1. No category

ANVÄNDARHANDBOK
KONSTRUKTIONSPROGRAM FÖR DIMENSIONERING AV VÄRMEOCH KYLSYSTEM
Version: 4.00.xx
April 2011-04-15
1
INNEHÅLL
Sida
Inledning
4
1. Om programmet Hecos
1.1 Allmän beskrivning
1.2 Installera programmet Hecos
1.3 Välja användarspråk
5
5
5
5
2. Användning
2,1. Komma igång
2.1.1 Skapa nytt projekt, spara projekt, öppna projekt
2 Välja värme-/kylläge
2.1.3 Använda ikonerna – allmänt
2.1.4 Hantera ritningen på skärmen
2.2 Byggobjekt
2.3. Värmesystem och förbrukare
2.3.1 Radiatorer (värmeläge)
2.3.2 Andra förbrukare
2.4 Rörledningar
2.5 Motstånd
2.6 Kopplingar med kända kv-värden
2.7 Termostatventiler för radiator
2.8 Avstängningsventiler med skydd mot otillåten avstängning
2.9 Förgreningsrör
2.10 Manuella injusteringsventiler
2.11 Dynamiska injusteringsventiler
2.11.1 Injusteringsventiler med differenstryck
2.11.2 Flödesinjusteringsventiler och tryckoberoende injusterings- och
injusteringsventiler (PIBCV)
2.11.3 Injusteringsventiler med differenstryck och flödesinjusteringsventiler
2.11.4 Överströmningsventiler (proportionella säkerhetsventiler)
2.12
Andra objekt i systemet
6
6
6
6
7
8
8
12
12
15
17
21
23
24
26
28
29
31
31
3. Reglerkretsar
41
4. Redigering
4.1 Menyn Redigera
4.2 Redigera data för flera ritningsobjekt
45
45
49
5. Grafiska element
5.1 Linje
5.2 Rektangel
5.3 Cirkel och ellips
5.4 Båge och sektor
5.5 Text
5.6 Stämpel
52
52
53
54
55
56
57
35
37
38
39
2
6. 6. Skapa moduler (förgrening)
6.1 Konstruktion av det hydroniska systemet baserat på modulerna
6.2 Grundprinciper för numrering av de hydroniska modulerna
6.3 Modul- (förgrenings-) märkning för hela projektet
6.4 Modul- (förgrenings-) märkning enligt matarrör/returledning
58
58
58
61
64
7. Inställningar
7.1 Inställningar av programmet
7.2 Projekt- och dimensioneringsparametrar
7.2.1 Värme
7.2.2 Kyla
66
66
68
69
70
8. Kontroller, dimensionering och resultat
8.1 Start- och slutpunkter i systemet
8.2 Kontrollera systemet
8.2.1 Fullständig kontroll av systemet
8.2.2 Partiella kontroller
8.2.3 Vanliga fel
8.3 Dimensionering
8.4 Resultat
8.4.1 Visa resultatet på ritningen
8.4.2 Resultattabeller
72
72
73
73
74
76
76
77
77
78
9. Ettrörs värmesystem
9.1 Dimensionering av ett ettrörssystem med bypassrör (renovering av hyreshus)
9.2 Använda specialpaket med ettrörs termostatventiler för radiator
90
92
99
10. Skriva ut och skapa dxf-fil
10.1 Skriva ut
10.2 Skapa DXF-fil
100
100
101
11. Vanliga frågor
102
3
INLEDNING
Programmet Hecos är ett konstruktionsprogram för dimensionering av värme- och kylsystem på flera användarspråk
som utvecklats av TA Hydronics. Konstruktionsprogrammet används för att rita det vertikala rördragningsschemat
och rörkopplingsschemat på likande sätt som AutoCAD-program. Programmet beräknar vilken medelflödeshastighet
som krävs av förbrukarna, liksom tryckförlusten i de enskilda systemkomponenterna, de förinställda värdena för
injusteringsventilerna, injusteringsventilernas auktoritet, systemets volym samt vilket utgångstryck som krävs för
pumpen.
Programmet Hecos (HEating and Cooling System) kan användas för att utföra följande konstruktionsuppgifter:
-
-
val av radiatorer i databasen baserat på värmekraven
tillägg av ytterligare värmeväxlare (till exempel ventilation, plattvärmeväxlare, universella förbrukare),
ytvärme och kylkomponenter, 2- och 4-rörs fläktkonvektorer
ritning av systemets vertikala rördragningsschema
hydronisk dimensionering:
o beräkning av rördimensioner
o beräkning av tryckförluster för förbrukare
o definition av förinställda värden för manuella injusteringsventiler
o tillägg av och dimensionering av dynamiska injusteringsventiler
o tillägg av, dimensionering och definition av förinställda värden för termostatventiler för
radiator samt avstängningsventiler
o tillägg av reglerkretsar, beräkning av injusteringsventilernas auktoritet
o definition av indexkretsen
utskrift av det vertikala rörschemat och framtagning av motsvarande dxf-fil
framtagning av stycklistor
utskrift av de tabeller som innehåller dimensioneringsresultaten.
Med programmet kan konstruktören göra den hydroniska dimensioneringen av systemet samtidigt som
rörkopplingsschemat och det vertikala rörschemat ritas upp. De förändringar som sker under konstruktionsfasen
speglas snabbt och enkelt i kopplingsschemat och den nya hydroniska dimensioneringen kan göras omedelbart.
Med programmet kan man snabbt och enkelt beräkna parametrarna i hydroniska system för olika
temperaturgradienter, rördiametrar och -typer, liksom förbrukare.
Eftersom databasen och programmets funktioner är under ständig utveckling tillhandahåller vi våra partner
regelbundet automatiska programuppdateringar de själva kan ladda ned från www.tahydronics.se
TA Hydronics ger råd till sina partners via telefon och e-post.
Martin Hurych
TA Hydronics
Teknisk chef i koncernen
4
1. Om programmet Hecos
Allmän beskrivning
Hecos är ett interaktivt konstruktionsprogram som utvecklats av TA Hydronics för hydronisk
dimensionering av värme- och kylsystem liksom för val av systemkomponenter. Programmet har en 2Dritfunktion och kan laddas ned kostnadsfritt. Programmet används för att rita upp rörkopplingsschemat och
det vertikala rörschemat liksom för att skriva ut tabeller med resultaten. Ritningarna kan konverteras till dxffiler. Programmet körs på persondatorer med MS Windows 9x (98, NT, 2000, XP) med följande minimikrav:
Pentium II. Celeron 233-processor, 32 MB RAM och en 16-bitars VGA-grafikskärm med upplösningen 800 ×
600.
Installera programmet Hecos
Programmet Hecos kan laddas ned från www.tahydronics.se till en dator som ägs av användare som ingår i ett
avtal om slutanvändarlicens. Ingen maskinvarunyckel eller annan auktorisation krävs för att köra programmet.
Programmet installerar sig själv automatiskt i mappen Program i underkatalogen TA Hydronics.
1.3 Välja användarspråk
När programmet startats väljer du användarspråk med menygrenen Inställningar. Klicka på ikonen
Inställningar så visas en ikonrad med flaggor. Om du klickar på den visas fönstret Välj språk. Välj
programspråk genom att klicka på motsvarande flagga.
5
2. Användning
2.1 Komma igång
2.1.1 Skapa nytt projekt, spara projekt, öppna projekt
När du börjar arbeta kan du antingen skapa ett nytt projekt eller öppna ett
befintligt projekt. Du kan skapa ett nytt projekt, öppna ett befintligt projekt
eller spara ett projekt via menyn Projekt.
Programmet kommer automatiskt att fråga om du vill spara projekten i
mappen Program /Projekt IMITop/Program Hecos/data, men du kan välja
att spara dem i vilken mapp du vill.
När du skapar ett nytt projekt eller öppnar ett befintligt kommer programmet automatiskt att fråga om du vill
spara den aktuella projektet.
Programmet kan köras med endast ett projekt i taget!
2.1.2
Välja värme-/kylläge
Beroende på om du ska arbeta med värme eller
kyla måste du ange respektive läge genom att
klicka på motsvarande flik i fönstret
Projektparametrar. Fönstret
Projektparametrar öppnas via menyn
Specifikationer/Projekt- och
beräkningsspecifikationer eller genom att
klicka på ikonen som ser ut som en grön
penna.
6
2.1.3 Använda ikonerna – allmänt
Ikonerna i den första gruppen ikoner (se den röda ellipsen) används för att visa olika ikongruppsklasser
(till exempel byggobjekt; radiatorer, värmeaggregat, rörledningar, kopplingar). Genom att använda de båda
parallella vertikala linjerna som visas i början av varje ikongrupp, och genom att hålla ned vänster musknapp,
kan ikongrupperna flyttas till en annan ordningsföljd.
Bakom alla ikoner som har en liten triangel i nedre högra
hörnet finns det fler ikoner eller en lista med
utrustningsobjekt. Gruppen med dolda ikoner visas genom att
du håller ned vänster musknapp på ikonen med triangeln
samtidigt som du drar nedåt. Ikongruppen kan sedan fritt
flyttas runt.
Här visas till exempel de olika symbolerna för olika typer av
rördimensioner (se figuren), dynamiska förluster,
förgreningsrör, dynamiska ventiler med flera,
och fördefinierade radiatortyper (se figuren), rörtyper,
injusteringsventiler och så vidare.
Den första pilformade ikonen i den första ikongruppen är kommandot ESC som används för att avbryta
det aktuella arbetsflödet. Den pilformade ikonen (Avbryt valt) har samma funktion som ESC-tangenten!
7
2.1.4 Hantera ritningen på skärmen
Ritningen på skärmen kan zoomas in och ut samt flyttas med mushjulet på ungefär samma sätt som i
AutoCAD-program. Man kan markera vissa detaljer på ritningen på samma sätt som i AutoCAD, med vänster
musknapp.
Genom att klicka på ikonen ”Huset”) visas hela ritningen på
skärmen. Ikonerna Zoom används för att zooma in i och ut
ur ritningen.
2.2 Byggobjekt
Med hjälp av ikonerna i gruppen Byggnad kan man smidigt rita upp den golv- och rumsstruktur som behövs
för det vertikala rördragningsschemat.
Om du klickar på ikonen Golvobjekt visas
fönstret Golvbeskrivning, där egenskaperna för
den golvstruktur som ska ritas upp anges. Om du
klickar på ikonen Infoga visas ritningen med den
definierade golvstrukturen på ritningsytan.
8
Rubriken för golvstrukturen kan ändras i det fönster som öppnas om man dubbelklickar med vänster
musknapp på texten.
Om du klickar en gång med vänster musknapp i framkant eller bakkant av golvet visas så kallade fästpunkter
som används för att fritt flytta markerat golv medan vänster musknapp hålls ned.
Om du dubbelklickar med vänster musknapp i framkant eller bakkant av golvet visas fönstret
Takbeskrivning så att du kan ändra dessa parametrar.
9
Golvlängden kan ändras under Redigera –
Specialfunktion – Tak…dela eller beskär.
Hårkorspekaren flyttas på ritningen genom att hålla
ned vänster musknapp och du kan sedan skära
bort oönskad del av golvet.
Ett nytt golv ritas med ikonen Golv.
Ikonen Nivåmärke används för att visa aktuell höjd
på valfri punkt.
De horisontella och vertikala linjalerna är avsedda att underlätta ritandet. Skalan på linjalerna är 5 cm.
Hecos-programmet kan hantera ritningar endast mellan -200 och +200 meter horisontellt, vilket i skalan
M1:100 innebär en 4 meter lång ritning. När du definierar golvet bör du därför vara noggrann när du
anger den maximala golvlängden! Golvlängden kan kontrolleras med den övre linjalen.
10
Du ritar rum med ikonen
Rum. Om du vänsterklickar
på ikonen Rum visas
hårkorspekaren. Om du
flyttar hårkorspekaren från
vald startpunkt och sedan
håller ned vänster musknapp
medan du drar
hårkorspekaren kan du rita
upp rummet. Du ändrar
storleken på rummet med
hjälp av fästpunkterna. Om
du dubbelklickar med vänster
musknapp på rummets ram
eller textruta visas
parametertabellen för rum.
Här kan/måste du ange
följande uppgifter:
- id-nummer för rummet (max 5 tecken!)
- innertemperatur för rummet (°C)
- värmeförlust/värmevinst för rummet (W) – dessa fält är obligatoriska! (ordningsföljden på dessa fält
varierar beroende på om du kör värme- eller kylläge)
- namn på rummet
- fältet Kvot (%) (önskad kvot (%) för hela projektet anges i menyn Projekt- och
beräkningsspecifikationer som du når via ikonen med en grön penna, se kapitel 7.2).
På ritningen visas Qloss – Qgain i texten för rummet utan att beakta kvoten (Qreg.); dimensioneringen
kommer dock att utföras baserat på Qcalc som beaktar kvoten.
Med kvoten (%) kan du använda en dold säkerhetsfaktor.
Flödeshastigheten i radiatorerna i programdatabasen har beräknats baserat på uppgifterna i
parametertabellen för rum.
Qcalc beräknas automatiskt av programmet:
Qcalc = (Qloss –Qgain) x (kvot/100) (W)
Qcalc visas i resultattabellen (se kapitel 8)!
11
Qloss och Qgain beräknas av ett separat program!
Vid universell förbrukare eller universell radiator baseras den
fastställda flödeshastigheten på förbrukarens kapacitet!
Du får använda ett rum endast för radiatorer och universella radiatorer!
2.3 Värmesystem och förbrukare
2.3.1 Radiatorer (värmeläge)
Du kan i ritningen infoga radiatorer endast av de varumärken och typer som finns medtagna i
programdatabasen (Dunaferr, VN, Purmo, KERMI, RADAL, KORAD, KORADO, Thermopanel osv) via
motsvarande ikon Radiatorer, värmeaggregat.
12
Man måste definiera ett rum ifall radiatorer används!
Höjden på radiatorerna visas skalenligt i ritningen.
De olika typerna av radiatorer (med sidoanslutning, inbyggda ventiler, anslutning nedtill i mitten,
handdukstork osv) infogas i ritningen med motsvarande ikon, och rätt typ av termostatventil och
avstängningsventil kan anslutas till dem.
13
Om du dubbelklickar med vänster musknapp på radiatorn visas parametertabellen för radiatorer. Här
kan/måste du ange följande uppgifter:
- radiatortyp (från databasen), obligatoriskt fält!
- radiatorlängd (om fältet lämnas tomt kommer programmet att välja optimal radiatorlängd)
- ”Värmeförluster täcks till %” (fältet fylls i om det finns flera radiatorer i rummet och den kapacitet
som krävs inte fördelas lika mellan radiatorerna. I detta fall måste summan av ”Värmeförluster täcks
till %” för radiatorerna i rummet bli ett hundra (100)).
- ∅1 och ∅2 är en faktor som behöver ställas in beroende på radiatorns placering (till exempel radiator
bakom beläggning)
- max. längd (mm). Det rekommenderas att denna uppgift anges om utrymmet för radiatorns längd är
begränsat.
Radiatorer kan filtreras per tillverkare. Med knappen Använd väljs de radiatortyper som ska användas
i projektet. När man sedan klickar på rullningslisten i parametertabellen visas endast de radiatortyper
som valts och överförts till högerkolumnen.
14
Den beräkning av flödeshastigheten för radiatorerna som görs av programmet baseras på de värden
som angetts i parametertabellen för rum.
Qcalc (W) beräknas av programmet:
Qcalc = (Qloss –Qgain) x (kvot/100)
(W)
Om radiatorerna i ett rum inte placeras bredvid varandra i det vertikala rördragningsschemat kommer
programmet automatiskt att tilldela ett andra index efter tecknet ”–” för rummen med samma serienummer.
Varning! Om projektet innefattar flera liknande rum och programmet har markerat dem med siffra –
xx kommer angiven kapacitet för det rummet (W) att avse HELA rummet (i figuren avser till exempel
575 W den TOTALA värmeförlusten i rummet!).
2.3.2 Andra förbrukare
Du använder respektive ikon för att infoga universella radiatorer som universella förbrukare,
värmeväxlare, golvvärme och kylskepp, liksom 2- eller 4-rörs fläktkonvektorer i systemet.
För övriga förbrukare (radiatorer som inte infogas från
databasen!) beräknas flödeshastigheten baserat på den
kapacitet som angetts i parametertabellen för förbrukare!
15
I parametertabellen för förbrukare måste du ange förbrukarkapacitet (W) och kv (m3/h). Du når
parametertabellen genom att vänsterklicka på förbrukaren.
När du har angett förbrukartyp kommer typen att visas automatiskt på ritningen ovanför förbrukaren.
När det gäller 4-rörs fläktkonvektorer måste kylvärden anges i det blå fältet medan värden som avser
värme anges i det röda fältet. Höjden på förbrukarna (mm) anges i fönstret Förbrukarparametrar!
I fönstret Projekt på menyn Programinställningar anges minimiavstånd från golv (cm) för montering av
förbrukare och radiatorer. Menyn
Programinställningar nås via ikonen med den röda
pennan.
16
När du i detta fall ska infoga förbrukaren måste hårkorspekaren placeras under golvnivå; därefter
vänsterklickar du. Förbrukaren infogas automatiskt
vid angiven lägsta höjd.
2.4
Rörledningar
Efter att ritningarna på golvet, rummen och förbrukarna/radiatorerna infogats ska rörsystemet utformas.
När du valt motsvarande rörikon
(matarrör/returledning) flyttar du
hårkorspekaren till närheten av förbrukaren!
Då visas anslutningspunkten automatiskt;
håll ned vänster musknapp och rita ut
röret. Vid rörens anslutningspunkter visas
små fyrkanter om denna funktion angetts i
Programinställningar (ikon med röd
penna)/Regler för grafisk visning av
objekt/Visa röranslutningar.
Om du behöver rita ett rör som inte är
vertikalt eller horisontellt gör du det genom
att hålla ned skift-tangenten samtidigt som du
ritar ut röret.
Om du dubbelklickar med vänster musknapp på röret visas parametertabellen för rör. Här kan/måste du ange
följande uppgifter:
- rörtyp (från databasen), obligatoriskt fält!
- modul- och segmentnummer (se kapitel 6)
- isolering
- rördiameter
17
- längd på röret, obligatoriskt fält för horisontella rör (rött fält)!
18
Rören kan filtreras per tillverkare. Med knappen Använd väljs de rörtyper som ska användas i
projektet. När man sedan klickar på rullningslisten i rörtabellen visas endast de rörtyper som valts och
överförts till högerkolumnen.
Röret kan dimensioneras baserat på följande:
-
om rördiametern redan är angiven kommer dimensioneringen att baseras på angiven
dimension,
om rördiametern ännu inte har definierats kommer dimensioneringen att göras enligt
inställningarna i Projekt- och beräkningsspecifikationer (ikonen med grön penna) – fönstret
Beräkningsparametrar.
Röret kan dimensioneras baserat på följande:
o linjärt tryckfall (S’)
o genomsnittlig hastighet för mediet (v)
Oanvända rörsegment kan tas bort med kommandot Ta bort (Ctrl+Del) i det fönster som nås med höger
musknapp.
Färgen på matarröret är röd (värme) respektive mörkblå
(kyla), medan returledningen är blå (värme) respektive
ljusblå (kyla).
19
Om röret får ett avbrott kan ändarna på de båda rören
sammankopplas
med
ikonen
Schemakoppling.
Egenskaperna för den tunna bruna linjen inkluderar inte
rörtyp och rörlängd.
När du ritar behöver du kontrollera om
röranslutningspunkterna finns (små fyrkanter)!
Dimensionen på röret kan visas automatiskt med en
separat ikongrupp (Märkning, dimensioner).
Dimensionslinjen visar rördiameter, massflöde
(efter beräkningarna), rörlängd och modul- och
segmentnummer. Vilka värden som ska visas
samt teckenstorlek anges i Programinställningar
(ikon med röd penna) – Regler för grafisk
visning av objekt.
20
2.5 Motstånd
Motstånd för rörsegmenten (böjar, bypass-segment, U-böjar) infogas i önskat rörsegment med
motsvarande ikon på ikonraden Kopplingar. I parametertabellen för de olika motstånden, som nås genom
att dubbelklicka med vänster musknapp på ritningsobjektet, ges automatiskt ett zeta-värde (motstånd), som
kan ändras enligt rörtillverkarens katalog.
När du infogar motstånd kan du använda ikonen Total (Totat
motstånd). I dess parametertabell kan du välja typ av del för
rörsegmentet, zeta-värde (kan ändras) och totalvärde.
Förändringar av värdena kan valideras för sig med ENTERtangenten.
De universella avstängningskopplingarna infogas i önskad
rörsektion med motsvarande ikon på
ikonraden Växelventil, flänsad
ventil, gängad ventil … . I
parametertabellen för kopplingar kan
det zeta-värde (motstånd) som
tillhandahålls av tillverkaren visas.
Här kan även klaffventiler infogas.
21
Filtret infogas i önskad rörsektion via ikonen Filter. I parametertabellen för filter kan det zeta-värde
(motstånd) som tillhandahålls av
tillverkaren visas.
När man anger zeta-värden (motstånd) för de olika delarna (böjar, bypass-sektioner och U-böjar) ska
de värden som tillverkaren uppger beaktas.
Programmet beräknar automatiskt motståndsvärden för T-rören.
Detsamma gäller ändringar i den rördiameter som ritas upp automatiskt efter dimensioneringen.
2.6 Kopplingar med kända kv-värden
Kopplingar med kända kvvärden infogas i rörsektionen
med motsvarande ikon på
ikonraden Ventiler med kvvärde. I parametertabellen för
kopplingar måste du ange det
kv-värde för ventilen som
uppgetts av tillverkaren.
Typer av kopplingar:
- tvåvägs reglerventil
- trevägs reglerventil
22
Ikonen Motstånd med känt
kv-värde (symbol: en vertikal
linje) används till exempel när
du ska infoga en enhet (till
exempel en värmemätare)
som saknar parametertabell
och endast visas grafiskt; vid
beräkningar måste dess kvvärde beaktas.
2.7 Termostatventiler för radiator
23
Termostatventiler för radiator kan – beroende på radiatortyp – infogas med antingen ikonen Radiatorventiler
eller motsvarande ikon i ikongruppen Anslutningsenhet – tvårörssystem.
Om du dubbelklickar med vänster musknapp på ventilen visas parametertabellen för termostatventiler. Här
kan/måste du ange följande uppgifter:
- ventiltyp (från databasen), obligatoriskt fält!
- ventilstorlek
24
- fastställande av ventilens kv-värde som till exempel kan användas i befintliga standardiserade system
för att ange värden för förinställbara termostatventiler
Ventilerna kan filtreras per tillverkare (endast IMI-gruppen). Med knappen Använd väljs de
radiatortyper som ska användas i projektet. När man sedan klickar på rullningslisten i
parametertabellen visas endast de ventiltyper som valts och överförts till högerkolumnen.
Termostatventilerna måste infogas på det matarrör som är kopplat direkt till förbrukaren!
Om ventildimensionerna inte redan har angetts i parametertabellen kommer den att få samma
dimension som de rör som är kopplade till förbrukaren!
Ändelsen K1, K1.5 … som visas efter namnet på de icke-förinställbara termostatventilerna (till exempel
Standard, lågt motstånd) anger det proportionella bandet för ventilen (1K, 1.5K osv proportionellt
band).
För de kopplingar som markerats med ”kvs” använder programmet det kvs- värde som hänför sig till
den helt öppna ventilen vid beräkningar. Detta gäller alltså till exempel vid användning av ett
elektrotermiskt ställdon.
2.8 Avstängningsventiler med skydd mot otillåten avstängning
Avstängningsventiler med skydd mot otillåten avstängning kan – beroende på radiatortyp – infogas med
antingen ikonen Avstängningsventil eller motsvarande ikon i ikongruppen Anslutningsenhet –
tvårörssystem.
25
Om du dubbelklickar med vänster musknapp på ventilen visas parametertabellen för avstängningsventiler.
Här kan/måste du ange följande uppgifter:
- ventiltyp (från databasen), obligatoriskt fält!
- ventilstorlek
26
- fastställande av ventilens kv-värde som till exempel kan användas i befintliga standardiserade system för
att ange värden för avstängningsventiler
Ventilerna kan filtreras per tillverkare (endast IMI-gruppen). Med knappen Använd väljs de
radiatortyper som ska användas i projektet. När man sedan klickar på rullningslisten i
parametertabellen visas endast de ventiltyper som valts och överförts till högerkolumnen.
Avstängningsventilerna måste infogas på det matarrör som är kopplat direkt till förbrukaren!
Om ventildimensionerna inte redan har angetts i parametertabellen kommer den att få samma
dimension som de rör som är kopplade till förbrukaren!
2.9 Förgreningsrör
Förgreningsrör infogas i ritningen med motsvarande ikon i ikongruppen Förgreningsrör. I parametertabellen
för förgreningsrör måste motståndsvärdet (zeta) anges.
Ritningsobjektet förgreningsrör kan expanderas horisontellt genom att du håller ned vänster musknapp
för att öka antalet anslutningspunkter.
27
VIKTIGT! Injusteringsventilen på förbrukaren (till exempel avstängningsventil till radiator, manuell
injusteringsventil) måste infogas på röret som är kopplat direkt till förbrukaren, även om ventilen i
verkligheten finns på förgreningsröret!
2.10 Manuella injusteringsventiler
De manuella injusteringsventilerna som är utrustade med mätöppning infogas med ikonen Injusteringsventiler.
28
Om du dubbelklickar med vänster musknapp på ventilen visas parametertabellen för injusteringsventiler.
Här kan/måste du ange följande uppgifter:
- ventiltyp (från databasen), rekommenderat fält!
- ventilstorlek
29
- fastställande av ventilens kv-värde som till exempel kan användas i befintliga standardiserade system för
att ange värden för injusteringsventiler eller när man använder fullt öppna injusteringsventiler. Denna funktion
kan också användas för injusteringsventiler med differenstryck (se kapitel 2.11.1).
Ventilerna kan filtreras per tillverkare (endast IMI-gruppen). Med knappen Använd väljs de
radiatortyper som ska användas i projektet. När man sedan klickar på rullningslisten i
parametertabellen visas endast de ventiltyper som valts och överförts till högerkolumnen.
Ventilerna måste infogas på det matarrör eller den returledning som är kopplad direkt till förbrukaren!
Partnerventiler infogas på motsvarande matarrör eller returledning.
Storleken på de manuella injusteringsventilerna bestäms, om detta inte redan angetts i
parametertabellen, baserat på dimensionerande flödeshastighet och den tryckförlust som krävs så att
förinställningen av ventilerna blir ungefär 75 % av ventilrattens position.
Efter dimensionering måste du kontrollera avgashastigheten på ventilen, som inte får överskrida 2 m/s!
2.11 Dynamiska injusteringsventiler
2.11.1 Injusteringsventiler med differenstryck
Injusteringsventiler med differenstryck infogas med ikonen Injusteringsventiler med differenstryck.
30
Reglerventil med differenstryck måste alltid infogas på en returledning, medan den manuella
injusteringsventilen i detta fall alltid måste infogas på matarröret. Injusteringsventilen med differenstryck
och den manuella injusteringsventilen måste placeras direkt på fronten av modulen, omedelbart efter
förgreningspunkten!
Injusteringsventiler med differenstryck måste alltid användas tillsammans med manuella
injusteringsventiler!
Kapillärröret på injusteringsventilen med differenstryck
avtappningskopplingen på den manuella injusteringsventilen:
måste
alltid
vara
anslutet
till
a. / Om kapillärröret är kopplat till en punkt närmare modulen (se figuren) kommer
differenstrycket dpL som ska injusteras och beräknas inte att innefatta tryckförlusten på den
manuella injusteringsventilen
31
a. / Om kapillärröret är kopplat till en punkt längre bort från modulen kommer differenstrycket
dpL som ska injusteras och beräknas att innefatta tryckförlusten på den manuella
injusteringsventilen.
Efter att beräkningarna utförts måste du kontrollera dp-intervallet för injusteringsventilen med
differenstryck (till exempel 5–25 kPa, 10–60 kPa osv). Det beräknade differenstrycket dpL måste ligga inom
dp-intervallet för ventilen.
-
Om dpL-värdet är lägre än den undre gränsen för dp-intervallet för injusteringsventilen med
differenstryck måste du antingen välja en ventil med ett annat intervall eller följa proceduren
som beskrivs på sidan 34.
-
Om dpL-värdet är högre än den övre gränsen för dp-intervallet för injusteringsventilen med
differenstryck måste du antingen välja en ventil med ett annat intervall eller minska
tryckförlusten i modulen, till exempel genom att använda ett rör med större diameter .
Om du dubbelklickar med vänster musknapp på ventilen visas parametertabellen för injusteringsventiler
med differenstryck. Här kan/måste du ange följande uppgifter:
- ventiltyp (från databasen), rekommenderat fält!
32
- ventilstorlek
- dp-värde – genom att ange dp-värde kan du fastställa dpL-värdet eller förinställa värdet (se sidan 34). Dpfältet för fast förinställd fjäderventil (till exempel regulatorventiler av typen D 512) måste anges enligt
dp-uppgifterna i katalogen för den ventil som används.
Injusteringsventilerna med differenstryck kan filtreras per tillverkare (endast IMI-gruppen). Med
knappen Använd väljs de radiatortyper som ska användas i projektet. När man sedan klickar på
rullningslisten i parametertabellen visas endast de ventiltyper som valts och överförts till
högerkolumnen.
Dimensionen på injusteringsventiler med differenstryck fastställs, om den inte redan angetts i
parametertabellen, baserat på en tryckförlust på ungefär 10 kPa, beräknat för dimensionerande
flödeshastighet.
Efter dimensionering måste du kontrollera avgashastigheten på ventilen, som inte får överskrida 2 m/s!
Beräkningsmetod för injusteringsventiler med differenstryck:
a. / Kapillärröret på injusteringsventilen med differenstryck ansluts till avtappningskopplingen på
den manuella injusteringsventilen närmare modulen.
-
i vanliga fall utförs förinställningen av den manuella
injusteringsventilen enligt reglerna för statisk
injustering,
och
injusteringsventilen
med
33
-
-
differenstryck är inkluderad i systemet endast som fast motstånds
om förinställningsvärdet för den manuella injusteringsventilen behöver anges till en
tryckförlust på 3 kPa i datatabellen för den manuella injusteringsventilen måste kv-fältet anges
till en tryckförlust på 3 kPa och dp-fältet för injusteringsventilen med differenstryck till det dpLvärde som fås vid den preliminära dimensioneringen.
om det beräknade dpL-värdet är lägre än det lägsta inställbara värdet för injusteringsventilen
med differenstryck måste dp-fältet för injusteringsventilen med differenstryck anges till det lägsta
värdet i intervallet för ventilen. Vid dimensioneringen är förbrukarventilerna (dvs förinställbara
termostatventiler, avstängningsventiler, manuella injusteringsventiler för fläktkonvektorer)
förinställda baserat på det fasta differenstrycket dp.
b. / Kapillärröret på injusteringsventilen med
differenstryck ansluts till avtappningskopplingen på
den manuella injusteringsventilen längst bort från
modulen.
- denna lösning kan användas även när det beräknade
dpL-värdet för differenstryck är lägre än det lägsta
inställbara
differenstrycksvärdet
för
injusteringsventilen med differenstryck (dvs du
använder 10–60 kPa-ventiler, men det beräknade dpLvärdet är endast 5 kPa). I detta fall kommer
förbrukarens injusteringsventiler att anges till den
lägsta tryckförlusten för modulen och skillnaden
mellan det lägsta värdet för dp-intervallet för
injusteringsventilen med differenstryck och det
beräknade dpL-värdet kommer att regleras vid
den manuella injusteringsventilen (i exemplet ovan är detta värde 5 kPa).
Dp-fältet för injusteringsventilen med differenstryck måste alltid anges i sådana fall enligt den
lägsta punkten i dp-intervallet för dp-injusteringsventilen!
2.11.2
Flödesinjusteringsventiler och tryckoberoende injusterings- och injusteringsventiler (PIBCV)
Flödesinjusteringsventiler och tryckoberoende injusterings- och injusteringsventiler (PIBCV) infogas
med motsvarande ikon i ikongruppen Automatiska injusteringsventiler:
-
flödesreglerventil, utan mätpunkt
PIBCV-ventil, utan mätpunkt
PIBCV-ventil, med mätpunkt
34
Om du dubbelklickar med vänster musknapp på ventilen visas parametertabellen för
flödesinjusteringsventiler eller tryckoberoende injusterings- och injusteringsventiler. Här kan/måste du
ange följande uppgifter:
- ventiltyp (från databasen), obligatoriskt fält!
- ventilstorlek
35
Ventilerna kan filtreras per tillverkare (endast IMI-gruppen). Med knappen Använd väljs de
radiatortyper som ska användas i projektet. När man sedan klickar på rullningslisten i
parametertabellen visas endast de ventiltyper som valts och överförts till högerkolumnen.
Ventilerna måste infogas på det matarrör eller den returledning som är kopplad direkt till förbrukaren!
Partnerventiler infogas på motsvarande matarrör eller returledning.
Dimensionen på ventilerna beräknas, om den inte anges i parametertabellen, vid dimensioneringen
baserat på dimensionerande flödeshastighet samt min- och maxflödeshastighet för ventilerna enligt
katalogen.
Om dimensionerande flödeshastighet inte ligger mellan min- och maxflödeshastighet för
flödesinjusteringsventilen och PIBCV-ventilen visas detta med ett utropstecken (!) på ritningen intill
ventilen ifråga, och flödeshastigheten visas på resultatdatabladet i lila!
2.11.3
Injusteringsventiler med differenstryck och flödesinjusteringsventiler
Reglerventil med differenstryck och flödesreglerventil infogas med ikonen Flödes- och reglerventil med
differenstryck i ikongruppen Automatiska injusteringsventiler (Flödes- och reglerventil med
differenstryck).
36
Användningen av injusteringsventiler med differenstryck och flödesinjusteringsventiler påminner om
beskrivningen för injusteringsventiler med differenstryck (se kapitel 2.11.1).
Dimensionen på injusteringsventiler med differenstryck och flödesinjusteringsventiler väljs vid
dimensioneringen beroende på den dimensionerande flödeshastighet och min- och maxflödeshastighet
som uppges i ventilkatalogen.
Om design dimensionerande flödeshastighet inte ligger mellan min- och maxflödeshastighet för vald
ventil kommer flödeshastigheten att visas på resultatdatabladet i lila.
2.11.4
Överströmningsventiler (proportionella säkerhetsventiler)
37
Överströmningsventiler infogas med ikonen Vinklad bypass-ventil eller Rak bypass-ventil enligt den
användning som rekommenderas i katalogen.
Hecos-programmet gör ingen dimensionering av överströmningsventiler.
Typ och dimension på ventilerna kan anges i parametertabellen för ventiler baserat på relevant katalog.
Parametertabellen för ventiler visas genom att du dubbelklickar med vänster musknapp på ventilen.
2.12 Andra objekt i systemet
För att få kopplingsschemat och det vertikala rördragningsschemat mer komplett kan du infoga även andra
systemobjekt. Dessa objekt är följande:
38
-
pumpar
expansionstankar
säkerhetsventiler
avluftare
utlösningsventiler
manometrar och termometrar
värmemätare och flödeshastighetsmätare
Dessa objekt infogas i ritningen med respektive ikon. Dessa objekt omfattas inte av någon hydronisk
dimensionering, de är endast grafiska objekt!
Vissa typer av kulventiler kan väljas i databasen. Dessa kopplingar infogas med ikonen
Avstängningskopplingar och typen kan väljas i databasen. Efter beräkningarna är dimensionen på
kopplingen densamma som på röret förutsatt att dimensionen inte redan angetts i parametertabellen.
39
Programmet beaktar automatiskt tryckförlusten från de avstängningskopplingar som valts i databasen
och inkluderas i den hydroniska dimensioneringen.
3. Reglerkretsar
Med programmet Hecos kan man rita upp och dimensionera de vanligaste reglerkretsarna.
Dessa reglerkretsar är följande:
40
-
styrkrets med envägs reglerventil
styrkrets med tvåvägs reglerventil
insprutningskrets med envägs reglerventil
blandkrets med tvåvägs reglerventil och bypassrör på den primära sidan
blandkrets med tvåvägs reglerventil och bypassrör på den sekundära sidan
blandkrets med aktiv primärkrets
Reglerkretsarna infogas med motsvarande ikon i ikongruppen Reglerkretsar. Infogad reglerkrets kan
roteras och zoomas in eller ut med fästpunkterna. Reglerkretsen kan kopplas till förbrukarna med
korrekt matarrör eller returledning.
Om du dubbelklickar med vänster musknapp på reglerkretsen visas parametertabellen för reglerkretsen.
Här kan/måste du ange följande uppgifter:
-
rörtyp, obligatoriskt fält!
rörlängd, obligatoriskt fält!
rördiameter
typ av injusteringsventil, obligatoriskt fält!
41
-
dimension på injusteringsventil
typ av reglerventil, obligatoriskt fält!
dimension på reglerventil och kvs-värde
Typen av reglerventil väljs på samma sätt som den manuella injusteringsventilen (se kapitel 2.10). Det kvsvärde som motsvarar vald dimension på injusteringsventilerna väljs i den sista kolumnen med
rullningslisten.
42
Om reglerkretsen är försedd med en sekundär sidopump visas den sekundära parametertabellen om du
stänger den första parametertabellen och sedan vänsterklickar på reglerkretsen igen. I den sekundära
parametertabellen kan du ange vilket utgångstryck som krävs för den sekundära sidopumpen samt
matartemperatur på sekundärsidan.
Matartemperaturen på sekundärsidan måste alltid ligga mellan matar- och returtemperaturintervallet i
systemet! Det måste alltid vara minst 3 K skillnad mellan Ts sekundär matartemperatur och
returtemperaturen i systemet.
Sekundärsidans returtemperatur är alltid densamma som returtemperaturen i huvudsystemet.
43
Dimensioneringen av injusteringsventilen i reglerslingan baseras på värdet i fönstret Projektparametrar
på menyn Projekt- och beräkningsspecifikationer (ikonen med grön penna):
-
lägsta tryckförlust vid injusteringsventilen
lägsta auktoriteten i injusteringsventilen.
Efter dimensioneringen visas lägsta och högsta (avsedda) auktoriteten för injusteringsventilen i
resultattabellen. Auktoriteten för injusteringsventilen ändras beroende på var differenstrycksregleringen
sker (till exempel vid startpunkten för systemet genom en elektronisk pump eller i systemet med
injusteringsventiler med differenstryck.
Efter dimensionering måste du säkerställa att avgashastigheten på vald ventil inte överskrider 2 m/s.
Auktoritet för injusteringsventilen:
authority =
Δpat fully open control valve
Δpat closed control valve
Lägsta auktoritet: är Δpvid stängd reglerventil, om injusteringsventilen för respektive förbrukare är stängd (minimal
synkronisering)
Högsta (avsedda) auktoritet: är Δp vid stängd reglerventil , vid full synkronisering
4. Redigering
44
4.1 Menyn Redigera
På menyn Redigera finns följande kommandon (funktioner):
-
Ångra: du kan ångra endast ett steg i taget
Gör om: du kan göra om endast ett steg i taget
Klipp ut: klipper ut valt objekt med vänster musknapp
Kopiera: kopierar valt objekt med vänster musknapp
Spegelkopiera: kopierar valt objekt med vänster
musknapp baserat på horisontell eller vertikal axel
-
Infoga: infogar
utklippt eller
kopierat objekt
Ta bort: tar bort
markerat objekt
Markera allt:
markerar hela
projektet
-
Objekt markeras genom att man ritar en ram med vänster musknapp.
Vad gäller rör måste de markeras individuellt med CTRL och vänster musknapp.
Markerat objekt visas i ljusgrönt.
-
Med kommandot Replikering kan
du kopiera och infoga markerat objekt
45
i ett enda steg vid önskad plats, mycket nära det kopierade objektet
-
Rörsektionslängderna kan kopieras från
matarrören till returledningarna eller
tvärtom, på en utvald del av ritningen
eller på hela ritningen, med kommandot
Rörsektionslängd
– med en Specialfunktion:
o automatisk
numrering av
förgreningar (se
kapitel 6.3)
46
o
o
o
redigera taket (se kapitel 2.2)
automatisk numrering av rummen
växling mellan värme- och kylläge
Med kommandot Växla mellan värme–kyla kan du med ett enda vänsterklick växla de objekt du ritat upp
till motsatt läge, dvs. från värme till kyla eller tvärtom.
Då bevaras layout och rörlängd samt kv-värden på förbrukarna, men ritningsobjekten växlas över till
motsatt läge.
Det är mycket praktiskt vid tvårörs fläktkonvektorsystem.
Markerat objekt kan sparas som mall eller modul
(MOD- och SAB-fil) och kan senare infogas från katalogen
med Importera projekt, mall, modul.
Det är ingen större skillnad mellan att kopiera en modul eller
en mall. När du sparar kommer projektparametrarna inte
att sparas.
Du kan redigera markerade objekt i fönstret Redigera, som du når genom att
högerklicka. De olika redigeringsalternativen kan nås med kortkommandon.
Om du vill visa verktygsfälten väljer du
Instrumentpanel i fönstret Redigera.
När du startar programmet visas de
verktyg du använde senast.
47
När du kopierar objekt bör du vara försiktig så att rören inte överlappas när du infogar dem!
Programmet infogar objekten genom att använda det undre vänstra hörnet på markerat objekt som
baspunkt.
På grund av det exakta infogandet i nätet ska du se till att du inte har några dimensionslinjer för det
kopierade och infogade objektet som hänger över åt vänster och nedåt!
4.2 Redigera data för flera ritningsobjekt
Data för ritningsobjekten (rörledningar, olika förbrukare, rum, ventiler) kan enkelt redigeras eller
ändras.
Steg 1
Dubbelklicka med vänster musknapp på ett objekt för att visa dess parametertabell.
Steg 2
Välj de objekt på ritningen som ska redigeras (genom att hålla ned vänster musknapp samtidigt som du
drar musen eller genom att trycka ned Ctrl–skift–A för att välja hela ritningen).
48
Steg 3
Välj parametertabell för de objekt som ska redigeras på den övre ikonraden, till exempel ventilerna.
Steg 4
Klicka på den övre grå kolumnrubrik du vill redigera så sorteras data baserat på denna kolumn (till
exempel på Typ). En liten pil visas vid rubriken.
49
Steg 5
Exempel: du vill använda en CV 225-ventil istället för en CV 216 GG-ventil i alla reglerkretsar. Då bör du
byta typ av överordnad
ventil. Håll då ned skifttangenten och använd
vänster musknapp för att
markera de celler du vill
ändra (grön ram), och välj
sedan i det fönster du öppnar
med höger musknapp
Cellnamn. Då kommer
ventiltyperna i markerade
celler att ändras.
Exempel: om du vill ändra typ för hela rörledningen behöver du inte markera cellerna. I fönstret
som visas högerklickar du på Hela kolumnen.
5. Grafiska element
Du kan rita grafiska objekt med motsvarande ikon i ikongruppen Grafik.
50
Grafiska objekt inkluderas inte i de hydroniska beräkningarna.
5.1 Linje
Du kan rita en linje med ikonen Rita. I parametertabellen för linjen kan du ställa in följande:
-
färg på linjen
tjocklek på linjen
stil på linjen
Om du ska rita en sned linje måste du hålla ned skift-tangenten samtidigt som du drar musen!
5.2 Rektangel
Om du vill rita en fyrkant (rektangel eller kvadrat) använder du ikonen Rektangel. I parametertabellen
för rektangeln kan du ställa in följande:
-
färg på rektangeln
tjocklek på linjen
51
-
fyllnadsfärg
typ av fyllnad (form)
Du kan använda rektangeln för att rita en ram runt hela ritningen.
5.3 Cirkel och ellips
Du kan rita en cirkel eller en ellips med ikonen Cirkel, ellips. I parametertabellen för cirkeln eller
ellipsen kan du ställa in följande:
-
färg på cirkeln
tjocklek på linjen
52
-
fyllnadsfärg
typ av fyllnad (form)
koordinaterna för cirkeln eller ellipsen
53
5.4 Båge och sektor
Du kan rita en båge med ikonen Båge. I parametertabellen för bågen eller sektorn kan du ställa in
följande:
-
färg på cirkeln
tjocklek på linjen
koordinaterna för bågen eller sektorn
54
5.5 Text
Du kan infoga olika texter med ikonerna Text.
Efter att ha skrivit in texten klickar du på rektangeln under ikonen Teckensnitt för att öppna fönstret Teckensnitt,
där du kan välja stil på texten.
55
5.6 Stämpel
När du är klar med ritningen och ramen kan du skapa en ritstämpel med ikonen Stämpel +
Projektspecifikation.
När stämpeln infogats kan du i Parametertabell för tabellen ange baspunkterna för tabellen, storlek och, om du
klickar på ikonen Ifyllnad av stämpel kan du fylla i stämpeln.
Tabellen fylls i genom att du klickar på den gula pennan (Basprojektbeskrivning).
När du fyller i tabellen kan du infoga logotypen för konstruktionsfirman (i bmp-format).
56
6. Skapa moduler (förgrening)
När man skapar hydroniska moduler måste man säkerställa att de märks upp rätt i programmet Hecos med
korrekt specifikation av förinställningar och storlekar på manuella och dynamiska injusteringsventiler.
6.1 Konstruktion av det hydroniska systemet baserat på modulerna
När
man
utformar
den
hydroniska regleringen måste
distributionsnät
med radiell
utformning
modulindelas
(förgreningar). En hydronisk
modul
är
en
grupp
parallellkopplade förbrukare.
Hela
flödeshastigheten
för
mediet i en modul distribueras
till förbrukarna 1–5, baserat på
angiven kvot, med injusteringsventilerna som markerats i rött. Den övergripande flödeshastigheten för mediet i en
modul anges via de så kallade partnerventilerna, som markerats i blått.
Det hydroniska nätet består av flera moduler av liknande struktur, varför partnerventilerna i de parallellkopplade
modulerna utgör en ny modul, och dessa partnerventiler utgör nya moduler till man når huvudinjusteringsventilen i
systemet, som kan användas för att ange driftpunkten i systempumpen. I systemet kan injusteringsventilerna
användas endast för att ange flödeshastighetskvoter, medan huvudventilen används endast för att ange den
övergripande flödeshastigheten i systemet.
6.2 Grundprinciper för numrering av de hydroniska modulerna
När du skapar hydroniska moduler bör du följa grundprinciperna nedan:
-
förbrukarens
injusteringsventiler,
termostatventilerna och radiatorns returventiler
måste alltid infogas direkt på de rörledningar
som är kopplade till förbrukaren
57
-
paret med injusteringsventiler med differenstryck som är placerade vid startpunkten av
modulförgreningen måste infogas vid startpunkten på den första rörledningen i modulen
-
identifieringsetiketten för modulerna (förgreningarna) måste anges i parametertabellen för
rörledningen
identifieringsetiketten för modulerna (förgreningarna) kan bestå av max 5 tecken
-
-
om du använder en reglerkrets kommer endast den rörsektion som finns mellan reglerkretsen
och förbrukaren att tilldelas ett nytt modulnummer
58
- numreringen av den nya modulen (förgreningen) börjar alltid med det första förgreningsröret
- modul- (förgrenings-)/segmentnummer visas i cirkeln i slutet av dimensionslinjen. Segmentnumret
gör det enklare att identifiera rörsektionen i resultattabellen. Denna tabell skapas av programmet i
samband med den automatiska numreringen (se kapitel 8).
59
6.3 Modul- (förgrenings-) märkning för hela projektet
Det rekommenderas att denna modul- (förgrenings-) märkningsmetod används vid två situationer:
-
i system som har par av injusteringsventiler med differenstryck endast vid startpunkten för
modulerna (till exempel tvårörs radiatorsystem)
i ettrörs värmesystem (se kapitel 9)
Stegen för denna modul- (förgrenings-) märkningsmetod:
Steg 1
Efter att ha skapat systemet måste du köra en systemkontroll med kommandot Basdatakontroll
Steg 2
Använd ikonen Förgreningsmärkning för att visa fönstret Förgreningsmärkning och välja
funktionen Hela projektet. Nummer vid förgreningsstart: 1.
Ange
60
Steg 3
Vänsterklicka på det första
röret i systemet, därefter
väljer du funktionen
Matarrör och returledning
i fönstret
Förgreningsmärkning som
öppnas med ikonen
Förgreningsmärkning.
Rörmärkning: 0.
Ange
61
Steg 4
Du kan använda kommandot Kontroll – Visa förgreningsmärkning
för att kontrollera modulens utformning.
Man ser tydligt på ritningen det röda basrörsnätet och moduler som
försetts med injusteringsventiler med differenstryck, vilka visas i
avvikande färg.
62
6.4 Modul- (förgrenings-) märkning enligt matarrör/returledning
Metoden modul- (förgrenings-) märkning enligt matarrör/returledning rekommenderas för komplexa, mycket
förgrenade system.
Stegen för denna metod:
Steg 1
Efter att ha skapat systemet måste du köra en systemkontroll
med kommandot Basdatakontroll
Steg 2
Vänsterklicka på det första
röret i systemet, därefter
väljer du funktionen
Matarrör och returledning
i fönstret
Förgreningsmärkning som
öppnas med ikonen
Förgreningsmärkning.
Rörmärkning: 0.
Ange
Nu kommer rörnätet för
hela
projektet
att
få
modulnummer 0.
63
Steg 3
Leta reda på modulernas
första matarrör.
Vänsterklicka på det
första röret, därefter
väljer du funktionen
Matarrör och
returledning i fönstret
Förgreningsmärkning
som öppnas med ikonen
Förgreningsmärkning.
Rörmärkning: starta
från 1 i inkrementella
steg för de moduler
som ska märkas upp.
Om modul nr 1
innefattar delmoduler
blir den
rekommenderade
märkningen följande:
11, 12, 13 osv.
Ange
Vad gäller Tichelmann-systemet (omvänd returledning) måste du markera den första returledningen
parallellt med det första matarröret i modulen genom att markera dem med vänster musknapp och CTRLtangenten; därefter kan du märka upp modulen såsom beskrivs i steg 3!
Steg 4
Använd kommandot Kontroll – Visa förgreningsmärkning för att kontrollera modulens utformning.
Man ser tydligt på ritningen det röda basrörsnätet med moduler och partnerventiler, vilka visas i avvikande färg.
7. Inställningar
64
7.1 Inställningar av programmet
Öppna fönstret Programinställningar med ikonen med röd penna eller menyalternativet Inställningar –
Programinställningar.
I fönstret Programinställningar kan du ställa in följande
parametrar:
a. / Fliken Projekt
Säkerhetskopiering
eller
automatisk
säkerhetskopiering. Typ av backup-fil: ~IM.
- Infoga radiatorer med valda kopplingar
- Minsta avstånd från golv för kopplingarna (se
kapitel 2.3.2)
b. / Fliken Regler för grafisk visning av objekt
65
- Visa rörspecifikationer på ritningen och ange teckensnittsstorlek
- Ventilspecifikationer och teckensnittsstorlek
- Radiatorspecifikationer och teckensnittsstorlek
- Rumspecifikationer och teckensnittsstorlek
- Takspecifikationer och mått
- Visa olika objekt
- Visa grafik
- Visa röranslutningar (liten ruta)
- Visa nätet
c. / Fliken Projektdata
Den information som anges i fältet projektdata
visas i ritningsstämpeln och i alla
resultattabeller.
7.2 Projekt- och dimensioneringsparametrar
Du öppnar fönstret Projektparametrar via ikonen
Specifikationer/Projekt- och beräkningsspecifikationer .
med
grön
penna
eller
menyalternativet
66
7.2.1 Värme
I fönstret Programinställningar kan du
ställa
in
följande
dimensioneringsparametrar:
67
a. / Fliken Projektparametrar
- Matarvattentemperatur (max 150 °C)
- Returvattentemperatur (min 10 °C)
- (minsta temperaturskillnaden mellan matar- och returmediet: 3 K)
- Tryckförlust i värmekällan till värmesystemet (till exempel pannan) (Pa)
- Volym på värmekällan till värmesystemet (till exempel pannan) (liter)
- Global läckagekoefficient i ettrörssystem (se kapitel 9)
- Minsta rördiameter (mm), ytterdiameter
- Max effektivt uppåttryck. En dimensionslös koefficient, med ett intervall på 0 till 1:
o rekommenderat värde för femvåningshus: 0,4
o rekommenderat värde för tiovåningshus: 0,6
Maxfaktor för effektivt uppåt tryck används programmet för att ta bort oönskade effekter som genererats
av tryckskillnaderna som orsakats av skillnader i densitet genom att öka motståndet i förbrukarkretsarna
(till exempel överstrypning av returventilerna).
-
Lägsta tryckförlust i ventiler:
o Termostatventiler (Pa)
o Manuella injusteringsventiler (Pa)
o Avstängningsventiler (Pa)
o Injusteringsventiler (Pa)
-
Lägsta auktoritet i injusteringsventiler
Minsta tillgängliga differenstryck före paret med injusteringsventiler med differenstryck
om det absorberade värdet är 1,5 är det minsta tillgängliga differenstrycket före ventilparet = (dpL
injusterat differenstryck + tryckförlust på dpC reglerventil med differenstryck + tryckförlust på
manuell injusteringsventil) × 1,5
Värde som används normalt: 1,5
Kapacitetskvot för rumsdimensioneringen för hela projektet (se kapitel 2.2)
Temperatur på icke-uppvärmt rum, vilken, vid dimensionering baserad på rörkylning, indikerar
omgivningstemperaturen för de rör som går utanför rummet
-
b. / Fliken Beräkningsparametrar
-
Dimensionering utan rörkylning (den
vanligen
rekommenderade
dimensioneringsmetoden)
- Dimensionering
med
rörkylning
(obligatoriskt vid dimensionering av
ettrörssystem)
- Rördimensionering
o baserad på linjärt tryckfall
eller
o på genomsnittlig hastighet
I båda fallen kan man ange önskat värde och typ
av gräns (maxvärde eller genomsnittligt värde)
68
7.2.2 Kyla
I fönstret Projektparametrar kan du ställa in följande utgångsdata:
a. / Fliken Projektparametrar
- Matarvattentemperatur (min 0 °C för
vatten, med glykol ner till -20 °C,
beroende på koncentration)
- Returvattentemperatur (min 40 °C)
- Val av medium
- (minsta
temperaturskillnaden
mellan
matar- och returmediet: 3 K)
- Tryckförlust på vattenkylare (Pa)
- Vattenkylarvolym (liter)
- Minsta rördiameter (mm), ytterdiameter
- Lägsta tryckförlust i ventiler:
o Termostatventiler (Pa)
o Manuella injusteringsventiler (Pa)
o Avstängningsventiler (Pa)
o Injusteringsventiler (Pa)
- Lägsta auktoritet i injusteringsventiler
- Minsta tillgängliga differenstryck före
paret med injusteringsventiler med
differenstryck
om det absorberade värdet är 1,5 är det
minsta tillgängliga differenstrycket före
ventilparet = (dpL injusterat differenstryck + tryckförlust på dpC reglerventil med differenstryck +
tryckförlust på manuell injusteringsventil) × 1,5
- Kapacitetskvot för rumsdimensioneringen för hela projektet (se kapitel 2.2)
-
Temperatur på icke-uppvärmt rum, vilket vid dimensionering baserad på rörvärmning, indikerar
omgivningstemperaturen för de rör som går utanför rummet
b. / Fliken Beräkningsparametrar
-
-
Dimensionering
utan
rörvärmning (den vanligen
rekommenderade
dimensioneringsmetoden)
Dimensionering
med
rörvärmning
Rördimensionering
o baserad på linjärt
tryckfall
eller
69
o
på genomsnittlig hastighet
I båda fallen kan man ange önskat värde och typ av gräns (maxvärde eller genomsnittligt värde)
8. Kontroller, dimensionering och resultat
8.1 Start- och slutpunkter i systemet
När utformningen av systemet är klar och projektparametrarna är definierade behöver du ange start- och
slutpunkter i systemet. Programmet beräknar tryckförlust i nätet för systemet mellan dessa båda punkter.
Projektet kan ha endast en start- och en slutpunkt per läge (kyla/värme)!
- Värmeläge
Du kan ange start- och
slutpunkt i systemet med
motsvarande
ikon
i
ikongruppen Källor. De kan
vara följande:
70
-
en fast ångpanna
en väggmonterad ångpanna
en rörvärmeväxlare
en plattvärmeväxlare
matar-/returpil
-
Kylläge
Du kan ange start- och slutpunkt i systemet med motsvarande ikon i ikongruppen Källor. De kan vara
följande:
-
en kylenhet
en rörvärmeväxlare
en plattvärmeväxlare
matar-/returpil
8.2 Kontrollera systemet
Före dimensionering måste systemet
kontrolleras.
8.2.1 Fullständig kontroll av systemet
En fullständig kontroll av systemet kan utföras med ikonen Basdatakontroll.
Dimensioneringen av systemet kan startas om fönstret
Datakontroll OK visas på ritningen.
71
8.2.2 Partiella kontroller
Den partiella kontrollen av systemet kan väljas på menyn Kontroll.
-
Kommandot Basdatakontroll (samma som kapitel 8.2.1)
-
Kommandot Visa förgreningsmärkning
Kommandot används för att märka upp rören till de olika modulerna med olika färger så det blir
enkelt att kontrollera modulerna på ritningen.
72
-
Kommandot Visa fria rörändar
Kommandot visar fria rörändar på ritningen.
- Visa rör med fasta dimensioner
Kommandot
markerar
fast
dimensionerade
rörledningar i grönt.
8.2.3 Vanliga fel
Om programmet hittar något fel under den fullständiga kontrollen kommer tabellen med felkoder
att automatiskt gå till felstället om du klickar på raden med felrubriken.
73
Vanliga fel:
-
-
-
Alla rör används inte/Fel vid rör i ledningsnätet: vid kopiering av en rörsektion kan en sektion till
exempel bli liggande kvar på ritningen, eller vid inklistring av en rörsektion kan det bli ett glapp
mellan rörsektionerna så att flera rörsektioner betraktas som ”inte använda”.
Rörlängd saknas: längden på det horisontella röret har inte angetts i parametertabellen
Ingen botten i modulen: troligen har start- och slutpunkterna i systemet inte definierats, eller så är
programmet i fel läge i förhållande till projektet (dvs. i kylläge istället för värmeläge eller tvärtom, se
kapitel 2.1.2)
Rummets Q-värde saknas: fältet Qloss är tomt i parametertabellen för rum.
Rörslinga: röret bildar en egen sluten krets
Ändobjekt – ingen returväg/ingång: röret är inte kopplat till någon förbrukare eller så finns det
något brott på systemet.
Ventil eller koppling är inte placerat på röret: en eller flera kopplingar eller motstånd har inte
infogats på något rör.
8.3 Dimensionering
När systemkontrollen är klar kan du påbörja dimensioneringen via ikonen
Beräkning.
Det går också att starta dimensioneringen via
kommandot Beräkning på menyn Beräkningar. Med
detta menyalternativ kan du konfigurera programmet
så att det visar flödesriktningarna och rörets
diameterförändringar på ritningen.
8.4 Resultat
När dimensioneringen är klar visar programmet resultaten på två ställen:
-
på ritningen
i resultattabellerna.
74
8.4.1 Visa resultatet på ritningen
Efter dimensioneringen visar programmet följande resultat på ritningen:
-
massflöde (i rörsektionerna och vid ventilerna) (kg/h)
rördiameter
förinställningsvärde för injusteringsventilen
förinställningsvärde för termostatventilen (om denna kan förinställas)
förinställningsvärde för returventilen på radiatorn
inställning av injusteringsventilen med differenstryck (dpL) (Pa)
flödesriktning
diameterförändring av rören
8.4.2 Resultattabeller
När dimensioneringen är klar visas fönstret Projektberäkningsresultat automatiskt.
75
M
a
r
k
e
rad resultattabell kan flyttas längst ned på ritningen genom att du drar den blå rubrikraden med
vänster musknapp. Nu kan du enkelt använda tvåvägskommunikationen mellan ritningen och
resultattabellen.
Resultatlinjen för markerat objekt på ritningen visas i gult medan markerat objekt i resultattabellen
visas i grönt på ritningen.
76
Via fönstret Projektberäkningsresultat kan du öppna följande resultattabeller:
- Resultattabellen för projektet
Du kan skriva ut resultattabellen för projektet via det fönster som öppnas när du högerklickar.
77
Systemvolym (liter) beräknas exklusive förbrukare!
Lägsta tryck inkluderar inte tryckförlusten från värmekällan!
- Resultattabellen för rörledningen
Resultattabellen för rörledningen innefattar följande resultat:
o
o
o
o
o
rörtyp (material)
id-nummer på modulen (förgreningen) och på segmentet
massflöde (kg/h)
rörlängd (mellan förgreningspunkterna) (m)
rördiameter
78
o
o
o
o
o
o
linjär tryckförlust (S’) (Pa/m)
tryckförlust på grund av friktion (längd × linjär tryckförlust) (Pa)
genomsnittlig hastighet för mediet (m/s)
motstånden (zeta), inklusive motståndet för de universella kopplingarna (se kapitel 2.5)
dynamisk tryckförlust (Pa)
total tryckförlust (friktion + dynamisk) (Pa)
Fönstret som öppnas när du högerklickar används för följande kommandon:
o
o
o
fastställande av rördimensioner
utskrift av resultaten
kopiering till Urklipp (till exempel för infogning i Excel-tabell)
-
- Resultattabellen för radiatorer (i värmeläge) och resultattabellen för förbrukare (i kylläge)
79
Resultattabellen för radiatorer (förbrukare) innefattar följande resultat:
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
o
typ av radiator (förbrukare)
radiatorlängd (fasta dimensioner visas i grönt)
rumsnummer
innertemperatur för rummet (°C)
Qreg (Qloss – Qgain) (W), visas på ritningen
Qcalc (Qgain × kvot/100) (W)
maxkapacitet för radiatorn (Qrad (W)) vid givna förutsättningar (visas i lila om värdet är
lägre än Qcalc)
faktorerna ∅1 och ∅2 (till exempel täckt radiator)
differenstrycket Dp+, krävs för att balansera en viss uppsättning förbrukare
Dp, tryckförlust för förbrukaren (Pa)
indexkrets i systemet (visas i rött)
indexkrets i modulerna (visas i blått)
Fönstret som öppnas när du högerklickar används för följande kommandon:
o
o
o
namn på indexkretsen per modul
utskrift av resultaten
kopiering till Urklipp (till exempel för infogning i Excel-tabell)
- Resultattabellen för rum
Resultattabellen för rum innefattar följande resultat:
80
o
o
o
o
o
o
Rummets serienummer
innertemperatur för rummet (°C)
Qloss (W)
Qgain (W)
Qcalc (Qloss – Qgain) (W), visas på ritningen
maxkapacitet för radiatorn (Qrad (W)) vid givna förutsättningar (visas i lila om värdet är
lägre än Qsizing) (se resultattabellen för radiatorer)
Fönstret som öppnas när du högerklickar används för följande kommandon:
o
o
utskrift av resultaten
kopiering till Urklipp (till exempel för infogning i Excel-tabell)
81
-
Resultattabellen för rum med förbrukare
Denna resultattabell är en kombination av resultattabellerna Rum och Radiatorer (Förbrukare).
- Resultattabellen för ventiler
82
Resultattabellen för ventiler innefattar följande resultat:
o
o
o
o
o
o
o
o
o
modulnummer (förgreningsnummer)
rumsnummer
ventiltyp
ventilstorlek (fasta dimensioner visas i grönt)
massflöde (kg/h)
aktuellt kv-värde på ventilen
förinställningsvärde (vad gäller injusteringsventiler med differenstryck är det dpL-värdet
(Pa), och vad gäller injusteringsventiler är det den lägsta auktoriteten)
XP proportionellt band, det proportionella bandet för termostatventilerna (K)
Dp, tryckförlust vid indikerad flödeshastighet (Pa)
Fönstret som öppnas när du högerklickar används för följande kommandon:
o
o
utskrift av resultaten
kopiering till Urklipp (till exempel för infogning i Excel-tabell)
Detaljer om resultaten finns i ”Dp+”-kolumnen (Pa):
83
-
vad gäller injusteringsventiler den högsta (avsedda) auktoriteten (avsedd auktoritet: ) visas här; den
lägsta auktoriteten visas i kolumnen ”Inställningar” (a: ).
-
vad gäller manuella injusteringsventiler, förinställbara termostatventiler och returventiler på
radiatorn anger värdet dp+ (Pa) att ventilen behöver strypas även vid det minsta förinställningsvärdet
-
vad gäller injusteringsventiler med differenstryck visar kolumnen Dp (Pa) den lägsta tryckförlusten
i ventilen vid avsedd flödeshastighet medan kolumnen Dp+ (Pa) i blått visar den tryckförlust som
genereras över detta värde. Dp+-värdet faller vid ventilen när det statiska ventilparet är helt öppet eller
när tryckförlusten i den statiska ventilen är inkluderad i differenstrycket dpL (se kapitel 2.11.1).
-
vad gäller flödeshastighetsinjusteringsventiler och PIBCV-ventiler visar kolumnen Dp (Pa) det
lägsta differenstrycket som krävs för ventilen för drift vid avsedd flödeshastighet, medan kolumnen
Dp+ (Pa) i blått visar den tryckförlust som genereras över detta värde. Fältet Dp+ (Pa) för ventilen i
indexkretsen är tomt.
-
Resultattabellen för förbrukare med rör
Denna resultattabell är en kombination av resultattabellerna för radiatorer (förbrukare), rör och
ventiler.
84
- Resultattabellen för förgreningar (linjer)
Resultattabellen för moduler (förgreningar/linjer) innefattar följande resultat:
o
o
o
o
modulnummer (förgreningsnummer), märkning
massflöde (kg/h)
modulnummer (förgreningsnummer), tryckförlust (Pa)
tryckförlusten som krävs för injusteringsventilen vid avsedd flödeshastighet (vad gäller
injusteringsventiler med differenstryck är detta värde 0, om dp-fältet lämnats tomt i
parametertabellen för injusteringsventiler med differenstryck)
Fönstret som öppnas när du högerklickar används för följande kommandon:
o
o
utskrift av resultaten
kopiering till Urklipp (till exempel för infogning i Excel-tabell)
85
-
- Resultattabellen för material
Resultattabellen för material innefattar följande resultat:
o
o
o
o
stycklista för rör
stycklista för radiatorer och förbrukare
stycklista för ventiler (endast för ventiler med databas)
stycklista för övriga kopplingar (T-rör, böjar)
Fönstret som öppnas när du högerklickar används för följande kommandon:
o
o
utskrift av resultaten
kopiering till Urklipp (till exempel för infogning i Excel-tabell)
86
87
9. Ettrörs värmesystem
Innan du påbörjar dimensioneringsprocessen måste du välja läget ”MED röravkylning” i fönstret
Projektparametrar (öppnas med den gröna pennikonen) på fliken Projektparametrar.
I detta läge delar programmet upp rören beroende på hur de går genom rum med olika
temperaturer.
88
Nu måste temperaturen på icke uppvärmda rum anges på fliken Projektparametrar i fönstret
Projektparametrar (”Virtuell temperatur på icke-uppvärmt rum: °C”)
89
Genom att välja läget ”MED rörkylning” aktiveras ikonen Ettrörs systemkomponenter:
- rör till ettrörssystem
- anslutningsenhet – ettrörssystem
- alfakoefficient (global läckagekoefficient)
9.1 Dimensionering av ett ettrörssystem med bypassrör (renovering av hyreshus)
Vid dimensionering av ettrörssystem med bypass gör du så här:
-
-
-
-
-
anslut radiatorn med en särskild
ettrörs rörledning till förgreningen
det rekommenderas att som
termostatventil använda så kallade
gravitationsventiler (lågt motstånd)
för en bättre global läckagekoefficient
rekommenderas användning av en
godkänd ventil med proportionellt
band på 3 K
dimensionen på bypassröret är
normalt en enhet mindre än
matarsektionen
avståndet mellan radiator och bypass
måste vara minst 180 mm (0,18 m)!
start- och slutpunkter i en ettrörsförgrening måste alltid göras med en tvårörs rörledning (rött och
prickat blått)
90
-
injusteringsventilen i förgreningen måste vara på ettrörsrörledningen!
- ettrörs-förgreningar måste ha ett separat modulnummer (endast den särskilda ettrörs-rörledningen)
91
Steg för automatisk modulnumrering:
Steg 1
Efter att ha skapat systemet måste du köra en systemkontroll med kommandot Basdatakontroll.
92
Steg 2
Använd ikonen Förgreningsmärkning för att visa fönstret Förgreningsmärkning och välja funktionen
Hela projektet. Nummer vid förgreningsstart: 1.
Ange
Steg 3
Vänsterklicka på det första
röret i systemet, därefter väljer
du funktionen Matarrör och
returledning
i
fönstret
Förgreningsmärkning
som
öppnas
med
ikonen
Förgreningsmärkning.
Rörmärkning: 0.
Ange
93
Steg 4
Använd kommandot Kontroll – Visa
förgreningsmärkning för att kontrollera
modulens utformning.
Man ser tydligt på ritningen det röda basrörsnätet
och ettrörsmoduler (förgreningar), vilka visas i
avvikande färg.
-
före dimensioneringsprocessen:
ställ
in
den
globala
läckagekoefficienten till 0,25
VARNING! Programmet beräknar inte global läckagekoefficient (alfa). Beroende på vilken global
läckagekoefficient (alfa) som angetts, utförs dock en hydronisk dimensionering av systemet,
tryckförlusterna i rören beräknas, liksom temperaturen i radiatorns matarvatten och maximal
radiatorkapacitet.
94
- när dimensioneringen är klar kontrolleras tryckförlusten på bypass (rött) och ventil-radiatorsektionen
(blått) i resultattabellen för förbrukare och rör. Den globala läckagekoefficienten ändras tills dess
tryckförlusten i de båda sektionerna blir i det närmaste densamma. Detta är konstruktörens uppgift!
Efter förbättring av värmesystemet i hyreshus med ettrörssystem med bypass, genom användning av
Heimeiers så kallade gravitationsventil (lågt motstånd) K3 varierar den globala läckagekoefficienten
mellan 0,22 och 0,28, beroende på mataranslutning. Genom att använda det proportionella bandet 3K
kan en korrekt reglering och en hög global läckagekoefficient säkerställas.
95
Beträffande radiatorer kan man använda en % sats som anger flöde till radiator under angivet
värde på fliken Dimensionering via ikonen Alfa-koefficient. αSymbolen som visas på ritningen
måste infogas vid den övre förgreningspunkten i bypass och dess
parametertabell måste fyllas i!
Använda specialpaket med ettrörs termostatventiler för radiator
96
I detta fall måste den särskilda ettrörs termostatventilen infogas med ikonen Anslutningsenhet –
ettrörssystem och anslutas med en särskild ettrörs rörledning till angränsande förbrukares ventil. I
parametertabellen för ventilen anges alfakoefficienten (flöde till radiator) för ventilen till ett värde
inom intervallet som anges i katalogen. Här måste förinställningsvärdet anges enligt katalogen. Vid
injusteringen av systemet måste värdet anges för ventilen enligt den metod som anges i katalogen.
Utformningen av systemet påminner om den metod som beskrivs i kapitel 9.1.
10. Skriva ut och skapa dxf-fil
10.1 Skriva ut
Efter dimensioneringen av systemet
kan ritningen skrivas ut direkt via
ikonen Skriv ut projekt baserat på de
97
parametrar som angetts i fönstret Programinställningar (ikon med röd penna).
Denna ikon aktiverar fönstret Skriv ut projekt, där man kan ange följande parametrar:
o
o
o
o
o
o
o
skala
skrivarinställning
utskrift på valt papper
utskrift i färg eller svartvitt
utskriftsområde
utskrift med eller utan
stämpel
antal sidor (om det är mer
än en)
För en korrekt utskrift av ritningen rekommenderas att du först ritar en ram runt den!
För utskrift av resultattabellerna och framtagning av Excel-tabeller, se instruktionerna i kapitel 8.
10.2 Skapa DXF-fil
När dimensioneringen är klar kan ritningen exporteras till DXF-format.
Du kan exportera ritningen med kommandot Exportera till
DXF på menyn Projekt.
98
Efter exporten visas objekten i separata lager.
99
11. Vanliga frågor
Kan jag dimensionera ett Tichelmann-system (omvänd returledning) med det här
programmet?
Ja, det kan du , men du måste se till att du infogar injusteringsventilen till förbrukarna (manuell
injusteringsventil, returventil till radiatorn, förinställbar termostatventil) på röret som är kopplat direkt till
förbrukaren.
Var ska jag koppla in kapillärröret till injusteringsventilen med differenstryck?
Kapillärröret måste vara anslutet till mätöppningen på den manuella injusteringsventilen, vanligen den som är
närmast förbrukarkretsen. Du måste se till att placera paret med injusteringsventiler med differenstryck direkt
efter förgreningspunkten.
Vad händer om jag inte gör någon modulär utformning av systemet?
I detta fall kommer förinställningsvärdet för partnerventilerna att beräknas för den lägsta tryckförlust (till
exempel 3 kPa) som angetts i parametertabellen för projektet (grön penna). Injustering genomförs endast vid
förbrukarnas injusteringsventiler!
Vilken är maxstorleken på ett system?
Om du använder fler
än 150 förbrukare
kommer programmet
att bli långsammare.
Om du har behov av
att hantera större
projekt
än
så
rekommenderar vi att
du delar systemet i
flera
delar
och
dimensionerar
dem
var för sig. De
dimensionerade
enheterna kan ersättas
i nästa ritning med en
universell
förbrukare;
i
parametertabellen för
denna fyller du i fälten
med
korrekt
flödeshastighet
och
tryckförlust.
100
Vad bör värdet vara för ”Max effektivt uppåttryck”?
Det rekommenderade värdet för max effektivt uppåttryck i värmesystem:
-
tiovåningshus: ungefär 0,6
femvåningshus: ungefär 0,4
Vad betyder utropstecknet efter flödeshastigheten för den dynamiska PIBCVventilen?
Utropstecknet innebär att flödeshastigheten ligger utanför min-maxintervallet. I det här läget bör du
kontrollera ventiltyp och avsedd dimension i katalogen och sedan välja en annan ventiltyp eller dimension!
Hur beräknar programmet den globala läckagekoefficienten i ettrörssystem med
bypass?
Programmet beräknar inte den globala läckagekoefficienten (se kapitel 9), utan baserar istället beräkningen på
den globala läckagekoefficient som anger tryckförlusten för bypass-röret och för radiatorkretsen
(termostatventil – matarrör – radiator). Konstruktören ska jämföra dessa båda tryckförlustvärden och justera
den globala läckagekoefficienten tills de båda värdena matchar varandra.
Du kan ange olika globala läckagekoefficienter för varje radiator.
Kan jag dimensionera blandade ettrörs- och tvårörssystem?
Ja, det kan du.
Efter kopiering och infogning av objekt passar objektet inte exakt i nätet, och
röranslutningen blir ”skev”. Vad ska jag göra?
Programmet klistrar in objektet med den nedre vänstra baspunkten som referens. Om baspunkten är slutet på
dimensionslinjen blir infogningen tyvärr inexakt. Det är därför du inte ska kopiera objekt med en
dimensionslinje som hänger över åt vänster och nedåt!
Var börjar den nya modulen?
Den nya modulen börjar vid det första rörparet efter förgreningspunkten baserat på placeringen av
partnerventilen.
101
Vilken kapacitet utgör grunden för beräkningen av det avsedda massflödet?
o
I system med radiatorer där radiatorer infogats från programmets databas beräknas den avsedda
flödeshastigheten baserat på temperaturförlusten eller -vinsten i rummet (W) och den
temperaturgradient som angetts i fönstret Projektparametrar:
Qcalc = (Qloss –Qgain) x (kvot/100)
o
Vid andra förbrukare beräknas den avsedda flödeshastigheten på grundval av Q-kapaciteten
(W) som angetts i parametertabellen för förbrukare och i den temperaturgradient som angetts i
fönstret Projektparametrar.
Efter dimensionering visar programmet följande: ”Otillräckligt pumptryck”, även om
pumpens utgångstryck är högre än det lägsta tryck som krävs. Varför det?
I tryckförlusten i nätet (14 098 Pa) ingår inte tryckförlusten för värmekällan (25 000 Pa). Pumpen måste
dock väljas på grundval av tryckförlusten för värmekällan + nätet.
102
Efter dimensionering visar kolumnen dP+ i resultattabellen för ventiler värden för
differenstryck. Vad innebär det?
Se svaret på sidan 86!
Hur visar programmet indexkretsen?
Programmet visar indexkretsen för hela nätet i rött och med dubbla utropstecken medan indexkretsarna för de
enskilda modulerna visas i blått med ett utropstecken. För att visa indexkretsen för en enskild modul väljer du
”Indexkrets per modul” genom att högerklicka.
103
I resultattabellen för radiatorer finns det några radiatorer där Qrad-kapaciteten visas i
lila. Varför det?
Om radiatorkapaciteten (Qrad), som beräknas på matar-/returvattentemperaturen och
innertemperatur i rummet, är lägre än Qcalc-värdet visar programmet radiatorkapaciteten (Qrad)
i lila. Radiatorns flödeshastighet är dock Qcalc-kapaciteten, som beräknas på matar/returvattentemperaturen.
104
Om jag använder en V-exact förinställbar termostatventil, hur kan jag då sätta Regutecventilen i fullt öppen position?
Du har två möjligheter när det gäller att lösa detta problem:
-
i fönstret Projektparametrar kan du välja
ett mycket lågt värde för lägsta
tryckförlust på returventilerna för
radiatorn (till exempel 50 Pa)
-
i parametertabellen för returventiler till radiatorn kan du fylla i kv-fältet med det värde som motsvarar
fullt öppen ventil.
105
När ska jag fylla i dp-fältet i parametertabellen för injusteringsventiler med
differenstryck?
a. / Om kapillärröret på injusteringsventilen med differenstryck ansluts till avtappningskopplingen
på den manuella injusteringsventilen närmare förgreningen (modulen):
-
-
om förinställningsvärdet för den manuella
injusteringsventilen
behöver
anges
till
en
tryckförlust på 3 kPa måste kv-fältet anges till en
tryckförlust på 3 kPa i datatabellen för den manuella
injusteringsventilen
och
dp-fältet
för
injusteringsventilen med differenstryck till det dpLvärde som fås vid den preliminära dimensioneringen.
om det beräknade dpL-värdet är lägre än det lägsta
inställbara värdet för injusteringsventilen med
differenstryck måste dp-fältet för injusteringsventilen
med differenstryck anges till det lägsta värdet i
intervallet för ventilen. Vid dimensioneringen är
förbrukarventilerna
(dvs förinställbara termostatventiler, avstängningsventiler, manuella
injusteringsventiler för fläktkonvektorer) förinställda baserat på intervallet för det fasta
differenstrycket dp.
106
b. / Om kapillärröret på injusteringsventilen med
differenstryck ansluts till avtappningskopplingen på
den manuella injusteringsventilen längst bort från
modulen.
-
denna lösning kan användas när det beräknade dpLvärdet för differenstryck är lägre än det lägsta
inställbara
differenstrycksvärdet
för
injusteringsventilen med differenstryck (dvs du
använder 10–60 kPa-ventiler, men det beräknade dpLvärdet är endast 5 kPa). I detta fall kommer
förbrukarens injusteringsventiler att anges till den
lägsta tryckförlusten för modulen och skillnaden
mellan det lägsta värdet för dp-intervallet för
injusteringsventilen med differenstryck och det
beräknade dpL-värdet kommer att regleras vid
den manuella injusteringsventilen (i exemplet ovan är detta värde 5 kPa).
Dp-fältet för injusteringsventilen med differenstryck måste alltid anges i sådana fall enligt den
lägsta punkten i intervallet för ventilen!
107