Årsberättelse 2013 - Finansbolagens Förening

FINANSBOLAGENS
FÖRENING
ÅRSBERÄTTELSE
2013
FINANSBOLAGENS
SERVICE - FF AB
Finansbolagens Förening
Finansbolagens Service – FF AB
Årsberättelse
2013
Utgiven av Finansbolagens Service – FF AB
Finansbolagens Förening - Finansbolagens Service - FF AB .......................... 1
Medlemmar ........................................................................................................ 2

Associerade
Organisation ....................................................................................................... 5



Styrelse
Kommittéer
Kansli
Eurofinas och Leaseurope ................................................................................. 6
Svenska organisationer och myndigheter ......................................................... 7
Finansbolagen under året................................................................................... 8



Årsmöte och informationsmöten
Ett axplock ur ärenden 2011
Utredningar m.m.
Finansbolagens spelregler ............................................................................... 13






Lagstiftning
Tillsyn
God sed i finansbolag
Internationella konventioner
Riktlinjer och rekommendationer
EU-förordningar
Statistik............................................................................................................. 35
FINANSBOLAGENS FÖRENING – FINANSBOLAGENS SERVICE - FF AB
Finansbolagens Förening, som bildades år 1960, är en branschorganisation för finansbolag.
Finansbolag är företag som bedriver finansieringsrörelse som kreditmarknadsföretag eller
bank, finansiellt institut eller företag med annan finansiell verksamhet.
Bland föreningens medlemmar återfinns företag som driver finansieringsverksamhet,
antingen med Finansinspektionens tillstånd enligt lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse och förordningen (2004:329) om bank- och finansieringsrörelse, eller
utan krav på sådant tillstånd. De senare har det gemensamt att de inte finansierar sin
verksamhet med medel från allmänheten. De ska enligt lagen (1996:1006) om
anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet registreras hos Finansinspektionen,
men står inte under inspektionens tillsyn.
Arbetet bedrivs genom två juridiska personer. Finansbolagens Förening samlar branschen
och verkar för en sund utveckling av etiska regler för medlemsföretagen. Föreningen är
ideell och bedriver inte affärsverksamhet. Finansbolagens Service – FF AB, som bedrivs
utan vinstsyfte, har till föremål för sin verksamhet att tillhandahålla medlemmar och
associerade olika tjänster genom att verkställa utredningar samt bedriva informationsverksamhet i juridiska, ekonomiska och andra frågor av betydelse för medlemmarna i deras
yrkesutövning. FF/Finansbolagen står fortsättningsvis för de båda verksamheterna.
Med avseende på ägarförhållande, storlek och inriktning råder starkt skilda förhållanden
mellan olika finansbolag. Medlemsföretagen i FF ägs av industriföretag och andra leverantörer, försäkringsbolag samt andra intressenter på kreditmarknaden.
Finansbolagen erbjuder sina finanstjänster direkt eller indirekt, t.ex. genom leverantör, och
kombinerar ofta finansiering med rådgivning eller administrativ service. De huvudsakliga
finanstjänsterna är leasing, avbetalning och factoring (fakturabelåning eller fakturaköp)
samt lån och kontokortskrediter.
FINANSBOLAGENS FÖRENING
FINANSBOLAGENS SERVICE – FF AB
Regeringsgatan 67, 4 tr, 111 56 Stockholm
Telefon: 08-660 68 90  Telefax: 08-662 76 12
e-post: [email protected]
Webb: www.finansbolagen.se
1
MEDLEMMAR
AK Nordic AB
753 83 Uppsala
Tel 018-17 03 00
www.akspar.se
Amfa Bank AB
Box 17930
118 95 Stockholm
Tel 08-616 99 00
Fax 08-616 99 39
www.amfabank.se
Collector Credit AB
Box 11914
404 39 Göteborg
Tel 031-750 21 00
Fax 031-750 21 01
www.collector.se
De Lage Landen Finans AB
Box 7754
103 96 Stockholm
Tel 08-781 06 00
Fax 08-781 06 16
www.delagelanden.com
Deutsche Leasing Sverige AB
Box 7254
103 89 Stockholm
Tel 08-463 44 60
Fax 08-463 44 69
www.deutsche-leasing.se
Euro Finans AB
Box 167
221 00 Lund
Tel 046-31 20 20
Fax 046-31 20 50
www.eurofinans.se
Finaref AB
Box 932
501 10 Borås
Tel 033-16 0890
Fax 033-16 06 30
www.finaref.se
GCC Capital AB
Box 7790
103 96 Stockholm
Tel 08-242 333
www.gccab.com
GE Capital AB
Vendevägen 89, FE 304
182 82 Stockholm
Tel 08-559 502 00
Fax 08-559 502 05
www.gecapital.se
Ikano Bank Företag
Box 1007
172 21 Sundbyberg
Tel 08-514 203 00
Fax 08-514 203 50
www.ikanobank.se
Key Equipment Finance Nordic AB
Box 7009
103 86 Stockholm
Tel 08-793 68 80
Fax 08-793 6870
www.kefonline.se
Kommunleasing i Göteborg AB
Lillhagsparken 18
422 50 Hisings Backa
Tel 031-368 61 00
Fax 031-711 54 88
www.goteborg.se
Lantmännen Finans AB
Box 30192
104 25 Stockholm
Tel 010-556 30 00
Fax 08-657 97 02
www.lantmannenfinans.se
2
MEDLEMMAR
LeasePlan Sverige AB
Box 511
169 29 Solna
Tel 08-470 26 00
Fax 08-470 26 99
www.leaseplan.se
Renault Finance Nordic,
bankfilial till RCI Banque SA
Box 1028
164 21 Kista
Tel 08-585 752 00
Fax 08-585 754 73
www.renault.se
Santander Consumer Bank
Box 1341
171 26 Solna
Tel 08-470 79 00
Fax 08-470 79 98
www.santander.se
Scania Credit AB
151 87 Södertälje
Tel 08-553 836 60
Fax 08-553 837 24
www.scania.se
Scania Finans AB
151 87 Södertälje
Tel 08-553 837 50
Fax 08-553 837 66
www.scania.se
SG Finans AS Norge, Sverige filial
Box 1534
171 29 Solna
Tel 08-470 95 00
Fax 08-470 95 33
www.sgfinans.se
Siemens Financial Services AB
Box 6106
171 06 Solna
Tel 08-730 79 75
Fax 08-730 77 42
www.siemens.se/finance
Svea Ekonomi AB
169 81 Solna
Tel 08-735 90 00
Fax 08-735 48 17
www.sveaekonomi.se
TeliaSonera Finance AB
Vitsandsgatan 9, hus E
123 86 Farsta
Tel 90 100
Fax 08-604 31 33
www.teliasonera.se
Thorn Svenska AB
Vretenvägen 13
171 54 Solna
020-24 24 24
www.thorn.se
Toyota Kreditbank GmbH Tyskland,
Sverige Filial
Box 1206
172 24 Sundbyberg
Tel 08-622 35 00
Fax 08-622 35 01
www.toyota.se/finance
Toyota Material Handling Europe
Rental AB
Svarvargatan 8
595 81 Mjölby
Tel 0142-860 00
Fax 0142-861 09
www.toyota-forklifts.eu
Volkswagen Finans Sverige AB
151 88 Södertälje
Tel 08-553 868 00
Fax 08-553 868 20
www.vwfs.se
3
MEDLEMMAR
ASSOCIERADE
American Express Services Europe
Ltd, England, Filial
106 82 Stockholm
Tel 08-429 50 00
www.americanexpress.com
Ellos AB
Box 932
501 10 Borås
Tel 033-16 00 00
Fax 033-16 06 30
www.ellos.se
IBM Svenska AB
164 92 Stockholm
Tel 08-793 10 00
Fax 08-793 49 48
www-03.ibm.com/financing/se
4
ORGANISATION
STYRELSE
Ledamöter
Suppleant
Adjungerade
Eva-Lotta Berg Ljungström, GE Capital AB, Stockholm
Susanne Glykofrydis, De Lage Landen Finans AB, Stockholm
Anders Holmgren, SG Finans AS Norge, Sverige Filial, Solna
Lars Johansson, Santander Consumer Bank, Stockholm
Peter Lindgren, Scania Finans AB, Södertälje, Ordförande
Filip Nystedt, Kommunleasing i Göteborg AB, Göteborg, Vice ordförande
Fredrik Ridaeus, Finaref AB, Borås
Patrik Riese, Volkswagen Finans Sverige AB, Södertälje
John Rydberg, TeliaSonera Finance AB, Stockholm
Tommy Wretenlind, Toyota Kreditbank, Sverige Filial, Stockholm
Lars Zacharoff, VD
Nicklas Karlbom, Deutsche Leasing Sverige AB, Stockholm
Sven Eggefalk, Wasa Kredit AB, Stockholm
Johan Brändström, DNB Finans, Stockholm
Jens Effenberger, Volkswagen Finans Sverige AB, Södertälje
PRESIDIET
Peter Lindgren, Scania Finans AB, Ordförande
Lars Zacharoff, VD
Filip Nystedt, Kommunleasing i Göteborg AB, Vice ordförande
John Rydberg, TeliaSonera Finance AB
KOMMITTÉER m.m.
 Fordonskommittén
• Säkerhetsgruppen för fordonsfrågor
 Juristkommittén
 Kommittén för finanstjänster till företag (exkl. fordon)
 Kommittén för finanstjänster till konsument (exkl. fordon)
 Kommittén för redovisning och kapitaltäckning
KANSLI
Advokat Lars Zacharoff, VD
Advokat Per Holmgren
Advokat Adrian Dowlati
Hélène Persson
Raili Kyyrönen (ekonomi)
Tel
08-660 68 90
e-post [email protected]
Webb www.finansbolagen.se
Regeringsgatan 67, 4 tr, 111 56 STOCKHOLM
5
EUROFINAS och LEASEUROPE
Representanterna i Eurofinas’ och Leaseuropes General Assembly, Board och kommittéer är företrädare för
medlemsföretagen i FF.
Representationen i Leaseurope fördelas mellan medlemsföretagen i FF och Svenska Bankföreningen.
FF är fr.o.m.1 juli 2011 den enda svenska medlemsorganisationen i Eurofinas.
EUROFINAS
Member Vakant
Deputy Lars Zacharoff, FF Finansbolagen
General Assembly
Member
Board
Management Committee of the Board gemensam nordisk/baltisk repr.
Legal and Policy Committee
Corresponding
Statistics Committee
Vakant
Anne-Lise Lofsgaard, Finansieringsselskapenes
Forening, Norge
Vakant
Per Holmgren, FF Finansbolagen
member
LEASEUROPE
General Assembly
Members Filip Nystedt, Kommunleasing AB
FF
SBF
Board - gemensam nordisk/baltisk repr.
Accounting and Taxation Committee
Legal Affairs Committee
Rolf Ekström, Danske Finans AB
Deputies T.v. Lars Zacharoff, FF Finansbolagen
Marie Lundberg, Handelsbanken Finans AB
Member Jukka Salonen, Nordea Finance Finland Ltd
Weronica Nilsson, Scania Finans AB
Filip Nystedt, Kommunleasing AB
FF
SBF
FF
FF
SBF
Prudential Supervision Committee
Statistics Committee
Marie Emanuelsson, Nordea Finans AB
Vakant
Christian Nilsson, Svenska Bankföreningen
Automotive Steering Group
Truck Rental and Leasing Working Group
Vakant
Mikael Bogered, Scania Credit AB
FF
Central, Eastern and South-Eastern European
Countries Working Group (CESEE)
Anders Herlitz, Scania Credit AB
FF
EUROFINAS, European Federation of Finance House Associations
LEASEUROPE, European Federation of Leasing Company Associations
Boulevard Louis Schmidt 87, BE-1040 Brussels, Belgien
Tel: 32-2/778 05 60  Fax: 32-2/778 05 78
[email protected]  www.eurofinas.org
[email protected]  www.leaseurope.org
6
SBF
FF
SVENSKA ORGANISATIONER OCH MYNDIGHETER
Departement, myndigheter
FF deltar fortlöpande i arbets- och referensgrupper och i andra sammanhang inom
departement samt deltar i överläggningar med
myndigheter såsom Sveriges Riksbank, Riksgälden, SCB, Transportstyrelsen, Tillväxtverket,
Finansinspektionen och Konsumentverket, antingen ad hoc eller på regelbunden basis.
Samverkan med Svenska Bankföreningen
För diskussion av särskilt aktuella ärenden
sammanträffar FF med Svenska Bankföreningen.
Bl.a. har hållits fortlöpande möten med anledning
av IASB/FASB:s projekt angående en ny
standard för leasingredovisning. FF och Svenska
Bankföreningen är genom samarbetsorganet
AFINA medlem i Leaseurope.
Allmänna Reklamationsnämnden
FF är genom medlemsföretag representerad i Allmänna Reklamationsnämndens Bankavdelning.
Nordiska/baltiska finansbolagsmöten
Möten med finansbolagen i de nordiska/baltiska
länderna för diskussion av gemensamma aktuella
frågor äger rum ett par gånger om året.
Kronofogdemyndigheten
FF är genom medlemsföretag representerad i
Kronofogdemyndighetens intressentråd samt
intressentrådet för konkurstillsyn och vid Kronofogdemyndighetens årliga ingivarträffar.
Säkerhetsgruppen för fordonsfrågor
Säkerhetsgruppen för fordonsfrågor bildades i
början av 2007 på initiativ av FF:s Fordonskommitté. Gruppen består av företrädare för de
fordonsfinansierande företagen, försäkringsbranschen, bilhandels- och biluthyrningsbranschen,
Polisen och Interpol. Samråd sker även med
Åklagarmyndigheten, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten (EBM). Gruppen har till syfte att
uppmärksamma, bekämpa och förebygga fordonsstölder och bedrägerier. Gruppen anordnar
årliga informationsmöten för medlemmarna.
Transportstyrelsens/finansbolagens
samverkansgrupp
FF har en samverkansgrupp med Transportstyrelsen, som sammanträffar minst en gång per
år. Senaste mötet ägde rum den 21 januari 2013.
Insolvensrättsligt Forum
FF är jämte Skatteverket, Sveriges Ackordscentral, Konkursförvaltarkollegiernas Förening,
Juridiska Institutionen vid Uppsala Universitet
och Svenska Bankföreningen huvudmän för Stiftelsen Insolvensrättsligt Forum. Stiftelsen arrangerar vartannat år ett seminarium för belysning
och diskussion av aktuella insolvensrättsliga
frågor. Det senaste forumet hölls våren 2013.
Näringslivets Regelnämnd, NNR
FF deltar i Näringslivets Regelnämnd (NRR),
vars uppgift är att verka för att offentlig normgivning ska vara ändamålsenlig och inte mer omfattande än vad som är påkallat.
Näringslivets Delegation för Marknadsrätt, NDM
FF deltar i Näringslivets Delegation för Marknadsrätt (NDM), som är en paraplyorganisation
inrättad av ett tjugotal näringslivsorganisationer
för egenåtgärder m.m. på näringsrättens område.
Inom ramen för NDM anordnas även samverkansmöten med Konsumentverket/Konsumentombudsmannen (KO).
7
FINANSBOLAGEN UNDER ÅRET
bilhandeln, Polisen, Interpol m.fl. för sin syn på
olika aktuella frågor. Gruppen anordnar varje år
en årlig återkoppling till medlemmarna i form av
ett informationsmöte.
ÅRSMÖTE/BOLAGSSTÄMMA
OCH INFORMATIONSMÖTEN
Årsmöte/bolagsstämma
ETT AXPLOCK UR ÄRENDEN 2013
FF:s årsmöte och bolagsstämma 2013 ägde rum
fredagen den 26 april 2013 på Grand Hôtel,
Stockholm. Vid årsmötet/bolagsstämman valdes
ledamöter och suppleanter i föreningens resp
servicebolagets styrelser. Deltagare var bl.a. VD
eller andra behöriga företrädare för medlemsföretagen.

FI:s regelprojekt
FF har deltagit i den externa referensgrupp som
Finansinspektionen sammankallade med anledning av arbetet med nya regler för styrning,
riskhantering och kontroll i kreditinstitut, hantering av operativa risker samt IT- och informationssäkerhet och insättningssystem.
Informationsmöten
Inbjudna talare vid det efterföljande informationsmötet var bl.a. Sonja Daltung, huvudsekreterare i Finanskriskommittén och Christer
Furustedt, avdelningschef, Finansinspektionen.
De nya (tvingande) reglerna om styrning, riskhantering och kontroll (not. beslutade av Finansinspektionen i februari 2014 med ikraftträdande
den 1 april 2014) innehåller skärpta krav på vilka
interna rutiner och processer som företagen ska
ha och hur styrelsen ska arbeta med att styra och
kontrollera företaget. Avsikten är även att säkra
styrelseledamöternas medvetenhet om företagets
risker och säkerställa att företagen har nödvändiga riskhanteringsprocesser och kontrollsystem.
Dessutom innehåller de nya reglerna tydliga krav
på intern rapportering till styrelse och ledning i
fråga om risker och regelefterlevnad, vilket ska
öka styrelsens inblick i, förståelse för och kontroll
över företagets risker. Vidare innehåller reglerna
bl.a. tydliga krav på hantering av intressekonflikter. I de nya reglerna införs även specifika
krav på hantering av risker bl.a. när ett företag
inför nya produkter och tjänster. Företagen ska ha
en funktion för riskkontroll, en funktion för regelefterlevnad och en funktion för internrevision.
Reglerna ställer även krav på tillräcklig bemanning, sakkunskap och tillgång till information för
dessa funktioner. Därutöver innehåller reglerna
bestämmelser om uppdragsavtal, dvs. när ett företag lägger ut delar av sin verksamhet på någon
annan.
Under hösten 2013 anordnades ett informationsmöte och erfarenhetsutbyte. Inbjudna föredragshållare var företrädare för bl.a. Finansdepartementet, som höll ett anförande om finansiell stabilitet, samt Finansinspektionen, som
redogjorde för de nya reglerna om styrning, risk
och kontroll i kreditinstitut. Vidare redogjorde
Martin Flodén, vice riksbankschef, för det ekonomiska läget.
Vid mötena deltog, förutom medlemmar, bl.a.
flera riksdagsledamöter och olika företrädare för
departement och myndigheter.
Under året har även ett flertal informationsmöten
hållits med anledning av Finansinspektionens
arbete med nya föreskrifter om intern styrning
och kontroll, hantering av operativa risker samt
IT-system, informationssäkerhet och insättningssystem.
Utbildningar
Under våren 2013 har hållits utbildningar om den
praktiska hanteringen av anti-penningtvättsreglerna och finansiell sekretess.
Säkerhetsgruppens årliga informationsmöte
De nya reglerna bygger på Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer för intern styrning
(GL 44).
I november 2013 anordnade Säkerhetsgruppen
för fordonsfrågor sitt årliga informationsmöte.
Vid mötet redogjorde företrädare för Larmtjänst,
De nya föreslagna reglerna om hantering av
operativa risker syftar till att säkerställa att
kreditinstituten hanterar sina operativa risker på
8
FINANSBOLAGEN UNDER ÅRET

ett effektivt och sunt sätt och innehåller skärpta
krav på instituten att tillsätta resurser för att
genomföra åtgärder för att hantera riskerna.
Dessutom innehåller de föreslagna reglerna
särskilda krav på företag som erbjuder tjänster
som omfattas av den statliga insättningsgarantin
för att slutligt anpassa den svenska regleringen till
insättningsgarantidirektivet. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 maj 2014.

2012-års Skuldsaneringsutredning
I betänkandet (SOU 2013:72) föreslås en rad
åtgärder och ändringar i nuvarande ordning för att
ytterligare förenkla skuldsaneringsförfarandet och
förbättra möjligheterna för svårt skuldsatta gäldenärer att få skuldsanering. Utredningen föreslår
bl.a. följande:
 utökat utredningsansvar för borgenärerna,
Krishanteringsdirektivet
 införande av en legaldefinition av begreppet
”kvalificerat insolvens”,
I slutet av december 2013 nåddes en politisk uppgörelse mellan Europaparlamentet och medlemsstaterna och kommissionen om ett nytt krishanteringsdirektiv - Bank Recovery and Resolution
Directive (BRRD).
 större möjlighet till flexibilitet kring betalningstidens längd,
 införande av två betalningsfria månader,
 inrättande av en betalningsförmedling för att
hantera gäldenärens betalningar, och
BRRD ska tillämpas i medlemsstaterna från och
med den 1 januari 2015. Bestämmelserna om
nedskrivning och/eller konvertering av skuldinstrument s.k. Bail-in ska träda i kraft senast den
1 januari 2016. BRRD innehåller flera nya och
viktiga delar:
 möjlighet att beviljas skuldsanering på nytt
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
2015, med äldre bestämmelser gällande för skuldsaneringsbeslut som vunnit laga kraft före ikraftträdandet.
 Kreditinstitut ska ha en återhämtningsplan
(Recovery plan) och tillsynsmyndigheten ska
upprätta en avvecklingsplan (Resolution
plan).

Penningtvätt
Ett nytt fjärde penningtvättsdirektiv är under
framtagande. Bland annat syftar de nya reglerna
till att uppdatera och anpassa regleringen till de
reviderade rekommendationerna från FATF som
antogs i februari 2012.
 Tillsynsmyndigheterna får fler tillsynsverktyg
och får möjlighet att ingripa i ett tidigare
skede.
 Om ett kreditinstitut fallerar ska aktieägarna
bära kostnaden, därefter borgenärerna, enligt
en upprättad turordning, genom att skulden
skrivs ned eller konverteras till aktier (Bailin).
Under våren 2013 presenterade Finansinspektionen (FI) en rapport om sina iakttagelser av hur
företagen efterlever penningtvättsreglerna. Enligt
rapporten har många företag svårigheter att
identifiera och hantera riskerna för penningtvätt
och finansiering av terrorism i den egna verksamheten. Enligt FI krävs därför i många fall en
ambitionshöjning i arbetet.
 Kreditinstituten ska betala riskdifferentierade
avgifter till en fond som ska kunna ge
ekonomiskt stöd vid en avveckling. Fonden
ska uppgå till en nivå på 1 procent av täckta
insättningar inom 10 år. Fonden kan komma
att slås samman med insättningsgarantifonden.
De problemområden som identifierats är enligt FI
att betrakta som generella för marknaden och kan
hänföras till företag verksamma inom samtliga
branscher. FI ger i rapporten sin syn på hur
arbetet bör bedrivas och vilka krav som ska
ställas.
 Insättningar upp till 100 000 euro kommer
helt att täckas av insättningsgarantin. Fysiska
personers insättningar över 100 000 euro
samt små och medelstora företags insättningar över 100 000 euro kommer att få en
prioriterad ställning (förmånsrätt).
Slutsatserna i rapporten kommer att påverka FI:s
framtida tillsynsarbete på penningtvättsområdet.
Tillsynsinsatserna kommer framöver att inriktas
mer på de enskilda företagens verksamhet och de
åtgärder som i praktiken vidtas för att motverka
9
FINANSBOLAGEN UNDER ÅRET

risken att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.
Sedan regeringen presenterade innehållet i sin
stabilitetsplan för det finansiella systemet har FF
aktivt verkat för att finansbolag som är kreditmarknadsbolag ges samma möjlighet till stöd som
banker och hypoteksbolag eller att någon
stabilitetsavgift ej utgår. Finansbolagen har i en
rad framställningar till departement och myndigheter påtalat bristerna i regelverket.
Under 2013 presenterade FI och 16 andra myndigheter och organisationer också en gemensam
rapport till regeringen om riskerna för penningtvätt i Sverige. I rapporten identifieras ett antal
risker och områden som behöver åtgärdas i det
svenska systemet för bekämpning av penningtvätt.
Rapporten kommer att ligga till grund för regeringens strategi för att bekämpa penningtvätt i
Sverige.

Statligt stöd/garantier och stabilitetsavgift
Det är viktigt att stödreglerna ges en så konkurrensneutral utformning som möjligt så att en
effektiv konkurrens på kreditmarknaden kan
upprätthållas. Stödets nuvarande utformning
omfattar inte alla aktörer som konkurrerar på
samma marknader, särskilt då dessa redan idag i
övrigt omfattas av samma reglering.
IASB/FASB projekt angående ny internationell redovisningsstandard för leasing
Sedan projektet startade 2006 har FF fortlöpande
vidtagit olika åtgärder. Synpunkter har framförts
till IASB via Leaseurope och genom direkta
kontakter med IASB, IASB Leasing Working
Group, EFRAG m.fl.
Eftersom samtliga kreditinstitut deltar i finansieringen av den s.k. stabilitetsfonden är det enligt
FF rimligt att rätten till stöd även tillkommer de
fristående finansbolagen eller att någon stabilitetsavgift ej utgår.
Under sommaren/hösten 2010 togs ett gemensamt
remissvar fram tillsammans med Svenska
Bankföreningen över s.k. Exposure Draft Leases
(ED) till IASB/ FASB, vilket föregicks av ett
gemensamt remisssvar till EFRAG angående
EFRAGs utkast till svar över ED Leases.
Finanskriskommittén (som tillsattes i februari
2011 med uppgiften att göra en översyn av
regelverket för hantering av finansiella kriser) har
i ett delbetänkande föreslagit en sammanslagning
av insättningsgarantiavgiften med stabilitetsfonden till en ny bankkrisreserv. Insättningsgarantiavgiften föreslås riskdifferentieras, men
tillsvidare inte stabilitetsavgiften. FF har ställt sig
kritisk till en sådan lösning, som missgynnar
finansbolagen.
Möten har hållits med bl.a. företrädare för
Svenskt Näringsliv, Rådet för finansiell rapportering, och Finansinspektionen för att diskutera de
problem som finns med de föreslagna reglerna.
FF har även aktivt deltagit i Leaseuropes arbete.

FF har vidare tillsammans med Svenska
Bankföreningen och Svenskt Näringsliv uppvaktat Justitiedepartementet och tillskrivit EUkommissionen och krävt att ett omarbetat förslag
sänds ut på remiss innan IASB och FASB fattar
sitt beslut. IASB/FASB beslutade därefter om att
sända ut ett omarbetat förslag s.k. Re-Exposure
(RED). Tidpunkten för publicering av RED
försköts tillvåren 2013 och med remisstid under
sommaren. Ett gemensamt remissvar togs fram
tillsammans med Svenska Bankföreningen, vilket
även denna gång föregicks av ett gemensamt
remissvar till EFRAG. Det är osäkert om en ny
standard kommer att antas under 2014, eventuellt
kan det bli först 2015 med ett ikraftträdande 2017
eller senare. För aktuell information hänvisas till
IASBs hemsida www.iasb.org
EU:s redovisningsdirektiv
Enligt ett första förslag skulle det bl.a. införas en
allmän princip i artikel 5 om att den ekonomiska
innebörden ska redovisas. Den nuvarande regleringen av ”Substance over form” infördes i
direktivet 2003, men medlemsstaterna blev inte
tvungna att anta principen i sin nationella lagstiftning. Sverige valde då att inte implementera
principen i svensk lag. Principen skulle bl.a. förhindra samband mellan redovisning och beskattning som bl.a. ligger till grund för att all leasing
kan redovisas som operationell i juridisk person. I
EU-kommissionens konsekvensutredning saknades en analys av vad ett krav på redovisning av
leasing på det sätt som följer av IFRS/IFRS för
SME skulle innebära i form av ökad regelbörda
och försämrad tillgång till finansiering för bl.a.
SME-företag. FF har tillsammans med flera andra
10
FINANSBOLAGEN UNDER ÅRET
organisationer framfört synpunkter till Justitiedepartementet om att ”Substance over form” bör
fortsätta att vara ett nationellt val som inte ska
implementeras i svensk lag och synpunkten har
beaktats i det nya EU-direktivet 2013/34/EU.
Regeringen har tillsatt en särskild utredare (Dir
2013:126 Genomförande av EU-direktiv om
årsredovisning och koncernredovisning) som i ett
delbetänkande senast den 28 februari 2014 skulle
ha redovisat vilka anpassningar som krävs för att
genomföra direktivet. Delbetänkandet har dock
blivit försenat och kommer att presenteras först i
april 2014. Utredningens slutbetänkande kommer
att presenteras senast den 31 januari 2015.

att lämna uppgifter om insättare och deras insättningar. Föreskrifterna kungjordes den 30 december 2011 och trädde i kraft den 1 februari 2012.
Den 28 augusti 2013 kungjordes att bilagan till
föreskrifterna har uppdaterats. Förändringarna
avser hur organisationsnummer för juridiska personer ska rapporteras samt att en kontohavare kan
ha en ägarandel på noll. Ändringarna trädde i
kraft den 1 november 2013.

FF har under 2013 fört en aktiv dialog med
Finansinspektionen i olika ärenden.
SamRob

Utredningen om sambandet mellan redovisning
och beskattning (SamRob) avlämnade 2008
slutbetänkandet ”Beskattningstidpunkten för
näringsverksamhet” (SOU 2008:80). FF var, i
likhet med flertalet remissinstanser, kritisk till den
totala frikoppling som föreslås. FF delade dock
utredningens bedömning att det inte är aktuellt
med några särskilda skatteregler för leasing.
Utredningens förslag innebär även att det formella sambandet vad gäller skattemässiga avskrivningar ska upphöra. Detta skulle i sin tur
kunna påverka möjligheten att redovisa leasing
som operationell i juridisk person. Ärendet har
föredragits för regeringen som inte lämnat besked
om förslaget bör genomföras.

Regelförenkling
Moms och finansiella tjänster
Genom gruppens försorg har även FF:s medlemmar möjlighet att ta del av biluthyrningsbranschens informationsregister, där alla former
av missbruk noteras. Registret är förankrat och
godkänt av Datainspektionen.
Sedan flera år pågår en översyn av momsdirektivets bestämmelser angående finansiella tjänster.
FF deltar i den referensgrupp som Finansdepartementet sammankallar. Gruppen anordnar även
egna möten för att diskutera olika förslag och
lösningar.

Säkerhetsgruppen för fordonsfrågor
Gruppen, som bildades under 2007, är ett forum
för att diskutera fordonsrelaterad brottslighet och
vad som kan göras för att förebygga och ingripa
mot denna typ av brottslighet. Gruppen består av
företrädare för de fordonsfinansierande företagen,
försäkringsbranschen samt bilhandels- och
biluthyrningsbranschen. Till gruppen har även
knutits företrädare för polisen och Interpol.
Samråd sker också med Åklagarmyndigheten,
Tullverket och Ekobrottsmyndigheten (EBM). Ett
av de områden som gruppen identifierat som ett
problem är rutinerna kring efterlysning av fordon,
där gruppen även uppvaktat Rikspolischefen.
Vidare arbetar gruppen för att förbättra tillgången
till olika informationskanaler. I samarbete med
Larmtjänst har tagits fram ett register över
eftersökta objekt finansierade av finansbolag och
banker. Häri finns även en konsumentskyddsaspekt. Genom registret, som är publikt, kan en
köpare lättare fullgöra sin undersökningsplikt.
Medlemskap i FF eller Svenska Bankföreningen
är en förutsättning för att registrera ett objekt i
registret.
FF arbetar aktivt för enklare regler i olika
sammanhang och då även i Näringslivets Regelnämnd, NNR. FF är därtill representerad i Tillväxtverkets referensgrupp som övervakar mätningarna av regelbördan inom finansområdet.

Möten med Finansinspektionen
Gruppen anordnar årliga informationsmöten för
de deltagande organisationernas medlemsföretag.
Insättningsgarantin
Riksgälden har meddelat föreskrifter om institutens skyldighet enligt 16 § och 17 § första
stycket lagen (1995:1571) om insättningsgaranti
11
FINANSBOLAGEN UNDER ÅRET

Internationella möten i bl.a. Eurofinas
och Leaseurope
FF är genom medlemmarna representerad i
Leaseurope’s och Eurofinas’ respektive styrelser
och arbetsgrupper samt arbetar aktivt för att föra
fram branschens synpunkter på europeisk nivå.
I en tid då alltfler regleringsinitiativ emanerar från
EU, är det europeiska samarbetet särskilt värdefullt för att påverka utformningen av förslagen
redan i planeringsstadiet. Härigenom kan även FF
på ett tidigt stadium hålla medlemsföretagen
informerade om olika planerade regleringsåtgärder.

Lösöreköpskommittén
Utredningen ska se över traditionsprincipen.
Utformningen av den framtida regleringen på
området är relevant i flera olika situationer; vid
ingående av kreditavtal, leveransavtal och
tillverkningsavtal samt vid utmätning och
konkurs.
Bakgrunden till översynen är bl.a. en framställning från slutet av 1990-talet av dåvarande
Industriförbundet där förbundet, ur främst
tillverkningsindustrins utgångspunkter, gör gällande stora fördelar med en övergång från
traditionsprincipen till en avtalsprincip.
I svensk rätt gäller idag traditionsprincipen som
huvudregel i fråga köparens skydd mot säljarens
borgenärer. Utredningens uppgift att ta ställning
till om det är samhällsekonomiskt motiverat att
övergå från traditionsprincipen till en avtalsprincip för erhållande av sakrättsligt skydd. Sedan
år 2002 gäller avtalsprincipen vid konsumentköp.
Även i flertalet andra industriländer (Norden
inkluderad) gäller avtalsprincipen.
Not. FF deltar med en expert i utredningen.
Andra axplock återfinns i olika avsnitt nedan
under ”Finansbolagens Spelregler”.
12
FINANSBOLAGENS SPELREGLER
 En databas för övervakning av och tillsyn
över finansmarknaderna (SOU 2012:79)
UTREDNINGAR m.m.
 PM om nya regler för finansiella konglomerat och grupper
BFN
 Riksbankens finansiella oberoende och
balansräkning (SOU 2013:9)
 Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande
vägledning om bokföring
 Att förebygga och hantera finansiella kriser
(SOU 2013:6)
EFRAG
 Synpunkter avseende förslag i direktiv om
förhindrande av att det finansiella systemet
används för penningtvätt och finansiering av
terrorism samt förslag till förordning om
uppgifter som ska åtfölja överföringar av
medel
 EFRAG’s draft comment letter on the
IASB/FAST, Exposure Draft, ED 2013/6,
Leases
Finansinspektionen
 Förslag till ändrade marknadsplatsföreskrifter
 EU–kommissionens förslag till direktiv om
utvidgat samarbete inom området skatt på
finansiella transaktioner (COM(2013) 71
final)
 Förslag om justeringar av bestämmelserna i
förordningar om avgifter hos FI
 Vad är officiell statistik? En översyn av
statistiksystement och SCB (SOU 2012:83)
 Förslag till nya och ändrade ärendeslag med
anledning av förslag till ny lag om förvaltare
av alternativa investeringsfonder – FIs
avgifter
 Viss kreditgivning till konsumenter, Ds
2013:26
 Riskviktsgolv för svenska bolån
 Prospektansvar, Ds 2013:16
 Vägval för premiepensionen, Ds 2013:35
 Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd
om styrning, riskhantering och kontroll i
kreditinstitut
 Europeiska kommissionens förslag till
direktiv om ändringar i direktiv 2011/16/EU
vad avser automatiskt informationsutbyte i
fråga om beskattning
 Förslag till ändringar i redovisningsföreskrifterna
 EU-kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om
jämförbarhet för avgifter som avser
betalkonto, byte av betalkonto och tillgång
till betalkonto med grundläggande
funktioner (COM 2013 266 final)
 Förslag om justeringar av bestämmelserna i
förordningar om avgifter hos FI
 Förslag till ändringar i FIs föreskrifter och
allmänna råd (FFFS 2009:1) om åtgärder
mot penningtvätt och finansiering av
terrorism
 Förslag till avgifter med anledning av nya
europeiska kapitaltäckningsregler
 PM om avgifter enligt EU:s förordning om
tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag
 Förslag till nya föreskrifter om tillsynskrav
för kreditinstitut och värdepappersbolag
 Förstärkta kapitaltäckningsregler (SOU
2013:65)
Finansdepartementet
 PM - Tekniska och affärsmässiga krav för
betalningar och autogireringar i euro
 Förvaltare av alternativa investeringsfonder
(SOU 2012:67)
 Reviderad PM Viss kreditgivning till
konsumenter, Ds 2013:26
 PM - Värdepapper och kontrolluppgifter
 Säkerheter vid clearing hos central motpart,
Ds 2013:68
13
FINANSBOLAGENS SPELREGLER
 Säkerheter och avräkningar – ett alternativt
genomförande av två direktiv, Ds 2013:71
Statistiska Centralbyrån
IASB
 Nytt formulär för rapportering av monetära
finansinstituts räntesatser gällande in- och
utlåning
 Nytt formulär för rapportering av monetära
finansinstituts tillgångar och skulder
 FASB/IASB Exposure Draft, ED 2013/6,
Leases (gemensamt med Bankföreningen)
Justitiedepartementet
 App to date. Konsumenternas rättsliga
ställning när varor eller tjänster betalas via
telefonräkningen, Ds 2012:31
 Tomträttsavgäld och friköp (SOU 2012:71)
 Kommissionens förslag till förordning om
ändring av Rådets förordning (EG) nr
1346/2000 av den 29 maj 2000 om
insolvensförfaranden (Insolvensförordningen) och meddelande
 Straffavgift vid bristande kreditprövning,
Ds 2013:17
 PM - Tvingande regler om betalningstider i
näringslivet
 Tillstånd och medling (SOU 2013:4)
 Ett teknikoberoende skydd för den enskildes
integritet vid kreditupplysning, Ds 2013:27
 Skriftlig bekräftelse av vissa telefonavtal, Ds
2013:25
 Lantmäteriverkets rapport Underrättelseskyldighet vid inskrivning
 Ränteskillnadsersättning m.m. vid bolån,
Ds 2013:38
 Säkerhetsgruppens för fordonsfrågor
framställning till Utredningen om ett stärkt
straffrättsligt skydd för egendom
Riksgälden
 Förslag till ändring i bilaga till föreskrift
RGKFS 2011:2 om institutens skyldighet att
lämna uppgifter om insättare och deras
insättningar
14
FINANSBOLAGENS SPELREGLER
Den tidigare bestämmelsen om ”indirekt”
upplåning via ett företag med vilket det finns ett
”nära samband” har fr.o.m. 1 juli 2009 utmönstrats ur definitionen. Bestämmelsen träffade
de företag som lämnade kredit och finansierade
denna verksamhet med medel som lånats upp från
t.ex. ett annat koncernföretag som i sin tur lånat
upp från allmänheten. Det enskilda företaget
kommer därmed inte längre att omfattas av
bestämmelserna i lagen om bank- och finansieringsrörelse eller lagen om kapitaltäckning och
stora exponeringar. Undantaget gäller endast
under förutsättning att koncernen inte har som
huvudsakligt ändamål att driva finansiell verksamhet och att företaget som tillhandahåller
finansieringen lånar upp medel genom att ge ut
överlåtbara värdepapper (t.ex. obligationer) med
en löptid på minst ett år. Kreditmarknadsbolag
som vid ändringens ikraftträdande hade tillstånd
att driva sådan finansieringsrörelse som inte
längre är tillståndspliktig får emellertid – om de
så önskar – behålla detta tillstånd. Fr.o.m. den 1
juli 2009 meddelas inte längre några nya tillstånd
för aktuella företagstyper.
LAGSTIFTNING

Lagen om bank- och finansieringsrörelse
Finansbolagen i lagens mening är kreditmarknadsbolag och var reglerade t.o.m. den 30 juni
2004 genom lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet m.m, men regleras fr.o.m. den 1 juli
2004 i den nya lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse. För finansbolag som ej
omfattas av den nya lagen gäller lagen
(1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss
finansiell verksamhet.
Lagen gäller för alla som driver bank- och finansieringsrörelse, dock inte för den verksamhet som
drivs av Sveriges Riksbank och Riksgäldskontoret.
I definitionen av bankrörelse ingår såväl betalningsförmedling via generella betalningssystem
som inlåning med en uppsägningstid inom högst
30 dagar. Enligt Finansinspektionens praxis ska
en bank direkt eller indirekt delta i minst ett
generellt betalsystem. De system som Finansinspektionen har identifierat som generella betalsystem är Bankgirosystemet, Dataclearingen, RIX
samt kortsystemen VISA och MasterCard.
Allmänheten är fysiska personer och alla företag
utom finansiella (finansiella företag är svenska
och utländska banker, försäkringsbolag, kreditmarknadsföretag, värdepappersbolag och finansiella institut).
Inlåning får mottagas även av kreditmarknadsföretag och icke-finansiella företag. För det sistnämnda fallet är dock det högsta inlåningsbeloppet 50.000:- per konsument och insättningsgarantin gäller ej i detta fall. Definitionen av
finansieringsrörelse styr frågan om tillståndsplikt
för kreditmarknadsbolag/finansbolag.
Till allmänheten räknas inte stat och kommun.
Även finansbolag har tillgång till generella
betalsystem. Kombinationen kort inlåning och
betalningsförmedling via generella betalningssystem innebär krav på banktillstånd.
Undantag från tillståndsplikt för finansieringsrörelse enligt definitionen
Såväl mottagande av medel från allmänheten som
lämna kredit m.m. ska föreligga för tillståndsplikt
för finansieringsrörelse. Kreditinstitut ska driva
näringsverksamhet som har till ändamål att ta
emot återbetalningsmedel från allmänheten
 Svensk bank.
Definitionen för finansieringsrörelse
 Utländsk bank med tillstånd i Sverige för
bankrörelse.
Med finansieringsrörelse avses rörelse i vilken
ingår näringsverksamhet som har till ändamål att
 Försäkringsföretag m.fl. under förutsättning
det är tillåtet enligt för dem tillämplig lag.
1. ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten, och
 Företag som ger finansiering i samband med
”egna varor/tjänster”.
2. lämna kredit, ställa garanti för kredit eller i
finansieringssyfte förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande.
 S.k. internbanker förutsatt att koncernen/
gruppen inte har som huvudsakligt ändamål
att driva finansiell verksamhet.
15
FINANSBOLAGENS SPELREGLER
 Aktiebolag/ekonomisk förening om verksamheten består i att vid enstaka tillfällen förvärva fordringar och medel för verksamheten
inte löpande anskaffas från allmänheten.
2. lämna och förmedla kredit, till exempel i
form av konsumentkredit och kredit mot
panträtt i fast egendom eller fordringar,
3. medverka vid finansiering, till exempel
genom att förvärva fordringar och upplåta lös
egendom till nyttjande (leasing),
 Vissa ekonomiska föreningar.
 Säljstödjande finansiering. (Det tidigare tidsbegränsade undantaget i 29 § i lagen om
bank- och finansieringsrörelse har numera
blivit permanent. De företag som berörs är
företag som tillhandahåller finansiering i
samband med avsättning av tjänster som
erbjuds eller varor som framställs eller säljs
av ett annat företag i samma koncern förutsatt
att koncernen inte har som huvudsakligt
ändamål att driva finansiell verksamhet och
att företaget som tillhandahåller finansieringen lånar upp medel genom att ge ut
överlåtbara värdepapper med en löptid på
minst ett år.)
4. tillhandahålla betaltjänster enligt
(2010:751) om betaltjänster,
5. tillhandahålla betalningsmedel,
lagen
6. ikläda sig garantiförbindelser och göra liknande åtaganden,
7. medverka vid värdepappersemissioner,
8. lämna ekonomisk rådgivning,
9. förvara värdepapper,
10. driva rembursverksamhet,
11. tillhandahålla värdefackstjänster,
12. driva valutahandel,
13. driva värdepappersrörelse under de förutsättningar som föreskrivs i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse, samt
Per den 30 juni 2004 gällande tillstånd för ett
kreditmarknadsföretag gäller även enligt nya
lagen.
14. lämna kreditupplysning under de förutsättningar som föreskrivs i kreditupplysningslagen (1973:1173).
Per den 30 juni 2004 gällande tillstånd för utländskt företag att driva finansieringsrörelse från
filial i Sverige gäller även enligt nya lagen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om bl.a.
Utländskt företag (hemmahörande inom EES)
som före 1 juli 2004 med stöd av äldre regler (i
1 kap 5 § bankrörelselagen eller 2 kap 9 och
10 §§ lagen om finansieringsverksamhet), drev
verksamhet från filial i Sverige eller erbjöd eller
tillhandahöll tjänster utan att inrätta filial här, får
fortsätta med det även efter den 1 juli 2004.
 vilken information ett kreditinstitut ska lämna
till sina kunder eller till dem som institutet
erbjuder sina tjänster,
 vilka åtgärder ett kreditinstitut ska vidta för att
uppfylla kraven på soliditet, likviditet,
riskhantering, genomlysning, sundhet mm,
Den som före den 1 januari 1994 drev finansieringsverksamhet enligt lagen (1988:606) om
finansbolag och inte lånar från allmänheten behöver inte tillstånd enligt nya lagen.
 vilka upplysningar ett kreditinstitut och sådana
utländska kreditinstitut som inrättat filialer ska
lämna till Finansinspektionen.
Rörelseregler
Outsourcing
Ett kreditinstitut (bank och kreditmarknadsbolag)
får driva bara finansiell verksamhet och verksamhet som har ett naturligt samband med den.
Kreditinstitut som vill uppdra åt annan utanför
företaget, såväl inom som utom den egna koncernen/företagsgruppen, att utföra någon tjänst,
ska anmäla detta till Finansinspektionen och ge in
uppdragsavtalet. Ett sådant uppdrag får enligt
lagen ges om:
Ett kreditinstitut får i sin verksamhet, bland annat
1. låna upp medel, till exempel genom att ta
emot inlåning från allmänheten eller ge ut
obligationer eller andra jämförbara fordringsrätter,
1. institutet svarar för den anförtrodda verksamheten mot kunden,
16
FINANSBOLAGENS SPELREGLER
2. verksamheten drivs av uppdragstagaren
under kontrollerade och säkerhetsmässigt
betryggande former, och
föremål för behandling. Bakgrunden är en rapport
från FI som presenterades 2011 och i vilken FI
föreslår tillståndskrav för konsumentkreditrörelse.
3. uppdraget inte har sådan omfattning att
institutet inte kan uppfylla de skyldigheter
som följer av lagen eller andra författningar
som reglerar institutets verksamhet.
Tillståndsplikt för konsumentkrediter
I en proposition föreslås att en ny lag om viss
verksamhet med konsumentkrediter träder i kraft
i juli 2014. Lagförslaget innehåller näringsrättslig
reglering. Bland annat ställs krav på att företagen
ska driva rörelsen på ett sätt som är sunt och att
större ägare i företagen, liksom deras ledning, är
lämpliga. För att få driva verksamheten krävs
tillstånd från FI. Lagen innebär därmed att företag
som idag är finansiella institut och avser att
erbjuda konsumentkrediter måste ansöka om
tillstånd. Genom att verksamheten görs tillståndspliktig och ställs under FI:s tillsyn kan FI kontrollera att företagen följer den nya lagen och
övriga författningar som reglerar deras verksamhet. Om ett företag åsidosätter sina skyldigheter,
kan FI ingripa med sanktioner.
Styrelsen eller verkställande direktören bör härvid
upprätta interna regler om vilka tillståndspliktiga
verksamheter, eller verksamheter som har ett
naturligt samband med finansiell verksamhet eller
dess stödfunktioner, som kan läggas ut och hur
detta ska göras.
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar
alltid för verksamhet som lagts ut.

Reglering och tillsyn av finansiella institut
I det s.k. kreditinstitutsdirektivet (Dir. 2006/48/
EG), som den svenska regleringen av kreditinstitut bygger på, definieras kreditinstitut som
företag vars verksamhet består i att från
allmänheten ta emot insättningar (”receive
deposits”) eller andra återbetalbara medel (”other
repayable funds”) och att bevilja krediter för egen
räkning (”grant credits for its own account”)
(artikel 4.1 a). I dagsläget är således regleringen
begränsad till endast sådana institut.

Lagen om försäkringsförmedling
Finansbolag som erbjuder och aktivt förmedlar
försäkringar i samband med sina produkter omfattas av lagens tillämpningsområde. Lagen, som
trädde i kraft den 1 juli 2005, gäller all yrkesmässig försäkringsförmedling som består i att:
 Lägga fram eller föreslå försäkringsavtal eller
utföra annat förberedande arbete innan försäkringsavtal ingås,
Inom såväl EU som nationellt pågår dock ett
arbete med att låta även finansbolag som inte tar
emot insättningar omfattas av vissa krav.
 för någon annans räkning ingå försäkringsavtal, eller
Under våren 2012 presenterade EU-kommissionen en grönbok (konsultationsdokument) om
s.k. ”shadow-banking”. Definitionen av begreppet
är vid och träffar många olika företeelser, bl.a.
finansbolag. I grönboken övervägs att utsträcka
vissa bestämmelser i det kommande fjärde kapitaltäckningsregelverket till även institut som inte
tar emot insättningar.
 bistå vid förvaltning och fullgörande av
försäkringsavtal
Från lagen undantagen verksamhet
Som försäkringsförmedling räknas inte sådan
verksamhet som enbart består i att:
Under hösten 2012 presenterade Europaparlamentets rapportör en rapport i frågan.
1. Hänvisa någon till ett försäkringsföretag eller
en försäkringsförmedlare.
Även Financial Stability Board (FSB) har publicerat ett antal policyrekommendationer för att
stärka översynen och regleringen av skuggbankssektorn.
2. Lämna allmän information om försäkringar
till någon.
3. Inom ramen för annan yrkesverksamhet i
enstaka fall lämna information eller rådgivning om försäkringar till någon.
Även på nationell nivå har frågan om reglering av
institut som idag inte står under full tillsyn varit
17
FINANSBOLAGENS SPELREGLER
4. Yrkesmässigt handlägga, värdera eller reglera försäkringsfall.
säkringsföretaget är ansvarigt för ren förmögenhetsskada som drabbar kund.
Från lagens tillämpningsområde undantas vidare:
 Svensk fysisk/juridisk person som utövar försäkringsförmedling vid sidan av sin huvudsakliga yrkesverksamhet och som träffat avtal
med ett eller flera försäkringsföretag om
förmedling av försäkringsprodukter, inkl
konkurrerande sådana, om försäkringsprodukterna utgör ett komplement till varor/
tjänster som erbjuds inom ramen för den
huvudsakliga verksamheten, och avtalet innebär att försäkringsföretaget är ansvarigt för ren
förmögenhetsskada som drabbar kund.
 Försäkringsförmedling som utövas av försäkringsföretag eller anställd hos ett försäkringsföretag som handlar på företagets ansvar.
 Försäkringsförmedling som endast kräver
kunskaper om den aktuella försäkringen.
 Försäkringsförmedling som utförs av någon
som förmedlar försäkringar vid sidan av sin
huvudsakliga yrkesverksamhet.
 Den förmedlade försäkringen kompletterar en
vara/tjänst och försäkringen täcker funktionsfel, skada i eller förlust av varan eller förlust/skada på bagage eller andra risker i samband med resa.
Försäkringsföretag med vilket förmedlaren ingått
avtal om förmedling, ska anmäla förmedlaren för
registrering hos Bolagsverket. Innan anmälan
sker ska försäkringsföretaget kontrollera att
förmedlaren uppfyller vissa i lagen och i förekommande fall i föreskrifter angivna förutsättningar.
 Den förmedlade försäkringen avser annat än
livförsäkring eller ansvarsförsäkring.

 Den årliga premien för den förmedlade försäkringen inte överstiger € 500.
Lagen om åtgärder mot penningtvätt och
finansiering av terrorism
Lagen, som trädde i kraft i mars 2009, grundar sig
på EU:s tredje penningtvättsdirektiv (2005/60/EG)
och innebär skärpta krav på berörda företag att ha
god kännedom om sina kunder. Lagen gäller
fysiska/juridiska personer som driver bl.a.
 Den förmedlade försäkringen gäller i högst
fem år, inklusive eventuella förlängningar.
Krav på tillstånd
 Bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen
om bank- och finansieringsrörelse.
Försäkringsförmedling får utövas bara efter tillstånd av Finansinspektionen. Senast sex månader
efter erhållet tillstånd ska anmälan om registrering göras hos Bolagsverket.
 Verksamhet som kräver anmälan till eller
ansökan hos Finansinspektionen enligt lagen
om anmälningsplikt avseende viss finansiell
verksamhet eller lagen om inlåningsverksamhet.
Har anmälan inte gjorts inom denna tid eller har
Bolagsverket genom beslut som vunnit laga kraft
avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering, upphör tillståndet att gälla. Verksamheten
får inte påbörjas förrän registrering har skett.
 Försäkringsförmedling enligt lagen om försäkringsförmedling.
Anknuten försäkringsförmedlare
Lagen gäller även fysiska/juridiska personer som
driver yrkesmässig handel med varor, i de fall
betalning görs kontant med ett belopp motsvarande € 15 000 eller mer.
Bestämmelserna om försäkringsförmedlare gäller,
med undantag för bl.a. tillståndsplikt, även
anknuten försäkringsförmedlare. Till kategorin
anknuten försäkringsförmedlare räknas:
Motsvarande regler gäller för åtgärder mot finansiering av terrorism.
 Svensk fysisk/juridisk person som träffat avtal
med ett eller flera försäkringsföretag om
förmedling av icke konkurrerande försäkringsprodukter, och avtalet innebär att för18
FINANSBOLAGENS SPELREGLER
ansökan hos Finansinspektionen, och som har
hemvist:
Krav på riskbaserad kundkännedom
Omfattningen av de åtgärder som vidtas för att
uppnå kundkännedom ska anpassas efter risken
för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
 inom EES,
 i en stat utanför EES om staten har bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt som
motsvarar dem i det tredje penningtvättsdirektivet och om det finns tillsyn över att
dessa bestämmelser följs.
Åtgärder för att uppnå grundläggande kundkännedom ska vidtas vid etablering av en
affärsförbindelse och vid enstaka transaktioner
som uppgår till ett belopp motsvarande € 15 000
eller mer. Detsamma gäller transaktioner som
understiger detta belopp men kan antas ha
samband med varandra och som tillsammans
uppgår till minst € 15 000. Medan ”affärsförbindelse” avser en affärsmässig förbindelse
med viss förväntas varaktighet, är en ”transaktion” en enstaka händelse. Grundläggande
åtgärder för kundkännedom ska också vidtas om
det uppkommer osäkerhet om tillförlitligheten
eller tillräckligheten av tidigare mottagna kunduppgifter. Åtgärder för att uppnå kundkännedom
ska alltid vidtas om det föreligger misstanke om
penningtvätt eller finansiering av terrorism. Detta
gäller oavsett eventuella undantag och tröskelbelopp.
I Finansinspektionens föreskrifter och allmänna
råd om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (FFFS 2009:1) finns vidare ett
undantag för produkter och transaktioner som
uppfyller ett flertal i föreskrifterna närmare angivna kriterier. Bl.a. ska transaktionen ske via ett
konto som kunden har i ett kreditinstitut. Vidare
ska värdet av produkten eller transaktionen uppgå
högst till motsvarande 15 000 €, eller för en
produkt som uteslutande avser finansiering av
fysiska tillgångar med äganderättsförbehåll till
dess att avtalet löper ut, högst motsvarande
15 000 € per år. Detta gäller oavsett om transaktionen sker genom en enda överföring eller
genom flera överföringar med inbördes samband.
Samtliga i föreskrifterna närmare angivna kriterier måste vara uppfyllda för att tillämpa undantaget.
Handlingar och uppgifter som använts för att
uppnå kundkännedom ska bevaras i minst fem år.
Tiden ska räknas från det att åtgärderna utfördes
eller, i de fall då en affärsförbindelse etablerats,
affärsförbindelsen upphörde.
Skärpta åtgärder för att uppnå kundkännedom
Om omständigheterna i det enskilda fallet inte
visar motsatsen, ska hög risk för penningtvätt
eller finansiering av terrorism anses finnas:
Grundläggande åtgärder för kundkännedom
Med grundläggande åtgärder för kundkännedom
avses:
1.
kontroll av kundens identitet genom identitetshandling, registerutdrag eller på annat
tillförlitligt sätt,
2.
kontroll av den s.k. verkliga huvudmannens
identitet, och
3.
1. när en affärsförbindelse etableras eller en enstaka transaktion utförs med någon på distans,
när en affärsförbindelse etableras eller en enstaka transaktion utförs med en person i s.k.
politiskt utsatt ställning som är bosatt utomlands, och
2. vid förbindelser mellan ett svenskt kreditinstitut och ett kreditinstitut med hemvist
utanför EES.
inhämtande av information om affärsförbindelsens syfte och art.
Exempel på skärpta åtgärder som kan vidtas är att
ytterligare handlingar, uppgifter eller information
inhämtas eller att kompletterande åtgärder för att
kontrollera eller bestyrka de uppvisade
handlingarnas innehåll vidtas.
Undantag från bestämmelser om grundläggande åtgärder för kundkännedom
Åtgärder för att uppnå grundläggande kundkännedom behöver inte vidtas beträffande bl.a.
svenska myndigheter och fysiska/juridiska personer som driver bank- och finansieringsrörelse
eller verksamhet som kräver anmälan till eller
19
FINANSBOLAGENS SPELREGLER
Tidpunkt för kundkännedom
Gemensamma riktlinjer för återförsäljare och
informationsblad om den nya lagen
Kontroll av kunden och den s.k. verkliga huvudmannens identitet ska slutföras innan affärsförbindelsen etableras eller den enstaka transaktionen utförs.
FF har tillsammans med Svenska Bankföreningen
utarbetat gemensamma riktlinjer för återförsäljare
som samarbetar med banker och finansbolag.
Riktlinjerna innehåller en ”checklista” på de
åtgärder som återförsäljare måste genomföra vid
identifiering av kund.
Om det är nödvändigt för att inte avbryta verksamhetens normala gång och risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism är låg, får
kontrollen göras senare, men ska dock alltid
slutföras i nära anslutning till att förbindelsen
etablerats, dvs. så snart som möjligt efter den
första inledande kontakten.
Not. Riktlinjerna har reviderats.
Även ett gemensamt informationsblad om lagen
som förklarar för kunden varför handlaren måste
ställa frågor har tagits fram.
Om kontrollen av något skäl inte kan slutföras får
affärsförbindelsen inte etableras. Har affärsförbindelsen redan etablerats ska den avslutas.
Riktlinjerna och informationsbladet finns tillgängliga på FF:s webbsida.
Affärsförbindelsen ska vidare kontinuerligt följas
upp, så att de transaktioner som utförs överensstämmer med vad som är känt om kunden vad
gäller t.ex. affärs- och riskprofil.
Arbete med ett nytt fjärde penningtvättsdirektiv
Lagstiftningen baserar sig i stor utsträckning på
internationella standarder som beslutats av
organisationen Financial Action Task Force
(FATF). Eftersom FATF genomfört en omfattande översyn av standarderna och i februari
2012 antgit reviderade rekommendationer, har
lagstiftningen på EU-nivå ansetts behöva
anpassas i förhållande till de reviderade rekommendationerna.
Uppgifts- och granskningsskyldighet
Lagen ställer krav på granskning för att kunna
upptäcka misstänkta transaktioner. Om misstanke
efter närmare analys kvarstår, ska uppgifter om
alla omständigheter som kan tyda på penningtvätt
eller finansiering av terrorism ”utan dröjsmål”
lämnas till Finanspolisen. Någon mer eller mindre
slentrianmässig rapportering av samtliga transaktioner som vid en första anblick verkar misstänkta ska inte ske, utan en ”närmare analys” av
den specifika transaktionen ska först genomföras.
Först om misstanke kvarstår efter en sådan analys
ska rapportering ske.
Kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud
I mars 2012 presenterade den s.k. Penningtvättsutredningen sitt betänkande. Utredningen
föreslår bl.a. ändring av brottsrubriceringarna, att
straffbestämmelserna placeras i en egen lag
(lagen om penningtvättsbrott), att kopplingen till
brottet breddas, införande av en förverkandemöjlighet, införande av en möjlighet att under en
tid belägga egendom med dispositionsförbud
samt införande av en automatisk dispositionsspärr
som föreslås gälla under högst fyra timmar.
Lagen innehåller även ett meddelandeförbud,
vilket innebär att de utpekade personerna inte får
röja för kunden ifråga eller någon utomstående att
en granskning har genomförts, att uppgifter
lämnats till Finanspolisen eller att en undersökning genomförs eller kommer att genomföras.
Not. Regeringen har beslutat en proposition med
förslag om en effektivare kriminalisering av
penningtvätt.
Riskbaserade rutiner och utbildning
Anställda ska fortlöpande få behövlig information
och utbildning. Finansinspektionens föreskrifter
och allmänna råd om åtgärder mot penningtvätt
och finansiering av terrorism (FFFS 2009:1)
innehåller åtskilliga föreskrifter om vilka interna
rutiner som ska tillämpas, och vilken utbildning
de anställda ska genomgå.
Finansinspektionens insatser för att förbättra
efterlevnaden av penningtvättsreglerna
Se vad som anförs om ”Penningtvätt” under
avsnittet ”Ett axplock ur ärenden 2013”.
20
FINANSBOLAGENS SPELREGLER


Regler om information om betalaren som
ska åtfölja överföringar av medel
Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA),
är en amerikansk lagstiftning som syftar till att
förhindra skatteflykt från USA. FATCA ställer
krav på institut över hela världen att identifiera
och dokumentera kontohavare samt rapportera
om konton som innehas av personer som är
skattskyldiga/deklarationspliktiga i USA, s.k. US
persons, bl.a:
I lagen om tillämpning av EG-förordningen
1781/2006 om information om betalaren som ska
åtfölja överföringar av medel ges Finansinspektionen en rätt att genomföra undersökningar hos
finansiella institut som omfattas av lagen samt att
begära in viss information från de finansiella
institut som omfattas av förordningen för att
kunna kontrollera reglernas efterlevnad.


Enligt förordningen ska betalningsleverantörer se
till att vissa uppgifter om en betalare följer med
en överföring när den vidarebefordras. Flertalet
finansiella företag är skyldiga att tillämpa
bestämmelserna i förordningen. Detta gäller bl.a.
banker och fysiska och juridiska personer som
driver betalningsöverförings- eller betalningsförmedlingsverksamhet enligt lagen (1996:1006)
om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet. Genom förordningen genomförs specialrekommendation nr VII (SR VII) gällande ”överföringar på elektronisk väg” som har antagits av
FATF.



Skyldighet att identifiera betalare vid
kontanta betalningsöverföringar och insättningar på belopp över 1000 €, eller om flera
mindre summor uppgår till detta belopp.

Skyldighet att meddela myndigheterna om
vidtagna åtgärder pga. bristfällig information
om betalaren.
Bosatta i USA,
Amerikanska medborgare (även de med
dubbelt medborgarskap),
Innehavare av uppehållstillstånd i USA s.k.
Green card,
Företag som är registrerade i USA,
Vissa icke amerikanska företag med US
persons i ägarkretsen.
FATCA- regelverket ska tillämpas från och med
den 1 juli 2014. Till att börja med gäller det
konton som öppnas efter det datumet. Första
rapportering kommer att ske under 2015.
Tillämpningen utökas därefter successivt till att
även omfatta konton som har öppnats före den 1
juli 2014.
Reglerna innebär bl.a.:

FATCA
För att uppfylla FATCA erbjuder USA andra
länder att ingå avtal om uppgiftslämnandet. USA
och Sverige förhandlar om ett sådant avtal. Det är
dock oklart när avtalet blir klart. Därmed är det
också oklart när den svenska lagstiftningen, som
krävs för att uppfylla kraven enligt FATCA, är på
plats. Det innebär att de svenska finansiella
företagen inte kan tillämpa FATCA regelverket
fullt ut från den 1 juli 2014.
Om en betalningsleverantör regelbundet underlåter att lämna erforderlig information om
betalaren ska betalningsmottagarens betalningsleverantör vidta åtgärder. Åtgärderna
kan inledningsvis bestå i att utfärda varningar och fastställa tidsfrister. Betalningsmottagarens betalningsleverantör kan därefter antingen avvisa alla framtida överföringar från betalarens betalningsleverantör
eller fatta beslut om att begränsa eller avsluta
affärsrelationen med denne.
Ett avtal mellan Sverige och USA innebär att de
finansiella företagen (efter att även nödvändiga
ändringar gjorts i den svenska lagstiftningen) ska
lämna kontrolluppgifterna till Skatteverket, som i
sin tur lämnar uppgifterna till det amerikanska
skatteverket IRS (Internal Revenue Service).
Rapporteringskraven beror på hur stora tillgångarna på kontona är. Instituten ska bl.a:
Not. Med anledning av bl.a. revideringen av
FATF:s rekommendationer har EU-kommissionen
föreslagit
en
revidering av
förordningen. Bl.a. föreslås krav på att även
information om betalningsmottagaren ska inkluderas.
21

Identifiera och dokumentera kunder för att
avgöra om de är skattskyldiga i USA eller
inte.

Rapportera tillgångar på konton som innehas
av US persons och rapportera betalningar till
finansiella företag som inte följer FATCA-
FINANSBOLAGENS SPELREGLER
reglerna samt innehålla skatt om dessa
betalningar har sin källa i USA.
kostnader för grundläggande betaltjänster samt
skapa förutsättningar för nya betallösningar.
Direktivet innehåller även regler om överföringstider, ansvarsregler och informationskrav.
Även med ett avtal mellan Sverige och USA ska
instituten anmäla sig på IRS webbsida
http://www.irs.gov/Businesses/Corporations/FAT
CA-Registration för att få ett Global Intermediary
Identification Number (GIIN-nummer) och
komma med på listan som visar att institutet är
s.k. deemed complient financial institution. För
att komma med på den första listan som
publiceras den 2 juni 2014 ska anmälan göras
senast den 25 april 2014 (anmälan förutsätter
dock att avtalet som förhandlas mellan Sverige
och USA är klart). Listan kommer därefter att
uppdateras månadsvis.

Även om direktivet är tänkt att vara ett s.k. fullharmoniseringsdirektiv, överlåter det på många
punkter åt medlemsländerna själva att bestämma
om nationella särlösningar/undantag. (Det finns
inte mindre än 23 möjliga särlösningar i direktivet). Exempel härpå är vilka företag som bör
omfattas av tillståndsplikt, om det ska finnas ett
krav på utskick om gjorda betalningstransaktioner
samt om s.k. ”mikroföretag” ska omfattas av
konsumentskyddsreglerna i direktivet.
Till skillnad från det s.k. SEPA-projektet (Single
Euro Payment Area), som endast omfattar
betalningsöverföringar i euro, gäller PSD-direktivet samtliga betalningsöverföringar inom EU,
oberoende av valuta.
EU/OECD ”FATCA”
Parallellt med FATCA har OECD tagit fram ett
modellavtal för informationsutbyte baserat på
FATCA-avtalen. Även inom EU pågår ett arbete
med att ändra reglerna om informationsutbyte i
linje med OECD-avtalet. Informationsutbytet och
därmed uppgiftsinsamlandet/kontrolluppgifterna
till Skatteverket gäller därmed inom de närmaste
åren (troligen inom en 18 månaders frist från det
att EU-direktivet antas, vilket sannolikt sker
under 2014) inte bara skattskyldiga i USA utan
generellt uppgifter om i utlandet skattskyldiga i
såväl i EU som utanför.

I mars 2010 överlämnade regeringen en remiss
innehållande förslag till en ny lag om betaltjänster
till Lagrådet. Den nya lagen trädde i kraft i
augusti 2010. FF har deltagit i den referensgrupp
som Finansinspektionen sammankallade för framtagande av föreskrifterna.
De aktörer som idag tillhandahåller betaltjänster
utan tillstånd eller med undantag från tillstånd
påverkas av regleringen. Dessa kommer att ställas
under Finansinspektionens tillsyn och omfattas av
bl.a. vissa kapitaltäckningskrav. Företag med
mindre betalningsvolymer (understigande i snitt 3
miljoner euro per månad) kan ansöka om undantag från tillståndsplikt.
Lagen om betaltjänster
I slutet av april 2007 antog Europaparlamentet det
s.k. betaltjänstdirektivet (Payment Services
Directive 2007/64/EG, PSD). Direktivet skulle ha
varit genomfört i medlemsstaterna senast den 1
november 2009. Emellertid försenades implementeringsarbetet i Sverige. Direktivet ersätter
det tidigare direktivet om gränsöverskridande
betalningar (97/5/EG) och kompletterar förordningen om gränsöverskridande betalningar
(2001/2560/ EG). Direktivet syftar till att lägga
grunden för ett gemensamt betalningsområde och
därmed öppna betaltjänstmarknaden för konkurrens från andra institut än t.ex. banker.
EU-kommissionen presenterade i slutet av juli
2013 ett förslag till revidering av betaltjänstdirektivet (”PSD II”). Direktivförslaget kommer
sannolikt att antas under slutet av 2014 och ska
genomföras i svensk rätt senast två år därefter. Se
mera härom nedan.

Med direktivet införs en helt ny kategori av
betaltjänstleverantörer, s.k. betalningsinstitut,
som ges en rätt att förmedla betalningar, men
även lämna kredit i anslutning till betalningstjänsten. Genom ett ”europapass” ska dessa
aktörer få tillhandahålla betaltjänster inom hela
EU. Målsättningen är att detta ska ge lägre
Nya EU-regler för betaltjänster (bl.a.
reglering av kortavgifter)
EU-kommissionen har antagit ett förslagspaket
om betalningar och betaltjänster för konsumenter.
Förslagspaketet består av två delar:


22
Ett nytt betaltjänstdirektiv, och
En förordning om förmedlingsavgifter för
kortbetalningar.
FINANSBOLAGENS SPELREGLER
Förslaget om ett nytt betaltjänstdirektiv syftar
bl.a. till att anpassa det nuvarande regelverket till
nya tekniska förutsättningar och att främja konkurrensen på betaltjänstmarknaden. Vidare föreslås harmonisering av ansvarsreglerna för obehöriga transaktioner.
slutlig), innehållande regler om jämförbarhet för
avgifter, bestämmelser om byte av konton samt
en rätt till tillgång till ett betalkonto med s.k.
grundläggande funktioner. Ett betalkonto är ett
konto i en eller flera konsumenters namn som
används för att utföra betalningstransaktioner.
Medlemsstaterna ska utse minst en betaltjänstleverantör som ska erbjuda ett grundläggande betalkonto. Förslaget omfattar inte
sparkonton och konsumenten ska inte heller
erbjudas någon möjlighet till övertrassering i
samband med betalkonto med grundläggande
funktioner.
Förslaget till förordning om kortbaserade transaktioner har som främsta syfte att reducera de
avgifter som bankerna tar ut av varandra för att
genomföra diverse transaktioner.
Förordningen om förmedlingsavgifter kommer,
tillsammans med det nya betaltjänstdirektivet, att
införa maximinivåer för förmedlingsavgifter för
transaktioner med konsumenters betal- och
kreditkort, och förbjuda tilläggsavgifter för
sådana korttyper. Tilläggsavgifter är sådana extraavgifter som vissa handlare lägger på för kortbetalningar.
Förslaget syftar till att fortsätta utveckla den inre
marknaden för finansiella tjänster och undanröja
de hinder som finns för en mer integrerad
marknad för finansiella tjänster. Förslaget syftar
även till att förbättra insynen i och jämförbarheten hos information om betalkonton samt
underlätta byten mellan betalkonton.
Under en övergångsperiod på 22 månader ska tak
för förmedlingsavgifter för betal- och kreditkort
gälla för gränsöverskridande transaktioner, d.v.s.
när en konsument använder sitt kort i utlandet
eller om en handlare använder en bank i ett annat
land. Därefter kommer detta tak även att gälla för
inhemska transaktioner. Taket är fastställt till
0,2 % av transaktionsvärdet för betalkort och
0,3 % för kreditkort. Dessa maximiandelar har
redan accepterats av konkurrensmyndigheterna
för ett antal transaktioner med kort märkta
MasterCard, Visa och Cartes Bancaires. För kort
som inte omfattas av detta tak (främst
kommersiella kort utställda till företag och
trepartssystem som American Express eller
Diners) kommer handlarna att kunna ta ut
tilläggsavgifter, eller vägra att acceptera dem. På
så sätt kan kostnaderna för dessa dyra kort läggas
direkt på dem som drar nytta av dem, i stället för
att läggas på alla konsumenter.
I svensk rätt finns f.n. ingen lagstiftning som
medger konsumenter en absolut rätt till ett
grundläggande betalkonto, s.k. kontraheringsplikt, där grundläggande betalkonto definieras
som ett konto i en konsument eller flera konsumenters namn för att utföra betalningstransaktioner. De regler som finns gäller s.k. inlåningskonton där det finansiella institutet har skyldighet
att ta emot insättning från allmänheten om inte
särskilda skäl föreligger mot det. Banker,
kreditmarknadsföretag och vissa värdepappersföretag som har tillstånd att ta emot kunders
medel på konto enligt lagen om insättningsgaranti
är skyldiga att ta emot sådana insättningar av var
och en, om det inte finns särskilda skäl mot det.
Med insättning menas enligt lagen tilllgodohavande som avser inlåning på ett konto.

Genom att sätta ett tak för förmedlingsavgifterna
hoppas kommissionen minska handlarnas och
konsumenternas kostnader och samtidigt skapa en
EU-omfattande marknad för betaltjänster. Det
kan också främja innovation och ge dem som
tillhandahåller betaltjänster större möjligheter att
erbjuda nya tjänster.

Konsumentkreditlagen
Den 1 januari 2011 trädde en ny konsumentkreditlag i kraft. Denna lag, som genomför EUdirektivet om konsumentkrediter (2008/48/EG),
innebär bl.a. utökad information i samband med
kreditgivning, en reglering av s.k. snabblån,
ångerrätt för krediter samt slopande av formkravet för avtals ingående. Till skillnad från
direktivet är lagens tillämpningsområde inte begränsat till några beloppsgränser.
Nya EU-regler för betalkonton
Lagen kompletteras av ett antal förordningar,
förordningen (2010:1855) om beräkning av
effektiv ränta vid konsumentkrediter, förord-
EU-kommissionen har lagt fram ett förslag till ett
direktiv om betalkonton (KOM (2013) 266
23
FINANSBOLAGENS SPELREGLER
ningen (2010:1856) om formulär för förhandsinformation vid konsumentkrediter samt förordningen (2010:1857) om ersättning för kostnader i vissa mål om handräckning.
1 januari 2010, då de omvandlades till företagshypotek.

Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter med anledning av den nya lagen
trädde i kraft den 1 februari 2011.
De regler om kapitalkrav och kapitaltäckning som
gällde t.o.m. 2013 trädde i kraft så sent som den 1
februari 2007. Reglerna bygger på EU-direktiv
vanligen benämnt CRD (Capital Requirements
Directive). Direktivet grundar sig på de så kallade
Basel 2-reglerna. I följd av den senaste finanskrisen införs från 2014 väsentligen strängare
kapital- och likviditetskrav. De strängare kraven,
som bygger på den s.k. Basel III överenskommelsen, trädde ikraft den 1 januari 2014.
Vissa bestämmelser träder dock i kraft senare.
Finansinspektionens allmänna råd om krediter i
konsumentförhållanden med anledning av den
nya lagen trädde i kraft den 1 januari 2012.

Lag om ändring i konsumentkreditlagen
Genom en ändring i konsumentkreditlagen
kommer Konsumentverket att kunna ta ut en
sanktionsavgift av näringsidkare som vid kreditgivning till konsumenter inte gör ordentliga
kreditprövningar. Ändringen syftar till att stärka
konsumentskyddet vid kreditgivning och därigenom minska överskuldsättningen bland konsumenter.

Lagen om företagshypotek
Den 1 januari 2009 trädde en ny lag om företagshypotek i kraft. De nya reglerna innebär i allt
väsentligt en återgång till de tidigare reglerna om
företagshypotek. Företagshypoteket, som ersätter
företagsinteckningen som infördes år 2004, ger
särskild
förmånsrätt
och
omfattar
en
näringsidkares lösa egendom i den mån egendomen hör till den intecknade verksamheten.
CRR förordningen innehåller bl.a. följande.
 Krav på s.k. Common Equity Tier 1 (CET 1)
kapital motsvarande 4-4,5 procent av
riskvägda tillgångar dvs. en ökning med 2
procent. Det totala kravet (CET 1 + CET 2)
kvarstår dock oförändrat på 8 procent av
riskvägda tillgångar. Till detta kommer ytterligare krav på kapitalbuffertar enligt CRD IV.
Företagshypoteket omfattar inte:
1.
kassa- och bankmedel,
2.
aktier och andra finansiella instrument,
avsedda för allmän omsättning,
3.
egendom som kan vara föremål för panträtt
på grund av inteckning, eller
4.
egendom som varken kan utmätas eller ingå
i en konkurs.
CRD II-IV
Redan under 2007 inleddes en ny översyn av
kapitaltäckningsregelverket. Arbetet har bedrivits
i samverkan mellan EU-kommissionen m.fl.
Översynen har delats upp i olika paket, benämnda
CRD II-IV, CRD IV och CRR (Capital Requirements Regulation dvs. flertalet regler införs
genom en direkt bindande EU-förordning),
bygger på den s.k. Basel III överenskommelsen.
Genom de beslutade förändringarna i följd av den
senaste finanskrisen införs väsentligen strängare
kapital- och likviditetskrav. CRD IV/CRR trädde
ikraft den 1 januari 2014. Vissa bestämmelser
träder dock ikraft senare.
Not. Lagändringarna träder i kraft den 1 april
2014.

Lagen om kapitaltäckning och stora
exponeringar

Genom att förbättra säkerheten ska det bli lättare
för företag att låna pengar. Företagsinteckningar
som upplåtits som säkerhet före den 1 januari
2009 gällde enligt de gamla reglerna fram till den
24
Nya likviditetskrav införs från 2015, efter en
observationsperiod. Instituten kommer att
behöva hålla likvida tillgångar motsvarande
nettoutflödet under en stressad period på 30
dagar. Liquidity Coverage Ratio (LCR) fasas
in till 60 procent från 2015 för att uppgå 100
procent 2018. Medlemsländer kan införa krav
i förväg (Jfr FFFS 2012:6, se nedan).
FINANSBOLAGENS SPELREGLER
 När det gäller s.k. Net Stabel Funding Ratio
(NSFR), som syftar till att öka andelen långsiktig finansiering, ska EU-kommissonen presentera ett lagförslag senast den 31 december
2016.
bli följden av att flertalet av FI:s kapitaltäckningsföreskrifter ersätts av CRR.
 FF har deltagit med en expert i kapitaltäckningsutredningen som lämnat förslag till hur
CRD IV ska implementeras i Sverige. CRD
IV innebär bl.a. nya och mycket långtgående
sanktionsmöjligheter även mot fysiska
personer. De nya reglerna har därmed ökat
behovet av att en införa en rättsäker och
oberoende första prövning av sanktionsärenden. FF har därför tillsammans med
övriga branschorganisationer uppvaktat utredaren och bl.a. lämnat ett konkret förslag som
skulle gör det möjligt att införa en oberoende
sanktionsnämnd redan i samband med att de
nya reglerna träder ikraft. Utredningen presenterade sitt slutbetänkande den 16 september
2013. En proposition skulle ha överlämnats till
riksdagen den 18 mars 2014 men har försenats
och väntas i början av april 2014. Beslut i
riksdagen kommer enligt planeringen att tas
den 25 juni 2014 och den nya kapitaltäckningslagen förväntas träda ikraft den 1 augusti
2014.
 Beträffande s.k. Leverage Ratio, ett icke
riskbaserat mått (CET 1 dividerat med genomsnittliga konsoliderade tillgångar) införs detta
från januari 2018 förutsatt att rådet och EUparlamentet så beslutar efter att de tagit del av
EU-kommissionens rapport som ska presenteras senast den 31 december 2013.
 Förordningen ger medlemsländerna möjlighet
att införa strängare krav på institut med
tillstånd i det egna landet (ett viktigt krav från
svenska regeringens sida). Rådet kan dock,
genom beslut av en kvalificerad majoritet,
förhindra strängare nationella krav införs i en
medlemstat.
CRD IV direktivet innehåller bl.a. följande.
 Krav på kapitalbuffertar. En kapitalkonserveringsbuffert (CET1) motsvarande 2,5
procent av riksvägda tillgångar, en systemriskbuffert på 1-3 procent för alla exponeringar samt upp till 5 procent för inhemska
och tredjelands exponeringar. Vidare införs
krav på globalt systemviktiga institut som
beroende på kategori uppgår till 1-3,5 procent.

FI:s kapitaltäckningsföreskrifter
I Finansinspektionens föreskrifter och allmänna
råd om kapitaltäckning och stora exponeringar
(FFFS 2007:1) regleras (t.o.m. 2013 för
kreditinstitutens del) bl.a. företags möjlighet att
beräkna
kapitalkrav
för
marknadsrikser,
kreditrisker och operativa risker med hjälp av
olika grader av komplexa och riskkänsliga
metoder. Kapitalkravet för kreditrisker kan
beräknas enligt en schablonmetod eller en
internmetod (efter tillstånd från FI). Det finns
särskilda regler gällande leasing inom ramen för
schablonmetoden respektive internmetoden, se
FFs årsberättelse 2011 s 22 ”Kapitaltäckning
avseende leasing”.
 Bonusar får inte överstiga den fasta ersättningen men får uppgå till två gånger den fasta
ersättningen om 50 procent av aktierna är
företrädda vid stämma och 66 procent röstar ja
till förslaget alternativt om 75 procent av de
företedda aktierna vid stämman röstar ja till
förslaget. Från 1 januari 2014 ska även antalet
anställda per institut samt nettoinkomsten per
institut publiceras.
Merparten av FIs föreskrifter (inkl. reglerna om
leasing) har för kreditinstitutens del från och med
den 1 januari 2014 ersättas av en direkt bindande
EU förordning (CRR) (OBS! FI föreskrifterna
gäller även efter 2013 för andra kategorier av
företag). EU-förordningen kompletteras av FIs
nya föreskrifter om tillsynskrav för kreditinstitut
och värdepappersföretag FFFS 2013:27. Det
innebär att det genom föreskrifterna införs regler
om kapitalbas och kapitalbaskrav enligt CRR, så
snart som det är möjligt inom ramen för
övergångsbestämmelserna i förordningen. FFFS
***
FF har deltagit i den referensgrupp som
Finansdepartementet sammankallat i anledning av
översynen och bl.a. hemställt om att proportionaliteten för mindre kreditinstitut som finansbolag ska beaktas.
 FF har medverkat i FIs referensgrupp som
anlyserat vilka förändringar som kommer att
25
FINANSBOLAGENS SPELREGLER
2013:27 gäller från den 1 januari 2014. Den nya
kapitaltäckningslagen som implementerar CRD
IV kommer delvis att genomföras genom föreskrifter från Finansinspektionen. Även CRR som
trädde i kraft den 1 januari 2014 kommer att
kompletteras med ytterligare föreskrifter från
Finansinspektionen. Föreskriftsförslagen kommer
att remissbehandlas under våren 2014.

september föregående år var större än 100
miljarder kronor. Föreskrifterna innehåller ett
krav på likviditetstäckningsgrad, som innebär att
företag ska ha en buffert av likvida tillgångar som
klarar verkliga och simulerade kassautflöden
under en stressad period på 30 dagar. Företagen
ska också rapportera sin likviditetsrisk till
Finansinspektionen. Kravet på att hålla en
likviditetsbuffert kompletteras med regler om när
bufferten får utnyttjas. Företag får under perioder
av likviditetspåverkande stress använda likviditetsbufferten och behöver därmed inte uppfylla
kravet. Reglerna trädde i kraft 1 januari 2013.
Företag som omfattas av föreskrifterna ska ha
upphört att tillämpa 2 kap. 12–14 §§ FFFS
2011:37 om rapportering av likviditetsrisker för
kreditinstitut och värdepappersbolag. Reglerna
föregriper likviditetskrav i CRR.
Nya rapporter och rapporteringssystem
införs under 2014
Det nya inrapporteringssystemet hos Finansinspektionen ska i ett första skede användas för
den nya EU-harmoniserade tillsynsrapporteringen
av bl.a. finansiella uppgifter (FINREP) och kapitaltäckningsuppgifter (COREP).
Not. Under februari 2014 genomfördes ett test där
instituten kunde lägga in uppgifter i testmiljö.
Testet utvärderades under mars 2014 inför den
första skarpa rapporteringen i april 2014. Från
den 1 april 2014 finns en permanent testmiljö där
instituten kan testa rapporteringsystemen.

Reglerna (FFFS 2011:1) ställer krav på företagens ersättningspolicyer och rörliga ersättningar. Föreskrifterna innehåller bl.a. specifika
krav på att företagen ska anpassa sina ersättningssystem till risker, t.ex. regler om resultatbedömning och riskjustering samt uppskjuten
rörlig ersättning. Alla företag ska skjuta upp
rörlig ersättning som överstiger 100 000 kronor
för anställda som väsentligen kan påverka företagets risknivå. Företag med riskvägda tillgångar
över 500 miljarder kronor ska dessutom betala ut
en viss del av den rörliga ersättningen till den
verkställande ledningen i form av aktier eller
andra instrument.
Den första rapporten som ska rapporteras det nya
inrapporteringssystemet är likviditetstäckningsrapporten som ska vara rapporterad senast den 30
april 2014. Därefter ska bruttosoliditet, stora
exponeringar samt stabil finansiering rapporteras
senast 30 maj 2014 på solonivå och 30 juni 2014
på konsoliderad nivå. Vilka rapporter som ska
lämnas och när de ska lämnas framgår av Finansinspektionens rapporteringsplan för 2014.
I den EU-harmoniserade rapporteringen ingår
även en rad andra rapporter bl.a. finansiell
rapportering (FINREP). och dessa kommer att
läggas in i det nya inrapporteringssystemet under
2014 efterhand som de träder i kraft. Även ett
antal befintliga rapporter som tillsvidare ligger
kvar i Finansinspektionens gamla inrapporteringssystem kommer efterhand att läggas in i det
nya inrapporteringssystemet.

Ersättningspolicy i finansiella företag
***
Finansinspektionens kapitaltäcknings- och likviditetsföreskrifter:
 Kapitaltäckning och stora exponeringar (FFFS
2007:1) med ändringsförfattning (FFFS
2007:10), (FFFS 2008:13), (FFFS 2008:27),
(FFFS 2010:4) och (FFFS 2010:10), (FFFS
2011:38), (FFFS 2011:45), (FFFS 2011:53),
(FFFS 2011:56), (FFFS 2012:1), (FFFS
2012:9) och (FFFS 2013:14).
Svenska likviditetsföreskrifter infördes
före CRR
Föreskrifter om krav på likviditetstäckningsgrad
och rapportering av likvida tillgångar och
kassaflöden beslutades under 2012 (FFFS
2012:6). Föreskrifterna gäller för kreditinstitut,
värdepappersbolag och finansiella företagsgrupper vars balansomslutning per den 30
 Krav för att godkännas som kreditvärderingsföretag vid kapitaltäckning (FFFS 2007:2)
med ändringsförfattning (FFFS 2010:11).
 Föreskrifter om hantering av likviditetsrisker
(FFFS 2010:7).
26
FINANSBOLAGENS SPELREGLER
 Rapportering av likviditetsrisker (FFFS
2011:37) med ändringsförfattning (FFFS
2012:7).
antagna internationella redovisningsstandarder (IAS/IFRS) från International Accounting
Standards Board (IASB). ÅRL och ÅRKL
har successivt anpassats för att möjliggöra
tillämpning av IFRS.
 Rapportering av ränterisk i övrig verksamhet
(FFFS 2007:4).
 Även Finansinspektionen har sedan 2004
successivt anpassat sina redovisningsföreskrifter till av EU-kommissionen antagna
internationella redovisningsstandarder (IAS/
IFRS). Ändringarna avser liksom i ÅKRL
bl.a. uppställningsformer.
 Offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering (FFFS 2007:5)
med ändringsförfattning (FFFS 2010:12),
(FFFS 2011:3) och (FFFS 2011:46).
 Föreskrifter om ersättningspolicy i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag
(2011:1).
 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag FFFS 2008:25 har
ändrats genom (FFFS 2009:11), (FFFS
2011:54) och (FFFS 2013:2). Den senare
ändringen innebär bl.a. att allmänna råd
ersätts av bindande föreskrifter, vilket FF
invänt mot. Genom FFFS 2013:24 anpassas
upplysningskraven för löptidsanalyser till
IFRS-regelverket. Det innebär dels att
företagen ska basera analyserna på avtalade
odiskonterade kassaflöden, dels att de ska
lämna upplysningar om löptider för tillgångar
och skulder samlat i en not. Dessutom
förtydligas det vilka upplysningar som ska
lämnas för koncerner (koncernbegreppet i
IAS10 kompletteras med krav på ägarandel),
hänvisningar uppdateras och vissa andra
redaktionella ändringar görs.
 Föreskrifter om tillsynskrav för kreditinstitut
och värdepappersföretag (FFFS 2013:27).

Lagen om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag m.m.
Sedan den 1 januari 1996 gäller lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag (ÅRKL), vilken i vissa
hänseenden hänvisar till årsredovisningslagen
(1995:1554).
ÅRKL tillämpas på kreditinstitut, varmed avses
banker, dvs bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker, kreditmarknadsföretag (kreditmarknadsbolag respektive kreditmarknadsföreningar), institut för elektroniska pengar Sveriges
allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan. Lagen gäller även svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse, dvs värdepappersbolag. Vidare ska lagens
bestämmelser om koncernredovisning tilllämpas
på finansiella holdingbolag som uteslutande eller
huvudsakligen förvaltar dotterföretag som är
kreditinstitut.
 Enligt Finansinspektionens föreskrifter och
allmänna råd FFFS 2008:25 om redovisning i
kreditinstitut och värdepappersbolag gäller
som huvudregel att de IFRS/IAS som antagits
av EU, däribland IAS 17 Leasingavtal, ska
tillämpas av alla företag som omfattas av
föreskrifterna, både i koncernredovisningen
och i redovisningen för juridisk person. Från
denna huvudregel finns dock ett antal
undantag och tillägg bl.a. med hänsyn till
sambandet mellan redovisning och beskattning. Beträffande redovisning i juridisk
person hänvisas till RFR 2. I följd därav kan
finansiella leasingavtal i juridisk person
redovisas enligt de regler som gäller för
operationella leasingavtal inklusive kravet på
upplysningar. FFFS 2008:25 innehåller
dessutom vissa särföreskrifter i förhållande
till bl.a. RFR 2.
Huvuddelen av bestämmelserna i ÅRKL överensstämmer med motsvarande bestämmelser i
årsredovisningslagen. På dessa punkter innehåller
ÅRKL endast hänvisningar till årsredovisningslagen. Men det finns viktiga punkter där
lagarna skiljer sig åt bl.a. beträffande tilläggsupplysningar.
 Sedan 2005 ska alla noterade företag inom
EU, med en övergångsfrist till år 2007 för de
som bara har skuldebrev noterade, tilllämpa
EG:s IAS-förordning. Den innebär att
företagen måste upprätta sin koncernredovisning enligt av EU-kommissionen
27
FINANSBOLAGENS SPELREGLER
 En leasegivare som med stöd av RFR 2
redovisar ett finansiellt leasingavtal som
operationellt får göra avskrivningar på den
utleasade tillgången enligt annuitetsmetoden
även om det skulle vara oförenligt med IAS
17 Leasingavtal.
kapacitet i telenät samt s.k. Take-or pay-avtal
(innebär att kunden åtar sig att betala för en
avtalad mängd varor eller tjänster även om
kunden inte utnyttjar möjligheten. Metoden
används bl.a. i infrastrukturprojekt och syftar
till att skapa säkerhet för projektbolagen).

 Av FFFS 2008:25 följer att sådana undantag
och tillägg som enbart är motiverade av
sambandet mellan redovisning och beskattning inte bör tillämpas i koncernredovisningen. Finansiella leasingavtal redovisas
därmed som sådana i koncernredovisningen.
Projekt angående ny standard för leasingredovisning
I juli 2006 startade International Standard Board
(IASB) och United States Financial Accounting
Standard Board (FASB) ett gemensamt projekt
angående leasingredovisning. Projektet förväntas
leda till en fundamental förändring av hur
leasingavtal behandlas i redovisningen både hos
leasegivare och leasetagare. En av utgångspunkterna för projektet är att det skulle utgöra ett
stort problem att många och men framför allt
stora leasingtransaktioner inte redovisas i leasetagarnas balansräkningar. IASB och FASB:s
styrelser har beslutat att den s.k. Right of Usemodellen ska ligga till grund för projektet. Right
of Use-modellen innebär bl.a. att nyttjanderätten
ska tas upp som en tillgång i leasetagarens
balansräkning, något som enligt den föreslagna
modellen bl.a. förutsätter att komplicerade
värderingsmodeller tillämpas av leasetagaren.
 Onoterade institut, som inte är bank eller
kreditmarknadsföretag, vars balansomslutning för de två senaste räkenskapsåren inte
överstiger 1 000 prisbasbelopp (ca 40 miljoner) behöver enbart lämna upplysningar
enligt begränsat antal uppräknade godkända
internationella redovisningsstandarder. I uppräkningen ingår bl.a. IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, med de tillägg som framgår av punkt 32-33 i RFR 2, Redovisning för
juridiska personer och IAS 17 Leasingavtal,
med de undantag och tillägg som framgår av
RFR 2.
 Rådet för finansiell rapportering (RFR) som
ersatt Redovisningsrådet, har övertagit ansvaret för underhåll och uppdatering av RR
30-32 vilka har ersatts med RFR 1 respektive
RFR 2. RFR har däremot inte övertagit
ansvaret för övriga rekommendationer. RR 1
till RR 29 däribland RR 6:99 kommer således
att finnas kvar i de lydelser de hade den 1
januari 2005. BFN har inte för avsikt att
ändra i rekommendationerna. Om rekommendationerna skulle förlora sin betydelse
helt eller delvis t.ex. genom ändring i lag
kommer BFN att överväga vilka åtgärder som
är lämpliga.
Ett s.k. Discussion Paper (DP) publicerades 2009
och ett s.k. Exposure Draft (ED) 2010. FF och
Svenska Bankföreningen har i en gemensam
utredning som tillställts IASB/FASB och EFRAG
framfört allvarliga invändningar mot förslagen.
Efter den omfattande kritik som riktats mot förslaget i ED 2010 beslutade IASB/FASB sommaren 2011 att sända ut ett omarbetat förslag på
remiss s.k. Re-Exposure (RED) under hösten
2011 men RED försköts tillvåren 2013 med
remisstid över sommaren 2013. Det är oklart om
en ny standard kommer att antas 2014 eller först
2015 med ett ikraftträdande inom EU 2017 eller
senare. Mot bakgrund av vad som hittills framkommit om projektet och den s.k. Right of Usemodellen kan det konstateras att den nya
standarden skulle medföra påtagliga nackdelar för
näringslivet, inte minst för leasetagarna.
 RFR 1 och 2 tillämpas för räkenskapsår som
börjar den 1 januari 2008 eller senare. Företag som har att tillämpa FFFS 2008:25 sk
dock följa de hänvisningar som anges där.
 International Financial Reporting Interpretations Committee IFRIC:s tolkning, IFRIC 4
ger ledning för att avgöra om vissa avtal som
till formen inte är leasingavtal ändå ska
redovisas enligt IAS 17. Det som åsyftas är
vissa outsourcing-avtal, avtal om rätt till
FF och Svenska Bankföreningen har träffat företrädare för såväl IASB/FASB:s WG som IASB:s
styrelse för att framföra branschens syn på
projektet. Pressmeddelanden har sänts ut för att
uppmärksamma andra på de nackdelar den föreslagna standarden skulle medföra för näringslivet.
28
FINANSBOLAGENS SPELREGLER
För att uppmuntra synpunkter till IASB i anledning av ED genomfördes bl.a. en rad seminarier.
Motsvarade aktiviteter har även genomförts i
samband med RED under 2013. Projektet kan
följas på IASB:s hemsida: www.iasb.org eller på
FASB:s hemsida: www.fasb.org.

förändringen av sådana placeringar ska utgöra
en viss procent av förändringen av de totala
placeringarna (placeringskrav).
Riksbanken administrerar valuta- och kreditregleringen. För närvarande gäller varken någon
valuta- eller kreditreglering.
Valuta- och kreditreglering

Sedan 1 januari 1993 gäller lagen (1992:1602)
om valuta- och kreditreglering.
Pågående regelgivningsprojekt inom
Finansinspektionen
Under 2013 har det pågått ett antal större regelgivningsprojekt inom Finansinspektionen (FI)
med bäring på verksamheten i banker och kreditmarknadsbolag. Regelprojekten, som tangerar
varandra, handlar om:
Valutareglering innebär att valutatransaktioner
som kan ha betydelse för valutapolitiken och som
anges i förordnandet om valutareglering, inte får
genomföras utan tillstånd av Riksbanken.
 framtagande av nya kapitaltäckningsföreskrifter (nuvarande föreskrifter ersätts i huvudsak med bindande EU-förordning),
Valutareglering i fredstid får endast tillämpas om
det råder utomordentliga förhållanden som är
föranledda av en allvarlig olycka, våldshandling,
epidemi eller liknande, eller av utomordentligt
stora kortfristiga kapitalrörelser och det är
uppenbart att andra åtgärder inte är tillräckliga
eller möjliga.
 framtagande av bindande föreskrifter om hantering av operativa risker,
 framtagande av bindande föreskrifter om
styrning, riskhantering och kontroll (ersätter
FFFS 2005:1) Not. I februari 2014 beslutade
FI:s styrelse om de nya föreskrifterna, som
(med visst undantag) träder i kraft den 1 april
2014,
Har regeringen förordnat om valutareglering, får
på framställan av Riksbanken också förordnas om
kreditreglering.
 framtagande av bindande föreskrifter om itsystem, informationssäkerhet och insättningssystem.
Ett förordnande om kreditreglering kan gälla ett
eller flera slag av finansinstitut. Regeringen kan
på begäran av Riksbanken förordna att även
annan som yrkesmässigt och i betydande
omfattning bedriver kreditgivning ska kunna
omfattas av kreditregleringen.
FF bevakar aktivt initierade regelprojekt och har
deltagit i de externa referensgrupper som FI
sammankallat för framtagande av de nya reglerna.
Löpande information har lämnats till medlemsföretagen. Därutöver har informationsmöten
hållits med anledning av de planerade reglerna.
Följande kreditregleringar kan användas:
 Riksbanken får fastställa ett högsta belopp för
utlåning (varvid även jämställs likvider för
fordringar som förvärvas i finansieringssyfte,
dvs factoring), garantiförbindelser som är
knutna till kreditgivning, samt värdet av
leasingobjekt (utlåningsreglering).
 Obligationer och andra fordringsrätter som är
avsedda för allmän omsättning får inte ges ut
utan tillstånd av Riksbanken av annan än
Riksgäldskontoret (emissionskontroll).
 Riksbanken får fastställa högsta eller högsta
genomsnittlig utlåningsränta (räntereglering).
 Riksbanken får fastsälla att vissa av
finansinstitutens placeringar ska utgöra en viss
andel av deras totala placeringar eller att
29
FINANSBOLAGENS SPELREGLER
 Föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
(2008:25)
TILLSYN
 Föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av terrorism
(2009:1)
Finansbolag (kreditmarknadsbolag) står under
Finansinspektionens tillsyn. Inspektionen utövar
denna tillsyn dels genom inspektioner i enskilda
fall dels genom att utfärda föreskrifter och allmänna råd i sin författningssamling FFFS. Följande är tillämpliga på finansbolag (grundförfattningar i urval):
 Föreskrifter om ägar- och ledningsprövning
(2009:3)
 Allmänna råd om begränsning av krediter mot
säkerhet i form av pant i bostad (2010:2)
 Allmänna råd om riktlinjer för hantering av
etiska frågor hos institut som står under
inspektionens tillsyn (1998:22)
 Föreskrifter och allmänna råd om betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer
(2010:3)
 Allmänna råd om kontokort och automattjänster (2000:9)
 Föreskrifter om hantering av likviditetsrisker
för kreditinstitut och värdepappersbolag
(2010:7)
 Allmänna råd om hantering av marknads- och
likviditetsrisker i kreditinstitut och värdepappersbolag (2000:10)
 Föreskrifter om ersättningspolicy i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag
(2011:1)
 Allmänna råd om inlåningskonton och tillhörande banktjänster (2001:8)
 Föreskrifter och allmänna råd om rapportering
av ägares kvalificerade innehav och ägarintressen (2011:14)
 Allmänna råd om klagomålshantering avseende finansiella tjänster till konsumenter
(2002:23)
 Föreskrifter och allmänna råd om finansiell
rådgivning till konsumenter (2004:4)
 Föreskrifter om rapportering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag
(2011:37)
 Allmänna råd om kreditriskhantering i kreditinstitut och värdepappersinstitut (2004:6)
 Allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden (2011:47)
 Allmänna råd för revisorer förordnande av
Finansinspektionen (2004:10)
 Föreskrifter och allmänna råd om institut för
elektroniska pengar och registrerade utgivare
(2011:49)
 Allmänna råd om styrning och kontroll av
finansiella företag (2005:1)
 Allmänna råd om att söka tillstånd att driva
bank- och finansieringsrörelse (2011:50)
 Föreskrifter och allmänna råd om försäkringsförmedling (2005:11)
 Föreskrifter om krav på likviditetstäckningsgrad och rapportering av likvida tillgångar och
kassaflöden (2012:6)
 Föreskrifter och allmänna råd om kapitaltäckning och stora exponeringar (2007:1)
 Föreskrifter och allmänna råd om säkerställda
obligationer (2013:1)
 Föreskrifter och allmänna råd om krav för att
godkännas
som
kreditvärderingsföretag
(2007:2)
 Allmänna råd om rapportering av händelser av
väsentlig betydelse (2013:11)
 Föreskrifter om rapportering av ränterisk i
övrig verksamhet (2007:4)
 Föreskrifter om tillsynskrav för kreditinstitut
och värdepappersföretag (2013:27)
 Föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning
och riskhantering (2007:5)
 Föreskrifter och allmänna råd om styrning,
riskhantering och kontroll i kreditinstitut
(2014:1)
 Föreskrifter om rapportering av kvartals- och
årsbokslutsuppgifter (2008:14)
30
FINANSBOLAGENS SPELREGLER
I riktlinjerna anges bl.a. att medlemsbolagen ska
ställa höga krav på andra bolag som de
samarbetar med. Om ett finansbolag upptäcker att
fel uppstått i handläggningen av ett ärende ska
bolaget självt rätta felet även om klagomål inte
har anförts.
GOD SED I FINANSBOLAG
Både i Sverige och inom EU finns strävanden i
riktning mot att näringslivet i ökad utsträckning
ska lösa uppkommande frågeställningar och
problem genom så kallade egenåtgärder bl.a. i
syfte att förebygga problem i förhållande till
konsumenter eller andra kunder.
Finansiella leasingvillkor - FF 2
Som nr 2 i FF:s serie God sed i finansbolag har
givits ut ett uttalande rörande finansiella leasingvillkor. Syftet med uttalandet är att ge stöd åt
medlemmarna vid utformningen av sådana
leasingavtal vari leasetagaren inte är en konsument.
Som ett svar på dessa strävanden uttalar sig FF
om vad som enligt FF:s uppfattning är god sed i
finansbolag. Uttalanden kan avse allmänna
förhållanden lika väl som specifika produkter
eller frågor och kommer att ges ut då FF finner
anledning därtill. Uttalandena publiceras i en
numrerad serie och ersätter FF:s tidigare egenåtgärder.
Uttalandet berör upplåtelsen av nyttjanderätt,
leasingperioden, förtida uppsägning, leasingavgifter, ändring av leasingavgifterna, tillägg till
leasingavgiften, leverans samt fel, brist o. dyl.
samt leasetagarens ansvar för leasingobjektet.
Uttalandena uttrycker således FF:s bedömning
om vad som i allmänhet är god sed.
Förhållandena varierar dock, både mellan olika
företag och mellan olika situationer. Beroende
därpå kan i vissa fall även andra åtgärder, ageranden eller rutiner vara förenliga med god sed.
FF förutsätter att dess medlemmar i alla
avseenden iakttar god sed med hänsyn till förhållandena i varje fråga.
Med avseende på leasingavgifterna anges bl.a. att
god sed kräver att i leasingavtalet tydligt anges
storleken av leasingavgifterna, hur många gånger
avgifterna ska betalas samt förfallodag för varje
betalning.
Vidare anges för det fall leasingavgifterna ska
kunna ändras att god sed kräver att detta regleras
på ett tydligt sätt i leasingavtalet så att leasetagaren uppfattar under vilka förutsättningar leasingavgifterna kan ändras. Därutöver kräver dock inte
god sed att ändringar av leasingavgifter måste
följa någon viss princip. Det är således förenligt
med god sed att låta leasingavgifternas belopp
bero på förändringar t.ex. i räntesatsen för någon
viss referensränta, på ränteläget på någon viss
marknad, på leasegivarens refinansieringskostnader eller på någon annan sådan omständighet.
Hittills har FF i denna serie givit ut etiska
riktlinjer (FF 1) samt uttalanden om god sed
rörande finansiella leasingvillkor (FF 2), vid
redovisning av leasingavtal (FF 3), om kontovillkor (FF 4) och om konsumentleasing/privatleasing (FF 5).
Samtliga uttalande har under 2011 genomgått en
översyn.
Uttalandena finns tillgängliga på FF:s hemsida.
Etiska riktlinjer - FF 1
Vare sig leasingavgifternas storlek kopplats till en
referensränta enligt ovan eller ej är det förenligt
med god sed att avtala att leasingavgifterna ska
kunna ändras också om de förutsättningar som
legat till grund för den ursprungliga beräkningen
av leasingavgifter ändras, t.ex. som följd av en
lagändring eller ett myndighetsbeslut eller genom
att leasegivarens refinansieringskostnader stigit
utöver den kompensation därför som leasegivaren
erhåller genom leasingavgifterna.
Som nr 1 i serien har utgivits etiska riktlinjer för
medlemsföretagen. Riktlinjerna är uppdelade i tre
avdelningar. Den första berör allmänna förhållanden, den andra finansiering i allmänhet och
den tredje särskilt om konsumentkrediter.
Riktlinjerna behandlar medlemmarnas uppträdande och framtoning på marknaden mot både
privatpersoner och företag. Kunder, kreditförmedlare, myndigheter och massmedier ska genom
reglerna upplysas om vilken minimistandard man
har rätt att kräva av medlemsföretagen.
För det fall leasingavgifterna ändras på grund av
att förutsättningarna ändrats enligt ovan är det
31
FINANSBOLAGENS SPELREGLER
förenligt med god sed, dock utan att det utgör
något krav, att tillerkänna leasetagaren rätt att
avbryta leasingavtalet.
INTERNATIONELLA
KONVENTIONER
Uttalandet reviderades 2002 och 2011 varvid
föreskrevs att vid ändring av leasingavgifter ska
leasetagaren underrättas i förväg samt få sådan
information att leasetagaren kan konstatera att
ändringen är förenlig med avtalet.
Unidroitkonventionerna
Vid en diplomatkonferens i maj 1988 i Ottawa,
Kanada, antogs en konvention om internationell
finansiell leasing och en konvention om internationell factoring. Konventionerna har utarbetats
av UNIDROIT (International Institut for the
Unification of Private Law) i samarbete med bl.a.
Leaseurope. Det ankommer på de deltagande
staterna att avgöra om konventionerna ska
införlivas med de nationella rättssystemen.
Redovisning av leasingavtal - FF 3
FF:s uppfattning om god sed vid redovisning av
leasing är att det för onoterade företag normalt är
helt tillfredsställande att leasingavtal redovisas
med utgångspunkt från den civilrättsliga äganderätten, dvs. att alla leasingavtal redovisas som
operationella leasingavtal. Detta och förhållandet
att annuitetsmetoden kan tillämpas av leasegivaren överensstämmer med branschens uppfattning om vad som utgör god redovisningssed
vid redovisning av leasing, även i juridisk person
för noterade företag och kreditinstitut. Därav
följer att det normalt är leasegivaren som
redovisar leasingobjektet i sitt bokslut.
Den svenska regeringen har ännu inte tagit ställning till om Sverige ska ansluta sig till konventionerna. För båda konventionerna gäller att
de måste ratificeras, dvs. godkännas, av minst tre
stater innan de träder i kraft. Såvitt avser
leasingkonventionen har 10 stater till dags dato
ratificerat denna. I och med att Nigeria ratificerade konventionen i oktober 1994 har erforderligt antal länder anslutit sig. Frankrike och
Italien hade tidigare ratificerat denna, som trädde
i kraft i dessa länder den 1 maj 1995. Vad gäller
factoringkonventionen har till dags dato 8 stater
ratificerat denna.
God sed hindrar inte att andra företag än noterade
företag och kreditinstitut – i såväl koncernredovisningen som redovisningen för den juridiska personen – redovisar leasingavtal antingen
enligt RR 6:99 eller enligt BFNAR.

En reviderad version av FF 3 publicerades 2009
och 2011.
Leasingkonventionen
Definitionen av finansiell leasing överensstämmer i stort med begreppets utformning i Sverige.
Kontovillkor - FF 4
Konventionen gäller inte konsumentförhållanden,
korttidsuthyrning (operationell leasing) och
fastighetsleasing, däremot subleasing i ett eller
flera led. Konventionen är tillämplig vidare
endast då leasegivaren och leasetagaren har sina
affärsställen i olika stater. Dessutom krävs för
konventionens tillämplighet att de jämte
leverantören har sina affärsställen i konventionsstater. Konventionen kan dock också vara tilllämplig om både leveransavtalet och leasingavtalet har lagen i en konventionsstat som tilllämplig lag. Konventionen kan avtalas bort, helt
eller delvis.
Upphävd i följd av Finansinspektionens Allmänna råd FFFS 2000:9 om kontokort och automattjänster.
Konsumentleasing/privatleasing - FF 5
Syftet med uttalandet är att ge stöd åt medlemmarna vid utformning av avtal. Med leasing till
konsument avses en som huvudregel ouppsägbar
upplåtelse av lösöre på viss tid. Efter leasingperioden återlämnas leasingobjektet till leasinggivaren. Leasetagaren ansvarar för skador på/
förlust av objektet under leasingperioden men
inte för objektets marknadsvärde därutöver.
32
FINANSBOLAGENS SPELREGLER
Om konventionen är tillämplig är följande tre
regler tvingande:


artikel 8(3) om leasegivarens medgivande
för att leasetagaren får ha utrustningen i
orubbad besittning,

artikel 13(3)(b) om jämkning av oskäliga
skadeståndsbestämmelser i avtalet och
Konventionen gäller bara sådan internationell
factoring där kunden underrättas om överlåtelsen.
Ett factoringavtal måste ha upprättats mellan
leverantören och factorn, som blir ägare till
fakturorna. Factorn skl ge leverantören minst två
av följande tjänster:

artikel 13(4) om förbud mot att säga upp avtalet och samtidigt åberopa en avtalsbestämmelse om accelererad betalning av framtida
hyresbelopp.
Ett viktigt syfte med konventionen är att få ett
skydd för leasegivaren erkänt i finansiell leasing.
Därför föreskrivs att leasegivarens rätt till utrustningen gäller framför de flesta andra anspråk.
Leasegivaren går t.ex. före leasetagarens konkursborgenärer och likvidatorer samt före borgenärer
som har fått utrustningen utmätt eller belagd med
kvarstad. Däremot måste leasegivaren stå tillbaka
för den som har pant eller retentionsrätt i utrustningen eller som kan åberopa någon särskild rätt
till kvarhållande eller liknande i fråga om skepp
eller flygplan.
Factoringkonventionen

finansiering, inkl lån och förskottsbetalning

bokföring/redovisning av överlåtna fordringar,

inkassering av fordringar,

skydd mot bristande betalning från gäldenärerna.
Leverantören och gäldenären ska ha sina affärsställen i olika konventionsstater. Däremot spelar
det ingen roll var factorn har sitt affärsställe.
Konventionen kan avtalas bort, men om den tilllämpas är alla bestämmelser som ska trygga att
leverantörens överlåtelse blir giltig, tvingande.
Bl.a. gäller att en sådan överlåtelse blir giltig även
om leveransavtalet innehåller en bestämmelse
som förbjuder leverantören att överlåta sin rätt.
Detta stadgandes förenligt med svensk rätt har
betecknats som tveksam.
Leasegivaren har inte något ansvar för utrustningen om han inte har deltagit i valet av utrustning eller leverantör och det finns ett orsakssamband mellan inblandningen och skada som
drabbat leasetagaren. Dock kan leasegivaren ha
ett ansvar "som ägare" eller ett produktansvar
som importör.
Gäldenären måste denuntieras skriftligen. Han
kan innan betalningen göra alla invändningar om
köpeavtalet som han skulle ha kunnat göra mot
leverantören. Factorn kan krävas på ersättning (1)
om han har beloppet kvar och (2) om factorn vid
betalningen var i ond tro.
Leasegivaren tar ansvar för alla störningar i leasetagarens besittning utom sådana som beror på
leasetagaren själv.

Leverantörens ansvar enligt leveransavtalet gäller
inte bara mot leasegivaren utan även mot leasetagaren "som om denne hade varit köpare".
Kapstadskonventionen om internationella
intressen i rörlig utrustning
Kapstadskonventionen om internationella intressen i rörlig utrustning antogs i Kapstaden, november 2001. Konventionen innehåller ett legalt
ramverk för tillskapande och säkerställande av
internationella säkerheter i rörlig utrustning. Ett
internationellt register (eller olika sådana för olika
kategorier av utrustning och därtill knutna
rättigheter) ska enligt konventionen föras över
internationella intressen.
Leasetagaren har rätt gentemot leverantören och
leasegivaren att avvisa utrustningen och häva
avtalet vid fel eller brist i leverans. Hävningen får
dock endast tillgripas i vissa fall. Frågan om
leasegivarens rättigheter - hävning, skadestånd vid leasetagarens kontraktsbrott regleras noga.
Leasegivaren får överlåta sina rättigheter enligt
avtalet, leasetagaren sina dock endast med leasegivarens tillstånd.
Ett tilläggsprotokoll till konventionen rörande
kreditsäkerhet i rullande järnvägsmateriel antogs
vid en diplomatkonferens i Luxemburg, februari
2007. Tilläggsprotokollet undertecknades av EU i
december 2009.
33
FINANSBOLAGENS SPELREGLER

En ”modellag” för leasing
EUROPEISKA
TILLSYNSMYNDIGHETERNAS
RIKTLINJER OCH
REKOMMENDATIONER
I november 2008 antog Unidroit en modellag för
leasing. Leaseurope samt dess amerikanska motsvarighet ELFA har följt projektet och framfört
synpunkter till Unidroit bl.a. beträffande vad som
ska innefattas i definitionen av leasing.
2011 skapades en ny struktur inom EU för
tillsynen av den finansiella sektorn. Syftet har
varit att bättre kunna hantera den omfattande
gränsöverskridande verksamheten inom de
europeiska finansmarknaderna, följa och analysera utvecklingen och kunna vidta relevanta
åtgärder för att främja den finansiella stabiliteten
inom EU.
Modellagen är baserad på de allmänna principer
som kommer till uttryck i leasingkonventionen,
och är framför allt tänkt att användas av utvecklingsländer – i första hand av afrikanska länder –
och länder som befinner sig i övergångsfasen till
marknadsekonomi.
Tre nya europeiska tillsynsmyndigheter har inrättats: Europeiska bankmyndigheten (EBIA),
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (EIOPA) och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA),
gemensamt de europeiska tillsynsmyndigheterna
(European Supervisory Authorities, ESA).
RIKTLINJER OCH
REKOMMENDATIONER
Förutom de regler som ovan nämnts under God
Sed har medlemmarna anslutit sig till Internationella Handelskammarens (ICC) Regelsamling för reklam och marknadskommunikation och
ICC/ESOMAR’s internationella regler för marknadsundersökningar.
Myndigheterna lämnar olika förslag på tekniska
standarder för tillsyn eller genomförande som
sedan antas av EU-kommissionen i form av förordning eller beslut. Därutöver har myndigheterna möjlighet att anta olika riktlinjer och
rekommendationer.
Branschgemensamma riktlinjer för återförsäljares
åtgärder för identifiering av kunder med
anledning av penningtvättsregelverket har framtagits.
Riktlinjerna och rekommendationerna är jämställda med svenska allmänna råd. Dock finns en
skyldighet att med alla tillgängliga medel söka
följa dessa. För att denna skyldighet ska inträda
gäller att riktlinjer finns översatt på svenska.
EU-FÖRORDNINGAR
(FI:s PM 2013-02-08, dnr 12-12289)
Sverige omfattas som medlem i den europeiska
unionen av dess regelverk. De förordningar som
antagits på EU-nivå är direkt gällande i Sverige
utan någon särskild lagstiftningsåtgärd. Så snart
en förordning har trätt i kraft gäller den därmed
som lag i Sverige. Förordningar är direkt
tillämpliga och gäller exakt som de är skrivna i
hela EU. Exempelvis är de sanktioner som rådet
utfärdat genom förordningar direkt tillämpliga
och måste åtföljas.
34
STATISTIK
Tabell 1
Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta. .................................... 36
Tabell 2
Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur ................................ 36
Tabell 3
Finansbolagens balansräkning vid utgången av 2009, 2010, 2011, 2012 och 2013 ....... 37
Tabell 4.1
Finansbolagens leasing i SEK och utländsk valuta
Fördelning på objekt.......................................................................................................... 38
Tabell 4.2
Bankers resp samtliga MFI:s leasing i SEK och utländsk valuta .................................... 38
Tabell 5.1
Finansbolagens leasing i SEK och utländsk valuta. Fördelat på objekt.
IB, anskaffningsvärde, avskrivningar/avyttringar och UB 2013 ..................................... 39
Tabell 5.2
Bankers resp samtliga MFI:s leasing i SEK och utländsk valuta
IB, anskaffningsvärde, avskrivningar/avyttringar och UB 2013 ..................................... 39
Tabell 6.1
Finansbolagens anskaffningsvärden för leasing fördelat på objekt
Kvartal och år för 2012 och 2013 ..................................................................................... 40
Tabell 6.2
Bankers resp samtliga MFI:s anskaffningsvärden för leasing
Kvartal och år för 2012 och 2013 ..................................................................................... 40
Tabell 7
Finansbolagens finanstjänster. Fördelning på kreditformer ............................................. 41
Tabell 8
Leasing & Hire Purchase - Equipment ............................................................................ 42
Notera att skillnaden mellan olika år beror delvis på att företag lämnat respektive tillkommit i den
statistiska sfären.
35
STATISTIK
Tabell 1
Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.
Utestående belopp resp. bokförda värden vid årets kalenderårets utgång. Miljarder SEK.
Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank
Totalt
(varav i utländsk valuta)
Tabell 2
2009
2010
2011
2012
2013
256
256
273
261
264
(54)
(56)
(59)
(56)
(59)
Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur.
Utestående belopp resp. bokförda värden vid kalenderårets utgång. Miljarder SEK.
Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank
Leasing
Övriga
företagskrediter
Hushåll
Total
Utlåning inkl.
leasing
Mdr
%
Mdr
%
Mdr
%
Mdr
%
2009
126
50
67
26
62
24
256
100
2010
118
46
71
28
67
26
256
100
2011
126
46
74
27
73
27
273
100
2012
124
48
71
27
66
25
261
100
2013
122
46
73
28
69
26
264
100
Anm.
I tabell 1 och 2 ingår ej utlåning och leasing till MFI (i tabell 4 och 5 ingår leasing till MFI).
36
STATISTIK
Tabell 3
Finansbolagens balansräkning vid utgången av året
Miljoner kronor. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank
TILLGÅNGAR
2009
2010
2011
2012
2013
Utlåning
Icke MFI
Svenska icke-MFI
Icke-monetära finansiella företag
Icke-finansiella företag
Offentlig sektor
Hushåll inkl HIO
Utländska icke-MFI
Övriga EU-länder
Övriga utlandet
MFI
Svenska MFI
Utländska MFI
Övriga EU-länder
Övriga utlandet
Räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Derivatinstrument
Övriga tillgångar
163 383
148 775
122 266
2 064
56 703
635
62 865
26 509
17 330
9 179
14 608
12 006
2 601
1 459
1 143
1 065
4 790
500
122 235
165 186
153 468
121 039
76
52 365
713
67 885
32 429
19 133
13 296
11 718
9 663
2 055
1 589
466
2 848
5 949
358
119 855
185 836
169 971
132 323
105
57 430
1 045
73 743
37 649
21 965
15 684
15 864
13 628
2 237
1 789
448
4 140
7 011
330
119 104
175 970
158 541
123 720
228
55 828
1 037
66 628
34 821
21 069
13 752
17 429
15 678
1 751
1 135
617
3 476
5 454
195
122 501
182 825
162 606
124 351
223
53 854
1 104
69 170
38 256
25 019
13 236
20 219
18 607
1 612
1 164
448
4 302
6 349
36
121 004
SUMMA TILLGÅNGAR
291 973
294 195
316 421
307 595
314 516
229 694
62 279
26 213
13 300
22 765
230 126
64 069
25 375
13 119
25 574
249 800
66 620
25 547
12 974
28 099
244 817
62 839
26 645
9 275
26 920
248 244
66 273
29 302
11 693
25 277
In- och upplåning
Icke MFI
Svenska icke-MFI
Utländska icke-MFI
MFI
Svenska MFI
Utländska MFI
Övriga EU-länder
Övriga utlandet
Emitterade värdepapper
Certifikat
Obligationer
Förlagslån
Övriga emitterade värdepapper
Derivatinstrument
Övriga skulder
Eget kapital
206 803
41 630
20 970
20 660
165 173
122 061
43 112
37 554
5 558
3 787
2 761
0
1 023
3
910
19 750
60 724
201 681
34 197
23 094
11 103
167 484
111 329
56 155
44 769
11 386
6 119
4 953
0
1 166
0
196
18 338
67 861
213 364
44 003
29 501
14 502
169 361
112 889
56 472
43 099
13 373
9 923
8 247
0
1 629
47
110
20 007
73 031
202 200
50 896
34 629
16 267
151 304
102 037
49 267
38 389
10 878
12 144
11 161
0
935
48
39
20 723
72 489
206 155
57 984
41 310
16 674
148 171
101 661
46 510
37 569
8 941
13 653
12 056
494
1 054
49
30
21 084
73 594
SUMMA SKULDER
291 973
294 195
316 421
307 595
314 516
Svenska kronor
Utländsk valuta
Euro och EMU-valutor
Övriga EU-valutor
Övriga utländska valutor
*) Balanserad vinst
*) Årets resultat
231 635
60 338
21 767
14 575
23 995
8 219
418
237 037
57 158
19 825
12 808
24 526
10 146
1 859
259 464
56 957
18 887
12 598
25 472
11 096
3 362
255 590
52 006
19 215
9 150
23 641
9 475
4 168
261 852
52 664
20 207
10 446
22 012
Svenska kronor
Utländsk valuta
Euro och EMU-valutor
Övriga EU-valutor
Övriga utländska valutor
SKULDER och EGET KAPITAL
MFI = monetära finansinstitut
*) Källa: Statistiska Centralbyrån / Finansinspektionen (standardrapporten). 2013 års uppgifter har SCB beslutat att inte lämna
ut före SCB:s publiceringsdag den 22 maj 2014 (http://www.scb.se/FM0402/ ), varför dessa inte kan redovisas. Efter den 22 maj
kommer uppgifterna att tas in i webbversionen av årsberättelsen som finns på www.finansbolagen.se (I Finansinspektionens
Kreditbarometer för kvartal 4, 2013 finns resultatuppgifter för gruppen mindre kreditmarknadsföretag i vilken storbankernas
finansbolag inte ingår).
37
STATISTIK
Tabell 4.1
Finansbolagens leasing i SEK och utländsk valuta. Fördelning på objekt.
Bokförda värden vid kalenderårets utgång i kvartalsstatistiken. Miljoner kronor.
Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank
2009
2010
2011
2012
2013
483
648
573
464
354
Personbilar
33 916
30 886
37 290
38 246
38 347
Andra fordon
13 969
11 278
12 490
11 977
13 498
-
(3 244)
(3 741)
(3 187)
(3 818)
Byggnader
(varav lätta lastbilar)
25 229
27 488
25 730
24545
23 678
(varav rälsfordon)
-
(21 489)
(20 768)
(20 386)
(20 063)
(varav båtar och fartyg)
-
(1 600)
(1 570)
(1 420)
(1 357)
(varav luftfartyg)
-
(2 043)
(1 370)
(1 037)
(732)
(varav containrar)
-
(2 356)
(2 022)
(1 702)
(1 526)
5 373
6 232
6 486
7 157
6 160
(anläggn & byggn.maskiner)
-
(2 929)
(3 260)
(3 625)
(4 613)
(jord- & skogsbruksmaskiner)
-
(3 303)
(3 226)
(3 532)
(1 547)
Övriga transportmedel
Entreprenadmaskiner
Verkstadsmaskiner
7 931
6 517
6 519
6 152
5 754
Datorer och kringutrustning
4 950
12 351
13 151
12 489
11 717
Mobiltelefoner och
kommunikationsutrustning
2 266
2 573
2 083
2 277
2 208
Inredning för kontor, restaurang,
hotell, butik
7 963
1 942
1 380
1 190
1 377
992
1 015
1 001
885
785
-
725
752
705
851
24 708
17 695
20 016
18 883
17 783
127 780
119 348
127 471
124 970
122 312
60 167
61 020
70 369
60 777
63 998
Grafisk utrustning
Medicinsk utrustning
Övrigt
Summa finansbolag a)
Under perioden tecknade
leasingkontrakt b)
Anm.
a)
De skillnader som föreligger betr summa leasing mellan tabell 2 och 4 beror på flera faktorer, se anm under
tabell 2.
b)
Anskaffningsvärde för under kalenderåret inköpta objekt.
Tabell 4.2
Bankers resp samtliga MFI:s leasing i SEK och utländsk valuta
Bokförda värden vid kalenderårets utgång i kvartalsstatistiken. Miljoner kronor.
Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank
2009
2011
2012
2013
62 247
69 198
73 406
75 698
73 743
169
291
407
345
378
190 196
188 837
201 284
201 013
196 633
Banker
Övriga MFI
MFI totalt
2010
Anm.
MFI, monetära finansinstitut, består av banker, bostadsinstitut, finansbolag som är kreditmarknadsbolag och
övriga MFI
38
STATISTIK
Tabell 5.1
Finansbolagens leasing i SEK och utländsk valuta. Fördelat på objekt.
IB, anskaffningsvärde, avskrivningar/avyttringar och UB 2013. Miljoner kronor.
Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank
1
IB
2
Anskaffn
värde
3
Summa
4
Avskrivn/
avyttring
5
Summa
6
UB
7
Skillnad
464
42
506
122
384
354
30
Personbilar
38 246
39 760
78 006
40 385
37 621
38 347
-726
Andra fordon
11 977
6 137
18 114
4 488
13 626
13 498
128
Övriga transportmedel
24 545
684
25 229
1 501
23 728
23 678
50
Entreprenadmaskiner
7 157
3 267
10 424
3 158
7 266
6 160
1 106
Verkstadsmaskiner
6 152
1 945
8 097
2 760
5 337
5 754
-417
Datorer & kringutrustning
12 489
6 087
18 576
6 825
11 751
11 717
34
Mobiltelefoner &
kommunikationsutrustning
2 277
1 197
3 474
1 239
2 235
2 208
27
Inredning för kontor,
restaurang, hotell, butik
1 190
805
1 995
677
1 318
1 377
-59
Grafisk utrustning
885
198
1 083
308
775
785
-10
Medicinsk utrustning
705
376
1 081
337
744
851
-107
18 883
3 503
22 386
4 663
17 723
17 783
-60
Summa finansbolag
124 970
63 998
188 968
66 462
122 506
122 512
-6
(varav utl. leasetagare)
(31 090)
(10 895)
(41 957)
(11 274)
(30 711)
(30 490)
(221)
Byggnader
Övrigt
Anm.
Kolumn 7 är skillnaden mellan kolumn 5 och 6 och beror på att företag lämnat resp tillkommit i den statistiska sfären. Differenser kan
också förklaras av att instituten under året klassar om objekt.
Tabell 5.2
Bankers resp samtliga MFI:s leasing i SEK och utländsk valuta
IB, anskaffningsvärde, avskrivningar/avyttringar och UB 2013. Miljoner kronor.
Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank
1
IB
Banker
Övriga MFI
MFI totalt
2
Anskaffn
värde
3
Summa
4
Avskrivn/
avyttring
5
Summa
6
UB
7
Skillnad
75 698
33 854
109 552
35 578
73 974
73 743
231
345
72
417
39
378
378
0
201 013
97 923
298 936
102 078
196 858
196 633
225
Anm.
MFI, monetära finansinstitut, består av banker, bostadsinstitut, finansbolag som är kreditmarknadsbolag och övriga MFI.
39
STATISTIK
Tabell 6.1
Finansbolagens anskaffningsvärden för leasing fördelat på objekt.
Kvartal och år för 2012 och 2013
Miljoner kronor. Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank
2012
Kv 1
2012
Kv 2
2013
Kv 1
2012
Kv 3
2013
Kv 2
2012
Kv 4
2013
Kv 3
Finansbolag
totalt
2012
2013
Kv 4
Finans
-bolag
totalt
2013
Byggnader
34
7
2
7
1
20
48
8
85
42
Personbilar
9 509
8 488
9 579
8 768
8 111
9 672
9 817
12 832
37 016
39 760
Andra fordon
1 048
1 210
1 388
1 594
1 028
1 420
1 062
1 913
4 526
6 137
Övriga
transportmedel
488
563
50
65
79
32
54
24
671
684
Entreprenadmaskiner
473
585
851
600
1 024
1 407
733
675
3 081
3 267
Verkstadsmaskiner
583
404
597
452
491
482
549
607
2 220
1 945
Datorer etc
1 715
1 053
1 688
1 633
1 407
1 432
2 292
1 969
7 102
6 087
Mobiltelefoner etc
193
145
185
402
130
115
850
535
1 358
1 197
Inredn f Kontor/
Hotell/Rest/Butik
228
287
185
186
130
149
202
183
745
805
Grafisk utrustning
78
38
27
58
38
42
67
60
210
198
Medicinsk utrustn
69
90
35
49
73
122
87
115
264
376
889
947
645
906
684
797
1 287
853
3 505
3 503
15 307
13 818
15 235
14 719
13 188
15 689
17 047
19 772
60 777
63 998
2012
Kv 4
2013
Kv 4
Totalt
2012
Totalt
2013
Övrigt
Finansbolag totalt
per kvartal
Tabell 6.2
Bankers resp samtliga MFI:s anskaffningsvärden för leasing.
Kvartal och år för 2012 och 2013
Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank
2012
Kv 1
Banker
Övriga MFI
MFI totalt
2012
Kv 2
2013
Kv 1
2012
Kv 3
2013
Kv 2
2013
Kv 3
7 841
7 504
8 009
7 903
6 476
7 384
13 009
11 063
35 335
33 854
0
14
9
49
2
0
3
9
14
72
23 147
21 336
23 254
22 671
19 667
23 072
30 060
30 844
96 128
97 923
Anm.
MFI, monetära finansinstitut, består av banker, bostadsinstitut, finansbolag som är kreditmarknadsbolag och övriga MFI.
40
STATISTIK
Tabell 7
Finansbolagens finanstjänster. Fördelning på kreditformer
Krediter till svensk allmänhet och utlandet i SEK och utländsk valuta.
Utestående belopp vid kalenderårets slut. Miljoner kronor.
Källa: Statistiska Centralbyrån / Sveriges Riksbank
2009
2010
2011
2012
2013
Beviljat belopp
198 567
213 219
235 219
208 397
216 173
Disponerat belopp
varav
 Factoringkrediter
148 765
153 468
169 971
158 541
162 606
6 198
10 352
11 324
12 922
13 076
 Avbetalningskrediter
55 157
57 466
60 501
59 530
59 472
 Konto- och
betalkortskrediter
23 185
29 289
30 407
22 488
22 406
- Kontokortskrediter
(21 358)
(14 848)
(16 439)
(12 925)
(12 802)
- Betalkortskrediter
(1 827)
(14 442)
(13 968)
(9 562)
(9 604)
 Kontraktskrediter
20 192
9 090
10 576
11 202
11 701
 Reverskrediter
14 430
15 445
15 853
12 481
13 036
 Övrigt
29 603
31 826
41 310
39 918
42 915
varav
Anm.
I disponerat belopp ingår finansiell men ej operationell leasing.
41
STATISTIK
42
Finansbolagens Förening
Finansbolagens Service - FF AB
Regeringsgatan 67, 4 tr, 111 56 Stockholm
Telefon: 08-660 68 90 • Telefax: 08-662 76 12
e-post: [email protected] • www.finansbolagen.se