2011-11-25 Nätverket för ökat finansiellt självförtroende Gilla Din Ekonomi, GDE Noteringar från nätverksmötet, 2011-11-09 AMF, Klara Södra Kyrkogata 18, Stockholm Deltagare: Ylva Yngveson, Swedbank, sammankallande Pasel Assalum, kanslist Gilla Din Ekonomi Carina Blomberg, AMF Per Arne Ström, Finansinspektionen Viveca Wallén, Finansinspektionen Ann-Sofie Persson, Unga KRIS May Strandberg, Uppsala och Östhammars kommun Elisabeth Hedmark, Länsförsäkringar Liza Junker, Konsumenternas bank och försäkringsbyrå Fredrik Nordström, AMF Karin Nordenson, Konsumentverket Karolina Kull, Kronofogden Katrin Rundström, Projekt Ekonomismart Niklas Schullerqvist, Finansdepartementet Susanne Eliasson, SEB Dick Ahlqvist, Svenska Fondhandlareföreningen Bo Sillén, Stiftelsen Företagsam Lillemor Sillén, Stiftelsen Företagsam Ylva Hööst, Alecta Kristoffer Johansson, Unga KRIS Anna Flygare, Ung Privatekonomi Jesper Bertilsson, Egen företagare Stefan Swanström, Prime Jan Ertsborn, Riksdagsledamot Emma Henriksson, Riksdagsledamot Carina Elmerstig Stenström, Göteborgs stad Åsa Kindblom, Sveriges Pensionärers Riksförbund Joanna Redebrandt, Unga Aktiesparare Reflektioner sedan sist Carina Blomberg, värd för dagen, hälsar samtliga inbjudna välkomna till nätverksträffen. Ylva Yngveson fortsätter med att hälsa alla välkomna och ber samtliga som är närvarande att presentera sig för de övriga medverkande. Ylva berättar vad det är som har hänt sedan det senaste nätverksmötet GDE hade i maj. Ylva pratade om debattartikeln, som togs emot och publicerades i Dagens Industri. Det har arbetats hårt med att få in artikeln i någon tidning. Ylva fortsatte med att prata om att det har varit många diskussioner om att bankerna nu ska in i skolorna och det har varit lite negativ återkoppling när lärare ställer sig kritiska till att bankerna ska in i skolorna. Här är det viktigt att man klargör att syftet med att få in bankerna i skolorna inte är försäljning, utan att bidra med kunskap och information. Den 24 oktober hölls ett seminarium i Finansmarknadskommitténs regi med Anna-Maria Lusardi, en amerikansk forskare inom ämnet privatekonomi. Seminariet handlade om räknefärdighet och finansiell förmåga. Seminariet lockade till sig väldigt många deltagare. Anna-Maria gick igenom flera exempel på hur kunskapsnivån ser ut när det kommer till att göra enkla beräkningar. Seminariet avslutades med en intressant debatt där bland annat Finansmarknadsminister Peter Norman medverkade. Per Arne Ström, Finansinspektionen, berättade att representanter från GDE har träffat riksdagsledamöter över en lunch. Tanken var att kunna få möjlighet till utbyte av information och behov som finns hos båda parter. En dialog underlättar för att klargöra vilka områden som kan behöva satsas på och i vilka former man kan nå ut, både ur ett beslutsperspektiv men också ett utförarperspektiv. Vi ser framför oss att tillsammans med den grupp riksdagsmän, som speciellt bevakar detta område, kunna mötas i en hearing. I en sådan form är det möjligt att på längre sikt få en systematisk nulägesuppdatering inom finansiell folkbildning. Inte minst finns behov av att lyfta de områden som kan ligga till grund för kommande forskning. Till en början kan exempelvis en kartläggning av vilken forskning som redan finns inom finansiell folkbildning behöva göras, genom ett specifikt forskaruppdrag. Till lunchen bjöds en representant från riksdagens samtliga partier varav fyra hade möjlighet att medverka. Frågor som togs upp var hur man ska nå ut ännu mer med detta nätverk och hur man kan samarbeta effektivare. Ett stort intresse visade det sig finnas för detta från bägge parter. Finansmarknadskommittén fortsätter med sitt stöd av Gilla Din Ekonomis kansli under 2012. Lägesrapport från Arbetsplatsprojektet Viveca Wallén, Finansinspektionen, började med att gå igenom bakgrunden till att Finansinspektionen arbetar med privatekonomisk folkbildning. Myndigheten har fått i uppdrag av regeringen att initiera privatekonomisk utbildning. Redan 2008 fick Finansinspektionen i sin budget öronmärkta pengar till just finansiella folkbildningsprojekt. På Finansinspektionen har det gjorts en målgruppsindelning. Tillsammans med Kronofogden och Konsumentverket har man tagit fram Koll på Cashen som är riktad mot gymnasieungdomar och handlar om att flytta hemifrån där man får lära sig om privatekonomi. Projektet Ekonomismart arbetar Finansinspektionen också med. Projektet går ut på att utbilda unga vuxna, som är arbetslösa, inom privatekonomi och konsumenträtt. (Se också punkt nedan.) Ett annat projekt som Finansinspektionen arbetar med är SFI-ekonomi. Det har tidigare inte funnits något material på ”enkel” svenska om privatekonomi och hur samhällsskyddet fungerar. Finansinspektionen har tagit fram ett sådant material som kan användas i SFI-undervisningen. Finansinspektionen arbetar också med Arbetsplatsprojektet. Projektet bedrivs inom ramen för GDE. På Finansinspektionen har det gjorts ett antal studier som ligger till grund för materialet som används inom Arbetsplatsprojektet. Det har även utförts ett antal pilotträffar och djupintervjuer på några kommuner och företag. För att kunna nå ut effektivt och stort undersöktes vilka strategiska kommunikationskanaler som kunde användas. En träff hölls med de centrala, fackliga organisationerna TCO, SACO och LO. Där förklarades vad syftet med Arbetsplatsprojektet var och TCO var först med att tacka ja till att medverka. De övriga är också intresserade av ett samarbete. Från nätverket har man också träffat Folkuniversitetet och fått till stånd ett samarbete om utbildandet av vidareinformatörer. Med både TCO och Folkuniversitetet löper samarbetet i tre år. Deltagare i Arbetsplatsprojektet: Myndigheter: Finansinspektionen, Kronofogden, Konsumentverket samt Pensionsmyndigheten. Banker: Avanza Bank, Swedbank och Sparbankerna samt Danske Bank. Finansiella organisationer: Fondbolagens förening, Svenska Fondhandlareföreningen samt Unga Aktiesparare (Ung Privatekonomi). Tjänstepensionsföretag: Alecta och AMF. Konsumenternas bank- och försäkringsbyrå deltar också i Arbetsplatsprojektet. Upplägg: Den första kursen inom Arbetsplatsprojektet har redan hållits. Det var en tvådagars kurs där vidareinformatörer inom Unionen utbildades. Viveca gick igenom de utbildningar som hölls för Unionen. Dag 1 handlade om budget/betalningar, sparande, skatter och avgifter, risk/avkastning, fondsparande, aktiesparande och strukturerade produkter. Dag 2 handlade om den allmänna pensionen, tjänstepension och privat pensionssparande. Utbildningen avslutades med information om hur vidareinformatörerna skulle gå vidare med materialet. En omfattande enkät fylldes också i där deltagarna grundligt gick igenom varje ämne och betygsatte. Enkäten visade att deltagarna tyckte att omfattningen på materialet var lagom. I frågan om kunskapsnivån på utbildningsmaterialet så tyckte deltagarna att det var något svårt, men man trodde ändå att materialet skulle vara lättanvänt. Materialet i helhet fick betyget 4,4 av 5. På frågan om kunskapsnivån ökat gavs betyget 3,8. På frågan om man kommer ha stor användning av informationen gav deltagarna betyget 4,1. Snittet på de som skulle rekommendera en kollega att gå kursen var 4,5. På frågan om man tror att man skulle kunna hålla en egen kurs efter utbildningen, var snittet 3,3. Viveca presenterar den nya pärmen och materialet i den. Varje avsnitt avslutas med en checklista. Kursen heter ”Trygga din ekonomiska framtid”. Viveca berättar också om hur tanken är att informatörerna ska gå ut med information till arbetsplatsen. När informatörerna gått klart kursen får de en mapp med diplom, ett USB minne med all material och en checklista på hur man anordnar en träff. Hur har informatörerna gått vidare? Efter tre veckor hade fyra deltagare redan anordnat varsin informationsträff på arbetsplatser. Några deltagare har också bokat in föreläsare från träffen som kan komma och hålla i en fördjupad träff i sitt ämne. Unionen har tagit fram en enkät så att Arbetsplatsprojektet kan följa upp och få återkoppling om hur det går för informatörerna. Viveca har besökt Sveriges kommuner och landsting och berättat att de genom Folkuniversitetet kan få information om privatekonomi. Svenskt Näringsliv har även de informerats att detta görs med facket men att icke-engagerade i facket också kan ta del av detta genom Folkuniversitetet. Även Finansdepartementet har besökts och blivit uppdaterade med hur Arbetsplatsprojektet går. Vivecas presentation bifogas som bilaga 1 Broschyrer Nätverket vill ta fram en serie broschyrer inom sex olika ämnen med oberoende fakta och information. Idén kommer från England som tog fram liknande broschyrer och marknadsfört det som ”Fakta och information – ingen försäljning!”. Detta vill nätverket göra i Sverige också. Det var den engelska motsvarigheten till Finansinspektionen, FSA, som hade tagit fram materialet som varit väldigt uppskattat. Tanken är att broschyrerna ska kunna finnas i bibliotek och på offentliga platser. Resurser i form av pengar eller arbetskraft för framtagandet av materialet är välkommet och kan anmälas till Viveca. ”Pengarna i ditt liv” May Strandberg, Uppsala och Östhammars kommun, informerar om yrkesföreningarnas (konsumentvägledarnas och budget- och skuldrådgivarnas (BUS)) verksamhet. Under 2012 drar konsumentvägledare och budget- och skuldrådgivare igång ett gemensamt projekt kallat ”Pengarna i ditt liv”. Syftet med projektet är att öka allmänhetens privatekonomiska självförtroende genom att arbeta med lokala och regionala arrangemang i samarbete med andra aktörer inom området. En diskussion som tas upp är att det inte tillsätts tillräckligt med resurser åt konsumentvägledare och budget- och skuldrådgivare. I vissa kommuner finns denna funktion inte alls och i vissa kommuner så omfattar arbetet endast 15 procents arbete av heltid, detta trots att det finns lag på att det ska finnas BUS i varje kommun. Socialstyrelsen är den myndighet som har det övergripande tillsynsansvaret. Endast sex procent av BUS tid läggs på förebyggande verksamhet och 19 procent av konsumentvägledarnas tid går till förebyggande verksamhet. Orsaken är brist på resurser. Konsumenternas bank- och försäkringsbyrå Liza Junker från Konsumenternas presenterar Konsumenternas bank- och försäkringsbyrå vars huvudmän är Konsumentverket och Finansinspektionen. Hon berättar lite om vilka kalkyler de har på hemsidan som är värdefulla och väldigt användbara. Den mest efterfrågade kalkylen är den om sparräntor som finns på konsumenternas hemsida. Denna kalkyl om sparräntor jämför räntor från samtliga bolag som är godkända utav Finansinspektionen och omfattas av insättningsgarantin, vilket kan skilja sig från andra jämförelsesidor. Diskussion om de stora ränteskillnadsersättningarna konsumenter får betala om man löser ett lån innan tiden för lånet tagit slut tas upp. Ränteskillnadsersättning har varit svårt för kunderna att förstå, och svårt även för banken att kunna förklara då kunder och många banktjänstemän själva inte vet hur man räknar ut detta. Denna kalkyl finns nu på konsumenternas hemsida och som man kan beräkna och ta med till banken när man förhandlar lån. Liza berättar att Konsumenternas framöver ska ta fram en kalkyl som jämför olika kontokort. Ekonomismart Katrin Rundström, projektledare för Ekonomismart, går igenom och förklarar för nätverket om projektet och syftet med det. Ekonomismart är ett projekt i samarbete mellan Folkuniversitetet, Konsumentverket och Finansinspektionen. Allmänna arvsfonden är också med och finansierar projektet under en treårsperiod. Det är en tvådagarsutbildning som vänder sig till unga vuxna mellan 18-24 år som är arbetslösa och uppbär försörjningsstöd. Det är via kommunerna man når ut till dessa. Där går man igenom konsumenträtt och privatekonomi. Konceptet är att unga möter unga på ungas villkor. Med det menas att anpassning av materialet sker till målgruppen. Projektet började år 2009 i Värmland och Västra Götaland och positiv respons mottogs. Vidare fortsatte projektet i Skåne och Blekinge. 1 600 deltagare har hittills nåtts och 300 yrkesverksamma där man aktivt gått igenom materialet. Under 2012 ska man besöka 25 kommuner per halvår och beräknas nå 1 000 deltagare. Katrin berättar att hon, genom detta projekt och två andra projekt, mött mellan 3 000 – 4 000 ungdomar och av dessa så har färre än tio stycken kunnat förklara vad effektiv ränta är för något. Det är oroväckande och en av anledningarna till att projektet Ekonomismart och andra liknande projekt är viktiga att arbeta med. Katrin hoppas att projektet ska kunna fortsätta även under år 2013 då allmänna arvsfonden eventuellt slutar finansiera projektet. I utvärderingarna har det visat sig att deltagarna varit skeptiska till utbildningen när man hört om den, men att man ändrat uppfattning i slutskedet och ger utbildningen ett bra betyg. Helhetsbetyget hittills som projektet har fått är 4,5 av 5. För att följa upp resultaten så utför man djupintervjuer med två personer från varje kommun. Cirka 70 miljarder kronor läggs årligen på marknadsföring i Sverige, målgruppen är framförallt ungdomar. Ungdomar relaterar till det man ser i marknadsföringen och jämför sig med personer i reklamen. Därför måste man ha ännu bättre koll på sin ekonomi så att man inte faller för olika fallgropar. Ekonomismart arbetar i förebyggande syfte, innan man hamnar i fällan. Deltagarna på nätverksträffen får två broschyrer som presenterar ”vad” och ”varför” Ekonomismart jobbar med det de gör. Ekonomismart är beroende av allmänna arvsfonden men detta måste man finna en lösning på då finansieringen från de eventuellt upphör i slutet av 2012. En annan förvaltningsmodell av projektet måste man försöka hitta som går att använda efter att allmänna arvsfonden eventuellt dragit sig ur. Per Arne diskuterar finansieringsbehovet och att man vill ha en ökad geografisk spridning på projektet. Ekonomismart efterfrågas väldigt mycket men det går inte att göra så mycket åt det då de finansiella resurserna inte finns för att möta efterfrågan. Sammanfattning av Ekonomismarts resultat för 2011 bifogas som bilaga 2 Nya projekt Ylva diskuterar ett ämne som nämndes på senaste nätverksträffen. Önskemål har framkommit att nätverket behöver bygga upp ett bibliotek av vilka studiestödsmaterial som finns för lärare och informatörer. Ett projektförslag finns för detta arbete och som först ska godkännas av programrådet. Några intresserade har anmält sig att delta i detta nya projekt. Finns det ett intresse från fler att medverka i detta projekt kan anmälan göras till Ylva. Unga KRIS Kristoffer Johansson från Unga KRIS presenterar sig själv och projektet ”Skuldfällan”. Unga KRIS är ett ungdomsförbund som startades 2006 och stöttas av allmänna arvsfonden för projekt. Skuldfällan är en studiecirkel för den som har eller riskerar att få obalans i sin ekonomi. Skuldfällan är framtagen av Unga KRIS i samarbete med Konsumentverket och Kronofogden. I skuldfällan får man lära sig brett om privatekonomi men också om hur man blir en medveten och kunnig konsument. // Pasel Assalum