Designforskning för nytänkande, innovation och

08 14
Åren då den svenska designforskningen tog fart tack vare Designfakulteten.
Designforskning för nytänkande,
innovation och hållbar tillväxt.
Fortsatt utveckling av designforskning är nödvändig
3
Framgångsrik verksamhet vars framtid måste säkras
4
Design är samhällets största kultursektor!
6
Kort & gott
8
Fakta i figurer
10
Design för en önskvärd framtid
12
Prisbelönta alumni berättar
18
Kort & gott
21
Kunskapsgivande internat
22
The Need to Think Big – and internationalise
24
Avhandlingar och medlemmar
25
Denna skrift är en sammanfattning av Designfakultetens
verksamhet mellan 2008 och maj 2014 i och med att vi söker
finansiering för ett fortsatt liv. Utgiven av Designfakulteten
som är ett nationellt centrum för designforskning förlagt till
KTH. Strävan är att utveckla design som kunskapsfält för att
kunna möta sociala, ekonomiska och tekniska utmaningar i
samhället på ett hållbart, innovativt och estetiskt medvetet
sätt. I vår forskar­skola deltar idag ett drygt 50-tal doktorander
från våra många medlemsuniversitet och -högskolor runt om i
landet, 19 har redan disputerat.
Ansvarig utgivare: Bo Westerlund
Foto omslagsbild: Lars Hoflund/Bildmakarna
Omslagsbild: Diskussion på Materia i Tranås under ett av Designfakultetens internat.
Foto omslagsbild: Lars Hoflund/Bildmakarna
Redaktör och text där inget annat anges: Susanne Helgeson
Övriga skribenter: Maria Hellström Reimer, Stefan Holmlid, Ramia Mazé,
Johan Redström, Anna Rylander, Peter Ullmark, Bo Westerlund
Grafisk form och layout: Typisk Form designbyrå
Tryck: Printfabriken, Karlskrona 2014
ISBN 978-91-7595-200-0
2 • DE SIGNFA K ULT E T EN
08–14
e
d
nd a p
n.kth.s
You fi
ultete
k
a
f
n
d es ig
Design
research needs
further
development
Matnyttigt
kalendarium
på hemsidan
På designfakulteten.kth.se hittar
du inte bara nyheter, styrelse­protokoll, handledaruppgifter samt
information om alla våra doktorander, internat, kurser och medlems­
institutioner. Här finns också ett
kalendarium med viktiga datum
och aktiviteter, allt från när våra
studenter disputerar och att nya
Flexit-tjänster finns att söka till när
diverse konferenser äger rum och
annat som kan vara intressant för
den designforskningsintresserade.
and industry lose due to a lack
of knowledge about design? We have become
used to equating design with a
­ ttractive
and smart gadgets. Design has enabled the
­manifestation of an acquisitive society and
a ­waste of resources. However, design is
­primarily a method and a process of c­ reatively
catching up with complex problems in a
changing context. These types of problems
requiring the combination of different sets
of know­ledge and experiences have b
­ ecome
more and more widespread in today’s
­globalised world, e
­ specially with its ambitions
of sustain­ability, integration, i­mproved health
and the fight against poverty.
Design is about the ability to discover
wholes that are more meaningful and
­interesting than the sum of their parts.
­Design is implemented by a process of
trial and error which uses various points
of d
­ eparture and approaches and which
involves learning from experience what
works and what does not. In this way design
is more like artistic work. This expertise is of
crucial ­importance whether it is a question
of straws for water cleaning, instruments
for auricular frequency in contexts without
electricity or improved services for the
unemployed, sick people or families in crisis.
In many parts of the world new i­nitiatives
to use design for comprehensive improve­
ments are occurring, not at least in the
public sector. In Sweden the conscious
positive development of society has slowed
down. To achieve a restart, a new kind of
complementary research is needed which
includes broader perspectives without
­sacrificing complexity.
Design research can contribute by
­facilitating constructive and creative
­dialogues between people with various
kinds of knowledge and experiences. The
core of this expertise is the openness to new
perspectives and the ability to discover the
actual patterns and visualise the proposals.
To develop this capacity requires not only
applied projects but also basic research.
The Design Faculty has been the centre
of these ambitions in Sweden for the past
­seven years. The question now is how this
continuation can be secured. And how
Sweden will continue to develop through
design.
Fortsatt utveckling
av designforskning är
nödvändig
what do society
FOTO: PER K RISTIAN SEN
Innehåll
?
ngliasdhat:
E
n
i
4
o
1
D! 08– f to downl
svenska samhället och näringslivet miste om genom sin bristande
kunskap om design? Vi har vant oss
vid ett likhetstecken mellan design och
snygga, smarta prylar. Design har kommit
att manifestera konsumtionskultur och
resursslöseri. Men design är framför allt
ett arbetssätt och en process för att ta
itu med komplexa problem i föränderliga
omgivningar på nyskapande sätt. Denna
typ av problem där många kunskaper
och erfarenheter måste kombineras blir
allt vanligare i dagens globalt integrerade
värld, särskilt om man vill säkerställa
hållbar utveckling och integration och
begränsa ohälsa och fattigdom i världen.
Design handlar om en utvecklad förmåga att upptäcka helheter som är mer
meningsfulla och intressanta än summan
av dess delar. Design bedrivs genom att
pröva sig fram med olika utgångspunkter
och ansatser och att successivt lära sig
vad som fungerar och inte. Design liknar
på så sätt konstnärligt arbete. Denna förmåga är väsentlig oavsett om det handlar
om sugrör som renar vatten, hjärtfrekvensmätare för förlossningar i områden
utan el, system för mikrofinansiering,
hållbara transporter eller bättre offentliga
vad går det
tjänster för arbetslösa, sjuka och familjer
i kris.
På många håll i världen tas nya initiativ
där designkompetens används för att
finna nya grepp. Det gäller inte minst
den offentliga sektorn. I Sverige har den
medvetna positiva samhällsutvecklingen
bromsats upp. För att få fart igen behövs
en ny och kompletterande forskning som
tar in större sammanhang utan att bortse
från komplexiteten.
Designforskning kan bidra genom att
underlätta konstruktiv och kreativ samverkan mellan människor med olika typer
av kunskaper och erfarenheter. Kärnan i
denna kompetens är öppenheten, förmågan att upptäcka de aktuella mönstren
och att gestalta förslagen. För att den
ska kunna utvecklas krävs inte bara fler
tillämpningar utan också en egen grundforskning och forskarutbildning.
Designfakulteten har i sju år varit
centrum för denna utveckling i Sverige.
Frågan är nu hur en fortsättning kan
säkerställas. Och hur Sverige ska fortsätta
utvecklas med hjälp av design.
Peter Ullmark & Bo Westerlund,
före detta respektive nuvarande föreståndare
Designfakulteten
08–14 DE SIGNFA K ULT E T EN • 3
FOTO: THORBJÖRN MAGNUSSON
Framgångsrik
verksamhet vars
framtid måste säkras
Att design och forskning därom är vitalt för de stora samhälleliga problem
som idag föreligger råder inga tvivel om. Designfakulteten har vitaliserat
området efter stöd från Vetenskapsrådet men till årsskiftet 2014/2015 är
pengarna slut. En fortsatt utveckling måste nu säkerställas.
startade
2008 med medel från Vetenskapsrådet.
Initiativtagare var 19 högskoleinstitutioner med forskningsambitioner inom
designområdet samt SVID, Stiftelsen
Svensk Industridesign. Verksamheten
förlades till KTH och finansieringen, fem
miljoner kronor per år i fem år, kom efter
ett riksdagsbeslut som en uppföljning av
Designåret 2005.
Design var då fortfarande ett relativt
entydigt kunskapsområde med rötterna
i konsthantverk och industriell produkt­
utveckling. De yrkesverksamma och
skolornas lärare saknade dock akademisk
förankring. Behovet av en utvecklad
kunskapsbas fick ytterligare betoning
genom att tillämpningarna i allt snabbare
takt började breddas. Utvecklingen av ny
informations- och kommunikationsteknik
spelade en nyckelroll för detta. Användar­
nas möjligheter till påverkan hade blivit
allt viktigare och design­områdets er­
faren­heter av utvecklingsprocesser med
brett deltagande hade aktualiserats.
Man b
­ ör­jade tala om interaktionsdesign.
­Designs strategiska betydelse för företagen började också få allt större intresse
inom managementområdet.
Bland initiativtagarna fanns därmed
designfakultetens forsk arskola
4 • DE SIGNFA K ULT E T EN
08–14
inte bara traditionella designskolor utan
också institutioner inom teknik och
ekonomi. Intresset har sedan ytterligare
vidgats genom samhällets ökade betoning av behovet av innovationer bland
annat när det gäller nya typer av tjänster och hantering av komplexa sociala
processer. Nya anknytningar till både
samhällsvetenskap och humaniora har då
aktualiserats. Ökade kunskaper om den
specifika designkunskapens kärna och
grundforskning inom designområdet har
då samtidigt blivit allt mer nödvändigt.
Kompetensutveckling ett måste
I ansökan till Vetenskapsrådet förutsågs
15 doktorander vara fortlöpande intresserade av att delta i forskarskolan. Under
de sju år som skolan varit igång har dock
betydligt fler, totalt 71, varit inskrivna.
Av dessa har hittills 19 fått sin doktors­
examen och under 2014 planeras cirka tio
nya disputationer och ytterligare ett stort
antal under kommande år. Nya doktorander tillkommer också fortlöpande. Detta
är en kompetensutveckling utan egentliga
motsvarigheter inom andra högskole­
områden.
De medverkande högskoleinstitutionerna och Designfakulteten står nu
inför två utmaningar. Den första är att
säkerställa forskarskolans framtid så att
kom­pe­tens­utvecklingen och byggandet av
ett kraftfullt nätverk kan fortsätta. Ett led
i detta är nordiskt samarbete inom ramen
för Nordes genom utbyte av kurser. Det
kompletterar tidigare samarbete kring en
internationell forskningskonferens vartannat år och en sommarskola för doktorander åren däremellan. Den andra är att
ta tillvara de nydisputerades kompetens.
Många kommer att lämna högskolan för
arbete i näringsliv och samhällsförvaltning. Andra kommer att efterfrågas för
undervisning inom högskolan.
Om kompetensutvecklingen skall
kunna breddas och fördjupas måste dock
även möjligheterna till fortsatt forskning
säkerställas. Hur detta skall gå till är
inte självklart. Lärartjänster med tid för
forskning är en möjlighet. Men den hårda
konkurrensen om fakultetsanslag gör
det svårt att snabbt nå en kritisk massa.
Motsvarande gäller anslag från forskningsråden så länge designområdet inte
erkänns som en självständig disciplin med
stor potential. Här behövs nya initiativ
som hämtar stöd från både EUs designprogram samt från praktiken i näringsliv
och samhällsverksamheter.
Bilden kommer från Ytans materialitet, ett tvärkonstnärligt forskningsprojekt på HDK av Kristina Fridh, projektledare, forskare och arkitekt samt
Thomas Laurien, produktdesigner, mönsterformgivare och PhD-student i Designfakulteten. Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet.
Designfakultetens strategiarbete inför nästa verksamhetsperiod från 2015
har resulterat i följande program:
1. Den nationella forskarskolan fort­
sätter med samma upplägg som tidigare
med grundkurs och fördjupningskurser.
Ansvaret för planering och genom­förande
av kurserna fördelas dock mellan medlemsinstitutionerna för att begränsa de
centrala kostnaderna.
2. För samordning av ett mer utvecklat
samarbete kring forskningsinitiering
tillsätts en grupp med seniorforskare
från medlemsinstitutionerna. Kärnan för
denna hämtas från den nu verksamma
strategigruppen. Ett särskilt program initieras som ger seniorforskare upp till tre
månaders tid för att skriva tidskriftsartiklar, bokkapitel och ansökningar. Resultaten presenteras och diskuteras inom en
särskild seminarieserie.
3. Samarbetet inom den nordiska
sammanslutningen för designforskning,
Nordes, fördjupas. Förutom den inter­
nationella forskningskonferensen och
sommarskolan vartannat år planeras
nordiska kurser inom områden där
­underlaget i varje land är för litet eller
där någon institution har speciell kompetens. Som en start framställs en nordisk
kurskatalog som även kommer att omfatta arkitekturområdet.
4. En verksamhet för postdoks och övriga
disputerade inom designområdet initieras. Syftet är att utveckla nätverket och
skapa nya samarbeten. För detta ­planeras
årliga seminarier, stöd till s­ peciella
ämnes­grupper samt ett mentorsprogram.
På sikt planeras en utvidgning av nätverket till övriga Europa, USA och andra
länder.
5. För att bygga upp kontakter och skapa
forskningssamarbete byggs ett interna-
tionellt sekretariat upp. Detta har redan
inletts genom en kartläggning av ett antal
aktuella EU-program. Under de närmaste
åren planeras detta arbete resultera i ett
antal EU-projekt med engagemang från
flera medlemsinstitutioner.
6. Finansiering för verksamheten framöver söks från både forskningsråd och
privata stiftelser. För att upprätthålla en
stabil grund skapas en basorganisation
finansierad av medlemsinstitutionerna.
Den skall i första hand säkerställa genomförandet av kurserna i forskarskolan och
samordna initieringen av nya forskningsprogram och projekt i samarbete med
forskare inom andra områden, SVID,
Stiftelsen Svensk Industridesign, och
andra tänkbara intressenter samt verka
för finansiering av dessa.
Peter Ullmark, professor Chalmers,
tidigare föreståndare för Designfakulteten
08–14 DE SIGNFA K ULT E T EN • 5
Design är samhällets
största kultursektor!
Bra design är det bästa man kan
göra för hållbarhet eftersom design
är motsatsen till slit, släng och
slöseri. Bara det som håller måttet
estetiskt och funktionellt kan leva
länge. Ett bra samhälle är otänkbart
utan en bra design. Varken teknik
eller politik räcker – de måste båda
ha en form som gör att resultaten
av dem går att använda och blir
omtyckta!
Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria,
KTH
Erika Mayer, tjänstedesigner/Art Director,
Digitala Kanaler, Försäkringskassan
Eva-Karin Anderman, programchef SVID,
Stiftelsen Svensk Industridesign
6 • DE SIGNFA K ULT E T EN
08–14
FOTO: JAKOB FRIDHOLM
Sedan 2012 har SVIDs arbete med
att ta fram en designagenda pågått
med syftet att möjliggöra ett ökat
användande av design i samhället.
Vi har arbetat med behoven av
design och designforskning för att
kunna kommunicera vad framtiden
kan föra med sig när det gäller
satsningar inom dessa områden.
Exempel är postdoktjänster, fram­
tida finansiering av Designfakulteten och olika innovationssatsningar.
Idag kan vi se att beslutsfattare på
alla nivåer blir alltmer medvetna
om behovet av kreativa, tvärvetenskapliga flerpartssamarbeten
för att lösa både lokala och globala
utmaningar, men att de kanske inte
ännu ser design som en metod för
detta. Därför är det oerhört viktigt
att Designfakulteten driver på designforskningens utveckling i Sverige. Bara det faktum att Designfakulteten är ett samarbete mellan 17
universitet och högskolor kring ett
ämne som är så brett som design är
unikt och något vi bör vara väldigt
stolta över i Sverige.
Design förändrar människors liv,
skapar framgångsrika varumärken och
förändrar samhällsfunktioner i grunden. Det är intressant att titta på begreppet design och hur det förändras,
ta till exempel service design. För några år sedan var det ett fåtal som över­
huvudtaget pratade om service design.
Idag är det självklart för myndigheter
som till exempel Försäkrings­kassan
För ModigMinoz, en förändrings­
smedja som verkar för hållbar samhällsutveckling genom ökad innovationskraft, är design en metod och
ett angreppssätt på f­ örändrings- och
utvecklingsprocesser som hjälper samhällsaktörer att skapa nya lösningar
som bättre svarar mot våra och framtida användares verkliga behov. Genom
att kombinera empati, rationalitet och
systematiskt arbete ger designbaserade metoder goda förutsättningar att
angripa komplexa, ”wicked” frågeställ-
och Arbets­för­medlingen att ­använda
just service design som m
­ etod för att
skapa bra kundupp­levelser och förändra sina organisa­tioner. Så, ja. Design är
avgörande för både mig som designer,
för människor runtomkring mig och för
hela samhällets utveckling.
Ulrika Ewerman, Industridesigner MFA,
service designer och strateg på webbstrategibyrån Daytona
ningar och forma lösningar som går på
tvärs över etablerade gränser m
­ ellan
kunskaps- och ansvarsom­råden,
­branscher och samhällssektorer.
Att systematiskt utforska designpraktiken och dess underliggande
förutsättningar är viktigt för att bättre
förstå hur vi människor tillsammans
kan forma lösningar för morgon­
dagens samhälle. Därför behövs
designforskning.
FOTO: ÅSA MINOZ
Nästan alla människor i S
­ verige
­behöver ha kontakt med
Försäkrings­kassan någon gång
i livet. För en verksamhet som
Försäkringskassans är det viktigt
att med hjälp av design underlätta
för kunderna i alla möten med oss.
Användarcentrerad design och
forskning om denna är nödvändigt
för att skapa en enklare vardag
och ett bättre liv för människor
– därmed bidrar den till ett bättre
samhälle.
Designforskningen bidrar till etiskt och
estetiskt medvetna sätt att utveckla de
grundläggande villkoren i samhället.
Detta görs genom designingrepp eller
genom att undersöka designpraktikens
förändringskraft. Inom fältet kopplas
även kunskaper och innovationer från
olika håll ihop – en process som i sig
resulterar i nya forskningsbaserade
produkter, tjänster, system och miljöer
samt mer kritiska, välförankrade och
långsiktiga designprocesser.
Designfakultetens strävan är att
utveckla design som kunskapsfält för
att kunna möta sociala, ekonomiska
och tekniska utmaningar i samhället
på ett hållbart, innovativt och estetiskt
medvetet sätt. Fakultetens fortlevnad
är sålunda essentiell.
FOTO: PETER KARLSSON
alla, dagligen och överallt, privat och i det offentliga rummet.
Genom produkter, tjänster och system
– i gestaltning, som konkurrensredskap och innovativ lösningsmetod av
komplexa problem. Design är sålunda
samhällets största kultursektor och
forskningen därom vital. Forskning om,
för och genom design med fokus på
miljöer där designade produkter, tjänster och system används och upplevs.
När designforskningen på 1960-talet
inleddes, bland annat i England och
USA, låg fokus på designprocessernas
effektivitet. Idag koncentreras intresset
på designarbetets förmåga att skapa
innovativa lösningar på komplexa problem och vidga individernas, företagens och samhällets ”möjlighetsrum”.
design angår oss
FOTO: CARLOLINE LUNDÉN/WELDEN
Designforskning skapar kunskap i relation till designfälten och
fokuseras antingen på designarbetet eller på sammanhangen
där designade produkter, tjänster och system används och
upplevs. Det vill säga överallt.
Sara Modig, medgrundare och Senior Partner,
ModigMinoz
08–14 DE SIGNFA K ULT E T EN • 7
Marcus Jahnkes avhandlings­projekt
Meaning in the Making – Introducing a
Hermeneutic Perspective on the Contribution of Design Practice to Innovation
handlar om hur design kan bidra till
ett stärkt innovationsarbete i företag
med liten eller ingen tidigare design­
erfarenhet. I en experimentell studie
genomförd i samarbete med SVID
”intervenerade” fem designer var sitt
före­tag. Genom en serie workshops
­involverade de multidisciplinära
grupper i en ska­pandeprocess där
­kon­versation och praktiskt arbete
är sammanflätade vilket resulterade
i många nytänkande koncept som
ut­manar rådande föreställningar
om före­tagets produkter. Genom att
tolka processerna med inspiration
från hermeneutiken visar Jahnke att
dessa kan förstås som ett aktiverat
menings­skapande genom design,
­något som skiljer sig från hur till
exempel design thinking ofta beskrivs
som en process för problemlösning.
Åsa Wikberg Nilsson är idag universi­
tets­lektor på Innovation och Design vid
Luleå tekniska universitet. Dessutom
ordförande i D&R – Swedish Design
Research Network, medlem i Designfakultetens styrelse samt en av våra
alumni. I februari 2012 disputerade
hon med avhandlingen Rethinking
designing som syftade till att utveckla
praktiska verktyg och riktlinjer för
arbetsplatsdesign baserade på en
reflekterande designtradition. Hennes
teoretiska forskningsbidrag kan sammanfattas som sambanden mellan
teorier och begrepp som förändring,
FOTO: TOMAS BERGMAN
Åsa Wikberg Nilsson
in action.
8 • DE SIGNFA K ULT E T EN
08–14
lärande, genus och design i en normkreativ designforskning. Åsa Wikberg
Nilsson deltar i skrivande stund också
i projektet Genuslabbet med Marcus
Jahnke och Karin Ehrnberger som
hon lärde känna i Designfakultetens
forskar­skola. Syftet med projektet är
att skapa en workshop-baserad process och metoder för normkritisk inno­
vation. Projektet görs på uppdrag av
Vinnova och arbetet sker i samverkan
med ett tiotal organisationer, bland
annat Veryday, Karolinska Institutet,
Snickers Workwear, Experio Lab och
Restaurangakademien.
FOTO: BENJAMIN GROSS
Belönad värdeskapande
tjänstedesign
Design och tjänsteinnovation är
områden som ofta ägnar sig åt
liknande uppgifter. Men hur kan de
förstå varandra bättre? Katarina
Wetter Edman disputerade våren
2014 med avhandlingen Design for
Service: A framework for articulating
designers’ contribution as interpreter
of users’ experience som syftar till
att förstå och underlätta just den
kommunikationen, bland annat
genom det nya ramverket Design
for Service. Den centrala frågan
i avhandlingen är hur man kan
förstå industridesignerns kunskap/
praktik och dess funktion när den
integreras på andra områden än
traditionell produktdesign – och hur
kan den då bidra till tjänsteinnovation? 2011 fick Wetter Edman motta
Torsten Dahlin-stipendiet, med
syfte att uppmuntra och lyfta fram
tvärvetenskaplig forskning. Bland
annat ansåg juryn att ”hon skapar
förutsättningar för hur industri­
design kan vara värdeskapande och
tillföra betydande kunskap inom ett
nytt tillämpningsområde”.
För att dels berätta för vår omvärld om
vår utveckling, dels bjuda in till sådant vi
anser borde intressera fler inom designforskningsområdet, arrangerar Design­
fakulteten ibland öppna seminarier. Nyligen en heldag på temat Designing Publics,
Publics Designing: Design roles in social
innovation på Konstfack tillsammans med
bland andra Mötesplats Social Innovation,
KTH och Interaktiva Institutet. Tidigare
var vi på Arkitektur- och Designcentrum
under en halvdag kallad Designfakulteten
– what’s up? där bland annat dagsläge och
utmaningar presenterades. Våren 2012
samlades en stor publik för att delta i en
hel dags designforskningskonferens med
föreläsningar, workshops och panel­
de­batter på temat. Aktiviteterna finns
dokumenterade på hemsidan.
Haptisk interaktionsdesign – ett nytt forskningsfält
Designfakultetens nionde doktor
i design Camille Moussette var
Design­­högskolan i Umeås förste och
därför ”en milstolpe för institu­tionen
och dess forskning”. Hans ambition
var att utveckla haptik, läran om
effekterna av beröring, i ett designperspektiv som utgår från män­
niskans behov. I avhandlingen Simple
Haptics: Sketching Perspectives for the
Design of Haptic Interactions undersöktes hur interaktions­designer
kan ta till sig läran om beröring för
att utveckla gränssnitt och upp-
FOTO: CAMILLE MOUSETTE
Lektor, ordförande och alumni
FOTO: MARCUS JAHNKE
Sommarskolor i Nordes regi
I nätverket Nordes, där Designfakulteten
ingår, turas de nordiska länderna om att vartannat år a
­ rrangera en konferens, vartannat år en
sommar­skola. 2014 är det Finlands tur att för första
gången arrangera sommarskolan som är mycket populär bland våra studenter. Aalto-universitetet ansvarar för
temat The Perceptive Body och den äger rum 18–21 augusti
i ­Helsingfors. Design on the Move var temat 2012 då studenterna träffades på AHO, Arkitektur- och designhögskolan i
Oslo och 2010 ägde sommarskolan rum i Pukeberg, Nybro, på temat (The doing of) Design Things. 2008 hölls
skolan på K
­ rogerups högskola i Köpenhamn och
den g
­ ången, som också var den första, var
temat Research and Design E
­ xperiments.
Mer info på nordes.org
Utåtriktad verksamhet
F O T O : linköpings uni v ersitet
Kort & gott
Tänk nytt!
levelser som sträcker sig bortom
traditionell visuell och formbaserad
estetik. Produkter som känns rätt
kontra produkter som ser bra ut
ger designern nya både utmaningar
och möjligheter. Konkreta exempel,
riktlinjer och rekommendationer för
hur en interaktionsdesigner kan gå
tillväga när det gäller att utveckla
beröringsbaserade produkter har
använts i avhandlingen. Detta för
att tillmötesgå att användare i allt
större utsträckning interagerar med
produkten genom beröring.
Sveriges första
doktor i tjänstedesign
Kognitionsvetaren Fabian Segelström
blev med avhandligen Stakeholder
­Engagement for Service Design: How service
­designers identify and communicate insights
­landets förste disputerade inom om­
rådet t­ jänste­design. Han studerade hur
tjänste­designer går tillväga för att skapa
för­s tåelse för kunder och andra som påverkas av en tjänst – detta för att utveckla
tjänster som bättre passar deras behov.
På nära håll följde han i flera månader
tjänste­designer och deras uppdrags­
givare, olika tjänsteföretag i Sverige,
­Tyskland och Australien. En av slut­satser­
na var att när en tjänstedesigner kommer
in i ett företag händer det ofta att de
olika avdelningarna upptäcker att de har
mycket att vinna på att samarbeta mer.
En annan var att tjänstedesigner erbjuder
en helhetssyn som deras u
­ ppdrags­­givare ofta saknar. De ser och kan definiera hela processen, från det att behovet
av tjänsten uppstår tills den är levererad
och tillgodogjord.
08–14 DE SIGNFA K ULT E T EN • 9
Fakta i figurer
15
12
Vad har Designfakultetens studenter för bakgrund?
Inriktning
Doktorandernas inriktningar är ofta relativt
praktiska, utan att bli tillämpade. Olika praktiker
utgör grund för reflektioner och vidareutveckling
av teorier och synsätt där design ses i relation till
människor, samhälle och teknik.
Grovt sett framträder fyra olika vanliga inriktningar på doktorandernas arbeten:
Orientation
Hur många har deltagit mellan 2008 och våren 2014?
9
Och framför allt – inom vilka områden forskar de?
6
såg dagens ljus
2008 hade några personer redan påbörjat
sina doktorandstudier i design. Detta
bidrog till att verksamhetens forskarskola
snabbt kom upp till det förväntade antalet mellan 15 och 20 doktorander. Den
stora tillströmningen av nya doktorander
var både oväntad och glädjande och har
sedan starten skett kontinuerligt för att
idag räknas till drygt 70 personer. Många
av dessa har sin bakgrund i design, men
bredden på utbildningar som studenterna
har innan de börjar är stor. Detta tillsammans med att studenterna kommer
från många olika länder bidrar till många
givande diskussioner och insikter. Inriktningen på doktorandernas avhandlingar
är ofta relativt praktisk, utan att för den
skull vara tillämpad. Praktikerna utgör
en grund för reflektioner och vidareutveckling av teorier och synsätt där design
sätts i relation till människor, samhälle
och teknik. Det ska bli mycket intressant
att se hur dessa personer kommer att bidra till och utveckla forskning, utbildning
och praktik inom design de kommande
fem, tio åren.
n ä r d e s i g n f a k u lt e t e n
Antalet doktorander
Några personer hade påbörjat sina doktorandstudier innan Designfakulteten skapades 2008 vilket
3
gjorde att verksamheten
snabbt kom upp till det
förväntade antalet 15–20. Men tillströmningen av
nya doktorander har fortsatt och sker nu kontinuerligt med knappt tio nya per år.
0
2006
2007
2008
2009
2010
15
• Industridesigner och andra som arbetar med
deltagande designforskning,
Våren 2014 har 19 av Designfakultetens doktorander disputerat och i diagrammet ser vi att Sverige
under åren 2014–2016 kommer att få ytterligare
cirka 35 nya doktorer i design. Detta innebär
fantastiska möjligheter för många fält.
2011
2012
2013
2014
2015
2016
Antalet
inskrivna
doktorander
Enrolled
PhD students
December 2013
Examiations
Antalet
disputationer
12
9
6
• tjänstedesigner som vänder sig mot kritisk
designmanagementforskning och samhälls­
vetenskap,
• kritiskt engagerade designer och konstnärer
som utforskar allmänhetens engagemang och
(nya) politiska och teoretiska områden för
designforskning, och
• interaktionsdesigner som forskar om och
genom (nya) sätt att leva med teknik.
2017
Reflektion över praktik
Social innovation och hållbarhet
Sverige
Sverige
Mexico
Mexico
Design och samhälle
Ny produktutveckling
Danmark
Danmark
Indien
Indien
Användare och delaktighet
Lärande
Italien
Italien
Argentina
Argentina
Co-design och Participatory Design
Hälso- och sjukvård
USA
USA
Malaysia
Malaysia
Teorier och begrepp
Utveckling och innovation
Professionella roller
Designfilosofi
Artefakter i bruk
Designmetoder
Reflektioner av praktik
Design och innovation
Konst och design
Artikulationer av multisensibilitet
Kina
Kina
Iran
Iran
Kanada
Kanada
Storbritannien
Storbritannien
Tyskland
Tyskland
Nederländerna
Nederländerna
3
0
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
Utbildningsbakgrund
2017
Många har sin bakgrund i design, men bredden på
utbildningar som studenterna har innan de börjar
är stor. Vanligast är att de har en masterutbildning i industridesign från en konst- och designskola, men antalet designingenjörer är också en
stor grupp. Tillsammans med doktorander med
Educational background
Enrolled PhD students December 2013
Examiations
Bo Westerlund, föreståndare Designfakulteten
internationell bakgrund i interaktionsdesign
utgör de ungefär två tredjedelar av samtliga. D
­ en
återstående tredjedelen kommer från en stor
mängd olika områden vilket bidrar till många
­givande diskussioner inom det breda fält av design
som skapas.
Geografisk spridning
Studenter kommer från många olika länder vilket
bidrar till en inspirerande internationell forskningsmiljö.
Industridesign
10 • DE SIGNFA K ULT E T EN
08–14
Sverige
Mexico
Danmark
Indien
Italien
Argentina
USA
Malaysia
Sverige
Sverige
Designingenjör
Antropologi
Interaktionsdesign
Textilingenjör
Kommunikation
Statsvetenskap
Arkitektur
Grafisk design
Kina
Iran
Europa
Europa
Inredningsarkitekt
Konst
Kanada
Storbritannien
N+S
Amerika
N+S
Amerika
Ergonomi
Företagsekonomi
Tyskland
Nederländerna
Asien
Asien
Kognitionsforskning
Bildlärare
08–14 DE SIGNFA K ULT E T EN • 11
Design för en önskvärd framtid
Insikten om att design driver allt från innovation till lösningar av samhälleliga utmaningar växer
sig allt större, till exempel inom EU. Därför är Designfakultetens verksamhet vital för att vidareutveckla Sveriges position som en ledande aktör inom designforskning. Här förmedlar några av
våra medlemmar sin syn på saken.
till att ta Europa ut
ur krisen. Detta är utgångspunkten för
EUs strategi, Europe 2020, som klargör
behovet av en bred och balanserad syn på
innovation. I ett Europa präglat av såväl
ekonomisk nedgång som stora sociala och
klimatmässiga utmaningar, måste vi tänka
nytt och annorlunda. Vi måste bli bättre
på att samarbeta över gränser; mellan
länder och mellan discipliner, mellan universitet och företag, mellan den privata
och den samhälleliga sfären.
Innovation definieras, enligt EUs
initiativ Innovation Union, som individers,
företags och hela nationers förmåga att
kontinuerligt skapa en önskvärd framtid.
En definition som tydligt sätter fingret
på vikten av design och designkompetens i framtidens Europa – något som
också illustreras av att design allt oftare
förekommer i policydokument liksom i
den rad initiativ för att styrka Europas
innovations- och konkurrenskraft som
utgår ifrån design.
Inom ramen för Business & Design Lab
vid Göteborgs universitet leder vi ett av
de större europeiska forskningsprojekten
inom området – DESMA, som kopplar
samman fyra universitet, åtta företag
och tolv doktorander som tillsammans
utforskar hur design kan agera som drivkraft för innovation och konkurrenskraft.
Syftet är att skapa en europeisk plattform
för att utveckla forskningen inom design
management. Vi leder också den del som
behandlar design i ett annat EU-finansierat forskningsprojekt, Unveiling Creativity
in Europe, vilket inkluderar elva ledande
europeiska universitet som gått samman
för att kartlägga betydelsen av de kreativa näringarna i Europa.
I dessa projekt är det huvudsakligen
vi på Göteborgs universitet som står för
kompetensen inom designforskning. Erfarenheter som har styrkt vår uppfattning
om att Sverige har stor potential att ta en
ledande roll i utvecklingen mot ett Europa
som bygger på designdriven innovation.
Vi har en tradition av tvärvetenskapliga
samarbeten och en managementtradition
som är förhållandevis lätt koppla samman
med en designlogik. Men kanske viktigast
av allt – vi har kommit betydligt längre än
våra europeiska kolleger med att utveckla
designforskningen och därmed dra nytta
av både vetenskapliga och praktiska
metoder som utgår ifrån designpraktiken
i innovationssammanhang.
Designfakulteten har varit en förutsättning för att etablera denna position
genom att skapa en kritisk massa för att
driva forskarutbildning inom design och
för att skapa en gemensam arena för att
utveckla designforskningen som egen
disciplin. Min förhoppning är att vi nu
kan dra nytta av den här unika erfarenheten och hitta nya möjligheter att
vidareutveckla såväl denna gemensamma
plattform som Sveriges position som en
ledande aktör inom designforskning.
Anna Rylander, projektledare DESMA och forskare,
Business & Design Lab, HDK, Göteborgs universitet
FO T O: Ola Kjelb y e
innovation är nyckeln
12 • DE SIGNFA K ULT E T EN
08–14
FOTO: Mikael L undgren
Vidareutveckling av kritisk massa
Nya designpraktiker för nya behov
design spelar idag en signifikant strategisk
roll i många olika typer av utvecklingsoch innovationsprocesser. Genom att
kontinuerligt ta sig an nya och framväxande behov, har industridesign över tid
utvecklats från att från början främst
handla om gestaltning av fysiska föremål
för industriell massproduktion till att
handla om process och produktion, bruk
och upplevelse, i mycket vid mening. När
det gäller industridesign som den praktiseras idag är Designhögskolan erkänt
mycket framstående; våra utbildningar
rankas bland de bästa i världen och våra
studenter vinner regelbundet priser i
internationella tävlingar. Det är mot den
här bakgrunden vi nu arbetar med frågan
om vilken roll designforskning kan spela
för vår egen och vårt ämnes framtida
utveckling.
Vår forskning och forskarutbildning
utgår från två grundläggande antaganden. Det första är att designområdets
kunskapsutveckling också i fortsättningen
kommer att vara beroende av ett antal
olika strategier, och att den framväxande
forskningen måste ses som en del i ett
större kunskapssammanhang. Till skillnad
från de flesta andra akademiska ämnen
har designområdet historiskt sett inte
baserat sin kunskapsutveckling på akademisk forskning, utan på ett antal olika
ansatser med det gemensamma draget
att själva designpraktiken är i fokus. Ämnesutveckling inom design har bedrivits
i form av konstnärligt utvecklingsarbete,
och i fallet med industridesign i stor
utsträckning inom den professionella
praktiken.
Det andra grundantagandet är att
huvudskälet till att just forskning blir en
allt viktigare del av design inte primärt
ligger i framväxten av ny teknologi,
nya tillämpningar eller liknande utan i
den strategiska nödvändigheten av att
undersöka förändringar i vårt områdes
grundvalar som är mycket svåra att ta
sig an med de strategier vi hittills främst
arbetat med. Om man ser till design­
områdets utveckling, och inte minst
utbredning, så är det tydligt att man
kunnat ta sig an ny teknologi med mera,
med stor framgång: nya designpraktiker
växer kontinuerligt fram som svar på nya
behov och frågeställningar. Forskningens
främsta uppgift ligger i att utveckla det
som gör en sådan utveckling av design
möjlig också i framtiden.
I takt med att vi söker oss mot områden och arbetssätt allt längre ifrån
tidigare typiska processer inriktade mot
mass­produktion för masskonsumtion,
blir det allt viktigare att utveckla den
konstnärliga, den teoretiska och den
metodologiska, grunden för designarbetet. Till exempel så vilar industridesign på
en konstnärlig grund i stor utsträckning
formulerad i ljuset av den tidiga industrialiseringen och därmed en grundläggande
logik som idag är långt ifrån lika självklar som den tidigare varit. Genom att
kritiskt undersöka, utveckla och utmana
disciplinens fundament på sätt som den
professionella praktiken helt enkelt inte
har möjlighet att ta sig an, kan forskningen fördjupa den grund som krävs för att
design ska kunna fortsätta utvecklas mot
nya om­råden, samarbeten och behov. Av
samma skäl blir forskarutbildningar en
naturlig fortsättning på tidigare utbildning inom design, ett svar på behoven
av ytterligare ämnesfördjupning och nya
färdigheter. Vår forsknings viktigaste
uppdrag handlar således inte om samtida
tillämpningar, utan om våra designpraktikers framtida grund.
Johan Redström,
professor och forskningsledare
på Designhögskolan vid
Umeå universitet
08–14 DE SIGNFA K ULT E T EN • 13
Designforskning som brobyggare
Vi blir mer och mer medvetna om att
framtidens sociala, tekniska och ekonomiska system kommer att kräva särskilda
kompetenser som innehåller skicklighet
att både tillvarata fördjupad expertkunskap och att arbeta mellan olika discipliner. Detta har ställt traditionella vetenskapliga discipliner inför utmaningar – inte
så att fördjupningar blir mindre viktiga,
men att de behöver kompletteras med
förmåga att utveckla samarbeten över disciplingränser, använda designmetodiker
och att stärka innovationsförmåga.
Skälen är att vi ställs inför tidigare
okända och komplexa frågeställningar,
både i vårt samhälle och i näringslivet.
Designforskningen och designdisciplinen
erbjuder erfarenhetsbaserade metoder och arbetssätt som visat sig kunna
ge kraftfullt bidrag till framtagande av
koncept för helt nya typer av lösningar
och förslag. Forskning för att utveckla
kunskapsmassan inom detta fält har
under de senaste åren etablerats genom
den nationella Designfakulteten grundad
2008.
Genom forskarskolan inom D! har
doktorander och forskare/lärare funnit en
arena för utveckling och lärande som har
haft en inspirerande inverkan på de verksamheter där doktoranderna är inskrivna.
Ibland är dessa rent designinriktade verksamheter, men lika ofta konst, ekonomi –
eller teknikinriktade verksamheter.
På senare år har det internationella
finansieringssystemet utvecklats, en rad
utlysningar från nationella och internationella forskningsfinansiärer har lagts som
lyfter fram design – och innovationsfrågor
i större projekt. Horizon 2020 med samhällets stora utmaningar som huvudfokus
är ett exempel på detta.
Stora delar av forskning och utbildning
på KTH har sedan länge varit kopplad till
omvärldsutmaningar, dock finns fortfarande förbättringspotential. Det finns
många (goda) skäl till att vi är organiserade så att till exempel Samhällsbyggnad,
Industrial Management, Produktdesign
och Computer Science inte alltid har
direktkontakt. En av de viktiga brobyggarna mellan olika delar av KTH nu och
i framtiden är designforskning, design
thinking och dess koppling till hållbarhetsfrågorna. Vår medverkan i Designfakulteten har gett ett stort antal doktorander
en välgörande diskussion med kollegor
från många olika lärosäten i landet, vilket
i sin tur gör att en kritisk massa inom designforskningen nu äntligen har uppnåtts
i Sverige.
KTH ser forskning och utbildning inom
designfältet – kopplade till våra olika
skolor – som ett långsiktigt viktigt bidrag
till ambitionen att vara ett universitet som
skapar önskade framtider.
ämnen, fakulteter och institutioner, med
stöd i Designfakulteten. Ömsesidigt har
vi kunnat agera för att både stärka och få
svensk designforskning att växa, dels i sig
själv, dels inom specifika områden.
När nu EU som forskningsfinansiär
börjar få upp ögonen för designforskningen, som egen disciplin men också
som stödjande för annan forskning och
innovation, har svenska forskare en fördel
av Designfakulteten, som ett väletablerat
nätverk av ledande designforskare. Vi har
dessutom en lång tradition av designtänkare och designforskare från det
sena 1800-talet till idag. Forskning som
bottnar i ett designdrivet humancentrerat perspektiv och gestaltar alternativa
framtider.
Margareta Norell Bergendahl, professor i
Integrerad Produktutveckling och vicerektor för
samverkan, KTH
Alternativa framtider
kontinuerligt förändras, där innovationer fryser samtidens
föreställningar, har design alltid spelat
en central roll. En roll som både gestaltar
alternativa framtider och knyter an till
historiska utvecklingsprocesser, och alltid
med människan med sina förmågor som
byggsten. Designforskning blir därför
mångfacetterad, med nyfikenhets- och utvecklingsdrivna frågeställningar kring vad
som sker med designkunskap i brytningstiden mellan nya discipliner, vilka mekanismerna är bakom anpassningsförmågan
hos design, varför viss design uppfattas
som god, hur gamla tekniklösningar blir
nya verktyg för gestaltning, varför organisationer lyckas eller misslyckas att integrera design, vilka grundläggande principer
som styr designlösningar, etcetera.
I denna dynamik placeras Linköpings
universitets designforskning som ledande
från 1990-talets interaktionsdesign, till
dagens forskning kring design för tjänster.
Som en självklar komponent tillsammans
med framgångsrika utbildningar och
kurser i bland annat slöjd och hantverk,
möbeldesign, grafisk design, interaktionsdesign och teknisk design. Med denna
mångfald som utgångspunkt etablerades
nätverket, eller kollegiet LiU design, tvärs
foto : T ham & Videgård A rkitekter
14 • DE SIGNFA K ULT E T EN
08–14
foto : peter karlsson
i samhället som
Stefan Holmlid, docent, institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet
08–14 DE SIGNFA K ULT E T EN • 15
Glokalt meningsskapande
tids zeitgeist? Många
s­ kulle omedelbart svara ja. Och i bety­
delsen “formgivning” har design utan
tvekan utvecklats till ett ekonomiskt
­konkurrensmedel som inte kan åsido­
sättas. Samtidigt är det länge sedan
design bara handlade om mervärdes­
skapande produktutveckling i strikt
­kommersiell mening. Idag används
begreppet design också i mera utvidgade
termer, ofta i betydelsen ”gränsöver­
skridande upp­finningsrikedom”, oumbärligt i all transformativ och innovativ
verksamhet.
Design kan också översättas som
”menings­skapande” rätt och slätt; en
fundamental, social aktivitet, som vi
fortfarande vet alldeles för lite om. All
materiell och teknisk utformning har en
kommunicerande dimension, som avgör
hur ett föremål, ett transportsystem, en
arbetsmiljö eller en samhällstjänst fungerar men också, och kanske ännu viktigare,
hur dessa, som ”designprodukter”, lyckas
bidra till en mera angelägen, rättvis, lockande, hälsosam eller föränderlig vardag.
Den här typen av komplexa samband
mellan människa och miljö, resurser och
möjligheter, utgör designforskningens
fält. Här finns nya gränsområden och
kunskapsluckor, som designforskare idag
är i färd med att identifiera och fylla ut.
Designforskare tar inte ”design” för givet
och nöjer sig inte med att betrakta ”god
design” som ett mytomspunnet lyckokast.
Genom tillämpade forskningssamarbeten
inom olika områden ger sig designforska­
re istället i kast med systematiska expe­
ri­ment, utprovning och utvärdering av
nya integrerande metoder, begrepp och
strategier som kan understödja designprocesser inom en rad olika områden.
Malmö högskola har sedan starten
1998 varit en av de drivande miljöerna
inom designforskningen i Sverige och Norden, och har som partner inom Designfakulteten också spelat en aktiv roll för utvecklingen av designforskarutbildningen.
På Malmö högskola bedrivs designforskning främst inom profilen ”Nya medier,
offentligheter och gestaltningsformer”,
en forskningsprofil som fokuserar på
studier av digitalt understödd, medierad kommunikation och inter­aktion, om
flervetenskapliga och praktik­baserade
experiment med nya ­tekniker, komplexa
system och multi­mediala samarbets- eller
samverkansformer.
Viktigt är bland annat att utforska
den teknikutveckling och medieanvändning som sker utanför den akademiska
­kontexten, i vardagliga, entrepre­nöriella
eller ”subkulturella” sammanhang.
Relationerna mellan producenter och
konsumenter, mellan professionella och
amatörer, mellan utvecklare och an­
vändare, ser idag annorlunda ut, vilket
också påverkar forskningens metoder
och frågeställningar. Sverige ligger med
sin tradition av samverkans- och deltagandeprocesser långt framme internationellt, vilket ger en bra grund för en
utvidgad satsning på utforskande av
konceptutveckling, komplexa processer
och kollaborativt skapande. Förväntningarna på designforskningen är idag med
all rätt höga, och vi står beredda att anta
utmaningarna.
Maria Hellström Reimer
professor i design i teori och praktik vid Malmö
högskola, studierektor på Designfakulteten
foto : H ironori T sukue
är ”design” vår
största konstnärliga högskola och har spetskompetens
inom design, visuell kommunikation,
konsthantverk och konst. Undervisningen
bedrivs för närvarande huvudsakligen på
kandidat- och masternivå, men Konstfack
anser att det är hög tid att låta denna
spets märkas också på forskarutbildningsnivå och har inlett ett samarbete
med KTH för att förstärka sin utbildningsoch forskningsmiljö med fler doktorander
och externfinansierade forskningsprojekt.
Den övergripande målsättningen
för Konstfacks forskning är att förena
görandets och skapandets praktiker med
det radikala ”omtänkande” av relationen
individ–samhälle–miljö som omställningen till ett mer hållbart samhälle kräver.
Forskningen är driven av ett starkt socialt
konstfack är sveriges
16 • DE SIGNFA K ULT E T EN
08–14
engagemang och karaktäriseras av en syn
på kunskap och lärande där metoder och
teoretiska perspektiv grundade i såväl
konstnärliga/praktiska som vetenskapliga
diskurser samverkar.
Konstfack har ett nära samarbete med
Designfakulteten trots att skolan ännu
inte har haft några egna doktorander
inskrivna i forskarskolan. Dock ökar behovet av dessa kurser i takt med antalet
doktorander. Ett flertal designer med
utbildning och masterexamen från Konstfack deltar redan i Designfakultetens
verksamhet genom att de är inskrivna
som doktorander vid andra medlemsinstitutioner.
Konstfack arbetar aktivt med kompetensförsörjning och är inne i en intensiv
nyrekryteringsperiod och har bland annat
anställt tre av Designfakultetens alumni,
som dessutom alla erhållit fakultetens
designforskningspris för bästa avhandling. Dessa designdoktorer bidrar till att
designutbildningen utvecklas i relation till
samtida designforskning och samhällets
ökande behov. Konstfacks rektor sitter
i Designfakultetens styrelse och en av
skolans gästlärare är fakultetens internationella sekreterare.
Konstfack ser ett ökande behov av
stöd genom Designfakulteten, inte bara
för doktorandkurser, utan även för de
nationella, nordiska och internationella
nätverk som upprätthålls och konstitueras genom fakultetens seminarier, föreläsningar och besök.
Bo Westerlund, professor i industridesign och
föreståndare för Designfakulteten
F O TO : M A L MÖ H ÖG S KO LA
Designdoktorer bidrar och utvecklar
08–14 DE SIGNFA K ULT E T EN • 17
Mette Agger Eriksen
Prisbelönta
alumni berättar
1. D! is a very important cross-institution­
al faculty with strong international connections. Especially for the PhD scholars
involved, it seems to become a platform
enabling continual interaction with other
2. To me D! becomes a platform enabling
continual interaction with other new
and senior scholars broadening perspec­
tives in relation to my home institution
at Malmö University – and in addition to
Danish environments and networks I also
engaged in as a PhD scholar. Particularly
the thematic seminars/internats ­played
an important role to me, in terms of
­pushing me to explore new theoretical
areas related to design research.
Av de i skrivande stund 19 disputerade designdoktorer som deltagit i Designfakultetens
forskarskola har fem förärats 10 000 kronor och vårt Designforskningspris för bästa avhandling. Här berättar de om sina erfarenheter av fakultetens forskarskola, om hur synen
på designforskningsområdet utvecklats och om vad de gör idag.
3. Parallel with the time the Design
Faculty has existed, in my view the field
of design research has generally matured
rapidly – both in Sweden and internation­
ally. The faculty’s close integration with
the Nordes design research conferences
and summer schools has surely been a
Otto von Busch
Fyra frågor
1. Vad är din erfarenhet av Design fakultetens verksamhet?
2. Vad bidrog forskarskolan med
för dig?
3. Hur anser du att designforsk ningsområdet utvecklats på se nare år, dess status och framtid?
4. Vad gör du idag?
1. Designfakulteten har varit en fantastiskt mötesplats och mycket inspirerande.
Det finns så många sätt att närma sig design, och då ämnet är så nytt är det verkligen fruktbart att samla ihop resurserna
och få känna på många perspektiv.
2. Internaten bidrog särskilt till att kunna
tala om metod på ett friare sätt, att kunna
söka stöd hos andra designer som jobbar
med liknande frågor. Det är lätt att man
annars gör sin forskning ”tekniktung”.
3. Design blir alltmer etablerat som forskningsfält, särskilt i de nordiska länderna.
Och designforskningen här har också en
tydlig koppling till samhällsfrågor, politik
och filosofi, vilket jag tycker är nyttigt. Då
kan forskningen verkligen lyfta fältet och
inte huvudsakligen vara teknisk.
4. Nu är jag professor i Textildesign på
Konstfack och forskar huvudsakligen
kring mode och politik.
new and senior scholars broadening
perspectives in relation to the home institution. Additionally, D! has been a strong
actor and voice in establishing a Swedish
network, acknowledgement and vocabulary of practice-based design research.
part of making this happen here in Scandinavia. Thus, currently design research
(e.g. practice-based, programmatic and
with experiments and design work at its
core, etc.) is in my experience increasingly
recognised within design education and
research institutions. These approaches
are also increasingly recognised as important in various funding calls/programmes.
However, in the future there is still lots of
work to do in terms of encouraging the
broadening and acceptance of design
research practices in other research
domains as well.
4. I currently have a postdoc position at
Malmö University (Sept 2012–Sept 2014)
– in many ways continuing and building
upon the research interests and topics
of my doctoral studies (materiality and
co-designing practices). However, now
I am doing this in relation to public and
especially municipal sustainable urban
transition practices – which nicely matches with my background in architecture.
Martin Avila
1. I appreciate D!’s general framework
that delegates the theme and organisation of each meeting to the schools/
companies involved, even though they
fall within a yearly strategy from D!.
I have always enjoyed, and have tried
to be open to the variety of agendas of
each meeting.
2. Logistically, with the possibility
to ­travel, meet people and perform
work. Intellectually, with stimulating
­discussions that often took me out­
side of my own practice and frame of
work and study.It made it possible for
me to meet other design researchers and e
­ ducators, and participate in
­conferences, and also gave me access
to information on f­ unding. It has always
been important for me to be part of
D!’s activities because as a foreigner in
Sweden, D! has been my window to the
national landscape of design education
and research.
future of design research lies in being
capable of producing transversal (across
disciplines) and integrative proposals that
are difficult to make in traditional specialised research.
4. I hold a senior lecturer position at
Konstfack and am responsible for design
for sustainable development at the indus­
trial design department. At the moment,
however, I am living in Argentina and
working on an international postdoc
financed by the Swedish Research
Council entitled Symbiotic Tactics. Design
Interventions for Sensitizing to Ecological
Complexity. The project will be develop­
ed through collaborations with research
institutions in Sweden, Argentina and
South Africa.
3. I believe that design is going
through a very productive crisis (one
that stretches far beyond the “design
field”) and that necessarily leads to the
reassessment of the field and to more
diversified practices. In my view, the
18 • DE SIGNFA K ULT E T EN
08–14
08–14 DE SIGNFA K ULT E T EN • 19
1. My experience of the D! activities has
been very positive. I started my doctoral
studies in Umeå as the only PhD student
at the department, and I had very few
reference points and other perspectives
with which to tackle my design research
activities. The D! network and its members provided a forum to share challenges
and experiences, bad or good, related to
doctoral studies and research in design.
The value of meeting in person, and
multiple times, with many professors,
researchers and doctoral students from
outside your own department is precious.
You discover how design research and
doctoral studies are framed and realised
elsewhere in Sweden, Scandinavia and
across the world.
2. The research school helped me connect
with an extended group of researchers
and PhD students, and ultimately develop
an understanding of the design research
field and its practitioners: who is working
on what, how the research is done or
presented, which tools and best practices
are most common, what are the main
traditions and directions in the design
discipline(s), etc. The regular meetings
held across Sweden allowed me to visit
other schools and institutions, visit their
everyday reality for postgraduate studies,
and ultimately develop my own network
of contacts and collaborators. Overall, D!
network allowed me to better frame my
doctoral project, by positioning myself
and my activities in relation to the rest of
the field, locally and internationally.
20 • DE SIGNFA K ULT E T EN
08–14
3. It’s challenging to try to answer this
question briefly. In short, I feel the design
research field is maturing and establishing
relatively solid foundations despite its
short history. Elementary concepts, ideas
and processes of design research have
been examined for 10-15 years or more,
and have been shared and tossed around
intellectually by many so they have
become fairly recognised, and somewhat
robust overall in the community. While
the “designerly ways” and activities of de-
4. Since January 2013, I’m working at
Apple in California, in the Input Devices
group. We refine existing input devices
like the keyboard and mouse, but we also
prototype and develop new interfaces
for people to interact with technology in
various ways.
Kort & gott
Samarbeten med SVID
Grattis Martin Avila,
vår alumni tillika lektor i industridesign på
Konstfack och fil dr i design från HDK / Göteborgs universitet, som är den förste att
av Vetenskapsrådet beviljas en internationell postdok inom konstnärlig forskning
med inriktning mot design. Projektet har
titeln ”Symbiotiska taktiker”. (Symbiotic
tactics. Design interventions for understanding and sensitizing to ecological complexity) och är ett samarbete med Multidisciplinary Institute of Vegetal Biology i
Cordoba, Argentina och African Centre for
Cities i Kapstaden, Sydafrika. Syftet med
Vetenskapsrådets bidrag är att främja
internationell rörlighet för nydisputerade
forskare med svensk doktorsexamen.
I skrivande stund utvecklas ett
sam­­arbete mellan Designfakulte­
ten och SVID, Stiftelsen Svensk
­Industri­design, för release juni
2014 – www.designresearch.se.
Design­research är en söksida för
designforskning och riktar sig till
forskare, studenter och företagare
inom design. Här kommer alla typer
av d
­ esignrelaterad forskning att
kunna sökas – på författare, ämne,
key words, typ av publikation med
mera. Syftet med designresearch.se
är att lyfta designrelaterad forskning
och visa hur den utvecklar samhället
inom många olika fält samt ger ny
kunskap och nya lösningar.
SVID ger även ut tidskriften
Swedish Design Research Journal, två
gånger per år både på svenska och
engelska. I denna deltar Designfakultetens studenter med till exempel
forskningsartiklar. Tidskriften kan
laddas ner eller beställas via www.
svid.se/designresearchjournal
Designforskning med bredd
Bo Westerlund
1. Aktiviteterna har inneburit otroligt
värdefulla möten med forskare och
doktorandkolleger från designforskning och angränsande fält.
2. Forskarskolan bidrog bland annat
genom att visa hur brett designforskningsfältet är, och den gav även
tillfälle att komma i kontakt med
väldigt relevanta och viktiga möten
med andra fält som har så mycket att
bidra med för förståelsen av designforskning och även designarbete.
­Mötena är arrangerade kring relevanta teman med läsning, presentationer,
workshops och diskussioner så att
man ges tillfälle att fördjupa sig.
3. Designforskning har absolut blivit
mer känt, i alla fall bland vissa grupper
som designer, högskolor och universitet, men även hos flera forsknings­
finansiärer.
4. Jag arbetar som professor i industridesign på Konstfack där jag är ansvarig
för grundutbildningen, men även engagerad i att få till stånd forskarutbildning
och forskning inom designområdet.
Att Designfakultetens studenter rör sig
inom ett mycket brett fält kan illustreras
av Noor Adila Mohd Rajili och Martin
Bergman. Noor Adila är smyckedesigner
i grunden och forskar vid Lunds universitet, avdelningen för Designvetenskaper inom området praktik och kunskapsskapande inom smyckedesign. Hennes
arbete handlar bland annat om att
identifiera vilket slags kunskap utövarna
besitter, hur de fick denna kunskap samt
hur den överförs till kreativa och innovativa insatser inom smyckedesign.
Martin har en mastersexamen i
pro­dukt­utveckling med inriktning
in­­dustridesign och forskar idag inom
om­rådet industridesign och funktionella
ytor och hur känslor kopplas till en ytas
design. Med andra ord har han modifierat den världsberömda metodiken
Kansei Engineering till att omfatta även
ytor vilket inneburit att han idag ligger i
fronten för områdets utveckling.
Lisa Lindström,
styrelseordförande
för SVID och vd
för designbyrån
Doberman.
FOTO: EMIL NORDIN
Camille Moussette
sign research are generally accepted and
valued by its core community, there is still
a long way to go before it is adequately
recognised by the larger design community and other academic disciplines. We, as a
community, have to continue demonstrating that design research and its activities
can produce knowledge that is unique,
rigorous and relevant. Personally, moving
forward, I would like to see an increased
level of self-criticism and tighter measures
of quality for design research projects
or publications. Evaluation of design
activities can be fairly loose and subjective
in general. Assessment of good or great
research endeavours is also often very
tricky. When mixed together, the result
can often be very diluted, substandard or
even lame. I feel we ought to be more demanding and preoccupied by the quality
of the work that we do in design research.
I have seen a lot of very remarkable and
thorough design research works out
there, but there is also a massive amount
of subpar or crappy projects around. It is
hard to argue or convince people of the
value of design research when the work
doesn’t radiate quality, professionalism or
just passion!
Internaten är stommen i Designfakultetens forskarskola och äger rum fyra gånger per år.
De ger en introduktion till designforskningens olika metoder, teorier och områden samt
möjlighet för doktoranderna att skapa nätverk och få överblick över aktuell designforskning.
designfakulteten är alltså ett nationellt
centrum för designforskning. Ambitionen
är att utveckla design som kunskapsfält
för att kunna möta sociala, ekonomiska
och tekniska utmaningar i samhället på
ett hållbart, innovativt och estetiskt medvetet sätt. Största delen av vår verksamhet går därför ut på att driva en forskarskola som idag har drygt 50 doktorander,
samtliga inskrivna vid någon av våra
medlemsinstitutioner runt om i landet.
Grundkursen ger en introduktion till
designforskningens olika metoder, teorier
och områden samt möjlighet för doktoranden att skapa nätverk och få överblick
över aktuell designforskning både nationellt och internationellt. Undervisningen
ger en gemensam bas för alla doktorander inom ämnet oavsett bakgrund och
forskningsområde. Grundkursen planeras
22 • DE SIGNFA K ULT E T EN
08–14
och leds av forskarskolans ledningsgrupp
och äger rum på olika medlemsinstitutioner runtom i Sverige som då får möjlighet att presentera sin forskning. Ibland
förläggs ett internat utomlands, vi har
bland annat studerat sociala innovationer
i italienska Citerna, Transdisciplinary and
collaborative learning processes in design
på Parson’s the New School i New York
och Social Innovation and Critical Design på
Goldsmith University i London.
Kristina Lindström och Åsa Ståhl, som
tillsammans disputerade med avhandlingen Patchworking Publics-in-the-Making.
­Design, Media and Public Engagement,
menar att internaten ger utrymme att
utforska och fördjupa redan existerande intressen och bidrar till avgörande
impulser för fortsatt arbete, ibland på en
mycket konkret nivå.
– Som exempel ledde internatet i
Citerna till att vi i vårt avhandlingsarbete
fortsatte att undersöka hur en inbjudan formuleras utan att förutsätta vad
problemet är, utan tillåter inbjudan att
ta form i samspel mellan deltagarna. Det
kan gälla ett sammanhang där man tar
del av drömmar, problem, angelägenheter
eller konflikter, berättar de.
Sociala innovationers skärseld
Ett av våra senaste internat handlade om
sociala innovationer, ett allt viktigare fält
inom designområdet. För att belysa detta
och framför allt peka på designens möjlig­
heter anordnades ett öppet heldagssemi­
narium kallat Designing Publics, Publics
Designing: Design Roles in Social Innovation.
Arrangörer var förutom Designfakulteten
bland andra Mötesplats Social Innovation
och institutionen för Industridesign vid
Konstfack.
Att döma av publikens storlek är
intresset för ämnet stort. Föreläsningarna
och panelsamtalen handlade om allt från
designerns och forskarens roll, möjligheter och utmaningar till vem som definierar
problemen och hur olika samarbeten kan
te sig. Hela seminariet finns dokumenterat på vår hemsida.
Dagen före seminariet inledde Otto
von Busch, professor i textil på Konstfack
och Assistant Professor of Integrative
Fördjupning & sommarkurser
Som komplement till grundkursen finns i
Designfakultetens regi fördjupningskurser inom speciella forskningsområden,
metoder eller teoribildningar. Dessa kurser
ges av medlemsinstitutionerna, på deras initiativ eller på uppdrag av Designfakulteten.
Det finns också möjlighet att starta projekt
eller speciella intressegrupper som då kan
få ekonomiskt stöd från Designfakulteten.
Utöver nämnda kurser ges vartannat år, i
samarbete nätverket Nordes, en sommarskola med doktorander från hela Norden.
Fashion på Parson’s the New School
for Design, med en mycket uppskattad
workshop på temat The Purgatory of Social
Design.
Doktorandpresentationer ingår alltid
vid internaten, denna gång var det Helena
Kraff vid HDK som berättade om sitt
forskningsprojekt A designerly approach –
in place development. Andrew Whitcomb,
också han från HDK, forskar inom ämnet
designmetoder och talade om Exploration
in Collaborative Design. Internatet avslutades med en föreläsning av Anna Rylander,
forskare vid Business & Design Lab vid
Göteborgs universitet, på temat Design
Experiments & Pragmatism.
Schön i Tranås och Latour i Malmö
Ytterligare exempel på internattema är
”Designpraktik – kunskapsproduktion och
kunskapsbehov”. Ett tjugotal studenter
träffades i Tranås på företaget Materia,
grundat av en av dem – Kersti Sandin,
idag professor vid Carl Malmstens skola
vid Linköpings universitet. I en workshop
trängde vi djupt in i företagets identitet
och letade efter dess DNA. I en annan
FOTO: LOUISA JOHAN SSON -SZUCS
Kunskapsgivande internat
guidades vi genom den amerikanska
organisationsteoretikern Donald Schöns
arbeten med hjälp av designteoretikern
Erik Stolterman.
Vår studierektor Maria Hellström
­Reimer är verksam vid Malmö högskola där hon bland annat organiserade
ett internat på temat Re-Assembling
the Social. Detta vigdes helt och fullt åt
Bruno Latour, fransk sociolog känd för
sina studier av kunskapsbildning och
vetenskapsteori. Med honom i fokus
föreläste professor Torben Elgaard Jensen
som forskar i brukardriven innovation
vid Aalborg universitet, diskuterades på
ämnet Reading Latour och workshoppades
om Mapping ­controversies med designforskaren Alex Wilke från Goldsmiths.
Denna gång presenterade PhD-studenterna Zeenath Hassan och Henrik Svarrer
Larsen sina projekt Participation as an Act
of Mediation
respektive Tangible Participation; ­Programmatic Design Research and
Design
Engagements in a Pedagogical Praxis.
Sedan Designfakulteten startade har 31
internat genomförts, det senaste vid Textilhögskolan i Borås på temat Materialities.
08–14 DE SIGNFA K ULT E T EN • 23
The Need to Think Big
– and Internationalise!
Designfakultetens disputerade
designdoktorer till och med maj 2014
Medlemmar
– som stöttar och bidrar
Carl Jörgen Normark, The User as Interface Designer – Personalizable
Designfakulteten fungerar som en nationell resurs
för designforskning. Tillsammans med våra medlemsinstitutioner, som är listade här under, stödjer
och initierar vi designforskning samt bidrar till att
synliggöra området gentemot forskningsfinansiärer
och andra intressenter.
Vehicle User Interfaces (Luleå tekniska universitet, planerad till 140611)
Johan Blomkvist, Representing Future Situations of Service Prototyping
in Service Design (Datavetenskap, Linköpings universitet 140506)
Katarina Wetter Edman, Design for Service: A framework for articulating designers’ contribution as interpreter of users’ experience (HDK,
Business & Design Lab, Göteborgs universitet 140404)
Blekinge Tekniska Högskola
Mads Høbye, Designing for Homo Explorens: Open Social Play in
Chalmers
Arkitektur
Produkt- och produktionsutveckling
­Performative Frames (K3, Malmö högskola 140328)
Kristina Lindström och Åsa Ståhl, Patchworking publics-in-the-making:
design, media and public engagement (K3, Malmö högskola 140124)
Oskar Jonsson, Furniture for Later Life: Design Based on Older People’s
Experiences of Furniture in Three Housing Forms (Designvetenskaper,
Doctoral education in design is in a formative stage all over the world. Sweden,
through the Swedish Faculty for Design Research and Research Education
(Designfakulteten), has had a unique and strong position in developing
doctoral education in design, which is reflected in its exceptional growth and
results since its founding in 2007.
Lunds universitet, 131206)
Högskolan i Borås
Textilhögskolan
Ingela Lindahl, Visual aesthetics in product development: A balance
Karlstad universitet
between commercial and creative imperatives (Ekonomisk och indu-
Konstfack
striell utveckling, Linköpings universitet 131115)
Kungliga Tekniska Högskolan, KTH
Datavetenskap och kommunikation
Industriell teknik och management
Teknik och hälsa
Fabian Segelström, Stakeholder Engagement for Service Design: How
stakeholder insights for service design are formed and communicated
(Datavetenskap, Linköpings universitet 131025)
Marcus Jahnke, Meaning in the Making: Introducing a hermeneutic
perspective on the contribution of design practice to innovation (HDK,
there are differences
in approaches to the subject of design, in
methodologies for carrying out research,
and in experiences with industrial and
societal applications. There is also an
increasing amount of examples, theoret­
ical depth and recognition of the subject
and its contributions across academic, industrial and public sectors. This provides
new horizons for the future development
of Designfakulteten.
Knowledge exchange on an international basis is necessary to further
develop doctoral education in design. A
networked organisation and knowledge
exchange across institutions, faculty
and students increases the critical mass
and quality within the new but rapidly
developing field. Knowledge and exper­
iences are generated relevant to multiple
contexts, cultures and beneficiaries of
design research, which contributes to
the competence and competiveness
of doctoral students and their future
employers. Designfakulteten demonstrates this across Sweden and, increasingly,
on a Nordic basis, through the bi-annual
summer doctoral school organised with
Nordes – the Nordic Design Research
Network – and a planned common
doctoral course.
around the world
24 • DE SIGNFA K ULT E T EN
08–14
International secretariat and future
development
Designfakulteten’s strong position and
network of institutions, graduates and
results represent a unique contribution
to developing doctoral design education
not only on a Swedish but on a Nordic,
European and international basis. This
has been a motivation behind creating an
international secretariat for Designfakulteten in 2013. A further motivation has
been the increasing call for and funding
for such developments in Europe.
In the EU research and innovation
programme Horizon 2020, there are more
opportunities for design r­ esearch and
doctoral education than in any p
­ revious
EU funding programme. Launched in
2014, it will distribute €80 billion over
7 years to research networks, p
­ rojects
and p
­ latforms. Design is m
­ entioned
­specifically in the Horizon 2020 topic
‘Societal Challenges’, along with
­related i­nterests such as “sustainable
and ­inclusive environ­ments”, “social
­innovation and creativity” and “new forms
of innovation”, and doctoral education
and networks are targeted through the
dedicated funds. More than previous
programmes, Horizon 2020 e
­ mphasises
­characteristics of design r­ esearch inclu-
Business & Design Lab, Göteborgs universitet 130728)
Ulrika Wänström Lindh, Light Shapes Spaces: Experience of Distribution
of Light and Visual Spatial Boundaries (HDK, Göteborgs universitet,
121213)
Camille Moussette, Simple Haptics: Sketching Perspectives for the
Design of Haptic Interactions (Designhögskolan, Umeå universitet
121030)
Mette Agger Eriksson, Material Matters in Co-designing (K3, Malmö
Linnéuniversitetet
Design
Luleå tekniska universitet
Ekonomi, teknik och samhälle
Lunds universitet
Designvetenskaper
Malmö högskola
K3 Konst, kultur och kommunikation
Mälardalens högskola
Martin Avila, Devices: Hospitality, Hostility and Design (HDK, Göte-
Stockholms universitet
Data- och systemvetenskap
Åsa Wikberg Nilsson, Rethinking Designing: Collaborative probing of
work and workplace change (Industriell design, Luleå tekniska universitet 120224)
Ramia Mazé, International Secretariat
Linköpings universitet
Datavetenskap
Ekonomisk och industriell utveckling
högskola 120613)
borgs universitet 120420)
ding interdisciplinarity, demonstration,
public participation and industrial and
­societal application.
Doctoral positions and research are
increasingly coordinated, centralised and
funded on a European level, Swedish,
Nordic and EU funding programmes
are increasingly aligned. Responding to
and shaping the topics in Horizon 2020
­represents an unprecedented oppor­tu­
nity for future development of design,
doctoral education in Sweden and Designfakulteten.
Göteborgs universitet
Handelshögskolan
HDK, Högskolan för Design och Konsthantverk
Phillip Tretten, Information Design Solutions for Automotive Displays:
Focus on HUD (Ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universi-
Södertörns högskola
Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik
Tekniska högskolan i Jönköping
Maskinteknik
Umeå universitet
Designhögskolan
tet 110513)
Henric Benesch, Kroppar under träd – en miljö för konstnärlig forskning
(HDK, Göteborgs universitet 100226)
Bo Westerlund, Design Space Exploration: co-operative creation of pro-
samt:
Interaktiva Institutet
SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign
posals for desired interactions with future artefacts (Datavetenskap
och kommunikation, KTH 091106)
Kajsa G Eriksson, Concrete Fashion: Dress, Art, and Engagement in
Public Space (HDK, Göteborgs universitet 090122)
Otto von Busch, Fashion-able: Hactivism and Engaged Fashion Design
(HDK, Göteborgs universitet 081024)
08–14 DE SIGNFA K ULT E T EN • 25
www.designfakulteten.kth.se