Miljörapport enligt miljöbalken - textdel Befesa ScanDust AB
Miljörapport enligt miljöbalken - textdel Befesa ScanDust AB Landskrona kommun År 2013 Landskrona 2014-03-27 VD Fredrik Trydegård 2(29) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Verksamhetsbeskrivning .................................................................4 1.1 Organisation och ansvarsfördelning 1.2 Lokalisering, plan- och recipientförhållanden 1.3 Allmänna uppgifter om verksamheten 1.4 Processbeskrivning 1.5 Påverkan på miljön och människors hälsa 1.5.1 Utsläpp till luft 1.5.2 Utsläpp till vatten 1.5.3 Buller 1.5.4 Biprodukter / avfall 1.5.5 Risker 1.5.6 Förändringar 4 4 4 4 6 6 7 8 8 8 9 2 Tillståndsbeslut ..............................................................................10 3 Beslut i anmälningsärenden 2013 ................................................10 4 Övriga gällande beslut ...................................................................11 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 Inledning Övriga beslut 2013 Meddelanden 2013 Information 2013 Äldre beslut Äldre överenskommelser 11 11 11 11 11 13 5 Tillsynsmyndighet ..........................................................................13 6 Produktion.......................................................................................13 7 Gällande villkor ...............................................................................13 8 Efterlevnad av Naturvårdsverkets föreskrifter ............................17 9 Sammanfattning av mätningar, beräkningar och undersökningar .....................................................................................17 9.1 Utsläpp till luft 9.1.1 Utsläpp från fasta utsläppspunkter 9.1.2 Diffus damning 9.2 Utsläpp till vatten 9.3 Buller 9.4 Slagganalyser 9.5 Besiktning 17 17 21 22 22 23 23 10 Åtgärder för drift, kontroll, skötsel och underhåll ...................... 23 10.1 Reningsanläggningarnas driftförhållanden 10.2 Övriga anläggningsdelar 23 23 3(29) 10.3 Anlitade mätkonsulter och analyslaboratorier 23 11 Åtgärder efter driftstörningar ........................................................24 12 Åtgärder för att minska förbrukningen av råvaror och energi ..24 12.1 Råvaror / kemiska produkter 12.1.1 Råvaror 12.1.2 Kemiska produkter 12.2 Renvatten 12.3 Energi 24 24 24 25 25 13 Utbyte av kemiska produkter ........................................................26 14 Åtgärder för att minska avfallsmängder och dess miljöfarlighet 26 15 Åtgärder för att minska risker .......................................................27 16 Undersökning och åtgärder avseende produkter .......................27 17 Sammanfattande kommentar ........................................................27 18 Bilagor .............................................................................................29 4(29) 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Organisation och ansvarsfördelning ScanDust ABs organisation visas nedan. Det dagliga ansvaret för verksamheten inklusive den miljövårdande utrustningen åligger skiftlagen och daggående avdelningsförmän. Därutöver ligger beslutsansvaret enligt linjeorganisationen hos produktionschefen och VD. Totalt är det 75 anställda. 1.2 Lokalisering, plan- och recipientförhållanden ScanDust bedriver hela sin verksamhet på Varvsudden i Landskronas sydvästra industriområde. Området är planlagt för industriändamål. Närmaste granne är Oresund Heavy Industries AB (varvsverksamhet). De närmaste bostäderna ligger norrut, ca 1,5 km från ScanDust. Direkt norr om ScanDust finns Södra Hamnbassängen som är recipient för utsläppen av vatten från verksamheten. 1.3 Allmänna uppgifter om verksamheten Verksamheten omfattar upparbetning av filterstoft och glödskal främst från stålverk som producerar rostfritt stål samt förbrukade katalysatorer etc. Genom upparbetningen återvinns värdefulla metaller som Ni, Mo, Cr, Mn och Fe. Gällande tillstånd omfattar en högsta årlig tillförd mängd av 70 000 ton järn- och metallhaltigt stoft och slam m m räknat som torrt material. Produktionen omfattade år 2013 60 050 ton stoft med kontinuerligt 6-skift. 1.4 Processbeskrivning Råmaterialet, som är oxidiskt eller hydroxidiskt och mycket finkornigt, transporteras till ScanDust i ”big bags” på ca 1,5 ton och i container på ca 25 ton, an- 5(29) tingen per järnväg, båt eller lastbil. Via intagsfickor går sedan stoften till ett silosystem. I en blandare tillsätts vatten och mindre mängder sand eller kalk för att optimera slaggens sammansättning. Efter torkning i en indirekt rotertork, eldad med egen processgas, transporteras stoftblandningen pneumatiskt i två steg in i en schaktugn. I ugnen reduceras huvuddelen av ingående metaller med hjälp av koks och elenergi. Försök pågår med att ersätta en del av koksen med gummigranuler. Elenergin tillförs med 3 st plasmageneratorer, max effekt 3 x 7 MW. Ca 9,5 ton stoft per timme reduceras och smälts. Ca 50 % bildar en kolmättad järnbaslegering, (de svårflyktiga metallerna) medan de lättflyktiga metallerna, främst Zn och Pb samt alkali och halogener, förångas och lämnar ugnen vid ca 1150 °C tillsammans med bildad processgas. Processgasen består av ca 85 % CO och 10-15 % H2 samt av ca 5 % N2. Se även processschema nedan. Den flytande metallen från processen tappas i en granuleringstank, som är fylld med vatten. I denna tank kyls metallen och bildar granuler. Granulerna avvattnas i en sikt innan de torkas i en naturgaseldad rotertork varefter de mellanlagras på det s k Järntorget. En liten del av produktionen tappas i stora formar, galtsängar, som rymmer 3 ton metall. Efter gjutning transporteras galtsängarna med metall till Järntorget för kylning. Uttransport av slutprodukt sker per järnväg, med bil och båt. Den bildade processgasen kyls och renas innan den recirkuleras till schaktugnen eller förbränns. Utrustning, transportsystem etc där det finns risk för damning avluftas, liksom ugnshallen, via textila spärrfilter. 6(29) Skrubbervatten, granuleringsvatten samt dagvatten från fabriksområdet behandlas i en vattenreningsanläggning, som omfattar ett flertal olika behandlingssteg, innan det avleds till recipient (Södra Hamnbassängen). Verksamheten ger upphov till biprodukter i form av slagg samt avfall huvudsakligen i form av slam från skrubberanläggningen. Slaggen återanvänds för anläggningsändamål medan slammet levereras för extern återvinning av främst zink och bly. 1.5 Påverkan på miljön och människors hälsa 1.5.1Utsläpp till luft Verksamheten ger upphov till utsläpp till luft dels via fasta utsläppspunkter dels i form av så kallad diffus damning. Utsläppen till luft via de fasta utsläppspunkterna utgörs av metallhaltigt stoft, förångat kvicksilver, vätecyanid, NOx från förbränning av processgas, naturgas och olja samt CO2 från koksen och från förbränningen av olja och naturgas. Processgasen kyls och renas i ett trestegs venturiskrubbersystem följt av ett våtelektrofilter. Den processgas som inte recirkuleras till schaktugnen renas ytterligare med avseende på kvicksilver i ett selenfilter. Gasen förbränns därefter antingen i råmaterialtorken, i en hetvattenpanna för leverans av fjärrvärme till det kommunala nätet eller i en fackla (överskottsgas). Råmaterialtorken avluftas via två textila filter placerade efter varandra (DCE-filter och ABB-filter). Ugnshallens tappställe och takhuv är försedda med utsug anslutna till ett textilt spärrfilter (ABB-filtret) liksom utsug från den torra materialhanteringen och de pneumatiska transportsystemen. Även den naturgaseldade direkttorken för granuler avluftas via ABB-filtret. I vattenreningen surgörs avloppsvattnet med svavelsyra varvid cyanväte bildas. Denna drivs av i en stripperkolonn med hjälp av luft. Denna luft används sedan som förbränningsluft i hetvattenpannan när vattenreningsanläggningen är i drift. Principerna för gashanteringen och reningsanläggningarna visas i figur nedan. 7(29) Facklan och hetvattenpannan mynnar ca 40 m ovan mark. Utloppet från ABBfiltret är ca 8 m ovan mark. 1.5.2Utsläpp till vatten Verksamheten ger upphov till processvatten i form av skrubbervatten och granuleringsvatten samt i form av vatten från spolplatta och golvbrunnar i byggnaderna. Dagvatten från hårdgjorda ytor inom fabriksområdet är normalt också att betrakta som processvatten liksom det först avrinnande vattnet från taken. Alla dessa vatten avleds/pumpas till ett lagersystem bestående av fem tankar med en samlad volym på ca 1 400 m3 och behandlas internt enligt följande. Skrubbervattnet pH-justeras (vid behov) varefter polymer tillsätts som flockhjälpmedel. Vattnet förtjockas (en sedimenteringsförtjockare och en lamellförtjockare) varefter sedimentet avvattnas i dekantrar. Klarfasen som kommer från förtjockarna blandas tillsammans med klarfasen från dekantrarna och återförs till processvattensystemet efter kylning med luft i lufttorn. Det avvattnade slammet från dekantrarna är zinkrikt (ca 35 % Zn) och har en TS-halt på ca 70 %. En viss mängd granuleringsvatten måste ”blödas” av för att upprätthålla kvaliteten på det granulerade materialet. Detta vatten avleds tillsammans med vatten från golvbrunnar i byggnaderna och dagvatten från hårdgjorda ytor och tak till samlingstankarna ovan (placerade i materialhallen). Vattnet används för påfyllning av processvattensystemet. 8(29) Även en viss mängd skrubbervatten, ca 0,3 m3/ton processat stoft, måste ”blödas” av för att hålla salthalten på en rimligt låg nivå. Detta vatten behandlas enligt följande. Cyanider som är lösta i vattnet avlägsnas i ett första reningssteg genom en lätt värmning, surgörning till pH 2,5 följt av avluftning i ett strippertorn. Därpå höjs pH till ca 10 med kalkslurry varpå metallerna fälls som hydroxider och fluor som kalciumfluorid. Restcyaniderna oxideras med natriumhypoklorit varefter polymer tillsätts som flockningshjälpmedel. Utfällt material avskiljs genom lamellsedimentering varefter det renade vattnet samlas i tankar. Vattnet analyseras innan utsläpp till recipient. Det avskilda slammet avvattnas i en separat dekanter och rejektvattnet återförs till vattenreningen (cyanidoxidationstanken). Utöver ovanstående finns det ett internt kylvattensystem för kylning av bl a plasmageneratorerna och schaktet. Systemet utgörs av två cirkulerande kretsar med kylning vatten / vatten / luft. Några utsläpp från dessa sker inte annat än via förångning. 1.5.3Buller Bullerkällor utgörs huvudsakligen av gaskompressorn, kyltorn, fläktar (ABBfiltret) och materialhanteringen. 1.5.4Biprodukter / avfall Verksamheten ger främst upphov till biprodukter / avfall i form av slagg och den zinkrika filterkakan från behandlingen av skrubbervattnet. Slaggen är sedan 2010 klassad som produkt enligt REACH. Den har sedan 1998 levererats till avfallsbolag där metall sorteras ut och övrig del nyttiggörs för anläggningsändamål. Det sk zinkslammet levereras för närvarande per järnväg till Befesa Freiberg i Tyskland samt Recytech i Frankrike för återvinning av zink och bly. Av ingående stoftmängd genereras ca 20 % filterkaka (torr vikt) som årsgenomsnitt. Vidare uppkommer processavfall i form av stoft som avskiljs i textila spärrfilter samt i form av förbrukade filterdukar och filterstrumpor från utrustning för vatten- och luftbehandling. Filterstoftet återförs till processen medan resterande avfall förvaras i täckt container i väntan på borttransport. I övrigt uppkommer annat såväl ”ofarligt” avfall som farligt avfall av olika slag vilka är vanligt förekommande vid industriell verksamhet. Det finns långt gående rutiner för källsortering och hantering av dessa avfall och ett antal fraktioner lämnas för återvinning. Sådant avfall som inte kan källsorteras för återvinning samlas som ”osorterat” avfall. 1.5.5Risker Under 2006 har en djupgående riskanalys avseende yttre miljörisker genomförts. De huvudsakliga riskerna för påverkan på miljön samt vidtagna åtgärder är: Spridning av stoft i omgivningen. Lagring och hantering av stoft sker därför inomhus. 9(29) Brand och/eller explosion på grund av antändning av CO/H2-gas eller på grund av inläckage av kylvatten i processen. Utrustning för kontinuerlig mätning av CO-gas finns i ugnshallen. Vid ett eventuellt läckage sker larmgivning i manöverrummet samt akustiskt i hela ugnshallen. Larmet är även kopplat direkt till Räddningstjänsten. Utsläpp av cyanidhaltigt processvatten. Det cyanidhaltiga vattnet hålls därför separerat från renat vatten. Vattnen kan inte heller blandas eftersom brunnslocken inom området är av gastät typ. Samtliga system som innehåller cyanider inspekteras regelbundet. Läckage av starkt surt processvatten och vätecyanidgas, vilken frigörs i vattenreningsprocessen. Gasen avleds till hetvattenpannan för förbränning. Det finns utrustning för kontinuerlig mätning av gasen i vattenreningsanläggningen samt i omgivande lokaler. Vid ett eventuellt läckage sker larmgivning via ljudoch ljussignaler. Samtliga system som innehåller cyanider inspekteras regelbundet. 1.5.6Förändringar Förändringar 2013 Under 2013 har följande förändringar genomförts: Förbättring av Seneafiltrets (våtelektrofiltret) funktion, påbörjad 2011, avslutades under 2013. Försök med nytt injektionssystem till schaktet har gjorts, fortsätter under 2014. Det har gjorts försök med gummigranuler som ett komplement till koks. Vi kan ersätta 5 – 10 % av koksen med gummigranuler. Det har gjorts försök att granulera slaggen. Förbättring av yttre kylsystem, separatkylning av venturihalsen. Dammbekämpning i ugnshallen, som planerades för 2013, har inte arbetats vidare med då det i ett tidigt skede kunde konstateras att ingen bra lösning finns. Planerade förändringar Under 2014 planeras följande: Försök med nytt injektionssystem till schaktet, fortsättning från 2013 Fortsatta försök med andra alternativa kolkällor till koks Fortsatta försök med slaggranulering Ny brännare till granuleringstorken som möjliggör användning av processgas i stället för naturgas. 10(29) 2 Tillståndsbeslut Beslutsdatum Tillståndsgivande myndighet Beslutet avser 1983-04-29 Koncessionsnämnden för miljöskydd Tillstånd att inom Västra industriområdet i Landskrona dels uppföra en anläggning för återvinning av järn och metaller ur stoft och slam från järn- och metallverk samt sliger, dels därefter bedriva verksamheten vid anläggningen vid en högsta årlig tillförd mängd av 70 000 ton järnoch metallhaltigt stoft och slam mm, räknat som torrt material (KN66/83 och regeringens beslut 1984-02-23). 1986-12-16 Koncessionsnämnden för miljöskydd Tillstånd att avleda processavloppsvatten från bolagets återvinningsanläggning till Landskrona kommuns ledning med utsläpp till Södra Hamnbassängen (KN 203/86). 1989-05-26 Koncessionsnämnden för miljöskydd Tillstånd att komplettera existerande råvaruberedningssystem med ett “torrt“ samt att bedriva verksamheten med nämnda system (KN 68/89). 3 Beslut i anmälningsärenden 2013 Beslutsdatum Beslutande myndighet Beslutet avser 2013-01-07 Länsstyrelsen i Skåne Län Försök med gummi från däck som alternativ kolkälla. 2013-03-08 Länsstyrelsen i Skåne Län Ytterligare test med gummigranuler som alternativ kolkälla. 2013-07-03 Länsstyrelsen i Skåne Län Information om försök med ”finsingel” i Selenfilter. 11(29) 4 Övriga gällande beslut 4.1 Inledning Nedan redovisas övriga beslut och meddelanden som meddelats under 2013 samt äldre övriga beslut och överenskommelser av särskild vikt. Samtliga beslut mm redovisas i bifogad bilaga 1. 4.2 Övriga beslut 2013 Beslutsdatum Beslutande myndighet Beslutet avser 2013-05-03 Miljörapport 2012 Länsstyrelsen i Skåne Län Länsstyrelsen bedömer, via meddelande i SMP, att rapporten för närvarande inte föranleder någon åtgärd samt att uppföljning kommer att ske inom ramen för den löpande tillsynen. 4.3 Meddelanden 2013 Några meddelanden har inte lämnats under 2013. 4.4 Information 2013 Ingen information har inlämnats under år 2013. 4.5 Äldre beslut Beslutsdatum Beslutande myndighet Beslutet avser 1992-02-28 Oljeförorenad mark. Länsstyrelsen i Skåne Län Oljeförorenad mark upptäcktes vid grävningsarbeten 1992-01-09 i närheten av den stora oljetanken. Lst beslöt efter provtagning att bevakning och sanering skulle ske genom existerande lågpunktsbrunn som skall toppsugas från olja vid behov. Åtgärderna skall rapporteras i miljörapporten. 2004-05-05 Länsstyrelsen i Skåne Län Egenkontroll. Bolaget har i dokumentet ”Egenkontroll enligt miljöbalken” redovisat hur rutinerna i gällande kontrollprogram införts i systemet samt i skrivelse 2003-03-10 be- 12(29) Beslutsdatum Beslutande myndighet Beslutet avser gärt att kontrollprogrammet upphävs. Länsstyrelsen har därefter genom beslutet meddelat att man inte har något att erinra förutom att besiktning av verksamheten ska ske en gång per år. Länsstyrelsen har också genom beslutet upphävt tidigare förelagda beslut om kontrollprogram. I dokumentet har bolaget åtagit sig att ändringar i egenkontrollen vad avser uppföljning och kontroll av villkor i tillståndsbeslut och anmälningsärenden ska redovisas till tillsynsmyndigheten innan respektive ändring genomförs. Under 2012 har dock inga sådana ändringar genomförts. 2004-11-25 Länsstyrelsen i Skåne Län Tillstånd enligt lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid. 2009-07-02 Länsstyrelsen i Skåne Län Rutiner för egenkontroll. Genom beslutet har rutinerna för egenkontroll ändrats så att extern besiktning av anläggningen genomförs vartannat år med start 2009 och extern mätning av utsläppen till luft vartannat år med start 2010. Vid varannan mätning mäts även utsläppen av dioxin (nästa mätning 2014). 2011-03-08 Länsstyrelsen i Skåne Län Användning av slagg Bolaget har begärt att Länsstyrelsens beslut 1998-06-25 angående nyttiggörande av slagg upphävs eftersom slaggen registrerats som produkt enligt REACH samt då råden i beslutet starkt begränsar användningen av slaggen. Länsstyrelsen har i beslutet framfört att man inte har något att erinra mot att slagg från verksamheten övergår till att klassas som produkt och har också upphävt det tidigare beslutet enligt bolagets önskemål. 13(29) 4.6 Äldre överenskommelser År Myndighet Ärendet avser 1995 Länsstyrelsen i Skåne Län ScanDust har åtagit sig att koppla om regnvattensystemet så att det första regnet alltid pumpas tillbaka till det slutna markvattensystemet. 5 Tillsynsmyndighet År Tillsynsmyndighet Handläggare 2013 Länsstyrelsen i Skåne Län Peter Malmqvist 6 Produktion Tillståndsgiven tillförd mängd Faktisk tillförd mängd 70 000 ton 60 050 ton År 2013 präglades av god tillgång på stoft under året. Processat stoft och glödskal fördelar sig mellan de europeiska stålproducentländerna enligt nedanstående tabell (ton): Tyskland Finland Sverige Katalysatorer (förbrukade), o.dyl. Summa: 521 41 872 17 620 37 60 050 Totalt processades 60 050 ton stoft under 2013 vilket är lika med 2012. I bilaga 2 visas den årliga produktionen från 1990 – 2013. 2014 planeras produktionen till 60 000 ton. 7 Gällande villkor För verksamheten gäller nedanstående villkor. Uppfyllandet av villkoren redovisas i kursiv stil. Notering: nedan har enbart relevanta villkor utifrån dagens verksamhet tagits med. 1. Om ej annat framgår av nedan angivna villkor skall anläggningen uppföras och verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt i ärendet. 14(29) Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av Länsstyrelsen under förutsättning att ändringen bedöms inte kunna medföra ökning av förorening eller annan störning. Om Länsstyrelsen inte godkänner föreslagen ändring äger bolaget underställa frågan Koncessionsnämnden för prövning (KN 66/83). Inga anmälningspliktiga ändringar har skett under 2013. Verksamheten har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna. Villkoret bedöms vara uppfyllt. 2. Verksamheten vid bolagets anläggningar får inte sättas igång med mindre än att tillstånd enligt miljöskyddslagen meddelats bolaget eller annan att omhänderta den från verksamheten fallande slaggen samt annat avfall (KN 66/83). Villkoret inaktuellt och kommenteras inte separat. Hanteringen av slagg och zinkslam redovisas i avsnitt 14. 3. Intill dess koncessionsnämnden förordnat annat får som metallråvara i processen endast utnyttjas stoft, slam och sliger som innehåller huvudsakligen oxider och hydroxider av metaller samt endast i mindre grad innehåller salter, sulfider och liknande ämnen. Dock äger Länsstyrelsen medge provdrift med annat råmaterial. Det åligger bolaget att för sådant fall i samråd med Länsstyrelsen göra de materialanalyser och genomföra den ökade utsläppskontroll som Länsstyrelsen kan komma att föreskriva. Om utsläppsförhållandena ger anledning därtill äger Länsstyrelsen återkalla medgivandet till provdrift (KN 66/83) Inga nya metallråvaror har introducerats under året. 4. Processgaserna från schaktugnen skall renas i en venturiskrubber, dimensionerad för en utgående stofthalt av högst 50mg/m3 norm torr gas vid maximal belastning. Skrubbervätskan skall ha sådan sammansättning att sura gaser absorberas i största möjliga omfattning. All processgas skall förbrännas. Ventilationsluft från råmaterialhanteringen samt avsugen luft från tappningsplatser, torkanläggningar och annan stoftalstrande verksamhet skall renas i spärrfilter eller motsvarande reningsordning, dimensionerad för en utgående stofthalt av högst 10 mg/m3 norm torr gas vid maximal belastning. Rökgaserna från skänkvärmningen får tills vidare släppas ut genom särskild skorsten på en höjd av minst 30 m över marken. Tapprännor skall kapslas samt tappningsplatser, gjutanläggningar, skänkvärmningsplatser och andra stoftalstrande anläggningar i ugnshallen förses med huvar anslutna till filtret för ventilationsluft. Kapsling och huvar skall utformas så att stoftavgång till lanterninen i möjlig mån begränsas. Anläggningarnas utformning och omfattning skall bestämmas i samråd mellan bolaget och länsstyrelsen. 15(29) Gasrening och gashantering sker i enlighet med villkorets två första stycken. Det tredje stycket är inaktuellt eftersom lanterninen stängts och byggnaden ventileras via ABB-filtret. 5. Bolaget skall i samråd med länsstyrelsen vidta skäliga åtgärder samt upprätta program för arbetsrutiner i syfte att förhindra eller begränsa damning från hantering, lagring och transporter av råvaror. Allt dammande råmaterial skall lagras inomhus (KN 66/83). Ett handlingsprogram mot diffus damning utarbetades för 1995-96. Programmet omfattade ett antal punkter däribland interna transporter, lossning av bulkmaterial, sprinklersystem och städning, trycksändarsystemet och inkapsling. Det finns numera ett uppdaterat program i miljöledningssystemet som bl a omfattar daglig sopning med sopmaskin. 6. Detaljutformningen av anordningar och system för rening och utjämning av avloppsvattnet från verksamheten skall bestämmas i samråd mellan bolaget och Länsstyrelsen. (KN 120/86). Utformningen av dessa anläggningsdelar sker i enlighet med villkoret. Planerade ändringar redovisas och diskuteras vid besiktningssammanträden och anmälningspliktiga ändringar anmäls. 7. Allt stoft och slam som avskiljs i reningsanordningar skall så långt det är möjligt återföras till processen som råmaterial. Slam som på grund av process- eller utsläppsskäl inte bör återföras får endast omhändertas vid anläggning som godkänts för sådant avfall vid prövning enligt miljöskyddslagen (KN 66/83). Stoft som avskiljs i DCE- och ABB-filtren återförs till processen. Även slam hanteras i enlighet med villkoret (se även redovisning i avsnitt 14). 8. Buller från anläggningen skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder på grund av bolagets verksamhet inte överstiger 50 dB(A) under vardagar dagtid (kl 07-18), 40 dB(A) nattetid (kl 2207) och 45 dB(A) under övrig tid. Nattetid får den momentana ljudnivån vid bostäder inte överstiga 55 dB(A). Om impulsljud eller hörbara ljudkomponenter förekommer skall avgivna värden sänkas med 5 dB(A) (KN 66/83). En bullerutredning med närfältsmätningar och beräkning av uppträdande ljudnivåer i omgivningen har genomförts under 2012. Utredningen visar att gällande bullervillkor avseende den ekvivalenta ljudnivån klaras under hela dygnet vid närmaste bostäder samt vid fritidsbebyggelsen på Gråen. Några installationer av bullrande utrustning har inte gjorts sedan dess varför villkoret bedöms vara uppfyllt även 2013. 9. Bolaget skall i samråd med länsstyrelsen upprätta förslag till kontrollprogram avseende verksamheten och förhållanden i recipienterna samt senast vid utgången av 1983 redovisa förslaget till länsstyrelsen för godkännande (KN 66/83). 16(29) Förslag till kontrollprogram har ingivits i enlighet med villkoret. Det har därefter upphävts genom beslut 2004-05-05. Se även avsnitt 4.5 ovan. 10. Uppkommer meningsskiljaktigheter mellan bolaget och länsstyrelsen vid tillämpning av föreskrifter som meddelats under punkterna 3, 4, 5 eller 6 skall frågan hänskjutas till koncessionsnämnden för avgörande. Någon meningsskiljaktighet har inte uppkommit. 11. Mängden processavloppsvatten som tillförs recipienten får som månadsmedelvärde motsvara högst 10 m3/h. Det renade processavloppsvattnet skall uppsamlas i behållare som får tömmas först sedan det kontrollerats att halten fri cyanid understiger 0,5 mg/l samt övrig av länsstyrelsen föreskriven provtagning skett. Tömning av behållare skall ske med jämnast möjliga flöde. Om halterna av följande ämnen överstiger nedan angivna begränsningsvärden som veckomedelvärden eller - såvitt gäller 6-värd krom – som momentanvärde åligger det bolaget att snarast komplettera eller förstärka reningen så att värdena därefter underskrids: Fluorid Zink Totalkrom 6-värd krom Nickel Koppar Suspenderade ämnen 35 0,5 0,3 0,1 0,1 0,2 5 mg/l “ “ “ “ “ “ De årliga föroreningsmängderna med processavloppsvattnet får inte överskrida 35 kg fri cyanid, 1 400 kg fluorid, 4 000 kg kväveföreningar räknade som kväve, 100 kg zink, 25 kg totalkrom, 20 kg nickel, 40 kg koppar, 10 kg bly samt 1 kg av vardera kadmium, kvicksilver och arsenik (slutligt villkor KN 68/89 och KN 37/92 (sista stycket)). Processavloppsvattenmängden har som mest varit 1,37 m3/h som månadsmedelvärde. Processavloppsvattnet hanteras och kontrolleras i enlighet med villkoret. Samtliga riktvärden har underskridits under året, se även avsnitt 9.2 nedan. Samtliga gränsvärden har underskridits med god marginal. 12. Länsstyrelsen äger ålägga bolaget att ansluta dagvatten från ytterligare mark- och takytor till processvattensystemet om detta visar sig innehålla beaktansvärda halter av metaller eller andra föroreningar. Vid meningsskiljaktigheter gäller vad som sägs i p 10. (slutligt villkor KN 68/89). Länsstyrelsen har inte ålagt bolaget att ansluta dagvatten enligt ovan. 17(29) 13. Det samlade utsläppet av stoft till luften från bolagets anläggningar (exklusive diffus damning) får som riktvärde* vid mätning uppgå till högst 0,05 kg/ton satsad råvara. *Med riktvärde avses värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas (slutligt villkor KN 80/97). Det samlade utsläppet av stoft har, med utgångspunkt från resultat från extern mätning utförd av Metlab under 2012 och resultat från egna mätningar under 2013, bedömts till ca 0,0015 kg/ton satsad torr råvara. Villkoret anses uppfyllt. 14. Utsläppshalten av kväveoxider, omräknat till kvävedioxid, från hetvattenpannan får som vägt årsmedeltal och riktvärde inte överstiga 500 mg/MJ tillfört bränsle (slutligt villkor KN 171/94). Utsläppen av kväveoxider har som medelvärde under året uppgått till 237 mg/MJ tillfört bränsle. Villkoret anses uppfyllt. 15. Utsläppshalten av cyanväte från hetvattenpannan får som riktvärde inte överstiga 10 mg/m3 norm torr gas (slutligt villkor KN 171/94). Utsläppen av cyanväte har vid mätning som högst uppgått till 0,014 mg/m3 norm torr gas. Villkoret anses uppfyllt. 16. Utsläppet av kvicksilver får från verksamheten får som riktvärde inte överstiga 5 kg/år (slutligt villkor KN 171/94). Utsläppet av kvicksilver har uppgått till 0,213 kg under 2013, vilket väl underskrider gällande villkor. 8 Efterlevnad av Naturvårdsverkets föreskrifter Ingen av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 och 2002:28 är tillämpliga. 9 Sammanfattning av mätningar, beräkningar och undersökningar 9.1 Utsläpp till luft 9.1.1Utsläpp från fasta utsläppspunkter Någon extern mätning har inte gjorts under 2013. Den totala stoftemissionen 2013 har med utgångspunkt från resultat från extern mätning utförd av Metlab under 2012 och resultat från egna mätningar under 2013 bedömts till 0,0015 kg per ton torr materialråvara som upparbetats, se bilaga 3. Stoftutsläppet för 2013 har beräknats till 88 kg. Stoftemissionen ligger väl under gällande riktvärde (0,05 kg/ton upparbetat stoft vilket motsvarar 3003 kg för 2013 års produktion). Översynen av ABB-filter samt byte av filterstrumpor som genomfördes 18(29) under 2013 gav avsedd verkan då den totala emissionen, som för 2012 var 441 kg, sjönk till 88 kg för 2013. Motsvarande genomsnittliga stoftemission från tidigare mätningar var: År Stoftemission (kg/ton) 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0,010 0,002 0,0028 0,011 0,011 0,0031 0,0045 0,003 0,006 0,0012 0,0024 0,0073 Stoftemissionerna till luft vid de interna mätningarna 2013 blev: mg/m3ntg Fackla HVP ABB Totalt: 2,44 0,37 0,03 kg/ton processat stoft 0,00048 0,00027 0,00071 kg/år (beräkning) 29,1 16,4 42,5 0,00147 88 Stoftemissionen från ABB-filtret var under 2013 0,03 mg/m3ntg, nedan följer jämförelse med tidigare mätningar. År Stoftemission ABB (mg/m3ntg) 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0,1 0,11 0,40 0,40 < 0,1 0,07 0,12 0,23 < 0,002 0,08 0,22 Från analysen av uppsamlat stoft i varje mätpunkt kan det genomsnittliga tungmetallinnehållet (Pb, Cd, Cr, Hg (tot), Ni, Zn och As) i emitterat stoft ungefärligen beräknas. En sådan beräkning för 2012 visas i bilaga 4 (ingen analys har gjorts på de mätningar som genomfördes under 2013). Summa tungmetal- 19(29) ler har ökat från 2011 till 2012, vilket beror dels på produktionsökning och dels på att stoftets sammansättning har ändrats år 2012 jämfört med 2011. Stoftets sammansättning beror på vad stålverken upparbetar. Dock har andelen tungmetaller i stoftet minskat från ca 30 % till ca 16 %, se bilaga 4. Vi har kontinuerlig övervakning av stofthalterna efter ABB- och DCE filtren. Mätsystemet bygger på den senaste tekniken med den sk "triboelektriska effekten”, dvs att signalen som mäts är proportionell mot koncentrationen ”partiklar” som passerar/träffar mätstavarna. I bilaga 5 redovisas mätresultatet från dessa under 2013. ABB-filtret tar luft från hela ugnshallen, ugnshallens tappställe, den torra materialhanteringen samt de pneumatiska transportsystemens avluftningar. Som en extra säkerhet leds även den renade luften från DCE-filtret till ABBfiltret. Materialet som fastnar på filterstrumporna och ”faller av” återförs till processen. Vi har gjort egna kontroller av de kontinuerliga stoftmätarna under 2013 enligt Metlabs stoftmätningsmetod. Vi har gjort fyra mätningar under året. Resultaten från mätningarna redovisas i tabell nedan. Stoftemission efter ABB-filtret Kontinuerlig mätning (mg/m3ntg) Metlabs stoftmätningsmetod (mg/m3ntg) 0,15 0,07 0,05 0,09 0,03 0,03 0,03 0,03 Det finns en liten avvikelse mellan mätningarna enligt ovan. De kontinuerliga mätarna har liksom tidigare kalibrerats av ett externt företag och de funktionskontrolleras regelbundet inom ramen för egenkontrollen. På grund av de låga stofthalterna måste de manuella mätningarna pågå under lång tid för att mätbara mängder stoft ska samlas upp vilket påverkar mätnoggrannheten. Då de uppmätta stofthalterna är mycket låga enligt båda metoderna kan de kontinuerliga stoftmätarna trots avvikelserna anses fungera tillfredsställande som övervakare av filtrens kondition. Kvicksilverutsläppen från torkgasen mäts kontinuerligt mha egen utrustning efter DCE-filtret, för resultat se tabell nedan. 20(29) År 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kg Hg/år 1,25 0,9 1,7 1,9 1,4 0,6 0,8 0,9 1,0 1,1 1,1 1,7 0,5 En årssammanställning redovisas i bilaga 6. Utgående kvicksilverhalt är väsentligt lägre jämfört med föregående år, detta återspeglar kvaliteten på det material som upparbetas vilket varierar beroende på kundens råmaterial. Metlab gör kontrollmätningar vartannat år, senaste mätning gjordes 2012. Vi har under 2013 gjort en extra kontrollmätning av kvicksilver från torken. Mätningen utfördes av ett ackrediterat företag, DGE Mark och Miljö (DGE). Resultat från dessa kontrollmätningar redovisas tillsammans med egna mätningar år 2013 nedan: Efter DCE-filtret år 2013: ScanDust (µg/m3) 1) 1,7 2) 1,3 DGE (µg/m3) 1,4 1,4 Mätning av kvicksilver från torken sker efter DCE filtret. Luften från DCE-filtret leds sedan vidare till ABB-filtret. Tidigare mätningar utförda av Metlab visar att kvicksilver avskiljs även i ABB-filtret. Under den tid mätningar utförts (20052012) har avskiljningsgraden i medeltal varit ca 60 %. Utsläppet av kvicksilver år 2013 denna väg blir därmed 183 g istället för 457 g. Vi kommer att fortsätta att mäta kvicksilver efter DCE-filtret. Detta beror på att vi vill kunna styra utsläppet av kvicksilver från torken. Av redovisningen ovan framgår att de av DGE uppmätta nivåerna under 2013 var likvärdiga med nivåerna vid de egna mätningarna. Det bör dock observeras att analysresultatet ligger väldigt nära analysinstrumentets nedre detektionsgräns, vilket gör analysresultatet något mer osäkert. Det finns analysinstrument som kan mäta vid de låga halterna men de är mycket dyra. Då de uppmätta utsläppen därtill är låga relaterat till gällande villkor anser vi inte att det är rimligt att investera i nya analysinstrument för kvicksilver. Selenfiltret, som ligger efter venturisystemet, har fungerat mycket bra ur Hgreningssynpunkt. Vid Metlabs mätning 2012 har halten Hg varit 21(29) 0,0043 mg/m3ntg efter filtret med en reningsgrad motsvarande 90 % vid mätning vilket är mycket bra vid dessa mycket låga halter. Detta motsvarar en genomsnittlig emission av ca 30 gram Hg per år från fackla och HVP vid en produktion under ca 7000 timmar per år. Nedan redovisas Metlabs kontrollmätningar 2012 tillsammans med egna mätningar 2012. Efter Selen-filtret, 2012: Scandust (µg/m3) 1) 1,31 2) 1,40 Metlab (µg/m3) 3,90 4,15 Vid dessa mätningar var de av Metlab uppmätta nivåerna under 2012 högre än nivåerna vid de egna mätningarna. Kommentarerna till DGE:s mätningar ovan är relevanta även för Metlabs mätningar. I hetvattenpannans skorsten (HVP) har NOX och HCN år 2012 mätts av Metlab. Under Metlab’s mätning 2012 var vattenreningen i drift ca 23% av mätperioden. Nedanstående halter för år 2012 blev: HCN: 0,014 mg HCN/m3ntg NOX: 247 mg/MJ Vi har gjort 82 egna NOX mätningar under 2013. Eftersom inte vattenreningen körs under hela tiden som HVP är i drift blir den genomsnittliga NOX emissionen 237 mg/MJ. Vi får förhöjda halter av NOX i samband med att vi destruerar cyanidhaltig gas från vattenreningen i vår hetvattenpanna. Under övrig drifttid har vi mätt halter på nivån 100-200 mg/MJ. Stoftutsläpp 2013: ca 0,0015 kg/ton, motsvarande ca 88 kg år 2013 villkor 13: 0,05 kg/ton, motsvarande ca 3003 kg HVP utsläpp 2012: 0,014 mg HCN/m3ntg villkor 15: 10 mg HCN/m3ntg NOX 2013: 237 mg/MJ villkor 14: 500 mg/MJ NOX 2013: 13,2ton/år Hg 2013: Totalt 2013: 0,03 kg från Fackla och HVP 0,183 kg från ABB 0,213 kg/år villkor 16: 5 kg/år 9.1.2Diffus damning Den diffusa stoftemissionen är mycket svår att redovisa. Inga bra metoder finns för att mäta eller uppskatta denna. Någon egentlig beräkning kan därför inte göras utan endast grova uppskattningar. 22(29) Ett program för att minska den diffusa damningen finns i det interna miljöledningssystemet. Det kan särskilt nämnas att sopning av samtliga hårdgjorda ytor numera sker dagligen (tidigare 3 ggr/vecka) och med en ny och effektivare sopmaskin vilket medfört att ytorna kan hållas renare än tidigare. Den ändrade kokshanteringen har också medfört att damningen från denna har minskat. 9.2 Utsläpp till vatten Mängden renat vatten har stegvis minskat från 0,85 m3/ton stoft 1989 till 0,10 m3/ton stoft (6 205 m3) 2013. Detta motsvarar ca 0,71 m3/h som medelvärde under året, vilket inte överstiger 10 m3/h (villkor 11). Mängden renat vatten beror också på hur mycket det regnar. En genomsnittlig mängd på ca 0,3 m3/ton, dvs ca 18 000 m3/år kan förväntas de närmaste åren. Analyser av de element och ämnen i veckosamlingsproverna som angivits i KN-beslutet och i regeringens beslut redovisas som erhållna genomsnittshalter tillsammans med de beräknade mängderna för 2013 i bilagorna 7 och 8. Av sammanställningen framgår att gränsvärden och riktvärden har kunnat innehållas för 2013 med när det gäller gränsvärdena god marginal. När det gäller analyserna av metallerna så kan man iakttaga att i princip alla analyser av As och Cr6+ och i de flesta fall för Ni och Pb är lägre än analysmetodernas praktiska analysgränser i vårt avloppsvatten. Nedan redovisas villkor 11 tillsammans med resultatet från 2013. Riktvärden Utfall (veckomedelvärden) (mg/l) (mg/l) Fluorid (F) 35 27,5 Zink (Zn) 0,5 0,26 Totalkrom (Cr) 0,3 < 0,1 6-värd krom 0,11) < 0,1 6+ (Cr ) Nickel (Ni) 0,1 < 0,1 Koppar (Cu) 0,2 < 0,1 Suspenderade 5 5 ämnen Cyanid (CN) 0,5 0,05 Totalkväve Bly (Pb) Kadmium Kvicksilver Arsenik 1) 9.3 Gränsvärden Utfall (kg/år) 1400 100 25 (kg/år) 170,8 1,60 < 0,621 20 40 < 0,621 < 0,621 35 4000 10 1 1 1 0,32 182,1 0,013 0,031 0,0012 0,02 Momentanvärde Buller En bullerutredning med närfältsmätningar och beräkning av uppträdande ljudnivåer i omgivningen, enligt den Nordiska beräkningsmodellen, har genomförts under 2012. Utredningen visar att gällande bullervillkor avseende den ekviva- 23(29) lenta ljudnivån klaras under hela dygnet vid närmaste bostäder samt vid fritidsbebyggelsen på Gråen. Bullermätningen genomfördes av ett externt ackrediterat akustikföretag, som också upprättat modellen. Ny kontroll kommer att genomföras när flera förändringar som kan påverka ljudnivån är utförda. 9.4 Slagganalyser Medelhalten (%) från 647 slagganalyser visas nedan: FeO Medel 2,5 Max 8,5 Min 0,6 9.5 MnO 4,6 8,9 2,1 Cr2O3 4,6 11,3 0,7 TiO2 0,4 0,7 0,2 CaO 33,2 42,4 24,0 S 0,5 0,8 0,3 SiO2 34,5 45,1 22,4 Al2O3 2,9 6,0 1,4 MgO 6,5 17,6 0,7 F 1,1 2,4 0,3 Besiktning Periodisk besiktning av anläggningen genomfördes den 2 maj 2013. Resultaten från besiktningen har dokumenterats i protokoll från besiktningssammanträde 30 maj 2013. 10 Åtgärder för drift, kontroll, skötsel och underhåll 10.1 Reningsanläggningarnas driftförhållanden Vattenreningens funktion har resulterat i ungefär samma medelhalter och mängder av alla metaller i renat vatten 2013 jämfört med 2012. Mindre volym vatten har behandlats 2013 jämfört med 2012, vilket beror på mindre mängd vatten i form av avblödning från processen. Eftersom mängderna av metall redan är mycket låga är ytterligare förbättring av vattenreningen inte realistiskt. För att kunna styra doseringen av kalkslurry och natriumhypoklorit effektivt i vattenreningen används en kombinerad redox/pH elektrod för mätningarna. Vi har under 2004 ändrat på hur vi tar processvattnet till vattenreningen. Processvattnet tas från en stor lagertank. Tidigare togs processvattnet direkt från processen. Genom att ta vattnet från en stor lagertank har vi fått en stabilare drift, vilket innebär att vattenreningen inte påverkas lika mycket av vilket material som vi kör i processen. 10.2 Övriga anläggningsdelar En översyn av alla invallningar genomfördes under 2012. Ett åtgärdsprogram upprättades liksom rutiner för fortsatta kontroller. 10.3 Anlitade mätkonsulter och analyslaboratorier Analys av veckosamlingsprov på behandlat processavloppsvatten har utförts av Coor Service Management. 24(29) Mätning av utsläpp till luft, som utförs av Metlab Miljö AB Enköping, har tom 2008 utförts en gång årligen. Enligt nya rutiner, som anmälts till och godkänts av Länsstyrelsen, utförs mätningar numera vartannat år. Senaste mätning utfördes i maj 2012, nästa mätning blir således år 2014. Vi har under 2013 gjort en extra kontrollmätning av kvicksilver från torken. Mätningen utfördes av ett ackrediterat företag, DGE Mark och Miljö (DGE). 11 Åtgärder efter driftstörningar Under 2013 har ett läckage på det kommunala vattenledningsnätet skett, vilket ledde till ett avbrott i produktionen i två dagar. Händelseförloppet var som följer: vi får ett larm, lågtryck kommunalvatten, och anläggningen trippar för detta. Vi kan inte köra anläggningen då vi inte har vatten som backup för nödkylning. Det visar sig vidare att våra brandposter går på samma ledning. En dialog med NSVA pågår där ett krav på dubbelmatning av kommunalvatten framförts. Förutom detta har två stycken miljötillbud rapporterats i miljöledningssystemet. Inget av dessa har varit av den arten att det kunnat medföra olägenheter varför några avhjälpande åtgärder inte heller vidtagits. 12 Åtgärder för att minska förbrukningen av råvaror och energi 12.1 Råvaror / kemiska produkter 12.1.1 Råvaror ScanDust är ett återvinningsföretag som upparbetar avfall från andra verksamheter. Några åtgärder för att minska förbrukningen av dessa huvudråvaror är därmed inte aktuella. Vidare används koks och sand som hjälpmedel för återvinningen. Under 2007 har kokshanteringen ändrats från öppen till sluten hantering, vilket har lett till en effektivare användning av koksen. I övrigt är det svårt att styra förbrukningen av koks och sand då förbrukningen varierar beroende på vilken typ av stoft som upparbetas. 12.1.2 Kemiska produkter Förbrukningen av kemikalier under 2013 redovisas i bilaga 9. Inga väsentliga förändringar avseende mängd eller typ av använda kemikalier har skett under 2013 jämfört med de närmaste åren innan. Under 2007 har den polymer som används för flockning i vattenreningen bytts från en saltbaserad till en oljebaserad, vilket har lett till en effektivare användning och minskad förbrukning av polymeren. I bilagorna 10 och 11 redovisas HFC användningen i luftkonditioneringsanläggningar på ScanDust. Under året har 3 kg HFC fyllts på. 25(29) 12.2 Renvatten Förbrukningen av kommunalt vatten är sedan granuleringsförfarandet infördes ca 110 000 m3 per år. Under 2013 var förbrukningen 101 590 m3. I korrelation till produktionsmängden har renvattenförbrukningen ökat något mellan 2012 (1,6 m3/ton stoft) och 2013 (1,7 m3/ton stoft). 12.3 Energi Totalt förbrukades 154 599 MWh el under 2013, motsvarande 2,57 MW per ton stoft vilket är något mer än 2012 (2,55 MW per ton). Denna ökning beror på att stoftet som har upparbetats under året har varit av sådan beskaffenhet att det krävts mer energi för återvinning av metall i stoftet. 2013 levererades 38 757 MWh fjärrvärme till Landskrona kommun, främst genom förbränning av processgas och värmeväxling av vissa kylvatten. Den specifika fjärrvärmeleveransen var m.a.o. ca 0,64 MWh per ton stoft. Ytterligare fjärrvärme skulle kunna levereras, främst på sommaren, om fjärrvärmesystemet kunde ta emot detta. Med ytterligare investeringar skulle även de 4 MW som idag facklas av kunna nyttiggöras i form av fjärrvärme. Olja används på ScanDust främst till hetvattenpannan (HVP) när vattenreningen måste vara igång trots att processen i övrigt står. Under 2013 behövdes 514 m3 Eo 1. Detta är en minskning jämfört med 2012 då behovet var 608 m3. För 2013 motsvarar detta ca 8,2 liter olja per ton upparbetat stoft, vilket är lägre än 2012, då det behövdes 10,1 liter olja per ton upparbetat stoft. Naturgas används vid granuleringen. Användningsområdena omfattas av uppvärmning av gjutlådor och torkning av granuler i en rotertork. Förbrukningen av naturgas under 2013 var 256 216 Nm3 motsvarande 4,3 Nm3/ton stoft. Förbrukningen per ton stoft under 2013 är därmed större jämfört med 2012 då behovet var 2,3 Nm3/ton. Denna ökning beror på att antalet torkade granuler har ökat vilket påverkar naturgasförbrukningen. Torkning av granuler sker i större utsträckning än tidigare. Torkning behövs dels för att kunna hantera granulerna vintertid, och dels för att underlätta tömning av containers med granuler hos kunden. 2013 var koksförbrukningen 12 588 ton, motsvarande 210 kg/ton stoft. Den specifika förbrukningen av koks har minskat med ca 45 kg/ton sedan 1995. Försök har gjorts för att ersätta en andel av koksen med gummigranuler. Försöken visar att det går att ersätta ca 5-10 % av koksen med gummigranuler. Gummigranuler fås från uttjänta däck. Ett längre försök gjordes i slutet av 2013. Arbetet kommer att fortsätta under 2014. Koksen används främst som ett reduktionsmedel. Ca 4,6 % C löser in sig i den producerade metallen och ca 4,3 % C hamnar i det zinkrika skrubberslammet. Då C – halten i koksen är 88 % och 27 458 ton metall och ca 9 300 ton (TS) skrubberslam producerades 2013 motsvarar detta 1 875 ton koks. Övriga 10 713 ton koks bildar ca 34 599 ton CO2 i hetvattenpannan, facklan och torken. Dessutom tillkommer 1 370 ton CO2 från oljan, 1 130 ton CO2 från gummigranuler och 576 ton CO2 från naturgas dvs tillsammans 37 675 ton CO2. 26(29) I övrigt var gasförbrukningen 2013 följande: Kvävgas Argongas Syrgas 3,3 miljoner m3 (varav ca 90 % från membranfiltrerad luft direkt vid ScanDust) 10 423 m3 9 682 m3 Total elförbrukning: Fjärrvärmeleveranser: Koksförbrukning: Gummigranuler: Oljeförbrukning (Eo 1): Naturgas: Koldioxidproduktion: 13 154 599 MWh 38 757 MWh 12 588 ton 384 ton 514 m3 256 216 m3 37 675 ton Utbyte av kemiska produkter Utbyte av kemiska produkter fanns med som ett mål i ScanDusts mål- och handlingsplan. Målet var att halvera antalet kemikalier som fanns med på PRIO-listan till år 2014. Detta mål uppnåddes redan under 2012. Arbetet med utbyte av kemiska produkter kommer att fortskrida under 2014. Det finns en kemikaliegrupp som granskar alla nya kemikalier mot kraven i produktvalsregeln. Härigenom väntas behovet av utbyten minska framöver. 14 Åtgärder för att minska avfallsmängder och dess miljöfarlighet Verksamheten ger upphov till en biprodukt i form av slagg som används som fyllmaterial i bl a vägar. Vidare ett zinkrikt slam som skickas i väg för vidare upparbetning. Mängderna är huvudsakligen beroende på det inkommande materialets sammansättning och kan inte påverkas av ScanDust i någon större omfattning. I tabell nedan redovisas uppgifter om de processrelaterade biprodukter / restprodukter / avfall som erhölls 2013. Mängd Slagg Användning /deponering 25 716 ton Pressat ”Zn-slam” från venturi 13 360 ton Begagnade filterstrumpor (inkl. filterdukar och fyllkroppar) 1,35 ton Till LSR 1) Järnväg till Befesa Freiberg GmbH i Tyskland samt Recytech i Frankrike Till NSR Filborna special deponi 1) Skickad mängd 2013, varav ca 30 % vatten 27(29) Slaggen utgjorde 2013 ca 430 kg/ton stoft. Övrigt avfall, som bl a utgörs av källsorterade avfallsfraktioner som brännbart avfall, träavfall och wellpapp samt osorterat avfall omhändertas av OHLSSONS, se bilaga 12. Källsortering av det osorterade avfallet är under fortsatt utveckling. Insatserna under åren har resulterat i att mängden osorterat avfall minskat kraftigt bl a genom att big-bag’s nu utsorteras som brännbart avfall. Mängden osorterat avfall var 2013 ca 30 ton. Detta innebär en minskning jämfört med 2012 då vi hade ett schakthaveri. Härutöver uppkom farligt avfall, bl a spillolja, enligt redovisning nedan. En sammanställning av allt farligt avfall bifogas (bilaga 13 och 14). Spillolja 4,0 m3 Till NSR via Ohlssons AB Det farliga avfallet bestod 2013 kvantitetsmässigt huvudsakligen av spillolja. Spilloljan härrör huvudsakligen från gaskompressorn. Några specifika åtgärder för att begränsa mängderna farligt avfall har inte vidtagits under 2013. ScanDust strävar dock alltid efter att begränsa såväl uppkomst som mängder av farligt avfall. 15 Åtgärder för att minska risker Några betydande åtgärder för att minska riskerna med verksamheten har inte genomförts under 2013. 16 Undersökning och åtgärder avseende produkter Verksamheten ger två produkter; metall och slagg. Metallen är s k down-streamprodukt från respektive stålverk. Det är därmed inte ScanDust som ska ansvara för registrering av metallen enligt REACH och inte heller för några andra undersökningar. Alla de tester som krävs för registrering har gjorts på slaggen och handlingar för detta skickades till ECHA under 2010. Slaggen är nu REACH-registrerad. 17 Sammanfattande kommentar Under 2013 processades ca 60 050 ton stoft vilket motsvarar 2012 års produktion. År 2013 präglades av god tillgång på stoft under året. Under året har ett oönskat driftstopp skett, som följd av ett läckage i kommunala vattenledningsnätet. År 2014 planeras produktionen till ca 60 000 ton. Arbetet med att finna alternativa kolkällor istället för koks har fortskridit under året. Bla har test med gummigranuler gjorts. Utsläppen till luft och vatten låg i huvudsak på samma nivå eller lägre som tidigare år och väl under gällande villkor. Verksamheten har även i övrigt bedrivits enlighet med gällande tillståndsbeslut och relevanta villkor. 28(29) Under 2013 validerades verksamhetens koldioxidutsläpp enligt ISO 14 064 med 2012 års siffror som underlag. Valideringen resulterade i några avvikelser och förbättringsförslag vilka åtgärdades under 2013. Under 2013 har vi haft förnyelserevisioner av verksamhetssystemet enligt kraven i ISO 14001 och OHSAS 18001 utförda av DNV. Där till har ytterligare en externrevision tillkommit för ISO 14 064 utförd av WSP. Fyra interna revisioner har genomförts under året. Dessa revisioner gav oss ett antal noteringar och avvikelser som vi arbetar vidare med. Under 2013 har verksamheten blivit certifierad enligt ISO 9001. Arbete med omprövning av verksamheten påbörjades under 2011 och ansökningshandlingar skickades in i slutet av 2013. 29(29) 18 Bilagor Bilaga 1. Lagar och andra krav, Sammanställning av tillstånd, villkor, anmälningsärenden samt övriga beslut Bilaga 2. Produktionsvolymer 1990-2013 Bilaga 3. Stoftemissioner 1990-2013 Bilaga 4. Uppskattat tungmetallinnehåll i emitterat stoft 2012 (mg/ton) Bilaga 5. Emission av stoft från ABB- och DCE-filter under 2013 Bilaga 6. Kvicksilver från DCE- och Selenfilter under 2013 Bilaga 7. Utsläpp till vatten. Medelhalter per vecka Bilaga 8. Utsläpp till vatten. Utsläppsmängder, kg/vecka Bilaga 9. Kemikalieförbrukning 2013 Bilaga 10. Kontrollrapport, Kyl & Värmepump Teknik AB Bilaga 11. Aggregatförteckning, Kyl & Värmepump Teknik AB Bilaga 12. Befesa ScanDust AB, Avfall, statistik Bilaga 13. Journal för farligt avfall Bilaga 14. Journal för transport av eget farligt avfall
© Copyright 2024