Partnerskapet för Lokal Utveckling och Social ekonomi En
PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 Partnerskapet för Lokal Utveckling och Social ekonomi En plattform för social ekonomi i Östra Mellansverige ‐ Regional handlingsplan 2011 ‐ 2013 1 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 Innehåll 1 Inledning ............................................................................................................................. 4 1.1 Mål .............................................................................................................................. 4 1.2 Syfte ............................................................................................................................ 5 1.3 Vision........................................................................................................................... 5 2 Bakgrund............................................................................................................................. 6 2.1 Plattformen för Social Ekonomi i Östra Mellansverige ............................................... 6 2.2 PLUS 2007‐2010 .......................................................................................................... 9 2.3 Social ekonomi i Sverige och i regionen Östra Mellansverige................................... 12 2.4 Arbetsmarknad i Östra Mellansverige....................................................................... 23 2.5 Östra Mellansverige i korthet.................................................................................... 25 2.6 Lissabonstrategin och Europa 2020 .......................................................................... 27 3 Analys ‐ SWOT................................................................................................................... 29 3.1 Styrkor....................................................................................................................... 31 3.2 Svagheter .................................................................................................................. 32 3.3 Möjligheter................................................................................................................ 33 3.4 Hot............................................................................................................................. 35 4 Handlingsplan ................................................................................................................... 36 4.1 Entreprenörskap ....................................................................................................... 36 4.1.1 Bakgrund ........................................................................................................... 36 4.1.2 Inriktning ........................................................................................................... 41 4.1.3 Åtgärder............................................................................................................. 44 4.2 Kapitalförsörjning...................................................................................................... 45 4.2.1 Bakgrund ........................................................................................................... 45 4.2.2 Inriktning ........................................................................................................... 45 4.2.3 Åtgärder............................................................................................................. 46 4.3 Arbetsmarknad.......................................................................................................... 47 4.3.1 Bakgrund ........................................................................................................... 47 4.3.2 Inriktning ........................................................................................................... 48 4.3.3 Åtgärder............................................................................................................. 49 4.4 Forskning och utveckling........................................................................................... 50 4.4.1 Bakgrund ........................................................................................................... 50 4.4.2 Inriktning ........................................................................................................... 50 4.4.3 Åtgärder............................................................................................................. 51 4.5 Internationellt samarbete ......................................................................................... 52 4.5.1 Bakgrund ........................................................................................................... 52 Inriktning ....................................................................................................................... 52 4.5.2 Åtgärder............................................................................................................. 53 4.6 Socialt kapital ............................................................................................................ 54 4.6.1 Bakgrund ........................................................................................................... 54 2 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 4.6.2 Inriktning ........................................................................................................... 54 4.6.3 Åtgärder............................................................................................................. 56 5 Långsiktig hållbarhet......................................................................................................... 57 5.1 Miljö .......................................................................................................................... 57 5.2 Jämställdhet och mångfald ....................................................................................... 58 5.3 Folkhälsa.................................................................................................................... 59 6 Källförteckning .................................................................................................................. 60 3 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 1 Inledning Behovet av att starta nya företag och skapa nya jobb utgör en stor utmaning i Östra Mellansverige. Denna handlingsplan är grunden för att med hjälp av den sociala ekonomin skapa ett långsiktigt hållbart samhälle genom ekonomisk-, ekologisk- och social hållbar tillväxt. Östra Mellansverige år 2013 är en region där tillväxten, jobbskapande och det lokala entreprenörskapet är ett resultat av samverkan och samarbeten mellan den sociala ekonomins verksamheter i samspel med övriga samhället. Lokalt ansvar och tillit i kombination med en ökad delaktighet skapar förutsättningar för en lokal utveckling. Partnerskapet för lokal utveckling och social ekonomi (PLUS) är en plattform för social ekonomi. Denna handlingsplan är resultatet av den starka viljan hos människor som lever och verkar i vårt område. Detta är fortsättningen på den handlingsplan som togs fram 2007 med idén att bilda en gemensam plattform för utveckling av verksamheter inom den sociala ekonomin. PLUS – som är en ideell förening med detta syfte – bildades 2008 och har sedan dess genomfört aktiviteter relaterade till den tidigare handlingsplanen. Nu vill vi ytterligare fördjupa samverkan och mer strategiskt arbeta för ökat entreprenörskap i Östra Mellansverige. Sedan den första handlingsplanen skrevs har situationen i Sverige och även globalt ändrats. De tendenser som finns i Europa och även Sverige visar att plattformsarbete blir allt viktigare. De förändrade förutsättningarna för både den sociala ekonomin och omvärlden har skapat behovet av en uppdaterad handlingsplan. 1.1 Mål Plattformen skall öka den sociala ekonomins möjlighet att bidra till en långsiktigt ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling. Företag och entreprenörer inom den sociala ekonomins verksamhetsområden ska få bättre möjligheter att starta, driva och växa i idéer och verksamheter. Fler och bättre möjligheter till sysselsättning ska finnas för de grupper som idag har en svagare anställningsbarhet och till dem som är på väg in eller tillbaka till arbetsmarknaden. Detta ska till stor del ske genom ett ökat entreprenörskap och tillsammans kommer detta leda till en högre sysselsättningsgrad. Mångfald och integration i arbetsmarknad ger möjlighet till ökad konkurrenskraft och ökad sysselsättning för regionen. Målet med PLUS verksamhet är: • Öka kunskapen kring den sociala ekonomins entreprenörskap • Stärka den sociala ekonomins konkurrenskraft • Att bidra till regional tillväxt • Skapa hållbara jobb med människans egenmakt i centrum • Att stimulera till och stödja lokala/regionala partnerskap för samverkan 4 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 1.2 Syfte Syftet med PLUS - en plattform för den sociala ekonomin i Östra Mellansverige är fyra huvuduppgifter: 1) Att på ett påtagligt sätt visa hur entreprenörskapet inom den sociala ekonomin skapar långsiktig regional tillväxt och leder till framväxten av nya och hållbara jobb. 2) Att stödja ökad samverkan mellan den sociala ekonomins aktörer i syfte att stärka kompetensen och öka konkurrenskraften för enskilda verksamheter. 3) Att bidra till ökad förståelse och kunskapsuppbyggnad kring den sociala ekonomins entreprenörskap i syfte att sprida och samla kunskap från regionen och omvärlden. 4) Att arbeta för att, initiera och understödja forskning och utveckling inom området social ekonomi kopplat till tillväxt och jobbskapande. 1.3 Vision Företag och entreprenöriella verksamheter inom den sociala ekonomin skall stärka sin konkurrenskraft och på ett tydligare sätt bidra till den regionala tillväxten. Social ekonomi ska skapa hållbara jobb där människors egenmakt/empowerment står i centrum. Verksamheten skall baseras på samarbete, ett positivt socialt kapital samt stimulera och stödja framväxandet av lokala samverkanspartnerskap. 5 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 2 Bakgrund 2.1 Plattformen för Social Ekonomi i Östra Mellansverige I regionen Östra Mellansverige finns starka och livskraftiga aktörer inom den sociala ekonomin. Många av dessa aktörer gör stora insatser och är viktiga krafter inom företagandet och jobbskapandet och tillför samhället den sammanhållning som krävs för att öka antalet sysselsatta. Den sociala ekonomin och dess innovativa lösningar har en unik kompetens och fungerar som en brygga där varken den offentliga eller den privata sektorn klarar av att uppfylla individernas behov. Framförallt kan de förbättra möjligheterna för grupper med sämre förutsättningar i samhället. Forskning visar på nyttan av den sociala ekonomin och det sociala kapitalet för regional utveckling i ett socialt hållbart perspektiv1. I Örebro läns Regionala Utvecklingsprogram finns följande beskrivning av hållbar utveckling: ” Det hållbara samhället är ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. De tre dimensionerna betraktas som likvärdiga, och hållbar utveckling uppstår i överlappningen dem emellan. En socialt hållbar utveckling innebär stabila sociala förhållanden med social rättvisa och kvinnors och mäns hälsa i centrum. Med miljömässig hållbar utveckling menas en utveckling där vi förvaltar, nyttjar och skapar de natur- och kulturresurser som innebär en långsiktigt god livsmiljö. En ekonomiskt hållbar utveckling innebär att den ekonomiska tillväxten är god, att företagen är konkurrenskraftiga och att de makroekonomiska förhållandena är stabila. För att den sammantagna utvecklingen ska vara hållbar måste samtliga tre dimensioner uppfyllas.”2 Liknade diskussioner finner vi även i de Regionala Utvecklingsprogrammen för Uppsala, Västmanlands, och Östergötlands län3. En starkare social ekonomi påverkar antalet sysselsatta och företagens konkurrenskraft och den hållbara tillväxten4. Den sociala ekonomins aktörer är verksamma inom många områden som t.ex. traditionella företag, kooperativa verksamheter, landsbygdsutveckling, stadsdelsutveckling, idrottsrörelser och handikappföreningar. Den sociala ekonomin har kompetensen att återföra individer som har hamnat långt ifrån arbetslivet och skapa en väg tillbaka till arbetsmarknaden och samhället samt till att tillsammans vara en viktig jobbskapande och tillväxtskapande aktör på lokal, regional och nationell nivå. Med en större samverkan och bättre strukturer ökar aktörerna inom den sociala ekonomin sina möjligheter att driva verksamheter på ett effektivare sätt och på så sätt skapa fler jobb, öka tillväxten och minska utanförskapet5. 1 Westlund (2007:2) Regionalt Utvecklingsprogram för Örebro län (s. 24) 3 Regionalt Utvecklingsprogram för Uppsala län (s. 5), Västmanland (s. 8) och Östergötland (s. 27, 41) 4 Se även diskussionen angående hållbar tillväxt och hållbar utveckling i Regionala Utvecklingsprogram Örebro (s. 24), Östergötland (s. 27 och s. 41), Uppsala (s. 5) och Västmanland (s. 8). 5 Korpi (2007) 2 6 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 Samarbetet ger den sociala ekonomin i Östra Mellansverige en tydligare struktur och möjlighet att skapa en gemensam arena där aktörer kan träffas, samarbeta, bilda nätverk för att ta del av andras kunskaper och kompetens. Samarbetet innebär också en utveckling mot ett ökat transnationellt lärande, ett ökat entreprenöriellt tänkande hos den sociala ekonomins aktörer som gör det möjligt att växa och bli livskraftigt. Samverkan i form av triple helix6 diskuteras i flera av de regionala utvecklingsprogrammen som en viktig del för regionernas tillväxt, något som plattformen tar fasta på för att även den sociala ekonomins ska ingå i denna samverkan. På så sätt kan den sociala ekonomin på ett tydligare sätt profilera sig som sektor och bli en tyngre aktör i samhället gällande entreprenörskap och sysselsättning samt för de grundvärderingar som den sociala ekonomin står för. Samarbetet inom plattformen har sin fokus på kunskapsutveckling och en bredare och djupare användning av befintliga men också nya nätverk. Samarbetet kan gälla hanteringen av dagsaktuella utmaningar i form av offentlig upphandling (LOU) och kapitalförsörjning likväl som utbyte av goda exempel aktörer emellan inom och över region- och landsgränser. En av utmaningarna för Uppsalaregionen är att stärka de internationella banden, att öka det transnationella arbetet främst för småföretag,7 något som ligger väl i syfte med plattformens ambitioner. Liknande argumentation finns även i Östergötlands regionala utvecklingsprogram. Östgötaregionen 2020.8 Den sociala ekonomin baserar sina verksamheter på ett större inslag av sociala mål än andra aktörer på marknaden. Detta har en positiv inverkan på mångfald och jämställdhet i dessa organisationer9. Något som ligger väl i linje med utvecklingsstrategin för Uppsala län där vikten av social hållbarhet belyses. ”En socialt hållbar utveckling handlar om allas rätt att delta i samhället på lika villkor vad avser utbildning, arbete, kulturliv etc.”10 Trots detta är den sociala ekonomin ändå en spegling av samhället i stort där män oftare innehar beslutande positioner i lokalt utvecklingsarbete11. Med ett bredare samarbete och den högre medvetenhet som plattformen strävar efter kommer man bättre att kunna effektivisera resurserna och genom t.ex. nätverk och kompetensutveckling få ökad mångfald och en bättre jämställdhet i arbetet och i samhället i stort. En gemensam arena för social ekonomi har länge varit efterfrågad av olika samhällsaktörer. 2007 togs detta initiativ som har resulterat i bildandet av en gemensam plattform och skrivandet av denna gemensamma hållning. Inom plattformen kan behovet av samarbete och utbyte av kunskap och kompetens tillgodoses. Här kan också nya verksamhetsområden skapas. Plattformen gör social ekonomi till en starkare och mer enstämmig aktör, och skapar möjligheter att driva större projekt men även chansen för små aktörer att driva mindre projekt. 6 Triple Helix är en modell för att beskriva samspelet mellan politik/samhälle, forskning och näringsliv. Triple helix bygger på ett aktivt deltagande samspel mellan regionala aktörer inom forksning, politik och näringsliv. (http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/programfortillvaxt/regionaltklusterprogram/klusterochnarliggandebegrepp.4.21099 e4211fdba8c87b800017782.html) hämtat den 2010-12-20 7 Regionalt utvecklingsprogram för Uppsala län, sid 24 8 Östergötlands regionala utvecklingsprogram, sid 30 9 Se även Regionalt Utvecklingsprogram för Västmanland län, sid 11 10 Regionalt Utvecklingsprogram för Uppsala län, sid 8 11 Westlund (2007:2) 7 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 Plattformen arbetar för att bära en starkare ställning som part på arbetsmarknaden, ett nödvändigt verktyg i syfte att stärka verksamheterna inom den sociala ekonomin och deras konkurrenskraft. PLUS är en stödjande verksamhet för sina länsmedlemmar och regional länk till sektorns nationella plattform. Arbetet på den regionala nivån (Östra Mellansverige) ska förstärka sin service till den lokala nivån med uppgifter som tjänar på att utföras gemensamt. Ett exempel på det är utarbetandet av lokala program för social ekonomi som påbörjas på regional nivå för att sedan skickas nedåt för applicering på lokala förutsättningar som kommunvisa handlingsplaner och policys. Genom PLUS kan verktyg samordnas och tillgängliggöras. Plattformen består av aktörer inom den sociala ekonomin, både företrädande för branschorganisationer och mindre socialekonomiska verksamheter. Partnerskapet kan förändras över tid med tillkomsten av nya aktörer. Samarbetet kommer att föras med det väl fungerande Leader-samarbetet som förebild i form av ett public-private-partnership (PPP). I dagsläget består plattformen av: Se Upp (Östergötland) (Bona Folkhögskola, Länsbygderådet, SERUS, Östergötlands idrottsförbund, Handikappföreningarna i Östergötland, ISHTAR föreningen, SIMON, LO kommittén i Norrköping, ABF, Coompanion Östergötland) L&SEK (Örebro län) (Örebro läns landsting, Sisu, Örebro läns hushållningssällskap, LRF, Länsbygderådet, ABF, Studieförbundet Vuxenskolan, Hyresgästföreningen, Coompanion Kooperativ utveckling i Örebro län, Verdandi, Stiftelsen Cesam, Stiftelsen Actíva, Örebro läns idrottsförbund och kommunerna Hallsberg, Hällefors, Kumla, Laxå, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora och Örebro) PLUS Uppsala (Upplands Idrottsförbund, Svenska kyrkan, Coompanion, Uppsala föreningsråd, Diakonistiftelsen, Diskrimineringsbyrån, Länsbygderådet, HSO, Uppsala läns Bildningsförbund och det sociala företaget Ting & kaka) Nätverket Västmanland (ABF, Coompanion, Culturen, Folkhälsobyrån, Ljuslyktan, Länsbildningsförbundet, Länsbygderådet, Västerås och Bergslagens FHS, Västmanlands idrottsförbund och kommunerna Fagersta, Halstahammar, Köping, Sala och Surahammar). Länsplattformen Sörmland (Coompanion Sörmland, Hela Sverige ska leva Sörmland, Studieförbundet Vuxenskolan, ABF, Leader Inlandet, Leader Gränslandet och Leader Kustlinjen). 8 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 2.2 PLUS 2007-2010 I PLUS handlingsplan från 2007 identifierades sex områden för det konkreta arbetet i partnerskapet: • entreprenörskap, • kapitalförsörjning, • arbetsmarknad, • FoU, • internationellt samarbete, • social kapital. Inom tre av de sex områdena har insatser genomförts, men kapitalförsörjning, FoU och socialt kapital fortfarande åtgärder. Kartläggningen av den sociala ekonomin i Östra Mellansverige genomfördes som en insats inom området entreprenörskap har fått mycket positiv feedback vilket även gett uppmärksamhet åt PLUS. Att på liknande sätt kunna visa den sociala ekonomins omfattning i regionen har varit en bra ingång till givande diskussioner. Sven-Inge Arnell, utredare i Östsams satsning Östgötamodellen har speciellt lyft fram kartläggningen som spännande i sitt arbete med att utreda den sociala ekonomins roll som resurs för kommunerna i Östergötland. I Östsams utredning anges även beräkningar på kostnaderna för ”utanförskap” och långtidssjukskrivningar i samhället att anges, för att på så vis få fram sparbeting. De siffror kan förhoppningsvis komma med i Östergötlands Regionala Utvecklingsplan (RUP) om resultatet blir intressant nog, vilket vidare kan betyda att resterande länsplattformar i PLUS dra nytta av dem. Statistiska Centralbyrån (SCB) har fått i uppdrag av regeringen att ta fram statistik om det civila samhället, med syftet att bättre belysa organisationernas verksamhet och betydelsen för samhällsekonomin. SCB ska analysera hur befintlig statistik om det civila samhället skulle kunna redovisas mer samlat och hur den kan förbättras och kompletteras, särskilt med avseende på en tydligare avgränsning av det civila samhällets organisationer i enlighet eller i linje med ICNPO-systemet (International Classification of Non-profit Organisations). INCPO har utvecklats av Johns Hopkins-universitetet inom ramen för deras internationella jämförande studie av frivillighetssektorn i drygt 30 länder och är i dag grunden för FN:s statistikhandbok. SCB ska senast den 15 september 2011 redovisa uppdraget i form av en skriftlig rapport om det civila samhället.12 På området arbetsmarknad (i handlingsplanen) har en informationsinsats om sociala företag genomförts. Den informationsspridning som PLUS gjorde på uppdrag av Tillväxtverket fick ett stort genomslag. Socialt företagande har blivit upphaussat, men det är fortfarande lite verkstad. Socialt företagande ligger i tiden tillsammans med mätmetoder som socioekonomiska bokslut och Social Return On Investment (SROI), vilka är områden där PLUS kan få en ganska tydlig 12 Regeringsbeslut IJ2010/137/UF 9 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 nisch genom och att föra ut sitt budskap. Coompanion har redan kunskap i socioekonomiska bokslut och Sociala ekonomins Organisationer i Utveckling och Lärande (SOUL) har tillsammans med SERUS tagit metoden för SROI till Sverige och även genomfört utbildningar inom metoden. Social bokföring är ytterligare mätmetod som kan lyftas fram. Arbetet med det sociala företagandet (arbetsintegrerande verksamheter i samarbete med entreprenörskap, företagande och tillväxt) ska vara ett spår för PLUS, med inspiration från David Kellys (SEEM) föreläsning under den internationella konferensen bör struktur liknande SEEM:s verktygslåda byggas upp. Då det just rör infrastrukturen är det främst en regionalfondsansökan som är aktuell i Östra Mellansverige, med fokus på de existerande företagen, och kommande. Men tanken är inte att starta fler sociala företag inom regionalfondsstrukturen, utan i parallella socialfondsprojekt. Ytterligare behov på området sociala företag är att det saknas verkstadspengar för att starta upp verksamheter. På det internationella området har PLUS genomfört bland annat en internationell konferens om stödstrukturer för den sociala ekonomin (trots askmoln som förhindrade resor i Europa). Dessutom har en studieresa till Skottland genomförts, och ytterligare resor är planerade under hösten 2010 och våren 2011. Vid NGOforum09 deltog PLUS med informationsspridning och utöver det lämnade föreningen även in synpunkter på konsultationen om EU:s grönbok för territoriell sammanhållning. Arbetet med det sociala företagandet är ett viktigt område för PLUS, med inspiration från David Kelly från Social Enterprise East Midlands (SEEM) föreläsning under den internationella konferensen bör struktur liknande SEEM:s verktygslåda byggas upp. Då det just rör infrastrukturen är det främst en regionalfondsansökan som är aktuell i Östra Mellansverige, med fokus på de existerande företagen, och kommande. Tanken är inte att starta fler sociala företag inom regionalfondsstrukturen, utan istället göra detta i parallella socialfondsprojekt. Ytterligare behov på området sociala företag är att det saknas medel för att starta upp verksamheter. De områden där behoven är störst är den regionala strukturen och samverkan. Den regionala nivån (Östra Mellansverige) måste förstärka sin service till den lokala nivån (länen) med uppgifter som tjänar på att utföras gemensamt. Ett exempel på det var utarbetandet av lokala program för social ekonomi som påbörjas på regional nivå för att sedan skickas nedåt för applicering på lokala förutsättningar som kommunvisa handlingsplaner och policys. Arbete för gemensamma sektorspecifika skrivningar i länens RUP:ar är ytterligare en uppgift som med fördel kan genomföras på regional nivå. Genom PLUS kan andra verktyg samordnas och tillgängliggöras. Projektet PLÖMS 2008-2010 innefattade fyra teman. Tema 1 har kartlagt företagandet inom den sociala ekonomin i Östra Mellansverige och skapat en formell organisation för fortsättningen av projektets insatser och aktiviteter = > PLUS. PLÖMS har samlat aktörer från den sociala ekonomin från regionen Östra Mellansverige i partnerskapsmöten och därmed inspirerat och bidragit till startande av länsplattformar (Uppsala/klart, Västmanland/på gång, Sörmland/embryo)). Projektet har också startat en rad nya företag inom den sociala ekonomin i regionen och arbetat med rådgivningsinsatser för grupper som vill starta kooperativa företag. 10 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 Inom tema 1 har PLÖMS även arrangerat seminarier och konferenser på temat social ekonomi/Kunskapsdagar i Örebro, kooperativt företagande i Uppsala och lokal ekonomi i Västerås. Tema 2 har handlat om att sammanställ en enklare skrift om finansiella tjänster och produkter som finns att ladda ner på PLÖMs hemsida. Inom tema 3 har projektet stimulerat och mobiliserat till nätverk för sociala företag i respektive län och regionalt och deltagit i och genomfört informationsinsatser till offentlig sektor om socialt företagande. PLÖMS har också deltagit i slutkonferens sociala företag, dels lokalt dels i Kumla. PLÖMS har varit medarrangör till Lokalekonomidagarna under två år, detta ryms inom tema 4 och inom tema 5 har projektet Arrangerat en internationell konferens i Norrköping och därmed skapat internationella kontakter. PLÖMS har även jobbat med spridning där projektet har skapat en hemsida, tryckt material om PLUS samt Informerat om plattformens existens och arbete på diverse möten och träffar. I övrigt har representanter för PLÖMS deltagit i olika kompetensutvecklingsinsatser arrangerade av projekt från Socialfonden samt även samverkat med olika Socialfondsprojekt. 11 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 2.3 Social ekonomi i Sverige och i regionen Östra Mellansverige I följande stycken presenteras utvecklingen av den sociala ekonomin i regionen och i Sverige med hjälp av statistik samt statistiska och ekonomiska uppskattningar. Som redan identifierades i 2007 års handlingsplan är statistikinsamling på området en komplex uppgift. Fortfarande saknas officiell statistik som beskriver hela den sociala ekonomins utbredning, något som efterfrågats av sektorn sedan länge. Men denna efterfrågan har nu uppmärksammats av regeringen. I propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55) lyfts bland andra följande tre insatser: • ett system för regelbunden uppföljning av politiken för det civila samhället gentemot målet • ett tvärvetenskapligt forskningsprogram om det civila samhället • utveckling av statistik om det civila samhället. Regeringen har bedömt att Hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) bör föras upp som ett statistikområde i den officiella statistiken med SCB som statistikansvarig myndighet och att en förändring av denna innebörd bör införas i bilagan till förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Innan detta regeringsbeslut blev känt hade redan PLUS tagit initiativet till att genomföra en grundlig statistisk kartläggning av företagandet inom den sociala ekonomin i Östra Mellansverige med siffror från 2000-2007. Kartläggningar för respektive län publicerades i oktober 2009 och redogörs för i detta avsnitt. Regeringens politik riktas mot civilsamhället, men det begreppet kan i detta sammanhäng ses som utbytbart mot den sociala ekonomin. Den sociala ekonomin definieras eller avgränsas på två sätt: utifrån vilken organisationsform (associationsform) som verksamheten bedrivs, eller utifrån graden av sociala inslag i verksamheten. Beroende på om man väljer den ena eller andra metoden kan de faktiska resultaten skilja sig kraftigt åt.13 Det finns en vedertagen definition av den sociala ekonomins aktörer: ”…organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft.” Definition efter organisationsform är den vanligaste främst kanske då den sociala ekonomin ska beskrivas i kvantitativa termer. Officiella uppgifter över organisationers ekonomiska omsättning, antal anställda, etc. kan enkelt indelas efter organisationsform, medan det saknas vedertagna metoder för att bestämma graden av sociala inslag i en organisations verksamhet.14 13 14 Westlund (2007:2) Westlund (2007:2) 12 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 I en studie av Filip Wijkström och Torbjörn Einarsson från år 2006 presenteras att privata ideella och idéburna organisationer årligen omsätter cirka 140 miljarder kronor och sysselsätter sammanlagt 145 000 avlönade anställda, vilket motsvarade drygt 3,3 procent av den totala arbetskraften i Sverige. 1992 var nio av tio vuxna svenskar medlemmar i någon förening eller kooperativ. Tre av tio hade ett eller flera förtroendeuppdrag. I många europeiska länder uppmuntras den sociala ekonomin exempelvis genom särskild lagstiftning. I Sverige är det bara ideella föreningar och stiftelser som har särskilda skatteregler.15 Nyare data har tagits fram under det senaste året. På uppdrag av regeringen genomförde Ersta Sköndals Högskola tillsammans med SCB en befolkningsundersökning under 2009 på temat svenskarnas ideella engagemang mellan åren 1992-2009. Där nämns bland annat att de insatser som görs i frivilliga/ideella organisationer i Sverige omräknat uppgår till omkring 400 000 heltidsårsarbeten.16 Den sociala ekonomins effekter är svåra att redovisa. Exempelvis har den sociala ekonomins allt större roll i service, tjänster och verksamheter som tidigare bedrivits i offentlig regi, ofta bidragit till att förändra karaktären på verksamheten. Ett exempel på detta är att det sociala företagandet i form av sociala arbetskooperativ fått en legitimitet även bland offentlig sektor. Ett skäl till detta är sannolikt de ökade möjligheterna till deltagande och direkt engagemang. Den lokala demokratin har på många orter stora problem med att engagera nya människor. Att människor engagerar sig i nya kooperativ, lokala utvecklingsgrupper, byalag, nyskapande ungdomsverksamheter och frivilligt socialt arbete bidrar till att stärka demokratin och det direkta inflytandet. Det demokratiskt organiserade arbetet i föreningar och andra sammanslutningar skapar en demokratisk infrastruktur utanför den etablerade partipolitiska. 17 Social ekonomi utvecklas mycket i gles- och landsbygd, ofta som en av få möjligheter för bygder att överleva eller utvecklas. Det finns många lokala organisationer, nätverk o.d. som ger en stabilitet och trygghet i den egna byn eller orten. Inom riksorganisationen Hela Sverige ska leva finns mer än 4 700 lokala utvecklingsgrupper18 varav 55 i Sörmland19, 51 i Uppland, 115 i Västmanland, 143 i Örebro och 122 i Östergötland. Detta innebär att mer än 75 000 personer var aktiva i lokala utvecklingsgrupper i Sverige och att tre miljoner svenskar berördes av deras verksamhet20 samt att det varje år satsas över fem miljoner ideella timmar för den egna bygdens bästa21. Dessa har många olika verksamheter i sina program, allt ifrån 15 Social ekonomi – en bortgömd del av ekonomin? ”Rapport från arbetsgruppen för lokal utveckling och social ekonomi (L&SEK), juni 2000 16 Svedberg, von Essen, Jegermalm (2010) ”Svenskarnas engagemang är större än någonsin: Insatser i och utanför föreningslivet” 17 Social ekonomi – en bortgömd del av ekonomin? ”Rapport från arbetsgruppen för lokal utveckling och social ekonomi (L&SEK), juni 2000 18 Uppgift från www.helasverige.se hämtat 2010-11-03 19 2007 års siffror: 18 st. är samlingsorganisationer och kan vara paraplyorganisation för ett 25-tal föreningar på sin ort. 20 Social ekonomi – en bortgömd del av ekonomin? ”Rapport från arbetsgruppen för lokal utveckling och social ekonomi (L&SEK), juni 2000 21 Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva! 2007-11-14 13 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 de föreningar som har några få möten om året till dem som har många evenemang och även driver företag i olika former. Det finns f.n. ingen officiell statistik över dessa grupper. En rimlig uppskattning om den tid som dessa grupper årligen lägger ner i sin verksamhet är från c:a 800 timmar från den mindre aktivitetsnivån upp till flera tusen timmar för dem som har omfattande aktiviteter. Mellan 1990 och 1995 beräknas lokala utvecklingsgrupper ha skapat förutsättningar för ca 4 000 bostäder. Under samma period beräknades de ha bidragit till att skapa eller bevara 4 000 arbetstillfällen. Den kanske viktigaste effekten av den sociala ekonomins verksamheter är att den bidrar till framväxt av tillväxt. Bredden av lokala initiativ, projekt och verksamheter ger lokalsamhällen en bas att utvecklas från, både i städer och på landet. Ofta börjar det med sociala eller kulturella aktiviteter som så småningom övergår till att inriktas på företagande och sysselsättning.22 I tätbebyggda områden är det vanligt med bostadsområdesutveckling eller statsdelsutveckling. Dessa initiativ gör kanske sin allra största nytta igenom att hitta en meningsfull sysselsättning för ungdomar. Vidare kan även nämnas den indirekta effekten från idrottens ideella arrangemang av t.ex. turneringar, cupspel och matcher som har en stor kringeffekt på närområdet. En mer direkt effekt syns genom inköp av material och uppförande av anläggningar som påverkar både sysselsättning och tillväxt i samhället. Den sociala ekonomins största bidrag till sysselsättningen är dock inte antalet nya jobb i sig, utan snarare de indirekta effekter som den sociala ekonomin kan ha på företagande och sysselsättning. Flera forskningsprojekt har pekat på sambandet mellan ekonomisk tillväxt och det man kallar socialt kapital, eller medborgaranda. Aktiviteter i föreningar, kooperativ och nätverk skapar förtroende, gemenskap och solidaritet som i sig skapar förutsättningar för företagande och tillväxt.23 Några faktorer skiljer företagande inom den sociala ekonomin från företagande inom andra sektorer. Bland annat är synen på företagande ofta otraditionell och tycks tilltala många kvinnor, invandrare och yngre personer. Verksamheten kombineras i många fall med ideellt arbete och kan fungera som en plattform eller övning inför framtida företagsbildningar. Inom den sociala ekonomin sysselsätts också grupper med särskilda svårigheter i högre grad än i övriga verksamheter. Den sociala ekonomins företag är ofta lokalt förankrade och har en viktig roll i närmiljön.24 En stor andel av välfärdsarbetet utförs inom den sociala ekonomin. Två tredjedelar av alla daghem, fritidshem och liknande som inte drivs av kommunerna, drivs av föräldra- eller personalkooperativ, föreningar eller stiftelser. Ungefär 10 000 föreningar driver anläggningar inom fritids- och kulturområdet. Mer än hälften av de 30 000 idrottsanläggningarna i landet 22 Social ekonomi – en bortgömd del av ekonomin? ”Rapport från arbetsgruppen för lokal utveckling och social ekonomi (L&SEK), juni 2000 23 Ibid. (2000) 24 Ibid. (2000) 14 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 och en fjärdedel av landets cirka 1 400 fritidsgårdar drivs av föreningar. Många entreprenadföretag inom vård och omsorg är stiftelser.25 Kooperativ, föreningar och stiftelser finns även inom skolverksamheten samt inom de flesta vård- och omsorgsverksamheter. Social ekonomi är ett sätt att tillgodose behov som annars inte skulle tillgodoses. Verksamheterna har särskilda kvaliteter som är svåra att åstadkomma i vare sig offentlig eller privat regi. Dessa kvalitéer innebär också att människor engagerar sig och skaffar sig kunskaper och medvetenhet. De lär sig demokratiskt beslutsfattande genom egen praktisk erfarenhet. Därmed ökar människors möjligheter att delta aktivt i samhällslivet.26 Det ideella arbetet ökat under de senaste åren, i takt med kommunala bantningar av till exempel föreningsstöd samtidigt som Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) skärpt möjligheten för föreningar att anställa med lönebidrag. Under 2007 aviserades FAS 3 i jobb- och utvecklingsgarantin. I denna tredje fas ska en arbetssökande erbjudas arbetsuppgifter hos en anordnare (arbetsgivare). Arbetsuppgifterna ska med fördel vara av samhällsnyttig form och under 2009 inleddes ett extensivt arbete med att få fler sociala företag eller ideella organisationer att bli anordnare till FAS 3. Detta med olika resultat. Det har dock inneburit en ny roll i arbetsgivaransvar och företagande för hela sektorn, då delar av sektorn som normalt inte driver företag nu blivit intvingade i dessa verksamheter. Detta ställer stora krav på sektorn som helhet, och på rådgivning och stöd från företagsfrämjande organisationer i synnerhet. Under senare år har allt fler samhällsforskare intresserat sig för den sociala ekonomin vilket resulterat i ett antal studier. Framförallt har undersökningar och studier presenterats av frivilligt socialt arbete, folkbildning och kooperation medan stora begränsningar fortfarande finns på området gällande idrottsrörelser och bygdeutveckling.27 I regeringens proposition (prop. 2009/10:55) har forskningen om det civila samhället fått en stor uppmärksamhet. Bland annat har Vetenskapsrådet under 2010 ådragits att utlysa medel till forskning om det civila samhället. Sådan forskning gällde enligt uppdraget framförallt organiserat kollektivt agerande utanför statens eller marknadens kontroll. Den kan också handla om medborgarnas motiv för att organisera sig, om strukturella orsaker till att ett civilt samhälle växer fram och förändras samt om den ömsesidiga påverkan som sker mellan det civila samhället och övriga samhällssfärer. Totalt uppgick stödet till 12 miljoner. Syftet med den kartläggning som PLUS genomförde 2009 var att sammanställa tillgänglig statistik av omfattningen och utbredningen av den sociala ekonomin i regionen Östra Mellansverige både sammantaget men också länsvis. Den kvantitativa beskrivningen visar en bild av omfattning, struktur och framväxt av den sociala ekonomin. Denna presenterar den mångfald och potential som finns inom den sociala ekonomin. Vidare tydliggörs den sociala 25 Social ekonomi – en bortgömd del av ekonomin? ”Rapport från arbetsgruppen för lokal utveckling och social ekonomi (L&SEK), juni 2000 26 Ibid. (2000) 27 Se Wikström & Lundström ”den ideella sektorn. Organisationer i det civila samhället” (2002) 15 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 ekonomins positiva påverkan på samhället, t.ex. som jobbskapande faktor och dess bidrag till den regionala tillväxten. Exempelvis betalar den sociala ekonomin i Östra Mellansverige tillsammans ut mer än 4,3 miljarder kronor i lön och skattepliktiga ersättningar som går till mer än 111 000 personer. Den sociala ekonomin är dock mycket större än de verksamheter som ingår i statistiken och kan mätas med SCB:s och annan offentlig statistik. Det finns en enorm bredd och omfattning som inte finns med i denna statistik men som har en betydande påverkan på lokalsamhällen och den regionala tillväxten. Detta är allt från frivilligarbete till bytesringar och lokala utvecklingsgrupper. PLUS kartläggning var dock avgränsad till de ekonomiska effekterna av sådana aktiviteter. Kartläggning av den sociala ekonomin i Östra Mellansverige som genomfördes som en insats inom området entreprenörskap fick mycket positiv feedback vilket även givit uppmärksamhet åt PLUS. Sven‐Inge Arnell, utredare i Östsams satsning Östgötamodellen har speciellt lyft fram kartläggningen som spännande i sitt arbete med att utreda den sociala ekonomins roll som resurs för kommunerna. Rapporten, ”Arbete för alla? Kartläggning av den sociala ekonomin i Östergötland” publicerades under hösten 2010 och fick även den stor uppmärksamhet. Slutsatserna som presenteras är att mer än 40 000 människor i Östergötland var under 2009 beroende av bidrag i form av sjukpenning, socialbidrag, sjuk- och aktivitetsersättning samt var arbetslösa eller deltog i arbetsmarknadsåtgärder. Det motsvarar 17 procent av alla östgötar mellan 20-64 år och ger en bild av hur stora problem det finns att brottas med. Ekonomiskt kostar detta, enbart i Östergötland, mellan 10-20 miljarder per år. För många av dessa människor är det osannolikt att de kommer att kunna erbjudas en anställning på den ordinarie arbetsmarknaden. Utredningen lyfter fram att en utveckling av den sociala ekonomin kan bidra till att lösa dessa problem. En av nyckelfrågorna är att hitta rätt finansieringslösningar. Nedan presenteras siffror från PLUS kartläggning om den sociala ekonomin i Östra Mellansverige. Diagram och tabeller kommer visar antal arbetsställen, antal företag, antal anställda, verksamhetsinriktning samt löneutbetalningar för de verksamheter som ingår i den sociala ekonomin. 16 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 Diagram1: Antal företag inom den sociala ekonomin i Östra Mellansverige, 2000-2009 Källa: PLUS kartläggning Tabell 1: Antal företag i social ekonomi länsvis 2009 Område Uppsala län Södermanlans län Östergötlands län Örebro län Västmanlands län Östra Mellansverige Antal företag 2236 1615 2173 1623 1569 9216 Andel av tot. Antal företag inom SE i ÖM 24% 18% 24% 18% 17% 100% Antal företag per 1000 invånare 7 6 5 6 6 6 Tabell 1 visar antal företag som har sin lokalisering i länet (dagbefolkning). På samma sätt som för antal arbetsställen som beskrivs nedan kan det arbeta personer på dessa företag som är bosatta i eller utanför regionen. Östergötlands län har flest företag, 2173 st. följt av Uppsala län med 2236 av Östra Mellansveriges totalt 9216 företag inom den sociala ekonomin. Tillsammans utgör Uppsala 17 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 och Östergötland nästan hälften av denna företagsstock. Fördelningen för Södermanlands, Örebro och Västmanlands län är relativt jämn med ca 1 600 företag eller 17 - 18 % per län av det totala antalet företag inom den sociala ekonomin i Östra Mellansverige. Spridningen för antal företag per 1 000 invånare är från Östergötlands läns 5 till Uppsala läns 7. Snittet för Östra Mellansverige är 6 företag per 1 000 invånare. Tabell 2: Förändring länsvis Område Uppsala län Södermanlans län Östergötlands län Örebro län 2001 -0,2% -0,6% 2002 -0,6% 1,0% 2004 -0,2% 0,8% 2005 -0,3% -0,3% 2006 2,1% 1,4% 2007 6,9% 3,4% 2008 -3,0% -2,3% 2009 -1,7% 2,0% 1,5% 1,4% 0,8% 7,0% -7,3% 1,1% -1,0% 0,4% 2,0% 3,7% 4,1% -0,5% -1,3% 2003 3,4% 2,8% 1,0% 1,1% 2,4% -1,3% 0,3% -0,2% -0,4% Västmanlands län Östra Mellansverige -4,2% 1,0% 0,0% 1,0% 5,0% 0,0% -3,4% -1,2% -0,2% 0,3% 0,4% 0,3% 1,5% 4,1% -2,2% -0,5% Som kan utläsas ur tabell 1 har antalet företag ökat från 8 819 till 2009 års 9 216 stycken i regionen från år 2001. Det är en ökning på 9 %. I Tabell 2 redogörs för den länsvisa förändringen av antal företag från föregående år, där vi speciellt kan märka en tillväxt 2007 i samtliga län, då tillväxten var starkast 2006 – 2007 (vilket även sammanföll med den senaste högkonjukturen). Året därpå med påföljande finanskris minskade antalet företag i samtliga län förutom Örebro län och Västmanlands län som var oförändrat. Störst variation har det varit i Uppsala län som ökade 2002 - 2004 för att sedan minska något 2005 och ha ytterligare en kraftig ökning 2007. Samtliga län visar en liten ökning 2006. Diagram 2: Antal arbetsställen inom den sociala ekonomin i Östra Mellansverige, 2000-2009 18 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 Tabell 3: Antal arbetsställen i social ekonomi länsvis 2009 Område Antal arbetsställen Uppsala län Södermanlans län Östergötlands län Örebro län Västmanlands län Östra Mellansverige 1918 1301 1790 1284 1310 7603 Andel av totala antal arbetsställen inom social ekonomi i Östra Mellansverige 25% 17% 24% 17% 17% 100% Antal arbetsställen per 1000 invånare 6 5 4 5 5 5 Tabell 4: Procentuell förändring av antal arbetsställen inom den sociala ekonomin 2001-2009 Område Uppsala län 2001 -0,2% 2002 -0,6% 2003 3,4% Södermanlans län Östergötlands län Örebro län -0,6% 1,0% -1,3% 0,3% -0,2% -0,4% Västmanlans län Östra Mellansverige -4,2% -1,2% -1,3% -0,2% 2,8% 1,0% 1,1% 2,4% 0,3% 2004 0,2% 0,8% 1,5% 1,0% 1,0% 0,4% 19 2005 0,3% 0,3% 1,4% 2006 2,1% 2007 4,1% 2008 -0,2% 2009 -1,6% 1,4% 8,3% 1,1% 2,3% 0,8% 7,3% -2,8% 1,2% 0,4% 2,0% -0,3% 4,9% 1,2% 0,0% 0,3% 1,0% 1,5% 8,4% 5,9% 1,0% 0,4% -0,9% 0,3% PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 Tabell 3 visar antal unika arbetsställen som är lokaliserade i regionen. På dessa arbetsställen kan det alltså både arbeta personer som är bosatta i och utanför regionen. Antal arbetsställen skiljer sig mot antal företag genom att ett företag kan ha ett eller flera arbetsställen. Antalet arbetsställen är i praktiken minst lika många som antalet företag. När data samlas in av SCB så kan de ibland inte lokalisera ett specifikt arbetsställe till en plats i en kommun med en viss verksamhet. Dessa får då okänt arbetsställenummer och om det är många arbetsställen som får okänt arbetsställenummer så kan summan av antalet arbetsställen blir lägre än antal företag i ett område vilket då inte är helt överensstämmande med verkligheten. I Östra Mellansverige finns det år 2009 totalt 7603 registrerade arbetsställen. Den största delen finns i Uppsala län med 1 918 vilket är en fjärdedel av samtliga arbetsställen i regionen. Näst flest återfinns i Östergötlands län och övriga tre län har ungefär 1 300 arbetsställen var. Ser vi till antal arbetsställen per 1 000 invånare så är det Uppsala län som ligger i topp med 6 arbetsställen per 1 000 invånare. Minsta antal mätt på detta sätt har Östergötlands län med 4. Snittet för Östra Mellansverige är 5 arbetsställen per 1 000 invånare. Tillväxten för antal arbetsställen mellan 2001 – 2009 är marginell men också denna positiv. År 2001 fanns 7 098 arbetsställen som hade blivit 7603 i Östra Mellansverige år 2009. Från 2000 visas en minskning som övergår i en ökande trend från 2003. Uppsala län tillsammans med Östergötlands län har tillväxt medan övriga tre län visar upp en minskning över perioden. Tabell 5: Antal personer som har fått en eller flera kontrolluppgifter från en verksamhet inom den sociala ekonomin som har sin verksamhet baserad i Östra Mellansverige 2009 Område Uppsala län Södermanlans län Östergötlands län Örebro län Västmanlands län Östra Mellansverige Antal personer 21 15 22 16 14 90 873 141 289 417 558 278 Procentuell fördelning i regionen 24% 17% 25% 18% 16% 100% Tabell 5 visar antal personer som har varit anställda eller fått någon form av ersättning från en verksamhet inom den sociala ekonomin som är baserad i Östra Mellansverige. I detta avsnitt presenteras antal personer som har fått en eller flera kontrolluppgifter från en verksamhet inom den sociala ekonomin. Detta betyder att en person kan ha haft någon form av anställning eller fått någon form av kontrolluppgift från en eller flera verksamheter. Störst andel och flest personer har Östergötlands län med 22 289 personer vilket motsvarar 25 % av det totala antalet i regionen. Totalt så har 90 278 personer fått en eller flera kontrolluppgifter från en verksamhet inom den sociala ekonomin i som är baserad i Östra Mellansverige under 2009. 20 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 Tabell 6: Aktiva Ekonomiska föreningar som bildats 1985 eller senare och som fanns 2006, fördelat på län och bransch Län A B C D E F G H I J K L M N O Ej Tot. Uppsala 2 3 Södermanland 4 2 Östergötland 9 4 Örebro 2 4 Västmanland 8 3 Totalt 25 0 0 16 1 3 2 2 2 7 2 5 1 11 4 12 2 8 3 5 4 3 6 3 3 2 6 1 4 1 8 11 43 21 18 Källa: Särskilda tabelluttag från SCB:s Företagsregister 2 39 19 46 35 43 182 0 77 10 30 6 66 5 19 6 39 6 231 29 21 40 40 33 33 163 6 181 1 99 3 194 1 135 155 11 764 A=Jordbruk, jakt, skogsbruk B=Fiske C=Utvinning av mineral D=Tillverkning E=El-,gas-,värme- och vattenförsörjning F= Byggverksamhet G=Parti- och detaljhandel H=Hotell- och restaurantverksamhet I=Transport, magasinering och kommunikation J=Finansiell verksamhet K=Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster L=Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring M=Utbildning N= Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, veterinärverksamhet O=Andra samhälleliga och personliga tjänster Ej=bransch detaljgrupp saknas Tabell 6 presenterar branschfördelningen av företag inom den sociala ekonomin. De tre största branscherna är: Utbildning följt av Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster och tredje största bransch är Andra samhälleliga och personliga tjänster. 21 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 Tabell 7. Antal sysselsatta i olika företags- och organisationsformer, med nykooperationen särredovisad, samt procentuell förändring 1999-2004 År 1999 2004 % Ek. Föreningar Varav nykooperation Ideella föreningar Stiftelser Aktiebolag Fysiska personer Off. sektor, m.m. Totala arbetsmarknaden 61531 9974 75261 21996 2072255 37274 1255517 3523834 52038 12738 72062 23135 2243464 41365 1303977 3736041 -15,43 27,71 -4,25 5,18 8,26 10,98 3,86 6,02 Källa: Statistisk Årsbok och Särskilda tabelluttag från SCB:s Företagsregister. Tabell 7 jämför sysselsättningen åren 1999 och 2004 för ett antal olika företags- och organisationsformer. Den totala sysselsättningen i Sverige ökade med drygt 6 procent mellan dessa år. Den största ökningen i absoluta tal ägde rum inom aktiebolagen. Den i detta sammanhang mest intressanta siffran är dock nykooperationens (ekonomiska föreningar bildade 1985-2004 och med högst 40 anställda) ökning med drygt 27 procent. Det kan riktas flera invändningar mot att jämföra sysselsättningen i en del av en liten juridisk form med de stora företagsformerna och med totala sysselsättningen. Jämförelsen visar dock under alla omständigheter att ekonomisk förening framstår som en attraktiv företagsform för företag i vissa nischer och branscher som har en sysselsättningstillväxt över genomsnittet. Nykooperationen må vara liten men den växer starkt. För att stimulera tillväxten av social ekonomi behövs tillskapande av resurser och ökade kunskaper om social ekonomi och nykooperativ verksamhet och dess former Den sociala ekonomin har en stor och viktig inverkan på hela samhället. Från att vara den lilla aktören i det lokala samhället genom den ideella sektorn med sin stora idrottsverksamhet och sin kunskap och möjlighet om att ta hand om de individer som har hamnat längst ifrån arbetsmarknaden, handikappsorganisationer, lokala utvecklingsgrupper etc. till att vara en viktig sysselsättnings- och tillväxtskapare. 22 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 2.4 Arbetsmarknad i Östra Mellansverige Diagram 3 och 4 visar utvecklingen av antalet personer som är; i arbete, ej i arbete eller ej i arbetskraften uppdelat på män och kvinnor av invånarna i regionen Östra Mellansverige. Diagram 3: Andel kvinnor i arbete, arbetslösa och utanför arbetskraften i Östra Mellansverige 20052009 Källa: scb.se 23 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 Diagram 4: Andel män i arbete, arbetslösa och utanför arbetskraften i Östra Mellansverige 2005-2009 Källa: scb.se Av diagrammen kan vi utläsa att år 2009 var 60 % av kvinnorna i regionen i arbete, 6 % är arbetslösa och 34 % står utanför arbetskraften. Utvecklingen från 2005 visar att det är något fler som står utanför arbetskraften och lika många som är arbetslösa och ungefär lika många som är i arbete år 2009. Den mest positiva utvecklingen hade männen i regionen under åren 2007-2008, med en toppnotering av andel i arbete på 68 % och endast 4 % arbetslösa år 2008. För kvinnorna i regionen är det en något högre andel arbetslösa, 6 %, något fler som är arbetslösa, 62 % arbete och fler utanför arbetskraften, 34 % åren 2006-2009. Skillnaderna mellan män och kvinnor har varit tämligen konstanta över åren. Männen i regionen visar upp en högre andel personer i arbete och lägre andel personer utanför arbetskraften än kvinnorna i regionen. Tittar vi på trenden från 1995 så var bottennoteringen för både kvinnor och män åren 1996 och 1997. Efter det vände kurvan uppåt ett antal år för att de senaste åren vända tillbaka något. Jämför vi regionens arbetsmarknadssiffror med genomsnittet för Sverige finner vi att trenden är samma men att en något större andel kvinnor står utanför arbetskraften i Östra Mellansverige än i riket, medan andelen arbetslösa är relativt lika. Således är det en något mindre andel kvinnor som är i arbete i regionen. Utvecklingen för männen i regionen är mer lik utvecklingen i Sverige än för kvinnorna.28 En stor andel av befolkningen är ofrivilligt frånvarande, utan arbete, eller är i arbetskraften men får inte arbeta i den omfattning de önskar. T.ex. kan vi nämna att 3,8 % var sjukfrånvarande i regionen under de tre första kvartalen 2006. Detta är visserligen en nedgång från början av 2004 då 5 % var sjukfrånvarande, vilket ändå är ett betydande antal. 28 www.scb.se 24 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 2.5 Östra Mellansverige i korthet Regionen Östra Mellansverige innehåller de fem länen Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län och är det regionala strukturfondsområde där flest län ingår. Regionen hade vid 2006 års utgång 1 524 509 invånare. Bild 1: Karta över Östra Mellansverige På kartan ser vi regionens fem län med en strategiskt god lokalisering. Regionen visar upp en mycket stor bredd, t.ex. med närheten till Stockholm som Sveriges huvudstad och ekonomiska centrum, en stor sträcka som gränsar mot östersjön i öster och Örebro län i väster som ett inlandslän. Utifrån dessa faktorer ger det regionen en stor dynamik både för invånarna och för företagen. Copyright Lantmäteriet 2006. Ur GSD-Översiktskartan ärende 106-2004/188 T Källa: Länsstyrelsen Örebro 25 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 Diagram 3: Näringsstruktur (antal anställda inom respektive bransch) i Östra Mellansverige år 2008 Källa: scb.se När vi ser branschstrukturen ur detta perspektiv så kan vi i ovan diagram utläsa att tre branscher dominerar i regionen, nämligen handel och transport, bygg och därefter tillverkningsindustri. Branschuppdelningen visar upp en diversifierad arbetsmarknad. Detta betyder att regionen inte står och faller med en enda sektor utan har en viss stabilitet mot eventuella strukturella kriser på arbetsmarknaden. 26 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 2.6 Lissabonstrategin och Europa 2020 Lissabonstrategin var EU-ländernas gemensamma strategi för att öka sysselsättningen och den hållbara tillväxten i unionen med målet att bli den mest dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomin i världen fram till år 2010. I syfte att uppnå dessa mål lade varje medlemsland fram en handlingsplan för perioden 2006-2008 för hur målen bäst ska uppfyllas utifrån ett nationellt perspektiv I mars 2010 lade EU-kommissionen fram en ny strategi, Europa 2020 som är uppföljaren till Lissabonstrategin och som ska ta EU ur krisen och förebereda medlemsländerna för nästa årtionde. Strategin kommer att bli viktig för hela det europeiska samarbetet, och den sociala ekonomin i EU kommer att påverkas. Kommissionen menar att vi kan komma till rätta med bristerna om EU blir en grönare och mer innovativ marknad som främjar den sociala välfärden. EU-kommissionen anger tre centrala drivkrafter för tillväxt; smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. Tillväxt för alla innebär att ekonomin bör stimuliseras med en hög sysselsättning, med social och territoriell sammanhållning (öka deltagandet på arbetsmarknaden, höja kompetensen och stärka fattigdomsbekämpningen). Spaniens ordförandeskap i EU under januari-juni 2010 fokuserade dels på att minska gapet mellan medborgare och EU:s institutioner och dels på en mer ambitiös social agenda. Detta banade vägen för en strategi som stöder en stark social ekonomi. Även EU:s ekonomiska och sociala kommitté (EKOSOK) betonade vikten av att involvera den sociala ekonomin både i förarbetet och under genomförandet av Europa 2020. Likaså har regionkommittén (ReK) uttryckt betydelsen av ökad medverkan från den sociala ekonomin och civilsamhället för att stärka den regionala dimensionen av Europa 2020. Strategin fokuserar på fem övergripande mål: • • • • • 75 procent av alla män och kvinnor i åldrarna 20-64 ska arbeta, bland annat fler unga människor, äldre arbetstagare och lågutbildade arbetstagare, samt en bättre integration av invandrare; Bättre villkor för forskning och utveckling (FoU) genom mer offentliga och privata investeringar (3 procent av BNP); Minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent, öka andelen förnybara energikällor och energieffektiviteten med 20 procent vardera; Högre utbildningsnivå genom att fler går klart och fler läser vidare efter gymnasiet; Minska utanförskapet, framförallt att bekämpa fattigdom.29 Det största hotet mot en hållbar tillväxt och en optimalt fungerande arbetsmarknad att en alltför stor andel av befolkning befinner sig i ett ofrivilligt utanförskap. Det kan vara på grund av arbetslöshet, sjukskrivning eller någon form av för tidig pensionering. För att nå en hållbar 29 http://www.esf.se/sv/ESF-i-EU/EU-2020/ 27 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 tillväxt och en högre sysselsättning måste denna utveckling brytas genom nya och fungerande metoder som skapar en diversifierad och mer dynamisk arbetsmarknad. Trots en industri som visar på rekordvinster och goda statsfinanser så minskar inte arbetslösheten och sjukskrivningstalen i den takt som behövs. Fortfarande finns det en betydande andel personer i ett socialt utanförskap. Den sociala ekonomin har alltid varit en stark och framgångsrik aktör i kampen mot utanförskapet. Dessa enskilda aktörer har en stor erfarenhet och en god kompetens för att minska utanförskapet. Därför är det viktigt att ta ytterligare ett steg och stärka den sociala ekonomins ställning och på så sätt bidra till uppfyllandet av Lissabonstrategins målsättningar. I Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning för åren 2008-2010 innehåller regeringens politik som ska ligga till grund för en långsiktig hållbar ekonomisk utveckling. Den ska skapa utrymme för ökad välfärd samt möta kommande utmaningar. De satsningar som gjordes under åren 2006-2008 på en varaktigt hög sysselsättning och minskat utanförskap har, tillsammans med en stark konjunktur, varit framgångsrika. Särskilt ungdomar har fått det bättre, sjukskrivningar och arbetslöshet har minskat och sysselsättningen har utvecklats starkare i Sverige än i de flesta EU-länder. I handlingsplanen står följande ”Den svenska regeringen har som övergripande mål att återupprätta arbetslinjen och bekämpa människors utanförskap från arbetsmarknaden. Detta uppnås genom åtgärder och insatser som gör det mer lönsamt att arbeta, gör det enklare och billigare att anställa samt gör att fler företag kan starta och växa i Sverige. Därmed läggs grunden för att utveckla välfärden.”30 Sveriges regering publicerade i mars 2010 en uppföljningsrapport till handlingsprogrammet för 2008-2010 med syfte att fokusera på de åtgärder som regeringen vidtagit och kommer att vidta för att möta lågkonjunkturen i spåren av finanskrisen. Uppföljningsrapporten syftar till att spegla Europa 2020.31 Den sociala ekonomin kan på ett effektivt sätt vara med och bidra inom flera av dessa områden. Denna handlingsplan av plattformen för social ekonomi i Östra Mellansverige är en handlingsplan för hur den sociala ekonomin i regionen kan bidra till att öka regionens hållbara tillväxt och sysselsättning. Exempel på var den sociala ekonomin kan göra stora insatser är en ökning av mångfalden på arbetsmarknaden, stadsdelsutveckling, metoder/verktyg för att få lokala aktörer att samverka utifrån lokala behov, att återföra individer som står långt ifrån arbetsmarknaden samt öka företagandet och göra attityden till företagande mer positiv. 30 31 Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning 2008-2010, s 3 http://www.sweden.gov.se/sb/d/2504 28 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 3 Analys - SWOT Östra Mellansveriges styrkor, svagheter, hot och möjligheter har analyserats genom regionens olika policydokument: Policydokument: Regionala tillväxtprogram Regionala utvecklingsprogram Organisationsspecifika skrifter och dokument Operativa programmet för Östergötland, Regionalfonden Övriga lokala och regionala dokument Nationella strategin för regional utveckling Nationellt strukturfondsprogram (ESF) för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Sverige 2007–2013 EU2020 Östersjöstrategin Analysen är gjord utifrån förutsättningarna inom strukturfondsregion Östra Mellansverige med fokus på regionens utveckling. Denna SWOT-analys följs av en strategi där styrkorna, svagheterna, möjligheterna och hoten utvecklas till en handlingsplan. 29 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 30 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 3.1 Styrkor Regionens styrkor inom den sociala ekonomin är kopplade till nätverk, samverkan och samarbete. Inom den sociala ekonomin finns verktygen att arbeta med och en dokumenterad erfarenhet av att återföra de individer som står längst från arbetsmarknaden. Den sociala ekonomin i regionen är en (den) aktör som kan skapa och återskapa en fungerande servicenivå på de orter som ligger långt från de regionala centrumen. Vidare visar analysen på att det finns ett starkt socialt kapital med ett brett kontaktnät, en mångfald och många aktiva föreningar inom den sociala ekonomin. Ytterligare styrkor är de många kontakter och samarbeten i utlandet som skapats genom den sociala ekonomins aktörer. En övergripande styrka är en stimulerande livsmiljö där närheten till Stockholm skapar dynamik både för arbete och boende i form av kunskapscentrum, nya idéer och tillväxtmotorer. Regionen är attraktiv för boende, besökare och företagare. Ytterligare styrkor är attraktiva livsmiljöer med gott om naturresurser. Vidare visar analysen regionens styrkor med flera universitet i Linköping, Örebro, Västerås och Uppsala. Närheten till dessa innebär ett mångsidigt utbildningssystem med stor kapacitet och kraftfulla resurser inom FoU. Regionen uppvisar också en befolkningstillväxt med inflyttning, det finns gott om utrymme för växande befolkning, både när det gäller privat boende och lokaler för företag eller annan verksamhet. Regionen uppvisar också en mångfald i befolkningen samt välutbildad arbetskraft vid en jämförelse med övriga Europa. Analysen visar att det i regionen finns goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt och att nyföretagandet ökar. Regionen är internationellt konkurrenskraftig när det gäller näringslivets tillväxttakt, man har innovationssystem av hög kvalité och nya finansieringsinstrument är under uppbyggnad i regionen. Ytterligare styrkor är att regionen har erfarenhet av socialt företagande. Regionen har en bra vård, skola och omsorg inom vilka det finns goda förutsättningar för kompletterande och breddat företagande och lokalt ansvarstagande för både offentlig och kommersiell service genom social ekonomi. Kopplat till detta finns också ett rikt och aktivt föreningsliv där idrottsföreningarna har både bredd och elit. 31 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 3.2 Svagheter De delar inom den sociala ekonomin där regionens svagheter finns är främst inom entreprenörskap där den sociala ekonomin inte tillräcklig ser på sin verksamhet ur ett entreprenöriellt perspektiv. Lagen om offentlig upphandling försvårar också för aktörer inom den sociala ekonomin. Dessutom ses den sociala ekonomin ej som en viktig aktör av övriga delar av samhället, arbetet sker ofta i ”osynlighet”. Kopplat till detta visar analysen på ytterligare svagheter när det gäller riskkapital i det sociala företagandets tidiga skeden, det är dock ingen brist på kapital men det är svårt att få lån. Därför är verksamheter inom den ideella sektorn ofta alltför beroende av bidrag och använder sig inte i tillräckligt stor utsträckning av andra finansieringsverktyg. Om inte den sociala ekonomin och sektorn samarbetar riskerar varje initiativ att bli en isolerad händelse och inte en kraftfull del i en gemensam rörelse. Regionens svagheter handlar om entreprenörskap och sysselsättning där nyföretagandet internationellt sett är lågt och få av regionens småföretag växer. Få av företagens innovationer blir kommersialiserade och en stor andel företag står inför ägarskifte (förvaltning istället för utveckling). Gällande sysselsättning så finns det i regionen en betydande andel långtidsarbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden, ungdomarna är speciellt drabbade. Analysen visar på att det finns matchningsproblem mellan utbildning och arbetsmarknad, stora grupper står utan arbete, befinner sig i sjukskrivning eller innehar ekonomiskt stöd. Ytterligare svagheter i regionen är att integrationen av personer mer utländsk bakgrund är svag och det finns stora skillnader i utbildningsnivå inom regionen. 32 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 3.3 Möjligheter Möjligheter för regionen finns inom socialt företagande inom vilket den sociala ekonomins aktörer kan stärka individens egenmakt (empowerment) för att ge individer verktyg för att återinträda på arbetsmarknaden. Individer med svårigheter att motsvara arbetsmarknadens krav skapar egna arbeten genom entreprenörskap och samarbete, t.ex. vägen ut. Arbetskraftsbehovet kommer successivt att öka de närmaste åren vilket betyder att alla grupper kommer att behövas i arbete. Vidare finns möjligheter för regionen i form av social innovation där den sociala ekonomin har möjlighet att skapa företag i nya sektorer och också öka företagandet baserat på de lokala behoven. Nya innovativa sociala företag skapar utrymme för nya företags- och anställningsformer, t ex egenanställningsföretag, gemensamföretag och skapar även utrymme för ungdomar som visar stort intresse för att skapa företag tillsammans, exempelvis i form av kooperativ. Generationsväxlingar är en allt mer aktuell fråga där det behövs flera olika lösningar. Här finns möjligheter för kooperativ och ekonomiska föreningar att ta över företag för att dessa ska leva vidare och utvecklas. Personer med utländsk bakgrund vilka har kompetens i andra språk och kulturer samt kan ha erfarenhet från gemensamt företagande är också en möjlighet för regionen. Med nya företagsformer finns också utrymme för ett ökat antal kommersiella innovationer. Ett ökat entreprenöriellt tänkande inom den sociala ekonomin kan skapa möjligheter till både nya och fler verksamheter som kan öka antalet arbetstillfällen i regionen. Aktörerna inom den sociala ekonomin behöver bättre inse storleken och kraften av den egna sektorn och öka den externa informationen om att den sociala ekonomin är en betydande kraft i samhället. Möjligheter finns för den sociala ekonomins aktörer att öka sin konkurrenskraft dels genom ett ökat samarbete för minskad riskkänslighet, större kompetens och omvärldskunskap och dels genom att kvalitetssäkra verksamheten genom exempelvis SROI eller socioekonomiska bokslut. Fler möjligheter till ökad konkurrenskraft är genom fortlöpande kompetensutveckling och satsning på ledarskap. Vidare visar analysen möjligheter kopplat till social ekonomi och globalisering där ett hållbart företagande och en lokal förankring skapar ett stort ansvarstagande både socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Även den ekonomiskt hållbar tillväxten är viktig; nystartade sociala företag (ekonomiska föreningar) har en högre överlevnadsfrekvens än företagsgenomsnittet vilket visar på möjligheter i form av en mer ekonomiskt hållbar driftsform. Den ekologiskt hållbar tillväxten innebär närhet och det lokala ansvaret leder till en större medvetenhet och möjlighet att skapa hållbara samhällen med t.ex. korta transporter mellan hem och arbete samt en ökad konsumtion av lokalt producerade varor. För att klara av en ekonomiskt hållbar tillväxt finns det i regionen möjligheter att utveckla nya anpassade finansiella instrument såsom ”Jeremie – Jessica”, KGF, Ekobanken eller genom mikrofinansiering, sådd-kapital, riskkapital och garantier. Genom att skapa mötesplatser för alla parter i samhället kan den sociala ekonomin bidra till ett ökat kunskapsutbyte och kompetensutveckling i t ex frågor som rör kapitalförsörjningen och företagande, framför allt i 33 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 rurala områden. Genom att skapa möjligheter för byggande av bostäder så har unga personer möjlighet att bo kvar på landsbygden. Genom en attitydförändring för att minska hindren på arbetsmarknaden finns möjligheter för den sociala ekonomin att förbättra mångfalden på arbetsmarknaden och förbättra kunskapen om mångfaldens positiva betydelse. Genom att öka antalet invandrare som kommer in i arbetsmarknaden, kompetensutveckling av nyanlända svenskar och genom att förbättra för personer med funktionsnedsättning kan hindren på arbetsmarknaden minskas. Ett ökat antal kvinnor på arbetsmarknaden ger möjligheter till att förbättra stukturerna för kvinnors entreprenörskap och företagande. Analysen visar också att det finns möjligheter till nya lösningar för ”vägen tillbaka” från arbetslöshet och sjukskrivning, dels genom matchning och alternativa förmedlingar och dels genom rehabilitering, men även genom spetskunskap om hur de individer som står längs från arbetsmarknaden åter ska komma i arbete. För att denna attitydförändring ska kunna ske behövs möjligheter för bättre samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Kommuner, mellan den ideella sektorn, kyrkan, sociala ekonomin och mellan den privata sektorn. Exempel på samverkan kan vara att täcka gapet mellan offentlig vård, omsorg och utbildning, här har den sociala ekonomin har en unik egenskap genom en förankring och delaktighet som ingen annan sektor kan visa upp. Dessutom finns möjligheter genom den sociala ekonomins lokala nätverk, samverkan och lokal utveckling att skapa en bättre lokal offentlig och kommersiell servicenivå. Genom att öka det positiva lokala sociala kapitalet finns bättre förutsättningar för kreativa processer och lokal utveckling, vilket i sin tur kan leda till ett närmare och bättre samarbete mellan den sociala ekonomin och de offentliga myndigheterna som kan leda till ett kontrakt utan upphandling eller att mer sociala kriterier skrivs in i upphandlingen. Här finns också möjlighet till att öka kompetensen inom den sociala ekonomin att skriva anbud. Samverkan och utbyte mellan den sociala ekonomin och forskningsvärlden, exempelvis i form av Triple Helix; offentlig sektor – FoU – social ekonomi är en möjlighet för regionen att sprida kunskap om social ekonomi. Men också för den sociala ekonomin att kunna hämta mer kunskap från forskningen och dra lärdom om var social ekonomi gör mest nytta, här finns möjlighet att genom plattformen sprida aktuell och relevant forskning till aktörerna. Kopplat till detta finns också möjligheter till transnationell samverkan, där ett kunskapsutbyte i Europa kan ge perspektiv på den egna verksamheten och ge en ökad förståelse för andra kulturer. Genom att använda den sociala ekonomins internationella nätverk finns förutsättningar för att fortsätta att använda och stärka befintliga samarbetspartners och därmed få ut konkreta resultat av internationella samarbeten. 34 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 3.4 Hot SWOT-analysen visar att regionen saknar förståelse för den sociala ekonomin. Lokala initiativ backas inte upp från samhällets sida. Den sociala ekonomin ses ej som betydelsefull och jobbskapande och regionen tar inte tillvara på den sociala ekonomins nätverk och inte heller på de nationella och internationella erfarenheterna. Dessutom visar analysen på att möjliga hot finns kopplat till en icke-förändring eller en försämring kring Lagen om Offentlig Upphandling för den sociala ekonomin. Hot finns också mot regionen rent generellt i form av ökad konkurrens där konkurrens från låglöneländer framför allt drabbar arbetsmarknader utanför Stockholms FA –region. Därmed finns risk för att ytterligare industri flyttar till lågkostnadsländer om vi inte har tillräckliga komparativa fördelar i andra dimensioner. Detta kan komma att kräva en strukturomvandling för att anpassa kompetensen som finns i området till den typ av näringsliv som är konkurrenskraftigt gentemot andra länder. Risk finns också för att produktion koncentreras till färre orter i regionen och utanför regionen och om det då samtidigt råder arbetskraftsbrist är det svårt att rekrytera personal, vilket försvårar effekterna av en ökad konkurrens. Ytterligare hot finns i form av en företagsstruktur som inte sammanför småföretagarna till samarbete i regionen, eftersom detta gör det svårare för dessa att utveckla sina verksamheter genom t ex gemensam kompetensutveckling. En sådan företagsstruktur kan riskera att regionens företag hamnar efter i utvecklingen och förlorar i konkurrenskraft jämfört med företag i andra regioner. Analysen visar också på att det finns en ökad brist på riskkapital i tidiga skeden, vilket krävs för att affärsidéer med stort tekniskt och kunskapsmässigt innehåll skall nå marknaden. Dessutom kan orimliga byråkratiska och formella krav utgöra hinder för utveckling och nytänkande i dessa regioner. Vidare finns hot i form av en ojämn ålders- och befolkningsstruktur . Regionförstoring riskerar att permanenta bristande jämställdhetsförhållanden och regionen riskerar en upplevd ökad distansering till beslut som rör den lokala och regionala samhällsutvecklingen. Samtidigt som utanförskapet också riskerar att permanentas och klyftorna ökar - arbetslösheten utanför Stockholms FA-region riskerar att öka långsiktigt p.g.a. strukturomvandlingen. 35 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 4 Handlingsplan Den sociala ekonomins möjligheter att utveckla regionen Östra Mellansverige mot en mer ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar tillväxt kommer i detta kapitel delas in i sex områden; entreprenörskap, kapitalförsörjning, arbetsmarknad, forskning och utveckling (FoU), internationellt samarbete samt socialt kapital. 4.1 Entreprenörskap 4.1.1 Bakgrund I Östergötlands Regionala utvecklingsprogram går att läsa: ”Människornas livsvillkor styrs och påverkas av en rad faktorer. Arbete och en därmed tryggad försörjning är kanske den viktigaste. Ett varierat näringsliv som ger arbetstillfällen och genererar resurser är därför av avgörande betydelse för att skapa av goda livsvillkor.”32 Det regionala entreprenörskapet och företagandet är avgörande för att regionens näringsliv skall utvecklas och skapa ekonomisk tillväxt. Entreprenörskap kan även vara ett sätt att skapa sig sysselsättning och inkomst samt en väg att lösa problem som uppstår när en offentlig sektor fortlöpande gör nerdragning av lokal service. Exempel på detta är lokalt småföretagande som ett komplement till det utbud som erbjuds på marknaden33. Härigenom ingår allt fler småföretag, mikroföretag och enmansföretag, inom ramen för den sociala ekonomin34. Tabell 6: Nystartade företag, förändring mellan 2008 och 2009 i Östra Mellansverige Antal nystartade företag Område Uppsala Södermanland Östergötland Örebro Västmanland Östra Mellansverige 2008 2044 1459 2056 1406 1216 8181 2009 2169 1499 2102 1289 1186 8245 Procentuell Förändring 6,1% 2,7% 2,2% ‐8,3% ‐2,5% 0,8% Källa: Tillväxtanalys Antalet nystartade företag har i regionen sammantaget har ökat under de senaste åren, dock med länsvisa variationer. Trots den positiva trenden finns fortfarande en stor potential att öka antalet företagare, speciellt bland kvinnor, invandrare och unga. Etableringsfrekvensen bland 32 Regionala Utvecklingsprogram Östergötland (s.27) se även (s. 35) Korpi (2007) 34 Westlund (2007:1) 33 36 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 kvinnor är ca en tredjedel lägre än för män. Det är framförallt män i åldern 30 år och äldre som startar företag. Den kooperativa företagsformen har under en längre tid vuxit i omfattning35. Genom att ansvar och risker liksom inkomster delas mellan flera personer framstår deb kooperativa företagsformen många gånger som attraktivare än att starta som ensamföretagare. Genom att fler människor på så sätt kan engageras är det angeläget att stödja kooperativa företagsbildningar. För att öka andelen invandrare som startar företag är det viktigt att man tar tillvara deras erfarenheter från andra kulturer samt deras kunskap om olika affärsseder och marknader vilka är av stort värde. Samhällsentreprenörer Samhällsentreprenörskap är en växande global trend. Andra länder har redan upptäckt vad kommuner och regioner har att vinna på att uppmärksamma samhällsentreprenörer. Samhällsentreprenörer är ofta unga människor som startar företag med en social, ekologisk eller samhällsförbättrande idé som grund. De använder sig av entreprenörskapets logiker och mekanismer för att driva samhällsförändringar. En samhällsentreprenör är en entreprenör med samhällsnytta och/eller samhällsförändring som mål, en samhällsentreprenör vill vara med och utveckla Sverige. De är ideella och kommersiella på samma gång enligt parollen ” lön till mig själv och vinst åt samhället” När samhället står inför utmaningar som segregation, utflyttning och miljöhot kan samhällsentreprenörerna bidra till lösningar. Begreppet sociala innovationer brukar förklaras som initiativ som syftar till att förbättra det som saknas eller inte fungerar i samhällsbyggandet. Det kan handla om innovativa idéer och metoder för hur vi ska lösa samhällsproblem på nytt sätt. Inom ramen för sociala innovationer finns begrepp som socialt entreprenörskap och samhällsentreprenörskap. Att lyfta och främja nya innovativa lösningar blir allt viktigare i ett samhälle som präglas av ansträngd offentlig ekonomi, demografiska förändringar, folkhälsoutmaningar och klimatförändringar. Vi behöver också finna nya metoder för demokratiskt inflytande och samhällspåverkan, inte minst bland unga människor. Dessa samhällsentreprenörer utvecklas på bästa sätt genom stöd och positiva attityder från samhällets myndighetsaktörer samt en professionell företagsrådgivning, som förstår processtänkandet. Samarbetet mellan de offentliga aktörerna och Plattformen kommer att underlätta kommunikationen och förståelsen för en positiv utveckling av samhället. Genom att skapa mötesplatser för sociala innovationer kan olika aktörer och intressenter mötas och gemensamt arbeta fram konkreta projekt som kan leda till att nya produkter och tjänster utvecklas. Inom området sociala innovationer, är det nödvändigt med ett samarbete mellan akademin, näringslivet, ideella och offentliga sektorn. 35 Westlund (2007:1) 37 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 Sammanfattning av samhällsentreprenörens verksamhet • Den är idéburen och värderingsstyrd • Den ska gå att skala upp från lokal till global nivå • Vinsten återinvesteras36 Den sociala ekonomins företagande är också en viktig faktor för samarbete mellan privata och offentliga aktörer och bidrar starkt till den innovativa och dynamiska miljön i regionen. Övriga samhällssektorer behöver få ökad kunskap om sektorns betydelse för entreprenörskapet i regionen för att denna innovationsrika miljö ska stärkas ytterligare. Entreprenörskapet inom den sociala ekonomin leder ofta till såväl ökat privat nyföretagande som till nytänkande inom den offentliga sektorns verksamhetsområden. Entreprenörskapet bör därför stimuleras för att på sätt bidra till regional tillväxt. Förutsättningar för lokalt entreprenörskap En av EU:s åtta nyckelkompetenser är entreprenörskap och företagaranda. Företagande inom social ekonomi kan fungera som en skola i entreprenörskap. Man kan gå från idéburen verksamhet/föreningar via olika nätverk, eventuellt ett kooperativ, till ett mer traditionellt företagande. Den sociala ekonomin ger en möjlighet till att skapa hållbara jobb med människans egenmakt i centrum. Entreprenörskap och entreprenöriellt tänkande är förutsättningar för att kunna öka konkurrenskraften hos de företag som är verksamma inom den sociala ekonomin. En mer utvecklad entreprenöriell förmåga tillsammans med den drivkraft som återfinns hos eldsjälarna som har drivit utvecklingsfrågorna i mindre orter och på landsbygden kommer att stärka den sociala ekonomins affärsmässighet. Aktörerna som ingår i plattformen har bl.a. som uppgift att stimulera människors kreativitet och entreprenörsanda. Välfärdstjänster levererades tidigare till stor del av den offentliga sektorn, i takt med att dessa tjänster minskar ökar den sociala ekonomins betydelse. Olika grupper inom den sociala ekonomin spelar därför en allt större roll för innehållet i välfärden. Det kan vara allt från Hela Sverige ska leva med alla sina lokala utvecklingsgrupper till de sociala arbetskooperativen där människor får meningsfull sysselsättning och stärker sin självkänsla. Lokalt finns ofta ett stort kunnande t.ex. Studieförbundet Vuxenskolan bidrar till att kunnandet leder till lokala lösningar. Det samarbetar i lokala nätverk med lokala utvecklingsgrupper och andra föreningar. Genom att erbjuda studiecirklar och arrangera möten ökar samhörigheten. Bild 3. ”Processen från frö till blomma” 36 Samhällsentreprenörer, Detta är ett relativt nytt begrepp i gränslandet mellan ideell, offentlig och privat verksamhet. Entreprenörsbegreppet bör kunna vidgas till att omfatta nya lösningar som vill skapa ett hållbart samhälle: ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Ur Västmanlands Tillväxtprogram 2009-2013. ”Företagsamma Västmanland” sid 12. 38 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 Källa: Katarina Grut ”The Cooperative idea, as a strategy for regional development” Glesbygdsverket Bilden ovan kan representera utvecklingen av individer i ett samhälle där entreprenöriellt lärande är en utmärkt pedagogisk form att för att stimulera människors och gruppers idérikedom och engagemang t.ex. inom förskola, skola och högskola. Globaliseringen ökar den lokala nivåns och de lokala nätverkens betydelse. Pedagogiska idéer från staden Reggio Emilia har fått ett stort internationellt genomslag. Deras syn på kunskap och lärande och den utforskande pedagogiken har i den regionen främjat den lokala och regionala entreprenörsandan37. Styrkan hos den sociala ekonomin är dess lokala förankring. Den är en av de krafter som är nödvändiga för lokal och regional utveckling. Dess starkaste drivkraft är framförallt engagerade människor. 37 Grut (red.) (2005) 39 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 Bild 4. Den nödvändiga triangeln Triangeln beskriver tre nödvändiga förutsättningar för lokalt utvecklingsarbete. I triangelns ena hörn finns den första förutsättningen: en lokal mobilisering för att lösa gemensamma problem, där finns eldsjälar med Plattformen och dess nätverk som pådrivare och stöd. Den andra nödvändiga faktorn är att offentliga organ som t.ex. kommunen stödjer utvecklingen, är delaktiga, ger råd, finansiellt stöd och uppmuntrar nya initiativ. Samarbetet mellan det offentliga och den sociala ekonomin gör utvecklingen möjlig. Den tredje nödvändigheten är yttre impulser som fungerar som katalysatorer, påskyndar processen utan att själva delta i den. Plattformens intentioner är att främja och utveckla detta arbetsätt och bidra till implementering av användbara modeller och verktyg i syfte att stärka regionens företagaranda. 40 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 Figur 1: Bubbelmodellen Modellen beskriver hur processen för småskaligt företagande inom den sociala ekonomin växer fram utifrån en ideell tankemodell till att successivt övergå till kommersiell verksamhet med en ökad del av avlönat arbete. Ideella föreningar är ofta ett första steg mot entreprenörskap och nyföretagandet. Liksom det privata näringslivet bygger den sociala ekonomin på förmågan att ta tillvara enskilda personers entreprenörskap. En ideell förening fungerar som en träningsverkstad för framtida entreprenörer. Plattformen kommer att agera för ideella föreningar och stärka entreprenörskapsandan och de processerna som leder till småskaligt företagandet genom ett brett utbud av riktade insatser och rådgivningstjänster.38 Källa: Baseras på resonemanget i Grut, KOOPERATIV IDÈ som strategi för regional utveckling, (1995) Glesbygdsverkets skriftserie 1995:1 Det ideella engagemang som finns inom grupper och föreningar är en förutsättning för ökat entreprenörskap och tillväxt. En otrolig kraft och styrka finns hos människorna inom en mängd föreningar som arbetar för utveckling och det mesta bygger på frivillighet. Det handlar om att vara kreativ och hitta nya och annorlunda lösningar. Gemensamma målsättningar och inställningen till den egna bygden sammansvetsar människor och skapar samhörighet. Gammal som ung arbetar tillsammans mot förenade mål och i och med detta blomstrar mångfalden. Finns inte engagemanget och socialt kapitalt så avstannar utvecklingen av nya idéer och företag. 4.1.2 Inriktning Entreprenörskap är en viktig faktor när det gäller tillväxt och utveckling. Den sociala ekonomin har ett behov att stärka sin entreprenörskapsanda. Detta kan göras genom att sprida kunskap om social ekonomi och att praktiskt uppleva socialt entreprenörskap i skolor och på universitet, se exempelvis SIFE39. Partnerskap är också en viktig metod för att öka kompetensen och konkurrenskraften inom entreprenörskap och företagande. Där kan 38 39 Lithander, J och Möhlnhoff, J (2000) www.sife.se 41 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 mentorskap och nätverk vara exempel på möjliga insatser som kan leda till en ökad och hållbar tillväxt. En stark social ekonomi spelar en stor roll för att öka entreprenörskapet lokalt och regionalt, att skapa nya arbetstillfällen och en högre sysselsättning. Verksamheter inom den sociala ekonomin kan samarbeta bättre och hitta nya gemensamma lösningar till dess utmaningar. Dessa är allt från offentlig upphandling till inköp av material men också samarbete när det gäller rådgivning och mentorskap som kan påverka utvecklingen av företag inom den sociala ekonomin. Även samarbete med andra samhällssektorer enligt Triple Helix-modellen kommer att bli en viktig inriktning. Plattformen måste arbeta för att synliggöra och sprida kunskapen om den sociala ekonomins entreprenörskap, gärna med hjälp av ambassadörer för socialt företagande. Plattformens eget nätverk och extern kompetensutveckling kan genom tydliga och genomarbetade stödstruktur ge aktörer rådgivning, mentorskap och inkubatorverksamhet för att fler individer och grupper ska våga och ha möjlighet att starta och driva en verksamhet. Vilket även belyses i Västmanlands Regionala Utvecklingsprogram med texten, ”Företag inom den sociala ekonomin i form av kooperativ blir allt vanligare. Genom specialiserad rådgivning bör också sådana företag kunna ges stöd.”40 Vidare kan dessa strukturer även underlätta för personer som funderar på nya entreprenöriella lösningar, t.ex. avknoppning från offentlig verksamhet41 att våga ta steget. I fallet med avknoppning ger man möjlighet till fler kvinnor att bli nyföretagare. I de regionala utvecklingsprogrammen för Västmanlands och Östergötlands län kan man läsa: ”Det är speciellt viktigt att arbeta med förebyggande åtgärder för människor i socialt utsatta grupper. Stora grupper står utanför arbetsmarknaden – långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna och förtidspensionerade. Det är en angelägen framtidsfråga för regionen att hitta fungerande åtgärder för att minska utanförskapet och för att skapa en arbetsmarknad som gör det möjligt för så många som möjligt att delta i arbetslivet. Det kan handla om utbildningsinsatser, rehabiliteringsåtgärder och anpassning av arbetsplatser. För att nå framgång kommer det att krävas ett nära samarbete mellan olika offentliga aktörer och arbetsmarknadens parter42.” vilket ytterligare förtydligar vikten av plattformens arbete inom detta område. Det finns inslag av entreprenörskap i många utbildningar redan i grundskolan. Det är viktigt att ungdomar redan i tidig ålder får veta att det finns en mängd olika sätt att driva företag på. Samtidigt tar man vara på deras vilja och nyfikenhet att starta företag. Undersökningar som Coompanion gjort (2007) visar att ungdomar gärna startar företag tillsammans. Det finns i Sverige men kanske framförallt utomlands, många framgångsrika alternativa företags- och anställningsformer. Dessa är ofta sprungna ur den sociala ekonomin och har visat sig vara en viktig faktor för utveckling och tillväxt av vissa verksamheter. Ett exempel 40 Regionalt Utvecklingsprogram för Västmanlands län, sid 24. Se även Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland (s. 54 och 56) 42 Regionalt Utvecklingsprogram för Västmanlands län (s. 8) och Östergötland (s. 31) 41 42 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 hämtat från hotellindustrin är det italienska företaget Le Mat, vars koncept snart kommer att etableras i Sverige. Le Mat är ett företag som inte har vinstmaximering som enda målsättning utan även att skapa arbetstillfällen för människor som på grund av olika hinder har svårt att komma in på den reguljära arbetsmarknaden43. Alternativa anställningsformer kan t.ex. vara egenanställningsföretag som bl. a. har drivits i Uppsala44. Genom en fokusering på att skapa bättre förutsättningar för fler arbetsmarknader med sociala företag i form av arbetskooperativ eller dylikt påverkar man den långsiktigt hållbara tillväxten på ett positivt sätt. Detta både genom att ge fler individer chansen till en anställning och även skapa fler företag som drivs med ett ekologiskt hållbart tänkande. Detta bidrar således till en ekologiskt och socialt hållbar utveckling samt naturligtvis även hållbar ekonomisk utveckling. Sedan PLUS handlingsplan kom 2007 har plattformen arbetat aktivt för att stärka det sociala företagandet i regionen genom att själva driva projekt (Orangeriet)45 och att sprida kunskap om sociala företag genom Tillväxtverkets informationssatsning. Plattformen ska föra detta arbete vidare och ska skapa opinion för särskild lagstiftning och stöd för sociala företag enligt den italienska modellen (typ B-kooperativ).46 Intresset att starta egna företag bland unga människor i allmänhet är högt. Trots detta är det relativt få unga som verkligen förverkligar sina planer. Genom plattformen är målet att ta vara på dessa idéer och visioner och att hålla den entreprenöriella glöden vid liv. Plattformen kommer att ge stöd och bättre möjligheter för dessa personer att starta företag utifrån sina förutsättningar. Ett sätt kan vara att sammanföra äldre företagare som behöver hjälp med generationsväxlingen i sina företag, och unga personer som är nyfikna på företagande. Plattformen kommer även jobba med kompetensutveckling vid generationsväxlingar för både dem som ska lämna över och för dem som ska ta vid i företagen. Fler personer kan få chansen att starta företag utifrån sina förutsättningar starta företag. Personer med en bakgrund från ett annat land som besitter kunskaper om språk och kultur har goda förutsättningar för att driva egna företag eller utveckla befintliga verksamheter. Med rätt stöttning och stöd kommer detta bidra till många nya arbetstillfällen. För att öka andelen personer med utländsk bakgrund som startar företag är det viktigt att ge rätt förutsättningar. Vissa grupper behöver andra former av stöd för att lyckas eftersom strukturerna hur man startar och driver företag markant skiljer sig åt i världen. Med rätt stöd finns det en stor potential i form av kunskap om nya marknader, affärsseder och affärskulturer. Den kan ge en viktig konkurrensfördel i ett nystartat eller befintligt företag. Den sociala ekonomin kan med sitt värdebaserade och långsiktiga synsätt bidra till individers personliga utveckling genom en mängd åtgärder. Ett sätt är att stärka den entreprenöriella sida som finns hos de flesta individer. Detta är en möjlighet för alla individer men framför allt för personer på väg tillbaka till arbetsmarknaden att bygga upp självförtroende och självkänsla samt påverka regionens ekonomiska, ekologiska, och sociala tillväxt och utveckling. 43 http://www.lemat.org/ http://www.egenanstallning.nu/ 45 ESF-finansierat projekt inom programområde 2, bedrivs i Östra Mellansverige. 46 Italienska typ-B-kooperativ måste ha minst 30 % av medlemmar från marginaliserade grupper och antalet ideella fick inte överstiga 50 %. (RALF-rapporten sociala arbetskooperativ, 2002). 44 43 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 4.1.3 Åtgärder • • • • • • • • • • • • • Stöd till nyföretagande (inkubatorverksamhet, rådgivning, mentorskap, ungdomars/kvinnors/invandrares företagande) Nya entreprenöriella verksamheter Sociala innovationer Nya näringsområden inom småskalig produktion i kombination med turismnäringen Utveckla strukturer för arbetsintegrerande verksamheter (sociala företag) Entreprenörskap för gymnasielever. Ta vara på ungdomars vilja att starta företag inom, efter och vid sidan om skolväsendet Öka konkurrenskraften, samordning och ökad kunskap om LoU, kompetensutveckling och ledarskap, dra nytta av SOUL-nätverkets arbete på området. Synliggöra den sociala ekonomins entreprenörskap för politiker, beslutsfattare och allmänheten Integration på arbetsmarknaden för invandrare och andra grupper som befinner sig i ofrivilligt utanförskap47 Kompetensutveckling för entreprenörskap och ledarskap verksamheter inom den sociala ekonomin Ambassadörer för socialt företagande Verka för särskild lagstiftning och stöd till sociala företag Samverkan med andra aktörer (Triple Helix) 47 Se även t.ex. Regionalt Utvecklingsprogram för Örebro län (s. 34 och 53) 44 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 4.2 Kapitalförsörjning 4.2.1 Bakgrund Regionen Östra Mellansverige behöver fler företag, därför ska entreprenörskap uppmuntras och företag ska få starthjälp. Fler entreprenörer betyder ökade möjligheter till tillväxt, nya arbetstillfällen och bibehållen välfärd. En förutsättning för entreprenörskap är att kapitalförsörjningen är utvecklad och tillgänglig för företagen. Tyvärr finns det ett antal svaga områden, s.k. marknadsmisslyckanden, som hindrar företag att få tillgång till kapital. Lånemarknaden är ett oligopol. De traditionella finansieringsformerna blir alltmer svårtillgängliga för de små kunderna, vilket resulterar i att stora grupper i samhället har svårigheter att få tillgång till kapital. Framförallt slår det mot kvinnor, ungdomar, äldre, invandrare samt glesbygdens småföretagare. En rapport från Stockholms Nyföretagarcentrum visar t.ex. att invandrare löper nästan 50 % större risk att inte kunna starta ett företag på grund av kapitalbrist jämfört med en person utan invandrarbakgrund48. Den sociala ekonomin och de nya kooperativen hör till dem som har svårigheter att finna traditionell finansiering, vilket kan bero på dess förekomst av otraditionella affärsidéer, stor andel kvinnliga entreprenörer och avsaknaden av ambition att driva affärsverksamhet med i huvudsak vinstmaximering som mål. Dessa begränsade möjligheter till kapitalförsörjning hindrar att många goda idéer tas tillvara. Nackdelen med detta begränsas inte enbart till den enskilde entreprenören, utan även för samhället i stort. Bland småföretagen saknar ungefär var sjunde småföretagare långfristiga lån49. Traditionella banker kräver alltid säkerhet för utlåning. Den som inte kan uppvisa säkerhet i form av hus eller andra materiella tillgångar får svårigheter att låna. I vissa fall räcker det inte ens med en fastighet som säkerhet med hänvisning till att den ligger i ett område med fallande fastighetspriser. Då det huvudsakliga målet inom företagande i den sociala ekonomin inte är vinstintresse drabbas entreprenörer inom den sociala ekonomin ofta hårt och alternativa lån eller kreditsystem saknas ännu trots den uppmärksamhet som mikrokrediter har fått på nationell nivå och i EU. 4.2.2 Inriktning Det finns en förhållandevis välutvecklad struktur för satsningar på tillväxtföretag, både när det gäller stöd, riskkapital, högre utbildning och den högre utbildningen som en startmiljö. Att det finns en fokuserad struktur med tydliga mål har lett till positiva effekter. Sådana väl utbyggda, fokuserade och lättillgängliga strukturer saknas i stora områden för framtida entreprenör i vår region. Det behövs insatser för att utveckla en regional finansiell 48 49 Privata Affärer.se (2005) Entreprenörer Utan Kapital, Rapport 2006:23, Länsstyrelsen Stockholms län 45 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 infrastruktur för att stödja den sociala ekonomins företagande. Framtida insatser bör inkludera en genomarbetad finansiell infrastruktur där företagens och enskild individer i olika skeenden kan stödjas genom anpassade finansiella instrument; mikrofinansiering, sådd-kapital, lokalt projektstöd, riskkapital och garantier. Det är viktigt att denna finansiella infrastruktur byggs tillsammans med erforderlig kompetens och rådgivning, s.k. intelligenta pengar. Den kan bara utvecklas genom ett samarbete mellan finansiella aktörer och olika lokala företag/organisationer eller de representativa organisationer som har direkt kontakt med företag/organisationer inom den sociala ekonomin. Tillsammans kan de ge den coachning och de insatser för utvecklad kompetens som krävs för att förmedla finansiella tjänster till slutmottagaren. Detta är möjligt genom att den sociala ekonomins partnerskap aktivt deltar i och tillsammans bygger upp en finansiell infrastruktur som är anpassad för vår region och övriga sektorsspecifika behov. 4.2.3 Åtgärder • • • • Nätverksbildandet och etablering av finansiella tjänster/strukturer i lokala/regionala samhällen för den sociala ekonomin Jobba närmare föreningsbankerna på lokal nivå med erfarenhetsutbyte och stöttning på regional nivå Insatser inom kompetensutveckling, utveckling av coachning och mentorfunktioner, utveckling av samarbetsformer och konsortiemodeller för att utveckla de finansiella infrastrukturerna – skapa en verktygslåda för stöd till sociala företag Lokalt projektstöd 46 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 4.3 Arbetsmarknad 4.3.1 Bakgrund Regionens konkurrenskraft påverkas oundvikligen av det ofrivilliga utanförskap många människor befinner sig i till följd av bland annat arbetslöshet, funktionshinder och sjukdom. Vissa lokalsamhällen uppvisar en mycket snedfördelad ålderstruktur vilket inte är till fördel för regionens tillväxt och befolkningsökning. I en del kommuner utgör den offentliga sektorn en mycket stor eller rent av den största arbetsgivaren. För många företag och organisationer är den offentliga sektorn den huvudsakliga uppdragsgivaren. Vad gäller entreprenörskap i regionen, finns geografiska, marknadsmässiga och kulturella hinder att ta sig över. Dessutom är matchningen mellan företagare och potentiella arbetstagare inte tillräckligt smidig i sin struktur. Arbetsmarknaden har utvecklats och förändrats så att de krav som arbetsmarknaden ställer på individen lett till att allt flera ställs utanför. Arbetets innehåll, arbetstempo, arbetsbelastning och kompetenskrav har förändrats och försvårat för personer med funktionsnedsättningar, invandrarbakgrund, långtidssjukskrivningar eller andra hinder att ta del i den allmänna arbetsmarknaden.50 För de individer som står utanför arbetsmarknaden och framför allt för de individer som är långtidsarbetslösa har samhället efter 90-talskrisen haft svårt att på ett effektivt och naturligt sätt få dessa individer tillbaka till, eller in i sysselsättning. Detta är stora kostnader både för samhället och för individerna och dess familjer. Dessutom skapar ett långvarit utanförskap ofta ett allt större hinder (personligt psykologiska och attityder från arbetsgivare) för att komma tillbaka till arbete, steget tillbaka blir allt längre. Ett sådant steg kan inte enbart lösas genom generella arbetsmarknadspolitiska åtgärder, individuella stödåtgärder är minst lika viktiga. Med hjälp av Plattformen för social ekonomis innovativa kreativitet, kompetens och säregna utvecklingsmöjligheter kan arbetsmarknaden komma att omsluta människor med nya typer av anställningar, företagande och anpassade åtgärdsprogram. För dem som inte har möjlighet att någonsin träda in och stanna kvar på den ordinarie arbetsmarknaden, kan social ekonomi tillåta att människor stannar kvar i steget mellan utanförskap och full delaktighet, utan att för den sakens skull fastna i ett bidragsberoende. De senaste åren har den sociala ekonomins lösningar fått allt mer uppmärksamhet, men fortfarande krävs en större attitydförändring kring det sociala företagandet. Offentliga aktörer har börjat inse den kraft som den sociala ekonomin har för arbetsintegrering, vilket tydligast kan exemplifieras med regionförbundet Östsams utredning från 2010 om den sociala ekonomin i Östergötland och möjligheterna att skapa arbetstillfällen genom sektorn.51 50 51 Handikappförbunden (2003) Arnell, (2010), Arbete för alla? Kartläggning av den sociala ekonomin i Östergötland 47 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 I regionen finns många goda exempel på hur den sociala ekonomin bidrar att få in personer som står utanför arbetsmarknaden. T.ex. kan vi nämna Koop M i Vadstena52 som är en ekonomisk förening och ett arbetskooperativ som ägs av sina medlemmar och drivs utan vinstintresse. Föreningen försörjer sig på sin verksamhet som består av tjänster inom industri, hantverk och fastighetsskötsel samtidigt som man är engagerade i att hjälpa långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna ut i arbetslivet i samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Ett annat liknade exempel är Idésmedjan i Hävla53. För dem som redan befinner sig på arbetsmarknaden kan Plattformen för social ekonomi erbjuda utvecklingskompetens inom ramarna för sin egen samverkansform och genom kompetensutveckling inom projektverksamhet. Aktörerna som ingår i plattformen har lång och gedigen kompetens kring bland annat kvinnors företagande, hållbar utveckling och social samhällsservice genom alternativa driftsformer. Vidare kan plattformen fungera som en bas kring de upphandlingsfrågor som berör socialekonomiska verksamheter. Flera av plattformens organisationer arbetar redan idag med kompetensutveckling inom entreprenörskap, trots detta lider de företag som innefattas i den sociala ekonomin av bristfällig satsning på kompetensutveckling. Plattformen kan ta ansvaret över kompetensutvecklingen i flera steg framåt. 4.3.2 Inriktning Social ekonomi kan skapa arbete inom områden där varken den offentliga sektorn eller vinstmaximerande företag överlever. Genom att balansera individens behov av arbete och det omgivande samhällets behov av service och tjänster, kan den sociala ekonomin fylla vakuumet efter neddragna marknadstjänster och avsaknaden av samhällsservice. Social ekonomi kan erbjuda lösningar som är anpassade efter lokala och regionala förhållanden och individuellt utformade åtgärder. Social ekonomi har en viktig roll att erbjuda skräddarsydda lösningar vid sidan om de offentliga standardlösningar som finns att tillgå. Genom Plattformen kommer det erbjudas kompetensutveckling för verksamheter och individer inom den sociala ekonomin. Detta kan både ske genom plattformens egna nätverk eller med hjälp av extern kompetens. Kompetensutvecklingen kommer inte bara rikta sig mot individer och mindre verksamheter utan även mot offentliga aktörer i samarbetet med den privata sektorn och sociala företag om entreprenörskap, arbetsliv och arbetsmarknadens rörlighet för vissa målgrupper. Mångfald, integration och jämställdhet är tre centrala mål som plattformen kommer att arbeta för. Detta kan förbättras genom t.ex. attitydförändring, kompetensutveckling av arbetsgivare och arbetssökande samt åtgärder som coachning54 och matchning samt att förbättra nätverken 52 www.koop-m.se/omoss/index.php, 2007-11-14 http://www.idesmedjan.com/#, 2007-11-14 54 Se t.ex. LikaOlika 53 48 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 för utsatta grupper. Plattformen kommer även att jobba för att förändra de strukturer och barriärer som hindrar en snabbare förändring av samhället. Social ekonomi kan fungera som motreaktion mot en allt mer globaliserad och centraliserad marknad. Globalisering och centralisering behöver inte vara något negativt i sig, men när det riskerar att urholka arbetsmarknaden på lokal och regional nivå, träder den sociala ekonomin in med en säregen förmåga och potential att samla människor och skapa ett socialt kapital som gynnar den lokala och regionala utvecklingen. 4.3.3 Åtgärder • • • • • • • • • • Coachning av människor till (åter)inträde på arbetsmarknaden Matchning av arbetsmöjligheter mellan arbetskraft och arbetsgivare Kompletterande förmedlingsverksamhet till Arbetsförmedlingen (AMS) Öka det sociala företagandet Använda skolans utbildningsmiljöer även för andra målgrupper Bilda praktikpooler, en samverkan mellan utbildning och arbetsliv Attitydförändring kring möjliga åtgärder och lösningar på arbetsmarknaden genom information och påverkan för att därigenom öka det sociala företagandet Använda sig av nya typer av anställningsformer Kompetensutveckling och rustning i entreprenörskap, arbetsliv och arbetsmarknadens rörlighet för vissa målgrupper (exempelvis offentligheten och ungdomar) Öka kunskapen om faktorer som påverkar människors möjligheter att nå, få och behålla ett arbete etc. 49 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 4.4 Forskning och utveckling 4.4.1 Bakgrund Det bedrivs idag forskning om den sociala ekonomin på högskolor och universitet i Sverige och internationellt. Detta innebär att det finns tillgång på relevant forskning där den sociala ekonomin kan hämta inspiration och finna stöd. Forskare inom skilda discipliner bedriver forskning och utbildning inom social ekonomi, socialt kapital, entreprenörskap i samverkan och arbetslivsinriktad integrering genom mångfald. Trots den stora bas av information och vetenskap som finns att tillgå, har aktörer inom den sociala ekonomin svårt att använda sig av den. Erfarenhetskunskap saknas inte hos dessa aktörer, men den teoretiska kompetensen har inte i tillräckligt hög omfattning tagits tillvara i informations- och påverkansarbete eller kompetensutveckling. I regionen finns det bra förutsättningar till samverkan mellan forskningsinstitut, näringslivet, den offentliga sektorn och social ekonomi. Det finns idag ett flertal starka universitet och utbildningsorter. Stora satsningar görs även i samhället för att få en närmare koppling mellan utbildning och näringsliv. Det finns goda möjligheter att även sammankoppla FoU med den sociala ekonomins entreprenörskap. Plattformen bör även fokusera på samverkan med närliggande lärosäten, exempelvis universiteten i Linköping, Uppsala, och Örebro, samt Mälardalens högskola. 4.4.2 Inriktning Den sociala ekonomin kan genom att skapa ett närmare samarbete mellan dess aktörer och forskarvärden stärka den sociala ekonomin och dess ställning i samhället. På detta sätt kan aktörer skaffa sig en bättre och bredare kunskap om vilka områden där de kan utveckla sina verksamheter och göra mest nytta. Plattformen för social ekonomi har möjlighet att samla forskning och utveckling inom sitt nätverk och då kunna ge aktörerna tillgång till användbar information på ett effektivt sätt. På detta sätt kan plattformen skapa en länk mellan teori och forskning och den sociala ekonomins verklighet. Dessutom kan den sociala ekonomin själva vara med och ge input till forskningen och även bidra till att sprida både information om forskning och om forskningsresultat på lokal nivå och på så sätt öka nyttan av forskningen. Genom att skapa ett tätare samarbete mellan forskning och den sociala ekonomin kan man omvandla forskningen till konkreta möjligheter. Forskningen kan dessutom få tillgång till erfarenheter och till pågående verksamheter som kan vara av stort intresse att beforskas. Detta kan t.ex. vara den sociala ekonomins påverkan, kunskap och möjligheter till ”nya typer” av hållbara samhällen med en helhetssyn på lokal produktion och konsumtion, globalt och 50 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 livslångt lärande, funktionellt resande, individers förutsättningar att nå, få och behålla ett arbete etc. 4.4.3 Åtgärder • • • • • • • • • Åtgärder och projekt inom ramen för forskning och utveckling Socialt kapital och dess betydelse för hållbar regional och lokal utveckling Plattformsarbete som pilotprojekt för social ekonomi och dess betydelse för hållbar tillväxt; att sprida det redan framtagna materialet (förmedla kunskapen, bevaka och visa upp exempel). Jobba för ett tätare samarbete mellan akademin, den offentliga sektorn och den sociala ekonomin enligt Triple Helix-modellen; omsätta forskningsresultat i praktiken Använda forskningsresultat i utvecklingen av den sociala ekonomin Undersökningar kring jämställdheten inom den sociala ekonomin. ”Uppfinnarverkstad”; en gemensam plats där individer och organisationer möts och gemensamt stöttar och hjälper varandra framåt Åtgärder för att bättre nyttja och utveckla befintliga lokala produkter Omvandla forskningen till konkreta möjligheter med fokus på en ekologisk hållbar utveckling så som energiutvinning av sol och vind, transportalternativ etc. 51 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 4.5 Internationellt samarbete 4.5.1 Bakgrund Verksamheter inom den sociala ekonomin har alltid låtit sig inspireras av andra länders erfarenheter. Vid studiebesök har man kommit i kontakt med den sociala ekonomin i framgångsrika länder som Italien och Storbritannien. Kontakter har givit en mängd värdefulla erfarenheter och genom t ex. Equal-projekt55 så har ett nätverk tagit form och utvecklats mellan svenska och utländska projekt. Många entreprenörer är där igenom vana vid att samarbeta och använda sig av internationella kontakter och nätverk. Att samarbeta internationellt är viktigt för att det ger möjlighet att utbyta erfarenheter, lära av varandra och få perspektiv på egna verksamheter och projekt. Mycket av det som händer i andra länder, form av olika projekt men också i form av olika strukturer och olika typer av organisationer kan med framgång användas i vår region för att nå plattformens mål. Den sociala ekonomins intressen representeras i olika sammanhang av flera officiella nätverk som är en resurs när det gäller både kunskapsutbyte och kompetensutveckling. Bland de viktigaste nätverk för den sociala ekonomin finns t ex. REVES (Europeiskt nätverk för social ekonomi), som bildades 1996 och som består av 35 medlemmar i fjorton länder och CIRIEC (International Centre of Research and Information on the Public, Social and Cooperative Economy) som är ett nätverk som ägnar sig åt spridning av information om offentlig ekonomi och social ekonomi. Inriktning Plattformen kommer att intensifiera arbetet med de internationella kontakter som redan finns och arbeta vidare med erfarenhetsutbyte och samverkan med social ekonomins internationella partner. Både genom projektpartnerskap men också med andra typer av samarbete kan de verksamheterna som arbetar inom den sociala ekonomin komma i kontakt med liknade organisationer i andra länder och få ny kraft och inspiration för att kunna elaborera och utforma nya lösningar för att lösa gemensamma problem som uppstår, oberoende av gränser. Sedan 2007 har Plattformen bland annat genomfört en konferens med medverkan av internationella föreläsare, och inom ramen för ett projekt har en studieresa till Storbritannien genomförts. Plattformen ska även söka nya kontakter för samverkan, då med grund i Östersjöstrategin och ett möjligt Interreg-projekt. Finland har gått förbi Sverige i arbetet med den sociala ekonomin och Estland och Lettland behöver stöd i uppbyggnaden av den lokala sektorn. 55 Equal baseras på det så kallade utvecklingspartnerskapet. Tanken är att flera samverkanspartner - från till exempel offentlig förvaltning, näringslivet eller enskilda organisationer - ska gå samman och utveckla idéer, arbetssätt och metoder för att motverka diskriminerande strukturer. All projektverksamhet har inkluderat samarbete med partnerskap i andra EU-länder. En del av Equals spridnings- och påverkansfas bedrivs på transnationell nivå i så kallade ETG:er, Europeiska tematiska grupper. 52 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 Plattformen kommer t.ex. att kommunicera sitt starkare samarbete och plattformsbyggande i Sverige genom ett kontinuerligt informationsutbyte med internationella organisationer och även att aktivt delta och bidra med material till internationella nätverks nyhetsbrev etc. 4.5.2 Åtgärder • • • • • Ökat erfarenhetsutbyte med internationella aktörer och organisationer om exempelvis upphandlingsfrågor och sociala företag Aktivt medverka i internationella nätverk t ex REVES och CIRIEC Öka kunskapen och möjligheterna till volontärarbete i Sverige och utomlands, EUpengar till volontärskap (möjligheter finns via voluntary centres i UK) Eventuellt lärandeprojekt inom Interreg 4C Erfarenheter och lösningar för grupper som riskerar diskriminering, som t.ex. etnicitet, kvinnor och funktionshinder 53 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 4.6 Socialt kapital 4.6.1 Bakgrund Socialt kapital är en transversal egenskap som återfinns i samtliga områden. I vardagligt tal talar man om socialt kapital och samhällsutveckling i termer av ”social kontroll”, det vill säga människors inverkan och påverkan på varandras och samhällets utveckling i en positiv riktning. Den sociala ekonomin har byggt upp sociala kapital med olika fokus och tyngdpunkter, beroende på vilka syften man haft och vilken roll man ansett sig spela i lokalsamhället. Vissa initiativ har fokuserat på sin kärnverksamhet och skapat ett starkt socialt kapital inom den och till berörda delar av lokalsamhället. Andra initiativ har haft bredare syften och strävat efter att bygga starka länkar såväl inom den lokala ideella sektorn som till näringsliv och offentliga organ. Beroende på verksamhetens syften, värderingar och avgränsningar har alltså olika aspekter av det sociala kapitalet kommit att stärkas: förtroendeskapande, nätverkande, mobiliserande, näringslivsrelaterat, etc. Det finns exempel på hur utvecklingsprocesser utgått från det existerande, historiskt givna sociala kapitalet och sedan utvecklat flera andra av de övriga aspekterna. Där den sociala ekonomin lyckats som bäst utgör den det sammanhållande kittet för bygdens eller grannskapets utveckling. Detta har manifesterat sig i formella eller informella ”lokala utvecklingspartnerskap” på by- eller bygdenivå, där den sociala ekonomin ingår tillsammans med det lokala näringslivet och där den offentliga sektorn har en stödjande roll. På sådana orter finns det också exempel på resultat i form av nyföretagande och inflyttning. 4.6.2 Inriktning Intresseföreningar bildas och upprätthålls av ett specifikt gemensamt intresse av och för grupper av människor. Det kan vara lokala utvecklingsgrupper, byalag, idrottsföreningar, föräldragrupper på stan, invandrargrupper, kriminella personers återgång till en fungerande vardag, alkohol- och drogprevention, rehabilitering, fritidsgårdar och kvinnofridsengagemang etc. Inom många områden träder föreningsverksamheten in i samhällsstrukturen, vid sidan av marknadsekonomiska intressen och den offentliga sektorns ansvarsområden. Föreningsverksamheter omsluter stora grupper människor som genom socialt kapital, men ofta små materiella resurser, arbetar aktivt för samhällsutveckling, socialt vardagsliv och folkhälsa. Bygdepengen i Västmanland är ett exempel på hur samhället kan stötta dessa grupper. Bygdepengen är ett stöd på max 30 000 kr vilket lokala utvecklingsgrupper i länet kan söka från Länsstyrelsen genom Länsbygderådet. Syftet med detta är enligt Länsstyrelsen att: stödja och stimulera lokalt utvecklingsarbete som kan leda till positiv utveckling av landsbygden och mindre orter. 54 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 Föreningar täcker ofta gapet som kan uppstå mellan individen och den offentliga sektorn och påverkar och engagerar individer. Det handlar om de lokala aktörernas förmåga att skapa och upprätthålla nätverk för samarbete och utbyte av information och resurser. Det handlar också om de värderingar som dessa nätverk bygger på, insikten om nödvändigheten av samarbete och lärande, att förnya sig och att dra in nya aktörer i nätverken. ”Rätt” sorts socialt kapital växer fram hos de framgångsrika initiativen - ”fel” sorts socialt kapital kan blockera de bästa idéer och initiativ56. Idrottsrörelsen har en viktig samhällsfunktion och medverkar till tillväxtförutsättningar i flera avseenden. För den lokala samhällsutvecklingen fungerar idrottsföreningen ofta som mötesplats och kanalisering av engagemang. Idrottsrörelsens betydelse i samhället är stort och den är en viktig ingrediens i en god livsmiljö och för folkhälsan. Stora nationella och internationella tävlingar och arrangemang ger ekonomiska vinster samtidigt som de ger en positiv bild av en växande region. Det sociala kapitalet är speciellt viktigt i de mindre tätbefolkade områdena och är en viktig faktor för en fungerande lokal livsmiljö samt för tillväxten. I många delar av samhället råder en bristande jämställdhet och en betydande genderproblematik där kvinnor oftare är underrepresenterade. En anledning till att kvinnor mer sällan rekryteras (till olika positioner), är att många rekryteringar sker genom manliga nätverk och kontakter. Plattformen och den sociala ekonomin kan stärka och utveckla kvinnliga nätverk och kvinnors sociala kapital och på så sätt stärka kvinnors kunskap och möjligheter till lika villkor. Stora delar av denna problematik upplever även nyanlända personer i Sverige. Det är svårt att skapa kontakter, kunskap och förståelse för samhället. Idrotts- och andra föreningar spelar här en viktig roll där naturliga och enkla saker är sådant ofta beskrivs som ”mötesplatser” och ”integrationsfrämjande åtgärder”. Plattformens aktörer har inom dessa områden en mycket stor kunskap och erfarenhet som kommer att användas och skapa stor nytta för samhället och för individen. Många nya, etniska föreningar och organisationer har tillkommit genom åren och har sökt kopplingar till de etablerade rörelserna, framförallt genom studieförbunden, men saknar den etablerade traditionen och erfarenheten. På samma sätt som det finns dold och slumrande företagsamhet och entreprenörskap i de traditionella rörelserna finns det i de etniska rörelserna kunskaper, erfarenheter och traditioner som vi, tillsammans, har anledning att titta närmare på, utveckla och anpassa. Att särskilt fördjupa sig i och analysera den potential som ligger i dessa erfarenheter, kring företagande, företagsamhet och entreprenörskap, kan vara en viktig pusselbit i den integration vi alla eftersträvar. 56 H. Westlund (2007:2) 55 4.6.3 Åtgärder • • • • • • • • • PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 Aktivt informera om föreningsverksamheters oumbärliga roll i samhällsstrukturen samt bygga vidare på diskussionen om sektorn som en politisk röst kontra en utförarroll Stödja den sociala ekonomins sociala arbete Kompetensutveckling om ledarskap (kopplas på SOUL-projektet där sådan utbildning redan finns) Möjliggöra för föreningar/organisationer att växa genom att öka antalet arbetstillfällen Utveckla samarbetet med och stärka erkännandet från den offentliga sektorn Stärka kvinnors och nyanlända svenskars sociala kapital och nätverk Utveckla demokratiska organisationsstrukturer Utveckla mätmetoder som SROI för att mäta socialt kapital Eventuellt övertagande av Ungdomsstyrelsens hemsida Värdegrund.nu eller för spridning till länsplattformar 56 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 5 Långsiktig hållbarhet 5.1 Miljö Miljöaspekten finns redan idag hos alla Plattformens aktörer. Miljökrav ska ställas som prioritet vid inköp och upphandlingar hos aktörerna som ingår i Plattformen vilket kommer att påverka samhället genom alla kontakter och nätverk som Plattformen och dess aktörer har. Exempelvis kommer det att arbetas för att planeringen av olika aktiviteter, möten eller seminarier kommer ske så att deltagarna får minsta möjliga resväg och möjlighet till att resa med tåg eller att samåka. Närmiljön och det lokala perspektivet ligger nära till hands i den sociala ekonomin. De motiv som ligger bakom den sociala ekonomins entreprenörskap har ofta samma grund som de miljömässiga motiven. Långsiktig hållbarhet, miljömässigt, socialt, kulturellt och ekonomiskt är ekologisk långsiktig hållbarhet. Att på samma sätt, som i det sociala företagandets ansvar för allas rätt till arbete, även ha det miljömässiga, sociala och kulturella som utgångspunkt, är inte bara ett perspektiv av långsiktig hållbarhet utan kan även användas som en konkurrensfördel. Sociala företag som kan marknadsföra att deras produktion av varor och tjänster inte bara handlar om ekonomisk vinning utan att det, framför allt, handlar om värden som medverkar till att trygga hållbarheten på lång och kort sikt, har troligtvis marknadsfördelar. Det är en god affär att handla ekologiskt! Genom många av aktörerna i Plattformen genomförs diverse aktiviteter som direkt eller indirekt riktar sig mot en bättre miljö. Genom den sociala ekonomins värdegrund som innefattar en större medvetenhet och behovet av en ökad hållbarhet har samtliga aktiviteter möjlighet att skapa förutsättningar för en långsiktigt bättre miljö. 57 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 5.2 Jämställdhet och mångfald Den sociala ekonomin baserar ofta sina verksamheter på ett större inslag av sociala mål än andra aktörer på marknaden. Detta har ofta en positiv inverkan på mångfald och jämställdhet i dessa organisationer. Varken Östra Mellansverige eller den sociala ekonomin är dock ett undantag från resten av landet när det gäller kvinnor och invandrares situation på arbetsmarknaden. Dessa två grupper har en högre andel som ofrivilligt står utanför arbetsmarknaden. Detta betyder att man inte tar vara på en stor del av den kompetens som finns i regionen gällande arbetskraft och ledarskap. Medvetenhet om dessa faktorer möjliggör förändringar och bör självklart vara en, i allt genomsyrande process arbetet. Den sociala ekonomin har visat sig ha fungerande metoder för att tillgodose att kompetens utnyttjas. I syfte att få ut mesta möjliga av den sociala ekonomins värderingar är det självklart att jämn könsfördelning och en god integration skall eftersträvas. Plattformens arbete riktar sig till alla aktörer inom den sociala ekonomin oavsett bakgrund, utbildning och kön. Som exempel kan nämnas att insatser görs för att stödja kvinnors företagande genom resursutveckling, dels för att påverka kvinnors attityder till eget företagande och skapa och stärka kvinnliga nätverk. Satsningar ska även ske för att stödja kvinnor som ledare. Vidare har även många nya, etniska föreningar och organisationer tillkommit genom åren vilka söker kopplingar till de etablerade rörelserna, framförallt genom studieförbunden, men saknar den etablerade traditionen och erfarenheten vilka de kan få genom Plattformens nätverk. Plattformen kommer att vara en mötesplast för föreningar, organisationer, företagare och blivande företagare oavsett etnisk bakgrund. Även i denna aspekt spelar den sociala ekonomins värdegrund en stor roll. För att uppnå en långsiktigt socialt hållbar miljö kommer stor vikt läggas på integration. Arbete kommer att ske för att stärka de befintliga, men även att skapa nya nätverk för dessa personer så att de har lättare för att finna hjälp och stöd i sin närmiljö. T.ex. ska det finnas möjligheter för utomnordiska företagare att kunna få tillgång till information på andra språk och om möjligt en ”coach” med utländsk bakgrund som bättre kan introducera och förklara det svenska systemet. De kontaktskapande insatser av olika slag som planeras i plattformen innebär möjligheter för personerna ifråga att bli kända och visa sin reella kompetens oavsett bakgrund. På samma sätt som det finns dold och slumrande företagsamhet och entreprenörskap i de traditionella rörelserna finns det i de etniska rörelserna kunskaper, erfarenheter och traditioner som vi, tillsammans, har anledning att titta närmare på, utveckla och anpassa. Att särskilt fördjupa sig i och analysera den potential som ligger i dessa erfarenheter, kring företagande, företagsamhet och entreprenörskap, kan vara en viktig pusselbit i den integration vi alla eftersträvar. 58 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 5.3 Folkhälsa Folkhälsan utgör en viktig aspekt för Plattformens aktörer. Det är dock inte bara den fysiska folkhälsan som ingår i begreppet, utan även den psykiska. Ett stort arbete går att göra genom de stödinsatser till människor i utanförskap som hjälps tillbaka med hjälp av entreprenörskap och större nätverk. En av plattformens starkaste egenskaper är alltså att hjälpa människor från utanförskap till arbete. Detta bidrar i allra högsta grad till en bättre folkhälsa. Vetskapen om folkhälsans betydelse för tillväxten är också något som Plattformen är medveten om kommer att sprida. Utanförskapet som arbetslöshet, ohälsa och främlingskap är alltså en folkhälsofråga. Att öppna arbetslivet och bredda utbudet av arbetstillfällen genom ett ökat, affärsmässigt, entreprenörskap från den sociala ekonomin möjliggör för många att bli delaktiga, integrerade och medansvariga. Hälsa är ”… inte enbart frånvaro av sjukdom.” enligt WHO, utan också en känsla av samhörighet, delaktighet och närvaro (Aaron Antonovskij). Projektets kärna av hållbarhet är i sig en folkhälsofaktor och skall vara en aktiv och medveten strategi för Plattformen. 59 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 6 Källförteckning Arnell, Sven-Inge (2010), Östsam, Arbete för alla? Kartläggning av den sociala ekonomin i Östergötland Coompanion kooperativ utveckling Sverige (2006) ”Kooperativt företagande ökar mest – entreprenörer vill starta företag tillsammans” Coompanion (2007) Fakta om kooperativt företagande, nr 1.2007, årgång 2 En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 - 2013 Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva!, http://www.bygde.net/?class=b_Pages&method=showPage&id=1&site=current, 2007-11-14 Grut (red.) (2005) ”Exemplet Reggio Emilia – Pedagogik för demokrati och lokal utveckling” Premiss förlag, ISBN: 91-85343-06-4 Handikappförbunden (2003) ” Handikappolitiskt målprogram – Arbete”, ISBN: 91-974577-1-X Herlitz, Ulla (2007) Ekonomi till tusen i Trönö - att sätta värde på lokal utveckling, Hela Sverige ska leva, ISBN: 978-91-633-112 5-3 Idésmedjan http://www.idesmedjan.com/#, 2007-11-14 Koop M, www.koop-m.se/omoss/index.php, 2007-11-14 Korpi SOU 2007:2 ” Från socialbidrag till arbete” Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete, Stockholm 2007, ISBN 978-91-38-22682-7 LikaOlika http://www.likaolika.se/, (2007-09-07) Lithander, J och Möhlnhoff, J (2000) ”Framväxt av tillväxt En fallstudie av sex jobbskapande processer i Jämtlands län”, Rådet för arbetslivsforskning ISBN 91-88531-05-8 Privata Affärer.se (2005-05-30) ”Kapitalbrist orsak till att invandrare ej startar företag”, http://www.privataaffarer.se/newsText.asp?s=pa&a=21178 RALF-rapporten sociala arbetskooperativ, 2002 Regeringen, Regeringsbeslut IJ2010/137/UF Regional konkurrenskraft - Östra Mellansverige 2007-2013 Regionala tillväxtprogrammen för Sörmland, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län Regional Utvecklingsplan för Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län 60 PLUS ‐ Östra Mellansverige januari 2011 Regionalt Strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och Sysselsättning Östra Mellansverige 2007 – 2013 Förslag till Operativt program Statistiska Centralbyrån (scb.se) 2007-06-02 - 2007-07-10 Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning 2006–2008 www.tillväxtverket.se http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/programfortillvaxt/regionaltklusterprogram/klusteroc hnarliggandebegrepp.4.21099e4211fdba8c87b800017782.html Westlund, Hans (2007:1) ”Social ekonomi och nykooperation - Kvantitativ tillväxt och partnerskapsrelationer” NUTEK (Kontrollnummer kommer) Westlund, Hans (2007:2) ”Social ekonomi, socialt kapital och lokal utveckling” NUTEK (Kontrollnummer kommer) Westlund, Hans [Red.] (2001) ”Social ekonomi i Sverige”, ISBN 91-38-31803-2 Wijkström, Filip och Einarsson, Torbjörn (2002) Den ideella sektorn. Organisationerna i det civila samhället” Wijkström, Filip och Einarsson, Torbjörn (2006) ”Från nationalstat till näringsliv? Det civila samhällets organisationsliv i förändring” EFI, Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm Social ekonomi – en bortgömd del av ekonomin? Rapport från arbetsgruppen för lokal utveckling och social ekonomi (L&SEK), juni 2000 Svedberg, Lars och von Essen, Johan och Jegermalm, Magnus (2010) Svenskarnas engagemang är större än någonsin: Insatser i och utanför föreningslivet 61
© Copyright 2024