Nu $ll pudelns kärna: Fram$dens skoter In the very beginning… Den moderna snöskotern Ski-‐Doo K60 1959 •  4-‐taktsmotor •  Toppfart drygt 40 km/h •  Liknande konstruk9on som dagens snöskotrar Skotern på 60-‐talet Tillverkningen tog fart och många märken dök upp. Dels de som satsade enbart på snöskoter9llverkning men även de som kompleCerade beﬁntligt produktutbud. Viktbesparing blev 9digt vik9gt för aC göra snöskotern smidigare. Övergång från fyrtakt 9ll tvåtakt samt läCare material i exempelvis huvar (glasﬁber) var några nyheter. Redan i miCen av 60-‐talet nådde Ski-‐Doo Super Olympique toppfarter över 80 km/h. Man kan tro aC det kändes fort med då9dens teknik! 60-‐talet Skotern på 70-‐talet Första halvan av decenniet var en glansperiod och under rekordåret 1973 såldes nästan 500.000 snöskotrar (globalt). Bara i Nordamerika fanns bortåt 140 olika 9llverkare. I och med oljekrisen så sjönk försäljningen dras9skt den senare delen av 70-‐talet och många 9llverkare lade ner eller gick i konkurs. Växellåda med back och individuell fram\ädring var några innova9oner som såg siC ljus under 70-‐talet. 70-‐talet Skotern på 80-‐talet En av de stora, Arc9c Cat, gick i konkurs 1981 men återuppstod 1983. YCerligare tre stora 9llverkare fanns kvar (Bombardier, Yamaha och Polaris) och de ﬂesta mindre hade försvunnit. En bit in på ådotalet gick utvecklingen mot spor9ga maskiner med stora motorer. I slutet av år9ondet nådde försäljningen åter höga höjder. Några nyheter under 80-‐talet var Polaris populära Indy-‐serie, Bombardiers populära R.A.V.E-‐motorer samt Lynx Syncro-‐låda. 80-‐talet Skotern på 90-‐talet Vid 90-‐talets början var försäljningen nästan 10.000 skotrar per säsong i Sverige. Finanskrisen slog dock 9ll och 93/94 såldes bara 6.000 skotrar i Sverige. Innan ﬁnanskrisen hade utvecklingen åter gåC mot större motorer men sedan riktades en hel del utveckling mot förﬁnad teknik inom exempelvis \ädring och bränsleeﬀek9vitet. Mot slutet av 90-‐talet hade försäljningen i Sverige åter kläCrat upp över 9.000 skotrar. Arc9c Cat låg långt fram i den tekniska utvecklingen och lanserade bland annat AWS-‐framvagnen och motorer med EFI i början av 90-‐talet. 90-‐talet 2000-‐talet Under 2000-‐talet har begreppen Crossover och Mountain etablerat sig. Långa maskiner med god framkomlighet i lössnö och terräng. Generellt har utvecklingen gåC mot högre körställning och bäCre \ädring. År 2000 stod vanliga tvåtaktare för hela försäljningen men eC decennium senare så är det ca 1/3 vanliga tvåtaktare, 1/3 tvåtaktare med insprutning samt 1/3 fyrtaktare. Det händer mycket på motorsidan med eﬀek9visering. SDI, E-‐tec och Ace har sänkt såväl förbrukning som utsläpp. Elback, dynvärme och servostyrning är saker lyx som seC dagens ljus under 2000-‐talet. 2000-‐talet Svenska märken Rajd (?-‐1977) Ak9v (1957-‐1989) Rusch (1967-‐1974) Ockelbo (1963-‐1992) 0 Totalt ca 290 000 snöskotrar varav ca 160 000 är i traﬁk och ca 130 000 är avställda. År 2008 År 2007 År 2006 År 2005 År 2004 År 2003 År 2002 År 2001 År 2000 År 1999 År 1998 År 1997 År 1996 År 1995 År 1994 År 1993 År 1992 År 1991 År 1990 År 1989 År 1988 År 1987 År 1986 År 1985 År 1984 År 1983 År 1982 År 1981 År 1980 År 1979 År 1978 År 1977 År 1976 År 1975 År 1974 År 1973 År 1972 År 1971 År 1970 Antal skotrar i Sverige 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Fram$dens skoter? 2000-‐talet AL sia om fram$den Ø  Utsläppskrav Ø  Bullerkrav Ø  Alterna9va drivmedel – paralleller 9ll biltraﬁken Ø  Miljöklassning Ø  Fler ”miljözoner” liknande USA Ø  Skrotningspremie? – paralleller 9ll biltraﬁken Ø  Vad händer om poli9ker måste prioritera mellan olika typer av fordon? Avgaskrav AC byta från konven9onell 2-‐takt 9ll 2-‐takt med insprutning eller en 4-‐taktsmotor ger stora skillnader i utsläpp. Dock är även en modern 4-‐taktsskoter på en nivå med en 80-‐
talsbil mycket pga av bristen på avgaseoerbehandling. (Tabell från Traﬁkverket 2006) HC CO Nox PM Konv. 2-‐takt 111 296 1 2,7 2-‐takt m inspr. 22 90 3 0,6 4-‐takt 8 123 9 0,2 Det ﬁnns katalysatorer framtagna för snöskotrar och dessa kan exempelvis sänka tvåtaktares utsläpp av gioiga ämnen med över 80%. Det ﬁnns dock många problem bland annat värmeutveckling, utrymme, kostnader och livslängd eoersom en skoter på många säC skiljer sig från en bil. Avgaskrav USA har avgaskrav på snöskotrar som succesivt skärpts sedan 2006. Med den beräkningsmodell som ses nedan skulle kraven från 2012 ligga på ca 60 g/kW-‐h kolväten och 225 g/kW-‐h koloxid. DeCa gäller dock för 9llverkaren så vissa motorer kan ligga över dessa gränsvärden. USA har skärpt kraven yCerligare i vissa na9onalparker. Där 9llåts endast skotrar av BAT (Best Available Technology) vilket endast eC fåtal fyrtaktare klarar. Kraven för BAT är 15 g/kW-‐h kolväten och 120 g/kW-‐h koloxid samt en bullergräns på 73 dB. Alterna$va bränslen Biodiesel Etanol El Alkylatbensin + Nästan helt fri från gioiga ämnen så som Bensen, Svavel, Oleﬁner och Aromater. + Ger en ren förbränning i motorn + Klarar lagring bra + I vanliga 2-‐taktsmotorer kan resultatet både bli bäCre eﬀekt och lägre förbrukning enligt tester som gjorts. -‐  Kan vara aggressiv mot packningar, tätningar och slangar -‐  Avråds för vissa 4-‐taktare pga ökad förslitning i ven9ler/ven9lsäten -‐  Högre pris -‐  Fortarande eC fossilt drivmedel Test av låginblandning Jeﬀ J. White and James N. Carroll Southwest Research Ins$tute Howard E. Haines Montana Department of Environmental Quality The gasohol (10% etanol) results indicate substan9al emission beneﬁts. Test A21 produced 16 percent less HC, nine percent less CO, and 24 percent less PM than the mean gasoline baseline result. Speciﬁc fuel consump$on was also reduced, and Mode 1 power was maintained or possibly slightly increased, from base gasoline levels. Mer informa$on www.biofuelregion.se