1. No category

Välkommen till Tullstorpsån!
Börringesjön
Tullstorpsåprojektet
från källa till mynning
Havgårdsjön
Mot Jordberga →
Vissa arter klarar av att leva i åkrarnas raka diken.
Småpigg är mycket tålig mot föroreningar och kan
finnas i stort antal där andra fiskar inte överlever.

x
I dikenas täta vassruggar trivs sävsparven.
Ë
På 2000-talet – projekt Tullstorpsån
Sedimentfälla
Markägare längs Tullstorpsån har
beslutat sig för att bryta den onda
cirkeln. Genom att anlägga ett 50-tal nya
våtmarker och återskapa en naturligare
vattenmiljö förväntas man:
101
Fåglar
Våtmark
Brun kärrhök
101
xÈ.
Anderslöv
Jordberga
Meandrande bäckfåra
Fiskevård
101
Vass
- från källa till mynning
I projektet har man tagit ett helhetsgrepp med att återställa
den naturliga vattenmiljön i Tullstorpsån. Vattnet får tillbaka
sin ringlande väg ut till havet. Dammar är anlagda som
ett pärlband längs hela åns sträckning. Vattnet hålls kvar i
landskapet och renas på ett naturligt sätt från näringsämnen
och bekämpningsmedel. Samtidigt återskapas livsmiljöer för
många växter och djur.
Sävsparv
Skateholm
Beddingestrand
Tullstorpsåns avrinningsområde
Östersjön
Småspigg
1767
2004

Åar och bäckar letade sig ringlade genom landskapet. Vattnet tog god tid
på sig att nå hav och sjöar, och renades på vägen.
Våtmarkerna och vattendragens ringlande bana fungerade som naturliga
reningsverk och gav en jämnare tillgång på vatten i landskapet. Under
regniga perioder strömmade vattnet till från omgivande marker och fyllde
på våtmarkerna. Vattnet stannade då upp och renades från överskottet på
näringsämnen. Här kunde jordpartiklar, med bundet fosfor, sedimentera
och växterna tog tacksamt hand om näringsämnen som kväve.
1900-talet – stressat vatten i raka fåror
Före de stora jordbruksreformerna i mitten på 1800-talet hade åfåran en slingrade
form och det fanns gräsmarker på båda sidor om ån. I östra delen låg en mosse.
På 1900-talet hade ån rätats ut och åkern letade sig allt närmare stränderna. Mossen
har blivit utdikad och torrlagd.
Dagens effektiva jordbruk började formas i mitten på 1800-talet och
det visade sig få ödesdigra konsekvenser för våra Skånska vatten. En av
konsekvenserna har blivit att sjöar och hav övergöds av näringsämnen som
strömmar ut genom raka vattenfåror.

Sedimentfällor
Våtmarker
Meandrande bäckfåra
Översvämningszon
Kantavplaning
Trädplantering
Fiskevård
Viltvård
Fåglar och vattendjur.
Visningssträckan ligger på privat mark och
man besöker området under eget ansvar.
Tack för att du visar hänsyn!
Tofsvipa
Här är du
Vattnet tog det lugnt på 1800-talet
Där vattnet strömmade snabbt var bottnarna steniga och på lugna ställen
fick man sandiga mjukbottnar. Det fanns gott om död ved och stenar som
skapade livsutrymme åt vattnets olika småkryp och gjorde att ån fick
liv. Vattendragens flacka stränder svämmades över vid högvatten. Dessa
fuktiga strandängar användes ofta till slåtter och höet blev vinterfoder åt
djuren.
Tullstorpsån mellan Jordberga och Hackemölla ger en bild av hur de flesta vattendrag
i jordbrukslandskapet har förändrats under de senaste århundradena.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Viltvård
Klagstorp
minska utsläppet av kväve med 30% och fosfor med 50%
motverka erosion och översvämningar
minska rensningsbehovet i ån
öka den biologiska mångfalden
återskapa ett värdefullt fisksamhälle.
Under 2009 skapade man en sträcka på ca 2 km mellan Jordberga och
Hackemölla som visar vilka metoder som använts för att förbättra miljön i
Tullstorpsån. Ta gärna en promenad längs ån och läs om:
Översvämningszon
Tullstorpsåprojektet
•
•
•
•
•
Rödbena
Vallodling och konstgödsel gjorde att man inte längre behövde
kornas gödsel. Kons och därmed slåtterängarnas centrala betydelse i
bondesamhället försvann. Det grävdes diken för att leda bort vattnet från
våtmarkerna och vattendragen rätades ut och lades under jord, allt för att få
mer åkermakt.
Ë
x
.
È
Parkering
Informationsskylt
Rastplats
Grillplats
x
Det uträtade vattendragets botten är enformig utan sänkor och revlar, utan
stenar och död ved. Bara ett fåtal djur kan överleva i denna enformiga
miljö som ständigt översköljs av nya sedimentmassor. Sommartid växer
vassen till i det näringsrika vattnet och hindrar flödet, vilket i sin tur leder
till översvämningar. Ån får rensas med jämna mellanrum och åfåran blir
därmed ännu djupare, man har fått en ond cirkel.
Våtmark
Kabbelkekan, som trivs på näringsrika fuktiga marker, var förr vanlig på de fuktiga
strandängarna. Kanske kan den åter få rotfäste på Tullstorpsåns stränder.
Kantavplaning
Trädplantering
I Skånes jordbrukslandskap har 90 % av alla våtmarker försvunnit på
200 år!
Jordbrukets vattendrag har gjorts raka och grävts djupare för att underlätta
avrinningen. Ett uträtat vattendrag får kraftigare lutning än ett slingrande
och vattnet får mer kraft. Denna extra kraft gräver åfåran djupare och
bredare. Resultatet har blivit ett rakt, djupt dike med höga vallar där
åns vatten inte har kontakt med stranden. Vattendraget kan inte svämma
över stranden och därmed inte renas på näringsämnen. Sjöar och hav blir
övergödda.
Vadarfåglar och groddjur har drabbats hårt när våtmarkerna har torrlagts. Men tack
vare projekt som Tullstorpsåprojektet får de en chans att hitta tillbaka till det Skånska
jordbrukslandskapet.
Havsöringen behöver klart, strömmande
vatten och grusbäddar för sin lek.
x
Hackemölla
Kabbeleka
Skärfläcka
Vanlig groda