Hudiksvalls kommuns
biblioteksplan
2010-2014
1 (10)
Hudiksvalls kommuns biblioteksplan 2010 - 2014
Innehåll
Förord
Del 1. Biblioteket i samhället
Beskrivande del av Hudiksvalls kommun, dess biblioteksstruktur och organisation.
1.1 Bakgrund
s. 2
1.2 Uppdraget
s. 2
1.3 Hudiksvalls kommun
s. 3
1.4 Organisation
s. 4
1.4.1 Länsbiblioteket och länssamarbete – HelGebiblioteken
1.4.2 Folkbibliotek
1.4.3 Bokbuss
1.4.4 Skolbibliotek
1.4.5 Förskolebarn
1.4.6 Grundskoleelever
1.4.7 Språkpiller
1.4.8 Gymnasieelever
1.4.9 Vuxenstuderande
1.4.10 Högskolestuderande
1.4.11 Det digitala biblioteket
1.4.12 Program och aktiviteter
1.4.13 Kulturarvet och lokalhistoria
s. 4
s. 5
s. 5
s. 5
s. 6
s. 6
s. 6
s. 6
s. 6
s. 7
s. 7
s. 7
s. 7
Del 2. Bibliotekets roll i samhället
2.1 Vad ska verksamheten göra
s. 7
2.2 Mål med biblioteksverksamheten
s. 8
Del 3. För att nå målen
s. 10
Källhänvisningar:
Se bilaga 1.
Hudiksvalls bibliotek
2 (10)
Förord
I samklang mellan Hudiksvalls kommuns Utvecklingsprogram och
Kulturpolitiska viljeriktningar ska vi utveckla biblioteken till kreativa
mötesplatser. Detta i syfte att synliggöra olika branschers kompetenser och öka
bildningen. Därtill med avsikten att stärka samverkan mellan näringsliv och offentlig
sektor inom området kultur och fritid.
Folkbiblioteket har av tradition starka rötter i folkbildningen och har sedan ett par
decennier också en snabbt växande betydelse för skolans arbete, liksom för
informationsförsörjningen till olika delar av samhället, som till exempel studiecirklar
och föreningsliv. Folkbiblioteken ska förmedla litteratur och främja läsning, de ska
vara ett stöd för olika former av utbildning och fungera som bildningsinstitutioner, i
den meningen att de ska vara arenor för människors fria kunskapssökande. De ska
också svara för informationsförmedling till individer och grupper i olika delar av
samhället. Som kulturinstitutioner arbetar biblioteken med utställningar och
programverksamhet. Lägg därtill folkbibliotekets stora betydelse som en offentlig
mötesplats som relativt kravlöst erbjuder människor ett utrymme för olika former av
sammanträffanden.
Del 1. Biblioteket i samhället
1.1 Bakgrund:
I bibliotekslagen (1996:1596) står att ”Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det
allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta
planer för biblioteksverksamheterna.”
1.2 Uppdraget
Biblioteken har enligt lagen uppgiften att främja intresse för läsning och litteratur,
information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt.
Folkbiblioteket ska dessutom arbeta för att databaserad information blir tillgänglig
för alla medborgare.
Paragraferna 8 och 9 i bibliotekslagen säger mycket tydligt att folk- och skolbibliotek
skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra
minoriteter bl. a genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former
särskilt anpassade till dessa gruppers behov. Folk och skolbiblioteken skall vidare
erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till barn och
ungdomars behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.
På folkbiblioteken ska allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid.
Bestämmelserna hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering,
Hudiksvalls bibliotek
3 (10)
porto och andra liknande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall
låntagaren inte, inom avtalad tid, lämnar tillbaka det som de har lånat.
Inom grundskolan och gymnasieskolan ska det finnas lämpligt fördelade
skolbibliotek säger Bibliotekslagen, detta för att stimulera skolelevernas intresse för
läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildning.
Landets offentliga eller allmänna bibliotek fungerar som ett sammanhängande
bibliotekssystem där olika bibliotek har olika roller och kompletterar varandra, när
det gäller ansvar, medier och kompetens. På så sätt utnyttjar man de samlade
resurserna bättre, vilket leder till ökad effektivitet och bättre service. Det finns idag
inte några hinder för en invånare i en kommun att använda sig av biblioteket i en
annan kommun. Det är en naturlig utveckling i ett samhälle, som präglas av att
människor i allt större utsträckning arbetar, studerar och tillbringar en del av sin fritid
i andra kommuner än den de bor i. Det finns idag inget bibliotek som kan fungera
oberoende av andra bibliotek och det enskilda bibliotekets styrka beror i hög grad på
hela bibliotekssystemets styrka.
1.3 Hudiksvalls kommun
Enligt Hudiksvalls kommuns översiktsplan från 2007 bor 40% av kommunens
befolkning på 37 000 invånare i Hudiksvalls stad, 30 % i övriga tätorter (Iggesund,
Njutånger, Enånger, Sörforsa, Näsviken, Delsbo och Friggesund). Resterande 30%
bor i glesbygd.
[Karta: Hudiksvalls kommun, Mark- och mätningsavdelning]
Hudiksvalls bibliotek
4 (10)
”Tätorterna har historiskt sett skilda bakgrunder. I Delsbo, Iggesund, Näsviken och
Sörforsa är det industrialismen och järnvägslokaliseringar som betytt mest för
samhällsutvecklingen. Enånger, Njutånger och Hudiksvall har utvecklats från
kyrkbyar där fiske, sjöfart och handel spelat den största rollen. Friggesund är den
yngsta tätorten, exploaterad på 1950-talet, där skogsnäringen var avgörande för
ortens etablering.
Hudiksvall är Hälsinglands största stad med ett handelsunderlag på ca 45 000
invånare (kommunens och delar av Nordanstigs kommun.) Arbetstillfällena är
koncentrerade till Hudiksvall och Iggesund. Delsbo fungerar som stark stödjepunkt
för handel och annan service i Dellenbygden, medan övriga tätorter i huvudsak har
sin betydelse som bostadsorter.” [Hudiksvalls kommuns Översiktsplan 2007]
1.4 Organisation och nyckeltal
Hudiksvalls kommuns samlade biblioteksverksamhet med Stadsbiblioteket i
Hudiksvall och filialbiblioteken i tätorterna Delsbo, Bjuråker/Friggesund, Näsviken,
Sörforsa, Enånger och Iggesund benämns fortsättningsvis Folkbiblioteket eller
enbart biblioteket, ingår alla som en enhet i Kulturavdelningen och sorterar under
Lärande och Kulturnämnden.
Nyckeltal avseende år 2008 [Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Gävleborgs län 2008]
Driftskostnad per invånare:
Utlån per invånare:
Aktiva låntagare per invånare:
Besök per invånare:
Nya böcker per invånare:
Biblioteksanställda per 1000 invånare
320 kr (länsgenomsnitt 400 kr)
8,5 (länsgenomsnitt 7,6)
0,3 (länsgenomsnitt 0,25)
5,8 (länsgenomsnitt 7,8)
0,28 (länsgenomsnitt 0,2)
0,5 (länsgenomsnitt 0,5)
1.4.1 Länsbiblioteket och länssamarbetet - HelGebiblioteken
Länsbibliotek fungerar generellt sett som regionala resurscentrum för
biblioteksutveckling och har hela länet som arbetsfält. Den primära målgruppen är
folkbiblioteken. Länsbibliotek är en kunskapsorganisation som bistår med att ge
länets invånare en effektiv och jämlik informations- och litteraturförsörjning.
Länsbiblioteket i Gävleborg deltar sedan årsskiftet i ett två årigt samverkansprojekt
tillsammans med Uppsala länsbibliotek. Projektet syftar till att undersöka vilka
konsekvenser en regional sammanslagning mellan Gävle och Uppsala län kan få för
biblioteksverksamheterna, genom att under försöksperioden upplåta åt Uppsala
Länsbibliotek att verka som huvudman för Gävle länsbibliotek.
Folkbiblioteken i Gävleborgs län har enats om att arbeta för fördjupad samverkan.
Denna samverkan bygger i stor utsträckning på de möjligheter som dagens teknik
Hudiksvalls bibliotek
5 (10)
erbjuder och syftar till att öka möjligheterna för små kommuner att erbjuda en
kvalitativ biblioteks- och informationsservice.
Målet med länssamarbetet, i dagligt tal kallat HelGebiblioteken, är att genom ökad
samverkan över kommungränserna höja kvaliteten på bibliotekens tjänster. På så sätt
genererar vi en bättre användning av våra samlade resurser. Sedan sommaren 2009
ingår Hudiksvalls bibliotek i länssamarbetet med Hofors, Sandviken, Ockelbo,
Söderhamn, Bollnäs, Ovanåker, Ljusdal och Nordanstig. Vi har ett gemensamt
bibliotekssystem och en gemensam server. Datakommunikationen mellan alla
inblandade sker via det så kallade ”Kommunmolnet”.
1.4.2 Folkbibliotek
Folkbibliotek är ofta centralt belägna, öppna offentliga rum i lokalsamhället. Här
spelar rummet en viktig roll då det ska inspirera till medskapande, nyfikenhet,
kreativitet, vilja till engagemang och delaktighet.
Invånarna i Bjuråker, Delsbo, Enånger, Iggesund, Näsviken och Sörforsa har tillgång
till folkbibliotek genom sina filialbibliotek. Alla utom Sörforsa är integrerade med
skolor. Hudiksvalls stadsbibliotek som kallas huvudbibliotek är ett renodlat
folkbibliotek. Budget för inköp av medier (tryckta eller digitala böcker, tidskrifter,
tidningar, musik och film) samt personella resurser fördelas till biblioteksenheterna
genom nyckeltal eller efter särskilda behov. Samtliga medier ingår i Hudiksvalls
kommuns totala bestånd, som dessutom ingår i länssamarbetet HelGe.
Folkbiblioteket erbjuder en mångfald av medier i olika format. Här finns ett
kvalitativt och brett bestånd av litteratur och medier för olika målgrupper. Det kan
handla om tex Äppelhyllan som riktar sig till barn- och ungdomar med olika
läshandikapp. Biblioteket tillhandahåller därtill andra medier anpassade för personer
med olika typer av funktionsnedsättning.
Biblioteket har ett basbestånd av litteratur på finska, engelska, spanska, arabiska,
persiska, kurdiska, ryska, turkiska, tigrinja, thai, somaliska och serbokroatiska.
Basbeståndet kompletteras vid behov genom inlån av depositioner och/eller
individuella fjärrlån. Dessa fjärrlån är avgiftsfria.
Folkbiblioteket i Hudiksvalls kommun har särskilt anpassade medier för barn och
unga. Det rör sig om ett basbestånd av uppslagsböcker, böcker och andra medier
inom ständigt återkommande ämnesområden; skönlitteratur och facklitteratur för
olika åldrar och på olika språk. När vi idag använder ordet medier innefattar det såväl
traditionella böcker som digitala hjälpmedel, program och databaser samt musik och
film.
1.4.3 Bokbuss
Hudiksvalls kommuns bokbuss är ett mobilt folk- och skolbibliotek som förutom
tryckta medier innehåller modern teknik och är uppkopplad till Internet så att
databaser och andra informationskällor blir tillgängliga.
Hudiksvalls bibliotek
6 (10)
1.4.4 Skolbibliotek
”Inom grundskolan och gymnasieskolan ska det finnas lämpligt fördelade
skolbibliotek för att stimulera skolelevers intresse för läsning och litteratur samt för
att tillgodose deras behov av material för utbildningen.” § 5 Bibliotekslagen
I Hudiksvalls kommun har elever på Bromangymnasiet tillgång till skolbibliotek med
professionell bibliotekspersonal som håller öppet hela skoldagarna. Övriga elever får
regelbunden eller sporadisk tillgång till bibliotek genom att besöka stadsbiblioteket i
Hudiksvall, kommunens bokbuss eller något av kommunens filialbibliotek.
1.4.5 Förskolebarn
Förskolegrupper kommer regelbundet till biblioteket och bokbussen för att låna
böcker. Personalen på respektive förskoleavdelning tillhandahåller böcker till
förskolebarnen, antingen förskolans egna böcker eller lån från kommunens bibliotek.
Barnavårdscentralerna delar ut presentkort ”Barnens första bok” till alla nyfödda.
Föräldrarna tar emot böckerna på biblioteket eller bokbussen samtidigt som de får en
visning av biblioteket. Föräldragrupper kan boka visningar och bokprat.
1.4.6 Grundskoleelever
Folkbiblioteket erbjuder förskoleklasserna att komma till bibliotekets ”bokskola”.
Biblioteken bjuder in elever och/eller lärare till bokpresentationer på biblioteken.
På biblioteken finns 5-grupps uppsättningar av böcker.
Skolklasserna beställer bokpaket av folkbiblioteket.
Elever i årskurs 4-6 inbjuds till folkbiblioteken på visning och bokpresentationer.
Folkbiblioteket beräknar nå ca 70% av eleverna genom dessa läsfrämjande åtgärder.
1.4.7 Språkpiller
Tillsammans med logopederna i Gävleborgs läns landsting erbjuder folkbiblioteket
ett speciellt bokbestånd. Böckerna står inte i öppen hylla, de lånas enbart ut till
familjer som besöker biblioteket med ett särskilt så kallat bokrecept från
logopederna.
1.4.8 Gymnasieelever
Bromangymnasiets bestånd finns registrerat i biblioteksdatasystemet Book-IT.
Katalogen är sökbar via Internet (bibliotekets/kommunens webbplats).
1.4.9 Vuxenstuderande
På alla biblioteksenheter finns datorer som vuxenstuderande får boka. På
stadsbiblioteket finns särskilda studierum att tillgå. Flera SFI-grupper (Svenska för
Invandrare) besöker regelbundet stadsbiblioteket för presentation och visning.
Hudiksvalls bibliotek
7 (10)
1.4.10 Högskolestuderande
Högskolestuderande använder i första hand sina respektive högskolebibliotek.
Folkbiblioteket fungerar som ett komplement. Många av kommunens
distansstudenter vänder sig till folkbiblioteket för att låna framför allt kurslitteratur.
Här finns bokningsbara studierum och gott om studieplatser med tillgång till trådlöst
Internet.
1.4.11 Det digitala biblioteket
Ett av bibliotekets grunduppgifter, enligt § 2 i Bibliotekslagen, är att verka för att
databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Bibliotekets digitala
tjänster såsom databaser, litteratur, musik, film m.m. växer kontinuerligt och i snabb
takt. Inom länssamarbetet HelGe arbetar vi aktivt för att konstruera en gemensam
Internetbaserad plattform för bibliotekstjänster.
1.4.12 Program och aktiviteter
Biblioteken ordnar regelbundna aktiviteter och olika programpunkter för
allmänheten. Här visas ofta olika utställningar och andra aktiviteter, som exempelvis
regelbundet återkommande rådgivning. Ibland ordnas föreläsningar, dessa
annonseras i förväg i den lokala dagspressen och på kommunens webbsidor.
1.4.13 Kulturarvet och lokalhistoria
På folkbiblioteket finns en särskild lokalsamling som består av olika former av
Hudiksvalls kommuns och Hälsinglands litteratur samt ett omfattande tidningsarkiv.
Biblioteket samlar intressant material och erbjuder digitala hjälpmedel för
släktforskning. Vi samarbetar intensivt med Hudiksvallsbygdens släktforskarförening.
Del 2. Bibliotekets roll i samhället
Utbildningsstrukturen har förändrats och nya pedagogiska metoder uppmuntrar självständigt arbete.
På arbetsplatserna ökar betydelsen av att hålla sig ajour med vad som händer, med nya rön och aktuell
forskning. Begreppet det livslånga lärandet står för ett återkommande eller ständigt pågående lärande.
Den enskilde medborgaren använder bibliotek utifrån behov som i många avseenden kan uppfattas
som generella, samtidigt är de unika för varje individ.
Behoven kan avläsas dels genom hur besökarna använder dagens bibliotek, dels genom resultat från
undersökningar där olika grupper av besökare besvarat enkäter eller deltagit i medborgardialoger.
Utifrån dessa erfarenheter och kunskaper kan individens behov av bibliotek formuleras i fyra olika
roller:
° som kunskapscentrum – ett rum för utbildning och bildning
° som informationscentrum – ett rum för information till både offentlighet och till grupper av
användare samt till enskilda individer
° som kulturcentrum – ett rum för kulturella upplevelser
° som socialt centrum – ett offentligt rum och mötesplats
2.1 Vad ska verksamheten göra?
Utifrån kommunens vision ”Hudiksvall en kommun med framtidstro och
dragningskraft” [Hudiksvalls kommuns utvecklingsprogram, 2008] och Kommunfullmäktiges
Hudiksvalls bibliotek
8 (10)
nyckelord*, som omfattar alla kommunala verksamheter, tecknas åtaganden mellan
samtliga nivåer i organisationen.
Syftet med åtagandet är att tydliggöra målen/uppdraget och förutsättningarna för
uppdraget.
Nämndens övergripande åtagande är att med hög kvalitet, bedriva de verksamheter
som ingår i nämndens ansvarsområde. Utvärdering och vidareutveckling av
Biblioteksplanen sker således i överensstämmelse med Lärande och kulturnämndens
åtagande och årliga uppföljning.
Inom planeringsperioden åtar sig lärande- och kulturnämnden - avseende
biblioteksverksamheten - att:
•
Öka läs- och skrivförmågan bland barn, ungdom och vuxna.
•
Erbjuda kulturella aktiviteter utifrån de kulturpolitiska viljeinriktningarna.
•
Höja utbildningsnivån i kommunen för vuxna. Motverka arbetslösheten och
utanförskapet bland unga och vuxna.
•
Ha en hög grad av brukarinflytande.
*Kommunfullmäktige har antagit följande nyckelord för den kommunala verksamheten. Nyckelorden ersätter de
tidigare inriktningsmålen. Solidaritet innebär att kommunens verksamheter ska finansieras gemensamt samt att
prioriteringar alltid ska ske utifrån individens behov och med hänsyn till människors integritet. Jämlikhet innebär
att alla ska ha samma bemötande och kunna vara delaktiga i samhället.
God folkhälsa innebär att vi ska ge förutsättningar för levnadsbetingelser som främjar god hälsa.
Ekonomisk och ekologisk hållbarhet innebär att alla beslut ska vara finansierade och innebära minsta möjliga
miljöbelastning.
Närhet innebär att alla ges ökade möjligheter att påverka i sin närmiljö.
Öppenhet innebär att kommunen ska genomsyras av tillgänglighet, lyhördhet och ärlighet.
2.2 Mål med biblioteksverksamheten:
Öka läs- och skrivförmågan bland barn, ungdom och vuxna
Bibliotekets betydelse som främjare av läskunnighet och inspiration till läsande är av
stor betydelse för samhället och undervisningen. Att läsa och tillgodogöra sig olika
texter som ger ny faktakunskap och som berikar fantasin, innebär dels att vidga sina
egna referensramar, dels att utveckla sitt språk och hålla det levande. Ett väl utvecklat
språk och breda referensramar är i sin tur en förutsättning för människor att kunna
delta i den demokratiska processen och det offentliga samtalet.
Det handlar också om att lära elever att utveckla ett källkritiskt förhållningssätt till det
de läser, att kritiskt granska och självständigt pröva och värdera information. Under
förutsättning att biblioteket spelar en viktig pedagogisk roll i undervisningen, med
fackutbildad, kompetent och kunnig personal uppfattas biblioteken som viktiga
kulturella nav och mötesplatser, där elever kan beredas möjlighet att ta del av konst,
poesi, musik, möta författare och mindre teater- eller dansföreställningar.
Hudiksvalls bibliotek
9 (10)
Biblioteken är också viktiga i ett integrationsperspektiv. I det alltmer segregerade
samhället är biblioteken en av få offentliga platser där människor med olika bakgrund
kan mötas. Med det stora utbudet av medier, information och kulturaktiviteter ger
folkbiblioteket människor med annan kulturell bakgrund stora möjligheter att behålla
och förbättra sitt språk, i takt med att de lär sig och kontinuerligt utvecklar svenska
språket.
Erbjuda kulturella aktiviteter utifrån de kulturpolitiska
viljeriktningarna
Även om biblioteken vinnlägger sig om att kunna presentera olika medier i olika
format råder det ingen tvekan om att boken och tryckta medier fortfarande utgör
basen för biblioteken. Bibliotekens samlingar ska kännetecknas av mångfald och
kvalitet, dessa ska erbjuda ett aktuellt och rikligt utbud på olika språk.
En kommun i utveckling kräver bibliotek som aktivt lyssnar till medborgarnas behov
av kunskap och upplevelser. Därför ska utvecklingsarbetet inom biblioteken syfta till
att bättre svara mot den enskildes behov. En kommun i utveckling kräver också
bibliotek som metodiskt och aktivt tar initiativ till utveckling genom att aktivt
informera om och erbjuda nya medier och tjänster, nya möjligheter att ta del av
fantasi och kunskap, även innan ett behov uppstått.
En viktig uppgift för biblioteken är därför att pröva och utveckla användningen av
nya medier, vilket förutsätter att samtliga biblioteksenheter har en god teknisk
infrastruktur och att personalen har kvalificerad och aktuell kompetens.
Höja utbildningsnivån i kommunen för vuxna. Motverka
arbetslösheten och utanförskapet bland unga och vuxna
Den enskilde medborgaren använder bibliotek utifrån behov som i många avseenden
kan uppfattas som generella, samtidigt är de unika för varje individ. Biblioteken som
kunskapscentrum och informationscentrum spelar en betydelsefull roll i skillnaden
mellan det en människa gör idag och det hon vill kunna göra imorgon.
De senaste åren har präglats av en snabb teknikutveckling, så också inom
biblioteksvärlden. Ur en demokratisk synvinkel är det viktigt att biblioteken
uppmärksammar de grupper som inte har tillgång till, eller för den delen möjlighet att
tillämpa informationstekniken. Ett av de viktigaste målen är att trygga medborgarnas
jämlika tillgång till information också i en digital omgivning, där nya former av
material behandlas jämsides med tryckt material. I ett jämlikhetsperspektiv är det
därför angeläget att biblioteken använder såväl sin teknik som sin kompetens för att
inte bara ge dem som frågar efter den tillgång till databaserad information, utan också
aktivt arbeta för att nå de grupper som av olika skäl inte använder Internet.
Framtidens krav på utveckling handlar om ökad tillgänglighet, såsom
Internetbaserade bibliotekstjänster dygnet runt och ökad självservice på biblioteken.
Hudiksvalls bibliotek
10 (10)
Ha en hög grad av brukarinflytande – allas bibliotek
Alla människor har samma rätt till bibliotekets tjänster. Att ha ett funktionshinder ska
inte vara något problem för att använda biblioteket och dess tjänster. Tillgängligheten
ses kontinuerligt över, det gäller likväl det fysiska som det digitala biblioteket.
Bibliotekstjänster via Internet ska anpassas efter olika målgruppers behov på samma
sätt som medierna anpassas efter särskilda behov.
För att diskutera vilken roll biblioteket ska spela inom de områden som har strategisk
betydelse för kommunens attraktivitet och utveckling, i fråga om lärande,
information och kultur samt för att skapa beredskap för att möta framtida krav och
stimulera till utveckling bjöd Lärande och Kulturnämndens ordförande, kommunens
demokratiutvecklare och bibliotekschefen in till medborgardialoger under våren
2009.
Medborgardialogerna utgick ifrån de resultat tidigare brukarundersökningar lyft fram
om bibliotekets betydelse för kommuninvånarna. [Genom enkäterna ”Hudiksvalls ungdomars
medie- och biblioteksvanor” sommaren 2008 och ”Tyck om biblioteket” december 2008. Dessutom har en
kontinuerlig diskussion med nätverket ”Bibliotekets vänner” pågått sedan hösten 2007.]
Avsikten har varit att på plats och tillsammans med låntagarna, besökarna och
invånarna skapa en bild av bibliotekets roll i samhället. Vi har diskuterat
biblioteksstrukturen, bibliotekets roll i det lilla samhället och/eller mitt inne i staden.
Vi har resonerat om öppettider och tillgänglighet och intensivt debatterat alternativa
tjänster – såsom webben.
Varumärket Biblioteket formas av rollen som mötesplats och öppet offentligt rum,
liksom av bredden och djupet i medieutbudet och i bibliotekspersonalens kompetens.
Del 3. För att nå målen
Uppföljning, granskning och revidering av biblioteksplanen sker som tidigare nämnts
i samband med Lärande och Kulturnämndens årliga utvärdering. För att säkerställa
nämndens mål och åtaganden, åtar sig Lärande och Kulturförvaltingen,
Kulturavdelningen och Hudiksvalls bibliotek att utarbeta strategiska handlingsplaner
för biblioteksverksamheten. Biblioteket åtar sig vidare att utforma arbetsplaner för
verksamheten.
Omslagsfoto: Lovisa Melin & Maja Holmström, 2009
Hudiksvalls bibliotek
Hudiksvalls biblioteksplan – en översiktlig källförteckning
Statliga kulturpolitiska program
1974 och 2009
Styrdokument
Bibliotekslagen
[http://www.notisum.se/Rnp/sls/lag/19961596
.htm]
Bibliotekens historia
Inventering
Sammanställning
Bibliotekens mål
Svensk
biblioteksförening
Hudiksvalls biblioteksplan
Biblioteket i samhället
Bibliotekets roll i samhället
Bibliotekspolitisk organisation
Internationella styrdokument
Unescos folkbiblioteksmanifest
Unescos skolbiblioteksmanifest
Fokusgrupper
Förtroendevalda
Låntagare
Allmänhet
Bibliotekets vänner
Ungdomsperspektiv
Föreningar
Bibliotekets personal
Hudiksvalls kommun
Översiktsplan 2007
Hudiksvalls kommuns utvecklingsprogram
[http://hudiksvall.se/templates/Page____6323.aspx]
[http://www.hudiksvall.se/templates/Page.aspx?id=4778]
FN:s dekl. om Mänskliga …
Barnkonventionen
IFLAs förklaring om bibliotek…
[http://hudiksvall.se/templates/Page____6322.aspx]
[http://www.ifl.org/faife/policy/iflastat/iflastat_se.htm]
Faktaunderlag
Forskningsrapporter
Magisteruppsatser
Artiklar
Kulturpolitiska viljeriktningar
Åtaganden
Värdegrund:
Nyckelord och Kännetecken LoK