God folkhälsa ses ofta som avgörande för en hållbar utveckling i städer,
kommuner och regioner
Ofta uppsatta mål om att:
-
Förbättra folkhälsan
-
Göra hälsan mer jämnt fördelad (minska den socioekonomisk gradienten)
-
Påverka grundorsakerna till ohälsa
Min ansats:
Belysa betydelsen av ekonomiska faktorer för bättre och jämnare folkhälsa nu
och i framtiden
-
Ekonomisk utveckling
-
Jämn ekonomisk utveckling
Absolut levnadsstandard & hälsa på (väldigt) lång sikt
6000
70
BNP/capita
5000
Förväntad livslängd (år) vid födsel
60
4000
50
3000
40
2000
30
1000
0
20
1000
Källa: Maddison 2002
1500
1700
1870
1950
1998
Absolut levnadsstandard och hälsa
Tänkbara mekanismer
- Konsumtion av varor betydelsefulla för hälsan
- Konsumtion av hälsorelaterade tjänster (förebyggande)
- Kvalitetsskillnader i den medicinska behandlingen
- Utbildning
- Skillnader i hälsorelaterat beteende
Preston kurvan (Millennium)
Objektiva vs subjektiva hälsomått
Inkomstojämlikhet och folkhälsa
Källa: Wilkinson RG (1996). Unhealthy Societies: The Afflictions of Inequality
Jämlikhetsanden
(Wilkinson och Pickett, 2010)
Wilkinson först med att hävda att
det finns ett orsakssamband (1986)
Flera böcker (1992,1998, 2010) med fokus på
inkomstojämlikhetshypotesen
Viktiga konsekvenser för ekonomisk politik
(omfördelning, åtgärder relaterade sektorer)
Ojämlikhet och folkhälsa - forskningsresultat
• Hundratals publicerade artiklar
• Mängd olika folkhälsomått
-
Barnadödlighet
-
Dödlighet bland män och kvinnor
-
Fetma och övervikt
• Aggregatdata (genomsnitt)
Förtjusta och övertygade kulturskribenter:
• ”Ett av de mest övertygande och välargumenterade
förslagen till social förbättring som jag läst på tio år”
(Ulrika Kärnborg, DN)
• ”Akademisk nit och redbarhet” eftersom de presenterat
”studie efter studie som verifierar bokens tes”
(Ann Heberlein, Sydsvenskan)
• ”en ren guldgruva av forskningsunderbyggda argument.”
(Eva-Lotta Hultén, GP)
…och politiker:
• ”There is no doubt that the published statistics show a link
between income inequality and health".
(Tony Blair)
• ”Ska man bara läsa en bok så är det Jämlikhetsanden”
(Lars Ohly)
Hur kan ojämlikhet påverka hälsa?
Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur
Hur kan ojämlikhet påverka hälsa?
Sociala jämförelser →
 psykisk stress
 ohälsa
Andra mekanismer:
• Tillit/socialt kapital
• Kriminalitet
• Politiska faktorer
Hur mäter vi hälsa och ojämlikhet?
• Mått på hälsa:
– Objektiva hälsomått
– Subjektiva hälsomått
• Mått på ojämlikhet
– Vilket mått på inkomst är mest lämpligt?
– Hur ska vi mäta inkomstspridning? (Ginikoefficienter)
– Är inkomst det enda/bästa måttet på välfärd?
Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur
Tre olika bilder av inkomstojämlikheten i Sverige
Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur
Gini för Svenska kommuner
0,600
Danderyd
0,500
Lidingö
Lund
0,400
0,300
Norsjö
0,200
0,100
0,000
Överkalix
Dorotea
Är existerande vetenskapliga evidens så entydiga som
debatten gjort gällande?
Många av sambanden i Jämlikhetsanden
är känsliga för valet av datakälla och länder
Punktsamband visar inte orsakssamband
1000
Regional ojämlikhet och cancer
900
Kronoberg
Halland
Skåne
800
Blekinge
Västra Götaland
Jönköping
Kalmar
700
Dalarna
Västmanland
Stockholm
Östergötland
Örebro
Södermanland
Västerbotten
Värmland
Gotland
Norrbotten
Jämtland
Uppsala
600
Gävleborg
Västernorrland
.28
.3
.32
Gini (2003)
Källa: egna beräkningar - SCB data
.34
.36
.38
80.5
Regional ojämlikhet och livslängd
80
Halland
Uppsala
Kronoberg
79.5
Jönköping
Dalarna
Östergötland
Gotland
Stockholm
Blekinge
Västerbotten
Västra Götaland
Skåne
79
Västmanland
Örebro
Jämtland
Kalmar
78.5
Södermanland
78
Norrbotten
Gävleborg
Värmland
Västernorrland
.28
.3
.32
.34
Gini ( 2003 )
Källa: egna beräkningar - SCB data
.36
.38
Är existerande vetenskapliga evidens så entydiga som
debatten gjort gällande?
Många av sambanden i Jämlikhetsanden
är känsliga för valet av datakälla och länder
Punktsamband visar inte orsakssamband
Vi behöver detaljerad data på
individnivå för att testa om ojämlikhet
har en effekt på hälsa
Varför behövs individdata när man vill studera
ojämlikhetens effekter?
• Svar: "Det ekologiska felslutet" (eller aggregeringsproblemet)
Anna --- Bengt --- Cecilia
(20)
(40)
(60)
Anna -------- Bengt -------- Cecilia
(10)
(40)
(70)
Ekonomisk ojämlikhet och individhälsa
• Skillnad i resultat om vi tittar på USA eller Europeiska
länder
• Skillnad i resultat beroende på subjektiva eller objektiva
hälsomått
• Ingen evidens för samband mellan ojämlikhet och
dödlighet, men i vissa fall självrapporterad hälsa (jmf
resultat aggregatstudier)
Vad säger forskningen mer om ojämlikhetens hälsoeffekter?
• Ojämlikhet mellan vilka? (inom land, region, stad mm)
• Individer i flera länder (Wilkinson, restriktivt krav)
• Metodens betydelse (och vilka mekanismer som tas hänsyn till)
Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur
Blir vi sjuka av inkomstskillnader?
• Forskningen ger inget rakt, entydigt svar.
– Många studier (på individdata) finner ingen koppling mellan
ojämlikhet och hälsa. Det finns dock flera undantag.
– En effekt kan därför inte uteslutas, men den verkar vara liten.
• Däremot tydligt samband mellan inkomstnivå och hälsa.
• Folkhälsan kan befrämjas genom att höja inkomstnivån
för låginkomsttagare (vilket dessutom minskar
inkomstskillnaderna).
Hur förbättra för de sämst ställda?
• Höjt försörjningsstöd?
• Sänkt inkomstskatt?
• Höjt barnbidrag?
• Höjt flerbarnstillägg?
• Stärkt grundskola?
• Friare arbetsmarknad?
Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur
Med våra kommuner/län som utgångspunkt
• Vad tyder på att den relativa levnadsstandarden i våra respektive
kommuner/län spelar roll för folkhälsan?
• Finns det vissa mekanismer i sambandet mellan ekonomisk ojämlikhet
och folkhälsa som kan tänkas vara av speciell betydelse på en lokal nivå –
eller enbart existera här?
• Relaterat till socioekonomisk ojämlikhet i folkhälsa: Påverkar de nämnda
mekanismerna (i sin tur bestämningsfaktorer till folkhälsan) sannolikt
vissa grupper mer än andra?
• I vilken utsträckning och hur hanteras dessa
mekanismer/bestämningsfaktorer i våra respektive lokala prioriteringar
(kommun/länshälsoprofiler)?
Bergh, Nilsson, Waldenström (2012): "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?", Studentlitteratur
Övriga hälsodeterminanter
• Hur påverkar vi människors hälsobeteende? (fysisk aktivitet,
alkohol/rökning mm)
• Forskning kring hälsokommunikation visar att välutbildade
människor - redan informerade grupper – är de som tar till sig
av hälsoinformation (Markham & Bridle, 2009)
• Målgruppsanpassning av åtgärder