Ettårsplan 2013.pdf

Ettårsplan 2013
- med nämndernas åtaganden 2013
2
Innehållsförteckning
Sida
Majoritetens budgetskrivelse
Kommunledningsförvaltningens skrivelse om
Ettårsplanen för 2013
4
Resultaträkning
Skatteintäkter
Driftsammandrag
Investeringssammandrag
Gemensamma poster
Finansiella poster
Investeringsplan
Beskrivning av Botkyrka kommuns styrsystem
Botkyrka kommuns vision
Flerårsplanens mål
26
26
27
28
29
29
30
33
35
37
8
Nämndernas åtaganden 2013
Kommunstyrelsen
45
Samhällsbyggnadsnämnden
Tekniska nämnden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
57
66
77
Kultur- och fritidsnämnden
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden
Utbildningsnämnden
84
99
108
Socialnämnden
Vård- och omsorgsnämnden
Kommunens revisorer
120
135
147
3
2012-10-25
En ansvarsfull och framtidsinriktad politik
– för arbete, välfärd och utveckling
Den politiska majoriteten i Botkyrka; Socialdemokraterna, Vänsterpartiet
och Miljöpartiet de gröna, redogör här för vår övergripande inriktning för
ettårsplan 2013.
En ansvarsfull politik
Sverige lider av en hög arbetslöshet och hotas av en antågande lågkonjunktur.
Detta påverkar alla kommuners ekonomiska förutsättningar. Den rödgröna majoriteten i Botkyrka lyckas trots detta säkra de ambitionshöjningar som vi beslutade om i flerårsplanen, samtidigt som vi i denna ettårsplan tar ytterligare
steg.
I ett Sverige som styrs av en idéfattig moderatregering måste kommunen ta ett
allt större ansvar. Botkyrka måste lyckas där regeringen misslyckas. Därför
kraftsamlar vi nu ytterligare mot ungdomsarbetslösheten, bland annat genom att
förstärka vår ungdomsgaranti med en ambition om rätt till sommarjobb för alla
16-18 åringar.
En kommun består av många olika verksamheter, allt ifrån näringslivsarbete,
utbildning, vård och omsorg till stadsplanering och miljöarbete. Vi är stolta
över de verksamheter som bedrivs i kommunen, och vi är särskilt stolta över
våra öppna, orädda och energiska medarbetare.
Tillsammans bedriver vi en nytänkande skolpolitik och satsar 130 miljoner ytterligare på skolan, för att försäkra oss om att våra ambitioner om minskade
skolklasser, ökad lärartäthet och kvalitét i verksamheten, blir verklighet.
Vi tar ansvar när regeringen sviker, bland annat genom att möjliggöra för fler
bostäder. Det är häpnadsväckande att vi ser att bostadsbyggandet sjunker i vår
region samtidigt som vi har en massiv bostadsbrist. Så när regeringen kastar in
handsken ökar Botkyrka ambitionen för bostadsbyggandet och säkerställer att
det i Botkyrka ska kunna byggas cirka 600 bostäder varje år. På så sätt arbetar
vi aktivt för att uppnå en förnyad grön stadsutveckling.
Allt detta vill vi göra tillsammans med våra invånare, för vi vet att demokrati
och dialog är det bästa sättet att ta sig an samhällets alla utmaningar.
En arbetslinje – på riktigt
Vi gör jobb. Vi arbetar för att vara en attraktiv kommun för näringslivet, en
kommun som främjar företagande och entreprenörskap. Kommunens förstärkta
4
näringslivsarbete ger frukt. Flera företag väljer att etablera sig i kommunen. Det
betyder både mer pengar in till välfärden, men även fler jobb till Botkyrkaborna. För att göra våra ambitioner tydliga, har vi målsättningen att ha ett företagsklimat i topp 30 bland landets kommuner år 2017.
I Botkyrka tar vi tag i problemet med den stigande ungdomsarbetslösheten; här
får unga arbetslösa hjälp från dag ett och slipper sitta i regeringens 90-dagars
karantän. För varje dag som går förlorar de ungdomar som förvägras jobb
självkänsla och tilltro till samhället. För varje dag missar de karriärsalternativ
och livschanser, samtidigt som samhället går miste om de ungas engagemang
och kompetens. De negativa spiralerna är förödande.
Vi har därför tagit saken i egna händer och väljer att agera och satsa på en egen
kommunal jobbskapande politik. Därför fortsätter vi i denna rödgröna budget
att skapa utrymme för Botkyrkas ungdomsgaranti, som innebär att ingen mellan
18 och 25 år ska stå utan jobb, praktik eller utbildning.
Sommaren 2012 erbjöd vi våra ungdomar cirka 1000 handledarledda sommarjobb i kommunen och inom den sociala ekonomin. I denna rödgröna budget tar
vi ytterligare ett steg och utökar våra ambitioner, för att tillsammans med näringslivet sikta på att erbjuda sommarjobb till alla ungdomar mellan 16 och 18.
Ett sommarjobb är en möjlighet att skaffa erfarenhet, visa vad man kan och få
kontakter in i arbetsmarknaden. Att satsa på sommarjobb är att investera i våra
ungdomars framtid.
Vi kommer under 2013 att utreda en Botkyrkamodell som går ut på att via
kommunala anställningar ge människor möjlighet att försörja sig på eget arbete
istället för försörjningsstöd. Vi gör jobb, till skillnad från regeringens bidragslinje. Vi ska även utreda möjligheten att inrätta trainee- eller mentorsanställningar inom t ex vård och omsorg i Botkyrka, för att skapa arbetserfarenhet och
för att säkra rekryteringen av behörig och utbildad personal.
Dessa satsningar och politiska prioriteringar utgör tillsammans med våra satsningar på näringslivet och företagsamhet i Botkyrka kommun ett fundament för
hållbar tillväxt och utveckling i vår kommun.
Utbildning och välfärd
Skolan är det mest prioriterade området i 2013 års budget. Vi i den rödgröna
majoriteten vet att utbildning är nyckeln till ett framgångsrikt samhälle. Det är
en viktig social investering. Nu avsätter vi 130 miljoner extra till lärartäthet,
höjda lärarlöner, kompetensutveckling, och minskade grupper. Och sociala investeringar; så som 35-timmars förskola för alla eller minskningar av kulturskolans avgifter, betalar sig i längden. Vi tillför för andra året i rad ytterligare
10 miljoner kronor på förstärkt kompetensutveckling genom kompetensfonden
till bland annat skola, förskola, fritids, fritidsgårdar, vård och omsorgen.
En aktiv och meningsfull fritid är viktigt för alla barn. Vi stärker därför budgeten för kommunens fritidshem med totalt 3 miljoner kronor. I Hallunda/Norsborg har vi startat upp eftermiddagsverksamhet för 10-12-åringar,
och nu fortsätter vi satsningen genom att avsätta en miljon kronor för verksamheten. Vi kommer att intensifiera arbetet för ett idéhus i Tullinge, färdigställa
Alby fritidsgård samt inviga en ny boxningslokal i Botkyrkahallen.
5
Utbildning handlar inte bara om förskola, grundskola och gymnasium utan
också om fortbildning, kompetensutveckling och folkbildning. Utbildning är en
grundläggande pelare i dagens samhälle och möjlighet till utbildning även i
vuxenålder är en viktig förutsättning för ett fungerande samhällsliv. Vuxenutbildning är därför ett extra prioriterat område under 2013.
Vi fortsätter vårt kvalitetsutvecklingsarbete för att skapa en ökad trygghet och
livskvalitet för våra äldre och personer med funktionsnedsättning. I flerårsplanen som togs i juni, beslutade vi om resurser till tre nya gruppboenden, alternativt servicelägenheter för personer med funktionsnedsättning, och tre nya äldreboenden. Under hösten 2013 startar vi dagverksamhet för personer med demenssjukdom på Kärsdala äldreboende.
Under 2013 påbörjas ett samverkansarbete för att skapa platser för arbetsträning
i äldreboendet Orrens restaurang för att på så sätt leverera mat av hög kvalitet
samtidigt som människor får en möjlighet att tränas in i arbetslivet. Det är viktigt för både hälsa och livskvalitet att det serveras god och nyttig mat inom
både skola och omsorgen. Vi arbetar därför för att öka andelen ekologiska
livsmedel under 2013.
Bostäder, grön stadsförnyelse och klimatarbete
Botkyrka är en attraktiv kommun med en vacker natur som många vill flytta till
och där många väljer att fostra sina barn. Det gör Botkyrka rikare på många sätt
och det ställer även krav på stadsutveckling och bostadsproduktion. Vi måste
till exempel investera i nya förskolor, omsorgsboenden, bygga nya bostäder och
säkerställa en fungerande infrastruktur.
Redan under 2013 påbörjar vi ett stort upprustningsarbete, där kommunens skolor och förskolor ska lyftas till en standard som både garanterar trivsel för barn,
elever och pedagoger och som ger moderna pedagogiska miljöer att utvecklas i.
Vi börjar med förskolan Violen i Norsborg, och fortsätter under kommande år
med ett tiotal andra förskolor och skolor.
Andra exempel på investeringar i stadsutvecklingen i 2013 års budget är de tre
miljoner som vi investerar i en gång- och cykelväg i Tullinge och 2,3 miljonerna i en förnyad lekplats i Hallunda.
Vi kommer under kommande år att påbörja det utvecklings- och upprustningsarbete som förnyelsen av miljonprogrammen innebär. Det betyder både att
komplettera med ytterligare bebyggelse, men även renovering av befintligt fastighetsbestånd samt upprustning av bostadsområdena. Därför har vi som ambition att säkerställa att cirka 600 nya bostäder ska kunna byggas varje år. För en
rödgrön kommun är det en självklarhet att dessa processer sker på ett hållbart
sätt, så att vi uppnår våra högt ställda klimatmål. Vi kommer till exempel att
under 2013 arbeta för att minska kommunens fossilbränsleanvändning med ytterligare 25 % för att vi ska kunna nå vårt mål om en fossilbränslefri kommunal
organisation 2015. Under 2013 kommer vi att samla och mobilisera en bredd av
aktörer lokalt och i omvärlden för att utarbeta en plan för att Botkyrka som
plats ska vara fossilbränslefri 2030.
6
Med denna ettårsplan tar vi ansvar för att fortsätta utveckla välfärden för Botkyrkas medborgare och skapa förutsättningar för att fler ska komma i arbete. Vi
ser hur den ekonomiska konjunkturen och regeringens handfallenhet tvingar
andra kommuner att minska sina ambitioner. Den vägen går inte vi. Vi investerar i framtiden. Så bygger vi ett hållbart Botkyrka tillsammans.
Katarina Berggren
Socialdemokraterna
Mats Einarsson
Vänsterpartiet
Dan Gahnström
Miljöpartiet de gröna
7
Kommunledningsförvaltningens skrivelse om ettår splanen för 2013
Inledning
Kommunen har de senaste åren redovisat starka resultat som räknat per invånare varit högre än genomsnittet för såväl riket som länet. Även för 2012
prognostiseras ett starkt resultat, även om det delvis förklaras av en större
engångsintäkt.
Förslaget till ettårsplan innebär att det så kallade balanskravsresultatet beräknas uppgå till 75 miljoner kronor 2013, motsvarande 1,8 procent av
kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är ett betydligt
lägre resultat än för perioden 2010-2012. Det förklaras dels av vi inte räknar
med motsvarande engångsintäkt som 2012. Men det beror också på att kostnaderna i förslaget till ettårsplan ökar i snabbare takt än skatteintäkter och
statsbidrag. Kommunens stora befolkningsökning leder visserligen till
ökade kommunala intäkter, men också till ett ökat tryck på verksamheten. I
förslaget är det framförallt resurserna till förskola och grundskola som ökar
kraftigt. Det förklaras av fler barn, men också av högre inskrivningsgrad i
förskolan, höjda lärarlöner och särskilda satsningar på ökad kompetens/ personaltäthet.
Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen är fortsatt stor. Sedan kommunens flerårsplan fastställdes i juni 2012 har nya bedömningar av skatteunderlagets utveckling – allt annat lika – medfört lägre intäkter för kommunen med drygt 20 miljoner kronor. Även de ekonomiska förutsättningarna
för de närmaste åren ser nu kärvare ut än vad vi räknade med i flerårsplanen.
För kommunen tillkommer dessutom ett stort tryck på investeringar och underhållsinsatser vars finansiering riskerar att tränga undan verksamhetsutrymme under kommande år.
God ekonomisk hushållning – både ekonomi och verksamhet
Kommuner och landsting ska enligt kommunallagen formulera mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i budgeten. Det gäller såväl finansiella
mål som mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god
ekonomisk hushållning. Kommunens styrsystem ska möjliggöra att kommunen kan leva upp till lagens krav på god ekonomisk hushållning. Det årliga budgetdokumentet är det viktigaste styrdokumentet för att kommunen
ska kunna fullgöra sina åtaganden på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
Botkyrkas styrmodell innebär att kommunfullmäktige i den flerårsplan som
antogs i juni lade fast 13 övergripande mål som ska vara styrande för verksamheterna under 2013. I ettårsplanen redovisar nämnderna nu via mål och
åtaganden hur de ska bidra till att uppfylla kommunens övergripande mål.
Såväl det ekonomiska utfallet som verksamheternas resultat följs sedan upp
i delårsrapporter och i kommunens årsredovisning. På sidorna 33-34 beskrivs styrmodellen mer i detalj.
Kommuner måste enligt lagstiftaren säkerställa processer som innebär att
verksamheterna kan bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt. På uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer har PwC nyligen granskat
kommunens mål och styrsystem. I revisionsrapporten konstateras flera brister, bland annat att styrningen och uppföljningen behöver tydliggöras. Rapporten pekar också på att det i lagstiftningen återfinns påpekanden om vikten av att jämföra kommunens verksamhet med andra kommuners verksamhet. Det innebär också en grundläggande utmaning i att integrera arbetet
8
med nyckeltal i centrala delar av styrprocessen. Bland annat mot denna bakgrund avser kommunledningsförvaltningen att inleda ett flerårigt projekt i
syfte att utveckla kommunens styrning.
För att säkerställa kravet på god ekonomisk hushållning behöver kommunen
även ställa upp finansiella mål. Det grundläggande motivet är att inte skjuta
finansieringen av de beslut som fattas idag på framtiden så att verksamhetsutrymmet för framtida generationer Botkyrkabor begränsas.
I förra årets flerårsplan för åren 2012-2015 lades följande ekonomiska mål
fast för mandatperioden mot bakgrund av kommunens stora investeringsbehov:
Under flerårsplaneperioden ska vi sträva efter att nå ett resultat som
ligger mellan 2 och 3 procent av kommunens skatteintäkter inklusive
generella bidrag.
Av kommunens investeringar ska minst 60 procent varje år kunna
finansieras med egna medel.
I den flerårsplan som fastställdes i juni i år konstaterades att det mot bakgrund av den svaga intäktsutvecklingen blir mycket svårt att klara de uppsatta målen om inte de ekonomiska förutsättningarna förbättras. Nu är dessutom de ekonomiska förutsättningarna sämre än i samband med flerårsplanearbetet. Det gäller särskilt om vi blickar fram mot år 2014. Även om finansiella mål bör ha ett långsiktigt perspektiv är det därför ändå oroande att
förslaget till ettårsplan för 2013 medför ett resultat som ligger under 2 procent av skatter och bidrag, samtidigt som investeringsnivån är mycket hög i
ett historiskt perspektiv. Utifrån förslaget till ettårsplan föreslår vi dock att
följande finansiella mål ska gälla för 2013:
Kommunens balanskravsresultat ska uppgå till minst 1,8 procent av
kommunens skatteintäkter inklusive generella bidrag.
Minst 40 procent av investeringarna ska finansieras inom ramen för
2013 års budget.
Kommunens egen externa upplåning ska under 2013 inte överstiga
725 mnkr (exklusive den upplåning som sker för finansieringen av
kraftvärmeprojektet och för kommunens vidareutlåning till de kommunägda bolagen).
Med hänsyn till storleken på de kommande årens redan planerade investeringar och upprustningsbehovet av kommunens förskolor och skolor ser
kommunledningsförvaltningen det som nödvändigt att återigen nå högre resultatnivåer kommande år, i syfte att begränsa upplåningen. I samband med
nästa års flerårsplan behövs en diskussion om långsiktigt hållbara finansiella
mål och även en strategi för att uppnå dessa.
Kommunens ekonomiska situation
Kommunens skattesats har varit oförändrad sedan 2002 då skatten sänktes
med 25 öre. Den tidigare relativt stora skillnaden mot länsgenomsnittet har
minskat i takt med att andra kommuner höjt skatten, framförallt som en följd
av förändringar i det kommunala utjämningssystemet. Skillnaden uppgår
2012 till cirka en krona. Botkyrkas skattesats ligger även något över genomsnittet för Södertörn, men däremot långt under riksgenomsnittet. Den stora
skillnaden mot riksgenomsnittet förklaras till en del av olika verksamhetsansvar inom länen. I Stockholms län ansvarar landstinget t.ex. för all kollek9
tivtrafik. I de flesta andra län är ansvaret för kollektivtrafik fortfarande delat
mellan kommuner och landstinget.
Skattesatser 2012
Botkyrka
Södertörn
Länssnitt
Rikssnitt
Kommun
20,13
19,89
19,14
21,45
Landsting
12,10
12,10
12,10
10,82
Totalt
32,23
31,99
31,24
32,27
Även om kommunens skattesats har varit oförändrad under en lång period
fick kommuninvånarna stora skattehöjningar 2003 och 2004. Det beror på
att landstinget höjde skatten kraftigt dessa år. Stockholms läns landsting har
sedan dess landets klart högsta utdebitering. Det är också förklaringen till att
Botkyrkas totala skattesats bara marginellt avviker från riksgenomsnittet,
trots en väsentligt lägre skattesats i kommunen.
Rensat för engångsposter har Botkyrka årligen redovisat positiva ekonomiska resultat under en lång rad av år. Även investeringsnivån har historiskt
sett varit relativt måttlig. Det har inneburit att kommunen i huvudsak har
kunnat finansiera verksamhetsinvesteringar med egna medel. Skuldsättningen har varit och är fortfarande relativt låg, om man exkluderar de
kommunala bolagen. Det har också inneburit att vi de flesta år har haft ett
relativt stort positivt finansnetto som bidragit till finansieringen av verksamheten och till det ekonomiska resultatet. I samband med försäljningen av
kommunens energibolag i slutet av 90-talet gjordes dessutom en avsättning
på 400 miljoner kronor för att täcka framtida pensionskostnader. Dessa medel har nu börjat användas för att delfinansiera pensionsutbetalningarna, vilket mildrar de ekonomiska påfrestningarna av de ökande pensionskostnaderna.
Efter finanskrisens utbrott 2008 har kommunen de senaste åren varit mer
återhållsam än många andra kommuner. Kommunen har därför under de
senaste åren redovisat starka resultat som räknat per invånare varit högre än
genomsnittet för såväl riket som länet. Även för 2012 prognostiseras ett
starkt resultat i senaste delårsrapporten, 175 miljoner kronor, även om det
delvis förklaras av en större engångsintäkt från AFA Försäkring på 64 miljoner kronor.
Finansiella nyckeltal 2011, kr/inv
Botkyrka
Södertörn
Länssnitt
Rikssnitt
Resultat före e.o. poster
1 759
1 980
1 408
793
Långfristiga skulder
16 800
31 100
18 300
15 300
Eget kapital
44 400
31 800
31 700
28 600
Som framgår av tabellen ovan är kommunen förhållandevis solid i meningen att vi har relativt låga skulder och ett eget kapital som är högre än för
jämförelsegrupperna. Det är dock svårt att jämföra skulder eftersom dessa
påverkas av kommunens organisation, t.ex. om man har verksamhetslokaler
i bolag eller i kommunal förvaltning och om man tar upp lån som vidareutlånas till kommunens bolag. Totalt uppgår kommunens upplåning för närva10
rande till ca 3,4 miljarder kronor. Av detta belopp är det dock endast drygt
300 miljoner som avser kommunens eget upplåningsbehov. Resterande del
avser utlåning till de kommunägda bolagen.
Det egna kapitalet visar den del av kommunens tillgångar som inte har finansierats med lån. Det innebär i praktiken att det egna kapitalet (förutom
pensionsavsättningen) består av kommunens förskolor, skolor, äldreboenden, idrottsanläggningar, gator etc. Det ”verkliga” värdet på det egna kapitalet beror därför också av standarden i förskolor, skolor och andra anläggningstillgångar. Här kan man konstatera att stora delar av kommunens verksamhetslokaler är byggda under miljonprogramsåren. Många av dessa är
idag i dåligt skick och i behov av stora underhållsåtgärder eller om/nybyggnationer. Det så kallade underhållsberget innebär att den relativt
ljusa bild av kommunens ekonomiska ställning som kan utläsas i balansräkningen inte ger en fullständig bild av den ekonomiska situationen.
De senaste åren har också investeringstakten ökat kraftigt i kommunen. Det
förklaras också av investeringar i verksamhetslokaler i nya bostadsområden.
I flerårsplanen finns också planerade investeringar som vida överstiger vad
som kan finansieras med egna medel. För perioden 2013-2016 beräknades i
flerårsplanen upplåningen öka med ca 600 miljoner under perioden, exklusive investeringar i taxefinansierad verksamhet. I förslaget till ettårsplan
är nu investeringarna ännu högre för 2013. Även de kommande åren förväntas investeringsnivån vara fortsatt hög, inte minst mot bakgrund av ett
stort upprustningsbehov av främst förskolor och skolor. Tillsammans med
de samhällsekonomiska förutsättningarna och osäkerheten kring utjämningssystemet och de generella statsbidragen som beskrivs nedan innebär
detta att kommunen står inför en mycket stor ekonomisk utmaning de närmaste åren.
Stort beroende av det kommunala utjämningssystemet
Den kommunala utjämningen kan sägas bestå av tre delar; inkomstutjämning, kostnadsutjämning och LSS-utjämning. Syftet med utjämningen är att
ge kommunerna någorlunda likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet. I förslaget till ettårsplan för 2013 har vi räknat med
intäkter på sammantaget 1 268 miljoner kronor från den kommunala utjämningen. Det motsvarar 30 procent av kommunens totala intäkter från skatt,
utjämning och kommunal fastighetsavgift. Vårt beroende av utjämningen är
således mycket stort. Det förklaras av en befolkningsstruktur som innebär en
relativt låg medelinkomst samt stora verksamhetsbehov inom framförallt
förskola, skola och socialtjänst.
Inkomstutjämning kompenserar låg skattekraft
Det statliga inkomstutjämningssystemet kompenserar kommuner med låg
skattekraft, dvs. med låg genomsnittlig beskattningsbar inkomst per invånare. Botkyrkas skattekraft har under en lång period successivt sjunkit i förhållande till riksgenomsnittet, undantaget var förra årets taxering av inkomsterna för år 2010 då skattekraften ökade marginellt till 88,1 procent av medelskattekraften i riket. De preliminära uppgifterna för 2012 års taxering
(2011 års inkomster) pekar mot en mindre minskning i förhållande till riksgenomsnittet. Skattekraften ökade preliminärt med 2,0 procent 2011, jämfört med 2,1 procent i riket och 2,3 procent i länet. De senaste åren har det
slutliga utfallet normalt inneburit att vi tappat någon eller några tiondelar i
förhållande till de preliminära siffrorna. Men även det slutliga utfallet lär
11
innebära en skattekraft i Botkyrka för inkomståret 2011 kring 88 procent av
medelskattekraften i landet.
Något förenklat innebär inkomstutjämningen att alla kommuner kompenseras med 95 procent av skillnaden mellan den egna skattekraften och 115
procent av medelskattekraften. Kommuner med en skattekraft som överstiger 115 procent av medelskattekraften betalar en avgift på 85 procent av
den del som överstiger 115 procent. År 2013 beräknas Botkyrka få 939 miljoner kronor i inkomstutjämningsbidrag. Det motsvarar cirka 6 kronor och
60 öre i utdebitering.
I ett internationellt perspektiv är utjämningen av inkomstskillnader mellan
kommunerna i Sverige mycket långtgående. Man måste dock ta i beaktande
att den nordiska välfärdsmodellen innebär att den lokala politiska nivån har
ett osedvanligt stort ansvar för grundläggande välfärdstjänster. Utan utjämning skulle skillnaderna i utdebitering och/eller kommunal service bli
mycket stora. Trots den långtgående utjämningen saknar skattekraften inte
betydelse för kommunens intäkter och ekonomiska förutsättningar. Om Botkyrka hade haft en skattekraft motsvarande genomsnittet för Stockholms län
hade intäkterna 2013 varit knappt 55 miljoner kronor högre än i denna
ettårsplan.
Kostnadsutjämningen kompenserar för ogynnsam struktur
Utöver skillnader i medelinkomst finns det också stora skillnader mellan
kommuner vad gäller befolknings- och bebyggelsestruktur som har stor betydelse för kommunernas verksamhetsbehov och kostnader. Kostnadsutjämningen innebär att kommuner med gynnsam struktur betalar en avgift
som finansierar bidrag till kommuner med en i förhållande till genomsnittskommunen ogynnsam struktur. Kostnadsutjämningen är således helt inomkommunal, dvs. den sker helt utan finansiella tillskott från staten.
I kostnadsutjämningen utjämnas för behovsskillnader inom verksamhetsområden som förskola, skola och äldreomsorg m.m. Dessutom utjämnas det
för skillnader i bebyggelsestruktur, befolkningsförändringar etc. Kostnadsutjämningen är mycket komplex och bygger på ett stort antal variabler som
ska spegla strukturella skillnader.
Botkyrka beräknas få nästan 250 miljoner kronor i kostnadsutjämning från
andra kommuner år 2013, motsvarande knappt 2 900 kronor per invånare.
Kommunen är således även starkt beroende av denna del av den kommunala
utjämningen.
Botkyrka har en mycket ung befolkning. Det ger betydande tillägg i utjämningen för förskola och grundskola, men också ett stort avdrag i utjämningen för äldreomsorg. Den sociala strukturen ger ett också ett stort tillägg i
utjämningen för individ- och familjeomsorg. Det gäller även den utjämning
som sker för andelen barn med utländsk bakgrund.
För 2013 ingår den särskilda ersättningen för en snabbt växande befolkning
med 34 miljoner kronor i kommunens bidrag från kostnadsutjämningen. Ersättningen kompenserar för att skatteintäkterna släpar efter när befolkningen
växer snabbt. Den befolkning som flyttar in i kommunen efter den 1 november året före det aktuella budgetåret betalar inte skatt till kommunen förrän nästa år, samtidigt som behoven av verksamhet ökar. Botkyrkas befolkningsökning har de senaste åren överstigit gränsen för eftersläpningsersättningen på 1,2 procent. I praktiken avser därför egentligen denna del av kommunens intäkt för 2013 ersättning för kostnader år 2012. Problemet med
12
denna ersättning är därför att man inte kan vara säker på att den är en kontinuerligt återkommande intäkt. Om befolkningsökningen skulle understiga
1,2 procent t.ex. 2013 skulle det innebära att denna ersättning upphör år
2014.
LSS-utjämningen
Vid sidan av den kommunala kostnadsutjämningen sker sedan år 2004 en
särskild utjämning för kostnader enligt lagen om särskilt stöd till funktionshindrade (LSS). Denna utjämning bygger inte på indirekta faktorer utan utgår från det faktiska antalet personer med olika LSS-insatser i kommunen
och dessutom sker en korrigering av utjämningen utifrån kommunens egna
kostnader för de olika insatserna. Från LSS-utjämningen erhåller kommunen
preliminärt 46 miljoner kronor år 2013.
Förändringar i utjämningssystemet från 2014
Den kommunala utjämningen utreds återkommande. När verksamheternas
och kommunernas olika förutsättningar förändras behöver även utjämningen
ändras om syftet med utjämningen ska vidmakthållas. En parlamentarisk
kommitté lämnade ett enigt förslag till förändringar i utjämningssystemet i
april 2011, vilken remissbehandlades under hösten samma år. Förslaget innebar stora förändringar av kostnadsutjämningen med stora omfördelningseffekter mellan kommunerna. De största förlorarna på omläggningen återfinns i Stockholms län. De största vinnarna med förslaget är oftast mindre
kommuner ute i landet. Omfördelningseffekterna har varit svåra att hantera
för regeringen som ännu inte presenterat något förslag. En proposition
kommer dock senast att läggas under våren 2013, vilket innebär att förändringar i utjämningen kommer att införas från och med år 2014. Utredningens förslag innebar minskade intäkter med cirka 20 miljoner kronor för Botkyrka det första året och cirka 25 miljoner åren därefter. Vi vet ännu inte om
regeringen kommer att göra några förändringar i förhållande till utredningsförslaget. Företrädare för finansdepartementet har dock signalerat att de
främst överväger åtgärder som mildrar omfördelningseffekterna för kommuner med hög skattekraft, vilket således inte skulle gynna Botkyrka. Den
sannolika intäktsminskningen från 2014 har inte beaktats i flerårsplanen.
Samhällsekonomiska förutsättningar
Den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld har stor betydelse även för
svenska kommuner. Svensk ekonomi är starkt omvärldsberoende. Exporten
motsvarar cirka 50 procent av BNP. Även om det just nu är osedvanligt
stora ekonomiska skillnader mellan länderna inom EU i spåren av finanskrisen är det ändå osannolikt att tillväxten i Sverige långsiktigt skulle avvika
markant från den i vår omvärld.
För kommunerna bestäms intäktsutvecklingen dels av skatteunderlagets utveckling, dels av utvecklingen av de generella statsbidragen. Till följd av
inkomstutjämningen har skatteunderlagets tillväxt sammantaget i landet
mycket större betydelse för kommunens intäkter än utvecklingen av skatteunderlaget i den egna kommunen. Man kan uttrycka det som att landets
kommuner delar på den sammantagna skatteunderlagsökningen. En viss
procentuell ökning av skatteunderlaget säger inte heller hur mycket verksamhet som ökningen kan finansiera. Sammansättningen av ökningen är
central. Det är främst den del av skatteunderlagets tillväxt som beror på
högre sysselsättning som ger utrymme för mer verksamhet i kommunerna.
Den del av skatteunderlagets ökning som förklaras av högre löner i sam-
13
hället i stort ger inte motsvarande utrymme på grund av att löneföljsamheten
innebär att kommunernas lönekostnader ökar i ungefär samma takt.
Långsiktigt har de generella statsbidragen ökat i ungefär samma takt som
samhällets tillväxt. Det finns dock ingen automatik i höjningen av de generella statsbidragen och ofta kommer dessa beslut sent i förhållande till
kommunens budgetprocess. Statsbidragens utveckling bör idealt också användas till att dämpa konjunktursvängningarnas effekter på kommunerna.
På lite sikt är det dock rimligt att räkna med att ju bättre samhällsekonomisk
utveckling desto högre blir också de generella statsbidragen. Utifrån den
bild av den samhällsekonomiska utvecklingen som redovisas nedan finns
därför en risk för en relativt svag utveckling av de generella statsbidragen de
närmaste åren.
Det är inte bara kommunens intäkter som påverkas av konjunkturen och den
samhällsekonomiska utvecklingen. Inte minst arbetslösheten har stor betydelse för behovet av kommunala insatser och stöd i form av ekonomiskt bistånd.
Fortsatt stor osäkerhet kring den globala ekonomiska utvecklingen
Effekterna av finanskrisen har ännu inte klingat av. Fortfarande sker kontinuerliga krismöten inom främst Eurozonen där det diskuteras nya åtgärdsförslag mot bakgrund av brustna bostadsbubblor, krisande banker och skenande statsskulder. Även länder utanför EMU som Storbritannien och USA
dras med stora underskott i budgetarna. Krisen är ännu inte över.
De åtstramningar som många länder i främst södra Europa tvingas till framstår allt tydligare som en smärtsam och långsam väg ut ur skuldkrisen. Tillväxten i större länder som Tyskland och USA är dessutom långt ifrån tillräcklig för att agera lokomotiv inom EU eller till världsekonomin. Även
tillväxten i tidigare snabbväxande länder i Asien och Sydamerika förefaller
nu mattas av. Allt fler bedömare tror på en utdragen återhämtning av världsekonomin.
Bättre förutsättningar för Sverige, men det stora exportberoendet håller tillbaka återhämtningen
Svensk ekonomi har stått emot den internationella avmattningen relativt väl.
Ekonomin växer, om än i måttlig takt, och situationen på arbetsmarknaden
har varit förhållandevis stabil, även om arbetslösheten har stigit något den
senaste tiden. Sverige har bättre förutsättningar än de flesta andra länder att
hantera den internationella oron på grund av starka statsfinanser och ett högt
privat sparande. Vi behöver därför inte spä på den svaga internationella efterfrågan med åtstramningar i form av skattehöjningar eller sänkta offentliga
utgifter.
BNP-prognoser, procentuell förändring (kalenderkorrigerat)
2012
2013
2014
2015
SKL-okt.
1,3
1,8
3,2
3,5
Regeringen-sept.
2,0
2,7
3,9
3,3
På sistone har det dock kommit allt fler tecken på en avmattning. De indikatorer som mäter stämningsläget hos hushåll och företag har försämrats jämfört med i början av året. Att även den svenska ekonomin bromsar in kan ses
som ett tecken på vårt stora utlandsberoende. De flesta prognosmakare är nu
14
mer pessimistiska om tillväxtsutsikterna än vad de var före sommaren. Det
gäller även Sveriges Kommuner och Landsting vars bedömningar av skatteunderlagets tillväxt ligger till grund för förslaget till ettårsplan. Regeringens
prognos i årets budgetproposition sticker ut som väsentligt mer optimistisk
än andra bedömningar.
Skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring
2011
2012
2013
2014
2015
SKL-okt.
3,0
3,9
3,2
3,7
4,4
SKL-april
3,2
3,7
3,8
3,7
4,3
Jämfört med prognosen från i april som låg till grund för flerårsplanen är
prognosen för skatteunderlaget nu 0,6 procent lägre år 2013. I budgetpropositionen föreslog dock regeringen en höjning av grundavdraget som medför
0,2 procent lägre skatteunderlagstillväxt 2013. Denna förändring har reglerats via en höjning av det generella statsbidraget, vilket innebär att den
”egentliga” försämringen av de ekonomiska förutsättningarna uppgår till 0,4
procent i skatteunderlag år 2013. Dessutom har prognosen över antal invånare i riket skrivits upp. Det medför en lägre medelskattekraft som ger lägre
bidrag från inkomstutjämningen (per invånare) i alla kommuner.
Förutsättningarna för förslaget till ettårsplan
De ekonomiska förutsättningarna ändras av nya skatteunderlagsprognoser,
befolkningsutvecklingen, årliga uppdateringar av kostnadsutjämningen och
LSS-utjämningen, statliga beslut i samband med t.ex. budgetpropositionen
etc. Vilka inkomster från skatt och inkomstutjämning som ska redovisas i
2013 års bokslut vet vi först vid årets slut. Det finns således en stor osäkerhet på budgetens intäktssida. Kostnaderna styr ju kommunen i större utsträckning över själv. Men verksamheterna måste hantera en inte obetydlig
osäkerhet i befolkningsutvecklingen och dessutom ska nya löneavtal tecknas
på de flesta avtalsområden även under 2013.
Fortsatt snabb befolkningstillväxt
Befolkningsprognosen visar på en fortsatt snabb ökning av Botkyrkas befolkning. Trots bostadbristen väntas inflyttningen till Stockholmsregionen
fortsätta under de närmaste åren. Under 2012 har befolkningen i kommunen
ökat snabbare än vad vi räknade med i den prognos från juni 2011 som låg
till grund för flerårsplanen. Vi räknar nu med att antalet invånare i kommunen kommer att öka med knappt 1 700 personer under 2012, vilket är 250
personer fler än i tidigare prognos.
I kommunens befolkningsprognos från i juni 2012 beräknas den totala befolkningen vid årsskiftet 2012/2013 uppgå till 86 360 personer. Utvecklingen under hösten ligger väl i linje med denna bedömning. Prognosen för 2013
innebär en fortsatt befolkningsökning i samma takt som 2012, vilket innebär
en befolkning vid årets slut på 88 050 invånare. Den procentuellt största befolkningsökningen förväntas i Tullinge och i Grödinge/Vårsta där befolkningen beräknas öka med knappt 3 procent.
15
Befolkningsutveckling 2013
År
0–5
6–15
16–18
19–64
65–79
80–w
Summa
2012-12-31
7 410 10 960
3 470
53 010
9 200
2 310
86 360
2013-12-31
7 540 11 300
3 370
53 910
9 540
2 380
88 050
Förändring
+130
+340
-100
+900
+ 340
+70
+1 690
1,8
3,1
-2,9
1,7
3,7
3,0
2,0
Förändring %
Samtliga åldergrupper ökar utom gruppen 16-18 år. Ökningen av antalet
äldre är fortsatt stor, men beräknas bli något mindre än under 2012. Även
ökningen av antalet grundskoleelever förväntas blir stor. Åldersgruppen 615 år beräknas öka med 340 personer, motsvarande 3,1 procent.
Befolkningsutvecklingen ger högre intäkter än i flerårsplanen
Jämfört med flerårsplanen är som redogjorts för ovan skatteunderlagsprognosen nu lägre. Men samtidigt har befolkningen ökat i snabbare takt än vad
vi räknade med i flerårsplanen. Den befolkning 1 november i år som bestämmer kommunens intäkter 2013 antas i förslaget till ettårsplan uppgå till
86 150 personer, att jämföra med de 85 700 invånare som vi räknade med i
samband med flerårsplanen. Dessutom har regeringen föreslagit vissa regleringar mot kommunsektorn i budgetpropositionen som innebär ökade kommunala intäkter.
Lägre skattunderlag/medelskattekraft
-22 mnkr
Fler invånare inför 2013
+20 mnkr
Ökad kompensation eftersläpning befolkning
+19 mnkr
Uppdatering kostnadsutjämning inkl. LSS
+ 6 mnkr
Regleringar budgetpropositionen
+10 mnkr
SUMMA
+34 mnkr
Som framgår av sammanställningen ovan uppvägs den sämre skatteunderlagsutvecklingen i förhållande till flerårsplanen av en större befolkning. Det
förklaras av att den särskilda eftersläpningsersättning som beskrivits tidigare
nu också blir högre. Utfallet från kostnadsutjämningen i övrigt beräknas
också bli något högre än i flerårsplanen. De ökade statsbidragen till följd av
regleringar i budgetpropositionen förklaras främst av att regeringen gör en
engångsåterbetalning 2013 av tidigare beslutad indragning till följd av gymnasiereformen.
Ökade verksamhetsbehov och högre lönekostnader
Fler invånare innebär dock även större behov av kommunal verksamhet. I
förhållande till de ramar som fastställdes i flerårsplanen påverkas framförallt
förskola och skola. Fler barn innebär ökade behov av platser i förskolan och
grundskolan. Dessutom har inskrivningsgraden ökat snabbt i förskolan i år
vilket också bidrar till en väsentligt högre prognos för antalet barn i förskola
och grundskola under 2013. Vi har beräknat kostnadseffekten av den högre
volymen i förhållande till flerårsplanen till cirka 19 miljoner kronor, exklusive ökade lokalkostnader som har uppskattats till 3-4 miljoner.
16
Årets läraravtal innebar också högre löneökningar än för andra yrkesgrupper, såväl i kommunerna som på arbetsmarknaden i stort. Effekten på 2013
års kostnader av den högre lönenivån har uppskattats till 10,7 miljoner kronor.
De stora befolkningsökningarna i åldersgrupper som efterfrågar kommunal
service i form av förskola, grundskola, hemtjänst och särskilda boenden
ställer stora krav på en utbyggnad av den kommunala servicen. På grund av
den kommunala utjämningen är det inte självklart att fler invånare automatiskt är positivt för kommunens ekonomi. Utjämningen syftar till likvärdiga
ekonomiska förutsättningar, vilket idealt innebär att kommunens intäkter vid
befolkningsökning ökar ungefär lika mycket som kostnaderna. I praktiken är
det marginalkostnaderna för nytillkomna invånare som avgör den ekonomiska nettoeffekten. Om befolkningsökningen medför stora investeringar
med påföljande höga lokalkostnader kan den få en negativ effekt på kommunens ekonomi. Om å andra sidan merparten av befolkningsökningen kan
klaras med befintliga lokaler och anläggningar kan det uppstå en positiv
ekonomisk effekt för kommunen.
Pris- och löneökningar
Ettårsplanen bygger på att nämnderna kompenseras för de pris- och löneökningar som vi räknar med för 2013. Dessa antaganden är de samma som i
flerårsplanen. De nu gällande löneavtalen löper i de flesta fall fram till den
31 mars 2013. Ramarna har räknats upp med 2,8 procent för förväntade löneökningar under 2013. Eventuella kostnader för löneglidning eller andra
löneökningar ingår i den angivna nivån. Nämnderna måste själva ta ansvar
för eventuellt ökade lönekostnader utöver den uppräkning som ingår i budgetramarna.
Den föreslagna kompensationen för prisökningar utgår ifrån antaganden om
en inflation på cirka 1 procent. De kostnader som har ett stort innehåll av
personalinsatser har räknats upp med 2,8 procent medan övriga kostnader
räknats upp med 1 procent. Ramarna förutsätter även att intäkterna räknas
upp med 2 procent.
Arbetsgivaravgifter 2013
Den internt kalkylerade arbetsgivaravgiften för 2013 uppgår till 39,08 procent för kommunens anställda. De preliminärt rekommenderade arbetsgivaravgifterna har sänkts till 38,46 procent för 2013. Skillnaden har dock
ingen betydels för nämndernas ekonomi eftersom en korrigering också hade
medfört sänkta driftramar. Sänkningen avser den del av personalomkostnaderna som avser avtalsförsäkringar och är en konsekvens av de minskade
försäkringskostnader som under 2012 medför en återbetalning av premier
som kommunerna betalat in för åren 2007 och 2008.
För personer mellan 18 och 25 år är arbetsgivaravgiften 21,29 procent, för
personer födda 1938 och senare som är 65 år och äldre är avgiften 15,81
procent och för personer födda 1937 och tidigare är det ingen arbetsgivaravgift alls. Av administrativa skäl belastar kommunen dock samtliga anställdas löner med den högre arbetsgivaravgiften.
Utöver arbetsgivaravgiften belastas nämnderna dessutom med ett påslag för
semesterlönekostnad i samband med utbetalningen av lönen. Genom att löpande boka upp kostnaden för semester blir kostnaderna jämnt fördelade
över året. Det gör att det inte uppstår någon kostnadsbelastning i samband
med att de anställda tar ut sin semester.
17
Utökade ramar i förhållande till flerårsplanen
Nämndernas nettoramar uppgår i förslaget till ettårsplan sammantaget till
4 263 miljoner kronor. Dessutom beräknas nämnderna få intäkter på omkring 800 miljoner i form av avgifter, interkommunala ersättningar, hyror
m.m. Sammantaget uppgår därmed kommunens verksamhetskostnader till
nästan 5,1 miljarder kronor.
Jämfört med flerårsplanen har ramarna utökats med 47 miljoner kronor.
Merparten, 33 miljoner, avser kompensation till utbildningsnämnden för
högre volymer samt höjda lärarlöner 2012. Därutöver höjs ramen för bland
annat kommunstyrelsen, främst beroende på olika engångsinsatser.
Höjningarna av nämndernas driftramar är cirka 13 miljoner högre än den
tidigare beskrivna intäktsökningen i förhållande till flerårsplanen. Det innebär därför ett sämre ekonomiskt resultat än i flerårsplanen, som motverkas
något av vi nu räknar med ett bättre finansnetto.
Nämndernas driftramar är 240,8 miljoner kronor högre än i 2012 år budget.
Av denna ökning förklaras 96,5 miljoner av den generella kompensationen
för pris- och löneökningar. Resterande 144 miljoner utgörs av volym- och
ambitionsökningar samt den särskilda kompensationen för höjda lärarlöner.
I jämförelse med skatteintäkterna ökar verksamhetens kostnader något
snabbare. Kostnaderna ökar med 5,1 procent medan skatteintäkterna inklusive generella bidrag och fastighetsavgift endast ökar med 4,3 procent.
Omfördelning av ramar
Kommunfullmäktige beslutade under 2012 att flytta över ansvaret för fritidsverksamhet i form av eftermiddagsverksamhet för 10-12 åringar från
utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden. Förändringen gäller
från halvårsskiftet 2012. Av den anledningen tillförs kultur- och fritidsnämnden 5,9 miljoner, medan utbildningsnämndens ram 2013 minskas med
motsvarande belopp. Till kultur- och fritidsnämnden har även fördelats 3,4
miljoner avseende hyror för Storvretshallen och för kulturskolan i Tumba
vilka blev för lågt beräknade i samband med revideringen av internhyrorna.
Avsatta medel för hyresjusteringar under de gemensamma posterna har reducerats med motsvarande belopp.
I det nya personalsystemet ingår administrativa funktioner som tidigare betalats av respektive förvaltning. Av den anledningen har kommunledningsförvaltningen tillförts 1,6 miljoner medan ramarna för övriga nämnder
sammantaget har reducerats med motsvarande belopp.
Resultatet för 2013 uppgår till 1,8 procent
Förslaget till ettårsplan 2013 medför ett resultat på 55 miljoner kronor vilket
motsvarar 1,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det så kallade balanskravsresultatet uppgår dock till 75 miljoner, motsvarande 1,8
procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det beror på att vi räknar
med att disponera 20 miljoner från kommunens pensionsavsättning (se nedan). Resultatet i ettårsplanen är 9,1 miljoner kronor lägre än i flerårsplanen.
Resultatnivån 2013 är långsiktigt för låg mot bakgrund av de höga investeringsnivåerna kommande år. Som nämnts har det tidigare uppskattats att resultatnivån bör uppgå till i genomsnitt mellan 2 och 3 procent. Kommunens
upplåning riskerar annars att öka i en alltför hög takt, vilket medför att kraftigt ökade räntekostnader kan komma att tvinga fram besparingar i verksamheterna.
18
Särskilt oroande är att förutsättningarna ser ännu sämre ut för år 2014. Redan i flerårsplanen beräknades en kraftig resultatförsämring, vilket skulle
innebära att balanskravsresultatet endast skulle uppgå till 0,9 procent av
skatteintäkter och generella statsbidrag. Nu ser förutsättningarna ännu tuffare ut för 2014. Prognosen för skatteunderlaget är sämre än i flerårsplanen,
samtidigt som denna ettårsplan innehåller nivåhöjande kostnadsökningar till
följd av kompensationen för höjda lärarlöner och högre inskrivningsgrad i
förskolan. Utifrån flerårsplanens volym- och ambitionsökningar skulle därför resultatet med nuvarande förutsättningar endast uppgå till 0,1 procent år
2014. Denna prognos bygger dock på en försiktig bedömning av befolkningsutvecklingen, vilket innebär att den så kallade eftersläpningsersättningen blir väsentligt lägre än år 2013. Å andra sidan har vi inte räknat med
den sannolika intäktsminskningen till följd av förändringarna i utjämningssystemet. I samband med nästa års flerårsplan behövs en mer grundläggande
diskussion om kommunens långsiktiga finansiella mål och hur vi redan på
kort sikt kan nå resultatnivåer som begränsar kommunens upplåning.
Oförändrad utdebitering
Utdebiteringen för 2013 föreslås ligga kvar på 20:13. Vi har ännu ingen information om utdebiteringen till landstinget för 2013 eller den obligatoriska
begravningsavgiften till församlingarna. Blir det inga förändringar skulle
skatten för Botkyrkaborna hamna på följande nivåer:
Botkyrka församling
Grödinge församling
Botkyrka kommun
20:13
20:13
Landstinget
12:10
12:10
Summa
32:23
32:23
Obligatorisk begravningsavgift
0:14
0:18
Summa
32:37
32:41
Begravningsavgiften är obligatorisk och tas ut av Skatteverket. Avgiften
fastställs av respektive församling.
Pensionsavsättningen förbättrar resultatet
För de pensioner som tjänades in före 1998 har kommunerna normalt inte
tagit upp någon skuld i balansräkningen. I stället var tanken att man skulle
ta kostnaden i samband med utbetalningen. I slutet av 1990-talet slöts ett
nytt pensionsavtal som innebar att kommunerna skulle betala ut merparten
av den intjänade pensionsrätten året efter det år som den tjänades in. Det
innebär att Botkyrka och andra kommuner under en relativt lång tid kommer
att ha dubbla pensionskostnader. När Botkyrka sålde sitt eldistributionsbolag 1999 beslutades att en del av försäljningssumman skulle sättas av för att
möta den gamla pensionsskuldens kostnader. Avsikten var att kapa den topp
som kommer att uppstå för pensionsutbetalningarna från 2010 och framåt.
För några år sedan analyserade vi förutsättningarna för att finansiera en del
av kommunens kostnader för tidigare intjänade pensioner med den avsättning som kommunen gjort för detta ändamål. Resultatet visade att det skulle
kunna vara möjligt att finansiera det som varje år överstiger ca 50 miljoner
räknat i reala termer. Enligt KPA:s beräkningar kommer 2013 års pensionsutbetalningar för det som intjänats före 1998 uppgå till 70 miljoner kronor.
19
Av detta räknar vi med att 20 miljoner ska täckas genom kommunens pensionsavsättning.
I redovisningen kommer hela kostnaden att belasta resultatet. Men i avstämningen mot det så kallade balanskravet kan vi tillgodoräkna oss det som finansieras genom avsättningen. Det innebär att vi även i budgeten redovisar
en beräkning av balanskravsresultatet. Det är även detta resultat som används när vi beräknar utrymmet för årets investeringar.
Gemensamma och interna poster
På grund av kommunens höga investeringsnivå stiger de belopp som faktureras internt i form av kapitalkostnader (intern ränta och avskrivningar). För
2013 uppgår de budgeterade intäkterna för kapitalkostnaderna till 353 miljoner kronor. Principen för att beräkna kapitalkostnader för nya lokaler har
förändrats vilket medför att tekniska nämndens kostnader blir lägre än enligt
tidigare beräkningssätt. Ökningen av den gemensamma intäktsposten för
kapitalkostnader centralt blir därmed inte lika stor som vi räknade med i
flerårsplanen. Internräntan för 2013 föreslås ligga kvar på 4,5 procent, trots
att den faktiska upplåningsräntan är lägre.
De budgeterade pensionskostnaderna bygger på prognoser från kommunens
pensionsadministratör, KPA Pension. Kommunens pensionskostnader består
dels av intjänad pension under 2013, dels av utbetalningar för pension som
tjänats in före 1998. Den senare delen avser kostnader som ska betalas ut
som pension under 2013, men som har tjänats in tidigare. Eftersom dessa
pensionsrättigheter inte är redovisade som en skuld på balansräkningen, redovisas istället kostnaden det år som pensionen betalas ut. Kostnaden för
2013 beräknas till 70 miljoner. Som vi tidigare beskrivit kommer en del av
utbetalningarna täckas av den tidigare avsättningen.
Den del som gäller 2013 års pensionsintjänande beräknas uppgå till 130 miljoner. Större delen av beloppet betalas ut till den pensionsförvaltare som den
anställde själv har valt eller, om man inte gjort ett eget val, till KPA Pension. Resterande del skuldförs på balansräkningen och avser i första hand den
förmånsbestämda delen för anställda med en lön som överstiger 7,5 basbelopp. Genom dessa åtgärder har kommunen gjort avsättningar för samtliga pensionsförpliktelser som beräknas uppstå under 2013.
Bland de interna posterna finns medel budgeterade som ska täcka skillnaden
mellan hyresintäkter och hyreskostnader för vissa externa fastigheter.
Effektiviseringar i ettårsplanen
I flerårsplanen finns ett krav på effektiviseringar med 5 miljoner kronor per
år. Effektiviseringen ska ske på ett sätt som inte bygger på direkta besparingar i kommunens verksamheter, vilket också innebär nämndernas ramar
inte har reducerats med detta belopp. Det är istället kommunledningsförvaltningen som har i uppdrag att tillsammans med kommunens förvaltningar
ta fram ett förslag inom vilka områden som effektiviseringar ska åstadkommas. I år har endast 1,2 av de 5 miljonerna i effektivisering reglerats i form
av sänkta ramar. För att klara budgeten 2013 blir effektiviseringsbetinget
därför ännu större år 2013. Sedan tidigare finns en lista över områden som
kan bli föremål för effektiviseringar. Denna behöver nu analyseras för att se
vilka åtgärder som går att genomföra redan år 2013 och sedan diskuteras
med förvaltningarna så att ett förslag till åtgärder kan tas fram i början av
2013.
20
Investeringar och upplåningsbehov
I förslaget till investeringsplan för 2013 har det tillkommit ytterligare investeringar i förhållande till flerårsplanen. Investeringarna uppgår nu till 633
miljoner kronor, vilket är 53 miljoner högre än i flerårsplanen. Det är en
mycket hög investeringsnivå för en kommun av Botkyrkas storlek.
Utökningen av investeringsramen består av följande objekt:
Ombyggnad Storvretskolan, ytterligare 20 mnkr
Ombyggnad förskolan Violen, ytterligare 13 mnkr
Ombyggnad Skyttbrinks gymnasium 18 mnkr
Ersättningspaviljonger p.g.a. ombyggnationer 2 mnkr
Tornberg äldreboende, ytterligare 15 mnkr
Däremot har investeringsmedlen till kommunfullmäktiges förfogande sänkts
med 15 miljoner i förhållande till flerårsplanen.
De tillkommande investeringarna är främst kopplade till det stora upprustningsbehovet för många av våra förskolor och skolor från miljonprogramsåren. Den politiska majoriteten har uttalat att det är angeläget att starta dessa
insatser snarast möjligt. Den engångsutbetalning från AFA Försäkring som
starkt bidrar till det förväntade goda resultatet 2012 mildrar också kommunens upplåningsbehov i år. Det finns därför ett större utrymme än vad vi bedömde i samband med flerårsplanen till att tidigarelägga vissa av dessa insatser. De extra medel som tilldelas förskolan Violen kommer att användas
till ett pilotprojekt där det i princip byggs en helt ny och mer pedagogiskt
ändamålsenlig förskola på befintlig grund, vilket innebär att den ändå förväntas bli väsentligt billigare än de nya förskolor som byggs idag.
Av den föreslagna investeringsbudgeten föreslås att 20 miljoner kronor avsätts till kommunfullmäktiges förfogande utöver de objekt som är specificerade i investeringsplanen. Det är inte ovanligt att investeringar till slut visar
sig bli dyrare än budgeterat. Det finns objekt som vi redan nu vet kommer
att bli mycket svåra att inrymma inom befintligt budget. Dessutom har socialförvaltningen blivit av med boendeplatser under året som kommer att behöva ersättas på något sätt. Det finns dock för närvarande ingen möjlighet
att göra en bedömning av storleken på denna investering.
Årets investeringar kan inte finansieras utan ökad upplåning. Avskrivningarna plus årets resultat ger endast ett utrymme på 283 miljoner för egen
finansiering. Eftersom investeringarna i ettårsplanen uppgår till 633 miljoner, behöver vi låna resterande belopp på omkring 350 miljoner.
Fortfarande positivt finansnetto trots ökad låneskuld
Finansnettot uppgår i förslaget till plus 6 miljoner. Det bygger på ett antagande om att kommunens egen låneskuld i genomsnitt kommer att ligga på
drygt 500 miljoner kronor under året och att räntan på låneskulden i genomsnitt uppgår till cirka 3 procent.
Kommunens egen låneskuld uppgår för närvarande till cirka 310 miljoner,
exklusive de lån vi tagit för vidareutlåning till våra bolag och Handelsbanken finans för finansiering av Söderenergis kraftvärmeprojekt. Vi bedömer
att den egna låneskulden i princip kommer att vara oförändrad fram till årsskiftet i år på grund av kommande engångsutbetalning från AFA försäkring.
21
Utöver det lånebehov som 2013 års budget för med sig, finns tidigare beslutade investeringar som inte är fullt ut genomförda. Dessa innebär ett ytterligare lånebehov på cirka 250 miljoner som vi skjuter framför oss. Det betyder att vi får räkna med en ökad upplåning på cirka 600 miljoner och att låneskulden blir drygt 900 miljoner kronor när allt är genomfört. Vi räknar
dock med en fortsatt eftersläpning i genomförandet av projekten och att låneskulden för våra egna investeringar därför kommer att uppgå till cirka 700
miljoner vid utgången av 2013.
Till detta kommer upplåningen för våra kommunala bolags räkning och till
finansieringen av Söderenergis kraftvärmeprojekt. Denna upplåning uppgår
för närvarande till 3,1 miljarder kronor, inklusive det lån som ännu inte förts
över från Botkyrkabyggen till kommunen.
Handelsbanken Finans kraftvärmeprojekt
778
Söderenergi
439
Botkyrkabyggen
1 635
Botkyrkabyggen egen upplåning
250
Summa
3 102
Räntekostnader och ränteintäkter för dessa lån har beräknats till 91 miljoner
och innebär därmed ingen kostnadsbelastning för kommunen.
Vi budgeterar ingen avkastning på kommunens pensionsavsättning. Eventuell avkastning ska läggas till kapitalet och användas till framtida pensionsåtaganden. Det redovisningsmässiga resultatet påverkas av utfallet av avkastningen men dras bort vid den beräkning som görs vid avstämningen mot
det så kallade balanskravet.
Låne- och borgensram för 2013
I samband med ettårsplanen fastställs varje år låne- och borgensram för det
kommande året.
Som beskrivits ovan uppskattar vi att låneskulden för kommunens egna investeringar kommer att uppgå till cirka 700 miljoner kronor vid utgången av
år 2013. Mot den bakgrunden föreslår vi att upplåningsramen för kommunens egna behov sätts till 725 miljoner kronor för 2013.
Kommunfullmäktige beslutade under våren 2007 om lån och borgen för finansieringen av det kraftvärmeprojekt som Söderenergi nu har genomfört.
För Botkyrkas del innebar åtagandet att kommunen genom upplåning ska
förse det bolag som leasar ut utrustningen till Söderenergi med kapital.
Detta belopp uppgår till högst 900 miljoner. För närvarande lånar kommunen ut dessa pengar till Handelsbanken Finans på samma villkor som kommunen själv lånar upp. Enligt nuvarande beslut ska kommunen låna ut eller
gå i borgen för högst 1 250 miljoner kronor till kraftvärmeprojektet. Genom
att Södertälje lämnar underborgen för sin andel av finansieringen begränsas
kommunens faktiska åtagande till 29 procent det vill säga 725 miljoner kronor. Kommunens upplåning och utlåning för kraftvärmeprojektet uppgår för
närvarande till 778 miljoner. Handelsbanken har under 2012 börjat amortera
på detta lån.
Därutöver har ägarkommunerna fattat beslut om en låneram på totalt 1 300
miljoner kronor, vilket för Botkyrkas del motsvarar 377 miljoner kronor.
22
Totalt uppgår nu ägarnas åtaganden för bolagets lånebehov (inkl. utlåningen
till Handelsbanken) till 3 800 miljoner, varav Botkyrkas andel utgör 1 102
miljoner kronor. Kommunledningsförvaltningen föreslår mot den bakgrunden att borgens/låneramen för 2013 fastställs till 1 102 miljoner kronor.
Detta inkluderar även kommunens utlåning till Handelsbanken Finans AB
som leasar ut kraftvärmeanläggningen till Söderenergi.
Kommunfullmäktige fastställde 2012 en borgens/låneram för Botkyrkabyggen på 2 500 miljoner kronor. Detta belopp föreslås bli kommunens ram
även för 2013.
Sammantaget föreslår kommunledningsförvaltningen en låneram på 4,5 miljarder kronor vilket är 0,5 miljarder lägre än för 2012. I den föreslagna låneramen ingår även lån till Upplev Botkyrka AB med 25 miljoner kronor.
Borgensram för 2013
Som en konsekvens av att Södertörns Energi AB i december 2011 löste de
reverser som bolaget haft med Huddinge och Botkyrka har bolaget i stället
tagit upp ett lån med kommunal borgen på drygt 1 400 miljoner. Av detta är
Botkyrkas faktiska andel för närvarande 715 miljoner. Då Kommuninvest
krävt en solidarisk borgen för det lån man tagit upp föreslås en borgensram
för bolaget på 1 410 miljoner kronor.
Kommunens övriga borgensåtaganden uppgick vid det senaste årsskiftet till
240 miljoner. Därutöver har kommunen lämnat garantier för SRV Återvinning avseende återställning av tippanläggning på sammanlagt 31,5 miljoner
kronor. Utifrån detta föreslår vi att borgensramen för andra låntagare än
Botkyrkabyggen, Söderenergi och Södertörns Energi AB sätts till 275 miljoner kronor för 2013, vilket är en höjning med 15 miljoner kronor jämfört
med vad som gäller för 2012.
Kommunledningsförvaltningen ska bedöma riskerna för kommunens borgensåtaganden när vi upprättar ettårsplanen. Vi har gjort nedanstående översiktliga bedömning av risken för att kommunen tvingas gå in och fullfölja
de åtaganden som en borgen innebär.
Det stora åtagande som borgen för byggandet av kraftvärmeverket innebär,
leder naturligtvis till ett ökat risktagande. De låga elpriserna kan på kort sikt
påverka lönsamheten för projektet. Även höjda bränslepriser är en viktig
faktor som har stor påverkan på bolagets lönsamhet. Under 2012 har dock
bolaget träffat en ny prisöverenskommelse med fjärrvärmedistributörerna
som gör att bolaget åtminstone på kort sikt har möjlighet att bygga upp ett
visst eget kapital. Även om vi ser en fortsatt osäkerhet kring bränslepriser
och elpriser bedömer vi att risken ändå är låg med hänsyn till de marknadsförutsättningar som gäller för fjärrvärmeleveranserna.
Kommunens största åtagande är gentemot Botkyrkabyggen. För närvarande
har bolaget en stabil ekonomi då hela beståndet är uthyrt. Vi bedömer inte
att efterfrågan på hyresrätter kommer att förändras inom överskådlig tid,
vilket kommer att vara gynnsamt för bolaget. Men vi ser att bolaget står inför stora upprustningar som kommer att medföra ökade kostnader som inte
självklart kan tas ut av hyresgästerna. Bolaget har nu lagt fram en plan för
upprustningar i sitt miljonprogramsbestånd. I planen ingår bland annat en
viss utförsäljning av lägenheter som bedöms kunna stärka bolaget ekonomi
inför kommande ekonomiska utmaningar som är kopplade till upprustningarna. Det är i det här skedet svårt att göra några säkra bedömningar kring
bolagets möjligheter att finansiera kommande åtgärder. De beräkningar som
23
gjorts av bolaget visar dock på att det utifrån nuvarande bedömningar ska
vara ekonomiskt möjligt för bolaget att klara nödvändiga insatser. Detta förutsätter dock att man kan höja hyresnivåerna utan att det uppstår vakanser i
lägenhetsbeståndet.
Generellt är riskerna för kommunens borgensåtaganden gentemot kommunens föreningsliv fortsatt höga. De senaste årens ekonomiska utveckling har
påverkat föreningslivets intäkter från medlemmar och sponsorer. Den samhällsekonomiska utvecklingen förväntas vara fortsatt svag de närmaste åren.
Vi tror därför att vi även under 2013 får se en fortsatt svår ekonomisk situation för många föreningar, vilket naturligtvis leder till att riskerna för att
kommunen kan tvingas fullgöra föreningars åtaganden ökar. I de flesta fall
leder detta till att kommunen drabbas genom att man inte betalar de räkningar som kommunen ställt ut.
För kommunens borgensåtaganden gentemot kommunens egna bolag och
delägda bolag bedömer vi riskerna som fortsatt mycket små. Av det totala
borgensåtagandet är mer än 95 procent riktade mot egna eller delägda bolag.
Avsättningar till kommunstyrelsens förfog ande
I ettårsplanen för 2013 har 9,9 miljoner kronor avsatts till kommunstyrelsen
förfogande för oförutsedda kostnader. I detta skede är inte medlen destinerade till något specifikt ändamål. Ett skäl till att avsätta medel till kommunstyrelsens förfogande är osäkerheten om hur kostnaderna för ekonomiskt
bistånd utvecklas mot bakgrund av den svaga arbetsmarknaden. Även ytterligare insatser i syfte att minska arbetslösheten i kommunen samt en höjning
av lägstalönerna diskuteras för närvararande, men medel till detta har inte
tilldelats nämndernas ramar och kan därför komma att finansieras med
denna avsättning.
Uppdrag till förvaltningarna inför ettårsplanen
I flerårsplanen lämnade kommunfullmäktige ett antal uppdrag till förvaltningarna som skulle redovisas i anslutning till arbetet med ettårsplanen.
Dessa uppdrag har förvaltningarna redovisat till budgetberedningen. Flertalet uppdrag är dock av långsiktig karaktär och något slutligt ställningstagande kring dessa uppdrag har inte tagits i samband med denna ettårsplan.
Uppdragen kommer därför att hanteras i särskild ordning, t.ex. i samband
med nästa års flerårsplan.
Uppdrag i anslutning till ettårsplanen för 2013
I anslutning till årets ettårsplan lämnar den politiska majoriteten följande
uppdrag:
Samtliga nämnder har genom att i varierande grad beköna mål och
uppföljning tagit viktiga steg mot att säkerställa en jämställd verksamhet. Fortfarande finns dock brister, t.ex. vad gäller att fastställa
mål när analysen pekar på ojämställd verksamhet. Samtliga nämnder
får i uppdrag att aktivt arbeta med att genom sin styrning och uppföljning säkerställa en jämställd resursfördelning och bidra till en
positiv utveckling av verksamheternas kvalitet och resultat för båda
könen.
24
Stora ekonomiska utmaningar väntar de när maste åren
Det ekonomiska resultatet i förslaget till ettårsplan är långsiktigt för lågt mot
bakgrund av den höga investeringsnivån. Upplåningen beräknas i ettårsplanen öka kraftigt och även för åren därefter finns ett stort investeringstryck.
En ökad upplåning leder till att angeläget verksamhetsutrymme trängs undan av växande kapitalkostnader.
Särskilt oroande är att de ekonomiska förutsättningarna utifrån nuvarande
bedömningar ser ännu tuffare ut för år 2014. Prognosen för detta år bygger
på en relativt försiktigt bedömning av befolkningsutvecklingen. Å andra sidan har vi inte räknat med den sannolika intäktsminskningen till följd av
förändringarna i utjämningssystemet. Det innebär att det i samband med
nästa års flerårsplan kommer att krävas tuffa prioriteringar om vi ska närma
oss långsiktigt hållbara resultatnivåer.
Samtidigt finns det stora utmaningar inom våra verksamheter. Inom flera
områden finns det behov av ökad kvalité. Det ställer ytterligare krav på
kommunen att använda befintliga resurser på ett så effektivt och ändamålsenligt sätt som möjligt.
Åsa Ratcovich
Kommundirektör
Niclas Johansson
Ekonomichef
25
Resultaträkning 2013-2015
Utfall Ettårsplan
Fl.plan Ettårsplan
Fl.plan
Beräkn
Beräkn
2011
2012
2013
2013
2014
2014
2015
-3 859,5
-4 024,9
-4218,3
-4 265,7
-4 410,2
-4 453,3
-4 620,3
314,7
291,5
297,0
302,9
307,0
313,9
318,0
-190,4
-194,0
-205,0
-208,0
-210,0
-213,0
-215,0
-3 735,3
-3 927,4
-4126,3
-4 170,8
-4 313,2
-4 352,4
-4 517,3
3 871,3
4 014,7
4 186,4
4 219,8
4 334,7
4 337,4
4 511,0
-224,4
-129,0
-21,0
-109,0
-29,0
-117,0
-41,0
Finansiella intäkter
237,4
131,0
25,0
115,0
25,0
115,0
25,0
Resultat efter skatt och
finansnetto
148,9
89,3
64,1
55,0
17,5
-17,0
-22,3
17,5
20,0
20,0
22,5
22,5
25,0
Miljoner kronor
Nämndernas verksamhet
Interna och gemensamma
poster
Avskrivningar
S:a verksamhetens nettokostnad
Skattenetto
Finansiella kostnader
Pensionskostnader från
avsättning
Balanskravsresultat
148,9
106,8
84,1
75,0
40,0
5,5
2,7
Utrymme för investeringar
Utlagd ökning driftkostnader
Resultat i % av skatteintäkter
339,3
300,8
289,1
283,0
250,0
218,5
217,7
54,5
215,4
-193,4
-240,8
191,9
-187,6
210,1
3,8
2,2
1,5
1,3
0,4
-0,4
-0,5
3,8
2,7
2,0
1,8
0,9
0,1
0,1
Fl.plan Ettårsplan
2013
2013
Fl.plan
2014
Beräkn
2014
Beräkn
2015
2 840,4
2 956,8
2 947,8
3 101,6
Balanskravsresultat i %
Skatteintäkter 2013-2015
Miljoner kronor
Skatteintäkter
Utfall Ettårsplan
2011
2012
2 556,6
2 695,4
71,6
15,7
Inkomstutjämningsbidrag
785,5
857,1
935,0
938,9
986,6
976,0
1 015,5
Kostnadsutjämning
179,3
196,0
205,1
213,7
211,7
226,2
234,3
Befolkningsförändringar
20,4
38,2
14,5
34,2
7,6
7,6
6,9
Regleringsbidrag/ avgift
84,3
42,7
20,7
34,7
0,5
12,0
-15,7
Utjämning LSS
59,1
50,0
50,1
46,4
50,8
47,1
47,7
Slutavräkningar
Fastighetsavgift
Summa
Ökning per år
2 867,4
-36,2
114,4
119,6
120,7
120,7
120,7
120,7
120,7
3 871,2
4 014,7
4 186,4
4 219,8
4 334,7
4 337,4
4 511,0
143,5
171,7
205,1
148,3
117,6
179,8
26
Driftsammandrag 2013 och preliminära ramar 2014
Ettårsplan 2013
Miljoner kronor
Kommunstyrelsen
Kommunledningsförvaltning
Exploateringsverksamhet
Serviceförvaltning
Samhällsbyggnadsnämnd
Ettårsplan
2012
-250,4
Verksamh
Löner/ förändr
Rampriser
flpl förändr
-6,1
-2,2
3,3
-129,6
-2,7
Miljö- och hälsoskyddsnämnd
-9,2
-0,3
-1,0
-189,7
-3,6
-4,0
-4,5
-2,0
Utbildningsnämnd
-185,9
1945,4
-45,0
-55,5
Socialnämnd
-490,2
-12,9
Vård- och omsorgsnämnd
-829,9
-3,3
Revision
Effektiviseringar
KS/KF förfogande
Summa totalt
-266,2
-6,7
11,3
11,3
0,3
0,067
3,7
3,7
0,014
-142,3
-3,1
-4,4
5,0
Summa
2014
-1,634
-7,0
-272,3
-152,4
-0,5
-0,5
-10,5
-0,4
-9,272
-206,6
-3,9
-8,5
0,050
-192,4
-5,1
-2,0
-199,5
-35,9
6,339
-2075,5
-50,0
-47,1
-2172,6
-2,6
-0,6
0,098
-506,2
-14,2
0,0
-520,4
-21,3
-25,0
-1,6
0,938
-876,9
-24,3
-20,0
-0,1
-0,1
-3,5
-0,1
-0,1
-3,7
5,0
14,7
5,0
5,0
-10,4
0,5
4024,9
VerkSumma Löner/ samh
Ram2013 priser förändr förändring
-5,9
-10,0
-0,5
Arbetsmarknads- och
vuxenutbildningsnämnd
Ramjustering
11,3
Teknisk nämnd
Kultur- och fritidsnämnd
Preliminär ram 2014
-96,5
-96,9
0,0
-0,3
9,7
-10,9
-1,0
0,3
-9,9
-44,0
27
-3,4
-4265,7 -107,8
-220,0
-920,9
-9,9
-84,1
4,3
-4453,3
Investeringssammandrag 2013
Miljoner kronor
Kommunstyrelsen
Samhällsbyggnadsnämnd
Ettårsplan
2012
-34,4
Fl plan
2013
-29,1
Ettårsplan
2013
Fl plan
2014
Fl plan
2015
Fl plan
2016
-29,1
-18,4
-22,8
-21,0
-36,6
-27,0
-27,0
-28,8
-29,5
-30,5
-287,6
-122,5
-122,5
-92,0
-107,0
-96,5
Kultur- och fritidsnämnd
Arbetsmarknads- och vuxentutbildningsnämnd
-17,0
-7,5
-7,5
-4,7
-12,0
-14,7
-2,0
-2,5
-2,5
-2,0
-2,5
-2,5
Utbildningsnämnd
-26,4
-144,0
-197,5
-87,5
-183,5
-37,5
Socialnämnd
-3,1
-3,0
-3,0
-3,0
-3,0
-3,0
Vård- och omsorgsnämnd
-7,9
-209,0
-224,0
-69,0
-26,0
-152,0
-44,5
-35,0
-20,0
-40,0
-20,0
-459,5
-579,6
-633,1
-345,4
-406,3
Teknisk nämnd
Avsatt för särskilda ändamål
Summa totalt
28
-357,7
Gemensamma poster
Utfall Ettårsplan
Fl.plan Ettårsplan
Fl.plan
Beräkn
Beräkn
Miljoner kronor
2011
2012
2013
2013
2014
2014
2015
Kapitaltjänst
331,8
351,0
365,0
353,0
380,0
366,0
395,0
Pensionsutbetalningar
-66,2
-70,0
-72,0
-70,0
-76,0
-71,0
-79,0
-2,9
-1,0
-1,0
-1,0
-1,0
-1,0
-1,0
-3,6
-3,6
-3,6
-3,6
-3,6
-3,6
Fastighetsskatt
Försäkringar
Täckning av hyror
-7,4
-7,9
-2,5
-7,9
-2,5
-7,9
Internt försäkringssystem
-1,0
-1,0
-1,0
-1,0
-1,0
-1,0
Avgifter bankgirot
-0,5
-0,5
140,0
144,0
150,0
148,0
154,0
152,0
428,5
407,5
423,0
424,9
438,0
440,9
454,0
-133,1
-127,0
-134,0
-130,0
-137,0
-133,0
-140,0
19,2
11,0
8,0
8,0
6,0
6,0
4,0
314,6
291,5
297,0
302,9
307,0
313,9
318,0
Flplan Ettårsplan
Flplan
Beräkn
Beräkn
Översk arbetsgivaravgift
Semsterlöneksuld, ökning
Timlöner mm
-3,2
149,1
3,4
-1,2
Försäkringsersättning
25,7
Pensionskostnad
Schablonbidrag
Summa
-0,5
-8,0
Övriga finansiella poster
Interna poster
-0,5
Finansiella poster
Utfall Ettårsplan
Miljoner kronor
2011
2012
2013
2013
2014
2014
2015
-130,3
-35,0
-16,0
-104,0
-113,0
-111,0
-122,0
Finansiella kostnader
Räntor lån
Avgår ränta under byggtid
6,9
10,0
7,0
7,0
7,0
7,0
7,0
-9,1
-14,0
-12,0
-12,0
-13,0
-13,0
-16,0
-224,5
-39,0
-21,0
-109,0
-119,0
-117,0
-131,0
Aktieutdelning, egna bolag
0,2
5,0
15,0
15,0
15,0
15,0
15,0
Borgensavgifter
9,1
8,5
9,0
9,0
9,0
9,0
9,0
Räntor pensionsskuld
Uppräkning pensionsskuld
-24,7
Realiserad kursförlust
-25,0
Orealiserad kursförlust
-27,4
Nedskrivning av aktier
-14,2
Bankavgifter
Summa finansiella kostnader
-0,7
Finansiella intäkter
Återbetalning, fondavgifter
1,9
Realiserad kursvinst
52,3
Återförd nedskr, plac medel
25,3
Fondutdelning, plac medel
10,2
Ränteintäkter
138,2
27,5
1,0
91,0
91,0
91,0
91,0
Summa finansiella intäkter
237,4
41,0
25,0
115,0
115,0
115,0
115,0
12,9
2,0
4,0
6,0
-4,0
-2,0
-16,0
Finansnetto
29
Investeringsplan 2013-2016
Ettårsplan Ettårsplan
2012
2013
Miljoner kronor
Kommunstyrelsen
Kommunledningsförvaltningen
IT-investeringar
Kommunportal
Kontorslokaler Klf
Investeringar bilpool+laddningsstolpar el-bil
Inventarier mm klf
Summa
Serviceförvaltningen
Inköp fordon m.m.
Arbetsmaskiner
IT investeringar
Reinvesteringar
Ombyggnation
Summa
Kultur- och fritidsnämnden
Rödstu Hage, utredning
Diverse mindre investeringar KoF
Konstgräs Brunna IP
Konstgräs Brantbrinks IP
Konstgräs N Tullinge
Broängens IP, komstgräs
Alby sporthall
Fittja sporthall
Kärsby sporthall
Boxningslokal i botkyrkahallen
Förslag
2014
Förslag
2015
Förslag
2016
6,0
10,0
6,0
6,0
6,0
3,0
1,6
1,0
0,2
11,8
1,5
1,5
1,5
1,5
1,0
12,5
0,5
8,0
0,3
7,8
0,3
7,8
16,0
0,8
1,6
4,2
10,2
0,5
2,7
3,2
7,9
0,3
0,3
1,9
7,6
0,2
0,2
7,0
10,0
0,2
0,2
2,8
22,6
16,6
10,4
15,0
13,2
0,5
2,0
2,0
1,5
2,0
1,5
3,2
3,2
5,0
5,5
5,5
10,0
10,0
Summa
Utbildningsnämnden
Förskola Alby
Förskolor Alby, inventarier
Förskolan Violen
Förskola Violen, inventarier
Förskola, Nyängsgården
Förskola Nyängsgården, inventarier
Tullingebergsskolan
Riksten skola
Riksten skola, inventarier
Riksten skola, etapp 2
Förskola, Riksten
Förskola, Riksten, inventarier
Förskola Luna, Riksten, inventarier
Utbyggnad för att ersätta paviljong i Tullinge
Tullinge gymnasium, fasad
Skyttbrink, upprustning
Paviljonger, Brunna
Björkhaga , upprustning
Storvretsskolan, AB + C
4,0
17,0
17,0
3,0
8,0
7,5
4,7
12,0
14,7
70,0
5,0
13,0
2,5
15,0
95,0
7,0
7,0
100,0
2,0
50,0
3,0
4,5
Utred
6,0
20,0
30
18,4
2,1
6,0
40,0
Miljoner kronor
Utbildningsnämnden forts.
Storvretsskolan, inventarier
Storvreten förskola, inventarier
Vreta Gård, förskola
Vreta Gård, förskola, inventarier
Vårsta, ny förskola
Vårsta, ny förskola, inventarier
GY 11, anpassningar
Gymnasieskolan, inventarier mm
Ombyggnader kök
Lokalanpassningar, arbetsmiljöåtgärder
Inventarier m.m.
Summa
Ettårsplan Ettårsplan
2012
2013
Förslag
2014
Förslag
2015
Förslag
2016
4,0
4,0
33,0
2,5
2,0
2,0
3,0
20,0
5,0
2,0
240,5
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden
Inventarier mm
Xenter anpassning
Resurscenter, daglig verksamhet
Summa
Socialnämnden
Arbetsmiljöförbättring och tillgänglighet
Jourbostäder och daglig verksamhet
Boenden och verksamhetslokaler
Summa
3,0
20,0
5,0
2,0
197,5
3,5
20,0
5,0
2,0
87,5
3,5
20,0
5,0
2,0
183,5
3,5
20,0
5,0
2,0
37,5
2,0
2,0
2,5
2,0
2,5
2,5
4,0
2,5
2,0
2,5
x
2,5
2,1
1,0
2,0
1,0
x
3,0
2,0
1,0
x
3,0
2,0
1,0
x
3,0
2,0
1,0
x
3,0
22,0
23,0
3,1
Vård- och omsorgsnämnden
Gruppboende OPFN
Äldreboende 50 platser, Tornberg
Äldreboende 50 platser
Servicebostäder
Servicebostäder LSS
Inventarier mindre ombyggnader mm
Nytt verksamhetssystem
Digital nyckelhantering
50,0
3,0
20,0
140,0
60,0
65,0
4,0
4,0
4,0
4,0
224,0
69,0
26,0
152,0
5,0
5,0
5,0
5,0
2,0
2,0
4,0
4,0
2,0
8,0
8,0
1,0
36,0
2,0
2,0
4,0
2,0
2,0
8,0
8,0
1,5
34,5
2,0
2,0
4,0
2,0
2,0
9,0
8,0
1,5
35,5
2,0
2,0
4,0
2,0
2,0
10,0
8,0
1,5
36,5
125,0
2,0
4,0
1,0
0,9
7,9
Summa
Tekniska nämnden
Byggprojekt
Div ombyggnader lokaler
Hågelbyparken
Fastighetsnät skolor
Utbyte av larm
Normanpassning ventilation
Tillgänglighetsanpassning
Brandskyddsåtgärder
Energisparåtgärder
Förvärv av bostadsrätter mm soc/vof
Övriga fastighetsinvesteringar
5,0
1,1
12,0
2,0
4,0
4,0
2,0
8,0
Summa
1,0
39,1
31
Ettårsplan Ettårsplan
2012
2013
Miljoner kronor
Tekniska nämnden forts.
VA-verksamheten
Servisledningar
Mindre investeringar VA
Tekniska nämnden forts.
Reinvesteringar VA-ledningar
Uppgradering avloppspumpstationer
Skalskydd VA-anläggningar
Vattenledning Uttran-Lindhov
Säkerhetsåtgärder dricksvattennätet
Dagvattenhantering
Va-utbyggnad Grödinge
Vattenreservoarer
Summa
Samhällsbyggnadsnämnden
Gata/parkverksamheten
Mindre kompletteringsåtgärder
Förnyelseåtgärder
Flottsbro ny bro
Albyvägen
Upprustning bro Tullinge
Tillgänglighet
Miljöåtgärder
Belysningsprogram
Lek/Rekreation
Trafiksäkerhet
Gång- och cykelvägar
Diverse åtgärder kring Alby strand
Bryggor Lida
Markförvärv
Plan o bygglov
Summa investeringar
Förslag
2015
Förslag
2016
2,0
4,0
2,0
4,0
2,0
4,0
2,0
4,0
2,0
4,0
8,0
1,5
1,0
12,0
1,5
1,0
14,0
1,5
14,0
4,0
10,0
12,0
1,5
1,0
20,0
4,0
40,0
20,0
30,0
10,0
30,0
2,0
32,5
2,0
86,5
20,0
15,0
2,0
57,5
71,5
60,0
0,4
6,3
1,5
1,5
0,3
1,5
1,5
4,0
2,0
1,0
3,0
2,2
5,0
5,0
2,5
7,8
3,0
0,1
2,0
1,5
36,6
5,9
4,0
5,4
3,0
1,0
5,0
6,0
2,0
4,0
5,0
1,0
27,0
44,5
459,6
5,0
Summa
KFs förfogande
Förslag
2014
32
4,0
3,0
1,0
4,0
1,0
4,0
2,0
4,0
8,0
3,0
4,0
5,0
5,0
5,0
28,8
29,5
30,5
20,0
40,0
20,0
633,1
345,4
406,3
357,7
Så fungerar kommunens styrsystem
Kommunfullmäktige sätter upp övergripande mål i flerårsplanen. Nämnderna i sin tur beskriver på vilket sätt målen ska uppfyllas. Nämnderna preciserar också målen för enheternas arbete och bestämmer vad som ska prioriteras. Styrsystemet omfattar såväl ekonomi, verksamhet som kvalité.
Kommunfullmäktiges flerårsplan anger målen för nämnderna
Utgångspunkten i styrsystemet är att kommunfullmäktige ska ange övergripande mål och ekonomiska ramar för nämndernas verksamhet. Detta sker
genom kommunens flerårsplan. Målen är uttryck för övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden. Målen är av generell karaktär och
har ett medborgarperspektiv.
Nämndernas ettårsplaner beskriver hur målen ska uppfyllas
Genom ettårsplanen bekräftar nämnden sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige. Detta sker genom att nämnden inom den angivna ekonomiska
ramen åtar sig att uppfylla de mål som berör verksamheten. Nämnden anger
nämndspecifika mål och åtaganden kopplade till fullmäktiges mål. Åtagandena beskriver på ett övergripande sätt hur man tänker arbeta för att uppnå
dessa mål.
Nämnderna preciserar målen för enheterna
Nämnderna preciserar kommunfullmäktiges mål och ekonomiska ramar.
Nämnden anger nämndspecifika mål och åtaganden kopplade till fullmäktiges mål. Nämndmålen är även styrsignalen gentemot verksamheterna i förvaltningen. De kan vara riktade enbart till en viss verksamhet eller målgrupp. Nämndmålen anger prioriteringar och vad man vill uppnå i verksamheten.
Nämndmålen kan ha ett längre tidsperspektiv än ett år. Åtagandena anger
däremot vad man ska uppnå det närmaste året för att bidra till måluppfyllelse.
Enheterna beskriver sitt arbete för att uppfylla målen
Utifrån nämndmål, åtagande och ekonomiska ramar ansvarar enheterna för
33
att beskriva sina åtaganden, det vill säga hur enheten tänker arbeta för att
uppnå dessa mål. Enheternas åtaganden ska finnas dokumenterat. Enheterna
kan även ange egna specifika mål. Hur detta går till i praktiken kan dock
variera från förvaltning till förvaltning beroende på vilken modell för styroch kvalitetsarbete som man valt på den aktuella förvaltningen.
Uppföljning av kommunfullmäktiges mål
Kommunfullmäktiges mål följs upp på flera sätt, dels genom uppföljning av
nämndernas bidrag till målen och dels genom indikatorer. De indikatorer
som knyts till målen ska signalera viktiga utvecklingstendenser för måluppfyllelsen. När det rör sig om individbaserade uppgifter ska indikatorerna följas upp per kommundel och med kön som övergripande indelningsgrund.
Kommunfullmäktige följer upp nämndernas arbete
Kommunfullmäktige följer upp nämndernas åtaganden utifrån de övergripande målen. Uppföljningen sker tre gånger per år i delårsrapporter efter
april och augusti, samt i årsredovisningen. Denna uppföljning omfattar både
mål, åtaganden och ekonomiska prognoser/resultat.
Nämnderna följer upp enheternas arbete
Uppföljningen mellan nämnderna och enheterna görs av respektive nämnd.
Kommunstyrelsen följer upp att förvaltningarna och enheterna arbetar med
åtaganden.
34
Mod och nyfikenhet en förutsättning för framgång
Våra långsiktiga strategier och mål för flerårsplaneperioden syftar till att;
Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom
kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna
för en hållbar framtid.
Kommunens huvudsakliga uppdrag är att ge en god kommunal service och
bidra till en hållbar samhällsutveckling. För att nå framgång i både långsiktiga och mer näraliggande ambitioner och mål måste Botkyrka vara en
kommun där den enskildes kraft och kreativitet tas tillvara. Det kan vi göra
genom att uppmuntra och stimulera både medborgarnas och medarbetarnas
kreativitet och entreprenöranda.
Värna och utveckla ”Botkyrkaandan”
För att kommunen ska fungera som kraftsamlare måste vi som verkar här ha
mod att prova nya idéer, vara öppna för förändringar och ha kraft att få saker och ting genomförda. Med andra ord måste kulturen i vår organisation,
eller Botkyrkaandan om man så vill, kännetecknas av att vara öppen, orädd
och energisk. Det här är sidor hos oss som vi hela tiden måste värna och utveckla.
Det är också det som devisen ”Botkyrka – långt ifrån lagom” handlar om.
Botkyrka är ingen slätstruken kommun där det räcker att vara lagom för att
nå framgång. För oss i Botkyrka är det viktigt att vi har förmågan och modet
att tänka nytt, att tänka annorlunda och se till att så många drömmar som
möjligt blir förverkligade. Det är en viktig nyckel till att vi ska lyckas; att
Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom
kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för
en hållbar framtid
En plan för hållbar utveckling
Kommunen arbetar sedan ett antal år mycket med hållbar utveckling. Vi har
konkretiserat vad hållbar utveckling faktiskt innebär för kommunen och formulerat sex utmaningar. Dessa utmaningar pekar på vad som behövs för att
kommunens utveckling på lång sikt ska vara hållbar:
Botkyrkaborna har jobb.
Botkyrkaborna känner sig hemma.
Botkyrka har de bästa skolorna.
Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna.
Botkyrkaborna är friska och mår bra.
Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin.
Arbetet med utmaningarna är långsiktigt, ett generationsperspektiv på 25–30
år är nödvändigt, och det omsätts i handling genom kommunens flerårsplan
och ettårsplan. Nämnder och förvaltningar ansvarar för att driva arbetet med
att vrida utvecklingen i en hållbar riktning.
35
Hållbar utveckling i ett områdesperspektiv
Botkyrka kommun har under många år arbetat med att anpassa insatser och
verksamheter efter stadsdelarnas olika förutsättningar. Sedan ett antal år
tillbaka arbetar vi fram strategiska utvecklingsprogram för våra stadsdelar. I
nuläget finns sådana utvecklingsprogram för Alby, Tullinge och Fittja. 2012
inleds arbetet med ytterligare ett i Tumba. Syftet med utvecklingsprogrammen är att omsätta kommunens hållbarhetsutmaningar till stadsdelens behov
och förutsättningar. De strategiska inriktningarna ska hjälpa kommunorganisationen att fokusera och göra rätt saker på rätt plats.
36
Våra mål för Botkyrka under flerårspl aneperioden
Hållbarhetsperspektivet ska avspeglas i kommunens alla verksamheter och
därmed vara styrande för kommunen. En långsiktigt hållbar utveckling kräver att alla beslut tar hänsyn till såväl sociala behov som miljömässiga och
ekonomiska förutsättningar. Verksamheten ska bidra till att förverkliga de
sex hållbarhetsutmaningarna i dokumentet ”Ett hållbart Botkyrka”.
Flerårsplanens ambitioner och mål för Botkyrka som plats och samhälle utgår från sex målområden:
-
Medborgarnas Botkyrka,
-
Framtidens jobb,
-
Välfärd med kvalitet för alla,
-
Grön stad i rörelse,
-
Kultur och kreativitet ger kraft
-
En effektiv och kreativ kommunal organisation.
Inom respektive målområde anges ett antal mål samt indikatorer. I uppföljningen ska samtliga individbaserade indikatorer anges per kommundel med
kön som övergripande indelningsgrund.
Nämnderna ska i sina ettårsplaner ange hur de bidrar till att uppnå flerårsplanens mål genom att ange sina åtaganden gentemot de angivna målen och
indikatorerna. De ska även ange sina egna nämndmål kopplade till flerårsplanens mål.
Kommunens verksamheter kan inte ses isolerade från varandra. De måste
samverka och förstärka varandra. Samtliga de mål som flerårsplanen ställer
upp syftar till att förverkliga Botkyrka kommuns vision.
Målområde - Medborgarnas Botkyrka
Demokratin är grunden och utgångspunkten för all kommunal verksamhet.
Kommunen är medborgarnas verktyg för att ta ett gemensamt ansvar för
gemensamma angelägenheter i lokalsamhället. Engagerade, informerade
och aktiva kommuninvånare, med lika rättigheter och möjligheter att bidra
till samhällsbygget, är en förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling.
Men skillnaderna i inflytande och levnadsvillkor är stora och diskriminering
inskränker människors rättigheter. Det begränsar demokratin. Därför är det
ett centralt kommunalt uppdrag att verka för jämlikhet, jämställdhet mellan
kvinnor och män och lika rättigheter och möjligheter för alla.
Den representativa demokratin lägger ytterst den politiska makten i folkets
händer. Genom sitt deltagande i valen tar medborgarna ansvar för sitt samhälle. Därför är ett högt valdeltagande både en mätare av demokratins förankring och ett värde i sig självt. Men den representativa demokratin kräver
också ett ständigt pågående offentligt samtal och ett myller av arenor för
37
dialog och påverkan på samhällsutvecklingen. Genom kultur, föreningsliv
och folkbildning hålls demokratin levande.
Botkyrka är ett interkulturellt samhälle rikt på erfarenheter och kunskaper.
Vår kulturella och språkliga mångfald är en oerhörd tillgång i en alltmer
gränslös värld – en tillgång som bara delvis är utnyttjad. Det handlar om att
skapa förutsättningar för att individer och grupper inte bara ska samexistera,
utan också samspela för att nå gemensamma mål. Så kan vi skapa en positiv
spiral som ger kommunens invånare ökad framtidstro, fler arbetstillfällen
och bättre levnadsvillkor.
Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhälls utvecklingen.
Indikatorer
-
Andelen invånare som upplever att de kan vara med och påverka i
kommunala frågor som intresserar dem
-
Invånare som har vänner i en annan kommundel
1
Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter.
Indikatorer
-
Invånare som upplever att de utsätts för diskriminering
-
Ekonomisk utsatthet bland barn (Rädda barnen)
-
Andel invånare som upplever att kommunens anställda ger dem ett
bra bemötande
-
Uppmätt tillgänglighet till den fysiska miljön i de lokaler där kommunen bedriver verksamhet
-
Andel mål och åtaganden med jämställdhetsperspektiv per nämnd,
samt andel indikatorer och nyckeltal per nämnd som följs upp med
kön som övergripande indelningsgrund
Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre
Indikatorer
1
-
Ohälsotalet
-
Självskattad hälsa
-
Livslängd
I uppföljningen av samtliga individbaserade indikatorer redovisas per område med kön som övergripande
indelningsgrund – ger sammantaget en bild av utvecklingen när det gäller jämställda och jämlika levnadsvillkor
38
Berörda nämnder:
Målområde - Medborgarnas Botkyrka - samtliga
Mål 1 - samtliga
Mål 2 – samtliga
Mål 3 – samtliga
Målområde - Framtidens jobb
Botkyrka är en kommun som växer och utvecklas. Här finns språkkunskaper
och internationella erfarenheter som är ovärderliga för näringslivet i en globaliserad ekonomi. Vi befinner oss i en expansiv storstadsregion med allt
vad det innebär av dynamik och nytänkande, men också påfrestningar på
människor och miljö.
Allas möjlighet till arbete och egen försörjning är avgörande för att åstadkomma en samhällsutveckling som kännetecknas av demokrati, social sammanhållning och långsiktig hållbarhet. Arbetslösheten måste pressas tillbaka.
Klimathotet och nödvändigheten av en långsiktigt hållbar samhällsutveckling ställer allt högre krav på energisnålt boende, klimatsmarta transporter
och genomtänkt samhällsplanering. Det är investeringar som ger utveckling
och arbetstillfällen. Botkyrka ska gå i spetsen och ge utrymme för grön teknik och gröna arbeten.
I den regionala kärnan Flemingsberg växer ett av norra Europas viktigaste
centra för högre utbildning, medicinsk forskning och bioteknik fram. Botkyrka ska vara en aktiv partner i utvecklingsarbetet.
Botkyrkas strategiska satsning på de kreativa näringarna binder samman
kultur, utbildning och näringsliv. Kreativitet och entreprenörskap skapar nya
arbeten, nya möjligheter och nya tankar. Botkyrka ska vara en intressant
plats för nya företag.
Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på ege t arbete eller
företagande
Indikatorer
-
Förvärvsfrekvensen i Botkyrka
-
Sammanräknad förvärvsinkomst
-
Andel ungdomar 16-24 år som arbetar eller studerar
39
Mål 5. Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö,
hälsa och kreativa näringar
Indikatorer
-
Antal tillkommande företag
-
Antal arbetstillfällen i kommunen
-
Antal företag inom berörda branscher
-
Antal sysselsatta (dagbefolkning) inom berörda branscher
-
Andel företag som uppger att de fått ett gott bemötande från kommunen
Berörda nämnder:
Målområde – Framtidens jobb - samtliga
Mål 4 - Kommunstyrelsen, Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, socialnämnden.
Mål 5 – Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden, Upplev Botkyrka
AB
Målområde - Välfärd med kvalitet för alla
Genom kommunen organiserar och betalar Botkyrkaborna en stor del av den
gemensamma välfärden. Utbildning, fritidsverksamhet och kultur, vård, omsorg och social trygghet, samhällsplanering och miljöskydd, vägar och vatten osv. är nödvändiga delar av den samhällsservice som ett modernt samhälle kräver och medborgarna förväntar sig. Verksamheten ska organiseras
så att vi når högsta möjliga kvalitet för alla och så att fördelningen styrs solidariskt av behoven.
Utbildning – från förskola, via grundskola och gymnasium till högskola och
vuxenutbildning – är en mänsklig rättighet och en förutsättning för samhällsutvecklingen. Alla Botkyrkas barn och ungdomar har rätt att kräva en
utbildning som ger dem de kunskaper och färdigheter de behöver och som
ger dem valmöjligheter både vad gäller arbete och fortsatta studier.
Botkyrkabor av alla åldrar ska ha goda förutsättningar att med kultur, idrott,
föreningsliv och samhällsengagemang ha ett aktivt och utvecklande liv.
Våra medborgare ska ha möjlighet att kunna förverkliga sina drömmar och
ambitioner oavsett ålder eller fysiska förutsättningar
Trygghet är att veta att det finns ett skyddsnät om något händer och att man
får den hjälp man behöver när de egna krafterna avtar. Trygghet ger frihet
och kraft att delta i samhällslivet fullt ut. Vi ska ha en vård och omsorg som
utgår från behoven och respekterar individen. Kommunen ska ge människor
möjlighet att komma tillbaka till hälsa, arbete och ett gott liv.
40
Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende
på kön och social bakgrund minskar
Indikatorer
-
Andel av kommunens grundskoleungdomar med behörighet till
gymnasieskolan
-
Andel av kommunens gymnasieungdomar som fullföljt sin gymnasieutbildning vid 20 års ålder.
-
Andel av kommunens gymnasieungdomar som övergått till högskolestudier inom 3 år.
Mål 7. Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård
och omsorg de behöver
Indikatorer
-
Andel invånarna över 65 år som upplever att det är tryggt att åldras i
Botkyrka
-
Andel 80+ som klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende
Berörda nämnder:
Målområde – Välfärd med kvalitet för alla - samtliga
Mål 6 – Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden
Mål 7 – Kommunstyrelsen, Vård och omsorgsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden, Tekniska nämnden, Kultur- och fritidsnämnden.
Målområde - Grön stad i rörelse
Botkyrka har goda förutsättningar att bygga den moderna, gröna staden där
miljöer med boende, offentliga rum och verksamheter ger utrymme för kreativitet och utveckling samtidigt som våra naturområden värnas och görs tillgängliga för fler. En hållbar utveckling förutsätter rörelse och förändring.
Attraktiva och tillgängliga offentliga miljöer bidrar till en bättre folkhälsa.
Vi måste säkra en ekologiskt hållbar utveckling som minskar miljöbelastningen och gynnar biologisk mångfald. Botkyrka ska bli fossilbränslefritt
och klimatneutralt. Med den utgångspunkten ska vi utveckla levande stadsdelar och ge Botkyrkaborna förutsättningar att göra klimatsmarta val. Energisparande och hållbara transportsystem ska stimuleras.
Genom strategiska utvecklingsprogram i varje stadsdel, som innefattar såväl
sociala som fysiska faktorer, engageras medborgarna i samhällsutvecklingen
och kommundelarnas förutsättningar tas tillvara. Vi ska verka för en varierad struktur, såväl inom stadsdelarna som i kommunen som helhet, och för
närmare kontakter mellan kommunens alla delar.
41
Mål 8. Fler företag och hushåll är fossilbränsl efria och energieffektiva
Indikatorer
-
Utsläpp av koldioxid per invånare
-
Totala elinköp i Botkyrka per invånare
Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad var iation och mer levande stadsmiljöer
Indikatorer
-
Antal färdigställda nya bostäder i Botkyrka
-
Andel invånare som uppger att de kan rekommendera en vän att
flytta till sitt bostadsområde
-
Andel invånare som upplever att det är tryggt i deras närområde
Berörda nämnder:
Målområde – Grön stad i rörelse - samtliga
Mål 8 – Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden
Mål 9 - Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden, Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Botkyrkabyggen
Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft
Botkyrka ger kulturen utrymme. Kulturen är ett redskap för kreativitet,
kommunikation och personlig utveckling. Kultur bidrar till att skapa identitet och hemkänsla. Den främjar demokrati och delaktighet, entreprenörskap
och näringslivsutveckling. Den sociala ekonomin är ett viktigt verktyg.
Föreningslivet och folkbildningen spelar en särskilt viktig roll för utvecklandet av ett starkt, interkulturellt samhälle där alla invånares förmågor tas
till vara. Att ge goda förutsättningar för kultur- och föreningslivet är därför
en viktig kommunal uppgift.
Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entrepr enörskap
Indikatorer
-
Andel invånare som upplever att kommunen satsar på kreativitet och
entreprenörskap.
42
Mål 11: Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa
kultur
Indikatorer
-
Andel invånare som är nöjda med möjligheterna att ta del av kulturutbud och/ eller att själv vara med
-
Andel invånare som deltagit i kulturaktiviteter i Botkyrka
Berörda nämnder:
Målområde – Kultur och kreativitet ger kraft - samtliga
Mål 10 – samtliga
Mål 11 – samtliga, exkl socialnämnden
Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation
Kommunens förvaltningar och verksamheter är inga självändamål utan Botkyrkabornas redskap för att organisera sina gemensamma angelägenheter.
Den kommunala verksamheten ska bedrivas effektivt så att vi på både kort
och lång sikt uppnår bästa möjliga kvalitet med tillgängliga resurser. Resurser ska fördelas efter behov.
Kommunen ska vara en föredömlig arbetsgivare som erbjuder goda villkor
och tar tillvara personalens kunskaper och kreativitet. Organisation och metoder, grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet, ska kontinuerligt
kunna anpassas till samhällsutvecklingen och förändrade uppgifter. Kommunen ska erbjuda heltidsanställning till alla som önskar det. Antalet timanställningar och andra visstidsanställningar ska minimeras.
För att behålla handlingsfriheten är det nödvändigt att kommunens ekonomi
är stabil, under kontroll och långsiktigt balanserad.
Kommuninvånarna ska få ett bra bemötande i kontakten med de anställda i
kommunen. Alla ska bemötas med respekt, få sakkunnig information, stöd
och hjälp. Ingen ska särbehandlas eller diskrimineras.
För att vi ska kunna fullgöra våra uppgifter på att bra sätt måste kommunens
anställda i allmänhet och cheferna i synnerhet, spegla befolkningssammansättningen.
Mål 12: Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt ko mpetens
Indikatorer
-
Andel invånare som anser att kommunens anställda ger dem bra bemötande
-
Anställda upplever att de har inflytande över sitt arbete
-
Sjukfrånvaro för kommunens anställda
43
-
Andel chefer med utländsk bakgrund
-
Andel deltidsanställda som önskar arbeta heltid
-
Andel medarbetare som har tillsvidareanställning
-
Resultat av skatteintäkterna
Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015
Indikatorer
-
Kommunens inköp av fossilbränsle
-
Andel fordon för fossilbränslefria bränslen
-
Bilpoolsandel av det totala antalet körda kilometer i tjänsten i kommunen
-
Energiförbrukning per kvadratmeter i kommunens fastigheter och
anläggningar
Berörda nämnder:
Målområde – En effektiv och kreativ kommunal organisation - samtliga
Mål 12 – samtliga
Mål 13 - samtliga
44
Kommunstyrelsen
Miljoner kronor
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Budget
2012
Budget
2013
Verksamhetens intäkter (+)
410,3
400,3
380,6
405,6
Verksamhetens utgifter (-)
-624,8
-636,4
616,3
-656,9
Nettokostnad (+/-)
-214,5
-236,1
-235,7
-251,3
-19,1
-24,6
-34,4
-29,1
Nettoinvesteringar (+/-)
Verksamhetsområde
Kommunstyrelsens förvaltningar utgörs av kommunledningsförvaltningen
och serviceförvaltningen.
Kommunledningsförvaltningen är kommunstyrelsens ledningsorgan och ska
i den rollen:
-
Leda och följa upp kommunens övergripande styrning av verksamhet och ekonomi.
-
Samordna, styra, utveckla och följa upp kommunövergripande strategiska processer; exploatering, näringsliv, samhällsplanering, områdesbaserat arbete, internationella frågor, frågor om trygghet och
säkerhet, medborgarservice m fl.
-
Samordna, styra, utveckla och följa upp kommunövergripande stödprocesser; ekonomi, upphandling, personal, information, IT, telefoni,
juridik, ärende- och dokumenthantering.
Kommunledningsförvaltningen utgör också kanslifunktion för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
Under kommunledningsförvaltningen redovisas även de politiska organen,
bidrag, ersättningar och medlemsavgifter samt vissa kommungemensamma
verksamheter.
Serviceförvaltningens uppdrag är att erbjuda konsult- och servicetjänster
efter beställning av och mot ersättning från kommunens nämnder och förvaltningar. Uppdraget är att vara en kostnadseffektiv och kvalitativt väl fungerande leverantör som levererar kundnytta.
Serviceförvaltningens verksamhet ska grundas på affärsmässiga principer,
vilket innebär att samtliga kostnader ska täckas av intäkter för utförda uppdrag och tjänster. Rollen är att erbjuda kompetens och resurser som ersätter,
kompletterar eller förstärker kundernas egna verksamheter.
45
Ekonomiska förutsättningar
Driftbudget
Bokslut
2011
netto
Budget
2012
netto
Budget
2013
kostnader
Budget
2013
Intäkter
Budget
2013
netto
Förändr
2012-13
netto
Politiska organ
-23 328
-23 620
-24 540
400
-24 140
520
Bidrag, ersättningar,
avgifter mm
-92 130
-92 840
-95 127
-95 127
2 287
Kommunledningsförvaltningen
-135 624
-133 911
-154 505
15 000
-139 505
5 594
Summa Kommunledningsförvaltningen
-251 082
-250 371
-274 172
15 400
-258 772
8 401
Serviceförvaltningen
-10 127
3 346
-376 500
379 846
3 346
0
25 074
11 300
11 300
11 300
0
Verksamhet i tkr
Exploateringsverksamhet
Almedalen
-300
-300
300
Samhällsinformation
-600
-600
600
Personalfest, kommunen
-1 500
-1 500
1 500
Åtgärder arkivet
-1 000
-1 000
1 000
HRM
-1 000
-1 000
1 000
Upphandling och inköpsprojekt
-1 500
-1 500
1 500
300
-300
Ökat avkastningskrav, sf
1 200
-900
Budgetjustering, klf
-1 634
-1 634
1 634
Budgetjustering, sf
67
67
-67
-251 293
15 568
Summa
-236 135
-235 725
-656 939
405 646
Beskrivning och analys av förändringar:
Kommunstyrelsens budget omfattar kommunledningsförvaltningen, serviceförvaltningen och exploateringsverksamheten.
Kommunstyrelsens budget uppgår till 251,3 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 15,5 miljoner jämfört med 2012. I förhållande till
flerårsplanen har netto 7,2 miljoner tillförts.
Pris- och löneökningar
Kompensationen för pris- och löneökningar uppgår till 6,1 miljoner kronor.
Volym- och ambitionsförändringar
Utöver kompensationen för priser och löner har ramen ökat med 8,1 miljoner kronor.
46
I syfte att stärka samordning och utveckling av evenemangsplatsen Hågelby
och skidtunneln vid Lida tillförs 2,5 miljoner för att finansiera den särskilda
projektorganisationen.
För att förstärka exploateringsverksamheten på kommunledningsförvaltningen tillförs 1,0 miljon.
För att möjliggöra fortsatt deltagande från kommunens sida under Almedalsveckan avsätts 0,3 miljoner.
För utökad samhällskommunikation genom utökning av kommunannonser
avsätts 0,6 miljoner.
För att genomföra en fest under 2013 riktad till alla medarbetare i kommunen avsätts 1,5 miljoner. Festen ska i likhet med den senaste festen (2010)
genomföras under flera kvällar för att möjliggöra för så många som möjligt
att delta.
År 2011 fick kommunstyrelsen/kommunledningsförvaltningen 5 miljoner
kronor för införandet av nytt HRM system, 4 miljoner av dessa har återförts
2012 och i senaste flerårsplan gjordes den sista reduceringen med 1 miljon. I
och med att omställningen tagit längre tid än planerat återförs beloppet till
kommunstyrelsens ram.
För förteckningsarbete inom kommunens arkiv avsätts 1 miljon som en
punktinsats under 2013.
Till upphandling- och inköpsprojektet avsätts 1,5 miljoner, vilket avser införandet av en ny teknisk lösning under 2013. I full drift uppskattas ett nytt
system innebära en besparingspotential på cirka 10 miljoner per år.
Till följd av att ett ökat antal pensionsavgångar, ökar även kostnaderna för
personaladministration från KPA. Ramen utökas därför med 0,2 miljoner.
Ramen för programarbete Hågelby-Eriksberg-Lindhov reduceras med 0,5
miljoner.
I 2012 års ettårsplan tillfördes 0,5 miljoner för Entreprenörskapsakademin.
Dessa medel ingår även i 2013 års ettårsplan.
Ökat avkastningskrav, serviceförvaltningen
Som en konsekvens av den justering som gjordes av serviceförvaltningens
avkastningskrav vid delårsrapport 1 2012 görs motsvarande justering i ramen för 2013. Justeringen innehåller dels en minskning av kostnaderna på
1,2 miljoner avseende effektiviseringar inom städverksamheten, vilket innebär ett ökat avkastningskrav och en reducering av avkastningskravet med
0,9 miljoner avseende kostnadsminskningar inom IT-området.
Budgetjustering
Justering görs till följd av att det i det nya personalsystemet ingår administrativa funktioner som tidigare betalats av respektive förvaltning. För serviceförvaltningen innebär justeringen en minskad ram med 67 000 kronor
och för kommunledningsförvaltningen innebär justeringen en utökad ram
med 1,6 miljoner för att finansiera förändringen.
47
Investeringar
Bokslut
2011
Projekt, miljoner kronor
Budget Budget
2012
2013
Kommunledningsförvaltningen
IT investeringar
-5,2
Kommunportal
Stadsnät
-9,5
Inventarier, klf
-0,5
-6,0
-10,0
-3,0
-1,5
-0,2
-1,0
Lokaler, plan 4
-1,6
”Minskad fossilbränsleanvändning”
-1,1
Serviceförvaltningen
Inköp av fordon och maskiner
-6,4
-16,8
-10,7
IT-investeringar
-1,2
-5,8
-2,7
Investeringar IT stöd
-3,2
Inventarier m m
-1,1
Summa
-23,9
-34,4
-29,1
Beskrivning av projekt:
Kommunledningsförvaltningen
Medel för IT investeringar avser det fortsatta arbetet med att utveckla
kommunens IT miljö och en fortsatt utveckling av kommunportalen
och intranätet. Här ingår även projekt för att säkra åtkomsten till
kommunens digitala tjänster och behovet av en säkrad digital identitetshantering i kommunen.
Bland kommunledningsförvaltningens investeringar ryms även medel
för inventarier och mindre upprustningar.
Serviceförvaltningen
Inom teknik och logistik ryms serviceförvaltningens investeringar i
fordon och utrustning i linje med Botkyrka kommuns klimatstrategi.
Garage- och laddningsutrustning för el-bilar räknas hit men även att
ersätta en gammal dieselbuss med en ny biogasbuss. Investering i
GPS-utrustning för att skapa digitala körjournaler som möjliggör kartläggning av körvägar för att minimera utsläpp kommer också att göras.
Övriga större fordonsinvesteringar som beräknas för 2013 utgörs av
kranbil och skopa för VA driften 2,6 miljoner, hjullastare för gata/park
1,8 miljoner samt ismaskin för fritidsservice med 3 miljoner.
Summan för reinvesteringar på IT stöd uppgår till 3,2 miljoner. Bland
IT investeringar i övrigt ingår utveckling av ekonomisystemet/beslutsstöd med 2 miljoner.
48
Åtaganden mot flerårsplanens mål områden och mål
Målområde - Medborgarnas Botkyrka
Åtaganden
Kommunstyrelsen ska verka för en ökad upplevd trygghet bland kommuninvånarna.
Kommunstyrelsen ska stödja det förebyggande arbetet mot våldsbejakande
extremism utifrån ett religiöst, kulturellt och politiskt perspektiv.
Kommunstyrelsen åtar sig att starta ett bemötandeprojekt som syftar till att
skapa förutsättningarna för kommunorganisationen att ge ett gott bemötande
i alla verksamheter.
Kommunstyrelsen åtar sig att ta fram en välfungerande kommunikationsprocess som ger kommuninvånarna god samhällsinformation oavsett målgrupp.
Kommunstyrelsen åtar sig att erbjuda moderna mötesplatser med modern
teknik på medborgarkontoren i varje område, genom att förbättra den fysiska miljön på medborgarkontoren.
Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutveckli ngen
(kf)
Analys
Under åren har en rad insatser gjorts för att öka deltagandet i den lokala demokratin bland olika grupper. Insatserna har sannolikt inneburit att vi nått
grupper som tidigare inte varit delaktiga i den lokala demokratin. I medborgarundersökningen 2011 tyckte en knapp tredjedel att de kan var med och
påverka i kommunala frågor som berör dem. Vi behöver därför förbättra
kommunikationen med både kommuninvånarna, nämnder och förvaltningar
kring vilka möjligheter som finns för dialog och delaktighet, liksom återkopplingen av våra dialoger.
Med den befolkningsstruktur Botkyrka har är deltagande i de allmänna valen inte självklar. Genom aktiva insatser har Botkyrka kommun genom åren
arbetat aktivt för att höja valdeltagandet. För fortsatt positiv utveckling
krävs fortsatta insatser.
Åtaganden
Kommunstyrelsen ska förbättra strukturen för återkoppling av medborgardialogen/ resultaten till förvaltningarna.
Kommunstyrelsen ska förbättra strukturen för återkoppling av dialogen/resultaten till medborgarna.
Kommunstyrelsen ska arbeta för ett ökat valdeltagande i valen 2014.
49
Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika föru tsättningar och möjligheter (kf)
Analys
Andelen barn som lever i ekonomiskt svaga familjer har minskat men Botkyrka har fortfarande en av de högsta andelarna i landet. Utvecklingen i
kommunorganisationen ger grund för en försiktig optimism men samtidigt
varierar medvetenheten om barnperspektivet – utgångspunkten i barns rättigheter.
Ungefär var femte svensk har någon form av funktionsnedsättning. Ett
funktionshinder uppstår när miljö och omgivning är otillgänglig. Kommunstyrelsen har tidigare fattat beslut om att alla enkelt avhjälpta hinder ska
vara åtgärdade 2014 och den senaste statistiken visar att drygt 40 procent
återstår. Bristande rutiner gör dessutom att fler hinder hela tiden skapas.
Botkyrka är en av Sveriges mest internationella kommuner. 54 procent av
invånarna har utländsk bakgrund, över 160 nationaliteter finns representerade och det talas över 100 språk. Botkyrkas ambition är att gå från ett
mångkulturellt tillstånd där invånarna lever sida vid sida utan något egentligt utbyte till ett interkulturellt där det finns ett långsiktigt och hållbart samspel mellan människor.
Det finns stora utmaningar när det gäller jämställdhet i Botkyrka: bl.a. kring
makt och inflytande, arbete och företagande, utbildning, hälsa samt patriarkala begränsningar, förtryck och våld. Analyser och kartläggningar som genomförts i kommunen tyder också på att de båda könen inte får del av kommunens verksamheter på lika villkor och med lika gott resultat.
Kommunstyrelsens mål 2a: Kommunorganisationens styrsystem ska säkerställa en jämställd resurs fördelning och bidra
till en positiv utveckling av verksamheternas kvali tet och resultat för båda könen
Åtagande
Kommunstyrelsen ska säkerställa att kommunorganisationen följer barnkonventionen.
Kommunstyrelsen ska särskilt granska att regler för tillgänglighet i fysisk
planering följs.
Kommunstyrelsen ska i samverkan med andra kommuner etablera ett lokalt
Unesco-center i Botkyrka i syfte att fylla kunskapsluckor för en hållbar interkulturell utveckling fri från diskriminering.
Kommunstyrelsen ska arbeta med den interkulturella strategin så att fler
Botkyrkabor, regionens planeringsfunktioner och den nationella integrationsdiskussionen bidrar till att den interkulturella strategin uppfylls.
Kommunstyrelsen åtar sig att genomföra kompetensutveckling för att ge
kommunens chefer och medarbetare grundläggande kunskap för att utveckla
ett jämställt interkulturellt förhållningssätt fritt från diskriminering i den
egna verksamheten.
50
Kommunstyrelsen åtar sig att genomföra en utvärdering av kommunens projekt för att förebygga hedersrelaterat förtryck och våld som grund för förslag
till fortsatt arbete.
Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre (kf)
Analys
Hälsoklyftorna i landets städer är liksom i Botkyrka stora. Inom länet skiljer
det exempelvis fem år i medellivslängd mellan olika grupper. I vissa delar
av Botkyrka har vi hög självskattad ohälsa, övervikt, fetma, tobaksrökning
och fysisk inaktivitet. Dessa faktorer har samband med bakomliggande faktorer som utbildning, arbetslöshet och låg inkomst.
Kommunstyrelsens mål 3a: Kommunstyrelsen ska bidra till
minskade skillnader i hälsa mellan olika grupper
Åtaganden
Kommunstyrelsen åtar sig att följa hälsoläget bland olika grupper inklusive
nämndernas arbete som bidrar till att minska dessa skillnader.
Kommunstyrelsen ökar kunskapen i kommunorganisationen om vad som
bidrar till minskade skillnader i hälsa.
Målområde - Framtidens jobb
Analys
Situationen på arbetsmarknaden är fortfarande pressad i Botkyrka. Läget ser
olika ut för olika grupper av Botkyrkabor. Unga har en svag ställning och
integrationen på arbetsmarknaden är fortfarande en utmaning. Under 2012
har kommunstyrelsen arbetat med att ta fram en ny arbetsmarknadspolitik,
de kommande åren behöver fokus ligga på att på olika sätt vända utvecklingen i en positiv riktning.
Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller
företagande (kf)
Åtaganden
Kommunstyrelsen ska stötta arbete inom den sociala ekonomin och samhällsentreprenörskap i syfte att skapa en bredd av arbetstillfällen för Botkyrkaborna.
Kommunstyrelsen ska vidareutveckla sin styrning, samordning och uppföljning av kommunens arbetsmarknadspolitik.
51
Mål 5. Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö,
hälsa och kreativa näringar (kf)
Åtaganden
Kommunstyrelsen ska utveckla ett offensivt och strategiskt näringslivsarbete byggt på förbättrad service och kommunikation för att stödja utvecklingen av det befintliga näringslivet och attrahera nya aktörer till Botkyrka.
Kommunstyrelsen ska förbättra bilden av företagsklimatet och Botkyrkas
varumärke som näringslivskommun.
Kommunstyrelsen ska som aktiv ägare driva på att stadsnätet kan erbjuda
tjänster som stödjer företagsutvecklingen i kommunen.
Målområde - Välfärd med kvalitet för alla
Analys
I årsredovisningen konstateras att det finns flera områden där verksamheternas resultat behöver förbättras och att det är dags att utveckla styrsystemet
ytterligare. Även flera revisionsrapporter har lyft fram behovet av att utveckla kommunens styrning.
Kommunstyrelsens mål – Välfärd med kvalitet för alla: Kommunstyrelsen ska säkerställa en effektiv ekonomi - och verksamhetsstyrning som bidrar till en positiv utveckling av
verksamheternas resultat och kvalitet.
Åtagande
Kommunstyrelsen ska inleda ett flerårigt projekt i syfte att utveckla en resultatorienterad styrning.
Kommunstyrelsen åtar sig att verksamheternas resultat jämförs med andra
kommuner samt att utvecklingen av verksamhetsresultaten över tiden tydligt
ska framgå av kommunens årsredovisning för 2013.
Kommunstyrelsen åtar sig att synliggöra utbud och service för medborgarna
så att det är tillgängligt för alla.
Målområde - Grön stad i rörelse
Mål 8. Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och ene rgieffektiva (kf)
Analys
I Botkyrka kommuns klimatstrategi finns mål om att platsen Botkyrka ska
vara fossilbränslefri senast 2030. För att nå det långsiktiga målet behövs en
plan för vilka steg som ska tas när och av vem.
52
Åtaganden
Kommunstyrelsen åtar sig att samla och mobilisera en bredd av aktörer lokalt och i omvärlden för att utarbeta en plan för att Botkyrka som plats är
fossilbränslefritt 2030.
Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad var iation och mer levande stadsmiljöer (kf)
Analys
Stockholmsregionen laddar för att göra upp om två heta politikområden –
infrastruktursinvesteringarna och bostadsbyggandet. Intresset för Botkyrka
och södra Stockholm ökar och planeringen av Spårväg Syd samt Förbifart
Stockholm förbättrar vårt läge.
Kommunstyrelsens mål 9a. Kommunstyrelsen ska från 2013
säkerställa att det årligen finns 550 byggst artklara bostäder
Åtaganden
Kommunstyrelsen åtar sig att tydliggöra kommunens politiska vilja och ambitioner för miljonprogrammens fysiska och sociala förnyelse.
Kommunstyrelsen ska positionera kommunen i fråga om nationella och regionala investeringar i trafik- och vägsystem.
Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft
Åtaganden
Kommunstyrelsen ska utveckla, stärka och marknadsföra Botkyrka kommuns varumärke.
Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap
(kf)
Analys
Botkyrka kommun har gott renommé i omvärlden för sina satsningar på kreativitet, upplevelse och entreprenörskap. Botkyrkaborna upplever inte
kommunens satsningar i lika stor utsträckning på samma positiva sätt. Satsningarna på kreativitet och entreprenörskap som verktyg för en positiv samhällsutveckling tydliggörs i den nya strategin som är under framtagande.
Åtagande
Kommunstyrelsen åtar sig att ta fram och inleda arbetet med att implementera en strategi inom områdena upplevelser, kreativitet och entreprenörskap.
53
Mål 11. Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa
kultur (kf)
Åtagande
Kommunstyrelsen åtar sig driva arbetet med ett nytt idéhus i Tullinge där
fler kommuninvånare får möjlighet att uppleva och skapa kultur.
Målområde - En effektiv och kreativ kommunal org anisation
Mål 12. Effektiv organisation med ökad kval itet och rätt kompetens (kf)
Analys
Det finns stora utvecklingsbehov inom flera av de stödprocesser och system
som kommunledningsförvaltningen ansvarar för, vilket konstaterats i flera
revisionsrapporter samt i utredningar och analyser. Botkyrka har också utvecklingsbehov för att bli en modern kommun som i samspel med de regionala och nationella initiativen ligger i framkant när det gäller att nyttja den
nya informationstekniken för att utveckla verksamheten.
Kommunstyrelsens mål 12a: Kommunens stödprocesser, organisation och system; HR, IT och ekonomi ska utgöra ett e ffektivt stöd för förvaltningarnas arbete
Åtaganden
Kommunstyrelsen ska utveckla redovisningsstödet och beslutsstödssystemet
så att de bättre motsvarar förvaltningarnas behov.
Kommunstyrelsen åtar sig att vidareutveckla intranätet som ett redskap för
effektivt samarbete och dokumenthantering.
Kommunstyrelsens mål 12b: Kommunen ska utvecklas som
en attraktiv arbetsgivare
Åtaganden
Kommunstyrelsen åtar sig att uppdatera strukturen och innehållet i medarbetarsamtalet för att öka målstyrningen i kommunen.
Kommunstyrelsen åtar sig att arbeta igenom aktiviteterna i handlingsplanen
till arbetsgivarstrategin. Bland annat genom att beskriva de möjliga karriärvägarna i kommunen.
54
Kommunstyrelsens mål 12c: Alla tillsvidareanställda ska erbjudas rätten till att arbeta heltid
Åtaganden
Kommunstyrelsen åtar sig att under 2013 genomföra den av personalutskottet beslutade stödprocessen för ett införande av heltidsreformen.
Kommunstyrelsen åtar sig att ta fram riktlinjer för hur anställningsformerna
ska tillämpas i kommunen.
Kommunstyrelsens mål 12d: Kommunen ska utvecklas till en
e-förvaltning enligt kommunens e-strategi, SKL:s strategi för
e-samhället och e-delegationens intentioner
Åtaganden
Kommunstyrelsen ska etablera SKL:s eBlomlåda som ett verktyg för mätning, stimulans och utvecklingsdrivare för en starkare kommunövergripande
e-utveckling.
Kommunstyrelsen ska vidareutveckla en verksamhetsdriven strategi för e/IT
samt utveckla styrning - och förvaltning av e/IT.
Övriga åtaganden till fullmäktiges mål 12
Kommunstyrelsen åtar sig att öka kvaliteten i uppföljningsarbetet.
Kommunstyrelsen ska samordna och driva genomförandet av de effektiviseringar som lagts fast i flerårsplanen.
Kommunstyrelsen ska fortsätta utvecklingen av kommunens krisberedskapsorganisation.
Kommunstyrelsen ska bedöma hållbarhetskonsekvenser i sina ärenden.
Kommunstyrelsen ska ta fram en strategi för kommunens internationella
samarbete och engagemang.
Kommunstyrelsen ska säkerställa att kommunens informationshantering
sker på ett säkert sätt och enligt gällande lagar och förordningar.
Kommunstyrelsen ska vidareutveckla kommunens arkivfunktion genom att
skapa förutsättningar för att finna tillräckliga och ändamålsenliga lokaler för
kommunarkivet samt bringa ordning i befintlig arkivstruktur.
Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015
(kf)
Analys
För att nå målet krävs både ny teknik och beteendeförändringar. Krafttag
behövs för att komma tillrätta med kvalitén i underlaget för att fatta rätt beslut. En plan finns framme för vilka steg som behöver tas de kommande tre
åren. Kommunstyrelsen behöver ha fokus på vad som uppnås i det arbetet.
55
Åtagande
Kommunstyrelsen åtar sig att minska fossilbränsleutsläppen med 25 procent
utifrån dagens nivå under 2013.
56
Samhällsbyggnadsnämnden
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Budget
2012
Budget
2013
42,5
42,9
39,8
40,0
Verksamhetens utgifter (-)
-162,9
-168,1
-169,4
-182,3
Nettokostnad (+/-)
-120,4
-125,2
-129,6
-142,3
-23,7
-68,3
-36,6
-27,0
Miljoner kronor
Verksamhetens intäkter (+)
Nettoinvesteringar (+/-)
Verksamhetsområde
Samhällsbyggnadsnämnden svarar genom samhällsbyggnadsförvaltningen
för kommunens fysiska samhällsplanering och samordning. Planeringen
strävar mot en hållbar utveckling av stad och landsbygd. I nämndens verksamhet ingår enheterna gata/ park, stadsbyggnad och kart- och mät. Även
förvaltningens gemensamma förvaltningsledning och stödfunktioner ligger
organisatoriskt under samhällsbyggnadsnämnden.
Ekonomiska förutsättningar
Driftbudget
Verksamhet, tkr
Bokslut
2011
netto
Budget
2012
netto
Budget
2013
kostnader
-763
-714
-774
-9 906
-10 275
-17 970
Gata- och parkverksamhet
-105 696
-106 329
Stadsbyggnadsverksamhet
-5 153
Kart- och mätverksamhet
-3 729
Samhällsbyggnadsnämnd
Förvaltningsledning
Budget Förändr
2013 2012-13
netto
netto
-774
60
6 540
-11 430
1 155
-122 559
6 655
-115 904
9 575
-7 425
-31 412
22 237
-9 175
1 750
-4 829
-10 723
5 687
-5 036
207
14
-14
-142 305
12 733
Justering personaladm
Summa
Budget
2013
Intäkter
14
-125 248
-129 572
183 424
41 119
Beskrivning och analys av förändringar
Samhällsbyggnadsnämndens budget 2013 uppgår till 142,3 miljoner vilket
innebär en ökning med 12,7 miljoner kronor jämfört med 2012.
Pris- och löneökningar
Beräknade pris- och löneökningar har kompenserats med 2,7 miljoner.
57
Volym- och ambitionsförändringar
Planerad skötsel och underhåll av gator, vägar och parker ökar med 7 miljoner 2013. I ökningen ingår även utökade driftåtaganden och skifte mellan
driftkostnader och investeringar. Nämndens ram har utökats med 3 miljoner
för ökade kapitalkostnader inom gata- och parkverksamheten.
Det finns ett stort behov av nya bostäder och mark för företagande. En utmaning ligger i att planera och bygga hållbart. Inom stadsbyggnadsenhetens
verksamhet bedrivs ett femtiotal plan- och exploateringsprojekt, och projektstocken förväntas ligga på en fortsatt hög nivå.
Modernisering av detaljplaner i stadsdelarna Alby, Fittja och HallundaNorsborg har påbörjats under 2012 och kommer att fortlöpa under 2013.
Arbetet med att slutföra Framtid Alby och de tre DHS-projekten, (d v s Delegationen för hållbara städer), gällande designdialog, växtanvändning och
hållbarhetskonsekvensbeskrivningar kommer att löpa under det första halvåret. Planarbeten för att underlätta för utbyggnad vatten och avlopp i Sibble
och Kagghamra är prioriterade av miljöskäl och är planerade att påbörjas
2013. De kommer delvis att i efterhand kunna finansieras av planavgifter.
Bygglovsverksamheten behöver fortsätta att bygga kompetens, effektivisera
arbetssätt och utveckla rutiner i syfte att förbättra servicen till våra medborgare. Ambitionen är att komma i balans med våra bygglovs- och tillsynsärenden. Vi behöver utvärdera taxan för bygglov och klargöra nivån för
skattefinansiering av verksamheten.
Kart- och mätverksamheten står inför stora förändringar de närmaste åren.
Ökad kartanvändning i samhället ställer högre krav på att kartinformationen
ska vara aktuell, av hög kvalitet och anpassad för ändamålet. Utvecklingen
av webbtjänster går framåt med stormsteg och nya tekniska möjligheter att
publicera och använda kommunens geografiska information finns.
En allt viktigare fråga inom förvaltningens arbete är medborgardialogen
som förs på många olika sätt. Det sker främst genom medborgarförslag, dialogforum, områdesvandringar, trygghetsvandringar, lokala rådslag, samt
öppna samrådsmöten. En del av detta arbete består av att för olika projekt
och aktiviteter upprätta och genomföra kommunikationsplaner.
Förvaltningen kommer också att fortsätta med att få in områdesperspektivet
som en naturlig del av arbetet. Nämndens avsikt är även att det ska finnas
ekonomiskt utrymme för ”snabba åtgärder” i Botkyrkas olika områden.
Ett annat mål för verksamheten är att satsa på ett mer systematiskt arbete
med bemötande och information. Nämnden har bland annat för avsikt att
fortsätta med att förbättra rutinerna för felanmälan, synpunkter och medborgarförslag.
Uppdraget om en ny stadsbyggnadsidé för Alby kommer att avslutas under
2012. Under 2013 kommer en del av de framtagna idéerna att prövas för
genomförande.
Utöver angivna indikatorer i ettårsplanen kommer samhällsbyggnadsnämnden att följa ytterligare mått och nyckeltal inom gata- och park området i samband med uppföljningen av ettårsplanen under 2013.
58
Investeringar
Bokslut
2011
Projekt, miljoner kronor
Budget
2012
Budget
2013
Mindre kompletteringsåtgärder
-1,5
Albyvägen
-2,0
Riksten
-1,5
Förnyelseåtgärder
-0,9
Konstbyggnader
-2,0
Tillgänglighet
-1,6
-3,0
-2,2
Belysning
-5,0
-5,0
-5,9
Lek/Rekreation
-3,4
-5,0
-4,0
Trafiksäkerhet
-2,1
-2,5
-5,4
-6,3
Bryggor Lida
-0,1
Diverse Alby strand
-3,0
Rådslag Hallunda
-0,4
Gång och cykelvägar
-7,8
Mindre åtgärder gata/park
-0,4
Mark och exploatering
Plan och bygglov
Summa
-51,0
-2,0
-5,0
-0,4
-1,5
-1,0
-68,3
-36,6
-27,0
Beskrivning av investeringsprojekt:
Mindre kompletteringsåtgärder
Förnyelse vid entrén och gångtunneln vid Tullinge station, 1,5 mkr.
Albyvägen
Anslaget avser 600 meter gång- och cykelväg på körbanan samt vändplats
för buss och större parkeringsytor.
Tillgänglighet
Tillgänglighetsanpassning av busshållsplatser till en beräknad kostnad av
2,2 miljoner.
Belysningsprogram
Fortsatt förnyelse av gatubelysning i enligt med kommunens belysningsprogram, samt byte av ett antal transformatorstationer enligt nytt lagkrav. Här
ingår även komplettering av belysning längs Hågelbyleden och Tumbavägen.
Lek/Rekreation
I planeringen för 2013 ingår att slutföra anläggning av lekpark i Stockmossen (0,4 mkr) och av Fittja äng (0,7 mkr). Förnyelse av lekplatsen Hallunden
(2,8 mkr) samt hundrastgård i Tullinge (0,1 mkr).
59
Mark och exploatering
Beredskap för förvärv som inte kan hänföras till något specifikt exploateringsprojekt.
Trafiksäkerhet
I planeringen för 2013 ingår gång- och cykelväg på Nibblevägen-Oxelvägen
(3 mkr) samt gångbana invid Botkyrkaleden (1 mkr) och vid nya lekplatsen
Stockmossen (0,4 mkr)
Justering av trottoar på Malmtorpsvägen ingår med 1 miljon och i planeringen ingår även ytterligare cykelställ med 0,1 miljoner.
Plan och bygglov
Investeringen avser digitalt arkivsystem för bygglovenheten.
Åtaganden mot flerårsplanens målområden och mål
Målområde - Medborgarnas Botkyrka
Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen
Åtaganden
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att tillsammans med kommunledningsförvaltningen arbeta för att förkorta svars- och handläggningstiderna för
medborgarförslag, synpunkter och felanmälningar.
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att fortsätta fokusera på att bredda delaktigheten hos olika grupper och intresseorganisationer, samt att vidareutveckla kommunikationen vid samråd i detaljplaner.
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att strukturera och utveckla samarbetet
med områdesgrupperna.
Indikator
Utfall
2010
Svarstid för medborgarförslag
Antalet medborgarförslag, synpunkter och
felanmälningar
Antalet besökande som tillhör samhällsbyg gnadsförvaltningens del av kommunens hemsida
Antalet intresserade vid områdesvandringar
60
Utfall
2011
Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda 2 och jämlika förutsättningar och möjligheter
Åtaganden
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att aktivt arbeta för ett förbättrat bemötande, bättre service och högre tillgänglighet.
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att genomföra kvalitativa kundenkäter
för förvaltningens verksamheter.
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att aktivt arbeta för att hela verksamheten ska genomsyras av ett interkulturellt förhållningssätt, för att skapa
jämlika och jämställda villkor mellan medborgare som präglas av skilda
livsvillkor, olikhet och komplexitet.
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att fortsätta utveckla förvaltningens
styrsystem för att bättre kunna belysa eventuella skillnader som beror på
kön och geografiskt område (kommundel).
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att i alla verksamheter sträva efter en
kvalitetssäkrad dokument- och ärendehantering för att uppnå en jämlik,
jämställd och rättssäker handläggning.
Indikator
Utfall
2010
Utfall
2011
938/759
777/665
Resultat i bygglovenkäten
Antal inkomna och avgjorda bygglovärenden
Andel bygglovärenden som har fått avgörande inom
tio veckor från det att ärendet är komplett (%)
Andel bygglovärenden som har förgranskats inom två
veckor från ärendets ankomst (%)
Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre
Åtaganden
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att öka tillgängligheten till bostadsnära
natur.
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att främja gående och cyklister i samhällsplaneringen.
2
I uppföljningen av samtliga individbaserade indikatorer redovisas per område med kön
som övergripande indelningsgrund – ger sammantaget en bild av utvecklingen när det gäller jämställda och jämlika levnadsvillkor.
61
Indikator
Utfall
2010
Utfall
2011
Antalet meter cykelväg/invånare
Målområde - Framtidens jobb
Mål 5. Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö,
hälsa och kreativa näringar.
Åtaganden
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att tillsammans med kommunledningsförvaltningen arbeta för ett ännu bättre näringslivsklimat (service, bemötande, handläggningstider etc.) i kommunen.
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att arbeta aktivt för att kommunens nya
varumärkesplattform ska få genomslag i alla verksamheter.
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att ta fram ny policy och taxa för markupplåtelse.
Indikator
Utfall
2010
Nöjd kund index (NKI) avseende bygglov enligt SBA
mätning
Nöjd kund index (NKI) avseende markupplåtelse enligt SBA mätning
Utfall
2011
65
58
(2009)
Målområde - Välfärd med kvalitet för alla
Mål 7. Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård
och omsorg de behöver
Åtaganden
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att skapa planberedskap för kommunala
äldreboenden och särskilda boenden.
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att, i dialog med SL, fortsätta arbetet
med att tillgänglighetsanpassa busshållplatser för att skapa förutsättningar
för närtrafik.
62
Samhällsbyggnadsnämndens mål 7a): I Botkyrka är våra gemensamma parker, torg och vägar tillgängliga, trivsamma
och trygga.
Åtaganden
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att förbättra kontrollen av våra driftentreprenörer.
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att genom samverkan och tät dialog
med Trafikverket och SL förbättra kollektivtrafiken och cykelvägarna samt
att bidra till bättre kommunikationer mellan stadsdelarna.
Indikator
Utfall
2010
Utfall
2011
4,58
4,20
Snöröjning; Vi plogar huvudvägar, där bussar kör vid
snötäcke djupare än 5 cm. Plogning ska vara klar
inom 6 tim. Övriga vägar 7 cm och klar inom 12-16
tim.
Sandsopning
Klottersanering – kronor/invånare
Målområde - Grön stad i rörelse
Mål 8. Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och ene rgieffektiva
Åtaganden
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att fortsätta arbetet med de utpekade
uppgifterna i kommunens klimat- och sårbarhetsanalys.
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att fortsätta arbetet med ökad trafiksäkerhet, inte minst trygga skolvägar.
Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad var iation och mer levande stadsmiljöer
Åtaganden
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att i nya detaljplaner aktivt arbeta för en
blandad bebyggelse till form och innehåll.
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att inkludera kriterier för hållbart byggande i exploateringsprocessen.
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att uppmuntra en hög ambition avseende arkitektur.
63
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att i samhällsbyggnadsprocessen verka
för fungerande stråk (t ex gång och cykelvägar) inom och mellan kommunens stadsdelar.
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att fortsätta moderniseringen av detaljplaner för småhusområden i norra Botkyrka.
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att inventera viktiga entrépunkter i
kommunen som kan bidra till en ökad hemkänsla.
Indikator
Utfall
2010
Utfall
2011
Antal bostäder i pågående detaljplanering (Avser aktivt pågående planarbete som innehåller bostäder,
planer som har vunnit laga kraft är frånräknade.)
Samhällsbyggnadsnämndens mål 9a): Bevara och utveckla
Botkyrkas gröna och blå värden för att öka Botk yrkas attraktivitet
Åtaganden
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att tillsammans med tekniska nämnden
skapa attraktiva dagvattenanläggningar.
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att slutföra parkprogrammet och fortsätta förnyelsen av kommunens parker.
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden och kultur- och fritidsnämnden genomföra intentionerna i
Botkyrkas gröna värden.
Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft
Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entrepr enörskap
Åtagande
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att ha en planläggning som möjliggör
utrymme för kreativa näringar och mötesplatser.
Mål 11: Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa
kultur
Åtagande
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att skapa förutsättningar för spontan
kultur och idrott.
64
Målområde - En effektiv och kreativ kommunal org anisation
Mål 12: Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt ko mpetens
Åtaganden
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att vara en attraktiv och föredömlig arbetsgivare, där alla medarbetare har lika möjlighet till delaktighet och utveckling.
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att genom intranätet effektivisera sin
interna kommunikation.
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att fortsätta förbättra sina processer i
syfte att höja kvalitén och förkorta ledtiderna.
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att verka för en spridning av GIS/kartan
som planerings- och analysverktyg inom den kommunala organisationen.
Indikator
Utfall
2010
Utfall
2011
Personalomsättning
16 %
16 %
Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015
Åtaganden
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att fasa ut allt resande med fossila
bränslen.
Samhällsbyggnadsnämnden åtar sig att ställa tydliga och ambitiösa miljöoch klimatkrav vid upphandling och inköp.
Indikator
Utfall
2010
Utfall
2011
1 550
2 375
Kostnader för tryck och porto
Offentlig belysning – utbyte antal kvicksilverarmaturer
Energiförbrukning på gatubelysning per ljuspunkt ska
minska för att nå målet 71w - 2014.
65
Tekniska nämnden
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Budget
2012
Budget
2013
Verksamhetens intäkter (+)
433,3
458,9
466,5
492,4
Verksamhetens utgifter (-)
-428,4
-460,5
-467,0
-492,9
4,9
-1,6
-0,5
-0,5
-319,2
-240,7
-287,6
-516,0
Miljoner kronor
Nettokostnad (+/-)
Nettoinvesteringar (+/-)
Verksamhetsområde
Tekniska nämnden svarar genom samhällsbyggnadsförvaltningen för kommunens fastighetsförvaltning samt vatten- och avloppshantering. Kommunens lokaler finansieras genom interna och externa hyror. VA-verksamheten
finansieras genom avgifter som debiteras kommunens VA-abonnenter.
Ekonomiska förutsättningar
Driftbudget
Verksamhet
Tkr
Tekniska nämnden
Fastighetsenheten
Interna hyresintäkter
Externa hyresintäkter
Övriga intäkter
Summa intäkter
Kostnadshyror
Drift (tillsyn, skötsel & felavhjälp.
Underh)
Driftmedia (värme, el och vatten)
Planerat underhåll
Övriga kostnader
Kapitaltjänst
Summa kostnader
Resultat fastighetsenheten
VA-verksamheten
Brukningsavgifter
Hyra antennplatser
Anslutningsavgifter
Exploateringsintäkter
Summa intäkter
Bokslut
2011
netto (+/-)
Budget
2012
netto (+/-)
Budget
2013
netto (+/-)
-415
-500
-500
323 469
38 810
9 774
371 053
-6 253
332 237
37 638
5 293
375 164
-6 597
350 846
37 810
5 533
394 189
-8 698
-62 733
-63 759
-43 498
-32 555
-227 154
-372 193
-1 140
-42 585
-18 084
-44 920
-38 426
-224 556
-375 164
0
-47 531
-37 977
-236 224
-394 189
0
84 243
524
2 696
372
87 835
86 770
515
2 200
296
89 781
93381
700
4 500
133
98 714
66
Verksamhet
Tkr
Bokslut
2011
netto (+/-)
Budget
2012
netto (+/-)
Budget
2013
netto (+/-)
-2 502
-12 700
-12 363
-6 986
-27 200
11 914
-224
-11 688
-12 348
-87 925
0
-90
-3 276
-12 238
-8 940
-8 200
-27 900
-1 900
-1 815
-13 012
-12 500
-89 781
0
0
-1 161
-15 190
-9 810
-9 650
-28 100
-2 300
-2 015
-14 328
-16 160
-98 714
0
0
-1 645
-500
-500
Vattenberedning
Inköp av vatten
Vattendistribution
Spillvattenavledning
Inköp av avloppsrening
Dagvattenavledning
Dagvattenbehandling
Administration och personal
Kapitaltjänst
Summa kostnader
Förändring av va-fond
Resultat VA-enheten
Summa
Pris- och löneökningar
Tekniska nämnden finansieras genom skattemedel med 0,5 mnkr. I övrigt
finansieras nämndens verksamhet genom interna och externa hyror samt genom VA avgifter. Fastighetsverksamhetens interna hyresintäkter räknas upp
med 1 procent för 2013 med ledning av konsumentprisindex (maj index).
VA-verksamhetens avgifter höjs enligt entreprenadindex E84.
Fastighetsenheten påverkas liksom övriga aktörer inom bygg och fastighetssektorn i hög grad av konjunkturläget.
För va-verksamheten är de tre viktigaste kostnadsposterna köp av dricksvatten från Stockholm Vatten AB och rening av dag- och spillvatten från
SYVAB - (Sydvästra stockholmsregionens va-verksaktiebolag) samt avskrivningarna på investerat kapital. SYVAB höjer sin avgift med ca 100 tkr
och Stockholm Vatten AB höjer sin avgift med ca 350 tkr inför 2013. Avskrivningarna höjs med ca 500 tkr inför 2013.
Volym- och ambitionsförändringar
Den förvaltade arean förändras i takt med de förändrade behoven av kommunala verksamhetslokaler. Kommunens behov av lokaler i olika områden
genomgår en förflyttning vilket innebär att i en del områden kommer lokaler
att användas till annan verksamhet, rivas eller säljas medan i andra områden
behövs nybyggnation. Utbyggnaden av förskolor kommer att vara den
största förändringen de kommande åren. Ökningen är inte jämt fördelad
över kommunen, utan inflyttning och nybyggnation påverkar behovet av
kommunala lokaler i områdena.
Under perioden kommer fokus vara att genomföra de stora projekt som
åligger va-verksamheten d v s att omhänderta dagvatten från Norra Botkyrka samt skapa en utbyggnad av allmänna va-anläggningar i Grödinge
och Riksten.
För nämndens verksamheter finns en ökad ambition inom underhållsarbetet
som bör drivas mer långsiktigt och strategiskt. Om vi på ett effektivt sätt
67
skall nå målet att ”kommunens byggnader och anläggningar ska underhållas
så att deras funktionalitet säkerställs och värde består” är viktigt att göra rätt
åtgärd i rätt tid, vilket kräver bra planering och att resurser finns tillgängliga.
Ökade krav på energieffektivisering och miljövänligt byggande avspeglar
sig i fastigheternas utformning. Nya och förändrade styrdokument ska skapa
förutsättningar för ett modernt byggande.
Under 2013 kommer ett nytt fastighetsinformationssystem att tas i drift.
Detta innebär ett effektivare och enklare sätt att upprätthålla och söka uppgifter om kommunens fastigheter. Införandet innebär rutinförändringar som
ska ge ökad service till de kommunala verksamheterna. Fastställandet och
införande av ny lokalförsörjningsprocess skulle stärka servicenivån till
verksamheterna.
Va-verksamheten kommer under året att fortsätta med sin utveckling av
olika teknikområden såsom montera in automatavläsning av vattenmätare
tillsammans med fastighetsenheten, samt utveckla IT området för vaverksamheten.
Investeringar
Bokslut
2011
Projekt, miljoner kronor
Budget
2012
Budget
2013
Byggprojekt för andra nämnder
Förskola Nyängsgården
-8,0
Förskola Vreta gård
-33,0
Förskolan Violen, Hallunda
-17,0
Rikstens skola
-95,0
Upprustning Storvretsskolan
-20,0
Tullingebergsskolan
-15,0
Tullinge gymnasium, fasad
-13,0
-40,0
-6,0
Ombyggnader av kök i skolor och förs kolor
-20,0
Förskola Alby
-20,0
-70,0
Förskola Riksten, projektering
-2,0
Förskola Vårsta, projektering
-2,0
Björkhaga skola
-6,0
Förskole paviljonger, Brunna
-2,1
Skyttbrink, upprustning
-18,4
Tornberget äldreboende
-140,0
Nytt äldreboende Norsborg
-60,0
Gruppboende, funktionsnedsatta
-20,0
Summa andra nämnder
-393,5
Fastighetsnämndens egna investeringar
Förvärv bostadsrätter
-8,0
Anpassning ventilation
-6,0
-4,0
-4,0
Utbyte av larm
-2,0
-2,0
-2,0
68
Projekt, miljoner kronor
Bokslut
2011
Budget
2012
Budget
2013
Lokalanpassningar
-5,0
-7,0
-5,0
Tillgänglighetsanpassning
-4,0
-4,0
-4,0
Systematiskt brandskyddsarbete
-2,0
-2,0
-2,0
Fastighetsnät
-12,0
-12,0
-2,0
Energisparåtgärder
-10,0
-8,0
-8,0
-1,5
-1,0
-1,0
Övriga fastighetsinvesteringar
Åtgärder Hågelbyparken
-1,1
Summa fastighetsenheten
-255,1
-36,0
VA-verksamheten
Servisledningar
-1,9
-2,0
-2,0
Mindre investeringar
-1,3
-4,0
-4,0
Reinvesteringar VA ledningar
-2,3
-8,0
-12,0
Vattenreservoar
-2,0
-2,0
Uppgradering pumpstationer
-1,5
-1,5
Skalskydd VA-anläggningar
-1,0
-1,0
Förhindra obehörig åtkomst till dricksva ttennätet
-4,0
-4,0
-10,0
-40,0
IT-säkerhet och processdatasystem
Dagvattenhantering
Huvudvattenledning Tumba
-20,0
Summa VA- verksamheten
Totalsumma
-32,5
-86,5
-287,6
-516,0
Beskrivning av investeringsprojekt, fastighetsenheten
Förvärv av bostadsrätter
Tekniska nämnden förväntas få uppdraget att förvärva bostadsrätter för
vård- och omsorgsnämndens och socialnämndens räkning.
Anpassning ventilation
Anpassning av ventilationsanläggningar pågår kontinuerligt. Bland annat
ska energibesparande återvinningssystem installeras på de objekt som saknar det. Det totala behovet är åtgärder på mer än 100 objekt. För varje objekt ansöks om bidrag från Boverket för visade energibesparingar. Under
2012 kommer 4 - 5 objekt åtgärdas. Under 2013 planeras anpassning av
ventilation på 3 större fastigheter. Även här görs energibesparingar.
Utbyte av larm
Ett 20-tal av kommunens larm/passeranläggningar behöver uppdateras med
ny programvara och i vissa fall med ny hårdvara på grund av att den förväntade livslängden är uppnådd och att det saknas reservdelar.
69
Tillgänglighetsanpassning
Att bygga bort hinder för att underlätta för personer med nersatt rörelse- och
orienteringsförmåga fortsätter att åtgärdas. Åtgärderna avser undanröjande
av hinder till och i Botkyrka kommuns lokaler och fastigheter dit allmänheten har tillträde. Tillgänglighetsanpassningen är en naturlig del i fastighetsförvaltningens arbete.
Systematiskt brandskyddsarbete
Förvaltningens bedömning är att krav inom området brandsäkerhet ökar. Vi
vill försäkra oss om att vi har investeringsmedel att klara åtagandet och
skapa en säker miljö. Under 2013 avsätts 2 mkr för denna typ av åtgärder.
Energisparåtgärder
Nu genomförda energideklarationer av fastigheterna redovisar och fastslår
behov av olika energieffektiviseringar och möjligheter att ytterligare spara
energi. En preliminär genomförandeplan har tagits fram. Åtgärder för energieffektiviseringar beräknas uppgå till 8 mnkr under 2013. Åtgärderna
kommer att inriktas mot energibesparande ventilation
Övriga fastighetsinvesteringar samt lokalanpassningar
Under året uppstår behov av mindre anpassningar av lokalerna. För att fastighetsenheten ska kunna möta verksamheternas behov av mindre anpassningar behövs investeringsmedel för delar som inte är fastighetsunderhåll.
Fastighetsnät skolor
Projektet har genomförts under 2010-2012 för trådlös förbindelse för dataöverföring i kommunens skolor och övriga lokaler med syftet att skapa en
pedagogisk miljö som är modern. Efter genomförandet behöver medel avsättas för smärre kompletteringar.
Köksombyggnader
Medlen för köksombyggnader i förskolor och skolor finns hos tekniska
nämnden, men investeras i nära samarbete med utbildningsförvaltningen.
Förskola Riksten
Under 2013 inleds projekteringen av ytterligare en förskola i Riksten, 2 miljoner.
Förskola Alby
Under 2013 inleds byggandet av en ny förskola i Alby med ca 10 avdelningar till en investeringsutgift om 70 miljoner. Denna ska ersätta de tillfälliga paviljonglösningarna vid Grindtorpsskolan (Örnen), Måsen och den
tillfälligt inredda lekhallen i Svalan.
Upprustning Storvretsskolan
Upprusning av Storvretsskolan och Skogsbackskolan beräknas till 60 miljoner varav 20 miljoner anslagits i ettårsplanen för 2012.
Björkhaga skola
Upprustning av Björkhaga skolan beräknas huvudsakligen ske under 20142015. En första del budgeteras 2013.
70
Violen, upprustning
Violen i Hallunda byggs om och rustas upp till förskola om 6 avdelningar
för att möta en del av det växande behovet av förskoleplatser i norra Botkyrka. Total investering uppgår till 30 miljoner och inflyttning beräknas ske
runt halvårsskiftet 2014.
Skyttbrink
Upprustning av Skyttbrinks gymnasium som förvärvades av kommunen under 2012.
Förskola Vårsta
Under 2013 inleds även projektering av ny förskola i Vårsta. 2 miljoner anslås för ändamålet.
Paviljonger, Brunna
Ombyggnaden av Violen medför behov att ersätta förskolekapaciteten i
Hallunda med paviljonger invid Brunnaskolan. Av den anledningen anslås
2,1 miljoner.
Äldreboende Tornberg
Nytt äldreboende i Norsborg med 54 platser. Investeringen beräknas till totalt 140 miljoner. Avsatta medel överförs till tekniska nämnden.
Äldreboende 50 platser
Investeringsmedel avsätts för ytterligare ett äldreboende. Det totala investeringsbeloppet uppgår till 125,0 miljoner.
Gruppboende
Gruppboende för personer med funktionsnedsättning:
Beskrivning av investeringsprojekt, VA verksamheten
Servisledningar
Syftet är att möjliggöra utbyggnaden av kommunens va-anläggning och
möjliggöra att nya bostäder får tillgång till vatten och avlopp. Åtgärderna är
i viss mån konjunkturberoende.
Mindre investering VA
Syftet med investeringen är att underhålla anläggningar och förnya delar
med bristande funktion samt spara energi i anläggningar där vi har behov av
olika energieffektiviseringar och möjligheter till att ytterligare spara energi
samt skapa ökad kvalité i VA-verksamheten. Om detta görs löpande skapas
inte ett ackumulerat förnyelsebehov.
Reinvestering VA-ledningar
För reinvesteringar av VA-ledningar har upptagits 12 miljoner år 2013 och
därefter successivt ökade belopp under perioden 2013-2016. En ökad förnyelsetakt är nödvändig för att nå en ekonomiskt hållbar utveckling. Underhållsplan finns och ska visa statusen på olika ledningssträckor och var prioriteringarna av åtgärder bedöms mest angelägna. Avsikten med planen är
också att kommunens ledningsnät inte skall drabbas av kapitalförstöring.
71
Uppgradera pumpstationer
Det finns ett behov av att uppgradera äldre avloppspumpstationer samt styroch reglerutrustning som är ålderstigen och i vissa fall saknar reservdelar.
Vi byter utrustningen successivt eftersom komponenterna är många och har
ett relativt högt inköpspris. Totalt berörs 16 tryckstegringsstationer (vatten)
och 45 spillvattenstationer.
Skalskydd VA - anläggningar
Investeringen avser förbättrat skalskydd för att förebygga inbrott och skadegörelse samt sabotage. Avsikten är att stärka anläggningarna för att förhindra yttre eller inre händelser som kan orsaka besvär för kommunens invånare. De skadeförebyggande åtgärder är skyddsklass 3 vilket innebär att
man ser över skalskydd, brand och kameraövervakning för kommunens anläggningar.
Huvudledningar Tumba - Uttran
I ett tidigt skede av programarbetet för området kring Uttrans sjukhus framkom behovet av att se över området i ett större perspektiv. Arbetet har utgått
från platsens förhållande till Tumba centrum och den nya stadsdelen Söderby i Salems kommun. Programmet föreslår att nästa etapp ska behandla
grusgropens etablering. På längre sikt finns det olika utvecklingsmöjligheter
för området i stort. Programförslaget är utformat så att området kan växa
utefter morgondagens behov.
Förhindra obehörig åtkomst till dricksvattennätet
Nya krav har kommit inom va-verksamheten om att förhindra obehörig åtkomst till dricksvattennätet. Åtgärderna ska ha genomförts innan den 1 januari 2013.
Vattenreservoarer
Åtgärderna syftar till att återställa och vidmakthålla en god status för dessa
anläggningar.
Dagvattenhantering Norra Botkyrka
VA-enheten kommer att skapa en dagvattenlösning för det utsläpp från befintlig dagvattentunneln som är ett av de större punktutsläppen av dagvatten
i regionen. En förstudie för dagvattenhanteringen för norra Botkyrka har
gjorts och visar vilken lämpligt sätt vi kommer att rena dagvattnet.
Åtaganden mot flerårsplanens målområden och mål
Målområde - Medborgarnas Botkyrka
Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutveckl ingen
Åtagande
Tekniska nämnden ska informera om kommande bygg- och anläggningsprojekt och ta tillvara medborgarnas åsikter. Innan projekt, som bedöms
72
vara av allmänt intresse, påbörjas ska berörda personer informeras och en
dialog hållas för att beakta medborgarnas åsikter.
Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika föru tsättningar och möjligheter
Åtagande
Tekniska nämnden åtar sig att aktivt arbeta för att hela verksamheten ska
genomsyras av ett interkulturellt förhållningssätt, för att skapa jämlika och
jämställda villkor mellan medborgare som präglas av skilda livsvillkor,
olikhet och komplexitet.
Tekniska nämnden åtar sig att sträva efter att all information ska vara tydlig
och begriplig och formulerad med hjälp av kommunens riktlinjer för klarspråk.
Tekniska nämnden åtar sig åtar sig att fortsätta utveckla förvaltningens styrsystem för att bättre kunna belysa eventuella skillnader som beror på kön
och geografiskt område (kommundel).
Tekniska nämnden åtar sig åtar sig att i alla verksamheter sträva efter en
kvalitetssäkrad dokument- och ärendehantering, för att uppnå en jämlik,
jämställd och rättssäker handläggning.
Under verksamhetsåret ska tillgängligheten till nämndens byggnader och
anläggningar förbättras. Rätten att kunna röra sig fritt och kunna verka i
samhället ska bättre kunna utövas av personer med funktionsnedsättning.
Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre
Åtagande
För att de kommunala verksamheterna ska kunna bedriva en bra verksamhet
med en bra service för kommunens medborgare behövs lokaler som är anpassade för verksamheten och väl underhållna. Lokaler behöver utvecklas i
takt med verksamheten.
Tekniska nämnden ska hjälpa kommunen med kunskap om öppna och
slutna dagvattenlösningar och ska på bästa sätt ta hand om dagvattnet såsom
det skulle ha tagits omhand av naturen.
Målområde - Välfärd med kvalitet för alla
Mål 7. Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård
och omsorg de behöver.
Åtagande
För att den kommunala äldreomsorgen ska kunna bedriva en bra verksamhet
med en bra service för de äldre i kommunen behövs lokaler och bostäder
som är anpassade för de boendes behov.
73
Målområde - Grön stad i rörelse
Teknisk nämndens mål a) - Målområdet grön stad i rörelse:
Projektera och bygga energieffektiva och estetiska byggnader och anläggningar i våra stadsmiljöer
Åtagande
Tekniska nämnden ska verka för att offentliga byggnader och anläggningar
på ett positivt sätt bidrar till stadsbilden.
Tekniska nämnden ska verka för att offentliga byggnader och anläggningar
årligen minskar sin elförbrukning.
Tekniska nämnden ska verka för att synliggöra dagvattenhantering inom
Botkyrkabyggens byggnader och anläggningar så att det på ett positivt sätt
bidrar till stadsbilden inom Botkyrka kommun.
Teknisk nämndens mål b) - Målområdet grön stad i rörelse:
Bevara och utveckla Botkyrkas gröna och blå värden för att
öka Botkyrkas attraktivitet
Åtagande
Tekniska nämnden åtar sig att tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden
skapa attraktiva dagvattenanläggningar.
Tekniska nämnden ska bistå i arbetet med planbeskrivningar om vikten av
en utvecklad dagvattenhantering.
Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft
Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenö rskap.
Åtagande
Tekniska nämnden ska verka för att de nya byggnader och anläggningar
som skapas ska utformas på ett sådant sätt att de är estetiskt utformade och
bidrar till att de kommunala verksamheterna löser sina uppdrag.
Mål 11: Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa
kultur.
Åtagande
Nämnden ska projektera och bygga lokaler och anläggningar som är ändamålsenliga och estetiskt tilltalande.
74
Målområde - En effektiv och kreativ kommunal org anisation
Mål 12: Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt ko mpetens
Åtagande
Tekniska nämnden åtar sig att använda intranätet för att effektivisera sin interna kommunikation.
Tekniska nämnden åtar sig att arbeta för en bra kunddialog med bra bemötande, god service och hög tillgänglighet. Särskild fokus läggs på återkoppling.
Tekniska nämnden åtar sig att fortsätta förbättra sina processer i syfte att
höja kvalitén och förkorta ledtiderna.
Tekniska nämnden ska arbeta aktivt med att förbättra brukarnas nöjdhet.
Tekniska nämnden har inget arbetsgivaransvar, eftersom detta ansvar för
samhällsbyggnadsförvaltningen är samlat hos samhällsbyggnadsnämnden.
Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015
Åtagande
Tekniska nämnden åtar sig att fasa ut allt resande med fossila bränslen.
Tekniska nämnden åtar sig att ställa tydliga och ambitiösa miljö- och klimatkrav vid upphandling och inköp.
Mått och nyckeltal
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Budget
2012
Budget
2013
437 364
435 058
426 200
423 340
21 107
5 436
4 914
2 066
3 184
3 184
3 184
68 178*
1 258
553
0
0
26 102
43 489
44 920
43 600
Planerat underhåll kr/kvm
52
102
102
103
Avhjälpande underhåll tkr
18 488
22 746
21 310
21 200
43
53
49
50
Lokalverksamheten
Volymmått:
Egna lokaler, antal kvm
- varav tomställt
Inhyrda lokaler, antal kvm
* ( 2013 total inhyrning i komm unen)
- varav tomställt
Kostnadsmått:
Planerat underhåll tkr
Avhjälpande underhåll kr/kvm
75
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Budget
2012
Budget
2013
852
660
0
0
Inköp vatten (1 000 m )
5 992
5 828
6 850
6 850
Total dricksvattenmängd (1 000
3
m )
6 844
6 488
6 850
6 850
989
0
0
0
0
0
0
0
229
221
235
235
-därav tjänliga med anmärkning
5
2
0
0
-därav upprepad hälsomässig
anm.
0
0
0
0
>50
32
<50
<50
VA-taxa fast årsavgift (kr)
1 260
1 260
1 291
1 314
VA-taxa rörlig avgift (kr/m3)
13,73
13,73
14,07
14,32
VA-verksamheten
Volymmått:
3
Vattenberedning (1 000 m )
3
Antal personer som berörs av
avstängningar > 2 tim utan förvarning
- varav upprepade under året
Antal ord vattenprover
Antal klagomål på dricksvattnets
kvalitet
Kostnadsmått:
76
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Miljoner kronor
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Budget
2012
Budget
2013
5,4
6,7
4,7
7,4
-14,2
-14,7
-13,9
-17,9
-8,8
-8,0
-9,2
-10,5
Verksamhetens intäkter(+)
(+)(+(+)
Verksamhetens kostnader (-)
Nettokostnad (+/-)
Verksamhetsområde
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tillsyn och offentlig kontroll enligt lagar och förordningar inom områdena miljö, natur, hälsoskydd, livsmedel,
dricksvatten samt försäljning av folköl-, tobak och vissa läkemedel. Intentionerna i de olika lagstiftningarna är att i första hand förebygga ohälsa och
att skydda naturen och miljön.
Nämnden har också ett ansvar för att skapa förutsättningar för en hållbar
utveckling, arbeta för att bidra till att de nationella och regionala miljökvalitetsmålen uppfylls samt att kartlägga miljötillståndet i kommunen. Av de
sexton miljömålen prioriteras målen:
-
Begränsad klimatpåverkan
-
Frisk luft
-
Levande sjöar och vattendrag
-
Giftfri miljö
-
God bebyggd miljö
-
Ingen övergödning
-
Ett rikt växt- och djurliv
Ekonomiska förutsättningar
Driftbudget
Verksamhet, tkr
Miljö- och hälsoskyddsnämnd
Bokslut
2011
netto
Budget
Budget
2012
2013
netto kostnader
Budget
2013
Intäkter
Budget
2013
netto
Förändr
2012-13
netto
-490
-400
-400
-3 935
-2 870
-6 253
2 140
-4 113
1243
207
-223
-3 556
2 530
-1 026
803
-193
-1 112
-2 158
2 140
-18
-1 094
Övervakning, naturvård
-2 297
-3 264
-3 859
630
-3 229
35
Naturskola
-1 337
-1 361
-1 669
-1 669
308
Summa
-8 045
-9 230
-17 895
-10 455
1 225
Gemensam verksamhet
Miljö- och hälsoskydd
Livsmedel
77
-400
7 440
Beskrivning och analys av förändringar
Miljö- och hälsoskyddsnämndens ram uppgår till 10,9 miljoner vilket innebär en ökning med 1,3 miljoner jämfört med 2012.
Pris- och löneökningar
Uppräkning av löner och priser motsvarar 0,3 miljoner.
Nämnden bör sträva efter att den planerade översynen av tillsynstaxan ska
ge kompensation för de minskade intäkter som följer av förändrade statliga
regler.
Volym- och ambitionsförändringar
Nämnden tillförs 1 miljon för praktisk naturvård. Tillskottet planeras även
att användas till att utveckla nödvändiga natur- kultur- och friluftsvärden
som identifierats i handlingsplanen för Botkyrkas Gröna Värden
Åtaganden mot flerårsplanens målområden och mål
Målområde - Medborgarnas Botkyrka
Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen
(kf)
Miljö- och hälsoskyddsnämndens mål 1: Medborgarna ska
ges möjlighet att ta del av miljöarbetet i kommunen.
Åtaganden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att under året utveckla och förbättra informationen på webben, bland annat genom Miljöbarometern.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att driva och delta i nätverk med
medborgare, föreningar, organisationer och andra om miljöfrågor.
Indikator
Utfall
2010
Utfall
2011
Svarstid för medborgarförslag
Antalet medborgarförslag
Antalet besökande som tillhör verksamhetens del av
kommunens hemsida
Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika föru tsättningar och möjligheter (kf)
Åtaganden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att aktivt arbeta för ett förbättrat
bemötande, bättre service och högre tillgänglighet.
78
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att genomföra mer kvalitativa kundenkäter för förvaltningens verksamheter.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att aktivt arbeta för att hela verksamheten ska genomsyras av ett interkulturellt förhållningssätt, för att skapa
jämlika och jämställda villkor mellan medborgare som präglas av skilda
livsvillkor, olikhet och komplexitet.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att fortsätta utveckla förvaltningens
styrsystem för att bättre kunna belysa eventuella skillnader som beror på
kön och geografiskt område (kommundel).
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att i alla verksamheter sträva efter
en kvalitetssäkrad dokument- och ärendehantering för att uppnå en jämlik,
jämställd och rättssäker handläggning.
Indikator
Utfall
2010
Utfall
2011
Andel nöjda/positiva företag i tillsynsverksamhetens
kundenkät
Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre (kf)
Åtaganden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att bedriva tillsyn enligt lagstiftningen som reglerar miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet för att
säkerställa en god hälsa för medborgarna. Årliga tillsynsplaner upprättas.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att kartlägga hur framtida utmaningar kopplade till klimatförändringarna ska mötas inom nämndens tillsynsområde. Det kan gälla smittspridning, vattenkvalitet etc.
Indikator
Utfall
2010
Antal inspektioner enligt miljöbalken
Antal inspektioner enligt livsmedelslagen
Antal inspektioner för extra kontroll livsmedelslagen
79
Utfall
2011
Målområde - Framtidens jobb
Mål 5. Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö,
hälsa och kreativa näringar (kf)
Åtagande
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att tillsammans med kommunledningsförvaltningen arbeta för ett bättre näringslivsklimat (service, information, bemötande, handläggningstider etc.) i kommunen.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att arbeta aktivt för att kommunens
nya varumärkesplattform ska få genomslag i alla verksamheter.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att i samarbete med samhällsbyggnadsnämnden ta fram åtgärdsförslag för hur kommunens företagsområden
kan bli mer attraktiva.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att via Energi- och klimatrådgivningen fortsätta samarbetet med företag och organisationer även 2013.
Indikator
Utfall
2010
Utfall
2011
Antal företagskontakter med energi- och klimatrådgivaren
Handläggningstider för tillsynsärenden
Målområde - Välfärd med kvalitet för alla
Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende
på kön och social bakgrund minskar (kf)
Åtagande
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att i samarbete med utbildningsförvaltningen driva och utveckla Naturskolan som består av Miljöpedagogiskt
center och Fältbussen.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig fortsätta att utveckla det samarbete
som inletts mellan Fältbussen, Grundskolan, Gymnasieskolan och Södertörns högskola.
Indikator
Antal klasser med Fältbussen/totalt erbjudna antal
klasser
80
Utfall
2010
Utfall
2011
117
115
Antal deltagare med Fältbussen
2 229
2 450
Andel lärare som anser att dagen med Fältbussen
bidrar till att uppfylla kursplanemålen i biologi
Målområde - Grön stad i rörelse
Mål 8. Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva (kf)
Åtaganden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att i samarbete med energirådgivningen, berörda nämnder, företag och bolag bidra till att direktivet om energieffektivisering uppfylls. Arbetet drivs inom ramen för det statliga energieffektiviseringsstödet och Borgmästaravtalet.
Indikator
Utfall
2010
Utfall
2011
Invånarnas totala energiförbrukning i Botkyrka
Andel personbilar som är miljöfordon, registrerade i
Botkyrka
Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad var iation och mer levande stadsmiljöer (kf)
Miljö- och hälsoskyddsnämndens mål 9. Bevara och utveckla
Botkyrkas gröna och blå värden för att öka Botkyrkas attra ktivitet
Åtaganden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att skydda naturvärden enligt tillstånds- och tillsynsbestämmelserna i Miljöbalken.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att genom det årligen antagna miljöövervakningsprogrammet följa upp kvaliteten i mark, luft och vatten.
Programmet utökas fr.o.m. 2013 till att omfatta en inventeringsplan för biologisk miljöövervakning.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att delta i dagvattenprojektet för
Norra Botkyrka.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att tillsammans med övriga berörda
nämnder successivt genomföra åtgärderna i handlingsprogrammet för Botkyrkas Gröna värden. För 2013 lyfts särskilt åtgärder för att öka tillgängligheten till natur- och rekreationsområden.
81
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att tillsammans med berörda
nämnder fortsätta det uppstartade arbetet med en vattenplan för kommunen.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att samarbeta med berörda nämnder, markägare, SRV-återvinning och länsstyrelsen för att minska nedskräpning och dumpning av avfall i naturen.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att genomföra projektet Naturport
på Lida Friluftsgård.
Indikator
Utfall
2010
Utfall
2011
Antal rastande och häckande arter av vadarfåglar i
Botkyrka per år
Andel av de klassade sjöarna i Botkyrka (totalt 6
stycken) som uppnår god ekologisk status
Mängd totalfosfor i Kagghamraåns utlopp i Östersjön
Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft
Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap
(kf)
Åtagande
10.1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att undersöka möjligheten av
att anlita socialt entreprenörer i naturvårdsarbetet.
Mål 11 Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa
kultur (kf)
Åtagande
11.1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att inom ramen för Botkyrkas
gröna värden bidra till att tillgängliggöra kulturvärden i kommunens natur,
särskilt i naturreservaten.
Indikator
Utfall
2010
Andel skyddsvärda äng- och hagmarker som hävdats
under året
82
Utfall
2011
Målområde - En effektiv och kreativ kommunal org anisation
Mål.12 Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf)
Åtagande
Miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamheter ska bidra till att utveckla en
effektiv internkommunikativ process
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att utveckla samarbetet med kontaktcenter i syfte att ge medborgarna förbättrad service.
Mål 13 Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015
(kf)
Åtaganden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att fasa ut allt resande i tjänsten
med fossila bränslen. När det inte går klimatkompenserar vi.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden åtar sig att delta i kommunens energieffektiviseringsprojekt. De omfattar energianvändning i byggnader, transporter,
upphandling och samhällsplanering.
Indikator
Utfall
2010
Bilpoolsandel av det totala antalet körda kilometer i
tjänsten på miljöenheten
Andel tjänsteärenden som görs med kollektivtrafik,
med cykel eller till fots
83
Utfall
2011
Kultur- och fritidsnämnden
Bokslut
2010
Miljoner kronor
Verksamhetens intäkter(+)
Bokslut
2011
Budget
2012
Budget
2013
21,5
23,5
18,2
18,9
Verksamhetens kostnader (-)
-190,2
-199,5
-207,9
-225,4
Nettokostnad (+/-)
-168,6
-176,0
-189,7
-206,6
-10,4
-5,1
-17,0
-7,5
Nettoinvesteringar (+/-)
Verksamhetsområde
Kultur- och fritidsnämnden har till uppgift att främja kulturlivet och fritidsverksamheten i kommunen. Barn och unga är en prioriterad målgrupp. Att
barn och unga i Botkyrka ska ha möjlighet till en varierad fritid som de kan
påverka är centralt för oss. Våra verksamheter ska stärka ungas trygghet,
självständighet och positiva utveckling. Verksamheterna ska uppmuntra till
att pröva nya saker och ge goda möjligheter till fysiska, sociala och kulturella utmaningar. Barn och ungdomar ska vara stolta över att bo i Botkyrka.
Ekonomiska förutsättningar
Driftbudget
Bokslut
2011
netto
Budget
2012
netto
Budget
2013
kostnader
Gemensam verksamhet
-11 808
-10 595
-12 807
Idrott och anläggningar
-60 107
-74 274
-95 768
Ungdom och förening
-37 828
-42 161
Kultur
-26 371
Bibliotek
-32 532
Verksamhet i tkr
Budget
2013
Intäkter
Budget
2013
netto
Förändr
2012-13
netto
-12 807
2 212
14 421
-81 347
7 073
-40 277
821
-39 456
-2 705
-28 950
-32 573
2 861
-29 712
762
-33 718
-34 750
781
-33 969
251
Eftermiddagsverksamhet
10-12år
-5 900
-5 900
5 900
Hyresjusteringar
-3 400
-3 400
3 400
28
28
-28
-206 563
16 865
Justering, personaladm
Summa
-168 646
-189 698
-225 447
18 884
Beskrivning och analys av förändringar
Kultur- och fritidsnämndens ram uppgår till 206,6 miljoner vilket innebär
en ökning med 16,9 miljoner jämfört med 2011. Av ökningen beror 5,9 miljoner på att eftermiddagsverksamheten för 10-12 åringar flyttats över från
utbildningsnämnden. Hyresjusteringar har medfört att nämndens kostnader
ökat med 3,4 miljoner.
84
Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att enligt framarbetade, föreslagna
direktiv leda arbetet med framtagandet av en kommungemensam ungdomspolitisk handlingsplan. Planen ska tas fram gemensamt av kultur- och fritidsnämnden, utbildningsnämnden, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, socialnämnden och kommunstyrelsen. Nämndernas insatser i
samband med framtagandet av planen finansieras inom ram. De externa
kostnaderna för planen fördelas proportionellt mellan nämnderna. Arbetet
ska ske under ledning av en politisk styrgrupp och ligga klart för beslut våren 2014.
Pris- och löneökningar
Nämndens kostnader har räknats upp med 3,6 miljoner för pris- och löneökningar under 2013.
Volym- och ambitionsförändringar
För verksamhetsförändringar har nämnden tillförts totalt 4 miljoner.
För ”Residence Botkyrka” har nämnden tillförts 0,5 miljoner och för volymökningar inom kulturområdet och biblioteken ytterligare 0,3 miljoner.
Under 2012 avsattes extra resurser för att erbjuda fritidsaktiviter för barn
och ungdomar i Hallunda och Norsborg. För att åtgärderna ska kunna förlängas under 2013 avsätts 1,0 miljoner. Verksamheten ska utvärderas under
året.
För hyror och drift av idrottsanläggningar har nämndens ram utökats med
3,2 miljoner. Här ingår bland annat sporthallar i Riksten och i Alby och
ökad hyra för boxningslokalen i Botkyrkahallen. Eftersom den nya fritidsgården i Alby är försenad avgår 1 miljon av tidigare avsatta medel för ändamålet.
Övriga förändringar
Kommunfullmäktige beslutade under året att flytta över ansvaret för fritidsverksamhet i form av eftermiddagsverksamhet för 10-12 åringar från utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden. Förändringen gäller från
halvårsskiftet 2012. Av den anledningen tillförs kultur- och fritidsnämnden
5,9 miljoner medan motsvarande belopp avgår från utbildningsnämndens
budget 2013.
Hyrorna för Storvretshallen och för kulturskolans lokaler i Tumba justerades
i samband med översynen av internhyressystemet. Nämnden tillförs 3,4 miljoner som kompensation för hyreshöjningarna.
85
Investeringar
Projekt, miljoner kronor
Bokslut
2011
Budget
2012
Budget
2013
Alby sporthall
-5,5
Övriga investeringar
-0,3
-1,4
E-utveckling
-0,3
-0,5
Konstgräs, Broängen
-1,2
-5,5
Konstgräs, Norra Tullinge
-1,9
-5,0
Botkyrkahallen, boxningslokal
-2,0
-4,0
Hacksjöbanan
-0,6
Rödstu Hage, projektering
-0,5
Underhåll elljusspår
-0,3
Konstinköp
-0,1
Inredning Hallunda bibliotek
-0,4
Totalt
-5,1
-0,1
- 17,0
- 7,5
Beskrivning av projekt
Alby sporthall
Alby sporthall kommer att genomgå en upprustning under 2013.
Nämndens pott för övriga investeringar
Inom ramen för nämndens egen investeringsram på 2 miljoner ryms fortsatt
arbeta med e-utveckling, inköp av konst till kommunala lokaler och vissa
andra mindre investeringar som är nödvändiga för verksamheten.
Åtaganden mot flerårsplanens målområden och mål
Målområde - Medborgarnas Botkyrka
Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen
(kf)
Åtaganden
Varje verksamhet ska använda sig av referensgrupper, fokusgrupper eller
annan form av medborgarinflytande i sitt arbete.
Alla beslut som fattas av nämnden ska nyhetsbedömas och vid behov kommuniceras för att stärka medborgarnas möjligheter att delta i den demokratiska processen.
86
Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika föru tsättningar och möjligheter
Mätbara mål
Mätbart mål 2
Utfall
2010
Utfall
2011
Mål
2012
Mål
2013
Andel tjejer som besöker fritidsgårdarna
32%
32%
35%
40 %
Andel medarbetare som genomgått utbildning i
interkulturellt förhållningssätt
80 %
Åtaganden
Alla våra verksamheter och anläggningar ska vara tillgängliga i samma utsträckning för kvinnor och män, flickor och pojkar
Synliggöra vårt utbud och vår service för medborgarna och brukarna så att
det är tillgängligt för alla
Utveckla och främja kultur- och fritidsutbudet för personer med funktionsnedsättning
Vid varje större renovering av idrottsanläggning samt vid nybyggnation ska
möjlighet till enskilt duschande skapas
Analysera brukarundersökningens resultat utifrån kön och identifiera eventuella behov av åtgärder
Ett interkulturellt förhållningssätt ska genomsyra allt arbete som förvaltningen gör
Alla medarbetare ska genomgå kompetensutveckling inom ramen för Kultur
och fritid för alla - ett treårigt kompetensutvecklingsprojekt med tema bemötande, tillgänglighet, likabehandling och jämställdhet. Projektet görs tillsammans med Stockholm stads kulturförvaltning.
Särskilt åtagande för Fittja: Flickornas deltagande i fritidverksamheter ska
analyseras.
Indikatorer
Utfall
2010
Utfall
2011
Andel idrottsföreningar med flickdominerad verksamhet
17%
16%
Andel idrottsföreningar med pojkdominerad verksamhet
62%
57%
Andel som känner till våra verksamheter, analyserat utifrån olika
bakgrundsvariabler
87
Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre (kf)
Åtaganden
Integrera 10-12-årsverksamheten med befintlig idrottsverksamhet i kommunen.
Öka möjligheten att ägna sig åt spontana aktiviteter på lika villkor.
Fler kvinnor i de norra kommundelarna ska vara fysiskt aktiva.
Fler barn och unga ska vara fysiskt aktiva.
Indikatorer
Utfall
2010
Utfall
2011
Andel medborgare som utnyttjar motionsspåren i kommunen minst
en gång per år
57%
Andel medborgare som utnyttjar badhusen minst en gång per år
53%
Andel kvinnor som utnyttjar badhus, motionsspår och idrottsanläggningar uppdelat på kommundelar
Deltagartillfällen i idrottsförening 7-20 år/invånare 7-20 år
31
27
Målområde - Framtidens jobb
Åtaganden
Biblioteken ska stödja vuxenstuderande samt medverka aktivt i Botkyr-kas
satsning på digital delaktighet.
Särskilt åtagande för Alby: Starta verksamhet för unga vuxna i anslutning
till den nya fritidsgården i Alby.
Särskilt åtagande för Fittja: Ungdomens hus verksamhet ska bidra till att fler
unga får arbete. Arbetet görs tillsammans med andra förvaltningar.
Mätbara mål
Mätbart mål
Utfall
2010
Utfall
2011
Sommarjobbare som kultur- och fritidsförvaltningen tar emot
Praktikanter på kultur- och fritidsförvaltningen,
totalt
88
36
36
Mål
2011
Mål
2012
70
100
10
20
Målområde - Välfärd med kvalitet för alla
Åtaganden
Höja kvaliteten på eftermiddagsverksamheten för 10-12-åringar samt integrera den mer med befintliga kultur- och idrottsverksamheter i kommunen
Samverka med andra förvaltningar för att skapa en trygg övergång in i vuxenlivet för unga.
Öka personaltätheten på fritidsgårdarna.
Arbeta för att Hogslaby järnåldersby kan fortleva även efter Familjeparken
har etablerats vid Hogslaby.
Bevaka att bibliotek och konsthall får bra lokaler i ett ombyggt Tumba centrum, men också lokaler som nämnden har råd att betala.
Kultur- och fritidsnämndens anläggningar och lokaler ska vara välskötta och
attraktiva.
Särskilt åtagande för Alby: Färdigställa Alby fritidsgårds nya lokaler.
Särskilt åtagande för Tullinge: Bidra till uppbyggnaden av idéhuset i Tullinge.
Särskilt åtagande för Alby: Etablera föreningslokaler på Albyvägen 7.
Indikatorer - jämförelser
Utfall
2010
Nöjdmedborgarindex- fritid - Botkyrka
Utfall
2011
60
Nöjdmedborgarindex- fritid – Stockholm län
65
Nöjdmedborgarindex- idrott -Botkyrka
60
54
Nöjdmedborgarindex- fritid – Stockholms län
67
Nöjdmedborgarindex- kultur - Botkyrka
58
59
Nöjdmedborgarindex- kultur – Stockholms län
58
59
Öppethållande på huvudbibliotek – Botkyrka ( KKiK) *)
22
22
Öppethållande på huvudbibliotek – genomsnitt ( KKiK
12
12
Öppettider simhall – Botkyrka (KKiK)
27
31
Öppettider simhall – Genomsnitt (KKiK)
25
26
*) Kommunernas kvalitet i korthet
89
Kultur- och fritidsnämndens mål för målområdet; Välfärd med
kvalitet för alla
Skapa förutsättningar för människor att mötas och interagera
Indikatorer
Utfall
2010
Utfall
2011
Andel medborgare som trivs i Botkyrka
Erbjuda bibliotek med hög tillgänglighet och hög kvalitet
Indikatorer
Utfall
2010
Utfall
2011
Andel medborgare som upplever att Botkyrka har en bra
biblioteksverksamhet
77%
78%
Antal öppet timmar utanför 8-17 på vardagar på kommunens största bibliotek
22
22
Erbjuda kulturutbud och möjliggöra kulturverksamhet som
engagerar Botkyrkas medborgare
Indikatorer
Utfall
2010
Utfall
2011
Andel invånare som är nöjda med möjligheterna att ta del
av kulturutbud och/ eller att själv vara med
66%
57%
Nöjd kund-index för kulturverksamheten
59
Möjliggöra en stimulerande fritid för Botkyrkas unga
Indikatorer
Utfall
2010
Hur mycket av det du är intresserad av finns att göra på
din fritid
72%
Utfall
2011
Skapa bra förutsättningar för idrotts-, motions- och friluftsliv
för Botkyrkaborna
Indikatorer
Utfall
2010
Nöjd kund-index för idrottsverksamheten
Utfall
2011
54
Andel invånare som är nöjda med idrottsverksamheten i
kommunen
90
66%
62%
Antal öppettimmar utanför 8-17 på kommunens största
badhus
27
31
Antal kvm idrottsanläggningar/1000 invånare
Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader b eroende
på kön och social bakgrund minskar (kf)
Mätbara mål
Mätbart mål 6
Utfall
2010
Utfall
2011
273
274
Antal elever i Botkyrka kulturskola från de norra
kommundelarna
Mål
2012
Mål
2013
330
Åtaganden
Öka kulturskolans verksamheter i de norra kommundelarna
Botkyrka kommun ska bli fullvärdiga medlemmar av Sport Campus Sweden
Erbjuda språkstöd och verksamhet på lätt svenska
Mål 7. Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård
och omsorg de behöver (kf)
Mätbara mål
Mätbart mål 7
Utfall 2010
Utfall 2011
Mål 2012
Mål 2013
76
73
50
55
Antal aktiviteter som riktar sig till äldre
Antal deltagare i aktiviteter för äldre
2 000
Åtaganden
Utveckla och anpassa kultur- och fritidsaktiviteter efter äldres behov.
Indikator
Utfall 2010
Utfall 2011
Antal aktiva låntagare för Boken kommer
Målområde - Grön stad i rörelse
Åtaganden
Ta fram ny kulturmiljöplan för Botkyrka och säkerställa att värdefulla kulturmiljöer bevaras
91
Tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen synliggöra och tillgängliggöra natur- och kulturmiljöer utomhus, det så kallade gröna kulturarvet
Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad var iation och mer levande stadsmiljöer (kf)
Åtaganden
Genomföra utredning hur kommunens skulle kunna ha ytor för skridskoåkning utomhus.
När vi bygger och bygger nytt ska vi bygga klimatsmarta anläggningar och
lokaler.
Särskilt åtagande för Fittja: Skapa en mer levande stadsmiljö genom Residence Botkyrka.
Indikator
Utfall 2010
Utfall 2011
Antal projekt för konstnärlig utsmyckning enligt
enprocentsregeln
Andel Fittjabor som trivs i sin stadsdel
Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft
Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap
(kf)
Åtaganden
Öka mångfalden och antalet aktörer i Botkyrka inom nämndens ansvarsområde.
Stärka kommunens profil som kultur- och upplevelsekommun.
Göra kommunens varumärkesplattform känd i förvaltningen och använda
varumärkesplattformen i vår kommunikation för att stärka bilden av Botkyrka.
Vara nyskapande och ligga i framkant i Sverige inom vårt område.
Sätta Botkyrka på kartan som en upplevelse- och kulturkommun.
92
Mål 11. Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa
kultur (kf)
Mätbart mål
Mätbart mål 11
Utfall
2010
Andel medborgare som har besökt Botkyrka konsthall,
Subtopia/Hangaren, Riksteatern i Hallunda respektive
Tumbascenen minst en gång under det senaste året:
2329%
Utfall
2011
Mål
2012
Mål
2013
30 %
Åtaganden
Erbjuda kulturutbud och möjliggöra kulturverksamhet för Botkyrkas medborgare som stärker livskvaliteten.
Skapa fond för bidrag till att starta kreativ verksamhet, en typ av Drömdeg
för vuxna. Eventuell inom ramen för ett regionalt samarbete.
Andelen barn och unga som tar del av den Kulturella allemansrätten ska
öka.
Indikator
Utfall
2010
Andel medborgare som besökt ett bibliotek minst en
gång det senaste året
66%
Utfall
2011
Andel invånare som deltagit i kulturaktiviteter i Botkyrka
Målområde - En effektiv och kreativ kommunal org anisation
Åtaganden
Effektivisera vår interna kommunikation, bland annat med hjälp av nya
intranätet.
Utveckla våra metoder att kommunicera vår verksamhet till rätt målgrupp.
Ha effektiva och ändamålsenliga digitala verksamhetssystem samt förvalta
dem enligt förvaltningsmodellen PM3.
Göra vad vi kan för att så många idrottsanläggningar och skolor som möjligt
ingår i samma digitala inpasseringssystem.
Göra kommunens bemötanderiktlinjer kända i förvaltningen och säkerställa
att den präglar verksamheternas bemötande.
93
Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf)
Mätbara mål
Mätbart mål 12
Sjukfrånvaro, totalt
Utfall 2010
Utfall 2011
Mål 2012
Mål 2013
3,4 %
3,6 %
1%
1%
3,9 %
Nämndens prognossäkerhet
Åtaganden
Andelen timanställda ska minska.
Antal övertidstimmar ska vara lågt.
Studera vår omvärld både inom och utanför regionen. Använda lärdomar
och inspiration från andra för att utveckla Botkyrkas kultur- och fritidsverksamhet.
Andelen anställda med rätt grundkompetens ska öka, särskilt på fritidsgårdar och badhus.
Indikatorer
Utfall 2010
Utfall 2011
3
10
Andel deltidsanställda som önskar arbeta heltid
Andel timanställda omräknat till årsarbetare
Antal e tjänster inom nämndens område
Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015
(kf)
Mätbart mål
Mätbart mål 13
Utfall
2010
Utfall
2011
Mål
2012
Mål
2013
Antal flygresor inom Sverige söder om
Sundsvall
0
Bilpoolsandel av det totala antalet körda kilometer i tjänsten
90 %
Åtaganden
Följa kommunens mötes- och resepolicy. I möjligaste mån resa kollektivt
eller använda kommunens bilpool.
.
94
Mått och nyckeltal
Utfall
2010
Utfall
2011
Budget
2012
Budget
2013
574 390
498 278
560 000
520 000
ej mätt
54-46
50-50
50-50
243 725
281 204
250 000
300 000
10 410
9 290
9 800
9 800
126
110
115
113
55
54
57
53
7
5,9
6,7
6,0
510 262
463 357
490 000
475 000
72-28
72-28
70-30
70-30
ej mätt
ej mätt
-
62-38
Bibliotekslån / invånare (antal)
6,2
5,5
5,9
5,5
Tumba biblioteks öppettim utanför 8-17
på vardagar (tim/vecka)*)
22
22
20
20
Mediakostnad / invånare (exkl statliga
bidrag)
40
33
-
35
3 769
3 237
3 600
3 600
Deltagare i aktivitet inom ramen för Kulturmånaden (antal)
ej mätt
6 213
9 000
9 000
Deltagare i aktivitet inom ramen för den
Kulturella allemansrätten (antal)
ej mätt
ej mätt
-
-
Besök Botkyrka konsthall (antal)
21 247
21 212
20 000
20 000
Könsfördelning Botkyrka konsthall - kvinnor - män (%)
70-30
ej mätt
71-29
65-35
Öppettimmar Botkyrka konsthall (tim)
1 330
1 269
1 100
1 100
16
17
18
18
Elever i Botkyrka kulturskolas ämneskurser (antal)
1 244
1 215
1 300
1 315
Könsfördelning elever i ämneskurser flickor - pojkar (%)
64-36
64-36
60-40
60-40
Bibliotek
Besök biblioteken (antal)
Könsfördelning besök på biblioteken kvinnor - män (%)
Besök bibliotekswebben (antal)
Öppettimmar på biblioteken (tim)
Öppettimmar / 1000 invånare (tim)
Besök / öppettimme på biblioteken (antal)
Besök / invånare bibliotek (antal)
Bibliotekslån totalt (antal)
Könsfördelning utlåning - kvinnor - män
(%)
Könsfördelning aktiva låntagare - kvinnor
- män (%)
Kultur
Besök Hogslaby järnåldersby (antal)
Besök / öppettimme Botkyrka konsthall
(antal)
Botkyrka kulturskola
95
Utfall
2010
Utfall
2011
Budget
2012
Budget
2013
3 066
2 400
2 500
2 500
3,3
2,9
2,0
2,0
Könsfördelning barn i kö till kulturskolanflickor - pojkar (%)
ej mätt
ej mätt
50-50
50-50
Antal botkyrkaelever i Alby Fejms & Cirkus Cirkörs verksamhet som utförs på
uppdrag av kommunen, totalt
ej mätt
388
-
400
Könsfördelning Alby Fejm & Cirkus Cirkör - flickor - pojkar (%)
ej mätt
ej mätt
-
50-50
Besök fritidsgårdar, totalt (antal) (ej. Inkl
em-verksamhet)
165 348
160 202
160 000
160 000
Könsfördelning fritidsgårdar totalt- flickor
- pojkar (%)
32-68
32-68
35-65
32-68
12 411
11 817
11 900
12 000
13
14
13
13
Öppetkvällar, totalt per år
ej mätt
ej mätt
-
2 525
Besök / kväll
ej mätt
ej mätt
-
63
100 764
122 184
210 000
130 000
41-59
40-60
45-55
45-55
Öppettimmar, totalt (timmar)
*)
7 562
8 100
7 600
Besök / öppettimme på badhusen (antal)
*)
16
26
17
ej mätt
ej mätt
-
5 150
Största badets öppettim. utanför 8-17 på
vardagar (tim/vecka)*)
27
31
31
31
Besök / invånare badhusen (antal)
1,2
1,5
2,5
1,5
Deltagare i simundervisning för vuxna
69
90
-
100
Könsfördelning simundervisning vuxna kvinnor - män (%)
ej mätt
ej mätt
-
50-50
Deltagare i simundervisning för barn (privat)
546
843
-
900
Könsfördelning simundervisning - flickor pojkar (%)
ej mätt
ej mätt
-
50-50
Elever i Botkyrka kulturskolas övriga
verksamheter (antal)
Kö till kulturskolan i relation till antal 719-åringar (%)
Fritidsgårdar
Öppettimmar fritidsgårdar (tim)
Besök / öppettimme fritidsgårdar, totalt
(antal)
Badhus
Besök badhus, totalt (antal)
Könsfördelning badhus - kvinnor - män
(%)
Öppettimmar allmänhetens bad helår
(tim)
96
Utfall
2010
Utfall
2011
Budget
2012
Budget
2013
Besök idrottsanläggningar (antal)
ej mätt
ej mätt
ej mätt
-
Öppettimmar idrottsanläggningar (tim)
99 512
76 838
-
90 000
Allmänhetens tider ishall
(tim/standardvecka)
ej mätt
ej mätt
-
28
Allmänhetens tider konstgräsplan
(tim/standardvecka)
ej mätt
ej mätt
-
20
Yta konstgräsplaner totalt (kvm)
40 225
44 425
49 500
52 125
487
525
603
599
23 584
22 784
26 012
25 352
286
269
315
291
Andel flickor / kvinnor i föreningsverksamhet (%)
43
ej mätt
-
43
Föreningsbidrag brutto / invånare (kr)
93
99
-
105
Föreningsbidrag netto / invånare (efter
lokalavgifter) (kr)
45
55
55
55
Studieförbundsbidrag / invånare (kr)
32
31
34
30
Bidragsberättigade föreningar (antal)
ej mätt
ej mätt
-
200
Föreningsmedlemmar (antal)
ej mätt
ej mätt
-
60 000
Könsfördelning föreningsmedlemmar kvinnor - män (%)
ej mätt
ej mätt
-
47-53
462 633
-
495 000
34-66
35-65
-
35-65
Deltagartillfällen idrottsförening / 7-20åring (antal)
31
*)
-
490 000
Föreningar med LOK-stöd / 10 000 inv.
(antal)
7
*)
-
8
Könsfördelningen föreningslivets styrelser - kvinnor - män (%)
ej mätt
ej mätt
-
40-60
Andel idrottsföreningar m. flickdominerad
verksamhet (%)
17
*)
-
-
Andel idrottsföreningar m. pojkdominerad
verksamhet (%)
62
*)
-
-
Andel idrottsföreningar m. varken flickeller pojkdominerad vsht (%)
22
*)
-
-
Idrottsanläggningar
Yta konstgräsplaner / 1000 inv (kvm)
Yta sporthallar (kvm aktivitetsyta)
Yta sporthallar / 1000 inv (kvm aktivitetsyta)
Föreningsliv
Deltagartillfällen idrottsföreningar 6-20 år
(antal)
Könsfördelning deltagartillfällen - flickor pojkar (%)
97
Utfall
2010
Utfall
2011
Budget
2012
Budget
2013
6 462
852
6 169
435
-
6 411
000
Förändring total elförbrukning från föregående år (%)
-2,6
-4,5
-2,5
+3,9
Elförbrukning badhusen (kWh / per öppettimme)
91
125
-
124
Uppvärmning badhusen (MWh / öppettimme)
0,19
0,19
-
0,20
Energiförbrukning
Elförbrukning totalt i förvaltningen (kWh)
*) Dessa mått ingår i jämförelsen ”kommunernas kvalitet i korthet”
**) föreningsbidrag minus föreningslivets kostnader för hyror
98
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden
Bokslut
2010
Miljoner kronor
Verksamhetens intäkter
Bokslut
2011
Budget
2012
Budget
2013
53,5
73,0
49,1
48,7
204,1
-248,8
-235,0
-241,1
-150,6
-175,8
-185,9
-192,4
-5,9
-1,9
-2,0
-2,5
(+)(+(+)
Verksamhetens kostnader
Nettokostnad (+/-)
Nettoinvesteringar (+/-)
Verksamhetsområde
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har till uppgift att vara:
-
Huvudman för vuxenutbildningen inkluderande svenska för invandrare samt yrkeshögskoleutbildningar, kvalificerade yrkesutbildningar
och annan eftergymnasial utbildning. Nämnden är också huvudman
för anläggningen Xenter.
-
Huvudansvarig för kommunens arbetsmarknadsåtgärder och för att
samordna sådana åtgärder.
-
Ansvariga för samhällsorientering enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
-
Utförare av daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till
vissa personer med funktionsnedsättning.
-
Utförare av vissa insatser på uppdrag av utbildningsnämnden.
Ekonomiska förutsättningar
Driftbudget
Verksamhet, tkr
Bokslut
2011
netto
Budget
2012
netto
Budget
2013 kostnader
Budget
2013 Intäkter
Arbetsmarknadsåtgärder
-29 511
-33 390
-56 562
22 371
-34 191
801
Vuxenutbildning
-50 032
-56 207
-60 577
2 670
-57 907
1 700
Xenter
-15 611
-17 072
-39 222
21 750
-17 472
400
Daglig verksamhet
-62 652
-66 633
-73 120
1 887
-71 233
4 600
-1 728
-998
-
-
-
-998
-16 260
-11 620
-11 617
0
-11 617
-3
50
-50
-192 370
6 450
Flyktingintroduktion
Central förvaltning
Budgetjustering
Summa
50
-175 794
-185 920
99
-241 048
48 678
Budget Förändr
2013 2012-13
netto
netto
Beskrivning och analys av förändringar:
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens budget uppgår till 192,4
miljoner kronor, vilket är en ökning med 6,5 miljoner jämfört med 2012.
Pris- och löneuppräkning
Beräknade pris- och löneökningar har kompenserats med 4,5 miljoner.
Volym- och ambitionsförändringar
För att möta volymökningar inom daglig verksamhet tillförs 3,0 miljoner.
Anslaget för flyktingintroduktion reduceras med 1,0 miljoner till följd av att
ansvaret övergått till Arbetsförmedlingen.
Budgetjustering
Justering görs till följd av att det i det nya personalsystemet ingår administrativa funktioner som tidigare betalats av respektive förvaltning. För arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden innebär justeringen en minskad ram med 50 000 kronor.
Investeringar
Projekt, miljoner kronor
Bokslut
2011
Budget
2012
Budget
2013
-1,9
-2,0
-2,5
Inventarier mm
Xenter anpassning av lokaler (TN)
(-2,0)
Summa
-1,9
-2,0
-2,5
Beskrivning av projekt:
Inventarier: För inventarier, lokalanpassningar och mindre ombyggnader
finns 2,5 miljoner avsatt.
Åtaganden mot flerårsplanens målområden och mål
Målområde - Medborgarnas Botkyrka
I nämndens grunduppdrag ligger bland annat att ta ansvar för kommunens
arbetsmarknadsåtgärder. Arbetsmarknadsåtgärder som rätt utförda har en
stor betydelse för möjligheterna hos stora målgrupper att bli mer delaktiga i
samhällsutvecklingen.
100
Åtaganden
Nämnden kraftsamlar under 2013 för att öka förutsättningarna för Botkyrkabor att nå egen försörjning genom arbete och meningsfull sysselsättning. En
ökad uppsökande verksamhet i grupper som står utanför arbetsmarknaden
förväntas öka möjligheterna att genomföra insatser för fler medborgare och
därmed höja utbildningsnivån generellt i Botkyrka kommun.
Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen
(kf)
Nämnden bedriver sina insatser inom fyra verksamhetsgrenar. Samtliga
verksamheter har delaktighet som en grundläggande princip i genomförandet.
Åtagande
Nämndens verksamheter åtar sig att utveckla delaktigheten för deltagare och
studerande genom en rad olika insatser. Exempel på detta är att vidareutveckla studie- och yrkesvägledningen så att den i större utsträckning klarar
att möta individens behov av vägledning. Inom vuxenutbildningen ska nya
rutiner för deltagarenkäter utvecklas.
Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika föru tsättningar och möjligheter (kf)
Åtagande
Nämnden åtar sig att under 2013 jämställdhetsintegrera hela sitt interna styrsystem. Samtliga målområden inom nämndens verksamhet ska ha mål och
mätetal som tydligt indikerar hur verksamheten faller ut för kvinnor och
män. Nämnden åtar sig också att bygga upp en kunskapsbas kring nämndens
målgrupp där kön är en övergripande indelningsgrund. Målsättningen är att
nämnden ska ha ett bra underlag för att genomföra jämställdhetsanalyser i
verksamheterna i syfte att producera en jämställd medborgarservice.
Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre (kf)
Åtagande
Samtliga verksamheter ska utveckla och implementera hälsofrämjande aktiviteter för sina elever och deltagare.
Målområde - Framtidens jobb
I de målgrupper som nämnden valt att prioritera finns ett stort antal som har
sådana kompetenser, som rätt frilagda, bör kunna komma till användning
inför de nya arbeten som etableras i framtiden. Här avses språkliga men
101
även kulturellt betingade förmågor. I ett alltmer interkulturellt samspel och
med en mer internationell handel ska vägar sökas där dessa kompetenser
kan komma till nytta.
Förstärkta insatser för att öka målgruppernas benägenhet att starta egna företag är erfarenhetsmässigt framgångsrika. Vi speglar detta i ett av nämndens operativa mål.
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens mål –
Framtidens jobb: En vidareutvecklad och samordnad funktion
för studie- och yrkesvägledning är satt i drift
Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller
företagande (kf)
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens mål 4a:
Stor andel av de som ökat sin yrkeskompetens är i arbete e ller vidarutbildning efter insatsens genomförande
Mätbart mål
Mätetal
Utfall
2010
Utfall
2011
Mål
2012
Mål
2013
Mer än 80 % av kvinnorna som ökat sin yrkeskompetens
är i arbete eller vidareutbildning 6 månader efter genomförda insatser
80 %
Mer än 80 % av männen som ökat sin yrkeskompetens
är i arbete eller vidareutbildning 6 månader efter genomförda insatser
80 %
Nämnden erbjuder yrkeskompetens inom en rad olika områden och inom
flera olika verksamheter. Exempel på yrkesutbildningar inom nämnden är
vuxenutbildningens gymnasiala yrkesutbildningar, yrkeshögskoleutbildningar och gymnasiala spetsutbildningar på Xenter samt utbildningar inom
svets, lokalvård, livsmedelshygien m.fl. på Arbets- och kompetenscenter.
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens mål 4b:
Stor andel av de som ökat sina språkliga färdigheter via SFI
och grundläggande vuxenutbildning är i arbete efter utbil dningens slut
Mätbart mål
Mätetal
Utfall
2010
Mer än 50 % av kvinnorna som ökat sina språkliga färdigheter via SFI eller grundläggande vuxenutbildning är i
102
Utfall
2011
Mål
2012
Mål
2013
50 %
arbete 6 månader efter utbildningens slut.
Mer än 50 % av männen som ökat sina språkliga färdigheter via SFI eller grundläggande vuxenutbildning är i
arbete 6 månader efter utbildningens slut.
50 %
Målet avser de elever som får betyg eller gör avbrott från SFI C/D-kurs och/
eller kursen svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Stora delar av
dessa utbildningar har arbetsmarknadsanpassats och målet är att 50 procent
av de som har gått en utbildning på dessa nivåer ska vara i arbete 6 månader
senare.
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens mål 4c:
Stor andel av de som ökat sin arbetslivskompetens är i arbete eller utbildning efter insatsernas genomförande
Mätbart mål
Mätetal
Utfall
2010
Utfall
2011
Mål
2012
Mål
2013
Mer än 45 % av kvinnorna av de som ökat sin arbetslivskompetens är i arbete eller utbildning 6 månader efter
genomförda insatser.
45 %
Mer än 45 % av männen av de som ökat sin arbetslivskompetens är i arbete eller utbildning 6 månader efter
genomförda insatser.
45 %
Målet avser deltagare på Arbets- och kompetenscenters program etableringsprogrammet, framtidsprogrammet, vägledningsprogrammet m.fl. Dessutom ingår elever från Botkyrka Vuxenutbildning som läser inom Sär- och
Lärvux. Även sommarjobben och sommarlovsentreprenörerna är insatser
som ökar Botkyrkabors arbetslivskompetens, men effekten av dessa ingår
inte i ovanstående mätetal.
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens mål 4d:
Stor andel av de med behov av gymnasiala vuxenutbildningar
har fått sådana och är i arbete eller vidareutbildning efter u tbildningens slut
Mätbart mål
Mätetal
Utfall
2010
Utfall
2011
Mål
2012
Mål
2013
Mer än 25 % av kvinnorna med behov av gymnasiala
vuxenutbildningar har fått sådana.
25 %
Mer än 25 % av männen med behov av gymnasiala vux-
25 %
103
enutbildningar har fått sådana.
Minst 75 % av kvinnorna är i arbete eller vidareutbildning
efter avslutad utbildning.
75 %
Minst 75 % av männen är i arbete eller vidareutbildning
efter avslutad utbildning.
75 %
Nämndens övertygelse är att en höjning av utbildningsnivån är nödvändig
för att skapa tillräckliga förutsättningar för stora grupper av Botkyrkabor att
komma i arbete eller utbildning och därigenom egen försörjning. Sambandet
mellan att ha tillägnat sig grundläggande- och gymnasial utbildning och
förmågan att få arbete är mycket starkt.
Målområde - Välfärd med kvalitet för alla
En grundläggande förutsättning för att skapa livskvalitet är tillgången till
meningsfullt arbete eller sysselsättning.
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens mål – Välfärd med kvalitet för alla: En betydande andel av deltagarna
inom Daglig verksamhet har ökat sin förmåga till självständighet i vardagen
Mätbart mål
Mätetal
Utfall
2010
Utfall
2011
Mål
2012
Mål
2013
Mer än 25 % av kvinnorna inom Daglig verksamhet har
ökat sin självständighet i vardagen.
25 %
Mer än 25 % av männen inom Daglig verksamhet har
ökat sin självständighet i vardagen.
25 %
Insatsen Daglig verksamhet har som huvudsyfte att i möjligaste mån ge deltagare oavsett funktionsnedsättning stöd i sin självständighetsutveckling.
Nämndens vision för Daglig verksamhet är ett så självständigt arbetsliv som
möjligt utifrån var och ens förutsättningar.
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens mål – Välfärd med kvalitet för alla: En betydande men relevant andel
av deltagare inom Daglig verksamhet har sin meningsfulla
sysselsättning förlagd vid företag
104
Mätbart mål
Mätetal
Utfall
2010
Utfall
2011
Mål
2012
Mål
2013
Mer än 50 % av kvinnorna inom Daglig verksamhet (nivå
1 och 2) har sin meningsfulla sysselsättning förlagd vid
företag.
>50%
Mer än 50 % av männen inom Daglig verksamhet (nivå 1
och 2) har sin meningsfulla sysselsättning förlagd vid
företag.
>50%
Målet för Daglig verksamhet är att verksamhetsinnehåll och organisation
har en tydlig profil mot så arbetslika förhållanden som möjligt, utifrån arbetstagarens förmåga och behov. Utifrån detta mål har nämnden satt upp en
målsättning om att en betydande men relevant andel av deltagare inom Daglig verksamhet har sin meningsfulla sysselsättning förlagd vid företag.
Målområde - Grön stad i rörelse
En ekologiskt hållbar utveckling som minskar miljöbelastningen och gynnar
biologisk mångfald är numer självklarheter.
I all verksamhetsplanering vid nämnden ska detta beaktas och arbetsformer
och utförande anpassas så långt det är möjligt.
Åtaganden
Nämnden åtar sig att systematisera miljöarbetet inom förvaltningen. Nämnden kommer att prioritera arbetet med att bygga upp en databas kring inventarier, fordon och lokaler och utifrån denna sätta upp mätetal för minskad
klimatpåverkan.
Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft
Med delaktighet i arbetslivet och medverkan i positiva sociala sammanhang
följer en ökad benägenhet att också ta del av och medverka i kulturella
sammanhang.
Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap
(kf)
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens mål 10a:
Ett betydande antal Botkyrkabor har fått stöd och har stim ulerats till entreprenörskap (eget företagande)
105
Mätbart mål
Mätetal
Utfall
2010
Utfall
2011
Mål
2012
Mål
2013
115 kvinnor har fått stöd och stimulerats till entreprenörskap (för eget företagande)
115
115 kvinnor har fått stöd och stimulerats till entreprenörskap (för eget företagande)
115
Mål 11. Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa
kultur (kf)
Åtaganden
Nämnden åtar sig att fortsätta arbeta för att kulturella uttryck ska integreras i
det operativa arbetet ute i verksamheterna. Exempel på hur detta har genomförts under 2012 är teaterverksamheten inom Daglig verksamhet och filmprojektet inom Xenter.
Målområde - En effektiv och kreativ kommunal org anisation
Skapandet av den framgångsrika organisationen bygger på en väl grundad
analys av uppdraget, formulerandet av en genomarbetad målsättning, framtagandet av relevanta och rättvisande mätetal samt verksamhets- och beslutsinformation som möjliggör styrbarhet, kvalitetssäkring, resultatfokusering och verksamhetsutveckling.
För att bli än mer framgångsrik behöver organisationen tänka på och prioritera följande:
Fortsatt och fördjupat arbete med uppföljning och kvalitetsarbete.
Utsedda målägare ges uppgiften att fortlöpande följa utvecklingen i
syfte att nå uppsatta mål.
Fortsatt arbete med implementering av ett systematiskt förbättringsarbete.
Fortsatt och fördjupat ekonomistyrningsarbete som fokuserar på att
hitta effektiviserande arbetsformer. Vi behöver ständigt pröva hur
anvisade medel kommer till bäst användning och om så behövs
omdisponera resurser från mindre verkningsbara insatser till sådana
som vi bedömer ger ännu bättre effekt för medborgaren.
Uppbyggnad av en samlad kunskapsdatabas kring de målgrupper
som nämnden har att arbeta med.
Kostnadsmedvetenhet som förhållningssätt behöver finnas med som
en naturlig och självklar del i det fortlöpande arbetet.
106
Åtagande
Nämnden åtar sig att under 2013 ta fram nyckeltal i alla verksamheter enligt
principen öppna jämförelser. Målsättningen är att jämförbara nyckeltal ska
bidra till kvalitet och verksamhetsutveckling utifrån benchmarking med
andra kommuner eller organisationer som visats vara framgångsrika.
Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf)
Åtaganden
Nämnden åtar sig att vidareutveckla HR-arbetet avseende ledarskapsutveckling, strategiskt kompetensförsörjning samt rekryteringsarbete.
Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015
(kf)
Åtaganden
Nämnden åtar sig att systematisera miljöarbetet inom förvaltningen. Nämnden kommer att prioritera arbetet med att bygga upp en databas kring inventarier, fordon och lokaler och utifrån denna sätta upp mätetal utifrån klimatpåverkan.
Mått och nyckeltal
Utfall
2010
Utfall
2011
Budget
2012
Budget
2013
Arbetsmarknadsprogrammet , antal
helårsplatser
384
346
375
330
Feriepraktik/sommarjobb, platser
755
856
1 000
1 000
239
275
258
289
116
242
242
242
Gymnasiala kurser, helårsplatser
665
618
349*
349*
Grundläggande vuxenutbildning, helårsplatser
310
260
320
320
Svenska för invandrare, SFI, helårsplatser
850
875
850
850
24
30
25
20
Arbetsmarknadsprogram
Daglig verksamhet
Daglig verksamhet, platser för Botkyrkabor
Xenter
Eftergymnasiala platser, intagningsorg.
Vuxenutbildning
Särvux, genomsnittligt antal elever
* Exklusive statsfinansierade yrkesvuxplatser då det inte är klart hur många platser Botkyrka får.
107
Utbildningsnämnden
Bokslut
2010*
Bokslut
2011
Budget
2012
Budget
2013
172,0
269,4
232,5
268,4
Verksamhetens kostnader (-)
-1 581,9
-2 124,4
-2 177,9
-2 342,5
Nettokostnad (+/-)
-1 409,9
-1 855,2
-1 945,4
-2 075,5
-22,8
-18,0
-26,5
-24,0
Miljoner kronor
Verksamhetens intäkter(+)
(+)(+(+)
Nettoinvesteringar (+/-)
*) Barn- och ungdomsnämnden
Verksamhetsområde
Utbildningsnämnden ansvarar från årsskiftet 2010/ 2011 förutom för förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg, grundskola och särskola även för
gymnasieskolan. I det nya ansvarområdet ingår även gymnasiesärskola och
det kommunala uppföljningsansvaret.
Utbildningsnämndens verksamhet omfattar 48 förskolor, 20 grundskolor
och fyra gymnasieskolor med sammanlagt 28 utbildningar inom den nya
gymnasieskolan. Samtliga barn och elever i de egna enheterna uppgår till
ungefär 15 000.
Inom Botkyrka finns 22 fristående förskolor inklusive pedagogisk omsorg.
Härutöver finns sex fristående grundskolor, tre fristående gymnasieskolor
och en gymnasiesärskola.
Över 2000 Botkyrkaungdomar går i fristående gymnasium eller i andra
kommuners gymnasieskolor.
Ekonomiska förutsättningar
Driftbudget
Bokslut
2011
netto
Budget
2012
netto
Budget
2013
kostnader
Budget
2013
Intäkter
Budget
2013
netto
-103 739
-805 139
-108 210
-833 014
-136 338
-910 689
14 510
27 430
-121 828
-883 259
13 618
Fritidshem
-47 736
-49 282
-90 011
35 545
-54 466
5 184
Förskoleklass
-29 356
-39 692
-44 997
619
-44 378
4 686
-464 077
-511 448
-616 019
82 729
-533 291
21 843
-58 112
-54 998
-58 519
4 181
-54 338
-660
-314 494
-314 572
-413 224
99 682
-313 542
-1 030
-32 541
-34 146
-38 606
3 707
-34 899
753
-19 000
19 000
Verksamhet i tkr
Skolövergripande verksamhet
Grundskola
Förskola
Obligatorisk särskola
Gymnasieskola
Gymnasiesärskola
Volymökningar utöver
flerårsplan
-19 000
108
Förändr
2012-13
netto
50 245
Bokslut
2011
netto
Verksamhet i tkr
Budget
2012
netto
Ramtillskott lokaler
Budget
2013
kostnader
Budget
2013
Intäkter
Budget
2013
netto
Förändr
2012-13
netto
-3 300
-3 300
3 300
Lärarlöner
-10 700
-10 700
10 700
Fritidshem
-1 500
-1 500
1 500
Hyra, fastighetsnät
-1 400
Personaladm
1 400
439
Summa
-1 855 194 -1 945 362
-2 343 864
439
268 403
-2 075 462
Beskrivning och analys av förändringar
Utbildningsnämndens ram uppgår till 2 075,5 miljoner vilket innebär en ökning med 130,1 miljoner jämfört med 2012. Ökningen i förhållande till
flerårsplanen uppgår till 35,5 miljoner.
Pris- och löneökningar
Uppräkningen för pris- och löneökningar uppgår till 55,7 miljoner. I beloppet ingår påslag med anledning av det nya läraravtalet vars effekt på 2013
har beräknats till 10,7 miljoner utöver generell löneuppräkning.
Volym- och ambitionsökningar
För att höja utbildningsnivån och förstärka personaltätheten inom skola och
förskola har utbildningsnämnden tillförts 20 miljoner 2013. Särskilt riktade
insatser kommer att göras för att rekrytera och behålla förskollärare och fritidspedagoger och för undervisning av nyanlända elever inklusive språksatsningar på grundskola och gymnasium. En förstärkning planeras även
inom elevhälsa, specialpedagogik och studie- och yrkesvägledning.
För volymförändringar inom verksamheterna tillkommer totalt 42,5 miljoner varav 19 miljoner avser ökningar utöver de antaganden som gjordes i
flerårsplanen. För lokaler tillförs nämnden 15,3 miljoner varav 3,3 miljoner
avser kompensation för de uppjusterade volymantagandena. På grund av
den snabba befolkningsutvecklingen i kommunen ökar antalet barn och elever i förskola, grundskola och fritidshem. En stigande servicegrad inom förskolan medför att antalet platser där ökar ytterligare i förhållande till befolkningsökningen i åldersgruppen. Antalet gymnasieelever minskar något
men i lägre utsträckning än minskningen av åldersgruppen 16-18 år.
För att förstärka kvaliteten på fritidshemmen avsätts 1,5 miljoner.
Kommunerna kompenseras i det generella statsbidraget för att timplanerna i
matematikämnet utökas. Av den anledningen tillförs utbildningsnämnden 2
miljoner.
För hyreshöjning med anledning av fastighetsnätet för datakommunikation
tillförs nämnden 1,4 miljoner.
109
-439
130 100
Övriga förändringar
Kommunfullmäktige beslutade under året att på förslag av nämnderna flytta
över ansvaret för fritidsverksamhet i form av eftermiddagsverksamhet för
10-12 åringar från utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden. Förändringen gäller från halvårsskiftet 2012. Av den anledningen tillförs kultur- och fritidsnämnden 5,9 miljoner medan motsvarande belopp avgår från
utbildningsnämndens budget 2013.
Vissa personaladministrativa kostnader som tidigare bekostades av förvaltningarna hanteras nu centralt varför 0,4 miljoner flyttas från utbildningsnämnden till kommunledningsförvaltningen.
Det gemensamma kvalitetssystemet
Varje enhet ska årligen upprätta en kvalitetsredovisning, som ska innehålla
en analys av den egna verksamhetens resultat, styrkor och utvecklingsområden. Redovisningen följer en gemensam mall där verksamheten genomlyses
ur fyra olika perspektiv;
resultat och pedagogiska effekter
personalkvalitet
lärmiljö
individuellt stöd och särskilda insatser
Till stöd för sin analys ska enheten ges en resultat- och indikatorpalett med
en sammanställning av resultat och nyckeltal som underlättar jämförelser
och analyser av den egna verksamheten. I Resultat- & indikatorpaletten ingår bland annat betygsstatistik, resultat från nationella prov, elevernas
upplevelser av trygghet, trivsel, inflytande och arbetsmiljö samt nyckeltal
om personal, lokaler och ekonomi. Med kvalitetsredovisning och resultatpalett som grund genomförs årligen kvalitetsdialoger mellan förvaltningsledningen och enheterna där enheterna definierar sina utvecklingsområden
för kommande år. Inför det nya läsåret upprättar därefter enheten en arbetsplan där utvecklingsområdena konkretiseras i form av mål och aktiviteter.
Arbetsplanerna ska följas upp under året.
Elevenkät, föräldraenkät och medarbetarenkät
Dessa tre enkäter är obligatoriska och gemensamma inslag i kvalitetssystemet (föräldraenkäten genomförs dock inte för gymnasieskolan). I enkäterna har vi arbetat in frågor som berör de ovan nämnda kvalitetsaspekterna
(det pedagogiska mötet, språkutvecklande undervisning, organisering av
undervisningen). De olika enkätresultaten bör användas för triangulering,
det vill säga informationsinsamling ur olika källor så att ett fenomen belyses
från olika håll. Återföringen av resultatet på dessa enkäter blir en bra grund
för diskussioner i arbetslagen. Om eleverna har en annan bild av exempelvis
hur återkopplingen fungerar i förhållande till pedagogernas bild, föranleder
det fortsatta diskussioner.
Utöver de obligatoriska kvalitetsverktygen erbjuder förvaltningen en rad
metoder som förskolor och skolor själva eller tillsammans med andra enheter kan använda. Några av dem lämpar sig också på arbetslagsnivå.
110
Investeringsbudget
Bokslut
2011
Inventarier, gymnasieskolan
Förskola Nyängsgården
Budget
2012
Budget
2013
-3,0
-3,0
(-8,0)
Förskola Nyängsgården, inventarier
-2,5
Förskola Vreta gård
(-33,0)
Förskola Vreta gård, inventarier
-2,5
Förskola Violen
(-17,0)
Förskola Violen, inventarier
(-13,0)
-3,0
Förskola Vårsta, projektering
-2,0
Rikstens skola
(-95,0)
Rikstens skola, inventarier
-7,0
Strorvretsskolan
(-20,0)
Storvretsskolan, inventarier
(-40,0)
-4,0
Förskola, Riksten, projektering
- 4,5
Tullingebergsskolan
(-2,0)
(-15,0)
Tullinge gymnasium, fasad
(-6,0)
Ombyggnad kök
Lokalanpassningar, arbetsmiljöåtgärder
(-20,0)
(-20,0)
-5,0
-5,0
Förskola, Alby
(-70,0)
Förskola Alby, inventarier
-5,0
Björkhaga skola
(-6,0)
Paviljonger, Brunna
(-2,1)
Skyttbrink, upprustning
XX
(-18,4)
Inventarier
-2,0
-2,0
GY 11, anpassningsåtgärder
-2,0
Malmsjö skola och förskola, inventarier
Inventarier, förskolor
Summa på utbildningsnämnden
-26,5
-24,0
Summa på tekniska nämnden
(-214,0)
(-173,5)
111
Beskrivning av projekt
Investeringarna under 2013 handlar dels om ny- och ombyggnad av förskolor och skolor, dels om löpande åtgärder, som ombyggnad av kök, lokalanpassningar, arbetsmiljöåtgärder, inklusive tillgänglighetsanpassning, samt
förnyelse avinventarier.
Köksombyggnader
Medlen för köksombyggnader i förskolor och skolor finns hos tekniska
nämnden, men investeras i nära samarbete med utbildningsförvaltningen.
Inventarier och lokalanpassningar
Under ett verksamhetsår sker ett antal oförutsedda verksamhetsförändringar,
som innebär att förskolor och skolor måste göra större inventarieinköp. För
dessa inköp har för förskolor och grundskolor avsatts 2 miljoner. För smärre
lokalanpassningar och arbetsmiljöåtgärder har avsatts 5 miljoner för förskola och grundskola. För gymnasieskolan har för inventarier, lokalanpassningar och arbetsmiljöåtgärder avsatts 3 miljoner.
Förskola Alby
Under 2013 inleds byggandet av en ny förskola i Alby med ca 10 avdelningar till en investeringsutgift om 70 miljoner. Denna ska ersätta de tillfälliga paviljonglösningarna vid Grindtorpsskolan (Örnen), Måsen och den tillfälligt inredda lekhallen i Svalan, samt täcka ökningen av antalet förskolebarn i Alby. Inventariebehovet beräknas till 5 miljoner.
Nyängsgården
Nyängsgårdens fem nyupprustade avdelningar beräknas vara klara att tas i
bruk i början av 2013, och dessa behöver då utrustas med nya inventarier till
en utgift om 2,5 miljoner.
Förskola Riksten
Under 2013 inleds projekteringen av ytterligare en förskola i Riksten, 2 miljoner.
Upprustning Storvretsskolan
Upprusning av Storvretsskolan och Skogsbackskolan beräknas till 60 miljoner varav 20 miljoner anslagits i ettårsplanen för 2012. Härutöver ingår inventarier med 6 miljoner.
Björkhaga skola
Upprustning av Björkhaga skolan beräknas huvudsakligen ske under 20142015. En första del budgeteras 2013.
Violen, upprustning
Violen i Hallunda byggs om och rustas upp till förskola om 6 avdelningar
för att möta en del av det växande behovet av förskoleplatser i norra Botkyrka. Total investering uppgår till 30 miljoner och inflyttning beräknas ske
runt halvårsskiftet 2014.
Skyttbrink
Upprustning av Skyttbrinks gymnasium som förvärvades av kommunen under 2012.
112
Inventarier, Vreta gård
Förskolan i Vreta Gård på fem avdelningar beräknas stå klar hösten 2012
och utrustas med inventarier för 2,5 miljoner.
Förskola Vårsta
Under 2013 inleds även projektering av ny förskola i Vårsta. 2 miljoner anslås för ändamålet.
Paviljonger, Brunna
Ombyggnaden av Violen medför behov att ersätta förskolekapaciteten i
Hallunda med paviljonger invid Brunnaskolan. Av den anledningen anslås
2,1 miljoner.
Åtaganden mot flerårsplanen målområden och mål
Målområde - Medborgarnas Botkyrka
Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen
(kf)
Åtaganden
Skolledare, elevrådsrepresentanter och även övriga elever ska erbjudas stimulans för att komma vidare med det formella inflytandet på skolorna
Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika föru tsättningar och möjligheter (kf)
Åtaganden
Metoder och erfarenheter från förskolans genusnätverk ska spridas.
Skolledarna ska erbjudas en utbildning i interkulturellt förhållningssätt.
Projektet för pojkars läsning som de centrala språkutvecklarna (Läskampanjen) och två skolor bedriver i samarbete med biblioteket ska följas upp
och tillvaratas.
Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre (kf)
Åtaganden med socialförvaltningen
Barn som har hög skolfrånvaro ska få stöd att bryta detta beteende.
Flickor och pojkar som behöver det, ska få tidiga förebyggande sociala insatser så att de bättre kan tillgodogöra sig skolans undervisning och för att
främja deras utveckling.
113
Föräldrar till barn i olika åldersgrupper och i alla delar av kommunen ska
erbjudas föräldrastödjande aktiviteter.
Förvaltningen samarbetar med socialtjänsten i att förebygga hedersrelaterat
våld och förtryck.
Målområde - Framtidens jobb
Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller
företagande(kf)
Åtaganden
Förstärkning av studie- och yrkesvägledningen i grundskolan.
Utbildningsförvaltningen ska ta emot ett så stort antal ungdomar som möjligt inom ramen för kommunens sommarjobbsatsning.
Målområde - Välfärd med kvalitet för alla
Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende
på kön och social bakgrund minskar (kf)
Utbildningsnämndens mål 6a).
Förbättrade resultat gällande flickors och pojkars kunskaper och färdigheter i enlighet med nationella målen. Därutöver: Minskad spridning i resultat mellan områden, skolor och inom skolor. Minskadeskillnader i resultat på grund av kön och sociokulturell bakgrund
Utbildningsnämndens mål 6b).
Barn och unga i alla åldrar möts av verksamheter som fördjupar deras
förståelse för begreppet hållbar utveckling och sätter det i relation till
skolans demokratiuppdrag
Utbildningsnämndens mål 6c).
Förskolan och förskoleklassens verksamheter ska ge förutsättningar
för ökad språklig kompetens till stöd för fortsatt skolframgång
Mätbara mål
Mätbara mål 6
Utfall
2010
Utfall
2011
Andelen behöriga lärare i grundskolan ska vara 83
procent
78%
82%
83 %
Andelen behöriga lärare i gymnasieskolan ska vara 84
79%
83%
84%
114
Mål
2012
Mål
2013
procent
Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning inom förskolan ska vara 33 procent
34%
32%
33%
Andelen flickor och pojkar med betyg från årskurs 9 i
alla ämnen ska vara 70 procent (f 70, p 68)
71,2%
69,1%
70%
Andelen flickor och pojkar med behörighet till gymnasieskolan ska vara 84 procent
84%
82%
84%
Andelen kvinnor och män med slutbetyg från kommunens gymnasieskolor inom fyra år, exklusive IVprogrammet, ska vara 82 procent
79%
78%
82%
Andelen kvinnor och män med slutbetyg som har
grundläggande behörighet till högskolan ska vara 82
procent (80)
80%
85%
82%
Andelen elever som studerat i Botkyrkas gymnasieskolor och påbörjar högskolestudier inom två år ska
vara 52 procent (50.6)
42%
48%
52%
Varje grundskola ska ha ett index för det reella elevinflytandet som är minst 78 (lägsta skola 75)
78%
Varje grundskola ska ha ett index för det formella
elevinflytandet som är minst 60 (lägsta skola 45)
60%
Varje gymnasieskola ska ha ett index för reellt elevinflytande som är minst 51 (43)
51%
Varje gymnasieskola ska ha ett index för formellt elevinflytande som är minst 55 (51)
55%
Varje gymnasieskola ska ha ett index för kunskapsutveckling och lärande som är minst 70 (64)
70%
Andelen ungdomar mantalsskrivna i Botkyrka som två
år efter avslutad gymnasieutbildning har arbete eller
studerar. (För år 2009 års kull var andelen 75 procent.)
Åtaganden
Ge instrument till förskolechefer och rektorer att bedriva ett kvalitetsarbete
som reellt förbättrar undervisningen.
Resursfördelningen ska göras med hänsyn till de stora skillnaderna i socioekonomiska förutsättningar mellan olika förskolor och skolor.
Genom dokumentation och gemensam analys ska metodiken för ett språkutvecklande arbetssätt spridas inom all pedagogisk verksamhet, med tydliga
exempel på hur ett språkutvecklande arbete gestaltar sig.
Mottagning och undervisning av elever som nyligen anlänt till Sverige ska
förbättras, bland annat genom den nya mottagningsgruppen och förberedel115
segrupper med språklig specialisering samt höjning av ersättningen till skolor som tar emot nyanlända elever.
Under åren 2013-2016 stärks den lokala elevhälsoorganisationen och studieoch yrkesvägledningen med en riktad insats där statliga och kommunala
medel kombineras och metoder utvecklas för att kunna möta elevers behov
utan att ta till exkluderande lösningar.
Satsningen på en-till-en-datorer i högstadiet och gymnasiet fullföljs med
siktet inställt på en utveckling av undervisningsmetoderna.
En strategi för den fortsatta digitaliseringen av lärmiljön i förskolan, grundskolans tidigare år och grundsärskolan ska tas fram.
Ett försök ska göras att utveckla specialiserade lärmiljöer där barn från olika
skolor kan få delar av sin undervisning på en attraktiv och spännande mötesplats. Ett exempel vore blockläsning av kunskapsområden inom naturvetenskap, då befintliga specialiserade miljöer som KomTek, Naturpedagogiskt
centrum och Xenter kunde utgöra en resurs.
Förvaltningen ska driva på för ökad samverkan mellan grundskolor, gymnasieskolor och även regionens högskolor för att skapa inriktningar och profiler som är attraktiva för resursstarka familjer i resurssvaga områden.
Säkring av lärarnas kompetens genom att skolenheterna organiseras så att
varje enhet har ekonomiskt underlag för ämneskompetenta lärare, och ser
över arbetslagen så att befintliga pedagogers kompetens nyttjas optimalt.
Målområde - Grön stad i rörelse
Mål 9. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad var iation och mer levande stadsmiljöer (kf)
Åtaganden
Ett upprustningsprogram för nedslitna förskole- och skolmiljöer ska planeras och genomföras.
Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft
Mål 10. Kommunen stimulerar kreativite t och entreprenörskap
(kf)
Åtaganden
Gymnasieskolans lärare ska erbjudas utbildning i entreprenörskap/ entreprenöriell undervisning.
116
Mål 11. Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa
kultur (kf)
Åtaganden
Utbildningsförvaltningen medverkar i utarbetandet av kommunens plan för
kreativitet och kultur.
Olika kulturaktiviteter genomförs i samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen, Riksteatern, Xenter med flera.
Målområde - En effektiv och kreativ kommunal org anisation
Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens (kf)
Åtaganden
Medverkan i ett nationellt forsknings- och utvecklingsprogram för inkludering ska bidra till en förbättring av stödstrukturerna för barn i behov av
särskilt stöd.
Botkyrka driver aktivt frågan om fler utbildningsplatser inom förskoleområdet till Stockholmsregionen.
Utbildningsinsatser för befintliga pedagoger ska genomföras med målet att
alla tillsvidareanställda barnskötare ska ha en gymnasial barnskötarutbildning och att alla tillsvidareanställda förskollärare har en pedagogisk högskoleexamen.
Barnskötare som önskar läsa vidare till en förskollärarutbildning och som
bedöms lämpliga av sina förskolechefer ska ges möjlighet att till del studera
på arbetstid.
Grundskolans lärare stimuleras att läsa vidare för att bredda/fördjupa sin
kompetens och därmed nå behörighet för fler ämnen och/eller andra årskurser.
Förvaltningen ska se över möjligheterna till att medarbetare kan få gå program för blivande skolledare i syfte att stärka rekryteringen av skickliga
skolledare till Botkyrka.
Introduktionen av nyanställda skolledare ska förbättras.
En virtuell mötesplats (arbetsnamn: PedagogBotkyrka) ska skapas för att de
pedagogiska resurser och tjänster som kommunen erbjuder ska gå att överblicka i text, bild eller film. Här ska pedagoger kunna dela erfarenheter och
metoder för ett gemensamt lärande och eleverna kan visa sina alster.
Införandet av V-klass, Unikum och kommunens nya intranät ska genomföras så att systemen är användarvänliga för medarbetarna och rätt funktion
utförs i rätt system.
Funktionaliteten i ekonomisystemet och elevregistreringssystemen ska förbättras genom utvecklings- och utbildningsinsatser.
117
Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015
(kf)
Åtaganden
Öka den ekologiska andelen av de totala livsmedelsinköpen inom förvaltningen till 28 procent.
Matsvinnet från tallrikar ska minimeras genom att det mäts under en vecka
minst en gång per termin och en dialog förs med matgästerna på förskolor
och skolor. Matsvinnet från köket försvinner genom rätt planering och hantering av livsmedlen.
Mått och nyckeltal
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Budget
2012
Budget
2013
4 714
4 940
5 285
5 550
3 803
3 803
4 043
1 109
1 152
1 154
171
155
150
11
8
77
5
5
4
4
10
10
8
10
175
175
159
157
Elever i år 1-6
5 181
5 388
5 548
5 696
Elever i år 7-9
2 436
2 407
2 347
2 360
Elever i kommunens skolor
7 617
7 895
7 895
8 054
Därav; från annan kommun
194
193
203
203
Botkyrkaelever i annan kommun
290
296
310
400
Förskola
Antal årsplatser
Kostnad/ plats, tkr
94,9
Servicegrad, förskola
Fritidshem
Antal årsplatser
3 672
Kostnad/ plats, tkr
26,7
Förskoleklass
Antal elever
1 093
Kostnad/ plats
50,6
Särskola
Elever i kommunens skolor
173
Därav; från annan kommun
Botkyrkaelever i annan kommun
Botkyrkaelever i fristående skolor
Botkyrkaelever totalt
Kostnad/ elev, egna skolor
Grundskola
118
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Budget
2012
Budget
2013
Botkyrkaelever i fristående skolor
1 426
1 475
1 448
1 522
Botkyrkaelever totalt
9 139
9 373
9 450
9 773
Kostnad/ elev, egna skolor
82,2
Kostnad/ elev, andra huvudmän
77,5
Gymnasieskola
Elever i kommunens skolor
2 345
2 362
2 266
2 319
Därav; från annan kommun
728
790
807
870
Botkyrkaelever i annan kommun
1 001
993
1 061
1 052
Botkyrkaelever i fristående skolor
1 016
1 009
1 017
1 448
Botkyrkaelever totalt
3 634
3 574
3 537
983
Elever i kommunens skolor
81
85
88
88
Därav; från annan kommun
17
14
10
10
Botkyrkaelever i annan kommun
43
25
25
25
21
20
20
117
123
123
Kostnad/ elev, egna skolor
Kostnad/ elev, andra huvudmän
Gymnasiesärskola
Botkyrkaelever i fristående skolor
Botkyrkaelever, totalt
107
119
Socialnämnden
Miljoner kronor
Bokslut
2011
Bokslut
2011
Budget
2012
Budget
2013
55,8
64,6
41,7
48,8
Verksamhetens kostnader
-515,2
-527,6
-531,9
- 555,0
Nettokostnad (+/-)
-459,5
-463,1
490,2
- 506,2
0,0
-2,1
- 3,1
-3,0
Verksamhetens intäkter
Nettoinvesteringar (+/-)
Verksamhetsområde
Socialnämnden ansvarar för att fullgöra kommunens uppgifter inom individoch familjeomsorg inklusive ansvaret för personer med psykisk funktionsnedsättning. Socialnämnden ansvarar också för de öppna förskolorna.
Socialförvaltningen har processansvaret och samordningsansvar för folkhälsoarbetet inklusive det alkohol- och drogförebyggande arbetet.
Ekonomiska förutsättningar
Driftbudget
Bokslut
2011
netto
Budget
2012
netto
Budget
2013 kostnader
Budget
2013
netto
Förändring
2012-13
Flyktingåtgärder
-4 985
-5 100
-4 200
-4 200
-900
Öppen förskola
-4 985
-5 155
-5 155
-5 155
-
-162 489
-172 190
-193 130
16 465
-176 665
4 475
Vuxna exkl. missbrukare
-86 027
-83 240
-103 686
19 186
-84 500
1 260
Vuxna missbrukare
-32 585
-40 460
-43 317
2 247
-41 070
610
-130 598
-134 650
-141 070
2 500
-138 570
3 920
-41 399
-49 365
-63 987
8 447
-55 540
6 175
-600
-600
600
98
98
-98
-506 202
16 042
Verksamhet i tkr
Barn o ungdomar t o m 20
Försörjningsstöd
Gemensam verksamhet*
Lagändring
Budgetjustering
Summa
-463 066
-490 160
120
-555 047
Budget
2013
intäkter
48 845
Beskrivning och analys av förändringar:
Socialnämndens budgetram uppgår till 506,2 miljoner kronor, vilket är en
ökning med 16,0 miljoner jämfört med 2011. I förhållande till flerårsplanen
har 0,5 miljoner tillförts.
Pris- och löneökningar
För beräknade pris- och löneökningar har nämnden kompenserats med 12,9
miljoner.
Volym- och ambitionsförändringar
Sammantaget finns 3,2 miljoner netto avsatt för volym- och ambitionsförändringar.
Till följd av att befolkningen ökar, ökar även insatserna för barn och unga,
för volymökningar tillförs 1 miljon. Anslaget kommer att användas till att
utöka antalet familjehemssekreterare och förstärka familjehemsvården.
Boendestöd till psykiskt funktionsnedsatta utökas på grund av att målgruppen ökar, 0,6 miljoner tillförs.
För att genomföra en förstudie av den så kallade skolfammodellen för familjehemsplacerade barn och ungdomar avsätts 1,0 miljon.
Under hösten 2012 beslutade regeringen, med tillämpning från och med 1
januari 2013, om ändringar i framförallt socialtjänstlagen i syfte att stärka
stödet och skyddet för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara
illa. För de nya åtagandena och ambitionshöjningarna som lagändringarna
innebär tillförs 0,6 miljoner, vilket motsvarar erhållet statsbidrag.
Budgetjustering
Justering görs till följd av att det i det nya personalsystemet ingår administrativa funktioner som tidigare betalats av respektive förvaltning. För socialnämnden innebär justeringen en minskad ram med 98 000 kronor.
Övriga förändringar
Kommunen får ta ut skälig avgift för stöd- och hjälpåtgärder (stödboende/omvårdnad) där behandling inte är det huvudsakliga syftet. Sedan tidigare tas sådan avgift ut för personer med missbruk och/eller psykiska problem. Föreliggande förslag innebär att målgruppen utvidgas till att även
gälla för andra vuxna som får stöd och hjälp från socialtjänsten. Avgiften
föreslås till 156 kronor per dygn.
Socialnämndens/förvaltningens fokusområden 2013
Socialnämnden har för flerårsplaneperioden pekat ut ett antal fokusområden
och under 2013 kommer förvaltningens huvudsakliga fokus att ligga inom
följande områden:
Förebyggande och tidiga insatser till barn och ungdomar
121
Tryggt boende för personer som behöver socialnämndens insatser
Brukarnytta, att göra rätt från början och veta vad som är rätt!
Investeringar
Projekt, miljoner kronor
Lokaler
Bokslut
2011
Budget
2012
Budget
2013
-2,1
-1,0
-2,0
2,1
-1,0
-3,1
-3,0
Jourbostäder
Summa
-2,1
Beskrivning av projekt:
Lokaler: Avsatta medel avser täcka utgifter för arbetsmiljöförbättrande åtgärder och smärre ombyggnader av verksamhetslokaler.
Jourbostäder: Avsatta medel avser att täcka utgifter för att skapa bostäder
för hemlösa.
Åtaganden mot flerårsplanens målområden och mål
Målområde - Medborgarnas Botkyrka
Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen
(kf)
Beskrivning av hur socialförvaltningen bidrar till måluppfyllelsen:
I de flesta verksamheter som bedrivs inom socialförvaltningen ingår det som
en del av arbetssätten att brukaren är delaktig t.ex. i sin egen planering. En
målsättning för brukaren kan vara att stärka sin självkänsla och tron på den
egna förmågan. Det leder också till en större förmåga att göra sin röst hörd i
olika sammanhang.
Åtaganden
Socialförvaltningen åtar sig att ha som arbetssätt i förvaltningens boenden
att informera om de tillfällen som finns till dialog och påverkan i samhällsfrågor som finns i kommunen och stödja de brukare som är intresserade att
få stöd i att komma dit.
Socialförvaltningen åtar sig att kommunicera beslut som förändrar verksamheters mål, inriktning och omfattning och andra händelser av vikt för att
stärka medborgarnas möjlighet att delta i den demokratiska processen och
öka delaktigheten i samhällslivet.
Åtagandena följs upp i bokslutet.
122
Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika föru tsättningar och möjligheter (kf)
Beskrivning av hur förvaltningen bidrar till måluppfyllelsen
Förvaltningen utgår från följande grundläggande inriktning i sitt arbete.
Män och kvinnors lika rätt att vid behov få stöd till att kunna försörja
sig själva.
Flickors och pojkars lika rätt att vid behov få stöd att klara skolan
med godkända resultat och att ha goda uppväxtvillkor.
Mäns och kvinnors, flickors och pojkars lika rätt till att ha ett tryggt
boende när de är aktuella inom socialtjänsten.
Mäns och kvinnors, flickors och pojkars lika rätt att erbjudas insatser
från socialtjänsten som är kunskapsbaserade och som hjälper.
Mäns och kvinnors, flickors och pojkars lika rätt att få ett bra och
likvärdigt bemötande när de är aktuella i socialtjänsten
Denna inriktning avspeglas i nämndens mål och i förvaltningens åtaganden i
ettårsplanen. Den ska också beaktas när förvaltningen kvalitetssäkrar sina
processer och arbetssätt.
Arbetet med hedersrelaterat våld och våld i nära relationer
Kommunen driver sedan 2011 ett kommunövergripande projekt för att förebygga hedersrelaterat förtryck och våld med utgångspunkt från den policy
och handlingsplan som kommunfullmäktige antog i juni 2010. Kommunstyrelsen har tilldelat socialförvaltningen resurser för samordning och utveckling t.o.m. juni 2013. En spetskompetensgrupp har bildats med särskilt utsedda representanter som ska ge stöd till medarbetare i kommunen när det
gäller denna fråga. Gruppens uppdrag är långsiktigt och arbetet bör när projektet avslutas inrymmas i berörda förvaltningars ordinarie verksamhet. För
socialförvaltningen är arbetet i projektet mycket viktigt då vi har till ansvar
att utreda flickor, pojkar, kvinnor och män som är utsatta för våld i nära relationer. Uttryck för hedersrelaterat förtryck och våld hänger nära samman
med övrigt våld i nära relationer. När projektet avslutas är det angeläget att
samverkan mellan förvaltningarna kan fortsätta och att det finns former för
det.
Åtaganden
Socialförvaltningen åtar sig att ytterligare definiera begreppet barnperspektiv för förvaltningen, att ha ett tydligt barnperspektiv och att tillvarata
flickors och pojkars rättigheter.
Socialförvaltningen åtar sig att en jämställdhetsintegrerad verksamhet är ett
av kriterierna för god kvalitet.
Socialförvaltningen åtar sig att uppmärksamma och ge tidigt stöd och skydd
till barn, unga kvinnor och män som riskerar att utsättas för hedersrelaterat
våld och förtryck.
123
Socialförvaltningen åtar sig att följa upp och utvärdera effekterna av den
insats som utvecklats inom öppenvården för barn som har utsatts för våld
och kränkande behandling.
Förvaltningens områdesåtagande: Socialförvaltningen åtar sig att genom
områdessekreterarna och förebyggarna inom resursenheten och mottagningssektionerna inom utredningsenheten förmedla sin kunskap om barn
och ungas uppväxtvillkor i kommunens bostadsområden till andra och att
samarbeta med andra som är aktiva i närsamhället.
Socialförvaltningen åtar sig att ta en aktiv del i samhällsplaneringen för att
säkra att medborgarna har en god miljö ur en social aspekt och att förvaltningens brukare har ett tryggt boende.
Socialförvaltningen åtar sig att öka medborgarnas kännedom om, och tillgänglighet till, förvaltningens utbud och tjänster så att fler på eget initiativ
söker stöd i ett tidigt skede.
Åtagandena följs upp i delårsuppföljningen genom att följa upp enheternas
åtaganden/aktiviteter och genom områdessekreterarnas områdesrapporter
samt genom indikatorer.
Indikatorer
Utfall
2010
Utfall
2011
Antal hushåll med minderåriga barn som har beviljats
ekonomiskt bistånd
527
514
Antal barn i familjer med ekonomiskt bistånd
938
910
Antal pojkar som har fått bistånd till fritidsaktivitet
-
-
Antal flickor som har fått bistånd till fritidsaktivitet
-
-
Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre (kf)
Beskrivning av hur socialförvaltningen bidrar till måluppfyllelsen:
Förvaltningens insatser riktar sig till personer som ofta tillhör hushåll med
dålig ekonomi och låg utbildning och ibland också har en sämre psykisk och
fysisk hälsa. Insatserna kan handla om att stärka hushållens ekonomiska
handlingsförmåga och personers självkänsla och självtillit. Det kan också
handla om att mer varaktigt stödja personer med funktionsnedsättning att
klara av vardagen.
Nedan redovisas i punktform aktiviteter och arbetssätt som har positiv effekt
på folkhälsan.
3
-
Ha föräldrastödprogram
-
Ha ett förebyggande arbete kring ANDT3
-
Stödja och underlätta personers möjlighet att vara fysiskt aktiva
Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak
124
-
Stödja och underlätta personers möjlighet att få och vidmakthålla
goda matvanor
-
Stödja och underlätta för personer att leva ett självständigt liv
-
Stödja och underlätta för personer att komma ut i respektive komma
tillbaka till arbete
-
Särskilt uppmärksamma placerade barn och ungas hälsa
-
Fortsätta utvecklingen mot en kunskapsbaserad verksamhet
-
Ge anhörigstöd
-
Bedriva vräkningsförebyggande arbete
-
Ge budget och skuldrådgivning
-
Samverka med andra
Förvaltningens åtaganden återfinns under andra mål.
Målområde - Framtidens jobb
Mål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller
företagande (kf)
Åtaganden
Socialförvaltningen åtar sig att erbjuda stöd till bidragsberoende kvinnor
och män anpassat efter det individuella behovet för att de ska kunna tillgodogöra sig statliga och kommunala arbetsmarknadsinsatser bättre och därigenom få större möjligheter att bli självförsörjande.
Socialförvaltningen åtar sig att erbjuda behovsanpassat individuellt stöd till
de kvinnor och män som har svårigheter att tillgodogöra sig SFI-undervisning så att de ska få en bättre chans att lära sig svenska och därigenom få
större möjlighet att bli självförsörjande.
Åtagandena följs upp i delårsuppföljningen genom att följa upp enheternas
åtaganden/aktiviteter och genom indikatorer.
Målområde - Välfärd med kvalitet för alla
Mål 6. Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende
på kön och social bakgrund minskar (kf)
Åtaganden
Socialförvaltningen bidrar till att kunskapsresultaten förbättras genom att
stödja och hjälpa barn och föräldrar så att flickor och pojkars levnadsvillkor
förbättras
Socialförvaltningen åtar sig att när samtycke medges samarbeta med skola
och förskola under utredningen och insats för tillsammans kunna sätta barnets behov i centrum.
125
Gemensamma åtaganden kraftsamling:
Socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen åtar sig att i samverkan
säkerställa att pojkar och flickor som behöver det, får förebyggande
och tidiga insatser så att de bättre kan tillgodogöra sig skolans undervisning och för att främja deras utveckling
ge pojkar och flickor som har hög skolfrånvaro stöd att bryta sitt beteende
successivt erbjuda alla föräldrar med barn i skiftande åldersgrupper
främjande föräldrastöd
Åtagandena följs upp i delårsuppföljningen och genom kraftsamlingsarbetet
i de lokala samverkansgrupperna.4
Socialnämndens mål 6a: Människor som beviljas stöd och
hjälp eller som får en serviceinsats ska också tycka att de
blir hjälpta
Beskrivning av målet:
Det är viktigt att de insatser som förvaltningen ger hjälper inte bara för
stunden utan också på längre sikt. Det är emellertid svårt att mäta och objektiva mätmetoder saknas i stor utsträckning. För att ändå komma vidare
redovisar vi mått för kvinnors och mäns upplevelse under tiden de har kontakt med förvaltningen. Samtidigt pågår ett utvecklingsarbete för att följa
upp och också mäta insatsernas resultat mer objektivt och på längre sikt.
En viktig aspekt för ett gott resultat är att få vara delaktig och att få ha inflytande och kunna påverka innehåll och utformning av stöd och hjälpinsatsen.
Mätbart mål
Mätbart mål
Utfall
2010
Utfall
2011
Nöjd kundindex (NKI) förvaltningen exkl. öppen förskola*
81
79
NKI för män
78
76
NKI för kvinnor
75
81
Nöjd kundindex (NKI) enheten för ekonomiskt bistånd
74
67
NKI för män
76
63
75
NKI för kvinnor
73
71
75
Nöjd kundindex (NKI) resursenheten för barn och unga
0-20 år exkl. öppna förskolan
87
90
NKI för män
81
86
91
NKI för kvinnor
91
91
91
4
De lokala samverkansgrupperna består av socialförvaltningens sektionschefer och skolans rektorer.
126
Mål
2012
Mål
2013
Mätbart mål
Utfall
2010
Utfall
2011
Mål
2012
Mål
2013
Nöjd kundindex (NKI) resursenheten öppna förskolan *
92
92
NKI för män
88
89
91
NKI för kvinnor
93
91
91
Nöjd kundindex (NKI) socialpsykiatriska enheten
85
83
NKI för män
82
82
85
NKI för kvinnor
87
83
85
Nöjd kundindex (NKI) utredningsenheten för barn och
unga 0-20 år
75
70
NKI för män
71
70
73
NKI för kvinnor
77
70
73
Nöjd kundindex (NKI) vuxenenheten
84
90
NKI för män
81
86
91
NKI för kvinnor
91
91
91
* Öppna förskolan har få manliga besökare och samtidigt ett högt NKI, detta slår igenom på NKI-värdet för förvaltningen och resursenheten. Därför exkluderas öppna förskolan från förvaltningens resultat och särredovisas
Åtaganden
Socialförvaltningen åtar sig att ha arbetssätt som inbjuder till att brukaren är
delaktig i utredning, planering och genomförande av insats.
Åtagandet följs upp i bokslut och genom stickprov.
Indikatorer
Utfall
2010
Utfall
2011
Delaktighetsindex*
81
81
För män
78
77
För kvinnor
83
84
Andel utredningar där delaktigheten är dokumenterad
Andelen pågående insatser med aktuell genomförandeplan
* signifikant skillnad mellan män och kvinnor
127
Socialnämndens mål 6b: Män och kvinnor och barn möter en
rättssäker verksamhet
Beskrivning av målet:
Rättssäkerhet är ett systematiskt skydd för mänskliga rättigheter garanterade
genom lag och konventioner. Dessa behöver tolkas och tillämpas enligt
vissa allmänt accepterade principer, rätt och rättvisa måste gå hand i hand.
Till exempel är objektivitetsprincipen en sådan viktig princip.
Mätbart mål
Mätbart mål
Utfall
2010
Utfall
2011
Mål
2012
Mål
2013
110
110
Utredningstid i genomsnittligt antal dagar
Barn och unga
Personer med psykiskt funktionshinder
60
Personer med missbruksproblem
60
Det mätbara målet följs upp i delårsuppföljningen och bokslut
Socialnämndens mål 6c: Ett större och mer varierat utbud av
stöd och hjälpinsatser som invånare kan ta del av utan my ndighetsbeslut
Beskrivning av målet
Det är en positiv utveckling med ett mer varierat utbud av stöd och hjälpinsatser som invånarna kan få ta del av utan föregående myndighetsbeslut. I
det sammanhanget är det viktigt att som myndighet tänka på den enskildes
rättsäkerhet och rätt till likvärdig behandling.
Åtaganden
Socialförvaltningen erbjuder sig att i samverkan med andra aktörer successivt kunna erbjuda föräldrastöd till alla föräldrar med barn i skiftande åldersgrupper.
Socialförvaltningen åtar sig att bedriva ett vräkningsförebyggande arbete. I
det arbetet prioriteras inledningsvis de vuxna där barnen bor under största
delen av sin tid och äldre dementa personer.
Socialförvaltningen åtar sig att införa projekt anhörigstöd i ordinarie verksamhet.
Socialförvaltningen har under 2012 utvecklat sitt stöd till anhöriga. Utvecklingsarbetet har bedrivits i projektform. From januari 2013 införs anhörigstödet i socialförvaltningens ordinarie verksamhet. Projektanställningen
som samordnare, permanentas till en tjänst på heltid med tillsvidareanställning. Tjänsten kommer att vara placerad på stöd och utvecklingsenheten.
Stöd kommer i första hand att ges till anhöriga med närstående som har psy128
kisk sjukdom eller funktionshinder och till barn vars föräldrar har en psykisk sjukdom eller beroende.
Åtagandet följs upp i delårsuppföljningen genom att följa upp enheternas
åtaganden/aktiviteter och genom att följa upp indikatorer.
Indikatorer
Utfall
2010
Utfall
2011
Antal män och kvinnor som har deltagit i föräldrastödsprogram som förvaltningen genomfört eller bidragit till
Antal barnfamiljer och antal barn där vräkning har
verkställts
Antal vräkningar som har motverkats som följd av att
föräldrar med minderåriga flickor och pojkar haft kontakt/stöd med budget- och skuldrådgivningen.
Antal pojkar som har deltagit i gruppverksamhet för
barn, Barns rätt som anhörig
Antal flickor som har deltagit i gruppverksamhet för
barn, Barns rätt som anhörig
Antal kvinnor och män som har deltagit i vuxenenhetens anhörigstöd
35
Målområde - Grön stad i rörelse
Åtaganden
Socialförvaltningen åtar sig att i planeringen av nya boenden och verksamhetslokaler bevaka att de blir attraktivt utformade och får energismarta lösningar.
Åtagandet följs upp i bokslutet.
Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft
Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap
(kf)
Åtaganden
Socialförvaltningen åtar sig att uppmuntra de brukare som har en affärsidé
och att de anställda har kunskap nog för att kunna hänvisa vidare.
Hur åtagandet kan följas upp behöver undersökas.
129
Målområde - En effektiv och kreativ kommunal organisation
Mål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt ko mpetens (kf)
Åtaganden
Socialförvaltningen åtar sig att under 2013 genomföra organisationen för
gemensam systemförvaltning (socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen).
Socialförvaltningen åtar sig att under 2013 utveckla och införa ett som ledningssystem är i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
Socialförvaltningen åtar sig att i samverkan med andra aktörer minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd för hotell och vandrarhem med 15 procentenheter.
Socialförvaltningen åtar sig att förbättra tillgängligheten i förvaltningens
lokaler och i olika kommunikationskanaler.
Åtagandena följs upp i delårsuppföljningen genom att följa upp enheternas
aktiviteter och indikatorerna.
Indikatorer
Utfall
2010
Utfall
2011
Antal hushåll som någon gång med bistånd till tillfälligt
boende på hotell, vandrarhem eller på härbärge *
214
222
Kostnader för hotell och vandrarhem (mkr)
10,6
11,4
Andel brukare, män, som anser att socialförvaltningens anställda ger ett vänligt och respektfullt bemötande
93 %
89 %
Andel brukare, kvinnor, som anser att socialförvaltningens anställda ger ett vänligt och respektfullt bemötande
95 %
95 %
Inflytandeindex för anställda män
65
64
Inflytandeindex för anställda kvinnor
61
64
Ledarskapsindex för anställda män
67
70
Ledarskapsindex för kvinnor
63
74
Sjukfrånvaro män
4,7 %
-
Sjukfrånvaro kvinnor
5,2 %
-
21,4 %
17,2 %
Antal nyproducerade lägenheter
Andel chefer med utländsk bakgrund
* Antal hushåll 2009 var 249 och kostnaden för tillfälligt boende (exkl. internt jourboende)
var 12,1 mkr.
130
Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015
(kf)
Åtaganden
Socialförvaltningen åtar sig att ställa om till klimatsmart resande och göra
klimatsmarta val av färdmedel.
Åtagandet följs upp i genom att följa upp förvaltningens omställningsarbete.
Indikatorer
Utfall
2010
Utfall
2011
Andel fordon som är fossilbränslefria av förvaltningens
bilar
Socialnämndens mål – En effektiv och kreativ kommunal organisation: Socialförvaltningen samverkar internt och externt
kring målgruppers behov och i enskilda ärenden för att kunna
utreda och ge insatser baserade på en helhetssyn
Åtaganden
Socialförvaltningen åtar sig att arbeta samordnat i utredningar och att ge
samordnade insatser.
Förvaltningen kommer att förtydliga hur vi ska organisera arbetet för de
personer som behöver insatser från flera enheter i förvaltningen.
Målet följs upp i delårsuppföljningen genom att följa upp enheternas aktiviteter och indikatorn i bokslutet.
Indikatorer
Utfall
2010
Utfall
2011
Anställda har ett fungerande samarbete med andra
enheter inom socialförvaltningen i arbete med brukaren
Missbruksvård: Andel aktuella familjeärenden den 1
november varav där gemensam planering genomförts
tillsammans med utredningsenheten för barn och unga
(öppna jmf missbruk)
VE respektive SPE: Andel aktuella personer med
komplext vårdbehov den 1 november där enheterna
har gemensam planering med:
Landstinget
Annan enhet i förvaltningen
Vård och omsorgsförvaltningen
131
46 %
Enheten för ekonomiskt bistånd:
Gemensam planering för hemlösa/antal pågående
samverkansplaner kring hemlösa
Andel ärenden den 1 april respektive 1 november där
det finns en aktuell genomförandeplan:
Utredningsenheten för barn och unga
Socialpsykiatriska enheten
Vuxenenheten
Socialnämndens mål – En effektiv och kreativ kommunal organisation: En större andel av förvaltningens insatser är
kunskapsbaserade och följs upp på individuell och/eller på
sammanslagen nivå
Åtaganden
Socialförvaltningen åtar sig att använda kunskapsbaserade utrednings- och
bedömningsinstrument.
Socialförvaltningen åtar sig att utveckla arbetssätt så att effekten av insatserna följs upp på individuell och sammanslagen nivå.
Åtagandena följs upp i delårsuppföljningarna och genom stickprov en gång
årligen.
Indikatorer
Utfall
2010
Utfall
2011
Täckningsgrad:
5
ADAD
ASI
6
7
Instrument X
SAF
8
5
ADAD Adolescent Drug Abuse Diagnosis, en strukturerad intervjumetod för bedömning
av unga missbrukare och unga med social problematik
6
ASI Addiction Severity Index, ett bedömnings och uppföljningsinstrument som mäter
alkohol och narkotikarelaterade missbruksproblem hos vuxna
7
Instrument X ett kartläggnings och bedömningsinstrument som är ett stöd i bedömningen
av rätten till ekonomiskt bistånd och för att få en uppfattning om brukaren behöver arbetsmarknads eller rehabiliteringsinsatser för att uppnå självförsörjning
8
SAF, Skattning Av Funktionsnivå, ett utrednings och bedömningsinstrument för bedömning av funktionsnivån för personer med psykisk funktionsnedsättning
132
Mått och nyckeltal
Utfall
2010
Utfall
2011
Budget
2012
Budget
2013
1 008
1 018
1 022
1 005
12 092
12 216
12 275
12 060
5,92
6,28
6,15
6,30
7 970
8 340
7 851
8 166
75,1
84,6
98,6
85,8
För män
57 %
57 %
För kvinnor
43 %
43 %
48,9
38,0
21,9
25,8
För män
59 %
54 %
För kvinnor
41 %
46 %
Totala antalet årsplatser
124,0
122,5
120,5
111,6
Boende i egen regi, nettokostnad/årsplats
(tkr)
276
322
303
338
Boende i annan regi, nettokostnad/årsplats
(tkr)
393
442
496
402
Boende, nettokostnad/årsplats (tkr)
322
359
338
352
39,0
38,6
49,5
44,4
- för män
74 %
73 %
- för kvinnor
26 %
27 %
3,6
3,4
4,7
5,1
- för män
57 %
29 %
- för kvinnor
43 %
71 %
3,8
4,5
3,0
4,4
Försörjningsstöd
Volymmått
Genomsnittligt antal biståndshushåll per månad
Alla hushåll, totalt antal biståndsmånader
Alla hushåll genomsnittlig biståndstid under
perioden
Kostnadsmått
Alla hushåll genomsnittligt bistånd/månad
(kr) källa verksamhetssystem
Vuxna med psykisk funktionsnedsättning
Volymmått
Boende i egen regi, antal årsplatser
Boende i annan regi, antal årsplatser
Kostnadsmått
Vuxna med missbruksproblem
Volymmått
Institution antal årsplatser
Familjehem, antal årsplatser
Boenden (utan hvb-tillstånd), antal årsplatser
133
Utfall
2010
Utfall
2011
Budget
2012
Budget
2013
- för män
67 %
95,%
- för kvinnor
33 %
5%
46,4
46,5
57,2
53,8
Institution, nettokostnad/årsplats
341
369
402
441
Familjehem, nettokostnad/årsplats
327
363
514
447
Boende (ej hvb), nettokostnad/årsplats
197
149
178
299
Summa placeringar, nettokostnad/årsplats
302
347
399
430
43,9
46,1
42,5
42,3
- för män/pojkar
55 %
59 %
- för kvinnor/flickor
45 %
41 %
Familjehem inkl jourhem antal årsplatser
140,1
143,2
161,6
137,0
- för pojkar
49 %
56 %
- för flickor
51 %
44 %
Totala antalet årsplaceringar
184,7
189,3
204,1
179,5
Institution nettokostnad/årsplats (tkr)
946
935
804
726*
Familjehem inkl jourhem, nettokostnad/årsplats (tkr)
250
243
241
246
Summa placering nettokostnad/årsplats (tkr)
387
384
370
362
Totala antalet årsplatser
Kostnadsmått
Barn och unga
Volymmått
Institution antal årsplatser
Kostnadsmått
* Årskostnaden är beroende av mixen mellan årsplaceringar enligt lvu och sol och hur stor
andel av platserna som förbrukas av ensamkommande flyktingbarn, dessa platser betalas
genom statsbidrag.
134
Vård- och omsorgsnämnden
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Budget
2012
Budget
2013
151,8
167,5
156,6
152,9
Verksamhetens kostnader
-931,7
-982,6
-986,7
-1029,8
Nettokostnad (+/-)
-779,9
-815,1
-829,9
-876,9
-3,7
-2,0
-7,9
-4,0
Miljoner kronor
Verksamhetens intäkter
Nettoinvesteringar (+/-)
Verksamhetsområde
Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde omfattar omsorg för äldre och
funktionsnedsatta.
Verksamheten äldreomsorg rymmer kommunens samlade utbud av service,
vård och omsorg i eget boende (hemtjänst) och särskilda boendeformer för
äldre.
Omsorg om personer med funktionsnedsättning omfattar verksamheter och
insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS
lagen). Inom verksamheten finns boende med särskild service, personlig assistans, ledsagning och avlösning.
Kommunen har en sammanhållen enhet för myndighetsutövning. Inom
nämndens ansvarsområde finns kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS), sjuksköterskeenhet och rehabenhet inkluderande bostadsanpassning.
Ekonomiska förutsättningar
Driftbudget
Bokslut
2011
netto
Budget
2012
netto
Budget
2013 kostnader
Budget
2013
intäkter
Budget
2013
netto
Förändring
2012-13
Äldreomsorg
-469 594
-454 800
-546 100
68 700
-477 400
22 600
LSS verksamhet
-312 750
-311 500
-422 500
84 100
-338 400
26 900
-11 600
-17 000
100
-16 900
5 300
-42 000
-41 100
-
-41 100
-900
-10 000
-2 400
-
-2 400
-7 600
Verksamhet i tkr
Myndighet
Gemensam administration
-32 918
Buffert
Dagverksamhet Kärsdala
-600
-600
600
Underhåll externa lokaler
-1 000
-1 000
1 000
938
938
-938
-876 862
46 962
Budgetjustering
Summa
-815 131
-829 900
135
-1 029 762
152 900
Beskrivning och analys av förändringar:
Vård- och omsorgsnämndens budgetram uppgår till 876,9 miljoner kronor,
vilket är en ökning med 47,0 miljoner jämfört med 2012. I förhållande till
flerårsplanen har ramen ökats med 0,7 miljoner netto.
Pris- och löneökningar
För beräknade pris- och löneökningar har nämnden kompenserats med 21,3
miljoner.
Volym- och ambitionsförändringar
För volymökningar/verksamhetsförändringar finns 25,6 miljoner avsatt,
varav 0,6 miljoner tillkommit i ytterligare tillskott jämfört med flerårsplanen.
För volymökningar inom äldreomsorgen tillförs 13 miljoner att fördela mellan hemtjänst och särskilt boende.
LSS-verksamheten tillförs 12 miljoner för volymökningar att fördela mellan
servicelägenheter, särskilt boende och personlig assistans.
För att från och med hösten starta dagverksamhet för personer med demenssjukdom på Kärsdala äldreboende finns 0,6 miljoner avsatt 2013. Helårseffekten är beräknad till 1,3 miljoner.
För eftersatt underhåll av förvaltningens bostadsrätter m.m. avsätts 1 miljon
kronor för extra underhållsåtgärder under 2013.
Nämnden beslutade i juni 2012 om en strategi för ekonomi i balans med
fortsatt utveckling av kvaliteten. Strategin innehåller åtgärder som ska leda
till förbättrad schemaläggning i verksamheterna, minskat antal timvikarier
inom hemtjänsten, samordning av resurser och utredning av bemanningsbehovet på boendena. Genomförandet fortsätter 2013 för att nå full effekt
och med sikte mot en ekonomi i balans.
Den budgetprocess som påbörjades inför budget 2012 fortsätter att utvecklas
och i internbudgetarbetet 2013 ska modellerna för resurstilldelning införas
fullt ut inom hemtjänsten, boende i äldreomsorgen samt för boenden inom
omsorgen om personer med funktionsnedsättning.
Inom vård- och omsorgsförvaltningen pågår utvecklingsarbeten inom följande områden:
ekonomistyrning
kompetensförsörjning
förändrat arbetssätt
kvalitet och effektivitet i hemtjänsten
samordning av lokaler och underhållsplan
rätt till önskad sysselsättningsgrad
136
Budgetjustering
Justering görs till följd av att det i det nya personalsystemet ingår administrativa funktioner som tidigare betalats av respektive förvaltning. För vårdoch omsorgsnämnden innebär justeringen en minskad ram med 938 000
kronor.
Investeringar
Projekt, miljoner kronor
Bokslut
2011
Budget
2012
Budget
2013
Inventarier äldreomsorg
-0,7
-0,75
-0,8
Inventarier funktionsnedsättningsområdet
-0,6
-0,75
-0,8
Arbetsmiljöåtgärder
-0,1
-1,0
-0,4
Nätverksinstallation IT mm
-0,3
-1,5
-1,0
Nytt verksamhetssystem
-1,0
-1,0
Digital nyckelhantering
-0,9
Förtätning lägenheter
-0,3
Äldreboende Tornberg (TN)
(-10,0)
Äldreboende 50 platser
(140,0)
(-60,0)
Servicebostäder
-2,0
Gruppboende för personer med funktionsnedsättning
Summa vård- och omsorgsnämnden
(-20,0)
-2,0
-7,9
Summa tekniska nämnden
-4,0
(-220,0)
Beskrivning av projekt:
Totalt uppgår investeringsramen till 4,0 miljoner kronor.
Inventarier, arbetsmiljöåtgärder och IT: Löpande åtgärder som mindre ombyggnader, lokalanpassningar, arbetsmiljöåtgärder och förnyelse av inventarier.
Nytt verksamhetssystem: Investeringar till följd av att verksamhetssystemet
byts.
Äldreboende Tornberg: Avsatta medel överförs till tekniska nämnden.
Äldreboende 50 platser: Avsatta medel överförs till tekniska nämnden. Det
totala investeringsbeloppet uppgår till 125,0 miljoner.
Gruppboende för personer med funktionsnedsättning: Avsatta medel överförs till tekniska nämnden.
137
Åtaganden mot flerårsplanens målområden och mål
Målområde - Medborgarnas Botkyrka
Mål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhälls utvecklingen.
Vård- och omsorgsnämndens mål 1a: Våra medborgare har
ökat inflytande och delaktighet och får ett bemötande av
högsta klass
Mätbart mål
Indikator och mått som ska uppnås under perioden
9
Utfall
2010
Utfall
2011
Mål
2012
Mål
2013
Andel brukare, kvinnor, i procent som varit delaktiga i
att upprätta genomförandeplan ska öka
90 %
ej
köns-
100 %
Andel brukare, män, i procent som varit delaktiga i att
upprätta genomförandeplan ska öka
uppdelat
100 %
Brukare, kvinnor, är nöjda med bemötandet i våra
verksamheter.
Brukare, män, är nöjda med bemötandet i våra verksamheter.
Åtagande
Bemötandefrågor och förhållningssätt ska vara ett återkommande ämne på
arbetsplatsträffar. Uppföljning av värdemålen ska redovisas på enhetsnivå.
Enkät- och mätmetoder utvecklas så att alla brukare på sikt självständigt kan
besvara enkäter.
Alla berörda enheter har kontinuerligt forum för brukarinflytande och dialog.
All extern information ska erbjudas i alternativa format och på de vanligaste
minoritetsspråken.
9
Från och med 2012 genomförs nämndens brukarundersökning inom äldreboende och
hemtjänst av Socialstyrelsen genom tillval i den nationella brukarundersökningen. Socialstyrelsen har inför 2012 tagit fram nya enkätfrågor och resultaten är inte jämförbara med
tidigare års resultat. Inom LSS genomförs brukarundersökning med Pictostat som är ett
webbaserat enkätverktyg för personer med funktionsnedsättning.
138
Mål 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika föru tsättningar och möjligheter.
Vård- och omsorgsnämndens mål 2a: Följa handlingsplanen
för jämställdhetssäkring och säkerställa att beslut fattas ut ifrån individens behov
Mätbart mål
Indikator och mått som ska uppnås under perioden
Utfall
2010
Utfall
2011
Mål
2012
Mål
2013
Brukarna, kvinnor, upplever att de inte blir kränkta i
våra verksamheter.
Brukarna, män, upplever att de inte blir kränkta i våra
verksamheter.
Åtagande
Förvaltningen ska analysera fattade beslut utifrån kön.
Kompetensutveckling för att utveckla ett jämställt, interkulturellt bemötande.
Vård- och omsorgsnämndens mål 2b: Inventera alla förvaltningens verksamhetslokaler ur tillgänglighets perspektiv och
ta fram handlingsplaner
Mätbart mål
Indikator och mått som ska uppnås under perioden
Utfall
2010
Utfall
2011
Mål
2012
Mål
2013
Antal handlingsplaner för ökad tillgänglighet
Vård- och omsorgsnämndens mål 2c: Ta fram en handlingsplan hur den interkulturella strategin ska genomsyra våra
verksamheter
Åtagande
Förvaltningen ska påbörja arbetet med att ge förutsättningar för att följa upp
och analysera verksamheter utifrån ett jämställdhets- och interkulturellt perspektiv.
139
Mål 3. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre
Vård- och omsorgsnämndens mål 3a: Våra medborgare har en
ökad trygghet, hälsa och livskvalitet
Mätbart mål
Indikator och mått som ska uppnås under perioden
Utfall
2010
Utfall
2011
Mål
2012
Mål
2013
0
52
150
Brukarnas, kvinnor, egen bedömning av hälsotillståndet
Brukarnas, män, egen bedömning av hälsotillståndet
Ökad trygghet inom hemtjänsten, kvinnor
Ökad trygghet inom hemtjänsten, män
Ökad trygghet inom särskilda boenden, kvinnor
Ökad trygghet inom särskilda boenden, män
Antalet registreringar i Senior Alert
10
ska öka
Åtagande
Initiera ett samarbete med landstinget att utföra förebyggande hembesök för
äldre.
Fokusera på en hälsosam livsstil för brukare med funktionsnedsättningar
inom förvaltningens gruppboenden.
Genomförandeplaner för samtliga brukare ska alltid innehålla individuella
aktiviteter som syftar till att stimulera hälsa och livskvalitet.
Målområde - Framtidens jobb
Åtagande
Vi ska erbjuda fler sommarjobb och möjlighet till praktik, samt arbeta för att
bli en attraktiv arbetsplats som ungdomar väljer.
Vi ska vidareutveckla vår samverkan med både interna och externa och aktörer inom arbetsmarknadsområdet.
Målområde - Välfärd med kvalitet för alla
Mål 7. Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård
och omsorg de behöver.
10
Senior Alert är ett kvalitetsregister där varje brukare över 65 år registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom fall, undernäring, trycksår och munhälsa.
140
Vård- och omsorgsnämndens mål 7a: Våra medborgare får en
ökad kvalitativ vård, omsorg och service
Mätbart mål/indikator
Indikator och mått som ska uppnås under perioden
Utfall
2010
Utfall
2011
Mål
2012
Mål
2013
Brukarna, kvinnor, ska sammantaget vara nöjda med
sitt boende
70 %
Brukarna, män, ska sammantaget vara nöjda med sitt
boende
70 %
I årlig medborgarundersökning ska invånarna, kvinnor,
uppleva att det är tryggt att åldras i kommunen
37 %
ej
köns-
50 %
I årlig medborgarundersökning ska invånarna, män,
uppleva att det är tryggt att åldras i kommunen
uppdelat
50 %
Andel personer i procent över 80 år som inte har särskilt boende eller hemtjänst
62,1
64,4
Vård- och omsorgsnämndens mål 7b: Botkyrkas hemtjänst är
ett föredöme i länet
Mätbart mål/indikator
Indikator och mått som ska uppnås under perioden
Utfall
2010
Utfall
2011
Mål
2012
Mål
2013
Brukarna, kvinnor, ska sammantaget vara nöjda med
den hemtjänst de har
Brukarna, män, ska sammantaget vara nöjda med den
hemtjänst de har
Vård- och omsorgsnämndens mål 7c: Vi har en mer kostnadseffektiv
Mätbart mål/indikator
Indikator och mått som ska uppnås under perioden
Utfall
2010
Utfall
2011
Effektiv tid hos brukare inom hemtjänsten
Personalkontinuiteten inom hemtjänst ska öka, d.v.s.
färre antal personal som besöker brukaren inom 14
dagar
141
15
Mål
2012
Mål
2013
65 %
70 %
17
13
Vård- och omsorgsnämndens mål 7d: Förbättra uppföljningen
av LSS-beslut
Mätbart mål/indikator
Indikator och mått som ska uppnås under perioden
Utfall
2010
Utfall
2011
Mål
2012
Mål
2013
Andel uppföljda beslut för bar inklusive familjehem ska
öka
58 %
100 %
Andel uppföljda beslut om gruppboende för vuxna ska
öka
19 %
60 %
Åtagande
Alla medarbetare är väl insatta i värdegrunden och värdemålen och tillämpar dessa i det dagliga arbetet.
Hemtjänsten ska arbeta utifrån en framtagen plan för att öka kvaliteten i
verksamheten.
Stödet till anhörig ska stärkas.
Målområde - Grön stad i rörelse
Åtagande
Vi ska använda tillgängliga tekniska lösningar för att minska miljöpåverkan.
Målområde - Kultur och kreativitet ger kraft
Mål 10. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap
(kf)
Vård- och omsorgsnämndens mål 10a: Den sociala verksamheten är välutvecklad och engagerar fler frivilliga organisa tioner och volontärer
Mätbart mål/indikator
Indikator och mått som ska uppnås under perioden
Öka antalet frivilligt engagerade i våra särskilda boenden
Utfall
2010
Utfall
2011
Mål
2012
Mål
2013
15
(sept)
25
Åtagande
Våra öppna verksamheter ska till största delen drivas av frivilliga organisationer och volontärer.
Vårt samarbete med olika ideella organisationer ska fortsätta utvecklas.
142
Mål 11: Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa
kultur (kf)
Åtagande
Alla enheter har kulturombud som ska samverka med kultur- och fritidsförvaltningen, för att erbjuda brukarna fler kulturella aktiviteter.
Sociala och existentiella behov ska ingå i varje brukares genomförandeplan.
Målområde - En effektiv och kreativ kommunal org anisation
Mål 12: Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt ko mpetens (kf)
Vård- och omsorgsnämndens mål 12a: Vår organisation ska
vara kostnadseffektiv
Mätbart mål/indikator
Indikator och mått som ska uppnås under perioden
Utfall
2010
Sjukfrånvaron, kvinnor, i procent ska minska
Utfall
2011
Mål
2012
Mål
2013
6,9 %
6,4 %
minska
31,8%
30 %
minska
Sjukfrånvaron, män, i procent ska minska
Andel deltidsarbetande, kvinnor, ska minska
Andel deltidsarbetande, män, ska minska
Utfall 2011 och mål 2012 avser både kvinnor och män.
Vård- och omsorgsnämndens mål 12b: Fler medarbetare är
stolta med att arbeta i vår förvaltning
Mätbart mål/indikator
Indikator och mått som ska uppnås under perioden
Utfall
2010
Utfall
2011
Mål
2012
Mål
2013
Medarbetarna, kvinnor, har inflytande över hur arbetet
bedrivs
70 %
75 %
Medarbetarna, män, har inflytande över hur arbetet
bedrivs
68 %
75 %
Medabetare, kvinnor, i vård- och omsorgsförvaltningen
är nöjda med att arbeta i Botkyrka kommun
61 %
70 %
Medabetare, män, i vård- och omsorgsförvaltningen är
nöjda med att arbeta i Botkyrka kommun
69 %
70 %
143
Vård- och omsorgsnämndens mål 12c: De anställdas utbildningsnivå ska öka
Mätbart mål/indikator
Indikator och mått som ska uppnås under perioden
Utfall
2010
Utfall
2011
Vid utgången av 2014 ska andelen chefer med utländsk bakgrund med rätt kompetens öka till 30 %
27 %
Andelen omsorgspersonal med kompetens motsvarande gymnasieskolans omvårdnadsprogram ska öka
52 %
Mål
2012
Mål
2013
60 %
Åtaganden
Vi har ett evidensbaserat arbetssätt och deltar i etablerade organisationer där
forskning, professionell kunskap och brukarnas synpunkter vägs samman
för att utveckla verksamheten.
Ett fortsatt aktivt och behovsstyrt arbetsmiljöarbete utifrån Botkyrka kommuns arbetsmiljöpolicy.
Alla våra medarbetare ska senast 2014 erbjudas heltid som rättighet och deltid som möjlighet.
Varje chef som saknar rätt kompetensnivå ska ha en handlingsplan för att
uppnå rätt kompetens.
En mer kostnadseffektiv bemanning utifrån verksamhetens behov.
Mål 13. Fossilbränslefri kommunal organisation senast 2015
(kf)
Vård- och omsorgsnämndens mål 13a: Ett mer aktivt klimatsmart arbetssätt
Mätbart mål/indikator
Indikator och mått som ska uppnås under perioden
Utfall
2010
Utfall
2011
Mål
2012
Mål
2013
7%
7%
Klimatsmart, ekologisk och vegetarisk mat i våra verksamheter
Andel inköp av ekologiska livsmedel ska öka
Åtagande
Bidra till kommunens mål om att öka andelen resande och transporter med
miljövänliga alternativ
Vi ska använda tekniska lösningar som handdatorer och telefonkonferenser i
syfte att minska resandet med bil
Vi arbetar för miljömedvetenhet bland personalen för att minska energiförbrukningen på våra enheter.
144
Uppföljning
Samtliga mål följs upp genom:
-
Brukarundersökning genomförs årligen.
-
Varje chef redovisar hur mål och åtaganden uppfyllts, i samband
med delårsrapporter, årsredovisning.
-
Kommunens medborgarundersökning
-
Årliga nationella mätningar som Öppna jämförelser, Äldreguiden,
Södertörns nyckeltal och tillsynsrapporter
-
Inkomna synpunkter och klagomål följs upp kontinuerligt enligt
fastställd policy och rutiner för synpunktshantering
-
Rapportering av avvikelser Lex Sarah, Lex Maria enligt fastställda
rutiner
-
Årlig medarbetarenkät analyseras per enhet i dialog med medarbetarna
-
Årlig internkontrollplan
Mått och nyckeltal
Utfall
2010
Utfall
2011
Budget
2012
Budget
2013
278
259
265
252*
Äldreomsorg
Volymmått
Särskilda boenden, antal platser
- planerade nya platser
8
Externa placeringar, snitt antal
51
67
80
80
Demensboende, egna platser (inkl.
Silverkronan)
89
105
107
107
Demensboende, entreprenad platser
14
7
7
7
Servicelägenheter, platser
83
82
82
82
Kortidsboende, avlastning och växelvård, antal platser
11
15
15
23*
318 939
323 161
352 800
374 000
97
99
80
70
2 064
2 100
2 100
Hemtjänst, utförda timmar
Hemvårdsbidrag, antal
Kostnadsmått
Särskilda boenden, dygnskostnad
1 617
Demensboende, dygnskostnad
1 987
Externa placeringar, snitt dygnskostnad
1 954
*En avdelning på Tumba äldreboende har gjorts om till korttidsplatser
145
Utfall
2010
Utfall
2011
Budget
2012
Budget
2013
367
404
346
346
152
175
183
183
51
42
40
43
10
11,65
18
15
1 825
1 300
1 300
189
250
176
Egen LASS antal timmar inklusive de
20 första timmarna per vecka för
extern utförare
444 356
413 908
436 812
LSS antal timmar
118 972
129 000
85 000
Ledsagarservice, timmar
25 549
28 000
29 000
Avlösarservice, antal timmar
23 326
20 000
22 000
Kortidsboende, avlastning, växelvård, dygnskostnad
Hemtjänst, timpris i kronor
2 454
Omsorg om personer med funktionsnedsättning
Volymmått
Bostad med särskild service, platser
Externa platser, helårsplatser
Barn och ungdomsboende, platser
Kortidshem, platser
Familjehem, korttid, dygn
Aspergerteam, antal brukare
Kontaktpersoner, antal
185
Volymmått
Bostad med särskild service, dygnskostnad
1 592
Externa platser, dygnskostnad
3 850
146
3 700
3 700
Kommunens revisorer
Bokslut
2010
Bokslut
2011
Budget
2012
Budget
2013
Verksamhetens utgifter (-)
-3,1
-3,1
-3,3
-3,5
Nettokostnad (+/-)
-3,1
-3,1
-3,3
-3,5
Miljoner kronor
Verksamhetens intäkter (+)
Verksamhetsområde
Kommunfullmäktige har valt tio förtroendevalda revisorer, som anlitar sakkunnigt biträde från Kommunal sektor inom PwC för fullgörande av yrkesmässiga revisionella insatser.
Kommunens revisorer ska enligt kommunallagen årligen granska, i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom
nämndernas verksamhetsområden. De ska pröva om verksamheten har utövats på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande
sätt (förvaltningsrevision). Vidare ska revisorerna granska om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig (redovisningsrevision).
Via valda lekmannarevisorer (personunion) granskas verksamheten i heloch majoritetsägda kommunala bolag.
Utifrån revisorernas verksamhets- och ansvarsområde kan följande långsiktiga trender skönjas:
Överföring av verksamhet och ansvar från landstings- till kommunsektorn samt ökad samverkan.
Ökat fokus på god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting.
Stärkt och oberoende kommunal revision via ändringar i kommunallagen.
En mer strikt ansvarsprövning i fullmäktige.
Ökade krav på samordnad revision.
Ekonomiska förutsättningar
Beskrivning och analys av förändringar:
Revisionens budgetram 2013 är uppräknad med 200 000 kronor, varav
100 000 kronor avser kompensation för ökade priser och löner och 100 000
kronor avser utökad verksamhet.
Revisionens har succesivt och över tiden fått ett vidgat ansvarsområde och
nya granskningsuppgifter såsom;
-
All verksamhet ska granskas årligen och koncernrevision via lekmannarevisorer samt krav på personunion.
147
-
Utveckling av god revisionssed
-
Utökade anvisningar och rekommendationer från normgivande organ.
-
Gransknings- och anmälningsplikt kring brott av förmögenhetsrättslig karaktär och åsidosättande av allmän förvaltningsdomstols avgörande, det vill säga så kallat lagtrots
-
Förtydliganden kring balanskravet och krav på god ekonomisk hushållning
-
Oberoenderegler och stärkt ansvarsprövning
Flerårsplanens mål
Kommunfullmäktige har i flerårsplanen 2013-2016 fastställt sammanlagt 13
mål inom sex olika områden. Dessa områden är följande:
1. Medborgarnas Botkyrka
2. Framtidens jobb
3. Välfärd med kvalitet för alla
4. Grön stad i rörelse
5. Kultur och kreativitet ger kraft
6. En effektiv och kreativ kommunal organisation
I samband med utarbetandet av den årliga revisionsplanen beaktas ovanstående fokusområden.
Revisionsplanen utarbetas vidare i dialog med kommunfullmäktiges presidium.
Revisionens egna mål
Det övergripande målet är att genomföra revision i enlighet med vad som
stadgas i kommunallag, revisionsreglemente samt god revisionssed. Vidare
har en revisionsstrategi utarbetats som närmare reglerar det praktiska revisionsarbetet i kommunen.
Vårt verksamhetsmål är att genom revision främja::
-
Ändamålsenlighet
-
Effektivitet
-
Rättvisande räkenskaper
-
God intern kontroll
Utifrån övergripande mål och med beaktandet av kommunfullmäktiges mål
inom prioriterade fokusområden utarbetas årligen en revisionsplan som innehåller projekt både inom förvaltnings- och redovisningsrevision.
148
Mått och nyckeltal
Antal granskningar
- därav förvaltningsrevision
- därav redovisningsrevision
Utfall
2010
Utfall
2011
Budget
2012
Budget
2013
18
12
6
18
12
6
18
12
6
18
12
6
Beskrivning och analys av förändringar:
Antalet granskningar är oförändrat under perioden. Utökad anslagsnivå
2012 och 2013 används bland annat till en mer omfattande granskning av
årsredovisning, delårsrapport, intern kontroll samt uppföljningar av tidigare
granskningar.
Kostnaden för granskningarna (exklusive granskning av årsredovisning och
delårsrapport samt ansvarsutövning) ligger i kostnadsintervallet 70 000 150 000 kronor. Vidare avsätts resurser i revisionsplanen för uppföljning av
tidigare granskningar inom förvaltningsrevision och redovisningsrevision,
rådgivning, revisorsintyg, oförutsedda granskningsinsatser med mera.
149