Miljörapport 2012 - Vargön Alloys AB
MILJÖRAPPORT 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 2 3 4 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 5 5.1 5.2 5.3 6 6.1 6.2 6.3 7 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 8 8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 9 9.1 9.2 10 10.1 10.2 10.3 10.4 VERKSAMHETSBESKRIVNING............................................................................. 3 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning ......................................3 Kortfattad beskrivning av verksamheten ..........................................................3 Luft .......................................................................................................................4 Vatten ...................................................................................................................5 Avfall ....................................................................................................................5 Externt buller .......................................................................................................6 Råvaror och kemikalier .......................................................................................6 GÄLLANDE BESLUT ENLIGT MILJÖLAGSTIFTNINGEN .................................... 7 GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER ................ 8 FÖRETAGETS BEAKTANDE AV HÄNSYNSREGLERNA I MILJÖBALKEN ...... 10 Kunskapskravet ................................................................................................10 Bästa tillgängliga teknik (BAT) ........................................................................10 Lokaliseringsprincipen .....................................................................................10 Hushållning med råvaror och energi ...............................................................10 Produktvalsprincipen........................................................................................10 Ansvar för att avhjälpa skada ..........................................................................10 DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN UNDER ÅRET ......................... 11 Faktisk produktion under året ..........................................................................11 Drifttid ................................................................................................................11 Tillbud, störningar och klagomål .....................................................................11 EGENKONTROLL ................................................................................................. 12 Besiktningar ......................................................................................................12 Undersökningar om miljöpåverkan från verksamhetens produkter .............12 Miljömål ..............................................................................................................12 RÅVAROR, KEMIKALIER OCH ÖVRIGA RESURSER ........................................ 13 Råvaruförbrukning ............................................................................................13 Förbrukning av vatten.......................................................................................13 Förbrukning av kemiska produkter .................................................................13 Energianvändning .............................................................................................13 Bränsleanvändning ...........................................................................................14 UTSLÄPP TILL LUFT ........................................................................................... 15 Reningsanläggningar........................................................................................15 Utsläpp av stoft .................................................................................................15 Utsläpp av svaveldioxid....................................................................................18 Utsläpp av kväveoxid ........................................................................................19 Utsläpp av koldioxid .........................................................................................19 Installerad och förbrukad mängd köldmedium ..............................................19 UTSLÄPP TILL VATTEN ...................................................................................... 20 Lakvatten ...........................................................................................................20 Läckage till Göta Älv .........................................................................................22 AVFALL ................................................................................................................. 23 Stoft från tillverkning av ferrolegeringar .........................................................23 Arbetet på Mjölkberget .....................................................................................24 Övrigt avfall .......................................................................................................25 Farligt avfall .......................................................................................................25 G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 1 MILJÖRAPPORT 2012 10.5 11 12 12.1 12.2 12.3 12.4 13 Åtgärder för att minska mängden avfall ..........................................................26 TRANSPORTER.................................................................................................... 26 OMGIVNINGSKONTROLL .................................................................................... 27 Vattenmossa ......................................................................................................27 Grundvatten .......................................................................................................28 Referensdike......................................................................................................29 Väggmossa ........................................................................................................30 SAMMANFATTNING............................................................................................. 30 BILAGOR 1. Situationsplan 2. Beskrivning av en halvsluten reduktionsugn 3. Filteranläggningen 4. Lokalisering 5. Stoftutsläpp 6. Förbrukning av kemiska produkter 7. Material- och energiflöden 8. Köldmedieredogörelse 9. Provtagningspunkter 10. Bergbrunnar 11. Referensdike 12. Lakvattenanalyser 13. Egenkontroll under 2013 – bilaga 3b till kontrolprogrammet G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 2 MILJÖRAPPORT 2012 UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Platsnamn: Platsnummer: Fastighetsbeteckning: Postnummer, ort: Besöksadress: Kommun: Kontaktperson: Huvudbransch: Telefon: E-post: Vargön Alloys AB 14 87 11 20 Vargön 2:3, Rånnum 6:41 468 80 Vargön Vargön 110 (larm) Vänersborg Evalotta Stolt 27.70 0521-27 73 37 [email protected] UPPGIFTER OM HUVUDMAN Huvudman: VD: Organisationsnummer: Yildirim Group of Companies (ETI Invest AB) Johan Svensson 55 60 17 – 29 25 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning Vargön Alloys AB ägs sedan februari 2008 av den turkiska koncernen Yildirim Group of Companies (ETI Invest AB). Verkställande direktören, Johan Svensson, har det övergripande ansvaret för miljövårdsarbetet och för att miljölagarna följs. Miljöchefen är VD:s ställföreträdare i miljövårdsfrågor och svarar för alla externa kontakter med myndigheter, genomförande av kontrollprogram och långsiktig planering av miljöförbättrande åtgärder. Produktionschefen är ansvarig för att produktionen drivs i överensstämmelse med villkoren i gällande koncessionsbeslut och har ansvar för driften av miljövårdsanläggningarna. 1.2 Kortfattad beskrivning av verksamheten Vargön Alloys tillverkar ferrolegeringar. Industriell verksamhet på området har bedrivits sedan 1874 och tillverkning av ferrolegeringar startade 1912. Företaget firade 100 års legeringstillverkning i september 2012. Vargön Alloys AB hade under 2012 ca 160 anställda. Avstånd till närmaste bostadsområde är ca 300 m. Naturreservaten vid Halle- och Hunneberg ligger på 3-5 km avstånd, se bilaga 4. En situationsplan över anläggningen redovisas i bilaga 1. Produktion av ferrolegeringar har till betydande del karaktären av energiförädling. Den grundläggande processen innebär av att elektrisk energi omvandlas till kemiskt bunden energi i en smältreduktionsprocess. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 3 MILJÖRAPPORT 2012 Tillverkningen sker i fyra elektriska reduktionsugnar som drivs kontinuerligt. Under 2012 har inte produktionen körts för fullt, huvudsakligen på grund av marknadsläget. Ugn 12 kördes under årets första månader fram till slutet av maj. Ugn 10 kördes fram till 22 april och startades igen den 24 oktober. Under året har tillverkningen av Ferrokisel återupptagits, ugn 8 startades den 22 april och drevs sedan resten av året. Nedan redovisas de olika ugnarnas produktionskapacitet. Ugnsenhet Produkt Kapacitet Ugnseffekt Ugn 8 Ferrokisel (FeSi) 25 000 t/år 30 MW Ugn 9 Högkolat ferrokrom (HC FeCr) 25 000 t/år 15 MW Ugn 10 Högkolat ferrokrom (HC FeCr) 25 000 t/år 15 MW Ugn 12 Högkolat ferrokrom ( HCFeCr) 100 000 t/år 50 MW Samtliga ugnar är utrustade med värmeåtervinningsanläggningar. Ett schema över en halvsluten reduktionsugn visas i bilaga 2. Återvunnen energi såldes under 2012 till Vänersborgs fjärrvärmenät i form av hetvatten. Slaggen från framställningen av ferrokrom (ca 1,2 ton slagg/ton legering) gjuts ut utomhus i gropar. Efter stelning krossas den och sorteras. Eventuellt medföljande legering återvinns i en luftpulserad våtanrikningsanläggning. Behandlad slagg används bl a som makadamersättning. Slaggen är mycket stabil och omfattande lakningsförsök visar att urlakning av metaller från slagg är mycket liten, motsvarande den från alternativa moränmaterial. I brikettverket tillverkas krommalmsbriketter med kapaciteten ca 150 000 ton/år, vilka ingår som råvara vid ferrokromtillverkningen. Vid framställning av briketter utnyttjas pulverformig malm som annars inte kan användas i processen. Avsiktning av malmråvarans finandel, med efterföljande brikettering, innebär en avsevärd förbättring av arbetsmiljön och minskar även väsentligt risken för störningar i ugnsdriften. 1.3 Luft Tillverkning av ferrolegeringar i metallurgiska smältugnar genererar stora mängder gas innehållande stoft som till över 99 % samlas upp i företagets stoftfilter. Alla ugnar är utrustade med moderna stoftavskiljningsanläggningar, bestående av slangfilter. Principschema över filteranläggningarna visas i bilaga 3. Ugnsgaserna kyls i värmeåtervinningsanläggningarna till ca 150°C vilket ger lämpliga driftbetingelser för slangfiltren. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 4 MILJÖRAPPORT 2012 Vid full produktion på respektive ugn gäller nedanstående värden: Ugn 8 Ugn 9 Ugn 10 Ugn 12 Gasmängder 3 90 000 Nm /h 3 80 000 Nm /h 3 80 000 Nm /h 3 260 000 Nm /h Gasreningsanläggningarna är utrustade med instrument av typ Triboflow för kontinuerlig kontroll av filterstatus. Vid filterbortfall kan rökgaserna avledas via direktskorstenar. Vid dessa tillfällen reduceras ugnseffekten enligt villkoren i koncessionsnämndens beslut, se avsnitt 3. Skorstenshöjder i m över marknivån (+49,65 m): Ugn/filter 8 Ugn/filter 9 Ugn/filter 10/12c Ugn/filter 12 Filterskorsten 38,00 38,00 31,80 60,10 Direktskorsten 39,10 38,90 38,90 46,10 Rökgasstoftet från ferrokromtillverkningen deponeras på stoftdeponin vid Mjölkberget. Ferrokiselstoftet säljs i första hand som tillsatsmedel i betong och deponeras i andra hand om inga avsättningsmöjligheter finns. 1.4 Vatten Kylvatten tas från Göta Älv, dit det återförs med en marginell temperaturförhöjning. Processvatten förekommer inte i verksamheten. Regnvatten dräneras till dagvattennätet som mynnar i Göta älv och det sanitära avloppsvattnet avleds till kommunens spillvattennät. Lakvatten från stoftdeponin vid Mjölkberget samlas upp i ett lakvattensystem. Lakvatten pumpas till en reningsanläggning där det vid behov (då halten sexvärt krom är förhöjd) behandlas med järnsulfat och filtreras innan det släpps till Göta Älv. 1.5 Avfall Det avskiljda stoftet från legeringsugnarna samlas i silos. Det behandlas med järn(II)sulfatlösning dels för att reducera det sexvärda kromet till trevärt krom, dels för att reducera stoftspridningen. Stoftet deponeras i celler på stoftdeponin vid Mjölkberget. Under 2012 avslutades det omfattande arbete, som pågått sedan 2008, med att vidta de åtgärder som företaget åtog sig inför Miljödomstolen beslut i januari 2007. Övrigt industriellt avfall sorteras dels avseende metallskrot o dyl., dels avseende övrigt avfall. Sorteringen görs i de fraktioner som det finns avsättning för. Avfallet samlas upp inom industriområdet och sänds sedan vidare till utomstående entreprenörer. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 5 MILJÖRAPPORT 2012 1.6 Externt buller Smältverket är beläget mellan Göta Älv och Vargöns samhälle. Genom närfältsmätningar 2005 har ljudnivåerna vid de bostäder som ligger närmast beräknats till under 50 d(B)A. 1.7 Råvaror och kemikalier Råvaror, huvudsakligen i form av malm, koks och kvartsit förvaras utomhus. Kemikalier förvaras i anslutning till de platser där de används. Oljor förvaras i ett gemensamt större förråd där det även finns Absol samt tättslutande lock till närliggande dagvattenbrunnar. Företaget har ett web-baserat kemikalieregister där samtliga kemikalier som används registreras. Säkerhetsdatabladen för kemikalierna finns tillgängliga på företagets intranät, De uppdateras kontinuerligt. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 6 MILJÖRAPPORT 2012 2 GÄLLANDE BESLUT ENLIGT MILJÖLAGSTIFTNINGEN 2.1.1 Gällande beslut för verksamheten i Vargön Beslut nr Datum – Koncessionsnämnden för miljöskydd, beträffande deponering av kromhaltigt stoft vid det s.k. Mjölkberget. nr 189/78 78-12-21 – Koncessionsnämnden för miljöskydd, grundbeslutet nr 74/85 85-04-25 – Koncessionsnämnden för miljöskydd, uppskjutna frågor. nr 40/91 91-03-07 – Koncessionsnämnden, ändring av villkor i beslut 1. nr 13/96 96-01-31 M 1406-05 07-01-19 555-6896-2008 12-06-21 – Beslut om avsteg från kraven i 19-22 §§ förordningen (2001:512) om deponering av avfall – Kontrollprogram för verksamheten Tillståndsbeslut 74/ 85 medger följande produktion; Tillverkning av – ferrokrom – ferrokisel – ferromangan – kiselkrom – kiselmangan inom ramen för ett effektuttag på högst 125 MW räknat som årsmedelvärde. Kommentar: Under år 2012 tillverkades ferrolegeringar med ett effektuttag på 34 MW räknat som årsmedelvärde. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 7 MILJÖRAPPORT 2012 3 GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER Koncessionsnämnden för miljöskydd, grundbeslutet nr 74/85 85-04-25 Koncessionsnämnden för miljöskydd, uppskjutna frågor nr 40/91 91-03-07 Nr Villkor Kommentar 3 Ugnsgaserna från samtliga ugnar skall genomgå stoftavskiljning i slangfilter. Vid bortfall av filter skall annat slangfilter inkopplas, om så är möjligt. Alla ugnar är försedda med slangfilter. 8 Stofthalten vid besiktning hos ugns- och tappröksgaser som passerat slangfilter får uppgå till högst 10 mg/m 3 norm torr gas som riktvärde och högst 50 mg/m 3 norm torr gas som gränsvärde... Värdena gäller också utsläpp från mal- och sorterverket. Kontinuerlig mätning via Triboflowmätare. Om ett riktvärde överskrids, åligger det bolaget att i samråd med länsstyrelsen vidta skäliga åtgärder för att hindra ett upprepande. Under 2012 har riktvärdet för diffus damning via lanterninerna tidvis överskridits. 9 Se kapitel 8 Se kapitel 8 12 Allt sanitärt avloppsvatten från bolagets anläggningar skall ledas till det kommunala avloppsnätet. Det sanitära avloppsvattnet leds till kommunen. 13 Kyl- och dagvatten från bolagets anläggningar får – efter eventuellt erforderlig, av länsstyrelsen föreskriven rening – avledas till Göta Älv. Ett stickprov på dagvattnet togs under 2009. Kylvattnet är endast indirekt. 14 Utöver vad som i koncessionsnämndens beslut 197812-21 Nr 189/78 bestäms om hanteringen av restprodukter från bolagets verksamhet åligger det bolaget att i samråd med Vänersborgs miljö- och hälsoskyddsförvaltning vidta skäliga åtgärder för att motverka luktolägenheter från deponeringsplatserna och förebygga läckage av kromhaltigt lakvatten. Eventuella klagomål registreras i Q-VA. 15 Bolaget skall i samråd med länsstyrelsen vidta skäliga åtgärder för att sänka bullernivån i fabrikens omgivning. I samband med ombyggnadsarbeten och utbyte av bulleralstrande utrustning skall särskild hänsyn tas till möjligheten att minska uppkomsten och spridningen av störande buller. Under 2012 har klagomål framförts på lågfrekvent buller från smältverket. Orsaken är med största sannolikhet ugn 12's fläktar. Åtgärder för att lösa problemet kommer att vidtas då ugnen startas. 20 Bolaget skall tillämpa sådana rutiner som behövs för att motverka för omgivningen störande damning från utomhusytor där dammande råvaror hanteras. Städprogram tillämpas. Lakvatten samlas upp i ett lakvattensystem. Se kapitel 5 samt 9 G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 8 MILJÖRAPPORT 2012 Koncessionsnämnden för miljöskydd, beträffande deponering av kromhaltigt stoft vid det s.k. Mjölkberget. Nr Villkor - För ferrolegeringsverket skall finnas av länsstyrelsen godkänt kontrollprogram avseende verksamheten. Koncessionsnämnden, ändring av villkor i beslut 1. Nr 189/78 78-12-21 Kommentar Godkänt av länsstyrelsen 2012-06-21 nr 13/96 96-01-31 Nr Villkor 4 Ugnarna 8, 9 och 10 får vid filterhaveri, eller när slang- Villkoret har innehållits 2012. filter för ugnsgasen av annan orsak inte kan användas, drivas utan rökgasrening i slangfilter under högst 480 Se kapitel 8 timmar per kalenderår. För ugn 12 är motsvarande tid 300 timmar per kalenderår. Drift som nu har sagts får inte vid samma ugn pågå mer än tre dygn i följd. Enligt ugnsjournalerna har Vid ugnsdrift med tillämpning av bestämmelserna i effekten sänkts enligt gällande punkt 4 skall effektuttaget reduceras på sätt som villkor vid direktspjäll. framgår av följande tabell: Ugn Reducerad effekt vid tillverkning av ferrokrom Annan legering 8 22 16 9 11 8 10 11 11 12 33 33 6 7 19 Tappröken från ugnarna 8, 9, 10 och 12 skall samlas upp och genomgå stoftavskiljning i slangfilter om ej annat framgår av villkor 4. Stoftutsläpp via lanterniner från det gamla (ugn 8, 9 och 10) och det nya (ugn 12) verket får för vardera verket som riktvärde, beräknat som dygnsmedelvärde, uppgå till högst 1,0 kg/ton producerad legering. Kommentar Tappröken renas m h a slangfilter. Resultatet av genomförda mätningar och utredning för att minska stoftutsläppet redovisades till länsstyrelsen i december 2012. Se kapitel 8 Beslut om avsteg från kraven i 19-22 §§ förordningen (2001:512) om deponering av avfall M 1406-05 Nr Villkor Kommentar - Deponin skall utformas och verksamheten bedrivas i överensstämmelse med vad som redovisats i ansökan samt vad företaget i övrigt uppgett och åtagit sig Arbetet avslutades under sommaren 2012 har godkänts av länsstyrelsen i beslut daterat 2013-01-14 Se kapitel 10 G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 07-01-19 9 MILJÖRAPPORT 2012 4 FÖRETAGETS BEAKTANDE AV HÄNSYNSREGLERNA I MILJÖBALKEN 4.1 Kunskapskravet Företaget deltar i ICDA, International Chromium Development Association och den kunskapsuppbyggande verksamhet som sker där. Under 2012 har arbetet varit inriktat på att ta fram underlag för en gemensam LCI för ferrokromtillverkare i världen. Inom den europeiska sammanslutningen för legeringsproducenter, EuroAlliages, pågår, gemensamt med övriga legeringsproducenter i Europa bl a arbetet med anpassning till EU:s system för handel med utsläppsrätter samt arbetet med att ta fram underlag till ett nytt Non Ferrous Metal BREF-dokument (se nedan). Företaget är även medlem i Jernkontorets miljöråd som arbetar med kunskapsuppbyggande verksamhet inom svensk stålindustri. Vargön Alloys AB samarbetar med högskolor och universitet genom bl a examensarbeten och olika projektarbeten. 4.2 Bästa tillgängliga teknik (BAT) Överensstämmelsen med bästa tillgängliga teknik, enl. Non Ferrous Metal BREF från maj 2000, redovisades separat i samband med 2004 års miljörapport enligt kravet i SFS 2004:989. Arbete med att uppdatera det BREF-dokument som anger BAT inom ramen för IEDdirektivet återupptogs under 2012. Detta arbete sker samarbete med de europeiska producenterna inom EuroAlliages. 4.3 Lokaliseringsprincipen Företaget startade 1912 tillverkningen av legeringar p.g.a. den goda tillgången på energi. Genom företagets lokalisering har leverans av återvunnen energi till det närbelägna pappersbruket och till Vänersborgs kommun möjliggjorts. 4.4 Hushållning med råvaror och energi Leveranserna av återvunnen energi innebär ett effektivt resursutnyttjande som är svårt att åstadkomma vid de flesta legeringsproducerande anläggningarna i världen. 4.5 Produktvalsprincipen Företaget har ett web-baserat system för hantering av säkerhetsdatablad. Detta system kan även leverera listor över de kemikalier som används samt jämföra dessa listor mot de olika listor för kemikaliebedömning som finns. 4.6 Ansvar för att avhjälpa skada Ett samarbete pågår sedan länge mellan företaget och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 10 MILJÖRAPPORT 2012 5 DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN UNDER ÅRET Under 2012 har produktionen fortfarande varit relativt begränsad. Ugn 12 kördes fram till den 28 maj och ugn 10 kördes fram till 22 april och startades åter 24 oktober. Dessutom återupptogs produktionen av ferrokisel den 26 april. 5.1 Faktisk produktion under året Företagets produktion har 2012 omfattat följande: Ferrokisel 9 800 ton Ferrokrom 39 000 ton summa legering 48 800 ton Ferrokromslagg från tillverkning av ferrokrom 52 300 ton Krommalmsbriketter 21 500 ton Hetvatten till det kommunala fjärrvärmenätet 5.2 110 300 MWh Drifttid Produktionen sker normalt i kontinuerlig 3-skiftsdrift med fem skiftlag. Ugnarna stoppas endast för revision eller akuta reparationer. Ugn Driftsperiod Ugn 8 Från den 26 april. Ugn 9 Ugnen stoppades den 26 september 2008 Ugn 10 Ugnen kördes fram till 22 april och startades åter 24 oktober Ugn 12 Ugnen stoppades pga. haveri den 28 maj 5.3 Drifttid (timmar) 5 451 h 5 451 0h 0 4 755 h 4 755 3 331 h3 331 Tillbud, störningar och klagomål Något enstaka klagomål avseende buller har mottagits från boende i Vargön och i Mariedal. Dessa registreras i vårt verksamhetssystem (Q-VA). Källan till klagomålen är den förändrade bullerbilden vid ugn 12, vilket tydligt framgick då klagomålen slutade sedan ugnen stoppades i slutet av maj. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 11 MILJÖRAPPORT 2012 6 EGENKONTROLL Verksamheten kontrolleras, med vissa förändringar beroende på den begränsade produktionen, i huvudsak enligt gällande kontrollprogram, som godkändes av länsstyrelsen i juni 2012. Programmet är integrerat i miljöledningssystemet. 6.1 Besiktningar LRQA genomförde under 2012 två uppföljande revision (mars och september) av verksamhetssystemet som bygger på kvalitetsstandarden ISO 9 001 och miljöledningsstandarden ISO 14 001. Gällande certifikat är samordnade så att ett gemensamt certifikat nu gäller till den 30 april 2016 enligt båda standarderna. Under september 2012 genomfördes också en mätning av den diffusa damningen från lanterninerna och kontroll av triboflowmätarna av IVL Svenska Miljöinstitutet. 6.2 Undersökningar om miljöpåverkan från verksamhetens produkter Registrering av legeringar och slagg EU:s kemikalieförordning REACH genomfördes 2010. Arbetet med registreringen enligt REACH skedde i ett internationellt konsortium tillsammans med producenter och importörer av legeringar. Arbete pågår för att bredda användningen av ferrokromslaggen. Den ferrokromslagg som producerats de senaste åren har använts som konstruktionsmaterial på deponin. Från årsskiftet 2011/2012 saluförs åter ferrokromslagg till externa kunder. 6.3 Miljömål Företaget är sedan den 3 februari 2000 certifierat enligt ISO 14 001:2004. Som en del av miljöledningssystemet (Q-VA) arbetar företaget med handlingsplaner kopplade till miljömål. Arbetet var under 2012 inriktat på att avsluta arbete på stoftdeponin och på att minska den diffusa damningen från lanterninerna. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 12 MILJÖRAPPORT 2012 7 RÅVAROR, KEMIKALIER OCH ÖVRIGA RESURSER 7.1 Råvaruförbrukning 103 800 ton Krommalm från Turkiet Kvarts och kalksten, huvudsakligen från Dalsland 31 570 ton Koks, huvudsakligen från Colombia, Italien, Ukraina, Australien, England och Kina 35 800 ton Glödskal 4 500 ton Elektrodmassa 1 500 ton 7.2 Förbrukning av vatten Förbrukningen av kommunalt vatten var 30 950 m³ under 2012. Användningen av kylvatten från Göta Älv var 2012 ca 13 140 000 m³ vatten. Vattnet går i ett helt slutet system och återförs till älven utan annan påverkan än en något förhöjd temperatur. 7.3 Förbrukning av kemiska produkter Med utgångspunkt från vårt kemikalieregister kan konstateras att vår förbrukning av kemiska produkter är begränsad. Förteckning över kemiska produkter förbrukade i mängder överstigande 100 kg under 2012 visas i bilaga 6. 7.4 Energianvändning De metallurgiska processerna är mycket elintensiva. En inte oväsentlig mängd elenergi används också för drift av hjälputrustning, huvudsakligen filterfläktar. Total elenergiförbrukning under 2012: Ugn 8 Ugn 10 Ugn 12 Motorkraft, belysning och övr 105 570 MWh 63 840 MWh 104 040 MWh 27 170 MWh Total elförbrukning 300 620 MWh Alla ugnar är utrustade med energiåtervinningsanläggningar. Energiåtervinningen vid företaget innebär att normalt ca 85-90 % av Vänersborgs fjärrvärmebehov kan täckas. Leveranserna av återvunnen energi innebär fortfarande ett effektivt resursutnyttjande vilket normalt inte sker vid de flesta legeringsproducerande anläggningarna i världen. Återvinning av energi är dessutom mycket väsentlig för företagets ekonomi och ett ständigt arbete pågår för att öka den återvunna mängden och hitta nya kunder. Under 2012 levererade Vargön Alloys AB följande mängder energi; G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 13 MILJÖRAPPORT 2012 – 110 300 MWh hetvatten till VFAB (40 % av den mängd process-el som användes) Tyvärr tvingades vi samtidigt dumpa 13 850 MWh bl a på grund av att produktion och behov inte alltid överensstämmer. 7.5 Bränsleanvändning Företaget förbrukar inga fasta bränslen. Den koks som förbrukas används som reduktionsmedel i den metallurgiska processen. Förbrukning av olja och gasol uppgick 2012 till: Eldningsolja, Diesel, varav 80 m3 Ecopar, (transportmaskiner m m) Gasol (torkning av skänkar) G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 37 m3 156 m3 106 ton 14 MILJÖRAPPORT 2012 8 UTSLÄPP TILL LUFT Varje filteranläggning är utrustad med nödvändiga instrument för driftkontroll t ex temperatur- och tryckskrivare för rökgasen. All gasreningsutrustning övervakas kontinuerligt av skiftgående personal som journalför verksamheten. Inom miljöledningssystemet finns rutiner för: a) Skötsel av kontrollinstrument för filterstatus, "Triboflow". b) Periodisk internmätning av diffus damning c) Kontroll av mät- och provningsutrustning d) Rutiner för kontaktande av myndigheter vid onormala driftförhållanden. e) Renhållning av verksområdet (städprogram). 8.1 Reningsanläggningar Filterslangar byts planenligt vid revisionsstoppen, varför slangskador mycket sällan uppträder under drifttiden. Innan en ugn startas efter ett längre stopp sätts alltid nya filteslangar in i filtret. Under 2012 stratdes både ugn 10 och ugn 8 efter längre stopp. Filtret till ugn 10 innehåller 840 stycken filterslangar och i filtret till ugn 8 finns 1152 stycken slangar. 8.2 Utsläpp av stoft 8.2.1 Bildning av stoft Ursprunget för större delen av det stoft som produceras är de metallurgiska processerna i ugnarna. I reduktionsprocessen bildas olika metalloxider som beroende på vikt antingen hamnar i slaggen eller i stoftet. Nedan visas den mängd stoft som produceras i ugnarna varav större delen avskiljs och deponeras och endast en lite del släpps till luft. 12000 10000 8000 6000 4000 2000 101 86 88 77 102 91 83 88 112 24 46 71 52 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 total mängd bildat stoft deponerad mängd stoft G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx totalt utsläppt mängd 15 MILJÖRAPPORT 2012 8.2.2 Utsläpp via stoftfilter Kontinuerlig mätning av utsläpp genom filter utförs med hjälp av instrument av typ Triboflow. De kalibreras mot manuella stoftmätningar som genomförs av IVL vartannat år (senaste externa kalibreringen gjordes i september 2012). Triboflowmätare är installerade i skorstenen för filtren vid ugnarna 8 och 9, i skorstenen för filtret vid ugn 10 och 12 C samt i skorstenen för ugn 12:s båda filter. Utsläppt mängd stoft via filter beräknas utifrån avläsning och beräkning av medelvärden på Triboflowmätarna. Detta sker med 2 timmars intervall och antecknas i driftjournaler för respektive anläggning av skiftgående filterskötare. Under 2012 var medelvärdet för triboflowmätarna Ugn 8 ugn 10 ugn 12 3 1,9 mg/m 3 3,7 mg/m 3 2,0 mg/m Under 2012 beräknas 5,5 ton stoft ha släppts ut via filtren, varav 1,3 ton var stoft som inte innehåller krom då det kommer från produktion av ferrokisel. 8.2.3 Direktutsläpp förbi filter Vid start av ugnar eller vid haverier måste ibland rökgaserna släppas förbi filtren för att de inte skall förstöras av exempelvis för höga temperaturer. Tiden med öppen direktskorsten regleras i villkor och vid dessa till fällen skall ugnarna köras med reducerad effekt enligt villkor. Tiden med öppen direktskorsten med reducerad effekt utan rökgasrening var under 2012 totalt 427 timmar, vid 40 tillfällen, med nedanstående fördelning; DRIFT- DRIFTTID (h) MED TIMMAR DIREKTSKORSTEN timmar ugn 8 ugn 10 ugn 12 TOTALT 3 499 2 900 1 410 7 809 373 42 12 427 Antal 28 5 7 40 Beräkning av stoftmängd vid direktutsläpp sker på basis av producerad mängd stoft per MWh förbrukad energi med hänsyn tagen till reducerat effektuttag. Detta är en beräkningsmetod som fungera vid driftavbrott under pågående drift medan beräkningen stämmer sämre vid start av en kall ugn efter ett längre stopp. Under 2012 beräknas 1,5 ton stoft ha släppts ut förbi filtren. Två tredjedelar av mängden utgörs av stoft från start av ugn 8 för produktion av ferrokisel – omfattningen blev betydligt större än planerat men var oundviklig för att inte förstöra filtren. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 16 MILJÖRAPPORT 2012 8.2.4 Diffus damning Den diffusa damningen beräknas enligt en modell som IVL tog fram 1987. Denna metod används även något förenklad vid interna mätningar av diffus damning och i de månatliga rapporterna till tillsynsmyndigheten. Emissionsmätningar utförs två-tre gånger per år i enlighet med kontrollprogrammet med besiktning och mätning vartannat år av opartisk kontrollant. Under 2012 genomfördes fem mätningar. Tre på ugn 8 och en på ugn 12 och en då både ugn 10 och 8 var igång; Datum mars juli augusti september oktober medelvärde Diffus damning kg/ton legering Ugn 8 Ugn 8+10 Ugn 12 0,65 1,37 2,36 1,48 1,06 1,7 Den diffusa damningen från tillverkning av ferrokisel överskred riktvärdet under större delen av året. Orsaken var framför allt dålig ugnsgång framför allt pga. av råmaterialets kvalitet. Det beräknade (med utgångspunkt från IVL:s mätningar) årliga stoftutsläppet från diffus damning är ca 45 ton, varav en tredjedel utgörs av stoft från produktionen av ferrokisel. Det totala stoftutsläppet 2012 beräknas till ca 52 ton (varav 17 ton är rökgasstoft från ferrokiselproduktion). Nedan redovisas totala stoftutsläppet 2000-2012 fördelat mellan ferrokisel och ferrokrom. 120 115 110 105 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 FeSi FeCr 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 En sammanställning av stoftutsläppen under 2012 redovisas i bilaga 5. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 17 MILJÖRAPPORT 2012 8.3 Utsläpp av svaveldioxid Nedanstående diagram visar energianvändningen och utsläppen av svaveldioxid under de senaste 14 åren. 800 000 400 700 000 350 600 000 300 500 000 250 400 000 200 300 000 150 200 000 100 100 000 50 0 ton/år MWh Energianvändning och utsläpp av svaveldioxid 0 energi Svaveldioxid Svavelutsläpp med rökgaser under 2012 har beräknats till ca 165 ton (SO2 330 ton). Förekomsten av svavel är förorsakad av de råmaterial som används såsom koks (ca 0,8 % S) malmer (ca 0,02 % S) kvartsit (ca 0,05 % S). Under 2012 innehöll de råvaror som användes 285 ton svavel. De olika material som lämnade ugnen (legeringar, stoft och slagg) innehöll ca 120 ton svavel. Skillnaden mellan ingående och utgående svavelmängd antas återfinnas i rökgaserna. Tidigare beräkningar indikerar att utsläpp från tillverkning av ferrokisel ligger på ca 5 kg/ton legering medan svavelutsläppen från ferrokromtillverkning är ungefär en tiondel så stora. Vi har med åren också tagit fram allt bättre analysmetoder vilket gör beräkningarna säkrare. En jämförelse med historiska utsläpp är därför något tveksam. Som exempel kan nämnas att halten svavel i slagg nu mätts till 0, 14 % istället för den schablonvärde på 0,29 % som tidigare använts. Därmed ökar de beräknade utsläppen av svavel till mer än det dubbla. Numer analyseras svavelhalten i ferrokromslaggen kontinuerligt. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 18 MILJÖRAPPORT 2012 8.4 Utsläpp av kväveoxid Utsläppen av kväveoxider bedöms med hänsyn till respektive ugns drifttid och produktionsmängd vara ca 116 ton. Energi användning och utsläpp av kväveoxider 800 000 300 700 000 250 600 000 MWh 400 000 150 300 000 ton/år 200 500 000 100 200 000 50 100 000 0 0 energi NOx Ökningen jämfört med tidigare år beror på att kväveoxidutsläppen vid ferrokiselproduktion är ca tre gånger så stora som vid ferrokromproduktion. 8.5 Utsläpp av koldioxid Kol tillförs processen i form av koks och i någon mån som elektrodmassa. Kol tillförs för reduktion av krom- och järnoxider i malmen. Vid processen bildad CO oxideras i ugnens övre del. Oxidationsprocessen genererar värmeenergi som sedan tas till vara i ång- och hetvattenpannor. En schematisk bild av material- och energiflödena inom företaget visas i bilaga 7. Bilden visar även emissioner från processen inklusive emissionen av CO 2 som under 2012 beräknades till 101 000 ton. 8.6 Installerad och förbrukad mängd köldmedium Kontroll av kyl- och värmepumpanläggningar har utförts av ackrediterat kontrollorgan, YIT, Trollhättan, enligt protokoll i bilaga 8. Installerad mängd, kg Påfylld mängd under 2012, kg Omhändertagen mängd HCFC 14 0 HFC 37 4,5 0 0 G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 19 MILJÖRAPPORT 2012 9 UTSLÄPP TILL VATTEN 9.1 Lakvatten Vid stoftdeponin på Mjölkberget bildas lakvatten. Under 2008 påbörjades arbetet med att anlägga ett nytt lakvattensystem på deponin och under 2012 avslutades det arbetet med att anlägga en ny betydligt mindre damm i en del av den gamla lakvattendammen. Omkring 48 000 m3 lakvatten har pumpats ur lakvattendammen under 2012. Nedanstående diagram visar mängden lakvatten som pumpats per vecka. I augusti påbörjades arbetet med att minska lakvattendammens volym därav de stora och varierande lakmängderna lakvatten från vecka 31 och framåt. 4 000 3 500 m3/vecka 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 01 03 05 07 09 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 Lakvattenrening Det finns möjlighet att pumpa lakvattnet till en reningsanläggning där vattnet renas genom tillsats av järnsulfat i syfte att reducera krom(VI) till krom(III). Utfälld krom(III) bildar en krom(III)hydroxid som är svårlöslig vid aktuellt pH (~8,5). Fällningen filtreras bort med ett sandfilter. Det behandlade lakvattnet kan antingen användas för att kyla slaggen från ferrokromproduktionen eller så avleds det till Göta Älv. Omkring 2,5 m 3 per timme vatten kan behandlas då anläggningen är i drift. Innehållet av krom (såväl sexvärt som totalhalt) har, som nämnts ovan, varit mycket lågt under hela 2012, vilket inneburit att vi, enligt överenskommelse med länsstyrelsen, inte utnyttjat lakvattenreningsanläggningen. Lakvattnet har antingen pumpats till slaggropen vid ugn 12 och använts för slaggsläckning eller då halten ugn 12 inte varit i drift, pumpats direkt till älven. I följande diagram redovisas resultatet av månadsprovtagningen av kromhalten i lakvatten 2008– 2012. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 20 MILJÖRAPPORT 2012 Cr mg/L 2 1,5 1 0,5 0 2008 2009 2010 2011 2012 I ett längre perspektiv kan man via redovisade årsmedelvärden se en ännu tydligare sänkning av kromhalten i lakvattnet förutom det år då arbetet med att miljösäkra deponin inleddes (observera att skalan i detta diagram är logaritmisk); mg/L Cr 100 10 1 0,1 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0,01 Nedan redovisas pH, konduktivitet samt halten krom(tot) och sexvärt krom i det lakvatten som lämnat deponin (mg/l) 2012. Kond pH Cr(VI) Cr jan 3114 7,8 0,01 0,07 feb 2642 8,4 0,01 0,36 mar 2823 8,3 0,01 0,14 apr 2930 8,0 0,01 0,09 maj 3751 8,3 0,01 0,06 jun 4063 8,4 0,01 0,14 jul 4676 8,2 0,01 0,10 aug 4708 8,1 0,01 0,09 sep 6438 7,6 0,01 0,69 okt 4478 8,0 0,01 0,53 nov 8800 7,3 0,01 0,02 dec inget utsläpp Sammantaget beräknas 10 kg krom ha släppts ut via lakvattnet till Göta Älv under 2012. Övriga analyser av lakvattnet redovisas i bilaga 12, för några parametarar har halten ökat något under 2012 senare del. Troligen beroende på arbetet i lakvattendammen och eventuellt att mängden vatten har minskat, vilket ger högre koncentration i vattnet. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 21 MILJÖRAPPORT 2012 9.2 Läckage till Göta Älv Läckage av vatten från slaggsläckningen till Göta Älv kontrolleras genom prov-tagning i två borrhål mellan Göta älv och slaggropen. För bedömning av läckaget används en metod som SWECO använde i en undersökning oktober 2000. De uppskattade då markens vattenförande förmåga vilket gav en siffra på flödet ut i älven. Datum 00-10-12 08-09-11 09-06-16 09-12-11 10-06-22 10-10-20 11-06-22 11-11-01 12-03-28 12-11-29 Borrhål 3 - söder pH Kond Cr K 7,6 7,9 7,5 6,7 7,2 7,3 8,5 7,2 8,7 8,2 µS/cm 790 890 3200 1500 910 12000 1450 1310 690 mg/L mg/L 3,6 43 2,0 73 0,3 99 1,5 54 1 48 0 40 <0,04 130 0,02 72 0,03 2,7 - flöde Cr till älven m3/h 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 0,004 gram 120 70 10 50 30 0 1,3 <1 <1 90 Borrhål 2 - Norr pH Kond Cr 7,7 7,0 7,3 7,6 6,6 7,0 6,8 6,8 8,7 8,1 µS/cm 280 1200 3300 1600 2700 3100 530 2660 K mg/L mg/L <0,02 10 <0,001 45 <0,003 19 <0,003 22 <0,003 20 <0,003 30 0,00 49 0,00 33 0,02 0,02 - flöde Cr till älven m3/h 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 gram <30 <30 <30 <30 <30 <30 0 0 <30 <30 Borrhålens lokalisering framgår av nedanstående skiss. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 22 MILJÖRAPPORT 2012 Vatten från anrikningsanläggning (ATOLL) Vatten från den våtanrikningsanläggning som används för att avskilja metall från slaggen har analyserats avseende innehåll av krom och svavel; Datum Cr mg/L 0,020 0,002 0,130 0,014 0,016 0,009 10-06-22 10-11-11 11-06-22 11-11-01 12-03-28 12-11-29 S mg/L 75 49 42 53 - pH Kond µS/cm 530 610 610 560 550 570 8,7 8,5 8,6 8,6 8,5 8,5 Vattnets återanvänds kontinuerligt i anläggningen, en del följer dock med det separerade materialet. Det slam som avskiljs består huvudsakligen av slagg och återförs till slagghanteringen. Halterna bedöms som låga. 10 AVFALL 10.1 Stoft från tillverkning av ferrolegeringar Stoft från ferrolegeringstillverkningen deponeras på vår egen deponi, enligt Miljödomstolens beslut från den 19 januari 2007. Totalt deponerad stoftmängd under 2012 från tillverkning av ferrokrom var 2 580 ton och från tillverkning av ferrokisel deponerades 2 844 ton stoft. Tidigare har stoft från ferrokiselproduktion sålts under produktnamnet Mivasil. Under 2012 har ingen försäljning av stoftet skett. I nedanstående tabeller redovisas innehåll samt resultat av laktester på det stoft som deponerats under 2012. Analysresultat av totalhalter(%) – medelvärde av fyra stycken kvartalsprov (%) 100 2007 10 2008 2009 1 2010 2011 0,1 2012 TiO2 MnO CaO Na2O ZnO K2O C SO3 Al2O3 FeO Cr2O3 SiO2 MgO 0,01 Det framgår tydligt av 2012 års halter att det stoft som deponerats har sitt ursprung i både ferrokisel- och ferrokromproduktion. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 23 MILJÖRAPPORT 2012 Analys av lösliga ämnen vid L/S=10 (mg/kg,) mg/kg 100000 10000 1000 100 10 1 0,1 0,01 0,001 0,0001 2007 2008 2009 2010 2011 TS or id Kl Su lfa t Zn Sb Se N i o M H g C u C r C r(V I) C d Ba As 2012 Gränsvärden enligt 30 § i Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggning för deponering av avfall * (NFS 2004:10) As Se Ba Cd Cr Cu Hg Mo Ni Pb Sb Sulfat Zn TS*) 2 0,5 100 1 10 50 0,2 10 10 10 0,7 20 000 50 120 000 *) dubbla värdet enligt länsstyrelsens beslut, ersätter sulfatvärdet En jämförelse med Naturvårdsverkets gränsvärden för deponering på en deponi för icke farligt avfall enligt 30§ i Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering (NFS 2004:10) visar att det fortfarande är svårt att klara gränsvärdet för utlakning av selen, halterna visar dock på en sjunkande trend Halten krom är en tiondel av tidigare värde huvudsakligen beroende på att stoftet från produktion av ferrokisel blandas med ferrokromstoft. Under 2012 infördes även en förbättrad operatörskontroll vilket innebär att kromhalten kontrolleras direkt av operatören istället för på laboratoriet före deponering av stoftet. Genom ökat ansvar och bättre kunskap har stoftbehandling därmed blivit bättre. Halten sulfat är fortfarande högre än riktvärdet men ersätts av TS-halten som länsstyrelsens i sitt besluts angett till dubbla värdet enligt ovan. 10.2 Arbetet på Mjölkberget Arbetet med att anpassa Mjölkbergets deponi till kraven i deponeringsförordningen är nu klart. Länsstyrelsen har godkänt genomförda sluttäcknings- och mellantäckningsarbeten. Under 2012 har följande mängder material använts på deponin Material Fraktion Funktion Slagg 8-32 0-32 0-32 8-32 - Dräneringslager på mellandeponi Dränering/skyddsfyllning för integrerad duk Släntfot samt konstruktionsmaterial Grovslagg till delning lakvattendamm Lakvattendammens ytskikt Skyddstäckning Tätning av lakvattendamm Lera Mängd 38 771 ton 20 065 ton 1 910 ton 4 850 ton 420 ton 24 008 m3 525 m3 Nu pågår arbetet med att ta fram rutiner och instruktioner för den fortsatta driften av deponin. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 24 MILJÖRAPPORT 2012 10.3 Övrigt avfall Industriavfallet delas upp i fraktionerna skrot, brännbart, wellpapp och mjukplast, dessutom sorteras skrot och gummi. Även kontors- och tidningspapper sorteras ut. Mängderna redovisas i nedanstående tabell. Avfallskod Artikelbenämning 120199 Komplext skrot för fragm Smide Gas-skärning Smide Sax SUMMA ENHET 200140 Mn Leg. Stålskrot 612 Oleg Stålskrot 11 Aluminiumbronsskrot Cu-Skrot, Elektrolyt Cu-Skrot, Plåtklipp Mässing, Patronhylsor Rostfritt Stålskrot, Kval 951-1 Styck SUMMA ENHET Mängd Enhet Beh.Kod. Transportör Mottagare 81 340 414 980 7 320 503 640 Kg Kg Kg Kg R4 R4 R4 OTAB i Uddevalla AB OTAB i Uddevalla AB OTAB i Uddevalla AB SR Trollhättan SR Trollhättan SR Trollhättan 14 820 26 260 3 126 5 368 143 417 2 140 Kg Kg Kg Kg Kg Kg Kg R4 R4 R4 R4 R4 R4 R4 OTAB i Uddevalla AB OTAB i Uddevalla AB OTAB i Uddevalla AB OTAB i Uddevalla AB OTAB i Uddevalla AB OTAB i Uddevalla AB OTAB i Uddevalla AB Sandvik SRP AB SR Trollhättan Sandvik SRP AB Sandvik SRP AB Sandvik SRP AB Sandvik SRP AB SR Trollhättan 1 030 Kg 2 490 Kg 3 520 Kg R3 R3 OTAB i Uddevalla AB OTAB i Uddevalla AB SR Trollhättan SR Trollhättan 9 600 Kg 1 760 Kg 11 360 Kg R1 R1 OTAB i Uddevalla AB Vbg’s Tank- & Miljö AB SR Trollhättan SR Trollhättan 9 160 Kg 9 160 Kg R4 OTAB i Uddevalla AB Ragn-Sells Heljestorp AB 52 274 Kg 200101 Kontorspapper Wellpapp, 1.05 SUMMA ENHET 200199 Gummiavfall, Industrigummi Gummiavfall, Industrigummi SUMMA ENHET 170904 Industriavfall för sort. SUMMA ENHET 200138 Trä, sekunda Trä, sekunda SUMMA ENHET 14 720 Kg 41 300 Kg 56 020 Kg R1 R1 OTAB i Uddevalla AB OTAB i Uddevalla AB Solör Bioenergi Recycling SR AB Trollhättan 191210 Utsort Brännbart Avfall Utsort Brännbart Avfall Utsort Brännbart Avfall Utsort Brännbart Avfall Utsort Brännbart Avfall SUMMA ENHET 480 1 120 5 350 14 950 2 750 24 650 R1 R1 R1 R1 R1 OTAB i Uddevalla AB OTAB i Uddevalla AB OTAB i Uddevalla AB OTAB i Uddevalla AB OTAB i Uddevalla AB Lillesjöverket Lillesjöverket Lillesjöverket Lillesjöverket Lillesjöverket Kg Kg Kg Kg Kg Kg 10.4 Farligt avfall Farligt avfall från verksamheten enligt statistik från STENA under 2012; Avfallskod Artikelbenämning 160213 El-Avfall Osanerat Blandkabelskrot Transformatorer SUMMA ENHET 130208 Spillolja Mängder under 2 ton 150202 Absorbenter, trasor & filterdukar 160504 Aerosoler 200127 Färg- lack-, limburkar, Lösningsmedelbaserat/ blandat 150110 Hydraulslang 200121 Lysrör 160107 Oljefilter 160601 Ackumulatorblyskrot Mängd Enhet Beh.Kod. Transportör Mottagare Kg Kg Kg Kg R4 R4 R4 OTAB i Uddevalla AB OTAB i Uddevalla AB OTAB i Uddevalla AB SR Trollhättan SR Trollhättan SR Trollhättan 4 700 Kg R9 Vänersborgs Tank- & Miljö AB SR Trollhättan 1 834 Kg R1 Vänersborgs Tank- & Miljö AB SR Trollhättan 42 Kg 161 Kg D10 R1 Vänersborgs Tank- & Miljö AB Vänersborgs Tank- & Miljö AB SR Trollhättan SR Trollhättan 197 56 396 622 R4 R4 R1 R4 Vänersborgs TankVänersborgs TankVänersborgs TankVänersborgs Tank- SR Trollhättan SR Trollhättan SR Trollhättan SR Trollhättan 2 080 2 040 3 955 8 075 Kg Kg Kg Kg & & & & Miljö AB Miljö AB Miljö AB Miljö AB Vid årsskiftet lagrades mindre mängder spillolja i dels en tank i oljeförrådet, dels en i G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 25 MILJÖRAPPORT 2012 truckverkstaden. Där fanns även en liten mängd oljehaltigt verkstadsavfall. Dessutom lagras stoft i de två silos som används för mellanlagring, den lagrade stoftmängden är svår att uppskatta. 10.5 Åtgärder för att minska mängden avfall Genom miljöcertifieringen pågår ett ständigt arbete med att minimera avfallets mängd och farlighet. Mängderna beror dock till stor del på produktionens omfattning och på hur omfattande revisionsarbete som görs på ugnarna. 11 TRANSPORTER Malmtransporterna sker med båt, ofta med laststorleken 15-30 000 ton, till Uddevalla och vidare därifrån med bil till Vargön. Kvartsittransporterna sker med bil från Dalsland. Under 2012 kördes 2-3 bilar per dag. Transporter sker vanligen med så kallad returtransport dvs. bilar som passerar Dalsland tomma tar vägen om Fröskog och hämtar kvartsit på tillbakavägen. Vi transporterar även kalk från Orsa till Vargön med bil. Koks transporteras med båt till Uddevalla eller via Göta Älv till Vänersborg. Båtar som kommer till Uddevalla har en kokslast mellan 5000-8000 ton, båtar som kommer till Vänersborg har ca 2000 ton koks med sig. Både från Uddevalla och från Vänersborgs hamn transporteras koksen med bil till Vargön. Producerade metallegeringar transporteras inom Sverige med bil direkt till kund. Till kunder i Europa transporteras materialet till Vänersborg för vidare transport med båt till kontinenten eller England alternativt direkt med bil från Vargön till kund. Till kunder utanför Europa transporterar vi materialet antingen med båt från Uddevalla eller i container från Göteborg. Till Uddevalla hamn transporteras materialet med lastbil för att vidare transport med båt. Containrar körs med dragbil till Göteborgs hamn och därifrån med båt. Slagg transporteras direkt med lastbil till förbrukningsstället. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 26 MILJÖRAPPORT 2012 12 OMGIVNINGSKONTROLL Företaget är medlem i Göta Älvs vattenvårdsförbund. Förbundet tar kontinuerligt vattenprover vid datoriserade mätpunkter utmed Göta älv. Kopplat till dessa mätstationer har ett älvövervakningssystem byggts upp som direkt larmar när förändringar i vattenkvaliteten inträffar så att vattenintag snabbt kan stängas. Därutöver finns ett stort antal provtagningspunkter i Göta älvs biflöden. Varje år låter förbundet dessutom utföra olika biologiska och kemisk fysikaliska specialundersökningar. Företaget deltar även i luftvårdsförbundet Luft i Västs verksamhet som främst omfattar övervakning av luftkvaliteten i området genom modellberäkningar och mätningar. 12.1 Vattenmossa Undersökning av metallhalter i det vattendrag som tar emot lakvattnet från deponin (Röjån) norr om deponin görs årligen med hjälp av analyser av vattenmossa. Föroreningsgraden bedöms fortfarande som mycket hög för krom, måttligt hög för koppar och låg för de övriga metallerna. När nu återställnings-arbetet på deponin är avslutat kommer förhoppningsvis vidtagna åtgärder att avspegla sig i metallhalterna i ån. Nedanstående diagram visar att kromhalten är beroende av nederbörden, men trots detta kan en på längre sikt tydlig nedåtgående trend konstateras. 350 300 250 Nederbörd 200 Kromhalt Mycket höga halter 150 Höga halter 100 50 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 I och med de åtgärder som redan vidtagits och som nu planeras på deponin förväntas halterna minska ytterligare. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 27 MILJÖRAPPORT 2012 Datum Hg Pb Cu Cd Cr Ni 01-10-29 0,115 5,5 34 1,0 301 6 02-11-22 0,12 8,7 32 0,70 270 03-10-20 0,15 7,5 15 0,55 04-10-13 0,13 6,4 22 05-10-19 0,17 3,6 06-11-21 0.09 07-05-23 Zn Al Co Fe As Mn 108 4810 6,4 6210 2,5 4070 16 200 5000 8,1 6300 3,2 6700 230 7 120 4000 4,9 5700 2,6 1600 0,55 26 8 100 4400 6,3 5900 1,2 1600 18 0,61 200 6 86 2200 4,0 3600 1,8 2000 10 22 0,65 80 10 160 7000 11 9100 3,6 3700 0,06 5,0 17 0,38 58 7 97 3500 5,7 4800 1,6 2000 08-10-16 0,07 5,8 17 0,38 120 12 95 3700 9,4 5300 3 2600 09-10-08 0,09 22 20 0,6 54 9 130 5500 7 8000 2,6 2500 10-09-22 0,06 6,6 22 0,45 170 7,9 110 5200 6,8 6600 3,2 2700 11-10-12 0,05 6,3 19 0,39 110 6,0 89 4800 7,0 6400 2,2 2300 12-10-09 0,10 5,0 12 0,48 69 5,7 73 3900 4,3 6100 2 1800 12.2 Grundvatten Bergbrunnarna Under 2012 har provtagningen av bergbrunnarna för att kontrollera grundvatten-situationen under ombyggnaden av deponin fortsatt. Bilaga 10 visar analysresultat från provtagningen i bergbrunnarna runt deponin vid Mjölkberget. (Provtagningspunkternas läge framgår av kartskissen i bilaga 9.) mg/L Bb0101 Cr Bb0102 Bb0103 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Provtagningen visar att kromhalten är fortsatt låg i grundvattnet. Möjliga orsaker till den sänkning som framgår av diagrammet är förutom ett minskat läckage från deponin även en förbättrad provtagning så att kontaminering av proverna undviks. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 28 MILJÖRAPPORT 2012 Jordbrunnarna Två jordbrunnar (se bilaga 9) kontrolleras också regelbundet. Inte heller där kan krom detekteras. Variationen i halterna beror mer på förändrade detektionsgränser än på förändrade halter i grundvattnet. Provpunkt Datum pH Kond Cr K Jordbrunn söder om deponin 2008-09-08 2009-06-16 2009-12-11 2010-06-22 2010-10-20 2011-06-22 2011-11-01 2012-03-30 2012-11-29 7,2 7,1 7,0 6,9 6,9 7,1 7,3 6,9 7,3 920 910 930 840 920 680 701 660 674 0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 0,00 0,00 0,00 0,01 8 6 7 6 9 5,6 2,2 - Jordbrunn öster om deponin 2008-09-08 2009-06-16 2009-12-11 2010-06-22 2010-10-20 2011-06-22 2011-11-01 2012-03-30 2012-11-29 7,5 7,6 7,7 7,7 7,7 6,6 7,2 120 150 190 106 130 110 160 6,5 110 <0,001 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 0,00 0,00 0,00 7,1 120 0,03 3 4 4 3 4 1,2 0,5 1,0 - 12.3 Referensdike En sammanställning av provtagningen i referensdike redovisas i bilaga 11. mg/L Ingående Cr Utgående 10 1 0,1 0,01 0,001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Referensdiket påverkas av arbetet på deponin. Kromhalten har legat på samma nivå under hela den tid som arbetet pågått 2009-2012. Många parametrar visar en tydlig trend till minskning sedan arbete på deponin startades 2008. Arbetet på deponin avslutades under 2012. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 29 MILJÖRAPPORT 2012 12.4 Väggmossa I oktober 2010 och 2011 plockades väggmossa på fem olika lokaler runt Vargön. Resultaten har jämförts med tidigare mätningar på de olika lokalerna och visat på en tydlig minskning. Även 2012 plockades mossa från de fem lokalerna men någon analys av proverna har inte gjorts. Detta beror på oklarheter kring hur uppslutningsmetoden när mossan provbereds påverkar analysresultatet. Den nya standardmetod som använts är en generell metod som använts för alla metallanalyser. Krom är svårt att lösa upp och kräver därför eventuellt en annan uppslutning än andra metaller. Under 2013 kommer jämförelser att göras mellan olika uppslutningsmetoder. Resultatet från provtagningen av väggmossa kommer att rapporteras så snart mer information föreligger. 13 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR Huvudinriktningen under 2012 har varit att avsluta de projekterade åtgärderna för att minimera deponins miljöpåverkan. Det har dels handlat om att avsluta täckningen av deponin men också att få en bättre kontroll på lakvattenvolymerna. När nu arbetet är avslutat kommer en jämvikt att inställa sig och det fortsatt arbetet får utgå från den nya situationen. Miljömässigt har fokus, förutom på deponin, varit att hitta åtgärder för att minska de diffusa utsläppen av stoft via framför allt lanterninerna men även från stoft- och materialhantering. I detta arbete återstår en hel del eftersom det varit svårt att utvärdera vad som behöver göras i Gamla verket när endast en ugn varit i drift under en del av året. Under september gjordes en utökad stoftmätning för att ta fram det tillägg som används då stoft endast mäts i tapplanterninerna. Vid drift av endast ugn 8 sänktes tilläggsvärdet från 0,27 till 0,11 kg stoft/ton legering. De diffusa utsläppen från ferrokiselproduktionen har dock varit alltför höga jämfört med gällande riktvärde och en handlingsplan har tagits fram för att komma till rätta med problemen. Vid start av ugnen kommer planen att genomföras. Med hänvisning till vad som redovisas i denna miljörapport kan konstateras att Vargön Alloys AB under 2012 huvudsakligen har innehållit villkoren som uppställts i gällande tillståndsbeslut. Vargön 2013-03-28 VARGÖN ALLOYS AB Johan Svensson Verkställande direktör G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 30
© Copyright 2024