PM 2014-06-02 Sjösäkerhet, buffertzon och rotorhaveri/iskast Synpunkter från myndigheter Sjöfartsverket, Göteborgs hamn och Transportstyrelsen ser positivt på hur sjösäkerhetsfrågorna hanterats i samrådsprocessen. Sjöfartsverket har under processen framhållit att ett skyddsavstånd på 200 meter mätt från rotorbladens extrempunkt skall gälla. Detta medför i praktiken ett skyddsavstånd på 260 meter från vindkraftsfundamenten till närmaste farledsgräns. Buffertzonen på 200 meter är egentligen en zon som finns till just för att kunna bredda farlederna vid behov. Sjöfartsverket skriver i sitt yttrande 2012-06-14 ”Orsaken till att inga verk bör placeras inom zonen är förutom påseglingsrisk att vindkraftverken riskerar att påverka sjösäkerheten för fartyg som trafikerar farleden och att buffertzonen behöver utnyttjas vid en framtida utökning av farledens dimensioner”. Göteborgs Hamn (GHAB) pekar på att buffertzonen behöver utökas från 200 meter till 400 meter för att framtida breddningar av farleden skall vara möjliga. GHAB menar att det idag inte går att säga var utbyggnaden av farlederna kan behöva göras. Göteborg Energi har föreslagit att utredningar kring förväntade gir-, geometri- och svepytor i svängarna kan genomföras för att inte begränsa exploateringsområdet. Göteborgs Hamn menar att detta är mycket tveksamt då det är svårt att förutsäga dels framtida fartygsstorlekar, dels framtida manöveregenskaper, likväl är det denna typ av utredningar som GHAB kommer att genomföra om och när de har ett behov av att bredda farlederna. Transportstyrelsen är tillsammans med Sjöfartsverket den myndighet som ansvarar för sjösäkerhetsfrågor. I sitt yttrande skriver de ”Sammantaget anser vi, i likhet med projektet, att vindkraftparken bör kunna uppföras utan att den medför allvarliga risker för sjöfarten eller allvarliga risker för negativ miljöpåverkan till följd av fartygsolyckor under förutsättning att hänsyn tas till de slutsatser och åtgärdsförslag som föreslås i bifogade utredningar och riskanalyser”. Bolaget kommer att ta hänsyn till tidigare utredningsresultat och riskanalyser. Synpunkter från privatpersoner och organisationer Flera privatpersoner föreningar och organisationer ifrågasätter skyddsavståndet på 200 meter (260 m). Bolaget anser att frågan om påseglingsrisker och skyddsavstånd är väl utredd och bedömd av ansvariga myndigheter. Göteborgs kultur- och miljöarv (GKMA) mf.l. anser att risken för iskast är stor och att riskavståndet för iskast bör sättas till 500 meter (Elforsk rapport 04:13). I bilaga 22 till MKB beskrivs risken att ”Den maximala kastlängden för iskast för det aktuella verket (Siemens 6,0 MW) är ca 400 meter. Detta innebär att ungefär 2 % av de iskast som skulle kunna inträffa kan träffa farleden. Detta förutsatt att alla kastavstånd är lika sannolika (vilket är ett konservativt antagande)”. 1 (9) Sw e co Envi ro nme nt AB Det finns i dagsläget ingen statistik på hur ofta iskast sker varför det idag inte är möjligt att exakt beräkna hur många iskast som kan träffa farlederna. Uppgifter från Kjeller Vindteknik (2012) visar att antalet isbildningstimmar i området är mellan 0-50 timmar per år. Sannolikheten för iskast baserat på det låga antalet isbildningstimmar bedöms därmed vara mycket liten. Om pågående forskning kring iskast visar på att risken för iskast är större än vad som hittills framkommit kan åtgärder (ex avisningsutrustning) på särskilt utsatta lägen övervägas i ett senare skede. Långedrags Segel Sällskap (LSS) befarar att ”möjligheten och villigheten att segla bland vindkraftverken skulle minska drastiskt och därmed försvåra möjligheten att hålla undan för större fartyg”. Detta skulle indirekt leda till ökade olycksrisker mellan nyttosjöfarten och fritidsbåtarna. Som LSS beskriver går västkustens mest trafikerade fritidsbåtled mellan Rivö huvud upp mot Varholmen. Detta stämmer med de bedömningar som genomförts i MKB där drygt 50 % av de fritidsbåtsrörelser som genomförs i området går utmed den aktuella sträckan. Det som också framgår är att de allra flesta går öster om den planerade vindkraftparken, d.v.s. öster om Bocken eller öster om Gula Bockskär. Vindplats Göteborg kan göra det enklare för fritidsbåtsägarna att navigera då vindkraftverken blir tydliga att navigera efter. Vindplats Göteborg medför inte att området skall avlysas för fritidsbåtar. Fritidsbåtar kan även i fortsättningen segla genom eller göra undanmanövrar in i området. Vindkraftverken kommer vara minst 260 meter ifrån närmaste farledsgräns varför det finns gott om plats att manövrera in i parken om behov eller önskan för detta föreligger, vidare kommer det vara ca 700 meter mellan verken, vilket får anses vara stora avstånd och områden för fritidsbåtar att manövrera inom. Göteborgs klimat- och kulturarv (GKMA) och Långholmens samfällighetsförening frågar hur Bolaget ställer sig till lagstiftning angående transporter av farligt gods och om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor tillämpas på verksamheter där farliga ämnen förekommer i mängder som motsvarar eller överstiger de mängder som regeringen föreskriver (3§). Inom den sökta verksamheten hanteras inte den typ av ämnen eller mängder som denna lag gäller. Sökt verksamhet berörs således inte av bestämmelserna i denna lag. Enligt lag 2006:263 om transport av farligt gods är det den som transporterar farligt gods eller lämnar farligt gods till någon annan för transport som skall vidta de skyddsåtgärder och de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra och begränsa att godset, genom transporten eller genom obehörigt förfarande med godset vid transport på land, orsakar sådana skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som beror på godsets farliga egenskaper (2§). Sökt verksamhet berörs således inte av föreskrifterna i denna lag. I ”Komplettering 2 till begäran om sakägarskap avseende mål nr. M 1130-13 (komplettering 2 aktbilaga 201)” ifrågasätts en del av de beräkningar som utförts med avseende på risken för att en havererande rotor eller bladspets från ett vindkraftverk kan träffa ett förbipasserande fartyg. I memo04.docx 2 (9) kompletteringen anges att ”Det i MKB bilaga 22 låga tillskottet av olyckssannolikhet i norra farleden beror på den nuvarande låga frekvensen av fartyg”. Det kan konstateras att modellen för sannolikhetsberäkning av träff av fartyg i samband med haveri är komplicerad, kräver förenklingar och innehåller osäkerheter. Sannolikheten för att ett fartyg skall träffas av ett rotorblad eller del av ett rotorblad är mycket låg, vid en fyrdubbling av trafiken i Torshamnsleden ökar sannolikheten från en träff på ca 1 400 000 år till en träff på ca 500 000 år, vilket fortfarande är att betrakta som en mycket låg sannolikhet. Vidare anges i kompletteringen att den norra Torshamnsleden ”täcks av områden med risk för flygande blad eller bladdelar”. En stor del av fartygslederna kan träffas av hela blad och bladspetsar. Områden bortom lederna kan även träffas av bladspetsar. Detta är en korrekt observation i yttrandet men av störst betydelse är den låga sannolikheten för olycka. Det finns många situationer i samhället där sannolikheten för olycka inte är möjlig att eliminera helt. Skyddsavståndet på 200 meter till leden anses ge en rimlig säkerhetsnivå och innebär ett avstånd på 260 meter från fundament till farled. Vidare anges att endast ”flygande blad eller bladspets beaktats”. I utredningen framgår dock att smådelar, torn och att hela rotorn havererar samt påverkan på fartygslederna har beaktatas. Det anges vidare att ”Den dominerande vindriktningen nyttjas inte under olycksberäkningen trots att den medför att vindkraftsverken torde stå i maximal ogynnsam vinkel”. Om farlederna träffas eller inte beror på vindriktning vid det aktuella haveriet samt kastlängden. En mer detaljerad analys av hur vindriktningarna påverkar kasten för respektive verk skulle troligen ge en högre sannolikhet för träff av lederna. Storleksordningen på den totala träffsannolikheten bedöms dock inte att påverkas i stor omfattning eftersom den ursprungliga sannolikheten är låg. Det bör noteras att flera antaganden har gjorts i modellen som troligen överskattar träffsannolikheten:    Alla kast som är längre än (närmaste) avståndet till farleden räknas med i andelen som kan innebära träff av farleden. Detta leder till en viss överskattning eftersom kasten kan nå över farleden och därmed skulle andelen som träffar farleden minska. Eftersom alla kastavstånd antas vara lika sannolika för blad och bladspetsar blir andelen som når ut i farled något överskattad jämfört med den detaljerade modellen (Slegers et. al, 2009). Detta innebär en överskattning av antalet träffar i farleden. Alla fartyg antas kunna passera genom det möjliga träffområdet av farleden. I verkligheten navigerar dock vissa i ”oträffbara” delar av farleden (d.v.s. i delar av farleden dit blad eller bladdelar ej kan nå). memo04.docx 3 (9) 2014-06- Föroreningar i sediment och erosionsförhållanden SGU (Statens Geologiska Undersökning), HaV (Havs- och Vattenmyndigheten) och Miljöförvaltningen har haft synpunkter på provtagningsprogrammets omfattning och inriktning. Som konstaterats i MKB har det tippats mudder i området under mycket lång tid. Innan utredningsarbetet startade var kunskapen om ”Tippen” och dess föroreningsinnehåll mycket begränsad. Tidigt i arbetet togs troliga muddermäktigheter fram och redovisades för tillsynsmyndigheterna. Ett förslag till provtagningsprogram diskuterades med tillsynsmyndigheten (Länsstyrelsen i Västra Götalands län) och dess experter inom vattenmiljö, innan provtagningar och analyser genomfördes. Provtagningsprogrammets förutsättning var att kompletterande geotekniska och miljötekniska undersökningar skulle genomföras i ett senare skede, d.v.s. efter prövningen i mark- och miljödomstolen. Det var ett medvetet val att endast gå till 6 meters djup och ta samlingsprover i ett begränsat antal punkter. Grunden för provtagningsprogrammet var att få en uppfattning om vilka föroreningshalter och ämnen som kan finnas inom området, inte att ta reda på exakt vilka halter som finns på en given lokalisering vilket kommer att studeras och analyseras i de kompletterande undersökningarna när den exakta lokaliseringen av vindkraftverken bestäms. Synpunkter från myndigheter SGU har flera kritiska synpunkter. Nedan följer svar på den kritik som framförts. SGU menar att figur 5.36 i MKB behöver en tydligare beskrivning. Figur 5.36 i MKB visar både var gashaltiga sediment förekommer samt djupet till berg. Färgskalan visar djupet till berg. I områdena med beige färg är gasinnehållet så stort att det inte går att detektera djupet till bergöverytan. I bilden återfinns också 53 lokaliseringar med djup på mindre än 20 meter till berg. SGU menar också att Figur 5.37 behöver förtydligas med mäktighetsinformation. Syftet med profilen är att schematiskt redovisa hur botten i allmänhet är uppbyggd och problematiken med gas som hindrar en bra detektering av bergöverytans nivå. Frågan om ”läckage av miljögifter” beror dels på vad de kompletterande undersökningarna visar på de lokaliseringar som slutligen väljs samt vilken metod som väljs för grundläggning. Som redovisats i kompletteringsskrivelsen kommer i första hand bergförankrade fundament och monopiles att användas, vilka medför en mycket begränsad spridning av miljögifter. SGU anser att en jordartskarta bör utgöra underlag för konsekvensbedömningar i MKB. SGU:s maringeologiska karta över området finns redovisad i MKB, utöver detta har en ytgeologisk karta tagits fram inom ramen för Vindplats Göteborg, se Figur 1 nedan. memo04.docx 4 (9) Figur 1. Framtolkad jordartskarta utifrån geofysiska undersökningar (Efter data från Marin mätteknik AB, 2009). Både SGU:s maringeologiska karta och MMT:s (Marin Mät Teknik AB) karta är korrekta på sitt sätt. De stora utbredningarna av sand och stenigt sandmaterial som förekommer i de centrala delarna ligger sannolikt ovanför dels tippade muddermassor, men också ”naturligt avsatta” leror och silt. Det sandiga och grusiga material som förekommer över stora områden är inte särskilt mäktigt, uppskattningsvis från några cm upp till ca 10 cm. Det sandiga materialet har eroderats fram genom vågpåverkan, troligtvis till största del från fartygstrafiken. När det gäller muddermäktighet är MMT:s uppgifter de bästa som finns tillgängliga, även dessa är framtagna under förstudien som genomfördes 2009. Frågan om det råder erosion inom deponiområdet är inte alldeles enkel att besvara då områdets bottendjup varierar mellan ca 5-15 meters djup. Vid 5 metersnivån och något djupare ner mot ca 7 meters djup förekommer erosionsförhållanden, mellan ca 7-8 meters djup är det mer troligt att det råder transportförhållanden, d.v.s. ibland är det erosionsförhållanden, ibland är det ackumulationsförhållanden och sedimenten kan på detta djup transporteras, fastläggas och ackumuleras över tid. På ca 8-9 meters djup och djupare bedöms ackumulationsförhållanden råda och från ca 11 meters djup blir ackumulationen påtaglig. Som beskrivits ovan täcks en stor del av området av sandigt och ibland sandigt och grusigt eller stenigt material vilket antas bero på att det finare materialet eroderats bort över tid. Detta memo04.docx 5 (9) 2014-06- sandiga skikt fungerar nu som ett erosionsskydd och hindrar vidare borterosion av naturligt avsatt finsediment och tippat mudder. Kompletterande studier av erosionsförhållanden och behov av erosionsskydd kommer att utföras i samband med de detaljerade undersökningarna för respektive lokaliseringsplats. För- och nackdelar som SGU pekar på gällande provtagning och analyser i sitt yttrande är väl kända och har som tidigare nämnts diskuterats i det provtagningsprogram som beslutats efter samråd med länsstyrelsen. Provtagningsprogrammet är en avvägning mellan kostnad och nytta. Att göra fler och djupare provtagning samt att analysera på fler nivåer är rimligt att göra på de platser som är aktuella för byggnation av bottenfundament. För att genomföra denna typ av undersökning ökar kostnaderna med ca 10 ggr, vilket inte anses vara befogat i detta skede. SGU frågar vidare om muddret kan ha eroderats bort i punkterna 1,3,5,6,7 och 11. Det kan konstateras att samtliga punkter ligger i områdets ytterkanter där det inte alltid tippats mudder eller där muddermäktigheten är mindre. Som framgår av kompletteringsskrivelsen har punkterna 1,2,3,5,6,7,11 och 15 bedömts vara naturligt avsatta sediment (efter att borrkärnornas innehåll undersökts okulärt på laboratorium). Flera av dessa punkter ligger i ett område där djupet till berg inte är stort och där det i ett kvartärgeologiskt perspektiv kan finnas både sand, grus och sten (morän, isälvsmaterial). Det bör också betonas att den framtagna muddermäktighetskartan är en generalisering av verkligheten och att det inom respektive område kan finnas delområden som inte är täckta av mudder. Havs- och vattenmyndigheten anser att det måste säkerställas att spridningen av föroreningar i sedimenten hindras för att begränsa skador på den marina miljön. Vidare anser myndigheten att områden med särskilt höga miljögiftshalter måste lokaliseras och undvikas som alternativ för vindkraftsetablering. Att genomföra kompletterande geotekniska och miljötekniska undersökningar har varit utgångspunkten för utredningarna sedan projektet startade. Undersökningarna kommer att utgöra grund för lokalisering och skyddsåtgärder. SGI (Statens geotekniska institut) är den myndighet som hanterar geotekniska och miljögeotekniska aspekter anser att deras tidigare frågeställningar till största del besvarats i tidigare komplettering men att det kvarstår att utreda risken för skred i fundamentens närområde och att detta lämpligen görs i samband med detaljprojekteringen. Såsom ovan påpekats utgångspunkten för utredningarna sedan projektet startade varit att genomföra kompletterande geotekniska och miljötekniska undersökningar.. Miljöförvaltningen anser att det är svårt att ta ställning när verkens placering, val av förankring och höjd inte är kända. Detta är dock förutsättningarna som normalt gäller för vindkraftparker som prövas till havs. Av MKB och kompletteringsskrivelsen framgår bland annat volymen muddermassor som kan bli aktuella beroende på olika grundläggningsmetoder. Som framgår ovan har provtagningsprogrammet tagits fram i samråd med länsstyrelsen och bedömts vara tillräckligt omfattande för det aktuella skedet. Det som framgår i MKB är att föroreningshalterna i de punkter som analyserats inte är särskilt höga och att den memo04.docx 6 (9) föroreningstransport som kan förväntas vid muddring utan skyddsåtgärder är mindre än den föroreningstransport som förekommer via älvens sediment varje år. Om de kompletterande geotekniska och miljötekniska undersökningarna visar på betydligt högre föroreningshalter än vad som hittills påvisats kan en åtgärd vara att överväga andra lokaliseringar alternativt att genomföra mer omfattande skyddsåtgärder vid grundläggningsarbetena. Det kan konstateras att det trots kontinuerlig deponering av muddermassor på ”Tippen” av varierande föroreningsgrad har etablerats mindre delområden med både ålgräs och kelp (brunalg som kräver näringsrikt vatten) inom området. Länsstyrelsen i Skåne anser att en etablering av en vindkraftpark i området medför stor risk för spridning av miljögifter i sedimenten, både vid etablering genom schaktnings- och andra bottenarbeten men också under driftfasen genom risk för ökad erosion i området. Vidare riskerar en vindkraftpark i Hake fjord att försvåra uppfyllandet av miljömålet ”En giftfri miljö” samt påverka miljömålet ”Levande kust och skärgård” samt försvåra målsättningarna inom havsvattendirektivet. Då länsstyrelsen inte preciserar på vilket sätt Vindplats Göteborg kan påverka miljömålen kan farhågorna endast bemötas generellt. I MKB och kompletteringsskrivelsen framgår hur mycket ”miljögifter” som kan spridas om föroreningssituationen motsvarar den mängd som hittills påvisats. Det har tidigare konstateras att ”den föroreningstransport som kan förväntas vid muddring utan skyddsåtgärder är mindre än den föroreningstransport som förekommer via älvens sediment varje år”. En ”giftfri miljö” innebär att föroreningar som skapats eller utvunnits i samhället inte skall hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Vindplats Göteborg tillför inga nya föroreningar och projektet bedöms inte genom muddring eller grundläggningsarbetet kunna påverka människors hälsa negativt. Det kan inte uteslutas att viss skada kan uppkomma lokalt och temporärt för bottenlevande organismer eller flora. Den biologiska mångfalden kommer dock inte att påverkas av projektet. När det gäller miljömålet ”Levande kust och skärgård” refererar länsstyrelsen till den övergripande beskrivningen av Västerhavet och Östersjön under rubriken landskapsbild. Bolaget antar därmed att det är påverkan på upplevelse, natur- och kulturvärden som kan påverkas. I beskrivningen nämns att ”Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar”. Bedömningen är att projektet ”Vindplats Göteborg” är hållbart. Området är påverkat av både hamnverksamhet och fartygstrafik och är därmed lämpligare än de orörda områdena vid stora Pölsan och Dörjeskär. Även i ett landskaps-, natur-, och kulturperspektiv bedöms Vindplats Göteborg vara lämpligare än områdena vid Stora Pölsan och Dörjeskär. Synpunkter från privatpersoner och organisationer Delfinholmens friluftsförening (Lilla Porsholmen), Långholmens samfällighetsförening m.fl. är oroliga för att miljögifter och mudder kommer att påverka bad- och fiskemöjligheter negativt då vindkraftsfundamenten skall anläggas. memo04.docx 7 (9) 2014-06- Enligt de undersökningar som gjordes i samband med muddringen av farlederna in till Göteborg (Projekt Säkrare Farleder till Göteborg, Slutrapport, december 2004) var de grunda havsvikarna ”till synes helt opåverkade av muddringsprojektet. Varken spår av grumling i form av överslamning, sämre ljusförhållanden eller ökad belastning av närsalter som en effekt av 3 muddringen var påvisbar”. Vid farledsprojektet muddrades ca 10 miljoner m lera att jämföra 3 3 med den maximala volym lera på ca 236 000 m och troliga volym på ca 43 000 m , se Tabell 1, 3 som Vindplats Göteborg förväntas medföra. Via Göta älv kommer ca 382 000 m suspenderat material per år ut genom älvmynningen. Inom farledsprojektet muddrades ca 11.8 miljoner lera varav ca 10 miljoner under ett år. I Tabell 1 jämförs volymerna för max respektive trolig muddervolym med de naturligt förekommande mängderna sediment i Göta älv och den volym lera som muddrades under ett år i projekt ”Säkrare farleder till Göteborg”. Tabell 1. Volymer mudder Vindplats Göteborg (Vpl Gbg), projekt Säkrare farleder och suspenderat material från Göta älv. Jämförelse av volymer under 1 års muddring. Mudder/sediment källa Volym mudder Vpl Gbg / Göta älv Vpl Gbg/ Farledsprojektet 3 Vindplats Göteborg max 236 000 m Vindplats Göteborg trolig 43 000 m Göta älv suspenderat per år 382 000 m Farledsprojektet 10 000 000 m 3 3 3 Ca 60 % Ca 2,4 % Ca 11 % Ca 0,4 % - - - - Vid maxscenariot muddras ca 2,4 % av den mängd som muddrades i Farledsprojektet och om 3 mängden mudder blir den mer troliga (43 000 m ) motsvarar detta ca 0,4 % av det som muddrades inom farledsprojektet och ca 11 % av den volym partiklar som kommer i suspension från Göta älv varje år. Utifrån denna jämförelse bedöms inte Vindplats Göteborg kunna medföra problem för fritidsfisket, grumling eller försämrade ljusförhållanden i badvikar, i synnerhet inte då inga arbeten som medför grumling eller pålning kommer att genomföras under tiden 15 maj till 15 augusti. Det har tidigare konstaterats att den mängd föroreningar som kan spridas vid ett ”maxscenario” är ca 10 gånger mindre än den mängd föroreningar som transporteras naturligt med Göta älv 3 varje år. Om endast ca 43 000 m muddras blir mängderna ca 40-100 ggr mindre än den mängd föroreningar som transporteras med Göta älv varje år. Undantaget gäller kvicksilver som bedöms vara av samma storleksordning (dock något mindre än motsvarande mängd som transporteras till området med Göta älv varje år). Inom Vindplats Göteborg har försiktighetsåtgärder föreslagits som kommer att reducera spridningen av förorenade sediment. Bolaget avser att ta fram konsekvensreducerande åtgärder i samråd med tillsynsmyndigheten när lokalisering, fundamentstyper och grundläggningsmetoder är bestämda, så att beslut kan fattas utifrån ett kostnadsnyttoperspektiv. memo04.docx 8 (9) Skugga Göteborgs kultur- och miljöarv (GKMA) påpekar att väderdata ej redovisats och att enbart sannolik skuggtid har beräknats. GKMA påpekar vidare att teoretisk skuggtid har utelämnats och det inte framgår om skuggreglering kommer användas där riktvärden överskrids. I Boverkets riktlinjer anges riktvärdena 8 timmar faktisk skuggtid per år och 30 minuter om dagen samt teoretisk skuggtid 30 timmar per år. Den faktiska skuggeffekten går inte att beräkna, eftersom den framtida väderleken inte går att förutsäga med den exakthet som krävs. Däremot kan man beräkna den sannolika skuggeffekten med hjälp av statistik på soltimmar och vindstatistik (Boverket, Vindkraftshandboken s. 37). Sol- och vinddata är redovisade i bilaga 19 till MKB, s 332. Beräkningar för sannolik skuggtid görs i bilagan, där resultatet jämförs med riktvärdet 8 timmar per år. Det finns ett värde i att beräkna den teoretiska skuggtiden för att se hur sol- och vinddata påverkar beräkningarna och detta redovisas i tabellen nedan. För Siemens påverkar inte soloch vinddata resultatet, undantaget Gäveskär, och inte heller för ett flertal av sensorerna för Gamesa. Den teoretiska skuggtiden på 30 timmar per år överskrids inte på någon av platserna. Enligt genomförda beräkningar i ansökan kan konstateras att närliggande bostad Gäveskär får en beräknad sannolik skuggtid som överskrider Boverkets rekommendation om 8 timmar faktisk skuggtid per år med 29 minuter, se Tabell 1. Beräkningar för dessa tider redovisas i MKB bilaga 19, sid 336. Övriga platser klarar riktvärdet med god marginal. I de fall den faktiska skuggtiden överskrider riktvärden vid någon bostad kommer berörda vindkraftverk förses med skuggregleringssystem som temporärt stänger av vindkraftverken. Tabell 2. Sannolik respektive teoretisk skuggtid per år. 13 st Gamesa (h/år) 15 st Siemens (h/år) Skuggsensor Gäveskär Böttö Strussnäs Brännö Rödsten Rivö Långholmen Krossholmen Nötö Risö Sannolik 8:29 2:13 0:00 3:12 0:00 0:00 0:59 2:07 0:00 0:00 Teoretisk 28.06 6:18 0:00 10:29 0:00 0:00 9:07 10:55 0:00 0:00 Sannolik 1:08 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 Teoretisk 4:14 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 0:00 memo04.docx 9 (9) 2014-06-