Biomedicinsk laboratorievetenskap (kandidat)
Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar 2011 – 2014 Självvärdering Lärosäte: Malmö högskola Utvärderingsärende reg.nr: 643-0040211 Huvudområde: Biomedicinsk laboratorievetenskap Examen: Kandidatexamen 1 Del 1 Mål 1: För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålets delar. Delmål 1:1 Visar kunskap om biomedicinsk laboratorievetenskaps vetenskapliga grund, det vill säga - bred kunskap om biomedicin och medicin - grundläggande kunskap om vetenskapsteori - bred kunskap om vetenskaplig dokumentation - kunskap om statistik och kvalitetssäkring samt dess tillämpningar Lärosätets svar: Bred kunskap om biomedicin och medicin säkerställs genom att det utbildningsprogram som utgör grund för kandidatexamen - det biomedicinska analytikerprogrammet - konstruerats som en generalistutbildning. Bredden inom de aktuella kunskapsområdena tillgodoses genom att olika delar av biomedicin och medicin tas upp i kurserna Biomedicin I, 25hp, som behandlar cell- och molekylärbiologi, immunologi, humanbiologi och invärtesmedicin, Biomedicin II, 15hp, där klinisk biokemi, hematologi och transfusionsmedicin samt farmakologi ingår och Biomedicin III, 15hp, som innehåller mikrobiologi, morfologi/histologi och försöksdjurskunskap. De teoretiska delarna i kursen Biomedicin I, 25hp examineras både muntligt i en gruppdiskussion och med en individuell skriftlig tentamen. Kursen Biomedicin I, 25hp är också ett exempel på ambitionen att koppla samman undervisning och examination med lärandemålen. Ett av lärandemålen i kursen är att studenterna ska kunna ”redogöra för cellens centrala metabola processer och cellens produktion av energi samt översiktligt beskriva hur biomolekyler byggs upp och bryts ned i cellen”. De undervisningsformer som i detta fall används för att underlätta studenternas lärande dels föreläsningar och dels att studenterna arbetar i små grupper med uppgifter från kursboken Becker, W. M, Kleinsmith, L J, Hardin, J, Bertoni G.P. (2008) The World of the Cell. Arbetet sker i diskussions/samtalsform och utmynnar i en skriftlig och muntlig presentation i seminarieform. Denna presentation utgör också en del av examinationen. Studenterna har i förväg fått tillgång till en bedömningsmall med de betygskriterier som används vid bedömning av deras prestationer. För betygssättning av presentationerna tillämpas bedömningskriterierna innehåll, begreppsförståelse, analytisk förmåga, tydlighet och självständighet. I de praktiska momenten i kursen Biomedicin I, 25hp, som kan exemplifieras av lärandemålen ”planera, utföra, dokumentera och värdera grundläggande laborativt arbete inom cellbiologisk metodik” och ”tillämpa och beskriva olika fysiologiska mätmetoder såsom EKG, lungfunktion samt blodtrycksmätning”, utgörs lärandeaktiviteterna av laborationer och praktiska övningar. Studenterna examineras laborativt. En utförlig dokumentation i form av en rapport ingår i examinationen. I delkursen Farmakologi i kursen Biomedicin II, 15hp arbetar studenterna med utgångspunkt från lärandemålet ” förklara läkemedlets väg i kroppen och deras verkningsmekanismer” med ett grupparbete som redovisas och examineras både muntligt och med en skriftlig rapport. Grundläggande kunskap om vetenskapsteori behandlas i delkursen Vetenskaplig metodik i kursen Naturvetenskap III, 15hp. Kursens lärandemål är bl.a. att ”förklara vetenskapsteoretiska grundbegrepp” och ”kritiskt granska och analysera vetenskapliga artiklar och redogöra för forskningsetisk lagstiftning inom det medicinska området”. Examinationen görs genom att studenterna skriftligt utformar och muntligt presenterar en projektplan för en tänkt vetenskaplig studie. I anslutning till detta moment gör de också en kritisk granskning, i form av en peer-review -opponering i av en annan students 2 projektplan. Dessutom examineras studenterna genom granskning av en vetenskaplig artikel. Forskningsetiken examineras genom en skriftlig etikansökan till ett tänkt projekt och en muntlig diskussion av denna i seminarieform. Som inlärningsstöd erbjuds studenterna föreläsningar utifrån kurslitteraturen samt forskningsetiskt material, dels från Lagen om etikprövning och Personuppgiftslagen och dels från Hälsa och samhälles etiknämnds hemsida, samt möjlighet att ställa frågor via en interaktiv frågelåda på webplattformen It´s learning. Kunskapen om vetenskapsteori byggs upp under hela utbildningen och kulminerar i kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap V, examensarbete, 15hp där studenten får tillämpa de kunskaper som förvärvats under utbildningen och där ett vetenskapligt förhållningssätt är väsentligt i bedömningen. Några direkta vetenskapsfilosofiska diskussioner förs inte under utbildningen men studenterna tränas genom hela utbildningen i ett vetenskapligt förhållningssätt till teoretiska och experimentella metoder, speciellt kravet på reproducerbarhet av resultat. Studenternas kunskaper härvidlag examineras främst genom examensarbetet. Den dokumentation som, utöver examensarbetet, behandlas i undervisningen är märkning av prover, dokumentation av reproducerbarhet, journalskrivning vid laborativt arbete och rapportskrivning. Dessa moment tas upp under de praktiska inslagen i samtliga kurser. I utbildningen första kurs, Biomedicinsk laboratorievetenskap I, 15hp, arbetar studenterna med laborationer, journalskrivning, rapporter och inlämningsuppgifter för att uppnå lärandemålen ”utföra, dokumentera och värdera grundläggande laborativt arbete samt tillämpa grundläggande kemiska beräkningar och feluppskattningar” och ”tillämpa olika typer av provtagning med kännedom om gällande provtagnings- och säkerhetsföreskrifter samt genomföra och värdera enkla analyser av proven”. Examinationen genomförs som en laborativ tentamen där studenterna före tentamen får tillgång till den bedömningsmatris som examinatorn använder och där organisationsförmåga, arbetsgång, användandet av arbetsredskap och lösningsberedning bedöms. För betygssättning av den laborativa examinationen används bedömningskriterierna laborationsfärdighet, laborationsförståelse, analytisk förmåga, resultat, dokumentation, självständighet, förmåga till initiativ samt noggrannhet vid bedömningen. Förmågan att dokumentera tränas och examineras i samband med laborativa moment, t.ex. genom rapportskrivning samt genom redovisning och statistisk bearbetning av data i utbildningens samtliga kurser. Studenternas kunskaper inom detta område examineras slutligen genom examensarbetet. Redan i utbildningens första kurs, Biomedicinsk laboratorievetenskap I, 15hp, kommer studenterna i kontakt med statistisk bearbetning och presentation av mätdata. Teoretiskt behandlas osäkerhet i mätvärden i övningsuppgifter. Som exempel på praktiska tillämpningar kan nämnas då studenterna kalibrerar pipetter och beräknar volymer med hänsyn till statistiska data. I delkursen Statistik och epidemiologi i kursen Naturvetenskap III, 15hp utvecklar studenterna djupare kunskaper i statistiska metoder enligt lärandemålen ”redogöra för de metoder och teorier som används vid insamling, bearbetning, presentation och analys av data”, ”tillämpa och tolka beskrivande statistisk och förklara och identifiera statistiska tillämpningsområden” samt ”använda statistiska datorprogram för inmatning, beskrivning och analys av data samt beskriva några typer av epidemiologiska undersökningar” där bland annat datorövningar med statistikprogrammet SPSS används som undervisningsform för att stödja studenterna lärande. Statistiska tillämpningar görs i olika kursers laborativa moment. Studenternas kunskaper examineras genom deras inlämnade rapporter och i skriftliga tentamina samt i det avslutande examensarbetet. Studenterna utvecklar en grundläggande kunskap om statistiska metoder som grund. Denna grund är tillräcklig för att de skall kunna lära sig att tillämpa de statistiska metoder som de vanligtvis kommer i kontakt med i sin kommande yrkesutövning. Men för att de självständigt skall kunna välja statistisk metod utifrån olika problemställningar krävs ytterligare studier. Kvalitetssäkring är ett centralt moment i utbildningen. Spårbarhet, kontroll och att säkerställa en verksamhet behandlas första gången i kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap I, 15hp under momentet kvalitetssäkring. Lärandemålet ”förklara olika kvalitetssystem och tillämpa kvalitetssystem i det laborativa arbetet” examineras bland annat genom att studenterna gör en kvalitetskontroll av en 3 spektrofotometer enligt den mall som ges i European Pharmacopoeia 1997 och redovisar resultaten i en rapport. I kursen diskuteras också GLP (Good Laboratory Practise). Studenterna arbetar tillsammans i ett projekt och examineras genom en skriftlig rapport och en muntlig presentation. Följande bildlänk kan tjäna som exempel på ett alternativt sätt att göra presentationen. Praktisk tillämpning av momenten kontroll och spårbarhet kan illustreras genom följande: I det laborativa arbetet kan studenten genom noggrann dokumentation och kontroll göra ett avvikande resultat spårbart. Om studenten däremot slarvar med dessa moment och avvikelser inte blir spårbara resulterar detta i att studenten inte blir godkänd på laborationen. Bedömningsmatris för laborativ tentamen (se delmål 1:2) är exempel på hur bedömningen att studenten uppfyller kraven för att få använda den laborativa utrustningen genomförs. Bedömningsgrunderna organisationsförmåga, arbetsgång, arbetsredskap och lösningsberedning används. Studenten gör också en självbedömning som en del i den laborativa examinationen där studenten reflekterar över arbetsprocessen, sin insats och de resultat som uppnåtts. I den verksamhetsförlagda utbildningen Biomedicinsk laboratorievetenskap IV, tillämpad metodik, 27(12+15) hp, ska studenten kunna ”förklara principerna för kvalitetsarbete och dess tillämpningar” i den verksamhet de praktiserar. Delmål 1:2 Visar kunskap om tillämpliga metoder inom biomedicinsk laboratorievetenskap, det vill säga - bred kunskap om undersöknings- och analysmetoder - kunskap om relevant metodtillämpning Lärosätets svar: I kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap I, 15hp får studenterna en första inblick i generella undersöknings- och analysmetoder. Ett viktigt syfte med utbildningen är att studenterna ska bli väl förtrogna med de analysinstrument som är vanligt förekommande i de laborativa verksamheterna. Lärandemålet ”förklara principen för spektrofotometri, uppbyggnaden av en spektrofotometer samt praktiskt hantera olika typer av spektrofotometrar och tillämpa teorin om spektrofotometri i problemlösning” beskriver vad studenterna ska kunna om spektrofotometri efter avslutad kurs. Praktiskt och teoretiskt får de arbeta med pH-mätning, spektrofotometri, centrifugeringstekniker och mikroskopering. Studenterna tränar olika laborativa moment och utvecklar kunskap om olika metoderna på föreläsningar och seminarier. Även inlämningsuppgifter på webplattformen It´s learning ingår som en del av undervisningen. Den teoretiska delen av lärandemålet examineras skriftligt och den praktiska delen med en laborativ tentamen, en typ av ”körkort” för detta instrument. Studenterna får före tentamen tillgång till den bedömningsmatris där organisationsförmåga, arbetsgång och hantering av arbetsredskap/instrument bedöms. För betygssättning av den laborativa examinationen används kriterierna laborationsfärdighet, laborationsförståelse, analytisk förmåga, resultat, dokumentation, självständighet, förmåga till initiativ och noggrannhet vid bedömningen. Av kursvärderingarna framgår det att studenterna är mycket nöjda med denna form av laborativ tentamen. Studenterna uppfattar att de praktiska momenten har en konkret koppling till deras framtida yrkesroll. I kursen Naturvetenskap II, 5hp utvecklar studenterna ytterligare kunskap om undersöknings- och analysmetoder då separationsmetoder behandlas med utgångspunkt från lärandemålet ”redogöra för och praktiskt tillämpa några av de grundläggande biokemiska metoder som används för att studera biomolekyler”. Bredden i metod kunskapen tillgodoses genom att olika undersöknings- och analysmetoder behandlas även i andra kurser. De teoretiska momenten i ovanstående kurser examineras genom skriftlig tentamen och de praktiska examineras laborativt med tillhörande rapportskrivning. Frågan om metodtillämpning behandlas i flertalet av utbildningens kurser. I delkursen Klinisk biokemi i kursen Biomedicin II, 15hp fördjupas kunskaper om provtagning utifrån lärandemålet ”tillämpa olika provtagningstekniker samt redogöra för provhantering”. Detta lärandemål examineras laborativt med tillhörande rapportskrivning. I delkursen Hematologi och transfusionsmedicin i samma kurs ska studenten också efter avslutad kurs kunna ”redogöra för hematopoetiska cellers omsättning”. 4 Lärandeaktivitet för detta lärandemål är att studenterna med hjälp av CellaVisions instrument undersöker de röda och vita blodcellernas fördelning samt storlek, utseende och form. I kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap II, 15hp, behandlas analytiska och preparativa separationsmetoder samt vanligt förekommande metoder för att karaktärisera och kvantifiera biomolekyler. Kursen består av en teoretisk del med föreläsningar där metodprinciper inom respektive fält behandlas och en laborativ del där olika metoder tillämpas. Lärandemålen ”självständigt utföra grundläggande mikrobiologiska, immunologiska metoder och cellodlingsmetoder samt allmänna och speciella morfologiska metoder” och ”förklara olika arbetssätt och metoder som används inom det mikrobiologiska, immunologiska, morfologiska och cellodlingsområdet” inom immunologi och mikrobiologi är utgångspunkt för kursens metodavsnitt. Studenterna presenterar sina resultat i grupp och diskuterar dem gemensamt för att öka kompetensen i att tolka provsvar. Lärandemålen ”beskriva olika tekniker för extraktion och anrikning av biomolekyler”, ”beskriva olika typer av kromatografiska och elektroforetiska metoder” och ”redogöra för vanligen förekommande detektionssystem för kvantifiering och identifiering av biomolekyler” inom separationsmetodik examineras genom en individuell uppgift bestående av en sammanställning av kvalitativa och kvantitativa resultat, vilka också rimlighetsbedöms. Kursen avslutas med en skriftlig tentamen på de genomgångna metodikerna. Delmål 1:3 Visar fördjupad kunskap inom någon del av biomedicinsk laboratorievetenskap Lärosätets svar: Studenterna väljer en av fördjupningskurserna i termin 5: Klinisk biokemisk- molekylärbiologisk immunologisk metodik, 18hp, Mikrobiologisk-molekylärbiologisk-immunologisk metodik, 18hp, Morfologisk-molekylärbiologisk-immunologisk metodik, 18hp, Fysiologisk metodik och bilddiagnostik, 18hp och därefter läser de den kursen, Biomedicinsk laboratorievetenskap IV, tillämpad metodik, 27(12+15) hp, inom samma område och slutligen genomför de sitt examensarbete inom ramen för kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap V, examensarbete, 15hp, även det inom fördjupningsområdet. I fördjupningskurserna Klinisk biokemisk- molekylärbiologisk – immunologisk metodik, 18hp, Mikrobiologisk-molekylärbiologisk-immunologisk metodik, 18hp och Morfologiskmolekylärbiologisk-immunologisk metodik, 18hp, arbetar studenterna med ett laborationsblock som bland annat innefattar fördjupning inom flödescytometri och realtids PCR. Studenterna utvecklar dels en praktisk och teoretisk metodologisk kompetens dels insikten att metodikerna inte är områdesspecifika och att de kan användas för ett otal kliniska applikationer. Inom Klinisk biokemisk- molekylärbiologisk-immunologisk metodik, 18hp görs en laboration med utgångspunkt från en vetenskaplig artikel där studenterna får utarbeta en plan för hur laborationen skall genomföras. Planen diskuteras och anpassas med hänsyn till laborativa begränsningar. Resultat och felkällor diskuteras i gruppen. I samband med diskussionerna framkommer om studenten förstått den vetenskapliga publikationen och förmått omsätta den i en verklig situation samt kan diskutera avvikelser på ett moget sätt. Kurserna är uppbyggda med en teoretisk och en praktisk del som huvudsakligen relateras till patologiska tillstånd och hur dessa kan detekteras och verifieras med relevant metodik. Nedan ges exempel från kursen Mikrobiologisk-molekylärbiologisk-immunologisk metodik, 18hp på hur tentamensuppgifterna i en skriftlig tentamen kan utformas. Lärandemålen är ”redogöra för och tillämpa mikrobiologisk provtagning och diagnostik”, ”redogöra för mikrobiologisk systematik”, och ”förklara antibiotika och antivirala medels verkningsmekanismer och effekter”. 5 Uppgift 1: Beskriv skillnader mellan virologisk och bakteriell patogenes. Svar (hämtat från en students hemtentamen): ”Virus tar sig in i kroppen via inandning, hud, urogenitalt, gastrointestinalt, via sexuell kontakt, via blod(transfusion, nålstick mm) eller med vektorer (insekter). Virus fäster till cellytan (adsorption) med hjälp av proteinligander som fäster till cellernas ytreceptorer. De tar sig sedan in i cellerna via endocytos, via fusion med cellmembranet (membranomslutna virus) eller genom att nukleinsyran sprutas in i cellen. Replikationen sker antingen i cytoplasman eller i cellkärnan beroende på om det är RNA-virus eller DNA-virus. Virus kan inte sköta detta själva utan kräver det maskineri som finns i cellerna för att kunna föröka sig. Infektionen kan vara kronisk, latent, återkommande, transformerande eller lytisk (leder till celldöd). Infektionen kan ske på det ställe som virusen tog sig in (lokal infektion) eller så kan virus spridas med blodet eller lymfan och nå sina målorgan. Efter montering av nya virus i värdcellen frigörs de via lysering av cellen (nakna virus) eller via avknoppning (membranomslutna virus). Virus undkommer immunförsvaret genom till exempel syncytiebildning samt produktion av interferoner. Bakterier tar sig in i kroppen i stort sett på samma sätt som virus, men en stor skillnad är att bakterier kan smitta endogent, eftersom bakterier inte är strikta patogener utan kan tillhöra normalfloran. Bakterierna kräver inte vårt replikativa maskineri för sin överlevnad utan behöver en värd som en hemvist som de kan kolonisera. Värden förser bakterierna med näring samt en trivsam miljö. Bakterier kan föröka sig i eller på kroppen, de använder adhesiner för att hålla sig fast på ytor som de annars kan sköljas bort ifrån (t.ex. urinblåsan). Invasiva bakterier penetrerar vävnadsbarriärer och endast ett fåtal bakterier, liksom virus, är strikt intracellulära. Bakterier orsakar vävnadsskada med hjälp av toxiner och enzymer, där toxinerna kan skada vävnaden direkt eller sätta igång destruktiva aktiviteter såsom inflammation. Bakterier har utvecklat knep för att undkomma immunförsvaret t.ex. kapsel, slemlager och biofilm. Bakteriers och virus olika förökningssätt gör att immunförsvarets reaktion också skiljer sig åt; bakterier startar generellt ett mycket kraftigare immunsvar, och det antikroppsmedierade specifika försvaret är oftast det viktigaste, medan det för virus är det cellmedierade försvaret som betyder mest.” Uppgift 2: Det visar sig växa Staphaureus i nasopharynx (fullt känslig för antibiotika) och grupp Cstreptokocker i svalg. Vilka bakterier letar man främst efter i prov tagna från svalg och nasopharynx? Hur tror du man kommit fram till att det är en grupp-C streptokock i svalgprovet? Svar (hämtat från en students hemtentamen): ”I odling från nasofarynx letar man främst efter vanliga luftvägspatogener så som β-hemolyserande streptokocker (grupp A, C och G), Streptokockuspneumoniae, Haemophilusinfluenzae, Moraxellacatarrhalis, samt S. aureus. I svalgprov letar man mer specifikt efter β-hemolyserande grupp A streptokocker. Svalgprov sätts vanligen ut på blodplattor (fårblod i Malmö) med en baci (bacitracin) lapp. Om kolonin som växer på blodplattan har β-hemolys kan det vara en streptokock eller kanske en stafylokock (om man är nybörjare kanske man vill göra gramfärgning för att se att det är grampositiva kocker). För att sedan skilja dessa åt kan man göra ett katalastest. Om kolonin är katalasnegativär det förmodligen en streptokock. Om isolatet är känsligt för baci kan det vara en grupp A streptokock, men om det är resistent mot baci kan det vara en streptokock grupp C eller G. Då kan man gå vidare och göra ett streptex test. Om streptex testet visar agglutination för grupp C, men inte för grupp G, är det en grupp C streptokock. ” Under den verksamhetsförlagda utbildningen skriver studenterna arbetsbok där de dokumenterar relevant metodik. Arbetsboken redovisas dels för den lokala handledaren och dels i samband med den muntliga examinationen. Vid examinationen får studenten 30 minuter innan examinationsseminariet börjar information om vilka delar i arbetsboken som studenten kommer att 6 examineras på. Studenten gör en muntlig redovisning på 20 minuter kopplat till sin examinationsuppgift. Examinatorn ställer därefter frågor till presentationen för att bedöma studentens kunskap. Under examensarbetet arbetar studenten självständigt med sitt projekt som examineras på traditionellt sätt genom att en examinator bedömer både den skriftliga och muntliga redovisningen (se delmål 5:1). Delmål 1:4 Visar orientering om aktuella forskningsforskningsfrågor inom någon del av biomedicinsk laboratorievetenskap Lärosätets svar: Målet är centralt i examensarbetet där studenten relaterar sitt eget arbete till aktuell forskning inom det område studenten valt att fördjupa sig. Även i delkursen vetenskaplig metodik, som ingår i kursen Naturvetenskap III, 15hp och i fördjupningskurserna i termin 5 ingår granskning och analys av vetenskapliga artiklar. I fördjupningskurserna läser, analyserar och diskuterar studenterna relevanta vetenskapliga artiklar beskrivna i olika fallbeskrivningar (case). Studenternas kunskap inom detta område examineras emellertid främst genom examensarbetet. Vi har konstaterat att träning i att läsa och diskutera aktuella forskningsfrågor inom biomedicinsk laboratorievetenskap är ett moment som behöver lyftas fram och stärkas i utbildningens kurser. Därför har vi beslutat att använda vetenskapliga artiklar som kurslitteratur. Syftet är att studenternas ska öka sin förmåga att analysera och kritiskt värdera vetenskapliga artiklar och att bidra till det vetenskapliga arbetet genom att författa artiklar och genom muntliga presentationer av vetenskapligt material. Redan idag är det vanligt att biomedicinska analytiker i sin yrkesutövning deltar i vetenskaplig verksamhet genom att författa rapporter och genom att delta vid vetenskapliga konferenser. Detta motiverar att träning i dessa moment ges en ökad tyngd i utbildningen. Mål 2 För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålets delar. Delmål 2:1: Visar förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka data och information - såsom att uppmärksamma och hantera avvikelser och risker Lärosätets svar: Detta delmål behandlas i varierande grad i utbildningens kurser. Förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka data och information samt att uppmärksamma och hantera avvikelser och risker är en av kärnkompetenserna inom den biomedicinska laboratorievetenskapen. Kunskapsområdet behandlas redan i utbildningens första kurs och successivt genom utbildningen ökar kraven på värdering och tolkning av data, självständighet, kritiskt tänkande och problemlösning. Vad gäller avvikelser i laborativa sammanhang kan de vara av olika slag. Dels kan man prata om avvikelser i förhållande till reproducerbarhet, det vill säga förväntat värde, dels kan man prata om avvikelser som kan misstänkas bero på mänskliga faktorn såsom slarv, felhantering, instrumentfel, och dels kan man prata om avvikelser i förhållande till normalvärden, typ provsvar. För att belysa detta ges nedan exempel på lärandemål från några olika kurser. 7 I Biomedicinsk laboratorievetenskap I, 15hp ska studenterna efter avslutad kurs kunna ” utföra, dokumentera och värdera grundläggande laborativt arbete samt tillämpa grundläggande kemiska beräkningar och feluppskattningar”. Genom att utföra olika praktiska moment, föra journal vid arbetet och genom att redovisa resultatet i en skriftlig rapport tränar studenterna tidigt på dessa grundläggande moment. I kursen behandlas avvikelser framför allt i de två förstnämnda formerna ovan. Studenterna får här föra journal över data och reflektera över vad eventuella avvikelser beror på. De görs också medvetna om att i de fall man inte genom statistisk analys eller på annat sätt kan avvisa ett mätvärde måste man betrakta det som ett riktigt värde. Studenterna tränar även på att självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar. Dessa moment återkommer i samtliga laborativa moment i utbildningen. Studenterna examineras i ovan nämnda kurs både laborativt och skriftligt. Exempel på hur den laborativa tentamen kan vara utformad: En uppgift är att studenten ska kalibrera en automatpipett genom invägning av vatten och ange volymmedelvärdet, noggrannheten och precisionen för pipetten. Det erhållna resultatet ska sedan analyseras och utvärderas och kritiskt granskas av studenten genom att han/hon jämför sitt resultat mot en tabell som medföljer för pipetten. Studenten måste då formulera frågor om precision är bra/dålig och hur stor noggrannheten är och sedan kunna dra slutsatser om pipettens användbarhet och sin pipetteringsförmåga. I uppgiften ingår att studenten skriver en reflektion över hur han/hon har upplevt sin insats på det praktiska provet, hur han/hon bedömer sin förmåga att pipettera och sin förmåga att följa en metodbeskrivning samt förmågan att utvärdera och dokumentera data. I detta moment kan man som lärare både se och utvärdera vad studenten praktiskt kan och binda ihop det med den teoretiska undervisningen, samt förmågan att integrera teori och praktik. De flesta laborativa tentamina i utbildningen bygger på principen att studenten ska kunna redovisa, analysera, kritiskt granska och värdera sina resultat. I delkursen Statistik och epidemiologi i kursen Naturvetenskap III, 15hp tränar studenterna på olika statistiska metoder för insamling och bearbetning av data (se delmål 1:1) samt förhållningssätt till avvikelser. Hur avvikelser hanteras i en provsituation och om vilka konsekvenser avvikelser kan få för diagnosen behandlas framför allt i kurser med klinisk anknytning, som t.ex. i Biomedicin II, 15hp och i Biomedicinsk laboratorievetenskap II, 15hp samt i samtliga fördjupningskurser under termin 5. Lärandemålet ”förklara orsakssambanden med hänsyn till resultat från laboratorieanalyser samt utvärdera och bedöma analysens riktighet” i kursen Klinisk biokemisk- molekylärbiologisk -immunologisk metodik, 18hp, är exempel på denna kunskap och färdighet. Studenterna arbetar med patientprover och kan då stöta på avvikelser från det ”normala”. De måste kunna visa att de har förmågan att kritiskt värdera resultaten och är medvetna om vilka risker som är förknippade med provsvaren samt deras betydelse i vårdarbetet. Risker förknippade med laborativt arbete behandlas ingående i utbildningens första kurs. Studenterna tränar på att göra en riskanalys inför de laborativa momenten enligt en speciell mall där de får tänka efter vilka moment i laborationen som kan medföra speciella risker och vilka skyddsåtgärder som behöver vidtas. Detta moment är obligatoriskt inför laborationerna och studenterna lämnar in en skriftlig riskanalys före varje laborationstillfälle. Under fördjupningskursen Fysiologisk metodik och bilddiagnostik, 18hp tränar studenterna förmågan att tolka och hantera avvikelser i samband med EKG-tagning. Studenterna examineras på denna förmåga genom en praktisk examination. De moment som tas upp under detta delmål förekommer också i varierande grad i examensarbetet, beroende på arbetets inriktning, samt under den verksamhetsförlagda utbildningen. Tolkningen av de provsvar som studenten erhåller i samband med kliniska undersökningar under sin praktik diskuteras kontinuerligt med handledaren. 8 Delmål 2:2: Visar förmåga att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer Lärosätets svar: Detta delmål innebär, enligt vår tolkning, att studenterna ska utveckla ett vetenskapligt, kritiskt förhållningssätt och en analytisk förmåga. Exempel på specifika frågeställningar som studenterna självständigt arbetar med är separation av biomolekyler (Biomedicinsk laboratorievetenskap II, 15hp) och problem inom histologisk metodologi utifrån lärandemålet ”tillämpa och bedöma kemiska och fysikaliska metoder för analys inom morfologisk metodik och speciell patologi” (Morfologisk-molekylärbiologiskimmunologisk metodik, 18hp). Studenterna arbetar i denna kurs praktiskt med olika frågeställningar och examineras på i vilken utsträckning de kan lösa dem. I den laborativa delen av fördjupningskursen Mikrobiologisk-molekylärbiologisk-immunologisk metodik, 18hp, lär sig studenterna att kritiskt granska laborativa analyser genom att analysera resultat och värdera resultateten relevans. I relation till målet att ”kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer” utgör företeelser som t ex antibiotikaresistens (Mikrobiologisk-molekylärbiologisk-immunologisk metodik, 18hp), genmanipulation (Biomedicin I, 25hp) och screeningtester för olika sjukdomar (Klinisk biokemiskmolekylärbiologisk -immunologisk metodik, 18hp) naturliga inslag i utbildningen. Patologiska sjukdomstillstånd diskuteras ur både medicinska, samhälleliga och etiska aspekter i kursen Biomedicin I, 25hp utifrån lärandemålet ”beskriva samspelet mellan immunologiska faktorer och olika sjukdomstillstånd”. Under den verksamhetsförlagda utbildningen kan studenter som är på avdelningen för klinisk kemi, specifikt inom hematologi, få ett resultat från cellräknare som leder till diskussioner och som behöver klargöras med manuella metoder för att verifiera eller förkasta det preliminära resultatet. Studenter, som är på avdelningen för klinisk fysiologi kan konfronteras med situationer där bilddiagnostik används. Det är avgörande att studenten lär sig att tolka bilder och har kunskap om anatomiska variationer. Genom hela utbildningen gör studenterna riskanalyser inför sina praktiska moment. Momentet introduceras i kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap I, 15hp. Studenterna får då bedöma och analysera de situationer som kan uppstå vid hantering av kemikalier, material och instrument och göra en bedömning av arbetssättet. Syftet med detta är att träna dem för ett sådant förhållningssätt inför deras framtida yrkesutövning men i lika hög grad att undvika olyckor och skador under utbildningen. Mål 5: För kandidatexamen ska studenten visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålets delar. Delmål 5:1 Visar förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem Lärosätets svar: Allt laborativt arbete innebär i någon mån att identifiera, formulera och lösa problem. Problemens komplexitet och svårighetsgrad samt graden av självständighet ökar under utbildningens gång och kulminerar under examensarbetet. I första kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap I, 15hp, examineras studenterna vid två tillfällen genom en laborativ tentamen där de ställs inför en problemställning som måste lösas inom en given tidsram. I kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap II, 15hp, är uppgiften att separera och identifiera biomolekyler. I samtliga fördjupningskurser i termin 5 förekommer moment där studentens självständigt måste identifiera, 9 formulera och lösa problem. Kursen Fysiologisk metodik och bilddiagnostik, 18hp får tjäna som exempel på detta delmål. I denna kurs arbetar studenterna med EKG-tolkning, ultraljudsmetodik/diagnostik och nuklearmedicinsk metodik/diagnostik. Efter avslutat examensarbete ska studenten kunna ”planera och självständigt genomföra en fördjupningsstudie inom biomedicinsk laboratorievetenskap genom att insamla, bearbeta och analysera data samt kritiskt utvärdera och på ett vetenskapligt sätt dokumentera resultaten”. Examensarbetet börjar med att studenten tillsammans med handledare väljer ett projekt som ska utföras som ett självständigt arbete (examensarbete). Studenten skriver självständigt en projektplan innehållande projektbeskrivning, tidsplan, etiska aspekter och referenser. Projektplanen ska godkännas av kursansvariga. Under de resterande veckorna utför studenten självständigt, under handledning, sitt projekt, oftast laborativt. De sista veckorna ägnas åt datainsamling, analys och redogörelse för resultaten i den skriftliga rapporten. Examinationen sker på traditionellt sätt där en examinator bedömer både en skriftlig och muntlig redovisning. En godkänd examination innebär att samtliga bedömningskriterier är uppfyllda. Examinationen omfattar det skriftliga arbetet, den muntliga presentationen och opponentskapet. Handledaren intygar att examensarbetet genomförts självständigt. Studenterna ska följa fastställda skrivanvisningar (Hellström 2007) som presenterats för studenterna tidigare i utbildningen. Studenterna arbetar utifrån de bedömningskriterier som finns i studiehandledningen vid granskningen av vetenskapliga artiklar eller tidigare studenters examensarbeten samt vid det opponentskap som genomförs under ”halvtidskontrollen”. Då bedömer studenterna varandras examensarbeten så långt de då har kommit. Det är också en åtgärd som syftar till att studenterna ska nå målen inom angivna tidsramar. Delmål 5:2 Visar förmåga att muntligt redogöra för och diskutera resultat och slutsatser från en given problemställning i dialog med olika grupper Lärosätets svar: Ett viktigt moment i det egna lärande är att studenten kan formulera sig och diskutera olika frågor med andra. Dessa moment tränas under utbildningen i ett flertal kurser. I de praktiska sammanhangen utnyttjas biologiska variationer eller brist på reproducerbarhet som utgångspunkt i en diskussion av analysresultat. I delkursen Cell- och molekylärbiologi i kursen Biomedicin I, 25hp arbetar studenterna med olika teoriavsnitt ur kursboken Becker, W. M, Kleinsmith, L J, Hardin, J, Bertoni G.P. (2008) The World of the Cell, vilka redovisas muntligt i seminarieform såsom beskrivits under delmål 1:1. I delkursen Humanbiologi och invärtesmedicin i samma kurs arbetar studenterna med olika problemställningar som redovisas i tvärgrupper då de också bedömer varandras presentationer efter en särskild bedömningsmall. I mikrobiologidelen i kursen Biomedicin III, 15hp får studenterna i seminarieform redovisa olika teoriavsnitt ur boken Willey J, Sherwood L, Woolverton C. (2007). Prescott/Harley/Klein's Microbiology. Även i den mikrobiologiska delen i kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap II, 15hp redovisar, analyserar och värderar studenterna sina resultat och diskutera dem vid gruppseminarier. Under den verksamhetsförlagda utbildningen redogör studenterna för sina resultat och diskuterar dem med berörd handledare. Redovisningen bedöms utifrån målet ”Har en reflekterande och analytisk förmåga”. Detta mål examineras också i samband med arbetsboken. Det förekommer också att studenten under praktiken deltar i diskussioner med biomedicinska analytiker och läkare som ett led i det interprofessionella lärandet på laboratorierna. Det slutliga beviset för studentens förmåga att ”muntligt redogöra för och diskutera resultat och slutsatser från en given problemställning i dialog med olika grupper” utgörs av examensarbetet samt vad studenten visar vid försvaret av sitt eget arbete och i opponeringen på en annans students arbete. 10 Delmål 5:3 Visar förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera resultat och slutsatser från en given problemställning Lärosätets svar: Som nämnts under punkt 1:4 är det viktigt att biomedicinska analytiker i sin yrkesutövning är verksam på olika vetenskapliga arenor. Studenterna tränar därför genom hela utbildningen på att skriva rapporter och inlämningsuppgifter. Som exempel på det senare kan nämnas att studenterna skriver en försöksplan för en vald forskningsuppgift i delkursen Vetenskaplig metodik i kursen Naturvetenskap III, 15hp. Försöksplanen granskas genom opponentskap av andra studenters arbeten. Studenterna utformar därefter en poster som bedöms av examinator utifrån den bedömningsmall som återfinns i studiehandledningen. I delkursen Farmakologi i kursen Biomedicin II, 15hp redovisar studenterna skriftligt och muntligt ”läkemedels väg i kroppen och deras verkningsmekanismer” under ett seminarium. I den verksamhetsförlagda utbildningen skriver studenterna en arbetsbok där de ”analyserar orsakssambanden från diagnostiska analyser och undersökningar samt kritiskt granskar och utvärderar dessa”. Arbetsboken examineras i seminarieform. Under examensarbetet skriver studenten först en projektplan (se delmål 5:1). När det laborativa arbetet avslutats sammanställs data för redogörelse och analys i den slutliga skriftliga rapport som utgör examensarbetet. Delmål 5:4 Visar god förmåga att använda och utveckla analys- och undersökningsmetoder inom biomedicinsk laboratorievetenskap - exempelvis inom klinisk verksamhet Lärosätets svar: Studenterna tränar under hela utbildningen på att använda, välja och optimera analys- och undersökningsmetoder för en given problemställning inom biomedicinsk laboratorievetenskap. Den kliniska anknytningen åskådliggörs t.ex. i kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap II, 15hp, där de ska kunna ”förklara olika arbetssätt och metoder som används inom det mikrobiologiska, immunologiska, morfologiska och cellodlingsområdet” och ”självständigt utföra grundläggande mikrobiologiska, immunologiska metoder och cellodlingsmetoder samt allmänna och speciella morfologiska metoder”. I fördjupningskurserna under termin 5 arbetar studenterna med ett laborationsblock som innefattar bland annat fördjupning inom ett urval av analysmetoder (se delmål 1:3) och utvecklar därigenom både en praktisk och teoretisk metodologisk kompetens samt insikten att metodikerna inte är områdesspecifika och att de har potential att användas för ett otal kliniska applikationer. Studenterna utarbetar, med en vetenskaplig artikel som grund, en beskrivning av hur ett laborativt moment ska utföras (se delmål 1:3). I fördjupningskursen Mikrobiologisk-molekylärbiologisk-immunologisk metodik, 18hp i termin 5 studerar studenterna laktosintolerans med realtids PCR. I den verksamhetsförlagda utbildningen arbetar studenterna med de kliniska metoder som finns på de olika avdelningarna och skriver arbetsbok där de dokumenterar relevant metodik (se delmål 1:3). Under examensarbete utför studenten självständigt, under handledning, sitt projekt som oftast är laborativt. Examensarbetet kan innefatta problemställningar som innebär att analys- och undersökningsmetoder måste anpassas eller utvecklas (se delmål 5:1). Delmål 5:5 Visar förmåga att utifrån en given situation kunna tillämpa relevanta författningar Lärosätets svar: Inför de laborativa momenten gör studenterna en riskanalys. Riskbedömning introduceras i kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap I, 15hp, då de lagar och förordningar som styr laborativt arbete samt säkerhetsföreskrifter vid blodprovstagning behandlas. I lärandemålen ”göra riskanalys för det laborativa arbetet utifrån säkerhets- och provtagningsföreskrifter, skyddsfrågor, förhållningsregler samt gällande rutiner för laborativt arbete med kemiska och biologiska ämnen” och ”tillämpa olika typer av provtagning med kännedom 11 om gällande provtagnings- och säkerhetsföreskrifter samt genomföra och värdera enkla analyser av proven” beskrivs vad studenten ska kunna efter avslutad kurs. Som nämnts tidigare är det obligatoriskt att inför alla laborativa moment göra en riskanalys där studenterna bedömer vilka moment i laborationen som kan medföra speciella risker och vilka skyddsåtgärder som måste vidtas. Riskanalysen publiceras på lärplattformen It´s learning och måste vara godkänd innan laborationen utförs. I delkursen Joniserande strålning, ultraljud och grundläggande medicinsk bildanalys i kursen Naturvetenskap III, 15hp behandlas lagstiftning om hantering av radioaktivt material med utgångspunkt från lärandemålet ”arbeta med radioaktivt material samt kunna redogöra för den lagstiftning som berör området”. Studenterna arbetar här praktiskt med radioaktivt material. Hälso- och sjukvårdslagen samt Patientsäkerhetslagen från 2010, kommer studenterna i kontakt med i kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap II, 15hp. Den undervisning som i detta fall används för att stödja studenternas möjlighet att nå lärandemålet ”redogöra för hälso- och sjukvårdslagen och lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och till dessa anslutna författningar” inleds med en obligatorisk föreläsning/seminarium, varefter studenterna arbetar med obligatoriska gruppuppgifter som anknyter till lagar och ansvar och som redovisas under ett seminarium. I den verksamhetsförlagda utbildningen arbetar studenten nära en handledare som ansvarar för att studenten följer den lagstiftning som gäller inom klinisk verksamhet. I de uppgifter som studenten har på praktikplatsen tränas delmålet. Studentens måluppfyllelse bedöms av examinatorn, i samråd med handledaren, med stöd av den bedömningsmall som används vid examinationen den verksamhetsförlagda utbildningen. I kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap V, examensarbete, 15hp utgår studenten i sin projektbeskrivning från gällande lagstiftning om patientsäkerhet och etisk prövning. Mål 6: För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålets delar Delmål 6:1: Visar förmåga att inom biomedicinsk laboratorievetenskap göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga aspekter - Se punkter under mål 5 Lärosätets svar: Exempel på en bedömningssituation där vetenskapliga aspekter måste vägas in är försök som görs med djur eller människor. Här måste studenten argumentera för de eventuella vetenskapliga värden som måste vägas mot etiska och kostnadsmässiga aspekter i försöken. Frågeställningen kan till exempel vara om det vetenskapliga värdet är tillräckligt för att använda ett flertal försöksdjur eller låta patienter medverka i olika forskningsuppgifter. Studenterna tränas i frågeställningar på detta tema i ett flertal kurser. Delkursen Vetenskaplig metodik i kursen Naturvetenskap III, 15hp får tjäna som exempel. Studenterna gör här en försöksplan på en egen formulerad uppgift där de måste referera till relevanta artiklar. Försöksplanen presenteras på ett seminarium med en annan student som opponent där frågor som information, relevans, etisk prövning/tillstånd och biobankslagen granskas och diskuteras. Inför examensarbetet bildar studenter och lärare en ”journal club” där studenterna arbetar med en uppgift relaterad till en vetenskaplig artikel. Studenten får redogöra för den vetenskapliga artikeln på ett seminarium där en annan student fungerar som opponent. Även i den verksamhetsförlagda utbildningen och särskilt i examensarbetet behandlas dessa frågeställningar. Se även svaren under punkterna 5:1, 5:3 och 5:4. 12 Delmål 6:2 Visar förmåga att inom biomedicinsk laboratorievetenskap göra bedömningar med hänsyn till samhälleliga aspekter, det vill säga - ekonomi och hållbar utveckling Lärosätets svar: Hållbar utveckling är ett prioriterat område vid lärosätet. Formuleringen "Malmö högskola ska sträva efter att göra studenter och personal medvetna om miljö- och utvecklingsfrågor samt genom forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle, stimulera till konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling" är hämtad från högskolans policy för hållbar utveckling inom miljöområdet. I utbildningen för biomedicinska analytiker försöker vi implementera detta område genom att behandla det i samtliga laborativa kurser. I kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap I, 15hp diskuteras, i samband med momentet riskbedömning, handhavandet av både kemiskt och biologiskt material samt vikten av att minimera kemikalieförbrukning och avfallsmängder. Viktigt är också att göra studenterna medvetna om att använda engångsmaterial på ett ansvarsfullt sätt med tanke på såväl ekonomiska som miljömässiga aspekter och att sträva efter minskad miljöpåverkan. Detta innefattar även en minskad pappersanvändning vid till exempel kopiering och utskrifter. Delmål 6:3 Visar förmåga att inom biomedicinsk laboratorievetenskap göra bedömningar med hänsyn till etiska aspekter, det vill säga - kunna tillämpa tystnadsplikt - kunna tillämpa yrkesetiska riktlinjer Lärosätets svar: På grund av den snabba utvecklingen inom bioteknik och närliggande områden ökar ständigt behovet av etisk reflektion och diskussion. Den etiska diskussionen måste därför alltid hållas levande i utbildning av biomedicinska analytiker. Enligt etiska riktlinjer för biomedicinska analytiker ”skall de i sitt arbete följa gällande lagar angående tystnadsplikt och sekretess. Detta gäller även undersöknings- och analysresultat.” Studenten gör en skriftlig försäkran att de tagit del av aktuella bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt. Det har hittills aldrig förekommit att studenter brutit mot tystnadsplikten under den verksamhetsförlagda utbildningen. Om så varit fallet hade de blivit föremål för prövning enligt de straffrättsliga regler som gäller på området. De yrkesetiska riktlinjerna behandlas redan i utbildningens första kurs Biomedicinsk laboratorievetenskap I, 15hp. I den utbildningsplan som gäller för studenter som påbörjat sina studier hösten 2010 framgår inte tydligt att lärandemålet ”förklara olika kvalitetssystem och tillämpa kvalitetssystem i det laborativa arbetet” också är tänkt att innefatta etiska aspekter. Detta har vi uppmärksammat och i den utbildningsplan, som gäller för studenter som påbörjade sin utbildning hösten 2011, finns nu kursen Professionsutveckling som löper under hela utbildningen. Där är lärandemålet tydligare uttryckt: ”efter avslutad delkurs skall studenten kunna redogöra för biomedicinska analytikerns roll samt för etiska grundprinciper inom området.”. I detta moment diskuteras vad en biomedicinsk analytiker är och vilka krav som ställs i yrkesfunktionen. Etik och moral, tystnadsplikt, lagar och förordningar för patientkontakter och professionen diskuteras och analyseras. Delmålet examineras genom gruppdiskussioner och inlämningsuppgifter. I kursen Biomedicinsk laboratorievetenskap II, 15hp behandlas hälso- och sjukvårdslagen och i detta sammanhang diskuteras också tystnadsplikt och vilka regler som gäller för en yrkesverksam biomedicinsk analytiker. Här arbetar studenterna med beskrivningar av patientfall där de får diskutera i grupper utifrån yrkesetiska riktlinjer. Under den verksamhetsförlagda utbildningen arbetar studenten efter dessa riktlinjer och ska då kunna ”tillämpa ett professionellt och etiskt förhållningssätt gentemot patient, deras närstående och patientprov”. I den verksamhetsförlagda utbildningen tillämpas de etiska riktlinjer i alla situationer när det gäller undersökning av patient/försöksperson och i varje situation då man har humant material såsom blod, celler etc. Eftersom studenterna ibland undersöker patienter och andra 13 gånger har tillgång till personuppgifter åläggs och undervisas de i att arbeta under de sekretesslagar som styr den verksamhet de kommer i kontakt med. Studenten arbetar här under ansvar från en handledare, som bedömer om studenten uppfyllt lärandemålet och detta diskuteras i samband med återkopplande möte med utbildningens lärare. Handledare under den verksamhetsförlagda utbildningen utgörs av yrkesverksamma biomedicinska analytiker som genomgått en handledarutbildning (”Genomlysning av det Biomedicinska analytikerprogrammet, Hjälm 2011”). Inför examensarbetet ska de studenter som i sitt arbete använder prover/studier på personer som står under etikprövningslagen värdera detta och, om tillämpbart, inhämta tillstånd från de personer som lämnat prover/ingått i studien. I början av kursen, efter att projektplanen skrivits och godkänts, examineras studenterna i ett seminarium där de diskuterar etiska frågor hämtade från projektplanerna. Slutligen ska det i varje examensarbete framgå om etikprövning gjorts. Del 2 Syftet med den andra delen av självvärderingen är att redovisa de förutsättningar som har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. En sådan förutsättning är den lärarresurs som används i den utvärderade utbildningen. Därför bör lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarkompetens och lärarkapacitet samt analysera dessa uppgifter i relation till antal studenter och de mål som gäller för den aktuella examen. Lärosätena har också möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat. 14 Del 2 Lärarkompetens och lärarkapacitet Av regeringens uppdrag till Högskoleverket (U2009/427/UH) framgår att: "Lärarnas kompetens och tillgången på lärare är förutsättningar som normalt har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. Det ska därför ingå som en del i utvärderingarna. Det är dock viktigt att poängtera att lärarkompetensen ska bedömas i relation till de mål som finns för respektive examen. Därför ska lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarnas kompetens och tillgången på lärare och analysera dessa uppgifter i relation till resultaten." Analysera lärarkompetens och lärarkapacitet i relation till antalet studenter och de utvalda målen. Här bör även lärarnas yrkeskompetens analyseras i relation till målen. Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform. Tabellen ligger sist i självvärderingen. Kopplat till det utbildningsprogram som utgör underlag för kandidatexamen (Biomedicinska analytikerprogrammet) finns en hög såväl lärarkompetens som lärarkapacitet, både inom huvudområdet och inom de övriga kunskapsområden som konstituerar programmet. Antalet heltidsekvivalenter är 16 och antalet helårsstudenter är 101. Det går således i genomsnitt 6,3 studenter på varje lärare. Inom huvudområdet finns två professorer, en docent samt nio lektorer anställda. Av lektorerna är tre biomedicinska analytiker. Därutöver har ytterligare sex lärare denna utbildning. Antalet adjunkter är fyra, varav två har magisterexamen. Dessutom utnyttjas kliniskt aktiva lärare (biomedicinska analytiker) i olika delar av programmet. Till enheten är tre doktorander kopplade (samtliga biomedicinska analytiker, varav två medverkar i undervisningen inom huvudområdet). Sammantaget skapar detta goda förutsättningar för att examensmålen uppfylls. I nedanstående tabell redovisas en övergripande bild av de interna lärare som varit involverade i utbildningsprogrammet läsåret 2010/2011. Den publikationslista som bifogats den tidigare refererade rapporten (Genomlysning av Biomedicinska analytikerprogrammet, Hjälm 2011, s 43) visar att forskning och publicering av forskningsresultat är tillräckligt omfattande för att kunna lämna viktiga bidrag till utbildningens forskningsanknytning. 15 Antal helårsstudenter Redovisa antal helårsstudenter i den aktuella utbildningen. Redovisningsperioden ska överensstämma med den period som har valts för redovisning av lärarkompetens och lärarkapacitet. Antal helårsstudenter i aktuell utbildning Ht-10/Vt-11 Antal Helårsstudenter 101 16 Del 2 Studenternas förutsättningar Här ges möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat. Malmö högskolas ambition att arbeta med breddad rekrytering har, vilket både SCB:s statistik och Högskoleverkets egna uppföljningar visar, inneburit att en hög andel av studenterna kommer från hemmiljöer utan akademisk familjebakgrund. I Biomedicinska analytikerutbildningen har under åren drygt hälften av studenterna kommit från denna kategori. En stor andel av dessa har utländsk bakgrund, en del dessutom språkproblem (se startenkäten). Bland den grupp studenter som antogs hösten 2011 uppgav 61 % att de har ett annat förstaspråk än svenska. Dessutom uppgav 19 % att de har skriv- och lässvårigheter. Detta medför ofrånkomligen att det för dessa studenter är svårare att uppnå utbildningens mål. För studenter från en studieovan miljö finns det inga erfarenheter att falla tillbaka på och det tar ofta längre tid för studenten att hitta en studie/inlärningsform som behövs för att klara studier på högskola/universitet. Detta kan då leda till att studenten misslyckats på ett stort antal kurser i början av sin utbildning och att det sen krävs en enorm arbetsinsats för att studenten skall hinna i kapp. Från utbildningens sida har vi speciellt uppmärksammat dessa problem och jobbar aktivt med dem på flera fronter. Ett är att vi aktivt samarbetar med den studieverkstad, som finns på Malmö högskola, där studenterna bland mycket annat kan få hjälp med att utveckla språket. Ett annat är att vi från hösten 2009 införde SI-metoden i utbildningens första kurser i syfte att ge nya studenter stöd och hjälp i att hitta sin högskoleanpassade studieform. Supplemental Instruction (SI) är ett förhållningssätt och en metod som tar tillvara studenternas olika förutsättningar och som bygger på ett interaktivt lärande i möte mellan studenter. Studenter som själv studerar på termin 3 är SI-ledare för studenterna i termin 1. SI är en metod som underlättar inlärningen och som förhoppningsvis kan överbrygga anpassningssvårigheter mellan gymnasie- och högskolestudier. Utvärdering har visat att de studenter som deltar i SI-verksamheten bättre klarar kurserna. (Se ”Rapport SI 2009” och ”Sammanställning enkät SI 2010”). En positiv aspekt på breddad rekrytering är att studenter med olika perspektiv och bakgrund också tillför nya erfarenheter i studiemiljön och även i den yrkeskår de kommer att tillhöra. Detta innebär en kvalitetsförstärkning i våra utbildningar men framför allt är det av godo att kategorin av människor som arbetar inom vården rekryteras från så bred erfarenhetsbakgrund som möjligt. 17 Del 3 Andra förhållanden Här kan lärosätet redovisa fakta om de självständiga arbeten som ingår i respektive utbildning, till exempel: 1. Hur många högskolepoäng det självständiga arbetet omfattar. 2. Under vilken termin det självständiga arbetet vanligen genomförs. 3. Om studenterna vanligen arbetar ensamma eller i grupp och i så fall hur många studenter som vanligtvis ingår i gruppen. Det självständiga arbetet utgör 15hp och genomförs vanligtvis som sista kurs under utbildningens sista termin. Det kan hända att avsteg måste göras utifrån detta dock genomförs aldrig ett självständigt arbete tidigare än termin 5 andra del. Orsakerna relateras ofta till platstillgången i den verksamhetsförlagdutbildning eller internationellt utbyte. I de flesta fall utför studenterna enskilda arbeten men det förekommer också att två studenter gör ett arbete tillsammans. Även om studenterna genomför examensarbetet i par så examineras de enskilt. I framtiden kommer det i varje examensarbete med två författare att tydligt framgå vem av författarna som varit huvudansvarig för respektive avsnitt. I dag redovisas detta endast muntligt. Syftet med examensarbetet är att studenterna ska tillämpa och utveckla de såväl teoretiska, praktiska som metodologiska kunskaper de utvecklat genom tidigare kurser. Det ger också studenterna möjlighet att fördjupa sig i något av de områden de har ett specialintresse i. Alla projekt genomförs med hjälp av en handledare som tilldelas studenten efter att kursansvarig har godkänt hans/hennes försöksplan. Handledaren kan vara en anställd lektor eller någon av de externa handledare som enheten har upprättat samarbete med. Ambitionen är att handledaren ska kunna bistå studenten med specialkunskaper inom det valda fördjupningsområdet. För varje examensarbete finns 16 timmar till förfogande för handledning. Examinationen av examensarbetet sker vid ett seminarium där studenten själv presenterar sitt arbete, en kurskamrat kommenterar/opponerar och en examinator ställer frågor, kommenterar och examinerar. Examinatorn är alltid en disputerad lärare (Handledning och examination av examensarbeten vid Hälsa och samhälle). Handledarna ska ha lägst magisterexamen. Vi strävar efter att utveckla ett system med två handledare som innebär att den kliniska handledaren kompletteras med en disputerad (intern) handledare. Såväl studenter som examinatorer och handledare är välkomna att närvara vid examinationen. 18 Här ges möjlighet att redovisa andra förhållanden som kan vara särskilt betydelsefulla för att bedöma den aktuella utbildningen och som inte har redovisats tidigare i självvärderingen. Det kan till exempel vara lokala mål, utbildningens profil eller hur stor andel studenter som läser kurser i huvudområdet i program respektive som fristående kurs. Huvudområdet Enligt vår definition är Biomedicinsk laboratorievetenskap en flervetenskaplig disciplin innefattande både ett teoretiskt och laborativt kompetensområde. Basen för ämnet utgörs huvudsakligen av klinisk-metodologisk problemlösning med stöd av framförallt ämnen inom humanbiologi och naturvetenskap. Forskningen omfattar framtagandet av nya principer och metodiker, samt att utveckla, modifiera och bättre förstå existerande metodiker avseende studier av biologiskt material och biologiska funktioner. Någon åtskillnad mellan traditionell laboratoriemedicin och traditionell klinisk fysiologi görs inte under de två första åren. Val mellan ett antal kliniska discipliner kan göras under termin 5 och detta val kopplas till den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Fördjupningskurserna inom de kliniska disciplinerna är de enda som ges som fristående kurser. Studenternas uppfattning om måluppfyllelse och om utbildningen i allmänhet framgår av de årligen genomförda programvärderingarna (se Programvärdering 2011) Studenternas etablering på arbetsmarknaden är god. Enligt de programvärderingar som kontinuerligt genomförs vid fakulteten har i medeltal 84 % av studenterna under åren 2010-2011 arbete i samband med avslutad utbildning. Avnämarna är dessutom mycket nöjda med både studenterna och utbildningens generalistprofil. Vid fakulteten genomförs s.k. genomlysningar av samtliga utbildningsprogram med syfte att utgöra underlag för kvalitetsutveckling. Enligt den genomlysning som genomfördes i mars 2011 (Hjälm 2011) är såväl avnämare som nuvarande och tidigare studenter huvudsakligen nöjda med utbildningen: ”Det stora flertalet studenter som svarat på enkäterna i program- och kursvärderingar är nöjda med programmet. BMA-studenterna är enligt dessa fakultetens mest positiva. Även yrkesverksamma biomedicinska analytiker och chefer är positiva till utbildningens innehåll och uppläggning samt till studenterna. Det man framför allt framhåller är utbildningens generalistprofil, möjligheterna till specialisering inom ramen för denna profil och den goda arbetsmarknaden”. 19 Lärarkompetens och lärarkapacitet Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform. Tabellen syftar till att få en uppfattning om den huvudsakliga lärarkompetensen och lärarkapaciteten för respektive utbildning. Det är därmed inte nödvändigt att redovisa samtliga lärare som undervisar i en utbildning. Utgå från aktuella förhållanden och fyll i de kolumner som är relevanta för respektive lärare. Fyll i en och samma tabell för både grundnivå (kandidat) och/eller avancerad nivå (magister och/eller master). Tabellen kopierar ni sedan in i respektive självvärdering för kandidat, magister och/eller master. Observera att alla procentsatser avser heltid. Etta James anställning om 100 % är fördelad över undervisning och forskning om sammanlagt 30 %. Resterande del, dvs. 70 %, av anställningen är hon studierektor. Johnny Watsons anställning om 75 % är fördelad över undervisning på grundnivå (kandidat) 25 %, avancerad nivå (magister och/eller master) 12,5 % och forskning 37,5 %. Richard Penniman är anställd 50 % och undervisar hela denna anställning på grundnivå. För honom anges därför 50 % i kolumnen ”Undervisning på grundnivå…”. Sonny Boy Williamsson är timanställd cirka 5 % och undervisar hela denna anställning på grundnivå (kandidat). 20 LÄRARKOMPETENS OCH LÄRARKAPACITET Eventuella generella kommentarer Akademisk titel/ akademisk examen (professor, docent, doktor, licentiat, master, magister) Anställningens inriktning Professor i BML Professionskompetens Anställningens omfattning vid lärosätet (% av heltid) Undervisning grundnivå (kandidat) inom huvudområdet (% av heltid) Undervisning avancerad nivå (magister och/eller master) inom huvud-området (% av heltid) Tid för forskning vid lärosätet (% av heltid) Namn BMA 40 % 8% 2% 30 % Gunilla Nordin Fredriksson Kommentar Enhetschef 50 % av sin anställning Professor i BML Klinisk kemi 100 % 30 % 10 % 10 % Lennart Ljunggren Docent i biokemi Biokemi 100 % 10 % 0% 20 % Håkan Eriksson Doktor i fysikalisk kemi Kemi 100 % 55 % 0% 20 % Ann-Britt Gröning 5 % andra uppdrag Doktor i medicinsk vetenskap Mikrobiologi BMA 100 % 50 % 5% 20 % Tove Sandberg 5 % andra uppdrag Magister Klinisk fysiologi BMA 100 % 50 % 5% 10 % Ewa Ericson 5 % andra uppdrag Doktor i medicinsk vetenskap Fysiologi BMA 100 % 20 % 5% 20 % Petri Gudmundsson 21 Doktor i medicinsk vetenskap Cellbiologi BMA 100 % 40 % 20 % Maria Stollenwerk Magister Histologi BMA 50 % 40 % 10 % Lille-Mor Lindenström Kandidat Klinisk kemi BMA 100 % 60 % 10 % Karin Nilsson Doktorand Klinisk kemi BMA 100 % 10 % 80 % Anna Gustafsson Doktorand Klinisk kemi BMA 100 % 10 % 80 % Eva Lavant Doktor i medicinsk vetenskap Molekylärbiologi 80 % 10 % 20 % Anna Ketelsen Magister Klinisk fysiologi BMA 100 % 15 % 10 % Agneta Bjuväng 75 % andra uppdrag Docent i immunologi Immunologi BMA 100 % 15 % 20 % Anette Görloff-Wingren 40 % andra uppdrag Doktor i biokemi Biokemi Sjuksköterska 100 % 40 % 10 % Ravi Danielsson Docent i organisk kemi Kemi 100 % 30 % 20 % Zoltan Blum 5% 22
© Copyright 2024