AU
A2007
Utgår
0,9 m diam, fyllning av sotig sand och
kol samt måttligt med skärvstenar, 0,1
m st. I schaktkant, ej framrensad.
1
AU
A2008
Härd, rest
av(?)
grop
rund
1
AU
A2009
Härd
grop
rund
0,6 m diam, mörkfärgning med
spruckna stenar, 0,1-0,2 m st, samt
kolpartiklar. Endast bottenplanet
kvarligger. Osäker härd.
Ej inom 2014 års PY. Jfr
utredningsrapport RAC2011:27.
0
AU
A2010
Utgår
1
AU
A2011
0
AU
A2012
Utgår
1
AU
A2013
Stolphål(?)
1
FU
A0001
1
FU
1
JP02
JP05
Härd
Ej återfunnen vid FU
Härd, rest av
grop
rund
Härd, rest av
grop
oval
A0002
Härd, rest av
grop
rund
FU
A0003
Härd, rest av
plan
oval
0
FU
A0004
Utgår
0
FU
A0005
Utgår
1
FU
A0006
Härd
grop
oregelbunden
1
FU
A0007
Härd, rest av
grop
rund
35
1 m diam, mörkfärgning med sot och
kolpartiklar samt skärvstenar, 0,1-0,15
m st. Försvinner i schaktkant, ej
framrensad.
Nedgrävning, ej återfunnen vid FU sannolikt spår efter sentida bränning
som enligt uppgift ägt rum på platsen
Mörkfärgning, 0,5x0,45 m (NV-SÖ).
Matjordsinfiltration i ytan.
Delundersökt 50 %.
Härd, rest av, oval, 1,1x0,8 m (VNVÖSÖ), bestående av en mörkfärgning
med i VNV delen sot- och kolbemängd
sand sant skärvstenar, fem stycken
synliga, 0,1-0,2 m st. Svagt
eldpåverkade. ÖSÖ delen i huvudsak
bortodlad.
Härd, rest av, närmast rund, 0,8 m
diam, bestående av matjordsinfiltrerad
fyllning av sotig, kolbemängd sand
med sparsamt med skärvstenar, 0,1 m
st, svagt eldpåverkade.
Härdbotten, oval, 0,7x0,55 m (N-S),
bestående av rödbränd sand med i N
delen sotfläckar och kolpartiklar.
1,4x1 m (Ö-V) (VNV-ÖSÖ), stenfylld,
sparsamt med sot och kol. Fynd av
keramik F01 och flintskrapa F02.
0,7 m diam, fyllning av sotbemängd
sand.
Arkeologicentrum AB
1
FU
A0008
Härd, rest av
1
FU
A0009
1
FU
A0010
1
FU
A0011
1
FU
A0012
1
FU
A0013
1
FU
JP03
grop
rund
0,7 m diam, fyllning av sotbemängd
sand.
Mörkfärgning
oregelbunden
Mörkfärgning med enstaka skärvstenar,
0,1 m st.
Mörkfärgning
rund
Mörkfärgning med enstaka skärvstenar,
0,1 m st.
1,7x1,4 m (N-S), fyllning av
sotbemängds sand och enstaka
skärvstenar, 0,1-0,15 m st.
1,8x1,2 m (ÖNÖ-VSV),fyllning av sotoch kolbemängd grov sand, sparsamt
med skärvstenar, 0,1 m st och mindre.
1,3x1,1 m (NV-SÖ), stenfylld, fyllning
av sot- och kolbemängd grov sand.
Rikligt med 0,05-0,2 m st,
eldpåverkade stenar, ej skörbrända. NÖ
delen på hällmark.
1,2x1,1 m (N-S), stenfylld, sot- och
kolbemängd grov sand. Rikligt med
stenar, 0,05-0,15 m st, eldpåverkade.
Härd
grop
oval
Härd
grop
oval
Härd
grop
oregelbunden
A0014
Härd
grop
oval
FU
A0015
Vakant
FU
A0016
Vakant
1
FU
A0017
Härd
grop
oregelbunden
1
FU
A0018
Härd
plan
oval
1
FU
A0019
Härd
grop
rund
1
FU
A0020
Härd
grop
rund
JP04
22
36
1,8x1,15 m (NNÖ-SSV), stenfylld,
sparsamt med stenar, 0,05-0,2 m st i
sot- och kolbemängd grov sand.
1x0,8 m (Ö-V), fyllning av sotig sand.
Sparsamt med kolpartiklar i SV delen.
Ingen skärvsten.
1 m diam, fyllning av sotig sand med
kolpartiklar.
1,35 m diam, fyllning av sotig sand
med måttligt med skärvstenar, 0,05-0,2
m st.
Arkeologicentrum AB
Bilaga 5. Fyndlista
F-ID
Kontext
Antal
Sakord
Material
Egenskaper
F01:1
PY3, A0006
1 fragm
Kärl
Keramik
Mynning
F01:2
PY3, A0006
1 fragm
Kärl
Keramik
Buk
F01:3
PY3, A0006
1 fragm
Kärl
Keramik
Buk
F02
PY3, A0006
1
Skrapa
Flinta
F03
PY4, nära
A0012
PY4, A0015
1
Klubba
Bergart
Rundskrapa, fragment
av, cortex
Välgjord skaftränna
1
Kärl
Keramik
Buk
F04
F-ID
N-koord.
E-koord.
H.ö.h.
Sakord
Vikt g
7
Längd
mm
39
Bredd
mm
35
Tjocklek
mm
6
F01:1
6335912,71
336356,00
25,76
Kärl
F01:2
6335912,71
336356,00
25,76
Kärl
11
42
20
6
F01:3
6335912,71
336356,00
25,76
Kärl
15
42
32
7
F02
6335912,92
336356,37
25,70
Skrapa
25
49
23
18
F03
6335939,16
336368,94
25,98
Klubba
654
120
65
48
F04
6335943,92
336364,16
26,02
Kärl
7
29
23
7
37
Arkeologicentrum AB
38
Arkeologicentrum AB
Bilaga 6. Objekttabell
ID-nr
Lämningstyp
Beskrivning
Antikvarisk
bedömning
Lindberg
219
Boplats
Boplats, undersökt och borttagen, 70x1025 m, bestående av 18 härdar, två
mörkfärgningar och ett stolphål(?), samt
fynd av en stenklubba, en flintskrapa och
fyra bitar keramik.
Undersökt
och
borttagen
14
C-daterad till äldre bronsålder-äldre
järnålder.
Terräng: Avsats i sandmark i Ö-sluttning.
Hagmark, f.d. åkermark.
Tidigare anteckningar:
Rapport över arkeologisk förundersökning
av boplatsen Lindberg 219, Trönninge
32:1>5, Lindbergs socken, Varbergs
kommun, Hallands län. Rapport från
Arkeologicentrum 2015:03. Östersund.
39
Osäker
utbredning
Arkeologicentrum AB
40
Arkeologicentrum AB
Bilaga 7. Makrofossilanalys
Makrofossilanalyser av prov från Ha Lindberg 219
JP01: Rötter + div obrända växtfragment
A2001 Träkol
Hordeum vulgare (korn)
Corylus avellana (hassel-nötskal)
xx
xxxx
2
3
JP02: Rötter + div obrända växtfragment
A2006 Träkol
x
xxxxx
JP03: Rötter + div obrända växtfragment
A0011 Träkol
Hordeum vulgare (korn)
Triticum vulgare (vanligt vete)
Chenopodium album (svinmålla)
Ranunculus repens
xx
xxx
2
2
xx
x
JP05: Rötter + div obrända växtfragment
A2011 Träkol
Chenopodium album (svinmålla)
xx
xxx
x
Kommentar
Proverna från Lindberg har i samtliga fall utgjorts av mörk siltig jord av
sedimentkaraktär med viss inblandning av lite större stenar samt en del
recent växtmaterial, främst rottrådar. Proven har varit tämligen stora (ca 4
liter).
Proverna har vattenflotterats och där den kraftigt upprörda suspensionen
dekanterats över siktar med minsta diameter av 0,5 mm. Frampreparerat
material har sedan analyserats genom stereomikroskop i förstoringar mellan
8 och 40 gånger.
Närvaron av recent växtmaterial samt träkol har skattats vad avser dess
mängder där ”x” anger sporadisk sådan och ”xxxxx” att det dominerat det
analyserade materialet. De det gäller obrända frön/frukter så är även dessa
skattade vad avser deras frekvenser enligt följande:
X = 1-5 fynd
Xx = 5-20 fynd
Xxx = 20-100 fynd
Brända sädesslagsfrön har noterats i två av proverna, JP01 och JP03. Två
kornfrön fanns i vardera av dessa prov och utgörs sannolikt av vanligt
skalkorn även om skalkornets typiska karaktär inte är tydliga i dessa fall.
Vetefröerna är av vanligt vete, dock något mindre än vårt moderna brödvete
41
Arkeologicentrum AB
(T. aestivum). Vanligt vete liksom skalkorn har främst förekommit under
järnåldern i Sverige även om äldre fynd finns.
Brända fragment av hasselnötskal påträffas ofta och kan härröra från alla
tider, både i mycket gamla och i senmedeltida kontexter.
2015-03-24
Håkan Ranheden
SHMM AU
42
Arkeologicentrum AB
Bilaga 8. Vedartsanalys
Analysprotokoll
Landskap: Halland
Socken:
Lindberg
Fastighet: Trönninge
RAÄ nr:
219
Kategori:
Boplats
AnalysId:
Anläggning:
Vikt (g):
12431
0011
0,1
Fragment:
Art:
Al
Träkol
Art:
Alm
Material:
Träkol
Kommentar:
Ej tillvaratagen
Kommentar:
Ej tillvaratagen
Art:
Ask
Material:
Träkol
Kommentar:
Ej tillvaratagen
Art:
Björk
Material:
Träkol
Kommentar:
Vald för datering
Anläggning:
Analyserad vikt (g):
8
Material:
AnalysId:
Provnr:
JP03
0,1
Analyserat antal:
8
Antal:
2
Antal:
1
Antal:
2
Antal:
3
12428
2001
Provnr:
JP01
Vikt (g):
0,3
Analyserad vikt (g):
0,3
Fragment:
16
Analyserat antal:
16
Art:
Björk
Material:
Träkol
Kommentar:
Ej tillvaratagen
Art:
Ek
Material:
Träkol
Kommentar:
Vald för datering.
Art:
Lind
Material:
Träkol
Kommentar:
Ej daterbar mängd
43
Antal:
2
Antal:
13
Antal:
1
Arkeologicentrum AB
AnalysId:
Anläggning:
Vikt (g):
12432
2006
Analyserad vikt (g):
0,4
27
Analyserat antal:
27
Antal:
22
Antal:
1
Antal:
4
Al
Material:
Träkol
Kommentar:
Vald för datering
Art:
Björk
Material:
Träkol
Kommentar:
Ej tillvaratagen
Art:
Ek
Material:
Träkol
Kommentar:
Ej tillvaratagen
AnalysId:
Anläggning:
JP02
0,4
Fragment:
Art:
Provnr:
12429
2011
Provnr:
JP05
Vikt (g):
0,1
Analyserad vikt (g):
0,1
Fragment:
13
Analyserat antal:
13
Art:
Al
Material:
Träkol
Kommentar:
Ej daterbar mängd
Art:
Ek
Material:
Träkol
Kommentar:
2015-05-18
Ulf Strucke
SHMM AU
44
Antal:
1
Antal:
12
Arkeologicentrum AB
Bilaga 9. 14C-analys
45
Arkeologicentrum AB
46
Arkeologicentrum AB
47
Arkeologicentrum AB
48
Arkeologicentrum AB
49
Arkeologicentrum AB
50
Arkeologicentrum AB
Bilaga 10. Påsiktsbilder
AC2014-053-N-1069
AC2014-053-N-1072
AC2014-053-N-1070
AC2014-053-N-1073
AC2014-053-N-1071
AC2014-053-N-1074
51
Arkeologicentrum AB
52
Arkeologicentrum AB
AC2014-053-N-1075
AC2014-053-N-1080
AC2014-053-N-1076
AC2014-053-N-1081
AC2014-053-N-1077
AC2014-053-N-1082
AC2014-053-N-1078
AC2014-053-N-1083
53
Arkeologicentrum AB
54
Arkeologicentrum AB
AC2014-053-N-1084
AC2014-053-N-1088
AC2014-053-N-1085
AC2014-053-N-1089
AC2014-053-N-1086
AC2014-053-N-1090
AC2014-053-N-1087
AC2014-053-N-1091
55
Arkeologicentrum AB
56
Arkeologicentrum AB
AC2014-053-N-1092
AC2014-053-N-1097
AC2014-053-N-1093
AC2014-053-N-1258
AC2014-053-N-1094
AC2014-053-N-1259
AC2014-053-N-1096
AC2014-053-N-1260
57
Arkeologicentrum AB
58
Arkeologicentrum AB
AC2014-053-N-1261
AC2014-053-N-1262
59
RAPPORT FRÅN ARKEOLOGICENTRUM 2014:04
RAPPORT FRÅN ARKEOLOGICENTRUM 2015:03
ISSN 1654-7896
Trönninge
Lindberg 95
Arkeologisk utredning steg 1–2
Förundersökning
Lindbergs socken
Varbergs kommun
Hallands län
Britta Wennstedt Edvinger
& Kjell Edvinger
R A P P O R T F R Å N A R K E O L O G I C E N T R U M 2011:27
Särskild arkeologisk utredning steg 1–2
inom Trönninge 10:6, 32:1 och 32:7
samt arkeologisk förundersökning av
boplatsen Lindberg 95
Lindbergs socken, Varbergs kommun,
Hallands län
Britta Wennstedt Edvinger & Kjell Edvinger
Rapport från Arkeologicentrum 2011:27
Länsstyrelsens dnr: 431-4182-11
Arkeologicentrums projektnr: P2011:62 N Trönninge (AU1-2), P2011:66 N Lindberg
95 (FU)
Län: Halland
Landskap: Halland
Kommun: Varberg
Socken: Trönninge
Fastigheter: Trönninge 10:6, 32:1 och 32:7
Ek. kartblad: 5B 7h Träslöv, 5B 8h Lindberg
Interimistiska ID-nummer: AC6201–AC6206, AC6601
RAÄ-nummer: Lindberg 95
Rapport från Arkeologicentrum 2011:27
www.arkeologicentrum.se
Särskild arkeologisk utredning steg 1–2 inom Trönninge 10:6, 32:1 och 32:7, samt
arkeologisk förundersökning av boplatsen Lindberg 95, Lindbergs socken, Varbergs
kommun, Hallands län
Britta Wennstedt Edvinger & Kjell Edvinger
© år 2011, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Östersund, Nils Thalin, Trönninge,
och länsstyrelsen i Hallands län, Halmstad.
Kartutsnitt ur allmänna kartor © Lantmäteriet, Gävle, 2009. Medgivande I
2009_00927.
Omslagsbild: Stengärdesgård vid äldre färdväg (AC6206) i utredningsområdet. Foto:
AC2011-62-N-0052. Fotograf: Britta Wennstedt Edvinger, 2011-10-17.
ISSN 1654-7896
Innehåll
Sammanfattning .......................................................................................................................... vi
Bakgrund, syfte och målsättning........................................................................................... 1
Undersökningsområde.............................................................................................................. 1
Områdesbeskrivning.................................................................................................................. 1
Tidigare undersökningar och fornlämningsmiljö .......................................................... 4
Genomförande .............................................................................................................................. 6
Utredningens genomförande ............................................................................................................... 6
Förundersökningens genomförande ............................................................................................. 10
Dokumentation ....................................................................................................................................... 10
Tillvarataget material ........................................................................................................................... 10
Resultat ......................................................................................................................................... 13
Resultat av arkeologisk utredning ................................................................................................. 13
Resultat av förundersökning............................................................................................................. 16
Åtgärdsförslag............................................................................................................................ 17
AC6201 Härd ............................................................................................................................................ 17
AC6202 Boplats ...................................................................................................................................... 17
AC6203 Härd ............................................................................................................................................ 17
AC6204 Härd ............................................................................................................................................ 17
Lindberg 95 Fyndplats ......................................................................................................................... 18
AC9501 Härd ............................................................................................................................................ 19
Referenser ................................................................................................................................... 21
Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter ......................................................... 23
Bilaga 2. Fotoförteckning ...................................................................................................... 25
Bilaga 3. Schakttabeller.......................................................................................................... 29
Bilaga 4. Anläggningslista ..................................................................................................... 35
Bilaga 5. Schaktplaner ............................................................................................................ 37
Bilaga 6. Objekttabell .............................................................................................................. 41
Bilaga 7. Påsiktsbilder ............................................................................................................ 45
Sammanfattning
Inför en ny detaljplan i Trönninge i utkanten av Varberg i Halland har Arkeologicentrum AB utfört en särskild arkeologisk utredning av delar av planområdet
samt en arkeologisk förundersökning av boplatsen Lindberg 95, belägen inom
planområdet. Fältarbetet utfördes i slutet av oktober år 2011. Både utredningen och
förundersökningen genomfördes i huvudsak i form av sökschaktsgrävning med
grävmaskin.
Före utredningen fanns inga andra kulturminnen registrerade i undersökningsområdet än förundersökningsobjektet Lindberg 95. Under utredningen påträffades
en övergiven färdväg (AC6206), flera ensamliggande härdar och ett område med
flera härdar, härdrester, ett osäkert stolphål samt sparsamma fynd av bränd lera och
slagg. Härdområdet har rubricerats såsom boplats (AC6202) med den antikvariska
bedömningen fast fornlämning. Av de ensamliggande härdarna har två (AC6201
och AC6205) bedömts som övrig kulturhistorisk lämning och övriga två (AC6203
och AC6204) som fast fornlämning.
Förundersökningen resulterade i ett nyfynd av en härdrest (AC6601).
Därutöver kunde lämningstyp och antikvarisk bedömning av boplatsen Lindberg
95 ändras till fyndplats (övrig kulturhistorisk lämning) på grund av sparsamt
material och få redskap. Härden bedöms härröra från en senare, arkeologisk period
än flintfynden och inte ingå i en stenåldersboplats. Denna härdrest har erhållit den
antikvariska bedömningen Undersökt och borttagen.
Preparat har tillvaratagits i tre av härdarna men inte analyserats inom ramen för
den särskilda utredningen, eftersom någon oklarhet rörande fornlämningsstatus inte
råder.
Om härdområdet AC6202 med skyddsområde inte kan undantas som
naturmark i det fortsatta planarbetet föreslås fornlämningen förundersökas som
förberedelse för borttagning. På grund av lämningens sparsamma fyndmängd,
förväntat begränsade utbredning och okomplicerade karaktär torde den kunna
undersökas och tas bort under förundersökningen. I samband med en sådan
förundersökning föreslås preparaten från tre av de ensamliggande härdarna
(AC6203, AC6204 och AC6601) vedarts- och 14C-analyseras, men någon
ytterligare dokumentation eller undersökning i fält av dessa härdar föreslås inte.
Detsamma gäller härdarna AC6201 och AC6205 samt färdvägen AC6206, vilka
under denna utredning samtliga bedömts såsom övrig kulturhistorisk lämning.
Arkeologicentrum AB
Bakgrund, syfte och målsättning
På markägarnas initiativ har Varbergs kommun påbörjat detaljplanearbete
inom fastigheterna Trönninge 10:6, 32:1 och 32:7. Eftersom närområdet
dels är mycket fornlämningsrikt, dels rymmer en registrerad fast fornlämning, den förhistoriska boplatsen Lindberg 95, har länsstyrelsen i Hallands
län 2011-09-14 beslutat om särskild arkeologisk utredning av delar av planområdet samt arkeologisk förundersökning av boplatsen.
Den arkeologiska utredningen skall fastställa om fast fornlämning berörs
av arbetsföretaget. Förundersökning av Lindberg 95 skall fastställa boplatsens omfattning, karaktär och bevarandestatus. Resultaten skall bilda
underlag för länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet.
Undersökningsområde
Lindbergs socken ligger i utkanten av Varberg i Halland. Undersökningsområdet – d.v.s. utredningsområdet och förundersökningsområdet
sammanslagna – utgör en del av planområdet som är beläget i sydöstra
delen av Trönningeby, strax väster om väg E6–E20 (figur 1). Utredningsområdet består av kvarvarande ytor inom det aktuella planområdet när
förundersökningsområdet och planerad naturmark undantagits. Planområdet
är cirka 21 hektar stort (figur 2). De undantagna ytorna utgör sammanlagt
cirka 10 hektar. Kvarvarande area är 11 hektar. Förundersökningsområdet
utgörs av fornlämningens registrerade utbredning och är således 7 533 m2
stort.
Områdesbeskrivning
Undersökningsområdet, d.v.s. utredningsområdet och förundersökningsområdet sammantagna, ligger i f.d. åkermark, numera hagmark avgränsad av
vällagda och väl underhållna stengärdesgårdar. En äldre sträckning av
landsvägen mellan Varberg och Borås (NV-SÖ) löper med en slinga genom
undersökningsområdets norra del. Den övergavs på 1950-talet och är numera gräsbeväxt.
Topografin i undersökningsområdet sluttar i huvudsak mot öster och
Mobäcken. På östra sidan Mobäcken löper väg E6–E20 i riktning NNVSSÖ. En kraftledning (NNV-SSÖ) övertvärar undersökningsområdets östra
del.
1
Arkeologicentrum AB
Figur 1. Planområdets (svartmarkerat) belägenhet i Trönninge, Halland. Underlag:
terrängkartan, skala 1:20 000. Underlag: terrängkartan © Lantmäteriet. Medgivande
I2009_00927.
2
Arkeologicentrum AB
Jordarterna i undersökningsområdet varierar genom alla kornstorlekar
från grov sand på de övre nivåerna via silt till ler i de lägre nivåerna. Hällmarken är i huvudsak belägen i de planerade naturmarksområdena, d.v.s.
impedimenten i den tidigare åkermarken i undersökningsområdet. Det lösa
jordtäcket är emellertid ofta tämligen tunt på denna höjdrygg, men har ett
betydande djup på de lägre nivåerna.
Vegetationen i trädskiktet är sparsam och återfinns i huvudsak i form av
enstaka lövträd på impediment, tomter och i stengärdesgårdarna. Markanvändningen (hagmark) innebär att praktiskt taget hela undersökningsområdet i dag är gräsbeväxt (figur 3).
Figur 2. Planområdet som efter undantag av tomtmark och blivande naturmark (svart
skraffering) bildar utredningsområde. I utredningsområdets södra del återfinns
förundersökningsområdet, Lindberg 95. Utbredning enligt RAÄ:s FMIS (2011-10-14).
Underlag: terrängkartan © Lantmäteriet. Medgivande I2009_00927. Skala 1:5 000.
3
Arkeologicentrum AB
Tidigare undersökningar och
fornlämningsmiljö
Hallands län har av RAÄ inventerats på fornminnen i två omgångar (Jensen
1997:60 ff.). Förstagångsinventering skedde åren 1953 (Hylte kommun) och
1965–1967 (övriga Hallands län). Revideringsinventering skedde åren 1983
och 1985–1989. Varbergs kommun och den här aktuella socknen Lindberg
revideringsinventerades år 1987. I närheten av undersökningsområdet har ett
tjugotal kulturhistoriska lämningar registrerats vid de olika fornminnesinventeringarna (tabell 1).
Ett stort antal uppdragsarkeologiska utredningar och undersökningar har
genomförts i Lindbergs socken. I FMIS (2011-10-14) redovisas i socknen
24 fornlämningar som förundersökta (14 stycken) respektive undersökta och
borttagna (tio stycken). En överväldigande majoritet är förhistoriska boplatser. Den stora volymen utförda undersökningar avspeglar naturligtvis
läget nära en expanderande stad.
Fornlämningen Lindberg 95 registrerades vid Riksantikvarieämbetets
fornminnesinventering i Hallands län år 1987. Granskning, d.v.s. kvalitetssäkring av inventerarens iakttagelser i fält, skedde inte på grund av växande
gröda, men fornlämningen beskrivs som följer:
Stenåldersboplats. Inom ett område 190x40 m (NNÖ-SSV) påträffades och tillvaratogs 2
spån med retuscher, ett flertal skrapor och avslag med bruksretuscher samt andra avslag.
Inom området påträffades i övrigt rikligt med bitar av obearbetad flinta. Området
begränsades i NV av hagmark. (FMIS 2011-10-14.)
Figur 3. Översikt över planområdets nordligaste del med en äldre sträcka av landsvägen mellan Varberg och Borås i förgrunden. Foto AC2011-62-N-0117.
4
Arkeologicentrum AB
Tabell 1. Kulturhistoriska lämningar i planområdet och inom cirka en kilometers radie
(FMIS 2011-10-14).
RAÄ-nr
Lämningstyp
Lindberg 3:1
Stensättning
Antikvarisk
bedömning
Fast fornlämning
Röse
Fast fornlämning
Lindberg 6:1
Lindberg 8:1
Fornlämningsliknande
lämning
Fornlämningsliknande
lämning
Röse
Lindberg 9: 2
Röse
Lindberg 6:2
Lindberg 9: 1
Lindberg 10:1
Lindberg 10:2
Lindberg 17:1
Övrig kulturhistorisk
lämning
Övrig kulturhistorisk
lämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Röse
Fast fornlämning
Stensättning
Lindberg 22:1
Fornlämningsliknande
lämning
Sammanförda lämningar
Fast fornlämning
Lindberg 95: 1
Boplats
Boplats
Övrig kulturhistorisk
lämning
Övrig kulturhistorisk
lämning
Fast fornlämning
Lindberg 96:1
Boplats
Fast fornlämning
Lindberg 98:1
Boplatsområde
Fast fornlämning
Lindberg 94:1
Lindberg 97:1
Lindberg 118:1
Lindberg 119:1
Lindberg 189:1
Lindberg 190:1
Lindberg 200:1
Lindberg 201:1
Lindberg 204
Lindberg 206
Varberg 76:1
Varberg 84:1
Varberg 84:2
Varberg 122
Varberg 123
Fast fornlämning
Boplats
Anm.
I naturmark i
planområdet
I naturmark i
planområdet
I naturmark i
planområdet
Förundersökningsobjekt
Fast fornlämning
Boplats
Fast fornlämning
Boplats
Fast fornlämning
Fyndplats
Övrig kulturhistorisk
lämning
Övrig kulturhistorisk
lämning
Uppgift om
Fyndplats
Kvarn
Fyndplats
By-/gårdstomt
Övrig kulturhistorisk
lämning
Bevakningsobjekt
Boplats
Fast fornlämning
Boplatsområde
Fast fornlämning
Bro
Övrig kulturhistorisk
lämning
Övrig kulturhistorisk
lämning
Övrig kulturhistorisk
lämning
Bevakningsobjekt
Kvarn
Tegelindustri
Tegelindustri
5
På tomtmark i
planområdet
Arkeologicentrum AB
Genomförande
Utredningens genomförande
Utredningen inleddes med byråinventering. Den omfattade genomgång av
registrerade kulturhistoriska lämningar i FMIS, fynd och fyndsamlingar i
Statens historiska museums databas (SHM), allmänt kartmaterial och
historiska kartor i lantmäteriets karttjänst, berggrunds- och jordartsdata i
SGU:s karttjänst samt rapporter över tidigare undersökningar i närområdet.
Fältarbetet genomfördes under vecka 42 år 2011 (2011-10-17—201110-21), d.v.s. ganska sent på fältsäsongen och i huvudsak under besvärande
väderleksförhållanden med mycket regn.
Utredningen genomfördes på grund av utredningsområdets beskaffenhet
till största delen i form av sökschaktsgrävning med maskin. I mindre omfattning skedde anläggningsundersökning för hand. Två olika grävmaskiner användes för sökschaktning, en minigrävare och en traktorgrävare.
Grävning skedde skiktvis, vanligen till övergången mellan matjord och alv,
eftersom hela utredningsområdet tidigare varit åkermark. Anläggningsundersökning har genomförts vid behov. När potentiella, arkeologiska
objekt inte kunnat identifieras eller funktionsbestämmas i plan har de delundersökts i sektion. Så har varit fallet med möjliga stolphål inom Yta 2000
(S2001–S2016).
Sammanlagt drogs 97 sökschakt i utredningsområdets västligare delar.
Det helt flacka området lermark mellan den planerade naturmarken vid ån
och höjdryggen i väster undantogs på grundval av geologin såsom utan
potential för fasta fornlämningar (bilaga 3 och bilaga 5). Före dikning torde
detta delområde ha varit omöjligt att använda för de flesta verksamheter. Ett
mindre område nära landsvägen, 1 425 kvadratmeter stort (redovisat som
naturmark på fastighetskartan), var vid utredningens början föremål för
markarbeten och befriat från matjord. Detta område har besiktigats okulärt.
Sammanlagt 1 193 kvadratmeter sökschakt drogs i det 11 hektar stora
utredningsområdet (tabell 2). Det betyder att 1,1 % har sökschaktats.
Tabell 2. Beräknad och genomförd sökschaktning
Uo m2
Planerad
Genomförd
110 000
118 000
Löpmeter
sökschakt
916
905
6
Area sökschakt
% av uo
1 650
1,5
1 193
1,1
Arkeologicentrum AB
Tabell 3. Sökschakt vid arkeologisk utredning i Trönninge. Jfr bilaga 3 och 5.
S-nr
Längd Riktning Bredd Djup
m
m
m
1001 3
Ö-V
2
0,1-0,2
Area
m2
6
1002 9
N-S
2,2
0,3-0,4
19,8
1004 14
N-S
2-2,2
0,55-0,85
14
1003 12
1005 9
1006 3,5
1007 3,5
1008 3,5
1009 3
1010 6,5
1011 6,5
1012 6,5
1013 6
1014 9
2001 6
2002 6,5
N-S
N-S
N-S
N-S
N-S
N-S
N-S
N-S
N-S
N-S
N-S
NV-SÖ
NV-SÖ
2,2
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
0,6-0,7
26,4
0,35-0,5
0,85
0,6
4,55
0,5
4,55
0,4
3,9
0,8
8,45
0,65
8,45
0,55
8,45
0,45
7,8
0,8
11,7
0,8
7,8
0,8
8,45
1,3
0,8
7,8
2005 8,5
NV-SÖ
1,3
0,4
11,05
2006 5,5
2007 6,5
2008 7
2009 9
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
0,6
7,8
0,5
7,15
0,3-0,4
8,45
0,5-0,7
9,1
0,3-0,35
11,7
2010 14
NV-SÖ
1,3
0,4-0,8
18,2
2012 10
NV-SÖ
1,3
0,4
13
2011 9
2013 13
2014 19
NV-SÖ
NV-SÖ
NÖ-SV
1,3
1,3
1,3
3 flintavslag
4,55
NV-SÖ
NV-SÖ
1 flintavslag, 6 patinerade flintavslag, 2
svallade flintavslag,
6 övrig flinta, 3
glasbitar, 1 bit
glaserat vitgods
Anläggningar
A1001
11,7
2003 6
2004 6
Fynd
0,5-0,8
1 flintavslag,
fragment av
3 flintavslag
1 bränt
flintavslag(?)
1 patinerat flintavslag
1 flintavslag
1 bukbit yngre,
A2001
glaserat rödgods, 1
patinerat flintavslag
med cortex
1 flintavslag(?),
A2002
tegel
tegel
A2003
1 bit glaserat
vitgods
1 flintavslag?
11,7
0,1-0,3
16,9
0,2-0,45
24,7
7
tegel
A2004,
A2005,
A2013
A2006
A2007,
A2008,
Arkeologicentrum AB
2015 3,5
NÖ-SV
1,3
0,4
4,55
3001 9,5
NV-SÖ
1,3
0,5
12,35
2016 10
3002 7
3003 12
3004 15,5
3005 10
3006 10
3007 7
3008 6
3009 7
3010 9
3011 10
3012 7
3013 14
3014 9,5
3015 9
3016 6,5
4001 7,5
4002 14,5
4003 9
4004 6
4005 6
4006 9,5
4007 9
4008 10
4009 8
4010 10,5
4011 12,5
4012 9,5
4013 10
4014 9
5001 8
5002 9,5
5003 10,5
5004 8
NÖ-SV
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NNÖ-SSV
NNÖ-SSV
NNÖ-SSV
NNÖ-SSV
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
0,4
13
0,5
9,1
0,6
tegel
tegel, bränd lera,
slagg
A2009
A2010
A2011,
A2012
15,6
0,6
20,15
0,4
13
0,3-0,4
13
0,3-0,4
9,1
0,4
7,8
0,4
9,1
0,5
11,7
0,4
13
0,4
9,1
0,4
18,2
0,4
12,35
0,4
11,7
0,5
tegel
8,45
0,5-0,7
9,75
0,5
18,85
0,5
11,7
0,5
täckdike
7,8
0,5
7,8
0,5
12,35
0,5
11,7
0,5
13
0,5
10,4
0,5
13,65
0,5
16,25
0,5
12,35
0,5
13
0,5
11,7
0,5
10,4
0,5
12,35
0,7
13,65
0,5
10,4
8
A5001
Arkeologicentrum AB
6001 8
NV-SÖ
1,3
0,4
10,4
6003 13
VNV-ÖSÖ 1,3
0,3
16,9
6002 11
6004 14,5
6005 13
6006 7
6007 8
6008 9
6009 16
6010 15
6011 12
6012 10
6013 14
6014 8
6015 9
6016 11
7001 10,5
7002 10,5
7003 12
7004 13
7005 12
7006 12
7007 9
7008 10,5
8001 5
8002 8
8003 8,5
9001 9,5
9002 10,5
9003 12
9004 8,5
9005 15
9006 9,5
S:a
905
NV-SÖ
1,3
NV-SÖ
1,3
NV-SÖ
1,3
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
VSV-ÖNÖ 1,3
VSV-ÖNÖ 1,3
VSV-ÖNÖ 1,3
VSV-ÖNÖ 1,3
VSV-ÖNÖ 1,3
NV-SÖ
1,3
NV-SÖ
1,3
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NÖ-SV
NÖ-SV
NÖ-SV
Ö-V
Ö-V
Ö-V
Ö-V
Ö-V
Ö-V
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
0,3
14,3
0,7
18,85
0,4-0,6
16,9
0,5
9,1
0,5
10,4
0,5
11,7
0,4
20,8
1
19,5
0,4
15,6
0,4
2 flintavslag
13
0,7-1,3
1-1,5
18,2
A6001
11,7
A6002
10,4
0,8
0,7-1,5
14,3
0,5
13,65
0,4
13,65
0,4
15,6
0,5
16,9
0,4
15,6
0,4
15,6
0,4
11,7
0,4
13,65
1,2
6,5
0,4
10,4
0,4
11,05
0,4
12,35
0,4
13,65
0,4
15,6
0,5
11,05
0,5
19,5
0,4
12,35
1193,3
9
tegel
A9002
A9001
Arkeologicentrum AB
Förundersökningens genomförande
Förundersökningen gjordes huvudsakligen i form av sökschaktning med
minigrävare med vid behov kompletterande framrensning av profiler och
schaktbottnar med norgehacka och gardahacka.
Sammanlagt drogs under förundersökning 26 sökschakt om tillhopa 197
löpmeter och 339 kvadratmeter med minigrävare (tabell 3, figur 4, bilaga 3).
Det betyder att 4,5 % av boplatsens registrerade area, 7 533 m2, har förundersökts. Det är mindre än planerade och rekommenderade 10 % (Hurst
Thomas 1978), men motiveras av den nästan totala avsaknaden av anläggningar och fynd. Grävning med maskin skedde skiktvis, vanligen till övergången mellan matjord och alv, eftersom hela förundersökningsområdet
tidigare varit åkermark. Ett enstaka schakt grävdes djupare för att kontrollera geologin (S9526).
Dokumentation
Inmätning skedde med nätverks-RTK. Samtliga sökschakt och anläggningar
har mätts in. All inmätning skedde i det nationella referenssystemet
SWEREF 99 TM.
Skriftliga beskrivningar upprättades över undersökningsområdets miljö
och återges i form av beskrivning av undersökningsområdet och i terrängbeskrivningar till de nyregistrerade kulturhistoriska lämningarna (jfr bilaga
6). Sökschakten har också beskrivits skriftligt, och längd (stegning), riktning
(kompass), djup (tumstock), lagerindelning (preliminär markinformation),
samt förekomst av anläggningar och/eller fynd noterades (bilaga 3). Uppgifter om sökschaktens areor har hämtats från projektets GIS-data.
Fotografering skedde digitalt. Områdesöversikter, sökschakt, anläggningar och ett urval av fynden fotograferades (bilaga 2 och 7).
Tillvarataget material
Fynd påträffades i några sökschakt men har kvarlämnats på fyndplatsen.
Inga fynd har tillvaratagits.
Preparat för naturvetenskapliga analyser har tagits tillvara i tre härdar,
två i utredningsområdet – AC6203 och AC6204 – och en i förundersökningsområdet, AC6601. Inga analyser har utförts i samband med utredning
och förundersökning, men preparaten har sparats för analys i samband med
eventuell för- och/eller slutundersökning.
10
Arkeologicentrum AB
Tabell 4. Sökschakt vid förundersökning av boplatsen Lindberg 95. Jfr bilaga 3 och
figur 4.
S-nr
Riktning
9501
Längd
m
7
9503
9505
9502
9504
9506
9507
9508
9509
9510
9511
9512
9513
9514
9515
9516
9517
9518
9519
9520
9521
9522
9523
9524
9525
9526
S:a
Ö-V
Bredd
m
2,2
Djup
m
0,4
Area
m2
15,4
10
Ö-V
3
0,6
30
2 svallade flintavslag
2 flintavslag, 1
spånlikn flintavslag,
3 övrig flinta
0
7
ÖSÖ-VNV
2,2
0,5
15,4
1 bränt flintavslag
9
4
7
7
7,5
9
7
6,5
7
7,5
7
6,5
7
7
12
11,5
10
7
9
7
7
7
3,5
197
Ö-V
ÖSÖ-VNV
ÖSÖ-VNV
ÖSÖ-VNV
ÖSÖ-VNV
ÖSÖ-VNV
ÖSÖ-VNV
ÖSÖ-VNV
ÖSÖ-VNV
NV-SÖ
NV-SÖ
Ö-V
Ö-V
Ö-V
Ö-V
Ö-V
Ö-V
Ö-V
Ö-V
Ö-V
Ö-V
Ö-V
Ö-V
2,2
2,2
2,2
2,2
2,2
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
2,2
2,2
2,2
2,2
0,4
0,4
0,5
0,5
0,4
0,45
0,4
0,4
0,5
0,35
0,5
0,45
0,6
0,5
0,5
0,4
0,4
0,5
0,5
0,4
0,7
0,7
1,9
11
19,8
8,8
15,4
15,4
Fynd
0
0
11,7
1 patinerat flintavslag
1 flintavslag med
cortex
3 övrig flinta
8,45
0
16,5
9,1
9,1
9,75
9,1
8,45
9,1
9,1
15,6
14,95
13
9,1
11,7
15,4
15,4
15,4
7,7
338,8
Anläggningar
0
0
0
0
0
2 flintavslag
0
0
0
0
0
0
0
0
1 flintavslag
0
17
A9501
Arkeologicentrum AB
Figur 4. Schakt- och anläggningsplan. Lindberg 95 och AC6601. Skala 1:1 000.
12
Arkeologicentrum AB
Resultat
Resultat av arkeologisk utredning
Inom utredningsområdet har tre fasta fornlämningar och tre övriga kulturhistoriska lämningar framkommit (tabell 5, figur 5). De fasta fornlämningarna utgörs av två ensamliggande härdar (jfr dock bortodlad härdrest
vid AC6203) och en boplats. Dessa lämningar berörs av det planerade
arbetsföretaget.
Tabell 5. Resultat av särskild arkeologisk utredning. Kulturhistoriska lämningar i
utredningsområdet respektive i planområdet.
ID-nr
Lämningstyp
Egenskaper
AC6201
Härd
AC6202
Boplats
AC6203
Härd
AC6204
Härd
AC6205
Härd
Lindberg 3
Stensättning
Oval
Övrig
Ofylld
Härd, Rund, 3
Härd, Oval, 3
Boplatslämning,
övrig, 1
Rund
Grophärd
Ofylld
Oval
Grophärd
Ofylld
Oval
Övrig
Vägbank
AC6206
Lindberg 10
Lindberg
204
Färdväg
Stensättning
Röse
Antikvarisk
bedömning
Övrig kulturhistorisk lämning
Belägenhet
Fast fornlämning
Inom utredningsområdet
Fast fornlämning
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fast fornlämning
Fast fornlämning
By-/gårdstomt
Bevakningsobjekt
13
Inom utredningsområdet
Inom utredningsområdet
Inom utredningsområdet
Inom utredningsområdet
Inom utredningsområdet
Inom planområdet
men utanför utredningsområdet
Inom planområdet
men utanför utredningsområdet
Inom planområdet
men utanför utredningsområdet
Arkeologicentrum AB
Figur 5. Översiktskarta. Kulturhistoriska lämningar i planområdet. Svart skraffering=naturmark i planområdet. Underlag: terrängkartan © Lantmäteriet. Medgivande
I2009_00927. Skala 1:4 000.
14
Arkeologicentrum AB
Figur 6. Anläggningsplan, AC6202. Skala 1:500.
15
Arkeologicentrum AB
Resultat av förundersökning
Under förundersökningen framkom ett måttligt flintmaterial av låg kvalitet.
Ett litet antal flintfynd kunde identifieras som säkra avslag. Inga redskap
framkom i sökschakten. Ett redskap i form av ett ytfunnet, retuscherat
avslag iakttogs under förundersökningen. Redskapet iakttogs nära tomtgränsen till Trönninge 10:17, strax utanför boplatsens registrerade utbredning.
I förundersökningsområdets norra del framkom en härd, AC6601.
Härden bedöms härröra från järnåldern. Den har därför inte sammanförts
med fyndplatsen till en boplats, eftersom flintfynden dateras till stenåldern.
Tabell 4. Resultat av förundersökning av boplatsen Lindberg 95.
ID-nr
Lindberg
95
AC6601
Lämningstyp
Fyndplats
Härd
Beskrivning
Fynd vid fornminnesinventering år
1987: ”2 spån med retuscher, ett
flertal skrapor och avslag med
bruksretuscher samt andra avslag”.
Fynd vid förundersökning år 2011:
11 flintavslag, varav 1 bränt, 2
svallade, 1 med cortex och 1
patinerat, samt 6 övrig flinta
Grophärd, rest av, rund, 1,2 m diam,
bestående av en sotig fyllning med
kolpartiklar avgränsad i NÖ och SV
av ett tiotal skärvstenar, 0,05-0,1 m
st. Huvudsakligen bortodlad.
Antikvarisk
bedömning
Övrig kulturhistorisk
lämning
Undersökt och
borttagen
Figur 7. Härden A2001 inom boplatsen AC6202. Foto AC2011-62-N-0073.
16
Arkeologicentrum AB
Åtgärdsförslag
AC6201 Härd
Härden AC6201 är en konventionell, plan härd med osäker ålder. Eventuellt
är härden tämligen sentida. Den ligger utanför den plöjda åkern men är trots
det av ringa djup. Det finns flintfynd i sökschaktet men inga av dem är
brända. Inga ytterligare åtgärder föreslås för anläggningen. Eftersom
omgivande sökschakt i princip saknar flintfynd föreslås inte heller någon
åtgärd avseende dessa.
AC6202 Boplats
Boplatsen AC6202 är liten till ytan, registrerad area är med sin nuvarande,
preliminära avgränsning 1 300 m2, men den omfattar flera anläggningar. De
flesta anläggningarna återfinns i den norra delen.
Den sparsamma fyndmängden antyder att det inte rör sig om en regelrätt
boplats. Stolphålet A2013 är osäkert då inget bockpar framkom och inte
heller några andra stolphål iakttogs. Preliminärt tolkade, smärre stolphål
visade sig under utredningen samtliga utgöra störningar (stenlyft) i stället
för arkeologiska objekt (bilaga 4). Det kan därför för närvarande inte
fastställas att det funnits en byggnad på platsen och indikationerna på att så
skulle vara fallet är få.
Möjligen är detta en ansamling åker- eller beteshärdar, d.v.s. eldstäder
använda vid vaktning av boskap eller under arbete på forntida åkrar på
något avstånd från boplatsen. Annan verksamhet kan inte uteslutas, och
möjligen pekar fyndet av bränd lera och oidentifierad slagg på det. Makrofossilanalyser kan ge indikationer på huruvida härdarna använts i samband
med arbete på åkrarna eller av herdar.
AC6203 Härd
Härden AC6203 i S6013 har på grund av sina egenskaper bedömts som fast
fornlämning men någon potential för fortsatta undersökningar har den inte.
Ett kolprov har tagits tillvara under utredningen, vilket kan dateras i
samband med en eventuell kommande förundersökning av boplatsen
AC6202, eftersom härdens ålder kan vara av intresse för att belysa boplatsens funktion.
AC6204 Härd
Härden AC6204 i S9005 har på samma sätt som AC6203 bedömts som fast
fornlämning på grund av sina egenskaper. Inte heller denna ensamliggande
17
Arkeologicentrum AB
härd bedöms ha potential för fortsatta undersökningar. Även här har ett
kolprov tagits tillvara under utredningen, för eventuell vedartsanalys och
14
C-datering under en kommande förundersökning av boplatsen AC6202, då
härdens ålder kan vara av intresse för att belysa boplatsens funktion.
AC6205 Härd
Härdresten AC6205 i S5003 består av så lite material att det inte är möjligt
att fastställa om detta är en förhistorisk härd eller inte. På grund av detta har
härdresten bedömts som övrig kulturhistorisk lämning utan potential för
fortsatta undersökningar. Inga ytterligare antikvariska åtgärder föreslås.
AC6206 Färdväg
Färdvägen AC6206 är en sträcka av den gamla landsvägen mellan Varberg
och Borås. Vägsträckan är visserligen i huvudsak övergiven, men den
används som traktorväg. Eftersom den är nyttjad långt fram i tiden, in på
1950-talet, torde successiva vägförbättringar har inneburit borttagning av
den föregående, äldre väganläggningen. På grund därav har färdvägen
bedömts som övrig kulturhistorisk lämning utan potential för fortsatta
undersökningar. Inga ytterligare antikvariska åtgärder föreslås, men ur
kulturmiljövårdssynpunkt vore det gynnsamt om vägsträckan kunde inordnas i detaljplanen och kvarligga, gärna nyttjad som väg eller GC-väg.
Lindberg 95 Fyndplats
Fyndplatsen Lindberg 95 saknar anläggningar (jfr dock AC6601) och
flintfynden är av en sådan kvalitet att de efter förundersökning bedömts som
övrig kulturhistorisk lämning. Några ytterligare antikvariska åtgärder föreslås inte för fyndplatsen.
AC6601 Härd
Härden AC6601 i schakt S9522 har haft betydande dimensioner men är i
dag huvudsakligen bortodlad. Någon potential för fortsatta undersökningar
har härden inte. Precis som med härdarna AC6203 och AC6204 har ett
kolprov tagits tillvara under utredningen, vilket kan analyseras i samband
med förundersökning av boplatsen AC6202.
På grund av de omfattande skadorna och det tillvaratagna kolprovet har
härden erhållit bedömningen Undersökt och borttagen, men det tillvaratagna
kolprovet föreslås analyseras avseende vedart samt dateras.
18
Arkeologicentrum AB
Tabell 5. Sammanfattning av åtgärdsförslag efter särskild arkeologisk utredning och
förundersökning.
ID-nr
Lämningstyp
Antikvarisk
bedömning
Åtgärdsförslag
AC6201
Härd
AC6202
Boplats
Övrig kulturhistorisk lämning
AC6203
Härd
Fast fornlämning
AC6204
Härd
Fast fornlämning
AC6205
Härd
AC6206
Färdväg
Övrig kulturhistorisk lämning
Lindberg
95
Fyndplats
Inga särskilda hänsyn eller
fortsatta antikvariska
åtgärder
Alt. 1, fornlämningsområde
undantas som naturmark;
Alt. 2, förundersökning
Inga ytterligare åtgärder i
fält, men förundersökning
genom vedartsanalys och
datering av kolprov
Inga ytterligare åtgärder i
fält, men förundersökning
genom vedartsanalys och
datering av kolprov
Inga särskilda hänsyn eller
fortsatta antikvariska
åtgärder
Inga ytterligare antikvariska
åtgärder, men allmänna
hänsyn till sträckningen och
gärna nyttjad som väg i
detaljplanen
Inga särskilda hänsyn eller
ytterligare antikvariska
åtgärder
Inga ytterligare åtgärder i
fält, men förundersökning
genom vedartsanalys och
datering av kolprov
AC6601
Härd
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Undersökt och
borttagen
19
Arkeologicentrum AB
20
Arkeologicentrum AB
Referenser
Publikationer och rapporter
Blomqvist, Malin, 2007. Informationssystemet för fornminnen – lista med
lämningstyper och antikvarisk praxis. Version 3.4. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm.
Hurst Thomas, David, 1978. Predicting the Past: an Introduction to
Anthropological Archaeology. New York.
Olsson, Anna-Lena (red.), 2008a. Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturlämningar för FMIS. Del 1: Fälthandledning version 1.0. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm.
Olsson, Anna-Lena (red.), 2008b. Handledning för inventering och dokumentation av forn- och kulturlämningar för FMIS. Del 2: Exempelsamling version 1.0. (Riksantikvarieämbetet.) Stockholm.
Allmänna kartor och specialkartor
Fastighetskartan. 2011. SeSverige. Metria. www.metria.se/ 2011-10-14.
Terrängkartan. 2011. SeSverige. Metria. www.metria.se/ 2011-10-14.
Historiskt kartmaterial
Äldre tryckta kartor
Rikets allmänna kartverks arkiv (RAK)
Ekonomisk karta
Bladnamn
Årtal
Rak-id
Bladnamn
Årtal
Rak-id
Träslöv
1965
J133-5b7h66
Lindberg
1965
J133-5b8h66
Häradsekonomisk karta
Bladnamn
Årtal
Län
Län
Rak-id
Varberg
1919-25
Kristianstads län
Malmöhus län
J112-2-28
21
Arkeologicentrum AB
Övrigt otryckt material
RAÄ dnr 320-3874-2002. Antikvarisk bedömning vid registrering i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. (Riksantikvarieämbetet. Kunskapsavdelningen.) Stockholm.
Webb
FMIS – Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem.
www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, 2011-11-07—2011-12-22.
Kringla – Riksantikvarieämbetets samsöktjänst. www.kringla.nu/kringla/,
2011-11-07—2011-12-22.
LMV – Lantmäteriets historiska karttjänst. www.lantmateriet.se/ 2011-1107—2011-12-22.
Länsstyrelsen – Natur- och kulturmiljöer, byggnadsminnen och riksintresseområden för kulturmiljövården (RIKMV) i Hallands län,
www.lansstyrelsen.se/halland/amnen/kulturmiljo, 2011-10-14—201112-22.
SGU – Sveriges geologiska undersöknings karttjänst. www.sgu.se/ 2011-1014—2011-12-22.
SHM – Statens historiska museums översiktsdatabas. www.historiska.se/
2011-10-14—2011-12-22.
SOFI – Institutets för språk och folkminnen ortnamnsdatabas. www.sofi.se/
2011-10-14—2011-12-22.
SH Skog & historia – Skogsstyrelsens databas över kulturhistoriska
lämningar i skogen, www.skogsstyrelsen.se/ 2011-10-14—2011-12-22.
U
U
U
U
U
U
UTH
HTU
HTU
UTH
U
U
22
UTH
Arkeologicentrum AB
Bilaga 1. Administrativa och
tekniska uppgifter
Uppdrag
(1) Särskild arkeologisk utredning steg 1 och 2 i Trönninge, Varbergs kommun, Hallands län.
(2) Arkeologisk förundersökning av förhistorisk boplats, Lindberg 95, Varbergs kommun, Hallands län.
T
Diarie- och projektnummer
Länsstyrelsens dnr (1–2) 431-4182-11, beslutsdatum 2011-09-14
Arkeologicentrums projektnr P2011:62 N Trönninge, P2011:66 N Lindberg
95
T
Beställare
Nils Thalin, Trönninge 1, 432 92 Varberg
T
Utförare
Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Box 1, 834 21 Brunflo
Projektpersonal: Britta Wennstedt Edvinger (ra), Kjell Edvinger (pl)
T
Projekttid
Fältarbete särskild utredning 2011-10-17—2011-10-21, 50 h (beräknad tid:
32 h)
Maskintid 37 h (beräknad tid: 16 h) exklusive återställning
Fältarbete förundersökning 2011-10-19—2011-10-20, 17 h (beräknad tid:
32 h)
Maskintid 12 h (beräknad tid: 16 h) exklusive återställning
T
Belägenhet
Län: Halland
Landskap: Halland
Kommun: Varberg
Socken: Lindberg
Trakt: Trönninge 10:6, 32:1, 32:7
Ek. kartblad: 5B 7h Träslöv, 5B 8h Lindberg
T
Utredningsområde
Yta utredningsområde: 11,8 hektar
SV-koordinat utredningsområde: N6335530 E336170
Yta förundersökningsområde: 7 553 m2
SV-koordinat FU-område: N6335550 E336480
T
23
Arkeologicentrum AB
Kartreferens
SWEREF99TM
T
Kartering
Programvara: ArcView 3.2. (ESRI)
T
Fynd
Inga fynd har tillvaratagits.
T
Arkivmaterial
Inget arkivmaterial har producerats. Mätdata förvaras vid Arkeologicentrum.
T
Fotografier
Digitala fotografier (bilaga 2) är i urval återgivna i denna rapport (bilaga 7)
och förvaras vid ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm.
T
24
Arkeologicentrum AB
Bilaga 2. Fotoförteckning
A. Särskild arkeologisk utredning. Foton i fetstil är återgivna i bilaga 7,
nedan.
ID
2011-62-N
2011-62-N
bildnr
0051
2011-62-N
0053
2011-62-N
0054
2011-62-N
0055
2011-62-N
0056
2011-62-N
0057
Stengärdesgård som avgränsar Yta 3000
anpassad till topografin från N6335932
E336383
Stengärdesgård vid äldre färdväg,
AC6206, centralt i uo från N6335939
E336334
Uo:s N del från N6335928 E336520,
Yta 7000 i förgrunden
A1001 Härd
2011-62-N
0058
Fynd i S1001
2011-62-N
0059
S1002
2011-62-N
0061
S1003
2011-62-N
2011-62-N
0052
0060
motiv
riktn mot
fotograf
datum
Stengärdesgård vid äldre färdväg,
AC6206
Stengärdesgård vid äldre färdväg,
AC6206
Yta 1000 från N63355939 E336284
ÖSÖ
2011-10-17
Ö
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
2011-10-17
2011-10-17
Uppg
saknas
N
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Fynd i S1003
2011-62-N
0062
0063
S1004
2011-62-N
0064
Fynd i S1006
2011-62-N
0066
S1010
2011-62-N
2011-62-N
2011-62-N
2011-62-N
2011-62-N
0065
0067
0068
ÖSÖ
V
Ö
NV
VNV
Uppg
saknas
S
S
Fynd i S1004
S1008
Uppg
saknas
Uppg
saknas
N
S1011
N
N
0069
S1012, i bakgrunden S1011, S1010 och
S1009
S1013
N
N
2011-62-N
0070
0071
S1014
Översikt Yta 2000
N
2011-62-N
2011-62-N
0072
0073
S2001
A2001 Härd inom AC6202
NV
2011-62-N
0074
S2003
SÖ
Ö
SV
25
2011-10-17
2011-10-17
2011-10-17
2011-10-17
2011-10-17
2011-10-17
2011-10-17
2011-10-17
2011-10-17
2011-10-17
2011-10-17
2011-10-17
2011-10-17
2011-10-17
2011-10-17
2011-10-17
2011-10-17
2011-10-17
2011-10-17
2011-10-17
2011-10-17
Arkeologicentrum AB
2011-62-N
0075
2011-62-N
0077
2011-62-N
2011-62-N
2011-62-N
0076
A2002 Stolphål?, efter undersökning
fastställd utgöra stenlyft
S2004
0078
A2003 Stolphål?, efter undersökning
fastställd utgöra stenlyft
S2005
NV
SÖ
SÖ
NV
2011-62-N
0079
0080
S2006
Yta 3000
NV
2011-62-N
0081
Yta 4000
Ö
2011-62-N
0082
S2008
NV
2011-62-N
0084
A2005 Stolphål?, efter undersökning
fastställd utgöra stenlyft
A2004 Stolphål?, efter undersökning
fastställd utgöra stenlyft
A2013 Stolphål(?) inom AC6202
NÖ
2011-62-N
2011-62-N
0083
SÖ
S2009
SÖ
2011-62-N
0085
2011-62-N
2011-62-N
0087
0088
S2010
A2006 Härd inom AC6202
NV
2011-62-N
0089
S2011
NV
2011-62-N
0091
S2013
NV
2011-62-N
2011-62-N
2011-62-N
0086
0090
0092
NÖ
NÖ
NÖ
S2012
SÖ
S2014
2011-62-N
0093
2011-62-N
0095
A2009 Härd
NV
2011-62-N
0096
NÖ
2011-62-N
2011-62-N
0098
A2010 Stolphål?, efter undersökning
fastställd utgöra stenlyft
S2015-S2016
2011-62-N
01000106
0107
2011-62-N
0094
0097
0099
A2007 Stolphål?, efter undersökning
fastställd utgöra stenlyft
A2008 Härdrest
NÖ
A2012 Grop med fynd av slagg och br
lera
A2012 Grop med fynd av slagg och br
lera, närbild fynd
Se B. Arkeologisk förundersökning
ÖSÖ
NÖ
NÖ
SÖ
SÖ
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
2011-10-17
2011-10-17
2011-10-17
2011-10-17
2011-10-17
2011-10-18
2011-10-18
2011-10-18
2011-10-18
2011-10-18
2011-10-18
2011-10-18
2011-10-18
2011-10-18
2011-10-18
2011-10-18
2011-10-18
2011-10-18
2011-10-18
2011-10-18
2011-10-18
2011-10-18
2011-10-18
2011-10-18
2011-10-18
0108
A2013 Stolphål, profil
SÖ
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
2011-10-20
2011-62-N
0109
0110
Se B. Arkeologisk förundersökning
A5001 Härdrest
NÖ
2011-10-20
2011-62-N
0111
Yta 5000
SV
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
2011-62-N
A2013 Stolphål, profil
SÖ
26
2011-10-20
2011-10-20
Arkeologicentrum AB
2011-62-N
0112
Yta 4000, nedre delen
S
2011-62-N
0113
Yta 6000
NÖ
2011-62-N
0114
Yta 9000
SV
2011-62-N
0115
A6001 Härd
NNV
2011-62-N
0116
Yta 7000
NV
2011-62-N
0117
Yta 8000
V
2011-62-N
0118
Gamla landsvägen
SÖ
2011-62-N
0119
Yta 10000
NNV
2011-62-N
0120
A9001 Härd
N
2011-62-N
0121
A9002 Sot-/kolkoncentration
N
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
2011-10-20
2011-10-20
2011-10-20
2011-10-21
2011-10-20
2011-10-20
2011-10-20
2011-10-21
2011-10-21
2011-10-21
B. Arkeologisk förundersökning, Lindberg 95. Foton i fetstil är återgivna i
bilaga 7, nedan.
ID
motiv
riktn mot
fotograf
datum
2011-66-N
bildnr
0100
S9526 Djupschakt
NV
2011-10-20
2011-66-N
2011-66-N
0102
0103
S9526 Djupschakt
S9526 Djupschakt
NV
2011-66-N
2011-66-N
0104
Förundersökningsområdet Lindberg 95
SV
2011-66-N
0106
A9501 Härd, ID-nr AC6601
SV
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
Britta Wennstedt
Edvinger
2011-66-N
2011-66-N
0101
0105
0109
S9526 Djupschakt
NV
NV
Förundersökningsområdet Lindberg
95
Förundersökningsområdet Lindberg 95
27
SV
N
2011-10-20
2011-10-20
2011-10-20
2011-10-20
2011-10-20
2011-10-20
2011-10-20
Arkeologicentrum AB
28
Arkeologicentrum AB
Bilaga 3. Schakttabeller
A. Schakttabell: Särskild arkeologisk utredning i Trönninge
S-nr
1001
Längd
m
3
Riktning
Ö-V
Bredd
m
2
Djup
m
0,10,2
Area
m2
6
Lager
1
0,15
Beskrivning
1002
9
N-S
2,2
0,30,4
0,60,7
19,8
0,2
1004
14
N-S
2-2,2
0,550,85
14
0,4-0,7
1005
9
N-S
1,3
0,350,5
11,7
0,2-0,4
1006
3,5
N-S
1,3
0,85
4,55
0,8
1007
3,5
N-S
1,3
0,6
4,55
0,5
1009
3
N-S
1,3
0,4
3,9
0,2
1003
1008
1010
1011
1012
1013
1014
2001
2002
12
3,5
6,5
6,5
6,5
6
9
6
6,5
N-S
N-S
N-S
N-S
N-S
N-S
N-S
NV-SÖ
NV-SÖ
2,2
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
0,5
0,8
0,65
0,55
0,45
0,8
0,8
0,8
26,4
4,55
8,45
8,45
8,45
7,8
11,7
7,8
8,45
0,3-0,4
0,4
0,7
0,5
0,5
0,4
0,75
0,7
0,7
2003
6
NV-SÖ
1,3
0,8
7,8
0,7
2005
8,5
NV-SÖ
1,3
0,4
11,05
0,3
2004
2006
2007
2008
6
5,5
6,5
7
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
1,3
1,3
1,3
1,3
0,6
0,5
0,30,4
0,50,7
7,8
7,15
8,45
9,1
0,5
0,4
0,3
0,3-0,6
Lager
2
btn
Beskrivning
Ap grusigsandig mull
Ap grusigsandig mull
btn
Ap siltig sand
med
småstenar,
0,05-0,1 m st
Ap grov sand
btn
Ap sandig
mull med
småstenar,
0,05-0,1 m st
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap grusigsandig mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
btn
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap grusigsandig mull
Ap sandig
mull
btn
B sand
0
0
btn
B grov sand
0
0
Ap sandig
mull
btn
btn
btn
btn
btn
btn
btn
btn
btn
btn
btn
btn
btn
btn
btn
btn
29
Beskrivning
Fynd
B grov sand
Lager
3
0
0
B grov sand
0
0
1 flintavslag,
6 pat flintavslag, 2 sv
flintavslag, 6
övr flinta, 3
glasbitar, 1
bit glas vitgods
0
0
0
0
0
B grov sand
med enstaka
0,3-0,4 m st
stenar
B sand med
småstenar,
0,05-0,1 m st
0
0
0
0
0
0
0
0
B grov sand
B grov sand
0
0
0
B grus
0
0
0
0
1 flintavslag,
fragment av
3 flintavslag
0
B grov sand
med talrika
stenar, 0,2-0,5
m st
B grov sand
B sand
B grus
B sand
grov sand
B sand
B grov sand
B sand
B grov sand
B sand
B grov sand
B sand
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3 flintavslag
0
1 bränt
flintavslag(?)
0
0
1 pat flintavslag
1 flintavslag
1 bukbit
yngre, glas
rödgods, 1
pat
flintavslag
med cortex
1 flintavslag(?), tegel
tegel
0
1 bit glas vitgods
0
0
1 flintavslag?
0
0
Anläggningar
A1001
0
0
0
0
0
0
0
0
0
A2001
A2002
A2003
0
0
0
0
Anm.
Arkeologicentrum AB
S-nr
2009
Längd
m
9
Riktning
NV-SÖ
Bredd
m
1,3
2011
9
NV-SÖ
1,3
2010
2012
2013
2014
14
10
13
19
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NÖ-SV
1,3
1,3
1,3
1,3
2015
3,5
NÖ-SV
1,3
3001
9,5
NV-SÖ
1,3
2016
3002
3003
3004
3005
3006
3007
3008
3009
3010
3011
3012
3013
3014
3015
3016
4001
4002
4003
4004
4005
4006
4007
4008
4009
4010
4011
4012
4013
10
7
12
15,5
10
10
7
6
7
9
10
7
14
NÖ-SV
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
7,5
NNÖSSV
NNÖSSV
NNÖSSV
NNÖSSV
NV-SÖ
9
NV-SÖ
9,5
9
6,5
14,5
6
6
9,5
9
10
8
10,5
12,5
9,5
10
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
Djup
m
0,30,35
0,40,8
0,50,8
0,4
0,10,3
0,20,45
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
0,5
0,6
0,6
0,4
0,4
0,4
0,4
0,4
0,4
0,4
0,5
1,3
0,5
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
24,7
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
13
9,1
15,6
20,15
13
13
9,1
7,8
9,1
11,7
13
9,1
18,2
12,35
11,7
8,45
9,75
18,85
11,7
7,8
7,8
12,35
11,7
13
10,4
13,65
16,25
12,35
13
Beskrivning
Ap grusigsandig mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Lager
2
btn
Beskrivning
0,2
Ap sandig mull
btn
Beskrivning
Fynd
0
0
btn
B grov sand
0
0
0
0
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap siltig mull
btn
B grov sand
0
0
btn
B sand
0
0
tegel, br lera*,
slagg*
0
0
0
btn
0,1
A sand
btn
B sand
0,5
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap siltig mull
Ap mörkare
siltig mull
B sand
0,4
Ap siltig mull
0,3
0,4
0,4
0,4
0,3
0,3
0,3
0,4
0,4
0,3
0,2
0,4
0,4
0,4
0,4
0,4
0,6
0,5
0,4
0,5
0,2
0,3
0,4
0,4
0,3
0,3
0,4
Ap siltig mull
Ap siltig mull
btn
B sand
btn
B sand
0,2
btn
Ap svartare
sandig mull
Ap svartare
sandig mull
B sand
btn
B grov sand
0,2
btn
B sand
btn
B grov sand
btn
0,1
Ap svartare
sandig mull
A sand
btn
B grov sand
0,1
A sand
btn
B sand
btn
B sand
btn
B sand
btn
B grus
btn
C silt
btn
*
btn
B sand
btn
B sand
btn
B sand
btn
B sand
btn
B silt
btn
B sand
btn
B sand
30
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
btn
0
0
0
0
btn
0
0
0
0
0
btn
0
0
0
0
btn
0,2-0,4
0
0
Anläggningar
A2004,
A2005
A2006
btn
0,2
btn
B sand-grov
sand
grov sand
Lager
3
0
B grus och
hällmark/block
B sand resp
hällmark
B grus
0,4
1,3
1,3
16,9
0,3
12,35
0,50,7
0,5
1,3
13
0,5
0,4
0,5
1,3
0,4
0,3-0,5
0,4
1,3
1,3
11,7
18,2
4,55
1,3
1,3
Lager
1
0,3
0,4
0,30,4
0,30,4
0,4
1,3
Area
m2
11,7
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
hällmark
0
0
0
0
B sand
0
0
0
0
0
hällmark
0
0
tegel
0
0
tegel
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Tegel
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Sorkbo i SÖ
0
A2007,
A2008,
A2009
A2010
0
Anm.
A2011,
A2012
0
*fynd i
A2012
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Delvis
vattenfyllt
Vattenfyllt
0
täckdike
0
0
0
*Genast
igenfyllt
0
0
0
Två block i
btn
0
Snabbt
vattenfyllt
0
Snabbt
vattenfyllt
0
0
0
Arkeologicentrum AB
S-nr
4014
Längd
m
9
Riktning
NV-SÖ
Bredd
m
1,3
Djup
m
0,5
Area
m2
11,7
Lager
1
0,4
5002
9,5
NV-SÖ
1,3
0,5
12,35
0,5
5001
5003
5004
6001
6002
6003
6004
6005
6006
6007
6008
6009
6010
6011
6012
6013
6014
6015
6016
7001
7002
7003
7004
7005
7006
7007
7008
8001
8002
8003
9001
9002
9003
9004
9005
9006
8
10,5
8
8
11
13
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
14,5
VNVÖSÖ
NV-SÖ
7
NV-SÖ
13
8
9
16
15
12
10
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
10,5
VSVÖNÖ
VSVÖNÖ
VSVÖNÖ
VSVÖNÖ
VSVÖNÖ
NV-SÖ
12
NV-SÖ
14
8
9
11
10,5
13
12
12
9
10,5
5
8
8,5
9,5
10,5
12
8,5
15
9,5
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NV-SÖ
NÖ-SV
NÖ-SV
NÖ-SV
Ö-V
Ö-V
Ö-V
Ö-V
Ö-V
Ö-V
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
0,5
0,7
0,5
0,4
0,3
0,3
0,7
1,3
0,40,6
0,5
1,3
0,5
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
0,5
0,4
1
0,4
0,4
0,71,3
1-1,5
0,8
1,3
0,71,5
0,5
1,3
0,4
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
0,4
0,5
0,4
0,4
0,4
0,4
1,2
0,4
0,4
0,4
0,4
0,4
0,5
0,5
0,4
10,4
13,65
10,4
10,4
14,3
16,9
18,85
16,9
9,1
10,4
11,7
20,8
19,5
15,6
13
18,2
10,4
11,7
14,3
13,65
13,65
15,6
16,9
15,6
15,6
11,7
13,65
6,5
10,4
11,05
12,35
13,65
15,6
11,05
19,5
12,35
0,3
0,3
0,3
0,3
0,3
0,3
0,5
0,5
0,4
0,3
Beskrivning
Ap siltig mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap siltig mull
0,4
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap siltig mull
0,4
Ap siltig mull
0,4
0,3
0,7
0,4
0,4
0,6-1,3
0,7
0,6
0,7
0,4
0,3
0,2
0,4
0,3
Ap siltig mull
1,2
Ap siltigsandig mull
Ap siltigsandig mull
Ap lerig mull
0,4
Ap siltig mull
0,3
0,4
0,4
0,2
0,2
0,2-0,4
0,4
0,3
Ap siltig mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Ap sandig
mull
Lager
2
0,2
Beskrivning
btn
btn
btn
Beskrivning
Fynd
grus
Lager
3
btn
B sand
0
Anläggningar
0
B sand
0
0
0
0
B sand
B sand
btn
B grov sand
btn
B grov sand
btn
B grov sand
btn
B grov sand
btn
C sand
btn
C silt
btn
C ler
btn
B grov sand
0,1
B sand
0,1
B sand
0,2
btn
Ap svartare
sandig mull
B sand
btn
B grov sand
btn
B grov sand
0,3
?
Ap svartare
sandig mull
Ap svartare
sandig mull
?
btn
B sand
0,2
btn
B sand
btn
B sand
btn
C siltig ler
btn
C ler
btn
C siltig ler
btn
B siltig sand
btn
C silt
btn
C ler
btn
B silt
btn
B silt
btn
btn
B sand resp
hällmark
B grov sand
btn
B sand
btn
B grov sand
btn
B sand
btn
B sand
31
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
btn
btn
btn
0
0
btn
?
btn
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
C ler
C ler
B sand
0
0
C silt
?
C brun sand
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2 flintavslag
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Tegel
0
0
0
0
0
Anm.
0
A5001
0
0
Snabbt
vattenfyllt
Snabbt
vattenfyllt
0
0
0
0
0
0
Delvis
vattenfyllt
0
0
0
0
0
A6001
0
Snabbt
vattenfyllt
0
Snabbt
vattenfyllt
Täckdike
(N-S)
A6002
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
A9002
0
0
A9001
0
Arkeologicentrum AB
2,2
0,4
19,8
9503
10
Ö-V
3
0,6
30
9504
4
2,2
0,4
8,8
9505
7
ÖSÖVNV
2,2
0,5
15,4
9506
7
ÖSÖVNV
2,2
0,5
15,4
9507
7
ÖSÖVNV
2,2
0,5
15,4
9508
7,5
ÖSÖVNV
2,2
0,4
16,5
9509
9
ÖSÖVNV
ÖSÖVNV
1,3
0,45
11,7
9510
7
1,3
0,4
9,1
9511
6,5
ÖSÖVNV
1,3
0,4
8,45
9512
7
ÖSÖVNV
1,3
0,5
9,1
9513
7,5
ÖSÖVNV
1,3
0,35
9,75
9514
7
NVSÖ
1,3
0,5
9,1
9515
6,5
NVSÖ
Ö-V
1,3
0,45
8,45
9516
7
Ö-V
1,3
0,6
9,1
9517
7
Ö-V
1,3
0,5
9,1
9518
12
Ö-V
1,3
0,5
15,6
9519
11,5
Ö-V
1,3
0,4
14,95
Hagmark,
gräsbeväxt
0,3
Hagmark,
gräsbeväxt
0,4
Hagmark,
gräsbeväxt
0,4
Hagmark,
gräsbeväxt
0,45
Hagmark,
gräsbeväxt
0,4
Hagmark,
gräsbeväxt
0,4
Hagmark,
gräsbeväxt
0,4
Hagmark,
gräsbeväxt
0,35
Hagmark,
gräsbeväxt
0,35
Hagmark,
gräsbeväxt
0,4
Hagmark,
gräsbeväxt
0,4
Hagmark,
gräsbeväxt
0,4
Hagmark,
gräsbeväxt
0,4
Hagmark,
gräsbeväxt
0,35
Hagmark,
gräsbeväxt
0,3
Hagmark,
gräsbeväxt
0,35
Hagmark,
gräsbeväxt
0,45
Hagmark,
0,3
Ap
siltig
mull
Ap
siltig
mull
0,05 B sandsilt
btn
C ler
btn
B grus
Ej gr
Ap
siltig
mull
Ap
siltig
mull
Ap
siltig
mull
Ap
siltig
mull
Ap
siltig
mull
Ap
siltig
mull
Ap
siltig
mull
0,2
C ler
Ej gr
2 flintav0
slag, 1
spånlikn
flintavslag,
3 övr flinta
0
0
btn
B grus
Ej gr
0
0
btn
C silt
Ej gr
0
btn
C silt
Ej gr
1 br
flintavslag
0
0
btn
C silt-ler
Ej gr
0
btn
B sand
Ej gr
1 pat
flintavslag
Vattenfyllt
0,1
btn
btn
Ap
svartare
sandig
mull
B ler
1 flintav0
slag m
cortex
3 övr flinta 0
Ej gr
0
0
Vattenfyllt
btn
C sand
Ej gr
0
0
Vattenfyllt
btn
C ler,
omrört
Ej gr
0
0
Delvis vattenfyllt
C ler
Ej gr
0
0
btn
C ler
Ej gr
0
0
Delvis vattenfyllt
btn
C ler
Ej gr
0
0
Delvis vattenfyllt
0,2
grus
btn
0
btn
C sand
Ej gr
2
flintavslag
0
0
btn
B sand
Ej gr
0
0
0,1
grus
btn
0
0
Ap
siltig
mull
Ap
siltig
mull
Ap
siltig
mull
Ap
siltig
mull
Ap
siltig
mull
Ap
siltig
mull
Ap
siltig
mull
Ap
siltig
mull
Ap
siltig
mull
Ap
btn
32
B sand
C sand
B sand
2 sv
flintavslag
Anm.
Ö-V
Anläggningar
9
0,4
Fynd
9502
Hagmark,
gräsbeväxt
Beskrivning
15,4
Lager 3
Area m2
0,4
Beskrivning
Djup m
2,2
Lager 2
Bredd m
Ö-V
Beskrivning
Riktning
7
Lager 1
Längd m
9501
Nuv. markanv. och
vegetation
S-nr
B. Förundersökning Lindberg 95: schakttabell
0
Fynd främst i
gruslagret
Snabbt vattenfyllt
Snabbt vattenfyllt
Vattenfyllt
Arkeologicentrum AB
9520
10
Ö-V
1,3
0,4
13
9521
7
Ö-V
1,3
0,5
9,1
9522
9
Ö-V
1,3
0,5
11,7
9523
7
Ö-V
2,2
0,4
15,4
9524
7
Ö-V
2,2
0,7
15,4
9525
7
Ö-V
2,2
0,7
15,4
9526
3,5
Ö-V
2,2
1,9
7,7
gräsbeväxt
Hagmark,
gräsbeväxt
0,4
Hagmark,
gräsbeväxt
0,4
Hagmark,
gräsbeväxt
0,4
Hagmark,
gräsbeväxt
0,4
Hagmark,
gräsbeväxt
0,3
Hagmark,
gräsbeväxt
0,4
Hagmark,
gräsbeväxt
0,6
siltig
mull
Ap
siltig
mull
Ap
siltig
mull
Ap
siltig
mull
Ap
siltig
mull
Ap
siltig
mull
Ap
siltig
mull
Ap
siltig
mull
btn
B sand
Ej gr
0
0
btn
C sand
Ej gr
0
0
btn
C sand
Ej gr
0
A9501
btn
B grusig
sand
Ej gr
0
0
0,2
btn
B sand
0
0
0,2
Ap
svartare
siltig
mull
grus
btn
C sand
0
0,3
B sand
1
ler
1
flintavslag
33
0
0
Delvis vattenfyllt
Täckdike i V
schaktkant
Täckdike i
matjordsbotten
Arkeologicentrum AB
34
Arkeologicentrum AB
Bilaga 4. Anläggningslista
A. Särskild arkeologisk utredning i Trönninge
A-nr
A-typ
Belägenhet
Beskrivning i plan
Undersökt %
A1001
Härd, rest av
S1001
0
A2001
Ingår i
ID-nr
AC6202
A2002
Härd
S2001
Härd, rest av, oval, 0,8x0,6 m (N-S),
bestående av en fyllning av sotig,
grusig sand med smärre kolstycken
samt måttligt med skärvstenar,
0,05-0,1 m st. Ej ålderdomlig.
S2003
A2003
Utgår
(störning,
stenlyft)
Utgår
(störning,
stenlyft)
Stolphål?, närmast runt, 0,4 m
diam. Matjordsinfiltration i ytan.
Tre stenar, 0,05-0,1 m st, varav en i
SÖ kanten.
Stolphål?, runt, 0,4 m diam
50 %; 0,15 m dj,
skålformad
botten. Stenlyft.
Utgår
(störning,
stenlyft)
Utgår
(störning,
stenlyft)
Härd
S2009
Utgår
(störning,
stenlyft)
Härd
S2014
Härd
S2014
Härd
S2015
ID-nr
AC6201
A2004
A2005
A2006
Ingår i
ID-nr
AC6202
A2007
A2008
Ingår i
ID-nr
AC6202
A2009
Ingår i
ID-nr
AC6202
A2010
Ingår i
ID-nr
AC6202
S2004
S2009
S2010
S2014
Härd, 1 m diam. Fyllning av sotig
sand och sotiga skärvstenar, 0,10,12 m st.
Stolphål?, runt, 0,4 m diam,
mörkfärgning med sot och
kolpartiklar i mitten
Stolphål?, runt, 0,5 m diam,
mörkfärgning med sot och
kolpartiklar
Härd, rund(?), 0,9 m diam(?).
Fyllning av sot och kol samt
måttligt med skärvstenar, 0,1 m st.
Försvinner i schaktkant,. ej
framrensad
Stolphål?, oregelbundet, närmast
ovalt, 0,4x0,3 m (ÖSÖ-VNV). I ÖSÖ
delen stenar, 0,1 m st.
Härdrest?, rund, 0,6 m diam,
mörkfärgning med spruckna
stenar, 0,1-0,2 m st, och kolpartiklar. Endast bottenplanet
kvarligger.
Härd, rund(?), 1 m diam(?),
mörkfärgning med måttligt med
skärvstenar, 0,1 m st. Försvinner i
schaktkant. Ej framrensad.
Härd, rest av, rund, 0,6 m diam,
mörkfärgning med rikligt med 0,10,2 m st skärvstenar i mitten och
stenar kring kanten.
35
0
50 %; 0,25 m dj,
oregelbundet
bottenplan.
Stenlyft.
50 %; Stenlyft.
50 %; Stenlyft,
skålformad
botten
0
50 %; Stenlyft,
skålformad
botten
0
0
0
Tillv.tagna
preparat
Arkeologicentrum AB
A2011
Ingår i
ID-nr
AC6202
Härd
S2016
A2012
Ingår i
ID-nr
AC6202
Grop
S2016
A2013
Ingår i
ID-nr
AC6202
Stolphål(?)
S2009
A5001
ID-nr
AC6205
Härd
A6001
ID-nr
AC6203
A6002
Härd
A9001
Härd
A9002
Övrigt
Härd, rest av, rund?, 1 m diam(?),
mörkfärgning med sot och
kolpartiklar samt skärvstenar, 0,10,15 m st. Försvinner i schaktkant,
ej framrensad.
Nedgrävning, rund(?), 1,3 m
diam(?), med brungrå fyllning.
Fynd av 1 bit bränd lera och ett
oidentifierat slaggstycke (ej
magnetiskt) i kanten.
Mörkfärgning, oval, 0,5x0,45 m
(NV-SÖ). Matjordsinfiltration i
ytan.
Härd, rest av, oval, 0,7x0,55 m (NVSÖ), sot- och kolfyllning med
enstaka skärvstenar, 0,1 m st.
Huvudsakligen bortodlad.
Härd, rund, 0,6 m diam, fyllning av
sot och kol samt ett tiotal
skärvstenar synliga, 0,1 m st.
Härd, sparsam rest av, oval,
0,5x0,45 m (NV-SÖ) bestående av
enstaka kolpartiklar, något sot
samt fem skärvstenar, 0,05-0,1 m
st.
Härd, oval, 0,8x0,6 m (Ö-V),
bestående av en fyllning av sotig
sand med kolpartiklar och måttligt
med skärvstenar, 0,05-0,1 m st.
Sot-/kolkoncentration, oval,
0,4x0,3 m (N-S), med en skärvsten,
0,1 m st.
Härd
0
0
50 %, 0,45 m br,
0,35 m dj
mörkfärgning
med sot och
kolpartiklar samt
en 0,1 m st sten i
botten. Troligt
stolphål men
inget bockpar
påträffat (eller
eftersökt).
0
0
Kolprov
0
0
Kolprov
50 %,
Oidentifierat
arkeologiskt
objekt, 0,15 m dj,
skålformad
botten
B. Anläggningslista Lindberg 95
A-nr
A-typ
Belägenhet
Beskrivning i plan
Undersökt %
Tillvaratagna
preparat
A9501
Härd
S9522
Grophärd, rest av, rund, 1,2 m
diam, bestående av en sotig
fyllning med kolpartiklar
avgränsad i NÖ och SV av ett
tiotal skärvstenar, 0,05-0,1 m st.
Huvudsakligen bortodlad.
100
Kolprov
ID-nr
AC6601
36
Arkeologicentrum AB
Bilaga 5. Schaktplaner
37
Arkeologicentrum AB
38
Arkeologicentrum AB
39
Arkeologicentrum AB
40
Arkeologicentrum AB
41
Arkeologicentrum AB
42
Arkeologicentrum AB
Bilaga 6. Objekttabell
ID-nr
Lämningstyp
Beskrivning
AC6201
Härd
Oval
Övrig
Ofylld
Härd, rest av, oval, 0,8x0,6 m (N-S), bestående av
en fyllning av sotig, grusig sand med smärre
kolstycken samt måttligt med skärvstenar, 0,050,1 m st. Ej ålderdomlig.
AC6202
Boplats
Härd, Rund, 3
Härd, Oval, 3
Boplatslämning,
övrig, 1
Antikvarisk
bedömning
Övrig kulturhistorisk lämning
Terräng: Svagt S-sluttande sedimentmark.
Hagmark angränsande till f.d. åkermark.
2011-10-17 BWE
Boplats, 70x25 m (NNÖ-SSV), på krön av
moränrygg med inslag av hällmark. Inom angivet
område, påträffades vid arkeologisk
förundersökning år 2011 tre härdar, tre
härdrester, ett stolphål(?) och en nedgrävning
med fynd av slagg och bränd lera.
Fast fornlämning
Delundersökt
Terräng: Svagt SÖ-sluttande sedimentmark med
inslag av hällmark. Hagmark (f.d. åkermark).
AC6203
Härd
Rund
Grophärd
Ofylld
2011-11-19 BWE
Härd, rund, 0,6 m diam, bestående av sotig,
kolbemängd fyllning och ett tiotal synliga
skärvstenar, 0,05-0,15 m st.
Fast fornlämning
23 m NNV om härden framkom vid sökschaktning
en otydlig härdrest, huvudsakligen bortodlad.
Terräng: NÖ-sluttande sedimentmark. Hagmark
(f.d. åkermark).
AC6204
AC6205
Härd
Oval
Grophärd
Ofylld
Härd
2011-10-19 BWE
Härd, oval, 0,8x0,6 m (Ö-V), bestående av en
fyllning av sotig sand med kolpartiklar och
måttligt med skärvstenar, 0,05-0,1 m st.
Fast fornlämning
Terräng: Svagt Ö-sluttande sedimentmark.
Hagmark angränsande till tomtmark.
2011-10-19 BWE
Härd, sparsam rest av, oval, 0,7x0,55 m (NV-SÖ).
Sot- och kolfyllning med enstaka, eldpåverkade
stenar, 0,1 m st. Huvudsakligen bortodlad.
Omfattande skador och sparsamt material.
43
Övrig kulturhistorisk lämning
Arkeologicentrum AB
Terräng: Svagt SÖ-sluttande sedimentmark.
Hagmark angränsande till tomtmark.
AC6206
Färdväg
2011-10-20 BWE
Vägbank, 250 m l (NV-SÖ) och 5 m br. På 1950talet övergiven sträcka av landsvägen mellan
Varberg och Borås. Uppgift från markägare.
Färdvägen är karterad i angiven sträckning på
häradskarta. Vägen fortsätter på moderna kartor i
en vägkorridor i åkermark mot SÖ men är där i
fält inte synlig ovan jord.
Övrig
kulturhistorisk
lämning
Tidigare anteckningar:
RAK Häradsekonomisk karta J112-2-28 Varberg,
1919-25
Terräng: Svagt SÖ-sluttande sedimentmark.
Hagmark.
Lindberg
95
Fyndplats
2011-10-20 BWE
Fyndplats för flintavslag. Inom angivet område
framkom vid förundersökning år 2011 ett tiotal
flintavslag varav ett retuscherat. Fynden
tillvaratogs ej. Bedöms ej som boplats p.g.a.
sparsamt fyndmaterial av dålig kvalitet.
Övrig kulturhistorisk lämning
Terräng: Flack Ö- till SÖ-sluttande sedimentmark.
Hagmark (f.d. åkermark).
AC6601
A-nr
A9501
Härd
2011-10-19 BWE
Grophärd, rest av, rund, 1,2 m diam, bestående av
en sotig fyllning med kolpartiklar avgränsad i NÖ
och SV av ett tiotal skärvstenar, 0,05-0,1 m st.
Huvudsakligen bortodlad.
Terräng: Flack Ö- till SÖ-sluttande sedimentmark.
Hagmark (f.d. åkermark).
2011-10-19 BWE
44
Fast fornlämning
Arkeologicentrum AB
Bilaga 7. Påsiktsbilder
A. Särskild arkeologisk utredning, Trönninge
AC2011-62-N-0052
AC2011-62-N-0057
AC2011-62-N-0053
AC2011-62-N-0058
AC2011-62-N-0055
AC2011-62-N-0063
AC2011-62-N-0056
AC2011-62-N-0071
45
Arkeologicentrum AB
46
Arkeologicentrum AB
AC2011-62-N-0073
AC2011-62-N-0088
AC2011-62-N-0080
AC2011-62-N-0094
AC2011-62-N-0081
AC2011-62-N-0095
AC2011-62-N-0086
AC2011-62-N-0099
47
Arkeologicentrum AB
48
Arkeologicentrum AB
AC2011-62-N-0108
AC2011-62-N-0113
AC2011-62-N-0110
AC2011-62-N-0114
AC2011-62-N-0111
AC2011-62-N-0115
AC2011-62-N-0112
AC2011-62-N-0116
49
Arkeologicentrum AB
50
Arkeologicentrum AB
AC2011-62-N-0117
AC2011-62-N-0120
AC2011-62-N-0118
AC2011-62-N-0121
AC2011-62-N-0119
51
Arkeologicentrum AB
52
Arkeologicentrum AB
B. Förundersökning, Lindberg 95
AC2011-66-N-0103
AC2011-62-N-0109
AC2011-62-N-0105
53
Arkeologicentrum AB
Arkeologicentrum AB
www.arkeologicentrum.se
Rapport från Arkeologicentrum 2011:27
ISSN 1654-7896
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Naturvårdsbiologiprogrammet
Inventering och förslag till skötselplan
för Trönninge med omnejd
Sindy Klasson
Examensarbete i växtekologi 20 p, 2007
Handledare: Thomas Appelqvist
I samarbete med Varbergs kommunekolog Kurt Claesson
Sammanfattning
Trönninge är beläget strax norr om Varberg och trycket för att bygga fler bostäder är ganska
starkt. Detta examensarbete är gjort i samarbete med Varbergs kommun och är en
undersökning och beskrivning av naturen kring Trönninge. Det har tidigare gjorts en
Fördjupad översiktsplan över Trönninge med omnejd men där är de biologiska kvalitéerna
bara beskrivna på ett översiktligt sätt. Arbetet har inneburit att mer ingående sammanställa
vilka befintliga naturvärden som finns och beskriva områdets vegetation och flora. En
indelning av vegetationstyper har gjorts och dessa har fått en botanisk beskrivning. De olika
vegetationstyperna har också lagts in i ett GIS-program med kartor och information.
Till de olika vegetationstyperna har skötselförslag tagits fram där det har behövts och dessa
finns listade i en bilaga. Några extra intressanta områden finns dessutom omskrivna i arbetet.
Med tanke på att området är tätortsnära har förslag om hur man kan förbättra vissa områden
för allmänheten samt hur man skulle kunna bedriva undervisning i naturen med hjälp av
informationstavlor arbetats fram.
Man har i undersökningar sett att människor som bor i närheten av grönområden utnyttjar
dessa mer till diverse utomhusaktiviteter. Detta i sin tur leder till ett bättre hälsotillstånd och
ökad koncentrationsförmåga bland både barn och vuxna. Detta har jag försökt ta hänsyn till i
mitt arbete.
Sammantaget har arbetet inneburit en del trevliga överraskningar vad det gäller mångfalden
av både arter och vegetationstyper. Mina resultat visar nämligen att Trönninge har många
områden som är värda att bevara och ta extra hänsyn till i översiktsplanen och att det finns
områden som är värdefulla för allmänhetens behov av friluftsliv och rekreation.
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning ......................................................................................................................... 2
Syfte ........................................................................................................................................... 4
Metoder ...................................................................................................................................... 4
Bakgrund .................................................................................................................................... 4
Tidigare arbeten ...................................................................................................................... 4
Områdesbeskrivning............................................................................................................... 5
Klimat ..................................................................................................................................... 6
Historik ................................................................................................................................... 6
Vegetationstyper......................................................................................................................... 6
Barrskogar .............................................................................................................................. 6
Blandskogar ............................................................................................................................ 7
Lövskogar ............................................................................................................................... 7
Öppen mark ............................................................................................................................ 8
Övriga marker, ej omnämnda i Vegetationstyper i Norden ................................................... 8
Vad kan marken berätta? ............................................................................................................ 9
Några särskilt värdefulla områden ........................................................................................... 11
Bolseområdet ........................................................................................................................ 11
Skötselråd ......................................................................................................................... 13
Skötselråd ......................................................................................................................... 15
Område 5,6 & 7 .................................................................................................................... 15
Skötselråd ......................................................................................................................... 16
Trönningebjär ....................................................................................................................... 17
Skötselråd ......................................................................................................................... 17
Fauna ........................................................................................................................................ 18
Tätortsnära natur ...................................................................................................................... 18
Diskussion ................................................................................................................................ 20
Referenser: ............................................................................................................................... 21
Bilagor:
Bilaga 1 : Flygfoto över aktuellt område
Bilaga 2 : Karta över inventerade områden samt beskrivning
Bilaga 3 : Karta över fördelningen av vegetationstyper
Bilaga 4 : Artlista, svenska och latin
Bilaga 5 : Förslag till information för allmänheten
Bilaga 6 : Förslag till ny motionsslinga
3
Syfte
Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete består i att sammanställa befintliga
naturvärden i området runt Trönninge och beskriva områdets vegetation och flora. Faunan har
beskrivits mer sporadiskt och ingen mer systematisk undersökning av denna har utförts. Med
denna inventering som underlag har jag också lagt ett förslag till skötselplan. I detta
skötselförslag har jag lagt stor vikt vid olika åtgärder som kan göra den tätortsnära naturen
mer lättillgänglig för invånarna.
Trönninge är ett område där intresset för nybygge är mycket stort och inventeringen kommer
därför även ligga till grund för planering av nybyggnationer. Den ökande befolkningen
kommer ha behov av närliggande grönområden för rekreation och motion.
Det finns idag en Fördjupad översiktsplan (FÖP) som gjorts av stadsbyggnadskontoret i
Varbergs kommun och där framgår att man vill spara grönområden för just rekreation och
friluftsliv.
Metoder
Arbetet inleddes genom att sammanställa information om tidigare studier av området och en
genomgång av den fördjupade översiktsplanen som gjorts över Trönninge med omnejd av
stadsbyggnadskontoret i Varbergs kommun. Denna ska visa kommunens mål för den framtida
bebyggelse- och kommunikationsstrukturen, dess vilja för hur mark och vattenområden ska
användas samt hur den byggda miljön ska bevaras.
Inventeringen utfördes under april, maj och första veckan i juni, återbesök har gjorts senare
under arbetet för eventuella kompletteringar. Första steget var att dela upp området i olika
vegetationstyper enligt Nordiska ministerrådets, Vegetationstyper i Norden (1998). Sedan
kompletterades varje område med de arter som hittades. Nomenklatur och namnsättning av
växter följer Den nya nordiska floran (2003) och handledare Thomas Appelqvist från
Göteborgs universitet har hjälpt till vid en del artbestämningar.
Inventering av fauna har skett genom att se efter spår och spillning.
För att kunna göra kartor som underlättar arbetet lästes en sommarkurs i GIS via Linköpings
universitet på 5p som ingick i examensarbetet.
Utifrån inventeringen ges förslag på skötselåtgärder för vissa områden och förslag på
förbättring av friluftsområde runt Rotte mosse och Trönningebjär.
Bakgrund
Tidigare arbeten
En fördjupad översiktsplan har gjorts över Trönninge med omnejd och i denna står det angivet
olika mål och planer för området. Utifrån dessa mål har även jag försökt arbeta när jag
funderat över hur en bra skötselplan kan se ut och hur området kan förbättras som ett
friluftsområde och utnyttjas bättre.
Annan information har hämtats från TUVA, Jordbruksverkets ängs och
hagmarksinventering 1, och från ”skogens pärlor” där en nyckelbiotop fanns registrerad hos
1
www.sjv.se
4
skogsstyrelsen 2. I Lindbergs flora (2002) 3har Ingvar Lenfors beskrivit floran på Trillsberg och
Trönningebjär.
Länsstyrelsen har en förteckning över rödlistade arter som har påträffats i området 4.
Utöver dessa tidigare arbeten har jag kompletterat med arter som inte varit onämnda på dessa
områden.
Områdesbeskrivning
Området som omfattas av inventeringen ligger runt Trönninge samhälle. Avgränsning har
gjorts ungefär vid Viskadalsbanan i väst, motorvägen i öst, Göingegårdens åkrar i söder och
möte mellan Viskadalsbanan och motorvägen i norr.
Röd linje visar översiktplanens gräns, gul linje visar inventeringsområde.
På andra sidan Viskadalsbanan ligger Gamla Varberg och ytterligare lite västerut finns
Farehammarsviken som tillhör Getteröns naturreservat som är ett Natura 2000 område.
Getterön är en viktig lokal för flyttfåglar med sina våtmarker och strandängar men även för
häckande fåglar. Himleån är av stort intresse för reproducerande laxöring och hyser höga
ornitologiska och botaniska värden, denna går strax söder om området och är omgiven av
mestadels jordbruksmark. Himleån rinner ut i Farehammarsviken. Österut finner man
mestadels jordbruksmarker och hästgårdar.
Området består av skogsbeklädda berg, åker, betesmark och ängs- och hagmarker. Den
skogliga delen dominerar. Man kan även ana påverkan i växtligheten från det kustnära läget.
2
www.svo.se
Lenfors I, 2002, Lindbergs flora
4
Länsstyrelsen Halland skriftligt
3
5
Det är lätt att ta sig till Trönninge, från Varbergs centrum är det 3 km och man kan ta sig dit
med buss, bil eller cykel. Från motorvägen är det också ca 3 km och pendlarparkering finns
vid Varberg nord för den som jobbar på annan ort.
På området ligger en motorbana som används för motorcross och folkrace, denna måste tas
hänsyn till vid nybygge på grund av buller.
Klimat
Trönninge tillhör Varbergs kommun som ligger vid kusten, det innebär att klimatet är milt och
nederbördsrikt med vindar från väst och sydväst. Vintrarna blir milda och somrarna varma
med en årsnederbörd på ungefär 700-800 mm 5. Vegetationsperioden är ca 190-200 dagar.
Historik
Enligt Trönninge bys häradskartor från början av 1800-talet var norra delen runt
Trönningebjär betesmark och de södra delarna både betes- och åkermark. Med andra ord var
det ett öppet landskap som dominerade 6. Senare kom troligen betesmarkerna att växa igen av
en och ljung, vilket man än idag ser spår av. Under 1900-talet började man plantera skog och
då främst gran och tall men fortfarande kan man se rester från betestiden i form av bland
annat en, ljung, svinrot och hedfryle på sina ställen.
Enligt Hallands flora finns det tre regioner i Halland, kustslätten, övergångsbygden och
skogsbygden. Trönninge ligger mellan de två förstnämnda men hör nog ändå mest till
övergångsbygden. Denna definieras av ”ett omväxlande landskap som på bara några km ökar
i höjd över havet, dalgångarnas åkrar och betesmarker bildar tillsammans med lövsluttningar,
bergbranter och skogsklädda platåer en tilltalande mosaik av olika naturtyper” 7.
Idag finns det nya arter såsom vitoxel, idegran och olika arter av oxbär till exempel
spärroxbär – detta är träd och buskar som sprider sig från det kringliggande villalandskapet.
Idag bedrivs skogsbruk såväl som jordbruk på delar av området varav en del skogsmark är
avsatt för rekreation och friluftsliv. Istället för de traditionella jordbruken har hästgårdarna
börjat göra entré på sina ställen. Betesmarker finns fortfarande kvar i de östra delarna med
hävdgynnade arter och nyskapande av bete sker i den nordvästra delen.
Vegetationstyper
En förklaring av de olika vegetationstyper som förekommer inom inventeringsområdet där de
vanligaste eller mest karakteristiska arterna är listade. Namnsättningen följer i görligaste mån
den som återfinns i Vegetationstyper i norden (1998) och den sifferkombination som kommer
efter vegetationstyper hänvisar till den boken.
Barrskogar
Tallskog smultron-variant 2.1.1.4 b
5
Hallands flora, 1997
Kartbibliotek, Varbergs kommun
7
Hallands flora, 1997
6
6
Tallskog, ofta med inblandning av lövträd (björk). Dessa skogsbestånd förekommer ofta i
sydexponerade sluttningar, i fältskiktet finner man en hel del olika örter och gräs medan risen
förekommer mer sparsamt.
Vanliga arter är tall, piprör, konvalj, tuvtåtel, getrams, stenbär och smultron.
Blåbärstallskog 2.1.2.1
Blåbärsgran-/tallskogen är den vanligaste skogstypen i den boreala barrskogen där gran eller
tall dominerar trädskiktet. I fältskiktet finner man främst ris med inslag av enstaka örter och i
bottenskiktet finns mossor, under hyggesfaser och i gläntor kan gräsinslaget vara stort.
Vanliga arter är tall, gran, blåbär, lingon, kruståtel, vårfryle, ekorrbär, husmossa och
väggmossa. Kan även finnas inslag av till exempel björk och rönn.
Blandskogar
Blandskog av ris- gräs- typ 2.3.1.2
I denna skogstyp finner man konkurrens mellan björk, ek, gran och tall på näringsrik podsol.
Fältskiktet domineras av blåbär, lingon och olika gräs medans markskiktet består av mossor
som husmossa, väggmossa och vitmossa.
Lövskogar
Björkskog av ris-gräs-typ 2.2.1.5
Gamla betesmarker växer ofta igen av denna typ av björkskog. När betet upphört helt kan en
riklig buskvegetation utvecklas på grund av det ljusgenomsläppande trädskiktet.
Vanliga arter är vårtbjörk, en, tuvtåtel , skogsfräken, fårsvingel, hallon och blåbär.
Sumpbjörkskog av ris-gräs-typ 2.2.1.6
Förekommer bland annat på sumpiga ställen i tidigare betade igenväxningsmarker. Växer ofta
med inslag av barrträd, salixarter och grå- eller klibbal.
Valiga arter är glasbjörk, tall, videväxter, blåtåtel, tuvtåtel och olika vitmossor .
Aspskog 2.2.1.8
Asp dominerar, >70% men skogstypen är vanligtvis mycket instabil och utgör ett
övergångsstadium till andra skogstyper. Fältskiktet kan vara mycket varierande beroende på
underlaget. Är ofta gamla igenvuxna betesmarker.
Bokskog av lågörttyp 2.2.2.2
Förekommer på näringsrika jordar. Bok dominerar trädskiktet men inslag av andra lövträd
förekommer, till exempel ek, björk, ask och lönn. Buskskiktet är dåligt utvecklat eller saknas
helt. Marken har ofta våraspekt och högsommarörter finns.
Vanliga arter är bok och vitsippa, andra arter som kan förekomma är lundstjärnblomma och
harsyra.
Ekskog av örtfattig typ 2.2.3.1
Hittas på lätta sandiga jordar och på grunda hällmarksjordar, kan i kustbandet utformas som
vind- och saltpåverkad krokvuxen krattskog. Fältskikt av örter, gräs och en hel del ris.
Vanliga arter är ek, björk, en, blåbär kruståtel och vårfryle.
Blandlövskog av örtrik typ 2.2.3.6
7
Sluten lövskog på marker av varierande karaktär: rasmarker och blockig terräng, dalgångar,
sluttningar och så vidare. Ofta igenväxningsmarker. Ädla lövträd (alm, ask, lind och lönn)
förekommer i varierande omfattning dock utan att något trädslag dominerar, >70%. Även
andra trädslag förekommer. Buskskiktet är välutvecklat och örtrikedomen stor.
Vanliga arter kan vara alm, ask, lind, lönn, björk, oxel, rönn, Scilla spp, rödblära, blåsippa,
ramslök, praktstjärnmossa och trubbfjädermossa.
Sumpalskog av ört-typ2.2.4.3
Förekommer i terrängsvackor i näringsrik miljö med mer eller mindre stillastående vatten.
Utvecklar ofta alsocklar med förmåga att skjuta stubbskott.
Vanliga arter är klibbal (södra Sverige), topplösa, älggräs, majbräken, grenrör, vattenmåra,
källgräsmossa och skedmossa.
Skog i igenväxningsfas 2.3.2.1
Kan vara marker som inte längre nyttjas för bete, dessa växer då igen. Både löv och rena
barrskogar kan förekomma men oftast blir det en blandskogskaraktär och ofta har dessa
marker ett starkt gräsinslag.
Öppen mark
Enbusk-ljunghed-variant 5.1.1.5 e
Vid minskad hävd sluter sig enbuskar och ljung till ett mer eller mindre sammanhängande
buskskikt. Man finner ofta denna typ av vegetation på sandiga osorterade jordar.
Vanliga arter är en, ljung, blåbär, kruståtel och träjon.
Fårsvingeltorräng 5.2.1.2
Lågvuxen örtrik gräsmark, öppen men kan ibland vara insprängd bland buskar. Växer ofta
torrt i backar och bland osorterat material.
Vanliga arter är fårsvingel, knippfryle, tjärblomster, backtimjan, jungfrulin, mandelblom och
vårbrodd.
Rödvensängstyp 5.2.2.2
Ganska lågvuxen gräsmark, måttligt med örter, spridda träd och buskar kan förekomma.
Växer på växlande markförhållanden.
Vanliga arter är rödven, rölleka, daggkåpa spp, vitklöver, ängsgröe, blodrot och
gräshakmossa.
Örtrik ängshavre torrängstyp 5.2.1.3
Artrik gräsmark med ett rikligt inslag av örter som ofta växer i sluttningar och med
inblandning av buskvegetation. Vid betning är denna typ av mark lågvuxen men växer sig hög
om den får växa fritt.
Vanliga arter är ängshavre, luddhavre, fårsvingel, gulmåra, rödkämpar, brudbröd och
fältmalört.
Övriga marker, ej omnämnda i Vegetationstyper i Norden
Planterad barrskog, oftast gran.
Tätt trädskikt med några få mossor i markskiktet. Fältskikt saknas
8
Åkermark
Används i det moderna jordbruket till någon form av foder eller så ligger det i träda.
Skogsbete
Nyanlagt skogsbete med björk eller ek som dominerar trädskiktet.
Framröjt bete med ung ek.
Vad kan marken berätta?
Olika arter och sammansättingen av dessa har ofta en historia att berätta.
Marker som är opåverkade från gödsling med ett gott hävdtillstånd av bete eller slåtter är idag
ganska få. Det moderna jordbruket har använt och använder mycket gödningsmedel, antingen
naturligt eller konstgödsel. Det gör att de gamla ängs- och hagmarksväxterna konkurreras ut
av kvävegynnade arter, de är beroende av ogödslade förhållanden och bete eller slåtter. Deras
fysionomi är byggd för att leva under ganska näringsfattiga förhållanden som skapar en viss
stress för växterna.
De naturliga fodermarkerna brukar definieras som ”fodermarker vilka i sen tid inte har varit
föremål för markförbättrande åtgärder.” Med sen tid brukar man mena ett femtital år och
exempel på markförbättrande åtgärder kan var näringsberikning, markavvattning eller insådd
av främmande frömaterial. De naturliga fodermarkerna har naturligt ett låg näringsnivå
(framför allt på kväve och fosfor) vilket gör att småvuxna kärlväxter med liten och lågt
liggande bladmassa och långsam tillväxtpotential kan påträffas i grässvålen. Hit hör många
klassiska arter som vi gärna förknippar med en levande landsbygd som kattfot, gullviva,
9
slåttergubbe, nattviol och blåklockor. I marker med högre näringsinnehåll blir dessa växter
överskuggade och försvinner ganska snart. Betet utjämnar konkurrensförhållandena mellan de
olika växtarterna vilket gör att de lättare kan samexistera. Man säger att dessa gräsmarker har
en hög arttäthet (många arter per kvadratmeter). När man slagit en äng rekommenderar man
att växtmaterialet ligger kvar några dagar för att de ska kunna fröa av sig. Djurens tramp och
spillning underlättar också en föryngring med fröer. I den täta grässvålen finns också en lång
rad svampar som lever av att bryta ned det organiska materialet här. Vanliga grupper är
vaxskivlingar, rödskivlingar, sammetsmusseroner, champinjoner, fingersvampar och
jordtungor.
Att återskapa en naturlig gräsmark kan ta mycket lång tid framförallt på kalkrika, leriga
marker med hög buffertkapacitet medan lättdränerade marker snabbare når det näringssvaga
tillstånd som kännetecknar den naturliga fodermarken. Åkermarker tar av samma skäl alltid
mycket längre tid att göra om till naturlig fodermark än vad som är fallet med skogsmark. I
näringsvaga skogsmarker kan denna process vara mycket snabb.
Man kan genom artsammansättningen se vilken form av skötsel som förekommer eller har
förekommit. Dessa arter kan delas in i fyra kategorier enligt Ekstam och Forshed 8.
Bilden visar händelseförloppet för olika arter vid utebliven hävd (ur Ekstam1997)
A: Dessa arter försvinner snabbt vid utebliven hävd, på 3-5 år har de minskat kraftigt i mängd
eller försvunnit helt.
Exempel på sådana arter är brokförgätmigej, vårtåtel, kattfot, vårvicker, jungfrulin,
jordklöver, svartkämpar, gatkamomill och granspira.
B: Dessa arter klarar sig lite längre vid utebliven hävd, men efter 10-15 år har de minskat
kraftigt i mängd eller försvunnit helt.
Exempel på sådana arter är pillerstarr, bergsyra, backsippa, mandelblomma, liten blåklocka,
jungfru Marie nycklar, timjan tjärblomster, sandlök, svinrot, teveronika och trollsmultron.
C: Denna grupp ökar normalt i mängd eller är oförändrade de första 15 åren vid utebliven
hävd. Först efter 25-30 år har de minskat i mängd eller försvunnit.
Exempel på sådana arter är ljung, ängshavre, getrams, brudbröd, gullusern, slån, rödven, stor
blåklocka, röllika, hundäxing, ängsbräsma, tuvtåtel och skogsnäva.
8
Ekstam 1997, Om hävden upphör
10
D: Dessa arter ökar i mängd konstant vid utebliven hävd.
Exempel på sådana arter är örnbräken, vitsippa, lundgröe, vårfryle, skogsstjärna, blåbär,
älggräs, videört och ängsfräken.
Marker som gödslats har en sammansättning av kvävegynnade arter, exempel på sådana är
hundloka, krusskräppa, ogräsmaskros, brännässla, vitgröe och rödklöver.
Sekundära naturbetesmarker innebär att marken kan vara gödslad eller att marken tidigare
varit åker men är i ett gott hävdtillstånd antingen genom bete eller slåtter.
Exempel på sådana arter är rölleka, knölsmörblomma, mandelblomma, rödkämpar,
käringtand, te-veronika och nysört.
I området runt Trönninge finns det fortfarande kvar en del intressanta objekt som kan delas in
i någon av dessa kategorier. Till och med i skogsvegetationen kan man hitta arter som i sen
fas klarat sig kvar troligen på grund av bra ljusinsläpp.
Områden som befinner sig i fas A-B är nr 57 och nr 2, Trillsberg (bilaga 2), här har arter som
mandelblom, jungfrulin och brudbröd klarat sig kvar med hjälp av bete eller helt enkelt för att
terrängen varit kuperad och hindrat snabb igenväxning.
Bitar av Bolseområdet och Trillsberg hör till fas C samt en och ljunghällmarkerna nr 12 och
23 (bilaga 2). Här har ljungmarkerna hållit sig kvar men håller idag på att växa igen av den
omkringliggande skogen.
I fas D befinner sig många av de skogliga bestånden, de har tidigare varit betesmarker men
idag finner man mycket lundgröe, blåbär och vårfryle. Exempel är område nr 49 samt
skogsdungarna på Bolseområdet (bilaga 2).
Några särskilt värdefulla områden
I bilagorna hittar man en fullständig lista över de inventerade områdena, här under tar jag upp
några områden som jag tycker är intressanta ur både naturvårdssynpunkt och ur friluftsliv och
rekreationssyfte. Här ges en allmän beskrivning av området, dess användning både förr och
nu, en lista över arter och förslag av skötsel för detsamma.
Bolseområdet
Bolsestugan är en så kallad högloftsstuga från 1700-talet, det innebär att huset består av tre
delar, mittsektionen där man eldade och bodde under vinterhalvåret och de två sidodelarna
som användes för förvaring av bland annat mat och till boskapen. På sommarhalvåret flyttade
man ofta ut och bodde i något av dessa så kallade häbbare. Idag ägs Bolse stugan av Varbergs
kommun men disponeras av Lindberga hembygdsförenig som inrett stugan i tidsenlig stil 9.
Speciellt med stugan är också att dess tak är lagt med både halm och tång som förr var vanligt
i kustnära trakter.
9
www.lindberga.se/Bolsestugan.htm
11
Bolsestugan, en högloftsstuga.
Marken bakom Bolsestugan har tidigare varit betesmark och idag består den av både åkeroch betesmark fram till Himleån i söder. Marken betas främst av nöt men även häst.
I inventeringen beskrivs marken som en mosaikartad struktur på grund av dess olika
vegetationstyper. Man hittar fuktigare partier som domineras av arter som veketåg, tuvtåtel,
ängsbräsma och luddtåtel, sumpskog med bland annat al, andmat och sköldbladsmöja.
Skogsdungar med blandad skog av till exempel ask, hästkastanj, rundhagtorn, lönn, rönn,
oxel, hassel och tall i dess fältskikt dominerar gräs som lundgröe.
Man hittar hällmarksvegetation med en, ljung, fårsvingel, vårtåtel, bergglim, vårvicker,
klibbkorsört och brokförgätmigej, finns även friskare områden med arter som rödven,
mandelblomma, svartkämpar, majsmörblomma, knölsmörlomma, sommarvicker, duvvicker
och höstfibbla. Buskvegetationen består främst av arter som slån och björnbär.
Gammal markering av tomt
12
Alsump med andmat och sköldbladsmöja
Skötselråd
Det finns många gamla stengärdesgårdar som minner om gamla utmarks- och inägotiden,
dessa skyddas av kulturminneslagen och gör området extra intressant. Sett till
artsammansättningen ligger området i de tidigare nämnda kategorierna någonstans mellan B
och C, de områden som betas hårdare har en mer varierad flora än de ställen där gräs fått växa
sig starkt.
Engångsåtgärd: För att öka framkomlighet och minska igenväxning bör man röja undan
björnbörssnåren och en del av slånbärsbuskarna.
Underhållsåtgärd: Området betas idag av nöt och häst, i en del områden till exempel fuktigare
partier och under trädvegetation är betestrycket för lågt och gräs som lundgröe och tuvtåtel
växer sig stora. För att minska deras tillväxt bör man antingen släppa på större andel betesdjur
än idag eller släppa på dem tidigare så att gräset fortfarande är smakligt för dem. Man kan
bränna gammalt gräs för att få upp det nya friska bättre som blir lättera åtkomligt för djuren.
Man bör också kontinuerligt hålla efter björnbär och slån, framförallt slånbärsbuskarnas skott
betas gärna.
Med tanke på dess läge mitt i Trönninge samhälle bör det vara ett naturligt utflyktsmål för
människorna i trakten. Med sina olika vegetationstyper skulle en informationstavla sättas upp
som förklarar var man hittar vad, detta skulle kunna ske i samarbete med
hembygdsföreningen som har kunskap om områdets historia. Exempel på frågor man kan
belysa följer nedan.
Exempel på allmän information
* Historik om Bolsestugan och omgivande
mark
* Skillnad i artsammansättning mellan torrare
och fuktigare partier
* Varför behövs betet?
* Hur påverkar åkermarken Himleån?
* Information om de olika vegetationstyperna
13
Trillsberg
Trillsberg (nr 9 på områdeskartan) ligger i sydvästra delen av området och är ett berg med
främst en och ljunghällmark. Berggrunden består av granulitisk gnejs som innehåller bland
annat järn, magnesium och kalcium som är gynnsamma grundämnen för växtligheten, därav
den speciella floran på Trillsberg 10. Berget sluttar brant i söder och vittringsmaterial har
samlats nedanför. Området betecknas som En och ljunghällmark, men på kanterna finner man
mycket löv, till exempel björk, rönn, fågelbär, trubbhagtorn och oxel som utgör ett viktigt
bryn för fåglar och vilt.
Trillsberg, En och ljunghällmark
Floran på Trillsberg har tidigare beskrivits av Ingvar Lenfors i Lindbergs flora (2002) och i
Hallands flora (1997) av Kjell Georgsson med flera.
Man finner rikliga mängder av arter som ängshavre och brudbröd, sedan finns många andra
arter i mindre omfattning som stor blåklocka, fältmalört, sandlök, småfingerört, jungfrulin
backsippa, mandelblom, trollsmultron, svart-, gaffel- och hällebräken. Många av dessa arter är
ganska ovanliga och växer här på grund av den speciella bergarten samt att området inte ännu
hunnit växa igen.
10
Lenfors I, 2002, Lindbergs flora
14
Trollsmultron
Skötselråd
Engångsåtgärd: Röjning av hallonris
Underhållsåtgärd: Idag sker inget bete vilket innebär att marken riskerar igenväxning. För att
bevara denna mycket speciella miljö bör området betas av nöt, detta kan bli svårt med tanke
på att det är ett berg och ligger lite otillgängligt. Man kan istället tänka sig att gammalt gräs
och ljung bränns för att undvika ”kvävning” av omgivande växtlighet. Bränning bör ske med
4-5 års mellanrum.
Ett mycket intressant område som kan ingå i undervisning och vara av stort intresse för
allmänheten. Exempel på information som kan tas upp följer nedan.
* Vad innebär det att berggrunden är
av granulitisk gnejs?
* Varför bränner man ljungmarker?
* Vad innebär skogsbrynet för
djurlivet?
* Vilka speciella arter finns det?
Område 5,6 & 7
Område 5,6 och 7 syftar till inventeringskartan i bilaga 2.
Dessa skogsområden är belägna vid foten av Trönningeberget norr om Trönninge samhälle.
Marken är flack och på sina ställen fuktig, skogen är ganska gles varför fältvegetationen är
relativt riklig. I söder breder åkerlandskapet ut sig och utgör en gräns för den skogliga
15
utbredningen. Enligt en gammal skifteskarta 11 från början på 1800-talet var området tidigare
betesmark som senare planterades med främst tall men även en hel del björk. Idag är marken
privatägd men sköts med hänsyn till friluftsliv och rekreation, vilket man vill ska ske även i
framtiden 12.
Trädskiktet domineras av tall och björk, mellan område 5 och 6 har ganska nyligen en röjning
skett och man har lämnat äldre björk och ek. Buskskiktet består i de glesare partierna av
sötbjörnbär, hallon, luddros och videarter. På grund av ljusinsläppet har även vildkaprifolen
tagit sig in och börjat sin utbredning. I fältskiktet hittar man arter som blåbär, harstarr,
tuvtåtel, blåtåtel, skogsbräken, hultbräken och piprör. Det som gör området mer intressant är
de arter som fortfarande finns kvar sedan betestiden till exempel svinrot, hedfryle, hagfibbla,
ängsvädd, blåklocka och ängshavre . Markskiktet domineras av vitmossor, björnmossor,
husmossa och väggmossa.
Skötselråd
Hedfryle är ovanlig på västkusten men växer här ganska rikligt. Med tanke på att det finns en
del arter kvar sedan betestiden varav hedfrylen är en och dessutom ganska ovanlig bör man
försöka återskapa ett skogsbete med nötdjur.
Engångsåtgärd: Ta ner en del tall och björk för att öka ljusinsläppet. Röj hallon och
björnbärsris.
Underhållsåtgärd: Där man redan gjort åtgärder genom att plocka fram ek och björk bör man
hålla efter och undvika ny igenväxning. Samma gäller med nyuppslag av hallon och björnbär.
Att få till ett skogsbete hade varit att rekommendera med tanke på svinrot, hagfibbla och
hedfryle. Om det inte är möjligt bör man fundera på om man kan slå marken maskinellt på
något annat vis.
Svinrot
11
12
Kartbibliotek Varbergs kommun
FÖP Varbergs kommun, Stadsbyggnadskontoret
16
Trönningebjär
Trönningebjär är ett rasbrantsområde som sluttar åt söder vid samhällets norra del. Från
toppen av området har man utsikt över Trönninge och Varberg i söder samt över Getterön i
väst. Berggrunden här är granulitisk gnejs, samma som på Trillsberg, och artrikedomen är
ganska stor 13. Även här var det tidigare betesmark, det finns bland annat en hel del gammal en
som minner om gamla betestider samt på toppen av området finner man en och ljunghällmark.
Rasbranten är klassad som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen för sin höga andel alm och andra
intressanta växter 14. Även i Lindbergs flora och i Hallands flora finns området beskrivet.
I trädskiktet finner man förutom alm; tall, fågelbär, oxel, ask och några idegranar. I fältskiktet
fins arter som svartbräken, gaffelbräken, blåsippor, murgröna, trollsmultron, vippärt, berberis,
bergglim, sötvedel, svartoxbär, rött oxbär, spärroxbär och västkustros.
Toppen av Trönningebjär, En och ljunghällmark
Skötselråd
Underhållsåtgärd: Rasbranter utgör en ganska stabil vegetationstyp och behöver inte några
särskilda skötselåtgärder. Man bör dock hålla koll på området så att inte tallen vandrar in och
tar över. Nedplockning av skog har skett så nu är västkustrosen exponerad för ljus igen och
ska förhoppningsvis växa sig stark.
Eftersom det redan finns en motionsslinga på området bör man hålla branten lättillgänglig för
allmänheten genom stigar. Kan även tänka sig information i form av en skylt, exempel på
information följer nedan.
13
14
Lenfors I, 2002, Lindbergs flora
www.svo.se
17
* Vilka arter hittar man här?
* Död ved i naturen, vad innebär
det?
* Vad innebär en rasbrant?
* Hur kan det ha sett ut för 100 år
sedan?
Fauna
Inventering av fauna har gjorts väldigt översiktligt där metoden har varit att helt enkelt se
efter spår och spillning eller direkta ”konfrontationer”. Har även hämtat information från
Atlasrutor 15 och från Länsstyrelsen i Halland. Arter som jag själv träffat på under
inventeringen är rådjur, hare, vildkanin, ekorre, skogsödla och huggorm. Ett axplock av fåglar
har registrerats med hjälp av atlasrutor samt med hjälp av handledare Thomas Appelqvist, den
mest speciella fågeln på området är den mindre hackspetten, som är beroende av artrika
lövskogar med död ved och är upptagen i rödlistan. Även sånglärka, gärdsmyg, härmsångare,
gransångare, lövsångare och svartvit flugsnappare finns i området bland andra. Enligt
information från Britt Floderus på Hallands länsstyrelse finns den Större vattensalamandern i
Rotte mosse.
Tätortsnära natur
Ett av de 16 nationella miljömålen behandlar ”God bebyggd miljö”. I Hallands län är
befolkningsökningen stark och efterfrågan stor på mark för boende och verksamheter, särskilt
i kustnära områden. Vid planering av lokalisering och utformning av bebyggelse finns olika
intressen som ska tillgodoses, bland annat behov av grönområden för rekreation och friluftsliv
och för den biologiska mångfalden. Man belyser vikten av att ha tillgång till grönområden
nära sin bostad då det är mycket bra för hälsotillståndet. Inte minst vid skolor och förskolor är
grönområdena viktiga 16.
I den Fördjupade översiktsplanen för Trönninge står det skrivet att man ska säkerställa
tillgängligheten till befintliga och nya rekreations- och friluftsområden. Man ska även ta
hänsyn till jordbruksmiljön som utgör en del av områdets karaktär 17.
I dagsläget finns en motionsslinga på berget norr om Trönninge samhälle, marken är
privatägd men trots det avsatt för friluftsändamål. Slingan saknar belysning och är dåligt
underhållen, den används mest av hundägare och promenerare.
Eftersom berget sluttar brant i söder kan det vara lämpligt att ha två slingor som kan nås från
både norr och söder, så att man kan undvika de brantaste partierna om man vill. Slingorna bör
gå samman så att det är möjligt att ta sig runt hela området, en elljusslinga bör installeras för
att motionsslingan ska kunna användas även på årets mörkare tider.
15
www.artportalen.se
www.n.lst.se
17
FÖP, Varbergs kommun stadsbyggnadskontoret, 2007
16
18
När befolkningen ökar kommer troligen även trycket på den tätortsnära naturen öka. Att
använda sig av informationstavlor på olika ställen av området bör vara av intresse för
allmänheten och förskolorna i området. Idag finns inga skolor i Trönninge men det är troligt
att de kommer i en snar framtid och bergen i Trönninge kan då användas som
undervisningslokal och utflyktsmål. Dessa eventuella tavlor kan innehålla information om till
exempel historia, berggrund, vegetationstyper samt mindre inslag som enskilda arter,
funktionen av död ved, sumpmark etc.
Det finns en del olika vegetationstyper och en del intressanta växter som man skulle kunna
försöka nå genom motionsslingan. Där skulle man kunna förklara vad vegetationstyperna
innebär, vad de har för krav på skötsel och vilka arter som finns.
Man kan ta sig från tallskog → björkskog → björksump → planterad granskog → en och
ljung hällmark → rasbrant med alm → Rotte mosse, vid en och ljunghällmarken på toppen
kan man även njuta av utsikten över Trönninge i söder och Getteröns naturreservat i väster.
Man kan med andra ord på ett litet område få uppleva ganska många naturtyper och få
kunskap om vad man ser genom informationsskyltar längs vägen.
Rotte mosse som är en damm belägen i norra delen av Trönninge med omgivande gräsmarker
utgör en mycket fin plats för diverse utomhusaktiviteter. Gräsområdet bör därför kontinuerligt
klippas för att användning ska vara möjlig året runt. För att göra området runt Rotte mosse
lättare för alla att använda bör man sätta dit några bord och bänkar samt anlägga en fast
grillplats. Det finns en parkeringsplats vid dammen som underlättar för dem som behöver ta
bilen.
Rotte mosse
Ängarna runt Bolse är ett mycket vackert område som ger en annan upplevelse än den
skogliga som tidigare. Här kan man se betesmarkerna med dess speciella arter och förklara
varför det är viktigt med en god hävd samt berätta kulturhistoria av området. I samarbete med
19
hembygdsföreningen kan man få se hur Bolsestugan ser ut inuti och kunskap om hur man
levde förr. Man får dock se till att marken inte betas under besökstillfället.
Diskussion
I dagens samhälle blir den tätortsnära naturen allt viktigare. Många önskar kunna ta sig ut på
promenad eller joggingtur men har man inget grönområde i snar anslutning till bostaden blir
det oftast inte av. Man tycker att det blir ett projekt att ta sig iväg och stannar därför hemma
eller går till gymmet.
I undersökningar som gjorts är det bevisat att människor som bor i närheten av grönområden
tar sig ut mer och har ett bättre hälsotillstånd än de som inte har samma möjlighet.
Man har även kunnat visa på effekter av minskad stress, ökad koncentrationsförmåga och
bättre förmåga att läka ut sjukdomstillstånd. Även barnen påverkas positivt vid
utomhusaktivitet., deras motoriska utveckling och hälsa främjas 18.
Detta anser jag vara av största vikt vid utbyggnad av tätorter. Idag kommer rapport på rapport
om barns stillasittande framför TV och dator, detta i sin tur leder till ohälsa i form av bland
annat övervikt och dåliga ryggar. I många fall vet man som vuxen inte vart man ska ta med
sig barnen och ännu svårare är det troligen om man är nyinflyttad eller kommer från ett annat
land med andra traditioner.
När man då gör en inventering av tätortsnära natur bör man ha befolkningen i åtanke och det
har även jag försökt i mitt arbete. Frågan är vad man kan göra för att främja
utomhusaktiviteter och var man ska göra det? Jag har i mitt arbete använt mig av en redan
befintlig motionsslinga i Trönninge samhälle för att försöka få att bra motionsspår. Fördelen
med detta är att naturen är ganska omväxlande och på så vis kan upplevelsen bli rikare än om
man befinner sig i ett homogent landskap. Det finns ytterligare ett par områden som jag tycker
att man skulle med fördel kunna använda som friluftsområde och undervisningslokal. Dessa
är presenterade i arbetet och tanken är att man till dessa områden sätter upp någon form av
information.
När man vistas i naturen känner man ofta en starkare samhörighet med den och vår historia
som man ibland kan se spår av i form av bland annat odlingsrösen och stengärdesgårdar.
Förståelsen för varför man bör bevara vissa känsliga områden ökar nog om man känner en
viss delaktighet. Därför tycker jag det är viktigt att det finns undervisningslokaler i naturen
som förskolor och skolor kan använda sig av. Detta är något som kommunerna borde främja
och satsa mer på, kanske hjälpa skolorna ekonomiskt med ett par utflykter om året.
En annan aspekt och problematik med den tätortsnära naturen är att markerna ofta är
privatägda. Man får föra en dialog med markägaren om han/hon kan tänka sig att upplåta sin
mark för friluftsändamål och rekreation. Detta är inte alltid lätt beroende på vad för typ av
markanvändning man har, markägaren kanske inte vill ge upp ett högproduktivt område för
offentligheten. Det har i alla fall visat sig att man måste föra en dialog med markägare och
vara med ute i markerna och visa på naturvärden och sådant som är av intresse. Att bara
berätta om sina planer utan att försöka förankra och visa i praktiken fungerar inte utan då får
man ofta motsatt reaktion mot den önskade 19.
18
19
Länsstyrelsen Västra Götaland, 2003
Rapport 5264-0, Naturvårdsverket
20
Referenser:
Ekstam U och Forshed N, Om hävden upphör, AB Fälths tryckeri, Värnamo 1997
Floderus B, Länsstyrelsen Halland, skriftligt 2007
Georgsson K m fl, Hallands flora, Svensk botanisk tidsskrift 1997
Holmåsen I & Hallingbäck T, Mossor, en fälthandbok, Stenströms bokförlag
AB/Interpublishing Stockholm 2000
Lenfors I, Lindbergs flora , eget förlag 2002
Länsstyrelsen Västra Götaland 2003, Program för skydd av tätortsnäa naturområden Rapport
2003:53
Mossberg B & Stenberg L, Den nya nordiska floran, förlag Wahlström & Widstrand 2003
Nordisk ministerråd, Vegetationstyper i Norden, Tema Nord 1998:510
Rapport 5264-0, Lokal förankring av naturvård genom deltagande och dialog,
Naturvårdsverket 2003
Ursing B, Fältflora, Prisma bokförlag 2000
Varbergs kommun kartbibliotek 2007
Varbergs kommun, Miljökonsekvensbeskrivning avseende fördjupad översiktsplan för
Trönninge med omnejd, Kurt Claesson Planeringskontoret 2007 - 01 - 22
Varbergs kommun, Trönninge med omnejd - Fördjupad översiktsplan, Stadsbyggnadskontoret
samrådshandling KS 2007- 02 – 27
Internet länkar
www.artportalen.se/birds/atlas/start.asp?atlasruta=05B8H
https://eidservice.sjv.se/tuva2/site/areaReport.jsp?areaId=23397&zoom=1
www.n.lst.se
www.lindberga.se/Bolsestugan.htm
21
22
Bil 2
Sidan 1 av 11
Inventering
En översiktlig klassificering och indelning av området. I de flesta områdena är
vegetationstyperna benämnda i enlighet med ”Vegetationstyper i Norden”, det finns dock
några som jag valt att beskriva med egna ord eftersom de inte finns beskrivna där på nöjaktigt
sätt.
Bil 2
Sidan 2 av 11
Lövskogar
Nr
Vegetationstyp,
siffrorna efter typen
är de som återfinns i
ViN
2.2.1.8
Aspskog
Ung skog intill vall
Arter
Skötsel
Övrigt
Asp dominerar trädskiktet, men
även mycket björk och några stora
gamla oxlar ingår.
Blåbär och kruståtel i fältskiktet.
Troligen
gammalt bete
47
2.2.3.1
Ekskog av örtfattig
typ
Kulle med en del
berg i dagen.
43
2.2.2.2
Bokskog av
lågörtstyp
2.2.4.3
Sumpalskog av ört
typ
Intill motorväg
2.2.4.3
Sumpalskog av ört
typ
Intill vall och
bostadsområde. Litet
vattendrag går
igenom området.
2.2.1.5
Björkskog av risgräs typ.
Ek dominerar, med inslag av tall,
björk och fågelbär. På toppen av
området finns ett litet område med
en och ljung hällmark. Fältskikt
med blåbär, fårsvingel och
kruståtel.
Bokskog med våraspekt, tex
vitsippor och harsyra
Instabil
vegetationstyp som
försvinner till
förmån för tex
björk. Fortsätt
gynna lövträd
Gynna eken genom
att ta bort ev.
skuggarter.
29
36
48
9
19
2.2.1.5
Björkskog av ris gräs
typ.
22
2.2.1.5
Björkskog av ris gräs
typ
Al dominerar området med inslag
av björk.
Ingen skötselåtgärd. Planterad
Stabil
vegetationstyp
Ingen skötselåtgärd
Ren alsumpskog som utvecklat
alsocklar. Olika gräs och tågväxter
dominerar fältskiktet.
Stabil
vegetationstyp om
dränering undviks.
Ingen skötselåtgärd.
Björk dominerar med inslag av
tall. Fältskikt av bl.a tuvtåtel,
blåtåtel, piprör, hallon, blåbär,
skogssallat, hagfibbla och
ängsvädd.
Ung björkdominerad skog, tät med
en del gräs och skogsfräken i
fältskiktet
Hindra tall från att
ta överhand, annars
ingen skötselåtgärd.
Ung björkdominerad skog med
inslag av en. Olika gräs, blåbär,
blåklocka och skogsfibbla i
fältskikt
Gallra fram enen,
annars ingen
skötselåtgärd.
Behöver gallras på
sikt, annars ingen
skötselåtgärd.
Kommer
troligen
fortsätta betas
tillsammans
med
intilliggande
vall. Hästar
Intill
befintligt
motionsspår
och intill
motorbana
Intill
befintligt
motionsspår
och Rotte
mosse
Intill
befintligt
motionsspår
Bil 2
Sidan 3 av 11
30
2.2.1.5
Björkskog av ris gräs
typ
5
2.2.1.6
Björksump av risgräs
typ. Övergår i väster
till mer öppen mark
6
2.2.1.6
Björksump av ris gräs
typ, blandat löv i
södra delen.
14
2.2.3.6
Blandlövskog av
örtrik typ (rasbrant)
15
2.2.3.6
Blandlövskog av
örtrik typ
(rasbrantskaraktär)
54
2.2.3.6
Blandlövskog av
örtrik typ
(rasbrantskaraktär)
Äldre gles björkskog med blåbär,
hallon, lingon, lopplummer och
olika gräs i fältskiktet. En del
mossor i markskikt bl. a hus- och
vägg mossa
Björk dominerar med inslag av tall
och några ekar i väster. Fältskikt
av bl. a blåtåtel, kärrfräken,
veketåg, harstarr, hultbräken,
skogsbräken, ängsvädd och
hedfryle. Bottenskikt av vitmossor
och björnmossa.
Björk dominerar med inslag av
tall. Fältskikt av bl.a blåtåtel och
skogsfräken. Markskikt domineras
av vitmossor med inslag av
björnmossor och stjärnmossor.
Mycket alm, men även tall, ask
och fågelbär. Skogsbingel,
murgröna, svart- och gaffelbräken,
oxbär spp, trollsmultron, stor
fetknopp, sötvedel, bergglim,
blåsippa, skogsfibbla och
västkustros.
Blandning av alm, lönn, rönn,
fågelbär, ask och prakthäggmispel.
Fältskikt av blåbär, skogsbingel,
blåsippa, vitsippa och
parksmultron.
Blandning av björk, fågelbär, asp,
ek, alm och prakthäggmispel. En
del en och ljunghällmark på
toppen av brant. Sydöstra delen
med stark rasbrant och arter som
gaffel- och svartbräken, stensöta,
träjon och skogsfibbla.
Ingen skötselåtgärd
Nyligen
framgallrad,
nu ett älgpass
Hedfryle är ovanlig
i Sverige men finns
på västkusten, den
växer rikligt på
området och är en
rest från betestiden.
Denna bör skyddas
genom att öppna
området mer för
ökat ljusinsläpp.
Bete av nöt
rekommenderas för
att hålla undan gräs
och sly. I den västra
delen bör björnbär
röjas.
Bör betas
tillsammans med
område 7 och 27.
Gammal
betesmark
med en del
död ved.
Rasbrantskaraktären gör
vegetationstypen
ganska stabil, men
tallen bör hållas
undan för att inte
riskera ett övertag.
Ganska stabil
karaktär, ingen
skötselåtgärd.
Nyckelbiotop
benämnt som
almskog
Ganska stabil
naturtp, ingen
skötselåtgärd.
En del död
ved främst i
form av lågor.
Intill område
36, men inte
lika örtrik.
Gammal
militärbunker
i berget.
Bil 2
Sidan 4 av 11
37
2.2.3.6
Blandlövskog av
örtrik typ
4
2.2.3.6
Blandlövskog av
örtrik typ
1
2.2.3.6
Blandlövskog av
örtrik typ
Västra delen med en liten bokskog
som övergår i blandskogskaraktär
av gran, lönn, alm, asp, ek och
fågelbär. Fältskiktet med bl. a
kirskål, storrams, löktrav,
förgätmigej och olika gräs.
Al, ask och björk dominerar
trädskiktet. Fältskiktet domineras
av gräs som blåtåtel och
skogsbräken.
Hålla undan gran
för att främja ett
lövbestånd.
Trädskiktet domineras av al, sälg
och knäckepil. Fältskikt med bl. a
kirskål.
Ingen skötselåtgärd
Gammalt bete
eller vall.
Område intill
motorväg.
Ingen skötselåtgärd
Inklämd
mellan vägar,
bostad och
åker.
Bil 2
Sidan 5 av 11
Barrskogar
Nr
32
Vegetationstyp
2.1.2.1
Blåbärstallskog
Arter
Tall dominerar med inslag av ek
och en. Fältskikt av blåbär och
bottenskikt av mossor som väggoch husmossa.
Tall dominerar med inslag av en
del en på toppen , björk och
fågelbär. Fältskiktet domineras av
blåbär med en del gräs i luckorna.
Mkt mossor i rasbrant i väster, en
del ek i trädskikt.
Tall dominerar, mycket kaprifol.
Fältskikt domineras av björnbär
men även mycket ormbunkar, gräs
och harsyra i gläntor
Skötsel
Övrigt
Ingen skötselåtgärd.
8
2.1.2.1
Blåbärstallskog
11
2.1.2.1
Blåbärstallskog
55
2.1.2.1
Blåbärstallskog
Tall dominerar med inslag av ek,
en, lönn, alm och fågelbär i
kantzonen. Fältskiktet domineras
av blåbär men också mycket
lundgröe och olika ormbunkar
10
2.1.1.4 b
Tallskog smultron
variant
Tall dominerar med inslag av
björk, ek, oxel och vitoxel. Mkt
kaprifol och gammal en i
undervegetation. Fältskikt av
blåbär, lingon, hallon, stenbär,
skogsstjärna vårbrodd och
bräkenväxter.
13
2.1.1.4 b
Tallskog smultron
variant
Ta ner tall för at
gynna alm
33
Granplantering
Tall dominerar med inslag av en
och alm, mkt kaprifol. Blåbär,
liljekonvalj och olika gräs i
fältskikt.
Gran i trädskikt, flenört, hallon
och olika gräs i fältskikt.
31
Granplantering
Ingen skötselåtgärd
16
Granplantering
Tät granskog utan något direkt
fält-, eller bottenskikt
Gran dominerar med inslag av tall
och plantering av ung björk
Ingen skötselåtgärd
Ligger inne på
motorbanans
område. Norra
delen används
som
åskådarplats.
Ingen skötselåtgärd Kuperad
terräng med
en del död
ved och
stormfälle.
Ta ner en del tall
Blockrik
till förmån för eken. terräng med
en del berg i
dagen. På
toppen finns
ett litet
vattenhål, där
det enligt
hörsägen
tidigare
funnits vattensalamander.
Ingen skötselåtgärd Ganska mkt
berg i dagen.
Litet vatten
som rinner
från Rotte
mosse i väst.
Ingen skötselåtgärd
Ingen skötselåtgärd
Ovanför
rasbrant, topp
av området
Trönningebjär
Ganska gles
granskog, en
del nedblåst.
Ett större
vindfälle
Bil 2
Sidan 6 av 11
53
Planterad barrskog
Gran och tall. Mycket hallon och
örnbräken som kommit efter
storm.
58
2.3.2.1
Skog i igenväxningssuccession
Tätt enbuskage
En
Nyplantering,
lövinblandad
barrskog för bättre
hållbarhet.
Ingen skötselåtgärd
troligen sedan
Gudrun
Många
nedblåsta träd.
Hyggesfas
råder.
Bil 2
Sidan 7 av 11
Blandskogar
Nr
Vegetationstyp
Arter
Skötsel
Övrigt
7
2.3.1.2
Blandskog av ris gräs
typ
Bete i de södra
delarna av nöt
tillsammans med
område 7 och 28,
gallra bort några
träd för att öka
ljusinsläppet.
Mkt branta
partier. Mkt
ängs- och
hagmarksväxt
er som minner
om betestiden.
Motionsspår
går igenom
området.
18
2.3.1.2
Blandskog av ris gräs
typ
Håll öppen för
friluftsliv
Motionsspår
går igenom
området.
21
2.3.1.2
Blandskog av ris gräs
typ
Ingen skötselåtgärd
Gränsar till
motionsspår.
17
2.3.1.2
Blandskog av ris gräs
typ
Blandat tall och björk, en del
gammal en i undervegetation.
Fältskikt med blåbär, harsyra och
en del gräs. Stort örtinslag svinrot,
ängshavre, hedfryle, liten
blåklocka, hag- och skogsfibbla,
piprör, slankstarr, ängsvädd,
brudbröd, småstarr, ängsfryle och
ett exemplar av jungfru Marie
nycklar.
Blandat tall och björk med inslag
av en, asp och ek.
Fältskiktet domineras av blåbär,
lingon och en del gräs.
Blandat tall och björk, inslag av ek
och oxel. Fältskikt med blåbär,
skogsstjärna och harsyra. Gläntor
med teveronika, ängssyra,
ängskovall, skogsfibbla,
parksmultron och getrams.
Blandat gran och tall med inslag
av ek, rönn, björk, fågelbär och
asp. Fältskikt av blåbär, lingon
och en del gräs. Bottenskikt med
mossor bl. a hus- och väggmossa.
Ingen skötselåtgärd
Ett litet
fuktstråk finns
i området
40
2.3.1.2
Blandskog av ris gräs
typ
2.3.1.2
Blandskog av ris gräs
typ
42
38
26
2.3.2.1
Skog i igenväxningssuccession
blandlövskog
2.3.2.1
Skog i igenväxningssuccession
Främst tall men även mkt gran, ek Ingen skötselåtgärd
och fågelbär. Fältskikt med blåbär,
ormbunkar och gräs.
Främst tall, södra delen övergår i
Ingen skötselåtgärd
mer sumpartad vegetation med al,
ask, björk, alm och hassel.
Fältskikt med blåbär, ekbräken och
skogsbräken.
Blandad ung skog med björk, tall, Ingen skötselåtgärd
prakthäggmispel, rönn och hassel.
Mkt hallon i fältskikt.
Ruderatmark
intill vägen
Gammal hög envegetation med
inslag av gamla oxlar. Fältskikt av
tuvtåtel, buskstjärnblomma, hallon
Gammalt bete
Skapa karaktär av
enbacke genom att
gallra bland enarna
Liten brant
med självföryngring
Bil 2
Sidan 8 av 11
50
46
34
Igenväxt enbuskmark
2.3.2.1
Skog i igenväxningssuccession
blandlövskog
2.3.2.1
Skog i igenväxningssuccession
blandlövskog
2.3.2.1
Skog i igenväxningssuccession
blandlövskog
och ängskovall.
Blandad lövskog av ask, fågelbär,
sälg, alm, björk och lönn, i norra
delen mycket al. Fältskikt med
hallon, kirskål och nejlikrot, mkt
askuppslag.
Blandat ask och gran, även
fågelbär, ek, alm och lönn.
Fältskikt med olika gräs.
Blandad snårig skog av
prakthäggmispel, ek, rönn, björk,
sälg och en. Småfläckar med en
och ljunghällmark. En äldre del
som domineras av tall och inslag
av utländska arter som blågrönoch serbisk gran. Fältskikt av
renfana, bergsyra, korsört,
björnbär, gråfibbla och rödven.
och ta fram oxlarna
Eventuellt
skogsbete för att få
ett lövskogsbete.
Annars ingen
skötselåtgärd.
Ingen skötselåtgärd,
kan fungera som
refug bland
åkermark.
Ingen skötselåtgärd
Kulle inklämd
mellan åker
och motorväg.
Större delen
av området
ligger under
ledningsgata.
Bil 2
Sidan 9 av 11
Öppen mark
Nr
2
Vegetationstyp
Arter
Skötsel
Övrigt
5.1.1.5 e
Enbusk ljunghed
variant
Med små fläckar av
På toppen dominerar en och
ljunghällmark, på sluttningarna
finns mkt löv tex björk, fågelbär
och rönn. Fältskikt av fårsvingel
på toppen och lundgröe och
ängshavre på kanterna. Örtrik flora
med fältmalört, trollsmultron,
sandlök, småfingerört, backsippa,
jungfrulin, brudbröd, kärrtistel,
gaffelbräken och svartbräken,
mandelblom, stor blåklocka,
lundstarr, piggstarr, prästkrage
mm.
Enbuskmark som håller på att växa
igen av tall. På sina ställen finns
ljung, även blåbär och lingon.
Fuktigare parti med arter som
knappsäv, veketåg och olika starr
arter.
Bete
rekommenderas för
att de hävdgynnade
arterna ska
överleva, ett
alternativ är att
bränna torrt
gammalt gräs och
ljung.
Bevara ett
skogsbryn mot
åkermark för de
vilda djuren.
Gallring av en, ta
bort en del tall för
att förhindra
igenväxning.
Kulle med
berg i dagen.
Finns många
bärande träd
som är viktiga
för framför
allt fågellivet.
Hindra invandring
av tall och andra
trädslag som finns i
närheten. Bränn
ljung vart femte år
för att hindra
igenväxning.
Fortsatt bete
5.2.1.3
Örtrik
ängshavretorrängs
typ
23
5.1.1.5 e
Enbusk ljunghed
variant
I igenväxningsfas
12
5.1.1.5 e
Enbusk ljunghed
variant
En och ljunghällmark dominerar
med inslag av blåbär, odon,
bergglim, fårsvingel, gaffel- och
svartbräken.
44
5.2.2.2
Rödvenängs typ
Några fristående träd tex ek, björk
och endunge, även slån och
spärroxbär. Fältskikt av rödven,
hundäxing, nässlor, blodrot,
fingerborgsblomma, rölleka,
smörblomma, daggkåpa teveronika
och mandelblom. Södra delen
något torrare med mer karaktär av
fårsvingeltorräng med arter som
fårsvingel, svartkämpar, slån,
blodrot, jungfrulin och några
kattfot.
Några fristående träd tex sälg,
Fortsatt bete för att
oxel, hagtorn, apel och rönn, även hålla marken vid
+ 5.2.1.2
Fårsvingeltorräng
57
5.2.2.2
Rödvenängs typ
De flesta
enarna är i
relativt dåligt
skick och
beskuggade
av det
omgivande
skogslandskapet.
I ganska bra
skick men
påverkat av
omkringliggande skog.
Betesmark
under
ledningsgata.
Betas idag av
häst och får.
En del stengärdesgårdar.
God hävd, har
troligen blivit
kvävepåverkad.
Betas idag av
nötdjur och
Bil 2
Sidan 10 av 11
+ 5.2.1.2
Fårsvingeltorräng
56
Bolseområdet
5.2.2.2
Rödvenängs typ
51
5.2.2.2
Rödvenängs typ
52
5.2.2.2
Rödvenängs typ
28
Åkermark
3
Åkermark
rosväxter. Norra delen med ett
fältskikt av rödven, hundäxing,
mandelblom, maj- och
knölsmörblomma, svartkämpar,
teveronika, ängssyra, gråfibbla,
hundstarr och ängsviol. Södra
delen övergår i mer
fårsvingeltorräng med arter som
tjärblomster, blodrot,
sommarvicker, mjuknäva,
jungfrulin (vit, blå och lila),
brokförgätmigej, backtimjan, gul
fetknopp och gråfibbla. Fuktigare
parti med veketåg, ängsbräsma,
tuvtåtel och hundäxing.
god hävd, som idag. får. Kuperad
mark. Är med
i Ängs och
hagmarksinve
nteringen och
omnämns som
torra-friska
artrika
låglandsgräsmarker av
fennoskandisk
typ.
Norra delen är
röjd från bl a
en för några
år sedan.
Mosaikartad vegetation som här
Fortsatt bete,
Betesmark
beskrivs tillsammans. Mkt lövträd röjning av
runt
i klungor, lönn, ask,al, oxel, rönn, björnbärssnår och
Bolsestugan.
hästkastanj, rundhagtorn,
slån. Tidigare
Betas idag av
Buskvegetation främst av en, slån påsläpp av
nöt och häst.
och björnär. Områden med berg i
betesdjur för att få Mkt gamla
dagen med ljung vårtåtel,
bort mer lundgröe
stengärdesgår
bergglim, en, höstfibbla, kärleksört och tuvtåtel. Kan
dar och
och bergsyra. Fuktigare partier
även bränna tuvor
ruinformation.
med veketåg, tuvtåtel, ängsbräsma en gång för att få
Mkt berg i
och kärrgröe. Vattenområde med
bort gammalt
dagen.
al , andmat och sköldbladsmöja.
osmakligt gräs.
Ängsmark med mandelblomma,
brokförgätmigej, svalört,
svartkämpar, knöl- och
majsmörblomma, vår-, duv- och
liten sommarvicker, knippfryle
och majveronika.Skogsdunge med
med mkt lundgröe och en del
tuvtåtel.
Liten betes mark med rödven,
Fortsatt bete
Betesmark
ängsgröe, ängssyra,
mandelblomma, hönsarv,
daggkåga, ängsbräsma och
smörblomma.
Bete med inslag av berg i dagen
Fortsatt bete
Betesmark
med fårsvingeltorrängs karaktär.
med berg i
Rödven, ängssyra, rölleka,
dagen och ett
grässtjärnblomma, fårsvingel, gul
litet vattenhål.
fetknopp, bergglim och kärleksört.
Under
ledningsgata
Inslag av klippor med slån, hägg,
Ingen skötselåtgärd
Bil 2
Sidan 11 av 11
fårsvingel, kärleksört, bergglim,
höstfibbla, stensöta och rölleka.
Trädridå av pil som går ut i åker.
Fuktig mark med tistel, gräs
vegetation.
39
Åkermark
35
Åkermark/
ruderatmark
41
+
45
27
Åkermark
25
Betesmark
24
Skogsbete
49
Betesmark
20
Rotte mosse
Betesmark
Liten bit
mellan
Lindbergsvägen och
Trönningevägen
Lite
avlastningsmark
Några ekar och endunge,
nyupptaget bete. Olika gräs och
starr arter, brokförgätmigej och
smörblommor. Beskriver inte
området närmre pga att det är
ganska nytt
Nytt bete med mkt gräshakmossa i
botten, fältskikt av bl a rödven,
hönsarv, maj- och
knölsmörblomma, nagelört, majvårveronika, vitklöver, ängsgröe,
ängsfräken och brokförgätmigej.
Nyligen gallrat bort björk för att
öppna upp, troligen för skogsbete.
Ganska fuktigt.Var under arbete
och beskrivs inte närmre, ganska
sönderkört vid besökstillfälle.
Frisk betesmark med stenröse i
mitten. Mkt vårtåtel och
bredbladigt gräs
Bete
Lite berg i
dagen
Bete
Brant
betesmark
Bete
Strax intill
Viskadalsbanan och
motorbana.
Bete
Intill en
alsumpskog
Ridå av al och björk runt dammen.
Även pors, salixarter och en finns i
nära anslutning. Vattenväxter som
vit näckros, vattenklöver,
sjöfräken och topplösa finns i
dammen.
Bör hållas öppen o
användarvänlig för
allmänheten. Spara
stubbar o död ved i
närheten för att
gynna Större
vattensalamander.
Den större
vattensalamandern
har påträffats i
dammen.
Bil 3
Sidan 1 av 1
Vegetationstyper
Karta över de olika vegetationstypernas utbredning.
Bil 4
Sidan 1 av 5
Artlista, svenska och latin
Växter
al (Alnus glutinósa)
alm (Ulmus glabra)
andmat (Lemna minor)
ask(Fráxinus excélsior)
asp (Populua tremula)
backsippa (Anemóne pulsatílla)
backtimjan (Thymus serpýllum)
berberis (Bérberis vulgáris)
bergglim (Siléne rupéstris)
bergsyra (Rumex acetosella)
björnbär spp (Rubus spp).
björnmossor (Polytrichum)
blodrot (Potentilla erécta)
blåbär (Vaccinium myrtillus)
blåklocka (Campanula rotundifolia)
blåsippa (Hepática nobilis)
blåtåtel (Molínia coerúlea)
bok (Fagus sylvatica)
brokförgätmigej (Myosotis discolor)
brudbröd (Filipéndula vulgáris)
brännässla (Urtica dioica)
buskstjärnblomma (Stellaria holostea)
daggkåpa spp, (Alchemilla alpina)
duvvicker (Vícia hirsúta)
ek (Quercus robur)
ekbräken (Gymnocarpium dryopteris)
en (Juniperus communis)
fingerborgsblomma (Digitalis purpurea)
flenört (Scrophularia nedosa)
fågelbär (Prunus avium)
fårsvingel (Festúca ovína)
fältmalört (Artémisia campéstris)
gaffelbräken (Asplenium asplébium)
gatkamomill (Chamomilla recutita)
getrams (Polygonatum odoratum)
glasbjörk (Betula pubescens)
granspira (Pedicularis sylvatica)
gräshakmossa (Rhytidiadélphus squarrósus)
grässtjärnblomma (Stellaria graminea)
gul fetknopp (Sedum acre)
gullusern (Medicagofalcáta)
hagfibbla (Hireracium vulgata)
hallon (Rubus idaeus)
harstarr (Carex leporina)
hassel (Córylus avellána)
hedfryle (Luzula congesta)
Bil 4
Sidan 2 av 5
hultbräken (Thelýpteris phegópteris)
hundloka/hundkäx (Anthriscus sylvestris)
hundstarr (Carex nigra)
hundäxing (Dactylis glomerata)
husmossa (Hylocómium spléndens)
hällebräken (Woódsis ilvénsis).
hästkastanj (Aesculus hippocastanum)
hönsarv (Cerastium fontanum)
höstfibbla (Leóntodon autumnále)
idegran (Taxus baccáta).
jordklöver (Trifolium campestre)
jungfru Marie nycklar (Dactylorhiza maculata)
jungfrulin (Polýgala vulgáris)
kattfot (Antennaria dioíca)
kirskål (Aegopodium podagraria)
klibbkorsört (Senécio viscósus)
knappsäv (Eleocharis palustris)
knippfryle (Lúzula campestris)
knäckepil (Salix fragilis)
knölsmörlomma (Ranúnculus bulbósus)
korsört (Senecio vulgaris)
krusskräppa (Rumex crispus),
kruståtel (Deschampsia flexuosa)
käringtand (Lotus corniculatus)
kärleksört (Sedum maximum)
kärrfräken (Equisetum palustre)
kärrgröe (Poa trivialis)
kärrtistel (Cirsium palustre)
liljekonvalj (Convallaria majalis)
lingon (Vaccinium vitis-idaéa)
ljung (Callúna vulgáris)
lopplummer (Lycopodium selágo)
luddhavre (Aveula pubescens)
luddros (Rosa sherardii)
luddtåtel (Holcus lanátus)
lundgröe (Poa nemorális).
lundstarr (Carex montana)
löktrav (Alliaria petiolata)
lönn (Acer platanoídes)
majsmörblomma (Ranúnculus aurícomus)
majveronika (Veronica serpyllifólia)
mandelblomma (Saxífraga granuláta)
maskros (Taraxacum spp)
mjuknäva (Geranium molle)
murgröna (Hédera helix)
nagelört (Erophila verna)
nejlikrot (Geum urbanum)
nysört (Achillea ptarmica)
odon (Vaccinium uliginosum)
oxel(Sorbus intermédia)
Bil 4
Sidan 3 av 5
parksmultron (Fragaria moschata)
pillerstarr (Carex pilulifera)
piprör (Calamagrostis arundinácea)
pors (Myrica gale)
prakthäggmispel (Amelanchier lamarckii)
prästkrage (Leucanthemum vulgare)
renfana (Tanacetum vulgare)
rundhagtorn (Crataégus laevigáta)
rödklöver (Trifolium praténse)
rödkämpar (Plantago media)
rödven (Agróstis capillaris)
rölleka (Achillea millefolium)
rönn (Sorbus aucupária)
rött oxbär (Cotoneaster scandinavicus)
sandlök (Allium vineále)
serbisk gran (Abies spp)
skogsbingel (Mercurialis perennis)
skogsbräken (Drýopteris cartusiána)
skogsfibbla (sect. Hieracium)
skogsfräken (Equiaetum sylvaticum)
skogsnäva (Geranium sylvaticum)
skogssallat (Lactúca murális)
skogsstjärna (Trientalis europaea)
sköldbladsmöja (Ranuncúlus peltátus
slankstarr (Carex flacca)
slån (Prunus padus)
småfingerört (Potentílla tabernaemontani)
småstarr (Carex nigra)
sommarvicker (Vícia angustifólia)
spärroxbär (Cotoneaster divaricatus)
stenbär (Rubus saxatilis)
stensöta (Polupodium vulgare)
stjärnmossor (Mnium spp)
stor blåklocka (Campánula persicifólia)
stor fetknopp (Sedum refléxum)
storrams (Polygonatum multiflorum)
svalört (Ranunculus ficaria)
svartbräken (Asplenium trichomanes)
svartkämpar (Plantágo lanceoláta)
svartoxbär (Cotoneaster niger)
svinrot (Scorzonéra húmilis)
sälg (Salix caprea)
sötbjörnbär (Rubus plicatus)
sötvedel (Astrágalus glycyphyllos)
tall (Pinus sylvéstris)
teveronika (Verónica chamaédrys)
timjan (Thymus spp)
tjärblomster (Lýchnis viscaria)
trollsmultron (Potentílla rupéstris)
träjon (Drtopteris filix-mas)
Bil 4
Sidan 4 av 5
tuvtåtel (Deschámpsia cespitosa)
veketåg (Juncus effusus)
videarter (Salix spp)
videört (Lysimachia vulgaris)
vildkaprifol (Lonicéra periclymenum)
vippärt (Lathyrus niger)
vitgröe (Poa annua)
vitklöver (Trifolium repens)
vitmossor (Sphagnum spp)
vitoxel (Sorbus aria)
vitsippa (Anemone nemorosa)
vårbrodd (Anthoxanthum odoratum)
vårfryle (Luzula pilosa)
vårtbjörk (Betula pendula)
vårtåtel (Aira praecox)
vårvicker (Vícia lathyróides)
väggmossa (Pleurózium schréberi)
västkustros (Rosa elliptica).
Älggräs (Filipendula ulmaria)
ängsbräsma (Cardámine praténsis)
ängsfräken (Equisetum praènse)
ängsgröe (Poa pratènse)
ängshavre (Arrhenátherum pratènse)
ängskovall (Melampyrum pratènse)
ängssyra (Rumex acetosa)
ängsviol (Viola canina)
ängsvädd (Succisa pratensis)
örnbräken (Pteridium aquilinum)
Bil 4
Sidan 5 av 5
Djur
ekorre (Sciurus vulgaris)
gransångare (Phylloscopus collybita)
gärdsmyg (Troglodytes troglodytes)
hare (Lepus spp)
huggorm (Vipera berus)
härmsångare (Hippolais icterina)
lövsångare (Phylloscopus trochilus)
mindre hackspett (Dendrocopos minor)
rådjur (Capreolus cpreolus)
skogsödla (Lacerta vivipara)
större vattensalamander (Triturus cristatus)
svartvit flugsnappare (Ficedula hypoleuca)
sånglärka (Alauda arvensis)
vildkanin (Oryctolagus cuniculus)
Bilaga 5
Sidan 1 av 1
Förslag till information för allmänheten
Trillsberg
* Vad innebär det att berggrunden är av
granulitisk gnejs?
* Varför bränner man ljungmarker?
* Vad innebär skogsbrynet för djurlivet?
* Vilka speciella arter finns det?
Trönningebjär
* Vilka arter hittar man här?
* Död ved i naturen, vad innebär det?
* Vad innebär en rasbrant?
* Hur kan det ha sett ut för 100 år sedan?
Bolseområdet
* Historik om Bolsestugan och omgivande mark
* Skillnad i artsammansättning mellan torrare och
fuktigare partier
* Varför behövs betet?
* Hur påverkar åkermarken Himleån?
* Information om de olika vegetationstyperna
Bilaga 6
Sidan 1 av 1
Förslag till ny motionsslinga
Detta är endast ett hypotetiskt förslag till ny sträckning av motionsslinga samt
anslutningsslinga. Eftersom det är ett mycket kuperat område krävs det mer undersökningar
innan man kan avgöra hur en eventuell ny slinga kan anläggas. Med det nya förslaget kommer
man igenom fler vegetationstyper och får en varierad skoglig upplevelse. Där slingorna går
parallellt är tanken att man använder den befintliga samt att den gamla används som en
kortare variant med viss modifiering.