UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN
UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN Svenska Kaolin AB Tillstånd enligt miljöbalken för kaolinbrytning på Billinge fälad, Eslövs kommun Uppdragsnummer 1288197000 2012-11-14 Sweco Environment AB Malmö Miljöanalys Jan Lindberg Anna Bokenstrand repo03.docx 2012-03-29 1 (27) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286 SE-201 22 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)40 167000 Fax +46 (0)40 154347 www.sweco.se Swe c o En vir on me n t AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Annelie Färnström Uppdragsledare Malmö, Södra Regionen Telefon direkt +46 (0)40 167129 Mobil +46 (0)734128129 [email protected] En del av Sweco-koncernen a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Administrativa uppgifter 4 2 Inledning och bakgrund 4 3 Kortfattad beskrivning av ansökan 4 4 Lokalisering 5 4.1 Planer och särskilda intressen i och i anslutning till området 7 4.1.1 Riksintressen och skyddade områden 7 4.1.2 Kommunala planer 7 5 Kort om kaolin och fyndigheten i Billinge fälad 8 6 Gällande beslut och förordnanden 8 7 Verksamhetsbeskrivning 8 7.1 Täktverksamheten 8 7.1.1 Brytning 8 7.1.2 Exploateringsplan 7.1.3 Efterbehandling 7.1.4 Maskinpark och arbetstid 11 7.2 Anrikningsanläggningen 11 7.2.1 Inledning 11 7.2.2 Produkter och produktionsvolymer 12 7.2.3 Produktionsanläggning och produktionsförhållanden 12 7.2.4 Processer och produktionsutrustning 12 7.2.5 Vattenhantering 15 7.2.6 Energiförsörjning 16 7.2.7 Kemiska produkter 16 7.2.8 Hantering av process- och avloppsvatten 18 7.2.9 Transporter 19 7.3 Vattenverksamhet 20 8 Miljöpåverkan 22 8.1 Inledning 22 8.2 Utsläpp till luft 22 8.3 Utsläpp till vatten 22 8.4 Buller och vibrationer 24 8.5 Restprodukter och avfall 24 8.6 Kemikalier 25 8.7 Påverkan på natur 25 repo03.docx 2012-03-29 2 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖ VS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx 9 11 8.8 Landskapsbild och friluftsliv 26 9 Tidplan 26 10 Innehåll i kommande MKB 26 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Riksintresse för kaolinfyndigheten Natura 2000 i närheten av området Riksintresse naturvård i närheten av området Naturreservat och nationalparker i närheten av området Riksintresse friluftsliv i närheten av området Utdrag ur ÖP Eslövs kommun, 2001 Föreslagen brytningsplan 3 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb \000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114 \samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx 1 Administrativa uppgifter Sökande: Svenska Kaolin AB Postadress: c/o Tricorona AB, Box 70426, 107 25 Stockholm 2 Organisationsnummer: 556513-5877 Telefonnummer: 08-545 426 30 Kontaktperson: Lars Alm Telefonnummer: 08-506 885 05 E-post: [email protected] Fastighetsbeteckning: Billinge 1:1, 1:3, 2:14, 3:22, 3:46, 6:20, 7:1, 7:2, 10:1, 21:2, 21:21, 37:1 m fl Kommun, län: Eslövs och Klippans kommuner, Skåne län Inledning och bakgrund Svenska Kaolin AB har tidigare ansökt om tillstånd enligt miljöbalken kap 9 för kaolinbrytning på Billinge Fälad, Eslövs kommun. Ansökan avslogs av Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Skåne län och i miljödomstolen. Efter sökandes överklagande upphävde Mark- och miljööverdomstolen underinstansernas tidigare avgöranden med motiveringen att ansökan rör en sådan verksamhet som ska prövas i mark- och miljödomstol i första instans. Den verksamhet som nu ska prövas har således tidigare varit föremål för en omfattande och ingående prövning och är väl känd hos så väl Länsstyrelsen som övriga berörda. 3 Kortfattad beskrivning av ansökan Svenska Kaolin AB avser nu att ansöka hos Mark- och miljödomstolen om tillstånd enligt miljöbalken till följande; Täktverksamhet omfattande brytning av maximalt 1 000 000 ton mineralråvara per år. Bearbetning av utbruten mineralråvara i en anrikningsanläggning med en kapacitet på 200 000 ton ren kaolin per år (räknat som torrsubstans). Avleda avloppsvatten till recipient Inom täktområdet avsänka grundvattennivån till lägst nivån + 30 m Bortleda grundvatten från täktområdet till en volym av maximalt 120 m /h För produktionsändamål och utjämning av flöde i Anderstorpsbäcken få bortleda 3 vatten från Rönne å till en volym av högst 50 m /h räknat som genomsnitt per år 3 repo03.docx 2012-03-29 4 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖ VS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx På fastigheterna Röstånga 12:1 och Billinge 1:1 som skadeförebyggande åtgärd få återinfiltrera vatten till sandstensberggrunden Reglera den bäck som genomflyter täktområdet och i anslutning till denna lokalt dämma upp dess flöde Anläggningar av de dammar, brunnar och ledningar mm som erfordras för verksamhetens bedrivande Verksamhetens omfattning kommer att ändras jämfört med tidigare inlämnad ansökan till Länsstyrelsen, främst med avseende på produktionen av bestrykningskaolin, vilket framställs av finkornig kaolin. Blekningsprocessen med efterföljande avvattning som krävs för att producera bestrykningskaolin kommer att ske på annan plats och omfattas inte av denna ansökan. Tidigare ansökan till Länsstyrelsen omfattade inte den nu inkluderade vattenverksamheten. 4 Lokalisering Koncessionsområdet ligger ca 2,5 km öster om Röstånga samhälle och ca 5 km norr om Billinge samhälle. Koncessionsområdet ligger i sin helhet inom Eslövs kommun. Verksamhetsområdet, som är något större än koncessionsområdet (se avsnitt 7.1.2), berör i norr även Klippans kommun. Verksamhetsområdet gränsar i väster mot Svalövs kommun. repo03.docx 2012-03-29 5 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖVS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx Figur 1. Orientering över verksamhetens lokalisering. Röd linje markerar gräns för koncessionsområdet. Regeringen har år 1998 meddelat beslut om bearbetningskoncession enligt minerallagen. I den prövningen gjordes en lokaliseringsprövning av fyndigheten och verksamheten med utgångspunkt från vad som idag är 3 och 4 kap i miljöbalken. Kaolinfyndigheten i Billinge klassas som riksintresse för materialförsörjningen enligt den numera upphävda lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. Verksamhetens lokalisering och avvägning mot andra riksintressen har i och med detta redan skett och ska inte innefattas i föreliggande prövning. Det som ska prövas är att verksamheten kan bedrivas i enlighet med miljöbalkens regler. repo03.docx 2012-03-29 6 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖ VS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx 4.1 Planer och särskilda intressen i och i anslutning till området 4.1.1 Riksintressen och skyddade områden Kaolinfyndigheten är ett detaljavgränsat riksintresse för värdefulla ämnen enligt 3 kap. 7 § miljöbalken, se bilaga 1. Några Natura 2000 områden enligt habitatdirektivet finns angränsande till området, se bilaga 2. Verksamhetsområdet gränsar i väster till riksintresse för naturvården ”N48 Söderåsen med vattendrag och Jällabjär”. På drygt 1 km avstånd från verksamhetsområdets östra och norra gräns flyter Rönne å. Även Rönne ås dalgång omfattas av riksintresse för naturvården ”N40 Rönne ås dalgång; Ageröds mosse”, se bilaga 3. Direkt väster om verksamhetsområdet ligger Jällabjärs naturreservat, se bilaga 4. På ett avstånd av drygt 3 km i nordvästlig riktning om verksamhetsområdet ligger Söderåsens nationalpark, se vidare bilaga 4. Söderåsen är utpekat som riksintresse för friluftsliv, se bilaga 5. 4.1.2 Kommunala planer I ÖP för Eslövs kommun från år 2002 finns särskilda och generella rekommendationer för användning av verksamhetsområdet med omgivningar. I bilaga 6 visas de beteckningar som anges i översiktsplanen för aktuellt område med omnejd. I Klippans kommuns översiktsplan från år 2002 finns ett större område norr om verksamhetsområdet markerat som bevarandeområde för naturvård, kulturminnesvård och/eller friluftsliv. I Svalövs kommuns översiktsplan från 2007 anges att kommunen berörs av ett område i den nordöstra delen som är av riksintresse för förekomsten av kaolin. Svalövs kommun bedömer att riksintresset för kaolin är i konflikt mot riksintresset för naturvård vid Söderåsen och Jällabjär. Svalövs kommun anser att riksintresset för naturvård är mera betydelsefullt i ett nationellt och regionalt perspektiv varför riksintresset för naturvård måste prioriteras. repo03.docx 2012-03-29 7 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖVS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx 5 Kort om kaolin och fyndigheten i Billinge fälad Kaolin är en lera som bildas genom nedbrytning av en fältspatsrik och järnfattig granit. Fyndigheten vid Billinge bildades för flera hundra miljoner år sedan. Staten har sedan slutet av 1970-talet bedrivit kaolinprospektering i Skåne genom Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och Nämnden för statens gruvegendom (NSG). Motivet för prospekteringen var att bryta Sveriges totala importberoende av kaolinprodukter till pappersindustrin. Prospekteringen koncentrerades efterhand till Billinge fälad. År 1986 gjorde SGU en första ekonomisk och geologisk utvärdering av fyndigheten i Billinge och resultatet visade att det rörde sig om en stor tillgång som mycket väl skulle kunna ha ekonomisk potential. År 1988 bildades Wermlands Guldbrytning AB, föregångaren till Tricorona Mineral AB (Tricorona). I början av 1990-talet utvecklades ett samarbete mellan Tricorona och NSG för att utveckla kaolinfyndigheten i Billinge. År 1993 förvärvade Tricorona hela rättigheten till kaolinfyndigheten och åtog sig att ansöka om bearbetningskoncession samt bilda dotterbolaget Svenska Kaolin AB. Svenska Kaolin AB bildades år 1995 som ett helägt dotterbolag till Tricorona och numera äger Tricorona 52% av aktierna i Svenska Kaolin AB. 6 Gällande beslut och förordnanden SGU pekade i december år 1994 ut den aktuella kaolinfyndigheten i Billinge som riksintresse för materialförsörjningen enligt den numera upphävda lagen om hushållning med naturresurser mm. Fyndigheten är detaljavgränsad genom beslut av SGU i oktober år 2005. Ändamålet med fyndigheten är framställning av råvara till pappersindustrin. Regeringen meddelade i december år 1998 beslut om bearbetningskoncession enligt minerallagen. 7 Verksamhetsbeskrivning 7.1 Täktverksamheten Den planerade verksamheten beskrivs kortfattat nedan. Verksamheten kommer att anpassas till pågående teknikutveckling inom området vilket medför att mindre förändringar kan komma att ske under brytningstiden. Huvudprinciperna kommer dock inte att förändras. Den praktiskt utvinningsbara mineralråvaran inom hela brytningsområdet beräknas uppgå till ca 22 miljoner ton. Brytningen av mineralråvaran kommer successivt att öka med åren för att maximalt omfatta 1 000 000 ton per år, vilket planeras till produktionsår 8. 7.1.1 Brytning Avbaning Innan brytning kan ske måste området avbanas. Avbaning innebär att eventuell skog och större växtlighet avverkas och att det översta moränlagret, ca 6-10 meter mäktigt, repo03.docx 2012-03-29 8 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖ VS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx avlägsnas för att frilägga mineralfyndigheten. Massorna placeras initialt i kullar eller vallar inom verksamhetsområdet. Efter hand kan massorna placeras i redan utbrutna delar av täkten för att användas vid efterbehandlingen. Avbaningen sker med frontlastare eller grävmaskin och beräknas pågå ca 4-6 veckor per år. Massorna transporteras med lastbilar eller dumper. Brytning och interna transporter Brytning av mineralråvaran sker med grävmaskin i öppna dagbrott, mellan ca 8-32 meter under nuvarande markyta. Vissa områden överlagras av tunna lager av sandsten som i de flesta fall är bearbetningsbar med grävmaskin eller bilningshammare men sprängning kan komma att behövas där sandstenen är för mäktig, se nedan. Efter brytning transporterar frontlastare materialet till tippfickor i brottet. Från tippfickorna leds materialet vidare via bandtransportörer till fasta banor i marknivå alternativt täckta banor ovan mark som för materialet vidare till mellanlagret vid den planerade anrikningsanläggningen. Transportbanorna från brotten till marknivå är mobila och flyttas efter hand som brytningen fortskrider. Borrning och sprängning Sprängning kan behöva ske inom brytningsområden där sandstenen överstiger en mäktighet av ca 5 meter och sker endast i undantagsfall. Sprängningar sker med små laddningar. Sandstenen besiktigas av borr- och sprängpersonal. Inget sprängämne förvaras på plats, utan transporteras till anläggningen samma dag som sprängning sker. Återfyllning Returmassor från anrikningsanläggningens kemikaliefria delar kommer att återtransporteras till dagbrotten med bandtransportörer och mobila transportband. Återfyllning av schakter som står i kontakt med Höörsandstenen kommer att utföras med lågpermeabla massor i direkt anslutning till sandstenen för att minska behovet av aktiv pumpning för trycksänkning av sandstensakviferen vid kommande brytningsområden. Återfyllning/efterbehandling av huvuddelen av brytningsområdena bedöms ske inom den tid då brytning fortfarande pågår. I det sista skedet bryts område 1, inom vilket sökande avser att skapa en sjö i enlighet med efterbehandlingsplanen. 7.1.2 Exploateringsplan Av exploateringsplanen, som kommer att redovisas i tillståndsansökan, framgår bland annat gränserna för koncessions,- verksamhets-, och brytningsområde. Koncessionsoch verksamhetsområde framgår av figur 2. Planen visar även föreslagen placering av anrikningsanläggningen, avbaningsmassor samt in- och utfartsväg. Koncessionsområdet avser den yta som omfattas av bearbetningskoncession enligt minerallagen med avseende på utvinning av kaolin. De områden där råmaterial kommer att brytas ligger i sin helhet inom koncessionsområdet. repo03.docx 2012-03-29 9 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖVS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx Verksamhetsområdet omfattar hela den samlade yta som innefattar täkt, upplagsområden, interna transportvägar, anrikningsanläggning mm. Inom brytningsområdet kommer avbaning av morän samt utvinning av mineralråvara att ske. Inom de delar av brytningsområdena som är placerade utanför koncessionsområdet kommer enbart moränmassor att avbanas. Figur 2. Koncessions- och verksamhetsområde Delar av koncessionsområdet har undantagits brytning av olika skäl, bland annat partier där kaolinleran överlagras av allt för stora mäktigheter av morän och sandsten, där diabasgångar korsar fyndigheten eller där Bolmenledningen passerar. repo03.docx 2012-03-29 10 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖ VS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx Brytning planeras i sju dagbrott uppdelat i ett antal etapper där ett eller flera brott kan ligga öppna samtidigt. Lägsta brytningsdjup kommer att vara till nivån ca + 30 m enligt täktplanens höjdsystem. Avbanade moränmassor kommer att placeras dels i permanenta upplag i direkt anslutning till respektive brytningsetapp och dels i dagbrott som ska efterbehandlas. Utbrutna dagbrott kommer att även fyllas igen med massor från anrikningen. Den första etappen består i att dagbrott 1 i det nordöstra hörnet öppnas. I dagbrott 1 avbanas först bara morän till ett djup om ca 8 m under marknivå. I detta område planeras även anrikningsanläggningen och moränmassorna placeras söder och öster om denna. Dagbrott 1 består av två olika delområden som kommer att användas enligt följande: Södra delområdet blir mellanlagringsplats för mineralråvara till anrikningsanläggningen för drift av denna under nattetid och helger. Inom norra delområdet anläggs sedimentations- och klarningsdammar för processvatten från anrikningsanläggningens kemikaliefria delar samt för bortlett grund- och ytvatten från dagbrotten. Se vidare bilaga 7 för en översiktlig bild av de planerade etapperna och deras lokalisering i området. 7.1.3 Efterbehandling Täktområdet kommer att efterbehandlas enligt upprättad plan. Efterbehandlingsplanen visar brytningsområdets planerade gestaltning efter verksamhetens upphörande. Målet med efterbehandlingsplanen är att anlägga vattenytor och våtmarker i kombination med nya terrängformationer som gestaltats av de moränmassor som ligger ovanpå råmaterialet. Det nya landskapet kommer att byggas upp successivt i takt med att brytningen fortskrider. 7.1.4 Maskinpark och arbetstid Interna transporter sker i största möjliga utsträckning med bandtransportörer och endast undantagsvis med fordon. Bullervallar anläggs för att begränsa bullerpåverkan på omgivningen. I övrigt kommer brytning att ske med hjälp av grävmaskin eller bilningshammare. Frontlastare används nere i brottet. Täktverksamheten, inklusive transport till mellanlager, kommer normalt att ske vardagar mellan 07.00-18.00. Vid enstaka tillfällen kan täktverksamheten förekomma utanför de ordinarie arbetstiderna. 7.2 Anrikningsanläggningen 7.2.1 Inledning Den brutna mineralråvaran kommer att bearbetas till ren kaolin i en anrikningsanläggning med en kapacitet på 200 000 ton kaolin per år (torrsubstans). repo03.docx 2012-03-29 11 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖVS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx 7.2.2 Produkter och produktionsvolymer Verksamheten kommer i huvudsak att omfatta framställning av två olika produktkvaliteter, vilka båda används inom pappersindustrin; Bestrykningskaolin. Används vid bestrykning av papper, kornstorlek 80% < 2 µm. Denna produkt kommer att blekas på annan plats. I tidigare ansökan till Länsstyrelsen har detta varit inkluderat i sökt verksamhet. Bedöms utgöra ca 70 % av den totala produktmängden, mätt som torrsubstans. Fillerkaolin. Används vid tillverkning av papper, kornstorlek 40% < 2 µm. Bedöms utgöra ca 30 % av den totala produktmängden, mätt som torrsubstans. Produkterna planeras att levereras som flytande, pumpbara dispersioner med en torrsubstanshalt (TS) på ca 70% avseende fillerkaolin och ca 65 % avseende bestrykningskaolin. Produktion av bestrykningskaolin kommer att prioriteras. Det kan även komma att bli aktuellt att torka mindre mängder kaolin, för användning som filler bl a i färg och gummivaror. Produktionen av torr kaolin bedöms högst bli 10 000 ton/år. Sand är en biprodukt från anrikningen och denna kan komma att säljas till t ex betongindustrin. 7.2.3 Produktionsanläggning och produktionsförhållanden Anrikningsanläggningen planeras att placeras på ursprunglig marknivå i nordöstra delen av verksamhetsområdet. Den planeras omfatta följande huvudsakliga anläggningsdelar; Anrikningshall med biutrymmen Produktlager med tork- och säckningsanläggning Reningsanläggning för processavloppsvatten Verkstad med tillhörande förråd, garage och fordonstvätt Ställverk med transformator, kontaktskåp etc Kontors- och personalbyggnad Utöver ovan tillkommer anläggningsdelar för lagring av flytande produkter, diesel- och eldningsolja samt för avvattning (sedimentations- och klarningsdammar). Produktion planeras att ske med kontinuerlig drift med en årlig drifttid på ca 8 000 timmar. 7.2.4 Processer och produktionsutrustning Grundprincipen för anrikningsprocessen är huvudsakligen mekanisk fraktionering av mineralråvaran i syfte att utvinna så stor andel kaolin som möjligt. repo03.docx 2012-03-29 12 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖ VS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx Verksamheten kommer omfatta följande huvudprocesser: Lagring av råmaterial Föranrikning (första steget) Slutanrikning (kaolinprocessen) Avvattning och efterbehandling Lagring och utlastning av flytande produkter Torkning och säckning Ytterligare delprocessteg och / eller produktionsutrustning kan komma att tillkomma för att effektivisera produktionen. När anläggningen är utbyggd till full kapacitet kommer det att finnas parallella produktionslinjer i vissa processteg. Beskrivningen nedan avser en linje. Lagring av råmaterial Råmaterial från täkten kommer att mellanlagras i två parallella lager under tak i det först öppnade dagbrottet. Lagringen kommer därmed ske ca 10 meter under omgivande markyta. Ca 10 000 ton råmaterial kan lagerhållas i mellanlagren i inväntan på upparbetning. Transport till mellanlagringen kommer i huvudsak att ske med täckta transportband. Från mellanlagringen kommer transport till anrikningshallen att ske med täckta bandtransportörer. Transporten till mellanlagren sker vardagar mellan 07.00-18.00 medan transport till anrikningshallen sker dygnet om. Föranrikning Råmaterialet från mellanlagren samlas i en inmatningsbehållare innan det matas vidare till fraktionering. Vid full produktion beräknas uttaget av råmaterial från lagren uppgå till ca 135 ton/timme varav 10 ton/timme utgörs av vatten bundet till materialet och vatten som tillförts vid hanteringen i täkten. Fraktioneringen innehåller flera steg; Tvättning med vatten i roterande trumma Avskiljning av material i olika storlekar, hårdare material krossas Separation av sand och kaolin Kaolinet (i slurryform) avvattnas och mals Elekromagnetisk avskiljning av magnetiskt material Grovt material från den inledande tvättningen används för återfyllnad av täkten liksom material som avskilts i sikten och i elektromagneten. Avskild sand avvattnas genom sedimentering. En del av sanden kan komma att säljas men merparten planeras användas för återfyllnad. Allt avskilt vatten recirkuleras till repo03.docx 2012-03-29 13 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖVS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx föranrikningen direkt eller efter rening i sedimentations- och klarningdammar. Föranrikningen sker utan andra insatsmaterial än råmaterialet och vatten, vilket tillsätts i tvättrumman. Slutanrikning Slutanrikningen innehåller följande steg; Avvattning av kaolinet varifrån vattenfasen recirkuleras till tvättrumman i föranrikningen. Delaminering där kaolinet bryts upp vilket ökar finkornigheten. Detta sker genom mekanisk påverkan, t ex genom malning. För att effektivisera delamineringen tillsätts ett dispergeringsmedel (t ex natriumtripolyfosfat) och pH höjs till ca 10 med hjälp av t ex kalk eller natriumhydroxid. Vatten tillsätts därefter det delaminerade kaolinet varefter slurryn pumpas till centrifug alternativt cykloner där grovfraktionen separeras från finfraktionen (fillerrespektive bestrykningskvalitet). Båda fraktionerna pumpas vidare till avvattning av respektive fraktion. Slutanrikning sker med insatsmaterial i form av dispergeringsmedel, t ex natriumtripolyfosfat samt kalk alternativt natriumhydroxid, som används för pH-justering. Avvattning och efterbehandling De båda kaolinkvaliteterna kommer att avvattnas och efterbehandlas. Avvattning kommer att ske i två steg: Föravvattning i en centrifug alternativt förtjockare eller dekanterare (gäller både fillerkaolin och bestrykningskaolin) Slutavvattning i filterpress (gäller endast fillerkaolin) Avvattning av fillerkaolin sker utan tillsats av insatsmaterial. Vattnet återförs till processen efter delamineringssteget. Avvattning av bestrykningskaolin sker med hjälp av fällningsoch flockningsmedel. Vattnet avleds för behandling i en reningsanläggning. Det avvattnade fillerkaolinet överförs till en blandningstank där dispergeringsmedel tillsätts under omrörning. Från tanken pumpas kaolinet slutligen till produktsilos för lagring. Bestrykningskaolinet lagras i silos efter föravvattningen, i väntan på borttransport för blekning på annan plats. Lagring och utlastning av flytande produkter Lagring kommer att ske under omrörning i isolerade produktsilos utomhus. Den totala 3 3 lagringsvolymen planeras bli ca 2 400 m motsvarande ca 6 silos à ca 400 m försedda med invallning. repo03.docx 2012-03-29 14 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖ VS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx Utleveranser kommer att ske med tankbilar. Utlastning kommer att ske under tak. Utlastningsplatsen kommer att utföras med fall mot en uppsamlingsbrunn för omhändertagande av eventuellt spill och spolvatten. Torkning och säckning Mindre mängder av kaolin kan komma att torkas och säckas. Torkning planeras ske vid o ca 270 C i en oljeeldad inkapslad rullugn. Den torra produkten kommer därefter att säckas till stor- alternativt småsäck i en säckningsstation. Säckad produkt kommer att lagras inomhus. Rullugnen avluftas via ett textilt filter. Avskilt stoft återförs till ugnen. Frånluft, med innehåll av små mängder stoft och rökgaser från förbränningen av olja, avleds via en separat skorsten. Säckningsstationen avluftas via textilt spärrfilter. Avskilt stoft återförs. Övrigt Tryckluft kommer att produceras centralt i en kompressoranläggning placerad i anrikningshallen. Anläggningen förses med utrustning för avskiljning av olja ur kondensvattnet. För att tillgodose erforderligt kylbehov i instrument- och datorrum, kontrollrum, kontor och personalutrymmen kommer några mindre kylanläggningar att installeras. Den totalt installerade köldmediamängden bedöms bli mindre än 15 kg. Fordonstvätten kommer endast att användas för avspolning av frontlastare m m med vatten. 7.2.5 Vattenhantering Vatten används huvudsakligen i anrikningsprocessen (föranrikningen). Vatten används även för spol- och rengöringsändamål, för vattenbegjutning av körytor mm vid torr väderlek samt sanitära ändamål (dricksvatten). Vattenbehovet i processen samt för spol- och rengöringsändamål och för vattenbegjutning tillgodoses huvudsakligen genom recirkulation samt genom användning av grund-, yt- och dagvatten från verksamhetsområdet (se även avsnitt 7.2.8). Tidigare 3 utredningar visar att det behövs i storleksordningen ca 500 m /h till anrikningsprocessen. Hela vattenbehovet, även för spolning mm, kan tidvis tillgodoses utan externt tillskott. Under uppstartsskedet samt under perioder då det inte pumpas vatten ur Höörsandstenen kommer det dock att finnas ett behov av externt tillskott. Detta kommer tillgodoses genom uttag ur Rönne å alternativt via leverans från Bolmenledningen. En förenklad vattenbalans framgår av figur 3 nedan. Figuren är principiell och siffrorna ungefärliga. Sanitetsvattenbehovet tillgodoses via en djupborrad brunn som anläggs inom verksamhetsområdet. repo03.docx 2012-03-29 15 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖVS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx Figur 3. Översiktlig vattenbalans 7.2.6 Energiförsörjning Täktverksamheten medför behov av energi för olika ändamål, av vilka de huvudsakliga redovisas nedan. Elkraft åtgår till transportband, drift av pumpar, drift av utrustning i anrikningsanläggningen samt uppvärmning och belysning. Dieselolja åtgår för drift av maskinpark och eventuellt viss mängd eldningsolja för drift av torkugnen. 7.2.7 Kemiska produkter Råvaror för produktionen är den brutna mineralråvaran samt vatten. Utöver detta används olika hjälpkemikalier som redovisas i tabell 1. Uppgifterna i tabell 1 utgör en preliminär bedömning av kemikalieanvändningen och kommer att uppdateras och preciseras i ansökan om tillstånd. Dispergeringsmedel används dels vid delaminering under slutanrikningen, dels som tillsats i det färdiga fillerkaolinet inför lagring och transport. I tabell 1 redovisas dispergeringsmedel som används vid delaminering. Typ och mängd av dispergeringsmedel som tillsätts produkten inför lagring och transport kommer att specificeras av respektive kund, eftersom de måste vara anpassade till respektive produkts användning och anges därför inte i tabellen. Denna tillsats av dispergeringsmedel påverkar inte kvaliteten på utsläppt vatten från verksamhetsområdet, då den helt och hållet stannar i den produkt som transporteras iväg till kund. repo03.docx 2012-03-29 16 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖ VS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx Tabell 1. Kemiska produkter. Produkt/råvara Huvudsakligt användningsområde Ungefärlig årsförbrukning (ton) Natriumtripolyfosfat Dispergeringsmedel vid slutanrikning 180 Kalk alt. natriumhydroxid pH-justering 400 Fällningskemikalier Avvattning av bestrykningskaolin (namn) << 500 (500 ton var den mängd som mängd som angavs i tidigare tillståndsansökan) Flockningskemikalier Avvattning av bestrykningskaolin << 55 (50 ton var den mängd som mängd som angavs i tidigare tillståndsansökan) Svavelsyra pH-justering vid avloppsvattenrening << 50 (50 ton var den mängd som mängd som angavs i tidigare tillståndsansökan) Diesel Bränsle 500 Eldningsolja 1 Bränsle 190 Smörj- och hydrauloljor Underhåll av teknisk utrustning Mindre mängder I jämförelse med tidigare ansökan till Länsstyrelsen innebär verksamheten, med dess nuvarande utformning, en betydligt minskad användning av kemiska produkter på Billinge Fälad. Då blekningen av bestrykningskaolin ska utföras på annan plats, innebär detta att de tidigare redovisade blekningskemikalierna fosforsyra och natriumformaldehydsulfoxylathydrat utgår. Svavelsyra utgjorde tidigare en av blekningskemikalierna men ska enligt kommande ansökan endast användas i mindre mängd för pH-justering vid avloppsvattenrening. Mängden fällnings- och flockningsmedel minskar också betydligt, repo03.docx 2012-03-29 17 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖVS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx eftersom dessa medel numera främst avses användas i ett (istället för som tidigare två) avvattningssteg för bestrykningskaolin. Det kan i nuläget inte helt uteslutas att fällningsoch flockningsmedel även kan behöva användas för avloppsvattenrening, för att minska halten av suspenderat material. Valet av fällnings- och flockningskemikalier kommer att styras av produktvalsprincipen. Då det sker en utveckling inom området kan exakta produkter inte anges i detta samrådsunderlag. 7.2.8 Hantering av process- och avloppsvatten Inledning Verksamheten vid anrikningsanläggningen kommer att ge upphov till olika vattenströmmar. Dessa har delats upp i processvatten som cirkuleras och processavloppsvatten som behandlas och planeras avledas ut till Rönne å samt sanitärt avloppsvatten. Dessa beskrivs kortfattat nedan. Processvatten som recirkuleras Sedimentations- och klarningsdammar kommer att uppföras. Till dessa avleds en del av vattnet från föranrikningen, grund- och ytvatten från täktområdet inkluderande vatten som avrinner från återfört material samt dagvatten och eventuellt spolvatten. Efter sedimentering pumpas vattnet från klarningsdammen till föranrikningens tvättrumma. En mindre mängd uttas också för spol- och rengöringsändamål och för vattenbegjutning. Vattnet från föranrikningen innehåller endast uppslammat råmaterial. Tillförseln från täktområdet kommer att variera bl a beroende på nederbördsförhållandena och behovet av att återinfiltrera grundvatten. Den maximala belastningen på dammarna uppskattas bli i storleksordningen ca 180 3 m /h. Dammarna dimensioneras för en uppehållstid på minst 48 + 48 h (sedimentering + klarning). För att förhindra utläckage till omgivande mark och grundvatten kommer dammarna att förläggas nedsänkta inom brytningsområde 1 med dammbotten ca 6 m under nuvarande markyta. Dammbotten kommer att utgöras av den naturligt lagrade moränen som är förhållandevis tät på detta djup. Under moränen vidtar den täta kaolinen. Vattenytan i dammarna föreslås hållas på en nivå strax under nuvarande grundvattennivå vilket medför att det lilla läckage som kan uppstå kommer att ske in mot dammarna. Dammarna kommer att tömmas från sedimenterat material vilket kommer att återföras till täkten. Tömning beräknas ske 1 – 2 ggr/år. Dammarna kommer att anläggas i två separata linjer vilket möjliggör kontinuerlig drift under tömning. repo03.docx 2012-03-29 18 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖ VS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx Processavloppsvatten Verksamheten ger upphov till processavloppsvatten enligt följande: Vatten från avvattning av bestrykningskaolin Vattnet innehåller uppslammat råmaterial och dispergeringsmedel från delamineringen. Vidare innehåller vattnet rester av de fällnings- och flockningskemikalier som tillsätts för avvattningen. Vattnet uppkommer kontinuerligt när anläggningen är i drift. Mängden har i tidigare ansökan till 3 Länsstyrelsen beräknats till ca 27 m /h, vilket torde bli något mindre i föreliggande ansökan. Vattnet avleds för behandling i en reningsanläggning, se nedan. Vatten från spolning av golv och rengöring av produktionsutrustning och lagertankar m m Alla golv i anrikningsbyggnaden planeras utformas så att eventuella läckage samt spol- och rengöringsvatten kan omhändertas. Vattnet kan innehålla uppslammat råmaterial samt övriga förekommande kemiska produkter. Vattnet uppkommer 3 diskontinuerligt. Mängden bedöms bli < 1 m /h. Det avleds för behandling i en reningsanläggning, se nedan. Ovanstående vatten planeras att hanteras i en reningsanläggning. Vattnets innehåll av föroreningar, mängder och dess behov av rening kommer att beskrivas i ansökan. För att minimera utsläppen av suspenderat material och fosfor är exempelvis sedimentationsdammar i kombination med sandfilter en effektiv reningsmetod. Utformningen av reningsanläggningen kommer att anpassas till avloppsvattnets bedömda innehåll av olika föroreningar samt förekommande mängder av dessa. Det behandlade vattnet planeras avledas till recipienten Rönne å efter erforderlig provtagning. Sanitärt avloppsvatten Sanitärt avloppsvatten från kontor, personalutrymmen och matsal planeras att avledas till en trekammarbrunn och därefter infiltreras i mark via en infiltrationsbädd alternativt till nedgrävd tank för tömning med slamsug. 7.2.9 Transporter Transporter till och från området avser i huvudsak utleverans av produkter, i storleksordningen ca 11 000 tankbilar à 30 ton per år, vilket motsvarar ett genomsnitt av i storleksordningen ca 100 fordonsrörelser per dag räknat på 220 arbetsdagar. Siffran är ungefärlig och kan komma att revideras i kommande tillståndsansökan. Till detta kommer någon enstaka, daglig lastbilstransport (2 fordonsrörelser) räknat på 200 arbetsdagar, för leverans av bränsle och kemikalier samt avfallshämtning. Antalet fordonsrörelser med personbil beräknas bli i storleksordningen ca 100 per dag. Jämfört med den tidigare ansökan till Länsstyrelsen beräknas antalet tunga transporter öka med i storleksordningen 4 fordonsrörelser per arbetsdag, då bestrykningskaolinet ska repo03.docx 2012-03-29 19 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖVS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx blekas på annan plats. Detta beror på att det bestrykningskaolin som ska transporteras iväg för blekning, håller en något högre vattenhalt än den färdiga produkten. En transportväg planeras att dras från väg 13 väster om området till planerad anrikningsanläggning inom koncessionsområdet. Bolaget har i den tidigare ansökan till Länsstyrelsen redovisat fyra alternativa anslutningsvägar till väg 13 (figur 4) och förordat alternativ V3, med en nyanläggning av vägen närmast väg 13, för att undvika störningar på bostäder och församlingshemmet vid den befintliga utfarten. I samband med prövningen av den tidigare ansökan har olägenheter för ytterligare en bostad utmed den föreslagna anslutningsvägen påtalats av Länsstyrelsen. Bolaget avser att vidta åtgärder för att minska olägenheterna för den aktuella fastigheten, alternativt kan fastigheten lösas in om detta är fastighetsägarens önskemål. Figur 4. Alternativa infartsvägar (figuren är framtagen av WSP) 7.3 Vattenverksamhet Vattenverksamhet består dels i bortledning av grundvatten med tillhörande återinfiltration och dels uttag av ytvatten ur Rönne å. repo03.docx 2012-03-29 20 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖVS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx Grundvattnet kommer att avsänkas inom respektive brytningsområde ner till schaktbotten. På så sätt kan brytning ske i torrhet. Grundvattensänkningens storlek och utbredning kommer att variera under den tid brytningen pågår. Genom modellberäkningar har grundvattensänkningens storlek och utbredning för de olika brytningsetapperna beräknats och det sammanlagda influensområdet för vattenverksamheten bestämts. Där schakt sker genom Höörsandstenen kommer grundvattnet i sandstensmagasinet att avsänkas aktivt genom pumpning i uttagsbrunnar i sandstensmagasinet. Den maximala 3 grundvattenbortledningen från sandstenen är beräknad till ca 100 m /h. Cirka 2/3 av detta vatten leds i en sluten slinga till återinfiltrationsbrunnar placerade i sandstensmagasinet i riktning mot Jällabjär. Den del (ca 1/3) som inte återinfiltreras leds till planerad anrikningsanläggning för utnyttjande i processen. Vid återställning av området kommer samtliga uttags- och infiltrationsbrunnar att avinstalleras. Vatten från schaktbotten (direkt nederbörd) uppfordras genom pumpning från pumpgrop(ar) i schaktbottens lågpunkt. Detta vatten leds till planerad anrikningsanläggning för utnyttjande i processen. Schakter som endast skär genom morän och kaolin dräneras genom gravitationslösning med diken. Inläckage av grundvatten från jordlager mot schakt omhändertas och detta 3 grundvatten som maximalt beräknas uppgå till ca 10 m /h förs till planerad utjämningsdamm för Anderstorpsbäcken. 3 Utjämningsdammen dimensioneras för en reglervolym på ca 4000 m vilket garanterar ett 3 utflöde på ca 27 m /h (föreslagen minimivattenföring) under 6 dygn. Tidvis kan det 3 behövas ett extra tillskott av vatten, beräknat till ca 5 m /h såsom varande medelvärde över ett normalår och tas främst från icke återinfiltrerat vatten från Höörsandstenen. Möjlighet kommer även att anordnas för påfyllning med vatten från Rönne å, alternativt Bolmenledningen. Anrikningsprocessen har ett visst vattenbehov vilket till största delen hanteras genom recirkulation av vatten. En mindre del av erforderligt tillskottsvatten (ej recirkulerad del) kommer alternativt tas från Rönne å. Detta sker genom att dubbla ledningar anläggs i det ledningsstråk som planeras till Rönne å. Det sammanlagda behovet av tillskottsvatten (från Rönne å alternativt Bolmenledningen) 3 har bedömts uppgå maximalt under uppstartsskedet till i storleksordningen 50 m /h och 3 30 m /h vid normaldrift. Pumpanläggning kommer att anläggas i Rönne å för att kunna pumpa vatten till verksamheten. repo03.docx 2012-03-29 21 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖVS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx 8 Miljöpåverkan 8.1 Inledning Nedan beskrivs kortfattat den huvudsakliga miljöpåverkan som verksamheten kan komma att ge upphov till. Verksamheten har, som tidigare sagt, ändrats jämfört med tidigare ansökt verksamhet. Ändringen består i huvudsak av att blekningssteget i processen har utgått och kommer att ske på annan plats och i annan verksamhets regi samt att ansökan inkluderar vattenverksamhet. I de fall det finns utredningar från tidigare ansökan till Länsstyrelsen som fortfarande bedöms som relevanta och representativa för den sökta verksamheten refereras till dessa under respektive avsnitt nedan. 8.2 Utsläpp till luft Den planerade verksamheten medför utsläpp till luft från olika källor. Dessa källor härrör i huvudsak från maskinparken i täkten, anrikningsverksamheten samt avgaser från transporter till och från området. Utsläppen till luft från maskinparken innehåller huvudsakligen kväveoxider, koldioxid, kolväten och partiklar. Anrikningsverksamheten medför direkt processrelaterade utsläpp i form av stoft och rökgaser från förbränning av olja vid torkning. Rökgaserna innehåller framförallt kväveoxider, koldioxid samt en mindre mängd svaveldioxid. Utrustning där finkornigt damm, stoft, förekommer planeras att förses med utsug anslutna till exempelvis textila spärrfilter. För avskiljning av icke finkornigt stoft kan även exempelvis cyklonavskiljare komma att användas. Råmaterialet är fuktigt, vilket minskar risken för damning vid brytning och materialhantering. Under torra perioder kan damning förekomma i täkt och mellanlager vilket kommer att avhjälpas med sprinkling av vatten och bevattningsbil. Vid behov kan även körytor i anslutning till anrikningsanläggningen och täkten vattenbegjutas. Utöver ovanstående tillkommer utsläpp till luft från transporter av i huvudsak tunga fordon. Detta medför i huvudsak utsläpp av kväveoxider, koldioxid, kolväten och partiklar. Luktande ämnen kommer inte att hanteras i den planerade verksamheten. Lukt bedöms inte heller uppkomma från anrikningsprocessen. En beräkning av utsläppen till luft från verksamheten kommer att presenteras i ansökningshandlingarna. 8.3 Utsläpp till vatten Verksamheten medför utsläpp till vatten. Avloppsvatten kommer att renas i en för ändamålet anpassad reningsanläggning. Efter rening planeras vattnet avledas till Rönne å. I 3 tidigare ansökan till Länsstyrelsen angavs detta vara 30 m /h, vilket i föreliggande ansökan torde bli något mindre. repo03.docx 2012-03-29 22 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖ VS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx Avloppsvattnet bedöms innehålla i huvudsak suspenderad substans som till största delen utgörs av fina lerpartiklar (kaolin) och fosfor från delamineringen där t ex natriumtripolyfosfat används. I övrigt bedöms vattnet innehålla rester av de fällnings- och flockningskemikalier som tillsätts för avvattningen samt mindre rester av de övriga kemiska produkter som används. Halter och mängder kommer att beräknas och beskrivas i ansökan och åtgärder för att erhålla acceptabla utsläpp till Rönne å kommer att redovisas. En översiktlig bedömning av koncentrationer av suspenderade ämnen samt fosfor i utgående vatten framgår av tabell 2. Det bedöms finnas goda möjligheter att sänka halterna av suspenderade ämnen respektive fosfor väl under angivna värden i tabell 2, vilket kommer att kunna redovisas närmare i tillståndsansökan. Tabell 2. Utsläpp till Rönne å Parameter Värde/koncentration pH 1.1.2 1.1.4 1.1.1 6,5 – 8,5 Suspenderade ämnen 1.1.3 < 10 mg/l Fosfor, Ptot 1.1.5 < 0,5 mg/l Den miljöpåverkan som utsläpp av suspenderat material ger upphov till är bland annat en grumlande effekt i vattnet. En ökad grumlighet påverkar framförallt filtrerande organismer samt vissa arter av sländor och musslor. Ökad grumlighet kan också påverka djur som jagar med hjälp av synen samt att solljus inte kan nå ned till bottnen vilket på sikt leder till att undervattensväxter försvinner. Rönne å hyser en artrik fauna och flora och ån har viktiga reproduktionslokaler och uppväxtområden för havsvandrande öring och lax. Rönne ås huvudfåra från havet till Forsmölla är laxfiskevatten och Västra och Östra Ringsjön är annat fiskevatten skyddade enligt EU:s fisk och musselvattendirektiv. Blekningssteget har i föreliggande ansökan utgått, vilket medför att bland annat fosforsyra inte längre används i processen. Fosforsyra stod enligt den tidigare ansökan till Länsstyrelsen för en betydande andel av den kemikalieanvändning som orsakar fosforutsläpp till vatten. Den andra kemiska produkten som bidrar till fosforutsläpp är dispergeringsmedlet natriumtripolyfosfat. Förändringen innebär en betydande minskning av fosforutsläppen till i storleksordningen 40 kg/år, jämfört med ca 120 kg/år enligt tidigare ansökan. Alla vattenströmmar från kemikaliefria delar av anrikningsprocessen kommer att återföras processen. Härigenom minskar såväl vattenförbrukningen som avledningen till Rönne å. repo03.docx 2012-03-29 23 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖVS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx Dagvatten från hårdgjorda ytor planeras att avledas till sedimentations- och klarningsdammar via oljeavskiljare och oljelänsor. Dagvattenledningen är försedd med avstängningsventil. 8.4 Buller och vibrationer De moment av verksamheten som medför buller utgörs i huvudsak av avbaning av moränlager, brytning av kaolin med anrikningsverk samt trafikbuller. Vibrationer uppkommer vid sprängning. Verksamheten i dagbrotten samt transport av kaolin pågår normalt sett måndag-fredag kl 7-18 vilket innebär att det huvudsakliga bullret begränsas till denna tid. Verksamheten kommer att utformas så att Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller vid nyetablering innehålls. Bullernivåerna och vibrationerna från respektive processer inom anläggningen kommer att utredas och redovisas i ansökan. Närmaste bostäder samt angränsande naturområden och områden för friluftsliv kommer att beskrivas i ansökan och tillhörande handlingar med avseende på bullerpåverkan. 8.5 Restprodukter och avfall Verksamheten kommer att ge upphov till restprodukter, sediment, slam, farligt avfall och industriavfall. Massorna från avbaningen utgörs av matjord, grova stenar, morän och sandsten. De kommer att användas för uppbyggnad av kullar runt brytningsområdet samt återfyllnad av dagbrotten i enlighet med den planerade efterbehandlingsplanen. Restprodukterna utgörs av sand, sten, utsiktat material, magnetiskt material samt sediment från sedimentations- och klarningsdammar. Dessa restprodukter planeras att användas som återfyllnad av dagbrotten. Samtliga restprodukter uttas från anrikningens kemikaliefria delar och består av naturligt förekommande ämnen i råmaterialet som tvättats ut med hjälp av vatten och mekanisk påverkan. De innehåller inga tillsatta ämnen. Vid återfyllnad av restprodukter i dagbrotten kommer lakvatten med tiden att nå ett ytvatten. Avfall från verksamheten består i huvudsak av slam från reningsanläggning från processavloppsvatten, farligt avfall, i huvudsak oljeavfall, samt övrigt avfall som uppkommer vid industriell verksamhet. Slam från vattenreningen och farligt avfall kommer att lagras inomhus i väntan på borttransport till godkänd mottagare och hantering. Det övriga avfallet källsorteras och lämnas till olika aktörer för i första hand materialåtervinning. En mer ingående beskrivning av hanteringen av avfall och restprodukter och dess miljökonsekvenser kommer att beskrivas i ansökan med tillhörande handlingar. repo03.docx 2012-03-29 24 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖ VS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx 8.6 Kemikalier Råvaror för produktionen är den brutna mineralråvaran samt vatten. Utöver detta används olika kemikalier som redovisas i avsnitt 7.2.7. Lagring av kemiska produkter kommer att ske i invallade cisterner, i lagringssilos alternativt i förpackningar i avloppslösa utrymmen. Beräknade mängder av respektive kategori samt bedömda miljökonsekvenser kommer att beskrivas mer ingående i ansökan med tillhörande handlingar. 8.7 Påverkan på natur En tidigare utförd naturinventering inom koncessionsområdet visar att naturen inom verksamhetsområdet består till övervägande del av rationellt brukade barrplanteringar, poppelplanteringar eller före detta åkermark. Mindre delar består av lövskog, främst klibbalsumpskogar. Merparten av markerna hyser inte högre naturvärden än liknande landskapsavsnitt på andra ställen i regionen eller i landet som har påverkats av jord- och skogsbruk. Undantaget från detta är de två mindre ytor klibbalsumpskog i områdets nordvästra del. Ett av dessa områden är en äldre klibbalskog med kvaliteter motsvarande de nyckelbiotoper som avgränsats av Skogsvårdsstyrelsen medan det andra området är en yngre klibbalsumpskog med något högre naturvärden än rationellt skötta produktionsskogar av samma typ. Inte i någon av de båda ytorna noterades rödlistade arter men ett antal arter av visst naturvårdsintresse förekommer i dessa ytor. I övriga delområden noterades enbart allmänna eller tämligen allmänna arter. Värt att notera är att en större sammanhängande klibbalsumpskog finns i den västra delen av Natura 2000-området Jällabjär, beläget strax väster om koncessionsområdet. I en senare inventering avseende förekomst av groddjur, utförd i maj 2012 av Naturcentrum AB, har förekomst av reproduktionslokaler för större vattensalamander konstaterats i anslutning till koncessionsområdet. Den större vattensalamandern är, liksom alla andra groddjur i Sverige, fridlyst enligt Artskyddsförordningen. Den större vattensalamandern är också upptagen i EU:s Habitatdirektivs bilaga 2 och 4, vilket innebär att alla länder inom EU är förbundna att bevara inte bara arten utan också dess livsmiljöer. Naturmiljön inom verksamhetsområdet kommer i huvudsak att avverkas/brytas bort i samband med brytningen. Naturvärdena kommer att försvinna successivt allt eftersom brytningen fortskrider. I enlighet med efterbehandlingsplanen kommer ett landskap med nya naturvärden anläggas. Hänsyn till förekomsten av större vattensalamander och dess reproduktionsområden i anslutning till koncessionsområdet samt möjlighet till förebyggande skyddsåtgärder kommer att utredas och redovisas i ansökningshandlingarna. Vidare kommer påverkan på naturmiljön i och i anslutning till området att redovisas i ansökan. repo03.docx 2012-03-29 25 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖVS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx 8.8 Landskapsbild och friluftsliv Den planerade verksamheten bedöms medföra en påtaglig påverkan för det rörliga friluftslivet inom och i anslutning till området. Inom pågående brytningsområden hindras det rörliga friluftslivet helt. Friluftsliv i närheten bedöms i huvudsak ske i Jällabjärs naturreservat och på Skåneleden. Ingreppet i landskapsbilden bedöms bli påtagligt och verksamhetsområdet blir därmed inte attraktivt för friluftsliv. Hur stor påverkan blir och hur stort område som får en påverkan på landskapsbilden under pågående brytning kommer att beskrivas i ansökan med tillhörande handlingar. Landskapsbilden kommer att förändras under efterbehandlingen, nya miljöer kommer att skapas, och området kommer åter att bli tillgängligt för friluftsliv. Buller från verksamheten kan ha en negativ inverkan på naturupplevelser och rekreation i omgivningarna. En bedömning av bullerspridningen och eventuella åtgärder kommer att göras under upprättandet av ansökan med tillhörande handlingar. 9 Tidplan Samråd med allmänheten beräknas ske under hösten år 2012. Därefter upprättas och revideras underlagsrapporter och tillståndsansökan färdigställs och planeras lämnas in i början av år 2013. Anläggningen beräknas kunna vara i drift inom något till några år efter att alla tillstånd har erhållits. 10 Innehåll i kommande MKB 1. Icke teknisk sammanfattning 2. Administrativa uppgifter 3. Inledning (syfte, bakgrund mm) 4. Samråd (samrådsredogörelse) 5. Beskrivning av nollalternativet 6. Beskrivning av sökt verksamhet 7. Lokalisering 8. Platsens förutsättningar och omgivningsbeskrivning inklusive nationella, regionala och lokala värden och skyddade områden 9. Alternativa utformningar 10. Miljökonsekvenser Luft Vatten Buller och vibrationer repo03.docx 2012-03-29 26 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖ VS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx Transporter Förbrukning av naturresurser och resurshushållning Påverkan på landskapsbild och kulturmiljö Påverkan på friluftsliv Påverkan på naturmiljö Kemikalier Avfall och restprodukter Säkerhet och risker Samlad bedömning repo03.docx 2012-03-29 27 (27) UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN 2012-11-14 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN FÖR KAOLINBRYTNING PÅ BILLINGE FÄLAD, ESLÖVS KOMMUN a p:\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\samrådsunderlag rev 4 121114\samrådsunderlag svenska kaolin rev 3 121114.docx Bilaga 6. utdrag ur ÖP för Eslövs kommun, 2001 Utseende innan start Bilaga 7 1 av 13 Utseende efter c:a 1 år Bilaga 7 2 av 13 Utseende efter c:a 2,6 år Bilaga 7 3 av 13 Utseende efter c:a 3,2 år Bilaga 7 4 av 13 Utseende efter c:a 3,8 år Bilaga 7 5 av 13 Utseende efter c:a 4,8 år Bilaga 7 6 av 13 Utseende efter c:a 6,2 år Bilaga 7 7 av 13 Utseende efter c:a 7,2 år Bilaga 7 8 av 13 Utseende efter c:a 7,8 år Bilaga 7 9 av 13 Utseende efter c:a 10,7 år Bilaga 7 10 av 13 Utseende efter c:a 13,1 år Bilaga 7 11 av 13 Utseende efter c:a 17,6 år Bilaga 7 12 av 13 Utseende efter c:a 19,9 år Bilaga 7 13 av 13
© Copyright 2024