Sjösäkerhet, buffertzon och rotorhaveri/iskast

PM
2014-06-02
Sjösäkerhet, buffertzon och rotorhaveri/iskast
Synpunkter från myndigheter
Sjöfartsverket, Göteborgs hamn och Transportstyrelsen ser positivt på hur sjösäkerhetsfrågorna
hanterats i samrådsprocessen. Sjöfartsverket har under processen framhållit att ett
skyddsavstånd på 200 meter mätt från rotorbladens extrempunkt skall gälla. Detta medför i
praktiken ett skyddsavstånd på 260 meter från vindkraftsfundamenten till närmaste
farledsgräns. Buffertzonen på 200 meter är egentligen en zon som finns till just för att kunna
bredda farlederna vid behov. Sjöfartsverket skriver i sitt yttrande 2012-06-14 ”Orsaken till att
inga verk bör placeras inom zonen är förutom påseglingsrisk att vindkraftverken riskerar att
påverka sjösäkerheten för fartyg som trafikerar farleden och att buffertzonen behöver utnyttjas
vid en framtida utökning av farledens dimensioner”.
Göteborgs Hamn (GHAB) pekar på att buffertzonen behöver utökas från 200 meter till 400
meter för att framtida breddningar av farleden skall vara möjliga. GHAB menar att det idag inte
går att säga var utbyggnaden av farlederna kan behöva göras. Göteborg Energi har föreslagit
att utredningar kring förväntade gir-, geometri- och svepytor i svängarna kan genomföras för att
inte begränsa exploateringsområdet. Göteborgs Hamn menar att detta är mycket tveksamt då
det är svårt att förutsäga dels framtida fartygsstorlekar, dels framtida manöveregenskaper, likväl
är det denna typ av utredningar som GHAB kommer att genomföra om och när de har ett behov
av att bredda farlederna. Transportstyrelsen är tillsammans med Sjöfartsverket den myndighet
som ansvarar för sjösäkerhetsfrågor. I sitt yttrande skriver de ”Sammantaget anser vi, i likhet
med projektet, att vindkraftparken bör kunna uppföras utan att den medför allvarliga risker för
sjöfarten eller allvarliga risker för negativ miljöpåverkan till följd av fartygsolyckor under
förutsättning att hänsyn tas till de slutsatser och åtgärdsförslag som föreslås i bifogade
utredningar och riskanalyser”. Bolaget kommer att ta hänsyn till tidigare utredningsresultat och
riskanalyser.
Synpunkter från privatpersoner och organisationer
Flera privatpersoner föreningar och organisationer ifrågasätter skyddsavståndet på 200 meter
(260 m). Bolaget anser att frågan om påseglingsrisker och skyddsavstånd är väl utredd och
bedömd av ansvariga myndigheter.
Göteborgs kultur- och miljöarv (GKMA) mf.l. anser att risken för iskast är stor och att
riskavståndet för iskast bör sättas till 500 meter (Elforsk rapport 04:13). I bilaga 22 till MKB
beskrivs risken att ”Den maximala kastlängden för iskast för det aktuella verket (Siemens 6,0
MW) är ca 400 meter. Detta innebär att ungefär 2 % av de iskast som skulle kunna inträffa kan
träffa farleden. Detta förutsatt att alla kastavstånd är lika sannolika (vilket är ett konservativt
antagande)”.
1 (9)
Sw e co Envi ro nme nt AB
Det finns i dagsläget ingen statistik på hur ofta iskast sker varför det idag inte är möjligt att exakt
beräkna hur många iskast som kan träffa farlederna. Uppgifter från Kjeller Vindteknik (2012)
visar att antalet isbildningstimmar i området är mellan 0-50 timmar per år. Sannolikheten för
iskast baserat på det låga antalet isbildningstimmar bedöms därmed vara mycket liten.
Om pågående forskning kring iskast visar på att risken för iskast är större än vad som hittills
framkommit kan åtgärder (ex avisningsutrustning) på särskilt utsatta lägen övervägas i ett
senare skede.
Långedrags Segel Sällskap (LSS) befarar att ”möjligheten och villigheten att segla bland
vindkraftverken skulle minska drastiskt och därmed försvåra möjligheten att hålla undan för
större fartyg”. Detta skulle indirekt leda till ökade olycksrisker mellan nyttosjöfarten och
fritidsbåtarna.
Som LSS beskriver går västkustens mest trafikerade fritidsbåtled mellan Rivö huvud upp mot
Varholmen. Detta stämmer med de bedömningar som genomförts i MKB där drygt 50 % av de
fritidsbåtsrörelser som genomförs i området går utmed den aktuella sträckan. Det som också
framgår är att de allra flesta går öster om den planerade vindkraftparken, d.v.s. öster om
Bocken eller öster om Gula Bockskär. Vindplats Göteborg kan göra det enklare för
fritidsbåtsägarna att navigera då vindkraftverken blir tydliga att navigera efter.
Vindplats Göteborg medför inte att området skall avlysas för fritidsbåtar. Fritidsbåtar kan även i
fortsättningen segla genom eller göra undanmanövrar in i området. Vindkraftverken kommer
vara minst 260 meter ifrån närmaste farledsgräns varför det finns gott om plats att manövrera in
i parken om behov eller önskan för detta föreligger, vidare kommer det vara ca 700 meter
mellan verken, vilket får anses vara stora avstånd och områden för fritidsbåtar att manövrera
inom.
Göteborgs klimat- och kulturarv (GKMA) och Långholmens samfällighetsförening frågar hur
Bolaget ställer sig till lagstiftning angående transporter av farligt gods och om åtgärder för att
förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga
kemikalieolyckor tillämpas på verksamheter där farliga ämnen förekommer i mängder som
motsvarar eller överstiger de mängder som regeringen föreskriver (3§). Inom den sökta
verksamheten hanteras inte den typ av ämnen eller mängder som denna lag gäller. Sökt
verksamhet berörs således inte av bestämmelserna i denna lag.
Enligt lag 2006:263 om transport av farligt gods är det den som transporterar farligt gods eller
lämnar farligt gods till någon annan för transport som skall vidta de skyddsåtgärder och de
försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra och begränsa att godset, genom
transporten eller genom obehörigt förfarande med godset vid transport på land, orsakar sådana
skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som beror på godsets farliga egenskaper (2§). Sökt
verksamhet berörs således inte av föreskrifterna i denna lag.
I ”Komplettering 2 till begäran om sakägarskap avseende mål nr. M 1130-13 (komplettering 2
aktbilaga 201)” ifrågasätts en del av de beräkningar som utförts med avseende på risken för att
en havererande rotor eller bladspets från ett vindkraftverk kan träffa ett förbipasserande fartyg. I
memo04.docx
2 (9)
kompletteringen anges att ”Det i MKB bilaga 22 låga tillskottet av olyckssannolikhet i norra
farleden beror på den nuvarande låga frekvensen av fartyg”.
Det kan konstateras att modellen för sannolikhetsberäkning av träff av fartyg i samband med
haveri är komplicerad, kräver förenklingar och innehåller osäkerheter. Sannolikheten för att ett
fartyg skall träffas av ett rotorblad eller del av ett rotorblad är mycket låg, vid en fyrdubbling av
trafiken i Torshamnsleden ökar sannolikheten från en träff på ca 1 400 000 år till en träff på ca
500 000 år, vilket fortfarande är att betrakta som en mycket låg sannolikhet.
Vidare anges i kompletteringen att den norra Torshamnsleden ”täcks av områden med risk för
flygande blad eller bladdelar”. En stor del av fartygslederna kan träffas av hela blad och
bladspetsar. Områden bortom lederna kan även träffas av bladspetsar. Detta är en korrekt
observation i yttrandet men av störst betydelse är den låga sannolikheten för olycka. Det finns
många situationer i samhället där sannolikheten för olycka inte är möjlig att eliminera helt.
Skyddsavståndet på 200 meter till leden anses ge en rimlig säkerhetsnivå och innebär ett
avstånd på 260 meter från fundament till farled.
Vidare anges att endast ”flygande blad eller bladspets beaktats”. I utredningen framgår dock att
smådelar, torn och att hela rotorn havererar samt påverkan på fartygslederna har beaktatas.
Det anges vidare att ”Den dominerande vindriktningen nyttjas inte under olycksberäkningen
trots att den medför att vindkraftsverken torde stå i maximal ogynnsam vinkel”. Om farlederna
träffas eller inte beror på vindriktning vid det aktuella haveriet samt kastlängden. En mer
detaljerad analys av hur vindriktningarna påverkar kasten för respektive verk skulle troligen ge
en högre sannolikhet för träff av lederna. Storleksordningen på den totala träffsannolikheten
bedöms dock inte att påverkas i stor omfattning eftersom den ursprungliga sannolikheten är låg.
Det bör noteras att flera antaganden har gjorts i modellen som troligen överskattar
träffsannolikheten:



Alla kast som är längre än (närmaste) avståndet till farleden räknas med i andelen som
kan innebära träff av farleden. Detta leder till en viss överskattning eftersom kasten kan
nå över farleden och därmed skulle andelen som träffar farleden minska.
Eftersom alla kastavstånd antas vara lika sannolika för blad och bladspetsar blir
andelen som når ut i farled något överskattad jämfört med den detaljerade modellen
(Slegers et. al, 2009). Detta innebär en överskattning av antalet träffar i farleden.
Alla fartyg antas kunna passera genom det möjliga träffområdet av farleden. I
verkligheten navigerar dock vissa i ”oträffbara” delar av farleden (d.v.s. i delar av
farleden dit blad eller bladdelar ej kan nå).
memo04.docx
3 (9)
2014-06-
Föroreningar i sediment och erosionsförhållanden
SGU (Statens Geologiska Undersökning), HaV (Havs- och Vattenmyndigheten) och
Miljöförvaltningen har haft synpunkter på provtagningsprogrammets omfattning och inriktning.
Som konstaterats i MKB har det tippats mudder i området under mycket lång tid. Innan
utredningsarbetet startade var kunskapen om ”Tippen” och dess föroreningsinnehåll mycket
begränsad. Tidigt i arbetet togs troliga muddermäktigheter fram och redovisades för
tillsynsmyndigheterna. Ett förslag till provtagningsprogram diskuterades med
tillsynsmyndigheten (Länsstyrelsen i Västra Götalands län) och dess experter inom vattenmiljö,
innan provtagningar och analyser genomfördes. Provtagningsprogrammets förutsättning var att
kompletterande geotekniska och miljötekniska undersökningar skulle genomföras i ett senare
skede, d.v.s. efter prövningen i mark- och miljödomstolen.
Det var ett medvetet val att endast gå till 6 meters djup och ta samlingsprover i ett begränsat
antal punkter. Grunden för provtagningsprogrammet var att få en uppfattning om vilka
föroreningshalter och ämnen som kan finnas inom området, inte att ta reda på exakt vilka halter
som finns på en given lokalisering vilket kommer att studeras och analyseras i de
kompletterande undersökningarna när den exakta lokaliseringen av vindkraftverken bestäms.
Synpunkter från myndigheter
SGU har flera kritiska synpunkter. Nedan följer svar på den kritik som framförts.
SGU menar att figur 5.36 i MKB behöver en tydligare beskrivning. Figur 5.36 i MKB visar både
var gashaltiga sediment förekommer samt djupet till berg. Färgskalan visar djupet till berg. I
områdena med beige färg är gasinnehållet så stort att det inte går att detektera djupet till
bergöverytan. I bilden återfinns också 53 lokaliseringar med djup på mindre än 20 meter till
berg.
SGU menar också att Figur 5.37 behöver förtydligas med mäktighetsinformation. Syftet med
profilen är att schematiskt redovisa hur botten i allmänhet är uppbyggd och problematiken med
gas som hindrar en bra detektering av bergöverytans nivå.
Frågan om ”läckage av miljögifter” beror dels på vad de kompletterande undersökningarna visar
på de lokaliseringar som slutligen väljs samt vilken metod som väljs för grundläggning. Som
redovisats i kompletteringsskrivelsen kommer i första hand bergförankrade fundament och
monopiles att användas, vilka medför en mycket begränsad spridning av miljögifter.
SGU anser att en jordartskarta bör utgöra underlag för konsekvensbedömningar i MKB. SGU:s
maringeologiska karta över området finns redovisad i MKB, utöver detta har en ytgeologisk
karta tagits fram inom ramen för Vindplats Göteborg, se Figur 1 nedan.
memo04.docx
4 (9)
Figur 1. Framtolkad jordartskarta utifrån geofysiska undersökningar (Efter data från Marin
mätteknik AB, 2009).
Både SGU:s maringeologiska karta och MMT:s (Marin Mät Teknik AB) karta är korrekta på sitt
sätt. De stora utbredningarna av sand och stenigt sandmaterial som förekommer i de centrala
delarna ligger sannolikt ovanför dels tippade muddermassor, men också ”naturligt avsatta” leror
och silt. Det sandiga och grusiga material som förekommer över stora områden är inte särskilt
mäktigt, uppskattningsvis från några cm upp till ca 10 cm. Det sandiga materialet har eroderats
fram genom vågpåverkan, troligtvis till största del från fartygstrafiken.
När det gäller muddermäktighet är MMT:s uppgifter de bästa som finns tillgängliga, även dessa
är framtagna under förstudien som genomfördes 2009.
Frågan om det råder erosion inom deponiområdet är inte alldeles enkel att besvara då områdets
bottendjup varierar mellan ca 5-15 meters djup. Vid 5 metersnivån och något djupare ner mot ca
7 meters djup förekommer erosionsförhållanden, mellan ca 7-8 meters djup är det mer troligt att
det råder transportförhållanden, d.v.s. ibland är det erosionsförhållanden, ibland är det
ackumulationsförhållanden och sedimenten kan på detta djup transporteras, fastläggas och
ackumuleras över tid. På ca 8-9 meters djup och djupare bedöms ackumulationsförhållanden
råda och från ca 11 meters djup blir ackumulationen påtaglig.
Som beskrivits ovan täcks en stor del av området av sandigt och ibland sandigt och grusigt eller
stenigt material vilket antas bero på att det finare materialet eroderats bort över tid. Detta
memo04.docx
5 (9)
2014-06-
sandiga skikt fungerar nu som ett erosionsskydd och hindrar vidare borterosion av naturligt
avsatt finsediment och tippat mudder.
Kompletterande studier av erosionsförhållanden och behov av erosionsskydd kommer att
utföras i samband med de detaljerade undersökningarna för respektive lokaliseringsplats.
För- och nackdelar som SGU pekar på gällande provtagning och analyser i sitt yttrande är väl
kända och har som tidigare nämnts diskuterats i det provtagningsprogram som beslutats efter
samråd med länsstyrelsen. Provtagningsprogrammet är en avvägning mellan kostnad och nytta.
Att göra fler och djupare provtagning samt att analysera på fler nivåer är rimligt att göra på de
platser som är aktuella för byggnation av bottenfundament. För att genomföra denna typ av
undersökning ökar kostnaderna med ca 10 ggr, vilket inte anses vara befogat i detta skede.
SGU frågar vidare om muddret kan ha eroderats bort i punkterna 1,3,5,6,7 och 11. Det kan
konstateras att samtliga punkter ligger i områdets ytterkanter där det inte alltid tippats mudder
eller där muddermäktigheten är mindre. Som framgår av kompletteringsskrivelsen har
punkterna 1,2,3,5,6,7,11 och 15 bedömts vara naturligt avsatta sediment (efter att
borrkärnornas innehåll undersökts okulärt på laboratorium). Flera av dessa punkter ligger i ett
område där djupet till berg inte är stort och där det i ett kvartärgeologiskt perspektiv kan finnas
både sand, grus och sten (morän, isälvsmaterial). Det bör också betonas att den framtagna
muddermäktighetskartan är en generalisering av verkligheten och att det inom respektive
område kan finnas delområden som inte är täckta av mudder.
Havs- och vattenmyndigheten anser att det måste säkerställas att spridningen av föroreningar i
sedimenten hindras för att begränsa skador på den marina miljön. Vidare anser myndigheten att
områden med särskilt höga miljögiftshalter måste lokaliseras och undvikas som alternativ för
vindkraftsetablering.
Att genomföra kompletterande geotekniska och miljötekniska undersökningar har varit
utgångspunkten för utredningarna sedan projektet startade. Undersökningarna kommer att
utgöra grund för lokalisering och skyddsåtgärder.
SGI (Statens geotekniska institut) är den myndighet som hanterar geotekniska och
miljögeotekniska aspekter anser att deras tidigare frågeställningar till största del besvarats i
tidigare komplettering men att det kvarstår att utreda risken för skred i fundamentens närområde
och att detta lämpligen görs i samband med detaljprojekteringen.
Såsom ovan påpekats utgångspunkten för utredningarna sedan projektet startade varit att
genomföra kompletterande geotekniska och miljötekniska undersökningar..
Miljöförvaltningen anser att det är svårt att ta ställning när verkens placering, val av förankring
och höjd inte är kända. Detta är dock förutsättningarna som normalt gäller för vindkraftparker
som prövas till havs. Av MKB och kompletteringsskrivelsen framgår bland annat volymen
muddermassor som kan bli aktuella beroende på olika grundläggningsmetoder.
Som framgår ovan har provtagningsprogrammet tagits fram i samråd med länsstyrelsen och
bedömts vara tillräckligt omfattande för det aktuella skedet. Det som framgår i MKB är att
föroreningshalterna i de punkter som analyserats inte är särskilt höga och att den
memo04.docx
6 (9)
föroreningstransport som kan förväntas vid muddring utan skyddsåtgärder är mindre än den
föroreningstransport som förekommer via älvens sediment varje år.
Om de kompletterande geotekniska och miljötekniska undersökningarna visar på betydligt
högre föroreningshalter än vad som hittills påvisats kan en åtgärd vara att överväga andra
lokaliseringar alternativt att genomföra mer omfattande skyddsåtgärder vid
grundläggningsarbetena. Det kan konstateras att det trots kontinuerlig deponering av
muddermassor på ”Tippen” av varierande föroreningsgrad har etablerats mindre delområden
med både ålgräs och kelp (brunalg som kräver näringsrikt vatten) inom området.
Länsstyrelsen i Skåne anser att en etablering av en vindkraftpark i området medför stor risk för
spridning av miljögifter i sedimenten, både vid etablering genom schaktnings- och andra
bottenarbeten men också under driftfasen genom risk för ökad erosion i området. Vidare
riskerar en vindkraftpark i Hake fjord att försvåra uppfyllandet av miljömålet ”En giftfri miljö” samt
påverka miljömålet ”Levande kust och skärgård” samt försvåra målsättningarna inom
havsvattendirektivet. Då länsstyrelsen inte preciserar på vilket sätt Vindplats Göteborg kan
påverka miljömålen kan farhågorna endast bemötas generellt.
I MKB och kompletteringsskrivelsen framgår hur mycket ”miljögifter” som kan spridas om
föroreningssituationen motsvarar den mängd som hittills påvisats. Det har tidigare konstateras
att ”den föroreningstransport som kan förväntas vid muddring utan skyddsåtgärder är mindre än
den föroreningstransport som förekommer via älvens sediment varje år”. En ”giftfri miljö” innebär
att föroreningar som skapats eller utvunnits i samhället inte skall hota människors hälsa eller
den biologiska mångfalden. Vindplats Göteborg tillför inga nya föroreningar och projektet
bedöms inte genom muddring eller grundläggningsarbetet kunna påverka människors hälsa
negativt. Det kan inte uteslutas att viss skada kan uppkomma lokalt och temporärt för
bottenlevande organismer eller flora. Den biologiska mångfalden kommer dock inte att påverkas
av projektet.
När det gäller miljömålet ”Levande kust och skärgård” refererar länsstyrelsen till den
övergripande beskrivningen av Västerhavet och Östersjön under rubriken landskapsbild.
Bolaget antar därmed att det är påverkan på upplevelse, natur- och kulturvärden som kan
påverkas. I beskrivningen nämns att ”Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och
skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska
skyddas mot ingrepp och andra störningar”.
Bedömningen är att projektet ”Vindplats Göteborg” är hållbart. Området är påverkat av både
hamnverksamhet och fartygstrafik och är därmed lämpligare än de orörda områdena vid stora
Pölsan och Dörjeskär. Även i ett landskaps-, natur-, och kulturperspektiv bedöms Vindplats
Göteborg vara lämpligare än områdena vid Stora Pölsan och Dörjeskär.
Synpunkter från privatpersoner och organisationer
Delfinholmens friluftsförening (Lilla Porsholmen), Långholmens samfällighetsförening m.fl. är
oroliga för att miljögifter och mudder kommer att påverka bad- och fiskemöjligheter negativt då
vindkraftsfundamenten skall anläggas.
memo04.docx
7 (9)
2014-06-
Enligt de undersökningar som gjordes i samband med muddringen av farlederna in till Göteborg
(Projekt Säkrare Farleder till Göteborg, Slutrapport, december 2004) var de grunda havsvikarna
”till synes helt opåverkade av muddringsprojektet. Varken spår av grumling i form av
överslamning, sämre ljusförhållanden eller ökad belastning av närsalter som en effekt av
3
muddringen var påvisbar”. Vid farledsprojektet muddrades ca 10 miljoner m lera att jämföra
3
3
med den maximala volym lera på ca 236 000 m och troliga volym på ca 43 000 m , se Tabell 1,
3
som Vindplats Göteborg förväntas medföra. Via Göta älv kommer ca 382 000 m suspenderat
material per år ut genom älvmynningen. Inom farledsprojektet muddrades ca 11.8 miljoner lera
varav ca 10 miljoner under ett år. I Tabell 1 jämförs volymerna för max respektive trolig
muddervolym med de naturligt förekommande mängderna sediment i Göta älv och den volym
lera som muddrades under ett år i projekt ”Säkrare farleder till Göteborg”.
Tabell 1. Volymer mudder Vindplats Göteborg (Vpl Gbg), projekt Säkrare farleder och
suspenderat material från Göta älv. Jämförelse av volymer under 1 års muddring.
Mudder/sediment källa
Volym mudder Vpl Gbg / Göta älv Vpl Gbg/ Farledsprojektet
3
Vindplats Göteborg max
236 000 m
Vindplats Göteborg trolig
43 000 m
Göta älv suspenderat per år
382 000 m
Farledsprojektet
10 000 000 m
3
3
3
Ca 60 %
Ca 2,4 %
Ca 11 %
Ca 0,4 %
-
-
-
-
Vid maxscenariot muddras ca 2,4 % av den mängd som muddrades i Farledsprojektet och om
3
mängden mudder blir den mer troliga (43 000 m ) motsvarar detta ca 0,4 % av det som
muddrades inom farledsprojektet och ca 11 % av den volym partiklar som kommer i suspension
från Göta älv varje år.
Utifrån denna jämförelse bedöms inte Vindplats Göteborg kunna medföra problem för
fritidsfisket, grumling eller försämrade ljusförhållanden i badvikar, i synnerhet inte då inga
arbeten som medför grumling eller pålning kommer att genomföras under tiden 15 maj till 15
augusti.
Det har tidigare konstaterats att den mängd föroreningar som kan spridas vid ett ”maxscenario”
är ca 10 gånger mindre än den mängd föroreningar som transporteras naturligt med Göta älv
3
varje år. Om endast ca 43 000 m muddras blir mängderna ca 40-100 ggr mindre än den mängd
föroreningar som transporteras med Göta älv varje år. Undantaget gäller kvicksilver som
bedöms vara av samma storleksordning (dock något mindre än motsvarande mängd som
transporteras till området med Göta älv varje år).
Inom Vindplats Göteborg har försiktighetsåtgärder föreslagits som kommer att reducera
spridningen av förorenade sediment. Bolaget avser att ta fram konsekvensreducerande
åtgärder i samråd med tillsynsmyndigheten när lokalisering, fundamentstyper och
grundläggningsmetoder är bestämda, så att beslut kan fattas utifrån ett kostnadsnyttoperspektiv.
memo04.docx
8 (9)
Skugga
Göteborgs kultur- och miljöarv (GKMA) påpekar att väderdata ej redovisats och att enbart
sannolik skuggtid har beräknats. GKMA påpekar vidare att teoretisk skuggtid har utelämnats
och det inte framgår om skuggreglering kommer användas där riktvärden överskrids.
I Boverkets riktlinjer anges riktvärdena 8 timmar faktisk skuggtid per år och 30 minuter om
dagen samt teoretisk skuggtid 30 timmar per år. Den faktiska skuggeffekten går inte att
beräkna, eftersom den framtida väderleken inte går att förutsäga med den exakthet som krävs.
Däremot kan man beräkna den sannolika skuggeffekten med hjälp av statistik på soltimmar och
vindstatistik (Boverket, Vindkraftshandboken s. 37). Sol- och vinddata är redovisade i bilaga 19
till MKB, s 332. Beräkningar för sannolik skuggtid görs i bilagan, där resultatet jämförs med
riktvärdet 8 timmar per år.
Det finns ett värde i att beräkna den teoretiska skuggtiden för att se hur sol- och vinddata
påverkar beräkningarna och detta redovisas i tabellen nedan. För Siemens påverkar inte soloch vinddata resultatet, undantaget Gäveskär, och inte heller för ett flertal av sensorerna för
Gamesa. Den teoretiska skuggtiden på 30 timmar per år överskrids inte på någon av platserna.
Enligt genomförda beräkningar i ansökan kan konstateras att närliggande bostad Gäveskär får
en beräknad sannolik skuggtid som överskrider Boverkets rekommendation om 8 timmar faktisk
skuggtid per år med 29 minuter, se Tabell 1. Beräkningar för dessa tider redovisas i MKB bilaga
19, sid 336. Övriga platser klarar riktvärdet med god marginal. I de fall den faktiska skuggtiden
överskrider riktvärden vid någon bostad kommer berörda vindkraftverk förses med
skuggregleringssystem som temporärt stänger av vindkraftverken.
Tabell 2. Sannolik respektive teoretisk skuggtid per år.
13 st Gamesa (h/år)
15 st Siemens (h/år)
Skuggsensor
Gäveskär
Böttö
Strussnäs
Brännö
Rödsten
Rivö
Långholmen
Krossholmen
Nötö
Risö
Sannolik
8:29
2:13
0:00
3:12
0:00
0:00
0:59
2:07
0:00
0:00
Teoretisk
28.06
6:18
0:00
10:29
0:00
0:00
9:07
10:55
0:00
0:00
Sannolik
1:08
0:00
0:00
0:00
0:00
0:00
0:00
0:00
0:00
0:00
Teoretisk
4:14
0:00
0:00
0:00
0:00
0:00
0:00
0:00
0:00
0:00
memo04.docx
9 (9)
2014-06-