Foto: Caroline Troedsson Hållbar attraktion Service Managementstudenters fallstudier om stadsförnyelse och platsers dragningskraft Redaktör: Ida de Wit Sandström Form och sammanfattning: Helena Kraff och Eva Maria Jernsand Tryck: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Mars 2012 Innehåll Inledning.................................................................................................................................................1 Attrahera mera – en studie i hur bestående attraktionskraft skapas ur stadsförnyelsprojekt................2–3 Drömmen om mosaik – en studie om handelns förutsättningar i H+ projektet..................................4–5 Hållbar utveckling – ”alla tycker det är viktigt, men ingen har tid att jobba med det”........................6–7 Planeringen av den kreativa staden – en fallstudie av H+ i Helsingborg.............................................8–9 Restaurangers roll i stadsplanering – en fallstudie av H+................................................................10–11 Säsongsvariationer i ett kustsamhälle – fallstudie av Marstrand......................................................12–13 Slutord..................................................................................................................................................14 Inledning Attraktivt och hållbart stadsbyggande Hur skapar man moderna attraktioner i en kuststad? Denna fråga är utgångspunkten för det delprojekt som drivs i Helsingborg, inom ramen för projektet Framtidskuster. I Helsingborg arbetar staden tillsammans med forskare och studenter från Lunds universitet kring frågor om destinations- och attraktionsutveckling med lokal utgångspunkt. Helsingborg står inför ett långsiktigt stadsutvecklingsprojekt där delar av hamnen ska ersättas av bostäder, kontor och butiker vilket aktualiserar frågor om hur detta nya ”rum” bör göras ekonomiskt, kulturellt, miljömässigt och socialt hållbart. Hur får vi boende, arbetande och turister att vilja vistas i det nya området? Vilken typ av attraktion kan ytterligare bidra till att placera Helsingborg på kartan? Genom vetenskapliga undersökningar som analyserar tidigare och liknande hamnutvecklingsprojekt lokalt och globalt skapas ett underlag när beslut om framtiden ska tas. I det här arbetet har studenter från Institutionen för Service Management vid Campus Helsingborg, Lunds universitet engagerats. Under våren 2011 skrev ett antal studentgrupper sina kandidatuppsatser inom ramen för Framtidskuster och i den här skriften kan du ta del av studenternas tankar om hållbarhet, shopping och restaurangliv i planeringen av en ny stadsdel. Ett stort tack till de studenter som på det här sättet bidragit till Framtidskuster – deras arbete, materialinsamling och tankar är en del av Helsingborgs urbana utvecklingsarbete. Trevlig läsning! Ida de Wit Sandström, projektkoordinator Framtidskuster 1 Attrahera mera – en studie i hur bestående attraktionskraft skapas ur stadsförnyelseprojekt startats i Helsingborg, H+. Projektet ska minska barriären som skiljer stadens södra delar från vattnet och skapa ett sammanhängande kreativt centrum i Öresundsregionen. Genom förtätning och utveckling av södra Helsingborg ska social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet skapas. Attraktiv arkitektur och storslagna evenemang bidrar till städers utveckling och blir allt viktigare för att hävda sig i den globala konkurrensen. Andrea Nordheim, Caroline Sandberg och Helena Sjöblad tog reda på hur stadsförnyelseprojekt och bomässor bidrar till platsers utveckling, hur projekten presenteras i platsmarknadsföringen och hur de skapar varaktiga konkurrensfördelar för destinationer. Foto: Anders Edefeldt/Studio-e.se För att få en förståelse kring hur de olika projekten länkas samman med platsernas utveckling genomförde Andrea Nordheim, Caroline Sandberg och Helena Sjöblad intervjuer utifrån framtid och vision samt utifrån ett turistiskt perspektiv. Dessutom studerades tryckt material i form av offentliga dokument, tidningsartiklar och marknadsföringsmaterial. Studenterna kom fram till att ett stadsförnyelseprojekt som lyckas förvandla vision till verklighet med största sannolikhet bidrar till en ökad attraktionskraft för staden. För att H+ ska bli ett tilldragande område är det viktigt att visionen om mosaik, tolerans och mångfald lyser igenom hela området från början till slut, menade studenterna, en problematik som uppmärksammades när de granskade de tidigare projekten. Västra Hamnen i Malmö brottades exempelvis med problem med obebodda lyxlägenheter. Den sociala målsättningen att ordna boende så att människor från olika samhällsbakgrunder skulle kunna bo i stadsdelen kom att förnekas under byggskedet då Malmö Stad och byggherrarna var mer intresserade av att bygga för mer välbeställda. De outhyrda lyxlägenheterna kan också ha bidragit till en negativ image. Under 1990-talet genomfördes ett stadsförnyelseprojekt i Västra Hamnen i Malmö. Målet var att öka attraktionskraften och att förändra bilden av Malmö som en industristad. Projektet fick stort genomslag. En anledning var att det under den bomässa som följde projektet, Bo01, presenterades en rad nya innovativa lösningar för avancerad miljöutveckling och mänsklig hållbarhet. Projektet står fortfarande som förebild för nationella och internationella projekt. I samband med Bo01 började också Turning Torso byggas, som kommit att bli en symbol för Malmö. Ett liknande stadsförnyelseprojekt genomfördes ungefär samtidigt i Helsingborg. Staden hade i motsats till Malmö redan vid projektets start en positiv image och bilden förstärktes av stadsförnyelseprojektet. Även i Helsingborg marknadsfördes projektet med en bomässa, H99. Arkitektur är en bidragande faktor till att locka besökare till en plats. Ett stadsförnyelseprojekt som lyckades med att konstruera ett arkitektoniskt flaggskepp är Malmö med Turning Torso. En ikon av liknande slag i samband med H+ skulle enligt studenterna kunna ge en långvarig konkurrensfördel. Ett nytt stort stadsförnyelseprojekt har nu 2 Foto: Birger Lallo Författare: Stadsförnyelseprojekt som presenteras genom en bomässa tar sig ofta uttryck i ett storskaligt, kulturellt och internationellt evenemang, vilket är viktigt och kanske till och med nödvändigt för att stå emot konkurrensen mellan platser. Bomässor kan locka fram innovationer då de ofta är visionära och står till grund för de kommande årens arkitektur. Ett kreativt tänkande kring dessa evenemang kan leda till att platsen synliggörs, såväl för stunden som permanent. Det är också möjligt att en bomässas huvudsakliga uppgift inte är att skapa ökad attraktionskraft för framtiden utan att visa att en stad är kapabel till att arrangera liknande evenemang i framtiden. Kanske krävs det också att platsen där mässan hålls utvecklas och att nya evenemang arrangeras som får besökare att återvända och minnas platsen och mässan. Andrea Nordheim Caroline Sandberg Helena Sjöblad Turismen genererar ekonomisk tillväxt och kan ses som en katalysator i stadsförnyelseprojekt. Turismenheten bör därför vara en framstående samarbetspartner, liksom med stadens olika aktörer. Om företrädare för turismen kommer in i projektet för sent är risken att möjligheterna att påverka projektet blir för små. Kanske skulle en tidigare inblandning ge en mer bestående attraktionskraft, ett tips som studenterna lämnar till arrangörerna av H+. 3 Drömmen om mosaik – en studie om handelns förutsättningar i H+ projektet Handeln utgör en väsentlig del av ekonomin och det är betydande att ha en välfungerande handel i åtanke vid stadsutveckling, både ur ett hållbarhetsperspektiv och som en attraktionskraft. Handeln är även viktig ur ett rumsligt perspektiv då kuststäder som Helsingborg ofta ekar tomma under vinterhalvåret. användes var en kombination av djupintervjuer, observationer och dokumentstudier. Stadsförnyelseprojektet H+ planeras stå klart år 2035. Visionen är att Helsingborg ska bli den mest attraktiva staden för människor och näringsliv. I studien undersökte studenterna hur handeln i H+ området kan bidra till att göra staden levande och därmed mer attraktiv för både bosatta och besökande. Resultaten av studien visade att handeln kan bidra till att attrahera en mosaik av människor och medverka till en blandstad. Från samhällets sida handlar det då om att hitta sätt att säkerställa variationen av verksamheternas innehåll i stadsrummet. Vad och vem som ska verka i lokalerna kan bli ett problem om fastighetsägarnas egna intressen ställs före stadens vision om en mångfaldig blandstad. Regleringar av vad och vem som får lov att etablera sig är ett sätt att undvika homogenisering av stadens handelsutbud och kan säkerställa stadens ambition om hållbarhet. Foto: Ole Jais Då H+ sammankopplar Helsingborgs norra och södra delar kan projektet komma att medverka till mångfald, ett levande stadsrum och möjliggöra sociala interaktioner. Förutsättningar skapas då för ett rikare och mångkulturellt utbud. När en variation av människor attraheras kan ett kontinuerligt flöde uppstå, vilket kan bidra till att levandegöra staden under hela året och därmed leda till en socialt hållbar stadsutveckling. Ambitionen för H+, att växa organiskt och kontinuerligt med resterande stadsdelar i Helsingborg, möjliggör att stadens väsentliga kultur kan bibehållas. Handeln skulle kunna vara betydande för området för att forma naturliga mötesplatser och för att förbereda rum för social gränsöverskridande interaktion. En rad faktorer beaktas vid stadsförnyelseprojekt men många gånger faller betydelsen av handel bort. När nu stadsförnyelseprojektet H+ planeras fann Evelina Evaldsson, Madeleine Nyström och Linda Petersson det intressant att undersöka förutsättningarna för handeln som attraktionskraft och handelns bidrag till en hållbar stadsutveckling i Helsingborg. Den sociala dimensionen av hållbarhet lyftes fram, då den ofta faller i skuggan av den ekonomiska och miljömässiga dimensionen i stadsplanering. Metoden som 4 Foto: Anders Ebefeldt/Studio-e.se ”Ingen handel utan stad och ingen stad utan handel.” – Söderlind, 1998 Författare: Evelina Evaldsson Den ökade urbaniseringen måste ske på ett hållbart acceptabelt sätt. En utmaning för H+ projektet är att bevara stadens grundläggande mönster men samtidigt kunna skapa nya förändrade sociala värden som gör området tillgängligt för alla. De värden som handeln kan bidra med kan ha stor betydelse för att upprätthålla visionen om en social hållbarhet i staden. Värdena är exempelvis en berikning av folklivet, en ”vardagslunk” av området, ett bidrag till liv och rörelse och att skapa platser för rekreation. Det handlar också om att balansera det kommersiella med det icke-kommersiella och att balansera ”klustring” och nischning av områden. Madeleine Nyström Linda Petersson Invånare och besökares uppfattning om H+ området, dess utformning och utbud kan spela en avgörande roll för att uppnå social hållbarhet då människor tenderar att lockas till varandra och attraktiva miljöer. Handeln kan också ses som en anledning till att besöka staden. Betydelsen av konkreta handlingsplaner för att skapa en attraktiv handel poängterades av studenterna. 5 Hållbar utveckling – ”alla tycker det är viktigt, men ingen har tid att jobba med det” Rubriken innehåller ett uttalande från en kvalitetskoordinator i stadsförnyelseprojektet H+ som tar upp utmaningarna i hennes arbete: alla är positiva till förslag för hållbarhetsarbete men sen prioriteras andra saker före. Danica Caganic, Patricia Larsson Cwenar och Seyde Mourad rekommenderade att hållbarhetsfrågor integreras mera i arbetet med H+ och att samverkan ökas för att målen ska uppnås. samverkan i stadsförnyelseprojektet samt deras arbete med strategier för att uppnå hållbar utveckling. Syftet var att sprida kunskap om hur man kan arbeta med hållbar utveckling i ett projektnätverk. Metoderna de använde de sig av var dokumentanalys och intervjuer. Resultatet av fallstudien visade att det finns motsättningar och oklarheter inom nätverket. Ett av problemen är att vissa av aktörerna uppfattar organisationens struktur som otydlig, medan andra tycker tvärtom. Detta kan tolkas utifrån aktörernas olika bakgrunder och positioner i organisationen. Studenterna menade att det är av stor betydelse att aktörer i ett projektnätverk förstår organisationens struktur för att samverkan ska fungera och för att projektnätverket ska få sammankopplade resurser som kompetens. Foto: Lisa Wikstrand ”Det är lite otydligt kanske? Det är ganska många olika delprojekt och många olika projektledare och många som driver sina frågor väldigt starkt och inte alltid jätteväl synkat.” - Konsultarkitekt Resultatet visade också att det finns en samverkan mellan aktörerna i H+ men att det saknas en tydlig samverkan för hållbar utveckling. Dialogen och definitionen av vad hållbar utveckling innebär saknas mellan aktörerna, vilket kan tyda på att den interna samverkan för detta bör förstärkas. Hållbar utveckling genomsyrar alla aktörernas arbeten och alla är väl pålästa för vad hållbar utveckling betyder för H+. Det arbetas mycket med den externa kommunikationen ut mot intressenter, men inte tillräckligt internt i organisationen. Detta kan vara orsaken till att det interna arbetet försvåras. Studenterna rekommenderade H+ att införa en miljöledning, som kan leda till att dialog och samverkan kring konkreta mål sätts upp på agendan. Problemet med hållbar utveckling är att definitionen av begreppet är svagt och kritiseras för att betyda allt och ingenting. Definitionen talar inte om vad som ska göras eller hur det ska göras rent praktiskt. Därför är det inte ovanligt att det skapas obalans mellan miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Den stora utmaningen med hållbar utveckling ligger därför i att integrera kunskap, perspektiv, tidsuppfattningar och implementeringsstrategier. I ett projektnätverk som H+ samverkar aktörer med olika bakgrund för ett gemensamt mål och syfte. Studenterna utgick från detta projektnätverksperspektiv och studerade olika aktörers 6 Samtliga respondenter tyckte det var en styrka att projektnätverket har så många aktörer med olika bakgrunder eftersom det tillför nytänkande till projektet. Aktörernas olikheter är positivt för den hållbara utvecklingen, men samtidigt kan de försvåra införandet av nya system och strukturer i projektet. Detta kan även försvåra införandet av en miljöledning. Resultaten tydde på att respondenterna har olika uppfattningar, intressen, förväntningar samt mål med sitt deltagande vad gäller hållbar utveckling, vilket kan skapa spänningar mellan aktörerna. Aktörerna måste förhandla för att inte dessa spänningar ska övergå till konflikter utan istället nå konsensus. Studenterna rekommenderade H+ att kontinuerligt arbeta med dialogen om vad hållbar utveckling innebär för varje aktör för att bygga upp det interna samarbetet och förhindra att det uppkommer konflikter. aktörer och medborgare. Trovärdighet skapar även större möjligheter att styra samhället till att tänka på den hållbara utvecklingen på rätt sätt. Studenternas slutsats var att det finns svårigheter kring samverkan i ett projektnätverk för att uppnå hållbar utveckling. Projektnätverket H+ har bra strategier för hur målet med hållbar utveckling ska uppnås, men ingen konkret samverkan för hur detta ska fullgöras. Författare: Danica Caganic Patricia Larsson Cwenar Seyde Mourad För att inte endast utgå från det traditionella sättet att arbeta vill H+ få in fler perspektiv och koncept som ska fyllas gradvis med massor av kunskaper och erfarenheter. Utifrån ett projektnätverksperspektiv är detta positivt för H+ då de får fler resurser i form av kompetenser och erfarenheter som ger nya idéer och infallsvinklar, menar studenterna. Det skapar också en dialog med stadens medborgare och de intressenter som är verksamma runtomkring, exempelvis hamnen. ”Det traditionella sättet att arbeta på är att ha en landskapsarkitekt och några arkitekter som tillsammans ritar och sen är det klart. Men vi vill få in fler perspektiv och så koncept som gradvis fylls och att få fler lager. Så då definierade vi någonting som hette open source.” - Arkitekt H+ använder också ett kvalitetsledningssystem, projekthandboken, vilket kan ses som en strategi för att uppnå hållbar utveckling. Det miljöledningssystem som föreslogs av studenterna kan ses som ett komplement till projekthandboken, vilket kan förstärka både den interna samverkan för hållbar utveckling samtidigt som det skapar trovärdighet externt mot samhället såsom 7 Planeringen av den kreativa staden – En fallstudie av H+ i Helsingborg I takt med den ökade konkurrensen mellan städer har planerandet av staden blivit alltmer viktigt. Det har bildats en allmän trend inom stadsförnyelseprojekt som följer diskursen i samhället, vilken handlar om hållbarhet, kreativitet och miljö. vuxit fram och hur planerandet ser ut idag samt ta reda på vilka koncept och begrepp som påverkar utformandet av en kreativ stad och om dessa skiljer sig åt mellan olika stadsförnyelseprojekt. Helsingborg är en av många städer som genomgår förändringar i form av skapande av nya stadsdelar. Denna process är inte ny men hur den utförs har förändrats. Tidigare dominerade ett ingenjörstänkande planerandet, då fabriker och arbete låg i fokus. Numera används stadsplanering till att locka medarbetare till stadens kreativa industrier. Niklas Axelsson, Charlie Nisser och Robin Rosada valde att studera denna förändring med Helsingborgs stadsförnyelseprojekt H+ som exempel. Studenterna jämförde H+ med Wedding i Berlin samt Köpenhamn i Danmark genom dokument- och litteraturstudier. Fokus låg på de ingredienser som ingår i skapandet av den kreativa staden. Syftet var att få en förståelse för hur planerandet av den kreativa staden har Studenterna kom fram till att ekonomisk tillväxt är centralt i planerandet av stadsförnyelser. Att attrahera kreativa människor att bo, arbeta och spendera sin lediga tid på platsen är något de flesta städer har som gemensamt intresse. Städer vill även minska arbetslösheten och skapa en levande plats med ett rikt kulturliv. Med tanke på den ekonomiska vinningen är det ingen slump att städer planerar för att locka den kreativa klassen. Richard Florida har uppmärksammats för sin bok ”Den kreativa klassens framväxt”. Florida lyfter fram det paradigmskifte som har skett från ett industrisamhälle till ett postindustriellt samhälle där en ny kreativ klass finns, som inte är lika bunden till platsen och som prioriterar faktorer som tolerans och möjligheter till en aktiv livsstil. Målet för många städer idag är att attrahera människor i denna kreativa klass. Städers planerare har anammat Floridas teori i sina stadsplaner. Detta har medfört att en sorts retorik har vuxit fram som bygger på begrepp som tolerans, kreativitet och öppenhet. Lärande och mångfald är också begrepp som förknippas med framväxandet av en ny typ av stadsplanering. Det har kommit att bli en tävlan om vilken stad som är mest kreativ och det är inte ovanligt att listor skapas för att rangordna de städer som anses vara mest kreativa. Det finns samband mellan olika städer i planerandet av den kreativa staden. Exempelstäderna i studien betonade det inflytande som den teoretiska diskussionen med Richard Florida i spetsen har på politiker och stadsplanerare i 8 Foto: Albin Wahlgren/Albinfoto.se utformningen av staden. Stadsförnyelseprojektet H+ visar tillsammans med de två stadsförnyelserna i Berlin och Köpenhamn på det faktum att den kreativa staden är platsidealet när städer ska genomföra stadsförändringar. Tolerans, hållbarhet och kreativitet är alla begrepp som används flitigt i samtliga utgivna dokument från H+ projektet. Tolerans används dessutom som benämning för hela projektet H+ och har således den mest framhävande rollen i retoriken för stadens utformning. Floridas inflytande på hur städer utformas har skapat en homogenisering i det urbana landskapet och Helsingborg faller i linje med många andra städer när det gäller att skapa den kreativa staden. Författare: Niklas Axelsson Charlie Nisser Robin Rosada Studenterna kunde även se är att medborgarna välkomnas till dialog men studenterna hade svårt att hitta hur medborgarna ska gå tillväga för att kunna skapa en dialog. Därför menade de att det finns anledning till skeptiskt tänkande i fråga om staden görs för invånarna och inte för planerarna. 9 Restaurangers roll i stadsplanering – En fallstudie av H+ och byggnaderna som hyser restaurangverksamhet på nedre plan är inte helt funktionella. Elin Ingemarsson, Anders Larsson och Malin Lundqvist arbetade utifrån hypotesen att restauranger bidrar till att skapa en mer attraktiv stadsmiljö om branschen får vara med i stadsplaneringen. De tog reda på hur det inom stadsplanering planeras för restaurangers fysiska plats och hur stadsplanerare ser på restauranger som attraktionskrafter i stadsmiljön samt hur samverkan med restaurangaktörer kan se ut. Det pågående stadsbyggnadsprojektet H+ i Helsingborg fungerade som fallstudie. Dokumentstudier och intervjuer genomfördes inom projektet. Foto: Peter Westrup För restauranger är den fysiska platsen viktig. Aspekter som synlighet, flödet utanför och god tillgänglighet är centrala. Samlokalisering och samverkan med fler restauranger, nöjeskvarter eller shoppingstråk kan leda till en attraktivare stad. Det är därför av stor vikt att planera för restaurangers fysiska plats. En stadsplanerares uppgift är att skapa miljöer i städer där olika former av transaktioner, från kommersiella till sociala, ska kunna ta plats, dag som natt. Restauranger erbjuder miljöer lämpade för detta då dessa kan vara verksamma dygnets alla timmar genom att kunna anta olika skepnader som lunchservering, middagsservering och nattklubb. Restauranger fungerar som starka sociala mötesplatser i städer. Studenterna fann att det finns en viss planering av bland annat gatuutformningen för att göra plats för uteserveringar och utrymme för restauranger på bottenplan i de fastigheter som kommer att upprättas. Det sker dock ingen specifik planering för restaurangers fysiska plats och man kopplar inte in kompetens från restaurangbranschen vid planeringen, menade studenterna. Vidare ansåg aktörer i restaurangbranschen att vid planering av en stad måste det planeras in var restauranger ska ligga för att minska risken för överetableringar, vilket inte görs. Aktörerna ansåg också att konstruktionen av lokalerna borde vara bättre, då det finns kända problem i byggnaderna i Norra Hamnen. Det finns idag så kallade popup-restauranger som fått en stor efterfrågan och som inte kräver mycket av sin lokal mer än tillgänglighet då de är av en temporär karaktär. En intressant idé är att driva popup-restauranger i H+ området, vilket även en representant från H+ projektet nämnde. H99-projektet i Norra Hamnen i Helsingborg är ett exempel på stadsplanering som resulterat i vissa brister för att bedriva restaurangverksamhet på bästa möjliga sätt. Trottoarerna är för smala Idag bjuds allmänheten in till att studera översiktsplanen för H+. Planen finns tillgänglig i både tryckt form och på projektets hemsida. En 10 Foto: Ole Jais öppen utställning finns i de lokaler som projektorganisationen för H+ sitter i, dit alla är välkomna att lämna förslag och åsikter. Studenterna noterade dock att när översiktsplanen framfördes var det få människor som visade intresse för projektet. En tydligare marknadsföring borde kanske ske för att verkligen engagera invånare och skapa kontakter. komma att fungera väl i en stad. Det går inte att gå tillbaka och göra om planeringen efter uppbyggnaden, varav vikten av att tidigt plocka in viktig kompetens i planeringen blir utmärkande. Författare: Elin Ingemarsson Hur samverkan med aktörer ser ut ansåg studenterna vara något oklart. Vissa av H+ projektets representanter menade att det finns en samverkan men de flesta menade att projektet fortfarande var i ett för tidigt stadium för detta. Studenterna föreslog ett samarbete med exempelvis Gastronomi Helsingborg eller Citysamverkan. Restaurangägare i staden skulle vilja se detta samarbete i ett tidigt stadium för att kunna hjälpa till att motverka problem som kan uppstå. Anders Larsson Malin Lundqvist Hypotesen att restauranger bidrar till att skapa en mer attraktiv stadsmiljö om branschen får vara med i stadsplaneringen bekräftades genom fallstudien. Restauranger har starka attraktionskrafter i städer och studien påvisade att det behövs kunskap och kompetens från restaurangbranschen för att lyckas med de stadsplaneringsaspekter som krävs för att restauranger ska 11 Säsongsvariationer i ett kustsamhälle – fallstudie av Marstrand Resultatet av fallstudien visade att Marstrand är starkt förknippat med sommarsäsongen. Väder, årstider och att det saknas aktiviteter utanför högsäsong är de orsaker som påverkar säsongsvariationerna mest. Det finns också ett flertal andra påverkansfaktorer såsom lov, semestrar, sport och tradition. Fokus på sommarsäsongen medför exempelvis att personal som enbart arbetar under sommaren är oerfarna, vilket kan innebära att kvaliteten på produkterna minskar som i sin tur strider mot den marknad och målgrupp som många på ön riktar sig mot och den bild som aktörerna vill förmedla av Marstrand. Det finns ett intresse hos statliga intressenter såväl som i det privata näringslivet att försöka hantera säsongsvariationer. I kustsamhällen är det av särskilt stor betydelse eftersom dessa samhällen ofta lockar med attribut såsom strand, sol och värme, vilket leder till att säsongen ofta koncentreras till sommaren. I dagsläget sker arbete med produktutveckling både hos enskilda aktörer, med paketering av aktiviteter och upplevelser utifrån olika årstider, och på destinationsnivå med evenemang där flera aktörer är involverade. Studien visade att man gärna använder sig av Marstrands styrkor i arbetet med produktutveckling, exempelvis historia och seglingstraditioner. Arbetet tog sig uttryck exempelvis i Sekelskiftesdagarna, där flertalet aktörer på destinationen engagerade sig för att tillsammans paketera Marstrands kulturarv och genom detta evenemang också skapa en känsla av äkthet. Marstrand är en sommardestination vid kusten som präglas av tydliga säsongsvariationer, vilket påverkar möjligheterna att utvecklas. Den överkapacitet Marstrand har under lågsäsong innebär att platsen inte utnyttjar sina resurser maximalt, vilket gör det svårt att uppnå en ekonomiskt hållbar tillväxt. Det krävs att olika aktörer med koppling till turismarbetet arbetar aktivt med att förlänga säsongen eller skapa nya säsonger. Linda Jacobsson, Emma Jakobsson och Josefine Nilsson undersökte hur Marstrand som kustsamhälle hanterar denna problematik. Syftet var att skapa förståelse för hur arbetet med säsongsvariationer sker i ett kustsamhälle samt att sprida kunskap om hur turismens utveckling är förankrad i ekonomiskt hållbar utveckling i kustnära samhällen. Perspektivet var producenternas och studien genomfördes med hjälp av dokumentstudier samt med intervjuer med aktörer på regional, kommunal och lokal nivå. Då säsongsvariationerna är påtagliga är arbetet med marknadsdiversifiering viktigt. Den målgrupp som aktörerna arbetar mest aktivt med för att förlänga säsongen är konferensdeltagare. Idag är det framförallt familjer, seglare och dagsturister som besöker Marstrand. För att nå en ekonomiskt hållbar utveckling är det lämpligt att rikta sig mot målgrupper som inte är lika beroende av faktorer som kännetecknar sommarsäsongen och som tenderar att resa mer under lågsäsong. Exempel på dessa målgrupper är förutom konferensdeltagare även så kallade WHOP:s (wealthy healthy older people) och besökare med särskilda intressen. 12 I dagsläget brister samspelet mellan produktutveckling och marknadsdiversifiering i Marstrand. Det finns ingen enhetlig bild av vilka produkter det ska satsas på och till vilken marknad eller målgrupp. Det kan vara fördelaktigt att ta fram en gemensam strategi för hur destinationen ska arbeta för att kunna erbjuda besökaren en helhetsupplevelse. Samverkan mellan olika aktörer i Marstrand sker idag formellt genom Marstrandsföretagarna & Co. Företagarna samverkar med Södra Bohuslän Turism, en stödorganisation för turismutveckling, som i sin tur samordnar kommunpolitiker med näringslivet. Studenterna uppmärksammade att det finns resurser, såsom olika attraktioner, vilka kan utnyttjas för att förlänga säsongen eller skapa nya säsonger, men de aktiviteter som äger rum mellan aktörerna hämmas på grund av att aktörer inte kan få tillgång till dessa resurser då någon annan har makt över dem. Det saknas också en övergripande organisering för hur man ska koordinera och samverka för att utveckla destinationen, framförallt på grund av att det finns egenintressen hos olika verksamheter som försvårar detta. lemen är att Marstrand tidigare har varit en självständig kommun som har slagits samman med Kungälvs kommun. Denna omständighet är speciell i sitt sammanhang och är kanske inte applicerbar på andra kustsamhällen. Den stärkte dock studenternas slutsats om betydelsen av destinationsnätverk och samverkan för att hantera säsongsvariationer. Författare: Linda Jacobsson Emma Jakobsson Josefine Nilsson ”Och när man har en sådan guldgruva, varför kan man inte göra det bättre?” – Lokal aktör Samverkansproblematiken i destinationsnätverket, framförallt mellan lokal och kommunal nivå, förhindrar skapandet av strukturella förutsättningar för ett framgångsrikt arbete med säsongsvariationer, varför produktutvecklingen försvåras. En anledning till samverkansprob13 Slutord Framtidskuster är ett skandinaviskt samarbetsprojekt där danska, norska och svenska parter inom akademi, politik och näringsliv arbetar tillsammans för att skapa ny kunskap och samarbeten över geografiska och organisatoriska gränser. Det överordnade målet är att tillsammans verka för hållbar utveckling – ekonomiskt, kulturellt, miljömässigt och socialt. Genom nya samarbetsformer, forskning och praktiska pilotprojekt synliggör och profilerar projektet Skandinaviens kustområden. Framtidskuster utvecklar kunskap, strategier samt innovativa koncept och tjänster som bl.a. utvecklar kustleder och förbättrar gästhamnar. Projektet bidrar också till att binda samman regionen genom nya former för maritimt samarbete. Vill du veta mer? www.framtidskuster.org 14 Foton om ej angivet: Carina Sjöholm Mia Larson Rune Larson Helena Kraff m. fl.