PRODUKTIVITET VID INTEGRERAD SKÖRD AV MASSAVED OCH ENERGIVED I FÖRSTAGALLRINGAR Finlands skogsmark har en areal av 26 miljoner ha varav 20 miljoner ha utgörs av produktiv skogmark som i medeltal ger en årlig tillväxt av 4,8 m3sk/ha. Mellan åren 1999 och 2009 avverkades årligen i medeltal 59 miljoner m3sk. I dagsläget så ökar arealen ungskog som har ett akut behov av antingen röjning eller en första gallring. I Finland finns ca 500 000 ha i akut behov av förstagallring och det förväntas öka med 150 000 ha årligen om inget görs. Förstagallringen är kostsam och ger endast små intäkter till skogsägaren. För att sänka avverkningskostnaderna i förstagallringar har man i Finland börjat utföra kombinerade uttag av både massaved och energived, dvs. en integrerad gallring. Med denna metod kan man öka uttagsvolymen med 40‐100 % per ha samtidigt som skördarens produktivitet (utrustad med ackumulerande aggregat) kan öka med 11‐37 % i jämförelse med en engreppsskördare. Skogsbolaget UPM Kymmene använder i Finland årligen ca 20 miljoner m3f och ca 50 % av denna volym härrör från egna gallringar. UPMs avverkningslag har under ett antal år av arbetet med ackumulerande aggregat i integrerad gallring och i dagsläget kan man anta att maskinförarnas effektivitet har ökat sedan introduktionen av den ”nya” tekniken och metoden. Därför är det av största vikt att uppdatera de produktivitetsnormer som UPM använder sig av. Syftet med denna studie var att kvantifiera produktivitet och kostnad för ett antal maskinsystem bestående av skördare utrustade med ackumulerande aggregat och skotare utrustade med kranvågar i integrerad förstagallring av massaved och energived. Fältstudierna genomfördes i åtta förstagallringsbestånd i centrala Finland. Tre olika avverkningssystem ingick i studien och bestånden skördades från juni till augusti 2010. Alla bestånd inventerades före och efter skörd. Maskinernas arbetstid och producerad mängd massaved och energived insamlades genom driftsuppföljning, dvs. maskinförarna mätte dessa data. Bestånden bestod av blandbestånd av tall, gran och björk. Gallringen utfördes underifrån där massaved och energived (granar, toppar och klena träd) höglades i separata högar efter stickvägen som sedan skotades separat till bilväg. Skördarnas timkostnad sattes till 105 € och skotarnas till 117 €/timme. Resultaten visar att i de åtta bestånden så skördades i medeltal 1518 träd/ha med en medelstam på 0,077 m3fpb. Detta uttag motsvarade en skördad grundyta på 11m2/ha. I medeltal var gallringsstyrkan 41 % baserat på stamantalet, 30 % baserat på biomassan och 39 % baserat på grundytan. Av den skördade biomassan (59 råton/ha) var 70 % massaved och 30 % energived. Av massaveden (29 råton/ha) var 70 % barrträd och 30 % löv. I medeltal hade de kvarvarande bestånden en täthet av 1064 träd/ha med en medelstam 0,105 m3fpb motsvarande en trädvolym (hela trädet inkl. grenar och barr/blad) av 0,129 m3f. De kvarvarande bestånden hade en trädslagsblandning av 70 % tall, 18 % gran, 11 % björk och 1 % övrigt löv. Skördarnas produktivitet var i medeltal 5,1 råton per arbetstimme (inklusive kortare avbrott) vid en skördad biomassa på 59 råton/ha. Skotarnas produktivitet var 8 råton per arbetstimme (inklusive kortare avbrott) vid ett medelskotningsavstånd på 294 m. Kostnaden för skördaren var i medeltal 1247 €/ha och var för skotaren 758 €/ha, vilket tillsammans gav en drivningskostnad på of 2005€/ha. Drivningskostnaden var i medeltal 50 €/råton och minskade med ökad skördad biomassa per ha (se figuren nedan). SLUTSATSER • Skördarnas produktivitet påverkades starkt av beståndets täthet före skörd. Produktiviteten påverkades inte av beståndets trädslagsblandning, dvs. stamvalet vid skörden. • Skördarnas produktivitet ökade med ökad mängd skördad biomassa per ha och påverkades av skördad medelstam. • Kvaliteten på gallringen var mycket god och uppfyllde rådande rekommendationer gällande för integrerad gallring. • Den totala drivningskostnaden med integrerad skörd av massaved och energived i förstagallring minskar med ökad skördad biomassa per ha. FÖR MER LÄSNING Andersson, R. 2011. Productivity of integrated harvesting of pulpwood and energy wood in first commercial thinnings. Examensarbete. SLU, Institutionen för skoglig resurshushållning. Arbetsrapport 308. [På engelska med svensk sammanfattning]. [Gratis nedladdning via: http://stud.epsilon.slu.se/2318/]. FÖRFATTARE Dan Bergström Institutionen för skoglig resurshushållning dan.bergströ[email protected] 17.10.2011 Europeiska unionen
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav