Preliminärt förslag till åtgärder från beredningsgruppen för
Miljö- och klimatersättningar och ekologiskt jordbruk i Programmet för utveckling av landsbygden under programperioden 2014–2020 Preliminärt förslag till åtgärder från beredningsgruppen för miljöersättning 12.2.2013, utkast till underlag för en medborgardiskussion på dinasikt.fi BAKGRUND........................................................................................................................2 A) MILJÖERSÄTTNING (ARTIKEL 29) ..............................................................................3 1 Strukturen på miljöersättningen.................................................................................................................................. 3 1.1 Strukturella förändringar.......................................................................................................................................... 3 2 Basnivåer vid miljöersättning....................................................................................................................................... 9 3 Gårdsvisa åtgärder i miljöåtagandet ........................................................................................................................... 9 3.1 Balanserad användning av näringsämnen (näringsbalans) .................................................................................... 9 4 Skiftesvisa åtgärder i miljöåtagandena...................................................................................................................... 10 4.1 Skiftesvisa åtgärder som främjar återanvändning av näringsämnen.................................................................. 10 4.1.1 Spridning av stallgödsel under vegetationsperioden ........................................................................................... 10 4.1.2 Spridning av flytgödsel på åkermarken............................................................................................................... 11 4.1.3 Tillförsel av organiskt material till åkermarken .................................................................................................. 11 4.1.4 Reducerad gödsling av trädgårdsgrödor.............................................................................................................. 12 4.2 Skiftesvisa miljöersättningsåtgärder som främjar kontrollen av avrinningsvatten ........................................... 12 4.2.1 Hantering av avrinningsvatten (skötselåtgärder)................................................................................................. 12 4.2.2 Skyddszoner och fleråriga vallodlingar............................................................................................................... 13 4.2.3 Växttäcke vintertid.............................................................................................................................................. 14 4.2.4 Växttäcke under vegetationsperioden ................................................................................................................. 15 4.2.5 Täckodling av trädgårdsgrödor och potatis......................................................................................................... 16 4.3 Skiftesvisa åtgärder som främjar den biologiska mångfalden i miljöåtaganden ................................................ 17 4.3.1 Användning av alternativa växtskyddsmetoder för trädgårdsgrödor .................................................................. 17 4.3.2 Odling av ursprungsväxter .................................................................................................................................. 18 5 Skiftesvisa miljöavtal................................................................................................................................................... 19 5.1 Skiftesvisa avtal som främjar kontrollen av avrinningsvatten ............................................................................. 19 5.1.1. Skötsel av våtmarker.......................................................................................................................................... 19 5.2 Skiftesvisa avtal som främjar mångfalden i naturen samt landskapet ................................................................ 20 5.2.1 Skötsel av mångfalden i jordbruksnaturen och av landskapet............................................................................. 20 5.2.2 Uppfödning av lantraser...................................................................................................................................... 22 6. Förvaring i genbanker (artikel 29.9)......................................................................................................................... 23 6.1. Bevarande in situ av genetiska resurser som upprätthålls genom odling........................................................... 23 6.2. Beskrivningsundersökningar för ursprungsväxter och granskning av partiäkthet för gamla handelssorter. 23 6.3. Upprätthållande av sperma- och embryolager ..................................................................................................... 23 1 B) EKOLOGISK PRODUKTION (ARTIKEL 30)................................................................25 1 Åtagande om ekologisk produktion och ekologisk animalieproduktion................................................................. 25 2 Genomförande av ekologisk produktion ................................................................................................................... 26 3 Den ekologiska produktionens förhållande till miljö- och klimatersättningssystemet och investeringarna inom jordbruket ....................................................................................................................................................................... 26 C) RÅDGIVNING (ARTIKEL 16) .......................................................................................27 Bakgrund I arbetet med att reformera Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik börjar också en ny programperiod när det gäller åtgärder för utveckling av landsbygden. Europeiska kommissionen har utarbetat ett förslag till förordning för nästa programperiod. I förslaget fastställs möjligheterna att finansiera utvecklingen av landsbygden under programperioden 2014–2020. Jord- och skogsbruksministeriet har tillsatt en beredningsgrupp med uppdrag att utgående från förordningen utarbeta ett nationellt program för utvecklingen av landsbygden i Fastlandsfinland (nedan beredningsgruppen). Beredningsgruppen har tillsammans med sina undergrupper berett ett utkast med förslag till åtgärder rörande miljöklimatersättningen (nedan miljöersättningen) (artikel 29 i förordningsförslaget) och ekologisk produktion (artikel 30 i förordningsförslaget) i programmet för utveckling av landsbygden 2014–2020. Grupperna är sammansatta av olika aktörer inom förvaltningen och av representanter för ett brett spektrum av intressentgrupper. Gruppernas representanter har ombetts att aktivt hålla kontakt med sina bakgrundskrafter i olika delar av landet. Beredningen har utgått från nationella behov när det gäller jordbrukets miljöskydd. Beredningsgruppen har tillsammans med sina undergrupper utarbetat ett utkast med förslag till ett system för miljöstöd till lantbruket. Utkastet är ännu inte till alla delar fullständigt, och ändringar kommer kanske att göras, eftersom beredningen fortfarande pågår. EU-bestämmelserna är ännu i utkaststadiet, en del finansieringsfrågor öppna och slutliga beslut om miljöåtgärdernas förhållande till miljövillkoren i övriga stödsystem för lantbruket har inte fattats. En omarbetning av den nationella nitratförordningen pågår också vid miljöministeriet. Dessutom utreds många frågor som rör verkställighet och tillsyn. Det utkast som presenteras här är ett sammandrag som har utarbetats för i hopp om att den ska sporra till kommentarer på webbplatsen dinasikt.fi. Dess syfte är att ge en allmän översikt över de föreslagna åtgärderna så att intressentgrupperna kan framföra sina synpunkter innan det slutliga förslaget blir klart och sänds på officiell remiss. Behandlingen av åtgärderna pågår fortfarande, varför detta sammandrag inte innehåller alla detaljer om åtgärderna eller alla förfaranden som ska tillämpas vid genomförandet och inte heller ersättningsnivåerna för de föreslagna åtgärderna, vilka beräknas som bäst. Beredningsgruppen föreslår åtgärder som främjar vattenskyddet inom jordbruket, motverkar klimatförändringen och underlättar anpassning till den, förbättrar åkrarnas bördighet, upprätthåller och främjar biodiversiteten och landskapet i jordbruksnaturen och sörjer för den genetiska mångfalden hos de ursprungliga inhemska husdjursraserna och odlingsväxterna. Genom åtgärderna svarar man på de miljöproblem inom jordbruket som har identifierats i internationella och nationella strategier och genomförandeprogram, i skrivningarna i regeringsprogrammet och i forskningen om jordbruksmiljön. Till skillnad från den förra programperioden är ekologisk produktion en åtgärd som är åtskild från miljöersättningarna. De gårdar som har förbundit sig att odla ekologiskt kan också förbinda sig att genomföra åtgärder som berättigar till miljöersättning, utom sådana åtgärder, där kraven ingår i principerna för ekologisk produktion. Beredningsgruppen föreslår att programmet för utveckling av landsbygden åren 2014–2020 även ska innehålla åtgärder för rådgivning, investering och samarbetsprojekt som främjar en hållbar användning av miljön och ger åtgärderna för miljöersättning och den ekologiska produktionen ett större genomslag. 2 Beredningsgruppen har även lyft fram olika sätt att göra de villkor som är förknippade med åtgärderna tydligare och göra dem lättare att uppfylla. I planeringen av åtgärderna, åtgärdshelheterna och genomförandet har man sökt lösningar som förenklar och effektiviserar. Åtgärderna har samlats i mera omfattande helheter och man har prioriterat åtgärder med flera verkningar. A) Miljöersättning (artikel 29) Miljöersättningen är kostnadsbaserad. Stödet ska kompensera stödmottagarna för alla eller delar av de extrakostnader och inkomstbortfall som de aktuella åtagandena har gett upphov till. Transaktionskostnaden kan uppgå till högst 20 % av stödet. Syftet med systemet för miljö- och klimatersättningar är att komplettera och effektivisera de förgröningsåtgärder som krävs för direkta stöd och kraven på miljövården inom jordbruket i de kompletterande villkoren. 1 Strukturen på miljöersättningen 1.1 Strukturella förändringar Förändringarna i miljöstödssystemet jämfört med programperioden 2007–2013 är inte ett självändamål, utan deras syfte är att ett ännu bättre resultat ska nås. Samtidigt måste vi kunna bibehålla de miljöframsteg som har uppnåtts genom de nuvarande åtgärderna. Stödsystemets funktion effektiviseras genom att man övergår från det nuvarande trestegssystemet (grundläggande, extra och särskilda stödåtgärder) till ett tvåstegssystem (gårds- och skiftesnivå). De åtgärder på gårds- och skiftesnivå, som genomförs på åkermarken, utgör ett miljöåtagande. Gällande de åtgärder på skiftesnivå som inte utförs på åkermark ingås särskilda miljöavtal som kräver en plan. De åtgärder som kräver ett avtalsförfarande kommer att vara färre i det nya systemet. Avtalen om särskilt stöd för att främja biodiversiteten och skötseln av kulturbiotoperna sammanslås. Följande åtgärder överförs från avtalssystemet till åtagandesystemet: - upprättande och skötsel av skyddszoner - åkerbruk inom grundvattenområden - spridning av flytgödsel på åkermarken - effektiviserad sänkning av näringsbelastningen - långvarig vallodling på torvmark - hantering av avrinningsvatten (skötselavtal) - odling av ursprungsväxter Följande tilläggsåtgärder avskaffas: - reducerad gödsling; att minska gödslingen är en åtgärd som ännu kan tillämpas i fråga om trädgårdsväxter - preciserad kvävegödsling av åkerväxter - preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter - näringsbalans; inkluderas i åtgärden balanserad användning av näringsämnen - extensiv vallodling; inkluderas i åtgärden balanserad användning av näringsämnen. Enligt en preliminär bedömning finns det inget behov att i det nya systemet särskilt definiera kategorierna djurgård, växtodlingsgård och gård som bedriver trädgårdsodling. De åtgärder som planeras är sådana att gårdens produktionsinriktning kan beaktas i stödvillkoren. De åtgärder som exempelvis planeras för den areal där trädgårdsgrödor odlas kan genomföras bara på arealen i fråga, och stödet för åtgärden gäller bara den arealen. 3 I schemat nedan finns ett sammandrag av de förslag till åtgärder som beredningsgruppen för miljöersättning har utarbetat. Schemat beskriver miljöersättningens struktur samt miljörelaterade åtgärder (på vit botten i schemat) i utvecklingsprogrammet för landsbygden som enligt förslag ska finansieras enligt andra artiklar i förslaget till parlamentets och rådets förordning. De ansluter sig direkt till miljöersättningen eller kompletterar miljöåtgärderna i programmet i vidare mening. Främjandet av de genomgående temata i programmet (miljö, klimat, innovationer) stöds av att de möjligheter som hela programmet för utveckling av landsbygden betraktas i detta sammanhang. Ett nära samband med miljöersättningen har miljöinvesteringarna, som gör det möjligt att anlägga och iståndsätta objekt som ska skötas enligt miljöavtal, och investeringarna i bättre gödselhantering, som gör det möjligt för gårdarna att anpassa sig efter strängare gödselbegränsningar. Väsentligt för att åtgärderna ska kunna riktas och genomföras effektivt är att rådgivningen utvecklas och att projekt som främjar informationsförmedlingen genomförs. Även genom andra utvecklingsprojekt och företagsstöd samt särskilt de samprojekt som stöder innovationer kan man främja tillståndet i jordbruks- och landsbygdsmiljön. I schemats nedre del anges de krav som ställs för miljöersättningens grunddel (miljöanpassning och kompletterande villkor) samt tvärvillkoren för miljöersättningen. De kostnader och inkomstbortfall som dessa medför ersätts inte genom miljöersättningen. Villkoren för miljöanpassningsåtgärderna har ännu inte fastställts på EU-nivå. De kommer att inverka mest på möjligheterna och begränsningarna när det gäller sådana åkeråtgärder inom systemet med miljöersättning som främjar mångfalden i naturen. Förhållandet mellan miljöanpassning och miljöersättning tas upp på nytt i beredningen av miljöersättningen när frågan klarnar på EU-nivå. De valbara skiftesvisa åtgärder som kan ingå i ett miljöåtagande fördelar sig schemat på tre linjer: återanvändning av näringsämnen, kontroll av avrinningsvatten samt naturens mångfald och landskapet. En del av åtgärderna för att kontrollera avrinningsvatten främjar också målen för mångfalden och kan lika väl föreslås som åtgärd inom linjen för mångfalden och landskapet. Dessa åtgärder har även klimateffekter. Klimatfrågorna är ett genomgående tema i de åtgärder för vilka miljöersättning betalas. Klimatfördelarna hos åtgärder som bygger på användning av växttäcke har till exempel inte lyfts fram särskilt, utan åtgärderna har placerats bland åtgärderna för kontroll av avrinningsvatten. För enkelhetens skull har man eftersträvat större åtgärdshelheter där frågor som funktionellt påminner om varandra kombineras. Åtgärden kallad balanserad användning av näringsämnen gäller gårdens hela areal. Den är obligatorisk för alla som förbinder sig att genomföra åtgärder i de olika linjerna och är en del av åtagandet. Man har förberett sig för en betydande resursminskning inom förvaltningen genom att minska användningen av avtalsförfarandet. Övergången från ett avtalsförfarande till åtaganden sänker inte kravnivån för de villkor som åtgärderna är förknippade med. Stödtagarens ansvar för att uppfylla de tidsbestämda kraven i åtagandevillkoren under de lokala förhållandena på gården växer likväl, vilket ökar behovet av den miljörådgivning som planeras. Odlaren väljer åtgärder för sitt åtagande i början av åtagandeperioden, men för att effektivisera valet av åtgärder och fokuseringen av åtgärderna föreslår beredningsgruppen att åtgärder under åtagandeperioden ska kunna bytas ut mot sådana som är effektivare ur miljösynpunkt med stöd av gårdsrådgivningen. De skiftesspecifika åtgärder som genomförs vid åkerbruk ingår i åtagandena, och de genomförs enligt en årlig anmälan enligt åtagandevillkoren utan separata planer. För att miljöersättningen ska vara sporrande står den areal som en åtgärd gäller oftast i direkt proportion till storleken på ersättningen. När det gäller förhållandet mellan linjerna, kraven på årliga minimiarealer osv. finns det ännu inget fullständigt förslag. För gårdar med olika inriktning lämpar sig olika åtgärder. För områden som inte ingår i åkermarken och för djur av lantras uppgörs särskilda avtal som inte ska knytas till åtagandena. Åtagandena för miljöersättning och avtalen om att upprätthålla lantraser är bara riktade till odlarna. Vid skötsel av våtmarker är förutom odlare även registrerade föreningar och dikningssammanslutningar stödtagare. Vid avtal om att sköta den biologiska mångfalden och landskapet i jordbruksmiljön är stödtagarna odlare och registrerade föreningar. Åldersgränsen för mottagare av miljöersättningar och stöd för ekologisk produktion ska enligt förslaget avskaffas. Den stödberättigande arealen ska fastställas på samstämmiga grunder i fråga om miljöåtaganden, ekologisk produktion och kompensationsbidrag. 4 En särskild utmaning när det gäller att lätta på och försnabba tillsynen är att genomföra tillsynen över användningen av näringsämnen, det alternativa växtskyddet för trädgårdsgrödor och växttäcke vintertid samt att fastställa gränserna mellan miljöersättningen och miljöanpassningen. Lösningar på dessa problem söks fortfarande. 5 ÖVERSIKT ÖVER SYSTEMET MED MILJÖERSÄTTNINGAR OCH ÅTGÄRDER (artikel 29) PRIORITET 5 (KLIMAT) Utkast Återanvändning av näringsämnen Skiftesvisa åtgärder Spridning av flytgödsel på åkermark >betalas för den areal där åtgärden har utförts >separat anmälan på hösten Tillförsel av organiskt material till åkermark >betalas för den areal där åtgärden har utförts >separat anmälan på hösten Spridning av kreatursgödsel under vegetationsperioden >betalas enligt gårdens hela areal (märk att ersättningen bestäms på ett avvikande sätt) Odlaren väljer de åtgärder som ska ingå i åtagandet och ersättningen betalas för den berörda arealen enligt en årlig anmälan: Hantering av avrinningsvatten (skötselåtgärd) >reglerad dränering, reglerad bevattning och återanvändning av avrinningsvatten Skyddszoner och fleråriga miljövallar >vallodling i skyddszoner, på torvmark, i grundvattenområden, på sura sulfatjordar >fleråriga från anläggningen till utgången av åtagandeperioden Separat, planbaserat, skiftesspecifikt avtal för areal utanför åkerarealen Skötsel av naturens mångfald i jordbruksområden och av landskapet >vårdbiotoper, naturbeten, åkerholmar, kanter, hotade arter, bortrensning av främmande arter, fågelåkrar Uppfödning av lantraser Odlaren väljer de åtgärder som ska ingå i åtagandet och ersättningen betalas för den berörda arealen enligt en årlig anmälan: Odling av ursprungssorter Användning av alternativa växtskyddsmetoder för trädgårdsgrödor >genomförs på hela den areal där Växttäcke under vegetationsperioden >naturvårdsåkrar, fånggrödor, gröngödslingsvallar, trädgårdsgrödor odlas under året >betalas enligt den anmälda arealen för saneringsgrödor trädgårdsgrödor Växttäck vintertid åtgärder för att öka mångfalden vid åkerodling >arealen uppges på hösten ingår i åtgärderna för växttäckning i form av alternativa grödor Täckodling av trädgårdsgrödor och potatis Genbank (3 åtgärder) (enl. art. 29, inget odlarstöd) Åtagande 5 år omfattas av miljöersättningen Reducerad gödsling av trädgårdsgrödor >genomförs på hela den areal där trädgårdsgrödor odlas under året >betalas enligt den anmälda arealen för trädgårdsgrödor Skötsel av våtmarker >våtmarker för vattenvård och naturens mångfald, restaurering av vattendragsfåror Främjande av biologisk mångfald och landskap Skiftesvisa åtgärder Separat avtal Odlaren väljer de åtgärder som ska ingå i åtagandet och ersättningen betalas för den berörda arealen enligt en årlig anmälan: PRIORITET 4 (MILJÖ) Kontroll av avrinningsvatten (+ växttäcke) Skiftesvisa åtgärder Separat, planbaserat, skiftesspecifikt avtal för areal utanför åkerarealen Balanserad användning av näringsämnen: Lägenhetsspecifika åtgärder - skiftesvisa anvisningar, markkarteringar, tillåtna gödselmängder för åker- och trädgårdsgrödor, näringsbalansberäkning Minimikrav för miljöersättningen: växtskyddsexamen, testning av spruta, största tillåten användning av fosfor ersätts inte Förgröning: - av lägenhetens areal avsätts 7 % som områden med ekologiskt fokus, minst tre produktionsgrödor odlas, permanenta gräsmarker bevaras (?) Tvärvillkor: -krav om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden samt föreskrivna verksamhetskrav 6 Andra åtgärder som främjar miljövården/gagnar miljön i programutkastet FÖRETAGS- OCH PROJEKTSTÖD FÖRETAGSSTÖD -t.ex. produktifiering av gödsel, produktifiering av utnyttjande av genresurser UTVECKLINGSPROJEKT -miljö- och landskapsprojekt INVESTERINGSSTÖD -processning och lagring av gödsel -reglerbar dränering, täckdikning m.m. -anläggning av våtmarker -iståndsättning av naturbeten Utkast KOMPENSATIONSB IDRAG för naturbeten SAMARBETSPROJEKT, INNOVATIONER -aktörer från olika områden -t.ex användning av gips, strukturkalkning av avrinningsområden, biokol, precisionsodling UTBILDNING OCH INFORMATIONSPROJEKT -utveckling av miljökunnandet LEADER -lokala miljöprojekt RÅDGIVNING (frivillig) -omfattande helhet av frågor från olika områden -miljörådgivningen spelar en viktig roll EKOLOGISK PRODUKTION -ett åtaganden om ekologisk produktion är en egen separat åtgärd Den åtgärdspalett som odlaren valt för sitt åtagande kan justeras via rådgivningen 7 8 2 Basnivåer vid miljöersättning De kompletterande villkoren utgör tillsammans med de krav på förgröning som ställs för direkta stöd samt tvärvillkoren för miljöersättning en basnivå för verksamheten. Med basnivå avses en grundläggande nivå på de miljötjänster som krävs av stödtagarna. För de kostnader och det inkomstbortfall som dessa tjänster medför kan inga miljöersättningar betalas. Även i utkastet till förordning om direkta stöd anges nya stödvillkor som gäller miljön. Förgröningen av de direkta stöden medför en ny kravnivå. Kraven gäller alla mottagare av direkta stöd, utom när stödet gäller en ekologiskt odlad areal. Kraven som gäller förgröning ska enligt förslaget vara följande: - Odlingen görs mångsidigare genom att minst tre grödor odlas på gården i en bestämd relativ omfattning. - Permanenta gräsmarker bevaras. - 7 % av gårdens stödberättigande areal avsätts som områden med ekologiskt fokus. Innehållet i förgröningsåtgärderna och deras relation till miljöersättningen diskuteras livligt på EU-nivå, varför det inte i detta skede är klart hur frågan inverkar på åtgärderna för miljöersättning. Tvärvillkoren bör innehålla de begränsningar i nationell lagstiftning, som inte ingår i de kompletterande villkoren. Gruppen som bereder miljöersättningarna föreslår att övre gränser för användningen av fosfor ska ingå i tvärvillkoren. Dessa gränser ska fungera som basnivå för åtgärden för balanserad användning av näringsämnen i fråga om fosforgödsling. Dessutom ska minimikraven omfatta testning av växtskyddssprutor och en examen i användning av växtskyddsmedel. 3 Gårdsvisa åtgärder i miljöåtagandet 3.1 Balanserad användning av näringsämnen (näringsbalans) Mål och inriktning Målet är att skapa ett flerårigt system för att rikta och genomföra miljövårdsåtgärderna på gården. Med hjälp av systemet ökar jordbrukarens kunskap om vården av miljön på gården, och han eller hon lär sig att bättre identifiera olika sätt att förbättra miljövården. Vid planeringen och genomförandet av odlingsåtgärder kan jordbrukaren bättre än nu beakta specifika behov inom vården av miljön på gårds- och skiftesnivå. Åtgärden gör det också möjligt att såväl årligen som på flera års sikt följa upp miljövårdsåtgärder och användningen av näringsämnen. Det blir dessutom möjligt att tillsammans med en yrkesman inom rådgivningsbranschen klarlägga nivån på miljövården på gården samt behovet av åtgärder. Målet är att gödslingen ska beakta skiftets egenskaper den växt som odlas och miljön. Genom en precisering av användningen av kvävegödsel minskar utsläppen av dikväveoxid i atmosfären. Preciseringen av användningen av fosforgödsel ska framför allt minska de höga fosforhalterna i marken. Med de gödselmängder som sprids eftersträvas högst en skörd som motsvarar skiftets avkastningsförmåga. Användningen av stallgödsel blir precisare och utsläppen av bland annat ammoniak minskar. Åtgärden minskar den näringsbelastning av yt- och grundvatten samt luften som gödslingen orsakar. Åtgärder som krävs Odlaren måste årligen göra upp en näringsbalans. Näringsbalansberäkningen kan ersättas med den grundliga näringsbalansberäkning som ingår i den frivilliga gårdsrådgivningen, där den är en del av en större miljökartläggning. För beräkningen av näringsbalanser behövs en odlingsplan, markkarteringar och skiftesvisa anteckningar. I balansberäkningarna måste man som tillförsel beakta de kvantiteter av näringsämnen som sprids på skiftena (kväve och fosfor). De får inte vara större än de mängder som anges i tabellerna 1–5. Bortförseln består av de kväve- och fosformängder som förs bort med skörden. 9 Odlaren måste varje år göra upp en skriftlig odlingsplan innan odlingssäsongen inleds. I odlingsplanen anges vilka odlingsväxter som man avser odla och hur de ska gödslas på de olika jordbruksskiften som ingår i basskiftena. Odlingsplanen är en avsiktsplan, och dess innehåll preciseras i samband med sådden. För uppföljningen ska gårdarna utföra markkarteringar på de åkrar som brukas. I de skiftesvisa anteckningarna måste odlarna införa basfakta om skiftet och uppgifter om årliga odlingsåtgärder. Odlingsplanen, resultaten av markkarteringarna, de skiftesvisa anteckningarna och de dokument som ingår i näringsbalansberäkningarna måste förvaras på gården. Till grund för gödslingen ligger en markkartering och en årlig odlingsplan. I de tillförda näringsmängderna beaktas näringsämnena såväl i oorganiska och organiska gödselprodukter som i stallgödsel och dessutom andra ämnen som sprids på åkrarna, när spridningen av respektive produkt innebär att åkrarna tillförs över 1 kg/ha fosfor. Den gödsling som genomförts införs i de skiftesvisa anteckningarna. För att kunna få stöd får en gård använda högs de kvävemängder som anges i tabell 1 (största tillåten kvävegödsling av spannmål, oljeväxter och baljväxter), tabell 2 (korrigering av hektarskörden av spannmål och oljeväxter enligt uppnådd skörd), tabell 3 (största tillåten kvävegödsling av vallgrödor och andra grödor) och tabell 4 (korrigering av hektarskörden på ensilagevall enligt uppnådd skörd). TABELLERNA ÄR INTE KLARA, GÄLLER ÄVEN NÄRINGSTABELLERNA FÖR TRÄDGÅRDSGRÖDOR. En gård kan få stöd bara om den inte använder mera fosfor än vad som anges i tabell 5 (största tillåten fosforgödsling (kg/ha/år) enligt bördighetsklass) och tabell6 (korrigering av hektarskörden enligt uppnådd skörd). Näringsämnena i stallgödsel räknas in i gödselmängderna på basis av antingen tabellvärden eller resultat av gödselanalyser. GRÄNSVÄRDENA FÖR DET NÄRINGSINNEHÅLL I ORGANISKA ÄMNEN SOM SKA BEAKTAS ÄR ÄNNU INTE KLARA. När det gäller fosforgödslingen får man använda en utjämningsperiod på högst fem år. Begränsningar Näringsbalansen beräknas för gårdens viktigaste produktionsgröda eller grupp av produktionsgrödor, dock inte för ett- och fleråriga trädgårdsgrödor, för skötta åkrar som inte brukas, för rörflen eller för åkerskiften i annan användning. Gödslingsvillkoren tillämpas i hela landet på vanliga åkergrödor, naturvårdsåkrar och andra skiften som inte brukas. Villkoren gäller inte permanenta grödor och inte heller ett eller fleråriga trädgårdsgrödor, för vilka det finns särskilda krav. De största tillåtna gödselmängderna underskrider de maximala gödselmängderna i de lagfästa skötselkraven i tvärvillkoren (den s.k. nitratförordningen 931/2000, under omarbetning). Kväveanalys av stallgödsel måste utföras vart femte år. Odlaren måste föra bok över åkrarnas hektarskördar och mängderna kvävegödselmedel som åkrarna tillförs (nitratförordningen 931/2000). 4 Skiftesvisa åtgärder i miljöåtagandena 4.1 Skiftesvisa åtgärder som främjar återanvändning av näringsämnen 4.1.1 Spridning av stallgödsel under vegetationsperioden Mål och inriktning Åtgärden minskar risken för att näringsämnen i stallgödsel sköljs ut i sjöar och vattendrag eller läcker till grundvatten, tack vare att gödseln sprids ut på åkrarna enligt behov när odlingen anläggs eller under vegetationsperioden. Samtidigt blir användningen av kvävet i gödseln effektivare. Åtgärden minskar också de luktproblem som uppstår i och med gödselspridningen samt utsläppen av ammoniak och växthusgaser till atmosfären. Åtgärder som krävs 10 Stallgödsel som används på gården ska spridas ut på åkermarken under vegetationsperioden på våren och sommaren. På våren får stallgödsel enligt nitratförordningen (931/2000, under omarbetning) spridas tidigast den 15 april. Spridningen får dock inledas den 1 april om marken är ofrusen och torr, så att ingen avrinning till vattendrag sker och det inte finns risk för alvförtätning. Vid spridning av fast gödsel, flytgödsel och urin på vallåkrar eller på brodd under vegetationsperioden ska antingen utrustning som placerar gödseln, precisionsspridare för fast gödsel eller slangspridare användas för att minska luktolägenheterna. Stallgödsel får spridas fram till den 10 september om skiftet besås med höstsäd, höstoljeväxter eller vall eller om en flerårig trädgårdsväxt planteras på skiftet. I annat fall är spridning av stallgödsel tillåten fram till den 15 augusti. Begränsningar En gård som valt denna åtgärd får överlåta högst xx % av den gödsel som uppkommer på gården. 4.1.2 Spridning av flytgödsel på åkermarken Mål och inriktning Gödselspridning med maskiner som placerar gödseln eller som myllar ner den minskar risken för belastning av yt- och grundvatten med näringsämnen, förebygger ammoniakutsläpp till atmosfären och minskar de luktproblem som gödselspridningen orsakar. Maskiner som placerar eller myllar ner gödseln placerar näringsämnena i jorden så att de inte utsätts för rinnande vatten, vilket motverkar att de sköljs bort. Åtgärder som krävs Flytgödsel eller urin ska spridas med maskiner som placerar gödseln eller myllar ner den. De godkända maskinerna specificeras skilt. Stöd betalas för ett skifte på vilket det har spridits minst 15 m3 flytgödsel eller urin per hektar med dessa metoder och i enlighet med ett giltigt miljöåtagande och eventuella andra begränsande villkor. Begränsningar Oganiska gödselmedel som sprids på hösten i enlighet med de lagfästa skötselkraven i de kompletterande villkoren (den s.k. nitratförordningen 931/2000, under omarbetning) måste alltid omedelbart och senast inom ett dygn myllas ner, eller så ska åkern plöjas. I nitratförordningen finns inga bestämmelser om den teknik som används för spridningen av gödseln. 4.1.3 Tillförsel av organiskt material till åkermarken Mål och inriktning Målet är att förbättra jordmånens struktur och effektivisera användningen av näringsämnen genom att öka mängden organiskt material i åkerjorden. Det är fråga om en klimatåtgärd vars syfte också är att binda kol i jordmånen. Åtgärder som krävs Skiftet tillförs organiskt material. De material som används kan vara organiska gödselmedel, jordförbättringsmedel eller växtunderlag med en andel organiskt material på minst 20 % som uppfyller lagen om gödselfabrikat. Den mängd som tillförs måste uppgå minst 15 kubikmeter per hektar och år. Det organiska materialets typ och den mängd som tillförs åkermarken ska införas i de skiftesspecifika anteckningarna. Odlaren måste redovisa för anskaffningen av material utifrån och dess mängd genom ett överlåtelseavtal, ett betalningskvitto eller en fraktsedel. 11 Kväve- och fosformängderna i det organiska material som sprids måste beaktas i de kväve- och fosformängder som avses i punkt 1 (Balanserad användning av näringsämnen) och i näringsbalansberäkningen, och de ska redovisas i de skiftesvisa anteckningarna. Begränsningar Det organiska material som tillförs får inte komma från den sökande odlarens egen gård. 4.1.4 Reducerad gödsling av trädgårdsgrödor Mål och väntade effekter Avsikten är att minska gödslingen jämfört med nivån i åtgärden Balanserad användning av näringsämnen. Målet med den minskade fosforgödslingen är att halten av lättlöslig fosfor i marken inte ska stiga i låga fosforklasser och att halten i höga fosforklasser ska sjunka effektivare än genom åtgärder på basnivå. Som en följd av åtgärden minskar förlusterna av kväve från gödselmedel och utsläppen av dikväveoxid under år då växtförhållandena är dåliga. Åtgärden minskar näringsbelastningen på yt- och grundvatten samt utsläppen av dikväveoxid i atmosfären. Åtgärder som krävs Användningen av kväve och fosfor får uppgå till högst cirka 80 % [eller 70 %] av nivån i åtgärden Balanseras användning av näringsämnen. De största mängder näringsämnen som får tillföras vid reducerad gödsling anges i tabellerna xx och xx. TABELLERNA ÄR ÄNNU INTE KLARA. En odlare som har åtagit sig denna åtgärd måste genomföra den på hela sin areal för trädgårdsgrödor. Begränsningar Reducerad gödsling kan genomföras på odlingsarealer för trädgårdsgrödor i grupp 1 och 2 och på odlingsarealer för frökryddor. Åtgärden rekommenderas särskilt för skiften som ligger i grundvattenområden i klass I eller II. Åtgärden kan inte väljas av gårdar som har ett åtagande om ekologisk produktion. 4.2 Skiftesvisa miljöersättningsåtgärder som främjar kontrollen av avrinningsvatten 4.2.1 Hantering av avrinningsvatten (skötselåtgärder) Mål och inriktning Målet är att reglera mängden avrinningsvatten som åkern ger upphov till och minska mängden försurande ämnen, metaller och näringsämnen som transporteras bort med avrinningsvattnet samt att minska utsläppen av växthusgaser. Avrinningen av dräneringsvatten från åkern regleras och vattnet återförs till åkermarken. På så sätt förhindras att näringsämnen och försurande ämnen transporteras med avrinningsvatten från åkrar till sjöar och vattendrag. Belastningen av surt vatten från sura sulfatjordar minskas genom att åkermarken hindras från att torka ut. Detta sker så att vattennivån under det bearbetade skiktet hålls tillräckligt hög för att de metallhaltiga, reducerade sulfidavlagringarna inte ska torka och frigöra syror och metalljoner som sköljs bort med avrinningsvattnet. I organiska jordarter minskar regleringen av vattenytan utsläppen av växthusgaser. Åtgärden förebygger eutrofiering av vattensystemen och de skador på akvatiska ekosystem och särskilt fiskbeståndet som orsakas av surt avrinningsvatten. Den minskar också utsläppen av växthusgaser från organiska jordar. 12 Åtgärder som krävs Regleringen av dräneringssystemen genomförs i enlighet med åtagandevillkoren. Åtagandet kan innefatta bara en av följande åtgärder: a) Reglerad dränering Vid reglerad dränering regleras vattennivån genom höjning och sänkning av dämningshöjden med hjälp av reglerbrunnar som placeras i uppsamlingsdikena. Vid skötseln av ett reglerbart dräneringssystem bör man beakta dikesavståndet i ett eventuellt befintligt täckdikessystem, konstruktionen av ett nytt täckdikningssystem, monteringen av reglerbrunnar samt regleringen av dämningsnivån genom höjning eller sänkning av vattennivån i brunnarna. b) Reglerad bevattning eller återanvändning av dräneringsvatten Vid reglerad bevattning regleras vattenhushållningen på åkern på ett övergripande sätt genom reglerad dränering och underbevattning via ett system av diken och täckdiken. Bevattningsvatten pumpas eller leds med hjälp av tyngdkraften till dikessystemet från en naturlig vattenreservoar. Bevattningsvattnet däms upp i dikessystemet med hjälp av reglerbara luckförsedda dammar eller reglerbrunnar och leds till åkrarna enligt behov. Med återanvändning av dräneringsvatten avses att avrinningsvatten från åkermark samlas upp och lagras i en särskild reservoar vid vårsmältningen och vid kraftiga regn. Under torra perioder bevattnas åkermarken med det uppsamlade vattnet. På detta sätt minskar mängden avrinningsvatten som hamnar i lägre belägna sjöar och vattendrag, vilket minskar näringsbelastningen på denna. Näringsämnena i det uppsamlade avrinningsvattnet återförs till åkermarken genom bevattningen. Vid återanvändning av dräneringsvatten kan det avrinningsvatten som samlats i reservoaren ledas till åkern genom de reglerbara täckdikena eller genom ett reglerbart system för underbevattning. För att dräneringsvattnet ska kunna återanvändas måste det finnas tillgång till tillskottsvatten tillräckligt nära åkern. Dessutom måste det finnas en reservoar som lämpar sig för uppsamling och lagring av avrinningsvatten, eller så ska en sådan byggas. Hur regleringen genomförs, inklusive reglering, skötsel och underhåll, måste bokföras. Anteckningarna får göras på skifteskortet. Åtgärderna ska genomföras under hela åtagandeperioden. Begränsningar Ett avtal kan ingås för skiften - som har haft ett giltigt avtal om specialstöd för hantering av avrinningsvatten enligt statsrådets beslut (760/1995) eller statsrådets förordning (644/2000 eller 366/2007) eller - där det har byggts ett system för reglerbar dränering, reglerbar bevattning eller återanvändning av dräneringsvattnet med hjälp av investeringsstöd för programperioden 2014–2020 eller annan finansiering. Om de tillgängliga medlen är begränsade, kan stöd beviljas bara för skiften på sura sulfatjordar och skiften där jorden är organisk. 4.2.2 Skyddszoner och fleråriga vallodlingar Mål och inriktning Genom åtgärden minskas erosionen och transporten av näringsämnen till sjöar och vattendrag året om från erosionsbenägna och sluttande strandåkrar, strandåkrar som drabbas av återkommande översvämningar, åkrar på torvjordar och åkrar på sura sulfatjordar. Åtgärden minskar koldioxidutsläppen genom att förhindra förlusten av organiska kolresurser och främja kolbindningen i marken. Åtgärder som krävs En odlare som väljer denna åtgärd förbinder sig att upprätthålla en flerårig vallodling på skiftet under hela åtagandeperioden. Åtgärden kan gälla antingen en skyddszon eller flerårig vallodling för miljöersättning. 13 Med en skyddszon avses en växttäckt markremsa som är täckt med flerårig växtlighet och ligger på ett basskifte som gränsar mot en havsstrand, en sjö, ett vattendrag eller ett utfallsdike. En skyddszon är bredare än en skyddsremsa (över 3 meter bred). En skyddszon ska ha ett flerårigt växttäcke av vall som inte få gödslas eller behandlas med växtskyddsmedel. Vallen ska slås och slåtteravfallet forslas bort. En alternativ skötselmetod är avbetning. Den fleråriga vallodlingen måste bibehållas på skyddszonen från anläggningsåret till åtagandeperiodens slut. Med flerårig miljövall avses ett jordbruksskifte där det odlas vall enligt särskilda villkor. Vallen kan vara belägen på ett grundvattenområde eller en sur sulfatjord eller så består jorden av torv eller mylla. Begränsningar En åker som ligger vid en strand eller ett utfallsdike eller på ett grundvattenområde, en sur sulfatjord, en torvjord eller en mulljord 4.2.3 Växttäcke vintertid Bakgrund Genom miljöersättningar betalas stöd för olika former av växttäcken på åkrar vintertid. Ersättningen ska vara sporrande, och den ska betalas skiftesvis utifrån storleken av den växttäckta arealen. Syftet med åtgärden är att minska den odlingsareal som plöjs på hösten. En stödtagare som har förbundit sig att utföra åtgärden ska under slutet av vegetationsperioden för förvaltningen skiftesvis uppge de arealer som ska ha växttäcke (växtslag) under vintern. För olika typer av växttäcke fastställs fasta ersättningar som baserar sig på kostnader och inkomstbortfall (några grupper av stödnivåer). Ersättningen betalas en gång om året för den areal som uppgetts. Mål och inriktning Målet är att skydda åkerns ytskikt mot erosion som orsakas av regn-, smält- och avrinningsvatten särskilt under milda vintrar. Åtgärden ökar mängden organiskt material i ytskikten, vilket minskar ytjordens benägenhet att slamma igen. Ett växttäcke vintertid förbättrar de vilda djurens möjligheter att överleva vintern och gynnar särskilt fågelbestånden i jordbruksområden. Åtgärden motverkar den erosion och utsköljning av näringsämnen som åkerodlingen orsakar. Den minskar dessutom koldioxidutsläppen, förbättrar jordens struktur genom att öka mängden organiskt material och aktivera mikroberna och ökar biodiversiteten. Kvantitativt är målet att bevara den goda situation som har uppnåtts genom växttäckning vintertid och styra kvaliteten på växttäckningen mot äkta växttäcken. Åtgärder som krävs Odlaren måste hålla minst 20 % av den sammanlagda arean av de skiften på gården som berättigar till miljöersättningar täckt av växter eller stubb eller tillämpa reducerad bearbetning. Stödet betalas för alla skiften som berättigar till miljöersättning och har godkänt växttäcke utan övre gräns för dessa skiftens andel. Växttäcket måste bibehållas på skiftet fram till bearbetning inför sådd eller motsvarande odlingsåtgärd såvitt arealen inte berörs av andra krav om bevarande. I första hand bör skiften som är viktiga med hänsyn till vattenskyddet ha växttäcke. Hit hör särskilt sådana skiften som gränsar till hav, sjöar, vattendrag eller utfallsdiken. Villkoret uppfylls av följande skiften: - odlade fleråriga odlade vallar och ettåriga vallar som bevaras över vintern samt rörflensodlingar, - fleråriga trädgårdsgrödor (inkl. kummin) 14 - stubb av spannmål, oljeväxter, frökryddor, fiberlin och åkerböna med direktsådd på stubben - odling av fånggrödor, om de lämnas obearbetade över vintern - mångfaldsåkrar - höstsådd spannmål och höstsådda oljeväxter, såsom höstråg, rågvete, höstvete, spelt, höstrybs och höstraps och andra höstsådda växter samt lin och hampa som skördas på våren. Reducerad bearbetning av höststubb på spannmåls-, oljeväxt-, frökrydds-, fiberlin- och åkerbönsskiften uppfyller villkoret, om bearbetningen utförs genom en körning med en kultivator, tallriksharv, fjäderpinnharv och spadrullharv genom en körning. Begränsningar Stöd betalas för sådana skiften, som är växttäckta under vintern på föreskrivet sätt. Kravet på växttäckning (20 %) kan även uppfyllas av skyddszoner och fleråriga miljövallar samt naturvårdsåkrar med vallodling, men för sådana betalas inte ersättning för växttäcke vintertid, eftersom kostnaderna för dessa åtgärder ersätts inom ramen för åtgärden Växttäcke under vegetationsperioden. Kravet om växttäcke kan även uppfyllas av åkerarealer som omfattas av sådana avtal om skyddszoner, om långvariga vallåkrar på torvmark eller om minskning av näringsbelastningen som har ingåtts under tidigare programperioder och uppfyller avtalsvillkoren. Dessa arealer berättigar likväl inte till ersättning för växttäcke vintertid. 4.2.4 Växttäcke under vegetationsperioden Bakgrund Åtgärden främjar odlingen av gröngödslingsvall och saneringsgrödor som förbättrar jordens struktur och kvalitet. Den främjar också odlingen av fånggrödor som upprätthåller bördigheten och förebygger erosion och bortsköljning av näringsämnen. Till åtgärden räknas även odling av växter som främjar mångfalden i naturen och landskapet. När det gäller att främja mångfalden i åkernaturen har den växt som odlas på åkern och de odlingsmetoder som används en stor betydelse. Fleråriga vallar och ettåriga naturvårdsåkrar som besås med lämpliga växter har konstaterats vara enkla och fungerande metoder att främja mångfalden i åkernaturen. De skiften där åtgärden genomförs ska uppges varje år i samband med den huvudsakliga stödansökan. Mål och inriktning Målet med åtgärden är att minska erosionen på åkrarna och förhindra att näringsämnen sköljs bort och hamnar i hav, sjöar, vattendrag och grundvatten. Andra mål är att öka mångfalden, förbättra näringseffektiviteten i jordbruket, minska behovet av växtskyddsmedel och göra växtföljderna på gårdarna mångsidigare. Fånggrödor är grödor som har till uppgift att ur jorden samla upp näringsämnen, särskilt mineralbundet kväve, och på detta sätt förhindra att de sköljs bort och hamnar i hav, sjöar och vattendrag och i grundvattnet. Som bottengröda kan man odla baljväxter, som sparar fossil energi genom att binda atmosfäriskt kväve. Gröngödslingsvallar minskar behovet att tillföra kväve i form av handelsgödsel ännu effektivare och förbättrar jordens struktur särskilt på växtodlingsgårdar, där andelen vall normalt är liten i odlingsföljden. Saneringsgrödor kan användas för att bekämpa skadeorganismer i jord där rotsaker och grönsaker odlas och på så sätt minska behovet att använda växtskyddsmedel. Ett av syftena med växttäcke under vegetationsperioden är att upprätthålla och förbättra bördigheten, vilket på lång sikt effektiviserar användningen av näringsämnena i åkern och minskar näringssvinnet. 15 Med naturvårdsåkrar och mångfaldsremsor, där växter som gynnar däggdjur, vilt, fåglar, pollinerare och andra insekter samt växter för landskapsvård odlas, främjas mångfalden i åkernaturen och i landskapet. Åtgärder som krävs Med fånggrödor avses grödor som använder näringsämnen som blir kvar i marken efter huvudgrödan eller som frigörs från marken eller från rester av huvudgrödan. Fånggrödor skyddar också jorden genom att öka växttäcket när huvudgrödan har skördats. En fånggröda kan sås som bottengröda samtidigt med huvudgrödan eller senast när spannmålen är i broddstadiet, till exempel i samband med en ogräsharvning. Fånggrödan kan också sås efter skörden av huvudgrödan (tidig potatis, tidiga grönsaker) eller lite före skörden men likväl senast den 15 augusti. Den får bearbetas eller plöjas på hösten från den 1 oktober. Fånggrödan ska växa på hela skiftet. En fånggröda odlas alltid antingen tillsammans med huvudgrödan eller efter det att huvudgrödan har skördats. En gröngödslingsvall ingår i odlingsrotationen på en gård, och den måste anläggas antingen i början av vegetationsperioden eller året innan tillsammans med skyddssäd eller en annan skyddsgröda. Av vikten på de frön som används för anläggningen av en gröngödslingsvall ska minst 20 procent bestå av frön av kvävefixerande växter. En gröngödslingsvall får avslutas före höstsådd av spannmål eller oljegröda, men tidigast den 1 oktober om nästa gröda sås på våren. Som saneringsgröda ska oljerättika, vitsenap, sammetsblomster och blandningar av dessa användas. En saneringsgröda måste sås på våren, och den får arbetas in i jorden två månader efter sådden (?). Samma skifte kan användas som gröngödslingsvall eller vara besått med saneringsgröda i högs tre år. Miljöersättning betalas för arealen i fråga. Som naturvårdsåkrar räknas naturvårdsåkrar med vallodling samt mångfaldsåkrar besådda med växter som är till nytta för vilt och fåglar och med, ängs- och landskapsväxter. En naturvårdsåker kan utgöras av ett helt basskifte eller av ett jordbruksskifte. Jordbruksskiften som uppges som naturvårdsåkrar kan också anläggas som minst tre meter breda remsor i kanten av skiften, särskilt i kanter som ligger i söder eller väster, eller mitt i stora åkerfält. Naturvårdsåkrar måste anläggas och skötas enligt särskilda anvisningar. Begränsningar Gårdar som producerar ekologiskt kan inte få stöd för gröngödslingsvallar. Naturvårdsåkrarnas areal får utgöra högst [15] % av den stödberättigande arealen. 4.2.5 Täckodling av trädgårdsgrödor och potatis Mål och väntade effekter Ett syfte med åtgärden är att minska användningen av bevattningsvatten vid odling av trädgårdsgrödor genom att förhindra avdunstning från marken. Åtgärden minskar också behovet att använda herbicider och fungicider och bortsköljningen av näringsämnen. Täckningen hindrar ogräsväxt och minskar användningen av herbicider. En organisk täckning ökar mängden organiskt material i jorden. Dessutom minskar erosionen och utsköljningen av näringsämnen till hav, sjöar och vattendrag och till grundvattnet, eftersom erosionen och utsköljningen av näringsämnen är betydligt mindre vid täckt jord än vid naken, otäckt jord. Åtgärder som krävs Stödtagaren förbinder sig att täcka skiftet. Vid ettåriga grödor (inklusive potatis) ska markytan i raderna täckas med halm, flis, gräshack, biologiskt nedbrytbar plastduk, täckpapper eller något annat organiskt material. Vid fleråriga grödor ska markytan i raderna täckas med halm, flis, gräshack, biologiskt nedbrytbar plastduk eller något annat organiskt material, plastduk, plastväv, täckpapper eller gräs som klipps. Radmellanrummet ska täckas antingen med en klippbar grästäckning eller på något annat sätt. Skiftet kan täckas i sin helhet eller så kan enbart raderna eller radmellanrummen täckas. Om täckmaterialet är en plastduk, måste den vara tillverkad av polyeten. Kasserade plastdukar och täckvävar måste hanteras enligt gällande bestämmelser. 16 Kravet om täckning ska vid ettåriga grödor vara uppfyllt senast vid utgången av juni, utom vid salladsodling, där kravet ska vara uppfyllt vid utgången av juli. Täckningen ska ligga kvar till skörden, och vid fleråriga grödor under hela odlingstiden. Om klippbar grästäckning används, ska kravet uppfyllas senast under det andra åtagandeåret. De täckta skiftenas areal kan variera från år till år enligt odlingsplanen. Stöd betalas för skiften som odlaren uppger som täckta i samband med sin stödansökan på våren. Begränsningar Åtgärden kan väljas för alla skiften där potatis eller trädgårdsgrödor odlas, förutsatt att den är genomförbar. I den stödansökan som lämnas på våren uppges de skiften där åtgärden genomförs. Skiftenas areal kan variera från år till år beroende på odlingsplanen, men åtgärderna måste genomföras på minst [10] procent av arealen för trädgårdsgrödor eller potatis. Stödet kan betalas bara för den täckta odlingsarealen. Om täckmaterialet är organiskt, kan det inte användas för att uppfylla villkoren i åtgärden Tillförsel av organiskt material. En täckt odlingsareal med fleråriga trädgårdsgrödor kan räknas in i minimikraven för åtgärden växttäcke vintertid. Åtgärden kan inte väljas för skiften där kummin odlas. 4.3 Skiftesvisa åtgärder som främjar den biologiska mångfalden i miljöåtaganden 4.3.1 Användning av alternativa växtskyddsmetoder för trädgårdsgrödor Mål och väntade effekter Målet med åtgärden är att minska användningen av växtskyddsmedel genom att öka användningen av mera avancerade biologiska och mekaniska bekämpningsmetoder och bekämpning som avpassas exakt efter behovet. Åtgärder som krävs Stödtagaren bör använda sådana hjälpmedel för uppföljning av bekämpningen som lämpar sig för växtslaget eller en motsvarande metod för att följa upp den alternativa bekämpningen. Utgående från uppföljningen förbinder sig stödtagaren att för bekämpningen använda något biologiskt eller mekaniskt bekämpningsmedel som lämpar sig för grödan eller skadegöraren i fråga antingen ensamt eller i kombination med kemiska bekämpningsmetoder. Stödtagaren väljer ändamålsenliga bekämpningsåtgärder med hänsyn till grödan. För varje skifte kan bara en bekämpningsåtgärd väljas. Alternativen är följande: o Användning av rovorganismer på bärodlingsskiften o Biologisk bekämpning av gråmögel på bär med hjälp av en svampprodukt som sprids av bin o Skadebekämpning på grönsaksodlingar med hjälp av insektnät o Bekämpning av sjukdomar och skadeorganismer med svamp-, bakterie- och nematodpreparat och andra liknande preparat o Användning av odlingstunnlar o Ogräsbekämpning genom svedning, ångbehandling eller varmvattensbehandling Begränsningar Åtgärden kan väljas av gårdar som odlar grödor för vilka det finns en alternativ bekämpningsmetod som berättigar till stöd: Åtgärden kan inte väljas av gårdar som har ett åtagande om ekologisk produktion. Stödtagaren förbinder sig att under åtagandeperioden på 5 år använda alternativa bekämpningsmetoder. I den stödansökan som lämnas på våren uppges de skiften där åtgärden genomförs. Skiftenas areal kan variera från år 17 till år beroende på odlingsplanen, men åtgärderna måste genomföras på minst [15] procent av arealen för trädgårdsgrödor. Stöd kan betalas endast för den areal där dessa grödor odlas. 4.3.2 Odling av ursprungsväxter Åtgärder och krav Stöd kan betalas för odling av lantsorter, gamla hotade handelssorter och modifierade stammar av handelssorter av foderväxter, spannmål, rotsaker, utsädespotatis, oljeväxter, fiberväxter och grönsaker. Ett villkor för att stödet ska betalas är att sorten finns bland ursprungssorterna på Finlands nationella sortlista. Livsmedelssäkerhetsverket Evira sköter registreringen av växtstammar och utför sortundersökningar och äkthetsgranskningar åt odlaren (se avsnitt 6.2 genbank). Mål och väntade effekter Målet är att främja in situ-skyddet av en del av det finska kulturarvet och det genetiska materialet hos uthålliga lantsorter och gamla hotade handelssorter som har anpassat sig efter det nordliga finska klimatet. Detta sker genom att stödja definiering och underhållsodling av foderväxter, spannmål, rotsaker, utsädespotatis, oljeväxter, fiberväxter och grönsaker. Genom åtgärden kan man även stödja lokal fröförsörjning för småskalig produktion av specialgrödor och användningssätt som är förknippade med lantsorter och gamla handelssorter samt utveckling av specialprodukter. Systemet bidrar till att stödja Finlands internationella åtaganden när det gäller att bevara den biologiska mångfalden i jordbruket och de organismer som är beroende av detta. Åtgärder som krävs Stöd kan betalas för underhållsodling av lantsorter, gamla hotade handelssorter och modifierade stammar av handelssorter av foderväxter, spannmål, rotsaker, utsädespotatis, oljeväxter, fiberväxter och grönsaker. För detta upprättas åtaganden. För att ett åtagande ska kunna godkännas måste det vara fråga om en lantsort eller lantstam eller en hotad gammal handelssort som morfologiskt eller till sin fenotyp skiljer sig från andra sorter. Innan åtagandet godkänns måste stödtagaren få ett beslut om upprätthållande av sorten från Evira, som ansvarar för sortundersökning eller bestämning av sortäkthet och registreringen av sorter enligt en praxis för sortbeskrivningar som grundar sig på anvisningar från den internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV). Den som upprätthåller en ursprunglig växtsort åläggs att sörja för att sorten bibehålls så att den överensstämmer med sortbeskrivningen eller förändras enbart som en följd av naturligt urval och för att det finns levande frön av sorten så länge registreringen av sorten är i kraft. Som en tillräcklig mängd frön anses en sådan mängd att sorten kan börja användas för produktion utan att dess ursprungliga egenskaper har förändrats. Det fröparti som upprätthållaren lagrar kallas underhållsparti, och det bildas av frön som är så god kvalitet som möjligt. Underhållspartiet förnyas när det tar slut eller när frönas grobarhet sjunker. (Evira rekommenderar att underhållspartiet ska vara så stort att det motsvarar två års behov av frön.) Dessutom upprätthåller upprätthållaren en fil där det är möjligt att kontrollera läget i fråga om underhållet. Evira övervakar underhållet. Upprätthållaren ska på begäran skicka Evira prover på sorten. Stödtagaren uppger årligen på vilka skiften åtagandeväxten odlas med hjälp av växtkoden. Vid fröodling ska årligen minst 1 ha besås, och ersättning kan betalas för högst 1 ha (utom grönsaker, där arealen är [5] ar). Stödtagaren får själv periodisera fröodlingsarean under avtalsåren (minst 5 ha/5 år). Vid underhållsodling betalas ersättning för högst [10] hektar. [lägre stödnivå] Åtagandeperioden är 5 år. Efter det är det möjligt att fortsätta 1–2 år eller söka ett nytt femårigt åtagande. Begränsningar 18 Åtgärden kan tas med i åtagandet bara om sorten finns bland de godkända ursprungssorterna i Finlands nationella sortlista. 5 Skiftesvisa miljöavtal Avtalen gäller i huvudsak områden som inte ingår i åkermarken. 5.1 Skiftesvisa avtal som främjar kontrollen av avrinningsvatten 5.1.1. Skötsel av våtmarker Mål och inriktning Åtgärden förbättrar tillståndet i sjöar och vattendrag som påverkas av jordbruket lokalt och inom avrinningsområdet, och den minskar belastningen orsakad av näringsämnen, fast material och försurande kemikalier som sköljs ut i Östersjön. Naturligt slingrande fåror, översvämmande områden, översvämningsterrasser och åkrar och stora våtmarker eller kedjor av små våtmarker främjar vattenskyddet i områden med vattensystem som belastas av jordbruket genom att göra vattenflödet jämnare och hålla kvar fast material och fosfor som är bunden till detta. När vegetationen tas bort avgår lösligt kväve och löslig fosfor. Från våtmarkerna avgår kväve även till atmosfären. Våtmarkerna kompletterar vattenskyddsåtgärderna på åkrarna i strävan efter att minska belastningen från jordbruket. Lokalt kan våtmarkerna ha stor betydelse i samband med åtgärder för att förbättra havets, sjöarnas och vattendragens ekologiska status. Åtgärden främjar mångfalden i naturen och landskapet i jordbruksområden i och med att de våta biotoper som minskat i åkerområden på grund av dränering igen ökar i omfång. Våtmarker och dikesfåror som liknar naturliga avrinningsfåror bidrar till en mångsidigare livsmiljö i odlingsområdena och skapar omväxling i landskapet. Artrikedomen i jordbruksområdena blir större, antalet individer växer och vilt-, fiske- och kräftnäringen påverkas gynnsamt. Åtgärden genomförs på sådana avrinningsområden för sjöar och vattendrag, som har identifierats till exempel i vattenförvaltningsplanerna och där åtgärden i betydande grad och på ett ändamålsenligt sätt kan minska den belastning som jordbruket orsakar på sjöar och vattendrag och/eller öka naturens mångfald i jordbruksområdena samt främja vilt-, fiske- och kräftnäringarna. Inriktningen av åtgärden och stödet till den grundar sig på en behovsprövning som utförs av NTM-centralen. När ändamålsenligheten hos ett objekt och dess skötselplan i en ansökan bedöms beaktas målen för vattenskyddet och/eller mångfalden i jordbruket, skötselns kostnadseffektivitet samt begränsningar som anges nedan. Åtgärder som krävs Våtmarker är permanent vattensjuka, medan översvämningsområden kanske är täckta av vatten bara en del av året. De håller kvar fast material och näringsämnen, fungerar som bo- och födomiljö för bland annat fåglar och bidrar till en större mångfald i jordbrukslandskapet. Till våtmarker och tillfälligt översvämmade områden [bör definieras] hör skyddsområden som är tillräckliga med hänsyn till skötseln. Skötselåtgärder för våtmarker ska genomföras enligt en godkänd plan. Till de årliga skötselåtgärderna kan bland höra borttagning slam, underhåll av dammar och avrinningsfåror, slåtter av områden vid randen av våtmarker och avrinningsfåror och bortforsling av växtavfall. Slåtteravfallet kan återvinnas. Vid skötseln av naturenliga avrinningsfåror sköter man strukturer som bromsar flödet samt kantzonerna, till exempel genom att se till att eventuella översvämningsterrasser är öppna. Avtalsområdet får användas som bete om detta inte 19 inverkar negativt på mångfalden i naturen eller på vattenskyddet. Vid betesdrift måste erosion förhindras. Över skötseln av en våtmark ska dagbok föras. Åtgärderna får inte heller medföra olägenheter utanfår det område där de genomförs, till exempel så att dräneringen av åkrar som brukas påverkas negativt. Åtgärderna får inte medföra negativa följder för Natura 2000-områden, arter som listas i bilaga 2, 4 eller 5 till habitatdirektivet, arter som listas i bilaga 1 till fågeldirektivet, utrotningshotade djur eller hotade naturtyper. Förutom att den främjar vattenskyddet och mångfalden i naturen kan en våtmark även fungera som en reservoar för bevattningsvatten, som en plats för uppfödning av fisk och kräftor på naturlig föda och som friluftsområde. Avtalet ska gälla en våtmark, ett tillfälligt översvämmat område eller en vattenfåra som satts i naturenligt skick där skötselåtgärderna utförs samt kantzoner som är tillräckliga med hänsyn till skötseln. Avtalstiden är 5 år. Begränsningar Skötseln ska vara ägnad att minska belastningen på vattensystemen från jordbruket och/eller öka mångfalden av livsmiljöer i jordbruksområden med ensidig natur. Genom åtgärden kan man inte finansiera enbart bevattningsreservoarer eller återställning av torrlagda sjöar och träsk och inte heller objekt där avrinningsvattnet nästan enbart kommer från andra marker än jordbruksmark. Åtgärden kan genomföras på våtmarker som - som har anlagts med hjälp stöd för icke-produktiva investeringar åren 2007–2013 (statsrådets förordning 185/2008), - som har anlagts med hjälp av stöd för våtmarksinvesteringar 2014–2020, - för vilka det har funnits ett giltigt avtal om specialstöd för skötsel av en mångfunktionell våtmark enligt statsrådets beslut (760/1995) eller statsrådets förordning (644/2000 eller 366/2007), - för vilka det har funnits ett giltigt avtal om specialstöd för främjande av naturens och landskapets mångfald på en liten våtmark eller en tidvis översvämmad åker grundat på statsrådets beslut (760/1995) eller statsrådets förordning (644/2000 eller 366/2007) eller - som uppfyller villkoren för stöd för våtmarksinvesteringar 2014–2020. Genom åtgärden kan man även anlägga och sköta små våtmarker, överfallsdammar och tillfälligt översvämmade åkrar. Stöd kan beviljas odlare, registrerade föreningar och dikningssammanslutningar. 5.2 Skiftesvisa avtal som främjar mångfalden i naturen samt landskapet 5.2.1 Skötsel av mångfalden i jordbruksnaturen och av landskapet Mål och inriktning Syftet med åtgärden är att systematiskt upprätthålla och främja mångfalden i naturen samt landskapsvården i jordbruksmiljön. Genom åtgärden sörjer man för de livsmiljöer i jordbruksområdena som kräver skötsel, artmångfalden i jordbruksområdena samt landskapsvärdena i områden med de värdefullaste odlingslandskapen. Stöd kan beviljas för kulturbiotoper, naturbeten, skogsremsor och kantzoner vid åkermark som har mångsidiga naturvärden eller betydande landskapsvärden, främjande av utrotningshotade arter i jordbruksmiljön, fornminnen i jordbruksmiljön och vård av kulturarv som sammanhänger med långvarig markanvändning. Dessutom kan man använda åtgärden för att sammanjämka åkerbruket med fåglarnas matförsörjning på betydande mat-, flytt- och rastplatser för fåglar. Åtgärden ökar också rekreationsvärdena i landsbygdens landskap. 20 Målet är att en så stor del som möjligt av de kulturbiotoper som klassas som värdefulla nationellt och på landskapsnivå ska omfattas av vård, att kvaliteten på vården av de objekt som redan sköts ska förbättras och att den totala arealen kulturbiotoper och naturbeten som vårdas ska öka. Åtgärden skapar förutsättningar för att bevara och främja naturtyperna och arterna i jordbruksområdena. En ökning av den vårdade arealen genom iståndsättning av lämpliga objekt ökar den livsmiljö som är lämplig för växt- och djurarterna och främjar spridning av arter mellan områdena, vilket minskar risken för att arter försvinner. Begränsningar Stöd kan beviljas odlare och registrerade föreningar. Företräde ges objekt som uppfyller villkoren och för vilken det har funnits ett giltigt avtal om specialstöd för vård av kulturbiotoper eller främjande av mångfalden i naturen och av miljön enligt statsrådets förordning 366/2007. Företräde ges också kulturbiotoper som klassas som värdefulla och objekt som har iståndsatts med hjälp av investeringsstöd. Företräde ges dessutom objekt som ligger i landskapsområden som är nationellt eller regionalt värdefulla, i ett område som hör till Natura 2000-nätverket eller gränsar till ett område i Natura 2000-nätverket eller i ett område som har konstaterats vara viktigt i de allmänna planerna för biodiversiteten. För att ett avtal ska kunna ingås krävs det inte att det finns ett giltigt åtagande för miljöersättning. Kantzoner i jordbruksmiljö bör ligga mellan åkrar och skog, mellan åkrar och vägar eller mellan åkrar och sjöar eller vattendrag. Ett sådant område får vara högst 20 meter brett. Den största möjliga arealen för åkerholmar är en hektar. Stöd beviljas inte för objekt för vilka man inte har identifierat möjligheter att på ett betydande sätt främja artrikedom och landskapsvärden genom skötselåtgärder. Stöd beviljas inte heller för objekt som främst används för skogsbruk. Till dessa hör framför allt skogar där artbeståndet och åldersstrukturen är ensidiga, skogar där fältskiktet till största delen består av ris och barrskogar, där det inte finns klara tecken på användning som betesmark. Avtal kan inte ingås för vanliga områden som används som trädgårdar eller parker eller stora enhetliga kala klippor. Som åtgärd godkänns inte bevarande, underhåll eller upprustning av lador. Avtal kan inte ingås om områden som används som åkermark, undantaget viktiga mat-, flyttnings- och rastområden för fåglar. Åtgärden kan genomföras på viktiga mat-, flyttnings- och rastområden för fåglar, när de nödvändiga skötselåtgärderna i betydande grad avviker från skötselkraven för naturvårdsåkrar. Åtgärder som krävs Avtalet gäller i fem år. Avtalsområdet måste skötas och iståndsättas enligt en separat, godkänd plan. Ett villkor för att ett avtal ska kunna ingås är att den godkända planen är ändamålsenlig med hänsyn till en hållbar användning av naturresurserna och tillståndet i miljön. Skötselåtgärderna bör bevara och främja ovanliga natur- eller landskapsvärden i avtalsområdet genom att sörja för att djurarterna och växtslagen bevaras och förökas och vårda områden och objekt som är viktiga för jordbrukslandskapet. Skötseln av ett område som klassas som kulturbiotop bör planeras och genomföras så, att den först och främst gagnar mångfalden i jordbruksnaturen. I avtalet kan man även inkludera vård av jordbrukshistoriska konstruktioner och fornminnen och det närmaste området kring dessa. Skötselåtgärderna kan omfatta bland annat betesgång, slåtter, lövtäkt, bortrensning av främmande arter och röjning av buskar och träd. Dessutom kan andra särskilda skötselmetoder användas, såsom avbränning. Den växtlighet som slagits ska föras bort, om inte något annat anges i den godkända planen. Kantzoner och åkerholmar ska slås eller röjas minst vart annat år, om inte något annat fastslagits i den godkända planen. Vårdbiotoper som ska användas för betesgång och områden som iståndsätts som vårdbiotoper ska i allmänhet avskiljas med stängsel från övriga betesvallar för att vårdbiotopen inte ska tillföras näringsämnen utifrån. NTM-centralen kan i enskilda fall tillåta betesgång i vårdbiotoper som utgörs av gamla näringsfattiga gräsmarker, om avtalsområdet inte är känsligt för övergödning. I en vårdbiotop ska antalet djur på en viss betesareal vara sådant att djuren i huvudsak klarar sig på betet utan tillskottsfoder, eller så ska betesrotationen ordnas så att när ett område är avbetat flyttas djuren till ett annat. Kalvar får utfordras från den 1 augusti. Vårdbiotoper får inte användas enbart som nattbete. 21 Avtalsområdet får inte bearbetas, gödslas eller behandlas med växtskyddsmedel. NTM-centralen kan i enskilda fall tillåta gödsling på områden som utgör rast- och matplatser för vilda fåglar eller kemisk bekämpning av sly eller jätteloka i form av stubbehandling. Områden som inte är åkermark får inte dräneras eller beskogas. Ett lämpligt betestryck ska fastställas från fall till fall. Betesgången ska ske så att den inte medför skadlig gödning av växtligheten i området eller jorderosion. Om det är känt att det inom området finns en förekomstplats för en hotad växt- eller djurart som avses i naturvårdslagen eller en djurart som ska åtnjuta strikt skydd enligt bilaga 4 a till habitatdirektivet eller om avtalsområdet ingår i ett Natura 2000område, måste man säkerställa att de planerade skötselåtgärderna för avtalsområdet lämpar sig för de arter som är anledningen till skyddet. Åtgärderna måste inledas på varje skifte som avtalet gäller under det första avtalsåret, om något annat inte fastställts i den godkända planen. De åtgärder som genomförs i ett avtalsområde ska antecknas i en skötseldagbok. I skötseldagboken, som kan utgöras av ett skifteskort, måste man införa åtminstone skiftets namn, signum och areal samt de årliga åtgärderna, när de genomförs, hur länge de varar och åtgärdernas inverkan på miljön. Med en åtgärds varaktighet avses den tid det tar att genomföra åtgärden. Skötsel av häcknings-, mat- och rastplatser för fåglar för att förhindra att fåglar orsakar betydande skördeskador VILLKOREN ÄR ÄNNU INTE KLARA. 5.2.2 Uppfödning av lantraser Mål och väntade effekter Målet är att trygga fortlevnaden av de lokala raser som har ett ekonomiskt, vetenskapligt eller kulturhistoriskt värde, så att deras särskilda egenskaper och genetiska variation bevaras. Samtidigt upprätthålls husdjursarternas biologiska mångfald. Åtgärden förhindrar att finska lantraser dör ut genom att öka antalet individer som hör till raserna. På så sätt säkerställs att ett så stort genetiskt material som möjligt bevaras. Åtgärder som krävs Stöd kan betalas för uppfödning av östfinsk, västfinsk, och nordfinsk boskap, finska lantrasgetter, finska lantrasfår (vita, svarta och bruna), kajanalandsfår, finska hästar och lantrashöns för att öka antalet individer av rasen i fråga. Jordbrukaren förbinder sig att under fem år på sin gård uppföda så många djur av lantras som nämns i avtalet. Skilda avtal ingås för varje lantras. Djuren måste vara renrasiga. Höns måste vara minst ett halvt år gamla och nötkreatur, får och getter minst ett år gamla vid ingången av avtalsperioden. En finsk häst ska vid avtalsperiodens börja vara införd i registret över finska hästar och antingen vara ett avelssto som fölat, betäckts eller inseminerats under det föregående året eller en stambokshingst. Antalet djur omräknas till djurenheter (de) med hjälp av koefficienter i en särskild tabell. Ett avtal eller ett åtagande ingås om det finns minst 0,9 de får/getter, 1 de nötkreatur, 3 de hästar och 20 st lantrashönor/lantrastuppar. Ett villkor för att stödet ska betalas är att rasen förökas, varför besättningen måste användas för fortplantning och förädling under avtalsperioden. När det gäller höns krävs att kycklingar kläcks. Vid reproduktionen måste renrasiga djur av samma ras användas. Jordbrukaren förbinder sig att hålla det antal djur som anges i avtalet under hela avtalsperioden. Antalet kan dock minska under avtalsperioden av skäl som inte beror på jordbrukaren själv, force majeure eller en omständighet som är oskälig ur produktionssynpunkt. Antalet djur som anges i avtalet kan höjas på ansökan. [?] Avtalsperioden är fem år lång. Efter detta är det möjligt att förlänga avtalet med ett år åt gången eller att ingå ett femårigt förlängningsavtal. Begränsningar De djur som avtalen gäller måste vara identifierade och under hela avtalsperioden omfattas av ett tillförlitligt system för kontroll och registrering. 22 6. Förvaring i genbanker (artikel 29.9) 6.1. Bevarande in situ av genetiska resurser som upprätthålls genom odling Mål Syftet med åtgärden är att genom odling in situ på ett säkert sätt bevara och upprätthålla nationellt värdefulla jordbruks- och trädgårdsgrödor och nordliga lantsorter med viktiga genresurser som förökas genom odling samt handelssorter som har anpassats sig efter Finlands nordliga klimat och gamla hotade handelssorter. En nationell genresurskoordinator överlåter odlingsmöjligheten till en utomstående upprätthållare, som sköter odlingen. Stöd riktas till upprätthållande och bevarande av växtstammar för vilka det getts mandat för långtidsbevaring samt till nationellt värdefulla privata samlingar och lokala genresurser. Åtgärder och krav Ersättning beviljas för upprätthållande och bevarande av växtstammar som ska upprätthållas nationellt och för vilka det har getts mandat för långtidsbevaring. Till dessa hör vissa fruktträd (äpple, plommon, krikon, päron, surkörsbär), bärväxter (såsom krusbär, svart och rött vinbär, havtorn, hallon, åkerbär, parksmultron), grönsaker (rabarber, pepparrot, löksorter), humle och vissa andra sorter som har valts för långsiktigt bevarande (såsom örter och medicinalväxter samt växter för grönområdesbyggande) utgående från en utvärdering utförd av expertgrupper inom det nationella programmet för växtgenetiska resurser. Det nationella programmet för växtgenetiska resurser kan ge en utomstående aktör i uppdrag att sköta upprätthållandet. Växtstammarna måste skötas enligt de nationella anvisningarna för långsiktigt bevarande av Finlands nationella växtgenetiska resurser (Suomen kansallisten kasvigeenivarojen pitkäaikaissäilytysohjeet). Det får finnas högst 20 växtsamlingar, och varje växtsamling har en areal på minst 1–5 ar beroende på växtsorten (för fruktträd 5 ar, för grönsaker 1 ar). Ersättningstagare Det nationella programmet för växtgenetiska resurser Upprätthållare Enskilda personer, föreningar eller sammanslutningar 6.2. Beskrivningsundersökningar för ursprungsväxter och granskning av partiäkthet för gamla handelssorter Åtgärder och krav Odling av ursprungsväxter förutsätter en beskrivningsundersökning utförd av Evira. När det gäller gamla handelssorter, för vilka det har gjorts upp en officiell sortbeskrivning för handeln i samband med fakturan, utförs en granskning av partiäktheten för det fröparti som ska användas vid odlingen. Ersättningstagare Myndigheten som utför beskrivningsundersökningar och äkthetsgranskningar (EVIRA) 6.3. Upprätthållande av sperma- och embryolager 23 Det långsiktiga bevarandet av genresurserna hos de finska lantraserna tryggas genom en genbank. I genbanken ska arvsanlagen hos utrotningshotade djurraser bevaras som embryon och spermadoser. I tabellen beskrivs det mål som man vill uppnå med åtgärden. Mål Största delen av de genetiska resurserna hos husdjuren finns hos djuren på gårdarna och de individer som de producerar för förädling. Målet med ex situ-genbanker är långsiktigt bevarande av genresurser. Vid frysförvaring består materialet av embryon och spermiedoser. I embryon bevaras hela genomet. Att samla in och frysa ner sperma är billigare, och med stora mängder doser får man ett trovärdigt förråd med genetisk variation. Härstamningen för de djur som könscellerna tas från verifieras med hjälp av register och DNAanalyser. Innan könscellerna samlas in, utreds djurens hälsa. Från donatordjuren måste även ett serumprov frysförvaras för analys av sjukdomsfaktorer i framtiden. En stor mängd doser måste förvaras för att ge ett tillräckligt antal alternativ vid återupplivning av rasen genom korsning. En faktor som bidrar till att en stor volym behövs är att könscellernas livskraft eventuellt avtar. För närvarande finns det säkerhetsupplag med genetiskt material från hotade boskaps- och fårraser som gardering i fall av katastrofer och genetiska risker. För hästar, höns och getter finns det inga motsvarande säkerhetsupplag. I Finland saknas kompetens när det gäller att frysa ner sperma från höns och getter. djurart och ras nötkreatur: östfinsk boskap nordfinsk boskap västfinsk boskap får: ålandsfår kajanalandsfår finskt lantrasfår häst: finsk häst höns: lantrashöns get: finsk lantrasget mål för upplag under programperioden 2014– 2020 25 kor x 8 embryon 25 tjurar x 200 spermadoser 25 kor x 8 embryon 25 tjurar x 200 spermadoser 25 kor x 8 embryon 200 spermadoser per donatortjur 25 baggar x 200 spermadoser 25 baggar x 200 spermadoser 50 baggar x 200 spermadoser 25 hingstar x 100 spermadoser 10 stammar x 10 tuppar x 100 spermadoser nuläge åtgärder 24 kor / 162 embryon 48 tjurar / 77500 spermadoser nedfrysning av sperma och embryon 35 tjurar / 60500 spermadoser nedfrysning av sperma och embryon 159 tjurar / 260000 spermadoser nedfrysning av sperma och embryon 6 baggar / 450 spermadoser 25 bockar x 200 spermadoser - nedfrysning av sperma nedfrysning av sperma nedfrysning av sperma nedfrysning av sperma utveckling av nedfrysningsteknik insamling av sperma utveckling av nedfrysningsteknik insamling av sperma 4 baggar / 250 spermadoser 16 baggar / 900 spermadoser - Åtgärder och krav Ex situ-verksamheten planeras och genomförs av koordinatorn för det nationella programmet för animaliska genresurser. Koordinatorn utarbetar årligen en verksamhetsplan som ska godkännas av genresursdelegationen vid jord- och skogsbruksministeriet. Sperma och embryon samlas in och fryses ner, och upplag och data upprätthålls av inseminationsorganisationer eller veterinärer som köptjänster. 24 B) Ekologisk produktion (artikel 30) Stödet för ekologisk produktion är kostnadsbaserat. Stödet ska helt eller delvis kompensera stödmottagarna för de extrakostnader och inkomstbortfall som de aktuella åtagandena har gett upphov till. Transaktionskostnaden kan uppgå till högst 20 % av stödet. Ekostödet riktas i enlighet med produktionsinriktningen (växtodlingsgård eller djurgård). När det gäller att rikta stödet ska man även utreda möjligheten att differentiera stöden för grönsaksodling på friland så att de svarar mot de kostnader som de ekologiska produktionsmetoderna medför. 1 Åtagande om ekologisk produktion och ekologisk animalieproduktion Vid ekologisk produktion bestäms basnivån av de kompletterande villkoren. Mål och väntade effekter Vid ekologiskt jordbruk är belastningen på vattensystemen och klimatet i princip mindre och den biologiska mångfalden större än vid konventionellt jordbruk tack vare att näringsämnena tas tillvara och utnyttjas noggrannare och syntetiska kemiska kemikaliska gödsel- och växtskyddsmedel inte får användas. Produktionsformen främjar återvinning av trygga organiska gödselmedel och ökar den biologiska mångfalden. Vid ekologisk djurhållning har djuren i vissa avseenden en större och mera arttypisk livsmiljö än vid konventionell djurhållning. Djuren ges möjlighet att bete sig arttypiskt, och de får så goda förutsättningar som möjligt för social växelverkan med andra individer av sin egen art. Övergång till ekologisk produktion och en fortsättning av produktionen stöds också för att den ekologiska produktionen ska öka så att den svarar mot efterfrågan. Åtgärder som krävs Stöd för ekologisk produktion betalas jordbrukaren a) för ekologisk produktion eller b) för ekologisk animalieproduktion. Åtagandeperioden är 5 år lång. När åtagandeperioden har löpt ut kan den förlängas med ett år i sänder. a) Ekologisk produktion Ett åtagande om ekologisk produktion kan godkännas och ersättning för produktionen betalas en odlare - som har registrerat sig i kontrollsystemet för ekologisk produktion, - som har genomgått den utbildning i ekologisk odling som krävs, - som iakttar de produktionsvillkor för ekologisk växtproduktion som anges i rådets förordning (EG) nr 834/2007, och - gården har under hela avtalsperioden oavbrutet avsatt minst 3 ha åker för ekologisk odling eller, om det är fråga om trädgårdsgrödor trädgårdsodling, minst 0,5 ha för ekologisk trädgårdsodling, - en inledande produktionskontroll har utförts på gården och gården har godkänts, - åkerskiften som hör till gården (i regel alla) läggs om till ekologisk produktion; åtagandet kan även begränsas till att gälla enbart gårdens grönsaksodling på friland; all odling av rörflen på gårdens marker lämnas utanför åtagandet om ekologisk produktion; odlaren kan själv välja att odla rörflen antingen konventionellt eller ekologiskt; för arealer som används för rörflensodling betalas ingen ekoersättning, - gården måste under åtagandeperioden odla grödor för försäljning på i genomsnitt minst 30 % av åtagandearealen; hela åtagandearealen får utgöras av vallodling bara på en gård vars skörd i huvudsak används som foder för djur som uppföds på gården eller som foder för boskap på gårdar som idkar regelbundet samarbete med gården i fråga och som har åtaganden om ekologisk animalieproduktion; skiften som uppges som gröngödslingsareal eller obrukad skötselareal kan årligen godkännas om de sammanlagt utgör högst hälften av åtagandearealen. b) Ekologisk animalieproduktion 25 Ett åtagande om ekologisk animalieproduktion kan godkännas och ersättning för produktionen betalas en odlare som - uppfyller villkoren i a), - har genomgått den utbildning i ekologisk animalieproduktion som krävs, - har registrerat sig i kontrollsystemet för ekologisk produktion i fråga om det djurslag som åtagandet gäller och - en inledande produktionskontroll har utförts på gården och gården har godkänts, - gården håller minst 1 djurenhet av det djurslag som åtagandet gäller i ekologisk animalieproduktion; produktionsdjuren och produktionsbyggnaderna är i sökandens besittning; de djurslag som kan godkännas för ekologisk animalieproduktion är mjölkkor, dikor, annan nötboskap, får, getter, suggor, köttgrisar, galtar, höns, broilrar, kalkoner, gäss, ankor, och moderdjur av fjäderfä; när antalet djurenheter (de) beräknas ska koefficienterna i tabell x..xx användas, - gården producerar senast under det sista åtagandeåret ekologiska animalieprodukter för försäljning. Begränsningar En gård som har ett åtagande om ekologisk produktion/animalieproduktion kan söka miljöåtaganden för samma skiften. Gården kan likväl inte välja följande tilläggsvillkor för miljöersättning: reducerad gödsling och reducerad användning av växtskyddsmedel på arealer för trädgårdsgrödor, gröngödsling vid växttäckning under vegetationsperioden samt vid tillförsel av organiskt material till åkermark spridning av sådana gödselmedel som är förbjudna vid ekologisk produktion. Skiften som ingår i åtagandet kan bytas mellan två gårdar, om båda har ett åtagande som avses här. Om en gård i sitt åtagande för djurens välbefinnande har valt att uppfylla tilläggsvillkoret om rastning och betesgång för nötkreatur, tilläggsvillkoret om rastning för sinsuggor och gyltor eller tilläggsvillkoret om rastning och betesgång för och för får- och getfarmer, kan åtagande om ekologisk animalieproduktion inte sökas för djuren i fråga, om inte djurhållaren byter ut dessa tilläggsvillkor mot andra tilläggsvillkor eller avstår från ersättningen för tilläggsvillkoren. 2 Genomförande av ekologisk produktion - För att förenkla systemet föreslås att avtalsförfarandet överges till förmån för ett åtagandeförfarande. Åtagandet ska enligt förslaget sökas hos en NTM-central. Den åkerareal som berättigar till stöd för ekologisk produktion bestäms på samma sätt som vid miljöersättning. När det gäller stödtagarnas ålder eftersträvas en likadan lösning för de olika stödsystemen. Processningen av gödsel kan främjas med hjälp av investeringsstöd. 3 Den ekologiska produktionens förhållande till miljö- och klimatersättningssystemet och investeringarna inom jordbruket Om en odlare med ett åtagande om ekologisk produktion även tar på sig ett åtagande inom systemet för miljö- och klimatersättningar, bör han eller hon också iaktta de tvärvillkor som gäller förgröning och miljöersättning och förbinda sig till en balanserad användning av näringsämnen. Odlaren kan välja bland följande åtgärder som berättigar till miljöersättning: Återanvändning av näringsämnen - spridning av flytgödsel på åkermarken - tillförsel av organiskt material till åkermarken - spridning av stallgödsel under vegetationsperioden Kontroll av avrinningsvatten - fleråriga miljövårdsvallar - växttäcke under vegetationsperioden med undantag av gröngödslingsvallar 26 - växttäcke vintertid Avtal - hantering av avrinningsvatten (skötsel: reglerad dränering, reglerad bevattning och återanvändning av avrinningsvatten) - främjande av mångfalden i jordbruksnaturen och av landskapet - uppfödning av lantraser - odling av ursprungsväxter Investeringar - anläggning av våtmarker och inledande röjning och stängsling av naturbeten - hantering av avrinningsvatten, rastgårdar, reglerbar dränering av sura sulfatjordar - gödselstäder C) Rådgivning (artikel 16) Beredningsgruppen för miljöstöd föreslår att rådgivningsåtgärden i utvecklingsprogrammet ska omfatta en tredelad miljörådgivning, där den kartläggande fasen i samband med det inledande rådgivningsbesöket klarlägger miljöfrågorna på gården och ger allmän miljörådgivning i fråga om såväl kompletterande villkor som förgröning och miljöersättningar. Miljökartläggningen kompletteras med en fördjupande rådgivning inom ett valbart område. Det tredje rådgivningsbesöket är ett uppföljningsbesök, där man granskar de omständigheter som behandlats vid rådgivningen och hur de utvecklats. Med hjälp av rådgivningen kan man också anpassa de åtgärder för miljöersättning som ingår i åtagandet så att de blir effektivare ur miljösynpunkt. Rådgivningen gör det dessutom lättare att rikta åtgärderna. Behovet av miljörådgivning är stort, och beredningsgruppen för miljöersättning och dess undergrupper har särskilt noterat behovet av rådgivning i de frågor som behandlas nedan. Återanvändning av näringsämnen: Målet är att genom utbildning och rådgivning öka kunskapen om användningen av stallgödsel på djur- och växtodlingsgårdarna, så att näringsämnena på bästa sätt kan utnyttjas av odlingsväxterna. På detta sätt kan man också höja växtodlingsgårdarnas vilja att ta emot stallgödsel. Utfodring och skötsel av produktionsdjur: Det behövs utbildning och rådgivning även i frågor som gäller utfodringen och skötseln av produktionsdjur, eftersom en effektivisering av utfodringen i enlighet med de nyaste forskningsresultaten och rekommendationerna inverkar på näringsinnehållet i gödseln. Gödselanalyser bör utföras oftare än i dag, och rätt värden på gödselns näringsinnehåll bör användas vid gödslingen. Skötsel av mångfalden och landskapet: Rådgivningen på detta område bör ingå redan i den första rådgivningsfasen, och dessutom bör området kunna väljas som ämne för den fördjupande rådgivningen. Genom rådgivningsåtgärden finansieras inte skötselplanerna för avtalsområdena, men den fördjupande delen gör det möjligt att under avtalsperioden få råd om hur skötseln av avtalsområdet ska genomföras. Utbildning och rådgivning behövs också om följande ämnesområden: - främjande av gödselspridning på våren och sommaren - beräkning och tolkning av näringsbalanser - lagring och användning av gödselmedel som baserar sig på bioavfall och avloppsslam - upprätthållande av jordmånens struktur - förebyggande av näringsläckage - klimatvänlig verksamhet - åtgärder med växttäckning och lämpliga objekt. 27 Förutom den rådgivning som gäller biologisk kunskap behövs rådgivning i frågor som gäller det tekniska genomförandet av miljöinvesteringar. 28
© Copyright 2024