Statistiken i ODB
Reviderad april 2013 Statistiken i Områdesdatabasen Beskrivning av register och variabler samt en allmän inledning om nationell och regional statistik i Sverige Förfrågningar : kontakta ODB-helpdesk [email protected] Inledning Innehållsförteckning Inledning ........................................................................................................................... 3 Det svenska statistiksystemet ............................................................................................ 4 Den regionala statistikens utveckling................................................................................ 6 Områdesdatabasen – ODB .............................................................................................. 11 Registerstatistik – lite grunder ........................................................................................ 12 Arbetsmarknad Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik ......................................................................... 13 Arbetssökande vid arbetsförmedlingarna ........................................................................ 17 Yrkesregistret .................................................................................................................. 20 Barn och barnfamiljer Registret över barn och deras familjer ............................................................................ 23 Befolkning och befolkningsförändringar Registret över totalbefolkningen ..................................................................................... 28 Byggande Nybyggnad av bostäder ................................................................................................... 32 Fastigheter och befolkning Fastighetstaxeringsregistret ............................................................................................. 34 Inkomster Inkomst- och taxeringsregistret ....................................................................................... 37 Förmögenhetsregistret ..................................................................................................... 38 Kommunikation Statistikregistret för fordon ............................................................................................. 40 Socialomsorg och ohälsa Registret över ekonomiskt bistånd (socialbidrag) ........................................................... 41 Pensions- och sjukförsäkringsregistret ............................................................................ 44 Utbildning Befolkningens utbildning, Utbildningsregistret .............................................................. 47 Grundskolan: slutbetyg ................................................................................................... 49 Gymnasieskolan – Elever 15 oktober ............................................................................. 50 Gymnasieskolan: slutbetyg ............................................................................................. 52 Universitets- och högskoleregistret ................................................................................. 53 Hushåll, bostäder m.m. Folk- och bostadsräkningarna 1960-1990 ....................................................................... 55 Basområden Basområdesregistret ........................................................................................................ 65 Källor............................................................................................................................... 66 Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5: Bilaga 6: Folkbokföringsregler ...................................................................................... 67 Tablå över variabler i Folk- och bostadsräkningarna 1960-1990 ................... 69 Områdesindelningar i ODB ............................................................................ 71 Näringsgrensindelningar m.m. ....................................................................... 72 Länderindelning .............................................................................................. 79 Tabell över TYKO-koder ............................................................................... 81 2 Reviderad 2013-04-19 Inledning Inledning SCB har på uppdrag av Tillväxt, miljö och regionplanering inom Stockholms läns landsting gjort denna rapport som beskriver register och variabler i Tillväxt, miljö och regionplaneringens Områdesdatabas samt en allmän inledning om nationell och regional statistik i Sverige. Tyngdpunkten i rapporten har lagts vid att ge en översiktlig beskrivning av de register varifrån statistiken i Områdesdatabasen hämtas, samt att ge en mer detaljerad beskrivning av de ingående variablerna. Ibland hänvisas till dokument eller texter på SCB:s webbplats, eller på andra myndigheters webbplatser. Dessa gällde när rapporten senast uppdaterades, oktober 2009, men kan ha ändrats sedan dess. Vid problem kan man alltid ange myndighetens startsida, t.ex. www.scb.se och sedan med hjälp av sökfunktionen hamna på rätt sida. Om man söker regional statistik på SCB:s webbplats finns en sammanställning av ”Regional statistik efter ämne” som täcker in både sådan statistik som SCB:s producerar och sådant som produceras av andra statistikansvariga myndigheter. Man når sidan enklast genom att skriva in www.scb.se/Regionalt. Registerbeskrivningarna tar upp registrens bakgrund och innehåll med fokus på om det skett viktiga förändringar som påverkar jämförbarheten mellan åren. Kvaliteten hos registret beskrivs, liksom med vilken tidsfördröjning statistiken produceras. Källmaterial har till stora delar hämtats från de produktbeskrivningar som finns på SCB:s webbplats, se även under Källor. Variabeldefinitionerna har i första hand hämtats från publikationer och dokument inom SCB samt, där så har krävts, från andra myndigheter. När relevant definition har saknats beskrivs istället vilka värden variabeln har i Områdesdatabasen. 3 Reviderad 2013-04-19 Inledning Det svenska statistiksystemet Den svenska officiella statistikens historia kan sägas ta sin början i mitten av 1700talet, även om registreringar av befolkningen gjordes redan i mitten av 1600-talet. Statistiken uppstod därför att det fanns intresse för den i samhället. Statistikens inriktning och intresset för den har varierat genom tiderna beroende på den statliga politiken och på samhällsdebatten. Statistik har tagits fram på områden där man har behövt underlag för politiska ställningstaganden, men även på områden där forskare och andra har velat få samhällsförhållanden belysta. Kraven på statistiken har ökat under de senaste decennierna. Den snabba internationella integrationen, inte minst inom den Europeiska unionen (EU), samhällsekonomins hastiga förändringar, en åldrande allt mer mångkulturell befolkning och andra förändringar i omvärlden, ställer samhällets statistikförsörjning inför nya utmaningar. Därtill kommer att utvecklingen av informationstekniken gör det möjligt att ta fram ny och bättre statistik, bland annat för att belysa den regionala utvecklingen och att göra den lätt tillgänglig via internet. En fråga, som kommer att ha stor betydelse för statistiken under de närmaste åren, är införandet av ett lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet. Det leder till en avsevärd förbättring av hushålls- och bostadsstatistiken utan att man behöver göra en ny folk- och bostadsräkning. SCB är den centrala myndigheten för insamling, bearbetning och tillgängliggörande av Sveriges officiella statistik (SOS). SCB ansvarar i ekonomiska termer för något mer än hälften av statistiken och för samordningen av den. För den resterande delen ansvarar 24 andra myndigheter, var och en på sitt område. SCB genomför emellertid närmare 90 procent av produktionen av den officiella statistiken, en betydande del på uppdrag av andra statistikansvariga myndigheter. Vilken statistik som SCB inom sin anslagsverksamhet skall producera bestäms i stor utsträckning av användarnas behov. När det gäller att tillgodose regeringens och regeringskansliets egna behov av statistik är styrningen direkt. När det gäller andra myndigheters statistikbehov tillgodoses dessa till stor del genom att myndigheterna har eget statistikansvar. Myndigheter utan eget statistikansvar, organisationer m.fl. för som regel fram sina statistikbehov via SCB. För att få en överblick över statistikanvändarnas behov har SCB omfattande kontakter med användarna. SCB har exempelvis inrättat nio programråd, vilka tillsammans täcker flertalet samhällsområden inom SCB:s ansvarsområde. När det gäller bevakningen av allmänhetens statistikbehov fyller SCB och SCB:s insynsråd en viktig funktion. En ny lag om den officiella statistiken trädde i kraft den 1 juni 2001. Genom den nya lagen och en ny statistikförordning har förutsättningarna för samordning av den officiella statistiken kraftigt förbättrats. Under år 2002 inrättades ett särskilt Råd för den officiella statistiken. Rådet leds av SCB:s generaldirektör. I rådet ingår representanter för statistikansvariga myndigheter. Rådet är rådgivande och ska behandla principiella frågor om den officiella statistikens tillgänglighet, kvalitet och användbarhet samt frågor om att underlätta uppgiftslämnandet. Rådet ska också verka för samarbete mellan de statistikansvariga myndigheterna samt för utveckling och förvaltning av ett statistiknätverk, http://www.scb.se/Pages/List____250770.aspx 4 Reviderad 2013-04-19 Inledning Inom vilka områden det ska finnas officiell statistik och vilka myndigheter som ansvarar för den (statistikansvariga myndigheter) beslutas av regeringen och framgår av bilagan till statistikförordningen. Enligt 2 § i statistikförordningen beslutar en statistikansvarig myndighet om statistikens innehåll och omfattning inom sitt statistikområde om inte något annat följer av ett särskilt beslut av regeringen. Den intresserade kan läsa mer om detta på SCB:s webbplats (”Om SCB”). De resurser statsmakterna satsar på officiell statistik relativt sett har minskat kraftigt de senaste decennierna, Sverige satsar förhållandevis lite på samhällets statistikförsörjning i ett internationellt perspektiv. Statistiken har under senare år alltmer kommit att användas för uppföljning av politik på både nationell nivå och EU-nivå, vilket ställer stora krav på tillförlitlighet och aktualitet. Den svenska statistiken anpassas successivt till EU:s beslut. EU har initierat såväl ny statistik som förändringar och utveckling av befintlig statistik, t.ex. i form av harmonisering. Samtidigt som EU-medlemskapet inneburit betydande krav på förändring och utvidgning av statistiken har samhällets statistikbehov fått tillgodoses inom krympande budgetramar. SCB:s verksamhet bedrivs både med anslagsmedel från staten och i form av uppdragsverksamhet. Syftet med SCB:s uppdragsverksamhet är att öka statistikanvändarnas möjligheter att utnyttja SCB:s kompetens och de statistiska material, metoder m.m. som SCB förfogar över. Uppdragsverksamheten utförs parallellt med och i samma organisation som anslagsverksamheten, som vanligen är en bas för uppdragsverksamheten. Bakom detta ligger målet att de uppgifter som samlas in från individer och företag och som används för produktion av den officiella statistiken, skall komma till så stor användning och nytta som möjligt i samhället. Inriktningen är således att SCB genom uppdragsverksamheten skall öka tillgången på statistisk information i samhället utöver det som den anslagsfinansierade statistiken möjliggör. Därigenom får de av riksdagen beviljade anslagen ett samhällsekonomiskt mervärde. Uppdragsverksamheten svarar för knappt hälften av SCB:s totala omslutning. Produktion av officiell statistik för andra statistikansvariga myndigheter, statistiska undersökningar/datainsamling, konsultationer och tjänsteexport svarar tillsammans för ca 75 procent av SCB:s totala uppdragsverksamhet. Ungefär 20 procent av uppdragsverksamheten utgörs av registerbearbetningar eller statistik från SCB:s register. Den delen bygger på det datalager, som finns hos SCB och som i huvudsak har samlats in för den anslagsfinansierade statistiken. SCB utnyttjade relativt tidigt de möjligheter som internet ger. På SCB:s webbplats www.scb.se, som har utvecklats och ändrats flera gånger, kan man nu bl.a. finna pressmeddelanden, statistikmeddelanden och de siffermässiga resultaten i Sveriges statistiska databaser (SSD). Dessa är sedan år 2000 gratis tillgängliga för användarna. Den regionala statistikens utveckling Kommunreformerna Efter det andra världskriget fanns det en politisk vilja att bygga ut välfärden för medborgarna. Kommunerna fick en allt viktigare del i genomförandet av de politiska välfärdsambitionerna. I början av 1950-talet fanns det ett par tusen kommuner i 5 Reviderad 2013-04-19 Inledning Sverige. Många kommuner var mycket små, genomsnittsstorleken var ca 3 500 invånare. De ansågs därmed vara för små för att kunna utgöra basen för välfärdsinsatserna. Genom att slå samman kommunerna till allt större enheter skulle de bli effektivare ur olika perspektiv och det fanns stora ekonomiska fördelar med stordrift. Grundskolereformen och miljonprogrammets byggnation är exempel på sådant som krävde större kommuner. Sammanslagningen gjordes i flera steg, först i storkommunreformen 1952 och senare i kommunblocksreformen som pågick under 1962-74. För Stockholms län innebar reformerna att kommunantalet halverades från 56 stycken 1952 till 23 stycken 1974. För hela riket fanns 278 kommuner kvar 1974. Därefter har det skett ett antal justeringar av vissa kommuner. För närvarande finns det 290 kommuner. Regional statistik före 1970 Före 1970 var Folk- och bostadsräkningarna en av de viktigaste statistikkällorna för planering och utredningar av regional karaktär. Räkningarna genomfördes fram till och med 1950-talet regelbundet vart tionde år. Från och med 1960 gjordes de vart femte år. Statistiken var ofta relativt gammal när den skulle användas. Den snabba samhällsutvecklingen efter andra världskriget ökade behovet av ett mer aktuellt statistiskt underlag och den tekniska utvecklingen medgav möjligheter att producera en del av ämnesinnehållet Folk- och bostadsräkningarna som årlig statistik till en rimlig kostnad. De stora gemensamma resurser som satsades på att omdana Sverige under 1950-, 1960- och 1970-talen innebar att bl.a. utredningsresurser byggdes upp både inom staten och kommunerna. På den statliga sidan byggdes regionalpolitik och länsplanering upp under senare delen av 1960-talet. I landet inrättades på vissa håll regionala planeringskontor, som exempelvis Tillväxt, miljö och regionplanering i Stockholms län, som företrädesvis arbetade med fysisk planering. Kommunreformen innebar att alltfler kommuner blev tillräckligt stora för att kunna anställa experter inom olika kommunala verksamhetsområden. Dessa behövde underlag för att kunna göra planer och prognoser. De statistikkällor som man hade tillgång till var främst befolkningsstatistik på kommun- och församlingsnivå samt folk- och bostadsräkningar. Med stöd av den nya datortekniken kunde materialet i den samordnade folk- och bostadsräkningen 1960 bearbetas av statistikmaskiner. I samband med Folk- och bostadsräkningen 1965 användes datorer för första gången. Den nya tekniken innebar att man betydligt enklare än tidigare kunde sprida statistiken på fler variabelkombinationer och uppdelad i fler klasser. Innehållet i redovisningarna blev därigenom betydligt mer omfattande och komplexa. I anslutning till räkningarna 1960 och 1965 kunde man exempelvis även redovisa statistik för delar av de större kommunerna. Den stora förändringen för statistiken kom i samband med att dåvarande Riksskatteverket 1967 datoriserade folkbokföring och skatteredovisning. Förändringen innebar att befolknings-, inkomst-, taxerings- och fastighetsregistren blev tillgängliga i elektronisk form. Inom SCB fanns ett intresse att skapa en uppdragsfinansierad registerbaserad statistik. Syftet med denna var att på uppdragsbasis årligen kunna redovisa statistik från olika ämnesområden för bl.a. fritt valda områden inom kommuner. Redan i samband med Folk- och Bostadsräkningarna 1960 och 1965 kunde exempelvis SCB erbjuda kommunerna ett särskilt tabellprogram med redovisning för av kommunen avgränsade områden. Den redovisningen byggde på att en områdeskod sattes för uppslag och ruta i mantalsskrivningen. Med hjälp av denna koppling kunde 6 Reviderad 2013-04-19 Inledning befolkningen knytas till fastigheter. Den nya datortekniken var mer sofistikerad och medgav större möjligheter att knyta statistiken till eget valda områdesindelningar. Nyckelkodsystemet (NYKO) - grunden för delområdesstatistiken Kommunreformerna innebar att kommunerna blev större och därigenom fanns ett behov att få tillgång till statistik för olika typer av geografiska områden som var relevanta för den kommunala planeringen, som t.ex. skolupptagningsområden och socialdistrikt. Den metod som användes för att knyta ihop statistiken med geografin byggde på att befolkningen var folkbokförd på fastighet och att fastigheterna fanns uppritade på kartor. Genom att det finns en fastighetsuppgift för varje folkbokförd person i Sverige i befolkningsstatistiken är det möjligt att koppla ett geografiskt begrepp till alla personregister. Kommunernas områdesindelning byggdes ofta upp utifrån små områden t.ex. kvarter som sedan hierarkiskt uppsummerades till bostadsområden, stadsdelar och stadsdelsgrupper. Utanför de stora tätorterna byggdes ofta områdena upp kring landsförsamlingar och mindre tätorter. Den indelning i NYKO som kommunerna gjorde i Stockholms län har sedan 1960talet även använts inom Stockholms läns landsting. Områdena kallades först FoBområden och senare basområden, de beskrivs närmare i avsnittet om Basområdesregistret. Regional statistik under 1970-talet En viktig del i utvecklingsarbetet för att utveckla den elektroniskt baserade registerstatistiken vid SCB var att skapa ett register över samtliga folkbokförda i landet hos SCB. Registret baserades på de uppgifter från folkbokföringen. Det befolkningsregister som lades upp på SCB kom att benämnas Registret över totalbefolkningen (RTB). Utifrån de variabler som fanns i registret konstruerades ett antal tabeller som ingick under namnet DEMOPAK (demografiskt statistikpaket). DEMOPAK var det första i serien av statistikpaket från SCB. Det första DEMOPAK som producerades baserades på 1967 års RTB. Paketet heter numera BEFPAK-Folkmängd. Inkomststatistiken blev nästa statistikgren att paketeras och det inkomststatistiska paketet fick namnet INKOPAK. Den första versionen kom 1968. INKOPAK baseras på SCB:s Inkomst- och taxeringsregister (IoT). Under 1970-talet utvecklades en rad nya statistikpaket som AVIPAK, TAXOPAK och BILPAK. AVI i AVIPAK står får aviseringar till folkbokföringen. I AVIPAK redovisades bl.a. födda, döda, flyttningar, civilståndsändringar. DEMOPAK och AVIPAK blev två viktiga statistikpaket för planerarna. AVIPAK heter numera BEFPAKBefolkningsförändringar. TAXOPAK baserades på SCB:s register över taxeringar (SCBTB). Statistikpaketet redovisar taxeringsstatistik för den mantalsskrivna befolkningen. Det används framför allt för beräkningar av kommunernas skatteinkomster. BILPAK redovisar uppgifter om bilar och bilägarna. Uppgifterna hämtas från bilregistret och RTB. De används bl.a. i trafikprognoser och dimensionering av parkeringsplatser. 7 Reviderad 2013-04-19 Inledning 1980-talets statistikpaket Arbetssökandestatistik för delområden, Statiskunderlag för befolkningsprognoser, Ohälsodata, FASTPAK och SYSSPAK var statistikpaket som utvecklades under 1980talet. Arbetssökandestatistiken utgår från AMS:s statistikfil PRESO, som är baserad på AMS:s Händelsedatabas. Uppgifterna samkörs med RTB. Paketet produceras två gånger per år med redovisning för månaderna mars och oktober. Uppgifterna används för att bl.a. prognostisera behov av sociala insatser. Statistikunderlag till befolkningsprognoser utvecklades för att ge underlag till de prognosprogram som bl.a. dåvarande Kommundata konstruerade. Statistikpaketet togs fram i samarbete med företrädare för bl.a. Föreningen för kommunal statistik och planering (KSP). Ohälsodata är ett litet statistikpaket som redovisar bl.a. sjukdagar fördelade efter variabler från RTB. Statistikpaket har stor utvecklingspotential. FASTPAK är ett statistikpaket som haft flera skepnader. Det redovisar uppgifter om fastigheter och byggnader. SYSSPAK utvecklades för att redovisa årlig sysselsättningsstatistik, som 1985 togs fram registerbaserat för första gången. Tidigare var det endast Folk- och bostadsräkningarna som kunde redovisa en totalräknad sysselsättningsstatistik. 1993 vidgades paketet från att vara en sysselsättningsstatistik till att bli ett arbetsmarknadsstatistiskt paket och bytte namn till AMPAK. Det nya namnet knöt an till att statistiken kunde redovisa statistik både för arbetsmarknadens utbuds- och efterfrågesida. 1990 – den sista traditionella FoB:en I samband med FoB 70 blev Folk- och bostadsräkningarna en symbol i pressen för den ökade rädslan i samhället för vad datoriseringen kunde innebära för den personliga integriteten. Kritiken kulminerade i samband med 1990 års Folk- och bostadsräkning, då bl.a. ledande politiker i Stockholms stad uppmanade till bränning av de blanketter som distribuerades av FoB:en. Detta fick bl.a. till följd att hushållsstatistiken i Stockholms stad inte kunde användas 1. Redan i början av 1980-talet ersatte man i Danmark den traditionella insamlingsmetoden för Folk- och bostadsräkningar, som bestod av blanketter till hushållen med registerlösningar. Det innebar att man byggde upp en registerstatistik kring bl.a. sysselsättning, pendling, hushåll och bostäder. Finland genomförde liknande förändringar på 1990-talet och Norge gick över till en registerlösning i samband med 2000 års Folk- och bostadsräkning. I Sverige togs de danska idéerna upp och i samband med FoB 85 skapades en registerlösning för sysselsättningsstatistik. Denna kunde dock inte helt ersätta alla uppgifter från folkräkningen exempelvis saknades uppgifter om yrke och färdsätt till arbetet. Inför FoB 90 påbörjades redan 1985 arbetet med att bygga upp ett nationellt utbildningsregister. 1990 blev den sista traditionella folkräkningen. Tanken var från början att man skulle bygga upp en registerstatistik på danskt manér. Vissa delar av det danska konceptet har utvecklats. Utöver sysselsättningsregistret och utbildningsregistret tillkom ett yrkesregister 2001. 1 Läs mer i avsnittet om hushåll, bostäder m.m. 8 Reviderad 2013-04-19 Inledning Eftersom folkräkningsdelen numera i stort sett är komplett och redovisas årligen inom respektive ämnesområde har den resterande delen av FoB döpts om till Hushålls- och bostadsräkning (HoB). Sverige kommer att uppfylla EU-direktivet om en census 2011 som avser statistik om hushåll och boende. 1990-talet: statistikreform och EU-medlemsskap Regionalt fördelad statistik produceras över hela SCB, merparten baseras på de olika totalräknade registren. De register som är av intresse inom Områdesdatabasen finns beskrivna i denna rapport. Sedan statistikreformen 1994/95, då ansvaret för den officiella statistiken i Sverige delades upp mellan SCB och ett drygt tjugotal andra statistikansvariga myndigheter, finns också ett antal register inom andra statistikansvariga myndigheter. Dessa register utnyttjas också för produktion av regionalt fördelad statistik. Regionalpolitiken har under de senaste åren fått en ny inriktning. Sverige omfattas av EU:s struktur- och regionalpolitik sedan EU-inträdet 1995. Vidare har regionalpolitiken i Sverige förändrats och är numera grundad på regionala tillväxtavtal. För att följa den regionala utvecklingen och utvärdera effekterna av den regionala utvecklingspolitiken krävs i många fall att statistik, som tidigare endast tagits fram på riksnivå, behöver delas upp på detaljerad regional nivå. Det gäller exempelvis s.k. regionprodukter, som är en motsvarighet till den nationella nivåns BNP. Det gäller också regionala skillnader på välfärdsområdet. Programrådet för regionalstatistik2 har pekat på att behoven av regional statistik har förstärkts kraftigt inom vissa områden under nittiotalet - t.ex. vad gäller regionernas ekonomiska struktur och inbördes beroenden, sambanden mellan offentlig, privat och hushållssektor, de lokala arbetsmarknadernas förutsättningar och funktion, geografiska skillnader i välfärd och sociala förhållanden samt näringslivets utvecklingsbetingelser. Det är viktigt att kunna analysera regionala styrkor och svagheter. Sveriges medlemskap i EU har också ökat regionernas betydelse. Under 1990-talet har geografiska informationssystem, GIS, gett nya möjligheter att hantera statistik. All person- och fastighetsrelaterad information kan aggregeras till koordinatdefinierade områden av olika slag, som t.ex. regelbundna rutnät, omland kring servicepunkter, upptagningsområden längs transportnät m.m. Statistiken i ODB kan knytas till digitala basområdesgränser för olika typer av analyser med hjälp av GIS. 2000-talet: Statistik via internet År 2000 blev de officiella databaserna (Sveriges statistiska databaser, SSD) gratis tillgängliga på SCB:s webbplats. Det har inneburit helt nya möjligheter för användare av regional statistik att enkelt hämta uppgifter om län och kommuner. När det gäller den avgiftsbelagda statistiken på delområden, som erbjuds inom statistikpaketen, så har den under 2000-talets första år successivt fått ny skepnad. Internet har möjliggjort att den statistik som tidigare distribuerades som papperstabeller och excelfiler på diskett, numera distribueras via Internet. Statistikpaketens internetdatabas heter Områdesstatistiska databasen, OSDB. Kommunerna hämtar i stort sett all sin delområdesstatistik på det här sättet. 2 I rådet finns representanter för kommuner, länsstyrelser och landsting, för Sveriges kommuner och landsting samt för regional forskning m.m. 9 Reviderad 2013-04-19 Inledning Uttagssystemet har byggts med en teknik som möjliggör mer flexibla uttag, än vad som var möjligt tidigare när variabelkombinationerna redan på förväg hade bestämts. Tabellerna aggregeras från en individdatabas när användaren gjort sina val. Samma teknik kommer även att användas till forskare och regionala organ. För samhällsplanerare på regional nivå finns ett regionalt Analys- och prognossystem (rAps) för vilket Tillväxtanalys är ansvarig. rAps fungerar både som ett analysverktyg för den regionala nivån och som ett system med krav på konsistens över hela riket för den centrala nivåns behov. Systemet innehåller både en prognosdatabas och en Internetdatabas. rAps säljs som årliga licenser. SCB arbetar på olika sätt med att utveckla såväl den befintliga regionala statistiken som sådan ny statistik som efterfrågas, t.ex. genom programrådet för regionalstatistik eller genom de olika arbetsgrupper som finns inom föreningen för kommunal statistik och planering, KSP. Det finns ett särskilt regionalt nätverk inom SCB där representanter för alla ämnesavdelningarna är med, för att bevaka de regionala aspekterna och förbättra samordningen inom SCB. Under 2004 fick de regionala sidorna på SCB:s webbplats ett efterfrågat tillskott: regional statistik efter ämne. Regional statistik från SCB och övriga statistikansvariga myndigheter har samlats ämnesvis i överskådliga tablåer, se mer på www.scb.se/Regionalt. Områdesdatabasen - ODB Förvaltningarna inom Stockholms läns landsting använder statistikunderlag på detaljerad områdesnivå i sin planering, liksom kommunerna i länet och andra offentliga aktörer. För att tillgodose många skiftande planeringsbehov finns sedan många år en särskild Områdesdatabas, ODB, som Tillväxt, miljö och regionplanering ansvarar för. Den täcker in hela Stockholms län och innehåller en mängd statistik som beskrivs i denna rapport. ODB innehåller data för kortare eller längre tidsperioder bakåt i tiden. För att kunna utnyttjas inom landstingets många verksamheter kan man ta ut statistiken för en mängd olika områdesindelningar, t.ex. primärvårdsområden och trafiksektorer. För att i möjligaste mån tillgodose alla olika önskemål krävs en geografisk indelning i tillräckligt små områden, som är enhetlig för hela länet. De områden som används som minsta byggsten i Områdesdatabasen kallas basområden. Basområdena består av tre typer av områden; bostadsområden, arbetsplatsområden och restområden. Basområdena kallades tidigare ”FoB-områden” och skapades redan 1960. Före 1995 byggde basområdena på respektive kommuns NYKO, geografiska områden som används för den kommunala planeringen. Från och med 1 januari 1995 släpptes kopplingen till NYKO och basområdesindelningen är sedan dess kommunoberoende och fastighetsbaserad. Alla ODB-användare får underteckna ett sekretessavtal. Siffror som hämtas från ODB får inte spridas, utan att man först sett till att inga uppgifter går att härleda till enskilda personer. Det finns en särskild Helpdesk dit ODB-användare kan vända sig med frågor om ODB, eller för att få hjälp med lösenord. Helpdesk nås via mail till [email protected]. 10 Reviderad 2013-04-19 Inledning Registerstatistik – lite grunder SCB har ett stort antal s.k. statistiska register, det gemensamma för dessa register är att de är totalräknade och därmed går att bryta ned på olika geografiska nivåer. De flesta av SCB:s statistiska register skapas med hjälp av registerstatistiskt metodarbete utifrån administrativa register, som från början har ett annat syfte än att utgöra underlag för statistikframställning hos registermyndigheterna. Många av SCB:s register bidrar med variabler inom ODB. I den beskrivning som följer här har registren ordnats efter ämnesområde som ansluter till befintliga ämnesområden inom ODB. När man beskriver register är det vissa termer som är bra att känna till: Objekt: Objekten kan vara personer, företag, bostäder, elever m.m. Population: Alla objekt som ingår i ett register. Variabel: Egenskaper hos objekten, som går att redovisa i tabeller. T.ex. personers ålder och kön eller bostäders storlek och byggnadsår. Totalräknad: Motsatsen till statistik baserad på urval, d.v.s. statistik som baseras på alla individer eller alla företag t.ex. Undertäckning: De objekt som saknas, men som egentligen borde vara med i populationen – t.ex. nybyggda lägenheter som inte rapporterats från kommunerna, men som är färdigställda. Övertäckning: De objekt som finns med i registret, men som egentligen inte ingår i populationen – t.ex. finns det personer i befolkningsregistret som egentligen har utvandrat men som fortfarande finns kvar i registret. Primärmaterial: T.ex. ett register som kommer till SCB från en annan myndighet, eller blanketter med statistikuppgifter som kommer till SCB och som utgör underlag för det slutliga statistikregistret. 11 Reviderad 2013-04-19 Arbetsmarknad Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik Bakgrund och innehåll Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) ger sedan 1985 årlig information om sysselsättning, pendling och näringsstruktur. RAMS hette tidigare ÅRSYS (Årlig regional sysselsättningsstatistik) och skapades för att ersätta sysselsättningsdelen i folk- och bostadsräkningarna. RAMS har successivt byggts ut med allt fler variabler, bl.a. för att belysa personalstruktur i företag och på arbetsställen samt händelser och flöden på arbetsmarknaden. RAMS viktigaste källa är Skatteverkets register. Information om förvärvsarbete finns på de kontrolluppgifter som varje arbetsgivare är skyldig att lämna till Skatteverket för de personer som fått kontant bruttolön eller annan ersättning utbetald under året. Personer som deklarerar för näringsverksamhet lämnar, som bilaga till deklarationen, s.k. standardiserade räkenskapsutdrag. Uppgifterna från Skatteverket kompletteras med företags- och arbetsställeinformation från SCB:s Företagsdatabas. Bakgrundsvariabler för individerna, t.ex. demografiska data och utbildningsuppgifter, hämtas från andra register inom SCB. Objekt och population Individobjektet omfattar den folkbokförda befolkningen i Sverige den 31/12 aktuellt årsskifte enligt Registret över totalbefolkningen. Det bör observeras att arbetspendlare över riksgräns inte ingår i RAMS. Detta påverkar både dagbefolkningen och statistik över nattbefolkningens förvärvsintensitet. De företagsenheter som ingår i undersökningen är de företag som under året utgett minst en kontrolluppgift för anställda och de företag som deklarerat för näringsverksamhet under året. De anställningar som det utgetts en kontrolluppgift för under året och den näringsverksamhet under året som deklarerats motsvarar objektet "jobb". Viktiga förändringar över tiden Den första viktiga förändringen i RAMS sedan starten 1985 är en ny metod för att avgränsa förvärvsarbetande som infördes i 1993 års statistik. Den nya metoden medförde att sysselsättningsnivån sjönk med 3,4 % totalt, men med regionala variationer. Tidsseriebrott uppträder avseende statistiken redovisad efter näringsgren/ bransch beroende på att Standard för svensk näringsgrensindelning, SNI, reviderats. I RAMS 1993 ersattes SNI 69 av SNI 92, i RAMS 2002 - 2007 används SNI 2002 och fr.o.m. RAMS 2008 används SNI 2007. Näringsgrensindelningen, SNI 92, är samordnad bl.a. med EU:s näringsgrensstandard och ersatte den tidigare indelningen från 1969, SNI 69. Det är stora skillnader mellan SNI 92 och SNI 69. På alla nivåer är det svårt att göra jämförelser mellan indelningarna, för mer detaljer se Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) avseende Standard för svensk näringsgrensindelning. 13 Arbetsmarknad SNI 92 har i sin tur ersatts av en ny näringsgrensindelning, SNI 2002 1, som började tillämpas i statistiken från 2002. En viktig skillnad som berör tabeller med redovisning av SNI, grov nivå, är att förskolor numera ingår i gruppen ”Utbildning”, från att tidigare ingått i ”Vård och omsorg”. SNI2007 som nu införs i statistiken (RAMS 2008), både i Sverige och internationellt, kommer att ge bättre möjlighet att belysa vad som händer i ekonomin. En anpassning sker till de förändringar som skett i synnerhet beträffande tjänstenäringarna under den senaste 20-årsperioden. Samtidigt medför detta med nödvändighet att problem uppstår vid jämförelser över en längre tidsperiod. SNI 2007 är en svensk variant av den nya versionen av EU:s näringsgrensindelning, kallad NACE Rev. 2. Ett generellt problem vid införande av en ny näringsgrensindelning är konflikten mellan en strävan att den nya standarden ska ge bättre möjligheter att belysa de förändringar som skett i näringslivsstrukturen, samtidigt som det är av stor vikt att i så stor utsträckning som möjligt kunna behålla någorlunda intakta tidsserier. Dessutom är internationell samordning viktig för att kunna göra rättvisande länderjämförelser. Näringslivsstrukturen ser dock ut på olika sätt i olika länder, vilket medför att dessa har delvis olika intressen. Med nödvändighet leder så skilda önskemål till att kompromisser måste göra i olika avseenden. Revideringsarbetet har medfört ett stort antal förändringar jämfört med den tidigare versionen SNI 2002. Bland de viktigaste förändringarna är: • • • • • • • ny avdelning för informations- och kommunikationsverksamhet tre nya avdelningar utifrån den gamla indelningen med företagstjänster ny avdelning för miljöaktiviteter ny avdelning för kultur, nöje, fritid utökning med olika högteknologiska aktiviteter flytt av förlagsverksamhet och återvinning från tillverkning till tjänstenäringarna ändrade principer för klassificering av reparationsverksamhet Från och med 2002 års statistik finns en liten skillnad jämfört med tidigare som innebär en viss kvalitetsförbättring. Detta gäller den grupp som är kombinerat anställda och företagare under året, som har hanterats något annorlunda än föregående år vid avgränsningen av förvärvsarbetande. Detta ger ett smärre tidsseriebrott vid jämförelse med tidigare statistik, eftersom denna justering höjer nivån med sysselsatta med 15 000, vilket motsvarar 0,37 procent av samtliga förvärvsarbetande i riket. Från och med RAMS 2004 infördes två förändringar: Dels används en ny källa för att identifiera förvärvsarbetande företagare, dels modifierades metoden att klassificera förvärvsarbetande anställda något. Den nya källan medförde att antalet personer som klassats som förvärvsarbetande företagare ökade till en förmodat mer rättvisande nivå. Till skillnad mot tidigare inkluderas nu även verksamheter som uppvisar ett underskott vid klassificering av personliga företagare. Beträffande modifieringen av 1 http://www.scb.se/Pages/List____257409.aspx 14 Arbetsmarknad metoden för skattning av förvärvsarbetande anställda berör den huvudsakligen åldersgruppen 65-84 år. Förändringarna medförde att ett tidsseriebrott inträffade mellan 2003 och 2004. Sysselsättningsnivån totalt ökade med ca 1,8 procent och i åldersgruppen 20-64 år med 1,2 procent. Antalet förvärvsarbetande företagare ökade med ca 30 000 personer. Metodjusteringen medförde att antalet sysselsatta i åldersgruppen 65-84 år ökade med knappt 0,5 procent. I framställningen av den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) avseende årgång 2011 har SCB gjort en del förändringar jämfört med tidigare årgångar. Förändringen påverkar främst personer som är 65 år och äldre. Förändringarna görs för att få en enhetligare behandling av gruppen egna företagare samt för att få en populationsavgränsning beträffande ålder som överensstämmer med Arbetskraftsundersökningen (AKU). Ovanstående förändringar innebär ett tidsseriebrott mellan RAMS 2010 och RAMS 2011. Förändringarna påverkar endast personer som är 65 år och äldre. Jämförelseuppgifter avseende 2011 visar att antalet förvärvsarbetande totalt, 16-74 år, ökar med 1,2 procent. I åldersgruppen 65-74 år ökar sysselsättningen med ca 60 000 personer, 47 procent. Kvalitet Uppgifterna i RAMS hämtas från register med generellt sett god kvalitet, men statistiken har vissa felkällor som främst gäller variablerna sysselsättningsstatus, arbetsställets belägenhet och näringsgren. Allmänt kan sägas att RAMS ger en god bild av sysselsättningsförhållanden som i stort överensstämmer med Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) resultat på riksnivå. Sysselsättningsnivån i RAMS ligger dock något under motsvarande tal i AKU för november. Efter att AKU under 2005 EU-harmoniserats uppgår skillnaden i sysselsättningsnivån mellan AKU och RAMS till drygt fyra procent mot att tidigare legat på cirka två procent. Statistik med redovisning på små redovisningsgrupper (t.ex. små regioner som del av kommun) ger ibland något sämre kvalitet. Det gäller också statistik som avser befolkningsgrupper med svagare anknytning till arbetsmarknaden, t.ex. personer i åldern 16-19 år samt ålderspensionärer. Avgränsning av förvärvsarbetande När SCB ändrade sättet att avgränsa förvärvsarbetande 1993 sjönk antalet förvärvsarbetande med 3 procent för hela riket jämfört med den tidigare metoden. Den gamla metoden byggde på att SCB klassificerade en person som förvärvsarbetande eller inte med hjälp av löneuppgiften på kontrolluppgiften (KU). Var lönesumman över en viss gräns klassades personen som förvärvsarbetande. Lönegränsen justerades varje år med ett löneindex och lönegränsen var lika hög för alla löntagare, oavsett kön eller ålder. Den gamla metoden har använts i sysselsättningsstatistiken från ÅRSYS 1986-1992 och i FoB 85 och FoB 90. Den nya metoden innebär att hänsyn tas till löneskillnader som beror främst på ålder och kön. Detta betyder att olika grupper av löntagare får olika lönegränser. Gränserna sätts med hjälp av underlag från arbetskraftsundersökningarna (AKU) för oktober och november. Genom att 15 Arbetsmarknad varje år jämföra med uppgifter från AKU på individnivå, kan lönegränserna ändras så att bästa jämförbarhet uppnås över tiden. Avsikten är att som förvärvsarbetande räkna personer som har en arbetsinkomst som motsvarar minst fyra timmars arbete eller varit tillfälligt frånvarande i november. I Sysselsättningsregistret finns inte uppgift om arbetstid. Därför används inkomstuppgift som grund för klassificering. Undantagna från modellskattningar är personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet (=företagare) som alltid räknas som förvärvsarbetande. För att betraktas som aktiv skall den skattskyldige ha ägnat sig åt verksamheten i en omfattning som motsvarar minst en tredjedel av en anställning på heltid. Fr.o.m. årgång 2004 används en ny källa, Standardiserade räkenskapsutdrag, för uppgifter om företagare. I och med detta kan även företagare som redovisat underskott av sin näringsverksamhet klassificeras som förvärvsarbetande företagare. Arbetsställe, näringsgren Ett arbetsställe kan bli felkodat eller obestämt av flera anledningar. En är att organisationsnumret som anges på kontrolluppgiften inte finns i Företagsdatabasen (FDB). En annan anledning är att ett visst företag hade flera arbetsställen, utan att detta kommit till SCB:s kännedom. Arbetsgivare kan ha angett fel arbetsställe på kontrolluppgiften. Som exempel kan en kommun ha fört alla sina anställda på kommunkontoret, trots att arbetsstyrkan i verkligheten är utspridd på daghem, skolor, vårdhem m.m. Sådana felnumreringar leder till felaktiga eller saknade uppgifter om arbetsplatsens belägenhet, vilken bestäms med hjälp av FDB:s belägenhetsuppgifter. Felaktigt eller saknat arbetsställe påverkar primärt statistik om dagbefolkning och arbetspendling, men också näringsgren, eftersom detta hämtas från arbetsställets SNI-kod i FDB. Redovisningstidpunkt Sysselsättningsregistret baseras på befolkningen den sista december. Referensperioden för förvärvsarbete är november månad. Framställningstiden är 11 månader. Tabeller i ODB Sysselsättningsstatistik för 1985 och 1990 redovisas med något undantag i kapitlet om FoB, övriga årgångar redovisas här. Fördefinierade tabeller: − Natt1: Befolkningen 16- år 2000- efter område, ålder, kön, sysselsättning, svenskt/nordiskt/utomnordiskt födelseland, utbildningsnivå, näringsgren och tid − Natt1SNI07: Befolkningen 16- år 2008- efter område, ålder, kön, sysselsättning, svenskt/nordiskt/utomnordiskt födelseland, utbildningsnivå, SNI2007 utökad nivå och tid. − Dag1SNI07: Förvärvsarbetande dagbefolkningen 16- år 2008- efter arbetsområde, ålder, kön, svenskt/nordiskt/utomnordiskt födelseland, utbildningsnivå, SNI2007 utökad nivå och tid. − Utpend1: Förvärvsarbetande nattbefolkning 16- år 2000- efter område, arbetsområde, ålder, kön, utbildningsnivå, sammanräknad förvärvsinkomst i kvintiler och tid − Utpend2: Förvärvsarbetande nattbefolkning 16- år 2000- efter område, arbetsSAMSområde, ålder, kön, utbildningsnivå, 16 Arbetsmarknad − − − sammanräknad förvärvsinkomst i kvintiler och tid Inpend1: Förvärvsarbetande dagbefolkning 16- år 2000- efter arbetsområde, område, ålder, kön, utbildningsnivå, sammanräknad förvärvsinkomst i kvintiler och tid Inpend2: Förvärvsarbetande dagbefolkning 16- år 2000- efter arbetsområde, SAMSområde, ålder, kön, utbildningsnivå, sammanräknad förvärvsinkomst i kvintiler och tid Dag1: Förvärvsarbetande dagbefolkning 16- år 2000- efter arbetsområde, ålder, kön, svenskt/nordiskt/utomnordiskt födelseland, utbildningsnivå, näringsgren och tid Historiska tabeller: − Dag2: Dagbefolkning 94-95, 97-99 efter område, ålder, kön, näringsgren (SNI grov nivå) och tid − Dag3: Dagbefolkning 94-95, 97-99 efter område ålder, kön, näringsgren (SNI 2-siffernivå) och tid − Dag4: Dagbefolkning 94-95, 97-99 efter område ålder, kön, näringsgren (ISP 96) och tid − Dag5: Dagbefolkning 90, 92, 94-95, 97-99 efter område, ålder, kön och tid − Natt2: Nattbefolkning 97-99 efter område ålder, kön, näringsgren (SNI grov nivå) och tid − Natt3: Nattbefolkning 94, 97-99 efter område ålder, kön, näringsgren (SNI 2-siffernivå) och tid − Natt4: Nattbefolkning 94-95, 97-99 efter område ålder, kön, näringsgren (ISP 96) och tid Variabelnamn Arbetsområde – arbetsSAMSområde Definition Område där personen arbetar, används i kombination med område för att få fram pendlingsuppgifter. ArbetsSAMSområde, se SAMS-område nedan. Dagbefolkning Förvärvsarbetande personer 16 år och äldre efter arbetsplatsens belägenhet. Födelseland Svenskt, nordiskt, utomnordiskt Kön Män och kvinnor Nattbefolkning Förvärvsarbetande personer 16 år och äldre efter bostadens belägenhet. Näringsgren Näringsgren avser företagets eller arbetsställets huvudsakliga verksamhet. I regel används arbetsställets näringsgrenskod när sysselsatta redovisas efter bransch. Om ett företag bedriver flera typer av verksamhet vid exempelvis ett och samma arbetsställe bestäms näringsgrenskoden i princip utifrån den verksamhet som sysselsätter flest anställda. För närmare beskrivning av de olika indelningar som näringsgren kan redovisas enligt (ISP, ISP96, SNI69, SNI92, SNI02 o.s.v.), se bilaga 4! Sammanräknad förvärvsinkomst Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet bildar tillsammans sammanräknad förvärvsinkomst. Redovisas i kvintiler: befolkningen 16år i riket har delats in i fem lika stora grupper, varefter inkomstgränserna har satts. SAMS-område SAMS står för Small Areas for Market Statistics och är en rikstäckande 17 Arbetsmarknad områdesindelning som bygger på kommunernas delområden i de större kommunerna och på valdistrikt i de mindre. Sysselsättning Redovisar om en person har klassats som förvärvsarbetande i november eller inte. Se avsnitt ovan ”Avgränsning av förvärvsarbetande”. Utbildningsnivå Avser personens högsta, avslutade utbildning. Uppgiften hämtas från Utbildningsregistret. Ålder Befolkningen 16 år och äldre redovisas i åldersklasser, se även tabellbeskrivningar till respektive tabell som finns i ODB. Arbetssökande vid arbetsförmedlingarna Bakgrund och innehåll SCB har sedan början av 1980-talet tagit fram arbetssökandestatistik baserad på uppgifter från Arbetsförmedlingen om personer som är inskrivna hos dem. Bakgrunden var efterfrågan hos ett antal kommuner att kunna redovisa arbetssökande efter olika kriterier på lägre geografisk nivå än kommun. Statistiken avser personer som är 18-64 år och förutom de s.k. öppet arbetslösa redovisas också personer inom program med aktivitetsstöd, sökande med subventionerad anställning, sökande med anställning utan subventioner, nystartjobb och övriga inskrivna. Arbetsförmedlingen har genomfört förändringar både av definitionen av vilka som räknas till öppet arbetslösa och vilka konjunkturberoende program som finns 2. Definition av öppet arbetslösa De viktigaste förändringarna att känna till gäller definitionen av vilka som räknas som öppet arbetslösa: - 1989-06 – 1994-12: Sökandekategori 1, servicekod 1 ”Utan arbete, kan ta arbete direkt”. Det tidigare kravet på att kunna ta arbete inom 10 dagar tas bort. - 1995-01: Byter servicekoder till tvåsiffriga koder, Sökandekategori 11 ”Arbetslösa”. Dessutom finns andra sökandekategorier som inte räknas till de arbetslösa (sökandekategori 12 ”utan arbete, vägledning”, 13 ”utan arbete, väntar på beslutad åtgärd” och 14 ”utan arbete, övriga”). - 1996-04: Ny sökandekategori, 15 ”arbetslösa, timanställda”, införs och räknas till begreppet arbetslösa. (Ingår dock inte i SCB:s delområdesstatistik.) - 1997-07: Nytt arbetslöshetsbegrepp, sökandekategori 11+12+13. Kategorierna benämns 11 ”arbetslösa, platsförmedlingsservice”, 12 ”arbetslösa, vägledningsservice” och 13 ”arbetslösa, väntar på beslutad åtgärd”. Dessutom finns en sökandekategori 14 ”övriga 2 För mer information, läs Arbetsförmedlingens sammanställning som kan laddas hem från deras webbplats: http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-prognoser/Fakta-om-statistiken/Definitioneroch-forklaringar.html 18 Arbetsmarknad inskrivna, på väg in på eller ut från arbetsmarknaden” som inte ingår i de arbetslösa. (Det nya arbetslöshetsbegreppet används i SCB:s delområdesstatistik fr.o.m. mars 1998.) Kvalitet - 1998-01: Sökandekategori 13 utvidgas till att även omfatta ungdomar 20-24 år, som fått ett konkret erbjudande om att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program, men tackat nej till erbjudandet. - 1999-01: Personer som varit skrivna i sökandekategori 14 förs över till någon av sökandekategorierna 11-13 om de har ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Beslutet påverkar nivån av arbetslösa i hela landet som ökar med ca 20-25 000 personer. - 2001-05: Tre nya sökandekategorier läggs till definitionen av öppet arbetslösa; förutom 11, 12 och 13 ingår nu även 96 (felregistrering), 97 (avbrott/återkallande av beslut) och 98 (slutförd beslutsperiod). De nya koderna används vid automatiska sökandekategoribyten, i samband med att en person avslutat ett arbetsmarknadspolitiskt program. Förändringen kan innebära en viss minskning av antalet inom arbetsmarknadspolitiska program och en viss ökning av antalet öppet arbetslösa. - 2003-11: Sökandekategorierna 12 och 13 upphör, koderna konverteras till 11. Öppet arbetslösa omfattar därmed kategorierna 11, 96, 97 och 98. Arbetslöshetsnivån skiljer sig mellan Arbetsförmedlingens siffror och de som SCB redovisar i arbetskraftsundersökningarna (AKU). Skillnaden beror främst på att man i AKU fångar upp även de som inte är anmälda hos arbetsförmedlingarna, men som av olika skäl anger att de är arbetslösa helt eller delvis. Arbetsförmedlingens register kompletteras hos SCB med uppgifter från SCB:s Register över totalbefolkningen, så att de arbetssökande redovisas där de är folkbokförda. I Arbetsförmedlingens statistik redovisas de istället efter vilken arbetsförmedling de är inskrivna vid. Ytterligare en skillnad jämfört med Arbetsförmedlingens statistik är att medan de redovisar personer efter den ålder man uppnått vid redovisningsmånadens slut, redovisar SCB personerna efter ålder vid årets slut. SCB:s redovisning av Arbetsförmedlingens olika arbetsmarknadspolitiska program har ibland inte varit fullständig, genom att förändringar inte meddelats till SCB. Redovisningstidpunkt SCB redovisar arbetssökandestatistik för delområden två gånger per år – statistik för 31 mars redovisas i mitten av maj och statistik för 31 oktober redovisas i mitten av december varje år. I ODB finns statistik för 31 oktober. Tabeller i ODB Fördefinierade tabeller: − Asok1: Befolkningen 18-64 år okt 2000- efter område, ålder, kön, sökandekategori, svenskt/nordiskt/utomnordiskt födelseland − Asok2: Öppet arbetslösa 18-64 år okt 2000- efter område, ålder, kön, anmälningstid, arbetsmarknadsstöd och tid Historiska tabeller: − Asok3: Befolkning 1999-2000 efter område, ålder, kön, 19 Arbetsmarknad − − − sökandekategori och tid Asok4: Arbetssökande 1991-2000 efter område, ålder, kön, anmälningstid och tid Asok5: Arbetssökande 1991-2000 efter område, ålder, kön, arbetsmarknadsstöd och tid Asok6: Befolkning 1996-2000 efter område, ålder, kön och tid Variabelnamn Anmälningstid Definition Antal månader som den arbetssökande varit registrerad hos arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsstöd Anger om den arbetssökande fått ersättning från arbetslöshetskassa, alfa (tidigare KAS) eller om man inte fått någon ersättning. Arbetssökande – historiska tabeller Används i ODB synonymt med begreppet ”öppet arbetslösa”. I tabeller som redovisar t.ex. arbetssökande efter ersättning eller anmälningstid är det enbart öppet arbetslösa som ingår. Födelseland Svenskt, nordiskt, utomnordiskt födelseland Kön Män och kvinnor Sökandekategori – fördefinierade tabeller Öppet arbetslösa, personer inom program med aktivitetsstöd, sökande med subventionerad anställning, sökande med anställning utan subventioner, nystartjobb och övriga inskrivna Sökandekategori – historiska tabeller Arbetssökande utan arbete, arbetssökande i arbetsmarknadspolitiska program, ej arbetssökande Ålder Befolkningen 18-64 år redovisas i åldersklasser, se även tabellbeskrivningar till respektive tabell som finns i ODB. Öppet arbetslösa Arbetssökande utan arbete som aktivt söker och omgående kan tillträda på arbetsmarknaden förekommande arbete och som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Personer registrerade vid arbetsförmedlingen inom sökandekategori 11 samt 96+97+98. Kategori 11 benämns ”arbetslös”, kategori 96-98 används vid automatiska sökandekategoribyten. Yrkesregistret Bakgrund och innehåll Riksdagen fattade beslut om uppbyggnad av ett yrkesregister i juni 1999. Beslutet föregicks närmast av en SCB-utredning, ”Förutsättningar och kostnader för uppbyggnad av ett yrkesregister i Sverige”, samt en proposition. Den första årgången avser 2001, därefter görs årliga uppdateringar och ett nytt register tas fram varje år. Yrkesstatistiken från yrkesregistret syftar i första hand att ge årlig information om den arbetande befolkningens fördelning på olika yrkesgrupper samt att belysa yrkesutvecklingen inom olika branscher och samhällssektorer. Yrkesregistret ersätter den insamling av yrkesuppgifter från individer som tidigare skett i samband med folk- och bostadsräkningar, FoB. Den senaste genomfördes hösten 1990. 20 Arbetsmarknad En annan viktig aspekt är att förvalta yrkesuppgifter för de som en gång blivit yrkesklassificerade, men inte längre arbetar. Exempel på en sådan grupp är pensionärer eller arbetslösa. Uppgifter hämtas bl.a. från lönestatistiken och en enkätundersökning till privata arbetsgivare. Syftet är att framställa statistik över yrken och yrkesutvecklingen inom olika branscher och samhällssektorer. Arbetet med att bygga upp ett yrkesregister började i slutet av 1990-talet och år 2003 publicerades data från det första registret avseende år 2001. Åren 2001-2004 redovisades statistiken på tresiffrig SSYK. Från och med år 2005 började yrkesregistret redovisa sin statistik på fyrsiffrig SSYK men dock ej för ingenjörer som inte redovisades på fyrsiffrig SSYK förrän i registret för år 2007 då kvaliteten på den fyrsiffriga nivån ansågs hålla tillräcklig kvalitet. Från år 2007 ingår företag med en anställd i urvalet, vilket innebär att statistiken har förbättrats även för dessa. Från år 2010 redovisas yrken för egna företagare. Registret bygger på yrkesuppgifter från ett tjugotal olika källor, varav de viktigaste är: - Lönestrukturstatistik, privat sektor - Lönestrukturstatistik, primärkommunal sektor - Lönestrukturstatistik, statlig sektor - Lönestrukturstatistik, landstingskommunal sektor - Yrkesenkät till arbetsgivare, privat sektor - Longitudinell individdatabas (LINDA), företagsenkät - Konjunkturstatistik, löner för statlig sektor - Lönestatistik från olika arbetsgivarorganisationer Dessutom utnyttjas bl.a. SCB:s befolkningsregister (RTB), sysselsättningsregister (SREG), aktivitetsregister (AREG) samt registret över befolkningens utbildning (UREG). Objekt och population Registret omfattar hela den folkbokförda befolkningen i åldern 16 år och äldre per den 31 december varje år. I registret kan två olika redovisningsgrupper urskiljas, dels förvärvsarbetande under november enligt den definition som tillämpas inom den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS), dels yrkesverksamma någon gång under året. I den sistnämnda redovisningsgruppen ingår alla personer som haft en sammanlagd lön eller företagarinkomst under året om minst ett prisbasbelopp. För de personer som klassas som antingen förvärvsarbetande eller yrkesverksamma, innehåller registret information dels om det arbete som genererat den högsta förvärvsinkomsten, dels i förekommande fall även om det näst högsta förvärvsinkomsten. Samtliga personer i registret har om möjligt påförts en yrkesuppgift som hör samman med respektive jobb. Om yrkesuppgift saknas för aktuellt jobb eller om personen inte alls arbetat, har den senaste tillgängliga uppgiften lagts in i registret. Yrkesbestämningen görs med utgångspunkt från individens arbetsuppgifter vid mättidpunkten, vilket inte behöver ha något direkt samband med personens (yrkes)utbildning. I princip kan en person byta yrke i samband med varje anställning och även ha flera yrken samtidigt. 21 Arbetsmarknad Den årliga officiella yrkesstatistiken från registret omfattar endast sysselsatta (förvärvsarbetande eller yrkesverksamma) anställda i åldern 16–64 år med högst en yrkesuppgift per person. Jämförbarhet med FoB 90 Den senaste totalräknade yrkesstatistiken framställdes senast i samband med FoB 90. Den byggde på den uppgift om yrke, som varje arbetande person lämnade. Yrkesuppgifterna klassificerades sedan centralt av SCB enligt då gällande yrkesstandard NYK 83 (Nordisk yrkesklassificering). Yrkesstatistiken från FoB 90 och från yrkesregistret skiljer sig på flera punkter. Klassificeringssystemet NYK har ersatts av SSYK, vilken är baserad på den internationella yrkesindelningen ISCO-88. Uppgiftslämnare i FoB 90 var varje enskild person, medan uppgifterna i yrkesregistret bygger på arbetsgivarens klassificering. En nyckel mellan NYK och SSYK har skapats för att möjliggöra jämförelser bakåt i tiden. Yrkesuppgift enligt NYK i FoB 85 och FoB90 går att nyckla till SSYK. Kvalitet Yrkesstatistiken bygger i första hand på redan insamlade uppgifter i olika statistiska register kompletterat med en yrkesenkät till företrädesvis mindre företag och organisationer. Kvaliteten i yrkesregistret är därför i hög grad beroende av kvaliteten i de olika källorna. Yrkesvariabeln är klassificerad enligt SSYK (Standard för svensk yrkesklassificering 1996) på tresiffernivå. För anställda i åldern 16–64 år avser de flesta yrkesuppgifter eller ca 70 procent förhållandena under referensåret och då företrädesvis hösten. Ca 12 procent är antingen insamlade året före eller efter referensåret. Resterande uppgifter avser något av de tre år som föregår året före referensåret. Företag med en anställd och egenföretagare ingår för närvarande inte i någon undersökning, varför yrkesuppgifter för personer som arbetar i dessa företag tills vidare saknas. Vidare saknas i stor utsträckning yrkesuppgifter för sysselsatta personer som är projektanställda, betingsanställda, anställda med lönebidrag, förtroendevalda, under 20 år eller över 64 år. Dessa kategorier ingår inte i lönestrukturstatistiken. Totalt saknades för år 2005 yrkesuppgift för ca 4,5 procent av de sysselsatta anställda i åldern 16–64 år. Redovisningstidpunkt Yrkesregistret är klart i maj respektive år, d.v.s. ca 15 månader efter referensåret. Tabeller i ODB Fördefinierad tabell: − Förvärvsarbetande anställda 16-64 år 2003- efter område, ålder, kön, svenskt eller utländskt födelseland, SNI grov nivå, yrke, sektor och tid Variabelnamn Födelseland Definition Född i Sverige, född utomlands. Kön Män och kvinnor. Sektor Kommun, stat, landsting och privat. 22 Arbetsmarknad SNI grov nivå SNI 2002, grov nivå. Se bilaga 4! Yrke Redovisas enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) på 3siffernivå, vilket innebär 113 yrkesgrupper. Mer information om SSYK finns på www.scb.se/ssyk. Se även bilaga 4! Ålder Befolkningen 16-64 år redovisas i åldersklasser, se även tabellbeskrivningar till respektive tabell som finns i ODB. 23 Barn och deras familjer Registret över barn och deras familjer Bakgrund och innehåll På uppdrag av Socialdepartementet har SCB 1 sedan slutet av 1990-talet producerat årlig statistik om barn och deras levnadsförhållanden i Sverige. Uppgifterna hämtades huvudsakligen från register och undersökningar där indelningar även kan göras på länsnivå och i vissa fall på kommunnivå och delområden inom kommuner. Under hösten 2001 tog SCB på uppdrag av dåvarande Regionplanekontoret, numera Tillväxt, miljö och regionplanering, för första gången fram motsvarande statistik om barn och deras familjer i Stockholms län 2. Barnens liv speglas utifrån flera olika faktorer och områden. De områden som tas upp är bland annat barnen i befolkningen, barnens familjer, separationer, barnfamiljernas ekonomi och barnens boende. Till största del har statistiken hämtats från SCB:s befolkningsregister som bygger på uppgifter från folkbokföringen. Befolkningsregistren kan inte ge en fullständig bild av hela befolkningens familjetillhörighet, men för barnfamiljer kan man komma ganska långt. Befolkningsstatistiken har kompletterats med uppgifter från SCB:s Inkomst- och förmögenhetsregister och Utbildningsregistret. Undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF) används också som underlag för barnstatistik, men endast på läns- och riksnivå. Kvalitet Familjer I SCB:s befolkningsregister fanns tidigare uppgifter om bägge biologiska föräldrarna endast för personer som vid födseln hade gifta föräldrar. Barn som föddes av ej gifta personer hade endast samhörighetsbeteckning med mamman. På senare år har uppgifter om biologiska föräldrar gjort det möjligt att identifiera sambofamiljer med gemensamma barn. Införandet av uppgifter om båda föräldrarna betyder att man registervägen kan avgöra om barn bor tillsammans med sina föräldrar eller ej. Föräldrar kan naturligtvis vara skrivna på samma fastighet men bo i olika lägenheter inom fastigheten. Detta bedöms vara ganska sällan förekommande. Ensamstående och sammanboende föräldrar Att ett barn är folkbokfört med endast mamman eller endast pappan behöver inte betyda att barnet bor tillsammans med en ensamstående förälder. Mamman eller pappan kan vara gift med någon annan än barnets biologiska förälder och då finns det information om detta genom samhörighetsbeteckningen mellan äkta makar. Detta innebär att vi kan få den faktiska familjesituationen för samtliga gifta familjer. Om mamman eller pappan är sambo med någon annan än barnets bio- 1 SCB fick ett regeringsuppdrag 2010-06 att skapa återkommande årliga beräkningar för ett 40-tal indikatorer som ska mäta barns levnadsförhållanden. Indikatorerna kommer att läggas upp i en webbportal på Barnombudsmannens hemsida www.barnombudsmannen.se under första halvan av 2012. 2 Läs mer i senaste rapporten 2011:3. Finns att ladda hem på www.tmr.sll.se/statistik. 23 Barn och deras familjer logiska förälder finns information om detta endast i de fall paret har gemensamma barn. De kan utöver gemensamma barn också ha barn som mannen eller kvinnan har med från ett tidigare förhållande. När inga gemensamma barn finns blir familjen felaktigt noterad som en ensamförälderfamilj. I intervjuundersökningar och enkäter har man inte samma problem. Där tar man reda på familjens sammansättning genom frågor direkt till de vuxna. Nollåringar Det finns ett speciellt problem vid redovisning av de allra yngsta barnens familjer. Mycket tyder på att särskilt andelen 0-åringar som lever med endast mamman överskattas när man använder befolkningsregistren som källa. Skälen är två. Föräldrar som nyligen har flyttat samman kanske inte hunnit anmäla adressändring före årsskiftet. En annan förklaring kan vara att man, när statistiken framställs, inte alltid hunnit få information om båda föräldrarnas personnummer. Samboföräldrar ska anmäla faderskap och det kan dröja innan en sådan anmälan görs och blir registrerad. När det inte finns en sådan anmälan registrerad kommer mamman att betecknas som ensamstående i statistiken. I barnstatistiken försöker man undvika fel av detta slag, genom att vänta med uppgifter om personnummer för fäderna till barn födda ett visst år till den 31 mars året efter. Vid den tidpunkten finns det uppgift om fader för de allra flesta barn. Bo där man är folkbokförd Vid framställning av befolkningsstatistik utifrån befolkningsregistren utgår man från att folkbokföringen speglar det verkliga boendet. Så är det i de allra flesta fall. Men det kan naturligtvis förekomma fel. Bokföringsförhållandena speglar inte alltid det verkliga boendet. T.ex. saknas uppgifter om s.k. växelvis boende. Även om ett barn med separerade föräldrar bor lika mycket hos mamma som hos pappa är barnet ändå skrivet hos endast en av föräldrarna. Redovisningstidpunkt Statistik med uppgifter från befolkningsregistren är klar i mars, 15 månader efter redovisningstidpunkten (31/12). Statistik med uppgifter från inkomst och förmögenhetsregistret är klar i mars två år och tre månader efter det år som inkomsterna gäller. Tabeller i ODB Barn Fritt val: − Barn 2001- efter område, ålder, sammanboendeform, familjetyp, bakgrund 1, bakgrund 2, vistelsetid, biologiska faderns utbildningsnivå, biologiska moderns utbildningsnivå, hemmaboende syskon, varit med om separation, köpkraft och tid Fördefinierade tabeller: − Barn1: Barn 2001- efter område, ålder, sammanboendeform, hemmaboende syskon, bakgrund 2 och tid − Barn2: Barn 2001- efter område, ålder, familjetyp, hemmaboende syskon, bakgrund 2 och tid − Barn3: Barn 2001- efter område, ålder, biologiska faderns utbildningsnivå, biologiska moderns utbildningsnivå och tid − Barn4: Barn 2001- efter område, ålder, hemmaboende syskon, bakgrund 2 och tid − Barn5: Barn 2001- efter område, ålder, sammanboendeform, hemmaboende syskon, köpkraft och tid 24 Barn och deras familjer − − − Barn 6: Barn 2001- efter område, ålder, familjetyp, hemmaboende syskon, köpkraft och tid Barn7: Barn 2001- efter område, ålder, bakgrund 2, hemmaboende syskon, köpkraft och tid Barn8: Barn 2001- efter område, ålder, hemmaboende syskon, köpkraft och tid − Familjer med barn Fritt val: − Familjer 2001- efter område, äldsta barnets ålder, antal barn, sammanboendeform, familjetyp, biologiska moderns utbildningsnivå, biologiska faderns utbildningsnivå, bakgrund 1, bakgrund 2, köpkraft och tid Fördefinierade tabeller: − BFam1: Familjer med barn 0-21 år 2001- efter område, antal barn, bakgrund 2, sammanboendeform och tid − BFam2: Familjer med barn 0-21 år 2001- efter område, antal barn, familjetyp, bakgrund 2 och tid − BFam3: Familjer med barn 0-21 år 2001- efter område, antal barn, biologiska moderns utbildningsnivå, biologiska faderns utbildningsnivå och tid − BFam4: Familjer med barn 0-21 år 2001- efter område, antal barn, sammanboendeform, köpkraft och tid − BFam5: Familjer med barn 0-21 år 2001- efter område, antal barn, familjetyp, köpkraft och tid − BFam5: Familjer med barn 0-21 år 2001- efter område, antal barn, bakgrund 2, köpkraft och tid Variabelnamn Bakgrund 1 Definitioner Barnen och föräldrarna redovisas efter om man är född i Sverige eller född utomlands. Bakgrund 2 Barnen och föräldrarna redovisas efter om man har svensk, nordisk, europeisk eller utomeuropeisk bakgrund. Biologiska moderns/ faderns utbildningsnivå Anger nivån på respektive individs högsta utbildning. Familjetyp (tabeller med Traditionell kärnfamilj: Familjer med sammanboende föräldrar vars familjer med barn) samtliga barn är parets gemensamma (inklusive adoptivbarn) Ombildad familj: Familjer med sammanboende föräldrar där ett eller flera hemmaboende barn är enbart kvinnans eller enbart mannens. I familjen kan även finnas gemensamma barn. Övriga familjer: Familjer med ensamstående föräldrar eller sammanboende föräldrar där inget av barnen är biologiskt barn eller adoptivbarn till den ene eller båda av föräldrarna. 25 Barn och deras familjer Familjetyp (tabeller med barn som population) - barn boende med ensamstående biologisk/adoptivfar barn boende med ensamstående biologisk/adoptivmor barn med sammanboende föräldrar och biologiskt/adoptivbarn till bägge barn med sammanboende föräldrar och biologiskt/adoptivbarn till modern, bor med mor och styvfar barn med sammanboende föräldrar och biologiskt/adoptivbarn till fadern, bor med far och styvmor övriga barn (barn som kallas så är ej biologiskt/adoptivbarn till boföräldern/någon av boföräldrarna de bor med, är fosterbarn) uppgift saknas ej hemmaboende barn Hemmaboende syskon Barnen har inga syskon, ett syskon, två syskon, tre eller fler syskon under 22 år i familjen. Köpkraft – Disponibel inkomst De samlade inkomsterna i en familj inklusive bidrag och med skatter och andra negativa transfereringar fråndragna kallas disponibel inkomst. Värdet av egenproduktion i hemmet liksom nyttan av offentlig konsumtion ingår inte i den disponibla inkomsten. Den disponibla inkomst som används här avviker på en punkt från den som redovisas i den officiella statistiken. För ökad jämförbarhet mellan hushåll som bor i egen villa och hushåll i hyresfastighet har villaägarens inkomst justerats med skattereduktion för boräntor och fastighetsskatt för boendet. Köpkraft konsumtionsenheter För att kunna jämföra olika familjers eller hushålls ekonomiska standard behöver man relatera inkomsten till försörjningsbördan. Ett enkelt sätt vore att ställa inkomsterna i relation till antalet personer i familjen. Men olika personer konsumerar olika mycket. Man kan förfina ett sådant mått genom att ge varje person en vikt anpassad till ålder och till eventuella stordriftsfördelar i en större familj. Vikten kan sägas utgöra det antal konsumtionsenheter som en person representerar. De olika familjemedlemmarnas vikter, dvs. antal konsumtionsenheter, summeras och den disponibla inkomsten divideras med denna summa. På så sätt erhålles måttet Disponibel inkomst per konsumtionsenhet. 26 Barn och deras familjer Köpkraft – kvintiler 3 Barnen resp. barnfamiljerna i Stockholms län har delats in i fem lika stora grupper, därefter har inkomstgränser satts för varje grupp. Kvintilgränser för disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Inkomster 2011. OBS att dessa är enligt definition av disponibel inkomst per konsumtionsenhet från 2004. Kvintiler Antal barn 1 min 127 084 kr 111 550 2 127 085 kr 185 040 kr 111 550 3 185 041 kr 238 845 kr 111 547 4 238 846 kr 313 209kr 111 549 5 313 210 kr max Kvintiler Antal familjer 1 Sammanboendeform 111 549 137 288 kr min 60 261 2 137 289 kr 195 073 kr 60 260 3 195 074 kr 248 683 kr 60 261 4 248 684 kr 323 702 kr 60 259 5 323 703 kr max 60 260 Ensamstående far, ensamstående mor, gifta föräldrar, samboföräldrar, uppgift saknas, ej hemmaboende barn. Varit med om separation Separation definieras som isärflyttning mellan boföräldrar. Med boföräldrar avses föräldrar eller andra vuxna som är i föräldrars ställe och som barnen bor tillsammans med. Uppgifterna om separationer tas fram utifrån folkbokföringens uppgifter vid två på varandra följande årsskiften. De föräldrar som är folkbokförda tillsammans vid det första årsskiftet, men som vid det andra folkbokförs på olika fastigheter räknas som separerade. Om en av föräldrarna avlidit ingår paret ej i gruppen separerade. Vistelsetid Används för att särskilja barn som varit kort tid i Sverige. Redovisas för barn 10-21 år som har varit i Sverige 0-4 år och övriga. Ålder Den ålder barnet hade den 31 december. 3 Beräkningarna av köpkraft baseras på hushållets disponibla inkomst. I ODB har uppgifter om köpkraft avseende 2009 beräknats enligt den definition av disponibel inkomst som använts i den officiella statistiken från och med inkomståret 2005 med den största förändringen att även kapitalförluster påverkar inkomsten. För att göra jämförelser av inkomster mellan hushåll med olika sammansättningar divideras den disponibla inkomsten med den konsumtionsvikt som gäller för hushållet. Från och med inkomståret 2005 gjordes även förändringar i den ekvivalensskala (konsumtionsenhetsskala) som används för att göra jämförelser inkomst mellan olika typer av hushåll. Att beräkningarna av köpkraft avseende år 2009 baseras på den nyare definitionen av disponibel inkomst samt den förändrade ekvivalensskalan innebär ett tidsseriebrott i uppgifterna om köpkraft. 27 Befolkning och befolkningsförändringar Registret över totalbefolkningen Bakgrund och innehåll I samband med att länsstyrelsernas folkbokföring lades om till ADB sammanställde SCB ett register över totalbefolkningen (RTB) 1968. All befolkningsstatistik från SCB baseras från och med årsskiftet 1973/74 på RTB. Statistiken ska belysa folkmängdens storlek och sammansättning samt förändringarna i befolkningen. RTB förnyas successivt med inkomna förändringsrapporter (aviseringar) som till exempel födelser, dödsfall, civilståndsändringar och flyttningar. Uppgifterna i RTB-systemet levereras från det svenska folkbokföringssystemet och är därför beroende av de definitioner och regler 1 som används där. Folkbokföringens innehåll, liksom RTB-systemet, har varit i stort sett oförändrat sedan 1968. Folkbokföringens omorganisation Den 1 juli 1991 övertog de lokala skattekontoren ansvaret från pastorsämbetena för folkbokföringen på lokal nivå. I den nya lagtext som kom då var en nyhet att personer som är över 17 år och läser på högskola/universitet skall vara folkbokförda där de bor. Tidigare var det vanligt att dessa studerande var folkbokförda i föräldrahemmet. Födda Den 1 juli 1979 ändrades medborgarskapslagstiftningen. Ändringen avsåg barn, vars far har utländskt medborgarskap och mor svenskt medborgarskap. Före den 1 juli 1979 blev dessa barn vid födseln utländska medborgare men blev därefter svenska medborgare. Partnerskap Mellan den 1 januari 1995 och de 30 april 2009 gällde lagen om partnerskap. Den 1 maj 2009 trädde en könsneutral äktenskapslag i kraft som upphävde partnerskapslagen. Sedan dess är det inte längre möjligt att ingå partnerskap i Sverige. Personer som är registrerade partners kan, om de vill, genom en anmälan till Skatteverket omvandla sitt partnerskap till äktenskap. Personer med utländsk bakgrund Sedan 1994 kan SCB redovisa både personer som själva är födda utomlands och personer födda i Sverige med en eller båda föräldrarna födda utomlands. I befolkningsstatistik för 2003 och senare redovisas utländsk bakgrund enligt definitionen att personen själv ska vara född utomlands eller om man är född i Sverige att båda föräldrarna ska vara födda utomlands. Tidigare redovisades man som en person med utländsk bakgrund om man själv var född utomlands eller om man var född i Sverige med minst en förälder född utomlands. Kvalitet I folkmängdsstatistiken redovisas invånarna där de är folkbokförda. En del personer bor på annan plats än där de är folkbokförda. Orsaken till detta varierar: • en del har inte anmält flyttning (i tid) • en del har anmält felaktig adress • i folkbokföringen finns undantagsregler som medger att man får vara folkbokförd på annan fastighet än där man bor. De fel som finns i befolkningsstatistiken är i första hand koncentrerade till åldrarna 20-25 år och över 75 år. Rapporteringen av födelser och dödsfall är så snabb att dessa händelser endast medför försumbara fel i 1 Regler för folkbokföringen finns återgivna i bilaga 1. 28 2013-04-19 Befolkning och befolkningsförändringar statistiken. Invandring och utvandring Invandring registreras i många fall inte förrän relativt lång tid efter att den faktiskt har ägt rum av olika orsaker. Det gäller främst invandring som kräver uppehållstillstånd. Utvandrare avregistreras inte alltid, om utflyttning inte anmäls till de svenska myndigheterna. Övertäckningen av personer födda utanför Norden, som finns med i RTB, uppskattas till mellan 25 000 och 50 000 personer, motsvarande 4-8 % av de utomnordiska invandrarna. Asylsökande En person som tagit sig till Sverige och begärt skydd mot förföljelse, men som ännu inte fått sin ansökan slutlig prövad av Migrationsverket eller, om personen har överklagat, av länsrätterna i Stockholm, Malmö och Göteborg eller kammarrätten i Stockholm som är slutinstans. Personen är inte folkbokförd och ingår därför inte i officiell befolkningsstatistik som baseras på registret över totalbefolkningen. Underlag för befolkningsprognoser Statistik hämtad från RTB är grunden för de prognoser som görs för länets befolkningsutveckling tillsammans med annat underlag, t.ex. vad gäller områdestyper, byggande m.m. Denna rapport innehåller ingen beskrivning av prognoserna, utan det finns att hämta på TMR:s webbplats Befolkningsprognoser. Redovisningstidpunkt Den statistik som tas fram för ett årsskifte inkluderar alla födda, döda, civilståndsändringar och flyttningar som rapporterats till och med vecka 04 året därpå. Folkmängdsstatistik för kommuner är klar i februari året efter redovisningstidpunkten (31/12) och för basområden är motsvarande statistik klar ca en månad senare. Befolkningsförändringar redovisas löpande under året för varje kvartal och för helår, ca 4-8 veckor efter periodens slut. I ODB redovisas bara helårsuppgifter. Tabeller i ODB Befolkningsstatistik Fritt val: − Befolk: Befolkningen efter område, ålder, kön, civilstånd, medborgarskap, födelseland, pappans födelseland, mammans födelseland, bakgrund och tid 1998Fördefinierade tabeller: − Befolk1: Befolkning 1998- efter område, ålder, kön, civilstånd, födelseland, medborgarskap och tid − Befolk2: Befolkning 1998- efter område, ålder, kön, medborgarskap, födelseland och tid − Befolk3: Befolkning 1998- efter område, ålder, kön, födelseland, faderns födelseland (svenskt eller utländskt), moderns födelseland (svenskt eller utländskt) och tid − Befolk4: Befolkning 1985 efter område, ålder, kön och tid − Befprog: Befolkningen efter område, ålder, kön, prognosår och tid Historiska tabeller: − Befolk5: Befolkning 1997 efter område, ålder, kön, civilstånd och tid − Befolk6: Befolkning 1986-1995 efter område, ålder, kön, civilstånd 29 2013-04-19 Befolkning och befolkningsförändringar − − − − − − och tid Befolk7: Befolkning 1997- efter område, ålder, kön, utländsk bakgrund, nationalitet 36 grupper och tid Befolk8: Befolkning 1997- efter område, ålder, kön, nationalitet 36 grupper, utländsk bakgrund och tid Befolk9: Befolkning 1987- efter område, ålder, kön, utländsk bakgrund, nationalitet och tid Befolk10: Befolkning 1993-1996 efter område, ålder, kön, utländsk bakgrund, nationalitet och tid Hush1: Bostadshushåll 1990 efter område, hushållstyp, lägenhetstyp, lägenhetstyp och tid Hush2: Bostadshushåll 1990 efter område, upplåtelseform och tid Befolkningsförändringar Fördefinierade tabeller: − Befandr1: Befolkningsförändringar 2000- efter område, ålder, kön, bakgrund, händelser och tid − Befandr2: Inrikes flyttningar 2000- efter område, till/frånområde, ålder, kön, händelser och tid − Befandr3: Inrikes flyttningar 2000- efter område, till/frånsams, ålder, kön, händelser och tid − Befandr6: Födda 1985- efter område och tid − Befandr7: Döda 1985- efter område, ålder, kön och tid Underlag för befolkningsprognos Fördefinierade tabeller: − Tyko1: Antal invånare och bostadsyta 2004 efter område, tyko, enhet och tid − Tyko2: Antal invånare 2004 efter område, ålder, kön, tyko och tid Variabelnamn Bakgrund Definitioner - Befolkningsstatistik Utrikes född, inrikes född med två föräldrar födda utomlands Civilstånd Redovisning av civilstånd utgår från hur man är registrerad i folkbokföringen. I ODB redovisas ogift, gift (inkl. registrerad partner), änkling/ änka (inkl. efterlevande partner), skild (inkl. separerad partner). Födelseland, pappans födelseland, mammans födelseland Födelselandets benämning hänförs till förhållandena vid födelsetidpunkten. Politiska och geografiska förändringar medför normalt sett inte någon ändring i efterhand i folkbokföringen. Fram till 1947 räknades alla personer som fötts i utlandet som utrikes födda. Sedan 1947 registreras inte barn som fötts utomlands som utrikes födda om modern vid barnets födelse var folkbokförd i Sverige. Födelseländer redovisas i ODB dels med enskilda länder som har minst 3000 invånare i länet, dels med olika ländergrupper – se bilaga 5. Kön Bestäms utifrån den tredje siffran i födelsenumret i personnumret. Jämn siffra anger kvinna och udda siffra anger man. Medborgarskap Uppgift om medborgarskapsland hämtas från folkbokföringen. Medborgarskap ska i princip avse nu existerande självständig statsbildning. För personer som har dubbelt medborgarskap registreras medborgarskap enligt särskild prioriteringsordning med de nordiska länderna först. 30 2013-04-19 Befolkning och befolkningsförändringar Nationalitet - historiska tabeller Används inom ODB för en kombination av födelseland och medborgarskap. I tabeller där nationalitet förekommer har en person först klassats utifrån sitt födelseland. Om personen är född i Sverige, men har ett utländskt medborgarskap är det istället medborgarskapslandet som anges som nationalitet. Utländsk bakgrund, RP:s • definition - historiska • tabeller • utländska medborgare födda utomlands utländska medborgare födda i Sverige nu svenska medborgare födda i utlandet Ålder I ODB redovisas ettårsklasser och andra åldersindelningar. Avser ålder vid årets slut. Variabelnamn Döda Definitioner - Befolkningsförändringar Dödsfall registreras av Lokala skattekontor (LOK) där den döde var folkbokförd. Uppgifter redovisas endast för döda som vid dödsfallet var folkbokförda. Flyttningar En flyttning måste ske mellan olika fastigheter för att räknas som flyttning i ODB-statistiken. Vid flyttning gäller den nya folkbokföringen från och med den faktiska flyttningsdagen om flyttningen har anmälts inom en vecka. Kommer en flyttningsanmälan inte in i tid gäller den nya folkbokföringen från den dag då anmälan kom in till någon av de myndigheter som är behöriga att ta emot anmälan. Flyttningsanmälan görs till lokala skattemyndigheten och registreras därefter hos länsstyrelsen. I ett stort antal fall har den faktiska flyttningen skett långt tidigare än tidpunkten för anmälan och registrering. Födda Nyfött barn folkbokförs i den församling där modern var folkbokförd vid nedkomsten. Om modern inte var folkbokförd vid nedkomsten, folkbokförs barnet i den församling där nedkomsten skedde. Händelser Tabell Befandr1 redovisar födda, döda, inflyttning från annat län, invandring, utflyttning till annat län, utvandring. Tabell Befandr2 redovisar inrikes in- och utflyttning. Invandring/utvandring För att bli registrerad som immigrant skall man ha för avsikt att stanna i Sverige minst ett år. För att bli registrerad som emigrant skall man ha för avsikt att bosätta sig utomlands under minst ett år. Till/frånområde, till/ frånsams Områdesrelation som gör det möjligt att ta ut riktade flyttningar, mellan basområden eller områdesaggregat och SAMS-områden. SAMS står för Small Areas for Market Statistics och är en rikstäckande områdesindelning som bygger på kommunernas delområden i större kommuner och på valdistrikt i mindre. Åldersklasser Ålder vid årets slut. Variabelnamn Enhet Definitioner – Underlag för befolkningsprognos Bostadsyta i kvadratmeter, antal invånare Kön Man, kvinna 31 2013-04-19 Befolkning och befolkningsförändringar TYKO En fullständig beskrivning av TYKO finns att hämta på SCB:s webbplats: http://www.scb.se/Pages/List____257831.aspx Se även bilaga 6, en förteckning över TYKO-koder. De årtal som anges för TYKO avser en treårsperiod, det är sista året i treårsperioden som anges som år i ODB. Ålder Befolkningen redovisas i åldersklasser. 32 2013-04-19 Bostäder och byggande Nybyggnad av bostäder Bakgrund och innehåll Statistik om nybyggnad av bostäder har producerats av SCB sedan 1949. Statistiken produceras kvartals- och årsvis, i ODB finns årlig statistik. Registret baseras på postenkäter till kommuner (i egenskap av bygglovsgivare). Alla kommuner lämnar månatligen uppgifter om beviljade bygglov och påbörjade respektive färdigställda hus. Byggprojekten följs upp via en förteckning över aktuella projekt, som SCB skickar till kommunen för komplettering av påbörjande- och färdigställandetidpunkt. Den statliga bostadsbyggnadssubventionen för nybyggnad av egnahem, d.v.s. småhus med äganderätt, upphörde vid årsskiftet 1999/2000. Uppgifter om lägenhetstyp (kod för rum, kök, hygienutrymmen) och bostadsarea hämtas nu istället direkt från kommunerna, i anslutning till bygglovsrapporteringen. För övriga bostäder (flerbostadshus och gruppbyggda småhus) integreras/hämtas uppgifter om ägarkategori, lägenhetstyp, bostadsarea och upplåtelseform från undersökningen om priser för nyproducerade bostäder (BO0201 1). Statistiken har mycket god jämförbarhet från 1980 och framåt. Kvalitet Jämförelser med andra äldre undersökningar, bl.a. Folk- och bostadsräkningarna, pekar på att viss undertäckning kan förekomma - d.v.s. alla hus/lägenheter har inte rapporterats till SCB. Skillnaderna kan också bero på olika avgränsningar av vilka bostäder som skall ingå, t.ex. ingår gruppbostäder i bostadsbyggnadsstatistiken men har inte ingått i FoB. Fritidshus som används som helårsbostad kommer med i FoB, men inte i bostadsbyggnadsstatistiken. Undertäckningen mätt i antal lägenheter uppskattas till max. två procent. Den största osäkerhetskällan är rapporteringen från kommunerna. Rapporteringen av projekten blir ibland försenad både vad avser påbörjande och färdigställande. Uppgift om färdigställande ska primärt baseras på det slutbevis som byggherren ska få från byggnadsnämnden för bygglovsärendet. Detta slutbevis utfärdas många gånger vid senare tidpunkt än när huset blivit klart för inflyttning. Många kommuner använder därför andra källor t.ex. kommuninvånarregistren eller lokalkännedom för att kunna rapportera ett så riktigt färdigställande som möjligt, men det är ändå många gånger svårt att erhålla uppgift om det faktiska färdigställandet. Detta gäller inte för bygglov beviljade efter 2 maj 2011 då den nya plan- och bygglagen togs i bruk. För dessa gäller att ett slutbesked måste utfärdats innan ett byggnadsverk kan tas i bruk. Om inflyttning sker före slutbesked erhållits kan kommunen ta ut en byggsanktionsavgift. 1 Priser för nyproducerade bostäder http://www.scb.se/Statistik/BO/BO0201/_dokument/BO0201_BS_2011.pdf 32 Reviderad 2013-04-19 Bostäder och byggande Redovisningstidpunkt Årsstatistiken är klar 4-5 månader efter årsskiftet. Tabeller i ODB Här redovisas byggnadsstatistik och permanentning av fritidshus, bostadsstatistik – se avsnitt om Folk- och bostadsräkningar. Fördefinierade tabeller: − Nya_lgh1: Inflyttningsfärdiga lägenheter 2000- efter område, hustyp, lägenhetstyp, upplåtelseform och tid − Infl_Perm: Inflyttare till permanentade fritidshus 2000- efter område, ålder och tid − Perm: Fritidshusfastigheter totalt och permanentade 2000- efter område, enhet och tid Historiska tabeller: − Bygg1: Inflyttningsfärdiga lägenheter 1991-1999 efter område, hustyp, lägenhetstyp, upplåtelseform och tid − Bygg2: Permanentade fritidshusfastigheter 91-97, 99 efter område och tid − Bygg3: Inflyttare till permanentade fritidshus 91-97, 99 efter område, ålder och tid − Bygg4: Inflyttningsfärdiga lägenheter 1981-1988 efter område, hustyp, upplåtelseform och tid För åren 1981-85 redovisas statistiken för Danderyd, Haninge, Salem, Sigtuna, Solna, Sundbyberg, Upplands-Bro, Vallentuna och Värmdö kommuner på restområden, inte på korrekta basområden. För 1986-88 redovisas statistiken för alla kommuner på restområden, inte på korrekta basområden. Variabelnamn Hustyp Definition Redovisas för småhus och övriga hus. Inflyttningsfärdiga lägenheter Ett flerbostadshus räknas som färdigställt (inflyttningsfärdigt) den månad då minst tre fjärdedelar av lägenheterna i huset är klara att tas i bruk. Lägenhetstyp Antal rum och kök. Permanentade fritidshusfastigheter En fritidshusfastighet räknas som permanentad om den vid ett årsskifte är obebodd och vid nästa årsskifte är bebodd med personer som är folkbokförda på fastigheten. Upplåtelseform Redovisas efter ägande-, bostads- respektive hyresrätt. Ålder Redovisas för inflyttare till permanentade fritidshus i åldersklasser. 33 Reviderad 2013-04-19 Fastigheter och befolkning Fastighetstaxeringsregistret Bakgrund och innehåll SCB ansvarar för att ta fram ett Fastighetstaxeringsregister som bygger på de allmänna och särskilda fastighetstaxeringarna. Fastighetstaxeringsstatistik har publicerats av SCB sedan 1970. Registret bygger på de beslut som skattemyndigheten har fattat och som SCB årligen får från Skatteverket samt på uppgifter om juridisk form/ägarkategori från Företagsdatabasen vid SCB. Fastighetstaxeringsregistret innehåller uppgifter om landets samtliga taxerings 1och värderingsenheter 2. Allmän, förenklad och särskild taxering Allmän fastighetstaxering (AFT) genomförs från och med 1988 enligt ett rullande system med sex års intervall för varje fastighetstyp. Från och med 2003 införs ett system med förenklade fastighetstaxeringar (FFT) för småhus, hyreshus och lantbruk vart sjätte år mitt emellan AFT. Allmänna och förenklade fastighetstaxeringar genomförs enligt följande schema. År för AFT 1992, 1998, 2005, 2011 osv. 1996, 2003, 2009 osv. 1994, 2000, 2007, 2013 osv. 1994, 2000, 2007, 2013 osv. 1994, 2000, 2007, 2013 osv. År för FFT 2008 Fastighetstyp Lantbruksenheter 2006 2004 Småhusenheter Hyreshusenheter Industrienheter inklusive täkt- och elproduktionsenheter Specialenheter Vid allmän och förenklad fastighetstaxering fastställs nya taxeringsvärden för de fastighetstyper som omfattas. Det innebär att nya taxeringsvärden fastställs vart tredje år. Särskild fastighetstaxering görs varje år, dock ej för taxeringsenheter som taxeras genom allmän eller förenklad fastighetstaxering samma år. Vid särskild fastighetstaxering fastställs föregående års taxering såvida inte ny taxering skall ske. Vid allmänna fastighetstaxeringar är det vanligt med vissa s.k. saklogiska förändringar. Som exempel kan nämnas att små lantbruksenheter med bostadshus, s.k. torp, under vissa perioder betraktats som lantbruksenheter medan de under andra perioder betraktats som fritidshus. En allmän fastighetstaxering innebär också att man går igenom alla berörda fastigheter och då upptäcker felaktigheter och förändringar som inte uppgivits av fastighetsägarna. Jämförbarheten över åren bedöms ändå som god. 1 Taxeringsenheter kan vara en del av en fastighet, eller en sammanföring av två eller flera fastigheter och/eller delar av fastigheter. En taxeringsenhet är ofta detsamma som en fastighet. 2 Värderingsenheter består av mark eller byggnader. 34 Reviderad 2013-04-19 Fastigheter och befolkning Kvalitet Uppgifterna om antal taxeringsenheter och värdet på dessa får anses som mycket säkra. De flesta variablerna i registret används för att sätta fastighetstaxeringsvärde och är därmed granskade både av den skattskyldige och av skattemyndigheterna. För dessa variabler är kvaliteten god. Skattemyndigheterna har påpekat att det är svårt att göra en exakt avgränsning mellan permanenta småhus (typkod 220) och fritidsbostäder (typkod 221). Detta problem är störst i områden kring större tätorter med stor blandning av fritidsbostäder och permanenta småhus. År 1996 infördes en ny typ av taxeringsenhet ”Tomtmark med byggnad, byggnadsvärde understiger 50 000 kronor” (typkod 213) som bl.a. fått till effekt att antalet taxeringsenheter ”Fritidshus” minskat och antalet värderingsenheter för småhusbyggnader också minskat. Motsvarande förändringar gjordes 1998 för lantbruksenheter och 2000 för övriga enheter, dvs. det har införts särskilda enheter för bebyggda enheter där byggnadsvärdet understiger 50 000 kronor. År 1998 infördes också en annan ändring för indelningen i lantbruksenheter. Före 1998 skulle till lantbruksenheten endast föras de småhusbyggnader som erfordrades som bostad för ägare, arrendator eller dess arbetskraft. Övriga småhusbyggnader skulle bilda egna taxeringsenheter av typen småhus. Fr.o.m. 1998 förs dessa värderingsenheter till den lantbruksenhet där de är belägna. SCB gör inga generella granskningar av materialet. I samband med speciella redovisningar har bostads- och lokalyta granskats och i några fall rättats med hänsyn till grövre registreringsfel. Variabeln ägarkategori har granskats och rättats. Den statistiska tillförlitligheten bedöms generellt som god. Felaktigheter för enskilda objekt kan förekomma. För mer information angående fastighetstaxering se: http://www.scb.se/Pages/ProductDocumentations____30238.aspx Redovisningstidpunkt Statistiken avser ett taxeringsår, årsstatistiken avser läget den 1/1 resp. år. Framställningstiden är ca ett år, varav ca 11 månader hos Skatteverket och en månad hos SCB. Tabeller i ODB Fastigheter Historiska tabeller: - Fst1: Fastigheter 1999 efter område, fastighetstyp, juridisk form och tid Tabellerna som redovisar permanentade fritidshus finns under Byggande i ODB. Befolkning Historiska tabeller: - Fst2: Befolkning 1999 efter område, fastighetstyp, ålder och tid - Fst3: Familjer 1999 efter område, fastighetstyp, barnantal och tid - Fst4: Befolkning 1999 efter område, fastighetstyp, kön och tid - Fst5: Befolkning 1998 efter område fastighetstyp, utbildningsnivå och tid 35 Reviderad 2013-04-19 Fastigheter och befolkning Variabelnamn Familjer Definition Med familj menas • personer som är gifta med varandra och är folkbokförda på samma fastighet ingår i samma familj • barn som bor hos förälder (biologisk förälder, adoptivförälder), vårdnadshavare eller annan person (t.ex. fosterförälder) ingår i samma familj som den vuxne • sambor som är folkbokförda på samma fastighet och har gemensamt barn bildar en familj • sambor utan gemensamma barn räknas som två familjer Fastighet All mark är indelad i fastigheter. Till fastigheterna hör byggnader och anläggningar av olika slag. Fastigheter med flera enheter, som sinsemellan har olika användning (typkoder) har förts till den typkod som har störst bostadsyta. Begreppet fastighet är inte helt jämförbart med begreppet taxeringsenhet, se nedan. Fastighetstyp Redovisas för småhus-, hyreshus-, fritidshusfastigheter, övriga fastigheter och restpost Juridisk form Redovisar ägarkategorierna Staten, kyrkan, kommun och landsting / Fysisk person och dödsbo / Ekonomisk förening / Svenskt Aktiebolag / Övriga ägare och en restpost. Kön Man, kvinna Taxeringsenheter En taxeringsenhet är oftast det samma som en fastighet, men kan även vara en del av en fastighet eller bestå av två eller flera fastigheter och/eller delar av fastigheter. Typkoder Beskriver vilken typ av skatteplikt taxeringsenheten omfattas av. Dagens typkoder kan indelas i följande grupper, som var och en består av ett antal typkoder: lantbruksenhet, småhusenhet, hyreshusenhet, industrienhet, täktenhet, elproduktionsenhet, icke skattepliktig taxeringsenhet, ej fastställd typ av taxeringsenhet. Utbildningsnivå Anger personens högsta avslutade utbildning. Ålder Anges i åldersklasser. 36 Reviderad 2013-04-19 Inkomster Inkomst- och taxeringsregistret Bakgrund och innehåll Grundmaterialet till registret är hämtat från Skatteverket, Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Statens tjänstepensionsverk, Pliktverket och Socialstyrelsen. Registret är kompletterat med uppgifter från SCB-registren Registret över totalbefolkningen (RTB), Befolkningens utbildning och Företagsdatabasen. Registret hette tidigare Inkomst- och förmögenhetsregistret och det äldsta registret som finns långtidsarkiverat på datamedia är från 1968. Under årens lopp har ett stort antal förändringar skett som påverkar statistikens jämförbarhet över tiden. Bl. a. har skattesystemet förändrats två gånger. Den senaste skattereformen 1990/1991 har medfört att jämförelseproblemen ökat kraftigt. Det tidigare centrala inkomstbegreppet sammanräknad inkomst har ersatts av summa förvärvs- och kapitalinkomst. Från år 1991 och framåt är dock jämförbarheten över tiden god. Familjestatistiken förbättrades något 1998. Den viktigaste förändringen var att kvarboende barn ingår i familjerna också efter det att de fyllt 18 år. Sambofamilj (ej gifta) med gemensamma barn kan nu helt hållas samman familjevis, men fortfarande kan inte sambofamilj (ej gifta) utan gemensamma barn redovisas separat utan dessa redovisas som ensamstående. Stor försiktighet bör alltså iakttas vid jämförelser mellan familjestatistik fr.o.m. 1998 och tidigare. Fakta om Inkomst- och taxeringsregistret Kvalitet Genom att inkomststatistiken bygger på administrativa register och är totalräknad får den en mycket hög precision i sina beloppsberäkningar. Uppgifter om antal familjer blir något sämre på grund av att sambofamiljer (ej gifta) utan gemensamma barn blir betraktade som två ensamståendehushåll. Antalet familjer blir därför något högre än det verkliga antalet. Statistiken bygger på uppgifter som redovisas i självdeklarationen, kontrolluppgifter m.m. Det innebär att inkomster och förmögenheter som undanhålls skattemyndigheterna lämnas helt utanför. Storleken på denna dolda sektor i ekonomin är relativt okänd, men torde uppgå till betydande belopp. Redovisningstidpunkt Referensperiod för inkomstuppgifter är hela undersökningsåret. Framställningstiden är ca 1 år och 2 månader. Tabeller i ODB Fördefinierade tabeller: − Ink1: Befolkningen 16- år 2000- efter område, ålder, kön, familjeställning, sammanräknad förvärvsinkomst i klasser, enhet och tid − Ink2: Befolkningen 16- år 2000- efter område, ålder, kön, sammanräknad förvärvsinkomst i kvintiler och tid − Form1: Förmögenhetens sammansättning för befolkningen 20 –år efter område, ålder, kön, tid 2003-2007och enhet 37 Reviderad 2013-04-19 Inkomster Historiska tabeller: − Ink3: Summa sammanräknad förvärvsinkomst (tkr) och antal inkomsttagare 1991, 1993, 1995 efter område, ålder, kön, tid och enhet − Ink4: Inkomsttagare 1995-1999 efter område, ålder, kön, inkomstklass och tid − Ink5: Inkomsttagare 1998-1999 efter område, ålder, kön, familjeställning, inkomstklass och tid Variabelnamn Enhet Definition Antal personer, inkomst i kronor och medianinkomst. Kan användas för medelvärdesberäkningar. Familjeställning Gifta/sambo, ensamstående förälder, barn, övriga ensamstående. Gifta personer och sammanboende med gemensamma barn kan sammanföras till en familj via folkbokföringen. Sammanboende utan gemensamma barn utgör (felaktigt) två ensamhushåll. Det är därför inte möjligt att framställa statistik över familjer och hushåll av god kvalitet med folkbokföringen som grund. Kön Man, kvinna Sammanräknad förvärvsinkomst i kvintiler Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet bildar tillsammans sammanräknad förvärvsinkomst. Kapitalinkomster ingår alltså ej. Sammanräknad förvärvsinkomst som inkomstbegrepp uppkom i samband med skattereformens genomförande år 1991. Detta inkomstbegrepp påminner en del om inkomstbegreppet arbetsinkomst. Skillnaden är i huvudsak att pension och ersättning från arbetslöshetskassa inte ingår i arbetsinkomsten. Det finns ytterligare en del skillnader, men dessa två är de viktigaste. Beloppsgränserna för kvintilerna är beräknade för samtliga män resp. kvinnor i riket som var 16 år eller äldre och hade en sammanräknad förvärvsinkomst > 0 det aktuella året. Männen i riket har delats in i fem lika stora grupper, varefter inkomstgränserna har satts – på samma sätt har kvinnorna delats in. Sammanräknad Se definition av inkomstbegreppet ovan. Inkomsterna redovisas i olika förvärvsinkomst i klasser inkomstklasser. Ålder Ålder anges i åldersklasser för befolkningen 16 år och äldre. Förmögenhetsregistret Bakgrund och innehåll Förmögenhetsregistret innehåller uppgifter om tillgångar och skulder för samtliga individer i riket och är framställd varje år mellan 1999 och 2007. Det huvudsakliga innehållet i registret är variabler som avser marknadsvärderade reala tillgångar (fastigheter och bostadsrätter), finansiella tillgångar samt skulder. Även taxeringsvärden på fastigheter ingår, liksom det förmögenhetsskattepliktiga värdet på finansiella tillgångar. 38 Reviderad 2013-04-19 Inkomster Statistiken över tillgångar och skulder används av departement, statliga myndigheter, utredningar, intresseorganisationer, forskningsinstitutioner, nyhetsmedia, banker och allmänheten för att analysera förmögenhetens sammansättning och fördelning. Förmögenhetsregistret används också i SCB:s mikrosimuleringsmodell FASIT. I FASIT-modellen simuleras budget- och fördelningseffekter av ändringar i skatte- och bidragssystem. Förmögenhetsskatten avskaffades från och med inkomståret 2007. Bankernas skyldighet att lämna kontrolluppgifter om finansiella tillgångar och skulder avskaffades från och med inkomståret 2008. Det innebär att förmögenhetsregistret enligt nuvarande modell endast finns till och med inkomståret 2007. SCB utreder alternativa uppgiftskällor och metoder för att upprätta en ny förmögenhetsstatistik. Kvalitet Uppgifter gällande personers förhållanden är totalräknade, d.v.s. de är insamlade från administrativa register för samtliga fysiska personer i Sverige. Det innebär att precisionen i beräkningarna för de flesta uppgifterna är mycket bra. Förmögenhetsuppgifterna är marknadsvärderade och värderingen avser den 31 december undersökningsåret. Redovisningstidpunkt Framställningstiden är ca 6 månader. Tabeller i ODB Fördefinierad tabell: − Form1: Förmögenhetens sammansättning för befolkningen 20- år 2003- efter område, kön, enhet och tid Variabelnamn Enhet Definition Redovisar förmögenhetens olika beståndsdelar, se nedan. Finansiella tillgångar Består av bankmedel, räntefonder, andra fonder än räntefonder, börsnoterade aktier, obligationer och övriga värdepapper samt skattepliktig försäkring. Samtliga finansiella tillgångar som redovisas kommer från de kontrolluppgifter som samlas in av Skatteverket och som där används i arbetet med deklaration och beskattning. Kön Män och kvinnor Nettoförmögenhet Summa tillgångar minus sammanlagda skulder. Reala tillgångar Består av bostadsrätter, egna hem, fritidshus, jordbruksfastigheter, hyresfastigheter och övriga fastigheter inklusive tomtmark. Sammanlagda skulder Sammanlagda skulder vid årets slut enligt Skatteverkets kontrolluppgiftsregister. Här ingår också skuld som uppstår vid jämförelse mellan taxerad skuld från självdeklarationen och motsvarande belopp från registerdata – t.ex. utlandsskulder och skulder mellan privatpersoner. Ålder Åldersklasserna 20-29, 30-49, 50-64 samt 65-w år Övriga tillgångar En restpost som uppstår vid jämförelse mellan taxerad förmögenhet 39 Reviderad 2013-04-19 Inkomster från självdeklarationen och motsvarande belopp från registerdata. I deklarationen kan man ha uppgivit tillgångar som inte finns redovisade bland de register som är huvudkälla för förmögenhetsstatistiken. Det kan vara fråga om onoterade aktier, bilar, båtar eller andra tillgångar samt skuldfordringar i Sverige – men också tillgångar i utlandet. 40 Reviderad 2013-04-19 Kommunikation Statistikregistret för fordon Bakgrund och innehåll Myndigheten Trafikanalys (tidigare SIKA), är statistikansvarig myndighet, med SCB som producent. Uppgifterna hämtas från Transportstyrelsens vägtrafikregister över samtliga fordon. Statistikens syfte är att beskriva den svenska fordonsparken. Det gäller i första hand beståndet av fordon, inregistreringar, vilken kategori som äger fordonen och biltätheten på regional nivå. Statistikregistret för fordon innehåller uppgifter om personbilar, lastbilar inklusive dragbilar, bussar, släpvagnar inklusive husvagnar, påhängsvagnar, motorcyklar, traktorer samt snöskotrar och terränghjulingar. Registret är också kompletterat bland annat med uppgifter från Företagsdatabasen (FDB) på SCB. I princip är statistiken jämförbar över tiden. Det har dock tillkommit vissa variabler och andra har försvunnit ur registret. Kvalitet Vid redovisning av bilar för basområden är det viktigt att tänka på att bara bilar som ägs av privatpersoner ingår i redovisningen, genom att de kan föras till den fastighet (och på så sätt också till det basområde) där ägaren bor. För bilar ägda av juridiska personer, till exempel leasingbilar, finns idag inte någon möjlighet till redovisning på basområdesnivå. I hela landet utgör bilar ägda av privatpersoner cirka 80 procent av det totala bilbeståndet. Redovisningstidpunkt Fordonsstatistik för basområden är klar i juni varje år och avser senaste årsskifte. Tabeller i ODB Historisk tabell: − Bilfam1: Familjer 93, 95, 02 efter område, bilantal och tid Variabelnamn Bilantal Definition Redovisar familjer utan bil, med en bil eller med flera bilar. Familjedefinition, se nedan. Familjer Med familj menas • personer som är gifta med varandra och är folkbokförda på samma fastighet ingår i samma familj • barn som bor hos förälder (biologisk förälder, adoptivförälder), vårdnadshavare eller annan person (till exempel fosterförälder) ingår i samma familj som den vuxne • sambor som är folkbokförda på samma fastighet och har gemensamt barn bildar en familj • sambor utan gemensamma barn räknas som två familjer 40 Reviderad 2013-04-19 Socialomsorg och ohälsa Registret över ekonomiskt bistånd (socialbidrag) Bakgrund och innehåll Registret över ekonomiskt bistånd har förts sedan 1985 med Statistiska centralbyrån som ansvarig myndighet 1985-1994. Sedan 1994 ansvarar Socialstyrelsen för socialtjänststatistiken. Syftet med registret är att det ska ge en samlad bild av antalet biståndshushåll, biståndstagare och utbetalda belopp. Det är underlag till den officiella statistiken om ekonomiskt bistånd. Det ger även underlag för forskning och allmän samhällsinformation. Registret omfattar personer som fått ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 § första stycket socialtjänstlagen (2001:453) och introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa utlänningar. Bistånd kan även ges enligt socialtjänstlagen 4 kap. 2 §. Undantaget är ekonomiskt bistånd för vård och behandlingsinsatser av olika slag eller för arbetsmarknadsåtgärder. Statistiken över ekonomiskt bistånd grundar sig på uppgifter som socialnämnden eller motsvarande i kommunen lämnar årligen. Kommunen avgör själv om introduktionsersättning 1 eller ekonomiskt bistånd skall utbetalas i det enskilda fallet, och bestämmer också ersättningens storlek. Förändringar över tiden 2 Följande ändringar har skett i registret: Kvalitet Kvaliteten i statistiken påverkas bl.a. av flyttningar mellan kommunerna och ändringar i hushållets sammansättning under året. De uppgifter som kommunerna lämnat dublettgranskas, så att uppgifter slås samman till ett hushåll för de hushåll där registerledaren och eventuell make/maka (oberoende av vem som står som registerledare) är desamma i flera hushåll inom kommunen. För statistiken över ekonomiskt bistånd i ODB gäller att de personer som inte påträffats i Registret över totalbefolkningen, eller inte kunnat föras till basområde redovisas i den kommun där de fått ekonomiskt bistånd. Om basområde är okänt har det satts lika med blankt. Personer och hushåll som fått ekonomiskt bistånd i flera kommuner redovisas i folkbokföringskommunen respektive årsskifte. Observera att redovisningen i ODB skiljer sig från vad som redovisas t.ex. inom Sveriges statistiska databaser (SSD) på www.scb.se. Detta beror på att i SSD redovisas personerna i den kommun som gjort utbetalningen, medan det i ODB är folkbokföringskommunen för registerledaren som styr. 1990 – förutom registerledarens personnummer utvidgades innehållet i statistiken med personnummer för övriga personer i hushållet som är 16 år och äldre. Denna åtgärd förbättrade dubblettkontrollen för samtliga biståndsmottagare över 15 år. 1990 – ny variabel, ”flykting”. 1993 – flyktingar och vissa andra utlänningar med 1 Från och med 2012 ingår inte utbetalningar enligt den tidigare lagen (1992:1068) om introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utlänningar. Den etableringsersättning som kommit istället ingår inte heller i statistiken. 2 Bortfall och kvalitet i register för ekonomiskt bistånd 41 Reviderad 2013-04-19 Socialomsorg och ohälsa introduktionsersättning inkluderades i statistiken. 1994 – tillägg av utbetalt belopp i introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar. 1998 – tillägg av uppgift om födelseland och senaste invandringsår från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). 1998 – korrigering av lämnade uppgifter om medborgarskap med hänsyn till motsvarande uppgifter i RTB. Variabeln ”utländskt medborgarskap” ersattes med variabeln ”utrikes född.” 1998 – uppgifter om arbetslöshet införs. Statistiken utökades med antalet biståndsmottagare som var registrerade som arbetslösa utan ersättning vid Arbetsförmedlingen någon gång under året, samt antal biståndsmottagare som var registrerade vid Arbetsförmedlingen under hela året. 1999 – biståndsmottagare och biståndshushåll som har flyttat över en kommun- eller länsgräns under året redovisas nu endast en gång på länsnivå och riksnivå. Tidigare kunde en sådan person räknas två gånger vilket gjorde att antalet biståndsmottagare på läns- och riksnivå överskattades. 2000 – en särredovisning införs i vissa tabeller, av de hushåll där både registerledaren och dennes eventuella sammanboende är födda i utlandet. Detta görs utöver variabeln ”utrikes födda hushåll”, som inkluderar alla hushåll där minst en av de vuxna är födda utomlands. 2000 – årliga förändringar redovisas i fasta priser istället för, som tidigare, i löpande priser. Fasta priser innebär att biståndsbeloppen justeras för inflation som skattas med hjälp av konsumentprisindexet (KPI) med skuggindextal. Skuggindextal innebär att indextalen för tidigare år korrigeras för effekter av mätfel och stora förändringar som till exempel skattereformer. 2001 – uppgift om utbetalt belopp av ekonomiskt bistånd respektive intro-duktionsersättning samlas in per kalendermånad. Nu kan flera utbetalningar av olika slags ekonomiskt bistånd under samma månad summeras till ett enda belopp för varje månad. Följaktligen kan antalet olika biståndsmånader beräknas på ett korrekt sätt. Tidigare kunde man inte avgöra om ett hushåll med exempelvis både introduktionsersättning under 4 månader och ekonomiskt bistånd under 6 månader, fick biståndet under 6, 7, 8, 9 eller 10 månader. Det som redovisades då var 10 månader (4+6). Detta medför en viss överskattning eftersom ett hushåll kan få både ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning under en och samma månad, även om det är mycket ovanligt. 2001 – högre kvalitet på uppgifterna om flyktingstatus genom att de numer inhämtas från Integrationsverkets databas STATIV istället för som tidigare från kommunerna. Tidigare hade kommunerna inte alltid klara definitioner och ofta fanns det inte tillräckligt med kunskap om vilka som var flyktingar. Denna åtgärd förväntades öka antalet flyktingar som redovisas i statistiken. 2001 – kommunerna fick anvisning om att barn enbart ska redovisas i hushållet där de är hemmavarande. Antalet barn hade tidigare överskattats något om föräldrar som inte är sammanboende fick ekonomiskt bistånd. I sådana fall räknades barnen två gånger. 2001 – termen socialbidrag byttes till ekonomiskt bistånd, från och med rapporten för år 2001 (innebörden är dock oförändrad). 2003 – uppgifter om födelseår för barnen i hushållet som är under 16 år samlas in. 42 Reviderad 2013-04-19 Socialomsorg och ohälsa 2003 – äldreförsörjningsstödet infördes 1 januari 2003 och är ett stöd om inte de andra pensionsförmånerna räcker till. Detta stöd kan erhållas från och med att man fyllt 65 år. 2007 – efter Integrationsverkets nedläggning den 30 juni 2007 har SCB inte tillgång till uppgifter om flyktingstatus på samma sätt som tidigare. För att kunna avgöra vilka som är nytillkomna flyktingar har SCB, från och med statistikår 2007, istället använt uppgifter om skälet till bosättning för dem som fått uppehållstillstånd. 2008 – statistik om arbetslöshet tas bort från redovisningen i årsrapporten då dessa uppgifter inte hör till den officiella statistiken. Redovisningstidpunkt Statistiken publiceras ca ett halvår efter redovisningsårets slut. Tabeller i ODB Fördefinierade tabeller: − Ekbist1: Biståndsmottagare 18- år 2000- efter område, ålder, kön, svenskt eller utländskt födelseland och tid − Ekbist2: Biståndsmottagare 0-17 år 2000- efter område och tid − Ekbist3: Hushåll med ekonomiskt bistånd 2000- efter område, hushållstyp, enhet och tid Historiska tabeller: − Ekbist4: Biståndsmottagare 18- år 91, 93, 95, 98-99 efter område, ålder, kön och tid − Ekbist5: Hushåll 91, 93, 95, 98-99 efter område, hushållstyp och tid − Ekbist6: Biståndsmottagare födda i Sverige 18- år 91, 93 efter område, ålder och tid − Ekbist7: Socialbidragstagare 0-17 år 91, 93 efter område och tid − Ekbist8: Biståndsmottagare 0-17 år 95, 98-99 efter område och tid − Ekbist9: Månader med ekonomiskt bistånd 91, 93, 95, 98-99 efter område, hushållstyp och tid OBS! Uppgifterna för 1991 ligger ca 10 % lägre än SCB:s officiella siffror p.g.a. att ett antal poster ej gått att områdeskoda. För 1993 saknas uppgifter för Täby kommun. Variabelnamn Biståndsmottagare 0-17 år Biståndsmottagare 18år Definition Samtliga personer under 18 år i hushåll som fått ekonomiskt bistånd. Samtliga personer 18 år och äldre i de hushåll som fått ekonomiskt bistånd oavsett om hela hushållet, eller endast någon av dess medlemmar, fått bidrag. Biståndsmottagare födda Sverigefödda biståndsmottagare som är minst 18 år gamla. Som i Sverige (18+ år) – sverigefödda räknas de personer som i Registret över totalbefolkningen historiska tabeller har ”Sverige” angivet som värde för ”födelseland”, samt de personer för vilka denna uppgift saknas men som ej markerats som utländska medborgare vid insamlingen av statistiken. Enhet - Hushåll med ekonomiskt Ett biståndshushåll kan bestå av en ensamstående man eller kvinna, Antal månader med bistånd Antal månader med bistånd föregående år Antal hushåll med bistånd Antal hushåll med bistånd föregående år 43 Reviderad 2013-04-19 Socialomsorg och ohälsa bistånd med eller utan barn under 18 år, eller av gifta/samboende med eller utan barn under 18 år. Undantagsvis kan ensamstående eller samboende 16- och 17-åringar under 18 år bilda egna hushåll. I de fall det sker en förändring i hushållets sammansättning under året, och ekonomiskt bistånd utgår både före och efter förändringen, redovisas i statistiken den hushållssammansättning som gällde vid senaste utbetalningstillfället. Omfattar hushåll med kyrkobokförd referensperson i Stockholms län aktuellt årsskifte. Hushåll som flyttat från länet och hushåll där referenspersonen ej är kyrkobokförd, t.ex. personer utan uppehållstillstånd, ingår ej. Hushållstyp Redovisas för ensamstående män/kvinnor med och utan barn 0-17 år samt gifta/sambo med och utan barn 0-17 år. Kön Man, kvinna Registerledare För varje bidragshushåll anges en vuxen person 18 år eller äldre som så kallad registerledare. I vissa hushåll, framförallt flyktinghushåll, förekommer inga vuxna utan endast barn under 18 år. I dessa fall blir någon av dessa registerledare. När hushållstypen är makar/samboende är antingen mannen eller kvinnan registerledare. Här kan det variera mellan kommunerna. Svenskt/utländskt födelseland Utbetalt ekonomiskt bistånd Biståndsmottagarnas födelseland. Ålder Summan av det ekonomiska bistånd som betalats ut under året, exklusive utgifter för arbetsmarknadsåtgärder samt exklusive utgifter för vård och behandling på institution (hem för vård eller boende) eller i familjehem. Till ekonomiskt bistånd räknas även ekonomiskt bistånd som utbetalats till utländsk medborgare med uppehålls- och arbetstillstånd. I denna grupp ingår även flyktingar. Däremot ingår inte bistånd som utgår enligt lagen om bistånd åt asylsökande och som gäller utländsk medborgare utan uppehålls- eller arbetstillstånd. Ålder anges i åldersklasser. Pensions- och sjukförsäkringsregistret Bakgrund och innehåll SCB har sedan början av 1990-talet tagit fram statistik om ohälsa, sjukpenningdagar och förtidspension/sjukbidrag baserad på Försäkringskassans pensions- och sjukförsäkringsregister. SCB kombinerar statistiken om ohälsa med t.ex. födelseland och civilstånd som hämtas från registret över totalbefolkningen för att årligen beskriva ohälsa m.m. för personer mellan 16 och 64 år. Ohälsotalet En central variabel som beräknas utifrån uppgifter i registret är ”ohälsotalet”. Beräkningen görs genom att man tar summan av dagar med sjukpenning, dagar med förtidspension/sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning dividerat med befolkningen 16-64 år. Detta sätt att räkna ersatte fr.o.m. 2002 års ohälsostatistik det tidigare, då man istället hade antalet 44 Reviderad 2013-04-19 Socialomsorg och ohälsa sjukförsäkrade och sjukpensionärer som nämnare. Även genomsnittligt antal sjukpenningdagar beräknas med befolkningen i nämnaren fr.o.m. år 2002. En följd av detta blir att ohälsotalet och antal sjukdagar blir lägre än tidigare beräkningar och att det blir ett trendbrott i tidsserien, utan att den faktiska ohälsan har förändrats. Motsvarande statistik över ohälsotal har producerats sedan 1991. Man kan dock inte jämföra statistiken för åren 1991-1997 då förändringar skett mellan åren med avseende på vilka ersättningar som ingått i ohälsobegreppet samt antal dagar som arbetsgivaren har betalat. Från och med 1994 års ohälsotal ingår dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning. Sedan april 1998 betalar arbetsgivaren de första 14 dagarna av en sjukskrivningsperiod. Statistiken från 1998 till och med 2001 är i stort sett jämförbar över åren. Den sjuklöneperiod som arbetsgivaren betalar förlängdes från 1 juli 2003 från 14 till 21 dagar. Från 1 januari 2005 är sjuklöneperioden åter 14 dagar. Kvalitet Bestämmelser om sjuklön från och med år 1992 innebär att statistiken över sjukpenning till anställda endast belyser ca 10 % av samtliga sjukfall, nämligen de fall där utbetalning av sjukpenningen görs efter sjuklöneperioden. Notera att SCB:s ohälsodata skiljer sig från Sveriges officiella statistik, som produceras hos Försäkringskassan. Den stora skillnaden är att beräkningen av måttet går till på olika sätt. Försäkringskassan använder sig av ett rullande 12-månaders värde, där beräkningarna baseras på registrerade försäkrade månad för månad som sedan vägs samman till ett värde. SCB:s ohälsotal beräknas på en ögonblicksbild som omfattar befolkningen som är 16 – 64 år den 31/12 aktuellt år och den populationens ohälsodagar. Detta får till följd att SCB inte har med personer som avlidit, flyttat utomlands eller som fyllt 65 under året. Samt inte heller de som vistats tillfälligt i landet under året och ej heller utlandssvenskar. SCB har dessutom med alla personer mellan 16 - 64 år oavsett om de är registrerade hos Försäkringskassan. Redovisningstidpunkt Ohälsostatistiken redovisas ca fyra månader efter redovisningsårets slut. SCB sparar inte gamla årgångar av registret, men kan i begränsad utsträckning beställa gamla register från Försäkringskassan vid behov. Tabeller i ODB Fördefinierade tabeller: - Ohalsa1: Befolkningen 16-64 år 2000- efter område, ålder, kön, bakgrund, enhet och tid - Ohalsa2: Befolkningen 16-64 år 2000- efter område, ålder, kön, sjukperiod och tid Historiska tabeller: - Ohalsa3: Förtidspensionärer 1998-2001 efter område, ålder, kön och tid - Ohalsa4: Underlag för beräkning av ohälsotal 1998-2001 efter 45 Reviderad 2013-04-19 Socialomsorg och ohälsa område, ålder, kön, utländsk bakgrund, tid och enhet Variabelnamn Bakgrund Definition Födda i Sverige, födda utomlands med svenskt medborgarskap, födda utomlands med utländskt medborgarskap Sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension/ sjukbidrag) Aktivitetsersättning betalas ut till personer som är mellan 19 och 29 år vars arbetsförmåga är varaktigt nedsatt eller nedsatt under en begränsad tid (minst ett år) med minst en fjärdedel. För personer som är mellan 30-64 år kallas motsvarande ersättning för sjukersättning. Nedsättningen måste vara på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Man kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels aktivitetsersättning. Det beror på i vilken grad arbetsförmågan är nedsatt och vilka möjligheter man har att försörja sig genom ett arbete. I Områdesdatabasen redovisas bara personer med hel aktivitetsersättning/sjukersättning. Enhet – fördefinierade tabeller - Ohälsodagar totalt Sjukpenningdagar Sjuk- och aktivitetsersättningsdagar Rehabiliteringspenningdagar Antal personer Enhet – historiska tabeller Förtidspension/ sjukbidrag t.o.m.02 Ohälsodagar totalt, antal sjukförsäkrade Förtidspension eller sjukbidrag kan beviljas den som har nedsatt arbetsförmåga och som är i åldern 16–64 år. Sjukbidraget är en tidsbegränsad förmån. Förtidspension/sjukbidrag kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, två tredjedels, halv eller en fjärdedels pension i form av folkpension (FP) och tilläggspension (ATP). I Områdesdatabasen redovisas bara personer med hel förtidspension/sjukbidrag. Förtidspensionärer Personer med förtidspension/sjukbidrag (från 2003 kallat aktivitets- och sjukersättning). Kön Män och kvinnor Ohälsotal Med ohälsotal menas summa dagar med sjukpenning, dagar med förtidspension/sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning dividerat med befolkningen 1664 år. Ohälsotalet är ett dagmått - dagar per person - och alla dagar är omräknade till heldagar. Då det gäller förtidspensionerade räknas förtidspensionen om till dagar under en månad. Hel förtidspension ger 30 dagar per månad, halv förtidspension ger 15 dagar per månad osv. Observera förändrad definition av ohälsotalet, se mer under avsnittet om Registret över sjukförsäkrade och pensioner. Sjukpenningdagar Sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring betalas ut vid sjukdom som orsakar nedsättning av arbetsförmågan med minst en fjärdedel. 46 Reviderad 2013-04-19 Socialomsorg och ohälsa Sjukpenning kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning beroende på i vilken grad arbetsförmågan nedsatts på grund av sjukdom. Sjukpenningen betalas även ut för medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att förebygga sjukdom eller att förkorta sjukdomstiden, så kallad förebyggande sjukpenning. En sjukperiod är den tid under vilken en försäkrad i oavbruten följd antingen får ersättning i form av sjukpenning eller har rätt till förebyggande sjukpenning eller rehabiliteringspenning. Under sjukperiodens första dagar betalar arbetsgivare sjuklön till sina anställda enligt bestämmelserna i lagen om sjuklön. Åren 1992–1996 var sjuklöneperioden 14 dagar, januari 1997 t.o.m. mars 1998 var sjuklöneperioden 28 dagar och fr.o.m. april 1998 – juni 2003 åter 14 dagar. Från 1 juli 2003 har sjuklöneperioden förlängts till 21 dagar, för att från 1 januari 2005 åter bli 14 dagar. Den som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning (företagare) kan ha en karenstid på 3 eller 30 dagar. Sjukpenningen kan betalas för en obegränsad period. För en person som har fyllt 70 år, eller har hel ålderspension, är dock perioden för vilken sjukpenning kan betalas ut begränsad till 180 dagar. Personer som har hel förtidspension eller helt sjukbidrag har inte rätt till sjukpenning. Sjukpenningförsäkrade t.o.m. 01 Försäkrade enligt lagen om allmän försäkring är svenska medborgare och utländska medborgare som är bosatta i Sverige. Inskrivna hos den allmänna försäkringskassan är alla försäkrade som fyllt 16 år och är bosatta i Sverige. Den som lämnar Sverige anses vara bosatt här, om utlandsvistelsen inte varar mer än ett år. Sjukpenningförsäkrade är de inskrivna försäkrade som beräknas tjäna minst 24% av prisbasbeloppet =8 800 kr (sjukpenninggrundande inkomst) per år genom förvärvsarbete. (Före år 1998 gällde 6 000 kr per år). Enligt vissa övergångsbestämmelser är också hemmamakar sjukpenningförsäkrade. Den sjukpenninggrundande inkomsten är således i regel lägst 8 800 kr och högst 7,5 prisbasbelopp, 274 500 kr år 2000. Sjukperiod Antal dagar Utländsk bakgrund Redovisas för född i Sverige, född utomlands svensk medborgare och född utomlands utländsk medborgare. Ålder Ålder vid årets slut, åldersgrupper för befolkningen 16-64 år. 47 Reviderad 2013-04-19 Utbildning Befolkningens utbildning, Utbildningsregistret Bakgrund och innehåll Utbildningsregistret skapades av SCB 1985, på uppdrag av regeringen. Det har uppdaterats årligen sedan dess och innehåller alla personer som är mellan 16 och 74 år och är folkbokförda i Sverige. Från och med version 2008 av Utbildningsregistret innehåller registret även uppgift om högsta utbildning för personer äldre än 74 år. Dessförinnan togs detaljerad utbildningsstatistik fram över utbildningsnivå i samband med folk- och bostadsräkningarna 1930 respektive 1970. Viktiga källregister för utbildningsregistret är t.ex. avgångna vid grund/gymnasieskolan och examinerade vid högskolor och universitet. Uppgifterna om utbildning från källregistren kodas enligt Svensk utbildningsnomenklatur (SUN 2000). Därefter läggs alla utbildningar i utbildningsregistrets s.k. bruttofil. Med hjälp av ett prioriteringsprogram väljs därefter den aktuella högsta utbildningen för varje person. Viktiga förändringar sedan 1990 1 Utbildningsregistrets kvalitet förbättras successivt, t.ex. genom att nya källor kan användas. Detta gör att stor försiktighet måste iakttas vid studier av tidsserier. Nedan följer några exempel på kvalitetsförbättringar som skett sedan 1990: Utbildningsdata från FoB 90 har använts vid uppdatering av utbildningsregistret fr.o.m. versionen 1991-01-01 och har förbättrat registrets kvalitet avsevärt. Man bör därför vara försiktig vid jämförelser mellan tidigare versioner av registret. Smärre förändring av befintliga SUN-koder har skett efter 1990 1. Våren 1995 genomfördes en enkät till drygt 100 000 personer födda utomlands vilka saknade uppgift i utbildningsregistret. Hösten 1999 gjordes ytterligare en sådan enkät, denna gång till 60 000 personer födda utomlands. Från och med 1999 är SCB:s enkät till utrikes födda ’Utbildning i annat land än Sverige’ årlig. Enkäten skickas till de nyinvandrade utrikes födda (20-59 år) som invandrat under det senaste året och som saknar uppgift om högsta utbildning. Det var ca 7 % av de utrikes födda som saknade uppgift om utbildning i registret för 2000-01-01, vilket kan jämföras med andelen för hela befolkningen som var drygt 1 %. Ny utbildningsnomenklatur och nya källor till registret 2001-01-01, hur det påverkar registrets kvalitet framgår nedan i kvalitetsavsnittet! Till version 2003-01-01 tillkommer militär utbildning från Försvarsmaktens personaladministrativa register, examinerade från Försvarshögskolans utbildningsprogram under 2000-2002 och uppgifter om personer som erhållit grundläggande behörighet till högskolestudier på folkhögskolan (dessa får utbildningsnivån treårig gymnasial utbildning). Nya uppgiftskällor fr.o.m. årgång 2004-01-01 är Jordbruksverket register över legitimerade veterinärer och Högskoleregistret med uppgift om Naturvetenskapligt basår 1995- och samlat betygsdokument i gymnasieskolan med uppgifter om komvux-studier. Enkäten 'Arbetsmarknaden för högutbildade utrikes födda' har Se MIS Systematisk SUN 1996:1 47 Reviderad 2013-04-22 Utbildning används som engångskälla vid SUN-kodning av civilingenjörer, läkare, tandläkare och sjuksköterskor för 2004. Ca 3 600 svar har använts. Enkäten ”Utbildning i annat land än Sverige” som sedan tidigare ingår som källa vid SUN-kodning utökas 2004 med fler frågor för att fånga upp civilingenjörer, läkare, tandläkare och sjuksköterskor. Version 2005: Ny källa; Specialistsjuksköterskeutbildning 1994 – 2001. Cirka 10 000 utbildningar ej tidigare inrapporterade till SCB, från en specialinsamling gjord av Socialstyrelsen. Version 2008: ”Försvarsmaktens Utbildningsenhet” har tillkommit som ny källa. Från och med version 2008 av Utbildningsregistret innehåller registret även uppgift om högsta utbildning för personer äldre än 74 år. Version 2009: AKU samlar fr.o.m. 2009 in uppgifter om personers högsta utbildning för personer i AKU som saknar uppgift i Utbildningsregistret. Cirka 1 300 poster erhölls till uppdateringen av UREG 2009. Personalutbildning ingår inte i Utbildningsregistret. För mer information om förändringar i utbildningsregistret se: http://www.scb.se/Pages/ProductDocumentations____19035.aspx Kvalitet Utbildningsregistret genomgick större kvalitetshöjande förändringar till version 2001-01-01, avseende året 2000, vilket leder till ett tidsseriebrott och gör att jämförelser med tidigare versioner av registret måste göras med stor försiktighet. Dels anpassades Svensk Utbildningsnomenklatur, SUN, genom nya SUN 2000, till den internationella nomenklaturen ISCED 97 2. Dessutom tillkom ett antal nya uppgiftskällor till Utbildningsregistret. T.ex. används ’Summerade högskolepoäng fr.o.m. 1993 från Högskoleregistret’ och ’Summerade KOMVUX-poäng fr.o.m. 1988’. Mer information om kvalitetshöjningen finns på http://www.scb.se/Pages/Standard____24024.aspx. Detta gjorde att utbildningsnivån i riket enligt Utbildningsregistret ökade kraftigt i version 2001-01-01 som avser året 2000. Ökningarna, som delvis var en effekt av de ovan beskrivna förändringarna, låg främst på nivåerna 'Treårig gymnasieutbildning' och 'Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre'. Redovisningstidpunkt Uppdatering av registret är klar ca fyra månader efter årsskiftet. I SCB:s officiella databaser har man valt att ange Utbildningsregistret efter avslutat år istället för per den 1/1 som källregistret avser. Samma princip tillämpas i ODB. Årsversionen 2000-01-01 benämns ”1999” och 2001-01-01 benämns ”2000” osv. Tabeller i ODB Fördefinierad tabell: - Utbildn1: Befolkningen 16-74 år 2000- efter område, ålder, kön, födelseland, utbildningsnivå och tid Historisk tabell: 2 International Standard Classification of Education 48 Reviderad 2013-04-22 Utbildning - Utbildn2: Befolkning 1997, 1999 efter område, ålder, utländsk bakgrund, utbildningsnivå och tid Variabelnamn Kön Definition Män och kvinnor Födelseland Redovisas för födda i Sverige, födda i Norden, födda utanför Norden Utbildningsnivå – historisk tabell Utbildning klassificeras enligt Svensk utbildningsnomenklatur, SUN. Uppgiften om utbildning avser (endast) personens högsta utbildning. I de fall en person har fler än en högsta utbildning, (t.ex. två olika 2-åriga gymnasieskoleutbildningar) är den högsta utbildningen den senast avslutade. En fullständig beskrivning av SUN finns att tillgå i MIS, Svensk utbildningsnomenklatur (SUN), 1988:4, systematisk version. Utbildningsnivå – fördefinierad tabell Anger nivån på respektive individs högsta utbildning. Uppgifterna om utbildning är SUN-kodade (SUN 2000). Uppgifterna om utbildningsnivå bygger på SUN-kodens andra siffra som indikerar den sammanlagda utbildningens längd. För mer information om SUN, se http://www.scb.se/Pages/Standard____62591.aspx Utländsk bakgrund – historisk tabell Redovisas för svenska medborgare födda i Sverige och övriga (utländska medborgare/utrikes födda). Ålder Registret omfattar befolkningen 16-74 år, i tabellerna redovisas olika åldersklasser. Grundskolan: slutbetyg Bakgrund och innehåll Uppgifterna utgör en del i Skolverkets nationella uppföljningssystem för skolsektorn. Syftet med uppföljningssystemet är att det ska ge en samlad bild av skolans verksamhet och vara underlag för uppföljning och utvärdering på nationell och lokal nivå. Insamlingen av slutbetyg bidrar till att ge en samlad bild av betygssättningen i grundskolan och möjliggöra redovisningen av antal och andel elever som lämnat grundskolan med fullständiga och ofullständiga betyg samt elever som avbrutit den kommunala grundskolan utan slutbetyg. Uppgifter om betyg har samlats in från de kommunala grundskolorna på tämligen likartat sätt sedan våren 1988. Uppgifter om elever som avslutat den kommunala grundskolan utan slutbetyg har samlats in sedan våren 1995. Betyg från de fristående skolorna har samlats in sedan våren 1993. Betyg från svenska utlandsskolor samt specialskolor har samlats in från och med våren 1995 respektive våren 2003. Förändringar i betygssystemet De elever som gick ut årskurs 9 våren 1998 var de första eleverna som fick slutbetyg enligt det nya mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Slutbetyg sätts utifrån de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i ämnena i slutet av det nionde skolåret och med hjälp av de betygskriterier som har fastställts. Inför urvalet till gymnasieskolan beräknas elevernas meritvärde. Merit- 49 Reviderad 2013-04-22 Utbildning värdet utgörs av summan av betygsvärdena för elevens 16 bästa betyg. Betygsvärdet för godkänd är 10, väl godkänd 15 samt mycket väl godkänd 20. Det högsta möjliga meritvärdet för de 16 bästa betygen i ett slutbetyg blir således 320. Meritvärdet går inte att jämföra med de tidigare relativa medelbetygen. Söka till gymnasiet För att en elev skulle vara behörig att söka till gymnasieskolans nationella och specialutformade program vårterminen 1998-2010 krävdes minst betyget godkänt i ämnena svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik. För de elever som saknade denna behörighet är det individuella programmet tillgängligt. Vårterminen 2011 ersattes den tidigare behörigheten med programspecifika behörigheter med krav på ytterligare ämnen med minst betyget godkänd utöver de tidigare nämnda ämnena. Elever som inte har behörighet för något program finns introduktionsprogrammen tillgängliga. För behörighet till programinriktat individuellt val krävs det dock även att eleven har uppnått målen i minst 6 ämnen varav två ämnen måste vara Svenska/Svenska som andraspråk och Engelska/Matematik. Kvalitet Undersökningen är en totalundersökning av betygsuppgifter för samtliga elever som avslutat skolgången i kommunala grundskolors årskurs 9 samt elever som fått slutbetyg från sista årskursen på grundskolenivå i riksinternatskolor, fristående skolor och svenska utlandsskolor. Särskolor och specialskolor ingår inte. Viss undertäckning vad gäller elever med utländsk bakgrund och elever som slutat under läsåret (p.g.a. att skolplikten upphört) kan förekomma. Vad gäller den senare gruppen så görs emellertid en separat insamling. Även antalet elever som hade ofullständiga slutbetyg p.g.a. deltagande i hemspråk eller svenska som andraspråk kan vara underskattat. En ytterligare grupp som inte ingår i insamlingen är elever som får slutbetyg från ungdomshem. Redovisningstidpunkt Tabeller i ODB Register för ett nytt läsår (höst- och vårtermin) är klart i januari året efter läsårets slut, framställningstiden är sex månader. Årtalen som anges i ODB avser vårterminen respektive år. Fördefinierade tabeller: - Ak9Gymn1: Avgångna från grundskolan och övergång till gymnasieskolan 2000- efter område, kön, bakgrund, betygsnivå, gymnasieprogram och tid - Ak9Gymn2: Avgångna från grundskolan och övergång till gymnasieskolan 2000- efter område, kön, bakgrund, betygsnivå, övergångsår och tid - AvGymHog1: Avgångna som påbörjat högskolestudier inom 3-år efter område, kön, program, övergångsår och tid Variabelnamn Bakgrund Definition Utländsk bakgrund har elever som själva är födda utomlands, eller där båda föräldrarna är födda utomlands. Övriga elever har svensk bakgrund. Betygsnivå Anges som ett ”genomsnittligt meritvärde” och utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg 50 Reviderad 2013-04-22 Utbildning i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Betygen mäts före prövning. Lågt = genomsnittligtmeritvärde* lägre än 170 Mellan = genomsnittligtmeritvärde mellan 170 och 241 Högt = genomsnittligtmeritvärde högre än 241 Saknas = genomsnittligtmeritvärde saknas Ej relativt = omdömen och betyg enligt äldre system Gymnasieprogram Redovisas för ett 20-tal program. Kön Män, kvinnor Övergångsår Direkt övergång, efter 1 år, ingen övergång Gymnasieskolan – Elever 15 oktober Bakgrund och innehåll Skolverket ansvarar för registret i egenskap av statistikansvarig myndighet sedan 1994. SCB producerar statistik från registret på uppdrag av Skolverket samt till andra kunder. Uppgifter om elever i gymnasieskolan har samlats in sedan början av 70talet, från 1986 på individnivå. Uppgifterna utgör en del i Skolverkets nationella uppföljningssystem för skolsektorn. Uppgiftsinsamlingen sker genom uttag från CSN:s studiestödssystem. Under åren har gymnasieskolan förändrats. Vissa studievägar har övergått till högskolan och komvux. En successiv övergång från 2- och 3-åriga linjer till 3-åriga program har skett sedan 1991, enligt reformeringen av gymnasieskolan. Ytterligare en reform av gymnasieskolan trädde i kraft den 1 juli 2011. Den nya gymnasiereformen (Gy11) innehåller 18 nationella program; 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program, Därutöver finns utbildningar som avviker från den nationella programstrukturen; särskilda varianter, vissa riksrekryterande utbildningar, nationellt godkända idrottsutbildningar samt International Baccalaureate [1] (IB). Det individuella programmet ersätts av fem introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till ett nationellt program. Gymnasial lärlingsutbildning, som bedrivits som försöksverksamhet under tre läsår, är fr.o.m. 2011/12 ett permanent alternativ på yrkesprogrammen. Gymnasieutbildning anordnas av kommuner, landsting och i fristående skolor. För elever som påbörjade gymnasieskolan innan den 1 juli 2011 finns det 17 nationella program, specialutformade och individuella program, utbildningar vid fristående skolor samt International Baccalaureate. Gymnasieutbildningen byggs upp av olika kurser av vilka ett antal ämnen, gymnasiegemensamma ämnen (Gy11) /kärnämnen, är obligatoriska för alla elever på de nationella och specialutformade programmen. Programmen innehåller också obligatoriska så kallade programgemensamma ämnen/karaktärsämnen, som är specifika för de olika programmen. Det finns också möjlighet för eleven att välja [1] IB är en utbildning som leder till en internationell examen som är godkänd för inträde till universitet i ett stort antal länder. 51 Reviderad 2013-04-22 Utbildning ytterligare ett antal kurser enligt eget önskemål, att utöka studierna med kurser utöver vad programplanen kräver. Kvalitet Elevstatistiken är en totalundersökning. SCB:s bedömning är att såväl elevregistret som den statistik som publiceras håller hög kvalitet. Viss undertäckning kan förekomma av elever på s.k. individuella program. Det förekommer inget bortfall bland skolor med kommun eller landsting som huvudman. Redovisningstidpunkt Registret uppdateras en gång per år och avser 15 oktober, framställningstiden är tre månader. Tabeller i ODB Fördefinierade tabeller: se under ”Årskurs 9-elevregistret”. Variabelnamn Gymnasieprogram Definition Redovisas för ett 20-tal program. Individuella program Kommunerna är skyldiga att erbjuda utbildning på individuella program till de elever som inte tagits in på ett nationellt eller specialutformat program eller som avbrutit en påbörjad utbildning. Skyldigheten omfattar ungdomar fram till första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. Programmen kan vara av olika längd och med mycket varierat innehåll. Det är den enskilde elevens behov och förutsättningar som avgör hur ett individuellt program utformas. Huvudsyftet är att ungdomarna så småningom ska kunna gå över till ett nationellt program. Specialutformade program är avsedda att ge en utbildningsinriktning som inte tillgodoses på de nationella programmen, men som är likvärdig med dessa. Styrelsen för utbildningen ska fastställa en plan för varje specialutformat program och om programmet är avsett för en grupp elever ska styrelsen också fastställa programmål. Alla kärnämneskurser måste ingå. Såväl kurser i yrkesämnen och andra ämnen samt lokalt fastställda kurser kan ingå. Specialutformade program Övergångsår (tidigare övergångstyp) Redovisas för direktintagning till olika program, efter 1 år till olika program eller att man ej gått vidare till gymnasiet. Gymnasieskolan: slutbetyg Bakgrund och innehåll Uppgifterna utgör en del i Skolverkets nationella uppföljningssystem för skolsektorn. Syftet med uppföljningssystemet är att det skall ge en samlad bild av skolans verksamhet och vara underlag för uppföljning och utvärdering på nationell och lokal nivå. Undersökningen är en totalundersökning av betygsuppgifter för årets avgångselever från kommunala, landstingskommunala och fristående skolor, ej särskolor eller komvux. Uppgifterna har samlats in sedan början av 70-talet (individnivå). Elever som avslutade gymnasieskolan 1996/97 var den första kullen som fick slutbetyg enligt det nya betygssystemet, dvs. bokstavsbetyg enligt målrelaterad skala. Till läsåret 1998/99 hade det nya betygssystemet slagit igenom i stort sett fullt ut, så att så gott som alla elever som avslutade gymnasieskolan det läsåret fick slutbetyg enligt det nya 52 Reviderad 2013-04-22 Utbildning betygssystemet. Kvalitet SCB:s register över skolor och CSN:s register över elever i gymnasieskolan utnyttjas som utgångspunkt. Den allmänna bedömningen är att såväl registret som den statistik som publiceras håller hög kvalitet. Viss undertäckning kan förekomma genom att elever som tagit ut sitt slutbetyg senare än terminsslutet inte inrapporterats till SCB. Redovisningstidpunkt Registret uppdateras en gång per år och avser vårterminen aktuellt läsår, framställningstiden är ca fem månader. Årtalen som anges i ODB avser vårterminen respektive läsår; läsåret 97/98 anges som 1998 osv. Tabeller i ODB Fördefinierade tabeller: - AvgGymHog1: Avgångna som påbörjat högskolestudier inom 3 år 1998- efter område, kön, program, övergångstid och tid Variabelnamn Kön Definition Män och kvinnor Program Redovisas för NV-, SP-program, Int Baccaluaureate Övriga nationella program Individuella program Utbildningar vid fristående skolor Övergångstid Redovisas för kategorierna inom ett år, inom två år, inom tre år och ej påbörjat högskolestudier. Universitets- och högskoleregistret Bakgrund och innehåll Universitetskanslersämbetet ansvarar för högskolestatistiken med SCB som producent. Universitets- och högskoleregistrets syfte är att utgöra underlag för högskolestatistik, t.ex. att belysa förändringar i tillströmning, registrering och examination inom både grund-, avancerad och forskarnivån. För grund- och avancerad nivå belyser registret även sökandebilden. Registrets huvudobjekt är sökande och antagna till högskoleutbildning, samt registrerade och examinerade studenter inom grund-, avancerad och forskarnivå. Från 2004 har registret delats upp i tre produkter: ”Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå”, ”Studenter och examina i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå” och ”Doktorander och examina i högskoleutbildning på forskarnivå”. Kvalitet Universitets- och högskoleregistret grundas på totalundersökningar. Uppgifterna hämtas huvudsakligen från universitetens/högskolornas studieadministrativa system (LADOK). Uppgifter om avklarade högskolepoäng lämnas endast av de högskolor som använder sig av 53 Reviderad 2013-04-22 Utbildning LADOK. Registret bedöms hålla hög kvalitet, eftersom universitetens/högskolornas studieadministrativa system också ligger till grund för årsredovisningar och i förlängningen påverkar universitetens/ högskolornas anslag. Skillnaden mellan ”Registreringar” och ”Högskolestuderande” Tabeller i ODB med Registreringar redovisar en bruttomängd, d.v.s. samma person kan finnas med både som registrerad inom ”Teknik/ naturvetenskap” och ”Juridik/samhällsvetenskap” om personen läst kurser inom båda ämnesområdena under ett läsår. Summerar man antalet registreringar blir det en högre summa än antalet högskolestuderande. Tabeller med Högskolestuderande redovisar istället en nettomängd varje studerande finns bara med en gång. Är man registrerad både på studier mot yrkesinriktad och generell examen så redovisas man på yrkesinriktad. OBS! I ODB redovisas studerande folkbokförda i länet. De som är folkbokförda i länet, men studerar på en högskola som inte ligger i länet redovisas under “Övriga högskolor”. Redovisningstidpunkt Framställningstiden varierar från 3 till 8 månader beroende på redovisningsgrupp hur statistiken skall publiceras. Årtalen som anges i ODB avser höstterminen respektive läsår; läsåret 00/01 anges som 2000 osv. Tabeller i ODB Fördefinierade tabeller: - HogStud1: Högskolestuderande 2000- efter område, ålder, kön, högskolenybörjare, studieinriktning och tid - HogReg1: Registreringar vid universitet och högskolor 2000- efter område, ålder, kön, högskolenybörjare, ämnesområde och tid - HogReg2: Registreringar vid universitet och högskolor 2000- efter område, ålder, kön, högskolenybörjare, högskola och tid Historiska tabeller: - HogStud2: Högskolestuderande 1996 efter område, ålder, kön, högskolenybörjare, studieinriktning och tid - HogReg3: Registreringar vid universitet och högskolor 1996 efter område, ålder, kön, högskolenybörjare, ämnesområde och tid Variabelnamn Högskola Definition Redovisar de större högskolorna var för sig, vårdhögskolor, övriga högskolor inom länet samt studerande utanför länet. Högskolenybörjare Högskolenybörjare är en studerande som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på grund- och avancerad nivå i Sverige. Högskolestuderande Skiljer sig ifrån ”Registreringar”, varje person redovisas bara en gång. Kön Män och kvinnor Registreringar Som registrerade räknas de studerande som är förstagångsregistrerade på en kurs, samt de som är fortsättningsregistrerade på en kurs som löper över flera terminer. Omregistreringar och registreringar för prov skall inte ingå. En person som är registrerad på flera kurser kan förekomma flera gånger i statistiken. 54 Reviderad 2013-04-22 Utbildning Studieinriktning Redovisas för studier mot yrkesexamen och studier mot generell examen. I tabeller som redovisar högskolestuderande har yrkesexamen prioriterats före generell examen, eftersom varje studerande bara kan förekomma en gång i sådana tabeller. Ålder Beräknas per den 31 december under läsåret. Ämnesområde Redovisar yrkesexamina och generella examina inom olika ämnesområden. 55 Reviderad 2013-04-22 Hushåll, bostäder m.m. Folk- och bostadsräkningarna 1960-1990 Bakgrund och innehåll Folk- och bostadsräkningarnas huvudsyfte har varit att producera statistik över befolkningen, hushållen och lägenheterna för användning inom planering, forskning och allmän information. Folkräkningarna utfördes under perioden 1860-1930 vart tionde år och därefter vart femte år med undantag för 1955. Den första allmänna bostadsräkningen utfördes 1945. Från och med 1960 har folk- och bostadsräkningar genomförts som samordnade undersökningar. En översikt över vilka variabler som förekommer i FoB 60 – FoB 90 finns i bilaga 2. Den fortsatta beskrivningen i detta avsnitt under kvalitet och redovisningstidpunkt gäller främst FoB 90. Kvalitet FoB är en totalundersökning (undantaget FoB 65) och har i allmänhet gett ett resultat med hög kvalitet och god fullständighet. När det gällde den senaste FoB:en blev dock svarsfrekvensen inte så god för vissa grupper, se mer om det nedan. Tre typer av uppgifter lämnades i samband med FoB 90: person-, hushålls/bostads- och husuppgifter. De uppgifter som samlades in kring boendet avsåg förhållandet 1 november 1990. Uppgifterna kring sysselsättning avsåg oktober månad 1990. Uppgifterna samlades in via person- och fastighetsblanketter. Dessutom inhämtades vissa uppgifter från befintliga register. Ramen för FoB 90 utgjordes av den folkbokförda befolkningen, alla personer 16 år och äldre fick svara på uppgifter om sin person och om sitt hushåll/bostad. Med ledning av dessa uppgifter bildades sedan hushåll vid registreringen av blanketterna. För att kunna bilda hushåll krävdes att hushållet bodde i en bostadslägenhet. Bortfallets storlek i FoB 90 var för riket ca 2,5 procent. Det är en ökning jämfört med tidigare FoB:ar. För att användare ska kunna tolka och använda statistiken så korrekt som möjligt måste man ta hänsyn till bortfallets fördelning och effekter. Bortfallsanalyser visar att bortfallets storlek varierar tämligen kraftigt beroende på vilka variabler och kategorier av redovisningsgrupper som avses. Nya hushållsregistret för Våren 1993 gjorde SCB en upprättning av FoB90 för Stor-Stockholm. Stockholms län Ursprungligen redovisades allt för många enpersonshushåll, beroende på att man inte kunde ”para ihop” sammanboende om de inte kryssat för att de var det på sin FoB-blankett. Man utnyttjade fyra olika metoder: 1. De som är skrivna på samma fastighet bildar ett hushåll, om man utifrån en s.k. barnfil kunde se samhörighet mellan personer via barnen i Registret över totalbefolkningen och föräldrarnas bostadsfastighet. 2. De som bor i småhus bildar ett hushåll. 3. Om den ena eller båda gifta är på fastigheten skrivna och dessutom skrivna på samma fastighet paras ihop till ett hushåll. 4. De som mellan FoB85 och FoB90 har flyttat minst två gånger och inte bodde på samma fastighet i FoB85 och bor på samma fastighet 55 Reviderad 2013-04-19 Hushåll, bostäder m.m. i FoB90 klassas till samma hushåll. Förvärvsarbetande Uppgiften om förvärvsarbete har i FoB 90 hämtats främst från SCBs sysselsättningsregister som bl a baserats på information från kontrolluppgiften. Samma förfarande användes i FoB 85, medan uppgifterna i FoB 80 och ännu tidigare folkräkningar inhämtades genom frågor på FoB-blanketten om sysselsättningen en viss mätvecka. För att räknas som sysselsatt i FoB 80 och tidigare skulle man ha arbetat minst en timme under mätveckan. Tabeller i ODB Statistik från FoB har beställts för 1970 och framåt vart femte år t.o.m. senaste FoB 1990. Vissa befolkningsuppgifter finns även för 1960 och 65. Två hushållstabeller och två bostadstabeller finns inlagda i ODB, övrigt material finns lagrat hos SCB och kan specialbeställas genom kontakt med ODB-helpdesk. Bostäder – finns under ”Bostäder och byggande” Historiska tabeller - Bost1: Lägenheter 1990 efter område, byggnadsperiod, hustyp, lägenhetstyp och tid - Bost2: Lägenheter 1990 efter område, byggnadsperiod, hustyp, ägarkategori och tid Hushåll – finns under ”Befolkning” Historiska tabeller - Hush1: Bostadshushåll 1990 efter område, hushållstyp, lägenhetstyp och tid - Hush2: Bostadshushåll 1990 efter område, upplåtelseform och tid FoB-tabeller som går att specialbeställa, finns inte i ODB Befolkning: - Befolkning efter kön och ålder (5-årsklasser) 60, 65 - Befolkning efter ålder (49 klasser) och kön 75 - Befolkning med utländsk bakgrund efter födelseland (13 ländergrupper) 70, 75, 80 - Befolkning med utländsk bakgrund efter födelseland (9 ländergrupper) 70, 75, 80 Bostäder: - Lägenheter efter byggnadsår, hustyp och lägenhetsstorlek/-typ 70, 75, 80, 85, 90 - Lägenheter efter hustyp och ägarkategori 80, 85 - Lägenheter efter hustyp, ägarkategori och byggperiod 90 - Lägenheter efter byggnadsperiod, hustyp och värmesystem 90 Hushåll: - Hushåll efter hushållstyp, födelseländer (etnicitet) och inkomst 70, 75, 80, 85, 90 - Hushåll efter hushållstyp och lägenhetsstorlek/-typ 80, 85, 90 - Hushåll efter upplåtelseform, hushållstyp och lägenhetsstorlek 80 - Hushåll efter ägandekategori 90 Dagbefolkning (Arbetsmarknad): - Dagbefolkning efter kön, yrkesgrupp och näringsgren (ISP) 70, 75, 85, 90 - Dagbefolkning efter kön och näringsgren (SNI69 1-siffernivå) 80 56 Reviderad 2013-04-19 Hushåll, bostäder m.m. - Dagbefolkning efter ålder, kön och förvärvsarbete (antal tim) 80 Dagbefolkning efter kön, arbetsplats och näringsgren (SNI69 1siffernivå) 85 Dagbefolkning efter kön och näringsgren (SNI69) 90 Dagbefolkning efter kön och näringsgren (ISP) 90 Nattbefolkning (Arbetsmarknad): - Nattbefolkning efter ålder, kön, yrkesgrupp och SEI-grupp 70, 75, 80 - Förvärvsarbetande nattbefolkning efter ålder (9 klasser) och kön 80 - Nattbefolkning efter ålder, kön, yrkesgrupp och socioekonomisk indelning 85, 90 - Nattbefolkning efter sysselsättningsstatus, ålder och kön 85, 90 - Nattbefolkning efter ålder, kön och yrkesgrupp 90 Inkomster: - Inkomsttagare efter inkomsttyp (män 25-64 år) 70, 75, 80, 85 - Sammanräknad inkomst efter kön, ålder och inkomstklass 70, 75, 80, 85, 90 Kommunikation: - Förvärvsarbetande (nattbef.) efter kön och färdsätt 90 Variabelnamn Arbetad tid, 90 Definitioner – Förvärvsarbetande FoB 70-90 Redovisas för 1-19 tim, 20-34 tim, 35- tim och uppgift saknas inkl. 0 tim. Arbetsställe/arbetsplats Med arbetsställe/arbetsplats menas i princip varje adress (lokal), fastighet eller grupp av närliggande lokaler och fastigheter där företag bedriver verksamhet. Förvärvsarbetande befolkning med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) Med förvärvsarbetande dagbefolkning avses den förvärvsarbetande befolkningen fördelad efter arbetsställets belägenhet. I den regionala redovisningen ingår också personer med växlande eller okänd arbetsplats i dagbefolkningen i den kommun där de är bosatta. Kommunalt anställda med okänd arbetsplats ingår dock som dagbefolkning i den kommun där de är anställda. Personer med arbetsplats i utlandet eller på havet ingår inte i den regionala redovisningen av dagbefolkning. Med förvärvsarbetande nattbefolkning avses den förvärvsarbetande Förvärvsarbetande befolkning med bostad i befolkningen fördelad efter bostadens belägenhet. Benämningen regionen (nattbefolkning) nattbefolkning har således ingenting med arbetstidens förläggning att göra. Kön Män och kvinnor Näringsgren, SNI69 Näringsgren avser företagets huvudsakliga verksamhet vid det arbetsställe (arbetsplats) där respektive förvärvsarbetande person arbetar. Om ett företag bedriver flera typer av verksamhet vid ett och samma arbetsställe bestäms näringsgrenskoden i princip utifrån den verksamhet som sysselsätter flest anställda. Näringsgrensindelningen i FoB bygger på Svensk näringsgrensindelning (SNI69). Standarden finns publicerad i MIS 1977:9. Se också bilaga 4! 57 Reviderad 2013-04-19 Hushåll, bostäder m.m. Näringsgren, ISP Näringsgrensindelning använd inom Stockholms läns landsting, ”Interactive Spatial Planning”. Se bilaga 4! Sektor Indelning efter offentlig och övrig sektor. Indelningen i FoB avviker något från den standard för klassificering av institutionella enheter som finns redovisad i Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) 1968:6. Socioekonomisk indelning, SEI-grupp 80, 85, 90 Den socioekonomiska klassificeringen av den förvärvsarbetande befolkningen är huvudsakligen baserad på uppgiften om individens yrke. Indelningen följer i allt väsentligt den standard som finns redovisad i MIS 1989:5. Sysselsättning Uppgiften om förvärvsarbete har i FoB 90 hämtats främst från SCBs sysselsättningsregister som bl.a. baserats på information från kontrolluppgiften. Samma förfarande användes i FoB 85, medan uppgifterna i FoB 80 och ännu tidigare folkräkningar inhämtades genom frågor på FoB-blanketten om sysselsättningen en viss mätvecka. För att räknas som sysselsatt skulle man ha arbetat minst en timme under mätveckan. Sysselsättningsstatus Förvärvsarbetande, ej förvärvsarbetande Yrke Yrkesschemat i FoB 90 bygger på Nordisk yrkesklassificering (NYK) 1983 publicerad av Arbetsmarknadsstyrelsen. Det har tidigare använts i FoB 85. Principen vid inplacering av olika yrken i det använda klassificeringssystemet har varit att sammanföra likartade yrken utan att i allmänhet ta hänsyn till utbildning, yrkesställning (anställd/företagare), tjänsteställning eller branschtillhörighet. Den fullständiga yrkesklassificeringen i form av ett alfabetiskt yrkesregister finns publicerad i Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) 1989:5. Yrkesgrupper 75 Se bilaga 4! Yrkesgrupper 90 Yrkesgrupperna som används i FoB 90 skiljer sig från de grupper som används för tidigare FoB:ar och i utvecklingstabeller. De största skillnaderna är: - administrativa och kamerala/kontorstekniska yrken är sammanslagna i NYK90 - i NYK90= ”33 varuförsäljning” ingår nu även parti- och detaljhandlare - yrken som barnsköterskor (ej sjukhus) och hemvårdare räknades tidigare till serviceyrken, nu är de sorterade under NYK90= ”socialt arbete”. Ålder Avser ålder 1 november respektive år. Variabelnamn Definitioner – Befolkning FoB 60-90 För 1960 och 65 finns statistik per församling enligt indelning 198512-31, för 1970 och framåt per FoB-/basområde. Kön Män och kvinnor Ålder Avser ålder 1 november respektive år. Redovisas i femårsklasser. 58 Reviderad 2013-04-19 Hushåll, bostäder m.m. Variabelnamn Definitioner – Bostäder FoB 70-90 Definitionerna avser FoB 90 om inget annat anges. Boende Se Definitioner – Hushåll nedan! Bostadslägenhet Som bostadslägenhet räknas bostad med eget kök eller kokvrå samt annan bostad med egen ingång från avskild förstuga, trapphus eller liknande. Bostadslägenhet är en bostad för enskilt hushåll. Hit hör lägenheter i villor, hyreshus, pensionärshem, servicehus osv. Även lägenheter för enskilda hushåll inom anstalter, affärs- och industribyggnader m.m. ingår. Som bostadslägenheter räknas inte: - fritidshus, sommarvillor, kolonistugor o. dyl., som inte används som stadigvarande bostad med kyrkobokförd boende - före detta permanenta bostäder inom jordbruk, skogsbruk eller liknande, som numera uteslutande används som fritidsbostäder. Som bostadslägenheter räknas inte heller kollektiva bostäder (specialbostäder), som vanligen består av ett antal rum grupperade kring en gemensam korridor och med vissa andra gemensamma utrymmen såsom dagrum, kök o d. Som exempel på kollektiva bostäder kan nämnas ålderdomshem, ungdomshotell, vissa personalbostäder och vissa studentbostäder. Byggnadsperiod Anger tidsperioden då huset ursprungligen blev färdigt för inflyttning. Hustyp Som enbostads-, tvåbostads- respektive flerbostadshus räknas hus som inrymmer en, två respektive tre eller flera bostadslägenheter och i vilka minst hälften av ytan upptas av bostadslägenheter. Om båda lägenheterna i ett tvåbostadshus bebos av ett och samma hushåll anses de tillsammans utgöra en enda bostadslägenhet (=enbostadshus). Finns kök i båda lägenheterna inräknas det ena i antalet rum. Med icke-bostadshus avses hus som till mer än hälften upptas av annat än bostadslägenheter t ex kontor, hotell och butiker. Småhus är den sammanfattande benämningen på en- och tvåbostadshus. Med övriga hus avses flerbostadshus och icke-bostadshus. Hög utrymmesstandard Mer än ett rum per boende, kök och ett rum oräknat. Kvalitetsgrupp 75, 80, 85 Moderna (1-2): Lägenheter med vatten, avlopp, wc, centralvärme och bad- eller duschrum. Halvmoderna (3): Lägenheter med vatten, avlopp, wc, centralvärme – men utan bad- eller dusch. Omoderna (4-7): Lägenheter som saknar något eller flera av vatten, avlopp, wc, centralvärme Lägenhet Se bostadslägenhet! Lägenhetstyp Med lägenhetstyp avses antalet rum i bostadslägenheten. I FoB 85 och tidigare användes uttrycket lägenhetsstorlek. Med rum avses ett utrymme om minst 6 kvadratmeter med direkt dagsljus genom fönster. Som rum räknas inte kök, kokvrå eller matvrå. I sluttningshus räknas t.ex. gillestuga som rum om någon yttervägg har full höjd ovan mark. Lägenhetstyp, delgrupp Lägenheter utan kök. 59 Reviderad 2013-04-19 Hushåll, bostäder m.m. Rum Med rum avses ett utrymme om minst 6 kvadratmeter golvyta och med direkt dagsljus från fönster. Som rum räknas inte kök, kokvrå eller matvrå mindre än 6 kvadratmeter. Rumsenheter Som rumsenhet räknas såväl rum som kök. Storlek Se lägenhetstyp Utnyttjande Som bebodd räknas lägenhet i vilken det vid räkningstillfället bodde person(er) som den 1 november var kyrkobokförd(a) på den fastighet där lägenheten finns eller som på personblanketten uppgett att man bodde i lägenheten. Lägenheten räknas även som bebodd om man på personblanketten har uppgett att man bodde i lägenheten men var kyrkobokförd på annan fastighet i kommunen (länet för Stockholms län) den 1 november. Övriga lägenheter redovisas som antingen upplåtna utan kyrkobokförd boende, under reparation eller ombyggnad, till uthyrning lediga, disponeras av fastighetsägaren för annat ändamål, enfamiljshus till salu eller uppgift om utnyttjande saknas. Lägenheter utrymda på grund av förestående rivning har inte inräknats i lägenhetsbeståndet. Värmesystem Anger vilka/vilket system som fanns för uppvärmning av huset 1 november. Egen panna försörjer endast ett hus. Annan panncentral avses panncentraler som försörjer mer än ett hus och som inte räknas som fjärrvärme (ex kvarterscentral). Ägarkategori Lägenheterna har grupperats efter följande kategori av fastighetsägare: - Staten: Statlig myndighet, affärsdrivande verk eller institution, även universitet, högskola eller annan statlig undervisningsanstalt. Hit räknas också aktiebolag som helt eller huvudsakligen ägs av staten. - Kommun: Borgerlig primärkommun, kommunalförbund och landsting. Hit räknas även kyrklig förvaltning, församlingar, pastorat och andra kyrkliga samfälligheter (frikyrkoförsamlingar ingår i gruppen annan ägare). Även aktiebolag helt eller huvudsakligen ägda av kommunen räknas hit, dock inte allmännyttiga bostadsföretag. - Allmännyttigt bostadsföretag: Bolag, föreningar och stiftelser som av länsbostadsnämnden, tidigare även av bostadsstyrelsen, erkänts som allmännyttiga bostadsföretag enligt bostadsfinansieringsförordningen eller enligt kungörelser om tertiärlån till flerfamiljshus eller om bostadslån. - Bostadsrättsförening: Föreningar som bildats enligt 1930 års lag om bostadsrättsföreningar. Hit räknas även bostadsföreningar. (En ändring jämfört med FoB 80 och tidigare). - Enskild person: Hit räknas även dödsbon och familjestiftelser. - Annan ägare: Fastighetsföreningar, fastighetsbolag, andra bolag och stiftelser m.m. som inte kan hänföras till någon av ovanstående kategorier. Variabelnamn Barnhushåll Definitioner – Hushåll FoB 75-85 SCB samt Nya hushållsregistret för Stockholms län RTK Hushåll med barn 0-15 år. Boende Som boende i en lägenhet och därmed i ett bostadshushåll räknas: 60 Reviderad 2013-04-19 Hushåll, bostäder m.m. - personer som den 1 november var kyrkobokförda på samma kamerala fastighet och som bodde i samma lägenhet. - personer som inte var kyrkobokförda på samma fastighet men som på personblanketten uppgett att de bodde i samma lägenhet och var kyrkobokförda i samma kommun ("faktiskt boende"). För Stockholms län gällde kravet att personerna uppgett att de bodde i samma lägenhet och var kyrkobokförda i Stockholms län. Bosättningen skulle vara stadigvarande för att denna regel skulle få tillämpas. Bostadshushåll Med bostadshushåll avses den person eller grupp av personer som den 1 november var kyrkobokförda i kommunen och som bodde i samma bostadslägenhet. I bostadshushållet inräknas även kyrkobokförda inneboende och hushållsmedlemmar som tillfälligt befann sig i annan kommun, t ex på grund av studier eller värnplikt, men fortfarande var kyrkobokförda i hushållet. För Stockholms län gällde kravet att personerna uppgett att de bodde i samma lägenhet och var kyrkobokförda i Stockholms län. Bosättningen skulle vara stadigvarande för att denna regel skulle få tillämpas. Etnicitet Hushållsföreståndaren samt ev. sambo är född i Sverige eller i utlandet (75-85). Referenspersonen samt eventuell samboende med referenspersonen är född i Sverige eller i utlandet, övriga personer i hushållet påverkar ej fördelningen (90). Hisstillgång Uppgift om hiss lämnas för två- och flerbostadshus. På personblanketten frågades om hushållet har tillgång till hiss på samma våningsplan som bostaden. Hushåll Se Bostadshushåll Hushåll med hög utrymmesstandard Hushållsföreståndare Mer än ett rum per boende, kök och ett rum oräknat. Användes i FoB 75, avser den person som på personblanketten angetts som bostadsinnehavare. Ersattes fr.o.m. FoB 80 av ”Referensperson”. Hushållsstorlek Avser antalet boende i bostadshushållet och inkluderar t ex inneboende som är kyrkobokförda i kommunen (i Stockholms län kyrkobokförda i länet). Hushållsställning Personer i bostadshushållet redovisas efter hushållsställning utifrån de uppgifter om hushållets sammansättning som lämnats på personblanketten. GS = gift eller sambo B = barn, oavsett ålder, till någon i hushållet A = ensamstående eller annan boende Till kategorien ensamstående/annan boende räknas förutom ensamstående även alla boende som inte är GS eller B, t ex anhörig till GS eller inneboende. Personer boende i kollektivhushåll och andra privata hushåll har samtliga räknats som annan boende. Hushållstillhörighet Befolkningen delas upp i följande grupper efter hushållstillhörighet: - bostadshushåll (definieras ovan!) - kollektivhushåll - andra privata hushåll 61 Reviderad 2013-04-19 Hushåll, bostäder m.m. Till gruppen kollektivhushåll räknas de personer som inte bor i en bostadslägenhet. Andra privata hushåll är en restgrupp. Hit räknas personer som är på församlingen eller fastigheten skrivna samt de utan känt hemvist. Hushållstyp Hustyp Hushållstyp används som en sammanfattande beteckning på en klassificering av hushållen i olika kategorier beroende på sammansättningen. Typindelningen används för att dela upp hushållen dels efter olika egenskaper som barnhushåll och invandrarhushåll, dels efter olika ålderskategorier som ungdomshushåll och äldrehushåll. Klassificeringen görs på hushållsnivå och alla individer i ett hushåll får samma typkod. Se Definitioner – Bostäder ovan! Inkomst Sammanräknad inkomst för hushållet. Deklarerad sammanräknad inkomst + sjöinkomst samt, för personer som ej deklarerat, pensioner och andra inkomster enligt kontrolluppgift. Ingår: skattepliktiga transfereringar, t.ex. pension och sjukpenning. Lägenhetstyp Se Definitioner – Bostäder ovan! Referensperson Begreppet referensperson har skapats bl.a. för beräkning av hushållskvoter. Referensperson avser den person som på personblanketten uppgetts vara GS, d.v.s. gift eller sambo. I redovisningen av hushåll har den äldste bland GS valts till referensperson. I hushåll utan GS har den äldste personen i hushållet valts till referensperson. Har använts sedan FoB 80, tidigare användes begreppet ”hushållsföreståndare”. Sammanboende / ej sammanboende Som sammanboende par räknas alla som på personblanketten uppgett sig vara sammanboende oavsett om de är gifta eller ej. Paret måste dessutom bo i samma lägenhet för att räknas som sammanboende. Homosexuella sammanboende ingår inte i redovisningen. Upplåtelseform De olika formerna för innehav av bostadslägenhet redovisas i följande grupper: - Äger huset: En person i hushållet är ägare till huset. Två eller fler personer som tillsammans äger och bebor ett enfamiljshus räknas även hit. - Bostadsrätt: Den nyttjanderätt som bostadsrättsföreningen upplåtit till medlem - Delägare/andelsrätt: Avser flerfamiljshus som ägs och bebos av flera ägare. - Hyresrätt: Avser omöblerad lägenhet. - Hyr i andra hand: Hushållet förfogar över lägenheten på grund av avtal med annan person än husägaren. - Annat avtal: T ex tjänstebostad. Utländska medborgare Uppgift om medborgarskapsland hämtas från folkbokföringen. Utrikes födda Uppgift om födelseland hämtas från folkbokföringen. Utrymmesnivå Hög eller normal utrymmesstandard, trångbodda enligt norm 2 eller uppgift saknas. Redovisningen efter ålder avser födelseår. Således omfattar gruppen 04 år personer födda 1986-1990, gruppen 5-9 år personer födda 1981- Ålder, 90 62 Reviderad 2013-04-19 Hushåll, bostäder m.m. 1985 o.s.v. oberoende av vederbörandes födelsedatum. Barn födda efter den 1 november FoB-året ingår ej i populationen. Ägarkategori Se Definitioner – Bostäder ovan! Variabelnamn Definitioner – Inkomster FoB 70-90, SCB och Nya hushållsregistret för Stockholms län RTK Disponibel inkomst består av sammanräknad inkomst + transfereringar (t.ex. bostadsbidrag, barnbidrag, socialbidrag) – slutlig skatt. Med hushållsinkomst avses summan av alla hushållsmedlemmars inkomster. Disponibel hushållsinkomst 85, 90 Hushållstyp Ensamboende män/kvinnor, ensamstående män/kvinnor med barn 0-15 år, samboende utan/med barn 0-15 år, övriga hushåll utan/med barn 015 år. Hög- och låginkomstHöginkomsttagargräns definieras som den sammanräknade inkomst tagare (RTK:s definition) över vilken de 20 procent av inkomsttagarna (män 25-64 år) i länet som har högst inkomst ligger. Låginkomsttagargräns definieras på motsvarande sätt som den sammanräknade inkomst under vilken de 20 procent av inkomsttagarna (män 25-64 år) i länet som har lägst inkomst ligger. Inkomsttagare Inkomsttagare 25 år och äldre i tidsserietabeller, annars 16 år och äldre. Referensperson Referensperson avser den person som på personblanketten uppgetts vara GS, d.v.s. gift eller sambo. I redovisningen av hushåll har den äldste bland GS valts till referensperson. I hushåll utan GS har den äldste personen i hushållet valts till referensperson. Referenspersonens ålder Ungdomshushåll (16-24 år), Yngre medelålder (25-44 år), Äldre medelålder (45-64 år), Äldre hushåll (65-w år). Sammanräknad hushållsinkomst Deklarerad sammanräknad inkomst + sjöinkomst samt, för personer som ej deklarerat, pensioner och andra inkomster enligt kontrolluppgift. Skattepliktiga transfereringar, t.ex. pension, ingår. Variabelnamn Färdsätt Definitioner – Kommunikation FoB 90 Huvudsakligt (dagligt) färdsätt från bostaden till huvudarbetsplatsen, redovisat för den förvärvsarbetande nattbefolkningen. Vid mer än ett färdsätt avgör sträckans längd vilket färdsätt som redovisas. Om flera olika transportmedel utnyttjats under månaden, redovisas det som utnyttjats de flesta dagarna. Variabelnamn Definitioner – Socioekonomi FoB 70-90 Hushållens socialgrupper Omfattar endast hushåll med förvärvsarbetande hushållsföreståndare. 75 Hushållsföreståndaren har grupperats efter yrkesuppgifter i tre socialgrupper. Socioekonomisk yrkesgrupp 70, 75, 80, 85 I folk- och bostadsräkningarna 70, 75 och 80 saknades uppgifter om socioekonomiska grupper. För att få jämförbar information har, för dessa år och även för 85, en starkt förenklad gruppering av yrken till socioekonomiska grupper tagits fram av SCB. Socioekonomisk indelning 90 Den socioekonomiska klassificeringen av den förvärvsarbetande befolkningen är huvudsakligen baserad på uppgiften om individens 63 Reviderad 2013-04-19 Hushåll, bostäder m.m. yrke. Indelningen följer i allt väsentligt den standard som finns redovisad i Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) 1989:5. Vid den socioekonomiska klassificeringen av bostadshushåll har riktlinjerna i ovannämnda MIS tillämpats. Det innebär i korthet att hushållet ges samma socioekonomiska kod som en av de vuxna i hushållet. Om det finns flera vuxna fastställs hushållets kod med hjälp av en särskild dominansordning för de socioekonomiska grupperna. 64 Reviderad 2013-04-19 Basområden Basområdesregistret Bakgrund och innehåll Stockholms läns landsting, Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) ansvarar för registret och gör årliga justeringar och revideringar av områdesindelningen. SCB ansvarar för att söka ut vilka fastigheter som skall ingå i varje basområde en gång per år, vilket sedan ligger till grund för statistikframställningen. Basområden är en fastighetsbaserad indelning. Identiteten är en 7-ställig kod (6ställig före 1997) som löper inom Stockholms län. Koden har en hierarkisk konstruktion, så att större områden fås genom varje högre nivå av koden. Nivå 2 t.ex. ger kommuner, nivå 4 församlingar. Man kan också gruppera basområdena till ett stort antal olika områdesindelningar som används inom landstingets planering. Indelningen i basområden (tidigare ”FoB-områden”) har setts över och aktualiserats ungefär vart femte år i samband med folk- och bostadsräkningarna. Områdesindelningen har redovisats noggrant på kommunkartor och i text i speciella rapporter vid varje FoB-tillfälle sedan 1970. Den senaste revideringen avser 2010, 2005 gjordes inte någon revidering. Från 1994 började statistiken produceras med hjälp av en digital basområdesindelning, vilket innebär att varje fastighet knyts till ett område med hjälp av fastighetens koordinater. Tidigare hade statistiken tagits fram genom att kommunernas nyckelkodsområden aggregerats till basområden. I samband med omläggningen genomfördes en aktualisering av den tidigare digitaliseringen från 1990, som tog hänsyn till vissa gränsförändringar som gjorts i kommunerna 1991-1993. Både de faktiska gränsförändringarna och de ändrade rutinerna i statistikhämtningen från 1994 innebär olikheter i statistiken, som ger utslag på delområdesnivå. År 2010 genomfördes en basområdesrevidering av Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) och SCB. Mer information finns i en kartbok som kan beställas av Regionplanekontoret, man kan även titta på 2005-års kartor i pdfformat på webben: http://www.Regionplanekontoret.sll.se/Statistik/Omradesdata/Basomradeskartor/ Regionala stadskärnor 1 http://www.tmr.sll.se/rufs2010/rufs/Regional-struktur/Regionala-stadskarnor/ Områdesaggregat På välkomstsidan i ODB finns en kopplingsfil i excel-format som visar olika områdesaggregat och ingående basområden. I tabellbeskrivningarna i ODB framgår också vilka områdesaggregat som kan användas i databasen. Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) justerar områdesaggregaten löpande. Kvalitet Basområdesregistret grundas på Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) digitala karta i kombination med SCB:s koordinatsatta fastighetsregister. Kvaliteten på basområdesregistret påverkas dels av kvaliteten i kartan – i vilken mån den följer avsedda områdesgränser, dels av kvaliteten i koordinatregistret – d.v.s. hur korrekta koordinatuppgifterna är. Brister i någon av dessa gör att en fastighet kan föras till fel basområde och att statistiken därmed påverkas. 1 Karta över regionala stadskärnor http://www.tmr.sll.se/Global/rufs2010/kartor/kap3/planbeskrivning/karta23_Regionala%20stadsk%c3%a4rnor .pdf 65 Reviderad 2013-04-18 Basområden Redovisningstidpunkt Framställningstiden är beroende av när SCB får koordinatregistret från Lantmäteriet och när Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) levererar sin digitala karta. I allmänhet är den nya basområdesindelning för 1/1 klar som underlag för statistikproduktion hos SCB i slutet av februari samma år. 66 Reviderad 2013-04-18 Källor Källor Beskrivning av statistik hämtad från SCB:s webbplats http://www.ssd.scb.se/databaser/statinfo.asp: AM0207 AM0208 BE0101 BE0205 BO0101 BO0601 HE0104 HE0108 SO0203 TK1001 UF0101 UF0102 UF0103 UF0203 UF0204 UF0205 UF0206 UF0506 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik Yrkesregistret Befolkningsstatistik Tidigare Folk- och bostadsräkningar, FoB, 1960-1990 Bostadsbyggnadsstatistik Fastighetstaxeringar Förmögenhetsregistret Inkomst- och taxeringsregistret Ekonomiskt bistånd Fordonsstatistik Grundskolan: slutbetyg Gymnasieskolan: slutbetyg Gymnasieskolan: Elever per 15 oktober Universitets- och högskoleregistret – tom 2004 Forskarstuderande och examina i forskarutbildning Studerande och examina i högskolans grundutbildning Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå Befolkningens utbildning Beskrivning av statistik från andra myndigheter har också hämtats från Arbetsförmedlingen: http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.5673ff2e11fd0ca559b8000351905/uin07_1a.pdf AMV:s rapport “Definitioner inom AMV:s statistik Uin 2007:1” Försäkringskassan: http://www.forsakringskassan.se/nav/0666cde201d3760bb5e9e98e76e8c3d8 Försäkringskassans broschyrer ”Socialförsäkringen” Socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se/ekonomisktbistand Socialstyrelsens rapporter och annan information om ekonomiskt bistånd. Skolverket: http://www.skolverket.se Skolverkets rapporter om skolan. Inledningsavsnittet om det svenska statistiksystemet baseras på Sveriges officiella statistik http://www.scb.se/omscb Avsnittet om den regionala statistikens utveckling baseras på SCB PM: En liten historik om SCB:s statistikpaket för kommunal och regional planering (Gunnar Hedin, 2005) 66 Reviderad 2013-04-19 Bilagor Bilaga 1: Folkbokföringsregler En person är folkbokförd på den fastighet där han är bosatt. Enligt huvudregeln i folkbokföringsförordningen skall en person anses vara bosatt på den fastighet där han regelmässigt tillbringar sin dygnsvila. Om tveksamhet råder skall stor hänsyn tas till var personen har sitt arbete eller sin familj. Ett nyfött barn, som fötts i Sverige, folkbokförs i den församling i vilken modern var folkbokförd vid nedkomsten. Om modern inte var folkbokförd vid nedkomsten, folkbokförs barnet endast om fadern var folkbokförd och vårdnadshavare. Ett nyfött barn, som fötts utomlands, folkbokförs enbart om modern var folkbokförd vid nedkomsten. Undantag från huvudregeln Från huvudregeln finns vissa viktiga undantag som kan delas in i tre grupper: 1. Personer som är folkbokförda men som inte bor i Sverige 2. Personer som bor i Sverige men som inte är folkbokförda 3. Personer folkbokförda på en annan fastighet än den de bor på Personer i grupp 1 ingår i RTB medan personer i grupp 2 inte gör det. Personer i grupp 3 ingår i RTB men kan vid en regional uppdelning komma att ingå i ett annat regionalt område än det de bor i. 1. Personer som är folkbokförda men som inte bor i Sverige Personer som är anställda utomlands i statens tjänst, huvudsakligen UD- och SIDAanställda, folkbokförs i Sverige. Detta gäller även familjemedlemmar och svensk betjäning. Personerna fortsätter att vara folkbokförda i den församling varifrån utflyttningen skett. Regeln gäller inte personer som är anställda utomlands av internationella organisationer, till exempel FN eller EU. Svenska missionärer och präster som är anställda utomlands och deras medföljande familj får vara folkbokförda i Sverige. Vidare fortsätter folkbokförda personer att vara folkbokförda vid utomlandsflytt om vistelsen är avsedd att vara mindre än ett år. I de fall det vid utflyttningen är oklart om vistelsen utomlands kommer att vara mer eller mindre än ett år kan man vara folkbokförd i Sverige upp till ett år efter utflyttningen. Man blir då folkbokförd under rubriken ”på församlingen skrivna” eller på den fastighet där man fortfarande disponerar bostad. 2. Personer som bor i Sverige men som inte är folkbokförda Personer som vid inflyttningen till Sverige har för avsikt att vistas här kortare tid än ett år folkbokförs ej. Utomnordiska medborgare måste ha uppehållstillstånd för att bli folkbokförda. För EU-medborgare krävs dock enbart uppehållsrätt. Utländska medborgare som tillhör utländsk beskickning eller konsulat och dess betjäning folkbokförs inte i Sverige. Personer i nämnda kategorier ingår alltså inte i RTB-registren. 3. Personer folkbokförda på en annan fastighet än den där de bor • Den s k familjeregeln innebär att om en person på grund av sina arbetsförhållanden inte bor tillsammans med sin familj så skall han ändå vara folkbokförd hos sin familj så länge familjegemenskapen kvarstår. • Om man har ett tidsbegränsat tillfälligt arbete på annan ort så skall man vara folkbokförd där man har sin egentliga hemvist. 67 Reviderad 2013-04-18 Bilagor • Studerande kan vara folkbokförda antingen på hemorten eller på studieorten beroende bland annat på studietidens längd, egen ålder, civilstånd m.m. Studerande på postgymnasial nivå folkbokförs normalt på studieorten. • Regeln om ej regelmässig vila på viss fastighet tillämpas för bl.a. handelsresanden, resemontörer och sjömän. Dessa folkbokförs där de anses ha sin egentliga hemvist. • Personer som vårdas på hem för äldre har valfrihet att vara folkbokförda antingen i hemförsamlingen på den gamla hemfastigheten alternativt på en fiktiv fastighet med rubriken ”på församlingen skrivna” eller i församlingen där vårdhemmet är beläget. • Intagning på sjukhus, vårdinrättning eller kriminalvårdsanstalt skall inte medföra ändring av folkbokföringen. 68 Reviderad 2013-04-18 Bilagor Bilaga 2: Tablå över variabler i Folk- och bostadsräkningarna 1960-1990 INDIVIDUPPGIFTER Kön, ålder, civilstånd Medborgarskap, födelseland Vigselår Tidpunkt för inträde i angivet civilstånd Senaste invandringsår Årtal för erhållande av svenskt medborgarskap Sammanboende Personbilsinnehav Utbildning Inkomst Socioekonomisk gruppering (indelning) Förvärvsarbetande dagbefolkning Förvärvsarbetets omfattning Huvudsysselsättning under året Anställningens art Sektortillhörighet Yrke Yrkesställning Näringsgren Huvudsakligt färdsätt till arbetsplatsen Pendling Sysselsättning HUSHÅLLSUPPGIFTER Hushållets sammansättning m a p antal boende, antal barn etc Hushållsställning Hushållstyp Trångboddhet Tillgång till hiss FASTIGHETS- OCH BOSTADSUPPGIFTER Fastighetstyp Ägarkategori Byggnadsår Ombyggnadsår Hustyp Antal lägenheter i huset Andel lokaler Rad- eller kedjehus Antal våningsplan Antal trappuppgångar Tillgång till hiss Lägenheternas utrustning Vattenledning Varmvatten Avlopp Centralvärme Bad- eller duschrum Vattenklosett Elspis eller gasspis Kylskåp Frysskåp Tvättmaskin Lägenheternas utnyttjande Dispositionsform/upplåtelseform Utnyttjande för ej upplåtna lägenheter FoB 60 FoB 65 FoB 70 FoB 75 FoB 80 FoB 85 FoB 90 x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x3 x x3 x4 x3 x4 x x5 x5 x x X1 x2 x2 x x x2 x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x2 x2 x x x x x4 x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x6 x x x x6 x x x x6 x x x x6 x x x x6 x x x x6 x x x x x x x x x6 x x x6 x x x6 x6 x6 x6 x6 x6 x6 x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x FoB FoB FoB FoB FoB FoB FoB 69 Reviderad 2013-04-18 Bilagor Lägenheternas storlek Antal rum Antal rum som används till annat än bostad Förekomst av kök Lägenheternas kvalitetsgrupp Energivariabler Huvudsakligt uppvärmningssätt Alternativa uppvärmningssätt Byggnadsstomme Isolering Ventilation Värmesystem Använda bränsleslag OMRÅDESUPPGIFTER M M Län-, kommun-, församlingskoder Delområde Tätortskod Tätortsareal Koordinater för bostadsfastighet Bostadsdistrikt Arbetsplatsområde 60 65 70 75 80 85 90 x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x 1) I totalräkningen ingick viss högre utbildning 2) Urvalsbearbetning (15e födda) 3) Sektortillhörighet motsvarar i viss mån anställningens art 4) Vissa förändringar i yrkesklassificeringen i jämförelse med föregående FoB 5) 5-ställig kod 6) Ej redovisningsvariabel 7) Inkl uppgift om anläggning för kontroll av dricksvatten 70 Reviderad 2013-04-18 Bilagor Bilaga 3: Områdesindelningar i ODB Län Trafik Regionplanering Kommun Polis Sjukvård Basområden Polisdistrikt Sjukvårdsområden Ispkodområden Mina områden Produktionsområden Primärvårdsområden (Staden) (Övriga kommuner) Polisområden Betjäningsområden Stadsdelsnämnder Planområden Församling Församling /fd Planområden Emmaområden Basområden ? Socialdistrikt Stadsdelsområden Kommundelar Man vill spåra kommuntillhörighet SEG Ovanstående tablå är delvis inaktuell. De indelningar som skall gälla inom sjukvården är: Beställaravdelningar, beredningar, närsjukvårdsområden och betjäningsområden. 71 Reviderad 2013-04-18 Bilagor Bilaga 4: Näringsgrensindelning m.m. i ODB SNI 69, 1-siffernivå SNI-kod 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Benämning Ej specificerad verksamhet Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Brytning av mineralprodukter Tillverkning El-, gas- och vattenförsörjning Byggnadsverksamhet Varuhandel, restaurang, hotell Samfärdsel, post, tele Bank, försäkring, uppdrag Offentlig förvaltning, andra tjänster SNI 92, grov nivå (även SNI 2002, grov nivå) Nr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Benämning Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshantering Byggverksamhet Handel och kommunikation Finansiell verksamhet och företagstjänster Utbildning och forskning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning m.m. Ej specificerad verksamhet NACE-kod 01-05 10-37 40-41, 90 45 50-52, 60-64 65-72, 74 73, 80 85 55, 91-95 75, 99 - SNI 92, 2-siffer nivå (även SNI 2002, 2-siffernivå) 0 Ej specificerad verksamhet 1 Jordbruk, jakt o service därtill 10 Kol- och torvutvinning 11 Utv av råpetr,naturgas o serv därtill 12 Utvinning av uran- och toriummalm 13 Utvinning av metallmalmer 14 Annan mineralutvinning 15 Livsmedels- och dryckesvaruframst 16 Tobaksvarutillverkning 17 Textilvarutillverkning 18 Tillverkning av kläder, pälsberedning 19 Läderberedn, tillv av väskor, skor mm 2 Skogsbruk och service därtill 20 Tillv av trävaror, kork mm,ej möbler 21 Massa-, pappers- o pappersvarutillv 22 Förlagsverks, grafisk prod mm 23 Tillv stenkolsprod, raff petrprod mm 24 Tillv av kemikalier o kemiska prod 25 Tillverkning av gummi- och platsvaror 26 Tillv av icke-metall mineraliska prod 27 Stål- och metallframställning 28 Tillv metallvaror,ej maskin/apparater 29 Tillv maskin,ej inkl i annan underavd 30 Tillv av kontorsmaskiner och datorer 31 Tillv av andra elmaskiner o -artiklar 32 Tillverkning av teleprodukter 33 Tillv av prec/med/optiska instr o ur 34 Tillv av motor- o släpfordon mm 35 Tillverkning av andra transportmedel 36 Tillv av möbler, annan tillverkning 37 Återvinning 40 El-, gas-, ång o hetvattenförsörjning 41 Vattenförsörjning 45 Byggverksamhet 5 Fiske, vattenbruk o service därtill 50 Handel/serv motorfordon o drivmedel 51 Parti- o agenturhandel,ej motorfordon 52 Detaljh motorfordon,rep hush/pers art 55 Hotell- och restaurangverksamhet 60 Landtransport, transport i rörsystem 72 Reviderad 2013-04-18 Bilagor SNI 92, 2-siffer nivå (forts.) 74 Andra företagstjänster 75 Off förvaltn o försvar,obl socförsäkr 80 Utbildning 85 Hälso/sjukvård,soc tj, veterinärverks 90 Avloppsrening,avfallshant renhålln mm 91 Intressebevakning,religiös verksamhet 92 Rekreations-, kultur- o sportverksamh 93 Annan serviceverksamhet 95 Förvärvsarbete i hushåll 99 Verks v internat org,utl ambassad mm 0 Ej specificerad verksamhet 61 Sjötransport 62 Lufttransport 63 Stödtj till transport, resebyråverks 64 Post- och telekommunikationer 65 Finansförm,ej försäkr/pensfondsverks 66 Försärk/pensfondsverks,ej obl socförs 67 Stödtjänster till finansiell verksamh 70 Fastighetsverksamhet 71 Uthyrn fordon/maskiner/hushartikl mm 72 Databehandlingsverksamhet m m 73 Forskning och utveckling ISP (Interactive Spatial Planning) ISP-kod ISP 1 ISP 2 ISP 3 ISP 4 ISP 5 Benämning Kemisk industri Verkstadsindustri Övrig industri Lokala tjänster Nationella/regionala tjänster ISP 6 ISP 7 ISP 8 ISP 9 ISP 10 ISP 11 Offentlig förvaltning Undervisning Hälso- och sjukvård Socialvård Övriga näringsgrenar Offentlig förvaltning m.m., detaljinfo saknas Övrig ospecificerad verksamhet ISP 12 SNI-kod (SNI69) 35 38 2, 3 (exkl 35, 38), 4 62, 831, 92, 95 63, 72, 81, 82, 832, 833, 932, 935, 939, 94, 96 91 931 933 934 1, 5, 61, 71 90 0 ISP 96 Kod 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ISP-benämning Kunskapsintensiv industri Övrig industri Lokala tjänster Kunskapsintensiva reg/nat tjänster Övriga reg/nat tjänster Offentlig förvaltning Undervisning Hälso- och sjukvård Socialvård Övriga näringsgrenar SNI-kod (SNI 92) 29-35 10-28, 36-41, 90, 50, 52, 70, 93-95 65-67, 72-74, 91 51, 55, 64, 92 75, 99 80 851, 852 853 0-05, 45, 60-63, 71 SNI2007 Grov nivå Kod Benämning SNI2007 G01 Jordbruk, skogsbruk och fiske 01-03 G02 Tillverkning och utvinning 05-33 G03 Energi och miljö 35-39 G04 Byggverksamhet 41-43 G05 Handel 45-47 G06 Transport 49-53 73 Reviderad 2013-04-18 Bilagor SNI2007 Grov nivå (forts.) Kod Benämning SNI2007 G07 Hotell och restaurang 55-56 G08 G09 Information och kommunikation 58-63 Finans- och försäkringsverksamhet 64-66 G10 Fastighetsverksamhet 68 G11 Företagstjänster 69-82 G12 Offentlig förvaltning 84 G13 Utbildning 85 G14 86-88 G15 Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster, m.m. G99 Okänd bransch 00 90-99 SNI2007 Utökad nivå Kod U01 U02 U03 U04 U05 U06 U07 U08 U09 U10 U11 U12 U13 U14 U15 U16 U17 U18 U19 U20 U21 U22 U23 U24 U25 U26 U27 U28 Benämning SNI2007 Jordbruk, skogsbruk och fiske 01-03 Utvinning 05-09 Livsmedelstillverkning 10-12 Textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning 13-15 Trävaruindustri 16 Massa- och pappersindustri 17 Grafisk produktion 18 Petroliumprodukter 19 Kemikalietillverkning 20 Läkemedelstillverkning 21 Gummi- och plastvaruindustri 22 Jord- och stenvaruindustri 23 Stål- och metallverk 24 Metallindustri 25 Tillverkning av maskiner och apparater 26-28 Transportmedelsindustri 29-30 Övrig industri 31-32 Reparationer av maskiner och apparater 33 Energiförsörjning 35 Vattenförsörjning och avloppsrening 36-37 Avfallshantering och sanering 38-39 Byggverksamhet 41-43 Handel samt rep. av motorfordon 45 Partihandel 46 Detaljhandel 47 Transport och magasinering 49-52 Post 53 Hotell- och restaurangverksamhet 55-56 74 Reviderad 2013-04-18 Bilagor SNI 2007 Utökad nivå (forts.) Kod U29 U30 U31 U32 U33 U34 U35 U36 U37 U38 U39 U40 U41 U42 U43 U44 U45 U46 U47 U48 U49 U50 U51 U99 Benämning SNI2007 Förlagsverksamhet och film, radio och TV Tele Dataverksamhet och informationstjänster Finansiell verksamhet Försäkringar Stödtjänster till försäkringar och finansiell verks. Fastighetsverksamhet Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet Företagskonsulter Teknisk konsultverksamhet Forskning och utveckling Reklam och marknadsundersökningar Andra företagstjänster inkl. veterinärverksamhet Uthyrning och leasing Arbetsförmedling och bemanningsföretag Resebyråer, bevakningstjänst mm Offentlig förvaltning Utbildning Hälso- och sjukvård Vård och omsorg med boende Öppna sociala insatser Kultur, nöje och fritid Annan serviceverksamhet och personliga tjänster Okänd bransch 75 58-60 61 62-63 64 65 66 68 69 70 71 72 73 74-75 77 78 79-82 84 85 86 87 88 90-93 94-99 00 Reviderad 2013-04-18 Bilagor Sektor (-1992) Offentlig sektor Statlig sektor Kommunal sektor Övriga offentlig sektor Övriga sektorer Icke finansiell företagssektor Finansiell företagssektor Hushållssektorn (inkl. personliga företag) Ideella föreningar, stiftelser Utlandet Uppgift saknas Statlig förvaltning (11) Statliga affärsdrivande verk (29) Borgerlig primärkommunal förvaltning (12) Kyrklig kommunal förvaltning (13) Landstingskommunal förvaltning (19) Socialförsäkring, t.ex. allmänna försäkringskassor m.fl. (14) Övriga offentliga institutioner, t.ex. kommunalförbund m.fl. (15) T.ex. aktiebolag (även statliga och kommunala), handelsbolag m.fl. (20) T.ex. Riksbanken, affärsbanker m.fl. (30) T.ex. personliga företag m.fl. (40) T.ex. studieförbund, fackförbund m.fl. (50) T.ex. utländska ambassader m.fl. (60) (99) Sektor (1993-) 11 12 13 14 15 Statlig förvaltning Statligt affärsverk Primärkommunal förvaltning Landsting Övriga offentliga institutioner 21 22 23 24 25 Aktiebolag, ej offentlig ägt Övrigt företag, ej offentlig ägt Statligt ägt företag eller organisation Kommunalt ägt företag eller organisation Övrig organisation 00 Uppgift saknas Utbildningsnivå, SUN (t.o.m. 1999) Utbildningsnivå, SUN 2000 SUN 1 SUN 0 1 2 3 4 5 6 7 Benämning Folkskoleutbildning eller motsvarande Grundskoleutbildning eller motsvarande Gymnasial utbildning, högst 2 år Gymnasial utbildning, längre än 2 år Eftergymnasial mindre än 3 år Eftergymnasial 3 år eller mer Forskarutbildning Uppgift om utbildning saknas 2 3 4 5 6 76 Benämning Förskoleutbildning Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Förgymnasial utbildning 9 (10) år Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning kortare än två år Eftergymnasial utbildning två år eller längre Forskarutbildning Uppgift om utbildning saknas Reviderad 2013-04-18 Bilagor SUN: Utbildningsinriktning, 1-siffernivå (t.o.m. 1999) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Allmän grundutbildning Estetisk, humanistisk och religiös utbildning Pedagogisk utbildning Förvaltning, handel och kontor samt ekonom, samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig utbildning Industri och hantverk, teknisk och naturvetenskaplig utbildning Transport och kommunikation Vårdyrken Lantbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Serviceyrken, civil bevakning och militär tjänst Inriktning saknas samt utbildning en hänförlig till speciell grupp SUN 2000: Utbildningsinriktning, 1-siffernivå 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Allmän utbildning Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Naturvetenskap, matematik och data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Hälso- och sjukvård samt social omsorg Tjänster Okänd Yrkesgrupper FoB 75 Nr Benämning 1 2 Samtliga förvärvsarbetande Tekniskt, naturvetenskapligt, religiöst, juridiskt, litterärt och konstnärligt arbete Medicinskt arbete, hälso- och sjukvårdsarbete Pedagogiskt arbete Administrativt arbete Kameralt och kontorstekniskt arbete Kommersiellt arbete utom affärsbiträden Affärsbiträden m.fl. Lantbruks-, skogs-, fiskeri-, gruv-, stenbrytningsoch tillverkningsarbete Transport-, kommunikations- och servicearbete samt ej identifierbara eller angivna yrkestillhörigheter. 3 4 5 6 7 8 9 10 Kod enligt yrkesschemat i FoB 75 (~NYK 74) 00, 01, 02, 06, 07, 08, 09, 98 03, 04 05 1 2 3 utom 333 333 4, 5, 7, 8 6, 90, 91, 92, 93, 94, 99 Yrkesgrupper FoB 70-90 Benämning Tekniskt, naturvetenskapligt Övriga kunskapsyrken Administrativt-kameralt Service Tillverkning Uppgift saknas Kod enligt yrkesschemat i FoB 80 (~NYK 78) 00-03 05, 06-09 1, 2 04, 3, 6, 90-94, 98 4, 5, 7, 8 99 77 Reviderad 2013-04-18 Bilagor Yrkesgrupper FoB 90 Benämning Tekniskt, naturvetenskapligt Övriga kunskapsyrken Administrativt-kameralt Service Tillverkning Uppgift saknas Kod enligt yrkesschemat i FoB 85 (~NYK 83) 00-02, 101, 121 03-09 2 1 (exkl 101, 121), 3, 6, 90-98 4, 5, 7, 8 99 Socioekonomisk indelning FoB 90 1 SEI-benämning i ODB SEI-grupper Arbetare Ej facklärda, varuproducerande (11) Normalt utbildningskrav efter 2 grundskola Mindre än två år Ej facklärda, tjänsteproducerande (12) Mindre än två år Facklärda, varuproducerande (21) Minst två år Facklärda, tjänsteproducerande (22) Minst två år Lägre tjänstemän I (33) Lägre tjänstemän II (36) Tjänstemän på mellannivå (46) Mindre än två år Två men inte tre år Tre men inte sex år Högre tjänstemän/ Ledande befattningar (56/57) 4 Fria yrkesutövare med akademikeryrken (60) Minst sex år Minst sex år Företagare exkl. lantbrukare (79) Lantbrukare (89) Oklassificerbara anställda (91) Uppgift saknas (99) - Tjänstemän Företagare 3 Oklassificerade yrken Yrkesklassificering enligt SSYK Yrkesområde 1 2 3 4 5 6 7 Huvudgrupper Ledningsarbete Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutbildning Kontors- och kundservicearbete Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning 8 Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m. 9 Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 0 Militärt arbete Totalt Yrkesgrupper Undergrupper 3 4 4 2 2 1 4 6 21 19 8 7 5 16 29 67 72 17 27 11 58 Kvalifikationsnivåer -4:e 3:e 2:a 2:a 2:a 2:a 3 20 59 2:a 3 1 27 10 1 113 14 1 355 1:a --- 1 Inom parentes anges gruppens beteckning enligt Meddelande i Samordningsfrågor 1982:4 Socioekonomisk indelning (SEI). 2 Kraven på utbildning avser för individernas yrke normala utbildningskrav. Klassificeringen bygger alltså inte på några uppgifter om individens utbildning. 3 Vid uppdelningen av de förvärvsarbetande på företagare och anställda utnyttjas bl.a. registret över kontrolluppgifter. Företagare som bildat aktiebolag och som formellt är anställda i egna företag redovisas i FoB 90 normalt som anställda. 4 Som exempel på yrken i denna grupp kan nämnas advokat, läkare och revisor. Anställda med motsvarande yrken förs i redovisningen till högre tjänstemän (56). 78 Reviderad 2013-04-18 Bilagor Bilaga 5: Länderindelning Födelseländer i ODB redovisas dels som enskilda länder, förutsatt att länderna har minst 3000 invånare i Stockholms län, dels som grupper av länder. Följande grupper förekommer: EU10: Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, och Ungern EU15: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien och Nordirland, Sverige, Tyskland och Österrike. Födelseländer enligt RTK: Danmark, Finland, Norge, Bosnien och Hercegovina, Estland, Frankrike, Grekland, Jugoslavien, Polen, Ryssland, Storbritannien och Nordirland, Turkiet, Tyskland, Ungern, Övriga Europa, Somalia, Eritrea, Etiopien, Marocko, Övriga Afrika, USA, Övriga Nordamerika, Chile, Colombia, Peru, Övriga Sydamerika, Indien, Irak, Iran, Kina, Korea syd, Libanon, Syrien, Thailand, Övriga Asien, Oceanien, Sovjetunionen, Statslös och okänt. EU27 EU27 refererar till de 27 länder som var med i den Europeiska unionen 1 januari 2007. Dessa länder är Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. FN-regioner: Östra-Afrika, Mellersta-Afrika, Norra-Afrika, Södra-Afrika , Västra-Afrika, Karibien, Central-Afrika, Syd-Amerika, Nord-Amerika, Central-Asien, Östra-Asien, Södra-Asien, Sydost-Asien, Västra-Asien, Östra-Europa, Norra-Europa, Södra-Europa, Västra-Europa, Australien och Nya Zeeland, Melanesien, Mikronesien, och Polynesien. Världsdelar FN: Sverige, Europa, Afrika, Amerika, Asien, Oceanien och Sovjetunionen. OSS: OSS Europa och OSS Asien Världsdelar: Norden utom Sverige, EU25 utom Norden, Europa utom EU25 och Norden, Afrika, Nordamerika, Sydamerika, Asien, Oceanien, Sovjetunionen, Statslös och Okänt. Världsdelar enl. RTK: Europa, Övriga Europa, Afrika, Övriga Afrika, Nordamerika, Övriga Nordamerika, Sydamerika, Övriga Sydamerika, Asien, Övriga Asien, Oceanien, Sovjetunionen, Statslös och okänt. 79 Reviderad 2013-04-18 Bilagor Bilaga 6: Tabell över TYKO-koder som gällde 2001 och 2002 TYKO FBR000 FBR100 FBR128 FBR138 FBR148 FBR200 FBR228 FBR238 FBR248 FBR300 FBR328 FBR329 FBR338 FBR339 FBR348 FBR349 FHR000 FHR100 FHR128 FHR138 FHR148 FHR200 FHR228 FHR238 FHR248 FHR300 FHR328 FHR329 FHR338 FHR339 FHR348 FHR349 SBR000 SER800 SER801 SER802 SER803 SER804 SER900 SER901 SER902 SER903 SER904 000000 Hustyp Jurform Tätort Byggperiod Nivåfaktor Flerbostadshus Bostadsrätt Flerbostadshus Bostadsrätt -19 999 inv Flerbostadshus Bostadsrätt -19 999 inv -1954 < 7,00 Flerbostadshus Bostadsrätt -19 999 inv 1955-64 < 7,00 Flerbostadshus Bostadsrätt -19 999 inv 1965< 7,00 Flerbostadshus Bostadsrätt 20 000 - 99 999 inv Flerbostadshus Bostadsrätt 20 000 - 99 999 inv -1954 < 7,00 Flerbostadshus Bostadsrätt 20 000 - 99 999 inv 1955-64 < 7,00 Flerbostadshus Bostadsrätt 20 000 - 99 999 inv 1965< 7,00 Flerbostadshus Bostadsrätt 100 000- inv Flerbostadshus Bostadsrätt 100 000- inv -1954 < 7,00 Flerbostadshus Bostadsrätt 100 000- inv -1954 7,00Flerbostadshus Bostadsrätt 100 000- inv 1955-64 < 7,00 Flerbostadshus Bostadsrätt 100 000- inv 1955-64 7,00Flerbostadshus Bostadsrätt 100 000- inv 1965< 7,00 Flerbostadshus Bostadsrätt 100 000- inv 19657,00Flerbostadshus Hyresrätt Flerbostadshus Hyresrätt -19 999 inv Flerbostadshus Hyresrätt -19 999 inv -1954 < 7,00 Flerbostadshus Hyresrätt -19 999 inv 1955-64 < 7,00 Flerbostadshus Hyresrätt -19 999 inv 1965< 7,00 Flerbostadshus Hyresrätt 20 000 - 99 999 inv Flerbostadshus Hyresrätt 20 000 - 99 999 inv -1954 < 7,00 Flerbostadshus Hyresrätt 20 000 - 99 999 inv 1955-64 < 7,00 Flerbostadshus Hyresrätt 20 000 - 99 999 inv 1965< 7,00 Flerbostadshus Hyresrätt 100 000- inv Flerbostadshus Hyresrätt 100 000- inv -1954 < 7,00 Flerbostadshus Hyresrätt 100 000- inv -1954 7,00Flerbostadshus Hyresrätt 100 000- inv 1955-64 < 7,00 Flerbostadshus Hyresrätt 100 000- inv 1955-64 7,00Flerbostadshus Hyresrätt 100 000- inv 1965< 7,00 Flerbostadshus Hyresrätt 100 000- inv 19657,00Småhus Bostadsrätt Småhus Äganderätt Ej tätort Småhus Äganderätt Ej tätort < 4,00 Småhus Äganderätt Ej tätort 4,00-5,25 Småhus Äganderätt Ej tätort 5,50-6,50 Småhus Äganderätt Ej tätort 7,00Småhus Äganderätt Tätort Småhus Äganderätt Tätort < 4,00 Småhus Äganderätt Tätort 4,00-5,25 Småhus Äganderätt Tätort 5,50-6,50 Småhus Äganderätt Tätort 7,00Fastigheten okänd eller uppgifter om den saknas i Fastighets- och taxeringsregistret. De tykokoder som ej har fullständiga uppgifter i alla celler ovan är s.k. "bortfallskoder", d.v.s. det saknas uppgifter om dem i Fastighetstaxeringsregistret, FTR. För vissa av dessa koder finns dock en del information, om än inte fullständig. Den information som finns i koden är densamma som för de giltiga koderna. Första positionen markerar hustyp, andra-tredje upplåtelseform, fjärde tätortsstorlek, femte byggår samt sjätte nivåfaktor. 80 Reviderad 2013-04-18 Bilagor Tabell över TYKO-koder som gäller 2003TYKO FBR128 FBR138 FBR148 FBR228 FBR238 FBR248 FBR328 FBR329 FBR338 FBR339 FBR348 FBR349 FHR128 FHR138 FHR148 FHR228 FHR238 FHR248 FHR328 FHR329 FHR338 FHR339 FHR348 FHR349 SBR000 SER801 SER802 SER803 SER804 SER901 SER902 SER903 SER904 Hustyp Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus Flerbostadshus Småhus Småhus Småhus Småhus Småhus Småhus Småhus Småhus Småhus Jurform Bostadsrätt Bostadsrätt Bostadsrätt Bostadsrätt Bostadsrätt Bostadsrätt Bostadsrätt Bostadsrätt Bostadsrätt Bostadsrätt Bostadsrätt Bostadsrätt Hyresrätt Hyresrätt Hyresrätt Hyresrätt Hyresrätt Hyresrätt Hyresrätt Hyresrätt Hyresrätt Hyresrätt Hyresrätt Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Äganderätt Äganderätt Äganderätt Äganderätt Äganderätt Äganderätt Äganderätt Tätort -19 999 inv -19 999 inv -19 999 inv 20 000 - 99 999 inv 20 000 - 99 999 inv 20 000 - 99 999 inv 100 000- inv 100 000- inv 100 000- inv 100 000- inv 100 000- inv 100 000- inv -19 999 inv -19 999 inv -19 999 inv 20 000 - 99 999 inv 20 000 - 99 999 inv 20 000 - 99 999 inv 100 000- inv 100 000- inv 100 000- inv 100 000- inv 100 000- inv 100 000- inv Ej tätort Ej tätort Ej tätort Ej tätort Tätort Tätort Tätort Tätort Byggperiod -1954 1955-64 1965-1954 1955-64 1965-1954 -1954 1955-64 1955-64 19651965-1954 1955-64 1965-1954 1955-64 1965-1954 -1954 1955-64 1955-64 19651965- Nivåfaktor < 7,00 < 7,00 < 7,00 < 7,00 < 7,00 < 7,00 < 7,00 7,00< 7,00 7,00< 7,00 7,00< 7,00 < 7,00 < 7,00 < 7,00 < 7,00 < 7,00 < 7,00 7,00< 7,00 7,00< 7,00 7,00< 5,50 5,75-9,50 10,00-12,00 13,00< 5,50 5,75-9,50 10,00-12,00 13,00- De årtal som anges för TYKO-koderna avser egentligen sista året av en treårsperiod. 81 Reviderad 2013-04-18
© Copyright 2024