OMTENTAMEN 2011-02-18 Kurs: Mikroekonomisk Teori/B, 7,5 poäng

_____________________________________________________________________
OMTENTAMEN 2011-02-18
Kurs: Mikroekonomisk Teori/B, 7,5 poäng
Examinator: Ronny Norén (063-165403)
_____________________________________________________________________
Skrivningen består av sammanlagt 5 huvudgrupper av frågor med delfrågor i varje huvudgrupp. Skrivningen kan ge maximalt 50 poäng. Gränsen för godkänt är 25 poäng
och för väl godkänt är 40 poäng. Betyg sätts enligt nya (ECTS) betygsskalan.
Vid rättning fästes vikt vid disposition, problemformulering och genomförande av
resonemang samt vid klarhet och systematik i framställningen. Var noga med genomläsningen av frågorna innan Du svarar. Matematisk framställning skall åtföljas
av förklarande text. Skriv läsligt och kontrollera att Du fått alla blad.
Tentamen omfattar 2 sidor. Hjälpmedel: Miniräknare och språklexikon.
LYCKA TILL!
_____________________________________________________________________
FRÅGA 1
10 poäng
Antag att statsmakterna sätter ett pristak, dvs högsta tillåtna pris. Detta pris
understiger marknadspriset vid jämvikt.
(a) Under vilka förutsättningar kan konsumenterna erhålla en förbättring med detta
pristak? Redogör och illustrera!
(b) Under vilka förutsättningar kan konsumenterna få det sämre med detta pristak?
Redogör och illustrera!
FRÅGA 2
8 poäng
(a) Rita en nyttofunktion över inkomstens utveckling som har egenskapen att man är
risktagare (risk loving) då inkomsten är låg men uppvisar riskaversion (risk
averse) då inkomsten är hög. Förklara den figur Du använder dig av.
(b) Redogöra för huruvida denna typ av nyttofunktion kan sägas vara realistisk?
FRÅGA 3
10 poäng
(a) Förklara i ord vad substitutionselasticiteten ( ).mäter.
(b) Antag att priset på L ökar med 1%, medan priset på K faller med 2%. Företaget
reagerar med att bibehålla produktionsvolymen., men ökar insatsen av K med 15%
och minskar L med 5%. Vad kan man dra för slutsats rörande substitutionselasticiteten ( )?
1
FRÅGA 4
10 poäng
Även om oligopolföretagen i en Cournot-jämvikt inte samarbetar, varför producerar
inte företagen var för sig den volym som sammanhänger med sitt respektive
gemensamma vinstmaximum (joint-profit maximizing levels), dvs den volym som de
skulle valt vid ett samarbete (collusion)? Ledning: Ta hjälp av lämplig figur.
Vid oligopol talar man ofta om prisstelhet, dvs att marginalkostnaden kan variera utan
att detta ger upphov till en ändrad prissättning på oligopolistens vara. Redogör för
orsaken till detta prisbeteende. Illustrera i figur!
Jämför oligopol med monopol och ren konkurrens i termer av priser, kvantiteter och
allokeringsförlust.
FRÅGA 5
12 poäng
Följande matris illustrerar två reseföretag på järnvägen, SJ och Arriva. De kan från
och i år konkurrera. De har möjlighet att ta 200 passagerare per vagn eller 150
passagerare per vagn. Respektive företag motsätter sig en strategi som domineras av
den andre parten. Vi utgår från följande pay-off matris.
SJ
QSJ = 200
Arriva
QSJ = 150
QA = 200
41,
41
51,
38
QA = 150
38,
51
46,
46
(a) Har vi en dominant strategi och i så fall vilken är detta? Dels för SJ och dels för
Arriva?
(b) Definiera en dominant strategi:
(c) Definiera en Nash-jämvikt. Är den valda strategin i (a) en Nash-jämvikt?
Motivera svaret!
_____________________________________________________________________
Detta var skrivningens sista fråga. Om Du använder lösblad, skriv kodnummer eller namn på
dessa. Sitt tiden ut och fundera på dina svar innan Du lämnar in.
2