Om skolbibliotek och lärande

SKOLBIBLIOTEK OCH LÄRANDE
Föreläsning vid Skolbibliotekarielyftets upptakt
8 oktober 2012
Louise Limberg
www.lincs.gu.se
FRÅGOR och TEMAN
Vad utforskas om (skol)bibliotek och lärande?
Vad vet vi om (skol)bibliotekens betydelse för
lärande?
Vilka frågor är aktuella?
Hur kan vi använda denna kunskap?
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
FÖRSLAG
 Kan vi enas om att bibliotek har betydelse för lärande?
I så fall blir den intressanta kunskapen in om utan
hur, på vilka sätt, biblioteken har betydelse för
lärande och vilka betydelser biblioteken har för
lärande.
Sådana intressen kan leda till en rad olika
forskningsfrågor om lärandets hur och vad, om
vems lärande = mer fruktbara frågor
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
NYA PEDAGOGISKA LANDSKAP
 Från lärarledd undervisning till elevaktiva arbetsformer:
elever ”forskar”
 Förutsätter informationssökning och användning av
många källor
 Ökar behov av välutrustade skolbibliotek
 Ställer krav på att elever tar ansvar för sitt eget lärande
 Omskapar traditionell lärarroll
 Omskapar traditionell bibliotekarieroll
Hur skapa villkor för meningsfullt lärande i detta nya
landskap?
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
NYA DIGITALA LANDSKAP
 Datorer = dominerande redskap för informationssökning
 Digitala tjänster skapar infrastrukturer för lärande
 Kommunikation via Internet öppnar skolan för världen
 Sociala medier (t ex Wikipedia och bloggar) omskapar
villkor för källkritik
 Krav på nya kompetenser:
 digital kompetens
 informationskompetens
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
Bibliotek och nya
landskap för lärande
2012-10-08
Limberg, Skolbibliotek och lärande
NYA(?) POLITISKA LANDSKAP
 Skolbibliotek = obligatoriska, föremål för inspektion, del
av likvärdig skola,
 Skolbibliotekens villkor mycket ojämna
 Skolbibliotek formas av lokala förutsättningar, beroende
av politiska beslut (nationellt och lokalt)
 Skolbibliotek ofta sköra konstruktioner
Hur skapa skolbibliotek som bidrar till att höja
kvaliteten i elevernas lärande?
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
Bibliotek som infrastruktur för lärande −
SKIFTEN
Systematiska samlingar med
kvalitetsgaranti
Gränslös tillgång till
information
Professionell expertis
Kapabla brukare
Kontroll över
informationen
Styra/kontrollera
informationssökningen
Fysiska rum
Virtuella rum
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
FOLKBIBLIOTEK 1842
SKOLBIBLIOTEK 1924
”För underhållandet af de i skolan förvärfvade kunskaper och
synnerligen för befrämjandet av en sann kristelig bildning --- åligge det
ock prästerskapet att uppmuntra till inrättande av och begagnande af
sockenbiblioteker samt att därtill tjänliga böcker föreslå.” (1842 års
folkskolestadga, § 10 mom. 2, citerat i Munch-Petersen 1911, s. 2)
*
”En allmän pedagogisk erfarenhet torde vara, att barnens ’fria läsning’
inom vissa gränser är till den allra största hjälp för skolans arbete. Den
underlättar själva läsfärdighetens inhämtande. Den kan ge mera
levande innehåll åt lärobokens framställning. … Ett för lärjungarna
tillgängligt, någorlunda välförsett bibliotek är – det bör särskilt
understrykas – ett utmärkt hjälpmedel för den uppfostran till
självverksamhet, som måste anses vara en av skolans viktigaste
uppgifter.” (SOU 1924:5, s. 16)
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
SKOLBIBLIOTEK / FOLKBIBLIOTEK
 Skolbibliotekens plats i folkbibliotekspolitiken 1911-2011
 Skolbibliotek och folkbibliotek ständigt nära sammankopplade
 Dilemma: till vilken institution är skolbiblioteket i första hand knutet,
till folkbiblioteket (som bibliotek) eller till skolan (som del av skolan
som utbildningsinstitution)?
 Likheter och skillnader mellan folkbibliotek och skolbibliotek
analyserade i ett otal utredningar.
 Återkommande slutsatser är att skolbibliotek och folkbibliotek är
olika bibliotekstyper, att de bör fortsätta att vara det och att de bör
utveckla ett nära samarbete.
 I vissa dokument och bibliotekariediskurser framträder en
motsättning mellan skolbibliotek kopplat till formellt lärande i skolan
och folkbibliotek kopplat till frihet, lust och skapande. Värt att
uppmärksamma och resonera kritiskt om!
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
FORSKNING OM BIBLIOTEK OCH LÄRANDE
EMPIRISKT INTRESSE
 Med fokus på elevers/studenters lärande:
 avhandlingar av Gärdén (2010), Hultgren (2008), Limberg (1998),
Lundh (2011), Thórsteinsdóttir (2005)
 Projekt: LÄSK, BIKT, EXAKT
 Med fokus på undervisning:
 IDOL, BIKT, EXAKT
 Med fokus på bibliotek (som infrastruktur för lärande): LinCS, StilBib
 Med fokus på bibliotekarier: Seldén (1999), Sundin (2003; 2005),
Lindberg (pågående)
 Med fokus på förhållandet mellan skolbibliotek och folkbibliotek (bl.a.
Limberg 2012)
 Med fokus på skol(biblioteks)utveckling
 StilBib (Limberg, Flöög & Johansson)
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
LÄSK, IDOL, BIKT, EXAKT
 LÄSK: Lärande via skolbibliotek (2001-2004)
Utforskade elevers lärande i och via skolbibliotek i 7 skolor, 11 klasser
åk 2-12
 IDOL: Informationssökning, didaktik och lärande (2001-2005)
Studerade lärares och bibliotekariers undervisning i
informationssökning kopplad till lärande i 3 skolor, liksom samarbetet
mellan lärare och bibliotekarier .
 BIKT: Bibliotek, IKT och lärande (2004-2006)
Projektet utforskade bl.a. högskolestudenters lärande av
informationssökning inför det kommande yrkeslivet, samt
förutsättningarna för detta lärande i form av användarundervisning.
 EXAKT: Expertis, Auktoritet och Kontroll på InterneT (2008-)
Projektet studerar hur nya sätt att bedöma trovärdighet i källor
utvecklas och tillämpas under inflytande av participatoriska medier
som bloggar och Wikipedia. (Elever, förmedlare och producenter)
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
StilBib
 Stöd till skolbiblioteksutveckling 2007-2009
Utvecklingsprojekt med ca 100 deltagare från 24 skolor. Projektet
syftade till att ge stöd till lokal skolbiblioteksutveckling genom ett
kompetensutvecklingsprogram för lärare, bibliotekarier och skolledare.
Ett uttalat syfte var att dra nytta av forskningsresultat om bibliotekets
pedagogiska roll för läsutveckling liksom för samspel mellan
informationssökning och lärande genom att föra ut och omsätta dessa
i yrkespraktiker i skolor och bibliotek.
Genomfördes genom tre sammankomster vid BHS, där deltagarna tog
del av forskning och delade erfarenheter; 32 mentorsbesök vid
skolorna för att stödja deras lokala utvecklingsprojekt.
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
FORSKNINGSFRÅGOR
 Vad och hur lär sig elever genom att söka och
använda information via olika medier och
redskap?
 Hur samspelar informationssökning med
inlärningsresultat?
 Vilka förutsättningar i skol/bibliotekspraktiken
gynnar meningsfullt lärande då elever arbetar
undersökande?
 Vad betyder skolbibliotek och IKT-verktyg för
elevers lärande?
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
FORSKNINGSANSATSER
 Övervägande kvalitativa studier
 etnografiskt orienterade, fältstudier, intervjuer, enkäter,
video, dokumentstudier
 Teoretiskt inramade empiriska studier
fenomenografi
sociokulturell teori
dialogiska språkteorier
sociologi
Tillsammans ger dessa studier rika och varierade resultat.
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
SOCIOKULTURELL TEORI
 Teori om lärande som socialt samspel, hämtad från
Vygotskij
 Fokus på redskap / verktyg, där språket är det viktigaste
verktyget
 Inriktning på handlingar, samspel mellan människor och
mellan människor och redskap
 Lärande sker alltid så snart människor är tillsammans.
Frågan är vad man lär
 Handlingar formas av de kulturella praktiker, där de
försiggår. Redskapen och praktikerna formar varandra
ömsesidigt
 Kunskapen är situerad, dvs. knuten till den
praktikgemenskap där den är giltig
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
FORSKNINGEN SÖKER
 Variation, kontext och situation vs. Generiska drag
 Kunskap
vs. Retorik eller politik
 Kritisk analys
vs. Norm
 Förståelse
vs. Övertygelse
 Olika perspektiv
vs. Ensidigt perspektiv
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
RESULTAT I – INFORMATIONSAKTIVITETER I
LÄRANDEPRAKTIKER
1. Nya villkor för lärande – både avseende lärandets vad och
hur
2. Förutsättningar för att konstruera kunskap
forskningsbara frågor
aspekter av informationskompetens vid olika uppgifter/frågor
tät och kontinuerlig handledning med fokus på kunskapsmål och
-innehåll
systematisk uppföljning och specifik bedömning från pedagoger
på elevers arbeten
uppgifter – skoluppgifter
3. Nya villkor för ansvarsfördelning och meningsskapande
4. Nya villkor för kommunikation i klassrum och bibliotek –
språkspel, disciplinering
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
RESULTAT II – INFORMATIONSAKTIVITETER
FÖR LÄRANDE
 Fakta, kunskaper, meningsskapande
fakta typ I respektive typ II
fakta – åsikter
tryckta källor – digitala källor
 Värdering av källor
trovärdighet som relationell och situerad
kriterier utifrån olika situationer, uppgifter, medier
materialitet
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
VÄRDERING AV KÄLLOR
 Jag tycker att Greenpeace är en väldigt trovärdig sida … jag tycker att
dessa människors budskap är väldigt klart. De kämpar för en bättre
värld för vår och kommande generationer och det är ju verkligen bra.
Det är just detta som gör sidan trovärdig, att budskapet är väldigt klart.
(Michelle, Gy åk 2)
 Jag är tveksam om det finns någon objektiv information alls, förutom
lagtexter och vad det är för något sådär … men partier och författare
som har åsikter, när dom försöker beskriva det objektivt… det kommer
ju fram vad dom tycker egentligen. Så det är inte alls svårt att följa.
(Filip, Gy åk 3)
 Det har också medfört att ibland kan dom fråga saker och då kan jag
berätta, men då blir jag ifrågasatt, ’men det är ju bara som du säger’.
Lite jobbigt att bli ifrågasatt. … Vad är rimligt att ifrågasätta, var går
gränsen för det?
(Gymnasiebibliotekarie)
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
RESULTAT III – UNDERVISNING FÖR MENINGSFULL
INFORMATIONSANVÄNDNING
 Undervisning i informationspraktiker
 Specifika aspekter
 Sprungna ur och anpassade till olika praktiker: klassrumspraktik,
bibliotekspraktik, ämnespraktiker, fritidspraktiker
 Knutna till olika medier: tryckta källor, digitala källor, sociala medier,
materiella aspekter
design, index, innehållsförteckning …
 Mötet med de lärandes förväntningar och praktiker
 Samarbete mellan olika aktörer (bibliotekarier, lärare, lärande)
att enas om objektet för lärande
att enas om ansvarsfördelning, balans mellan frihet och
styrning, ”rätta svar kontra osäkerhet, sökande, värdering och
bedömning”
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
RESULTAT IV StilBib
 Ökad aktivitet på flertalet skolor, när det gäller arbete med
lässtimulans och språkutveckling
 Förstärkt pedagogisk roll för skolbiblioteket, där lärare och
bibliotekarier utvecklar ett samarbete för att tillsammans nå
lärandemål gällande språk- och läsutveckling alt. källkritik
 Ökad medvetenhet om forskningens användbarhet, mera
varierade synsätt på skolbibliotekets roll och mer varierade
uppfattningar av vad läsning kan innebära och hur
läsfrämjande insatser kan bedrivas
 Tröghet att tillämpa forskningsresultat – spänning mellan
etablerade praktiker och förändrade handlingsmönster
 Ovana vid datorbaserad kommunikation och IKT-användning
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
GEMENSAMMA DRAG I RESULTATEN
 Mer specifik kunskap om villkor för lärande och undervisning i bibliotek
– ofta ifrågasättande av de studerade praktikerna
 Ofta kritiska resonemang om brister i både bibliotekens och
utbildningsinstitutionernas verksamhet – men inte bara: VIKTIGT!
 Visar på variationer – viktigt för att identifiera ändamålsenliga
verksamheter och aktiviteter
 Belyser komplexiteten i det arbete som elever ställs inför under sin
utbildning
 Belyser också komplexiteten i förmedlarnas uppgifter och aktiviteter i
förhållande till elevcentrerat arbete
 Teorier om lärande fruktbara för studier i B&I
 Ingen självklar koppling mellan forskning och professionella praktiker
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
INNEBÖRDER AV DESSA FORSKNINGSRESULTAT
Skifta fokus i undervisningen:
 från ämnesval till formulering av undersökningsfrågor
 från informationssökning till värdering och användning av
information
 från generella checklistor för källkritik till källkritiska aspekter
konkret kopplade till det specifika arbetet
 uppmärksamma skrivandet / skapandet vid
informationsanvändning
 från procedur och teknik till objektet för lärande
(kunskapsmål och -innehåll)
 utnyttja kollektivet som villkor för lärande
 läraren / bibliotekarien som medskapare i lärprocessen
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
ATT TILLÄMPA FORSKNINGSRESULTAT
 Identifiera konkret problem som skall åtgärdas
 Avgränsa och formulera projekt med utgångspunkt i
problemet
 Sök och använd litteratur om tidigare forskning, använd
egna och andras erfarenheter, översätt till den egna
verksamheten
 Samarbeta mellan olika professioner (lärare,
bibliotekarier, skolledare, IT-pedagoger, speciallärare…)
och utnyttja olika professioners expertis
 Koppla till företeelser, där pengarna finns, t ex IKTområdet, ”nyckelkompetenser” som digital kompetens,
informationskompetens
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
ATT TILLÄMPA FORSKNINGSRESULTAT − PROBLEM
 Förhoppningar om färdiga lösningar och
tillvägagångssätt uppfylls ofta inte
 Forskningen gör bilden mer komplex – inte enklare
 Forskningen riktar uppmärksamhet mot problem –
riskerar att kritisera den verksamhet som beforskas, kan
skapa brist på nödvändigt förtroende mellan olika
gemenskaper (forskare och praktiker)
 Forskningsresultat erbjuder tolkningsutrymme
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
STRATEGIER OCH KOMMUNIKATION
 Koppla mellan läsning, utvecklad läsförmåga och kritisk
informationsanvändning – nya former av ”literacy”
relaterade till digitala medier
 Var uppmärksam på både process och resultat av
projekt, dokumentera arbetet! – Fokusera på elevernas
lärande
 Formulera och sprid resultat och dela erfarenheter av
projekt med olika intressegrupper: kolleger, skolledning,
politiker, föräldrar, forskare…
 Bevaka och koppla på omvärlden
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
TRE PRINCIPER FÖR SKOLFÖRBÄTTRING
 Kvaliteten i en skola kan inte överträffa kvaliteten på
dess lärare
 Enda sättet att förbättra resultaten är att förbättra
undervisningen
 Att åstadkomma bättre inlärningsresultat kan bara
åstadkommas genom att skapa strukturer som
säkerställer att skolor ger högkvalitativ undervisning till
varje barn.
(McKinsey & Company 2007)
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
STRATEGISKA NIVÅER
 Pedagogiken
- Inriktning på eleverna
- Fokus på objektet för lärande / undervisning
- Undervisningens organisation
 Ledning och organisation
- Resurser
- Måluppfyllelse
 Politiken
- Retorik, debatt och resurser
- Kollektivt handlande
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
SKOLBIBLIOTEK – FÖRÄNDRINGSAGENT
 Elevcentrerade arbetssätt + IKT bryter mot skolans tradition
 Elevcentrerade arbetssätt + IKT formas av skolans tradition
som går ut på att hitta ”rätt svar” i stället för att kritiskt tolka
och skapa mening ur information
 Lärare och bibliotekarier kan tillsammans omskapa villkor för
meningsfullt lärande via elevcentrerat arbete
 Skolbibliotek erbjuder potential att överskrida skolans tradition
och stödja elevers meningsfulla lärande via
informationssökning och informationsanvändning och därmed
bidra till att fler elever når uppsatta mål.
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
HUR KAN VI ANVÄNDA DENNA KUNSKAP?
 Gap mellan forskning och praktik? Omtalas ofta. Vari består
det?
 Biblioteksverksamhet samhällelig legitimering för ämnet B&I
 Forskning och professionell biblioteksverksamhet är olika
praktiker. Kan de mötas? Hur?
 Direktkontakter (som idag)
 Utvecklingsprojekt (som StilBib)
 Kompetensutvecklingsprogram (som Skolbibliotekarielyftet)
 Förmedlare/översättare?
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
FÖRHOPPNING
 Att vi kan enas om att bibliotek har en rad väsentliga
betydelser för lärande och att forsknings- och
utvecklingsintresset skall riktas mot vilka och hurudana
betydelserna är
 Att forskningen på sikt skall bidra med nya, kritiska och mer
pregnanta bilder av bibliotekens betydelse för lärande
 Att yrkesverksamma bibliotekarier och forskare tillsammans
skall bidra till utveckling av bibliotekens verksamheter för att
skapa relevanta stöd och erbjudanden till lärande i olika
sammanhang och för olika ändamål
Tack för mig! Ser fram emot vidare frågor och samtal.
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se
Litet urval referenser
Alexandersson, M. & Limberg, L. (forthcoming). Changing conditions for information use and
learning in Swedish schools ― a synthesis of research. Human IT.
Alexandersson, M., & Limberg, L. (2004). Textflytt och sökslump – informationssökning via
skolbibliotek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. [Revised and reprinted in 2007].
http://hdl.handle.net/2320/2403
Francke, H., Sundin, O., & Limberg, L. (2011). Debating credibility: the shaping of information
literacies in upper secondary schools. Journal of Documentation 67, (4), 675-694.
Limberg, L. (2012). Från biblioteksstadga till skollag: skolbibliotekens plats i folkbibliotekspolitiken
1911-2011. I A. Frenander & J. Lindberg (red). Styra eller stödja? Svensk folkbibliotekspolitik
under hundra år. Borås: Valfrid. (ss. 135-173)
Limberg, L., Alexandersson, M., Lantz-Andersson, A. & Folkesson, L. (2008). What matters?
Shaping meaningful learning through teaching information literacy. Libri 58, (2), 82-91.
Limberg, L., Sundin, O. & Talja, S. (2012). Three Theoretical Perspectives on Information Literacy.
Human IT 11.2: 93–130. <http://www.hb.se/bhs/ith/2-11/llosst.pdf>
Limberg, L. & Sundin, O. (2006). Teaching information seeking: relating information literacy
education to theories of information behaviour. Information Research, 12(1) paper 280.
[Available at: http://InformationR.net/ir/12-1/paper280.html ]
Limberg, Louise (1998): Att söka information för att lära. En studie av samspel mellan
informationssökning och lärande. Borås: VALFRID. Ph.D. Diss. The University of Gothenburg.
Limberg, L., Flöög, E-M, & Johansson, M. (2009). Stöd till skolbiblioteksutveckling, projekt StilBib.
Slutrapport med utvärdering. http://hdl.handle.net/2320/8048
Lundh, Anna (2011). Doing Research in Primary School. Information Activities in Project-Based
Learning. University of Borås. Diss. http://hdl.handle.net/2320/8610
Sundin, O., Francke, H. & Limberg, L. (2011). Practicing information literacy in the classroom:
policies, instructions and grading. Dansk biblioteksforskning/Danish Library Research 7, (2/3), 717.
Limberg, Skolbibliotek och lärande
2012-10-08
www.lincs.gu.se