Välkommen till Tullstorpsån! Börringesjön Tullstorpsåprojektet från källa till mynning Havgårdsjön Mot Jordberga → Vissa arter klarar av att leva i åkrarnas raka diken. Småpigg är mycket tålig mot föroreningar och kan finnas i stort antal där andra fiskar inte överlever. x I dikenas täta vassruggar trivs sävsparven. Ë På 2000-talet – projekt Tullstorpsån Sedimentfälla Markägare längs Tullstorpsån har beslutat sig för att bryta den onda cirkeln. Genom att anlägga ett 50-tal nya våtmarker och återskapa en naturligare vattenmiljö förväntas man: 101 Fåglar Våtmark Brun kärrhök 101 xÈ. Anderslöv Jordberga Meandrande bäckfåra Fiskevård 101 Vass - från källa till mynning I projektet har man tagit ett helhetsgrepp med att återställa den naturliga vattenmiljön i Tullstorpsån. Vattnet får tillbaka sin ringlande väg ut till havet. Dammar är anlagda som ett pärlband längs hela åns sträckning. Vattnet hålls kvar i landskapet och renas på ett naturligt sätt från näringsämnen och bekämpningsmedel. Samtidigt återskapas livsmiljöer för många växter och djur. Sävsparv Skateholm Beddingestrand Tullstorpsåns avrinningsområde Östersjön Småspigg 1767 2004 Åar och bäckar letade sig ringlade genom landskapet. Vattnet tog god tid på sig att nå hav och sjöar, och renades på vägen. Våtmarkerna och vattendragens ringlande bana fungerade som naturliga reningsverk och gav en jämnare tillgång på vatten i landskapet. Under regniga perioder strömmade vattnet till från omgivande marker och fyllde på våtmarkerna. Vattnet stannade då upp och renades från överskottet på näringsämnen. Här kunde jordpartiklar, med bundet fosfor, sedimentera och växterna tog tacksamt hand om näringsämnen som kväve. 1900-talet – stressat vatten i raka fåror Före de stora jordbruksreformerna i mitten på 1800-talet hade åfåran en slingrade form och det fanns gräsmarker på båda sidor om ån. I östra delen låg en mosse. På 1900-talet hade ån rätats ut och åkern letade sig allt närmare stränderna. Mossen har blivit utdikad och torrlagd. Dagens effektiva jordbruk började formas i mitten på 1800-talet och det visade sig få ödesdigra konsekvenser för våra Skånska vatten. En av konsekvenserna har blivit att sjöar och hav övergöds av näringsämnen som strömmar ut genom raka vattenfåror. Sedimentfällor Våtmarker Meandrande bäckfåra Översvämningszon Kantavplaning Trädplantering Fiskevård Viltvård Fåglar och vattendjur. Visningssträckan ligger på privat mark och man besöker området under eget ansvar. Tack för att du visar hänsyn! Tofsvipa Här är du Vattnet tog det lugnt på 1800-talet Där vattnet strömmade snabbt var bottnarna steniga och på lugna ställen fick man sandiga mjukbottnar. Det fanns gott om död ved och stenar som skapade livsutrymme åt vattnets olika småkryp och gjorde att ån fick liv. Vattendragens flacka stränder svämmades över vid högvatten. Dessa fuktiga strandängar användes ofta till slåtter och höet blev vinterfoder åt djuren. Tullstorpsån mellan Jordberga och Hackemölla ger en bild av hur de flesta vattendrag i jordbrukslandskapet har förändrats under de senaste århundradena. • • • • • • • • • Viltvård Klagstorp minska utsläppet av kväve med 30% och fosfor med 50% motverka erosion och översvämningar minska rensningsbehovet i ån öka den biologiska mångfalden återskapa ett värdefullt fisksamhälle. Under 2009 skapade man en sträcka på ca 2 km mellan Jordberga och Hackemölla som visar vilka metoder som använts för att förbättra miljön i Tullstorpsån. Ta gärna en promenad längs ån och läs om: Översvämningszon Tullstorpsåprojektet • • • • • Rödbena Vallodling och konstgödsel gjorde att man inte längre behövde kornas gödsel. Kons och därmed slåtterängarnas centrala betydelse i bondesamhället försvann. Det grävdes diken för att leda bort vattnet från våtmarkerna och vattendragen rätades ut och lades under jord, allt för att få mer åkermakt. Ë x . È Parkering Informationsskylt Rastplats Grillplats x Det uträtade vattendragets botten är enformig utan sänkor och revlar, utan stenar och död ved. Bara ett fåtal djur kan överleva i denna enformiga miljö som ständigt översköljs av nya sedimentmassor. Sommartid växer vassen till i det näringsrika vattnet och hindrar flödet, vilket i sin tur leder till översvämningar. Ån får rensas med jämna mellanrum och åfåran blir därmed ännu djupare, man har fått en ond cirkel. Våtmark Kabbelkekan, som trivs på näringsrika fuktiga marker, var förr vanlig på de fuktiga strandängarna. Kanske kan den åter få rotfäste på Tullstorpsåns stränder. Kantavplaning Trädplantering I Skånes jordbrukslandskap har 90 % av alla våtmarker försvunnit på 200 år! Jordbrukets vattendrag har gjorts raka och grävts djupare för att underlätta avrinningen. Ett uträtat vattendrag får kraftigare lutning än ett slingrande och vattnet får mer kraft. Denna extra kraft gräver åfåran djupare och bredare. Resultatet har blivit ett rakt, djupt dike med höga vallar där åns vatten inte har kontakt med stranden. Vattendraget kan inte svämma över stranden och därmed inte renas på näringsämnen. Sjöar och hav blir övergödda. Vadarfåglar och groddjur har drabbats hårt när våtmarkerna har torrlagts. Men tack vare projekt som Tullstorpsåprojektet får de en chans att hitta tillbaka till det Skånska jordbrukslandskapet. Havsöringen behöver klart, strömmande vatten och grusbäddar för sin lek. x Hackemölla Kabbeleka Skärfläcka Vanlig groda
© Copyright 2025