Sykepleievitenskap . Omvårdnadsforskning . Nursing Science Bakteriekontamination på övertäckt operationsdukning – en pilotstudie med mätning av bakterier på operationsdukningar i tomma fullt ventilerade operationsrum efter 15 och 24 timmar Maria Sandström, Leg. Sjuksköterska, Operationssjuksköterska, Karin Klarin, Leg. Sjuksköterska, Operationssjuksköterska, Harriet Söderström, Leg. Sjuksköterska, Operationssjuksköterska, Universitetsadjunkt, Carina Karlsson, Leg. BMA, Vårdhygienisk Analytiker Anders Johansson, Hygienöverläkare, Docent, Birgitta Åkesdotter Gustafsson, Leg. Sjuksköterska, Operationssjuksköterska, Med dr. BACTERIAL CONTAMINATION OF A COVERED STERILE OPERATING TABLE SETTING – A PILOT STUDY MEASURING THE NUMBER OF BACTERIA ON OPERATING TABLE SETTINGS AFTER 15 AND 24 HOURS IN FULLY VENTILATED EMPTY OPERATING ROOMS Hospital-acquired surgical infection causes suffering and prolonged hospitalization for the individual patient and contributes to costs for society. Patient safety is at focus for the perioperative nurse preparing sterile material for surgery. The responsibility for maintaining asepsis at surgery rests on the perioperative nurse. There is a lack of knowledge about the extent to which a prepared sterile surgical table setting with time is contaminated by bacteria, and the effect of sterile cover. Aim: The aim of the study was to describe bacterial contamination on sterile operating table settings and the effect of covering for 15 or 24 hours. Method: Experiments were conducted to measure microorganism sediment on agar plates placed on operating table settings in fully ventilated operating rooms. Six settings were left uncovered for 12 hours (control), six with a sterile cover for 15 hours and six for 24 hours. Results: Two of the six covered settings were contaminated after 15 hours and four of the six covered settings were contaminated after 24 hours. All six uncovered settings were contaminated after 12 hours. A mean value of 22 bacterial colonies per m² were found on those left for 15 hours, 65 per m² on those left for 24 hours and 170 per m² on those left for 12 hours. Coagulase-negative staphylococci and micrococci were found. Conclusion: The results support covering operating table settings to reduce bacterial contamination and that contamination is time-dependent. Further experiments are required for evidence development for safe prepared operating table settings. INLEDNING 16 Postoperativ sårinfektion är en komplikation som förekommer i samband med kirurgi och bidrar till förlängd sjukhusvistelse och kostnader för samhället (1). En postoperativ sårinfektion medför lidande för den enskilde patienten (2). Faktorer som påverkar förekomst av postoperativ sårinfektion anses bl.a. vara komorbiditet (1), att antibiotikaprofylax ges vid korrekt anpassad tidpunkt, kirurgens skicklighet att utföra ingreppet och förekomst av handskperforationer hos det sterilklädda operationsteamet (3). Det kirurgiska teamet ska tillsammans tillgodose säker vård och ett gott operationsresultat för patienten (4). Risken för att patientens sår ska smittas av sjukdomsframkallande bakterier finns alltid men den kan minimeras genom korrekta aseptiska rutiner vid hantering av den sterila utrustningen (5,6,7,8), väl fungerande ventilation i operationssalen anpassad till ingreppets art (9,10) samt att personalen använder korrekt arbetsdräkt (11) och ett korrekt beteende i operationsrummet (6,8,12). Det är en stor utmaning att minimera risken för kontamination av operationssåret och den sterila operationsdukningen eftersom personal och den patient som finns i operationsrummet kontinuerligt ger upphov till mikroskopiska bakteriebärande hudflagor som svävar i luften och kan sedimentera ned i operationsåret, på alla ytor i rummet (13) och på den sterila arbetsdräkten (14). Inom operationsteamet har operationssjuksköterskan ett yrkesansvar för en hygieniskt och aseptiskt säkrad vårdmiljö vid patientens operation (5,6,8,15). Operationssjuksköterskan förbereder den sterila utrustningen till patientens operation på sterildraperade instrumentbord, dvs. iordningsställer operationsdukning (7,11). Begreppet sterilt definieras som att det teoretiskt sett inte finns mer än en, eller mindre än en, levande mikroorganism på en miljon produkter (16) och operationsdukningen ska ske så att produkternas sterilitet bevaras (10). Operationsdukning är en infektionspreventiv omvårdnadshandling (15) som bidrar till att risken för en vårdskada i form av en postoperativ sårinfektion ska minska eller förhindra att patienten drabbas (17,18). Enligt en internationell standard ska en operationsdukning inte täckas över utan kontinuerligt övervakas inför operationsstart för garanterad sterilitet (7). En svensk riktlinje anger tvärtemot att instrumentbord ska övertäckas med sterila dukar tills instrument och material ska användas (11). En svensk standard (10) anger också att om det finns ett särskilt rum (uppdukningsrum) som har operationsrumsventilation så kan instrument dukas upp och förvaras där om de övertäcks med steril duk (11). Det finns få publicerade studier som anger hur lång tid en operationsdukning kan vara iordningsställd utan att bli kontaminerad. I en studie från 1993 (19) ansågs dock att 24 timmar var en acceptabel tidsgräns för en iordningsställd operationsdukning för att användas vid ett kommande kejsarsnittsingrepp. I ett opublicerat kliniskt kvalitetsutvecklingsprojekt från 2003 (20) anges 15 timmar som en acceptabel tid. I en tredje studie (21) mättes kontamination på uppställda sterila metallkorgar med instrument, instrumentgaller, i ett tomt operationsrum efter 4 timmar. Resultatet visade att över- VÅRD I NORDEN 2/2014. PUBL. NO. 112 VOL. 34 PP 16–21 Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015 täckning av instrumentgallret med en steril duk medförde mindre risk för kontamination jämfört med de galler som inte hade täckts över. Idag är följsamhet till evidens ett krav inom vården (22) och målet är att undvikbara vårdskador inte ska förekomma inom svensk hälsooch sjukvård (17). Det saknas evidens för hur lång tid en steril operationsdukning kan vara iordningsställd innan den kontamineras. Mot den bakgrunden fokuserar föreliggande studie på mätning av bakteriekontamination på iordningsställda övertäckta operationsdukningar för att ge ökad kunskap om hur många timmar före ingreppet den kan förberedas med bibehållen sterilitet. SYFTE Syftet med studien var att beskriva bakteriekontamination på iordningsställda sterila operationsdukningar och effekten av övertäckning med steril duk i 15 eller 24 timmar. rutiner (24). Författare 2 som agerade sterilklädd operationssjuksköterska utförde preoperativ handdesinfektion (12) och använde enkla sterila operationshandskar av latex samt en uppdukningsrock utan särskild vätskespärr. Vid samtliga sterila uppdukningar använde både författare 1 och 2 munskydd samt dubbla operationsmössor för att täcka hår och hals. Alla experiment utfördes med ingång till operationsrummen via förberedelserummet och författare 1 agerade cirkulerande medan författare 2 utförde den sterila uppdukningen på instrumentborden. Nya munskydd, operationsrockar och operationshandskar användes vid varje uppdukning. Den sterilklädde författare 2 stod kontinuerligt vänd mot ventilationens luftflöde när instrumentbordet med strikt aseptik draperades med ett instrumentbordslakan. Utrustningen dukades upp exakt likadant på samtliga sterildraperade instrumentbord och bestod av en skalpell, en klopincett, en sax, en nålförare, en engångsrondskål, två hakar samt fem peanger enligt bild nedan. METOD Experiment genomfördes med mätning av antal bakteriekolonier per m2 bordsyta med hjälp av agarplattor utplacerade på iordningsställda operationsdukningar i tomma fullt ventilerade operationsrum efter 12, 15 och 24 timmar. Designen valdes för att efterlikna en klinisk situation (13) där det av praktiska skäl och för patientens säkerhet ibland snabbt behövs tillgång till en steril och säker i förväg iordningsställd operationsdukning. Studiens genomförande Mättiderna 15 och 24 timmar med övertäckning valdes för att sådan förvaringstid skulle vara praktisk att använda på en operationsavdelning och för att kunna jämföra resultatet med tidigare genomförda projekt (19,20). Mättiden 12 timmar utan övertäckning valdes som bästa möjliga kontrollexperiment eftersom vi fann att 15 timmar utan övertäckning medförde att agarplattorna torkade ut vilket gav opålitliga resultat. För att få tillgång till lediga operationsrum på en operationsavdelning där ca 4000 operationer inom kärl-, lever-, tarm- och urologisk kirurgi utförs varje år gjordes experimenten under helgtid. Tre operationsrum som var likvärdiga i storlek, design och med avseende på ventilation användes. Salarna hade snedställd konventionell ventilation med två utsug placerade i taket. Ventilationen gick på full kapacitet med ett luftflöde på 550 liter/sekund som vid en operation och temperaturen var inställd på 20 grader Celsius. Inga operationslampor eller kablar fanns i ventilationsflödets fält. Datainsamling Experimenten genomfördes under två helger (mätning I och mätning II) i de tre utvalda operationsrummen så att varje unik experimentuppsättning utvärderades i duplikat vid skilda tidpunkter. Tre sterila uppdukningar på tre separata instrumentbord iordningsställdes per rum. I varje operationsrum täcktes två operationsdukningar över med en för ändamålet godkänd steril skyddsduk i storlek 150 cm x 200 cm för mättiderna 15 respektive 24 timmar. Den tredje operationsdukningen täcktes inte över och utgjorde kontroll med mättid 12 timmar. Anslag var uppsatta på operationsrummens dörrar med information om pågående experiment och uppmaning att notera eventuell in och utpassage i rummen. Medicintekniska produkter och arbetsdräkt De sterila medicintekniska produkter som behövdes för experimentet anskaffades från sjukhusets sterilcentral. Materialet i arbetsdräkten var Mertex P-3477 som består av tätt vävd 69 % bomull, 30 % polyester och 1 % kolfiber och dräkten hade utformingen kortärmad tröja med mudd samt byxa med snörning i midjan och mudd i benslutet (Textilia AB, Sverige). Materialet har en källstyrka på ca 1,5 cfu/s (23). Arbetsskor lånades på operationsavdelningen. Steril uppdukning Inför de sterila uppdukningarna utförde författare 1 som agerade cirkulerande operationssjuksköterska desinfektion enligt basala hygien- Steril uppdukning på instrumentbord för mätning av bakteriekontamination. Den sterila operationsdukningen övertäcktes av den sterilklädde författare 2 med en steril övertäckningsduk. Duken placerades med kontrollerade rörelser på mitten av bordet och vecklades sedan försiktigt ut det mot bordets kortsidor. Därefter vecklades det ut i riktning mot den sterilkläddes kropp för att avslutningsvis vecklas ut till den andra långsidan av bordet. På den bortre långsidan av bordet såg den sterilklädde till att det fanns en uppvikt kant. Detta gjordes för att underlätta avtäckningen av bordet och minska risken för att kontaminera den sterila uppdukningen. Vid tiden för avtäckning tog författare 2, som då inte var sterilklädd, ett försiktigt tag om den uppvikta kanten på övertäckningsduken och lyfte med en rullande och stillsam rörelse övertäckningsduken mot sig. Agarplattor och dess hantering Fem agarplattor med 14 centimeters diameter placerades ut på varje operationsdukning. Odlingsmedium var Columbia Blood Agar Base 7125A (Svenska LABFAB, Ljusne, Sverige) med tillsats av 5 % defibrinerat hästblod (Statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala, Sverige). Totalt användes 90 agarplattor, 45 stycken vid respektive mättillfälle I och II. Plattorna numrerades på plattans osterila baksida med en permanent markeringspenna. Cirkulerande placerade ut dem på instrumentbordet. Agarplatta nummer ett fick locket bortplockat först och agarplatta nummer fem sist och cirkulerande utförde momentet genomgående på detta sätt. Locken togs bort i ventilationens flödesriktning för att ingen sedimentering skulle kontaminera agarplattorna. Agarplattorna var utplacerade på instrumentborden så att de skulle fånga upp kontamination vid bordets alla hörn samt bland instrumenten. När det var dags att applicera locket på agarplattorna efter avslutad mättid användes samma mönster, men cirkulerande började med att applicera locket på agarplatta nummer fem. Detta genomfördes på detta sätt återigen för att ingen sedimentering skulle kontaminera de övriga agarplattorna och ge felaktigt resultat. Se bild 2. Agarplattor hanterades därefter enligt det bakteriologiska laboratoriets riktlinjer med inkubation i 35 grader Celsius i 72 timmar och rumsatmosfär och därefter bestämdes antalet bakteriekolonier. Fenotypning utfördes för att identifiera bakterier av klinisk betydelse. MARIA SANDSTRÖM, KARIN KLARIN, HARRIET SÖDERSTRÖM, CARINA KARLSSON, ANDERS JOHANSSON OG BIRGITTA ÅKESDOTTER GUSTAFSSON Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015 17 Sykepleievitenskap . Omvårdnadsforskning . Nursing Science noggrann dokumentation och samtliga mätresultat har redovisats (25,26). RESULTAT Bild 2. Bilden illustrerar hur locket appliceras på agarplattan vid mättidens slut. Beräkning av antal bakteriekolonier per m2 bordsyta Antalet bakteriekolonier per m2 bordsyta beräknades med hjälp av arean på en 14 cm agarplatta vilket innebär att det går 65 plattor per m2. Medelvärden beräknades baserat på samtliga erhållna mätvärden för respektive experimentdesign och avrundades till två värdesiffror. Störningar Vid varje experiment simulerades två störningsmoment för att efterlikna när personal går in på sal där steril operationsdukning förvaras för att utföra en uppgift. Det första momentet innefattade att författare 1 gick in till operationsrummet via förberedelserummet och fram till ett skåp på väggen samt öppnades och stängdes en gång samtidigt som en mening uttalades utan munskydd. I störningsmoment två gick författare 2 in samma väg till operationsrummet och fram till en dator som var placerad på motsatta sidan i salen och uttalade en mening utan munskydd. Vid datorn låtsades författaren skriva ner något på tangentbordet för att sedan gå ut samma väg som hon kom in. Reliabilitet och validitet Datainsamlingen genomförandes enligt en i förväg detaljerad plan för att uppnå exakthet och för att få korrekt insamlat material och korrekt utförda laboratorieanalyser. ETISKA ÖVERVÄGANDEN Studien har genomförts utan att påverka patienter eller försökspersoner med skriftligt inhämtat tillstånd från avdelningschef på aktuell operationsavdelning. Experimentets genomförande är transparent via Det förekom bakteriekontamination på samtliga tre experimentuppställningar men graden av kontamination varierade (Tabell 1). Den lägsta graden av kontamination sågs på uppdukning förvarad 15 timmar övertäckt med steril duk (medelvärde 22 bakteriekolonier per m2 bordsyta) följt av uppdukning förvarad 24 timmar övertäckt med steril duk (medelvärde 65 bakteriekolonier per m2 bordsyta). Dukning som förvarats utan övertäckning under 12 timmar i det fullt ventilerade operationsrummet blev kontaminerad med i medeltal 170 bakteriekolonier per m2 bordsyta vilket motsvarar 14.4 bakteriekolonier per m2 och timme. Variationen mellan de sex dukningarna med identisk experimentdesign var generellt mycket låg (Tabell 1). Det totala antalet bakteriekolonier på fem agarplattor placerade på ett uppdukat bord var 0-1 på övertäckta dukningar förvarade 15 timmar, 0-2 på övertäckta dukningar förvarade 24 timmar och 1-5 på dukningar som förvarats utan övertäckning under 12 timmar (Tabell 1). Det var låg variation mellan de tre olika operationsrum som användes vid experimenten med fynd av totalt sex bakteriekolonier på de 30 plattor som användes i operationsrum 1, åtta bakteriekolonier per 30 plattor i operationsrum 2 och tio bakteriekolonier per 30 plattor i operationsrum 3. Det var även låg variation mellan mättillfälle I och II med fynd av totalt 11 respektive 13 bakteriekolonier på de 45 plattor som användes vid respektive tillfälle. Bakteriologisk diagnostik och typning påvisade att bakteriekolonierna utgjordes av koagulasnegativa stafylokocker (n=17) och mikrokocker (n=7) vilka båda normalt finns på huden hos människor. Ingen extra in eller utpassage till de operationsrum som användes vid experimenten blev noterad på de anslag som satt utanför varje rum. DISKUSSION Resultatet i den här studien visade att operationsdukningar utan övertäckning förvarade i rum med full operationsventilation kontaminerades med fler bakteriekolonier än dukningar som förvarats övertäckta med steril duk i samma rum. Det ger stöd till den svenska riktlinjen som anger att iordningsställda operationsdukningar ska övertäckas med steril duk eller sterilt lakan (11) och det harmonierar även med resultaten i studien av Dalstrom m fl. från 2008 (21). Mätresultaten visade också att kontamination på övertäckta operationsdukningar var tidsberoende, fyra av de sex operationsdukningarna som förvarats 24 timmar var kontaminerade jämfört med två av de sex dukningar som förvarats 15 timmar. Graden av kontamination på övertäckta dukningar var låg både efter 15 och 24 timmar men även där fanns det en Tabell 1: Antal bakteriekolonier per m2 bordsyta på sterila uppdukningar. Experiment 15 timmar med steril övertäckning Mätning I Mätning II 24 timmar med steril övertäckning Mätning I Mätning II 12 timmar utan övertäckning Mätning I Mätning II Operationsrum 1 (antal bakteriekolonier/ fem agarplattor) Operationsrum 2 (antal bakteriekolonier/ fem agarplattor) Operationsrum 3 (antal bakteriekolonier/ fem agarplattor) Medelvärde för sex mätningar i rum 1-3 0 (0) 0 (0) 0 (0) 65 (1) 65 (1) 0 (0) 22 0 (0) 130 (2) 0 (0) 65 (1) 65 (1) 130 (2) 65 65 (1) 195 (3) 325 (5) 65 (1) 195 (3) 195 (3) 170 18 VÅRD I NORDEN 2/2014. PUBL. NO. 112 VOL. 34 PP 16–21 Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015 skillnad som tyder på högre grad av kontamination vid längre förvaringstid. Mot bakgrund av våra fynd är vi tveksamma till att förvara en iordningsställd dukning ett helt dygn vilket tidigare föreslags i en studie från 1993 (19). Den här studien visade att fyra av de sex iordningsställda operationsdukningarna var helt utan kontamination efter 15 timmar och att de två återstående hade låggradig kontamination med en bakteriekoloni registrerad på vardera dukningen. Den låga graden av kontamination efter 15 timmar med övertäckning bör ställas i relation till mikrobiella krav på renhet i luft vid icke infektionskänslig kirurg enligt nya och skärpta krav (10). När operationspersonal bär specialarbetsdräkt (källsstyrka ≤1,5 cfu/s) som användes vid experimenten accepteras maximalt 100 kolonibildande bakterieenheter per m3 luft. Det motsvarar ca 30 bakteriekolonier per agarplatta under en timmes operation vid en sedimentionshastighet för partiklar i luft på 0,3 m/s (10). Även om en sådan omräkning är förenklad så ger den en fingervisning om att en kontaminationsnivå på 0-1 kolonibildande bakterier per agarplatta, som i vårt experiment efter 15 timmars övertäckning, är en mycket låg nivå i jämförelse med bakterienedfall som accepteras under själva operationen. Därför menar vi att våra resultat tyder på att förvaring av övertäckt steril dukning i ett rum med full operationsventilation upp till 15 timmar kan vara patientsäkert men att det krävs fler och större undersökningar för att säkerställa detta. Att iordningsställa operationsdukning är ett moment som påverkar såväl patientens säkerhet som personella och ekonomiska resurser inom operationssjukvården. Att kunna iordningsställa en operationsdukning som kan stå klar att användas i väntan på ett ingrepp skulle kunna medföra att personella resurser tas tillvara på ett effektivare sätt. Med en lång hållbarhetstid skulle operationsdukningen kunna föreberedas redan kvällen innan. Nästkommande dags arbetslag skulle då kunna starta patientens operation tidigare på morgonen och operationsrummet kunde utnyttjas effektivare till fler patienter under dagen. Det skulle kunna leda till mer kostnadseffektivt arbete med mindre stress för medlemmarna i operationsteamet. Ibland måste en operationsdukning också vara iordningsställd för att direkt kunna tas i bruk till en patient för dennes liv och säkerhet. Eftersom det råder olika förutsättningar på sjukhusens operationsavdelningar avseende lokalers utformning, typ av ventilation, personals arbetsdräkter och rörelsemönster samt övriga rutiner kan inte resultaten i denna studie självklart antas gälla samtliga operationsavdelningar. Fler mätningar bör genomföras med utgångspunkt från respektive verksamhets unika förutsättningar. Det krävs ytterligare forskningsresultat än det som presenteras i vår studie för att rekommendera att operationssjuksköterskan organiserar sitt arbete med iordningsställda operationsdukningar många timmar innan ett kommande ingrepp. Det förblir obesvarat hur lång tid en övertäckt operationsdukning patientsäkert kan användas i olika verksamheter. Styrkan med experimenten som redovisas i den här studien är, trots att studien är liten, att designen och resultatet visar vägen för hur experiment ganska enkelt kan genomföras inom ett område som är otillräckligt utforskat. Föreliggande studie aktualiserar frågan om operationssjuksköterskans ansvar i samband med att iordningsställa operationsdukningar. När operationssjuksköterskan följer gällande riktlinje (11) och dukar upp i anslutning till patientens operation och därefter ansvarar för omvårdnaden genom ingreppet signerar hon också för genomförd omvårdnad i patientens journal. När en operationssjuksköterska iordningsställer en operationsdukning och därefter antingen låter den bli stående ett antal timmar eller överlämnar ansvaret för steriliteten till en annan operationssjuksköterska medför det att ansvarsfrågan måste diskuteras och regleras. En iordningsställd operationsdukning måste förvaras under helt säkra former. En skriftlig lokal rutin kan ge stöd till operationssjuksköterskan som inför patienten ska kunna garantera att utrustningen är steril vid operationen. Traditionellt anses att endast den operationssjuksköterska som iordningsställde operationsdukningen kan garantera sterilitet och korrekt utförda säkerhetskontroller (5, 27). Att iordningsställa en operationsdukning kan jämföras med att iordningsställa läkemedel till en patient (28). Om i förväg iordningsställda operationsdukningar ska användas måste säkra rutiner utarbetas för hur journalföringen ska gå till. Ope- rationssjuksköterskan som ansvarar för iordningsställandet av operationsdukningen ska kunna signera med tidsangivelse i patientens journal för den utförda handlingen. Det blir problem med signering i patientens journal om hon inte vet vilken kollega som ska överta operationsdukningen när det sker och till vilken patient dukningen ska användas. Vem som utförde operationsdukningen måste dokumenteras i journalen på ett för patienten säkert sätt (27). Den operationssjuksköterska som tar operationsdukningen i bruk efter att en annan kollega iordningsställt den, ska kunna garantera steriliteten inför patienten och signera i journalen för den aktuella tid hon hade ansvaret för steriliteten (5,6). Den iordningsställda operationsdukningen måste också förvaras enligt en säker rutin för bevarad sterilitet, vilket också ska dokumenteras. Eftersom operationssjuksköterskan är ansvarig för steriliteten (5,6) vid en patients operation måste hon också avgöra om hon vill överta ansvaret för en i förväg iordningsställd operationsdukning. I ansvaret för att ta en operationsdukning i bruk ingår säkerhetskontroller av att det är rätt utrustning, att funktionskontroll av varje medicinteknisk produkt utförts, att antalet är korrekt och att sterilkontroller utförts samt att utrustningen hanterats och iordningställts på ett aseptiskt och korrekt sätt. För patientens säkerhet (17) verifierar operationssjuksköterskan vanligen att samtliga säkerhetskontroller utförts korrekt genom signatur i patientens journal (27). En sjuksköterskas omvårdnad utgår från ett etiskt perspektiv och ska utföras med ett moraliskt accepterat förhållningssätt i syfte att vilja patienten väl (29), vilket motiverade studiens genomförande för ny kunskap och patientsäker vård. Operationssjuksköterskan har ett formellt ansvar för hygien och aseptik vid patientens operation och ett etiskt och moraliskt ansvar för att erbjuda patienten en hälsofrämjande, trygg och säker vårdmiljö (6,15,17). Definitionen för sterilitet där det teoretiskt sett inte ska finnas mer än en, eller mindre än en, levande mikroorganism på en miljon produkter (16) påverkar operationssjuksköterskans aseptiska omvårdnadsarbete för att garantera patienten en säker vårdmiljö vid operationen (5,15,17). Övervakning av drapering, sterila föremål och personers beteende sker kontinuerligt för att bevara steriliteten genom hela operationen. Varje föremål som misstänks vara eller blir osterilt under operationen byts ut med minutiös noggrannhet för att steriliteten ska bevaras genom hela patientens operation. Samtidigt är det känt att den sterila utrustningen kontamineras via luften under operationens gång vilket gör att begreppet sterilitet under en operation problematiseras (30). Ur ett moraliskt perspektiv kan dock en operationssjuksköterska inte äventyra en patients hälsa och använda en operationsdukning där det inte finns bevis för att en iordningsställd operationsdukning har bevarad sterilitet. Den svenska riktlinjen (11) är ett stöd för att operationssjuksköterskan ska få möjlighet att iordningsställa operationsdukningen inför patientens operation när det är liten aktivitet på operationsrummet och risken för bakterier från luften till sterilt område är låg. Operationsdukningen iordningsställs och täcks över innan patienten kommer in på operationsrummet. Patienten slipper därmed oroas av att höra ljud från hantering av metall och se de medicintekniska produkterna som ska användas vid operationen. Metoddiskussion Ett bärande motiv till att denna pilotstudie genomfördes var att det idag saknas evidens för om en iordningsställd operationsdukning kan bedömas vara steril och säker att användas till en patients operation. Patientvården ska genomföras enligt säkra rutiner för att vårdskador ska undvikas (17). Designen utformades för att resultatet skulle kunna jämföras med tidigare kunskap inom området från två andra studier (19,21) och ett utvecklingsprojekt (20) samt jämföras med riktlinjer för operationsdukning (7,11). Experimentet hade en plan med en tydlig struktur för genomförandet som följdes konsekvent och resultatet får anses trovärdigt. Genomförandet dokumenterades för transparents och för möjlighet att replikera experimentet. Reliabiliteten får ändå anses relativt låg även om mätningarna utfördes i duplikat för varje experimentuppsättning. Totalt analyserades 18 operationsdukningar med 90 agarplattor. Fler upprepningar av varje experimentuppsättning hade kunnat ge ett statistiskt mer tillförlitligt resultat. Det fanns en variation i det totala antalet bakteriekolonier som detekterades i de tre MARIA SANDSTRÖM, KARIN KLARIN, HARRIET SÖDERSTRÖM, CARINA KARLSSON, ANDERS JOHANSSON OG BIRGITTA ÅKESDOTTER GUSTAFSSON Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015 19 Sykepleievitenskap . Omvårdnadsforskning . Nursing Science operationsrummen och även om variationen var ganska liten kan den tyda på att ventilationen skilde sig något mellan de olika rummen. Även detta skulle bättre kunna undersökas med fler upprepningar av försöken. Ursprunget för bakterierna som kontaminerat operationsdukningar är inte säkerställt men man på goda grunder anta att de kommer från mikroskopiska hudflagor som svävar i luften där människor befinner sig (30). Hudpartiklarna har landat på agarplattorna, antingen som direkt nedfall den tidsperiod de inte varit övertäckta eller indirekt via att partiklar först landat på övertäckningens ovansida och sedan i samband med att övertäckningen avlägsnats virvlat upp och landat på agarytan. För framtida studier föreslås en ytterligare experimentuppsättning med mycket kort förvaring utan övertäckning vilken skulle simulera en operationsdukning som utförs i direkt anslutning till en operation. I den här studien användes specialarbetsdräkt och dubbla mössor som täckte både huvudet och hals, munskydd, godkända sterila medicintekniska produkter, godkänd ventilation och noggrant strukturerade rutiner vid varje uppdukning. Det är troligt att uppdukning med konventionell arbetsdräkt vid experimentets genomförande skulle ha gett en högre grad av kontamination. Den normala rutinen på ett operationsrum är att den som är cirkulerande på salen arbetar med osterilt material medan den sterilklädde ansvarar för den sterila utrustningen och den sterila miljön. I det här fallet placerade cirkulerande iklädd specialarbetsdräkt med kort ärm ut agarplattorna på de sterila borden på ett sådant sätt att hennes bara arm och hand med plattan sträcktes över de sterila borden. Det kan hypotetiskt ha medfört att hudbakterier från huden på armen fallit ner på agarplattorna, eftersom vi normalt fäller bakteriebärande partiklar från huden när vi rör oss (12). Om experimentet replikeras bör den som placerar ut agarplattorna på de sterila operationsdukningarna vara sterilklädd. Det skulle eliminera möjligheten att det var bakterier från cirkulerandes bara arm som kontaminerade agarplattorna. Hypotetiskt sett skulle då agarplattor från operationsdukningar vid mätning efter 24 timmar också kunna vara utan kontamination. Inför en reell operation sker täckning och avtäckning av operationsdukningen helt aseptiskt och inga osterila föremål förekommer på den sterila dukningen. Författare 1 och 2 iordningsställde operationsdukningarna från och med bord ett till bord nummer tre. Bord ett fick flest störningar eftersom steril uppdukning på bord nummer två och tre utfördes efteråt på operationsrummet. Likadant blev det för bord två som fick en extra störning i och med steril uppdukning av bord tre. Bord tre fick enbart de två inlagda störningsmomenten som samtliga bord utsatts för där författare 1 och 2 gick in och ut på salen. Olika frekvens av störning verkar inte ha påverkat resultatet för antal bakteriekolonier på operationsdukningarna, jämför med redovisning i Tabell 1. Resultaten har redovisats både som antal bakteriebildande bakteriekolonier per agarplatta och som antal bakteriebildande bakteriekolonier per m2 bordsyta. Det bör framhållas att omräkningen till m2 innebär en ganska stor osäkerhet eftersom agarplattornas yta är relativt liten. Fler plattor på varje bord skulle minska osäkerheten men var i vårt fall av praktiska skäl svåra att rymma på ett med operationsutrustning uppdukat bord. Slutsats Studiens resultat ger stöd för rutinen att täcka över iordningsställd operationsdukning med en steril duk. Resultatet visar att övertäckta operationsdukningar är kontaminerade 12, 15 och 24 timmar efter uppdukning och att graden av kontamination tycks vara tidsberoende för övertäckta dukningar. Studiens design och resultat visar vägen för kommande experiment och evidensutveckling. Experimentet bör replikeras och kompletteras med fler upprepningar och mättider, dels i direkt anslutning till att uppdukningen iordningsställts och dels efter t ex. fyra och åtta timmars övertäckt förvaring. 20 Godkjent for publisering 17.02.2014 Maria Sandström, Leg. Sjuksköterska, Operationssjuksköterska, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. [email protected] Karin Klarin, Leg. Sjuksköterska, Operationssjuksköterska, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. Harriet Söderström, Leg. Sjuksköterska, Operationssjuksköterska, Universitetsadjunkt, Institutionen för omvårdnad, Umeå Universitet. Carina Karlsson, Leg. BMA, Vårdhygienisk Analytiker, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. Anders Johansson, Hygienöverläkare, Docent, Institutionen för klinisk mikrobiologi, bakteriologi och Laboratory for molecular infection medicine Sweden (MIMS), Umeå universitet, Umeå Birgitta Åkesdotter Gustafsson, Leg. Sjuksköterska, Operationssjuksköterska, Med dr, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, Stockholm. REFERENSER 1. Lissovoy G, Fraeman K, Hutchins V, Murphy D, Song D, Vaughn B. Surgical site infection: incidence and impact on hospital utilization and treatment costs. American Journal of Infection control 2010:37:387-97. 2. Andersson AE, Bergh I, Karlsson J, Nilsson K. Patients’ experiences of acquiring a deep surgical site infection: an interview study. American Journal of Infection Control 2010;38:711-7. 3. Junker T, Mujagic E, Hoffman H, Rosenthal R, Misteli H, Zwahlen M, et al. Prevention and control of surgical site infections: review of the Basel Cohort Study. Swiss Medical Weekly 2012;142:w13616. 4. Neily J, Mills P, Young Y, Carney B, West P, Berger D, et al. Association between implementation of a medical team training program and surgical mortality. Journal of American Medical Association 2010;304:1693-99. 5. SFS 1993:100. Högskoleförordning. Specialistsjuksköterska. htpp://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19930100.HTM#R589. 6. Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot operationssjukvård. Riksföreningen för Operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening; 2011. 7. Conner R. Standards of perioperative Nursing. AORN Perioperative standards and recommended practices; 2009. p. 11-21. 8. Steelman VM. Concepts Basic to Perioperative Nursing. In Rothrock J C. Alexander´s Care of the patient in surgery. Elsevier; 2011. p. 1-16. 9. Erichsen Andersson A. Patient safety in the operating room – Focus on infection control and prevention. PhD thesis in medicine. Institute of health and care Sciences at Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg; 2013. 10. Mikrobiologisk renhet i operationsrum – vägledning och grundläggande krav. Swedish Standards Institute. Teknisk specifikation SIS – TS 39; 2012. 11. Hambreus A. Arbetsrutiner I operationsrum, i Vårdhandboken. http://www.vardhandboken.se/Texter/Operationsvard/Arbetsrutiner-ioperationsrum. 12. Tammelin A, Hambraeus A. Infektion i sår och operationsområde efter operation. Att förebygga vårdrelaterade infektioner – ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen; 2006. s. 139-166. 13. Friberg B. Aerobiology in the operating room and its implications for working standards. Medicinsk avhandling. Umeå Universitet, 1998. 14. Bible J E, Biswas D, Whang P G, Simpson A K, Grauer J N. Which Regions of the Operating Gowns Should be Considered Most Sterile? Clinical Orthopedic and Related Research 2009;467:825-830. 15. Kelvered M, Öhlen J, Gustafsson BÅ. Operating theatre nurses’ experience of patient-related intraoperative nursing care. Scandinavian Journal of caring Science 2012;26: 449-457. 16. Sjöberg L. Mikrobiologisk renhet hos medicintekniska produkter i hälsooch sjukvården samt tandvården. Att förebygga vårdrelaterade infektioner – ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen; 2006. s. 304-321. 17. SFS 2010:650. Patientsäkerhetslag. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20100659.htm. 18. Soop M, Fryksmark U, Köster M, Haglund B. The incidence of adverce events in Swedish hospitals: a rettrospective medical record review study. International Journal of health care2009;21.285-291. VÅRD I NORDEN 2/2014. PUBL. NO. 112 VOL. 34 PP 16–21 Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015 19. Campbell BA, Manos J, Stubbs TM, Flyn NC. Pre-preparation of sterile instrument table for emergency cesarean section. Surgery, Gynecology & Obstetrics1993;176: 30. 20. Engman L. En steril uppdukning kan stå förberedd i 15 timmar inför en operation. Kliniskt utvecklingsprojekt Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 2003. 21. Dalstrom D J, Venkatarayappa I, Manternach A L, Palcic M S, Heyse B A, Prayson M J. Time-dependent Contamination of Opened Sterile Operating Room Trays. The Journal Of Bone And Joint Surgery 2008;90:1022-1025. 22. Socialstyrelsen. Kunskapsguiden. Evidensbaserad vård. http://www.kunskapsguiden.se/Sidor/start.aspx 23. Sjukvårdstextil – Uppdukningsmaterial, operationsrockar och specialarbetsdräkter, avsedda som medicintekniska produkter för patienter, personal och utrustning – Allmänna krav för tillverkare, rekonditionerare och produkter, provningsmetoder, funktionskrav och funktionsnivåer. Svensk standard SS-EN 13795;2011. 24. SOSFS 2007:19. Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2007-19. 25. Helsinki Declaration. World Medical Association Declaration of Helsinki, 1964. Ethical principles for Medical Research. Involving Human Subjects. http://www.cirp.org/library/ethics/helsinki/. 26. Northern Nurses Federation. Ethical guidelines for nursing research in the Nordic countries. www. Swenurse.se. http://www.codex.vr.se/. 27. SFS 2008:355. Patientdatalag. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080355.htm. 28. SOSFS 2000:1. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. Inkl senare ändringar. http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2000-1/ 29. Sarvimäki A, Stenbock Hult B. Omvårdnadens etik. Sjuksköterskan och det moraliska rummet. Stockholm: Liber förlag; 2008. 30. Friberg B, Friberg S, Burman L G. Correlation between surface and air counts of particles carrying aerobic bacterial in operating rooms with turbulent ventilation: an experimental study. Journal of Hospital Infection 1999;42:61-68. MARIA SANDSTRÖM, KARIN KLARIN, HARRIET SÖDERSTRÖM, CARINA KARLSSON, ANDERS JOHANSSON OG BIRGITTA ÅKESDOTTER GUSTAFSSON Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015 21
© Copyright 2024