1. No category

Innehållsförteckning
Frågeställningar
Granö________________________________________________________ 2
Hällnäs_______________________________________________________ 3
Renforsskolan _________________________________________________ 6
Åmsele_______________________________________________________ 9
Älvbrinken __________________________________________________ 12
Sammanställning Granö
Ekonomi och samhälle__________________________________________ 15
Pedagogik och övrigt ___________________________________________ 16
Dialogmöte Granö _____________________________________________ 17
Sammanställning Hällnäs
Ekonomi och samhälle__________________________________________ 21
Pedagogik och övrigt ___________________________________________ 22
Dialogmöte Hällnäs ____________________________________________ 24
Sammanställning Renforsskolan
Ekonomi och pedagogik_________________________________________ 27
Övrigt ______________________________________________________ 28
Dialogmöte Renforsskolan _______________________________________ 30
Sammanställning Tvärålund
Ekonomi, samhälle och pedagogik ________________________________ 33
Övrigt ______________________________________________________ 34
Frågor från föräldrarådet i Tvärålund ______________________________ 35
Svarsskrivelse ________________________________________________ 36
Dialogmöte Tvärålund __________________________________________ 37
Sammanställning Åmsele
Ekonomi_____________________________________________________ 42
Samhälle ____________________________________________________ 43
Dialogmöte Åmsele ____________________________________________ 44
Sammanställning Älvbrinken
Ekonomi_____________________________________________________ 47
Samhälle ____________________________________________________ 51
Pedagogik ___________________________________________________ 52
Övrigt ______________________________________________________ 54
Dialogmöte Älvbrinken _________________________________________ 58
Senaste mötet 26 mars ______________________________________ 61
1
Frågeställningar Granö
1. Drifta skolorna exakt som i nuläget och 2013
Inte lägga ner skolorna men en ändring bör göras.
Försöka göra byaskolorna mera attraktiva, marknadsföra detta.
Nisha ex. mera uteverksamhet.
För att få mer inflyttning behövs mera hus som människor kan flytta till.
Öppettider i barnomsorgen. Mer flexibelt
Hyra ut lokalerna till ex. läger verksamhet på somrarna.
Frivilliga verksamheter i skolan, ex. bröllop.
Skolan har fått hjälp från samhällsnämnden med bland annat videokanon.
Om Renforsskolan inte kommer igång så flytta eleverna till byaskolorna.
Granö skola ligger lång fram idag.
Hur kan man optimera elevassistenter, så kostnaden kommer ner i nivå.
2. Var ska den pedagogiska gränsen dras för att flytta elever
De minsta klarar inte av att resa in till tätorten.
Pedagogiken är viktigast och dialogen om vart eleverna ska gå fungerar bra idag.
Ska årskullar flyttas mellan orter beroende på antal?
Flexibilitet om skolorten.
F-2 skola i byn kan vara nivån
Ska barnen eller lärarna åka mellan?
3. Endast förskola till åk 3 i byskolorna
Ev. f-2
4. Frivilliga verksamheter
Musikskolan
Föreningsliv
Bibliotek
5. Skolskjutsar
6. Övriga synpunkter
Visioner - Mål
Vad gör vi för att få människor att flytta in till kommunen?
De unga som flyttar in till kommunen flyttar till byarna och inte till tätorten.
Unga som vill flytta in får inte låna pengar av de lokala bankerna.
Vad är det som gör skolan i Vindeln attraktiv, uppdrag hos Kommunikation och tillväxt.
Identifiera de punkter som gör skolan och kommunen i stort attraktiv.
Vem ska flytta ut i byarna om inte det finns en långsiktig satsning på skolan.
Utveckla t.ex. mat så fler kan ta del av denna.
Tidigare så har det hyvlats nu måste vi göra något större för att klara framtiden.
2
Frågeställningar Hällnäs
1. Drifta skolorna exakt som i nuläget och 2013
Avtalen med skolskjutsarna?
Svårt att nå kvalitén i skolorna med driftning som vi gör nu. Satsning på läromedel.
Hur mycket lokaler har vi över i Vindeln?
Vi måste förändra målet i kommunen, flyttat skolor tidigare och de byarna har dött.
Om vi skulle vara den kommunen som VÅGAR, vi satsar på byaskolorna..
Handelsträdgården de som jobbar här, vi går i konkurs om 4 år men ni ska jobba kvar
här
Ett ANNORLUNDA mål för vår kommun.
Vi flyttar tillbaka 6-orna
Kan vi tänka tvärtom för att få ner kostnaden för lokaler genom att ha fler elever i
byarna
Flytta kompetenta lärare mellan skolorna
Kan vi behålla de skolor som vi vill ha kvar?
Tänka nytt, internetföreläsningar? Utnyttja kompetensen som vi har på annat sätt
Alla kan inte bo i Vindeln, försöka utveckla glesbygden
Finns det breakeven för antalet elever som man måste ha för att drifta en skola
effektivt?
Hur många skolor har vi underlag för att driva i kommunen?
Geografiska belägenheten, stora arbetsgivare här i Hällnäs, Handelsträdgården,
Martinssons
Martinssons har relativt många gamla i sin personal, svårt att driva företagen vidare
utan personal
Personal flyttar inte hit utan skola
Utveckla det som finns här , jmf Finland, Hur gör de?? Lars och Åsa kommer på en
föreläsning hur det Finska systemet fungerar.
Personalen får inte låna pengar för att köpa hus i Hällnäs, men i Vindeln går det bra
fast priserna är högre
Hur kan man hjälpa dem?
Det finns en ORO för att åka skolskjuts till Vindeln. Hällnäs är en fördel för Vindelns
kommun, ett engagerat samhälle
Hällnäs är också en del i Vindelns kommun
Arbeta med Varumärket Vindelns kommun!
Hur kan vi få folk att flytta hit, diskutera detta istället för att diskutera besparingar
Vikten av att vi stärker våra skolor! Se Erup-rapporten
Bankerna i Vindeln tror inte på Hällnäs, trots tågtrafiken.
Kommunen har haft en dialog med bankerna
Satsa på internetundervisning
Skolchefsgruppen diskuterat denna fråga, Skolverket inte så intresserad av denna
lösning
Om 6-orna kommer tillbaka, hur många elever blir det då på skolorna?
Vad är maxantal barn här på skolan?
Det måste gå att vidareutveckla skolan.
Om vi tömmer lokalerna i Vindeln, borde vi kunna hyra ut lokalerna i Vindeln?
3
Inriktning i Hällnäs, språk De andra skolorna andra inriktningar
Med ett större antal elever borde vi det vara lättare att höja kvalitén.
Nöjda elever, sjukskrivningar bland personal, jmf mellan byskolorna och centralt.
Vi vill ha den här skolan!
6-orna tillbaka till byskolorna
Läget på Renforsskolan känns inte bra då eleverna får gå mellan olika lokaler
Som pedagog känns det provocerande att kvalitén på byskolorna är sämre än i
tätorten
En liten klass är bättre för inlärningskvalitén än en större klass.
Om spännvidden blir för stor är det svårare att få till en bra undervisning.
Vi ser otroliga möjligheter att profilera skolorna
Forskning finns som stöttar gruppstorlek, vi borde kanske ha mindre grupper i
undervisningen
Pratar vi med barnen så hör vi vad de vill
Vi måste modernisera undervisningen, it exempelvis.
Man kan ändra undervisningsformen om man har kanoner, vi behöver ett trådlöst
nätverk också.
Underhåll av lokaler, detta ska göras enligt Vibo, men när?
Alla åtgärder som vi vill göra har en prislapp.
Får en känsla av att det är denna skola som det ska skäras i
Vad finns det för externa medel att söka för skolan?
Vi måste göra vissa satsningar för att få behålla skatteunderlaget.
Skattehöjning, villiga om vi vet att det går till barnen och äldreomsorgen
Finns inget som heter tillfällig skattehöjning, skattesatsen justeras i november
Reparationerna som gjorts i Renforsskolan kommer inte att belasta lokalkostnaderna
framgent
Solhaga, användas som skola, finns dock planer för dessa lokaler
Utkast till nämnden 2012-11-10 "Kommande vägval" information delgiven. Ett sätt att
arbeta sig neråt mot standardkostnaderna
Vi skall göra arbetena i två-års cykler. Dessa tankar är klädda i ord eftersom det
diskuteras bland medborgare
Detta underlag kan användas i diskussioner med brukare. Borttaget i dialogmötena.
Om man flyttar elever en gång är det svårare att flytta tillbaka dem.
Detta p g a 6-ornas flytt då brukarna inte fick vara med i diskussionen. Historiken?
Detta möte berör barnomsorgen.
I föräldrarådet/Hem o Skola sitter ingen från barnomsorgen.
2. Var ska den pedagogiska gränsen dras för att flytta elever
Exemplet att om det går 2 elever i en åk, kan vi flytta dem som ett gummiband?
Kan vi föra denna diskussion med vårdnadshavarna och för pedagogerna
Se utifrån behoven, den enskildes situation, gruppens sammansättning
Ej ett generellt beslut
3. Endast förskola till åk 3 i byskolorna
Endast förskola till åk 3 i Vindeln? Är det möjligt att ändra detta.
4
4. Frivilliga verksamheter
Musikskolan
Musikskola efter skoltid
På centralorten efter skoltid
Aldrig flytta till en kommun om inte musikskola finns
Vad tar man för avgift i Umeå?
Var går smärtgränsen för avgifterna?
Gå på samma premisser som idrotten går?
Varför går eleverna från undervisningen för att ha musikundervisning
Det finns forskning som visar att elever som har musik har lättare för matte, lika med
idrott
Ideella krafter är bättre rustade i byarna. Varför betalar vi till skoterklubben i tätorten
Hur kan vi minska kostnaderna avseende skolmaten. Anställer kunnig personal,
säsong, närodlat, ekonomi se Södertälje.
Samhällsnämnden är en viktig faktor i denna by.
5. Skolskjutsar
6. Övriga synpunkter
Cykelvägen till skolan, farlig.
Stöt på Vägverket
5
Frågeställningar Renforsskolan
Danmark har ett förslag på att utöka skoltiden, vad skulle hända då?
Har skolan öppen till ex 18.00 för verksamheter.
Om man ökar undervisningsmängden så ökar rättning, planering, mentorskap.
Mer lagar, går ej det leder till fler personal för att bibehålla kvalitén.
Får vi behålla de lärare som vi satsar på efter utbildning genomförd? Ge rätt
förutsättningar
Hur mycket pengar ska sparas, totalt koncernen 25 mkr fram till 2016. (för att klara
finansiellt mål på 2%)
Skolan spara mellan 4-6 mkr/år om vi kör på precis som vanlilgt och med ovanstående
satsningar.
En idé är att skapa ett forum där man kan diskutera frågorna, Skola Vindeln kan göra
en insats där.
Detta för att möjliggöra en dialog över kommungränserna, skolgränserna. Risk att
faktabiten drar iväg.
Hur ligger målbilden för Vindeln jmf med andra skolor/kommuner.
En klar attraktionseffekt om man höjer målen för skolan i Vindeln. Vi är kommunen
som vill MERA.
Mät efter dessa mål också.
Ett sätt att tänka är att mäta efter lärarrankingen
1. Drifta skolorna exakt som i nuläget och 2013?
Renforsskolan, tillbaka 2013? Previa jobbar med att säkerställa lokalerna, avstämning
nästa vecka.
Planering är att verksamheterna kommer att flytta tillbaka, när? Vårkanten 2013.
Förändringar blir fr o m ht 2013?
Går det att göra något runt de andra skolorna?
Svårt att uttala sig runt byaskolorna, ingen praktisk insikt.
Vad kostar det att ha en elev i byskolan mot för i tätorten, lärartäthet, drift, hyra?
Det är dyrare att bedriva skolverksamhet i mindre enheter.
Om man lägger ner byskolan blir det en tillkommande kostnad för skolskjutsar.
Uthyrningspool som kommunen medverkar i, får inga banklån för köp av hus.
Attraktivitet, transportera elever i små åldrar!
Vi vet vad det kostar att drifta skolorna som det är nu.
Få se skillnaderna i dessa ytterligheter om man skulle koncentrera skolverksamheten
till en enda enhet.
Finns den, nej inget uppdrag till FC innan dialogmötena är genomförda.
Hur små barn ska skjutsas, vilka avstånd?
Vilken skola kan ta emot alla elever? Alla ryms inte på samma ställe.
Inga utredningar finns i dagsläget, politiken vill samla in synpunkter från brukare först.
Vilka ytor pratar vi om, kan de uthyras till annan verksamhet? 36 kvm/elev
Finns det tomma lokaler på Renforsskolan? Vid packning av verksamheten blir det
bildsal, samlingsrum etc
Stora korridorer i ex vis Hällnäs skola.
Skapa inflyttning till kommunen så att vi får ökat skatteunderlag. Satsa på det vi är
bäst på.
Vindeln måste bli attraktiva igen. Annonsera, tendens att folk vill flytta ut på
landsbygden.
Bäst i landet, få de med toppbetyg. Behöver ej vara lika för alla.
Skapa en ordentlig planering efter att ha bestämt oss för inriktning.
Ska vi bussa ut elever från tätorten? Är det ett sätt att tänka?
Åmselebarnen ska ej behöva transporteras.
Småbarnsskola i byarna, Tvärålund och Hällnäs vara kvar. Fast då har vi kvar
lokalerna.
6
Går det att slå ihop skollokaler till en istället för två i byarna.
19 skolor fanns det i kommunen 1958.
Är problemet att byskolornas lokaler nyttjas för lite? Hur nyttjas lokalerna bäst?
Lokaler är en mindre del av en total kostnad för en verksamhet.
De äldre fastigheterna har en lägre kapitaltjänst.
Barn som bor mitt emellan tätort och byar, de får samma restid om de går i byskolan
som om de går i tätorten.
Går lättare att skapa ett schema för barnen om de går i större klasser.
Blir det dyrare att bussa ut barnen från tätorten?
Vi i Vindelns kommun ska hjälpas åt med tanke på attraktiviteten för hela kommunen.
Skolskjutsen kan lika gärna gå åt andra hållet, det kan gå var som helst spelar ingen
roll åt vilket håll de går.
Vi måste se kommunen som en helhet, både tätort och byar. Optimal och
kostnadseffektiv.
Vända på skolskjutsar, många barn mellan by och tätort.
Göra det som är bra även för byarna, få en uthyrning av tomma hus etc.
2. Var ska den pedagogiska gränsen dras för att flytta elever?
Vad väger ni in i kvalité?
Barnen ska trivas och vilja gå i skolan, kompisar, lärare
Eleverna ska nå målen
Yttre och inre miljön som man är i, är viktig. Inte bara tiden i skolbänken.
Förskola, placering järnväg och 363 inte bra. Detta tittar även föräldrar på.
Älvbrinkens miljö kan man använda bättre.
Barnens bästa ska finnas som en viktig tanke. Vad är barnens bästa?
Ska man flytta ihop dem, eller ska man ha dem utspridda?
Är det bästa alltid att barnen skall in till tätorten, nej.
Att ta in allt för många bitar i barnens miljö är inte bra.
Utbudet per skola skall vara avgörande för ev flytt. Utveckla en bra miljö på en skola
vid en flytt.
Skall vara en bra och stimulerande miljö för barnen.
Ska vi flytta in barn från byar till tätort, hur skapa en bra miljö?
Lättare att skapa en bra miljö vid de mindre skolorna.
Negativ effekt med behandlingshem i tätorten.
3. Endast förskola till åk 3 i byskolorna?
Man behåller attraktivitet på alla ställen.
Vindelns tätort gå till fritidsaktiviteter.
Minska till en lokal på byskoleenheterna.
Detta skulle vara en medelväg.
Utveckla en kompisrelation om man har gummibandseffekt.
Ha ett helhetstänk inom skolan, inte som det är nu att enbart tänka på sin egen enhet.
Vi/Dom
Viktigt att verksamheter finns kvar i ytterområdena.
I dagsläget har vi till åk 5 i ytterområdena.
Två årskurser per klass fungerar bra.
F-3 i byskolorna, hur kan vi tänka då vad gäller ett till modernt språk? Behörig
personal/pedagoger åker runt
4. Frivilliga verksamheter?
Hur mycket kostar det i dag?
Musikskola
1,3 mkr
Icke skoltid? Skolskjutsar. Förlorar lektionstid och behöver kanske stöd
7
Musikskolan kvar, men efter skoltid
Föreningsbidrag
Ridskola
TOT 4-5 mkr
Attraktivitet
Kan ni tänka er att lägga ner musikskolan ex vis för att eleverna ska nå målen i
skolan? Nej
Hockey och innebandy är icke skoltid.
Badhus
Fritidscentrum
Ridhus
5. Skolskjutsar?
Vad är kostnaden för skolskjutsarna?
Vi sitter fast i ett avtal till 2016-12-31.
Åt vilket håll ska de gå? Det är det intressanta.
Kostnaden finns kvar fast vi lägger ner linjen.
Bundet från 2012-2016. 5 år med option på 2 år.
Kan skolskjutsen göras med egna bussar? Svårt att få det kostnadseffektivt.
Upphandla volym istället för fasta busslinjer i framtiden.
Vi får i dagsläget ställa in skolorna efter hur busslinjerna går.
Inte i alla lägen eleverna får plats avseende på den typ av fordon som är upphandlat.
6. Övriga synpunkter
Hur får vi en bättre skola?
Hur får vi ett grepp på kostnadssidan?
Decentralisera vår centrala administration till byarna?
Vibo i Hällnäs eller Tvärålund, ger lokaler lediga i tätorten som ev går att sälja.
I dagsläget centraliserat Vibo på kommunhuset.
Kommunkoncernens administration har minskat.
Finns det överhuvudtaget något att hyra/köpa?
Nostalgi att ha kvar husen i vår kommun, billiga att ha kvar.
Aktiv inventering och undersökning av lediga hus.
Fundering kring att inte begränsa sig till "spånandet" kring idéer.
Få idéerna att blomma upp.
Ökad attraktionskraft, minskad kostnad.
Lyfta fram det positiva. Marknadsför detta på ett bra sätt.
Tacka för initiativet till denna dialog.
Leder till att kommunen blir starkare som helhet.
Polarisering inom kommunen, byarna mot tätorten. Hur skall detta hanteras?
Få ett samråd emellan, hur? Skall detta lyckas få en dialog som leder till en positiv
drivkraft.
Plånboken är som den är. Så att vi inte missar målet.
Forskning.
Ge och ta, så det blir bäst för kommunen och inte släppa den pedagogiska gränsen.
Önskemål om tidigare språkval.
Vi samlar upp detta i UFN den 19/12.
Återkopplingsmöte Renforsskolans föräldraråd.
Möjlighet att lämna synpunkter under januari och februari.
Alla dialogmötesprotokoll ligger på Schoolsoft.
Renforsskolans protokoll kommer att läggas ut på Schoolsoft.
Förtydliga processen.
Skola Vindeln träffas nästa vecka. Hur kan vi bäst samverka för att driva dessa frågor.
Få upp ett sunt debattklimat.
8
Frågeställningar Åmsele
1. Drifta skolorna exakt som i nuläget och 2013?
Ju längre tid det går att köra skolorna som det är nu, ju bättre är det. Vi är vid den
brytpunkten.
Vi behöver 4-5 mkr mer per år för att bibehålla den kvalitén som vi har nu.
Vi måste försöka att få hit mer folk.
De människorna som valt att flytta hit vill inte bo i centralorten. De flyttar om skolan
läggs ner.
Vi är inte som andra kommuner, utan har ökade barnkullar i byarna. Det är attraktivt
att bo i en by i Vindelns kommun.
Vi måste spara pengar, men på minst smärtsamma sätt.
Se på vilka skolor som är bra!
Flytta barn från tätorten till byarna.
Inga kostnader kopplat till Renforsskolans problematik ligger i tidigare nämnda
kostnader.
Tillkommer 3 mkr som vi ej vet hur de skall belastas 2013.
Lokalkostnaderna, hur är den mellan de olika skolorna. Lokalkostnader i Åmsele?
Denna skola kallställdes en hel del!!
Delar skolan med förskola och fritids, hur påverkar det?
Överkostnaden i lokaler är ca 5 mkr. Denna kostnad får kommunen finansiera själv
med egna skattemedel.
Övriga kostnader: stor vilken kostnad är störst?
Kvalitetsredovisningen håller på att sammanställas, ser att tendenser är att i nuläget
går måluppfyllelsen ner.
Hur påverkas kvalitén om elever flyttas och klasserna blir större? Utbyggnader? Ryms
barnen?
Drifta skollokaler med andra verksamheter
Strukturerar man om skolsystemet, vilka kringeffekter får det?
Befolkningsminskning, på 5 år har vi ökat uppåt. Alla som har flyttat in får barn.
Vi har gått ner i antal lärartjänster, minskat på speciallärare/specialpedagoger och
assistenterna har ökat.
Arbetsmetoder och stöd är viktiga delar för hur bra en skola lyckas i undervisningen
och elevernas måluppfyllelse=rätt stöd tidigt
I dagsläget kommer stödet in för sent i åldrarna.
2. Var ska den pedagogiska gränsen dras för att flytta elever?
Går det att ha detta gummiband.
Känslan är att det bara flyttas åt ett håll.
Om klasserna blir för stora i Vindeln, flytta dessa till Hällnäs.
Ha ett flexibelt system åt BÄGGE hållen.
Hur mycket barn ryms det i Åmsele skola, borde det gå att flytta barnen hit.
Lärarbehörigheten för mindre barn? Gäller lika.
Kommer nog att bli svårt att få tillbaka den "gamla klassläraren".
F, Sv 2, alla ämnen åk 1-3 förutom teknik. Kommer gå teknikkursen. Behörighet i det
mesta till åk 7.
3. Endast förskola till åk 3 i byskolorna?
Vision inför detta möte, F-9 enbart i Vindeln. Refererar till UFN:s protokoll.
Uppdrag till FC att arbeta med olika sätt att kunna tänka. FC har samlat alla tankar
och funderingar som har funnits i denna kommun
under många år. Information delgiven, detta underlag kan användas.
Ett sätt att visa på hur vi kan komma ner på standardkostnaderna.
Dagsläget i Åmsele är F-2.
Bor jag i Granö kanske det inte är så blodigt att åka in till Vindeln.
9
I Åmsele får barnen en lång resa, pedagogiskt?
Vad är viktigast, att skolan är kvar eller att det blir bra pedagogiskt. Dessa punkter
sitter ihop för Åmsele.
För att få en bra kvalité måste pengarna räcka till.
Skulle skolan försvinna från Åmsele försvinner attraktiviteten för byn. Barnen är för
små för att pendla till skolan.
Vi har valt att bo på landsbygden. Byarna blomstrar p g a att vi har skolor.
Vi vill att det ska vara bra kvalitet.
Hur kan vi tänka smart utanför ramarna?
Bra kvalitet på denna skola. Personalmässigt
Tänk scenariot att alla byskolor läggs ner, vad finns kvar av attraktionskraften??
Hemtjänsten bemannas av personal som har barn i skolan i hela kommunen.
Vad behöver vi göra här i Åmsele för att öka kvaliten?
Anledningen till att småbarnskolan finns i Åmsele är att det är för långa avstånd för
barnen att åka.
Det tar lång tid att bygga upp en struktur.
Våra kostnader har inte ökat under dessa år.
Hällnäs viktig eftersom det är någorlunda avstånd för våra barn dit.
Det svåra är att göra prioriteringen, var ska vi spara? Omställningar/anpassningar till
efterfrågan som finns
Skolskjutsar måste vi har hur som helst, få in fler verksamheter i lokalerna, företag?
Andra aktörer tillsammans med byaföreningar
Mikael S ser över det interna hyressättningssystemet
Finns ca 20 småföretagare i Åmsele, glöm inte dem!! Se till helheten
Inget nytt för Åmsele
F-3 i Åmsele bra, Hällnäs inte lika bra med F-3 p g a mycket större lokaler.
Antar att vi är mindre kostsam.
Barnen är äldre då de går i åk 4 och åker redan en dag till Vindeln.
Försöka göra dagen så kort som möjligt, planering med skolskjutsar.
Stanna till klockan 3 alla dagar, pedagogiskt? För långa dagar.
Hemtjänsten som hyr av annan än kommunen?
Senaste skatteprognosen visade underskott, mot för tidigare prognoser.
Bättre att vara ute i god tid, som vi tycker.
Är Vindeln ute på någon marknadsföring?? Bo leva bra i naturen, mässor och övrig mf
Vad är varumärkesbyggande i Vindeln, tjänstemännen vill veta det av
politikerna
Vindeln Utveckling, vad har den biten gett för resultat? Vi måste göra något bättre, på
annat sätt!!
Vi politiker vill göra något som tjänstemännen får i uppdrag att göra. Vad Har vi i
Vindeln, vad ska vi lyfta fram?
Stabilitet bygger attraktivitet!
Ett arbete tillsammans med byagårdsföreningarna.
Viktigt att man flyttar och vidareutbildar sig, men viktigt att man flyttar tillbaka för att
man trivdes.
Ett tydligt budskap viktigt för att skapa framförhållning, som skapar stabilitet för
företagaren.
Skolan behöver arbetsro!!
Man får ingen att flytta hit med småbarn till en osäkerhet om skolan kommer att
drivas vidare
Om skolan försvinner, handlaren försvinner, sommarstuga av permanentboendena.
Se till historiken kring de byar som tappat sin skola, ex Skivsjö
Sätt barnet i centrum.
10
Småskaligheten ger mycket bra kontakt med lärarna, ger en trygghet när man far till
jobbet. Svårt att säga något om att ställa skolan i Åmsele mot ex vis Fritidscentrum.
Vet inte kostnaderna eller konsekvenser.
4. Frivilliga verksamheter?
Föreningsbidrag:
Se till kommunens hela budget, vad kan vi ha kvar, vad kan vi skära i?
Musikskolan:
5. Skolskjutsar?
Ockelbo, Kruxabussarna Alla innevånare gratis bussar inkl skolskjusar. Sponsring?
Alla bussturer låg mot flyg, tåg och skolorna
6. Övriga synpunkter?
Ett sätt som man i Åmsele har gjort är att lägga förtroendetiden i barngrupp.
Vad är billigast att laga maten själv eller via centralkök?
Norge, Australien små skolor
Undervisning via länk?
Vissa barn mår bättre av att gå i en mindre grupp.
Samarbetet mellan Hällnäs och Åmsele måste förbättras.
Åk 3 i Åmsele?
11
Frågeställningar Älvbrinken
(att diskutera en gång för alla så att vi inte fastnar)
1. Drifta skolorna exakt som i nuläget och 2013?
För att vi ska bli kreativa, se möjligheterna o göra saker bättre
Ej fastna i problem (ex Renforsskolan)
Vi måste bli bäst i landet!, Lärarförbundets ranking (14 punkter) jobba aktivt med
detta som marknadsföring (Föräldraalliansen har också ranking)
Heta potatisen runt byaskolorna, vara eller inte vara och i vilken form?
Ej enkelt eftersom vi har stor tillväxt i byarna. Flyttat hit för att det fanns skola i byn.
Om våra barn skulle gå i skolan i centralorten finns risk för flytt från kommunen.
Långa dagar och lång väg till skolan, ej pedagogiskt.
Byskolorna är ett vara eller inte vara för Vindelns kommun. Trend att bo i byarna
numera.
45 barn i Hällnäs inkl förskoleklass, samt ca 30 elever i förskolan. Likvärdigt i
Tvärålund.
Undervisning via videolänk, med byskolorna?
Kompetensen varierar mellan skolorna, på så sätt samverka mellan skolorna i Vindelns
kommun (behörigheter)
Samverka med tekniken, ex språkval. Flera grupper samtidigt. Svårt att rekrytera
språklärare i dagsläget.
Vi sitter fast i skoltransporterna. Gör en beräkning till 2016 vilket skulle innebära att
man står beredd.
Vi behöver göra denna omstrukturering innan nya skolskjutsavtalet gäller.
2. Var ska den pedagogiska gränsen dras för att flytta elever?
Givande och tagande mellan skolorterna
Ska alla elever flyttas åt samma håll?
Se kommunens HELHET när vi tänker.
Attraktiviteten viktig, jobba med skatteintäkterna.
Mycket inflyttning i byarna.
Två stora arbetsgivare, i Hällnäs Handelsträdgården och Martinssons.
De rekryterar ledare som kan jobba många år i företaget, de flyttar inte in om det inte
finns en skola där.
Vi måste se hela kommunen, och inte bara se Vindelns tätort. Byskolorna viktiga.
3. Endast förskola till åk 3 i byskolorna?
I vissa skolor, istället för byskolor.
Lika långt att åka till Hällnäs istället för att åka in till Vindelns centralort.
Utöka upptagningsområdet kan vara ett alternativ!!
Åka till Vindeln för att hämta sjuka barn om man jobbar ex Lycksele. Inte intressant
Elever bussas ut från tätorten?
Eleverna åker in till Vindeln för att ha slöjd i dagsläget, en ide att eleverna åker till Tlund för att ha språk, matte i Hällnäs
Lättare att hyra ut lokaler i tätorten än i byarna.
Ser ni någon möjlighet att åka andra vägen? En bra ide att friställa lokaler i Vindelns
tätort för att få in annan verksamhet i tätorten
som kan utveckla Vindelns kommun som helhet.
Vi ska se till hela kommunens överlevnad, gå vidare med denna idé.
Hämtning efter dagens slut, hur lösa?
Om ett halvår är det för sent att tänka.
Previa har ansvar för planen runt Renforsskolan.
Badhusets ihopbyggnad med Renforsskolan.
Behövs Renforsskolan som lokal?
12
Tänk om runt de lokaler som vi har i Vindelns kommun - helheten. Hitta ny
lösning utifrån detta.
Plöjt ner mycket kostnader runt Renforsskolan. Verkstadskostnaden är dyrare än
driftskostnaden.
Hur länge till skall det plöjas ner pengar i Renforsskolan?
Då allt är klart kostar detta ca 14 mkr.
Då beslutet togs att flytta eleverna var det för att Renforsskolan hade tomma lokaler
och fylla med elever. Språkvalet var en annan orsak.
Riv Renforsskolan och simhallen och bygg ny simhall separat.
Vi ska ha en simhall, för det kommer in folk och badar här. Viktigt med en simhall för
attraktiviteten. Viktigt med simskola.
Plockar bort simtiden från helgerna, erbjuds dagtid vardagar. Fungerar dåligt för de
som arbetar på annan ort och barn som ej bor i tätorten.
Den största delen av kostnaden för Renforsskolan har VIBO och kommunen tagit på
drift och vinst i kommunen.
Sociala samspelet, mer familjärt i en mindre skola. Pedagogiken i en mindre skola,
erfarenhet från egen skolgång. Pedagogen viktig!
Lärarens förmåga är mycket viktigt!
Byskolorna vara kvar så långt som möjligt, se logistiskt till hela kommunen. Få
fungerande skolor i byarna, inflyttning.
Idéer kring hur vi skulle kunna minska kommunalskatten, skrivelse till UFN tidigare.
Hur kan vi utveckla kommunen på bästa sätt, för att öka intäkterna.
Vi har stora lokalytor, inräknat trapphus och korridorer. Gamla skollokaler har stora
trapphus o korridorer.
Om vi avyttrar en skola går vi ner i yta, det ger mer elever per kvadratmeter.
36 kvm/elev, 19 kvm/elev gränsen för att få tillbaka i standardkostnadsberäkningen.
Är det rimligt för vår kommun?
Var går gränsen?
Bussa ut elever istället för att bygga nytt? Borde gå bra eftersom man i dagsläget kör
in elever till CENTRALORTEN.
VI KAN VARA FÖRST MED DENNA IDÉ!
Vi ska tjäna pengar på denna idé.
Se helheten för kommunen där byarna är viktiga.
Om en byskola inte nyttjas i sin helhet, minska värmen och inte räkna in den ytan i
hyran.
Annan verksamhet kan använda i skolan.
Vi måste som föräldrarådsrepresentant lyfta denna fråga till sin föräldragrupp.
Tänka utanför ramarna.
Personalpedagogperspektiv tänka runt denna fråga också. Personalen tänka runt detta
också
Nya läroplanen åk 1-3, samt 4-6. I dagsläget är inte skolan strukturerad efter
detta, Togs upp i personalgruppen i dag.
Investera oss ur krisen, nischa skolorna.
Flyttnettot är ungefär +/- 0. Det dör mer folk än vad som föds. Det finns väldigt få
bostäder att tillgå.
Det ska vara positivt att flytta in till Vindeln, sprid budskapet.
Byarna svårt att få köpa ett hus.
Möjligheterna att låna pengar svårt för att köpa hus.
En glädje att få komma med positiva idéer som hemläxa. Satsa på något riktigt bra i
budgetplaneringen.
13
4. Frivilliga verksamheter?
Musikskolan, kostnad 1,3 mkr. 32% går i dagsläget i musikskolan.
Icke skoltid i Umeå.
Vi måste vända på varenda sten.
Styra musikskolan till annan tid istället för under skoltid. Kvällstid, jämför med hockey.
Kan skjutsa själv
Viktigt att ha ett komplement till de barnen som inte idrottar.
Samkör med fritidsgård.
Flytta ihop all individuell undervisning till ett enda ställe, hur mycket skulle
kostnaden minska.?
Fritidscentrum
Ishall kostar en del. Renforsskolan har gymnastik där. Redovisas i SCB-statistiken,
hur?
Simhall
Ridhuset
KS tar lokalkostnaden, bidrag betalas av UFN.
5. Skolskjutsar?
Ska dessa styra skoldagen?
Två skjutsar per dag eller en? En skjuts per dag innebär mera tid på fritids.
Länstrafiken
Exakt hur kostnaden fördelas?
Vi sitter fast i ett avtal t o m 2016.
Bättre för barnen om de får ett par dagar då de går kortare dagar ur ett pedagogiskt
perspektiv.
6. Övriga synpunkter
Äldre personer som bor i Vindeln flyttar till Umeå. Dessutom de med höga inkomster,
stor skatteförlust.
Planeras nu för ett nybygge.
Dagbarnvårdare, vi håller på att analysera hur många barnen som kommer. Vilken
bemanning behöver vi?
Som det ser ut nu rullar vi på som tidigare.
Lediga tider i Fritidscentrum, locka hit klubbar för att hyra. Marknadsför bättre! Både
internt o externt.
Samordna slöjdsal och idrottssal till en lokal i tätorten?
Klassombuden sammanställer synpunkterna från föräldrarna.
Inlämnas senast 18/12, tillägg kan komma senare under januari och februari.
Anteckningarna från de övriga mötena läggs ut på Schoolsoft så att alla kan läsa
dessa.
14
Ekonomi (Granö)
Föräldrar på Granö skola
Samhällsperspektiv (Granö)
Föräldrar på Granö skola
15
Pedagogiskt perspektiv (Granö)
Föräldrar på Granöskola
Övrigt (Granö)
Från föräldrar i Granö
16
Dialogmöte Granö Skola 2012-11-26
Närvarande enligt närvarolista
Politiker: Birgita Sigfridsson, Sven-Åke Granberg, Simon Karström, Kent-Åke Mattsson
Tjänstemän: Mikael Salomonsson, Lars Johansson
Mikael Salomonsson
Vindeln en kommun i behov av förändring
Minskad befolkning, tydligare lagkrav, tydligare åtaganden vad kommunen ska
leverera
Budget i balans
Bygga kommunen som attraktiv, säkerställa rekryteringar, boendeort Vindeln, vända
befolkningstrenden
Vi bedriver många verksamheter, bredd
Hemsjukvård från Landstinget från årsskiftet
Grund- lagstiftning, ej göra avsteg
Ekonomiska ramar, kommunallagen en budget i balans
Ett överskott ett år får inte bära med oss detta nästa år. Ej som AB, tufft
Mål & Direktiv, från politiken
Politik-lokalt och centralt
Befolkningsutveckling, fundamentalt
INTÄKTER
Kommunalskatt
Skatteutjämningssystemet, Vindeln mottagare 18.500:-/invånare (Vi har inte
gynnsamma förhållanden jmf skatteintäkt)
Konjunktur, viktigt att medborgare tjänar pengar o betalar skatt
Attraktiviteten, kan säkerställa våra kärnverksamheter där skolan är viktig!
Tillhandahålla arbetstillfällen, vi ser en allt större inpendling men de flyttar inte hit o
stannar
Befolkningsutveckling i Vindelns kommun
minskning mellan 30-40 personer per år
Varje person alstrar ca 54 tkr i intäkt plus skatteutjämningssystemet
Ekonomisk utveckling
Skatteprognos slutet i oktober, skrevs ner (relaterad till att konjunkturen viker)
Till detta lönekrav, köpta tjänster, lagkrav
2013-2016 beräkning gjord av resp förvaltningschefer
2014 underskott 9,2 mkr
2016 underskott 19 mkr
Vi ska ha en budget i balans, minst 0:-, politiken har sagt 2% vilket är ca
Resurser för att möta konkurrensen och öka attraktiviteten.
Kostnadsutveckling 2014-2016, UFN
Budget
Skola
Gymn
Tot
90 901
23 295 114 196
2013
2014
95 768
24 130 119 898
2015
98 273
26 418 124 691
2016 101 962
27 045 129 007
Antal elever
565,529,541,544,562,552
Lars Johansson
Antal tjänster
44,2 - 46,22
17
Elevers måluppfyllelse
Ytterligare tjänster som behövs för att nå målen
Behovet beroende på hur man lägger upp arbetet.
Läromedel
Läromedelsbudget, ny skollag ställer lite annorlunda krav
Tidigare år avsatt ca 2%
Lärarlegitimation/behörigheter
Utmaning särskilt för glesbygdskommuner.
För att få undervisa och få sätta betyg.
Viss dispens finns till år 2015, därefter ett krav.
Blir en extra kostnad
Kommer troligen att bli svårt att ha klasslärare som undervisar i alla ämnen,
Godkända skolorter får enbart användas
Försumbart stadsbidrag, ex matte 1000:- per poäng som läraren läser
Gjorts en inventering i Vindeln, engelska o idrott samt språkval i äldre årskurser fattas
leg.
Oförutsedda kostnader
Nuläge 200 tkr
Ska ökas till 1 mkr
Denna miljon är inte lagt in i tidigare under dagen presenterade siffror rörande
ekonomin
Barnomsorgen
Beräknas ligga kvar oförändrat i bemanning
Kultur och fritid
Beräknas ligga på samma nivå som i dagsläget
Uppräknat med 3%
Kostnadsökningar som tillkommer
Ej inräknat i budget!
IT
2013 pedagoger 2576 tkr
2014 åk 3-5 1359 tkr
2015 770 tkr
2016 utbytesår för maskinparken 2293 tkr
En maskin mellan 7-9 tkr beräknad kostnad enl ovan
Kostnad för underhåll, en serviceförsäkring ligger med i beräkningen och utvärderas,
hårdvarufel mjukvaran leasar vi med support
Ytterligare kostnader kan tillkomma
Slöjdsalar
127 tkr/år. Symaskiner ej utbytta
Idrottssalar 61 tkr/år
19
PwC-rapport
Vindelns kostnader jmf med andra jämförbara kommuner
Vindeln har en högre lokalkostnad
Lika i elevvård, läromedel
Övrigt; där ingår UF-kontor, elevass, interkommunal ersättning, SYV, skolskjutsar
Vindeln 124000/Andra kommuner 100000
Lokalkostnader
Lokalkostnad/kvadratmeter, ser ok ut
Lokalkostnad/elev sticker ut
Om vi minskar lokalerna för pedagogisk verksamhet, hyra ut till annan aktör, ev.
lokala företag.
Skolan ska få finansiera den yta de använder, ett arbete påbörjat inom kommunen
Hur skiljer sig lokalytor skola till skola? Fråga
Flytta elever till byaskolorna i stället för tvärtom för att kunna avyttra en mera
attraktiv lokal
En viss kostnadsminskning blir det att kallställa och flytta verksamheten.
Hur är kostnader för lokalerna fördelade mellan skolan och fritids i Granö
Har Vindeln plats för alla elever om byarna endast har f-2 kvar.
för att komma i nivå med jämförbara kommunen så måste 6000kvm sparas eller
användas till annan verksamhet.
Inte aktuellt att kallställa lokaler i Granö.
Grundskola
Erup-rapporten
*Vindeln har en skola där eleverna lyckas väl i att nå sina mål, men till en kostnad
som är betydligt högre än andra kommuner i länet och landet
*Bra men dyr skola
De ökade barnkullarna är inte bara koncentrerade till tätorten
Svårigheter att avyttra skollokaler redovisas i rapporten.
Utkast till eventuella kommande satsningar
2014-2016
Speciallärare. Rätt stöd tidigt
IT ÅK 6-9 datoriseras
Läromedel o utrustning
2016-2018
Pedagogik och lärarleg
IT/datorer/läsplattor till alla elever
Ökad utbildning av personal översyn av personalens arbetsbelastning
2018-2020
Satsning på moderna skollokaler med moderna pedagogiska hjälpmedel
UFN sammanträde den 19/12 då sammanställs input från mötena i med resp
föräldraråd/Hem o Skola
Ny runda med resp skolas föräldraråd/Hem o Skola Beslut
Meddela datum till alla när beslut skall tas i UFN våren 2013 Beslut
20
Ekonomi (Hällnäs)
Hällnäs hem och Skolaförening
Samhällsperspektiv (Hällnäs)
Hällnäs hem och Skolaförening
21
Pedagogiskt perspektiv (Hällnäs)
Hällnäs hem och Skolaförening
Övrigt (Hällnäs)
Hällnäs hem och Skolaförening
22
Från Hällnäs Hem & Skola 130220
Här kommer ytterligare ett bidrag till Framtida vägval från Hällnäs Hem & Skola
förening.
1. Flytta tillbaka 6:orna till Älvbrinken och byskolorna i enlighet med nya
läroplanen.
2. Använd distansundervisning för att ge elever tillgång till kompetenta och
behöriga lärare.
3. Se till att Vindeln blir bäst på att stötta elever som talar/har ett annat språk än
svenska hemma. Inför hemspråksundervisning för alla som har ett annat språk
än svenska hemma... även om det finns färre barn än kommunens nuvarande
brytpunkt på en enskild skola. Använd distansundervisning och kombinera med
samlingar i centalorten.
4. Vindeln borde satsa på en kampanj för att få fler att flytta till och stanna kvar i
kommunen. Marknadsför det vi har!
5. Kommunens hemsida behöver en uppfräschning för att vara det ansikte utåt
som den ska vara och bidra till att fler vill flytta hit och stanna kvar.
6. Satsa på att få inpendlare att flytta till kommunen! Värna också de som redan
bor här...
7. Vi behöver jobba både med att göra hela kommunen och alla delar av
kommunen mer attraktiv.
8. I Hällnäs startar vi nu en FB-grupp för föräldrar med barn i skolan och
förskolan. Syftet är dels att marknadsföra det som faktiskt finns i Hällnäs och
kommunen och dels att ytterligare förbättra dialogen mellan hemmet och
skolan. I o m FB-gruppen får Hem & Skola en utökad dialog och kan ta tillvara
de idéer, tips o s v som finns där ute. Vi kommer att använda gruppen för att
tipsa om aktiviteter i närområdet och i kommunen för barn/familjer. Detta
kanske skulle kunna kopieras i andra delar av kommunen och/eller utvidgas?
9. En idé var att starta en FB-grupp för hela kommunen där man kan tipsa om
aktiviteter för både barn och hela familjen.
10. Vi pratade om att ordna trivselkvällar för boende i Hällnäs och byarna runt
omkring, också det som ett led i att förbättra dialogen och ta tillvara allas idéer
om hur vi gör kommunen och vår del av den mer attraktiv.
11. Mer resurser bör satsas på yngre barn. Stöd tidigt leder till färre problem längre
fram!
12. Jobba med integrationen av invandrare och flyktingar. Ordna en familjedag
med mat från olika kulturer/nationer. Ta hit pressen och använd den i
marknadsföringen av kommunen!
13. Ordna temaföreläsningar för föräldrar, t ex om droger.
14. Ordna samlingsplatser på kvällarna för barn/ungdomar.
15. Sätt upp en (digital?) förslagslåda för kommunen för att ta tillvara alla idéer
och förslag.
16. Det finns en oro som rör att drogproblem kryper allt längre ner i åldrarna.
Ordna föreläsningar i samarbete med Renforsen där föräldrar får möta unga
missbrukare.
Vänliga hälsningar
Annika Svensson
Ordförande
Hällnäs Hem & Skola förening
23
Dialogmöte Hällnäs skola 2012-11-15
Närvarande enl närvarolista
Politiker: Birgita Sigfridsson, Sven-Åke Granberg, Åsa Ahlberg Jonsson, Kent-Erik
Mattsson. Tjänstemän: Mikael Salomonsson, Lars Johansson
Mikael Salomonsson
Vindeln en kommun i behov av förändring
Minskad befolkning, tydligare lagkrav, tydligare åtaganden vad kommunen ska
leverera
Budget i balans
Bygga kommunen som attraktiv, säkerställa rekryteringar, boendeort Vindeln, vända
befolkningstrenden
Vi bedriver många verksamheter, bredd
Hemsjukvård från Landstinget från årsskiftet
Grund- lagstiftning, ej göra avsteg
Ekonomiska ramar, kommunallagen en budget i balans
Ett överskott ett år får inte bära med oss detta nästa år. Ej som AB, tufft
Mål & Direktiv, från politiken
Politik-lokalt och centralt
Befolkningsutveckling, fundamentalt
INTÄKTER
Kommunalskatt
Skatteutjämningssystemet, Vindeln mottagare 18.500:-/invånare (Vi har inte
gynnsamma förhållanden jmf skatteintäkt)
Konjunktur, viktigt att medborgare tjänar pengar o betalar skatt
Attraktiviteten, kan säkerställa våra kärnverksamheter där skolan är viktig!
Tillhandahålla arbetstillfällen, vi ser en allt större inpendling men de flyttar inte hit o
stannar
Befolkningsutveckling i Vindelns kommun
minskning mellan 30-40 personer per år
Varje person alstrar ca 54 tkr i intäkt plus skatteutjämningssystemet
Ekonomisk utveckling
Skatteprognos slutet i oktober, skrevs ner (relaterad till att konjunkturen viker)
Till detta lönekrav, köpta tjänster, lagkrav
2013-2016 beräkning gjord av resp förvaltningschefer
2014 underskott 9,2 mkr
2016 underskott 19 mkr
Vi ska ha en budget i balans, minst 0:-, politiken har sagt 2% vilket är ca
Kostnadsutveckling 2014-2016, UFN
Lars Johansson
Budget
Skola
Gymn
Tot
90 901
23 295 114 196
2013
2014
95 768
24 130 119 898
2015
98 273
26 418 124 691
2016 101 962
27 045 129 007
Antal elever
Antal tjänster
Elevers måluppfyllelse
Ytterligare tjänster som behövs för att nå målen
Behovet beroende på hur man lägger upp arbetet.
Läromedel
Läromedelsbudget, ny skollag ställer lite annorlunda krav
Tidigare år avsatt ca 2%
24
Lärarlegitimation/behörigheter
Utmaning särskilt för glesbygdskommuner.
För att få undervisa och få sätta betyg.
Viss dispens finns till år 2015, därefter ett krav.
Blir en extra kostnad
Kommer troligen att bli svårt att ha klasslärare som undervisar i alla ämnen,
Godkända skolorter får enbart användas
Försumbart stadsbidrag, ex matte 1000:- per poäng som läraren läser
Gjorts en inventering i Vindeln, engelska o idrott samt språkval i äldre årskurser fattas
leg.
Oförutsedda kostnader
Nuläge 200 tkr
Ska ökas till 1 mkr
Denna miljon är inte lagt in i tidigare under dagen presenterade siffror rörande
ekonomin
Barnomsorgen
Beräknas ligga kvar oförändrat i bemanning
Kultur och fritid
Beräknas ligga på samma nivå som i dagsläget
Uppräknat med 3%
Kostnadsökningar som tillkommer
Ej inräknat i budget!
IT
2013 pedagoger 2576 tkr
2014 åk 3-5 1359 tkr
2015 770 tkr
2016 utbytesår för maskinparken 2293 tkr
En maskin mellan 7-9 tkr beräknad kostnad enl ovan
Kostnad för underhåll, en serviceförsäkring ligger med i beräkningen och utvärderas,
hårdvarufel mjukvaran leasar vi med support
Ytterligare kostnader kan tillkomma
Slöjdsalar
127 tkr/år. Symaskiner ej utbytta
Idrottssalar 61 tkr/år
PwC-rapport
Vindelns kostnader jmf med andra jämförbara kommuner
Vindeln har en högre lokalkostnad
Lika i elevvård, läromedel
Övrigt; där ingår UF-kontor, elevass, interkommunal ersättning, SYV, skolskjutsar
Vindeln 124000/Andra kommuner 10000
Om sexorna varit kvar i byskolorna skulle kostnaden vara mindre då?
Vi har ett dyrare skolskjutsavtal
Assistenter?
Hur mycket billigare blev det mot för om de fått gå kvar?, Språkval, frigöra lokaler på
Renforsskolan Tar med frågan
Varför har Vindeln dyrare skolskjutsar? Går ut 2015.
Vi har skrivit fast oss för samma volym, kan ej minska kostnaderna om vi minskar
antalet skjutsar
Vad inom Övrigt sticker ut jmf med andra kommuner? Tar med frågan
Skolskjutsarna styr skoldagen, inte bra, men svårt att flytta tiderna.
25
Lokalkostnader
Lokalkostnad/kvadratmeter, ser ok ut
Lokalkostnad/elev sticker ut
Breda korridorer, trapphus enligt gamla skollokaler som de byggdes då.
Om vi minskar lokalerna för pedagogisk verksamhet, inte hyra ut till annan aktör.
Skolan ska få finansiera den yta de använder, ett arbete påbörjat inom kommunen
Skillnad på våra skolor, vi skulle vilja se skillnaden mellan skolorna i kostnadsmassa i
kommunen Tar med frågan
Fastighetsdrift, avskrivningar, räntor (kapitaltjänst)
Enl Mikael S ingen stor skillnad mellan våra skolor i kostnadsmassa
Så länge fastigheten är i drift måste vi värma upp o underhålla den
Finns det någon plan för att få folk att stanna kvar i kommunen?
Vi måste få folk att stanna kvar NU
Mikael S har fått ett uppdrag från politiken att arbeta med kommunens attraktivitet
Hur viktig är skolan för inflyttningen till kommunen, helt avgörande!
Tågtrafiken har gjort att inpendlingen ökat.
Vi har arbetstillfällena
Vi måste har en bra skola
37 bästa i Sverige, plats 98 i dag i skolranking enl Lärarförbundet. Hur jobba med
rankingen? Utvärdering?
Föreningslivet viktigt för Vindelns kommun
Visionen av Vindeln, besparing upplevd känsla
Viktigt hur man väljer att benämna olika saker.(bilden utåt, anpassa istället för att
avveckla som exempel)
Inget alternativ att bo i Vindelns tätort, utan vill bo på landet.
Vi är kulturbärande, i radion enbart negativ publicitet, varför?
Grundskola
Erup-rapporten
*Vindeln har en skola där eleverna lyckas väl i att nå sina mål, men till en kostnad
som är betydligt högre än andra kommuner i länet och landet
*Bra men dyr skola
De ökade barnkullarna är inte bara koncentererade till tätorten
Utkast till eventuella kommande satsningar
2014-2016
Speciallärare. Rätt stöd tidigt
IT ÅK 6-9 datoriseras
Läromedel o utrustning
2016-2048
Pedagogik och lärarleg
IT/datorer/läsplattor till alla elever
Ökad utbildning av personal översyn av personalens arbetsbelastning
2018-2020
Satsning på moderna skollokaler med moderna pedagogiska hjälpmedel
UFN sammanträde den 19/12 då sammanställs input från mötena med resp
föräldraråd/Hem o Skola
Ny runda med resp skolas föräldraråd/Hem o Skola Beslut
Meddela datum till alla när beslut skall tas i UFN våren 2013 Beslut
26
Ekonomi (Renforsskolan)
Minnesanteckningar från föräldraråd på Renforsskolan, 2013-02-19
1. Byaskolorna – mötet vill inte att byaskolorna ska läggas ned. Möjligen kan
man ha småbarnsskola kvar, F-3. Utökad fritids krävs då och andra extra
aktiviteter såsom fritidsgård ex. Det är viktigt med organisationen av
skolskjutsarna då eftersom barnen behöver få komma hem om de slutar tidigt.
2. Frivilliga verksamheter – musikskola/simskola ex är statushöjande för
kommunen. Det innebär att kommunen höjer sin attraktivitetsgrad. Det skulle
vara bra om det fanns på kvällstid också så att alla får möjlighet att delta.
3. Skolskjutsar – man måste tillse att barnen får åka hem i anslutning till det att
de slutar för dagen i skolan. Som det är nu blir dagarna långa med anledning
av att de måste vänta in alla barn som ska till en viss destination. Det är bra
om de åtminstone kan få åka hem tidigt någon dag.
Pedagogik (Renforsskolan)
Minnesanteckningar från föräldraråd på Renforsskolan, 2013-02-19
4. Mötet påpekar vikten av att följa skollagen. Man frågar sig om en 12-åring är
mogen att gå skola med 13-16 åringar. För tätorten är mötet enigt om att det
vore bra med en F-9 skola under samma tak. Oavsett vad som beslutas så
måste skolorna bli mer homogena och besluta sig om likadana läromedel etc.
Det gäller att kvalitetssäkra skolan.
Det står dock klart att vi inte längre kommer att kunna drifta skolorna på detta
sätt.
Mötet är ense om att åk 6 ska tillbaka till Älvbrinken, tillhöra mellanstadiet.
5. De pedagogiska gränserna ska dras så att det korrelerar med målen, dvs åk
1-3, 4-6, 7-9 hålls samman.
27
Övrigt (Renforsskolan)
Framtida vägval diskussion, Renforsskolans personal 2013-02-18
1. Åk 6 – delade meningar; en del tycker att det är bra med att ha åk 6 hos oss
eftersom det ger oss ett extra år att lära känna varandra. Lättare att organisera
med språkval och hemkunskap och minska kunskapsklyftorna.
Det är viktigt med en röd tråd hela vägen. Det vore bra om man hade
samordning runt läromedel så att byaskolorna och centralortens skolor
hade samsyn runt detta.
Det är svårt med lärarbehörigheterna och det faktum att lärare inte följde
med från Älvbrinken till Renforsskolan som var planen.
Överlämning – vi borde kunna utnyttja systemet bättre, dvs Schoolsoft.
11 personer vill ha kvar åk 6 på Renforsskolan, ingen personal vill aktivt
att åk 6 ska tillbaka till Älvbrinken.
28
2. F- 9 skola: alla är positiva till detta så länge man har småbarnsskolorna kvar i
byarna.
3. Frivilliga verksamheter: musikskolan behövs.
4. Kommentarer till satsningar:
a) För sent för satsning på lärarbehörigheter år 2016-2018. Det behövs
en långsiktig planering runt detta.
b) Varför satsa på datorer till åk 6-9 2014-2016 när man år 2016 – 2018
satsar på läsplattor och det verkar vara framtiden!
c) För sent att satsa på översyn av personalens arbetsbelastning först år
2016 – 2018.
Minnesanteckningar från föräldraråd på Renforsskolan, 2013-02-19
Övriga frågor – mötet betonar att man inte ser en återflytt till Renforsskolan som en
möjlighet.
29
Dialogmöte Renforsskolan 2012-12-05
Deltagarlista Politiker: Kent-Erik Mattsson, Simon Karström, Birgita Sigfridsson, SvenÅke Granberg, Åsa Ahlberg Jonsson, Lars Johansson, Mikael Salomonsson
Enl deltagarlista:
Vindeln en kommun i förändring MS
Utmaning att ha en budget i balans
En kommun i behov av förändring
Faktorer att ta hänsyn till
Lagstiftning
Ekonomiska ramar
Mål & Direktiv (ofta politiskt satta)
Politik - lokalt och centralt
Befolkningsutveckling
Ekonomiska förutsättningar
Kommunalskatt
Skatteutjämningssystemet (Vindeln mottagare ca 18500:-/inv och år)
Konjunktur
Attraktiviteten
Vindelns befolkningsutveckling
Sett en befolkningsminskning de senaste åren
Varje invånare alstrar ca 54000:- i skatteintäkter
Ekonomisk utveckling 2013-2016
3,5 mkr minskade skatteintäkter 2013
Antagande - 50 personer per år.
2013 -2,3
2014 -9,2
2015 -14,8
2016 -19
Analys om varför de 200 utflyttade har flyttat?
Eftergymnasial utbildning bidrar till flyttning, men säkerställa att de kommer tillbaka
då de utbildat sig färdigt.
För att kunna möta konkurrensen måste det finnas resurser för att vi ska kunna
fortsätta att utveckla våra kärnverksamheter. Där skolan och barnomsorgen är
fundamentala och helt avgörande verksamheter.
Kostnadsutveckling 2014-2016 UFN
Budget
Skola
Gymn
Tot
90 901
23 295 114 196
2013
2014
95 768
24 130 119 898
2015
98 273
26 418 124 691
2016 101 962
27 045 129 007
LJ
Utifrån den elevökning vi har från läsår 2012/2013 till 2017/2018 har UFN gjort en
tjänsteberäkning
Elevers måluppfyllelse behöver vi öka antalet tjänst med:
Speciallärare 1,5 tj
Svenska 2 1 tj
Studiehandledning 0,15 tj
Assistenter 5 tj
30
Läromedel, slitna på skolorna
Beräknas öka med ca 10% per år.
2013 1 117 200
2014 1 228 920
2015 1 351 812
2016 1 486 993
Vi är i ett gränsland mellan böcker och IT.
Lärarleg/lärarbehörigheter
Lärarleg, fr o m 1/12 2013 dispens till 1/7 2015
Behörigheter, fr om 1/7 2015 ska läraren vara behörig i de ämnen som han/hon
undervisar i och sätter betyg i.
Endast godkända orter/utbildningsplatser, liten ersättning till kommunen
Fortbildning via Lärarlyftet II.
Om vi driftar skolsystemet som det ser ut nu, måste vi troligtvis skicka lärarna mellan
skolorna för att undervisa.
Oförutsedda kostnader
Nuläge 200 tkr
Ska ökas till 1 mkr
Barnomsorgen
Beräknas ligga på samma bemanning som i dagsläget, normal uppräkning med 3%
Kultur och fritid
Beräknas ligga på samma bemanning som i dagsläget, normal uppräkning med 3%
Kostnadsökningar som tillkommer (finns ej med i budget)
IT
2013 2 576 pedagoger
2014 1 359 åk 3-5
2015 770 pedagogdatorer byts ut
2016 2 293 utbytesår för maskinparken
Slöjdsalar 127 tkr/år
Idrottssalar 61 tkr/år
PwC-rapporten utdrag det som är mest relevant för skolan och denna kväll
Grundskola
2011 i jämförelse, kronor per elev för olika kostnadsslag
En grundskoleelev i Vindeln kostar ca 24 tkr mer per år.
Framförallt avviker Vindeln med högre lokalkostnader och höga kostnader för övrigt.
Grundskola
Lokalkostnad per kvadrat samt antal kvadratmeter per elev 2010
I jämförelsen har Vindeln låga kostnader per kvm, dock medför det höga antalet kvm
per elev en hög totalkostnad per elev.
Nyttjandegraden i Vindeln kan vara lägre än i andra kommuner? Tas dock inte hänsyn
till vid inrapportering
31
Erup-rapporten
Utredare Daniel Levisson från Enheten för regional utveckling och planering inom
Region Västerbotten
Rapporten skickas ut då den är klar.
Slutsatser:
Vindeln har en skola där eleverna lyckas väl i att nå sina mål, men till en kostnad som
är betydligt högre än andra kommuner i länet och landet.
Bra men dyr skola
Andelen barn i åldrarna 1-5 år är stor i Vindelns kommun. Större än de 6-10 åringar
som i dag går i skolan
De ökade barnkullarna är inte endast koncentrerad till centralorten som är vanligt i
kommuner med minskande befolkning utan är spridda över hela kommunen.
Inte kommer att nå upp till tidigare års barnkullar.
Höga kostnader för lokaler, detta är inte ovanligt i mindre kommuner med gles
befolkning.
Möjliga förklaringar:
Extremt minskat elevunderlag
Upphandling skolskjutsar
Andra aktörer använda lokalerna
Kan skolan stå för den del av skolan de använder?
Utkast till eventuella kommande satsningar
År 2014-2016
Speciallärare. Rätt stöd tidigt
IT. Åk 6-9 datoriseras
Läromedel och utrustning
År 2016-2018
Pedagogik och lärarbehörigheter
IT, Datorer/läsplattor till alla elever
Ökad utbildning av personal översyn av personalens arbetsbelastning
År 2018-2020
Satsning på moderna skollokaler med moderna pedagogiska hjälpmedel.
32
Ekonomi (Tvärålund)
Föräldrarådet i Tvärålund
Samhällsperspektiv (Tvärålund)
Tvärålunds skola
Nackdelar åk 6 i Vindeln
1. I alltför tidig ålder kommer eleverna i kontakt med tobak och andra droger.
2. Stor social oro då ingen vuxen har ansvar för eleverna utanför klassrummet.
3. Långa skoldagar.
Pedagogisk perspektiv (Tvärålund)
Tvärålunds skola
Nackdelar åk 6 i Vindeln
4. Helheten i Lgr 11 försvinner när sista årskullen flyttat och det försvårar
betygssättningen i åk 6.
5. Överlämnandet fungerar inte och därför kan det inte bli rättvisande betyg.
6. Åtgärder som sätts in i slutet av åk 5 följs ej upp ordentligt när de kommer till
åk 6.
7. Bristande specialpedagogisk insats som kan ta sig an åk 6.
8. Läxor/prov och uppgifter – hur fungerar det i dagsläget på Renforsskolan, med
rättning inför diagnoser osv?
9. Systemet med mentorer och ämneslärare fungerar inte för dessa unga elever
och de riskerar att ”falla mellan stolarna”.
10. För stort eget ansvar för tex. läxor.
Fördelar med åk 3 och 6 kvar på byaskolorna
−
−
−
−
−
−
−
Följer/slutför stadierna i Lgr 11.
Lättare att följa upp ex dyslexiutredningar/åtgärdsprogram.
Klasslärarsystem – tryggare för eleverna som hela tiden träffar samma lärare.
Ser helheten socialt för eleverna – om någon känner sig utanför/mobbing.
Läxor/prov fördelas jämnare när det är bara en eller två lärare som träffar
klasserna.
Veckorapporter och en annan kontakt med hemmen även för åk 6.
Bra fysisk miljö både inomhus och utomhus.
33
Övrigt (Tvärålund)
Tvärålunds skola
−
−
−
−
−
Förslag till marknadsföring för Vindelns kommuns skolor
Att man får välja skola i kommunen och får skolskjuts dit!
Ej större klasser än 20 elever i varje klassrum!
Simundervisning redan från förskoleklassen!
Läromedelsbudget som tillåter inköp av de läromedel som behövs för att nå en
jämställd undervisning i alla klasser i hela kommunen.
Modern IT-teknik i alla skolor!
Förslag till profilering i Tvärålunds skola
−
−
Fokus på No/teknik
Mat av närproducerade råvaror som tillagas i vårt eget skolkök.
Samverkan med näringslivet
Vi önskar att företag i byn ska komma och berätta om sina verksamheter.
Föräldraråd Tvärålund
34
35
36
Dialogmöte föräldrarådet Tvärålund 2012-11-08
Närvarande: se lista, Simon Karström, Anders Sjöblom, Kent-Åke
Mattsson, Jocke Olsson, Camilla Granström, Sven-Åke Granberg
Vindeln en kommun i förändring MS
Skolan en kärnverksamhet, grundsten i varumärkesbyggande
Utmaning att bibehålla omfattning och kvalitet.
Ge en bild av ekonomisk verklighet
Förändra oss som arbetsgivare, kunna rekrytera med rätt kompetens
Faktorer som styr verksamheten, lagkrav, ekonomiska ramar, politik lokalt o centralt,
befolkningsutveckling.
Ekonomi i balans enl kommunallagen
Ekonomiska förutsättningar
Mottagare i skatteutjämningssystemet
18 tkr/person 95490000
Skatteintäkterna minskar
Avgörande att fortsätta att vara en attraktiv kommun
Avgörande befolkningsutveckling, negativ under många år
Ökad minskning av befolkningen de sista åren, nettominskning 35-40 pers/år
2012 ca 60 pers minskning
Varje person alstrar ca 54 tkr/år i intäkter
Bygga attraktivitet i politiken, vad ska vi bygga för att behålla den och bosätta sig här
Industrin i Vindeln blomstrande
Företagarkultur 800 st företag i kommunen
Konjunkturen problematisk i nuläge
Vi har skapat arbetstillfällena men inte fått folk att flytta hit, utan blivit pendlare
Ekonomisk utveckling
2,3 mkr underskott 2013
9,2 mkr u-skott 2014
14,7 mkr u-skott 2015
19 mkr u-skott 2016
Exkluderat finansiellt mål 2%
Resurser
Vi skall konkurrera med våra kärnverksamheter där skolan och barnomsorgen
är fundamentalt o avgörande.
Kostnadsutveckling 2014-2016 UFN 3,5% kostandsuppräkning, intäkter 1,5%
Budget 2013 2014
Antal elever, en ökning läsår 2016/2017
6-åringar och uppåt, hur många fler blir det om man räknar in 5-åringar?
48,06 tj 2016/17
Elevers måluppfyllelse, upp i tjänster
Speciallärare 1,5 tj( i dagsläget 5,0)
Svenska 2, 1 tj (0,5 tj i dagsläget)
Studiehandledning 0,15 tj, (i dagsläget 0,05)
Assistenter 5 tj ( i dagsläget 8,51 tj)
Läromedel uppräknat med 10%
Lärarleg/lärarbehörigheter 1/12 2013
Endast godkända orter/utbildningsplatser, liten ersättning till kommunen
Litet intresse för fortbildning
Oförutsedda kostnader
43 tkr 2012
200 tkr 2013
1 mkr skall ökas till
Barnomsorg
Samma bemanning som i dagsläget
37
Kultur o fritid
Samma budget som tidigare
Går ej att minska, verksamheten rasar då
Kostnadsökningar ej med i budget
IT
2013 2576
2014 1359
2015 770
2016 2293
Slöjdsalar 127 tkr/år
Idrottssalar 61 tkr/år
PwC
Övrigt
Del i UF kontor
Interkommunala ersättningar
Assistenter
Syv
Hälsa
Skjutsar
Jämförbara kommuner
Lokalkostnad per kvadratmeter
Kvadratmeter/elev mycket 29700:-/elev
Kostnaden i paritet med andra 26600:Drift o underhåll inklusive kapitaltjänst för skolan Grundskolan. Ej förskolan!!
Kolla!! Hällnäs, Granö, Åmsele, T-lund
Barnantalet ökar, spridda över hela kommunen!!
Kostnader för lokaler, vanligt i kommuner med gles befolkning
Skolbyggnader i kommunen har en kostsam drift
Underlaget baseras på siffror från 2011.
Skolskjutsar, flexibelt avtal!
Andra aktörer använda skolan?
Kan skolan stå för kostnaden för den del man använder?
Utkast till eventuella kommande satsningar inga löften Pengarna är slut
År 2014-2016 Elever:
År 2016-2018 Personal: Pensionsavgångar Elever med
År 2018-2020 Lokaler:Dokumentation, administration, särskilda behov
får ej tid över till pedagogiken
Finns inne i utkast till budget
De senaste åren har vi enbart driftat skolorna
1. Drifta skolorna exakt som i nuläget och 2013?
2. Var ska den pedagogiska gränsen dras för att flytta elever?
3. Endast förskola till åk 3 i byskolorna?
4. Frivilliga verksamheter?
5. Skolskjutsar?
6. Övriga synpunkter
Kommunstyrelsens kapitalkostnader för lokaler, renovering av Renforsskolan?
Går under ks i lokalkostnader
825:-/kvadratmeter
1300:- jmf kommuner
Hög standard på våra jmf andra kommuner
Kapitalkostnaden ej hög enligt MS
Standardberäkning 33 års avskrivning, kalkylränta 4,5%
38
Deltagare
Krismöten tidigare
Spara genom att lägga ner byaskolor, hur mycket sparar man?
Ställa i relation till minskade skatteintäkter
Försämrar förutsättningarna för bygden
Sammanfattat mina frågor
Hur kommer man fram till hyran på 743 tkr?
avskrivningar 272 tkr 8976000
Om vi lägger ner skolan vad tjänar vi?
Vill veta vad skolan kostar.
2018-2020 förslag att ej ha kvar byaskolorna, enl nämndsprotokoll
I stället för att fastna i uträkningar, titta på färdväg istället.
Räkna på att om man lägger ner byaskolorna,
Saknat konsekvensanalyser, beskrivningar, vad innebär det för personal o barnens
perspektiv??
Ex att 5-åringarna är inne i förskoleklass, saknar konsekvensanalys
Vad skulle detta innebära i kronor om man lade ner skolan
Vill vi att det skall vara en ökning av folk i byarna, måste vi ha skolorna kvar.
Hyran o statistiken, svårt att förstå.
Lokalkostaderna är en stor bit, och den ligger inte inne i UFN utan i KS.
Det som är skrämmande.
Värna byaskolorna i majoriteten, så länge den pedagogiska kvaliten är bra.
Skolorna är viktiga, upprörda känslor. Lås inte fast dialogen.
Konkreta siffror på vad kostnaderna i byaskolorna.
Simon Karström
Majoritetsträffar under 1,5 år. Nedläggningar av byaskolorna har inte funnits i
majoriteten
Ekonomi, veta för att ta rätt beslut
Pedagogik, minskande elevantal
Måste få prata om alternativ
Vad innebär det med en nedläggning?
Vad händer med en minskning/nedläggning på en ort?
Ni har valt oss som era representanter.
Betalt för att räkna på detta
Vi kör inget eget race, analyserar siffror och ser vad som händer.
Får ett uppdrag att titta vidare på vissa bitar.
Om vi ej får ett uppdrag, så tar vi initiativ
Kvalitet, samhälle, ekonomi, Erup, politiken efterfrågar en bredare bild.
Analyserat olika alternativ, nej
Ta fram en redovisning avseende den ekonomiska utvecklingen.
Överväger att flytta eleverna till Vindeln, om det är det enda alternativet.
KS vill utreda lokalkostnaderna, kan vi effektivisera lokalkostnaderna. Betala för det
man använder.
Åhörare
Protokollet som vi sett, upprördhet. Ett förslag som ligger på is. Info kommande
vägval
Ett förslag på en förändring:
Arbetar i Vännäs som förskolelärare, profilerar sin barnomsorg via olika former i
pedagogik.
I Vindeln finns enbart en Ur & Skur.
Föråldrad pedagogik i Vindeln.
39
Vi behöver profilera skolan i Vindeln, för att göra den attraktiv.
Skolan behöver arbetsro för att utveckla verksamheterna.
Statistik, vi vill veta vad saker och ting kostar innan man tar beslut.
Musikskolan, lägga ner? 1,3 mkr
Musikundervisning ingår i läroplanen.
Ej räkna på enbart ett förslag.
Siffror ja tack så kanske vi kan komma längre tillsammans.
Ett till sätt att vara attraktiva, små barngrupper/klasser.
Profilera oss om att vi har mindre klasser ex 20 st/klass.
Deltagare
Viktigt att tänka för att skolan ska bli attraktiv, förskolan. Hur visa ännu mer?
Vi måste vara tydliga på vad vi är bra på. Naturen, snön, miljö som är unik Tar vi
tillvara på den?
Ännu mer runt omkring och stötta varandra. Hjälp oss att bli bättre, mycket kunskap
finns.
Vi kan gå långt om vi gör detta gemensamt, våga stå upp och visa att vi har en bra
skola.
Vara tydlig utåt.
Inget positivt att stå i ett protokoll för inflyttning steg 1-3.
Detta är den bilden vi möter om vi inte gör någonting. Ekonomin.
Vi vill ligga före, och inte för att skrämmas.
Allt är baserat på att kommunen skall backa 50 personer per år.
Vad gör politiken för att få folk att flytta hit.
Vindelns kommun, var sitter det mf utåt?
Hur arbetas det för att höja attraktiviteten i kommunen?
Skolan och äldreomsorgen är de två benen som Vindelns kommun vilar på.
Plocka bort musikskolan så att man kan satsa mer på lärande.
Är det samma elever som har problem som går i musikskolan?
Början på en träff som vi får fortsätta med en ny träff.
Profilering, IT
Åhörare
Kostnaderna för Renforsskolan, 14 mkr totalt sett 5,8, varav 3,5 belastar drift året.
Har ej behövt låna upp som belastar fastigheten.
2013 en del kostnader kvar, finansieringen ej löst på ca 2 mkr.
Kommer ej att belasta lokalkostnaderna, reservation för de sista 2 mkr.
Sen med kvalitetsredovisningen p g a Renforsskolan.
Orolig för elevernas måluppfyllelse.
Drifta musikskolan på kvällstid och inte tas från lektionstid.
Dålig marknadsföring av musikskolan på kommunens hemsida.
Det är musikskolans elever som bär mycket av kulturen i Vindelns kommun.
Fler barn som får ta del av musikskolan utan skjutsningar.
Enkelheten ger förutsättningar för många fler då musikskolan drivs dagtid,
ha ett sammanhang, en del av sitt liv.
Musikskolan ger elever möjlighet till annat än idrott. Frivillig verksamhet i skolan också
Konkurrensfördel för byskolorna med musikskolan.
Hur många barn spelar? Andel i kören. Ca 40-50%
Varför betalar man inte för kören? Kören ingår i Renforsskolans verksamhet.
Var går den pedagogiska gränsen för att flytta elever?
Flexibilitet tillsammans med personal och vårdnadshavare?
40
Inte vara så rädd för att dra nytta av hur andra kommuner gör.
Studiebesök i Botsmark.
2 st barn i åk 5, hur kul är det?
Löfte att när det är mer barn så skall de vara kvar i Tvärålund.
Vad visar forskningen, vilka barn är det, individuellt
Beprövad erfarenhet och forskning, mindre än 8?
Förskolechef, föräldraråd även i förskolan!!
Majoriteten som har flyttat in hit till T-lund är unga!!
Bygg vidare på detta.
Ann-Katrin samordnar att det blir ett föräldraråd.
Vad gör NI politiker, vi gör allt vad vi kan. Men hur mycket vi än satsar så är ni lika
viktiga.
Ni pratar med kompisar i Umeå, Vännäs det avgör om de flyttar hit.
Vi måste tordas diskutera den framtid vi möter.
Detta är en början på en utveckling för vår kommun.
Vi måste hjälpas åt. Fortsätt att diskutera. Ring om något inte är ok.
41
Ekonomi (Åmsele)
Åmsele Småbarnsskolas hem&skolagrupp
Åtgärder för att göra denna skola så billig som möjligt (redan gjorda kan
möjligen appliceras på andra verksamheter i kommunen):
Kallställning av delar av skolbyggnaden. Skulle ev. gå att kallställa
en del till om biblioteket flyttade till annan kommunalägd lokal, ex.
lägenheter vid Åmbacken och klassrummet flyttades till nuvarande
biblioteket.
Uthyrning av lokaler (träslöjdslokalen + andra lokaler). Folkets Hus
använder gamla matsalen och idrottshallen. Delar av skolan skulle gå
att hyra ut, vi känner dock i dagsläget inte till något företag som
behöver hyra. Om man ska hyra ut måste ju värmen på igen så
hyresintäkterna måste ju motsvara värmekostnaderna.
Omgjord lärartjänst för anpassning till småbarnsskola.
(Förtroendetiden lagd i barngrupp på förskola/fritids, schema som
övriga inom förskolan.) Svårt att göra mer där förutom att utöka till
åk 3 så klassen blir större. Alla förutsättningar finns såsom lärarleg
för samtliga ämnen, förskoleklass samt svenska 2. Slöjd och
simundervisning kan göras en dag i Vindeln/vecka eller varannan
vecka såsom ex. Hällnäs skola gör idag. Befintlig skolskjuts kan
användas. Med ett bra busskort behöver det inte kosta mycket, i
dagsläget åker ju treorna varje dag och det borde ju kosta mer.
Budget skolmat. De varor som inhandlas lokalt för ex. mellanmål
och frukost ser ut att bli billigare än tidigare med ny affär.
Upphandlingen av skolmaten kanske kan ses över men man måste
beakta avståndet. Det avtal som finns idag gör att vaktmästeriet och
städet fungerar utomordentligt.
Hålla budget. Stora ansträngningar görs för att hålla budget. Vikarie
tas bara in om det är absolut nödvändigt. Materialkostnad hålls nere
genom att vi kan samköpa större förpackningar och att få läromedel
köps in. Vi använder oss mycket av datorerna i undervisningen.
Sponsring. Lokala företag/föreningar sponsrar ex. skolresor, tillgång
till idrottshall, skidspår, isbana, skoterutflykter, inköp av material,
reflexvästar, utflykter osv. Allt för att öka attraktiviteten för skolan
och byn. Sponsringen är inte stor i rena pengar men skulle kanske gå
att utöka med ett aktivt arbete runt detta.
Billigare driftskostnad. Bergvärmesystem nyligen insatt.
42
Samhällsperspektiv (Åmsele)
Åmsele Småbarnsskolas hem&skolagrupp
Vi anser att vi verkligen behöver en skola i norra kommundelen.
Småbarnsskolereformen antogs av en enig nämnd, det har gått åtta år och
utvärdering är möjlig. Barnantalet har ökat. Inflyttning av barnfamiljer har
skett. Vi tror att mer tid med trygghet och arbetsro för skolan skulle ge
ytterligare ökat uppsving. Samarbetet med Hällnäs skola och övergången
till högre årskurser där har fungerat bra som mellansteg innan eleverna ska
till Vindeln. De elever som gick ut åk 3 här som de första som gick i
småbarnsskolemodellen går nu i åk 9. Hör med dem och deras föräldrar
hur de upplevt skolåren.
Det är viktigt att kvalitet säkerställs. Vi har behörig förskollärare anställd
och ser i övrigt inte något problem kvalitetsmässigt i dagsläget. Lokalerna
är väl anpassade förutom ett golv. Utemiljön är bra förutom ett staket och
att det kunde behövas nya lekredskap. (Vid ev. flytt av lekparker i andra
delar av kommunen kan man ha i åtanke att portionera ut användbar
utrustning till behövande orter.)
Förlorar vi möjligheten till skolgång inom rimligt avstånd från
bostadsorten är vi rädda för att hela samhällsstrukturen i Åmsele by
raseras. Det är barnfamiljer som driver affär, kiosk, camping, småföretag.
Det är barnfamiljer som jobbar inom skola, barnomsorg och hemtjänst. Det
är barnfamiljer som arbetar ideellt i föreningar och ordnar aktiviteter och
förutsättningar för aktiviteter för barn och vuxna i Åmsele.
Förlorar vi
barnfamiljerna finns ingen ersättning. Ytterligare skattepengar försvinner.
Med hopp om att våra åsikter beaktas och att några av våra förslag går att
använda i andra verksamheter.
Vänligen Åmsele Småbarnsskolas hem&skolagrupp
43
Dialogmöte Åmsele 2012-11-20
Närvarande: Mikael Salomonsson, Lars Johansson, Åke Strandgren, Sven-Åke
Granberg, Simon Karström, Åsa Ahlberg Jonsson, Mathias Haglund, Kent-Erik Mattsson
Enligt närvarolista
Mikael Salomonsson
Skolan kärnverksamhet - varumärket Vindelns kommun, attraktivt
Negativ befolkningsutvekling, måste vändas
Vad gör en kommun attraktiv? Framförallt från Umeå
Faktorer som styr:
Lagstiftning
Ekonomiska ramar
Mål & Direktiv
Politik, lokalt och centralt
Befolkningsutveckling
Vindelns kommun får av skatteutjämningen
Ekonomiska förutsättningar
kommunalskatt
- skatteutjämningssystemet
- konjunktur
-attraktiviteten
Vindelns befolkningsutveckling
-73 2011
-54 2012
Detta ger en intäktsminskning med ca 2,5 mkr
År utfall
2013 -2,3
2014 -9,2
2015 -15
2016 -19
Finansiellt mål med 2 % tillkommer.
Resurser
Det måste finnas resurser för att vi skall kunna utveckla våra kärnverksamheter.
Kostnadsutveckling 2014-2016, UFN Lars Johansson
Kostnadsuppräkning 3,5%
Antal elever
Läsår 12/13 526
Läsår 12/14 529
Läsår 12/15 541
Läsår 12/16 544
Läsår 12/17 562
Tjänster T o m år 2016
Elevers måluppfyllelse speciallärare 1,5 tj
Svenska 2 1 tj
Studiehandledning 0,15 tj
Assistenter 5 tj
Läromedel
Beräknas öka med 10% per år. dataprogram ingår i denna post
2013 1 117 200
2014 1 228 920
2015 1 351 812
2016 1 486 993
Tidigare år avsatt ca 25
44
Lärarleg/lärarbehörigheter
Från 17/12 2013, dispens för tillsvidareanställda till 1/7 2015
Behörigheter från 1/7 2015 lärare ska vara behörig i de ämnen som han/hon
undervisar och sätter betyg i.
Fortbildning sker via Lärarlyftet II.
Låga statsbidrag, enbart vissa godkända orter.
Språk, idrott, musik behöver Vindeln komplettera i.
Skolverket har haft problem att validera behörigheterna.
Andra inlandskommuner visar på samma problematik.
Oförutsedda kostnader
Nuläge 200 tkr, ska ökas till 1 mkr. (Elever med särskilda behov)
Barnomsorgen
Beräknas ligga på samma bemanning som i dagsläget
Kultur och Fritid
Beräknas ligga på samma bemanning som i dagsläget
Kostnader som tillkommer och ej finns med i budget
IT
2013 2576 datorisering 6-9
2014 1359 datorisering åk 3-5
2015 770 personal
2016 2293 datorisering 6-9
Slöjdsalar
127 tkr/år Ej Åmsele Mest symaskiner som ej är utbytta
Idrottssalar
61 tkr/år Idrottsutrustning
PwC-rapport
Grundskola
Undervisning, ligger ganska lika med jämförbara kommuner
Lokaler, sticker ut
Övrigt, ingår skolskjutsar, elevassistenter, UF-kontor, SYV
Ca 24 tkr dyrare i Vindeln per år än jämförbara kommuner.
(Dessa siffror är levererade in till SCB av kommunen)
Lokaler
Vindelns låga kostnader/kvm, dock medför det höga antalet kvm per elev en hög
totalkostnad/elev. (trappor och korridorer ingår)
45
Erup-rapport
Vad händer i glesbygdskommuner om man ändrar i skolsystemet.
Vindeln har en skola där eleverna lyckats väl i att nå sina mål, men till en kostnad som
är betydligt högre än andra kommuner i länet.
Andelen barn i åldrarna 1-5 år är stor i Vindelns kommun.
De ökade antalet barnkullar är inte enbart koncentrerad till centralorten som är vanligt
i kommuner med minskad befolkning utan är spridda över hela kommunen.
En skola som kommer få ökade antal elever under de kommande åren.
Förklaringar:
extremt minskat elevunderlag
Vindelns skola har inte lagt ner skolbyggnader
Att tänka på
Flexibelt avtal avseende skolskjutsar
Kan nuvarande lokaler användas till annat?
Utkast till eventuellt kommande satsningar
År 2014-2016
speciallärare. Rätt stöd tidigt
läromedel och utrustning
År 2016-2016
pedagogik och lärarbehörigheter
It datorer/läsplattor till alla Elver
Ökad utbildning av personal och översyn av personalens arbetsbelastning 2018-2020
moderna skollokaler med moderna pedagogiska hjälpmedel
Vad är klokast att göra då pengarna inte räcker till?
Hjälp av föräldraråden/Hem o Skola
46
Ekonomi (Älvbrinken)
Från föräldrar fskl på Ängen
Från förälder
47
Från alla arbetslag på Älvbrinken
Kompletterande idéer gemensamt från alla a-lag( 13 01 09)
Alla våra kommunala chefer ska bo och leva i Vindelns kommun – ett villkor
för anställning och en säkerhet för oss kommunbor att de beslut som tas är
för kommunbornas bästa.
Frågeställning 2 och 3
•Måste tänka särskilt på de elever som får orimligt lång resväg och därmed alltför
långa skoldagar. Se över möjligheten att köpa ”skolplatser” i annan kommun som
ligger närmare hemmet. Framför allt se till barnens bästa
4.
•Tänka på att anpassa slöjduppgifterna så att man klarar slöjd utan maskiner en
termin i åk.3
5
•ge de yngre barnen större möjlighet att delta i simskolan. Förlägg denna på kvällarna
också (inte bara kl.15) Det bästa vore om simundervisningen kunde ske på skoltid för
alla och påbörjas redan i förskoleklass.
6
•Bussarnas tider ska anpassas efter skoltiden och inte tvärtom.
7
•Flytta tillbaka 6-orna till Älvbrinken och (beroende på elevantalet) även Hällnäs. De
lokaler som 6-orna lämnar på Renforsskolan tar komvux över. Komvux lokaler på
gamla Brinkskolan hyrs ut – samla uthyrnings möjliga lokaler
8
•Träningsskola även för högstadieelever i Vindeln – beroende på elevunderlag,
möjligt att bilda en grupp.
•Se över taxi-åkandet. Se över möjligheten och ekonomin att köra egen ”kommunal”
minibuss dessa turer Vdn-Umeå dagligen.
Arbetslag träningsklassen Älvbrinken
4.
Ok med fsk – 3 i byaskolorna med undantag för Hällnäs som bör få vara orörd, detta
med tanke på Åmsele elevernas långa resor.
Slöjd för 3-orna på respektive skola. Slöjdsalar finns i Tvärålund. Hällnäs har
textilslöjden kvar. Granö?
Bad samt viss slöjd samkörs under en termin varje vecka. Detta tillsammans med
övriga 3-or i byaskolorna.
5.
Ta inte bort musikskolan! Aktualisera debatten om att höja kommunalskatten en
aning och öronmärk pengarna innan.
Ta in frivilliga verksamheter i skolan – typ föreningar 13-15 under samlad skoldag
som kan vara del av de aktiviteter som erbjuds under den tiden
.
48
6.
En samlad skoldag för alla åk fsk – 5 ger endast en tid för bussarna/dag
skoltid mån tis, to -15.00 ons, fre – 13.00 det innebär andra aktiviteter mellan 13-15
vid tre tillfällen /vecka för övervägande de yngre eleverna. Pedagoger, assistenter,
föreningar ansvarar för dessa . Aktiviteter som stimulerar till rörelse och fantasi
(drama, lek, spel, musik, massage sport, läxhjälp, fördjupning)
7
Nyttja skolans ”lediga ” lokaler till äldreboende (gör om till lägenheter)
äldreboendena i Vindeln är redan upptagna.
Hyr ut och bedriv kursverksamhet Hällnäs behöver svenska för invandrare tex.
Handelsträdgården är en stor arbetsgivare där många behöver lära sig svenska
språket. - familjer med elever i skolan bla.
8
Spara....Njaaaa men hur kan vi få ökad inkomst?
Mer folk till kommunen genom att bibehålla och utveckla en bra skola.
Skapa nya arbetstillfällen.
Vi tror att idéer finns men måste samlas. Nya företag måste ha många ben att stå på.
Vi tror på områden som Hälsa, Återvinning, produktion, ätbart från närproducerat,
upplevelser, vardagliga tjänster
Företaget är ännu ej skapat så vi ber att få återkomma......
Förslag från 4-5:ans arbetslag Älvbrinken.
•Granö skola – stänga ner den gula byggnaden. All verksamhet
i den nyare ”låga” byggnaden. Matsalen är onödigt stor den kan behöva byggas om för
att få in verksamhet i delar av den.
Biblioteket kan ev. få plats i matsalen eller i gamla Granögården nuvarande Beckasin.
• Tvärålunds skola – göra om skolan till småbarnsskola.
”Gula villan” kan stängas ner eller säljas. Den kan t.ex. byggas om till
bostad/vandrarhem.
•Hällnäs skola – bevara skolan i sitt nuvarande skick med tanke på skolskjutsande
elever som kommer från Åmsele med omnejd. Köra ut mat till skolan i Hällnäs.
Bara hyra Folkets hus till de lektioner som krävs - gymnastiklektionerna.
•Åmsele skola – sälja byggnaden till annan verksamhet. Köpa in en lämplig villa att
driva småbarnsskola i.
•Älvbrinkens skola – lägga ner Renforsskolan och bygga en fsk-åk.9 skola vid
Älvbrinkens skola. Ta bort Ängen.
•Simskolan är viktig.
Musikskolan är viktig.
Elevens valtid – musikskolan.
Pengarna från musikskolan till ett allaktivitetshus med tillgång till dans, musik, bild,
matlagning m.m.
•Ingen bussas från Vindeln till byarna, ej heller mellan Tvärålund och Granö.
49
Förslag från Ängens arbetslag.
Frivilliga verksamheter? (musikskolan…)
Musikskolan är bra och det är svårt att veta vad och hur man skall göra med den. Vi är
av delade åsikter vad gäller dess framtid. Alla är inte intresserade av musik precis som
att alla inte vill utöva någon speciell sport. Den är frivillig precis som fotboll, slalom,
innebandy, dans, skapande mm.
Lägg den efter skoltid. Driv den som en förening med bidrag från olika håll och kanske
t o m öronmärkta pengar.
En undersökning kring detta bör göras innan beslut tas.
Skolskjutsar? (en tid för hemresa …)
Varför inte ha en fast slut tid 14.00 för alla klasser. Alla börjar 8.10-14.00 och
skolskjutsarna går 14.10. Man måste se över rent schematekniskt om det vore möjligt.
Hur bättre nyttja de befintliga lokalerna?
Kommunen kan gå ut med en fråga till byarna om att köpa skollokalen och sedan hyra
den ytan man behöver för skolverksamheten.
Se sig omkring efter en annan lokal i byn som kan nyttjas som skola men som är i
mindre storlek. Hyra ut lokaler kvällstid i större utsträckning än i dagsläget.
Hur kan vi spara för att få lös mer pengar?
Samla resurser och kompetens genom att bygga en större skollokal på Älvbrinken där
vi rymmer F-9 där byskolornas elever kommer in från åk 4.
50
Samhällsperspektiv (Älvbrinken)
Föräldrar i förskoleklass Ängen
Förälder
Förälder
51
Pedagogiskt perspektiv (Älvbrinken)
Förslag från Ängens arbetslag
Var ska den pedagogiska gränsen dras för att flytta elever?
Det är en väldigt svår fråga, det handlar många gånger om det sociala aspekterna. Det
beror också på vilken typ av skolform man har a eller b form.
Det kan göras småbarnsskola upp till 3:an i byskolorna där elevantalet kommer att var
varierande år från år. Men vi tycker inte att elevantalet får ha en fallande trend i
många år framöver innan det måste ske en förändring.
Vad är bäst för eleverna?
Att ha en organisation som stöds av läroplanen och gör det möjligt för oss att arbeta
utifrån den och genomföra vårt uppdrag. Att hålla den röda tråden som ensam
pedagog i en grupp med för stor spännvidd ex 3-5:an är oerhört svårt och vi tror inte
att det är det bästa utifrån eleven. I den mån det går så är det bäst att ha rätt så
renodlade grupper beroende på vilken skolform man har.
I en renodlad grupp med elever i f-3 organisation så skulle klassstorleken vara max 17
elever.
Endast förskola till åk 3 i byskolorna?
Ja. Sedan börjar eleverna i nya klasser när man ska börja 4:an-6:an. Detta skulle
gälla alla elever i kommunen.
Förslag från 4-5:ans arbetslag
Lägga ner Renforsskolan och bygga en fsk-åk.9 skola vid Älvbrinkens skola.
Fördelar med fsk- åk.9 skola är bl.a.
- röd pedagogisk linje
– bort med vi – dom känslan
– många samordningsvinster
– större samarbete mellan stadiegränserna m.m.
• För få elever på en skola åk. 3-5 är inte pedagogiskt riktigt. (gräns ca. 15-20 barn)
Tveksam till åldersintegrerat i åk. 3-5.
Man bör inte flytta elever före åk.2.
• Det bästa för eleverna är att de har ett socialt rikt utbyte med andra elever i samma
ålder.
God pedagogisk kvalitet.
52
Träningsklassens arbetslag
1, 2,3
Svårt att sätta ett gränstal- individerna i gruppen måste få avgöra, trivs eleverna
tillsammans har de utbyte av varandra, b-form? Det får dock inte bli för få men svårt
med en fast gräns. 5-10 st kan vara ett riktmärke /grupp. Detta måste ses över en
längre tid.
Från alla arbetslag på Älvbrinken.
Förslag som genomsyrar all vår diskussion kring frågorna är – skolan ska
organiseras enl. LGR -11. fsk – åk3 Åk 4-6 Åk 7-9 satsa på en modern skola, mera
samlad. Gör det möjligt med två pedagoger/klass och inga vikarier behövs.
Från förälder
Föräldrar förskoleklass Ängen
53
Övrigt (Älvbrinken)
Förälder
Förslag från Ängens arbetslag
Övriga synpunkter
Våra tankar kring organisationen i stort är att varför inte ha en f-3, 4-6 och 7-9 organisation.
I o m detta så skulle samma pedagog arbeta i samma klass 1-3 där det i åk 3 görs nationella
prov och överlämnas till nästa block. Sen har man eleverna 4-6 där man avslutar blocket med
att sätta betyg på 6:orna innan de går vidare till högstadiet 7-9.
Styrelsen för SkolaVindeln
54
55
Framtida vägval, kommentarer synpunkter. 130220 (Från SkolaVindeln)
Kommentarerna nedan är inte i någon prioritetsordning, och behöver förtydligas
ytterligare, vilket inte tiden just nu medger. Det är också en blandning av olika typer
av kommentarer/synpunkter
• Vi behöver fler speciallärare i kommunen
• Satsa resurser tidigt (dvs när barnen är små)
• Sätt utmanande mål för skolan. Vi ska inte nöja oss med lägsta nivån som mål. Vi vill
mer, även om vi idag har problem att nå miniminivån.
• Försök få en politisk långsiktighet och enighet kring utvecklingen av skolan
• Profilering. Vi bör fundera på hur vi profilerar skolorna och hur vi marknadsför våra
skolor. Här är det värt att se behovet av att först sälja budskapet till oss i
kommunen, och därefter externt.
o Exempelvis Omställning
o Samarbete mellan skolorna. Köra vissa aktiviteter
o Projekt mellan skolorna.
• Sätt barnen i fokus, alla beslut ska utgå från barnen.
• Omfördela från andra verksamheter, som exempelvis flytt av Värmeverk, för att
istället satsa på barn och ungdomar. Ett annat exempel är fotbollsplan.
• Minska inte på medel till skolan. Barnen är den viktigaste resursen.
• Spara pengar, exempelvis på löneadministration
• Satsa på samordning mellan föreningar, mellan kommundelar.
• Hälsocoach med inriktning mot ungdom.
• Rörelseträning viktigt.
• Det finns kompetenser inom kommunen som kan ses som resurser som kan användas
inom skolan (exempelvis kompetens om ART)
• Starta ett ungdomsråd som kan utgöra en bas för informationsspridning och dialog
kring ungdomsfrågor. Kan då utgöra representanter från de olika elevråden.
• Förbättra brukardialogen och medborgardialogen. Använd den förbättrade dialogen
som ett verktyg att marknadsföra vår kommun. Ett utökad och förbättrat nyttjande
av IT (webb) är här en av förutsättningarna. Kort sagt, vi behöver bättre webbsidor.
• Kommunicera ännu tydligare det goda som görs i kommunen
• Vi från SkolaVindeln är beredda att se möjligheterna till att skapa ett forum där
representanter från olika organisationer inom kommunen, kan samordnas i ett råd
för barn och ungdomsfrågor. Rådet rapporterar exempelvis till UFN.
• Vi har i kommunen en unik mix av lite större skolor och mindre skolor, och det i en
kommun med närhet till både natur och beslutsfattare.
• Utöka samverkan mellan skolor och fritidsverksamhet i de olika delarna av kommunen.
En gemensam FB är en variant, men alla har inte eller vill inte vara med på FB, så en
webbsida med koppling till FB är ett bra alternativ. Vi från SkolaVindeln är positiva
att medverka och att hjälpa till att bygga upp och underhålla tillsammans med övriga
intressenter i kommunen.
• I alla led, från den politiska ledningen, tjänstemän till brukare bli medveten om vårt
ansvar att utgöra föredömen för våra barn och ungdomar.
• Ordna fler cafe-kvällar där politiker, tjänstemän och brukare/organisationer kan
mötas. Ge utrymme för en positivt inriktad dialog. Nyttja den förbättrade dialogen i
marknadsföringen.
• I kommunikationen är det bra och viktigt med återkoppling. Här finns det framtagna
modeller, som vi kan ta vara på.
56
Från förälder 130220
Som förälder till ett barn på Älvbrinken med behov av särskilt stöd finns det en hel del
att ha synpunkter på när det gäller resurserna - eller snarare bristen på dessa - i
skolan.
Jag har formulerat en skrivelse som jag bifogar angående detta ämne, som inte får
glömmas bort när skolan i Vindeln ska välja väg för framtiden.
Synpunkter gällande skolans vägval i framtiden
Var finns barnen som behöver särskilt stöd?
Ska skolorna i Vindelns kommun erbjuda god undervisning och miljö för alla barn, eller
bara för de barn som är ”friska” och ”problemfria”?
Det är en viktig fråga när det gäller att planera skolans organisation och verksamhet i
framtiden.
Det handlar nämligen inte bara om skollokaler, bussturer, datorer i undervisningen och
att få behöriga lärare till kommunens skolor.
Det handlar också om att ha tillräckligt med kuratorsstöd, specialpedagoger,
assistenter och att se till att dessa har tillräcklig utbildning för att kunna ge olika barn
rätt hjälp och stöd.
I de sammanfattningar jag hittills sett, dels från kommunens presentation, dels från de
olika föräldraråd som hållits, lyser denna fråga med en förskräckande frånvaro.
Sociala medier bidrar till problem och psykisk ohälsa i skolan. Det anser 60 procent av
sammanlagt 400 kuratorer som tillfrågats i en undersökning gjord av
Akademikerförbundet SSR. Kuratorerna tycker att deras arbetsbelastning ökat på
grund av konflikter som uppstår på nätet och som sedan sprids bland eleverna på
skoltid.
Nästan alla kuratorer i undersökningen uppger att de samtidigt har fått minskade
resurser.
Adhd beräknas drabba åtminstone ett barn i varje skolklass. De senaste åren har
antalet adhd-diagnoser ökat kraftigt över hela landet, liksom andra neuropsykiatriska
diagnoser.
Enligt OCD-förbundet finns det minst ett par barn på varje skola med OCD
(tvångssyndrom).
Enligt Svenska dyslexiföreningen räknar man med att ungefär vart femte barn får
någon typ av svårigheter när läs- och skrivinlärningen påbörjas.
1. Finns det i dag någon tydlig översikt över hur många barn i Vindelns kommun som
har behov av särskilt stöd, antingen på grund av ovanstående orsaker, eller kanske
andra anledningar (flyktingbarn, ensamma eller i familj, barn med somatiska
sjukdomar eller sviter av sådana, barn från familjer med missbruk etc.)?
2. Ser det ut som för riket i sin helhet, eller skiljer Vindeln ut sig på något område?
3. Har det gjorts någon prognos för hur utvecklingen kan komma att se ut i framtiden
med avseende på barn i behov av särskilt stöd?
4. Om antalet barn med behov av särskilt stöd beräknas vara oförändrat eller öka, har
kommunen då någon plan för att möta resursbehovet?
Barn med behov är en viktig fråga för kommunen att förhålla sig till, hantera och
kommunicera kring på ett tydligt sätt, inte minst om man vill behålla barnfamiljer eller
locka fler att flytta till Vindeln.
Jag hoppas för barnens skull att det är något som ansvariga arbetar med och tar på
allvar.
57
Dialogmöte Älvbrinken 2012-11-28
Närvarande: Mikael Salomonsson, Lars Johansson, Åsa Ahlberg-Jonsson, Simon
Karström, Kent-Erik Mattson, Birgita Sigfridsson, Sven-Åke Granberg
Enligt närvarolista: Yngve Jonsson
Vindeln en kommun i förändring MS
Attraktiv kommun viktigt
Skolan en viktig del av att bygga varumärket Vindeln.
En kommunal verksamhet - faktorer att ta hänsyn till:
Lagstiftning
Ekonomiska ramar
Mål & Direktiv
Politik - lokalt och centralt
Befolkningsutveckling
Ekonomiska förutsättningar
Kommunalskatt
Skatteutjämningssystemet, Vindeln mottagare
Konjunktur
Attraktiviteten
Befolkningsutveckling: ca 54 tkr alstrar varje medborgare i skatteintäkt
Ekonomisk utveckling 2013-2016
Tittat på verksamheterna och de faktorer som vi tror påverkar.
Räknat upp löner och materiel.
Intäktsposter relaterat till skattesystemet.
Resultatutveckling år 2016 - 19 mkr. 2013 -2,3
2014 -9,2
2015 -14,8
2016 -19
Leder till att man fattar kortfristiga beslut.
Vi vill kunna satsa för att höja kvalitén för medborgarna.
Resurser
För att kunna möta konkurrensen måste det finnas resurser för att vi ska kunna
fortsätta
att utveckla våra kärnverksamheter. Där skolan och barnomsorgen är fundamentala.
Kostnadsutveckling 2014-2016 UFN
Budget
Skola
Gymn
Tot
2013
90 901
23 295 114 196
2014
95 768
24 130 119 898
2015
98 273
26 418 124 691
2016 101 962
27 045 129 007
LJ
14 811 skillnad mellan 2013-2016
Antal elever Pedagoger
12-13 526 44,4
13-14 529 45,7
14-15 541 45,38
15-16 544 45,14
16-17 562 48,06
17-18 552 46,22
58
Elevers måluppfyllelse, antal tjänster (gjord i samråd med rektorer)
Speclärare 1,5
Sv 2 1
Studiehandledning 0,15
Assistenter 5
Läromedel (kopiering, Schoolsoft, leasing dataprogram ex elevdata,böcker)
Vi är i en brytpunkt mellan böcker och IT.
Beräknas öka med ca 10% per år
2013 1 117 200
2014 1 228 920
2015 1 351 812
2016 1 486 993
Lärarleg/lärarbehörigheter
Lärarleg - 1/12 2013, dispens till 1/7 2015
Behörigheter - 1/7 2015 för att kunna sätta betyg i de ämnen man undervisar i
Fortbildning via Lärarlyftet II
Enbart studieorter och kurser som är godkända av Skolverket.
Kurser lagda på distans och utspridda i tid.
Detta är ett lagkrav.
Ersättningen från Skolverket är låg.
Oförutsedda kostnader
Nuläge 200 tkr.
Ska ökas till 1 mkr.
Barnomsorgen
Beräknas ligga på samma bemanning som i dagsläget.
Kultur och Fritid
Beräknas ligga på samma bemanning som i dagsläget, inga satsningar.
Kostnadsökningar ej med i budget
IT
2013 2 576
2014 1 359 åk 3-5
2015 770 pedagogdatorer byts ut
2016 2 293
Slöjdsalar 127 tkr/år symaskiner behöver bytas ut, trä o metall även
Idrottssalar 61 tkr/år
PwC - Grundskola 2011 i jämförelse
En grundskoleelev i Vindeln kostar ca 24 tkr mer per år.
Framförallt avviker Vindeln med högre lokalkostnader och höga kostnader för övrigt.
Övrigt:elevass, SYV, skolskjutsar, UFN-kontor
Siffrorna kommer från Kommunens inleverans till SCB. Finns i Kolada.se
Håkan Ahlman och kommunchef analyserar i dagsläget att rätt siffror är
inrapporterade.
Lokaler:
Vindeln låga kostnader per kvadratmeter,
Skillnad mellan skolorna i
kostnad per kvadratmeter och
dock medför det högt antal kvm/elev en hög totalkostnad/elev
59
Erup-rapporten
Vindeln har en skola där eleverna lyckas väl i att nå sina mål, men till
en kostnad som
är betydligt högre än andra kommuner i länet och landet.
Bra men dyr skola. (skolan är ineffektiv)
Andelen barn i åldrarna 1-5 år är stor i Vindeln.
De ökande barnkullarna är spridda i hela kommunen.
En skola som kommer att få ökade antal elever under de kommande åren MEN som
trots detta haft minskade elevunderlag.
Det finns en rad möjliga förklaringar:
Ett minskat elevunderlag
Vindelns skola inte lagt ner skolbyggnader i samband med att elevtalen i kommunen
sjunkit.
Att skolbyggnader i kommunen har kostsam drift, osv.
Nästa upphandling av skolskjutsar måste resultera i ett mera flexibelt avtal.
Kan skolan användas av andra aktörer när skolan inte används.
Kan skolan stå för den del av lokalkostnaden som de använder? Detta skulle minska
Kostnaderna för skolan och frigöra ytor som skulle kunna ge intäkter till kommunen.
Utkast till ev kommande satsningar (det saknas pengar)
2014-2016
Speciallärare, Rätt stöd tidigt.
IT Åk 6-9 datoriseras.
Läromedel och utrustning.
2016-2018
Pedagogik och lärarbehörigheter.
IT Datorer/läsplattor till alla elever.
Ökad utbildning av personal översyn av personalens arbetsbelastning.
2018-2020
Satsning på moderna skollokaler med moderna pedagogiska hjälpmedel.
(ex distansundervisning, flexibla lektionssalar avseende språk, nischa klassrum,
matteverkstad.
Ger en bra lärmiljö, flexibelt avseende gruppindelningar) Friska elever och personal
60
Möte om Framtida Vägval Granö 130326
Deltagare: Daniel Jaede, Simon Karlström, Sara Sigfridsson (Tvärålund), Patrik
Granström (Granö), Karin Fahlgren (Granö), Angelica Johansson (Granö), Mattiasson
(Granö) Nina Waltari(Granö), Sonata (Hällnäs), Annika Svensson(Hällnäs), MarieLouise Ahlenius (Paletten), Stina Berntsson (Ängen), Lennart Granström(Granö
samhällsnämnd), Laila Johannesson (Åmsele) och Birgita Sigfridsson.
Mötet öppnat med presentation av alla deltagare.
Framtida vägval:
Birgitta presenterar vad som har hänt, vi har fått in många förslag på förändringar
från alla skolor, dessa är sammanställda per skola.
28/2 UFN
19/3 Budgetkonferens
21/3 UFN AU
22-23/3 Budgetberedning
25-27/3 Dialogmöten
26/4 UFN Budget
17/6 KF
Den 28/2 kommer ERUP rapporten som beskriver vad som händer om man bl.a. lägger
ner byaskolor.
Utmaningarna:
Birgitta drar dokumentet ang. Utmaningarna vi står inför.
Ökade kostnader om vi inte gör något, farhågor om elever går till friskolor/annan
kommun.
Antal elever ökar de närmaste åren. Ett ökat behov av speciallärare och assistenter.
En ökning av läromedel krävs för att komma i kapp med dessa.
IT satsning på ca 1,5 milj per år
Många små barn på väg in i skolan och dessutom utsprid över hela kommunen.
Frågeställningar: Vi kan inte drifta skolan som idag utan en förändring måste göras.
Översikt sammanfattning:
Birgitta delar ut material från alla skolor och föreningar, ett önskemål framkom att
man önskar detta material också per mail.
Ett stort önskemål är att man håller ihop F-3, 4-6 och 7-9 oavsett skola.
Attraktiviteten av kommunen är en prioritet och byaskolorna är en del av detta.
Musikskolan bör vara kvar om även det kan bli i annan form, ev. efter skoltid.
Förslag om en F-9 skola på Älvbrinken pga. bättre utemiljö.
61
Samtal:
1 Öka attraktionskraften, 2 Använda medel
Profilera skolorna, utöka samverkan mellan de lokala företagen och skolan, använda
sin omgivning runt skolorna, utveckla kommunens ansikte utåt med bl.a. hemsidan,
utveckla distansundervisning, hur kan man som medborgare få information från ”alla”
vad som händer i kommunen, försöka få husägare att sälja sina hus och gärna till
barnfamiljer, marknadsföring, marknadsföring, marknadsföring.
Granö vill fortsätta med datorerna i undervisningen och anser att det är viktigast att
de minsta barnen går före högstadiet när det gäller introduceringen av datorer, ett
förslag musikskola på fritiden i ställe för skoltid, musikskola tillsammans med
fritidsgård, replokal.
Två frågeställningar att ta med:
Hur får skolorna arbetsro?
Åmsele ser ett behov av arbetsro för att befolkningen ska kunna vara kvar på orten
och att kunna få en inflyttning.
Birgitta tar med sig fråga om nytt möte.
62