Samråd - Svedab
Samråd – förändringar på Kontinentalbanan 1. Trafiken på Kontinentalbanan 7 oktober 2013 Kontinentalbanan är den järnväg som går genom de östra delarna av Malmö och vidare mot Trelleborg. Den del av banan som går genom Malmö ingår i Öresundsbrons land- Kontinentalbanan invigdes år 1898 och anslutningar och den ägs trafikerades av både person- och godstågstrafik fram till att Citytunneln stod klar år 2011. och drivs gemensamt av Svedab (Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB) och Trafikverket. Sedan Citytunnelns färdigställande trafikeras banan bara av godståg men den har tidigare trafikerats av både person- och godståg. Detta samråd ingår i pågående arbete med ansökan om tillstånd att återinföra persontågstrafik på den del av Kontinentalbanan som går genom Malmö, med planerad trafikstart december 2015. ! /S to ck ho lm Bakgrund Kävlinge rg /G bo ing els tH Mo Mo t olm h sle s Hä rg bo öte ! ! Befintlig station ! Befintlig men idag outnyttjad station Lund C Planerad station Eventuell framtida station Endast godstågstrafik (Kontinentalbanan) Endast persontågstrafik Övrig person- och godstågtrafik Persontågstrafik ger nya möjligheter Att tillåta persontågstrafik på banan skulle innebära flera nya möjligheter. Tillståndet kan bidra till att Malmö utvecklas både lokalt och regionalt: • • Triangeln Mo t K öpen ham n ! ! ! Hyllie Möjliggör en ny ringlinje genom Malmö kallad ”Malmöringen” som skulle förbättra kollektivtrafiken och öka tillgängligheten i Malmö. Avlastar Citytunneln när trafiken inom Malmö och över sundet ökar. Kontinentalbanan kan användas för persontågstrafik mot Trelleborg och Ystad och därmed förstärka det regionala tågnätet. Gör persontågstrafiken genom Malmö mindre känslig för störningar vid drift- och underhållsarbeten. Östervärn ! Rosengård Persborg Fosieby ! Svågertorp ! tT Svedala Mot Ystad org leb rel • ! Mo • Malmö C Flaskhals genom Malmö I dagsläget finns det fem spår in till Malmö från norr och fyra spår från söder. Genom Malmö är persontågstrafik endast tillåten på två spår (i Citytunneln), vilket gör Malmö till en framtida flaskhals. Genom att tillåta persontågstrafik även på Kontinentalbanan skulle ett bättre trafikflöde genom Malmö uppnås. Malmöringen Hyllie ! ! Svågertorp ! Rosengård ! Persborg Fosieby Tåglinjen kompletterar befintlig kollektivtrafik och kopplar samman östra Malmö med handelsområdena Svågertorp och Hyllie och med övriga staden. Triangeln Hyllie Svågertorp Persborg Rosengård Östervärn Triangeln ! ! Östervärn Malmö C ! Malmöringen skapar möjligheter till större integration mellan de östra stadsdelarna och övriga delar av Malmö. Pågatåg beräknas avgå var 30:e minut i varje riktning. Kortaste restid (ca min) Malmö C Ett tillstånd att återinföra persontågstrafik på Kontinentalbanan på delen genom Malmö innebär att Malmöringen kan förverkligas, en föreslagen lokal tåglinje för Pågatågstrafik längs Citytunneln, Kontinentalbanan och Svågertorp. Malmö C - 4 7 9 12 7 4 Östervärn 4 - 3 5 11 14 11 Rosengård 7 3 - 2 8 11 14 Persborg 9 5 2 - 6 9 14 Svågertorp 12 11 8 6 - 3 8 Hyllie 7 14 11 9 3 - 3 Triangeln 4 11 14 14 8 3 - Att resa med kollektivtrafik till exempel till Hyllie tar idag cirka en halvtimme med buss från Östervärn, Rosengård C och Persborg. I tabellen till vänster visas exempel på framtida restider med tåg runt Malmöringen. Hela sträckan runt ringen kommer att ta cirka 27 minuter och tåg beräknas avgå var 30:e minut i respektive riktning. Malmöringen planeras att tas i bruk december 2015. Samråd – förändringar på Kontinentalbanan 2. Kontinentalbanan och staden 7 oktober 2013 Östervärns och Rosengårds stationer BEFINTLIG PLATTFORM GER LAC I samband med införandet av Malmöringen föreslås att Östervärns station byggs ut och att Rosengård får en helt ny station. Stationsåtgärder inklusive omgivande anläggningar beräknas kosta cirka 100 miljoner kronor. HSG ATA N Östervärn: ombyggd station Den befintliga stationens plattform breddas och förlängs. Breddningen åstadkoms genom att det tredje spåret som inte varit i drift sedan år 2009 byggs över. Plattformen förlängs även till 160 meter enligt illustration till vänster. Denna ombyggnad innebär att stationen kan angöras med sex vagnar, vilket är dubbelt så många som tidigare. SÖ A DR B OF LT L U N GE Ä V TA NY PLATTFORM SPÅR 41 SPÅR 42 Utöver detta anpassas även spår, kontaktledning och signalsystem till den nya utformningen. Längs med perrongens södra del uppförs en ny 2 meter hög bullerskyddsskärm. De allmänna ytorna runt omkring kan bibehållas oförändrade. SPÅR 43 SPÅR 44 Vänster: Illustrationsplan över ombyggnad av Östervärns station. Rosengård: ny station En ny station placeras direkt söder om Amiralsgatan enligt illustrationerna. Stationen byggs med två sidoplattformar som placeras mellan Amiralsgatan och Rosengårdsstråket i enlighet med antagen detaljplan. Utformningen har anpassats så att det i framtiden ska vara möjligt att förlänga plattformarna över Amiralsgatan och kunna angöra med längre tåg. Plattformarna förses med en kombination av väderskydd och bullerskyddsskärmar som ger ett bättre bullerskydd än dagens skärmar. Bilderna till vänster visar utformningen av Rosengårds nya stationstorg samt väderoch bullerskyddsskärmar. Skärmarna utformas med transparenta, färgglada sektioner samt vertikal vegetation som ger grönska. Som illustrationsplanen ovan visar, angränsar stationen till Rosengårdsstråket i söder och till Amiralsgatan i norr. Illustrationer framtagna av Sweco. Upptagningsområde – Kontinentalbanans stationer Rosengårdsstråket Det planerade höghuset Culture Casbah blir ett blickfång längs med Rosengårdsstråket. Rosengårdsstråket är ett blivande kommunikationsstråk för gång- och cykeltrafik mellan centrala Malmö, dess östra delar och omgivande landsbygd. Inom Rosengård löper stråket från Herrgården till Rosengårds centrum, Örtagården och Törnrosen där det passerar under Kontinentalbanan och den framtida Station Rosengård. Västerut löper stråket vidare förbi Enskifteshagen mot Möllevången och Triangeln. Österut är det en länk till Husie, Jägersro och Bokskogen. Ringarna visar 5 minuters gång- respektive cykelväg till stationerna Östervärn, Rosengård och Persborg. För att förstärka Rosengårdsstråkets attraktivitet planeras en rad åtgärder som kommer att berika gång- och cykelstråket, se illustration nedan. På så vis kan sträckan utvecklas som kommunikationsstråk och mötesplats för handel, kultur- och fritidsaktiviteter. Samråd – förändringar på Kontinentalbanan 3. Tillståndsprocess och miljökonsekvensbeskrivning 7 oktober 2013 Tillståndsansökan Miljökonsekvensbeskrivning Svedab planerar att tillsammans med Trafikverket lämna in en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för trafik med både person- och godståg på Kontinentalbanan. Då verksamheten inte omfattas av tillståndsplikt är ansökan att betrakta som frivillig enligt 9 kapitlet miljöbalken. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska alltid ingå i en ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att beskriva verksamhetens positiva och negativa påverkan på miljön och på människors hälsa och säkerhet. Syftet med ansökan är att klarlägga den miljöpåverkan som trafiken på Kontinentalbanan innebär och fastställa villkor för verksamheten. Miljökonsekvensbeskrivningen har begränsats till det område som berörs av föreslagna åtgärder. I detta projekt har påverkan från projektet studerats inom ett område motsvarande cirka 250 meter på ömse sidor om järnvägen inom vilket de flesta konsekvenserna uppkommer. Miljöförvaltningen – svarar för tillsyn Miljöförvaltningen i Malmö arbetar för en säker miljö för människors hälsa genom tillsyn och kontroll av till exempel vatten, luftföroreningar, buller och miljöfarlig verksamhet. Förvaltningen tillvaratar miljöintressena i samhällsplaneringen och driver projekt för hållbar utveckling i kommunen samt tillhandahåller rådgivning och utför strategiskt miljöarbete. Tidsplan Tillståndsansökan lämnas till länsstyrelsen Beslut om tillstånd Utbyggnad av station Rosengård klar Drifttagning (preliminärt) vinter 2013 sommar 2014 december 2015 december 2015 Nollalternativ I miljökonsekvensbeskrivningen jämförs påverkan av en ny åtgärd med ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet innebär att banan fortsatt trafikeras endast med godstågstrafik. Det som begränsar hur mycket trafiken kan öka är nu gällande villkor för buller från tågtrafiken. Inga ytterligare åtgärder för att förbättra bullermiljön genomförs. Planerad verksamhet Planerad verksamhet innebär att Kontinentalbanan trafikeras med både gods- och persontåg. Ytterligare bullerskyddsåtgärder genomförs vilket möjliggör en ökning av antalet tåg. Trafiken på Kontinentalbanan kan öka så länge de nya riktvärdena för buller inte överstigs. Tillståndsprocessen Tillståndsprocessen inleds med ett antal samrådsmöten som syftar till att informera berörda myndigheter och allmänheten om den planerade verksamheten, samt att inhämta deras kunskaper och synpunkter. Hela samrådsskedet, inklusive inkomna synpunkter och hur de har beaktats, dokumenteras i en samrådsredogörelse som blir en del av tillståndsansökan. I det här projektet har samråd med länsstyrelsen och miljöförvaltningen genomförts under sommaren 2013 och nu i oktober hålls samråd med allmänhet och särskilt berörda. Efter samrådsskedet färdigställs tillståndsansökan inklusive miljökonsekvensbeskrivning och den lämnas till länsstyrelsen. När länsstyrelsen anser att ansökan är komplett sätts en kungörelse in i tidningen. De som berörs ges på detta sätt möjlighet att lämna synpunkter. Länsstyrelsen lämnar ansökan vidare till miljöprövningsdelegationen som beslutar om tillstånd med villkor för verksamheten. Beslutet kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Tillståndsprocessen för ansökan om trafik med person- och godståg på Kontinentalbanan. Stadsbild Mark- och vattenmiljö Buller Viktiga miljöaspekter De miljöaspekter som bedömts vara mest relevanta vid planerad verksamhet på Kontinentalbanan Elektromagnetiska fält Risk och säkerhet Vibrationer Samråd – förändringar på Kontinentalbanan 4. Åtgärder för bullermiljön 7 oktober 2013 Bullerskyddsåtgärder Allmänna fakta om buller Tidigare utförda åtgärder Nödvändiga bullerskyddsåtgärder utfördes längs med Kontinentalbanan i samband med utbyggnaden till dubbelspår i slutet av 1990-talet. Bullerskärmar sattes upp längs delar av sträckan och fasadåtgärder utfördes i form av bland annat byten av fönster och friskluftsventiler. Åtgärderna innebär att de provisoriska villkoren för buller som gäller längs Kontinentalbanan uppfylls. Allt oönskat ljud kallas för buller. Om man befinner sig i en i övrigt tyst miljö kan en del ljud upplevas som störande. Buller kan även överrösta ljud som man vill höra och på så vis upplevas som irriterande. Samtalsstörningar är den vanligaste upplevda negativa effekten av tågbuller utomhus. • • • • • • • • Spårslipning, genomförs vartannat år. Nya 2 m höga skärmar vid Ellstorp, Katrinelund, Håkanstorp och över Ringvägen. Nya 2 m höga skärmar på broar över Stockholmsvägen och Lundavägen. Nya 3 m höga skärmar förbi Törnrosen, Västra Kattarp och Gullvik. Ny 3 m hög skärm byggs på bro över Ystadsvägen. Fasadåtgärd erbjuds för ett flerfamiljshus på Högamöllegatan. Tre enfamiljshus på Fosie stationsväg erbjuds skyddad uteplats. Alla skärmar som inte byts mot högre bevaras i befintligt skick. Svagt vindbrus Storstadsgata Normalt samtal Ljudnivå db(A) Planerade åtgärder Kontinentalbanan kommer, i och med tillståndsansökan för persontågstrafik, att omfattas av riktvärden som är strängare än dagens villkor. För att sänka ljudnivån och uppfylla de nya riktvärdena vid bostäder, skolor och förskolor förstärks bullerskyddet längs med Kontinentalbanan, vilket innebär att riktvärdena kommer att hållas på de allra flesta platser. Kostnaden för bullerskyddsåtgärderna beräknas till cirka 400 miljoner kronor. Följande åtgärder kommer att utföras: Decibel (dB) är en enhet som anger ljudnivå. Som referens kan nämnas att en förändring på cirka 8-10 dB brukar uppfattas som en halvering/fördubbling av ljudnivån. Om ljudnivån ökar eller minskar med 3 dB upplevs det som en knappt hörbar förändring. B51CE 0 10 30 50 70 90 Gods- och persontåg 110 130 Diskotek Smärtgräns 150 170 190 Jetplan Buller är ett delvis subjektivt begrepp och definieras som oönskat ljud. För att ge en uppfattning om vad olika ljudnivåer innebär illustreras olika exempel på ljudnivåer i figuren ovan. Den främsta bullerkällan från tågtrafik orsakas av kontakten mellan hjul och räls. Ljudnivån blir högre ju tyngre tåget är, vilket är förklaringen till att godståg generellt bullrar mer än persontåg. Även hastigheten påverkar ljudnivån. Riktlinjer bostäder (dBA) Utomhus max. (vid uteplats) Utomhus ekv. (vid fasad) Utomhus ekv. (vid uteplats) Inomhus max. (kl 22-07) Inomhus ekv. Villkor som gäller idag 50 35 Riktvärden för planerad verksamhet 70 60 55 45 30 Definitioner: Decibel A (dBA) - motsvarar örats känslighet för ljud med olika karaktär. Ekvivalent ljudnivå - medelljudnivån under en tidsperiod, exempelvis ett dygn. Maximal ljudnivå - den högsta momentana ljudnivån under en enstaka bullerhändelse, till exempel en tågpassage. Utformning av bullerskyddsskärmar För att motverka negativa effekter såsom skuggning, sämre genomsikt, oönskad storskalighet, barriäreffekt eller fasadverkan som skapar otrygghet kan bullerskyddsskärmarna anpassas till platsen genom följande åtgärder: Vid utformningen av nya bullerskyddsskärmar är avsikten att beakta upplevelsen av stadsbilden längs banan. I valet av skärmar tas därför hänsyn till platsens karaktär och förutsättningar. Särskild vikt läggs vid höjd och bredd på byggnader och gator, grönskans täthet och utbredning samt omgivningens olika material. Ovanstående bilder visar exempel på olika typer av befintliga bullerskyddsskärmar i Malmö med omnejd. • • • • • • • Bevara och komplettera befintlig vegetation Plantera träd, buskar och klätterväxter Måla skärmar så att de smälter in i omgivningen Effektbelysa skärmar eller befintlig vegetation Transparenta skärmsektioner för genomsikt Olika höjd, bredd och material för variation Dekorationer för att framhäva viktiga platser Bullersituation vid föreslagen trafik Ökad trafikmängd... Trots utökad trafik skulle planerade bullerskyddsåtgärder medföra stora positiva effekter på ljudmiljön längs med Kontinentalbanan. Eftersom trafikmängden ökar vid återinförandet av persontågstrafik ökar den ekvivalenta ljudnivån, men endast med mindre än en halv decibel jämfört med nollalternativet och knappt 2 dB jämfört med nuläget. Den maximala ljudnivån ökar inte jämfört med varken nollalternativet eller nuläget. ...men minskad ljudnivå Nya bullerskyddsskärmar och spårslipning kommer innebära att ljudnivån på flera ställen sjunker jämfört med nollalternativet – maxnivån som mest med 15 dB och ekvivalentnivån som mest med 9 dB. Den största effekten uppnås där nya skärmar sätts upp på sträckor utan befintlig skärm. Spårslipningen kommer att sänka maxnivån med upp till 1,5 dB och den ekvivalenta ljudnivån med upp till 1 dB jämfört med nollalternativet på platser där ingen förändring av skärmar görs. Jämfört med nuläge och nollalternativ sjunker den maximala ljudnivån för uteplatser i allmänhet med cirka 7 dB. Ljudnivå anges som ekvivalent nivå och som maximal nivå i enheten decibel (dB). Decibel A (dBA) används för att motsvara örats känslighet för ljud med olika karaktär. Den ekvivalenta nivån är medelljudnivån under en tidsperiod, exempelvis ett dygn. Maximal ljudnivå är den högsta momentana ljudnivån under en enstaka bullerhändelse, till exempel en tågpassage. Den maximala ljudnivån påverkas inte av mängden trafik. Den tågtyp som ger högsta momentana bullernivån under en passage avgör den maximala ljudnivån.
© Copyright 2024