Laborationer i mikrobiologi för sjuksköterskestuderande (A Blücher, B-I Marklund) MIKROORGANISMER I OMGIVNINGEN Laborationstillfälle 1. MATERIAL: NA-platta stor (Ø 14 cm) – en per grupp NA-platta mindre (Ø 9 cm) – en per person Kontaktplattor 2 st UTFÖRANDE: 1. Placera den stora NA-plattan med locket öppet under 1 timma på någon plats där ni vill studera nedfall av mikroorganismer. Olika grupper placerar på olika ställen. En grupp gör i stället på följande sätt. Tag 2 stora nedfallsplattor och placera dem med öppet lock på golvet på toaletten. Tag av och på alla kläder. Lägg locket på den ena plattan efter 5 minuter. Lämna den andra kvar med öppet lock under 1 timma. Under tiden skall ingen besöka toaletten ( sätt upp försegling på dörren). Efter anvisad tid läggs locket på plattorna som därefter placeras i inkubator 30ºC till nästa laborationstillfälle (1-2 dygn). 2. Varje student delar in den mindre NA-plattan i 4 sektorer. Markera på baksidan med en vattenfast penna. • Gör ett avtryck med otvättad tumme i sektor 1. (lägg tummen löst på men med så stor yta som möjligt) • Tvätta därefter händerna med tvål och vatten. Torka med pappershandduk och gör ett nytt avtryck – med samma tumme - i sektor 2. • Använd ett handdesinfektionsmedel och låt händerna lufttorka.. Gör ett nytt tumavtryck i sektor 3. • Återkontaminera händerna genom att ”ta” i eller på något, rätta till håret eller klia dig på kinden. Gör ett nytt tumavtryck i sektor 4. Inkubera plattorna i 37ºC till nästa laborationstillfälle (1-2 dygn). 3. Tryck kontaktplattan mot en yta som skall undersökas. Tryck inte för hårt men se till att hela plattan kommer i kontakt med ytan. Inkubera 30ºC till nästa laborationstillfälle (1-2 dygn). OBS! Märk alla plattor ordentligt. För att undvika kondens inkuberas alla plattor med locket neråt. FÖRSÖK MED YTDESINFEKTIONSMEDEL MATERIAL: Övernattenkultur av Escherichia coli i NB (näringsbuljong) som har spätts 105 gånger. Detta är det bakteriematerial som används för försöket. NA-plattor 8 st/grupp Lösningar av desinfektionsmedel (4,5 ml i rör) • • • • • • • • Jodopaxlösning spädd till 0,4% Jodopaxlösning spädd till 1%, Ytdesinfektion, bruksfärdig lösning 70% etanol Virkon, bruksfärdig lösning Klorhexidinlösning Handdesinfektionslösning sterilt kranvatten (= 0 prov) Pipetter, sterila, 0,5 och 0,1 ml. Etanol, 95% för flambering Kärl för uppsamling av kontaminerat gods. UTFÖRANDE: Tillsätt 0,5 ml bakteriesuspension till vardera av rören med desinfektionsmedel och röret med vatten. Blanda genom att snurra röret mellan händerna. Låt medlen verka 20 sekunder. Tag därefter 0,1 ml från varje rör till vars en NA-platta. Rackla ut med flamberad rackla (svalna racklan genom att föra den över agarn VID SIDAN AV droppen med bakteiesuspension) Låt vätskan torka in och inkubera i 37ºC över natt. Laborationstillfälle 2 Avläsning: MIKROORGANISMER I OMGIVNINGEN Räkna antalet mikroorganismer på nedfallsplattorna. Jämför och diskutera med andra grupper utifrån var plattorna stått. Studera koloniernas utseende – hur många olika kan ni se. Studera resultatet av handtvätten (räkna inte kolonier utan bedöm antal). Diskutera och kommentera resultaten. Vilken metod för handtvätt verkar effektivast? FÖRSÖK MED YTDESINFEKTIONSMEDEL Räkna antalet bakteriekolonier (CFU) på samtliga plattor. Jämför med kontrollplattan och diskutera resultaten. Vilka medel och vilka koncentrationer verkar effektivast avdödande på bakterien E.coli? DEMONSTRATIONSFÖRSÖK Patogenicitetsfaktorer Bakterien Streptococcus pyogenes respektive Enterococcus faecium har odlats på en blodagarplatta, dvs ett näringsmedium som innehåller helblod (dvs. blod med hela celler) från häst (eller får). Vissa bakterier bildar enzymet hemolysin som får röda blodceller (och andra eukaryota celler) att lysera (gå sönder). Har någon av de aktuella bakterierna bildat hemolysin? Vissa bakteriestammar kan även producera enzymet koagulas som medverkar i blodets koagulering (fibrinogen → fibrin). För att påvisa detta har bakterier av arterna Staphylococcus aureus och Staphylococcus epidermis satts till små rör med kaninplasma som inkuberats i 37°C värmeinkubator. Har någon av de aktuella bakterierna bildat koagulas? Antibiotikaresistens För att undersöka om en viss bakterie är känslig eller resistent mot antibiotika görs en s.k. antibiotikaresistensbestämning. En suspension av den aktuella bakterien sprids på en platta. Suspensionen får torka in och därefter läggs lappar impregnerade med antibiotika på plattan. Antibiotika diffunderar då ut i plattan och ger en koncentrationsgradient från lappen. Plattan inkuberas och diametern på eventuella inhiberingszoner där ingen bakterieväxt skett kan avläsas och jämföras mot definierade gränsvärden. Vilka antibiotika verkar den aktuella bakterien vara känslig respektive resistent mot? Bakterieceller i mikroskop Ett gramfärgat preparat av en blandkultur av Staphylococcus aureus och Escherichia coli demonstreras. Försök att identifiera bakteriearterna beträffande cellmorfologi, lagringsform (om de bildar par, kedjor, druvklasar etc) och se vilken som är grampositiv respektive gramnegativ. Diskutera användbarheten av mikroskopstudier i klinisk diagnostik. RESULTATRAPPORT – LABORATION I MIKROBIOLOGI Laboranter: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ och _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Mikroorganismer i omgivningen Provtagningsplats ? Växt på plattan? Ungefär hur många olika typer av kolonier kan ses på plattan? ”Luftprov” ”Ytprov” Kommentarer till resultatet: __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ Handtvätt/desinfektion Student Växt på Växt på Växt på Hur gjordes Växt på platta platta platta platta kontaminering? efter otvättad tvättad desinficerad kontaminering? tumme? tumme? tumme? Kommentarer till resultatet: __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ Försök med desinfektionsmedel Desinfektionsmedel Jodopax 0,4% Växt på plattan? Eventuell kommentar Jodopax 1% Ytdesinfektionsmedel 70 % etanol Virkon, brukslösning Klorhexidin, brukslösning Handdesinfektionsmedel Sterilt kranvatten Sammanfattande kommentar: __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ __________________________________________________ DEMONSTRATIONSFÖRSÖK Art Hemolysinproduktion Enterococcus faecium Streptococcus pyogenes Art Koagulasproduktion Staphylococcus aureus Staphylococcus epidermis Hur detekteras hemolysinproduktion? _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __________________________________________________ __________________________________________________ Hur detekteras koagulasproduktion? _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __________________________________________________ __________________________________________________ Vilken nytta kan den infekterande bakterien ha av att producera: hemolysin: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __________________________________________________ koagulas: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __________________________________________________ Antibiotikaresistens Mät diametern på inhiberingszonerna med linjal! Isolat av: Zondiameter (mm) Penicillin G Zondiameter (mm) Fusidinsyra Zondiameter (mm) Klindamycin Staphylococcus aureus OBS! För att kunna bestämma bakteriens känslighet måste inhiberingszonens diameter mätas, och jämföras med referensvärden på www.srga.org , innan antibiotika väljs för behandling måste dessutom en mängd ytterligare aspekter beaktas. Referensvärdet för Fusidinsyra-Staphylococcus är: zondiameter ≥24mm = känsligt isolat, zondiameter <24mm = resistent isolat. Motsvarande värden för Klindamycin är 22 respektive 19 mm. Är Staphylococcus aureus-isolatet känsligt för eller resistent mot Fusidinsyra? _ _ _ _ _ _ _ _ Är Staphylococcus aureus-isolatet känsligt för eller resistent mot Klindamycin? _ _ _ _ _ _ _ Referensvärde för Penicillin G saknas, ca 80% av alla Staphylococcus aureus producerar penicillinas (betalaktamas, penicillin G faller därmed bort som behandlingsalternativ). Vissa isolat har dessutom förändrats så att de blivit resistenta mot i princip alla beta-laktamantibiotika, däribland meticillin, de kallas meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (förkortas ofta MRSA), behandlingsalternativen blir då betydligt färre. Bakterieceller i mikroskop De två arterna Staphylococcus aureus och Escherichia coli skiljer sig åt vad gäller cellmorfologi, lagringsform och cellväggsuppbyggnad. Kommentera deras egenskaper i tabellen nedan. Art cellmorfologi? ev.aggregat eller lagringsform? Gram-positiv eller Gram-negativ? Staphylococcus aureus Escherichia coli Ungefär hur stora är bakterierna du tittat på i mikroskopet? __________________________________________________
© Copyright 2024