1. No category

Gamla KyrKan//
insatser & ÅtGärder för en
levande Kulturplats
en framtidsrapport av moa björnson//
2009-11-29
Åmåls Gamla Kyrka har funnits sedan
1669. Det är 340 år. Under de senaste 6
månaderna har jag arbetat med en öppen
process om hur vi skall utveckla detta
kulturella arv. Det har varit en dynamisk
väg som rymt både båkåtblickande
arbete såväl som experimenteraNde och
framåtblickande.
I denna rapport kommer Du att kunna
läsa bakgrunden till FRAMTIDSprojektet av
Gamla Kyrkan, hur det gick till och vad som
föreslås hända med platsen nu.
Tack Åmåls Kommun för att jag fått äran
att leda detta arbete. Tack också alla
enskilda personer som involverat sig och
gjort mitt jobb roligt, relevant och lyckat!
Med framtiden i sikte önskas Dig en trevlig
läsning!
Moa Björnson,
projektledare, Gamla Kyrkans Nya Framtid
SAMMANFATTNING//
Sedan juni 2009 har Gamla Kyrkan varit i fokus för ett utvecklingsprojekt. Syftet har varit att
ta fram ett förslag för hur Gamla Kyrkan bör utvecklas i framtiden. Förslaget som läggs fram i
denna rapport baseras på Åmålsbors, turisters, olika föreningarnas och kulturaktörers samlade
behov och önskemål. Genom workshoppar, intervjuer och enkäter har en tydlig bild av hur
Gamla Kyrkan behöver förändras utkristalliserats.
Förslaget innebär att Gamla Kyrkan blir en mötesplats för kultur i dess vida begrepp. Lokalen
skall kunna erbjuda arrangemang i skiftande format och bör därför inredas flexibelt. Allt från
konstutställningar till scenarrangemang, dans, teater, debatt och skratt skall kunna rymmas i
lokalen.
En tillbyggnad föreslås med ny entré, wc, biljettkassa och möjligtvis även café. En uteplats
anläggs och skapar torgkänsla med utsikt mot vattnet. Renovering interiört och viss
upprustning krävs. Parken föreslås bli en lugn oas, med viloplatser, skulpturutställning och
ljussättning.
Förslaget syftar till att rent geografiskt stärka stadens centrumbild, innehållsmässigt bredda
kulturutbudet samt ge ett lyft till hela området.
innehåll
KAP #1 iNLEDNING....................................................................................4
projektets ramar, bakgrund, mål & tillvägagångssätt
KAp#2 tillbakablick...........................................................................11
historisk tidslinje över Gamla Kyrkans utveckling
KAP#3 NULÄGET.............................................................................................14
beskrivning av Gamla Kyrkans roll & funktion vid
starten av projektet
KAP#4 Behovsanalys.....................................................................17
resultat av undersökningar som gjorts; vad
efterfrågas i Åmål och vad vill vi använda Gamla
Kyrkan till
kap#5 framtiden......................................................................................24
vision för framtiden och förslag på åtgärder
3
1
KAP#1. INLEDNING
FÖR ATT FÅ EN KLAR BILD ÖVER VAD PROJEKTET GICK UT PÅ
OCH VILKA MÅL SOM FANNS INLEDS DENNA RAPPORT MED
ATT FÖRKLARA NÅGRA AV PROJEKTETS RAMAR..
4
PROJeKTeTS RAMAR
baKGrund
Gamla Kyrkan är Åmåls Kommuns äldsta bevarade byggnad och
är en central plats med ett kulturellt arv och en lång historia.
Byggnaden fungerade som kyrka från det att den byggdes 1669
tills dess att den ersattes av nya kyrkan 1806. Därefter användes
den en period som magasin, innan den kom i kommunens ägo och
restaurerades 1968.
Gamla Kyrkan har använts begränsat och främst under sommaren.
Den har fungerat som konsertlokal och samlingsplats för
skolavslutningar och allsång. De flesta somrar har den stått stängd
och enbart öppnats vid studvisa arrangemang.
Att Gamla Kyrkan spelar en stor roll för stadens utseendemässiga
identitet råder det inga tvivel om. Med dess centrala plats, tidstypiska
utseende, och vackra omnejd utgör Gamla Kyrkan en viktig del av
Åmåls centrums stadsbild.
projeKtets frÅGeställninGar
Vilken roll vi vill att platsens funktion skall spela? Vilka är behoven
av användandet av Gamla Kyrkan idag? Och vilken innehållsmässig
identitet vill vi tillskriva Gamla Kyrkan i framtiden?
projeKtet i Korthet
Utvecklingsprojektet för Gamla Kyrkan har i
korthet handlat om att inventera behovet av
Gamla Kyrkan och grundligt ta reda på vilka nya
användningsområden det kan finnas för platsen,
hur denna del av centrum kan stärkas och vad som
ska till för att göra området intressant, attraktivt
och levande.
Med hjälp av workshoppar, test-events och
intervjuer, enkäter, diskussioner och möten har
idéerna om Gamla Kyrkans framtid vänts och vridits
i en öppen samverkande process.
Uifrån detta har ett förslag för Gamla Kyrkans
fortsatta varande tagits fram. I förslaget redovisas
en vision över det framtida Gamla Kyrkan, samt
åtgärdspunkter för att närma sig visionen. Denna
rapport skall således kunna fungera som ett
underlag för vidare beslut rörande Gamla Kyrkan.
Med avstamp i dessa frågor formulerades ett projekt som syftat
till att ta reda på vad Gamla Kyrkan skulle kunna få för nya
användningsområden i framtiden.
5
Mål
Målet med projektet var inte bara att hitta en ny
välfungerande plan för Gamla Kyrkan. Målet har också varit
en god process i sig - att tillsammans skapa planen för hur
Gamla Kyrkan kan bli en stark resurs för Åmåls stadsliv och
öka livskvaliteten för de många boende i och runt Åmåls
kommun.
Ett annat mål med projketet har varit att under processens
gång skapa ett fruktbart samarbete kommun och
medborgare emellan. Detta för att öka intresset av att
engagera sig och påverka sin stads utveckling. Att förenas
kring en utvecklingsfråga, och låta de olika aktörerna
samverka har alltså varit ett mål i sig.
Värdegrund
Hela projektet har baserats på och formats efter ett ideal
om att medborgarinvolvering och aktörsamverkan skapar
bättre förutstättningar för utveckling. Tanken har hela
tiden varit att idéer och engagemang från de boende i
Åmål noggrant skall tas tillvara på. Därför har en stående
inbjudan funnits om att vara med och tycka till, bidra
med idéer, genomföra ett event, eller bara lyssna till
diskussioner.
Nyckelord
Projektet har byggt på tre nyckelord som genomsyrat hela
processen:
•
•
•
identitet - att tillsammans hitta en ny identitet för
Gamla Kyrkan
dialog - att hela tiden föra en öppen dialog med alla
inblandade parter
engagemang - att inpspirera till engagemang och
lustfylldhet
Tillvägagångssätt
Projektet att ta fram ett gemensamt förslag för Gamla
Kyrkans framtid har varit en sökande och samverkande
process. Eftersom nyckelorden för projektet varit
engagemang, dialog och identitet har många olika
människor fått vara med och skapa riktningen i processen.
Som projektledare har jag i förväg planerat in huvuddragen
i projektet och vilka olika faser som skulle ingå. Men jag
har också varit flexibel under processens gång och planerat
utefter de behov som uppstått.
En annan del av de grundläggande värdena har varit att
låta det nya och gamla samspela. Projektet grundar sig
på en syn där tillvaratagande av det gamla är lika viktigt
som utveckling av det nya. Detta behöver inte vara
motsättningar utan kan istället verka förstärkande.
6
OLIKA FASER I PROJEKTET
FAS 1: BAKGRUNDSRESEARCH
FAS 2: KARTLÄGGNING AV BEHOV
FAS 3: IDÈARBETE & TEST-EVENT
FAS 4: UPPSAMLING & KONCEPTUTVECKLING
Den första fasen i projektet handlade om
att undersöka bakgrunden och ta reda
på vad som hänt i Åmål, och med Gamla
Kyrkan. För att få en djupare förståelse
för vilken betydelse platsen haft,
ägnades tid åt historisk research. Hur
kom Åmål till? Vilken betydelse har Gamla
Kyrkan haft som plats? Vad har skett på
här genom åren? Dessa är frågor som
ställdes i denna researchande fas.
Nästa fas var en kartläggning av
nuläget och behoven i Åmål. Hur
ser olika människor på staden och
kommunen idag? Vilken mental bild har
vi av det som kallas Åmål? Vad säger
oss denna bild? Och hur skulle bilden
behöva kompletteras?
Den tredje fasen i projektet var
den praktiska och prövande
idéfasen där olika såkallade testevent ägde rum. Tanken var att
kunna göra fullskaletester på hur
idéer som kommit upp kunde te
sig i verkligheten. Test-eventen
skulle baseras på människors egna
engagemang och Gamla Kyrkan
skulle bli ett experimentrum där olika
användningsområden testades av.
Den sista fasen samlade upp det som
kommit in, följde upp och resulterade
till slut i denna rapport. Denna fas
baserades på frågorna: Vilken identitet
ska Gamla Kyrkan ha framöver? Vilken är
den samlade visionen för Gamla Kyrkan,
och vilka steg ska vi ta för att närma oss
den?
Genom att läsa böcker om Åmåls
historia, gå igenom en kartläggning
av Åmåls gamla kyrkor och ta fram
beslutsdokument kring Gamla Kyrkan
kunde en bättre överblick av vad som
hänt runt platsen identifieras. Intervjuer
gjordes med Åmåls Kommunarkivarie
och med ett par äldre åmåliter som
sett Gamla Kyrkan förändras genom
åren. Den historiska överblicken
sammanfattades och blev dels
informationsskyltar till Gamla Kyrkans
entréer, dels en historisk tidslinje
som ställdes ut i lokalen, och dels ett
informationshäfte på plats i lokalen.
Genom intervjuer med olika
människor; kommunanställda, turister,
ungdomar, gamla, kommunchef,
kommunalråd, personer på stan och
föreningsaktiva, ställdes ovanstående
frågor. En bred bild av hur man ser
på Åmål växte fram. I denna fas
genomfördes även workshoppar; med
tex ungdomar, och representanter
för föreningar i kommunen. En
enkätundersökning gjordes också.
[resultatet från denna fas kan du läsa
mer om i kapitel 3]
Exempel på test-events
som genomfördes var café,
konstutställning, poesikväll,
jättepicknick, ljusfest, marknader och
grafikutställning.
[kort om test-eventen finns längre
fram i detta kapitel]
Här följdes tidigare initierade dialoger
upp med intresserade föreningar
och aktörer som på något sätt vill
involveras i det framtida Gamla
Kyrkan. Både långsiktigt planerande
och visionerande, och kortisktigt
åtgärdstänkande rymdes i denna
fas. Slutligen dokumenterades de
viktigaste delarna och sammanställdes
till denna rapport.
[själva förslaget, visionen och
åtgärderna finns i kapitel 5]
[läs mer om den historiska överblicken i
kapitel 2]
7
METODER FÖR KOMMUNIKATION AV PROJEKTET
Eftersom projektet har haft som ambition att involvera så många som möjligt
och skapa dialog har olika verktyg för att uppnå detta använts. Man når
självklart olika människor på olika sätt, och det som varit viktigt för detta
projekt har därför varit att använda olika medier för att nå ut. Nedan beskrivs
några av de metoder som har använts för att göra projektet runt Gamla
Kyrkan så involverande och engagerande som möjligt.
Facebook & bloggande
Redan innan projektet startade på plats i Åmål, registrerades en hemsida
och blogg till Gamla Kyrkan. På adressen www.gamlakyrkan.se har man
kunnat följa vad som hänt kontinuerligt från maj och under hela projektets
period. Man har kunnat kommentera på nyhetsinläggen, skriva i gästboken
och ta del av bilder. Även omröstningar har genomförts, och detta har gjort
att sidan inte bara blivit en informationskanal från projektägarna utan ett
interagerande forum med tvåvägskommunikation. Antalet besökare har
sedan i maj uppgått till drygt tvåtusen. Under juli månad var aktiviteten som
högst, med ett snitt på 30 unika besökare varje dag.
Förutom bloggen har Gamla Kyrkan även funnits på facebook. Genom
att upprätta en profil med namnet Gamla Kyrkan, har man kunnat prata,
diskutera, och se uppdateringar som hos vilken person som helst. Gamla
Kyrkan har i dagsläget närmare 200 vänner på facebook. Facebook har varit
en effektiv kanal för att få snabba kommentarer, upplysa folk om nyheter och
lägga ut bilder. Genom facebook har Gamla Kyrkan kunnat skapa kontakt
med personer som annars förmodligen inte skulle haft någon vetskap om
projetket.
Dessa digitala kommunikationsvägar är enkla medel för att få fler folk
engagerade. Samtidigt är det ett sätt att göra projekt transparanta och flytta
dem från kommunkorridoren till det offentliga rummet. Det ska vara lätt för
medborgaren att få insyn i projektet, och lika lätt att själv involvera sig. Därför
är det bra att finnas i de forum som en stor del av allmänheten är aktiva.
Lokalmedier & affischering
Kommunikationen som skett har inte enbart gått genom digitala medier.
Det finns många människor i Åmål som inte alls använder facebook,
eller har vana av Internet. För att göra dessa medvetna om projektets
exisetens, och för att locka till engagemang även i dessa grupper,
användes mer traditionella metoder. Lokaltidningarna och lokalradion
förmedlade nyheter och fungerade även som ett debattfourm genom dess
insändarsidor under en period i sommar.
Även affischering på stan användes för att locka folk till engagemang.
Traditionella annonslappar sattes upp med olika slags budskap: “önskas:
idéer till gammal kyrka!” , “sökes: nya användningsområden för Åmåls
äldsta byggnad”, “finnes: stor lokal, öppen planlösning” osv. Ett 30-tal lappar
sattes upp i olika affärer och på anslagstavlor. Resultatet blev en handfull
mail om idéer och åsikter. Förmodligen fungerade annonslapparna primärt
som flaggor för projektets existens.
Att kommunicera projektet har också inneburit att jag som projektledare
funnits tillgänglig för möten, påringningar och påhälsningar. Genom att
använda WorkFactorys kontor har besökare kunnat titta in över en kopp
kaffe och pratat om idéer och åsikter. Lokalen har fungerat som ett fönster
utåt för projektet. Även det att öppna Gamla Kyrkan för allmänheten under
sommarperioden var en självklarhet för att kunna få input från människor
som besökte den. De senaste åren har den stått låst även under sommaren,
men under denna säsong var det öppet hus varje dag. I lokalen sattes
en historisk överblick och info om projektet upp för kommunicera till
besökarna att saker pågår. En gästbok lades också fram, öppen för de som
ville att komentera. 400 personer skrev sina namn i boken, några dessutom
med utförliga kommentarer om vad de önskade i lokalen. Gästboken
fungerade på så sätt som en indikator på hur många människor som varje
dag besökte lokalen.
8
MeTODeR FÖR inVOlVeRinG
WorKshoppar
En workshop är en kreativ och skapande form av dialog. Workshoppar har
en önskad utkomst, och leds vanligtvis av en slags moderator, som själv inte
deltar i processen. Att använda sig av workshoppar som en metod för att
tillsammans skapa idéer har varit ett kreativt och konstruktivt sätt att diskutera
Gamla Kyrkans framtid. Olika människor har kunnat mötas och korsa åsikter
och idéer, vilka sedan blivit till en gemensam syn och en riktning för Gamla
Kyrkans framtid. Olika workshoppar har genomförts med olika syften och
med olika människor.
I projektets uppstartsfas genomfördes en workshop för att få en bild av hur
olika personer ser på Åmål och Gamla Kyrkan. Initiala problem och uppenbara
åtgärder diksuterades. Men också vad Åmål faktiskt betyder för de olika
människorna, vad man är stolt över och vad som behöver tillkomma för att få
en mer komplett stad.
När projektet kommit lite längre hölls en workshop för olika föreningar
och organisationer som är intersserade av att verka i Gamla Kyrkan samt
representanter från kommunen. Syftet var att komma närmare konkreta
förslag på hur Gamla Kyrkan behöver förändras.
Det genomfördes också en workshop enbart för ungdomar för att lyfta fram
vad dessa har för idéer och önskemål om sin framtida stad. Det är ju trots allt
ungdomarna som kommer leva längst med framtidens Gamla Kyrka.
intervjuer
Förutom workshoppar har intervjuer och möten varit bra metoder för att
få in människors tankar och idéer. Strukturen för intervjuerna har varit
att börja med en bred ingångsvinkel och prata om vilken bild man har
av Åmål. Under samtalet har fokuset smalnats av till att handla om vilka
behov som finns för staden och till sist har fokus varit Gamla Kyrkan och
idéer för dess framtid. Genom intervjuerna har jag fått en ganska täckande
bild av hur olika människor uppfattar Åmål och vilka önskemål man har
för framtiden. Specifika idéer för Gamla Kyrkan har kommit upp och olika
tankar om området som helhet.
test-events
En av huvuddelarna i projektet har varit att laborera med Gamla Kyrkan
i fullskala. Genom ett antal test-events har Gamla Kyrkan fått pröva
på nya användningsområden, om än bara för en dag. Allt från café till
konstutställning, poesikväll och ljusintallationer har prövats i lokalen.
Många olika personer har hört av sig med idéer för vad man kan
genomföra i lokalen, och några av dem har sedan skridit till verket. Testeventen har baserats på att man skall kunna få genomföra det man vill,
om man själv tar ansvar för utförandet. Det har inte varit min uppgift
som projetkledare att själv genomföra eventen, men jag har bistått med
praktiskt hjälp i genomförandet.
Workshopparna har visat att det finns ett stort engagemang och en stark
önskan om förnyelse av lokalen, uppfräschning och ett aktivare program.
9
Enkätundersökning & Idéplank
Som ett komplement till intervjuer och workshoppar, dök möjligheten
upp att genomföra en enkätundersökning. Under test-caféet i Gamla
Kyrkan, då det totalt kom 700 besökare till lokalen, delades enkäter
ut. Efter själva caféveckans slut fick enkäterna ligga kvar och folk som
besökte platsen kunde fylla i en enkät och lägga den i en svarslåda i
lokalen. Enkäten var konstruerad med både svarsalternativ och öppna
svar. Exempel på frågor förutom ålder, kön och bostadsort var; vad tycker
du om Åmål? Vad är riktigt bra? Vad behöver förbättras? Hur ofta besöker du
Gamla Kyrkan och i vilket sammanhang? Vad tycker du om Gamla Kyrkan
idag? Vad skulle du vilja att Gamla Kyrkan utvecklades till i framtiden? Totalt
deltog 108 personer i undersökningen.
I lokalen ställdes också in ett idéplank, där man kunde ta en post-it-lapp
och sätta upp en valfri tanke, åsikt eller idé. Planket fylldes succesivt och
allt från stort och smått kom upp.
Synlighet & transparans viktig
I de olika metoderna för att få in idéer och skapa involvering och
engagemang har det varit viktigt att se till att alla hela tiden kunnat ta del
av det som hänt. Vare sig det gällde ett fysiskt idéplank som sakta växte
fram, en kommentarssida på bloggen, eller gästboken på plats i lokalen,
har grundtanken alltid varit att idéerna och åsikterna inte bara ska
samlas hos mig som projektledare, utan att de lika mycket ska synas i det
gemensamma, så att alla andra kan reagera på idéerna, bygga vidare på
dem, eller komma på nya. Detta tankesätt för kommunikation i en kreativ
och samskapande process är viktigt då många männsikors samlade tankar
ger synergier och i sig skapar ett bra driv.
Det som också varit intressant i tillvägagångssättet är att en bred ansats
tagits och att detta projekt inte bara kommit att handla om Gamla Kyrkan
och dess omgivning, utan egentligen hela Åmål. Genom intervjuer,
workshoppar, möten och enkäter har jag fått en temperaturmätning på
vad människor tycker om staden, vad som är bra och vad som behöver
förbättras. Hur man uppfattar staden som turist, som gammal och som
ung. Denna bild av Åmål är intressant inte bara i formandet av ett nytt
Gamla Kyrkan, utan kan även användas i andra utvecklingsarbeten i
Åmål.
10
KAP#2. TILLBAKABLICK
För att kunna sätta detta projekt i sin helhetliga kontext
görs här en tillbakablick över vad som hänt med Gamla
Kyrkan och Åmål sedan den tid då det begav sig. Det är
en lång historia som ligger till grund för den plats vi
har idag. En övergirpande tidslinje beskrivs för att ge en
förståelse för hur Gamla Kyrkan blivit till vad den är idag.
11
När Åmål blev stad
1643 bildades Åmåls stad men det fanns liv i området långt
innan dess. Redan på 1200-talet lär det på platsen för Gamla
Kyrkan ha stått en medeltida kyrka. En dopfunt som daterats
till sent 1200-tal, har nämligen bevarats och finns nu i Åmåls
nya kyrka. Ursprungligen benämdes Åmål som Ömordh,
vilket ungefär betyder strandskog, eller trakt vid vatten.
För Åhmol, som staden år 1643 hette, var järnfrakterna och
timmerhandeln centrala näringar. Åmåls stom och Åmåls by
blev grundstommen i Åmåls stad. Bebyggelsen omfattade
då enbart några gårdar och en kyrka och invånarantalet var
endast ett par hundra.
Medeltidskyrka som Gamla Kyrkans
föregångare
Den kyrka som vid denna tid fanns var en medeltida stavkyrka
av resvirke, möjligen av norsk typ. Den låg på samma plats som
Gamla Kyrkan, vilken byggdes runt omkring den medeltida
mindre kyrkobyggnaden.
Åmåls stadssigill från 1643 visar en avbildad tegelkyrka.
Detta lär dock inte vara den då existerande kyrkan, utan en
framtagen bild skapad för sigillets skull. Man ville troligtvis
inte avbilda den då fallfärdiga träkyrkan, utan passade på
att visualisera en mera attraktiv och tidsenlig kyrkobyggnad.
“Sigillkyrkan” av tegel byggdes dock aldrig, utan istället lät
man uppföra den byggnad som än idag står här - Gamla
Kyrkan.
Gamla Kyrkan 1666-1669
Gamla Kyrkan började byggas 1666 efter det att Åmål
frigjort sig från Edsleskogs församling, som på den tiden
var det kyrkliga centrat på norra Dal. Byggnaden uppfördes
på samma plats som den gamla medeltida träkyrkan, som
helt enkelt omslöts av byggnationen. På detta sätt kunde
församlingsborna fortsätta att använda lokalen under
de tre år bygget tog. Arbetet med att bygga kyrkan var
en angelägenhet för alla i staden. Bönder och borgare
var ålagda att göra dagsverken, köra fram sten, sand
och virke till hantverkarna. De massiva väggarna består
av granitblock och är förstärkta av långa järnstänger.
Yttertaket var ett spåntak. 1669 stod Gamla Kyrkan klar. I
samband med detta rev man medeltidskyrkan inuti. Några
år senare färdigställdes också kyrktornet.
Bebyggelsen i staden utgjordes då av låga trähus. Den
pampiga vita byggnaden måste dominerat stadsbilden
och fungerade säkerligen som ett landmärke med sitt läge
intill Vänerns strand. En sammanlagd folkmängd på högst
500 personer levde i och runt Åmål vid denna tidpunkt.
Gamla Kyrkan hade en entré på södra sidan. Väster om
kyrkan låg kyrkogården. Där fick grannskapets kreatur
ströva fritt. Besökarna från landsbyggden kunde också
parkera sina hästar och åkdon utanför kyrkan, och
passerade in genom en port på sydvästra hörnet.
Tornet rivs
I dag kan man inte skåda nåogt kyrktorn på Gamla Kyrkan.
På en visitation år 1706 konstaterades att tornet på kyrkan
måste förbättras. I början av 1740-talet tvingades man riva
tornet och ett nytt torn av sten vid kyrkans västra gavel
började uppföras 1745. Detta gjordes med gemensamma
krafter av församlingens egna medlemmar. Det nya tornet
blev 28 meter högt och stod färdigt 1753. Men bara ett
år senare, under en stormig morgon dagen före julafton
rasade tornet och drog med sig delar av taket. De värsta
skadorna reparerades, men tornet återuppfördes aldrig.
Nya användningsområden för kyrkan
Tiden gick och kyrkans skick förvärrades. I början av 1800talet beslöt församlingen att låta bygga en ny kyrka - den
gamla var inte värd ytterligare en restaurering. På en
sockenstämma 1804 diskuterades om man skulle riva den
gamla kyrkan och använda murstenen till nybygget eller
om man skulle sälja den. Beslutet blev att auktionera ut
Gamla Kyrkan när den nya stod klar 1806.
Krigsproviant, brännvinslager och
tankar om museum
När kronomagasinet på Norra Långgatan brann ned 1809
tog staten över kyrkan och började använda den som
magasin för krigsmaktens proviant. Därefter såldes den
12
för 500 riksdaler till fältrevisor Bengt Norström. Knappt
tjugo år senare, år 1828, sålde hans arvingar vidare kyrkan
till Gustaf Kjellin som fortsatte att använda lokalen som
lager. 1878 var det vågmästare Petter Larssons tur att bli
ägare av den gamla kyrkan. Han valde att plocka bort allt
som fanns kvar från kyrkotiden och omvandlade platsen till
ett brännvinsmagasin. De gamla gravstenar som funnits i
kyrkan bortfördes i samband med Larssons köp och spreds
ut lite var stans i staden. 1947 köptes kyrkan loss från J.P
Larsson, genom en kommitté som hade bildats av fabrikör
Filip Enger. Tanken var att kyrkan skulle bli ett museum.
Men det blev den aldrig...
Gamla Kyrkan säljs och renoveras
1957 köpte slutligen Åmåls Stad Gamla Kyrkan för
symboliska 7500 kronor och det beslutades att den
skulle restaureras. Fortfarande år 1962, efter att Åmåls
Stad övertagit kyrkan användes den som magasin för en
byggnadsfirma. Landsantikvarien påpekade då att kyrkan
bör bevaras som en fornlämning och att Åmåls äldsta
byggnad inte borde få förfalla ytterligare. I november 1967
beviljade Arbetsmarknadsstyrelsen Åmåls stad statsbidrag
med 107.000kr för att som kommunalt beredskapsarbete
bygga om kyrkan. Kostnaderna beräknades till 267.000kr.
I början av år 1968 satte man igång. Ingången till huset
togs upp på den västra gaveln. Den stora öppningen på
södra långsidan murades igen och porten som fanns står
nu lutandes på insidan. Det gamla taket revs och de gamla
fönsternischerna och väggytorna togs fram igen.
Gamla Kyrkan återinvigs efter 300år
När renoveringen var klar återinvigdes Gamla Kyrkan den
19 oktober 1969, 300 år efter dess ursprungliga uppförande.
Den förblev sedan relativt tom och oanvänd, förutom någon
enstaka gudstjänst, något hembygdsmöte, samt att den
visades för intresserade grupper ibland. Bänkar skänktes
från gamla metodistkyrkan, ett träkors lät uppföras på
beslut av Kulturnämnden, och väggbonader togs emot
som gåvor av textilslöjden på Södra Skolan. Snart hade
Gamla Kyrkan återigen fått en kyrkoliknande inredning och
spåren från tiden som lagerlokal suddades ut.
Den gamla kyrkobyggnaden har sedan dess använts
främst under sommaren, då musikarrangemang
och skolavslutningar fyllt lokalen med temporärt liv.
Uppvärmningsmöjligheter finns, men under vintertid har
lokalen stått tom och oanvänd.
En samlingsplats som fortsätter att
engagera
Det är en lång historia som gömmer sig bakom Gamla
Kyrkans murstensväggar och lokalen har haft skiftande
funktioner och utseenden med tiden. Men gemensamt för
alla tidsepoker är att platsen rent geografiskt utgjort en
central del av staden. Här anlades staden en gång, och än
idag är området ett vitkigt stråk för Åmåls identitet.
?
Även innehållsmässigt har Gamla Kyrkan historiskt sett varit
central. Kyrkan stod för samhörighet och var mötesplats för
alla i församlingen. Det var också maktens centrum och det
som sades innanför murarna hade troligtvis stor inverkan på
männsikors liv och leverne.
Genom tiden har byggnaden på olika sätt engagerat en bred
skara människor. Pengainsamlingar och sockenstämmor,
hjälparbeten och skrivelser - många har engagerat sig i
platsen genom åren. Byggen, ombyggen och restaureringar
har på frivillig eller tvingande basis involverat stadens
invånare. Än idag ser vi ett engagemang för plastsen och
dess fortlevnad.
1669 byggdes Gamla Kyrkan som en lokal för samling och
möten; en maktfull byggnad i dess finaste prakt, uppförd
med hjälp av allas samlade kraft. Idag, mer än tre och ett
halvt sekel senare finns byggnaden kvar. Kvar finns också den
drivkraft och engagemang som lät uppföra byggnaden. Som
en röd tråd går den genom historian. Med denna historiska
blick i åtanke ska vi utveckla platsen på bästa sätt. Med
aktsamhet för det förflutna och nytänkande inför framtiden
är forhoppningen att denn byggnad kommer fortsätta att
vara en central stolthet för Åmålsborna. Kanske i ytterligare
340 år?
13
KAP#3. NULÄGET
Vad är Gamla Kyrkans status idag? Hur används lokalen
och vilken roll spelar den i staden. En nulägesbeskrivning
över vad som finns idag följer i detta kapitel. Med nuläget
menas tiden då projektet startade, dvs i mitten av juni 2009
14
GAMLA KYRKANS ROLL & FUNKTION IDAG
Användningsområden
Användningen av Gamla Kyrkan är begränsad. På
sommaren pågår några enstaka arrangemang. Allsång
har varit en återkommande aktivitet vilket lockar ett 60tal besökare varje gång. Södra Skolan använder lokalen
till deras årliga skolavslutningar. Vårkonserter sker vissa
år, enstaka konserter är inbokade några sommarkvällar
varje säsong och lokalen har också kunnat hyras för
privata tillställningar. Det som lockar flest människor
till Gamla Kyrkan är den årliga bluesfesten, som
avslutar sin festival med gospel i lokalen. Under
Gränslös Kulturfestival som hålls i området används
kyrkobyggnaden om det regnar.
Gamla Kyrkans skick
Efter renoveringen 1968 har inte jättemycket gjorts
med lokalen. Ett trägolv lades in för några år sedan
och belysning i taket har monterats. Färgen som
byggnaden är målad i både ut-och invändigt är en
akrylfärg. Denna färg är inte organisk och gör att
murstenen inte kan “andas”, vilket i förlängningen leder
till fukt- och mögelproblem. Redan nu har färgen börjat
flagna och en dov mögellukt gör sig påmind. Lokalen
upplevs av dess besökare som en vacker rålokal, men
sliten, kall, fuktig och omysig är också ord som används i
beskrivningen av lokalen.
Parkens skick och användning
Grönområdet utanför Gamla Kyrkan kallas kyrkparken
och är idag en genomfart för fotgängare snarare än en
uppehållsplats för rekreation. Bara ett fåtal bänkar finns
och man ser sällan människor använda grönytorna.
Parken består av två korsande alléer med gräsytor på
var sida. De flesta träd är riktigt gamla, men en trädrad
är relativt nyplanterad. Några enstaka träd är möjligtvis
sjuka och bör tas ned. Trädens kronor är stora och
gör att parken känns högtidlig men också mörk, även
under soliga sommardagar. Trädens storlek gör också
att byggnaden skyms bakom dem, när man kommer
från nordväst.
Förutom att korsa parken används allén stundvis
av boulespelare som vissa sommareftermiddagar
kan ses spela ett parti längs grusgången. Parken är
knappthändigt upplyst nattetid, vilket gör den till en
otrygg plats att vistas på.
En turistattraktion!?
Gamla Kyrkans identitet
Lokalen omnämns som Gamla Kyrkan men kallas
också Ödekyrkan. Namnet säger oss vad byggnadens
ursprungliga syfte var, och avslöjar samtidigt att dettta
syfte gått ur tiden. Att bygganden är avkristnad och
inte drivs av Svenska Kyrkan är det många som inte vet.
En del ser byggnaden som en aktiv kyrka och tänker att
det pågår kristen verksamhet däri. Det är inte många
som vet att lokalen ägs av kommunen och att Svenska
Kyrkan inte har något som helst driftsansvar för den.
Byggnadens identitet är på många sätt oklar och
odefinierad. Namnet avspeglar att byggnaden på
något sätt lever i det förgågna. Utseendet avslöjar
också att denna byggnad en gång varit något stort,
men i dess nuvarande gråmelerade yttre, ges snarare
intrycket av en bortglömd skatt, eller en oslipad
diamant. Den oklara identiteten avspeglas också i dess
inredning; ett kors, kyrkbänkar, färgglada väggbonader
och samtidigt en relativt ny scen - ett ihopplock av
symboler som tillsammans förstärker Gamla Kyrkans
diffusa funktion i staden.
Under sommaren då gästhamnen är fylld med båtar
och staden med kringströvande besökare är området
runt Gamla Kyrkan välbesökt. Många nyfikna besökare
tar ett varv runt byggnaden och kliver in i lokalen om
den är öppen.
15
Goda förutsättninGar
Men trots det något sargade yttre, den
ihopplockade inredningen och spretiga
identiteten är det många medborgare i Åmål
som känner stolthet för byggnaden, tycker
att den är vacker och är engagerade över att
något mer ska hända där. Turisterna är också
nyfikna och föreningar och organisationer
inresserade. Det faktum att byggnaden är
belägen både vattennära och centralt gör att
potentialen för byggnadens framtid är stor.
Detta är bra utgångspunkter som är
gynnsamma för att ett utvecklingsarbete,
och en profilering av byggnaden kommer
att lyckas. Nu gäller det att ta tillvara på
denna potential och agera långsiktigt för att
diamanten ska slipas fram på bästa sätt och
fortsätta skina i 300 år till.
positiva utGÅnGspunKter//
+ central plats nära KöpstrÅKen
+ natursKön plats med vatten & parK
+ ren och avsKalad loKal
+ stolthet hos invÅnare
+ nyfiKenhet hos turister
+ stort enGaGemanG bland föreninGar
+ enGaGemanG bland folK i alla Åldrar
16
KAP#4. BEHOVSANALYS
Gamla Kyrkan ska inte bara förändras och bli till något nytt
och fräckt för att vi kan, utan de förändringar som görs skall
spegla de behov som finns i staden. Därför har det varit viktigt
att grundligt ta reda på vad människor i Åmål verkligen efterfrågar. Vad är det i staden som är bra? Vad behöver förändras
och vad ska till för att göra staden ännu bättre?
17
BILDEN AV ÅMÅL
I de intervjuer, workshoppar och enkäter som genomförts
har jag inlett med frågan hur man ser på Åmål som stad.
Vilken bild har man av staden eller kommunen? Dessa bilder
är individuella associationer av den helhet som omger ens
vardag. När en mängd sådana individuella bilder läggs
sida vid sidas, skapas en moasik över innerbörden och
betydelsen av Åmål.
Så vad betyder Åmål för människorna i, och på besök här?
Bilden till vänster visar de ord som är vanligast nämnda när
personerna jag intervjuat beskrivit hur de ser på Åmål. Det
är till allra största delen en positiv bild som kommer upp
som den första associationen folk gör.
Den övergripande bilden som beskriver Åmål utifrån både
turisternas och invånarnas individuella uppfattningar
beskrivs på nästa sida.
18
VAD ÄR POSITIVT MED ÅMÅL?
Vattenstaden vid Vänern
Vad är bra i Åmål?
Åmål omnämns gång på gång som en vacker vattenstad. Läget intill Vänern gör att
både turister och invånare uppskattar Åmål extra mycket om sommaren. Många
förklarar att den första bilden de har av Åmål faktiskt är från sjösidan, då de kommit
seglandes hit. En typisk bild av staden är också fyren på Fogdön, vilken nämns som
Åmåls landmärke.
Dessa ovanstående saker är de som först kommer upp när människor
ombeds att beskriva Åmål. När man pratar lite djupare med personerna
kommer fler intressanta åsikter upp. Tre saker återkommer i de intervjuer
och workshoppar som genomförts.
En charmig småstad med trevliga människor
Åmål besk rivs som en föreningsstad med många arrangemang.
Bluesfestivalen nämns som navet i denna arrangemangskultur och Gränslös
Kulturfestival tas också upp som en av startpunkterna till att Åmål har fått en
sådan evenemangskaraktär.
Att Åmål uppfattas som charmig har att göra med den vackra stadsmiljön och
de trevliga människorna. Bebyggelsen är fin och äffärsutbudet ganska bra.
Blomsterarrangemangen får ros i enkätundersökningen!
En sommarstad där det händer saker
En ständigt återkommande association är att Åmål är en sommarstad. De tillfrågade
som bor i Åmål tycker att staden lever upp på sommaren och för turisterna är det
en självklarhet att staden signalerar sommar. Att denna undersökning genomförs
under sommarmånaderna påverkar naturligtvis också bilden. När man säger att det
‘händer saker’ syftar man på tex Bluesfesten, spelningar på stadens restauranger,
Nordiska Novellfestivalen, och andra arrangemang.
närhet till det mesta
Åmål upplevs också som nära. Det är nära naturen, nära andra större städer
som exempelvis Karlstad, nära inom staden och nära om man vill åka till Norge,
Västkusten eller Göteborg. Kombinationen av att vara en liten stad, men ändå ligga
nära andra större städer upplevs som positiv.
Föreningsstad, Bra samarbete och en god ledning
Samarbete dyker upp som ett nyckelord när man pratar om grundbultarna
i vad som är bra i Åmål. Upplevelsen är att de olika delarna i kommunen
såsom skola, föreningar och organisationer och även företag är bra på att
samarbeta. Detta sägs delvis bero på den lilla storleken på staden och att
många känner varandra. Hjälpsamheten och viljan att samarbeta är påtaglig
i Åmål om man jämför med andra ställen, menar de som intervjuas.
En tredje punkt som återkommit i djupare dialoger om Åmål är att
ledningen i staden anses vara pålitlig och bra. Detta framkommer tydligt i
de intervjuer jag genomför, (men dock påstås det motsatta några gånger i
enkätundersökningen). Att ledningen i Åmål upplevs som god beror enligt
de intervjuade på att det finns en framåtanda, ett utvecklingstänk och en
positiv riktning.
19
VAD BEHÖVER FÖRBÄTTRAS?
Det är en positiv bild som målas upp av Åmål. I ett
utvecklingsarbete är det viktigt att belysa det positiva
och förstärka det. Men vi bör också se över de svagheter
som finns, och de saker som Åmålsbor och andra önskar
förändra.
I min undersökning har jag ställt frågan; vad är mindre bra,
vad behöver förbättras eller förändras i Åmål?
Bilden här nedan illustrerar vilka svar som förekommit
mest.
20
rädlsa för förändrinG
Många upplever att Åmålsbor är rädda för förändringar och att de helst vill
frysa läget som det är nu. Åmåls invånare behöver på så sätt förändras till att
våga och vilja vara med och förändra och förbättra, istället för att välja att
ställa sig utanför och klaga.
oKänd pricK pÅ Kartan
”Typiskt för Dalsland är att det ligger i Värmland. Folk vet inte om Åmål, eller tror
att det tillhör Värmland. Vi bor i en bortglömd byggd.” Så säger en av de jag
intervjuar och menar att inte många känner till Åmåls riktiga potential, vilket
gör att man inte etablerar sig här. Åmål behöver bli en prick på kartan, som folk
känner till på grund av sitt innehåll och sina kvaliteter, inte enbart på grund av
en filmtitel. “Vi måste medvetandegöra oss själva om vad Åmål är och vad det
kan bli. Upplevelserna i staden är viktiga och hur man kommunicerar ut dem ännu
viktigare” säger en annan intervjuad. Att göra Åmål till en stad man känner till
även utanför vår egen region är viktigt för utvecklingen.
mer Kultur
I enkäterna såväl som i intervjuer och i workshoppar återkommer det en
önskan om att kulturen behöver stärkas. Det behövs ett större utbud, fler
möjligheter att få stöd och hjälp i eget skapande och fler kulturhändelser att
ta del av. Någon förklarar att det är märkligt att Åmål, som ändå är Dalslands
största stad, inte erbjuder ett större utbud av exempelvis konst. “När släktingar
kommer på besök i Åmål åker vi till Dalslands museum i Upperud, till akvedukten i
Håverud eller till Not Quite” Att det finns ett stort kulturutbud i hela Dalsland är
förvisso positivt, men det bör finnas kulturaktiviteter att besöka i Åmål, som av
sådant slag att man gärna tar med sina långväga gäster dit.
De tillfrågade upplever också att det behövs mer stöd och uppmuntran till
kreatörer eller potenitella kulturproducenter.
turistservicen & utbudet
Behovet av ett sötrre kulturutbud hänger tätt ihop med önskan om bättre
turistattraktioner. Det är inte bara Åmålsborna som vill ha ett bredare
kulturutbud utan även turisterna som kommer på besök. Bluesfestivalen tas
upp som ett exempel på en viktig aktivitet både för turister och Åmålsbor.
Turistservicen i sig bör förbättras och flera tar upp att Örnäs måste utvecklas,
att man måste underlätta för turister att ta sig ut i skärgården och att man
borde satsa mer på att locka hit folk utifrån. Det behövs goda restauranger, fler
möjligheter för övernattning, och aktiviteter av olika slag.
aKtiviteter för unGa
Ungdomarna vill också ha mer att göra, fler platser att vara på och ett
större utbud av händelser och arrangemang. “Just nu är det en väldig
dator&suparkultur”, säger en av de svarande i enkätundersökningen.
Och under workshoppen som leddes för ungdomar kom det fram att
Åmål behöver satsa mer på de ungdomar som inte fångats upp av
sport eller andra föreningar. Intellektuell och kulturell stimualans för
ungdomar behövs och även ställen att vara på efterfrågas.
mer av allt och lite till
Bilden av Åmål säger oss att det är en ganska bra, lagom stad med
charm, där det händer en del och de flesta trivs. Men för att staden
ska bli bättre och utvecklas, skall MER till. Att MER är det ord som
förekommer flest gånger i svaren på vad Åmål behöver (se bild
föregående sida) är positivt. Det innebär att bra saker redan finns,
men att det helt enkelt behövs mer av det goda. Mer kultur, mer
turism, mer aktiviteter. Det handlar helt enkelt om att Åmål behöver
bli bättre på att skapa och erbjuda upplevelser och underlätta för att
dessa kommuniceras och paketeras på ett attraktivt sätt. Så att fler
förstår att denna stad är väl värt ett besök.
21
BehOVeT AV GAMlA KYRKAn
mat, restauranG, café, saluhall
Efter att ha undersökt bilden av Åmål, och vad som behöver förstärkas och
förbättras i staden kommer vi nu in på vad det finns för behov av Gamla
Kyrkan. Hur vill vi att Gamla Kyrkan skall komma till användning i framtiden?
Vilken funktion vill vi att den skall spela i staden? Tanken är att finna ett eller
flera användningsområden som gör att platsen bidrar till att täcka de
behov som finns.
Ett annat spår som också förelsås är att Gamla Kyrkan blir en saluhall,
matmarknad eller restaurang. Många tycker att Åmåls utbud av
restauranger och matställen inte räcker till och att ett komplement
behövs. Mat från närproducerade gårdar skulle säljas i saluhallsform, en
toprestaurang med fokus på vänerfisk skulle också huseras i lokalen. Att
det bör finnas ett café i lokalen är det många som tycker, särskilt populär
blev den idén efter test-eventet då det var konstcafé.
relationer till Gamla KyrKan
mötesplats, WorKshop, Kurser, Konferens
De som ingått i undersökningen har fått arbeta med frågan; vilken relation
har du till Gamla Kyrkan? De allra flesta har ingen stark relation och uppger
att de enbart besöker den någon gång ibland. Många ser på Gamla Kyrkan
som en kulturskatt och ett arv som vi ska vårda. Det vanligaste är att man
varit i lokalen på konserter sommartid och på skolavslutningar. Några i
den äldre generationen har haft andra relationer till byggnaden; då de
växte upp var den brädlager. En del uppger att de har en speciell relation
till Gamla Kyrkan på grund av att deras barn är döpt i den, eller att någon
anhörig är vigd där. De allra flesta ser lokalen som en vacker och speciell
byggnad som dock är i behov en uppfräschning för att deras relation skall
bli mer kontinuerlig.
användninGsomrÅden
I den sista frågeställningen kommer vi till pudelns kärna. Vad vill vi att
Gamla Kyrkan skall utvecklas till? Vilken identitet vill vi att den ska ha framöver,
och vilken funktion skall den spela i staden?
Dessa frågor har många fått vara med och tycka till om. Både genom
enkäter, intervjuer, workshoppar, idéplank, gästböcker på bloggen och
fysiskt i Gamla Kyrkan. Det är ganska tydligt vad man i Åmål efterfrågar för
användning för Gamla Kyrkan:
Kultur, Konst, Konserter och arranGemanG
I koppling till att det i Åmål efterfrågas mer kultur, aktiviteter och upplevelser
vill många att Gamla Kyrkan skall erbjuda just kulturarrangemang. Man
efterfrågar konserter, konst, utställningar, teater, filmvisning, foto och
tycker att Gamla Kyrkan skall bli ett kulturhus där det hela tiden händer
något i arrangemangsväg.
Andra värden och funktioner som önskas är att lokalen blir en mötesplats,
att man kan arrangera workshops, kurser och konferenser i lokalen. “Det
ska kunna vara ett forum där människor i olika oåldrar möts och diksuterar
saker, ” säger en i enkätundersökningen.
barn, leK, unGdomar, aKtivitet
Ett sista kluster som efterfrågas är uppehållsplatser och aktiviteter för barn.
Många turister och boende i Åmål uppger att det inte vet vad de ska hitta
på med barnen om solen inte skiner. Därför har många föreslagit att det
ska finnas någon lekhörna eller något som kan aktivera barn under regniga
dagar. Många ungdomar vill att Gamla Kyrkan skall bli ett aktivitetshus och
ett ställe där man kan vara kreativ och skapa, och kanske få hjälp med att
driva projekt och annat.
övriGa idÈer
Dessa kluster av idéer är de allra mest populära. Utöver dessa idéer är det
också ett fåtal som vill att Gamla Kyrkan skall vara precis som den är idag.
Det är en handfull som vill att man ska göra den till en mer historisk plats,
med ett museum som visar Åmåls historia och kankse göra utgrävningar.
Utöver det är det ett par stycken som vill att man göra den till ett resurshus
för företagande. Några vill att det blir kyrklig verksamhet igen och några i
motsats till det vill att det ska bli ett ateistiskt hus för icketroende.
mer användninG viKtiGast
Det är många idéer som kommit in, vilket visar på ett stort engagemang
i frågan. Mågna som deltagit i undersökningen har starkt progagerat för
sina egna idéer, men de allra flesta har uppgett att det viktigaste är att det
händer NÅGONTING och att det används MER än vad det gör idag.
22
En rad andra viktiga ord och värden som i stor utstrckning efterfrågas är också:
Flexibilitet
Öppenhet
Året runt
Kyrkparken
Nästan alla vill att lokalen ska kunna
vara föränderlig och hellre ha
många funktioner än att låsas vid ett
användnignsområde. Lokalen skall
helst ha ett varierat utbud så att många
olika grupper kan nyttja den. Många
anser det är viktigt att lokalen blir
en resurs för olika uttryck och därför
behövs en stor flexibilitet, i inredning
såväl som i innehåll.
Platsen är idag en sommarbyggnad,
om ens det. Många tycker det är en bra
idé att vinterbona lokalen så att det kan
vara verksamhet där året om. Då skulle
det bli mer liv till området även under
den kalla säsongen. Faciliteter som WC,
och pentry är också önskemål.
Ett annat värde som önskas, eller kanske
till och med krävs är att lokalen ska vara
öppen och inkluderande. Det ska vara
en lokal för alla, inte enbart komma en
viss grupp till godo. Verksamheten som
sker ska utgå från de behov som finns
bland människorna i staden och man
vill att platsen skall vara offentlig och
tillgänglig för alla.
Även parken utanför och grönytorna
runt om ingår i projektets fokus.
Nästan ingen som tillfrågas brukar vistas
i parken. De upplever att parken är för
mörk, dyster och oinbjudande. De flesta
uppskattar dock allén och tycker att det
skulle vara trevligt om det var mer rörelse
här under dygnets alla timmar. Det som
önskas kring parken är att man ljussätter
den, öppnar upp och klipper träden så
att kronorna inte blir så dominanta och
gör den allmänt mer användbar. Några
önskar pergolas och att man tex har
trädgårdsmästartävlingar varje år. Många
vill att man har skulpturutställning på
grönytorna. Andra tycker att parken
skall bevaras som den är; högtidlig och
majestätisk.
23
KAP#5. FRAMTIDEN
Med utgångspunkt i de behov som kommit fram i
undersökningen formuleras här ett koncept för Gamla
Kyrkans forstatta varande. Konceptet skall ses som ett
förslag och en vision över hur byggnaden och platsen i
framtiden kan komma att te sig. Detta förslag ska kunna
fungera som underlag för framtida beslut, politiska såväl som
tjänstemannamässiga, kring Gamla Kyrkan.
24
“En lokal som är föränderlig men med en
bas i konst, café debatt och skratt. Kultur
i dess vida begrepp”
anonymt enkätsvar på frågan: hur vill du att Gamla Kyrkan
utvecklas till i framtiden?
FÖRSlAG FÖR GAMlA KYRKAnS FRAMTiD
Gamla Kyrkan är Åmåls äldsta byggnad. Den är belägen i ett av Åmåls
mest fördelaktiga områden. Den är stor, vacker och unik i stil och
utförande. Folk i Åmål och de som kommer på besök gillar den.
Detta måste vi ta fasta på.
Gamla Kyrkan är idag inte bara ett frö till en kulturell mötesplats och
en arkitektonisk stolthet. Det är en planta som redan växer. Gamla
Kyrkan behöver nu rätt näring och skötsel för att växa till sig, blomma ut
ordentligt och slutligen sprida nya frön.
Det är så vi måste se på utvecklingen av denna kulturskatt och detta
historiska arv. Vi ska vårda den, men också ge den skjuts för att utvecklas
till något ännu bättre, och för att underlätta för en kulturell näring som
själv sprider sig. Arrangemangsanda, kulturlust och kreativitet smittar av
sig och förhoppningsvis kan insatserna för Gamla Kyrkan i längden också
ge en bra spridning av detta till resten av staden.
25
Gamla KyrKan// vision::2015
denna vibrerande plats bjuder ständigt
på något nytt och förmedlar historian om ett
levande KulturlandsKap till våra gäster.
ett varierat & flexibelt användande gör att
lokalen Kommer mÅnGa till Godo.
en arena för möten och Kulturella utrycK
Gamla Kyrkan föreslås bli en kulturarena där flexibilitet och
öppenhet är nyckelord. Platsen skall rent geografisk stärka
Åmåls centrumbild och innehållsmäsisgt bidra till ett bredare
kulturutbud. Praktiskt sett skall lokalen kunna rymma många
typer av arrangemang och bör därför inredas med mobilitet i
fokus. Kultur skall ses i dess vida bemärkelse: arrangemangen
är allt från konsert och konstutställning till barnteater,
dansuppvisning, julmarknad, debattforum, kurser och standup. Byggnaden i sig skall inte styra innehållet, utan användarna,
föreningarna och kreatörernas idéer är de som skall forma
lokalens profil.
tillbyGGnad och ny uteplats
En tillbyggnad i glas kontrasterar på ett trevligt sätt den
gamla stilen och erbjuder en ny entré, toalett och möjlighet
till caféservering/biljettförsäljning och shop. Utanför
tillbyggnaden vid den lilla entrén är marken belagd med
gatsten och en torgkänsla skapas. Uteserveringen med
utsikt över Vänerns inlopp har eftermiddags- och kvällssol.
I den nya rumsligheten som uppstår skapas en “innergård”
mellan Gamla Kyrkan, Marinan, Hamncompagniet och
Hembygdsmuseet. Gatan däremellan föreslås också bli en
trafikgata på fotgängarnas villkor.
26
parKen som en central oas
Kyrkparken blir en lummig oas med de ståtliga alléerna bibehållna. Trädkronorna klipps
något högre så att sikten förbättras och solljuset kommer till. I parken kan man vila i lugn
miljö och där alléerna korsas tas en större plats fram. Sittplatser och en vattenanläggning
i mitten gör att man gärna uppehåller sig på platsen och förhindrar att man bara snabbt
passerar. På grönytorna anläggs en skulpturpark som belyses på kvällstid. På detta sätt
blir parken mindre skymd om natten och en tryggare att vistas på.
Gamla KyrKans identitet i staden
Gamla Kyrkans identitet i staden blir en vibrerande plats som ständigt bjuder på något
nytt. En kulturarena som inte är rädd för knasiga mixar eller nya påhitt. Varken finkultur
eller fulkultur utan blandkultur och framförallt mer kultur.
Känslan som Åmålsborna ska ha för platsen är att den är öppen och tillgänglig för nya
idéer och förslag. Platsen skapas av det engagemang som finns och programinnehållet
sätts därefter. Med stolthet är det också detta som visas upp för turisterna i staden.
Platsen berättar på så sätt historian om staden; de olika arrangemangen visar upp lokala
förmågor och uttryck. På detta sätt skapas en autentisk plats som är till för den lokala
kulturutvecklingen, men som även lockar turister och besökare utifrån.
funKtion, inredninG och användninG
Gamla Kyrkan blir en generell lokal som med sina vita väggar och enhetliga golv utgör ett
rum för många olika uttryck.
Ett flexibelt användande av lokalen förespråkas. Variationen av arrangemangen och dess
art är det som profilerar kulturarenan. Föränderligheten är det enda konstanta, och tanken
är att lokalen följsamt skall kunna erbjuda rum för tidens olika uttryckssätt. Ett program
för varje år sätts luftigt för att ge utrymme för spontana tilltag. Lokalen skall ha en mobil
inredning som lätt kan stuvas undan och arrangeras om inför nästa evenemang.
Grunderna i inredningen är scenmoduler, sittplatser i form av stolar och gradänger,
rumsavdelare för att avgränsa rummet och bygga “delrum”. Upphängsningsskenor
för konst är monterat i taket. Ljus, projektoranläggning och ljud är kopplat som en
helhetslösning fast monterat i taket. Mobila skärmar finns för olika ändamål.
Användandet av lokalen sker året runt och byggnaden skall därför vinterbonas. Takfönster
tas fram från norr för att skapa ett bra ljusinsläpp för utställningar. Solpaneler kan med
fördel monteras på södersidans tak.
berättande tavlor, som en tidslinje över platsens tillblivelse. Besökarens upplevselse
fördjupas genom att det historiska sammanhanget förmedlas.
nytt namn hjälper till i profilerinGen
Ett nytt namn på byggnaden behövs för att tydligare signalera att lokalen inte längre
rymmer kristen verksamhet. Ur profileringssynpunkt är det viktigaste att namnet
inte bäddar för missförstånd eller felaktiga förväntningar. När man exempelvis
skickar ut inbjudningar eller pressmeddelanden till människor som inte känner till
Åmål, kan nuvarande namn få dem att tro att evenemanget sker inom den kyrkliga
verksamheten. Lokalens nya namn tas fram med hjälp av befolkningens förslag. En
diskussion om detta sker idag på bloggen och facebook.
äGande, drift och orGanisation
I konceptet för Gamla Kyrkans framtid förespråkas att byggnaden fortsätter att ägas
och administreras från kommunalt håll. Detta för att säkra att lokalen kommer alla
medborgare till godo och att föreningarna, arrangörerna och kulturentreprenörerna
ska kunna ha tillgång till lokalen till rimliga kostnader. Förslagsvis organiseras
byggnaden under Kulturförvaltningen och ses som en filial till Kulturhuset som redan
har Bibliotek, Arkiv och Konsthall. I förlängningen blir det kultursamordnarens roll att
ansvara för programmet i lokalen, men förslagsvis tillsätts en temporär projektledare
under uppbyggnadstiden.
starKare bild av ÅmÅl Genom form & inehÅll
För att stärka bilden av Åmål utifrån sett är kommunikationen av det som händer
i kommunen något vi måste ta ansvar för ska ske. I Åmål finns en rad intressanta
arrangemang, såsom Bluesfesten, Bokdagar i Dalsland och Not Quites verksamhet.
För att förstärka intresset och bevakningen av Åmål gäller det att ta varje tillfällen att
förmedla de intressanta historier som omger oss. Processen att omskapa en gammal
kyrka till en modern kulturarena är i Sverige relativt unik. Denna historia kan med
fördel berättas för att visa omvärlden vilken framåtanda som finns här. Som ett led i
profileringen av Gamla Kyrkan och som en sätt att få nationell uppmärksamhet utlyses
på sikt en arkitetkurtävling för tillbyggnad och interiör renovering. Tillbyggnaden kan
bli en modern kontrast till den gamla byggnaden och en intressant attraktion i sig.
Interiören och själva innehållet i programmet är självklart också minst lika viktig.
Om Åmål visar att vi är en satsande kommun, kommer fler också att vilja satsa på
Åmål.
den historisKa berättelsen
Bara för att vi nu siktar framåt skall vi inte glömma bort det historiska värdet i byggnaden
och platsen. I många hundra år har detta varit en central plats för Åmål och dess alla
invånare genom tiderna. De berättelser som finns om denna plats skall belysas och
fortsätta att berättas. På detta sätt skapas en helhetskänsla för miljön och ett sammanhang
som man kan bära med sig. Historian rymmer också många dråpligheter, roliga historier
och spännande teorier. Därför föreslås att det längs den norra långsidans vägg, sätts upp
27
KONSTSALONG//
LOKALA förmågor såväl som
INTERNATIONELLT ERKÄNDA
konstnärer ställs ut. Sådant som inte
får plats i KONSTHALLEN ryms här...
28
SHOW//
Allt från EXAMENSVISNINGAR
till STAND-UP, DEBATTER, TEATER,
DANS och NYCIRKUS arrangeras i
lokalen. Flexibla scener finns för de
olika showerna.
29
Konferens//
off-season finns det möjlighet att
arrangera Konferenser i lokalen.
upp till 400 sittplatser finns och den
genuina miljön gör konferensen lite
roligare.
30
ANDRA ARRANGEMANG//
Såsom MARKNADER, MÄSSOR
och EVENTS är också välkomna
inslag i lokalen.
31
storstadsKänsla i liten sKala//
Gamla KyrKan med omnejd fÅr ett lyft:
>> tillbyGGnad & ny entré
>> torGplats
>> parK med viloplats
promenadstrÅKet //
längs vattnet skall man
kunna ströva fritt runt
hela udden.
en innerGÅrd vid vänern//
med markbeläggning skapas rumslighet i stadsmiljön med enkla medel.
de olika byggnaderna knyts ihop och
får en gemensam innergård.
torGplats//
markbeläggning med gatsten. uteservering och öppen
uppehållsplats. Kvällsol och fin
utsikt mot vattnet.
oas//
där alléerna korsas tas en plats
fram. sittplatser & vattenspegel
gör platsen till en lummig och
lugn oas att vila på.
tillbyGGnad som
kontrasterar mot den
gamla stilen. ny entré,
wc, café/shop
allén//
träden beskärs något högre så
att parken blir ljusare.
lussättning på kvällen gör
platsen mer trygg.
sKulpturutställninG//
på de öppna ytorna visas konst
från de lokala aktörerna.
de olika fyra delarna av
parken designas i olika teman.
historisK tidslinje//
längs ena långväggen finns
trevliga “skyltar” som berättar historian om denna plats
utveckling.
biltrafiKen begränsas
och genomfart sker på
fotgängarnas villkor.
promenadstråken stärks.
Kanske en plats för spontana uppträdanden, allsång
eller speakers-corner? på
den öppna platsen finns
många möjligheter
Gamla KyrKan
en Kulturarena med varierat
innehÅll
Gamla Kyrkan inreds för att passa
arrangemang i olika format. en flexibel inredning med scenmoduler som
kan flyttas, avskärmningsmöjligheter,
sittplatser som kan stuvas undan
och bra ljud och ljusanläggning
krävs.
32
åTGÄRDeR & inSATSeR
Åtgärderna för att göra Gamla Kyrkan till en levande kulturarena är både
enkla och omfattande. Beroende på vilka politiska beslut som tas kring
lokalens fortsatta utveckling följer olika åtgärder och insatser. Här nedan
presenteras dock de åtgärder som i ett första skede behöver vidtas för
att fräscha upp lokalen och kunna genomföra kommande arrangemang
på ett bra sätt.
punKtinsatser i ett initialt sKede
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Nytt namn bör tilsätts av en namnkommitté förslagsvis senast i
februari.
Kyrkbänkarna auktioneras ut på blocket eller till föreningar och
privatpersoner i Åmål.
Altaret på scenen avlägsnas och Svenska Kyrkan tillfrågas om de vill
ta hand om det.
Pianot på scenen tas också bort.
Inspektion av lokalens skick behövs. Lokalens bjälkar och
byggnadens väggfärg ses över och åtgärder föreslås. Lokalen fuktoch mögeltestas.
Handikapprampen som installerades i september 2009 tas bort eller
byggs om till att vara mobil.
Kyrkan står öppen och vädras tidigt under året
Avfuktare som finns i kommunen installeras vid behov
Nya stolar hyrs in till Bokdagars evenemang. 400 kopplade
sittplatser krävs.
El dras i hela lokalen, så att fasta vägguttag finns.
Avskärmningsmöjligheter av lokalen installeras.
Ett nytt uppvärmningssystem till lokalen installeras
Parkens träd ses över. De som är sjuka kapas och övriga beskärs så
att trädkronorna hamnar högre upp.
Parken inreds temporärt med skulpturer från Not Quite
Parkens skulpturutställning ljussätts
Ny ljussättnings för scen och belysning för konst tas fram
Ljudanläggning installeras
Projektoranläggning installeras
Nytt uppvärmningssystem till lokalen behöver ses över
Väggarna målas om utvändigt och invändigt. Vit kalkfärg används.
Ett enhetligt golv läggs i passande stil.
medel för ÅtGärder
Dessa konkreta åtgärder bör anslås medel för att vidta. Man bör se
över vilka möjligheter det finns att söka pengar för denna typ av
insatser i Gamla Kyrkan. Hos Boverket, Leader, Länsstyrelsen eller
genom EU-projekt kan ansökningsmöjligheter för denna typ av
medel finnas.
insatser pÅ nÅGot länGre siKt
Åtgärder för lokalens fulla användning på något längre sikt
föreslås som tidigare nämnt att utlysa en arkitekttävling,
alternativt anlita en arkitektbyrå som får uppdrag att lösa
nedanstående:
•
•
•
•
•
Tillbyggnad med ny entré, faciliteter som wc, kök, kapprum,
möjligtvis café, shop och biljettförsäljning.
Interiörlösning för mobil inredning till olika typer av
arrangemang ingår också i programmet.
Möjliga exteriöra ingrepp som förbättrar lokalens
användning.
Uteplatsanläggning med öppna ytor med plats för servering,
lek och uppehåll.
Design av långsiktig utformning av parken och allén.
Dessa insatser är förslag på viktiga steg på vägen i strävan att nå
den vision som vi tillsammans skapat.
På nästa sida skissas en möjlig tidslinje för dessa insatser.
33
möjliG utvecKlinGsplan//
insatser för Gamla KyrKan
UTREDNING FÖR
GAMLA KYRKANS
FRAMTID inlämnad
dec 2009
NYTT NAMN till
Gamla Kyrkan
BESLUTAS av
NAMNKOMMITTÉ
mar 2010
BESLUT KRING
LOKALENS UTVECKLING FATTAS.
>> i enlighet med
utredningens
PROJEKTLEDARE för
genomförande av SÄSONG 1 och forsatt profilering av lokalen tillsätts.
jun 2010
SÄSONG 1 för det nya GAMLA KYRKAN GENOMFÖRS. >> tillfälliga lösningar & test av interiörbehov sker
EVENEMANG ::
MEDEL ANSÖKS
FÖR ÅTGÄRDER I
LOKALEN
KOSTNADSKALKYL
GÖRS
MEDEL ANSLÅS!
dec 2010
ARKITEKTURTÄVLING utlyses för TILLBYGGNAD,
INTERÖR och PARK
SÄSONG 2 för det nya
GAMLA KYRKAN
juni 2011
DE TÄVLANDE BIDRAGEN
VÄRDERAS & VINNARE
UTSES
PROJEKTERING &
UPPHANDLING
sker
oKt 2011
DETALJPLANEN arbetas
igenom med det vinnande förslaget som
grund
INVIGNING AV ÅMÅLS
NYA KULTURARENA!
jan 2012
juli 2012
TILLBYGGNAD, RENOVERING & anläggning av
plats genomförs
APRIL //
Fotofest
MAJ //
Skulpturpark invigs
Konstinventeringsutställning?
JUNI//
Skolavslutning
Kulturkollo 2veckor?
JULI//
Bluesfest
Bokdagar
AUG//
Not Quite Scenarrangemang
34
Dessa sidor har beskrivit projektet kring Gamla
Kyrkans framtid och gett förslag på insatser och
åtgärder för att skapa en levande och vibrerande
kulturarena, som Åmål känner stolthet inför.
Jag hoppas att rapporten kommer till användning
i kommunens fortsatta arbete med utvecklingen av
Gamla Kyrkan och Åmåls centrum.
Det har varit en livgivande och intressant process
att vara med om. Ett ärofullt nöje har det varit att
jobba som projektledare i detta arbete! Men utan
alla de som varit med och involverat sig, tyckt till
och hjälpt till hade INTE projektet hamnat där det är
idag!
Därför vill jag rikta ett STORT TACK till alla er som på
något sätt varit med i detta arbete!
VARMA TACK//
Moa Björnson
35