Här - Intranät - Borgholms kommun
KALLELSE Kommunstyrelsen Plats och tid för sammanträdet Stadshuset, KS-rummet, Borgholm, 2014-10-28, klockan 09:00 OBS TID Ilko Corkovic Ordförande / Marie-Louise Johansson Sekreterare 880 18 Utses att justera: …………………………………………………………………. Plats och tid för justeringen: Kommunledningskontoret i Borgholm ……/…… 2014 ___________________________________________________________________________ ÄRENDEN Sid 1 Bemyndigande att teckna avtal, firmatecknare Dnr 2014/235-002 Ny mandatperiod – nya firmatecknare. Beslutas av kommunstyrelsen 1 2 Bemyndigande att teckna bankmedel, fondmedel och plusgiro Dnr 2014/236-002 Ny mandatperiod – nya personer ska utses. Beslutas av kommunstyrelsen 2 3 Godkännande av attestanter Dnr 2014/237-00 3-5 En gång per mandatperiod godkänner kommunstyrelsen attestanter inom kommunstyrelsens verksamhetsområde. Bifogad attestlista är den aktuella. Kommunstyrelsen brukar även delegera till kommunchefen att under löpande år justera listan utifrån uppkomna personalförändringar. Beslutas av kommunstyrelsen 4 Budgetuppföljning september 2014 Dnr 2014/86-042 - kommunen i helhet - kommunstyrelsens verksamhetsområde. Beslutas av kommunstyrelsen 5 Budget 2015, investeringsplan 2016-2019 Dnr 2014/210-041 Kommunstyrelsen överlämnade 2014-10-07 § 140 budgetramar 2015 till nya kommunstyrelsen för ställningstagande i samband med budget 2015. Budgethandlingen skickas till ledamöterna senare i veckan Beslutas av kommunfullmäktige 6 Sammanträdesdagar 2014 - fastställelse av datum Dnr 2013/202006 11 november och 9 december är föreslaga av gamla styrelsen. Beslutas av kommunstyrelsen 7 Val av kommunstyrelsens arbetsutskott samt 1:a och 2:a ersättare Dnr 2014/220-116 Kommunstyrelsens arbetsutskott är tillika personalutskott, budgetbered-ning, näringslivsutskott, trafiknämnd och krisledningsnämnd dessutom finns även ett kultur- och fritidsutskott Beslutas av kommunstyrelsen 6-11 12-17 18-19 8 Begravningsombud för perioden 2015-01-01--2018-12-31 Dnr 2014/233-112 Länsstyrelsen efterfrågar i remiss 2014-10-15 om förslag på begravningsombud, senast 2014-11-07. I dagsläget är ekonomichef Lars-Gunnar Fagerberg utsedd till begravningsombud. Beslutas av kommunstyrelsen 20 9 Nominering till föreningsstyrelse samt val av ombud till bolagsstämma, Kommuninvest Dnr 2014/231-106 Kommuninvest inbjuder medlemmarna att nominera en eller flera personer att väljas till föreningsstyrelsen. Eftersom kommunen även brukar utse ombud till bolagsstämman är det lämpligt att det är samma person. Beslutas av kommunstyrelsen 21-22 10 Antagande av detaljplan Södra Munketorp 1:7, 1:32 m fl fastigheter Dnr 2014/60-219 Samhällsbyggnadsnämnden föreslog 2014-09-24 § 184 kommunfullmäktige att anta detaljplanen med tillhörande handlingar. Beslutas av kommunfullmäktige 23-63 11 INFORMATIONSÄRENDE: Utökat driftåtagande - erbjuda IT-tjänster till Mörbylånga kommun dnr 2014/226-106 Beslutas av kommunstyrelsen 64-65 12 Gemensam överförmyndarverksamhet med Kalmar och Mörbylånga kommuner Dnr 2014/181-190 Kommunerna ska ta ett inriktningsbeslut innan årsskiftet. Beslutas av kommunfullmäktige 66-82 13 Tilldelningsbeslut avseende upphandling vedkajen Borgholm Dnr 2014/187-556 Beslutas av kommunstyrelsen 83 14 Motion (Per Lublin ÖP) - Pedagogiska måltider Dnr 2014/107-109 Utbildningsnämnden föreslog 2014-09-24 § 68 kommunfullmäktige att avslå motionen Beslutas av kommunfullmäktige 84-85 15 Upphävande av beslut: Borgholms Bowlinghall - övertagande av ansvaret 2014-11-01-2015-04-30 Dnr 2014/227-443 Kommunstyrelsens beslut 2014-10-07 § 139 upphävs då styrelsen för Borgholms Bowlinghall avböjt erbjudandet. Beslutas av kommunstyrelsen 86-87 16 Upphävande av beslut: Borgenslån till Ölands Kommunalförbund för projektet Cykelturism på Öland – Fyr till Fyr Dnr 2014/198-045 Kommunstyrelsens beslut 2014-09-09 § 125 upphävs då kommunen på förslag av ekonomiavdelningen finansierar sin del av lånet på annat sätt. Beslutas av kommunstyrelsen 88-89 17 Förslag – Upphävande av beslut: Fastighetsförsäljning Södra Runsten 9:1 (Runstens skola m m) Dnr 2012/147-253 Förslag att föreslå kommunfullmäktige att upphäva beslutet att sälja gamla skolbyggnaden i Runsten. Beslutas av kommunfullmäktige 90-91 18 Utökad överenskommelse – ensamkommande barn Presenteras på sammanträdet. 19 Meddelande och delegationsbeslut _ _ _ _ _ _Skickas digitalt 2014-10-21 92-93 1 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Beteckning 2014-10-17 Handläggare Ert datum Er beteckning Linda Kjellin Controller Kommunstyrelsen Bemyndigande att teckna avtal, firmatecknare Förslag till beslut Att föreslå kommunstyrelsen att från och med 2014-10-28 bemyndiga kommunstyrelsens ordförande Ilko Corkovic med kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Sofie Loirendal som ersättare att gemensamt med kommunchef Christina Madeling eller ekonomichef Lars-Gunnar Fagerberg på kommunens vägnar underteckna i vederbörlig ordning beslutade avtal, överenskommelser, skuld-, borgens-, och ansvarsförbindelser, köpekontrakt, köpebrev och gåvobrev, pantförskrivnings- och dödningsmedgivande, inteckningsåtgärder, underteckna ansökningar om betalningsföreläggande och lagsökning, samt att i övrigt teckna i kommunens firma. . Linda Kjellin Controller Postadress Telefon Box 52 387 32 Borgholm 0485-88 013 Lars-Gunnar Fagerberg Ekonomichef Telefax e-mail / www [email protected] www.borgholm.se 1 (1) 2 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Beteckning 2014-10-20 Handläggare Ert datum Linda Kjellin Controller Er beteckning Kommunstyrelsen Bemyndigande att teckna bankmedel, fondmedel och plusgiro. Förslag till beslut Att föreslå kommunstyrelsen att från och med 2014-10-28 bemyndiga kommunstyrelsens ordförande Ilko Corkovic med kommunstyrelsens vice ordförande Sofie Loirendal som ersättare, kommunchef Christina Madeling, ekonomichef Lars Gunnar Fagerberg, controller Mattias Sundman samt ekonomiassistent Berit Johansson med ekonomiassistent Viola Ottosson som ersättare, att - med två i förening – för Borgholms kommuns räkning utkvittera bankmedel, fondmedel och på plusgiro innestående medel, samt att delegera till kommunchef Christina Madeling att utse behörighet att teckna bankmedel, fondmedel och plusgiro vid förändringar med anledning av ledigheter inom ekonomiavdelningen. Linda Kjellin Controller Postadress Telefon Box 52 387 32 Borgholm 0485-88 013 Lars-Gunnar Fagerberg Ekonomichef Telefax e-mail / www [email protected] www.borgholm.se 1 (1) 3 Attestlista - Kommunstyrelsen 2014 gäller från 15 oktober 2014 Attestant Ersättare 1000 1001 1008 1000 Kommunfullmäktige Nämnds- och styrelseverksa Övrig politiskt verksamhet Demokratigrupp Marie-Louise Johansson Christina Madeling Marie-Louise Johansson Christina Madeling Marie-Louise Johansson Christina Madeling 1000 1001 1010 1011 1100 1300 1302 1303 1306 2154 2203 2204 2205 1301 2200 2300 2700 3150 4500 4503 4530 4700 4722 8321 9201 9225 9227 1010 Kommunstyrelsen Nämnds- och styrelseverksa Övrig politisk vht Ungdomsråd Ungdomspolitik Stöd till politiska org. Projekt och bidrag SKL Regionförbund FT-rådet Översiktsplan Medfinansiering - projekt Oförutsedda behov Öppna portar - Borgholms Slott ÖKF- Politisk verksamhet ÖKF - Näringslivsbefrämjande ÖKF - Turismverksamhet ÖKF - Räddningstjänst Allmän kulturverksamhet Gymnasieskola Ölands gymnasium Gymnasiesär Grundläggande vux Distansstudio KLT-busskort Gemensam kostn-intäkt IT-kostnader Avskrivningar KS Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling 2156 2305 2495 2505 2755 6105 8055 8105 8155 8655 9105 9201 1012 Teknisk service Kommunstyrelsen Infrastruktur TS Turistverksamhet TS Gata/väg/parkering TS Parker TS Totalförsvar TS Arb.markn.åtg. TS Hamnverksamhet TS Kommersiell vht TS Bostadsverksam TS Vatten/Avfall TS Gemensam vht TS GEMENSAM KOST/INTÄKT Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Marie-Louise Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling 3105 3405 Kultur/Fritid Kultur TS Fritidsanläggn. TS Maria Johanson Jan-Åke Johansson Jan-Åke Johansson Maria Johanson 3100 3150 3154 3155 3158 3159 1011 Kultur och fritid Stöd till studieorg Allmän kulturvht Konst Kulturpris Adm personal kultur Övrigt kultur Maria Maria Maria Maria Maria Maria Jan-Åke Jan-Åke Jan-Åke Jan-Åke Jan-Åke Jan-Åke 3000 3001 3008 3009 3010 3400 3401 3402 3403 3404 3410 3411 3412 9227 9227 Allmän fritidsvht Kolonilotter Adm. personal fritid Övrigt fritid Samlingslokaler Idrott- och fritidsvht Intäkter Löner Kiosk Åkerbobadet Badanläggning Tennishallen Konstgräsplan Kallbadhus Avskrivning KS (Kultur) Avskrivning KS (Fritid) Jan-Åke Johansson Jan-Åke Johansson Jan-Åke Johansson Jan-Åke Johansson Jan-Åke Johansson Jan-Åke Johansson Jan-Åke Johansson Jan-Åke Johansson Jan-Åke Johansson Jan-Åke Johansson Jan-Åke Johansson Jan-Åke Johansson Jan-Åke Johansson Maria Johanson Jan-Åke Johansson Maria Johanson Maria Johanson Maria Johanson Maria Johanson Maria Johanson Maria Johanson Maria Johanson Maria Johanson Maria Johanson Maria Johanson Maria Johanson Maria Johanson Maria Johanson Jan-Åke Johansson Maria Johanson 1304 2151 2153 2155 2202 1100 Kommunstab Vigselförättning Markförsäljning Stadshuset Mark och exploatering Hemsändningsvht Marie-Louise Johansson Marie-Louise Johansson Christina Madeling Marie-Louise Johansson Marie-Louise Johansson Christina Madeling Christina Madeling Ilko Corkovic Christina Madeling Christina Madeling Johanson Johanson Johanson Johanson Johanson Johanson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson 4 Attestlista - Kommunstyrelsen 2014 2301 2303 2304 2492 2493 2494 2752 9180 9200 9201 9204 9209 9223 Särskilda aktiviteter Näringslivsarbete Destinationsutveckling Vägbidrag Parkeringsverksamhet Turistvägar Krishantering IT-kostnader Personalkostnader Gemensam kostn-intäkt Informationsverksamhet Kaffekassa Oreglerade fakturor Christina Madeling Marie-Louise Johansson Marie-Louise Johansson Mattias Sundman Marie-Louise Johansson Mattias Sundman Christina Madeling Christina Madeling Christina Madeling Christina Madeling Christina Madeling Marie-Louise Johansson Christina Madeling Ilko Corkovic Christina Madeling Christina Madeling Christina Madeling Christina Madeling Christina Madeling Marie-Louise Johansson Marie-Louise Johansson Ilko Corkovic Ilko Corkovic Ilko Corkovic Christina Madeling Ilko Corkovic 9200 9201 9203 9208 9215 1110 Ekonomiavd. Personalkostnader Gemensam kostn-intäkt Inköpsavtal Försäkringar Ekonomisystem Linda Linda Linda Linda Linda Mattias Mattias Mattias Mattias Mattias 9200 9201 9201 9211 9216 9226 9290 1112 IT-avdelning Personalkostnader Gemensam kostn-intäkt Gemensam kostn-intäkt Kommunens datorbudget PA-system BEAB extern faktura IT Övriga IT köp Niklas Niklas Niklas Niklas Niklas Niklas Niklas 9200 9201 9205 9206 9210 9216 9218 9220 9230 9231 9232 9240 9241 9242 9247 9262 9270 9271 9272 9273 9274 9275 9276 9280 1120 Personalavd Personalkostnader Gemensam kostn-intäkt Telefonväxel Portokostnader Jämställdhet PA-system Pensionsadministration Personalförening (Trikumo) Kontorsmaterial Kopiering Kommunbilar Personalutbildning Företagshälsovård Medhelp Samordningstjänst Hälsoprojektet Facklig tid Kommunal Lärarförbundet LR Vårdförbundet SKTF SSR Omplacering Susanne Höglander Susanne Höglander Veronica Fredlund Ronny Harrysson Susanne Höglander Susanne Höglander Susanne Höglander Therese Åhlander Ronny Harrysson Ronny Harrysson Ronny Harrysson Susanne Höglander Susanne Höglander Susanne Höglander Susanne Höglander Susanne Höglander Ingrid Öhlund Ingrid Öhlund Ingrid Öhlund Ingrid Öhlund Ingrid Öhlund Ingrid Öhlund Ingrid Öhlund Susanne Höglander Agneta Dahlberg Agneta Dahlberg Edin Dzananovic Veronica Fredlund Agneta Dahlberg Agneta Dahlberg Agneta Dahlberg Susanne Höglander Veronica Fredlund Veronica Fredlund Veronica Fredlund Agneta Dahlberg Agneta Dahlberg Agneta Dahlberg Agneta Dahlberg Agneta Dahlberg Susanne Höglander Susanne Höglander Susanne Höglander Susanne Höglander Susanne Höglander Susanne Höglander Susanne Höglander Agneta Dahlberg 6100 6101 6102 6103 6108 6111 6112 6120 6132 1142 Arbetscenter Arbetsmarknadsåtgärder Övriga kostnader Personalkostnader Lönebidrag RAMP Gnistan Café Feriearbete Arbetsrehab Agneta Agneta Agneta Agneta Agneta Agneta Agneta Agneta Agneta Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina Christina 9400 1201 ANF - insatser ANF-insatser Susanne Höglander 9400 1202 - Hela Sverige ska leva Hela ska Sverige ska leva Marie-Louise Johansson Christina Madeling Kjellin Kjellin Kjellin Kjellin Kjellin Hällblad Hällblad Hällblad Hällblad Hällblad Hällblad Hällblad Dahlberg Dahlberg Dahlberg Dahlberg Dahlberg Dahlberg Dahlberg Dahlberg Dahlberg Kim Kim Kim Kim Kim Kim Kim Sundman, Sundman, Sundman, Sundman, Sundman, Lars-Gunnar Fagerberg Lars-Gunnar Fagerberg Lars-Gunnar Fagerberg Lars-Gunnar Fagerberg Lars-Gunnar Fagerberg Johnsson Johnsson Johnsson Johnsson Johnsson Johnsson Johnsson Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Madeling Agneta Dahlberg 1203 - Gillberga Kulturbrott Gillberga Kulturbrott Marie-Louise Johansson Christina Madeling (tidigare 1142 ändras pga övergång till projekt) 1204 - Integration 44* Grundskola Agneta Dahlberg Christina Madeling 6006 Migrationsverket Ola Davidsson Christina Madeling 6006: 1140 Migrationsverket (Ekonomiskt bistånd) Eva Karlström Hillevi Österbo 9400 1200 2020 - Revision Revision Jan Engelholm Anders Marell 1300 2030-Överförmyndare Projekt och bidrag Christer Johnsson Lars-Göran Andersson 1001 2040-Allmänna val Övrig politisk verksamhet Marie-Louise Johansson Vakant 5 Attestlista - Kommunstyrelsen 2014 1300 Projekt och bidrag 3170 3171 3172 3175 3177 3179 3180 3181 3182 3183 3100 - Borgholms slott Slottet Personal Slottet hyra Försäljning Slottet marknadsföring Slottet övrigt Slottet leasing Slottet kontor Slottet el Slottet underhåll Slottet utförda arbeten Jan-Åke Jan-Åke Jan-Åke Jan-Åke Jan-Åke Jan-Åke Jan-Åke Jan-Åke Jan-Åke Jan-Åke Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Maria Maria Maria Maria Maria Maria Maria Maria Maria Maria Johanson Johanson Johanson Johanson Johanson Johanson Johanson Johanson Johanson Johanson 3171 3172 3177 3178 3200 - Konserter Slottet hyra Slottet försäljning Slottet övrigt Personal konserter Jan-Åke Jan-Åke Jan-Åke Jan-Åke Johansson Johansson Johansson Johansson Maria Maria Maria Maria Johanson Johanson Johanson Johanson 3171 3177 3300 - Gästabud Slottet hyra Slottet övrigt Jan-Åke Johansson Jan-Åke Johansson Maria Johanson Maria Johanson 3172 3173 3174 3177 3184 3400 - Kiosk/Entré Slottet försäljning Entré Slottet guidning Slottet övrigt Caféverksamhet Jan-Åke Jan-Åke Jan-Åke Jan-Åke Jan-Åke Maria Maria Maria Maria Maria 3172 3176 3177 3500 - Pedagogisk verksamhet Slottet försäljning Slottet inventarier Slottet övrigt Jan-Åke Johansson Jan-Åke Johansson Jan-Åke Johansson Maria Johanson Maria Johanson Maria Johanson 3172 3600- Café Slottet Försäljning Jan-Åke Johansson Maria Johansson 3173 3175 3177 3800 - Övriga program Entré Slottet marknadsföring Slottet övrigt Jan-Åke Johansson Jan-Åke Johansson Jan-Åke Johansson Maria Johanson Maria Johanson Maria Johanson 9000 9001 9*** Finans Finansförvaltningen Balanskonton Linda Kjellin Linda Kjellin Christina Madeling, Mattias Sundman Christina Madeling, Mattias Sundman 1100 1110 Investeringsprojekt 9201 1200-1299 Christina Madeling, Linda Kjellin Marie-Louise Johansson Mattias Sundman 1000-9999 Total attesträtt Christina Madeling Lars-Gunnar Fagerberg Johansson Johansson Johansson Johansson Johansson Johanson Johanson Johanson Johanson Johanson Godkänns enligt delegation 2014 …………. Christina Madeling Kommunchef 6 Datum 2014-10-17 Beteckning 1 (6) Uppföljning september 2014 Handläggare Mattias Sundman Controller Uppföljning september 2014 Resultaträkningen nedan visar resultatetet efter nio månader och en helårsprognos för 2014. Resultatet för september är 7 mkr och 11,6 mkr för helårsprognosen. Resultaträkning Prognos Redovisning Helår tom sep 2014 Verksamhetsnetto -406 414 -538 692 Pensioner Nettokostnader -10 115 -416 528 -553 101 Återställning negativt resultat Skatteinkomster Utjämning -14 409 0 288 486 138 546 384 648 Finansnetto -3 466 -4 631 Resultat 7 038 11 646 0 184 729 Kommunens positiva resultat består sedan augusti. Resultatet uppgår till 7 mkr för perioden och är oförändrad nivå sedan månaden innan. Resultaträkningen redovisar precis som föregående månad höga kostnader för verksamhetsnetto. Underskottet inom verksamhetsnettot beror på höga kostnader för bostadsanpassning -0,8 mkr. Även kommunstyrelsen uppvisar ett negativt resultat för perioden -2 mkr. Socialnämndens resultat försämras ytterligare sedan halvårsbokslutet -4,1 mkr. Det sammanlagda underskottet för periodens verksamhetsnetto är -4,8 mkr. Underskottet för verksamhetsnettot förbättras något för perioden då utbildningsnämndens positiva resultat ökar från 1,1 mkr till 1,7 mkr. Skatteintäkter och utjämning ligger i linje med budgeterad nivå och finansnettot ligger bättre än budgeterad nivå. Omsättning av lån till lägre ränta som skedde under 2013 ger en helårseffekt under 2014. AFA Försäkringsstyrelse har ännu inte tagit beslut om att återbetala premier för AGS-KL och Avgiftsförsäkringen för åren 2003 och 2004. Månadens eller årets resultat bygger inte på dessa pengar. Postadress Telefon Telefax e-mail / www Box 52 387 21 Borgholm 0485-88024 0485-12935 [email protected] http://www.borgholm.se 7 Kommentarer till verksamheternas resultat Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar efter september månad ett nettounderskott om -2,1 mkr. Vid senaste uppföljningen i augusti var resultatet -3,0 mkr vilket innebär att kommunstyrelsens resultat har förbättrats. Sedan delårsbokslutet har resultatet förbättrats med totalt 1,4 mkr. Intäkterna för perioden understiger budget motsvarande 0,6 mkr. Kostnaderna överstiger budget med totalt 1,5 mkr. Det är teknisk service, kommunledningskontoret, arbetsmarknadsavdelningen, personalavdelningen och ITavdelningen som uppvisar underskott. De största investeringar som skett för perioden är Byxelkroks hamn, Gärdslösa skola och Stora Rörs hamn. Det prognostiserade årsresultatet är -2,9 mkr varav -2,0 mkr hänförs till den kommunaltekniska verksamheten. Prognosen innehåller 0,5 mkr i vinterväghållning avseende hösten, 0,5 mkr asfaltering samt ökade kostnader för företagshälsovården motsvarande 0,5 mkr. Årsprognos: -2,9 mkr Revision, valnämnd och överförmyndare Övriga nämnder redovisar efter nio månader ett nettoöverskott på totalt 0,2 mkr. Revisionsverksamheten och valnämnden har för närvarande ett överskott. Överförmyndarna uppvisar ett negativt resultat på minus 0,3 mkr. Överförmyndarna har högre kostnader på våren och lägre kostnader på hösten, vilket är en bidragande orsak till det negativa resultatet. Årsprognosen förväntas uppvisa underskott. Både allmänna val och revisionsverksamheten förväntas uppnå ett nollresultat. Årsprognos: -0,2 mkr 8 Borgholms Slott Slottsverksamheten resultat uppgår till plus 0,3 mkr efter september månad. Slottsverksamheten har både högre kostnader och högre intäkter än samma period föregående år. Årsprognosen för slottet uppgår till närmare -0,4 mkr. Det förväntade underskottet beror främst på satsningar som gjorts 2014 för att generera intäkter för framtiden. Årsprognos: -0,4 mkr Utbildningsnämnden Utbildningsnämndens resultat uppgår till 1,7 mkr efter september månad. Den större delen av resultatet beror på att barnomsorg på obekväm arbetstid inte har körts igång på grund av arbetet med att identifiera behov samt förhandlingar med fackförbund men nu har verksamheten kört igång med två anställda. Fördröjningen kan leda till att förvaltningen uppvisar ett positivt resultat för innevarande år då budgeten för banomsorg på obekväm arbetstid är lagd för helår. Kostnader för interkommunal ersättning ligger högre än budgeterad nivå medan kostnaderna för teknisk service ligger lägre än budgeterat. Årsprognosen för utbildningsnämnden beräknas bli ett överskott på 1,3 mkr. Prognosen är något lägre än resultatet för perioden. Detta beror främst på Nämndens centrala verksamhet där budget för it, kompetensutveckling, central administration och fastighetsunderhåll förväntas utnyttjas under årets sista månader. Årsprognos: 1,3 mkr Socialnämnden Resultatet efter september månad är minus 4,1 mkr. Underskottet fördelas mellan intäkter 0,2 mkr, driftskostnader -1,9 mkr samt personalkostnader -2,4 mkr. De största underskotten finns inom äldreomsorgen vilket till stor del beror på hög vårdtyngd och hög sjukfrånvaro. Omsorg om funktionshindrade visar ett underskott som främst beror på höga personalkostnader inom gruppbostäderna i Borgholm, Löttorp och Rälla. De höga driftkostnaderna återfinns främst i individ- och familjeomsorg med höga kostnader inom vård av missbruk samt försörjningsstöd. Årsprognos: -4 mkr Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden redovisar efter september månad ett positivt periodiserat resultat på 0,0 mkr. Det positiva resultatet uppkommer på grund av låga drifts- och personalkostnader. Intäkterna för perioden är periodiserade upp till budgeterad nivå förutom bygglov, plan och enskilda avlopp som förväntas ha svårt att uppnå budgetmålet för helår. Årsprognosen indikerar på ett mindre underskott då personalkostnaderna kommer att öka under resterande månader. Det förväntas mindre intäkter för enskilda avlopp och planärenden. Årsprognos: -0,2 mkr 9 Bostadsanpassning Efter nio månader uppvisar bostadsanpassningen ett negativt resultat om minus 0,8 mkr. Det har skett några större bostadsanpassningar, bland annat kök, montering av trapphiss och montering av ramper. Det har även inkommit fler ärenden de första nio månaderna jämfört med samma period 2013. Det prognostiserade resultatet förväntas bli högt då antalet ärenden ökar i jämförelse med tidigare år. Årsprognos: -1,1 mkr Likviditet Medelsaldot på kommunens checkräkningskredit uppgår till, plus 23,2 mkr. Medelsaldot under september har försämrats marginellt med 1,5 mkr från månaden innan. Utbetalningen av det individuella valet i slutet av mars fick en negativ inverkan på medelsaldot under april. Denna negativa påverkan är återställd under maj månad. Under juni till september har inga större projekt påbörjats som har haft någon negativ inverkan på medelsaldot. Medelsaldot har istället återställts till februari och mars nivå. Medelsaldot kommer att försvagas något då vi har lånat ut pengar 5 mkr till Ölandskommunalförbund och projektet Ölandsleden fyr till fyr. Det som har motsatteffekt är de sålda skolorna Södvik och Böda. Under innevarande år har inga nya lån tagits upp. 10 Investeringar De budgeterade investeringarna enligt kommunfullmäktige uppgår till 21 mkr. Beslutat är att överföra 3,95 mkr från investeringsbudget 2013. Till och med september är 17 mkr av total investeringsbudget utnyttjad. Större investeringsprojekt i år är Byxelkroks hamn, Stora Rörs hamn och Gärdlösa skola. (tkr) 1030 1039 1097 1098 1111 1116 1130 1131 1152 1176 1182 1190 1045 Investeringsredovisning 2014 Övrig gata/park Ospec fastigheter Stora rörs hamn Byxelkroks hamn Arb.miljö o brandskyddsåt 200-årsjubileum 2016 Runsten Ölandsleden Gärdslösa skola IT Ekbacka K3 Åkerboskolans kök K3 Nämnder Kommun Budget Redovisat 2014 JAN-SEP Avvikelse 260 120 140 5 000 549 4 451 2 500 2 534 -34 2 350 4 260 -1 910 600 237 363 500 401 99 1 000 0 1 000 250 500 -250 5 800 5 954 -154 85 0 85 2 255 782 1 473 3 150 571 2 579 1 200 1 082 118 24 950 16 989 7 961 11 Uppföljning år 2014 RESULTATRÄKNING Budget Redovisning Årsprognos 2014 tom sep 2014 Intäkter Kostnader Korrigering för periodisering Projektnetto Delsumma Löneutrymme 2014 Semesterlöneskuld Löneskatt Fastighetsskatt 82 454 -609 426 0 0 -526 972 -13 734 -1 500 -5 200 -150 86 346 -470 871 -7 544 -4 044 -396 113 -10 301 -1 125 -5 203 -113 93 454 -614 426 -7 419 0 -528 391 -10 301 -1 500 -6 756 -150 Avtalsförsäkringar FORA Omställningsfonden Avtalsförsäkringar KPA FÅP Pensionskuldens förändring Förvaltningavgifter Utbetalda pensioner Pensioner, ind valet. Finansiering avtalspensioner Nettokostnader -1 262 -225 -250 -1 637 -500 -120 -8 922 -12 654 19 778 -553 348 -438 -190 -193 -908 -375 -90 -7 163 -9 617 15 300 -416 528 -1 262 -253 -257 -1 637 -500 -120 -9 551 -12 823 20 400 -553 101 Återställning negativt resultat Allmän kommunalskatt Slutavräkning Inkomstutjämning Strukturbidrag Regleringsbidrag Kostnadsutjämning LSS-utjämning Fastighetsavgift -2 906 383 203 4 437 128 342 4 381 2 316 -5 540 19 469 34 905 0 287 533 953 95 083 3 278 1 846 -4 360 14 880 27 819 0 383 377 1 271 126 778 4 371 2 461 -5 814 19 841 37 092 400 1 868 -7 726 50 1 408 -4 924 67 1 868 -6 565 9 801 7 038 11 646 Intäktsräntor Finansiella intäkter Kostnadsräntor RESULTAT 12 2014-10-09 Uppföljning 2014 Handläggare Johan Andersson Uppföljning för kommunstyrelsen 2014 – januari till september Kommunstyrelsen redovisar efter september månad ett nettounderskott om -2,1 mkr. Vid senaste uppföljningen i augusti var resultatet -3,0 mkr vilket innebär att kommunstyrelsens resultat har förbättrats. Sedan delårsbokslutet har resultatet förbättrats med totalt 1,4 mkr. Resultatet innehåller både periodiserade kostnader och intäkter. Periodiseringarna avser förutbetalda kostnadsfakturor för bland annat gymnasieskola, räddningstjänsten, badanläggning och kommande bidragsutbetalningar. Det prognostiserade årsresultatet är -2,9 mkr varav -2,0 mkr hänförs till den kommunaltekniska verksamheten. Resultaträkning Budget 2014 September Avvikelse 2014 Intäkter -17 615 -17 053 -562 Kostnader 101 154 102 678 -1 525 varav personal 16 607 17 004 -397 Nettokostnader 83 539 85 626 Skattemedel 83 539 83 539 Resultat Investeringar 23 750 -2 086 -2 086 15 908 7 842 Intäkterna för perioden understiger budget motsvarande 0,6 mkr. Kostnaderna överstiger budget med totalt 1,5 mkr. Det är teknisk service, kommunledningskontoret, arbetsmarknadsavdelningen, personalavdelningen och IT-avdelningen som uppvisar underskott. Personalkostnaderna uppvisar underskott i förhållande till budget med 0,4 mkr. Verksamhetsområde Nedan redovisas resultatet per verksamhetsområde. 1 13 2014-10-09 Uppföljning 2014 Handläggare Johan Andersson September Kommunstyrelsen (tkr) Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kultur och fritid Teknisk service Kommunledningskontoret Ekonomiavdelningen IT-avdelningen Personalavdelningen Arbetsmarknadsavdelningen KOMMUNSTYRELSEN TOTAL Intäkter Budget Driftkostnader Utfall Budget Personalkostnader Netto Utfall Budget Prognos Utfall 0 0 98 84 189 121 -721 -1 869 52 364 53 203 1 368 1 181 -1 065 -902 5 843 5 250 1 811 2 016 -9 074 -8 771 17 351 19 430 0 0 -1 676 -1 528 1 239 1 756 3 232 3 114 -818 -821 1 851 1 775 2 991 2 649 -463 -635 397 312 675 1 011 -892 -981 2 889 3 166 4 119 3 959 -2 906 -1 547 2 516 698 2 223 2 955 -17 615 -17 053 84 547 85 674 16 607 17 004 82 495 226 -2 382 -547 420 -80 -29 -272 -2 086 0 -165 17 -2 009 -663 371 -63 -180 -194 -2 884 Kommunfullmäktige Verksamheten redovisar efter nio månader ett nettoöverskott om 82 tkr (augusti 63 tkr). Överskottet beror på att driftkostnaderna är under riktpunkt. Årsprognos: 0 tkr Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen uppvisar ett nettoöverskott om 495 tkr (juni -207 tkr) och beror på lägre avskrivningskostnader och högre intäkter än budgeterat. Intäkterna för kommunstyrelsen är cirka 900 tkr högre än budgeterat och hänförs till återsökning av momsersättning för gymnasiet som ej tidigare intäktsregistrerats på verksamheterna. Medfinansiering till beslutade projekt (verksamhet 2203 och 1300) har ett underskott på -175 tkr (periodiserat 9/12-delar) och härstammar från bland annat bidraget mötesplats sydost som inte var budgeterat vid budgetläggningen. Bidragen presenteras på sista sidan i detta dokument. Oförutsedda behov (huvudsakligen snöröjning) har ett underskott på -690 tkr. Budgeten är utfördelad på sex månader (jan-mar och okt-dec) vilket innebär att det finns 170 tkr i budget till och med september månad för oförutsedda behov. Till och med september har snöröjning kostat kommunen totalt 1 260 tkr därav fast arvode för beredskapsersättning, 490 tkr. Alltså har snöröjningen utöver de fasta arvodena kostat kommunen 770 tkr. Verksamheten oförutsedda behov (ansvar 1010) påförs enbart kostnader som överstiger budgeterad nivå för snöröjning på teknisk service ansvar 1012 (636 tkr, 2014). Underskottet består även av LSS-utredning (PWC) 118 tkr och byggsanktionsavgift gällande bygglov för modulerna ute i Lundegård, 100 tkr. Gymnasieförberedelse, Ölands gymnasium, har ett underskott om -190 tkr, det är lokalkostnaderna från BEAB som är högre än budgeterat men skall överensstämma med avtalet som baseras på elevantalet. Enligt överenskommelse med BEAB ska det ske en avstämning varje kvartal där BEAB nollställer resultatet eftersom denna verksamhet ej 2 14 2014-10-09 Uppföljning 2014 Handläggare Johan Andersson ska gå med vinst. Vid halvårsavstämningen fick kommunen en kredit motsvarande 157 tkr för gymnasiet. Avstämningen för kvartal 3 visar på ett underskott motsvarande -48 tkr. Årsprognos: -165 tkr (avsatt 500 tkr i snöröjning för år 2014 samt helårseffekt på beviljade projektutbetalningar) Kultur och fritid Verksamheten uppvisar efter september ett nettoöverskott på 226 tkr (augusti 277 tkr). Kostnaderna är lägre för bland annat konstgräsplanen och allmän kultur & fritidsverksamhet. Några tillkommande kostnader är att det planeras ett underhåll av kallbadhuset under vinterhalvåret. Årsprognos: 17 tkr Teknisk service Budgeten för teknisk service är utfördelad på elva perioder under 2014. Detta betyder att det inte finns någon budget i januari men istället en dubbel budget i december. Anledningen till detta upplägg är att det sker en fördröjning mellan faktureringsperioderna då BEAB alltid fakturerar en månad i efterhand. Teknisk service uppvisar ett nettounderskott till och med september på -2 382 tkr (augusti -2 681 tkr). Kostnaderna är högre än budgeterat för hamnrörelsen, turistverksamhet, parker och skogen men förväntas bli mindre under kommande månader. Det har under året skett en del underhåll av hamnarna och uppröjning i skogen vilket bidrar till resultatet. Gata, park & hamnar har alltid störst kostnader på våren och mindre under sommaren och hösten. Fastighetsavdelningen uppvisar underskott och beror främst på intäktsbortfallet för sjukhemmet. Årsprognos: -2 009 tkr (Hyresbortfall Ekbacka, nettodebitering, asfaltering 500 tkr) Kommunledningskontoret Verksamheten uppvisar efter september ett nettounderskott om -547 tkr (augusti -697 tkr). Det är verksamheten gemensam kostnad/intäkt som står för det stora underskottet. De extra kostnader som uppstått är kostnader för system avseende styrkort (85 tkr), dikesrensning Stora Rör (113 tkr) och uppdatering till systemet Evolution (50 tkr) påverkar resultatet negativt. Även intäkterna är lägre än budget och kommer troligtvis inte inkomma i den utsträckning som är budgeterat för året. Turismutvecklingen har en avvikelse mot budget vilket beror på att den inte kunnat genomföras i den takt som planerats. Årsprognos: -663 tkr 3 15 2014-10-09 Uppföljning 2014 Handläggare Johan Andersson Ekonomiavdelningen Avdelningen uppvisar ett nettoöverskott om 420 tkr (augusti 354 tkr). Kostnaderna är lägre för inköpsavtal och försäkringar. Även personalkostnaderna är under budgeterad nivå vilket bidrar till det positiva resultatet. Årsprognos: 371 tkr IT-avdelningen Avdelningen uppvisar ett nettounderskott om -80 tkr (augusti 16 tkr). Inför budget 2014 beslutades att IT-kostnaderna skall fördelas ut till de olika förvaltningarna. Kvar på ITavdelningen finns det personalkostnader för exempelvis APT och driftskostnader som tillhör IT-avdelningen. Det som överstiger budget är driftskostnaderna av bland annat lokal, lokalvård och bilkostnader. I samband med utfördelningen drogs denna post ner men kostnaderna kvarstår i samma utsträckning som tidigare år. Årsprognos: -63 tkr Personalavdelningen Till och med september månad uppvisar personalavdelningen ett nettounderskott om -29 tkr (augusti 44 tkr). Personalkostnaderna är låga då det finns en vakant personalchefstjänst. Kostnaderna för företagshälsovården är fortfarande höga (-420 tkr) och beror på fler bedömningssamtal och handledningar än vad det brukar vara. Dessutom tecknades ett nytt avtal med Previa hösten 2013 som innebar en kostnadshöjning mot tidigare avtal. Årsprognos: -180 tkr (varav företagshälsovård -490 tkr) Arbetsmarknadsavdelningen Efter nio månader uppvisar arbetsmarknadsavdelningen ett nettounderskott om -272 tkr (augusti -161 tkr). Underskottet hänförs till arbetscenter som har mindre intäkter på grund av ett beslut att inte fakturera BEAB längre för utförda arbeten. Detta blir dock ett nollsummespel för kommunstyrelsen då teknisk service får minskade kostnader. Även café sjukhemmet har minskade intäkter på grund av minskad verksamhet i lokalerna på Ekbacka samt sommarstängt under fem veckor i juli/augusti. Årsprognos: -194 tkr (intäktsbortfall, beslut att ej fakturera BEAB) 4 16 2014-10-09 Uppföljning 2014 Handläggare Johan Andersson Investeringsredovisning Budget (tkr) Investeringsredovisning 2014 1030 Övrig gata/park 2014 Redovisat September Avvikelse 260 120 140 1039 Ospec fastigheter 5 000 549 4 451 1097 Stora rörs hamn 2 500 2 534 -34 1098 Byxelkroks hamn 2 350 4 260 -1 910 1111 Arb.miljö o brandskyddsåt 600 237 363 1116 200-årsjubileum 2016 500 401 99 1 000 0 1 000 250 500 -250 5 800 5 954 -154 85 0 85 2 255 782 1 473 1130 Runsten 1131 Ölandsleden 1152 Gärdslösa skola 1176 IT 1182 Ekbacka K3 1190 Åkerboskolans kök K3 Kommun 3 150 571 2 579 23 750 15 908 7 842 Till och med september har kommunstyrelsen investerat 15,9 mkr av totalt 23,8 mkr. Från och med april bokas de större investeringarna direkt på kommunen (Ekbacka, Åkerboskolans kök, Stora Rörs hamn samt även tillkommande renoveringar i Borgholms hamn). Utbetalning bidrag Bilagan på följande sida visar vilka bidrag som är budgeterade och vilka bidrag som hitintills är utbetalda för kommunstyrelsen (1010). Till och med september har 24 bidrag betalats ut. Bidragen som ej var kända vid budgetläggningen indikeras med ett oranget frågetecken i tabellen. Dessa utbetalningar bidrar till ett negativt resultat för kommunen. På årsbasis uppgår underskottet till -233 tkr av totalt beviljade bidrag om 2 300 tkr. 5 17 2014-10-09 Uppföljning 2014 Handläggare Johan Andersson Bidrag till förening, företag och organisationer Budget 2014 Nej Medfinansiering - projekt (2203) Ja Övrig verksamhet (1300) Ej budgeterat ? Ungdomspolitik (1011) § Utbetalt 2014 AB Miljöresurs C arl von Linn 222/05 7 000 Borgholm Slott Öppna Portar (3-årigt 12-14) PAR 5/12 Borgholms jaktvårdskrets 117/11 7 500 C hefen & C hefen tryckeri AB (tom år 2018) 119/13 22 500 1 000 000 C oompanion Kalmar 5 000 Energikontor Sydost 15 000 Folkets hus - 30% bidrag av boverkets utbet KS 56/11 Framtid Borgholm slut 2013 NYTT 2014 KOMMER 2011-§179 FULL KOLL 169/13 Gemensam profilering och marknadsföring av Kalmar lä 2014/8-106 250 000 8 000 23 000 IFK Borgholm - Viktoriadagen 25 000 Kalmar brottsofferjour 19 000 Kalmar Ölands nämndemannaförening 2011-§189 KUMULUS 1 200 35 415 Länskommittén Sveriges Nationaldag 3 000 Löttorps Bygedgårdsförening 30% av bev bidrag 81 500 Mötesplats Sydost - livsmedel och teknik 72/12, 181/12 Persnäs Allmänna idrottsförening 2013/215-824 Skördefesten - Gulddeltagareavtal ks 32/11 61 300 Strategi utveckling gastronomi, ÖG 4 årigt (12-15 (9 000) 74/12 KS 177 000 Sustainable Sweden Souteast AB 479/03 Sustainble Sweden Southeast AB 479/03 Regional samverkan kring ungas uppväxt 14-16 ks 181/13 Turistverksamhet norra Öland 167 625 12 500 5 000 31 836 100 000 Ung företagssamhet i Kalmar län 202/11 35 000 Ölands gymnasium - Stipendium 255/04 5 000 Ölands museum - Himmelsberga (delas med Kskof) Ölandsfärjan 100 000 ks 120702 100 000 2 298 376 Tillkommande bidrag utöver budget 2014 § 2014 Sponsor Årets Ölandsby KSAU 2014 05-27 §129 10 000 Utbetalning UF-företag startbidrag 3150*4 12 600 Bidrag Kalmar Katthem KS 2014/9-048 §130 15 000 Bidrag till LIONS - pensionärsdag Djurparken 13 170 Mötesplats Sydost - livsmedel och teknik 72/12, 181/12 Destination Kalmar-Ljus på kultur KS 69/14 150 000 32 000 232 770 ? ? ? ? ? ? 6 18 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN § 140 2014-10-07 Paragrafer 137-149 Dnr 2014/210-042 KS Budgetramar 2015. Ekonomichef Lars-Gunnar Fagerberg redogör för budgetberedningens förslag till budgetramar 2015, investeringsbudget 2015 med planering för 2016-2019 samt redovisar de politiska prioriteringarna som föreslagits. Vid sammanträdet informerar ekonomichef Lars-Gunnar Fagerberg vidare att utbildningsnämnden under året även har äskat följande investeringar som inte behandlats i materialet: Förskola Gärdslösa 1 200 tkr Nybyggnation förskola Runsten 5 400 tkr Yrkanden Ilko Corkovic (S) och Maria Lindmark (MP) yrkar att kommunstyrelsen avsätter 4 mkr till renovering av skolbyggnaden i Runsten alternativt nybyggnation innebärande ökad investeringsram 2015 till 35 mkr. Ordföranden konstaterar att utöver Corkovics yrkande bör utbildningsnämndens äskanden ställas under proposition. Proposition – utbildningsnämndens äskande förskola Gärdslösa Vid propositionsställandet finner ordföranden att kommunstyrelsen flyttar den äskade investeringen till år 2016. Proposition – utbildningsnämndens äskande förskola Runsten Vid propositionsställandet finner ordföranden att kommunstyrelsen avslår äskandet. Proposition – Corkovics yrkande Vid propositionsställandet finner ordföranden att kommunstyrelsen avslår yrkandet. Omröstning begärs Följande omröstningsproposition godkänns Den som vill avslå yrkandet röstar ja. Den som vill bifalla yrkandet röstar nej. Vid omröstningen avges följande röster: Ja – 6 Eddie Forsman (M) Mikael Almqvist (KD) Mats Axelsson (FP) Thomas Johnsson (M) Daniel Nilsson (C) Lisbeth Lennartsson (C) Nej - 4 Ilko Corkovic (S) Inger Sundbom (S) Siv Axelsson (S) Maria Lindmark (MP) Yrkandet avslås därmed. Utdragsbestyrkande Avstår - 1 Peder Svensson (C) 19 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer 2014-10-07 KOMMUNSTYRELSEN 137-149 Beslut Kommunstyrelsen beslutar med röstsifforna 6-4-1 överlämna följande förslag till budgetramar 2015 och investeringsram 2015 med planering 2016-2019 till tillträdande kommunstyrelsen för ställningstagande i samband med budget 2015: Nämnd 2014 Justering Socialnämnden -246 578 Utbildningsnämnden-153 984 Kommunstyrelsen -113 854 Samhällsbyggnadsn -8 336 Bostadsanpassning -1 033 Överförm. Revision -1 758 totalt -525 679 Priorit. Kostn.- 7 000 -10 100 -940 546 -4 380 -270 1 194 371 460 235 7 546 -15 690 2 261 Budget 2015 -248 484 -154 553 -117 227 -8 371 - 1 033 - 1 758 -531 562 Föreslagna budgetramar förutsätter oförändrad skattesats. Investering 2014 24 950 2015 31 000 2016 19 000 2017 21 625 2018 21 625 2019 21 000 Protokollsanteckning ”Underlaget var otydligt i fråga om medel till kommunens pågående våtmarksprojekt. 200 tkr finns avsatta till den nya Miljö- och hållbarhetsberedningen som ersätter Agenda 21 gruppen. Kommunledningen intygade vid kommunstyrelsens sammanträde att detta är pengar för fortsatt våtmarksarbete, och att medel till Miljö- och hållbarhetsberedningens övriga arbete finns avsatta under kommunfullmäktiges ansvarsområde. Eftersom den summa som kommunen tidigare beslutat att medfinansiera våtmarksprojektet med är 250 tkr/år, inte 200 tkr, så utgår jag ifrån att summan i budget ändras till detta belopp. Annars frångår kommunen både tidigare fattade beslut och överenskommelsen med länsstyrelsen samt smyger igenom en betydande förändring för denna verksamhet på ett mycket oseriöst sätt. Angående anslag till kostverksamheten. Alla partier som är representerade i kommunstyrelsen har ingått i den parlamentariska grupp som jobbat med att ta fram ny kostpolicy. Samtliga partier har där varit överens om att andelen ekologisk och närproducerad mat i kommunen ska öka. För att detta ska bli möjligt behövs ökade anslag till kostverksamheten. Fastän det finns en stor politisk enighet om mer ekologisk och närproducerad mat saknas avsatta medel för att realisera det i både Utbildnings- och Socialnämndens budget. Miljöpartiet anser att det är viktigt att vi är konsekventa och ger verksamheterna förutsättningar att leva upp till politiska ambitionshöjningar. Därför kommer vi att återkomma med ett äskande om mer pengar till kosten, öronmärkt för att kunna höja andelen ekologisk och närproducerad mat. Maria Lindmark, Miljöpartiet de Gröna” ____________________________ Utdragsbestyrkande 20 21 22 23 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2014-09-24 § 184 Paragrafer 175-209 Sökande: Kommunstyrelsen Box 52 387 21 BORGHOLM Dnr. P 2009-000007 Södra Munketorp 1:7, 1:32 m.fl. fastigheter, Detaljplan Beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutar, att godkänna utlåtandet daterat 2014-09-24 samt föreslå Kommunfullmäktige att anta detaljplanen med tillhörande handlingar. ________________________________________ Redogörelse för ärendet Miljö- och Byggnadsnämnden beslutade 2010-12-01 § 301 att godkänna detaljplaneförslaget för samråd. Förslaget samråddes 20 december 2010 t.o.m. 31 januari 2011. Samrådsredogörelsen godkändes 2011-03-30 § 67. Samhällsbyggnadsförvaltningen beslutade 2014-02-26 § 38 att godkänna detaljplaneförslaget 2013-02-27 för utställning. Planförslaget har varit tillgängligt för granskning under tiden 24 mars 2014 t.o.m. 22 april 2014. Totalt har 14 yttranden inkommit. Ett fåtal justeringar har gjorts inför antagandet, dessa finns sammanställda i utlåtandet som bifogas kallelsen. Gällande planer Det finns gällande byggnadsplaner som berör området; plan nr 47, fastställd 1957-05-08, plan nr 121 fastställd 1973-07-23 samt plan nr 143 fastställd 1974-11-25. För fastighet 1:7 och delar söder om finns ingen gällande plan. Planerna medger i stort markanvändningen campingverksamhet, barnkoloni och bostadsändamål samt mindre yta för grönområde. Bakgrund och förutsättningar Sedan närmare 50 år tillbaka har det bedrivits camping inom större delen av planområdet. Planområdet utgörs av såväl campingplats som fritidshusbebyggelse. Större delen av planområdet omfattas av äldre byggnadsplaner som är begränsande. I delar av området gäller äldre planer som sedan länge inte överensstämmer med nuvarande användning. En större central yta inom planområdet är i dagsläget ej detaljplanelagd. Campingen har de senaste åren förvärvat ett antal fastigheter inom området där det nu finns önskemål om att utvidga verksamheten. Syfte med detaljplanen Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utveckling av campingområdet samt reglera utbyggnad och tillbyggnadsmöjligheter för de privata fastigheter som ingår i planområdet. Utdragsbestyrkande 24 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2014-09-24 Paragrafer 175-209 Behovsbedömning Ett underlag till behovsbedömning för detaljplaneområdet har upprättats och godkänts av Miljö- och Byggnadsnämnden (2009-11-25) för samråd med Länsstyrelsen. Underlaget till behovsbedömning har efter uppdateringar daterats till 2014-02-26 och medföljer handlingarna. Planens genomförande bedöms inte innebära betydande miljöpåverkan enligt bilaga 4 i Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. En miljökonsekvensbeskrivning behöver därmed inte upprättas. I samrådsyttrandet meddelar Länsstyrelsen att de delar Miljö- och Byggnadsnämndens slutsats att planen inte kan anses medföra betydande miljöpåverkan och att MKB inte erfordras. Motivering av beslutet Planförslaget innebär möjligheter till utveckling av verksamhet och boende på norra Öland. Bilagor Bilaga 1 – Utlåtande daterat 2014-09-24 Bilaga 2 – Plankarta daterad 2014-09-24 Bilaga 3 – Planbeskrivning m. genomförandebeskrivning daterad 2014-09-24 ____________________________ Utdragsbestyrkande 25 26 Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr: 2009-0007 Datum: 2014-09-24 Löttorps Camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 mfl fastigheter Planbeskrivning Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Detaljplan för Löttorps camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 mfl fastigheter Antagandeshandling 2014-09-24 27 Antagandehandlingarna består av: 1. plankarta med bestämmelser 2014-09-24 2. planbeskrivning med genomförandebeskrivning (inkl. bilaga) 20140924 (denna handling) 3. utlåtande 2014-09-24 Till detaljplanen hör även följande handlingar: 4. tillägg till samrådsredogörelse 2014-02-26 5. samrådsredogörelse 2011-03-30 6. behovsbedömning 2014-02-26 7. grundkarta 2013-12-02 8. fastighetsförteckning 2014-03-12 28 Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr: 2009-0007 Datum: 2014-09-24 Löttorps Camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 mfl fastigheter Planbeskrivning Detaljplanens förutsättningar Planens huvuddrag, bakgrund och syfte Sedan närmare 50 år tillbaka har det bedrivits camping inom större delen av planområdet. Planområdet utgörs av såväl campingplats som fritidshusbebyggelse och naturmark. Närmast stranden finns ett antal fritidshus, samt en vattenrutschbana som tillhör campingen. Större delen av planområdet omfattas av äldre byggnadsplaner. I dessa planer utgörs planområdet av område för camping, park, barnkoloni och bostäder. En större central yta inom planområdet är i dagsläget ej detaljplanelagd. I delar av området gäller äldre planer som sedan länge inte överrensstämmer med nuvarande användning. Campingen har de senaste åren förvärvat ett antal fastigheter inom området där det nu finns önskemål om att utvidga verksamheten. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utveckling av campingområdet samt att reglera utbyggnad och tillbyggnadsmöjligheter för ett fåtal privata fastigheter som ingår i planområdet. : Ur ett kommunalt perspektiv är det angeläget att skapa utrymme för verksamheter som kan främja Ölands besöksnäring under hela året. Det medför i sin tur efterfrågan på lokal arbetskraft under alla årstider. Förenligt med 3, 4 och 5 kap. MB Enligt miljöbalkens (MB) 3 kap. ska mark och vattenområden användas för de ändamål som är mest lämpade. Miljöbalkens kap 4. innehåller särskilda bestämmelser för områden av riksintresse för till exempel natur- kultur- och rörligt friluftsliv. Kapitel 5 innehåller föreskrifter om miljökvalitetsnormer för luft och vatten. Genomförandet av planen bedöms inte påtagligt skada de samlade natur- och kulturvärden som avses i bestämmelserna enligt 4 kap 1 och 2 §§ miljöbalken. Inget överskridande av miljökvalitetsnormer för vatten eller luft (5kap Antagandehandling 0 1 200 2 400 4läge 800 Meter Planområdets MB) kan befaras. Detaljplanen bedöms därför vara förenlig med Miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel. Läge Planområdet är beläget i Borgholms kommun på nordöstra Öland, ca 7 kilometer nordöst om Löttorps samhälle. Planområdet omfattas av Löttorps camping med angränsande fritidsbebyggelse. Areal Planområdet omfattar ca 15 hektar. Detaljplanens förutsättningar - 3 29 Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr: 2009-0007 Datum: 2014-09-24 Löttorps Camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 mfl fastigheter Planbeskrivning Angränsande områden Angränsande områden runt om planområdet är strandområde, fritidsbebyggelse och lantbruk. Markägoförhållanden Fastigheterna Södra Munketorp ( I fortsättningen förkortat SM) 1:7 och 1:32 ägs av Löttorps Camping AB. Övriga fastigheter är privatägda. Planområdet innefattas i det område som vid bildandet av Munketorps vägförening utgjorde dess verksamhetsområde. Fastighetsrättsliga frågor Planområdet innehåller en del ej slutförda markbyten. Fastighet SM 1:27 tillföll enligt ett avtal campingen i utbyte mot motsvarande areal i anslutning till fastighet SM 1:25. Lantmäteriförrättningar måste genomföras efter det att planen vunnit laga kraft för att markbytena skall börja gälla. Se även genomförandebeskrivning. Grundkarta Grundkartan är upprättad av Metria och är daterad 2013-12-02. Tidigare ställningstagande Översiktsplan: I gällande Översiktplan som antogs 2002-10-21 §81 beskrivs området som ett av de områden där förtätning kan ske inom de planlagda delarna men med hänsyn till den befintliga miljön utifrån placering, utformning och färgsättning. Markanvändningen i det aktuella området ska enligt översiktsplanen prövas i detaljplan. Gällande detaljplaner: Det finns gällande byggnadsplaner som berör området; plan nr 47, fastställd 1957-05-08, plan nr 121 fastställd 197307-23, samt plan nr 143 fastställd 1974-11-25. För del av fastighet SM 1:7 finns ingen gällande plan. Den nya detaljplanen kommer att ersätta de gamla byggnadsplanerna där de sammafaller. Tidigare planarbete Ett planprogram för samråd togs fram och godkändes av Miljö- och Byggnadsnämnden 20004 - Detaljplanens förutsättningar 02-02. Från samrådet finns en samrådsredogörelse, godkänd av Miljö- och Byggnadsnämnden 200005-16. En detaljplan arbetades fram och godkändes efter vissa justeringar för samråd 2004-03-23. Då enighet ej kunde nås och lång tid förflutit öppnades ett nytt ärende 2009 och ett nytt samrådsförslag arbetades fram. Riksintressen, förordnande Planområdet omfattas av bestämmelserna i 4 kap 1 och 2 § § miljöbalken. Dessa bestämmelser omfattar hela Öland, som är av riksintresse på grund av sina samlade natur- och kulturvärden. Exploatering och andra ingrepp i miljön får inte påtagligt skada dessa helhetsvärden. Stranden ingår inte i planområdet men omfattas av riksintresse för naturvården, Östra Ölands sjömarker, N36 och Östra Ölands strandängar, N66. Södra delen av planområdet omfattas av riksintresse för friluftsliv, Norra Ölands Kuster, F6. Strandskydd Planområdet omfattas idag inte av strandskydd eftersom gällande byggnadsplaner är fastställda före 1975-07-01. Ingen mark inom 100 meter från strandlinjen innefattas i planområdet. Rödlistade arter Inom planområdet finns enligt Artdatabanken inga rödlistade arter. Fornlämningar och andra historiska lämningar Inom planområdet finns inga registrerade fornlämningar. Radon Kunskap om radon är liten. Det finns idag inga misstankar om höga halter radon. I de flesta fall där höga halter har uppmätts på Öland har det varit i anslutning till landborgskanten. Vid en mätning som gjordes 2009 på fastigheten Södra Munketorp 2:2 (öster om planområdet) låg värdet, på 30 Bq/ m3. Riktvärde för högsta radonhalt i nya byggnader Antagandehandling 30 Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr: 2009-0007 Datum: 2014-09-24 Löttorps Camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 mfl fastigheter Planbeskrivning är 200 Bq/m3 enligt Boverkets författningssamling BFS 2011:6 Miljöbedömning Ett underlag till behovsbedömning för detaljplaneområdet har upprättats och godkänts av Miljö- och Byggnadsnämnden (2009-11-25) för samråd med Länsstyrelsen. Underlaget till behovsbedömning har efter justeringar daterats till 2014-02-26. Planens genomförande bedöms inte innebära betydande miljöpåverkan enligt bilaga 4 i Förordning (1998:905 om miljökonsekvensbeskrivningar). En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behöver därmed inte upprättas. I samrådsyttrandet meddelar Länsstyrelsen att de delar Miljö- och Byggnadsnämndens slutsats att planen inte kan anses medföra betydande miljöpåverkan och att MKB inte erfordras. Markförhållanden och markanvändning Nuvarande markanvändning är camping, sport och rekreation, handel och restaurang samt bostadshus som i huvuddsak nyttjas som fritidshus. Bebyggelseområden Planområdet består av bebyggelseområden för bostäder, inom campingen finns restaurangbyggnad, handel, lägergård samt servicehus och uthyrningstugor. Lantbruk Nordväst om planområdet ligger ett ekologiskt lantbruk med främst mjölkproduktion. Påverkan på planområdet kan ske då stora delar av området ligger inom en radie på 500 meter från gårdscentrum. Påverkan kan vara störningar i Antagandehandling samband med djurhållningen, framför allt lukt från bland annat gödselhanteringen och buller från maskiner och ventilationsanläggningar. Påverkan som sker i området skiljer sig inte vad som är vanligt på den öländska landsbygden där gårdar och anläggningar för turism ligger närmare varandra än de rekommenderade skyddsavstånden. Det finns inga klagomål från de som idag har fastigheter inom planområdet. Bostäder Ett fåtal bostadsfastigheter ingår i planområdet. Bostadshusområdet ligger söder om campingen, mellan campingen och stranden. Fastigheterna nyttjas i huvudsak för fritidshusbebyggelse och är av blandad ålder, utseende och karaktär. Södra Munketorp 1:17 är idag bebyggd och använd som fritidsbostad men utbyggnadsmöjligheten begränsas utav att gällande plan, fastställd 1957, anger användningsbestämmelse för barnkoloni, ej bostad. Det finns även två bostadsfastigheter som ligger insprängda i campingområdet, SM 1:27 samt 1:28. SM 1:27 har enligt uppgörelse tillfallit campingen i utbyte mot mark i ansluting till bostadsområdet. På sikt är det ur plansynpunkt möjligt att även SM 1:28 övergår till campingen. Camping Campingen bestod ursprungligen av fastighet SM 1:32. Till största delen består ytorna av platser för husvagnar och husbilar. Inom SM 1:32 ryms även servicebyggnader och lekplats samt en nyuppförd större byggnad som rymmer handel och restaurang. Campingstugorna ligger i huvudsak i ett stråk längs med vägen. De äldsta är från 70-talet. Det finns även 6 äldre villavagnar, så kallat cabby-motel, närmast den nya restaurangbyggnaden. 1996 inköptes fastighet SM 1:7. Norra delen används idag till camping. På fastigheten finns i mellersta delen äldre bostadsbebyggelse i form av hus, lador och stugor som hyrs ut av campingen. Inom fastigheten ryms i söder även en fotbollsplan som används vid fotbollsläger och turneringar. Detaljplanens förutsättningar - 5 31 Dnr: 2009-0007 Datum: 2014-09-24 Löttorps Camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 mfl fastigheter Planbeskrivning Samhällsbyggnadsförvaltningen 10 Södra Munketorp Löttorps camping Användning idag 200m 100m 2:5 Munkegård 1:4 3:18 N 3:20 3:20 Mu nk P eto rp sg ata n 2:27 1:26 NM 1:9 NM 1:51 NM 1:52 NM 1:45 2:17 1:7 2:18 NM 1:46 1:28 NM 1:48 NM 1:50 2:19 (1:27) 1:32 NM 1:49 1:23 1:8 NM 1:17 NM 1:47 1:7 NM 1:34 1:43 NM 1:62 (1:27) 1:29 NM 1:32 NM 1:22 1:31 1:30 1:26 P 1:42 1:44 2:26 1:21 NM 1:30 NM 1:44 1:25 1:41 2:10 1:32 1:38 2:23 1:20 1:39 1:17 NM 1:31 1:37 1:35 Släkvägen NM 1:63 2:20 1:15 1:13 1:10 NM 1:23 NM 1:64 SYMBOLFÖRKLARING P Parkering Fotbollsplan Lekplats Reception Badplats Tennis Butik Samlingslokal WC Minigolf Vattenrutschbana Bostad Kök Restaurang Lägergård Tältcamping Tvätt Husvagn/Husbil Stuga 6 - Detaljplanens förutsättningar Antagandehandling 32 Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr: 2009-0007 Datum: 2014-09-24 Löttorps Camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 mfl fastigheter Planbeskrivning 1998 inköptes fastighet SM 1:8 (numera genom fastighetsreglering överförd till SM 1:32), Lägergård Munketorp. Gården används nu som lägergård för ungdomar, exempelvis församlingsläger, fotbollsläger och lägerskola. Gården har ca 60 sovplatser i sovsalar. Inom campingens område som ligger med inom planområdet finns idag: - Ca 425 el-platser för husvagn/husbil - Ett flexibelt antal tältplatser, - Ett femtiotal gäststugor, - 3 servicehus med kök, duschar och WC - Reception/minilivs - Stor restaurang och samlingslokal med butiker, spa, kiosk - Ungdomsgård - Lägergård Munketorp med ca 60 sovplatser i sovsalar - Bangolfbana - Lekplats med hoppmatta, gungor, klättervägg, skateboardramp etc. - Fotbollsplan Campingstugor i norra delen av Löttorps Camping Restaurang- och servicebyggnad vid campingens entré Gator och trafik Campingen har sin huvudinfart centralt utmed Munketorpsgatan därefter leds trafiken vidare internt inom området. Trafiknätet inom bostadsområdet är inte sammanhängande. Vägar avslutas utan vändplatser eller anslutningar. Nuvarande förhållanden är enligt gällande renhållningsföreskrifter ej acceptabla. Även för räddningsfordon, vägunderhållsfordon och snöröjningsfordon skapas problem. Lägergården Munketorp Det är i dagsläget svårt att ta sig mellan Södra och Norra Munketorp till fots eller cykel. Gång- och cykeltrafik i södra delen mellan de två områdena går via en spång nere på stranden. Kollektivtrafik Närmsta hållplats för kollektivtrafik ligger vid väg 136, ca 2 km nordöst om planområdet. Här finns förbindelser norrut mot Byxelkrok och Grankullavik samt söderut mot Borgholm och Antagandehandling Gårdsbyggnader på SM 1:7 Detaljplanens förutsättningar - 7 33 Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr: 2009-0007 Datum: 2014-09-24 Löttorps Camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 mfl fastigheter Planbeskrivning vidare. Teknisk försörjning Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp. Möjlighet att ansluta fler fastigheter finns. Det finns privata vattentäkter inom området men på sikt ska alla fastigheter anslutas till kommunalt vatten. Avfallshanteringen sköts av Borgholm Energi AB. Nuvarande entreprenör är SITA som kommer ut och hämtar varannan vecka. E.ON äger elnätet i området. Telia Sonera Skanova har telefonledningar i området. 8 - Detaljplanens förutsättningar Antagandehandling 34 Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr: 2009-0007 Datum: 2014-09-24 Löttorps Camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 mfl fastigheter Planbeskrivning Detaljplanens innebörd Detaljplanen syftar främst till att uppdatera befintliga bestämmelser så att bebyggelsen i området blir planenlig, samt att skapa viss möjlighet till utbyggnad inom befintliga fastigheter. Detaljplanen kommer därför inte att innebära omfattande förändringar, utan planen anpassas till stor del för befintlig byggnation. Nya områden för campingstugor ges i planen, samtliga inom campingens befintliga område. Campingen ges även möjlighet att utveckla lägergården och den före detta lantgård som redan finns. En mindre del av det angränsande bostadsområdet tas med i detaljplanen då markanvändningen i den gamla byggnadsplanen inte är bostad. Fastigheten ges planmässiga möjligheter till avstyckning och utbyggnad. Påverkan kommer bli liten i och med att redan ianspråktagen mark nyttjas. Genom ett markbyte kommer en före detta bostadsfastighet centralt inom campingområdet att planläggas för camping. I utbyte medges möjligheten att bilda en ny bostadsfastighet i direkt anslutning till det befintliga bostadsområdet och vägnätet i södra delen av bostadsområdet. Markanvändning Campingen Detaljplanen medger markanvändning camping inom det område som idag används för camping. Campingen föreslås inte att utvidgas ytmässigt, men planen innebär utökade möjligheter för utveckling och byggnation inom befintligt område. En byggrätt för hotell ges söder om den nuvarande restaurangen vid campingens infart och centrumområde, längs med Munketorpsgatan. Hotellets höjd och volym är anpassad till den restaurangbyggnad som redan finns. Hotellets storlek är reglerad i utbredningsyta samt höjd. I praktiken tillåter bestämmelsen en hotellbyggnad med ca 40 rum i två plan varav bottenplanet ligger i souterräng. Byggnaden uppfattas därför som låg sedd från Munketorpsgatan. Förutom de bebyggelseområden för stugor som redan finns ges möjligheter för fler uthyrningsstugor inom de områden där egenskapsbestämmelse ”stugor” gäller. De största möjligheterna till Antagandehandling Skiss på hotellbyggnad, sedd från campingens entré Björn Linus Holmberg campingstugor ges i detaljplanen inom fastighet Södra Munketorp 1:7 som tillhör campingen. Stugorna ska anpassas efter en längre säsong och ha hög boendekvalité. Vad gäller utformningen av dessa stugor ska hänsyn till omgivningen tas så att stugorna känns förankrade i den öländska miljön. Stugorna ska därför uppföras med träfasader, pappeller plåttak och får inte överstiga en byggyta på mer än 50 kvadratmeter. En del av Södra Munketorp 1:7 är idag bevuxen av en tallskogsdunge. Det är viktigt att tallskogskaraktären behålls, därav krävs marklov för averkning av grövre träd. Där campingoch bostadsbebyggelse angränsar varandra ges en buffertyta av 25 meter i form av prickmark. Även här råder marklov då det är önskvärt att karaktären av löväng bibehålls. Lägergården Lägergården Munkegård ( f.d. fastighet SM 1:8, numera SM 1:32) som idag utgör kurs- och lägergård får utökade möjligheter för vidareutveckling inom liknande verksamhetsområde. Området föreslås kunna användas till vandrarhem, kursgård, konferens eller barnkoloni och ges utbyggnadsmöjligheter. Det är önskvärt att ny bebyggelse relaterar till den befintliga i form av utseende och material. Detaljplanen reglerar därför en högsta höjd, platt taklutning och material som överensstämmer med de befintliga byggnaderna. Ytor för sport I detaljplanens sydvästra hörn, angränsande bostadsområdet, finns en fotbollsplan som används vid fotbollsläger och liknande. Den nuvarande Detaljplanens innebörd - 9 35 Dnr: 2009-0007 Datum: 2014-09-24 Löttorps Camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 mfl fastigheter Planbeskrivning Samhällsbyggnadsförvaltningen 10 Södra Munketorp Löttorps camping Illustrationsplan 200m 100m 2:5 Munkegård 1:4 3:18 N 3:20 3:20 Mu nk P eto rp sg ata n 2:27 1:26 NM 1:9 NM 1:51 NM 1:52 NM 1:45 2:17 1:7 2:18 NM 1:46 1:28 NM 1:48 NM 1:50 2:19 (1:27) 1:32 NM 1:49 1:23 1:8 NM 1:17 NM 1:47 1:7 NM 1:34 1:43 NM 1:62 (1:27) 1:29 NM 1:32 NM 1:22 1:30 1:31 1:26 P 1:42 1:44 2:26 1:21 NM 1:30 NM 1:44 1:25 1:41 2:10 1:32 1:38 2:23 1:20 1:39 1:17 NM 1:31 2:20 1:15 1:37 1:35 Släkvägen NM 1:63 1:13 1:10 NM 1:23 NM 1:64 SYMBOLFÖRKLARING Tältcamping Tennis Vandrarhem/läger/konferens Bostad Vägmark; lokalgata Husvagn/Husbil Minigolf Idrottsplan Camping fastighetsgränser, befintliga Stuga Restaurang Badplats Kultur och fritid Illustrationslinje möjlig avstyckning Parkering Samlingslokal Handel/restaurang Väg/stig för cykel och gångtrafikanter Kök Reception Hotell Tvätt Butik Soptunnor uppsamlingsplats Lekplats Vattenrutschbana Illustration möjlig nybyggnad WC P 10 - Detaljplanens innebörd Antagandehandling 36 Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr: 2009-0007 Datum: 2014-09-24 Löttorps Camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 mfl fastigheter Planbeskrivning bollplanen behålls som friyta för idrott, lek och spel. Gamla gårdsmiljön Inom fastighet SM 1:7 finns delar av en äldre gårdsbebyggelse insprängd i campingen. Bebyggelsen består av en äldre kroklada med tillhörande bostadshus. Under tidens lopp har några fler byggnader tillkommit i miljön så som ett större bostadshus och ett par mindre stugor men det är fortfarande en tydligt urskiljbar gårdsmiljö. Gården ger en förståelse för hur området tidigare har använts och skyddas i detaljplanen med en varsamhetsbestämmelse k1. Syftet med bestämmelsen är att karaktären av gårdsmiljön ska behållas samt användas i samklang med den nya byggnationen. Stora delar av gårdsmiljön får enligt detaljplanen inte bebyggas. Området ges dock några få väl avvägda ytor för sparsamt tillkommande byggnation. Gårdsmiljön har fått användningsbestämmelse R1 Kultur och fritid vilket ger möjlighet att använda gården för exempelvis besöksverksamhet med kulturellt innehåll i form av exempelvis tillfällig övernattning, kursgård, mindre butiker, servering eller verkstäder. Området är tänkt att fungera inom anläggningens regi. Camping ingår inte i ändamålet. Området ges några mindre möjligheter till ny byggnation men är till stor del prickmark med syfte att bevara småskaligheten. Mellan bostadshuset och krokladan finns en gårdsplan som inramas kring krokladan där den är kringbyggd med plank längs två sidor. Det är önskvärt att kopplingen mellan bostadshuset och krokladan via gårdsplanen bibehålls. Planförslaget öppnar upp för möjligheten att addera ytterligare en byggnad i anslutning till krokladan som ramar in gårdsplanen genom att ersätta det plank som idag sluter gårdsplanen mot norr. Längst i norr ges ytterligare en möjlighet för ny byggnation inom användningsområdet. Området ges en byggrätt på totalt 1000 kvm varav ungefär 500 kvm är utbyggt idag. Gårdsmiljön sett från fotbollsplanen Krokladan Gårdsplanen på krokladans insida Varsamhetsbestämmelse k1 En varsamhetsbestämmelse för gårdsmiljön finns i detaljplanen. Varsamhetsbestämmelsens syfte är att Antagandehandling Gårdens bostadshus Detaljplanens innebörd - 11 37 Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr: 2009-0007 Datum: 2014-09-24 Löttorps Camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 mfl fastigheter Planbeskrivning hänsyn ska tas till gårdens karaktärsdrag och värden. Gårdsmiljöns mest karaktärsskapande element och de egenskaper som nytillkommande bebyggelse ska ansluta till är den faluröda färgsättningen, material i form av träfasader och plåttak, alternativt ett återställande av ladans forna vasstak, samt byggnadernas småskalighet och volymer. Takvinkeln på krokladan är brant, cirka 45 grader, anslutande byggnader ska anpassas till befintliga volymer och vinklar. Byggnaderna är småskaliga och nockhöjden ligger på cirka 5 meter. Bostadsområdet Några ytterligare bebyggelseområden för bostad ges inte i detaljplanen, däremot regleras möjligheter för avstyckningar. Vid maximalt utnyttjande av planen skulle det kunna tillkomma ca 4 bostadsfastigheter inom planområdet. En illustrationslinje i figuren på sida 10 visar hur avstyckningar av SM 1:17 kan komma att regleras. Fatigheten på 6700 kvm kan maximalt delas upp i fyra delar. Förutsättningarna för en ny bostadsfastighet ges norr om SM 1:21 i anslutning till SM 1:25 enligt tidigare överenskommet markbyte. Området är idag naturligt avgränsat med murar och används för trädgårdsodling. På sikt är det lämpligt att även fastighet SM 1:28 ingår i campingen, området har därför getts en dubbelbestämmelse för både campingändamål och bostad. Bostadsområdet består i huvudsak av fastigheter bebyggda med mindre hus som byggts för delårsboende. Området har vuxit fram under längre tid och byggnaderna uppvisar därmed en större variation i ålder, utseende och material vilket även nytillkommande byggnation kan komma att bidra till. Gator och trafik Campingen Campingens huvudinfart ligger vid Munketorpsvägen, härifrån matas sedan trafiken ut 12 - Detaljplanens innebörd internt inom campingens olika delar. Campingen underhåller och anlägger sina egna vägar. Bostadsområdet Infart till bostadsområdet som berörs i detaljplanen sker idag från Sjömarkagatan i öster. Ingen ny bilväg behöver tillskapas. En knapp handfull nya bostadstomter skulle kunna tillkomma inom planområdet vilket ger en mycket begränsad ökning av belastningen på vägnätet. I detaljplanen öppnas möjligheten upp för att infarten till fastigheter i den västra delen av planområdet sker från väster via Släkvägen och fastighet Norra Munketorp 1:23. Den mark som i detaljplanen föreslås som lokalgata på del av NM 1:23 ligger i nu gällande byggnadsplan som allmän platsmark; park eller plantering och används idag som tillfart för fastighet Norra Munketorp 1:30. Lokalgatan som föreslås ansluter till redan fastlagd vägmark samt vändplan i den nu gällande byggnadsplanen för fastighet Norra Munketorp 1:23. I förslaget är vägområdet i huvudsak anpassat efter gällande fastighetsgränser där en bredd av ca 6 meter i regel utgör vägmark. En ny vändplan föreslås som berör en mindre del av fastighet SM 1:17. Vändplatsen är dimensionerad enligt gällande renhållningsföreskrifter. Fastighet SM 1:17 ska upplåta kvartersmark till vägmark (ca 128 m2). Den nya detaljplanen innebär att SM 1:17 kan styckas till totalt 4 fastigheter. Vändplanen är en förutsättning för området som helhet eftersom vägnätet måste uppfylla kraven på servicefordons framkomlighet. Vägar inom bostadsområdet ska förvaltas genom gemensamhetsanläggning. Vägen ska hålla samma standard genomgående. Gång- och cykeltrafik En möjlighet till ny anslutning för gång- och cykeltrafikanter mellan områdena ges i detaljplanen norr om fotbollsplanen på Södra Munketorp 1:7 genom att den befintliga grusvägen planbestäms till gång- cykelväg. Planmässig möjlighet att ansluta GC-vägen till Släkvägen i väster finns genom att angränsande fastighet Norra Munketorp 1:17 i gällande byggnadsplan delvis är planlagd som Antagandehandling 38 Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr: 2009-0007 Datum: 2014-09-24 Löttorps Camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 mfl fastigheter Planbeskrivning Allmän platsmark och gång- cykelstråk finns illustrerat i byggnadsplanen. Vägens utformning ska noga beaktas så att inte obehörig trafik kan ta sig fram. Befintliga gång- och cykelvägar bör markeras för att minska risken för smitvägar ner till stranden över privata fastigheter. Det är positivt för området att etablerade stråk över campingen hålls öppna för allmän cykel och gångtrafik. varit delaktiga i arbetet att ta fram planförslaget på samhällsbyggnadsförvaltningen i Borgholms kommun. Medverkat har även Jörgen Ljungholm, VA-chef på Borgholm Energi AB. Konsulter i arbetet har varit Planingenjör Birgit Endom på Atrio Arkitekter samt Lantmätare Thomas Johnsson. Åsa Bejemar Planarkitekt Teknisk försörjning Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp. Möjlighet att ansluta fler fastigheter finns. Det finns privata vattentäkter inom området men på sikt ska alla fastigheter anslutas till kommunalt vatten. Endast ett fåtal fastigheter, de som ligger som skafttomter, får ställa sitt sopkärl vid uppsamlingsplats som inte ligger direkt vid fastighetsgräns. Vändplatserna vid Sjömarkagatans och Släkvägens slut fungerar som uppsamlingsplatser för renhållningskärl för direkt angränsande fastigheter. Planens handläggning Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande enligt följande: 1) Samråd över planförslag (har genomförs) 2) Samrådsredogörelsen med kompletteringar sänds till dem som inkommit med yttranden i samband med utställningen 3) Utställning av planförslag 4) Utlåtandet sänds till dem som inkommit med yttranden 5) Antagande av planförslag i Kommunfullmäktige Medverkande tjänstemän Planarkitekt Åsa Bejemar, Stadsarkitekt Leo. Eriksson och miljöstrateg Maria Pettersson har Antagandehandling Detaljplanens innebörd - 13 39 Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr: 2009-0007 Datum: 2014-02-26 Löttorps Camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 mfl fastigheter Genomförandebeskrivning Genomförandebeskrivning Inledning Genomförandebeskrivningen redovisar de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som erfordras för ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Genomförandebeskrivningen har dock ingen rättsverkan. Beskrivningen är en del av planhandlingarna och godkänns av kommunfullmäktige (KF) i samband med antagandet av detaljplanen. Beskrivningen blir därigenom vägledande vid genomförandet. Organisatoriska frågor Tidplan Planskedet: 2014 kvartal 1 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar om utställning 2014 kvartal 2 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna utlåtandet 2014 kvartal 3 Kommunfullmäktige beslutar om antagande. 2014 kvartal 4 Detaljplanen vinner laga kraft om inga överklaganden lämnats in. Byggskedet: När planen vunnit laga kraft kan erforderliga fastighetsbildningsåtgärder genomföras, bygglov erhållas och utbyggnad påbörjas. Antagande Antagandet av planförslaget skall ske av Kommunfullmäktige. Genomförandetid Planförslagets genomförandetid är fem år från den dag planen vinner laga kraft. Den valda genomförandetiden ger skälig tid för utbyggnad av området. Under genomförandetiden har fastighetsägare en garanterad rätt att efter ansökan om bygglov få bygga i enlighet med planen. Efter genomförandetidens slut är fastighetsägaren ej längre garanterad byggrätt. Planen fortsätter dock 14 - Genomförandebeskrivning att gälla till dess den ändras eller upphävs. Markägoförhållanden Fastighetsägare och rättighetshavare framgår av den till detaljplanen hörande fastighetsförteckning. Huvudmannaskap Planen har enskilt huvudmannaskap för allmän platsmark. Planområdet liksom angränsande områden, som i huvudsak består av fritidshus, har sedan tidigare enskilt huvudmannaskap. Kommunen eftersträvar en enhetlig förvaltning i området. Planområdet ligger inom det område som blev Munketorps vägförenings verksamhetsområde när denna inrättades under senare delen av 1970-talet. Vägföreningen är numera en gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen (AL) och är registrerad som Borgholm Södra Munketorp ga:2 i fastighetsregistret. Ansvarsfördelning Samhällsbyggnadsförvaltningen i Borgholms kommun ansvarar för detaljplanearbete, bygglov, och anmälan och tillsyn och kontroll enligt miljöbalken. Borgholm Energi AB ansvarar för de kommunala VA-näten inom planområdet (eftersom det ligger inom verksamhetsområde för kommunalt VA) vidare sköter bolaget, genom en entreprenör, hämtning av hushållsavfall. Lantmäterimyndigheten ansvarar för fastighetsbildning och andra frågor enligt fastighetslagstiftningen. Gemensamhetsanläggning ansvarar för utbyggnad, drift och underhåll av allmänna platser som är upplåtna till anläggningen. Respektive fastighetsägare ansvarar för anläggande/ uppförande och underhåll av samtliga anläggningar och bebyggelse inom kvartersmark. Bygglov Byggnadsåtgärder som nybyggnad, tillbyggnad Antagandehandling 40 Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr: 2009-0007 Datum: 2014-02-26 Löttorps Camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 mfl fastigheter Genomförandebeskrivning eller ändring av byggnad kräver bygglov enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen (PBL). Avgifter för bygglov och planavgift debiteras sökanden när bygglov meddelas enligt de vid ansökningstillfället gällande taxor. Taxorna beslutas av Kommunfullmäktige med möjlighet för Samhällsbyggnadsnämnden att besluta om ändring av grundbeloppet. Gällande taxa finns tillgänglig på kommunens hemsida www.borgholm.se huvudsakligen av befintliga vägar och grönområden som även i nu gällande plan utgör allmänplatsmark. Berörda fastigheter är SM s:1, 1:7, 1:17, 1:32, 2:2 och NM 1:23. Det är endast på fastigheterna SM 1:7 och 1:17 som nya mindre ytor redovisas som allmänplatsmark. Inom fastigheterna SM 1:17 och 1:32 innebär planförslaget att allmänplatsmark enligt nu gällande planer förändras till kvartersmark. Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser Fastighetsbildning Konsekvenserna för fastigheternas utformning och rättigheter för de enskilda fastigheterna framgår av texten nedan. Gemensamhetsanläggning Förändringar som berör befintlig gemensamhetsanläggning Södra Munketorp ga:2 sker genom omprövning enligt anläggningslagens regler. Väghållningen och skötsel av annan allmänplatsmark inom området sköts idag av gemensamhetsanläggning Borgholm Södra Munketorp ga:2 som förvaltas av Munketorps Vägförening. Detta gäller de områden och vägar som är upplåtna till gemensamhetsanläggningen. Eftersom gemensamhetsanläggningen ursprungligen var en vägförening som genom en lagbestämmelse blivit en gemensamhetsanläggning enligt AL råder speciella förutsättningar, Se bilaga. Ändring av upplåtet utrymme måste ske genom en förrättning enligt AL, denna handläggs av Lantmäterimyndigheten efter särskild ansökan. Behörig att söka är en berörd fastighetsägare eller vägföreningen men även kommunen kan ta initiativ till en sådan förrättning. I Lantmäterimyndighetens anläggningsbeslut regleras bl.a. vilka ytor som ska upplåtas, eventuella ersättningars storlek, kostnadsansvaret för de kompletteringar av gatunätet som den ändrade detaljplanen medför. Allmänna platser Den allmän platsmark i förslaget utgörs Antagandeshandling Enligt ett avtal om fastighetsreglering har ägaren till SM 1:7, 1:25, 1:27 och 1:32 överenskommit om markbyte som innebär att SM 1:27s nuvarande mark överförs till SM 1:32 och att SM 1:27 erhåller motsvarande mark norr om SM 1:21. Ny kvartersmark för bostadsändamål i anslutning till SM 1:25 och 1:21 har utlagts för att möjligöra fastighetsregleringen. SM 1:17 ges i detaljplanen möjlighet att delas till högst fyra fastigheter. Den mindre del av SM 1:17 (ca:128 kvm) som måste tas i anspråk för vändplan fastighetsregleras lämpligast till fastigheten SM 1:7 eftersom den befintliga vägen ligger på denna fastighet. Nya fastigheter tillskapas genom avstyckning. Ansökan om fastighetsbildning sker till Lantmäterimyndigheten i Kalmar Län. Detta är en förutsättning för att bygglov ska kunna meddelas. Fiskarvägen går idag inne på det föreslagna campingområdet marken är troligen upplåten till gemensamhetsanläggningen. Genomförandet av förslaget innebär att den eventuella upplåtelsen skall upphöra, detta måste ske genom en förrättning enligt AL. Rätt hanterat bör detta kunna ske i en förrättning där vägföreningens styrelse förträder medlemmarna. SM 1:28 får enligt planförslaget användas för såväl bostad som camping. Utfartsfrågan för fastigheten till Munketorpsgatan regleras lämpligen genom ett nytt servitut över SM 1:32. Fastighetsregleringarna som beskrivs ovan genomförs i första hand med överenskommelser Genomförandebeskrivning - 15 41 Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr: 2009-0007 Datum: 2014-02-26 Löttorps Camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 mfl fastigheter Genomförandebeskrivning mellan fastighetsägarna. I överenskommelsen regleras även ersättningsfrågorna och kostnaderna för Lantmäteriets åtgärder. Ansökan görs skriftligen till Lantmäteriet, Box 510, 391 25 Kalmar. Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser Södra Munketorp 1:7 Del av SM 1:7 överförs till SM 1:25. Del av SM 1:17 (ca: 128 kvm) för vändplan överförs till SM 1:7. Onyttiga servitut som belastar fastigheten upphävs. Nytillkommen allmänplats upplåtes till gemensamhetsanläggningen. Södra Munketorp 1:32 Del av SM 1:32 överförs till SM 1:25. Hela SM 1:27 överförs till SM 1:32. Eventuella onyttiga servitut som belastar fastigheten upphävs. Om nuvarande tillfarten till campingen är upplåten till gemensamhetsanläggningen tas denna upplåtelse bort och ett nytt servitut för tillfart till SM 1:28 tillskapas. Södra Munketorp 1:27 Nuvarande Södra Munketorp 1:27 överförs i sin helhet till Södra Munketorp 1:32. Södra Munketorp 1:25 Del av Södra Munketorp 1:32 samt 1:7 överförs till Södra Munketorp 1:25. Södra Munketorp 1:17 Ges på grund av fastighetens storlek planmässiga möjligheter till uppdelning i flera fastigheter och ändamålet ändras till bostadsändamål. Mindre del (ca:128 kvm) som utgör del av vändplats överförs lämpligen till SM 1:7 i samband med uppdelningen, om så inte sker krävs en förrättning enligt AL för att upplåta del av vändplatsen till gemensamhetsanläggningen. I samband med uppdelningen fördelas/justeras andelarna i gemensamhetsanläggningen. Södra Munketorp 1:30 Användning bostad, byggrätter fastställs. Ingen fastighetsreglering aktuell. Norra Munketorp 1:23 Mindre del allmänplatsmarken enligt nu gällande plan ändras till ”Lokalgata” om denna del inte är upplåten till gemensamhetsanläggningen krävs en förrättning enligt AL för att ordna upplåtelsen. Södra Munketorp 2:2 Berörs endast av att ”Lokalgata” nu fastställes i befintlig sträckning, om denna del inte är upplåten till gemensamhetsanläggningen krävs en förrättning enligt AL för att ordna upplåtelsen. Södra Munketorp S:3 Samfällighetens ändamål är väg. Samfällighetens gränser överensstämmer ej helt med befintlig väg, om ytterligare mark av samfälligheten, som inte är upplåten till gemensamhetsanläggningen, tas i anspråk av den befintliga vägen krävs en förrättning enligt AL för att ordna upplåtelsen. Ledningsrätt Nya och befintliga allmänna ledningar säkerställs genom ledningsrätt. I detaljplanen redovisade u-områden är avsedda att säkerställa befintliga ledningar inom kvartersmark. I de fall rättigheter finns för ledningar över enskild mark och ny bebyggelse uppförs på fastigheten bekostas ev. nödvändig ledningsflytt av fastighetsägaren. Övriga åtgärder på ledningsnätet bekostas av huvudmannen för ledningen. Om ledningsrätt enligt ledningsrättslagen behöver tillskapas för ledningar som måste flyttas, ersättas eller anläggas inom planområdet kommer respektive ledningsägare att ansöka om och bekosta förrättningen. Södra Munketorp 1:29 Användning bostad, byggrätter fastställs. Ingen fastighetsreglering aktuell. 16 - Genomförandebeskrivning Antagandehandling 42 Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr: 2009-0007 Datum: 2014-02-26 Löttorps Camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 mfl fastigheter Genomförandebeskrivning Ekonomiska frågor Planavgift Något plankostnadsavtal mellan kommunen och fastighetsägarna finns ej upprättat. Kommunens kostnader för planarbetet kommer delvis att tas ut som en planavgift. Det innebär att den som söker och får bygglov betalar dels en bygglovsavgift och dels en planavgift. Tekniska frågor Gatunät Nya vägar, gång- och cykelvägar utanför campingen ska utföras och underhållas av gemensamhetsanläggningen allt eftersom behov uppstår. Campingen ska själv utföra samt underhålla de vägar som ligger inom campingområdet. Trafikmiljön bedöms förbättras med planförslaget,dels då befintlig återvändsgata kompletteras med vändplan och dels genom att planen ger möjlighet till ett utvecklat gång- och cykelvägsnät. Dricksvatten och spillvatten Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde för V/A. Fastigheter förses med anslutningspunkter för dricksvatten/ spillvatten. Huvudman för de kommunala VA-näten är Borgholm Energi AB (BEAB). Anslutningsavgifter debiteras enligt den taxa som gäller när huvudmannen underrättar fastighetsägaren om att anslutningspunkt har upprättats. VA-taxan för Borgholms kommun som beslutas av KF finns tillgänglig på BEAB:s hemsida: www.borgholmenergi.se KF har även beslutat om ”Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Borgholms kommun” (ABVA) och BEAB har beslutat om ”Råd och Anvisningar till ABVA”. Även dessa dokument finns Antagandeshandling tillgängliga på BEAB:s hemsida. Dagvatten Marken inom planområdet är sandig och genomsläpplig. Det finns få hårdgjorda ytor och bebyggelsen som medges i planförslaget är förhållandevis småskalig. Dagvattnet ska så långt möjligt omhändertas på fastigheten/tomtmarken genom att i första hand infiltreras. Marken kring byggnaderna ska möjliggöra infiltration av dagvattnet inom planområdet och parkeringar ska lämpligen utföras med genomsläppliga material. Brand och säkerhet VA-system för brandvattenförsörjning ska utföras i enlighet med gällande VAV-norm. Samtliga vägar i området ska vara framkomliga med räddningstjänstens fordon. Anläggning av campingtomter ska göras så att brandskyddsregler i SRVFS 2004:12 ”Allmänna råd och kommentarer om brandskydd vid campinganläggningar”, kan uppfyllas. Även andra säkerhetsaspekter i denna skrift ska beaktas vid etablerad campingverksamhet. Avfallshantering Avfallshantering ska ske i enlighet med den av Kommunfullmäktige antagna Föreskrifter om avfallshantering i Borgholms kommun (2009-11-02 § 111). Sopkärl ska placeras så att renhållningsfordon kommer åt att tömma. Vid återvändsgata inom detaljplanen har vägnätet kompletterats med vändplan. Sopkärl tillhörande angränsade fastigheter samlas här. Övriga fastigheter har fortsatt tömning vid fastighetsgräns. El- och teleförsörjning Området är försörjt med el och tele sedan tidigare. E.on. äger elnätet i området. Telia Sonera Skanova har flera markförlagda teleledningar och luftledningar inom detaljplaneområdet. Om en fastighetsägare har behov av utbyggnad, flyttning eller markförläggningar av befintliga kabelanläggningar bekostas detta av den berörda Genomförandebeskrivning - 17 43 Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr: 2009-0007 Datum: 2014-02-26 Löttorps Camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 mfl fastigheter Genomförandebeskrivning fastighetsägaren. Vid utbyggnaden av området förutsättes att nya kablar för telefonnätet och ledningar för bredbandsnät markförläggs, liksom att tomrör för eventuell dragning av optokablar/fiberoptik förbereds. Enquist, personal inom Borgholm Energi AB samt lantmätare Thomas Johnsson. Åsa Bejemar, planarkitekt Konsekvenser av planens genomförande Sociala konsekvenser Planförslaget innebär att Löttorps camping tillåts utveckla befintlig verksamhet med fler stugor samt hotell. Jämfört med husvagn- och tältcamping innebär campingstugor att området nyttjas med en lägre densitet eftersom campingstugor kräver mer utrymme. Antalet besökare på campingen förväntas därmed inte öka, men vistelsetiden kan komma att spridas ut jämnare över året. Camping och bostadsbebyggelse har under närmare ett halvt sekel samsats sida vid sida. Närheten mellan de bostadsområdet och campingen innebär att ömsesidig hänsyn och respekt måste visas. Ekonomiska konsekvenser Detaljplanen avser att medföra möjligheter till en mer långsiktlig förvaltning av innefattade fastigheter vilket är en fördel för hela Kesnäsområdet. Bebyggelse med campingstugor och hotell med standard kommer att förlänga nyttjandetiden och därmed gynna serviceversamheterna i närområdet. Detaljplanens byggrätter ger ett högre värde på de enskilda fastigheterna, som kommer ägarna till godo vid en eventuell försäljning. Medverkande tjänstemän Genomförandebeskrivningen är upprättad av Samhällsbyggnadsförvaltningen, Borgholms kommun. Medverkat har även kommunens Mark- och exploateringsstrateg Anders Heidenfors 18 - Genomförandebeskrivning Antagandehandling 44 Datum Beteckning 2014-09-24 Dnr: 2009-0007 1 (3) Bilaga till t genomfförandebes krivning tilll detaljplaneförslag beerörande bl.a. fastigheterna Borg gholm Söd ra Munketo orp 1:7 och 1:32 Borgho olm Södra Munketorp M ga:2, förvaltad av Mun nkegårds Väägförening g Försök till t sammansställning av aanläggninge ens bakgrun nd mm Efter begäran av vägssamfällighetenn för Munkeetorpsgatan fö örordnade Läänsstyrelsen en n förrättniingsman enligt 3 kap lagenn om enskild da vägar (EVL L) (SFS:608) för omfördellning av andelstaalen. Efter utrredning och ssammanträdee med delägarrna begärde fö förrättningsnaamnen, hos Länsstyrelsen, en n ändring av fförordnandett till att avse en e förrättningg för bildande av en vägfören ning. Vägföreenings uppgifft är att administrera genomförandet avv de fastställd da byggnad dsplanerna i området. o Förrrättningsman nnen upprättaade efter ett aantal samman nträden med berrörda fastigheetsägare ett uttlåtande som efter att överrklaganden avvgjorts av berrörda rättsinsttanser fastställldes i slutet aav 1970-talet.. Handlingarn na i detta äreende finns bl.a. arkiverade i Lantmätteriets arkiv m med Akt nr 08 8-HÖG 1567 7. Gemenssamhetsanläggningen Borggholm Södra Munketorp ga:2 har regisstrerats i fastighettsregistret 2001-09-25, (00885-144). I handlingarna från bildandet b finnns en karta soom redovisar vägföreningeens verksam mhetsområde. Huvuddelenn av området är detaljplaneelagt främst ggenom byggnad dsplaner. I nåågra av de berrörda byggnad dsplanerna har Länsstyrelssen beslutat om o förordnaande enligt § 113 Byggnaadslagen (BL). Byggnad dsplanerna so om togs fram enligt bestäm mmelserna i BL B (SFS 19477:385) och Byggnad dsstadgan (SF FS 1959:612)) gäller numeera som Detalljplan enligt PPlan- och Byygglagen (PBL) (SSFS 2010:900). Detaljplannerna fick ingen genomfö örandetid. Unnder årens lop pp har ett stort anttal ändringar gjorts i ovann nämnda besstämmelser. I detaljplanernna är Kommu unen inte huvudm man, vilket inn nebär att någgon annan än kommunen har ansvar (ooch befogenh heter) för genomföörandet av deetaljplanerna.. I detta fall gemensamhet g tsanläggningeen Borgholm Södra Munkettorp ga:2 som m förvaltas av Munkegårdss Vägföreningg. Från Vägförening till gemensam mhetsanlägg gning nder senare delen av 19700-talet med stö öd av Som framgår ovan biildades en Väägförening un bestämm melserna i EV VL (SFS:608) som även in nnehöll bestäm mmelser om fförvaltningen n med styrelse och o årsmöten n samt vissa rregler om vägghållningen. 1975-011-01 infördess en annan nyy lagstiftning,, Anläggningsslagen (AL) ((SFS 1973:11 149) genom vilken v man geenom en förrrättning hand dlagd (främst av) Lantmäte teriet kan bild da gemensaamhetsanlägggningar för attt genomföra och förvalta bl.a. gemensaamma anlägggningar inom (bbyggnads)/dettaljplaner. Sam mtidigt införrdes Lagen om m förvaltningg av samfälligheter (SFS 1973:1150) meed bestämmellser om förvaaltningen av en e gemensam mhetsanläggning, regler om styreelse årsmöten n röstning m. m. 45 Datum Beteckning 2014-09-24 Dnr: 2009-0007 2 (3) När AL infördes upp phävdes vissa delar av EVL L, men möjliggheten till attt bilda vägförreningar har funn nits kvar till dess d att EVL hhelt upphörd de att gälla 19 998-01-01 (SSFS 1997:620 0). Under ca 25 år fanns alltså två t möjlighetter för att ord dna genomförrandet och föörvaltningen av a allmän platsmarrk i detaljplan ner för vilka kkommunen inte i är huvud dman. Av lageen om upphäävandet av EVL framgår att tidigare vägfööreningar skalll anses vara gemensamhet g tsanläggningaar inrättade enligt AL. Detta D medförr vissa kompllikationer efteersom AL ochh EVL har såå olika uppbygggnad. EVL byyggde på att sskapa en orgaanisation som m framöver skkulle genomfö öra detaljplaanen medan AL A förutsätteer att alla fråggor är lösta occh framgår avv anläggningsbeslutet. Båda laggarna har/had de sina för occh nackdelar, EVL:s fördellar var främstt automatiken n för anslutniing av nya fasstigheter. En annan fördell var att det var medlemmaarna som, ino om vissa ramar, beslutade b när och hur utbyyggnaden sku ulle ske. Vad gäller AL:s föördelar är en att alla uppgifteer finns tillgän ngliga i offenntliga arkiv occh att gemenssamhetsanlägggningarna registrerrades i fastigh hetsregistret. Som framgår av texteen i genomföörandebeskrivvningen har kommunen k innte någon kän nnedom om vilkaa områden so om vägföreninngen tagit övver. Uppgifterr om detta finnns endast i föreninggens handlinggar. Förrättniingshandlingaarna i Lantmäteriets arkivv redovisar endast uppgifteer före det tilllfälle då vägfööreningen ficck beslutsmöjligheter. Dett tta medför naaturligtvis att uppggifterna i fastiighetsregistreet om Borghoolm Södra Mu unketorp ga:22 är mycket ofullstän ndiga. Upphävvandet av EVL L innebär förr Borgholm Södra S Munketorp ga:2 att föreningen numera n inte självv i överensko ommelse medd berörd/a fastighetsägare kan k besluta oom att ta överr rätten att nyttja och handhaa skötseln av allmänplatsm mark enligt deetaljplaner innom sitt verksam mhetsområde, utan detta m måste ske genoom en anlägggningsförrättnning enligt AL L som handläggs av Lantmääterimyndighheten. Detta medför m kostnader för Lanttmäterimynd dighetens arbete. Ett alterrnativ för att få ordning occh reda och löösa ovan besk krivna probleem är att göraa en omprövning av gemeensamhetsanlläggningen geenom en ny förrättning f ennligt AL. Dettta medför dock stora ko ostnader. Ett mer realistiskt altternativ är attt genomföra de d förändringgar som behööver ske, över en längre tiid genom att göra det i fleera mindre steeg. Föreningeen kan göra ööverenskomm melser med berrörda fastigheetsägare och ssedan samla ett e antal övereenskommelseer i en ansökaan till Lantmätterimyndigheeten. Med häänsyn till anlääggningens baakgrund bör ddet vara möjlligt att med rättt förberedelseer genomföraa en förrättnin ng där vägförreningens styrrelse företräder medlem mmarna vid fö örrättningen sså att kallelserr med delgivn ningserkännaande inte beh höver ske till samttliga medlemm mar. Vägföreeningens styreelse bör samråda med Lanntmäterimynd digheten om lämp pligt tillvägaggångssätt. Visssa regler om fastighetsägaarnas möjlighheter och föreningens valmöjliigheter finns i PBL 14 kapp 15 och 19 §§. § 46 Datum Beteckning 2014-09-24 Dnr: 2009-0007 3 (3) Vägföreningens uppd drag är att orddna medlemm marnas väghåållning och trrygga medlem mmarnas tillgång till grönområåden i anslutnning till med dlemmarnas faastighet. Natuurligtvis är förutsätttningarna och h kraven olikka för ett omrråde i närheteen av en storsstad med permaneentbostäder och o ett områdde med fritidssbebyggelse på p norra Ölannd. Tidigare var v inte kraven på p vägarna sp peciellt höga, fritidshusen nyttjades n en kort k tid undeer de oftast mycket m torra som mmarmånadeerna vilket offta medförde att trafik kun nde ske direkkt på befintligg mark utan anlläggande av vägar. v Samhälllsutvecklingeen har medfö ört att kraven på bra och framkom mliga vägar årret runt ökat.. En tydlig trend är också att fritidshussägarnas intreesse för närområådet kring frittidhuset ökatt samt att maan är beredd att a betala för att få vara med och påverka skötsel och nyttjande n av ffastighetens närområde. n 47 Utlåtande DNR P 2009-0007 2014-09-24 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE DETALJPLAN ”Löttorps Camping, Södra Munketorp 1:7, 1:32 m.fl. fastigheter” Samhällsbyggnadsförvaltningen beslutade 2014-02-26 § 38 att godkänna detaljplaneförslaget 2013-02-27 för utställning. Planförslaget har varit tillgängligt för granskning på stadshuset, Borgholms huvudbibliotek, Löttorps bibliotek och på kommunens hemsida under tiden 24 mars 2014 t o m den 22 april 2014. Annons i samtliga ortstidningar infördes. Bedömda sakägare enligt upprättad fastighetsförteckning 2014-03-12 har fått kungörelse via postutskick. Brukliga remissinstanser har tillsänts kungörelse för synpunkter. Totalt har 14 yttranden inkommit. Två yttrande kommer från statlig myndighet, ett från ledningsägare, tio från bedömda sakägare och ett yttrande från övrig allmänhet. Yttranden inkomna före utställningen finns sammanställda i samrådsredogörelsen, godkänd av Samhällsbyggnadsnämnden 2011-03-30 § 67. Inkomna yttranden Remissinstanser 1. Länsstyrelsen Kalmar Län 2. Lantmäteriet 3. E.ON Elnät Sverige AB Sakägare enligt fastighetsförteckning 2014-03-12 4. Munektorps vägförening genom 5. Södra Munketorp 1:23 6. Norra Munketorp 1:17, 7. Södra Munketorp 1:25, 1:27, 8. Norra Munketorp 1:47 9. Norra Munketorp 1 :6, 1 :22, 1 :44 och 1 :47, 10. Norra Munketorp 1:23 11. Norra Munketorp 1:49 12: Norra Munketorp 1:30 13. Södra Munketorp 1:17 Övriga synpunkter 14. Södra Munketorp 1:36, Inkommet 2014-03-27 2014-04-24 2014-04-22 2014-04-22 2014-03-28 2014-04-15 2014-04-15 2014-04-16 2014-04-16 2014-04-17 2014-04-22 2014-04-22 2014-04-22 2014-04-16 Sammanfattningsvis har de remissinstanser som tillsänts planförslaget inga invändningar mot planen. Sakägares yttranden domineras av synpunkter på vägfrågor, parkering och risker för störningar, buller och negativ miljöpåverkan. Förändringar som har gjorts sedan utställning/granskning: Plankarta: Plankartan kompletteras med u-område i öster längs Munketorpsggatan där det idag finns ledningsrätt. Prickmarken längs med Munketorpgatan utökas och följer en lägre nivåkurva vilket innebär att stugorna placeras nedanför sluttningen. 1 48 Utlåtande DNR P 2009-0007 2014-09-24 Prickmark inom användning bostad finns endast där det råder u-område eller marknivån understiger 2,5 meter. Byggrätten på lägergården (f.d. SM 1:8) föll bort mellan samråd och granskning, den regleras i antagandehandlingen till 20% av den totala ytan vilket är samma exploatering som i samrådsförslaget. Placeringsbestämmelsen P1 till ”Byggnation ska placeras minst 4 meter från tomtgräns” har kompletterats med bestämmelse om att ”garageinfart ska uppföras minst 6 m från gata” som gäller all bostadsmark inom planområdet. Bestämmelse om marklov, a1, gäller även för skyddsområdet norr om SM 1:25 m.fl. fastigheter. Beskrivning: Genomförandebeskrivningen kompletteras med skrivningen ”Nya fastigheter tillskapas genom avstyckning samt nya och befintliga allmänna ledningar säkerställs genom ledningsrätt. Förändringar som berör befintlig gemensamhetsanläggning Södra Munketorp ga:2 sker genom omprövning enligt anläggningslagens regler”. Detta granskningsutlåtande är en sammanställning av de synpunkter som inkommit under utställningen. Allmänna intressen beaktas av kommunen och bevakas av länsstyrelsen. Yttranden i sin helhet finns hos Samhällsbyggnadsförvaltningen. Enligt 10§ personuppgiftslagen gäller enligt huvudregeln krav på samtycke från den enskilde för att personuppgifter ska få publiceras på nätet. Kommunen väljer därmed att inte publicera yttranden i sin helhet där dessa uppgifter finns. Yttrande Kommunens kommentar 1. Länsstyrelsen Kalmar Län Rubricerat förslag har insänts till Länsstyrelsen under utställning PBL 5:24. Handlingarna utgörs av plankarta med bestämmelser, plan- och genomförandebeskrivningar samt samrådsredogörelse. LÄNSSTYRELSENS SYNPUNKTER Kontroll enligt kap. 12 PBL. Förslaget strider inte mot de intressen som Länsstyrelsen har att bevaka enligt 12 kap l § plan- och bygglagen. Noteras. 2. Lantmäteriet Vid genomgång av planens samrådshandlingar (daterade 2014-02-26) har följande noterats. Planfrågor som berör Lantmäteriets kommande arbete: Lantmäteriets arbetsuppgifter, efter det att planen har vunnit laga kraft, är att med stöd av detaljplanen avstycka föreslagna tomtplatser och ompröva gemensamhetsanläggningen för vägar. 2 49 Utlåtande DNR P 2009-0007 2014-09-24 Delar av planen som bör förbättras: Plankarta med bestämmelser I plankarta behöver kompletteras med u-område i öster längs vägen där det idag finns ledningsrätt. Planbeskrivning Planbeskrivningen bör kompletteras med nya fastigheter tillskapas genom avstyckning samt nya och befintliga allmänna ledningar säkerställs genom ledningsrätt. Förändringar som berör befintlig gemensamhetsanläggning Södra Munketorp ga:2 sker genom omprövning enligt anläggningslagens regler. Noteras. Plankarta och genomförandebeskrivning kompletteras enligt lantmäteriets förslag. 3. E.ON Elnät Sverige AB E.ON Elnät Sverige AB har tagit del av inkomna handlingar i ovan rubricerat ärende och noterar att tidigare anförda synpunkter har blivit tillgodosedda i samrådsredogörelsen. Förutsatt att man tar hänsyn till det tidigare yttrandet så har E. ON Elnät inget ytterligare att erinra i ärendet. Noteras. 4. Munektorps vägförening 1. MVF tillstyrker att Fiskarvägen överföres till SM 1:32, Löttorps Camping AB ( LC) med ett brukarservitut för SM 1:28. 2. Vi anser att förslaget att vändplanen (vägmark) vid SM 1:17 överförs till SM 1:7 är en bra lösning men att det inte ligger i MVFs övriga medlemmars intresse att bekosta vändplanen eller lantmäterikostnaderna. MVF åtar sig att sköta den färdiga vändplanen. 3. Vi anser att all trafik till och från LC skall ske via Fiskarvägen. Idag förekommer trafik direkt upp på Munketorpsgatan från stugor på SM 1:32 och från bodarna bakom affären. Detta skall motverkas med lämpliga hinder. 4. LC skall anordna in- och utcheckningsfiler för fordon på egen mark. Idag blockeras ibland infarten till jordbruket och brevlådorna av fordon och medför också fara för trafiken på Munketorpsgatan. 5. Vi ser inget behov av att överföra servitutsvägen till NM 1:30 och 1:31 på NM 1:23 mark till MVF. Förslaget avslås. Dagens väg fungerar bra och markägarna är inte intresserade av en ändring. Enligt vår uppfattning finns det inte något skäl till att Norra Munketorp skall ingå i detaljplanen. 6. Vi förstår inte varför servitutsvägen till SM 1:29 är betecknad som lokalgata på kartan. Vi motsätter oss detta. 7. Munketorpsgatan (SM 2:2) ingår i MVF, från 136:an till och med vändplanen vid Kesnäsudden. 8. MVF förvaltar inte någon allmänplatsmark och har inget intresse att övertaga sådan mark. MVF förvaltar enbart de större grusvägarna inom området, Släkvägen, Sjömarkavägen, Fiskarvägen, Kesnäs Kalkugnsväg, Kesnäs Åkerväg, Harvavägen och Fåkvägen. 9. MVF har en synpunkt på den nya gång- och cykelvägen i nordspetsen på SM 1:32, i anslutningen mellan Släkvägen och Munketorpsgatan. Det bör anordnas någon form av 3 50 Utlåtande DNR P 2009-0007 2014-09-24 zig-zag hinder förgående och cyklister där, sikten är dålig. Denna gång- och cykelväg är inte med i planen men är under anläggning. 10. MVF förstår inte heller bakgrunden till den väg (vägen är utanför planområdet som är inritad på NM 3:20 (jordbruksmark) och går parallellt med SM 1:32s västra tomtgräns och ansluter på Släkvägen. Yttrande inkommet 2014-08-14 Ytterligare kompletterande synpunkter inkom från Vägföreningen efter att granskningstiden avslutats: 1. Vägföreningen har som sina enda uppgifter att förvalta och underhålla vägar inom Kesnäsområdet och att ansvara för att trafikföring fungerar och trafiksäkerhet upprätthålls. 2. Vägföreningen har inga markområden förutom vägarna och intilliggande vägmark som underhålls. Detta trots att stadgarna säger att ansvarsområdet också avser grönområden. 3. Vägföreningens vägar betjänar, förutom boende på Löttorps camping, cirka 130 fastigheter varav de flesta är för fritidsändamål, ett fåtal för fastboende och jordbruk. 4. Vecka 29 och 30 har campingen varit i det närmaste fullbelagd och campingstugorna väl använda. Biltrafiken har varit intensiv och många cyklister och gående har varit i rörelse. Området i höjd med och mycket nära utmed Munketorpsgatan används som parkering för de nedanför liggande campingstugorna. Stenar som lagts upp för att hindra utfart har flyttats. 5. 19 juli 2014 informerades vägföreningens medlemmar om planer för Löttorps camping. Det framgick då att campingens ledning önskade avstycka sina områden med campingstugor och större hus i fem tomter som ska tillhöra respektive bostadsrättsföreningar som bildats eller ska bildas. 6. Det går inte att utläsa av planen hur parkering ska lösas i anslutning till campingstugorna eller hur ansvaret ska delas om och när avstyckningar görs. 7. Vägföreningen önskar inte lägga hinder i vägen för campingverksamheten utan endast förvissa sig om att föreningens möjligheter att utföra sina uppgifter inte äventyras särskilt vad avser framkomligheten och trafiksäkerheten i området. I planen bör därför området mellan campingstugorna och Munketorpsgatan tydligt benämnas Natur eller ges samma status som de områden som i planen benämns Skydd. För att permanent hindra direkt utfart på Munketorpsgatan måste krävas en avgränsning i form av staket, mur eller tät växtlighet. Synpunkterna noteras. Punkt 2: Eftersom ingen genomfartstrafik tillåts i området är vändplanen en förutsättning för att servicefordon fortsatt ska kunna utföra sina tjänster i området vilket är en angelägenhet för alla medlemmar i föreningen. Punkt 3,4: Verksamhetsutövaren Löttorps camping informeras om vägföreningens synpunkter via denna skrivelse. Längs den vägsträcka på Munketorpsgatan som nämns råder i såväl i dagsläget som i det planerade planförslaget utfartsförbud. Det innebär att in- och/eller utfart från Munketorpsgatan som inte sker via befintliga infarter vid Fiskarvägen är förbjuden. Kommunen kan genom ett föreläggande kräva att bestämmelserna följs. Punkt 5: Huvudprincipen inom detaljplanelagt område är att alla tomter ska nås av lokalgata fram till 4 51 Utlåtande DNR P 2009-0007 2014-09-24 fastighetsgräns. I sin förlängning innebär det ett rationellt system för att reglera drift och underhåll av vägen vilket inte regleras genom servitut. Punkt 6: se punkt 5 Punkt 7 och 8: Kommunen noterar informationen. Punkt 9: Kommunen har vare sig informerats om eller innehar huvudmannaskap för den cykelväg som nämns. Punkt 10: Kommunen tyder beskrivningen som att det är en ledningsgata i grundkartan som tolkas som en väg. Kommentar till synpunkter inkomna efter granskningstidens slut, besvaras ej punktvis: Längs den vägsträcka på Munketorpsgatan som nämns råder i såväl i dagsläget som i det planerade planförslaget utfartsförbud. Det innebär att parkering som sker genom in- och/eller utfart från Munketorpsgatan inte är tillåten. Kommunen kan genom ett föreläggande kräva att bestämmelserna följs. Inom kvartersmark är det fastighetsägaren som ansvarar för parkering, d.v.s. för att utrymme finns på tomten för uppställning av fordon för de som bor eller besöker det hus eller anläggning som finns på tomten. Kommunen avser inte styra placering av parkering inom detaljplanen ytterligare, men att parkeringskravet uppfylls är en skyldighet för Byggnadsnämden att bevaka vid bygglovprövning. 5. Södra Munketorp 1:23 l gällande översiktsplan står det att förtätning kan ske inom de planlagda delarna men med hänsyn till den befintliga miljön utifrån placering, utformning och färgsättning. Planområdet omfattas av bestämmelserna i 4 kap 1 och 2 §§ miljöbalken. Dessa bestämmelser omfattar hela Öland, som är av riksintresse på grund av sina samlade natur- och kulturvärden. Exploatering och andra ingrepp i miljön får inte påtagligt skada dessa helhetsvärden. l förslaget till detaljplan ges planmässiga möjligheter att bygga stugor utmed Munketorpsgatan söder om infarten till campingen. Utbyggnadsmöjlighet ges inom geografiska avgränsningar. Jag hemställer att stugor inte ska få byggas närmare Munketorpsgatan än 25 meter. Då kommer stugorna att ligga lägre än Munketorpsgatan och synas mindre. Dessutom störs de närmaste grannarna norr om gatan i mindre utsträckning. Zonen ska rubriceras NATUR och i sin utformning utgöras av högre vegetation. På detta sätt beaktas skönhetsvärden och trafiksäkerhet. Friktionen mellan stugbyn och bostäder minskar också. Jag hemställer vidare att byggrätten på lägergårdens tomt (f.d. SM 1:8) ska begränsas till den byggrätt som befintliga byggnader upptar idag. Området är dimensionerat för ca 60 gästers fritidsaktiviteter och marken används idag av lägergårdens gäster för bl.a. bollspel och andra fritidsaktiviteter som t ex allsång. stugor på fd SM 1 :8 skulle medföra friktioner mellan stugägare och gäster på lägergården. Slutligen hemställer jag att marken mellan befintliga campingstugor och Munketorpsgatan ska rubriceras som NATUR och i sin utformning utgöras av högre vegetation. Det är av allmänt intresse att den unika rullstensåsen som börjar inåt land och mynnar ut i havet vid Kesnäs udde skyddas mot vidare exploatering. Yttrande inkommet 2014-07-23 Efter att granskningstiden avslutats har yttrandet kompletterats med ytterligare en skrivelse: 5 52 Utlåtande DNR P 2009-0007 2014-09-24 Parkeringselände mellan Löttorps camping och Munketorpsgatan. En bild säger mer än tusen ord och jag bifogar fem foton, tagna idag 2014-07-22, vilka visar hur marken mellan Munketorpsgatan och campingen används. Borgholms kommun har fått hyfs på campingstugornas utseende (samma zinkade plåttak och dova fasadfärger) men de parkerade bilarna förstör detta. Det ser inte prydligt ut och ur trafiksäkerhetssynpunkt är det ingen bra lösning eftersom bilarna står alltför nära den högtrafikerade Munketorpsgatan. Jag hemställer därför att Borgholms kommun utformar den nya detaljplanen för Löttorps camping så att campingstugornas nyttjare parkerar sina bilar söder om respektive campingstuga inne på campingområdet. Denna skrivelse är ett komplement till min tidigare skrivelse i ärendet, bifogas. Synpunkterna noteras. Prickmarken längs med Munketorpgatan har utökats och följer nu en lägre nivåkurva vilket innebär att stugor endast får placeras nedanför sluttningen. Markanvändning Natur innebär att marken skulle bli Allmän platsmark vilket förutsätter en förvaltning i form av gemensamhetsanläggning. Munketorps Vägförening förvaltar inte några grönområden och har inget intresse att övertaga sådan mark enligt egen uppgift. Området planläggs nu som kvartersmark vilket innebär att ansvar för skötsel faller på markägaren. Byggrätten på lägergården (f.d. SM 1:8) är reglerad till 20% av den totala ytan vilket bedöms som en rimlig exploateringsgrad som ger en utvecklingsmöjlighet. Kommentar till synpunkter inkomna efter granskningstidens slut: Längs den vägsträcka på Munketorpsgatan som nämns råder i såväl i dagsläget som i det planerade planförslaget utfartsförbud. Det innebär att parkering som sker genom in- och/eller utfart från Munketorpsgatan inte är tillåten. Kommunen kan genom ett föreläggande kräva att bestämmelserna följs. Inom kvartersmark är det fastighetsägaren som ansvarar för parkering, d.v.s. för att utrymme finns på tomten för uppställning av fordon för de som bor eller besöker det hus eller anläggning som finns på tomten. Kommunen avser inte styra placering av parkering inom detaljplanen ytterligare, men att parkeringskravet uppfylls är en skyldighet för Byggnadsnämden att bevaka vid bygglovprövning. 6. Norra Munketorp 1:17 Vi äger fastigheten Norra Munketorp (NM) 1:17 och del av fastigheten NM 1:9, som båda gränsar i öster till Södra Munketorp (SM) 1:7 inom det aktuella planområdet. Vi har starka invändningar mot planbestämningen av befintlig grusväg - belägen norr om fotbollsplanen på SM 1:7 - till gång- och cykelväg (GC). I förhållande till det planförslag som presenterades 2010 är detta en stor förändring, som vi inte kan se har stöd i samrådsredogörelsen. I tillägget till samrådsredogörelsen beskriver kommunen denna grusväg som en befintlig GC, men i praktiken är detta en liten grusväg med tydlig funktion att vara tillfart till byggnaderna på den gamla gården inom SM 1:7. I planförslaget 2010 var istället en GC placerad norr om SM 1:29 och anslöt där på ett naturligt sätt till befintliga vägar i området. Vi tycker att denna dragning var mycket bättre. Såsom den nu föreslagna GC är inritad är den omotiverad och ologisk, framförallt för att den inte leder eller ansluter till något. Det skickar signalen att "här kan man kliva vidare". Och "vidare" innebär in på NM l: 17, som idag består av ängsmark där det inte finns naturliga vandringsstråk eller upptrampade stigar, men 3 planlagda tomter. Av de aktuella planeringsdokumenten förstår vi att avsikten är att skapa en rörelse i 6 53 Utlåtande DNR P 2009-0007 2014-09-24 ost/västlig riktning inom området. Om detta är tänkt att ske med en fortsättning västerut av den föreslagna GC kommer denna att stryka alldeles i kanten på en av de planlagda tomterna, vilket inte är särskilt lämpligt eller önskvärt. Även den gällande byggnadsplan över NM 1:17 har ett rörelsestråk inritat i ost/västlig riktning. Det är viktigt att på nytt understryka att detta inte motsvarar någon faktisk trafik med gående eller cyklande, inte heller den alternativa dragningen som viker av i nordvästlig riktning och ansluter till vägslingan på NM 1:9. Den senare dragningen skär därtill över en av de tomter som är planlagda. Byggnadsplanen har också ritat in äldre gångstråk. Dessa överensstämmer i stort med stigar som aktivt användes för ca 40 år sedan men därefter har växt igen, då någon trafik nu inte förekommer. Vi delar inte bedömningen att det finns ett behov av ökad rörlighet mellan NM och SM. Campingområdet är väl försö1jt med flera alternativa vägar med framkomlighet i olika riktningar, såväl norr som söder om det föreslagna framtida stråket. Behöver möjligheten till rörlighet i ost/ västlig riktning förstärkas tycker vi att det är bättre att bygga på det stråk som redan finns söder om fastigheterna NM 1:31, SM 1:17, 1:20, 1:38, 1:25, 1:44 etc. och som bl.a. skulle göras mer tillgängligt med den GC som planförslaget 2010 hade placerat norr om SM 1:29. Vi har också studerat fastighetskartan och gränsdragningen mellan NM 1:17 och 1:47. Enligt planarkitekt Åsa Bejemar kan man tolka den kil som finns i väst mellan dessa tomter som en avsikt till ett framtida stråk. Vi bedömer inte att fastighetsdragningen hade en sådan avsikt, vilket vi heller aldrig hört talas om. Till sist vill vi upprepa vår synpunkt från 2012-01-25 om de risker som ytterligare förtätning i campingområdet innebär för natur, stränder, vägar - inte minst på områdets karaktär av relativt lugn för såväl permanentboende och fritidsboende som tillfälliga besökare på camping och strand. Planen tar i första hand tillvara behov och intressen för de som kommer att söka sig till campingen i framtiden, medan intressen och behov för permanentboende och etablerade fritidsboenden tycks vara underordnade. Vi som valde ett fritidsboende här i vårt fall för mer än 60 år sedan- gjorde det p.g.a. områdets lugn, den orörda naturen, närheten till stränder utan trängsel mm. Vi valde det inte med önskan om att området steg för steg skulle exploateras. Men så har det blivit och successivt har karaktären förändrats, till förmån för framtida besökare. Vi som tycker att exploateringen bör begränsas tolkar detta som att vi inte är lika önskade i området som framtida campinggäster. Måste det vara så – går det inte att balansera utvecklingen så att fler parter blir nöjda? Synpunkterna noteras. Kommunen ska göra möjligt att förutsättningar finns för en god rörlighet och framtida flexibilitet för gång- och cykeltrafikanter inom planområdet. Fastighet Norra Munketorp 1:17 är sedan tidigare planlagd för såväl bostäder som allmän platsmark i form av grönområde och därmed avsedd för gemensamt behov i dessa delar. Stråk inritade i gamla planer är att tolka som förslag på placering, allmänna stråk får placeras var som helst inom Allmän plats. När, och om, vägar sedan anläggs inom Allmän platsmark är en intern fråga för Munketorps vägförening och dess medlemmar. 7 54 Utlåtande DNR P 2009-0007 2014-09-24 Såväl delårsboende som verksamheter, turism- och campinganläggningar är viktiga näringar på norra Öland. Inte sällan ligger dessa funktioner sida vid sida, vilket både genererar fördelar i form av närhet till service och utbud men även risk för störningar och intressekonflikter. Utveckling av redan befintliga verksamheter på ianspråktagen mark prioriteras framför etablering av nya anläggningar som skulle ha en större påverkan på omgivningen. 7. Södra Munketorp 1:25, 1:27 Detaljplan för ett område med jordbruksfastighet och äldre fritidsbebyggelse där en mindre camping etablerades på strandängarna av en lokal lantbrukare, senare flyttad till kohagen nordöst om SM 1:27. Campingen har under åren bytt ägare och expanderat västerut och söderut, bl.a. genom förvärv av fastigheter. Samtidigt har verksamheten expanderat i volym och nya verksamheter tillkommit. Sedan många år tillbaka är inte SM 1:27 möjlig att använda som sommarstugetomt p.g.a. störningar i form av intrång med skadegörelse, buller och fritidsanläggning i anslutning till tomtgräns. Befintliga hus räddades genom flytt till SM 1:25. Så småningom upprättades ett avtal om markbyte mellan ägaren av SM 1:27 och campingen om byte av mark till ett område i anslutning till SM 1:25 som skulle möjliggöra avstyckning av det som i planförslaget kallas "nya 1:27". Markbytet har inte kunnat fullföljas, men avtalet finns registrerat hos lantmätare. Enligt detaljplaneförslaget och befintlig överenskommelse om markbyte kommer "nya 1:27" att bli en smal och svårbebyggd tomtremsa med sin norra långsida mot campingen. Södra gränsen av campingen ligger tätt intill ett sommarstugeområde som var etablerat långt innan campingen började expandera söderut. Detta ställer stora krav på avvägningen av allmänna och enskilda intressen med tanke på hemfridsintresset för fritidshusen och för en god livsmiljö för alla grupper. Samtidigt är skyddszonen smal jämfört det som är brukligt för camping i andra delar avlandet och minskad sedan tidigare planförslag. Föreliggande detaljplaneförslag innebär möjlighet att utöka campingens verksamhet i anslutning till SM 1:7s gårdsmiljö, fotbollsplan och stugbebyggelsen. Detta kommer enligt detaljplaneförslaget att öka den tid området används, men också öka antalet personer som samtidigt vistas där under högsäsong. På sikt kan användningen av lokalgatan från SM 1:7 till stranden förväntas öka och innebära en ökad risk för buller och insyn för de fastigheter som ligger längs denna väg samt ökat slitage på strandängarna nedanför. Med denna bakgrund har jag följande synpunkter på förslaget till detaljplan: 1. Definition av skyddsbehovet för skyddszon på SM l: 32, södra gränsen och flytt av hela skyddszonen mellan SM 1:32 och "nya 1:27" till SM 1:32, skyddszonen definierar inte vilket skyddsbehov den ska skydda. Risk för miljöpåverkan är beskriven för lantgården men inte för campingverksamheten. Skäl till varför bredden på skyddszonen minskat framgår inte. Efter många år som granne till campingen har miljöpåverkan från campingen varit buller avvarierande grad, intrång på tomtmark, insyn på tomtmark som gjort det svårt att hävda hemfridsintresset på tomterna och lett till störd nattsömn både tidiga morgnar, sena kvällar och nätter. Det allmänna slitaget på den känsliga miljön i området, framförallt 8 55 Utlåtande DNR P 2009-0007 2014-09-24 strandängarna, har också varit stort. Skyddsbehovet gentemot buller och insyn kommer att vara avsevärt framförallt för "nya 1:27" med tanke på den långa gränsen mot campingen och svårt att lösa inom den smala tomten. Detta är dessutom enda området i planförslaget där prickmark i anslutning till campingområdet ligger på tomtmark för fritidsbebyggelse. Därför yrkar jag att skyddsbehovet for skyddszon på SM 1:32, södra gränsen, definieras som skydd for buller och insyn samt for aktiviteter i skyddszon och att skyddszonen utformas så att dessa behov av skydd for hemfridsintresset i fritidsområdet tillgodoses. Dessutom yrkar jag att hela skyddszonen flyttas till SM 1:32 och utökas till 40 meter. 2. Restriktion p1 för "nya 1:27", dvs den mark som ersätter SM 1:27 i anslutning till SM 1:25 ska tas bort. Skälet till detta är att det innebär onödigt hinder för bebyggelse på denna smala, svårplanerade tomt. Sedvanlig restriktion for bebyggelse i förhållande till tomtgräns är tillräcklig. Därför yrkar jag att restriktion p l for "nya 1:27" ska tas bort. 3. Motivera förekomsten av prickmark och restriktionen u i anslutning till gränsen mot SM 1:38. Enligt kontakt med lantmätare finns inga registrerade servitut eller ledningar som motiverar detta. Därför yrkar jag att prickmark och restriktionen u i anslutning till gränsen mot SM l :38 tas bort. 4. Skydd för befintlig skog bör gälla hela campingområdet. SM 1:27 och SM 1:28 låg ursprungligen i ett sammanhängande skogsområde som sträckte sig från skogsområdet på SM 1:7 och in på SM 1:25, SM 1:43 och SM 1:44. Det finns rester av den skogen på campingen och björkarna bidrar till avvattningen av området vilket är värdefullt framförallt på våren. Därför yrkar jag att skydd for befintliga träd ska gälla hela campingområdet 5. Tillåten storlek på läktaren på SM 1:7, område R3, bör definieras med tanke på belastning av området och användningen av friluftsområdet definieras. Planförslaget tillåter byggande av läktare på R3, men anger inte högsta tillåten storlek eller antal platser, vilket påverkar användningen av området. Kommer exempelvis anläggande av lekplats inom skyddsområde att tillåtas, eller utomhusaktiviteter med musik tidiga morgnar eller sena kvällar på fotbollsplanen. Under flera år har regelbundet gymnastikveckor anordnats med bl.a. tidiga morgonpass till musik och vid några tillfällen har området utnyttjats för helikopterturer. Därför yrkar jag att tillåten storlek på läktaren på område R3 begränsas och definieras på plankartan och att användningen av friluftsområdet definieras så att påverkan på omgivande bebyggelse minimeras, särskilt i anslutning till skyddszon. 6. Restriktionen att inte tillåta körbar förbindelse bör gälla även för campingens södra gräns, i detta förslag för anslutningen till lokalgata vidfritidsområdet på SM 1:7. Motivationen är att begränsa framtida ökad belastning på lokalgatan och begränsa slitaget på strandängarna nedanför. Därför yrkar jag att körbar förbindelse inte heller tillåts för campingens södra gräns, för anslutningen till lokalgata vid fritidsområdet på SM l :7. 7. Skyddsområde finns inte kring hela campingområde! Varför? Hur marken kring campingen kommer att användas i framtiden vet vi inte. Sannolikt kommer efterfrågan på mark för fritidsbebyggelse att öka för högt liggande områden med gång/cykelavstånd till sandstränder som de som idag är åkermark i anslutning till SM 9 56 Utlåtande DNR P 2009-0007 2014-09-24 1:32. Därför yrkar jag att skyddsområde upprättas kring hela campingområdet 8. 0-nivån för område RH bör definieras liksom högsta antal våningar för detta område. Att 0-nivån inte angiven i plankartan leder till osäkerhet om hur högt denna byggnad kommer att höja sig över gatans nivå, särskilt som den tillåtna bygghöjden är väl tilltagen. Därför yrkar jag att 0-nivån för område RH definieras till samma nivå som på område H, dvs befintlig centrumbyggnad, liksom att högsta antal våningar för område RH definieras på plankartan. Synpunkterna noteras. 1. Buffertzonen på Södra munketorp 1:32 har mellan samrådsförslaget och utställningen ökat från 20 till 25 meter. En större zon anser kommunen inte är rimlig. Kommunen bedömer att den skyddsbestämmelse som finns i planen reglerar vad som är möjligt i enlighet med planverktyget i PBL (Plan och Bygglagen). Riktvärden för bullernivåer regleras i Kommunens bullerpolicy. Om klagomål inkommer kan man begära att en ljudmätning alternativ beräkning utförs. Om inte riktvärdena följs och människor fortsätter att känna sig besvärade av höga ljudnivåer kan verksamhetsutövaren meddelas förelägganden om högsta tillåtna ljudnivå. Föreläggande med krav kan kombineras med vite. 2. Prickmarken på ”nya 1:27” har plockats bort, dock kvarstår placeringsbestämmelsen P1 ”Byggnad ska placeras minst 4 meter från tomtgräns, garageinfart ska uppföras minst 6 m från gata” som gäller för all bostadsmark inom planområdet. 3. Prickmarken i den södra delen av SM 1:38 är främst motiverad på grund utav marknivån över havet. Marken är belägen på 2,5 meter eller lägre och är därmed inte lämplig för ny bebyggelse. 4. Egenskapsbestämmelsen ”skog” är ingen skyddsbestämmelse i den bemärkelsen, utan betyder att karaktären av tallskogsdunge som idag existerar norr om gamla gården på 1:7 ska bevaras och dungen får därmed inte avverkas. Egenskapsbestämmelsen är kombinerad med ett krav på marklov, vilket betyder att man inte får hugga ner större träd utan att först söka lov. På södra delen av främst SM 1:32 finns idag en karaktär med glest lokaliserade lövträd, antagandehandlingen har kompletterats med en bestämmelse om marklov gäller även i detta område. 5. Lämplig storlek på läktare avgörs lämpligtvis i bygglovskede beroende på hur eventuell läktare är tänkt att användas. Detaljplaneinstrumentet kan inte användas för att reglera exempelvis förekomst av morgongymnastik eller likande. 6. Campingens infart för motortrafik lokaliseras till huvudinfarten vid Munketorpsgatan. Den väg som medges i södra delen av 1:7 är gång- cykelväg och den ska därför inte användas för genomfart eller tillfart med motorfordon. 7. Endast i södra gränsen av SM 1:7 och 1:32 angränsar campingen direkt mot bostäder utan avskiljande väg eller grönområde. Kommunen bedömer därför att det endast är här som skyddsområdet är motiverat. Vid eventuell framtida markplanering måste hänsyn tas till detta. 8. Den angivna högsta plushöjden för område RH samt H är +19,5 meter över nollnivån (0 meter över havet). Markområdet för H samt RH är beläget mellan 6-8 meter där 8 meter är nivån närmast vägen. Det betyder att högsta nockhöjden på den här nivån inte får överstiga 11,5 meter, samma höjd är satt för den befintliga restaurangbyggnaden. 8. Norra Munketorp 1:47 Förslaget att öppna upp en gång- och cykelväg på fastigheten NM 1:17 från SM 1:7 vänder jag mig starkt emot. I förlängningen skulle den eventuellt kunna göra intrång på min avstyckade och bebyggda fastighet NM 1:47. I detaljplaneförslaget för SM 1:7 talas om att kunna förflytta sig mellan Norra och Södra Munketorp. Det kan man göra redan idag, i nordlig riktning via Munketorpsgatan och i sydlig riktning via spängerna utmed stranden som man når från Fiskarvägen. Jag anser 10 57 Utlåtande DNR P 2009-0007 2014-09-24 dessa alternativ som tillräckliga. När jag byggde hus på en avstyckning från mitt föräldrahem kunde jag inte föreställa mig att eventuellt få vägar på tre sidor av tomten. För allas trivsel måste hänsyn tas till oss som bor runt campingen när planen fastställs. Synpunkterna noteras. Kommunen ska göra möjligt att förutsättningar finns för att en god rörlighet och framtida flexibilitet för gång- och cykeltrafikanter finns inom planområdet. Fastighet Norra Munketorp 1:17 är sedan tidigare planlagd för såväl bostäder som allmän platsmark i form av grönområde och därmed avsedd för gemensamt behov i dessa delar. Stråk inritade i gamla planer är att tolka som förslag på placering, allmänna stråk får placeras var som helst inom Allmän plats. När, och om, vägar sedan anläggs inom Allmän platsmark är en intern fråga för Munketorps vägförening och dess medlemmar. 9. Norra Munketorp 1 :6, 1 :22, 1 :44 och 1 :47 I planförslaget ingår att SM 1:17 och en av de tre föreslagna avstyckningarna på SM 1:17 ska ha utfartsväg via Släkvägen till Munketorpsgatan. Efter tidigare samråd – inkommet 2011-01-31 Dnr P2009-000007 – finns förslag inlämnade till Miljö- och byggnadsförvaltningen om hur väg från SM 1:17 ska lösas på bästa sätt, vi anser att samtliga utfarter från SM 1:17 ska ske via Sjömarkagatan. Den vägen har tidigare använts och har betydligt mindre trafikbelastning än Släkvägen som är hårt belastad sommartid. Dessutom finns utmed Släkvägen möjlighet att avstycka ett stort antal tomter vilka ytterligare kommer att öka trafiken på Släkvägen. Vi kan därför inte acceptera att utfarter från SM l: 17 ska ske via Släkvägen. Synpunkterna noteras. Kommunen tillråder att utfart från de västra delarna Södra Munketorp 1:17 vid ett eventuell tillskapande av fler fastigheter görs västerut, det vill säga via Släkvägen. Den ringa ökning av trafik som detta skulle innebära bedöms ha marginell påverkan. 10. Norra Munketorp 1:23 Den privata vägen till NM l:30 har förlängts som lokalgata upp till gränsen mot Löttorps Camping. Vad är syftet med det, då cykelvägen (enligt tilläggsskrivelsen) är flyttad? Gränsen mellan den privata vägen och SM 1:17 består av en stenmur, lagd för flera sekler sedan. Får åverkan göras på densamme? Kulturminne. Kända och okända cyklar på gångstigen längs SM 1:10 för att bl.a. ta sig till badet, något som jag på intet sätt vill förhindra. Vad som oroar mig, är att om denna gångstig får officiell prägel som cykelväg, kommer slitaget på sjölandet väsentligt att öka. Och varför en cykelväg som slutar vid skogskanten? Vart ska de ta vägen? Följden blir ju ut på det ömtåliga sjölandet, vilket motsäger er egna skrivning " ej är lämpligt att cykla på stranden eller spången". Kan ej heller se att denna "cykelväg" ökar rörelsefriheten mellan SM och NM, den leder ju bara ut på det ömtåliga sjölandet och dess rara växter. Värna om Ölands ömtåliga natur. Annars har vi snart ingen natur att erbjuda våra turister. 11 58 Utlåtande DNR P 2009-0007 2014-09-24 Utställningskartan och datorkartan är olika. På utställningskartan är en väg inritad väster om Löttorps Camping med utfart på Släkvägen. Detta vore ytterst olyckligt då Släkvägens uppfart/nedfart från Munketorpsgatan redan idag är en trafikfara, tillbud har skett. Sikten är skymd av campingstugor, träd, buskage, även den andra sidan är sikten skymd av telestuga och trädsamling. Området väster om Löttorps Camping disponeras inte av Löttorps Camping eller ELCA, marken ägs och bedrivs i det ekologiska jordbruket. Enligt min information gäller inte den byggplan från 70-talet och de vägar, cykelvägar m.m som ej har blivit anlagda, har också slutat gälla. N Munketorp ingår ej i planområdet och N Munketorp 1:23 har ej begärt, vill inte ha någon planläggning. Synpunkterna noteras. Huvudprincipen inom detaljplanelagt område är att alla tomter ska nås av lokalgata fram till fastighetsgräns, i sin förlängning innebär det ett rationellt system för att reglera drift och underhåll av vägen vilket inte regleras genom servitut. Den inritade lokalgatan på Norra Munketorp 1:23 kompletterar den gällande planen på fastigheten som i dessa delar anger vägmark och Allmän platsmark i form av grönområde/park och därmed är avsedd för allmänt ändamål. Stenmurar har estetiska och kulturella värden. Stenmurar i anslutning till jordbruksmark är biotopskyddade och åverkan är dispenspliktigt, stenmurar på tomtmark har dock inget lagskydd. Kommunen rekommenderar att stor hänsyn tas vid eventuell upptagning av hål men bedömer inte att särskilda skyddsbestämmelser i detaljplanen är motiverade i det här fallet. Kommunen ska göra möjligt att förutsättningar finns för en god rörlighet och framtida flexibilitet för gång- och cykeltrafikanter inom planområdet. Tillgängligheten till stranden är viktig, men möjlighet till alternativa stråk möjliggörs också i planen. Alla har heller inte den rörlighet som behövs för att ta sig fram på stranden. Kommunen tyder beskrivningen som att det är en ledningsgata (reservat för jord- eller luftledning) i grundkartan som tolkas som en väg. Området ligger utanför detaljplaneområdet och är ej planlagt tidigare. Kommunen har inte huvudmannaskapet för vägarna i området. En detaljplan gäller tills den har blivit upphävd eller ersatt av ny detaljplan. Planläggning är en kommunal angelägenhet som fastställs genom politiskt beslut. 11. Norra Munketorp 1:49 Jag äger fastigheten Norra Munketorp l :49. Här har jag varit permanent boende sedan 1999. Fastigheten gränsar till Löttorps camping. Efter att ha läst och begrundat förslaget till detaljplan ställer jag mig undrande över flera förslag, främst den planerade gång- och cykelvägen. Jag ska här kortfattat redogöra for mina synpunkter. Ni skriver att det i dagsläget är svårt att ta sig mellan Södra och Norra Munketorp till fots eller till cykel. Jag håller ej med! Under de år jag har bott i området har jag nästan dagligen gått och cyklat här och har aldrig haft problem att ta mig mellan den norra och södra delen! Det finns åtskilliga vägar som förbinder områdena och någon ny gång- och cykelväg behövs sålunda inte! Rörligheten ni eftersträvar finns redan! Jag bifogar en karta med olika alternativa vägar mellan huvudbyggnaderna på Löttorps camping och Sonjas camping. Ni bedömer att en ny förbindelseväg kan utnyttjas av boende i området över hela året. 12 59 Utlåtande DNR P 2009-0007 2014-09-24 Jag är en av ytterst få permanent boende i området. Jag har bott här i 15 år. Under tio av årets tolv månader möter jag oftast inte en människa till fots eller till cykel när jag ute och går. Jag tolkar det alltså som så att det är för mig och min familj ni vill att denna väg ska byggas. Jag vill härmed på det bestämdaste säga att vi inte är det minsta intresserade av den! Jag är lärare på Åkerboskolan i Löttorp. Jag har arrangerat ett flertal friluftsdagar i området som berörs av detaljplanen. Våra elever, i årskurs 1-9, har aldrig haft några problem att röra sig mellan norra och södra delen och jag kan inte se att några campinggäster/sommargäster som är här några dagar eller några veckor om året heller skulle ha det! Ni skriver att det är positivt att gång- och cykelvägar utvecklas i området så att det blir möjligt att ta sig mellan Södra och Norra Munketorp utan att röra sig via den känsliga stranden. Jag har redan påpekat att det finns åtskilliga vägar mellan södra och norra delen, men vill här också tillägga att KIF (Kesnäsens intresseförening) under årtionden har lagt ner mycket arbete och pengar på att bygga skyddande spänger längs stranden. Idag kan man gå på strandmarken från Löttorps camping till Sonjas camping på dessa spänger. Huvuddelen av alla som rör sig i området går på spängerna och skyddar därmed den ömtåliga naturen. Det fungerar utmärkt! Jag anser det vara naivt att tro att folk som kommer hit som turister skulle föredra en tillrättalagd gångväg bland befintliga fastigheter än att gå längs stranden. Det är ju vattnet de vill se! Är de ute efter motion, finns som jag tidigare har nämnt ett flertal alternativa vägar av varierande längd, se bifogad karta! Sammanfattningsvis: Jag vill inte ha något utbyggt vägnät, vare sig för gång-, cykel- eller biltrafik. Släkvägen och sjömarkavägen är redan idag mycket trafikerade sommartid. Som småbarnsförälder är jag ytterst oroad över en ökad trafik i området. Jag hoppas att ni tar mina synpunkter som fastboende i beaktande. Jag ser ingen anledning till att Borgholms kommun skall medverka till att så split i ett redan infekterat område! Förklaringar till bifogad karta (se bilaga 1): Förflyttningar till fots eller via cykel mellan huvudbyggnaderna på Löttorps camping och Sonjas camping: Ljusblå väg: Munketorpsgatan, via spängerna på stranden till Stures gata Blå väg: Munketorpsgatan via Släkvägen till skogsdelen av Stures gata Lila väg: Munketorpsgatan, via vägen vid åkern till skarpåkergatan och John Emils gata Orange väg: Munketorpsgatan via Släkvägen och Skarpåkergatan till John Emils gata Röd väg: Munketorpsgatan via Släkvägen och spängerna till Stures gata. Brun väg: Kesnäs Fiskarväg via delar av Sjömarkavägen till spängerna och Stures gata. Synpunkterna noteras. Kommunen ska i planarbetet långsiktigt tillgodose att förutsättningar finns för en god rörlighet och flexibilitet för gång- och cykeltrafikanter. Tvärs traktgränsen mellan södra och norra Munketorp från korsningen Släkvägen och Munketorpsgatan och söderut saknas idag naturliga passager. Med målet att service och verksamheter ska kunna vara lätt tillgängliga för samtliga boende inom området ger därför 13 60 Utlåtande DNR P 2009-0007 2014-09-24 detaljplanen förutsättningar för ett nytt stråk. Tillgängligheten till stranden är viktig, men möjlighet till alternativa stråk möjliggörs också i planen. Alla har heller inte den rörlighet som behövs för att ta sig fram på stranden. Kommunen är inte huvudman för vägnätet inom området. Om och när möjligheten nyttjas är upp till verksamma och boende inom området som kan verka genom Munketorps vägförening. 12. Norra Munketorp 1:30 Den presenterade detaljplanen för Södra Munketorp och Löttorps camping har jag inga direkta synpunkter på men den inritade lokalgatan på Norra Munketorp 1:30 förstår jag inte varför denna är inritad. Denna inritade lokalgatan vill jag att den skall strykas. Vi har Släkvägen som vår väg till fastigheten som är mer än tillräcklig för vårt ändamål. Vi har servitut på att passera över stamfastigheten Norra Munketorp 1:23 till Munketorpsgatan. Någon annan väg finns inte behov av och vi har haft större fordon som färdtjänstbuss som utan problem kan ta sig fram till Norra Munketorp 1:30. Det har inte varit några problem och behov av större väg. Som delägare till fastigheten har jag ingen som helst förståelse för vad den inritade lokalgatan ska vara till för. Den inritade gatan kan jag inte acceptera. Några ytterligare synpunkter har jag inte just nu att anföra. Synpunkterna noteras. Huvudprincipen inom detaljplanelagt område är att alla tomter ska nås av lokalgata fram till fastighetsgräns, i sin förlängning innebär det ett rationellt system för att reglera drift och underhåll av vägen, vilket inte regleras genom servitut. Den inritade lokalgatan på Norra Munketorp 1:23 kompletterar den gällande planen på fastigheten som i dessa delar anger vägmark och Allmän platsmark i form av grönområde/park och därmed är avsedd för allmänt ändamål. 13. Södra Munketorp 1:17 Den förändring av detaljplanen som innebär att det ges möjlighet att på min fastighet, nedan benämnd SM 1: 17, bevilja bygglov för uppförande av ytterligare bostadshus och även medge avstyckningar från fastigheten för tillskapandet av totalt fyra bostadsfastigheter, står helt i överensstämmelse med de önskemål som framställts från min och min makes sida under många år. Jag ser självklart positivt på att denna förändring nu genomförs. Den mest väsentliga omständigheten och den avgörande faktorn för kommunens beslut att nu ändra detaljplanen verkar vara föreskriften om att delar av markområdet i nu gällande detaljplan anges vara avsett för barnkoloni, en föreskrift som varit obsolet under många år eftersom markområdet aldrig har använts för detta ändamål utan endast för bostadsändamål. Vidare kommer den nya detaljplanen att medge campingverksamhet där camping sedan länge har bedrivits. Detaljplaneändringen har därför varit såväl nödvändig som naturlig att genomföra ur allmän synpunkt och för att få en detaljplan som överensstämmer med verkligheten och har således inte tillkommit som en direkt följd av vårt önskemål att möjliggöra tillbyggnad och/eller avstyckningsmöjligheter på fastigheten SM 1:17. Den del av planändringen som öppnar bygglovsmöjligheten för min fastighet är därför mer att betrakta som en följdverkan av den nödvändiga och naturliga ändring av nu gällande detaljplanen som sker när ändamålsbestämmelserna för 14 61 Utlåtande DNR P 2009-0007 2014-09-24 hela området ändras. Min uppfattning är därför att kommunen inte bör debitera någon planavgift vid framtida bygglovsansökningar gällande fastigheten SM 1:17 eller fastigheter som avstyckats från denna. Detaljplaneändringen har varit nödvändig ur ett allmänt och kommunalt perspektiv och den förändring som gör det möjligt att erhålla bygglov för nybyggnationer på SM 1:17 har blivit en del av det i övrigt nödvändiga arbetet med ändring av detaljplanen. Jag ifrågasätter vidare utformningen av villkoret om tillskapande av en vändplats som uppställts för detaljplaneändringen och för möjligheten att bevilja bygglov. För det första anser jag att det av kommunen uppställda kravet att en vändplats måste vara utförd innan bygglov för bostad kan ges på fastigheten SM l: 17 inte är en sådan nödvändig anläggning som avses i 4 kap 14 § PBL. Kommunens motivering för att en vändplats måste tillskapas har först och främst sin grund i hur sopfordon ska betjäna berörda fastigheter. Som vi tidigare redovisat handlar det endast om en tidsperiod på ca tre månader per år där sopfordon varannan vecka ska ta sig fram för att betjäna berörda fastigheter. Räddningsfordon och andra fordon tar sig mycket väl fram och vänder vid bostäderna med eller utan en vändplats. Från kommunens sida har tidigare framförts att estetiska skäl talar för att inte välja den lösning med T-korsning som vi föreslagit. Jag menar att estetiska skäl över huvudtaget inte ska beaktas och i mitt fall inte tillmätas avgörande vikt vid den avvägning som görs vid ställningstagandet till villkorsbestämmelser. Min uppfattning är att sopfordonen kan fortsätta att betjäna berörda fastigheter på ett ändamålsenligt, lämpligt och funktionellt sätt utan att en vändplats tillskapas, varför ändamålsbestämmelsen inte bör uppställas som ett krav för bygglov. Jag vill understryka att jag i dagsläget är tveksam till såväl att en gemensamhetsanläggning tillskapas för att hantera en eventuell vändplats som till att mark avskiljs från min fastighet för att tillföras fastigheten SM 1:7. Skälet till detta är bl.a. det ovan angivna, d v s att sopfordon, räddningsfordon och andra fordon mycket väl kan betjäna berörda fastigheter genom andra lösningar som är lika lämpliga, mindre kostnadskrävande och ingripande och som inte medför att jag frånhänds mark. Av ovan redovisade skäl anser jag inte att kommunen ska debitera mig som ägare av SM 1:17planavgift för genomförandet av planändringen. Ytterligare ett skäl till att inte debitera mig planavgift är att jag blir av med 128 m2 mark om planändringen skulle genomföras med den aktuella villkorsbestämmelsen och detta, som jag förstår, utan garantier om ekonomisk kompensation. Att i det läget dessutom debitera mig en planavgift för att genomföra planändringen känns oskäligt och ett villkor som, i förhållande till övriga berörda fastighetsägare som får nytta av planändringen, inte står i överensstämmelse med den kommunala likställighetsprincipen. Om planändringen genomförs med kravet på vändplats bör detta i så fall förenas med ett beslut om att inte debitera ägaren till fastigheten SM 1:17 någon planavgift. Som redovisats ovan anser jag dock primärt att något krav på vändplats inte ska uppställas. 15 62 Utlåtande DNR P 2009-0007 2014-09-24 Synpunkterna noteras. Hela processen att ta fram en detaljplan medför kostnader för kommunen. För att detaljplaner som ger enskilda byggrätt inte ska finansieras med skattemedel tas därmed planavgift ut vid bygglovet. Planavgiften ska betalas av den som utnyttjar byggrätten som detaljplanen tillåter och därmed har nytta av planen. Avgiften tas ut enligt en fastställd taxa som är beslutad av Kommunfullmäktige. Alla fastighetsägare inom planområdet som utnyttjar byggrätten ska bekosta planavgift, det är inte rimligt att avgifter för en enskild fastighet bekostas via skattemedel. En vändplan är en anläggning för trafik enligt PBL 4 kap. 14§. Vändplanen är enligt Kommunens bedömning en förutsättning för att fler bygglov ska kunna ges. Kommunens skäl för val av utformning av vändplan handlar primärt om säkerhet, arbetsmiljö, tillgänglighet och genomförbarhet. 14. Södra Munketorp 1:36 Av det utställda materialet framgår att både kommun och länsstyrelse kommit fram till att ingen miljökonsekvensbeskrivning behöver göras! Jag uppmanar kommunens miljöansvarige att göra en sådan beskrivning av följande skäl: "Planområdet omfattas av bestämmelserna i 4 kap l och 2 § § miljöbalken. Dessa bestämmelser omfattar hela Öland, som är av riksintresse på grund av sina samlade natur och kulturvärden. Exploatering och andra ingrepp i miljön får inte påtagligt skada dessa helhetsvärden." Hela Sandviken från strax söder om Löttorps camping och väster ut och till och med Sandbybaden har en fin bad/sandstrand med vackra strandängar mellan stranden och bebyggelse. Men strandängen mellan Löttorps camping och badstranden utgör det stora undantaget. Där är strandängen fruktansvärt nersliten, man kan gott säga att ängen kollapsat! Numera utgörs strandängen av en stor sandgrop på 40-50 meter i diameter som så gott som täcker hela strandängen mellan badstranden och campingens markgräns. Ingen av de ägare till Löttorps Camping som passerat under årens lopp har någonsin intresserat sig för att försöka motverka slitaget och förstörelsen. Trots att den största orsaken till detta är att campingens gäster har kanaliserats ner mot denna del av badviken. Några privata initiativ har gjorts för att förhindra sandflykt under årens lopp. På senare år har den ideella föreningen Kesnäsens Intresseförening börjat med att lägga ut spänger av trätrall längs med viken på strandängarna och även från bebyggelse och ner till badstranden. Försök att "sko" den stora sandgropen för att den inte ska bli större har också gjorts. Allt för att förhindra förslitningen av den sköra marken men samtidigt befrämja framkomligheten för det rörliga friluftslivet. Av förslaget till den nya detaljplanen framgår att kommunen anser att detaljplanen möjliggör utvecklandet av campingområdet. Antalet gäster på campingen kommer inte att öka men säsongen blir längre pga. att boendet mer och mer kommer att övergå till stugboende. Det innebär att strandängen kommer att nötas ännu mer pga. den längre säsongen. Visserligen ingår inte strandängen i detaljplanen. Inte heller campingens mark närmast strandängen. Men verksamheten i det område som ingår i detaljplanen påverkar i allra högsta grad miljön på strandängen! För att inte slitaget och förstörelsen ska få 16 63 Utlåtande DNR P 2009-0007 2014-09-24 fortsätta på samma sätt i framtiden hemställer jag om att en miljökonsekvensbeskrivning görs! Fotografierna som bifogas detta yttrande (foton se bilaga 2)visar strandängen rakt söder om campingen och på två av fotografierna ser man vattenrutschkanorna i det "poolområde" som ligger på campingens mark! Den sandgrop som syns var inte större än 5 meter i diameter för 40 år sedan. Synpunkterna noteras. Enligt PBL 5 kap 11 § och miljöbalken MB 6 kap 11§, ska kommunen genomföra en miljöbedömning för alla detaljplaner och planprogram för att utreda om de kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Som stöd för kommunens ställningstagande görs först en checklista för miljöbedömningen. Checklistan sammanfattas sedan i en behovsbedömning. Om checklistan visar på en betydande miljöpåverkan ska påverkan redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). En behovsbedömning, daterad 2014-02-26 har upprättats och bifogas planförslaget. Enligt kommunens ställningstagande bedöms inte planens genomförande medföra en betydande miljöpåverkan varför en MKB inte behöver upprättas. Bedömningen delas av Länsstyrelsen. Normalt utgör numera våg erosion ett större hot mot våra stränder än sandflykt. Våra stränder utsattes förr för ett än högre slitage med betande kreatur och hård vedaverkning i strandskogarna. Öppna sanddyner hyser ofta ett unikt växt- och djurliv som i dagens landskap blir allt mer ovanliga. Kala sandfläckar uppskattas av sandlevande insekter. Öppna sandytor behöver därmed inte vara av ondo. Handlingen upprättad av: Åsa Bejemar, planarkitekt Borgholms kommun Bilaga: Yttranden i sin helhet. Enligt 10§ personuppgiftslagen gäller enligt huvudregeln krav på samtycke från den enskilde för att personuppgifterna ska få publiceras. Kommunen väljer därmed att inte publicera personuppgifter eller fastighetsförteckning där dessa uppgifter finns på nätet. Yttranden i sin helhet finns därför att tillgå hos kommunen. 17 64 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT § 266 2014-10-07 Paragrafer 266-272 Dnr 2014/226-106 KS Information; utökat driftåtagande. IT-chef Niklas Palmquist informerar om det uppdrag han i egenskap av gemensam IT-chef erhållit av Mörbylånga kommun avseende deras framtida IT-verksamhet. Uppdraget omfattar upprättande av interkommunalt samverkansavtal där Mörbylånga kommun köper IT-tjänster av Borgholms kommun. Vid sammanträdet framkommer att samverkan innebär att kompetensen inom verksamheten ökar och kommer båda kommunerna till godo. Arbetsutskottet tackar för informationen. Ärendet kommer att behandlas vid nya kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde då det kommer att finnas ett förslag till avtal. ____________________________ Utdragsbestyrkande 65 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-02 Beteckning 1 (1) Utökat driftåtagande Handläggare Niklas Palmquist IT-chef Personalutskottet Utökat driftåtagande Förslag Borgholms kommun erbjuder Mörbylånga kommun att köpa IT-tjänster via ett interkommunalt samverkansavtal och anställer 4 IT-tekniker och 3 systemtekniker, som finansieras via avtalet. Sammanfattning av ärendet Verksamheterna använder allt mer IT i det dagliga arbetet. Det pratas om Earkiv, E-tjänster och E-hälsa. IT-personalens arbetsuppgifter blir fler och fler och det blir svårare att hålla bra kompetens inom alla områden. Om ITavdelningen driftar två kommuner kan kraven på olika kompetenser fördelas på fler tekniker. Det är inte frågan om en verksamhetsövergång. Mörbylånga kommun köper tjänster av Borgholms kommun. Beslutsunderlag IT-avdelningen använder samma tjänstepriser mot Mörbylånga kommun som mot verksamheterna i Borgholms kommun. Eventuellt överskott eller underskott fördelas per dator, användare och system. Idag köper Mörbylånga kommun in mycket komptens till IT via konsulter, vilket medför en högre IT-kostnad än vad Borgholms kommun har. På sikt sänker vi kostnaderna för Mörbylånga kommun samtidigt som Borgholm inte får ökade kostnader. Gemensam IT-drift är något som diskuteras i fler kommuner i länet. Kalmar, Torsås, Högsby och Hultsfred är de som kommit längst i diskussionerna. Tyvärr går detta arbete långsamt och något konkret förslag dröjer troligen några år. När fler kommuner går ihop är inte interkommunalt samverkansavtal lämpligt utan annan organisationsform som kommunalförbund eller bolag är mer lämpligt. En IT-avdelning på Öland gör oss starkare i diskussionerna kring en större organisation. Bedömning En tidigare revisorsrapport pekar på att vi inte har tillräckliga resurser för en säker och effektiv IT-drift. Gemensam drift på Öland är en lösning på detta. Niklas Palmquist IT-chef Postadress Telefon Box 52 387 21 Borgholm 0485-88221 Telefax e-mail / www [email protected] www.borgholm.se 66 Handläggare TJÄNSTESKRIVELSE Datum Beteckning 2014-10-20 2014/181-190 Ert datum Er beteckning 1 (2) Marie-Louise Johansson Kommunsekreterare Kommunstyrelsen Gemensam överförmyndarverksamhet med Kalmar och Mörbylånga kommuner Förslag Under förutsättning att Kalmar kommun fattar beslut om att inrätta en gemensam tjänstemannaorganisation för de tre kommunerna och under förutsättning att Mörbylånga kommun beslutar att ingå i samarbetet föreslås att Borgholms kommun ska ingå i samverkan avseende överförmynderiverksamhet. Samverkan ska då ske genom en gemensam tjänstemannaorganisation placerad i Kalmar. Den nya organisationen ska träda ikraft 201601-01 och i övrigt följa det upplägg som utredaren redovisat i förstudien. att kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna nödvändiga överenskommelser och avtal om samverkan. Beskrivning av ärendet Kalmar, Mörbylånga och Borgholms kommuner har tillsammans tillsatt en utredning för att ta fram ett beslutsunderlag som beskriver kommunerna möjlighet att ha en gemensam överförmyndarverksamhet. Utredningen har gjorts av Sinisa Vukovac, skyddsingenjör i Kalmar kommun. Beslutsunderlag Rapporten Överförmyndarverksamheten, en förstudie, Utredningen bifogas. Kommunfullmäktiges beslut 2014-06-23 § 121 efter förslag av Demokratiberedningen, att undersöka möjligheterna att inrätta en överförmyndarförvaltning med ansvariga tjänstemän, eventuellt i samarbete med Mörbylånga kommun och/eller andra närliggande kommuner. Överväganden Förstudierapporten tar upp frågor kring fördelarna med att samverka kring överförmyndarverksamheten. De är: - att rättssäkerheten och kvalitén i myndighetsutövningen ökar - att kompetensförsörjningen av personal, gode män och förvaltare bättre säkerställs - att sårbarheten i verksamheten minskar - att förutsättningar skapas för en robust organisation som klarar framtidens krav Kalmar kommun har idag en överförmyndarnämnd och en tjänstemannaorganisation. Borgholms kommun och Mörbylånga kommun har överförmyndare (politiker) som utför det praktiska arbetet. Om en samverkan inte genomförs Postadress Telefon Box 52[ 38721 Borgholm 0485-880 18 Telefax e-mail / www [email protected] http://www.borgholm.se 67 2 (2) är det sannolikt att även Borgholms kommun och Mörbylånga kommun behöver tillsätta egna tjänstemannaorganisationer för att klara dagens och framtidens krav. Mot denna bakgrund blir i förstudien föreslagen organisation en bättre, billigare och effektivare lösning. Därför föreslår förvaltningen följande. Kommunledningskontoret Christina Madeling kommunchef Marie-Louise Johansson Kommunsekreterare 68 Överförmyndarverksamheten En förstudie kring en eventuell framtida samverkan mellan Borgholms kommun, Mörbylånga kommun och Kalmar kommun 2014-10-14 Sinisa Vukovac, Kalmar kommun 69 1. Sammanfattning Borgholms kommun och Mörbylånga kommun har tagit initiativ till att undersöka förutsättningarna för en gemensam organisation med Kalmar kommun kring överförmyndarverksamheten. De främsta fördelarna med att samverka är: - att rättssäkerheten och kvalitén i myndighetsutövningen ökar - att kompetensförsörjningen av personal, gode män och förvaltare bättre säkerställs - att sårbarheten i verksamheten minskar - att förutsättningar skapas för en robust organisation som klarar framtidens krav Kalmar kommun har idag en överförmyndarnämnd och en tjänstemannaorganisation. Borgholms kommun och Mörbylånga kommun har överförmyndare (politiker) som utför det praktiska arbetet. Om en samverkan inte genomförs är det sannolikt att även Borgholms kommun och Mörbylånga kommun behöver tillsätta egna tjänstemannaorganisationer för att klara dagens och framtidens krav. Det finns inga uttalade förväntningar eller krav i någon av de tre kommunerna om att en gemensam organisation ska innebära kostnadsbesparingar vare sig på kort eller på lång sikt. Den ekonomiska kalkylen visar att en samverkan kommer att innebära en ökad årsbudget för alla tre kommunerna. Totalt rör det sig om en kostnadsökning på 3-4 %. Dessutom tillkommer uppstartskostnader. För Kalmar kommuns del beror kostnadsökningen delvis på en flytt till andra lokaler som ändå var planerad. De fördelar som beskrivs ovan är tungt vägande för att trots kostnadsökningen påbörja en samverkan inom området. Erfarenheter från andra kommuner visar att en gemensam överförmyndarnämnd med en gemensam tjänstemannaorganisation är att föredra i första hand. Förutsättningarna för att denna organisationsform ska kunna träda i kraft redan den 1 januari 2015 redovisas längre fram i rapporten. Alternativet är annars att organisationen träder i kraft den 1 januari 2019 eftersom en överförmyndarnämnd inte kan förändras under en pågående mandatperiod. Ett annat alternativ till samverkan som tas upp i denna rapport är en gemensam tjänstemannaorganisation men med en egen överförmyndarnämnd eller överförmyndare i respektive kommun. En sådan organisation skulle kunna träda ikraft under en pågående mandatperiod. Det är utredarens samlade bedömning att det inte finns förutsättningar för att en gemensam organisation kan träda i kraft redan den 1 januari 2015. Tidplanen är allt för snäv för att det skulle kunna vara praktiskt möjligt. Frågan behöver dessutom processas mer i framförallt Borgholms kommun och Mörbylånga kommun. Alla är dock positiva till en framtida samverkan, men överförmyndare i både Borgholms kommun och Mörbylånga kommun har uttryckt önskemål om att fortsätta med uppdragen ett tag till om valutgången i september ger förutsättningar för det. Även i Kalmar kommun är man positiv till de kvalitetsförbättringar i verksamheten som en framtida gemensam organisation skulle kunna bidra till. En samverkan inom överförmyndarverksamheterna är mer eller mindre nödvändig för att kunna leva upp till dagens och framtidens krav. Mot bakgrund av de intervjuer som genomförts och mot de fakta som redovisas i denna rapport föreslår utredaren att en gemensam organisation träder i kraft den 1 januari 2016. Sida 2 av 15 70 2. Bakgrund Överförmyndarverksamhet är en verksamhet som växer och kraven på hjälpinsatser i form av gode män och förvaltare ökar och därmed även behovet av insatser för rekrytering och utbildning. De administrativa insatserna väntas också öka i takt med fler återsökningar av statsbidrag för ensamkommande barn, fler ärenden och tillsynsmyndighetens krav på dokumentation. Regeringen vidtar just nu åtgärder för att säkerställa att det även i framtiden finns tillgång till kvalificerade och lämpliga gode män och förvaltare och för att förbättra deras villkor. Utredningen om bättre förutsättningar för gode män och förvaltare (SOU 2013:27) har lett fram till en lagändring som träder i kraft den 1 januari 2015. Regeringen har också tittat på möjligheten att få till stånd en ny uppgiftsfördelning mellan överförmyndarna och tingsrätterna vilket innebär att vissa uppgifter som idag ligger på tingsrätterna kommer att föras över till överförmyndarna. Allt detta kommer att ställa högre krav på verksamheten och kommer sammantaget också föra med sig behov av mer resurser. För att bland annat kunna möta de skärpta kraven och minska sårbarheten i verksamheterna har kommunerna Borgholm, Mörbylånga och Kalmar därför enats om att utreda frågan om en eventuell framtida samverkan. 2.1 Utredningsuppdraget Utredningen ska belysa på vilket sätt kommunerna Borgholm, Mörbylånga och Kalmar skulle kunna samverka inom överförmyndarverksamheten. I uppdraget ingår att utreda vilken organisationsform som är lämplig, tidplan, personella resurser/bemanning, delegation, arkivfrågor, principer för budget och kostnadsfördelning, eventuellt behov av besökslokaler i kommunerna m.m. För de områden där det uppkommer behov av avtal mellan kommunerna ska även förslag till avtal arbetas fram. Utredningen ska sedan ligga till grund för ett definitivt ställningstagande i respektive kommuns kommunfullmäktigeförsamling. Utsedd utredare är Sinisa Vukovac, Kalmar kommun. Följande personer har intervjuats vid ett eller flera tillfällen: - Christina Madeling, kommunchef, Borgholms kommun - Lars-Gunnar Fagerberg, ekonomichef, Borgholms kommun - Christer Johnsson, överförmyndare, Borgholms kommun - Lars-Göran Andersson, överförmyndare, Borgholms kommun - Ann-Christine Forsman, överförmyndare, Borgholms kommun - Monica Högberg, kommunchef, Mörbylånga kommun - Birgitta Wesley, överförmyndare, Mörbylånga kommun - Fredrik Persson, ordförande i överförmyndarnämnden, Kalmar kommun - Ann Wribe, gruppledare, Kalmar kommun - Ann-Mari Nilsson, enhetschef, Kalmar kommun 2.2 Allmänt om överförmyndarverksamhet Överförmyndaren/överförmyndarnämnden är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare och förmyndare (nedan kallade ställföreträdare). Syftet med tillsynen är att förhindra att personer som inte själva kan ta till vara sina intressen (nedan kallade huvudmän) missgynnas ekonomiskt, rättsligt eller socialt. Huvudmän kan vara personer som på grund av hög eller låg ålder, psykisk sjukdom eller funktionshinder inte kan förvalta sin egendom, bevaka sin rätt eller sörja för sin person. Sida 3 av 15 71 Överförmyndarverksamheten kan antingen utgöras av en förtroendevald överförmyndare eller av en överförmyndarnämnd med en tjänstemannaorganisation bestående av handläggare/administratörer. Verksamhetens främsta uppgifter är att utöva tillsyn över ställföreträdare (bland annat genom att granska och fastställa årsräkningar), rekrytera och utbilda ställförträdare, bistå med rådgivning, förvara akter och utfärda förvaltarfrihetsbevis. Verksamheten styrs i första hand av föräldrabalken men även av annan lagstiftning, t ex förvaltningslagen och kommunallagen. De flesta uppgifter som åligger en överförmyndarnämnd eller överförmyndare kan delegeras till handläggare/tjänstemän. Undantag är i första hand uppgifter som berör entledigande av ställföreträdare, arvoden till ställföreträdare i komplicerade ärenden, omfattande försäljningar av huvudmäns egendom samt vitesförelägganden. Överförmyndaren/överförmyndarnämnden står under länsstyrelsens tillsyn. För kommunerna Borgholm, Mörbylånga och Kalmar är det Länsstyrelsen i Östergötland som utövar tillsynen. 2.3 Lagändringen i korthet Vad gäller regeringens proposition 2013/14:225 så träder den nya lagstiftningen i kraft den 1 januari 2015. Förändringen innebär framförallt följande: - Överförmyndaren kommer att få ett utökat utredningsansvar i ärenden rörande godmanskap och förvaltarskap vilket innebär att bistå tingsrätten med att hämta in utredning och lämna förslag på ställföreträdare. Lagstiftningen bedöms leda till merkostnader för kommunerna. Här kommer medel överföras från Sveriges Domstolars anslag men anslaget kommer troligtvis inte på långa vägar täcka överförmyndarnas merkostnader. - Den nya lagstiftningen inbegriper även att överförmyndarna ska ha bättre kontroll av ställföreträdarnas lämplighet. I första hand ska belastningsregisterutdrag och information från kronofogdemyndigheten inhämtas samt en allmän bedömning göras av ställföreträdarnas lämplighet. Överförmyndaren ska också ha ansvaret för utbildningsinsatser för ställföreträdare. - Ytterligare förändringar i lagstiftningen handlar om sekretess vad gäller ensamkommande barn och möjligheter att lättare bli entledigad från ett ställföreträdaruppdrag innan ersättare har utsetts. Dessa lagändringar kommer som tidigare redovisats att ställa högre krav på kommunerna och kräva ökade resurser både personellt och ekonomiskt. En samverkan mellan kommunerna är ett sätt att säkerställa kompetensen och möta dessa krav. Sida 4 av 15 72 3. Nulägesbeskrivning 3.1 Borgholms kommun Sammanfattning Organisationsform Tre (3) överförmyndare med olika tjänstgöringsgrad Antal ärenden Cirka 150 Årsbudget Cirka 1 200 000 kr Journalsystem Wärna Kort beskrivning Verksamheten är lokaliserad i ett rum i stadshuset som både utgör kontorsarbetsplatser, arkiv och besöksutrymme. Kontoret är bemannat för besök sammanlagt 4 timmar i veckan fördelat på två vardagar. Antalet inkommande besök är 1-2/vecka. Därutöver gör överförmyndarna enstaka besök i veckan hos någon huvudman. Antalet inkommande brev är 1-2/vecka. Antalet rekryteringar av ställföreträdare är mindre än 10/år. Verksamheten är budgeterad för 0,4 tjänster, motsvarande cirka 65 timmar/månad, fördelat på tre överförmyndare. En av överförmyndarna arbetar i stort sett bara med alla ärenden som rör ensamkommande barn. Styrkor De styrkor som nämns är den lokala förankringen, ett stort nätverk för rekrytering av ställföreträdare, journalsystemet Wärna samt att det är tre överförmyndare som delar på arbetet. Svagheter Bland svagheterna nämns framtida kompetensförsörjning av överförmyndare i kombination med att ärendena tenderar att bli mer komplicerade. Den överförmyndare som har mest erfarenhet har aviserat avgång efter nuvarande mandatperiod. Vidare nämner överförmyndarna att mycket tid läggs på rådgivning istället för på myndighetsutövning, att det finns egna ställda krav på att alltid vilja vara tillgängliga och att verksamheten är relativt okänd bland allmänhet och beslutsfattare. Från tjänstemannahåll nämns även bristande insyn i verksamheten som en svaghet och att verksamheten är svårbudgeterad. Syn på framtida samverkan Samtliga intervjuade tjänstemän och överförmyndare är positiva till en framtida gemensam organisation med Mörbylånga kommun och Kalmar kommun men kan inte närmare precisera önskad samverkansform och när en sådan samverkan skulle kunna träda ikraft. Överförmyndarna påpekar att avståndet från norra Öland till Kalmar är långt och att det därför kan finnas behov av besökslokaler i Borgholms kommun om tjänstemännen i framtiden placeras i Kalmar. Två av de förtroendevalda är intresserade av att fortsätta sina uppdrag som överförmyndare om valutgången i september ger förutsättningar för det. 3.2 Mörbylånga kommun Sammanfattning Organisationsform En (1) överförmyndare och en (1) ersättare med olika tjänstgöringsgrad Antal ärenden Cirka 240 Årsbudget Cirka 1 100 000 kr Journalsystem Wärna Sida 5 av 15 73 Kort beskrivning Verksamheten är lokaliserad i en hyrd lokal i Färjestaden som både utgör kontorsarbetsplats, arkiv och besöksutrymme. Kontoret är mer eller mindre bemannat varje dag och har 5-10 besök i veckan. Därutöver gör överförmyndaren några besök i veckan hos någon huvudman eller myndighet. Antalet rekryteringar av ställföreträdare är mindre än 10/år. Verksamheten är budgeterad för 0,3 tjänster, motsvarande cirka 49 timmar/månad, fördelat på en överförmyndare och en ersättare. Oftast blir det 20-40 timmar mertid varje månad. Ersättaren arbetar med ärenden som rör ensamkommande barn samt administration, motsvarande cirka 10 timmar/månad. Mörbylånga kommun har tecknat ett avtal med Kalmar kommuns överförmyndarverksamhet när det gäller köp av kvalificerad rådgivning. Avtalet gäller till och med 2014-12-31. Styrkor De styrkor som nämns är den lokala förankringen, överförmyndarens långa erfarenhet och att det är lätt att rekrytera ställföreträdare. Svagheter Bland svagheterna nämns den framtida kompetensförsörjningen av överförmyndare och sårbarheten med endast en ordinarie överförmyndare. Från tjänstemannahåll nämns även bristande insyn i verksamheten som en svaghet, att verksamheten är svårbudgeterad och att den lokala förankringen både kan vara en styrka och en svaghet. Syn på framtida samverkan Både den tjänsteman som intervjuades och överförmyndaren är positiva till en framtida gemensam organisation med Borgholms kommun och Kalmar kommun. Överförmyndaren vill dock gärna fortsätta med sitt uppdrag ett tag till om valutgången i september ger förutsättningar för det. 3.3 Kalmar kommun Sammanfattning Organisationsform En (1) överförmyndarnämnd med ett kansli bestående av fyra (4) handläggare och en (1) administratör med olika tjänstgöringsgrad Antal ärenden Cirka 850 Årsbudget Cirka 9 500 000 kr Journalsystem Överförmyndarsystemet ÖFS Kort beskrivning Verksamheten bedrivs i hyrda lokaler i centrala Kalmar. Sannolikt kommer verksamheten att flytta till andra hyreslokaler inom det närmaste halvåret på grund av arbetsmiljöproblem i nuvarande lokaler. Kontoret är bemannat varje dag för bokade besök och fasta telefontider. Tjänstgöringstiden är 100 % för tre handläggare, 50 % för en handläggare och 75 % för en administratör. Nämnden består av tre ordinarie ledamöter och två ersättare. Styrkor De styrkor som nämns är samarbetet i gruppen, gruppmedlemmarnas olika kompetens och erfarenheter samt en engagerad nämnd. Svagheter Bland svagheterna nämns resursbrist och att verksamheten är relativt okänd bland allmänheten. Sida 6 av 15 74 Syn på framtida samverkan Samtliga intervjuade är positiva till en framtida gemensam organisation med Borgholms kommun och Mörbylånga kommun förutsatt att detta inte medför kostnadsökningar för Kalmar kommun. Samtliga intervjuade anser att en gemensam organisation inte kan träda i kraft förrän tidigast den 1 januari 2016. För Kalmar kommun är det inte aktuellt att i framtiden ersätta överförmyndarnämnden med en överförmyndare oavsett organisationsform. Sida 7 av 15 75 4. Varför samverka Borgholms kommun och Mörbylånga kommun står inför pensionsavgångar och behöver därför se över sina överförmyndarorganisationer. I båda kommunerna finns det dock överförmyndare som vill fortsätta sina uppdrag, åtminstone ytterligare en mandatperiod. För Kalmar kommuns del skulle en samverkan innebära att verksamheten stärks genom att ytterligare kompetens tillförs verksamheten. Det viktigaste argumentet för samverkan handlar om rättssäkerhet. Ärendena är många gånger svåra och lagstiftningen är omfattande vilket ställer stora krav på överförmyndarnas och handläggarnas kompetens. Lagändringen som träder i kraft den 1 januari 2015 innebär dessutom att arbetsuppgifter flyttas från tingsrätterna till kommunerna. Ett annat argument för att samverka handlar om att minska sårbarheten när det gäller framtida kompetensförsörjning av personal och ställföreträdare. I både Borgholms kommun och Mörbylånga kommun är verksamheten koncentrerad till en eller två överförmyndare. Rekrytering av ställföreträdare uppges vara enkel både i Borgholms kommun och Mörbylånga kommun eftersom flera personer står i kö för uppdragen. I Kalmar kommun uppges rekryteringen på motsvarande sätt vara svårare. Sammanfattningsvis är en samverkan mer eller mindre nödvändig för att kunna skapa en robust organisation som klarar dagens och framtidens krav. Sida 8 av 15 76 5. Möjliga samverkansformer 5.1 Gemensam tjänstemannaorganisation och gemensam överförmyndarnämnd från och med den 1 januari 2015 Alternativet innebär en gemensam tjänstemannaorganisation, placerad i Kalmar med Kalmar kommun som arbetsgivare, och en gemensam överförmyndarnämnd med Kalmar kommun som s.k. värdkommun. Nämnden skulle bestå av ledamöter och ersättare från alla tre kommunerna. Motsvarande organisationsform finns t ex i Nybro/Torsås/Emmaboda/Uppvidinge med Nybro som värdkommun. Förutsättningar för att alternativet ska kunna träda i kraft den 1 januari 2015 - Beslut om gemensam överförmyndarnämnd och tjänstemannaorganisation behöver tas i respektive kommuns fullmäktige senast december 2014. Den nya nämndens storlek och sammansättning behöver fastställas. Arvoden till förtroendevalda behöver fastställas i respektive kommun. Reglemente för den nya överförmyndarnämnden behöver upprättas och fastställas innan organisationen träder i kraft. Delegationsordning från nämnd till tjänstemannaorganisationen behöver upprättas. Beslut om arkivmyndighet behöver tas liksom fastställande av budget och vilka styrande dokument i övrigt som verksamheten ska omfattas av. Rekrytering av handläggare (2) behöver påbörjas omgående efter att beslut om gemensam organisation tagits i respektive fullmäktige. Åtminstone en (1) ny handläggare bör vara anställd senast den 1 januari 2015 om bemanningen inte kan lösas tillfälligt på annat sätt. Diverse praktiska saker behöver lösas, t ex lokaler, möbler, datorer och telefoner för nyanställd personal. Ärenden/akter i Borgholms kommun och Mörbylånga kommun behöver lämnas över till den nya tjänstemannaorganisationen. Ett gemensamt digitalt journalsystem behöver införas. Avtal om samverkan mellan kommunerna, inklusive kostnadsfördelning, behöver upprättas och fastställas. Organisationsförändringen behöver kommuniceras med berörda aktörer (t.ex. beslutsfattare, huvudmän, ställföreträdare, tillsynsmyndighet, andra kommunala verksamheter och allmänhet). Facklig samverkan behöver genomföras. En bedömning av de arbetsmiljörisker som den förändrade organisationen kan medföra behöver genomföras. Arvoden till ställföreträdare bör ändras så att beloppet ligger på samma nivå oavsett kommuntillhörighet Gällande avtal mellan Kalmar kommun och Mörbylånga kommun gäller till och med 2014-12-31 och behöver således varken sägas upp eller förlängas. Fördelar och nackdelar Fördelen med alternativet är att det blir en tydlig organisation med en politisk styrning från en (1) nämnd. Nackdelen är tidsaspekten. Sida 9 av 15 77 5.2 Gemensam tjänstemannaorganisation och egen överförmyndare eller överförmyndarnämnd i respektive kommun från och med den 1 januari 2016 Alternativet innebär en gemensam tjänstemannaorganisation placerad i Kalmar men där varje kommun har kvar sin egen nämnd eller överförmyndare åtminstone fram till den 1 januari 2019. Överförmyndarnas arbetsuppgifter i Borgholms kommun och Mörbylånga kommun bör läggas över på tjänstemannaorganisationen så snart det är praktiskt möjligt, förslagsvis den 1 januari 2016. Motsvarande organisationsform finns t ex i Vimmerby/Kinda/Åtvidaberg/Ydre och i Oskarshamn/Mönsterås/Högsby/Hultsfred. Förutsättningar för att alternativet ska kunna träda i kraft den 1 januari 2016 - Ett inriktningsbeslut, eller motsvarande, behöver tas i respektive kommuns fullmäktige senast december 2014. Eventuellt bör även någon form av avtal upprättas. Anledningen till att ett beslut/avtal behöver tas/upprättas redan 2014 beror på att överförmyndarverksamheten i Kalmar står inför en flytt till andra lokaler hösten 2014 och då behöver ta höjd för de kontorsarbetsplatser (yta och kostnader) som kommer att behövas vid en samverkan. - Arvoden till överförmyndare i Borgholms kommun och Mörbylånga kommun bör fastställas så att endast timarvode utgår från och med nästa mandatperiod. Detta med anledning av arbetsinsatsen som kommer att vara på samma nivå som idag under 2015 för att därefter minska 2016-2018. Arvoden kan dock ändras under en pågående mandatperiod. Uppgifter som måste utföras redan under 2015: - Reglemente för överförmyndarnämnd/överförmyndaren behöver upprättas och fastställas innan organisationen träder i kraft. - Delegationsordning från överförmyndarnämnd/överförmyndare till tjänstemannaorganisationen behöver upprättas. - Beslut om arkivmyndighet behöver tas liksom fastställande av budget och vilka styrande dokument i övrigt som verksamheten ska omfattas av. - Rekrytering av handläggare (2) behöver genomföras och beslut om anställning tas. - Diverse praktiska saker behöver lösas, t ex lokaler, möbler, datorer och telefoner för nyanställd personal. - Ärenden/akter i Borgholms kommun och Mörbylånga kommun behöver lämnas över till den nya tjänstemannaorganisationen. - Ett gemensamt digitalt journalsystem behöver införas. - Avtal om samverkan mellan kommunerna, inklusive kostnadsfördelning, behöver upprättas och fastställas. - Organisationsförändringen behöver kommuniceras med berörda aktörer (t.ex. beslutsfattare, huvudmän, ställföreträdare, tillsynsmyndighet, andra kommunala verksamheter och allmänhet). - Facklig samverkan behöver genomföras. - En bedömning av de arbetsmiljörisker som den förändrade organisationen kan medföra behöver genomföras. - Arvoden till ställföreträdare bör ändras så att beloppet ligger på samma nivå oavsett kommuntillhörighet. - Gällande avtal mellan Kalmar kommun och Mörbylånga kommun gäller till och med 2014-12-31 och behöver förlängas om parterna är överens om det. Sida 10 av 15 78 Fördelar och nackdelar Fördelen med alternativet är att organisationsförändringen kan genomföras under en pågående mandatperiod. En annan fördel är att kommunerna får mer tid för att lösa de praktiska frågor som nämnts tidigare. Nackdelen är att tjänstemannaorganisationen lyder under tre olika överförmyndarnämnder/överförmyndare vilket sammantaget medför fler nämndssammanträden eller politiska möten om detta inte kan samordnas. Det är inget som hindrar att detta organisationsalternativ övergår till en gemensam överförmyndarnämnd den 1 januari 2019. 5.3 Gemensam tjänstemannaorganisation och gemensam överförmyndarnämnd från och med den 1 januari 2019 Detta alternativ innebär att kommunerna fortsätter med samma organisationsformer som idag i ytterligare fyra år för att den 1 januari 2019 övergå till en gemensam överförmyndarnämnd och gemensam tjänstemannaorganisation. Upplägg, förutsättningar och fördelar/nackdelar blir i stort som redovisats under avsnitt 5.1. Gällande avtal mellan Kalmar kommun och Mörbylånga kommun gäller till och med 2014-12-31 och behöver förlängas om parterna är överens om det. Fördelar och nackdelar Fördelen med alternativet innebär att det blir mer tid för förberedelser och överlämning av ärenden. Sannolikt blir det också lägre kostnader för samtliga tre kommuner under de närmaste fyra åren (2015-2018), men då tingsrätten kommer att lägga över mer uppgifter på överförmyndarverksamheten redan 2015 medför detta omgående krav på ökade resurser i kommunerna. Nackdelen är att de svagheter som redovisats tidigare och som handlar om rättssäkerhet, kompetensförsörjning och sårbarhet kommer att bestå fram till 2019. Sida 11 av 15 79 6. Ekonomi Kostnadskalkylen under denna punkt utgår från alternativ 5.1 och 5.2. För bägge alternativen blir kostnaderna i stort desamma. Skillnaden är att kostnaderna för alternativ 5.1 gäller från och med 2015 och för alternativ 5.2 från och med 2016 med undantag för vissa engångskostnader/uppstartskostnader 2015. Kalkylen bygger på att respektive kommun står för sina egna kostnader när det gäller arvoden till förtroendevalda och ställföreträdare och kostnader för ensamkommande barn. Kostnader för personal, lokalhyra och övrig administration föreslås däremot fördelas mellan kommunerna i förhållande till antalet kommuninvånare. Invånarantal 31 december 2013 (källa: SCB): Kommun Antal inv. Andel (%) Borgholm 10 619 11,9 Mörbylånga 14 368 16,2 Kalmar 63 887 71,9 Utredaren bedömer att det inte behövs några särskilda besökslokaler eller kontorsarbetsplatser i Borgholms kommun och Mörbylånga kommun. Avståndet till verksamheten i Kalmar överensstämmer med avståndet till andra myndigheter och bedöms vara acceptabelt. Dessutom kan befintliga möteslokaler i Borgholms kommun och Mörbylånga kommun användas vid besök/ tillsyn. I övrigt förekommer det hembesök i verksamheten. Ett allmänt rådande nyckeltal vid överförmyndarverksamheter är att det åtgår en (1) handläggartjänst per 220 ärenden. Till detta tillkommer bland annat resurser för handläggning av ärenden om ensamkommande barn. Samverkan mellan kommuner innebär ett större geografiskt verksamhetsområde vilket också kräver ökade resurser. De tre kommunerna har sammanlagt cirka 1240 ärenden vilket motsvarar 5-6 tjänster. Det är därför rimligt att räkna med att en samverkan mellan kommunerna skulle kräva ytterligare två tjänster varav större delen är handläggartjänster och en mindre del utökat administrativt stöd. Eftersom alla tre kommuner kommer att ha nytta av kompetensökningen är det befogat att personalkostnaden fördelas proportionellt till invånarantalet. Nuvarande budget för överförmyndarverksamheten i Kalmar kommun är 2 625 000 kr exkl. arvoden för förtroendevalda och ställföreträdare och kostnader för ensamkommande barn. Nyrekrytering av två personer medför en ökad lönekostnad på cirka 1 100 000 kr/år. En flytt till andra och större lokaler innebär en hyreshöjning med cirka 120 000 kr/år. Övriga administrativa omkostnader väntas öka med uppskattningsvis 195 000 kr/år varav 50 000 kr är ökade personalomkostnader inkl. dator- och telefonleasing, 20 000 kr är leasing av kopieringsmaskin, 50 000 kr är leasing av tjänstebil, 45 000 är kostnader för bredband/data och 30 000 kr är övriga kostnader för drivmedel, lokalvård, m.m. Detta är en grov uppskattning då det fortfarande finns många oklarheter, bland annat när det gäller kostnader för licenser och tjänstebil. Det är i nuläget svårt att bedöma om verksamheten i framtiden behöver en egen tjänstebil eller om befintliga tjänstebilar i Kalmar kommun kan användas. Oavsett vilket medför en större organisation och ett större geografiskt verksamhetsområde ökade bilkostnader. Sida 12 av 15 80 Sammantaget innebär ovanstående en årsbudget för de tre kommunerna på cirka 4 041 000 kr när det gäller personal, lokaler och administrativa omkostnader. Utgångspunkten är att kostnaden fördelas mellan kommunerna proportionellt till invånarantalet. Vid beräkning av kostnader för förtroendevalda är utgångspunkten att en framtida gemensam överförmyndarnämnd förväntas bestå av en (1) ledamot och en (1) ersättare från varje kommun och att nämnden sammanträder 4 timmar varje månad. Fram till att en eventuell gemensam överförmyndarnämnd bildas (tidigast den 1 januari 2019) kommer överförmyndarnämnden i Kalmar kommun att ha samma sammansättning som idag, dvs. tre ordinarie ledamöter och två ersättare. För Borgholms kommun och Mörbylånga kommun kommer det sannolikt bara behövas en (1) överförmyndare i varje kommun från och med den 1 januari 2016. När det gäller förtroendevalda, ställföreträdare och ensamkommande barn så står respektive kommun för sina egna kostnader. Samma kostnader finns som sagt redan idag. För Kalmar kommuns del påverkas inte kostnaden av en eventuell samverkan. För Borgholms kommun och Mörbylånga kommun blir denna kostnad däremot lägre vid en samverkan eftersom uppgifter då läggs över från förtroendevalda till tjänstemän/personal. Kalkylen vid samverkan blir enligt tabellen nedan: Kommun Kostnader för personal, lokaler och administrativa omkostnader (kr) Kostnader för förtroendevalda, ställföreträdare och ensamkommande barn (kr) Totalt (kr) Nuvarande årsbudget (kr) Borgholm (11,9 %) 481 000 825 000 1 306 000 1 243 000 Mörbylånga (16,2 %) 655 000 550 000 1 205 000 1 100 000 Kalmar (71,9 %) 2 905 000 6 936 000 9 841 000 9 561 000 Totalt 4 041 000 8 311 000 12 352 000 11 904 000 Engångskostnader/uppstartskostnader att fördelas jämnt mellan tre kommuner år 2015 uppskattas till följande: Utgift Kostnad (kr) Rekrytering av personal (2) 20 000 Möbler 40 000 Hyra för outnyttjade lokaler 80 000 Projektledning/samordning 100 000 Totalt 240 000 Kostnad för varje kommun 80 000 Sida 13 av 15 81 7. Överväganden och slutsatser Det är utredarens samlade bedömning att det inte finns förutsättningar för att en gemensam organisation kan träda i kraft redan den 1 januari 2015. Tidplanen är allt för snäv för att det skulle kunna vara praktiskt möjligt. Överförmyndarverksamheter har en extra hög arbetsbelastning första halvåret varje år då årsräkningar lämnas in, granskas och fastställs. Dessutom står kontoret i Kalmar inför en flytt till andra lokaler. Detta i kombination med att politiska beslut måste tas och kommuniceras, att reglementen och avtal måste upprättas och att personal måste rekryteras gör att tidplanen blir allt för kort för att det ska vara praktiskt möjligt att genomföra en sådan organisationsförändring. Frågan behöver dessutom processas mer i framförallt Borgholms kommun och Mörbylånga kommun. Alla är dock positiva till en framtida samverkan men överförmyndare i både Borgholms kommun och Mörbylånga kommun har uttryckt önskemål om att fortsätta med uppdragen ett tag till om valutgången i september ger förutsättningar för det. Även i Kalmar kommun är man positiv till de kvalitetsförbättringar i verksamheten som en framtida gemensam organisation skulle kunna bidra till. Inställningen i dagsläget är dock att en gemensam organisation helst inte får bidra till ökade kostnader annat än de kostnadsökningar som är förenade med den planerade flytten. Den ekonomiska kalkylen visar att en samverkan kommer att innebära en ökad årsbudget för alla tre kommunerna. Totalt rör det sig om en kostnadsökning på 3-4 %. Dessutom tillkommer uppstartskostnader. För Kalmar kommuns del beror kostnadsökningen delvis på en flytt till andra lokaler som ändå var planerad. Det är utredarens bedömning att en samverkan är mer eller mindre nödvändig för att öka rättssäkerheten och kvalitén i myndighetsutövningen, för att bättre säkerställa kompetensförsörjningen av personal, gode män och förvaltare, för att minska sårbarheten i verksamheten och för att skapa förutsättningar för en robust organisation som klarar dagens och framtidens krav. Om en samverkan inte genomförs är det sannolikt att Borgholms kommun och Mörbylånga kommun behöver tillsätta egna tjänstemannaorganisationer på sikt. Sida 14 av 15 82 8. Förslag Mot bakgrund av de intervjuer som genomförts och mot de fakta som redovisas i denna rapport föreslår utredaren att en gemensam organisation träder i kraft tidigast den 1 januari 2016 enligt punkt 5.2. Ett inriktningsbeslut, eller motsvarande, behöver isåfall tas i respektive kommuns fullmäktige under 2014. Sida 15 av 15 83 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer 2014-08-12 189-221 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT § 190 Dnr 2014/187-556 KS Upphandling; Investering, Vedkajen i Borgholm. I samband med att Vedkajen under helgen började rasa har ärendet på dagordningen aktualiserats som beslutsärende istället för informationsärende. Servicechef Hans Johannesson redogör för ärendet och informerar om de kontakter som tagits för att eventuellt påbörja rivningsarbetet av de skadade delarna så snart som möjligt. Vidare föreslås att Vedkajen renoveras på samma sätt som Stora Rörs hamn. Vid mötet informeras också om de nyttjanderättsförhållanden som gäller för västra kajdelen av Vedkajen, enligt avtal med Strand Hotell. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att uppdra till ekonomiavdelningen att tillsammans med servicechef Hans Johannesson upphandla renovering av Vedkajen för återredovisning inför investeringsbeslut så snart upphandlingen är genomförd. att uppdra till ekonomichef Lars Gunnar Fagerberg att se över finansieringsmöjligheterna till den kommande investeringen. att uppdra till mark- och exploateringsstrateg Anders HeidenforsEnquist att se över avtalskonstruktionen vad gäller nyttjanderättsavtal med Strand Hotell. att uppdra till samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram förslag på hur Vedkajen tillsammans med övriga hamnområdet kan utvecklas. Uppdragen avseende upphandling, finansiering och avtal ska redovisas senast till kommunstyrelsens sammanträde i september. ___________________________ Utdragsbestyrkande 84 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer 2014-09-24 63 - 72 UTBILDNINGSNÄMNDEN § 68 Dnr 2014/28-600 UN Motion (Per Lublin ÖP) – pedagogiska måltider Per Lublin (ÖP) föreslår i motion 2014-04-27 att kommunfullmäktige beslutar att lärare ska erbjudas att utan kostnad äta tillsammans med eleverna vid skolmåltiderna. Kommunfullmäktige har lämnat motionen till utbildningsnämnden för beredning. Arbetsutskottet har föreslagit nämnden föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Beslut Utbildningsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Utdragsbestyrkande 85 86 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN § 139 2014-10-07 Paragrafer 137-149 Dnr 2014/227-443 KS Övertagande av drift för Borgholms Bowlinghall? I tjänsteskrivelse 2014-10-06 och vid dagens sammanträde redogör fritidsansvarig Jan-Åke Johansson och Daniel Nilsson, sammankallande i kommunstyrelsens kultur- och fritidsutskott, för ärendet. Frågan är initierad av IFK Borgholms Bowlingssektion med anledning av att Harrys aviserat vinterstängning av verksamheten. Bowlingverksamheten i kommunen har de senaste åren utvecklats och växt. Serielaget har avancerat från division fem till division 2. Antalet ungdomar som spelar ökar hela tiden. Korpen hade den senaste säsongen 24 aktiva lag. Att bygga upp en fungerande bowlingverksamhet tar tid men nu känns det som att bowling är en etablerad sport i Borgholm. Skulle bowlinghallen stängas kommer de lag som spelar seriespel inte kunna fortsätta spela i Borgholm utan blir hänvisade till Kalmar. Då kommer det inte att finnas någon bowlingsektion inom IFK Borgholm kvar. Vid kontakt med representanter från företaget som driver bowlinghallen har följande förslag diskuterats: Kommunen hyr bowlinghallen (1.11-30.4) Kommunen ansvarar för driften (el och fjärrvärme) Kommunen hyr certifierad personal av Harrys till en kostnad av 200 kr/tim inklusive alla avgifter Intäkterna under perioden 1.11-30.4 tillfaller kommunen. Parterna är ännu inte överens om hyressumman, summor mellan 20-46 tkr/månad har diskuterats. Med hyressumman 20 tkr/månad innebär övertagandet ett nollsummespel för kommunen uppskattat i förhållande till intäkten för bowlingspel, hyressumman 46 tkr/månad innebär ett underskott för kommunen om 157 tkr. Fritidsansvarig efterfrågar nu kommunstyrelsens viljeyttring avseende eventuellt övertagande av ansvar för Borgholm Bowlinghall för att säkerställa möjligheten att spela bowling för allmänhet i Borgholm. Yrkanden Inger Sundbom (S) yrkar att ärendet ska behandlas som ett beslutsärende. Inger Sundbom (S) och Maria Lindmark (MP) yrkar att hyresbeloppet inte får överstiga 30 tkr/månad. Proposition Vid propositionsställandet finner ordföranden att kommunstyrelsen bifaller de båda yrkandena. Beslut Kommunstyrelsen beslutar inför fortsatta förhandlingar Utdragsbestyrkande 87 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN 2014-10-07 Paragrafer 137-149 att godkänna ett eventuellt övertagande av driften av Borgholms Bowlinghall under förutsättning av att den nettoberäknade kostnaden för kommunen inte överstiger 10 tkr/månad innebärande en månadshyra om 30 tkr/månad. att vid eventuell kommunal drift måste övrig verksamhet inom företaget vara avgränsad från bowlingverksamheten. att under den nu aktuella hyresperioden bör det i dialog med fastighetsägaren utredas om kommunen eller annan ska ta över hyresavtalet för bowlinghallen för att möjliggöra åretruntöppet. ____________________________ Utdragsbestyrkande 88 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN § 125 2014-09-09 Paragrafer 122-136 Dnr 2014/198-045 KS Borgenslån till Ölands Kommunalförbund för projektet Cykelturism på Öland - Fyr till Fyr. Kommunfullmäktige godkände 2011-10-17 § 136 genomförandeavtal och avtal om förskottering av medel avseende dels Regionala Transportplanen och dels nationella planen avseende projektet Cykelturism på Öland – Fyr till Fyr. I ”avtal om förskottering av medel för cykelvägar för turism som ingår i Regional transportplan för Kalmar län 2010-2021” beskrivs hur första delen av projektet ”Fyr till Fyr” ska finansieras I tjänsteskrivelse 2014-09-01 redogör kommunledningskontoret att för att kunna finansiera förskotterade medel i projektet ”Fyr till Fyr” behöver Ölands Kommunalförbund omgående uppta ett lån på 10 mkr. Mörbylånga kommun står för 5 mkr och Borgholms kommun står för 5 mkr. Kommunledningskontoret föreslår att Borgholms kommun går i borgen med 5 mkr så att Ölands Kommunalförbund kan uppta lån från Kommuninvest. Detta under förutsättning att fullmäktige i Mörbylånga kommun fattar samma beslut och i sin tur går i borgen med 5 mkr för den andra hälften av lånet Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att Borgholms kommun går i borgen med 5 mkr så att Ölands Kommunalförbund kan uppta lån från Kommuninvest. Detta under förutsättning att fullmäktige i Mörbylånga kommun fattar samma beslut och i sin tur går i borgen med 5 mkr för den andra hälften av lånet. ____________________________ Utdragsbestyrkande 89 90 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer 2013-06-17 87-104 KOMMUNFULLMÄKTIGE § 97 Dnr 2012/147-253 KS Fastighetsförsäljning, Borgholm Södra Runsten 9:1 (Runstens skola m fl) Med anledning av att skolverksamheten avslutas i Runstens skola i och med höstterminen 2013 och att boende i området lämnat önskemål om att få köpa fastigheten föreslår kommunledningen att fastigheten ska säljas genom kommunens mäklare. Kommunstyrelsen föreslog 2013-05-14 § 81 kommunfullmäktige att sälja fastigheten Borgholm Södra Runsten 9:1 (Runstens skola m l byggnader) att uppdra till kommunstyrelsen att genomföra försäljning med fri prövningsrätt genom kommunens mäklares försorg. Vidare uppdrog kommunstyrelsen till fastighetschef Bo Thoor Borgholm Energi AB att beställa värdering av fastigheten. Yrkanden Lisbeth Lennartsson (C) och Eddie Forsman (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Per Lublin (ÖP) yrkar 1. Avslag på förslaget. 2. Återremiss för att avvakta Förvaltningsrättens dom i ärendet om nedläggning av skola. Ordföranden konstaterar att det dels finns bifallsyrkande och avslagsyrkande samt dels återremissyrkande. Återremissyrkandet ställs under proposition först. Proposition - återremiss Vid propositionsställandet finner ordföranden att kommunfullmäktige vill avgöra ärendet vid dagens sammanträde. Omröstning begärs Följande omröstningsproposition godkänns: Den som vill avgöra ärendet i dag röstar ja. Den som vill återremittera ärendet röstar nej. Vid omröstningen avges 37 ja-röster och 1 nej-röst, en ledamot har anmält jäv och deltar inte i omröstningen (BILAGA 4) Ärendet ska därmed avgöras vid dagens sammanträde. Proposition - bifall/avslag Vid propositionsställandet finner ordföranden att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Utdragsbestyrkande 91 UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer 2013-06-17 87-104 KOMMUNFULLMÄKTIGE Omröstning begärs Följande omröstningsproposition godkänns: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som vill avslå förslaget röstar nej. Vid omröstningen avges 37 ja-röster och 1 nej-röst, en ledamot har anmält jäv och deltar inte i omröstningen (BILAGA 5) Beslut Kommunfullmäktige beslutar med 37 ja mot 1 nej att sälja fastigheten Borgholm Södra Runsten 9:1 (Runstens skola m fl byggnader) att uppdra till kommunstyrelsen att genomföra försäljning med fri prövningsrätt genom kommunens mäklares försorg. Reservation Per Lublin (ÖP) (BILAGA 6) Jäv Peder Svensson (C) anmäler jäv och deltar inte i ärendets behandling och beslut. ____________________________ Utdragsbestyrkande 92 Handlingar Utskriftsdatum: 2014-10-17 Utskriven av: Agneta Östberg Diareenhet: Kommunkansliet Datum: 2014-09-29 - 2014-10-17 Riktning: Alla Status: Alla Notering: meddelande Sekretess: Visas ej Handlingsid I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Notering Dokumenttyp Ärendemening 2014.2199 I Under förutsättning att medlemskommunerna bifaller Kalmarsunds gymnasieförbunds reviderade förslag till budget 2015, kommer en engångs utdelning göras till medlemskommunerna. Borgholm får 1 187 tkr. 2014-09-30 Kalmarsunds Gymnasieförbund 2014/210 041 Meddelande till KS Agneta Östberg BESLUT Budget 2015, Investeringsplan 2016-2017 2014.2220 I 2014-10-02 Den framtida turistorganisationen - ÖKF par 38- Marie-Louise Johansson 14 att avsätta 150 tkr till extern uredningstjänst. att ge förnyat uppdrag till styrgruppen att arbeta fram ett förfrågningsunderlag samt uppdrag till ÖKF AU att ta fram förslag till hantering av turstbyråinformation i Borgholm perioden oktobermars inkl ekonomisk ersättning för tjänsten fr o m 141001. Paragrafen översänd för kännedom till medlemskommunerna. Ölands Kommunalförbund Meddelande till KS 2014.2238 I 2014-10-07 2014.2245 2014-10-08 BESLUT Kalmarsunds gymnasieförbund protokoll 2014-09- Agneta Östberg 25 §§56-63 Kalmarsunds gymnasieförbund I Meddelande till KS PROTOKOLL Pilotstudie av kommunernas kostnader och ersättningar för asylsökande Agneta Östberg Migrationsverket / SKL Meddelande till KS RAPPORT Sidan 1 av 2 Handlingsid I/U/K Beskrivning 93 Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Notering Dokumenttyp Ärendemening 2014.2301 I Regional samverkan kring Samhällsorientering på Agneta Östberg modersmål. Underskriven överenskommelse mellan Regionförbundet och Borgholms kommun för perioden 2014-01-01-2014-12-31 2014-10-10 Regionförbundet i Kalmar län 2010/322 133 Meddelande till KS AVTAL Flyktingmottagning 2014.2313 I Arbetet befinner sig nu i ett uppstartsskede. Processledare Esbjörn Grandalen kommer att i början av november ta kontakt med berörda kommuner och landsting. 2014-10-13 Västerviks kommun. ledningskonoret 2014/128 106 Meddelande till KS Agneta Östberg INFORMATION Bildande av Vård- och omsorgscollege. 2014.2334 I 2014-10-14 Information från Migrationsverket attt avtal Marie-Louise Johansson tecknats med Gunmtorps Herrgård om boende på Hälluddens stugby fr o m 2014-10-13 och 4 månader framåt med möjlighet till förlängning Migrationsverket Meddelande KS 2014.2349 2014-10-16 I INFORMATION Beslut efter riktad tillsyn av utbildning i Borgholms Agneta Östberg kommun för asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd. Föreläggande att inkomma med vidtagna åtgärder senast 2015-0115. Skickad till UN. Skolinspektionen Meddelande till KS BESLUT Sidan 2 av 2 94 Handlingar Utskriftsdatum: 2014-10-17 Utskriven av: Diareenhet: Kommunkansliet Datum: 2014-09-29 - 2014-10-17 Riktning: Alla Status: Alla Dokumenttyp DELEGERINGSBESLUT Agneta Östberg Notering: Sekretess: Handlingsid Visas ej I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Notering Dokumenttyp Ärendemening 2014.2230 U 2014-10-03 Yttrande - information Borgholms torg Marie-Louise Johansson Yttrande via e-post 2014/18 002 DELEGERINGSBESLUT Begagnande av allmän plats - tillstånd delegationsbeslut Begagnande av allmän mark. 2014 2014.2305 U 2014-10-10 attestlista 9 oktober 2014 Marie-Louise Johansson GÄLLER 2014/2 002 DELEGERINGSBESLUT Delegeringsbeslut - kommunchefen 2014 2014.2311 U RULLSKIDTÄVLING 141101 hamnplan och yttre/inre hamnen, tillstyrkt ansökan 2014-10-10 Yttrande 2014/18 002 Skickad till polisen 10/10 Marie-Louise Johansson DELEGERINGSBESLUT Begagnande av allmän plats - tillstånd delegationsbeslut Begagnande av allmän mark. 2014 2014.2312 U 2014-10-10 SKYLIFT - Storgatan 23 tillstyrkt ansökan 2014- Marie-Louise Johansson 10-20--11-02. Yttrande 2014/18 002 DELEGERINGSBESLUT Begagnande av allmän plats - tillstånd delegationsbeslut Begagnande av allmän mark. 2014 2014.2352 U UPPSTÄLLNING AV LIFT - Storgatan 18, Borgholm 2014-10-09-2014-10-24 2014-10-16 Yttrande 2014/18 002 Mailad 2014-10-16 Agneta Östberg DELEGERINGSBESLUT Begagnande av allmän plats - tillstånd delegationsbeslut Begagnande av allmän mark. 2014 Sidan 1 av 2 DET FANNS INGEN SID 2 95 PROTOKOLL TILL KOMMUNSTYRELSEN 2014-10-28 2014-09-30 § 254 § 255 § 256 § 257 § 258 § 259 § 260 § § § § § 261 262 263 264 265 Remiss – Nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Remiss – nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51). Önskemål om hastighetsbegränsning på Hamnvägen i Borgholm. Skrivelse med förfrågan om vad som hänt med bifallet medborgarförslag gällande säkerhetsåtgärder på Sandgatan m m. Remiss – ansökan om reklamskylt, Böda & Böda Hamns utveckling. Medfinansieringsavtal av Ölandsleden etapp 2 – åtgärder för att förbättra infrastrukturen för cykelturism. Återrapportering av uppdrag – BoSams förfrågan om lämplig placering av bostäder inom centrala Borgholm. Representant till länsgruppen för infrastruktur. Avregistrering av skyddsrum, f d Runstens skola. Information; fördjupade översiktsplaner. Information; Träregion Småland. Information; kultursatsning. 2014-10-07 § § § § § 266 267 268 269 270 § 271 § 272 Information; utökat driftåtagande. Övertagande av drift för Borgholms Bowlinghall? Revidering av Renhållningsordning för Borgholms kommun. Överenskommelse, Krissamverkan Kalmar län. Beredskapshamn Grankullavik, åtgärder för återställande av inseglingsrännan. Ansökan om bidrag till uppstart av kultursatsning. Information; Budgetramar 2015.
© Copyright 2024